Vilja våga växa

Page 1

BJÖRN GUSMARK

Vilja våga växa

OM FÖRSAMLINGSUTVECKLING SOM NÖDVÄNDIGHET OCH MÖJLIGHET

ARGUMENT



Vilja våga växa OM FÖRSAMLINGSUTVECKLING SOM NÖDVÄNDIGHET OCH MÖJLIGHET

BJÖRN GUSMARK

ARGUMENT FÖRLAG


© 2015 Björn Gusmark och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Omslagsfoto: Pierre Eriksson Utgiven med bidrag från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) isbn: 978-91-7315-478-9 Tryck: InPrint, Lettland

Argument Förlag ab Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg Tel: 0340-69 80 00  www.argument.se | info@argument.se


INNEHÅLL Förord .................................................................................................................. 8 Varför församlings­utveckling?.......................................................... 10

Det där går aldrig hos oss....................................................................................... 10 Den nedåtgående trenden......................................................................................... 11 Den egentliga identiteten......................................................................................... 13 Världens chans...........................................................................................................14

DEL 1: FÖRSAMLINGENS IDENTITET OCH KALLELSE Att börja från grunden.............................................................................18

Olika sätt att bygga, men bara en grund............................................................. 18 Vilket var Jesu evangelium?....................................................................................20 Vad ska vi likna Guds rike vid?..............................................................................24

Vad är församlingen?.............................................................................. 30 Spåren av församlingen i Jesu och lärjungarnas liv............................................30 Vad var viktigt för de första kristna?..................................................................34 Några bilder för församlingen i Nya testamentet.............................................. 39

Några försök att vara församling – Svenska kyrkans historia.................................................................... 44

Att förstå och tolka sin historia........................................................................... 44 Tre betydelser av ordet församling.......................................................................49

DEL 2: ATT FORMA FÖRSAMLINGENS FÄRDPLAN Fem perspektiv på församlingens kallelse.............................. 54 Behov av helhetssyn................................................................................................54 Carl-Erik Sahlberg – nio tillväxtfaktorer.............................................................. 55 Naturlig församlingsutveckling (NFU) – åtta kvalitativa särdrag................... 59 Rick Warren – församlingens fem mål.................................................................. 63 Kyrkoordningen – fyra aspekter av församlingens grundläggande uppgift............................................................. 65 Lifeshapes– tre riktningar (UPP, IN, UT).............................................................. 68


Förhållningssätt i utvecklings­arbetet..........................................76

Felaktiga föreställningar........................................................................................... 76 Utvecklingsarbetets fem värderingar................................................................... 77 Vision, mål eller grundläggande värderingar?....................................................... 80 Börja med dem vi har............................................................................................... 82 GPS..............................................................................................................................84 Utvecklingsarbetets fem steg................................................................................ 86 Inget händer utan bön.............................................................................................90

DEL 3: FÖRSAMLINGS­UTVECKLING I PRAKTIKEN Prata församlingssyn...............................................................................96

En tankens transformation..................................................................................... 96 Andliga språk............................................................................................................. 98

Stärk gemenskapen................................................................................102

Livsnära smågrupper.............................................................................................. 102 Smågruppens triangel............................................................................................104

Forma ledarskapet...................................................................................108

Obegränsade möjligheter...................................................................................... 108 Lärjungar som gör lärjungar.................................................................................. 109 Ledaromsorgens fem U:n.........................................................................................113 LOG............................................................................................................................. 114

Använd undervisningen......................................................................... 118

På många sätt – för många...................................................................................118 Alpha, beta ….............................................................................................................118 Tröskelkurser.............................................................................................................121

Utveckla gudstjänsten.......................................................................... 123

Är gudstjänsten verkligen centrum?.....................................................................123 Igenkännandets glädje............................................................................................125 Gudstjänstens triangel............................................................................................129 Gudstjänst för alla?............................................................................................... 136

Släpp loss diakonin och missionen..............................................140 UT utgår från IN......................................................................................................140 Att möta den postmoderna människan............................................................. 143 Ett keltiskt förhållningssätt.................................................................................. 145 Fridens människa.................................................................................................... 147 Utåtriktade triangeln.............................................................................................. 149 Piltavlan.....................................................................................................................156


Vad händer i vår omvärld?................................................................. 158 Upptäckten av smågruppens betydelse..............................................................158 Missionsfokuserade församlingar..........................................................................161 Det händer i Sverige!..............................................................................................165

Slutord............................................................................................................. 169 Noter................................................................................................................. 172 Litteratur och lästips............................................................................. 174



Del 2 Att forma fÜrsamlingens färdplan


FEM PERSPEKTIV PÅ FÖRSAMLINGENS KALLELSE BEHOV AV HELHETSSYN En församling är ingen organisation, det är en organism, något levande som ständigt är i rörelse och förändring. Det hör till allt levandes väsen att förändras, växa och anta nya proportioner och former. Församlingen är som allt levande komplex och svår att få en helhetsförståelse av. Lika snabbt som vi tycker att nu kan vi det här med församlingsarbete, har omständigheter och människor förändrats och vi måste tänka om på nytt. Detta är som det ska vara. Därför är församlingsutveckling en ständigt pågående process som vi aldrig blir färdiga med. Därför kan vi heller aldrig hitta ett koncept som håller i evinnerlig tid. Det är säkert många med mig som tagit en gudstjänstagenda i en kyrka där det varit mycket folk och tänkt att bara vi följer den så kommer säkert människor. Men det fungerar inte så. Däre­mot finns det grundläggande principer för församlingens liv, precis som det finns för allt levande. Människan behöver mat, men hon äter inte samma sorts mat när hon är trettio år som när hon var tre. Människan behöver kläder, men det vore ganska fånigt att försöka kränga på sig de kläder hon hade för tjugo år sedan. Smak, mode och storlek har förmodligen förändrats. När det gäller hur vi är församling och vad församlingen gör tenderar vi dock tro att vi kan göra som vi alltid har gjort. Det är sant att en för54


samling i alla tider ska fira gudstjänst, men uttrycken behöver förändras. Kanske behöver vi alltid någon form av små gemenskaper, men de behöver se annorlunda ut än förr. Sykretsar kanske inte känns så relevanta i dag. När jag jobbade med ungdomar i kyrkan på 90-talet kom en äldre herre med goda råd. »Ta ut ungdomarna på gökotta, det gjorde vi när jag var ung«. Att gökottor inte skulle ha fungerat just i den ungdomsgruppen jag ledde betyder inte att gökottor var fel när denne herre var ung. De var rätt då, men nu, med mina ungdomar, hade det inte fungerat. De senaste decennierna har det gjorts ett antal försök att sätta fingret på grundläggande principer för församlingens liv. Principer som är universella och tidlösa men som behöver få ta gestalt på olika sätt i olika tider. Dessa sammanställningar är förvånansvärt samstämmiga och jag tror att man med stor frimodighet kan välja vilken som helst och använda som grund för sitt strategiska arbete med församlingsliv och församlingsutveckling. Jag vill ge en översiktlig bild över några av dessa sätt att definiera församlingens kallelse.

CARL-ERIK SAHLBERG – NIO TILLVÄXTFAKTORER 1988 lade Carl-Erik Sahlberg fram sina tankar om församlingsutveckling i form av en prästmötesavhandling i Härnösands stift. Han arbetade med denna avhandling samtidigt som han var missionär i Tanzania 1983–1987. Han tog förstås sin utgångspunkt i egna erfarenheter, men studerade särskilt fem av kyrkans expansionsperioder för att söka finna gemensamma nämnare: Urkyrkans tid (33–380), den keltiska rörelsen (400–800), Jesuitordens mission (1500–1700), pietismens framväxt (1700–1800) och växande kyrkor i modern tid (1900-talet). Sahlberg kokade ner sina iakttagelser till nio tillväxtfaktorer, som han kallar dem. Det är gemensamma drag hos de fem expansions­ perioderna i kyrkans historia. (En god redogörelse finns i hans bok Den växande kyrkan, 2005). Han betonar att han inte är ensam om att ha kommit fram till dessa faktorer, det finns andra före honom. 55


Året efter prästmötesavhandlingen, började Sahlberg som komminister i S:ta Clara kyrka i Stockholm. Med sig in i det arbetet hade han alltså dessa insikter, och det är välkänt vilket fantastiskt arbete han fick vara en del av under 23 år, inte minst det stora diakonala arbetet bland utsatta människor i Stockholms centrum. 1. Den kyrka växer som är öppen för alla En öppen kyrkdörr och en låg tröskel är en viktig utgångspunkt. Men i S:ta Claras exempel handlar det inte bara om att bjuda in människor att komma, utan också om att gå ut till människorna. På tal om kyrkdörr lär Carl-Erik Sahlberg ha sagt att hela hemligheten med arbetet i S:ta Clara var att de kom på att dörrhandtaget på kyrkporten gick att trycka ner, och om de gjorde det kunde de komma ut ur kyrkan och möta människor. 2. Den kyrka växer som bryr sig om människor i nöd Ett tydligt drag hos Jesus var att han aldrig gick förbi en människa i nöd, särskilt inte när hon bad om hjälp. Gud älskar tre gator, säger Sahlberg: Vintergatan, »Golgatan« och gatan.7 Att hjälpa människor på gatan har varit S:ta Claras signum. Men också att förmedla budskapet till utsatta människor att de är skapade av en kärleksfull Gud och räddade genom Jesus på korset. Det här har förstås också med trovärdighet att göra, att inte bara prata om kärlek utan också visa kärlek i handling. Sahlberg säger: »Vänder kyrkan sig till de mest tilltufsade så kommer både medelklass och överklass. Vänder kyrkan sig bara till medelklassen kommer ingen.« 3. Den kyrka växer som har en kärleksfull gemenskap Även om kyrkor växt i tider av expansion har man velat bevara den nära gemenskapen i små grupper. Urkyrkans folk samlades i hemmen, jesuiterna i ordnar, pietisterna i konventiklar och dagens kristna i cell56


grupper, husgrupper och böneringar – kärt barn har många namn. Men gemenskap rör allt som främjar gemenskap mellan människor. Allt från ett vänligt leende från en välkomnande kyrkvärd till gemenskapen vid ett kyrkkaffe. 4. Den kyrka växer som sätter Jesus i centrum En risk i församlingens strävan att nå ut till människor är att vi tror att det är kyrkan vi ska förmedla. Människor kan vara tveksamma till kyrkan, men Jesus är man ofta fascinerad av. Kyrkor som upplevt expansion har alltid hållit fram Jesus för människor. Lärjungarna förbjöds i Apostlagärningarna att tala i det namnet (Apg 4:18, 5:28), men just det varken ville eller kunde de upphöra med. Jesus är utgångspunkten och målet för den kristna tron. 5. Den kyrka växer som lever ett rent liv Vi tänker kanske att om vi välkomnar människor precis som de är och inte talar om moral och regler kommer de väl till kyrkan. Men erfarenheten från historien är en annan. Människor behöver visst känna sig välkomna och älskade som de är. Men de behöver också bli utmanade att förändra sina liv. Många av framgångsrecepten i expansionstider har varit förvånande stränga när det gäller liv och leverne. Att få hjälp att få ordning på moral och livsföring har bokstavligen räddat livet på människor, och det har utgjort en viktig del av väckelsen. 6. Den kyrka växer som vågar lida för sin övertygelses skull Vi är saliga när vi förföljs för hans skull, säger Jesus (Matt 5:11). Med verklig efterföljelse har alltid följt förföljelse, eller åtminstone motstånd. Även detta har något med trovärdighet att göra. Villigheten att utstå motstånd säger något om graden av angelägenhet i vår tro. Kyrkofadern Tertullianus som levde på 200-talet sa: »Martyrernas blod är kyrkans utsäde«.8 57


Kyrkan har växt som mest i tider av motstånd. Detta betyder inte att vi ska försöka skapa motstånd genom att söka konflikt med omvärlden. Men det betyder att vi, när motstånd kommer, ska våga vara frimodiga för att vi vet att det finns goda möjligheter att bära frukt. Å andra sidan, om vi aldrig möter motstånd och ständigt är accepterade av alla kanske vi ska ta oss en funderare över vad vi egentligen kommunicerar. 7. Den kyrka växer som söker Gud i bön Det kan vara svårt att förstå bönens inverkan på ett intellektuellt plan. Men kyrkans erfarenhet är otvetydig. Inget sker utan bön, men med bön finns inga gränser för vad som kan ske. Den tydligaste frasen för att förstå bönens funktion har vi i Herrens bön: »Låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.« I himlen regerar Gud, där är allt gott. Vi öppnar med vår fria viljas bön möjligheter för Guds rike att tränga in också på jorden, i våra liv och i vår tid. I alla tider av expansion finns bönen med, regelbunden och inte sällan i stor mängd. 8. Den kyrka växer som använder lekmännen Detta var säkert en egen erfarenhet för Sahlberg i hans missionsarbete. Det är tankeväckande för oss i väst att de kyrkor som expanderar i världen sällan har många anställda och välutbildade som gör jobbet, utan är gräsrotsrörelser med engagerade lekmän. Min erfarenhet är att 80–90 procent av dem som kommer till tro gör det genom en eller flera lekmän (föräldrar, söndagsskollärare, vänner). Präster är trots allt betalda vittnen. Prästens uppgift är att fylla predikstolen, det är lekmännen som kan fylla kyrkan. 9. Den kyrka växer som är beroende av Andens kraft Den heliga Anden är fullständigt avgörande för kyrkans födelse i början av Apostlagärningarna och det är så det är tänkt att vara. Den karismatiska dimensionen av församlingens mission (tecken och under) 58


tonades visserligen ner med tiden men har aldrig försvunnit, vilket vissa påstår. Bönen för sjuka institutionaliserades, kan man säga, i de sjukas smörjelse, men kyrkan har aldrig upphört att tro på och be för under. Den kyrka som söker ledning genom Anden, men som också konkret öppnar för Andens verk i dess många former, attraherar en värld som längtar efter helande och kraft.

NATURLIG FÖRSAMLINGSUTVECKLING (NFU) – ÅTTA KVALITATIVA SÄRDRAG 1996 presenterade tysken Christian A Schwarz sin omfattande forskning på växande församlingar.9 Mer än 1 000 församlingar i 32 länder, från alla tänkbara samfund, hade deltagit i undersökningen genom att ett antal av församlingarnas aktiva medlemmar hade fått svara på enkäter. Resultatet visade på åtta särdrag som tillsammans bidrog till växt i såväl kvalitativ som kvantitativ mening. Man är noga med att det inte är specifika modeller som ska anammas, utan mer allmänna principer som måste få sitt lokala uttryck i varje församling. Forskningen visade, menar Schwarz, att församlingar har en inneboende växtkraft bara man ger rätt förutsättningar för växt. En bibeltext som beskriver detta är enligt Schwarz Mark 4:26–29. »Med Guds rike är det som när en man har fått utsädet i jorden. Han sover och stiger upp, dagar och nätter går, och säden gror och växer, han vet inte hur. Av sig själv bär jorden gröda, först strå, så ax, så moget vete i axet. Men när grödan är mogen låter han skäran gå, för skördetiden är inne.« Naturlig församlingsutveckling (NFU) har sedan dess använts över hela världen som ett sätt för församlingar att utvärdera sin verksamhet. I dag har mer än 50 000 församlingar i över 70 länder gjort undersökningen (cirka 500 församlingar i Sverige). Den visar bland annat på minimifaktorn, det vill säga vilket särdrag som är församlingens svaga länk. Det är det församlingen framför allt behöver arbeta med. NFU har med tiden också tagit fram verktyg för att arbeta med de olika särdragen. 59


Tanken är att man med några års mellanrum gör om enkäten och därmed får ett kvitto på hur det går med utvecklingen. Här är de åtta kvalitativa särdragen som Schwarz fann. För alla särdragen är det adjektivet och inte substantivet som är intressant. Alla församlingar har ledarskap, verksamhet, strukturer. Det intressanta är om det är utrustande, gåvobaserat, ändamålsenligt etc. 1. Utrustande ledarskap Utrustande ledarskap handlar om ledare som inte gör allt själva och som inte dikterar allt ovanifrån, utan som vill se andra medarbetare växa. De delegerar men följer också upp. De ägnar tid åt att utrusta, stödja, motivera och träna andra att vara ledare på olika sätt. De vill att varje medarbetare, anställd såväl som oavlönad ska växa till sin fulla potential, finna sin roll och sina gåvor och känna sig trygg och utmanad på samma gång. 2. Gåvobaserad verksamhet Gåvobaserad verksamhet handlar om att frigöra församlingens potential genom att hjälpa människor att hitta sina gåvor och förmågor. När man får göra något man är utrustad för och brinner för blir resultatet bättre och tillfredsställelsen större. Det här bottnar förstås i tanken om församlingen som en kropp med många lemmar, var och en med sin funktion, samt i Luthers tanke om det allmänna prästadömet. Det är något helt annat än att ha några få professionella i församlingstoppen som gör de stora och synliga sakerna medan övriga mest får hjälpa till med stödjande uppgifter som att koka kaffe och flytta stolar. Alla har, av Gud själv, givna gåvor och egenskaper som bidrar till helheten. 3. Engagerat trosliv Schwarz forskning visar att det inte är någon särskild spiritualitet – till exempel karismatisk, liturgisk eller sakramental – som attraherar mer än andra. Det handlar i stället om det engagemang och den äkthet som 60


finns i medlemmarnas liv. Lever man ut det man pratar om? Får tron konsekvenser för val och prioriteringar i livet? Sprider de troende en god Kristusdoft omkring sig? Detta handlar inte om att göra sin plikt utan att leva ett liv som föds ur en övertygelse och en genuin glädje i tron, ett inre liv med bön och bibelläsning och ett yttre, engagemanget i församlingen och för andra människor. 4. Ändamålsenliga strukturer Det här är ett särdrag där olika kyrkor har olika inställningar. För en del är strukturer och organisation oandliga och bara till hinder för Guds Ande. För andra är strukturerna nästan heligare än innehållet. Strukturerna måste stödja det andliga livet och kunna anpassas vartefter församlingen förändras, allt för att livet ska kunna flöda så smidigt som möjligt. Det måste finnas en tydlighet i ansvar och uppdrag, lagom stora ansvars­ områden och arbetsuppgifter, ett mångfaldigande av kunskap och ansvar genom att ledare tränar nya ledare samt kontinuerlig utvärdering av strukturer och ordningar (ekonomisystem, gudstjänsttider etc). 5. Inspirerande gudstjänster När det gäller gudstjänster är församlingar benägna att efterapa modeller från andra församlingar. Man tror att om man använder samma gudstjänstordning som någon framgångsrik församling så kommer människor. En sak som förvånade i forskningen var att vilken typ av gudstjänst församlingen firade – om den var liturgisk eller mer fri, mer traditionell eller modern – inte verkade spela någon roll för huru­vida den uppfattades som inspirerande eller inte. Det viktiga var att gudstjänsten var inspirerande i ordets verkliga mening (inspiratio = inandad), att besökarna upplevde ett möte med Guds Ande, att gudstjänsten upplevdes ge liv, mening, hopp, uppbyggelse, glädje och ett genuint möte med både Gud och med människor. 61


6. Livsnära smågrupper Det absolut tydligaste särdraget för växande församlingar över hela världen är förekomsten av smågrupper, där individen får ett sammanhang där liv och tro kan få livsutrymme och växa. En annan viktig faktor är att det är smågrupper som har som tydligt mål att nå fler genom att växa och förmeras. De enskilda deltagarna får hjälp att växa som människor och i sitt lärjungaskap och församlingen växer numerärt genom att smågrupperna växer. Små grupper har kyrkan nästan alltid haft, men alltför ofta har de blivit introverta och ibland haft svårt att välkomna nya människor. Sammanhållningen har blivit så stark och kulturen så speciell i den egna gruppen att andra fått svårt att komma in. 7. Behovsorienterad mission Ibland har forskning om mission begränsats till att mäta effektiviteten hos olika koncept och program. Behovsorienterad mission är att börja i människors behov, att göra det som är relevant för människor, starta i frågor som berör människors liv, möta dem där de är. Allt detta är exempel på principer för mission, men de ger olika konkretioner i olika miljöer. Schwarz forskning motbevisar egentligen tesen att varje kristen är en evangelist. Alla behövs för att församlingen ska kunna lyda missionsbefallningen, men det betyder inte att alla ska vara aktiva i missionsverksamheter. Vi har olika gåvor och uppgifter. I församlingens kallelse att nå ut till nya människor är det viktigt att arbeta tillsammans. Det är inte ett individuellt projekt. Vi kan börja i de relationer till icke-troende vi redan har, men ibland behöver församlingens aktiva uppmuntras att umgås med dem som inte är aktiva. Så har man inte alltid tänkt. Det är inte så länge sedan det, i mitt eget sammanhang, predikades att man skulle ha så lite som möjligt att göra med människor som inte var troende.

62


8. Kärleksfulla relationer Att kärleksfulla relationer är viktiga förstår vi nog instinktivt. Men hur mäter vi det? Här döljer sig enkätfrågor av typen: Umgås ni med varandra i församlingen utanför arrangerade samlingar? Bjuder ni hem varandra på middag? Ger ni varandra komplimanger? Hur mycket skrattar ni i församlingen? Alltså: finns det gemenskap, trivsel, omsorg, glädje? Oförfalskad, praktisk kärlek har en inbyggd dragningskraft som är långt mer effektiv än olika missionsprogram. En genuin gemenskap där man kan släppa maskerna och våga visa svaghet för varandra är något efterlängtat i vår tid.

RICK WARREN – FÖRSAMLINGENS FEM MÅL Rick Warren är pastor i Saddleback Church i Lake Forest, Kalifornien, och är mest känd för boken Purpose Driven Life (2002), på svenska Leva med mål och mening. Den sägs vara den genom tiderna mest sålda kristna boken efter Bibeln. Det finns även en parallell bok som heter Församling med mål och mening som kom redan 1995. I sina böcker och i allt som församlingen gör, lokalt och ut över världen, driver Warren församlingens fem mål, hämtade ur två av Bibelns mest centrala texter: det dubbla kärleksbudet och missionsbefallningen. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv. (Luk 10:27) Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut. (Matt 28:19–20)

63


1. Tillbedjan Du ska älska Herren, din Gud … Människan är skapad av Gud och till Gud. Hon är villkorslöst älskad och skapad för att älska i sin tur. Församlingen är till för att älska och ära Gud. Genom hela Bibeln uppmanas vi att upphöja Herrens namn. Tillbedjan handlar inte bara om bön eller lovsång. Det är att med allt vi är och gör ära Gud med våra liv. Ibland har vi så bråttom att tjäna Gud att vi glömmer bort att vara med Gud och låta Gud få möta oss med sin kärlek. Detta berör förstås församlingens gudstjänst- och böneliv. Att gudstjänstens primära fokus är mötet med Gud och inte talet om Gud. 2. Tjänande … och din nästa som dig själv. Jesus gjorde det hela tiden och hans lärjungar är också kallade att göra det: att älska vidare i ord och handling. Församlingens kallelse är att möta andra människors behov: andliga, känslomässiga, relationsmässiga och kroppsliga. Församlingen behöver ta sig ur sin egen bekvämlighetszon och dela andras smärta och bära varandras bördor. 3. Mission Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar. Församlingen finns också för att kommunicera Guds Ord. Den har ett ärende till hela världen att berätta om Kristi försoning, att det finns en framtid tillsammans med honom i evighet. Det mesta vi är kallade att göra kan vi fortsätta med i evigheten också, men missionera kan vi bara göra den tid vi har här i detta livet. Kanske kommer någon i bokstavlig mening vara dig evigt tacksam för att just du berättade om din tro för honom eller henne. 4. Gemenskap … döp dem … Steget att bli en kristen tas individuellt. Men det man stiger in i är en gemenskap. Dopet markerar inträdet i den gemenskapen. 64


Att vara kristen handlar inte bara om tro utan också om tillhörighet. Genom dopet får vi en ny tillhörighet, ett nytt medborgarskap i ett nytt folk. Vi blir en del av en ny familj, Guds familj, och får nya syskon. Vi blir en del av Kristi kropp och har en viktig roll i den gemenskap som tillsammans är Kristi fysiska närvaro i den här världen. I den gemenskapen kan vi växa och mer och mer upptäcka vem Gud är och vilka vi själva är med de andras hjälp. 5. Lärjungaskap … och lär dem … Församlingen är till för att uppbygga och utbilda Guds folk. Människor ska bli mer lika Kristus i hjärta, tanke och handling. Det är en livslång process som börjar när en människa blir född på nytt, tar emot Guds rike som ett barn och sedan får hjälp att växa i församlingen som ska »… vägleda alla människor och undervisa dem alla med all vishet för att kunna föra fram alla som fullvuxna i Kristus« (Kol 1:28). Människor ska alltså inte bara komma till tro, utan också växa till i Kristuslikhet och vara med och verka i församlingens arbete för Guds rikes fram- och tillväxt.

KYRKOORDNINGEN – FYRA ASPEKTER AV FÖRSAMLINGENS GRUNDLÄGGANDE UPPGIFT År 2000 skildes Svenska kyrkan från staten. En ny kyrkoordning antogs då, som i stort sett ersatte den gamla kyrkolagen. Den är Svenska kyrkans interna regelverk som styr Svenska kyrkan som organisation, men som också reglerar kyrkans liv och övergripande syfte. I inledningstexten till den andra avdelningen, som berör just församlingarna, står det: Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma 65


till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift. Detta är förmodligen en bekant text i Svenska kyrkans församlingar. Åtminstone den tredje meningen om de fyra aspekterna av församlingens grundläggande uppgift. Mindre bekant är kanske fortsättningen där syftet med verksamheten beskrivs: »att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.« Det är ett rätt utmanande syfte, alltså inte bara att människor ska komma till tro, utan också att de ska leva i tro. Inte bara ha en tro utan också uttrycka den med sitt liv och det i en kristen gemenskap. Längre fram i texten får man veta att församlingen utgörs av alla dess medlemmar inom det geografiska området som församlingen utgör och att församlingen leds av valda representanter för dessa i samarbete med de vigda personer (präster och diakoner) som finns i församlingen. Men vad den kristna gemenskapen, som var ett av syftena med församlingens verksamhet, ska göra är mer oklart. Jag väljer ändå att tro att poängen är att det är den kristna gemenskapen som är det subjekt som ska utföra de fyra grundläggande uppgifterna och inte bara de anställda och förtroendevalda. Med den utgångspunkten ska vi titta på de fyra grundläggande uppgifterna. 1. Fira gudstjänst I femte avdelningen av kyrkoordningen regleras Svenska kyrkans gudstjänstliv. Där talas om gudstjänsten som kyrkolivets centrum. Gudstjänst firas i form av huvudgudstjänster, vilka ska förläggas till söndagar, kyrkliga handlingar och andra gemensamma gudstjänster. Det finns en tydlig tanke att det är hela församlingens gudstjänst och att alla både får och 66


förväntas bidra till gudstjänstens utformning och genomförande. I gudstjänsten får »tron näring« och sedan sänds de som deltar »ut för att i vardagen vittna om evangelium och göra kärlekens gärningar, till mission och diakoni«. Vad som är en gudstjänst och hur den ska firas finns reglerat i de gudstjänstböcker som är gemensamma för Svenska kyrkan. 2. Bedriva undervisning Svenska kyrkans övriga tre grundläggande uppgifter är inte reglerade i kyrkoordningen, även om motioner har lagts i kyrkomötet om att föra in skrivningar. Alltså är det än så länge upp till varje församling hur man tolkar dessa uppdrag. Jag har i det följande hämtat information från Svenska kyrkans hemsida. Där står det om undervisningen att då »tänker vi kanske främst på konfirmander. Men i alla möten med människor lär vi oss något nytt om varandra och oss själva. På så sätt får vi en fördjupad förståelse av vad det är att vara människa.« Det tycks här alltså främst handla om möten och om att lära av varandra, mindre om att församlingen har ett uppdrag att lära ut något. 3. Utöva diakoni Om diakoni sägs på Svenska kyrkans webbsida: »Diakoni är kyrkans sociala arbete. Uppdraget är att genom delaktighet, respekt och ömsesidig solidaritet möta människor i utsatta livssituationer.« Många församlingar kopplar diakonin på ett särskilt sätt till diakonens arbetsområde. Verksamheter riktade till äldre, ensamma och, i miljöer där det är aktuellt, utslagna, missbrukare och andra utsatta grupper. 4. Utöva mission På Svenska kyrkans webbsida står också: Mission betyder »sändning« och speglar det uppdrag som lärjungarna fick att vittna för andra om sin tro. I dag deltar kyrkan 67


i den sändningen genom möten med människor såväl i närmiljön som utanför vårt lands gränser. Mission handlar därför lika mycket om vad församlingen gör inom sina egna gränser som hur man stöder andra kyrkor över hela jorden i deras grundläggande uppgift att vittna om Jesus. Detta sker både genom ekonomiska gåvor och genom att sända medarbetare, till exempel lärare, läkare, ekonomer eller präster. Även här uttrycks uppdraget som möten med andra människor. Tydligt är ändå att det inte bara rör verksamhet ute i världen, utan också i församlingens egen närmiljö. I Svenska kyrkans nya verksamhetsindelning, alltså den budgetmall alla församlingar förväntas använda, avser avdelningen mission: insamlingsverksamhet, bok- och souvenirförsäljning, media och ekumenisk verksamhet. Jag tror att vi behöver definiera mission som något mer än det. Vi vill nå människor i vår närmiljö med evangeliet. Skapa en kristen gemenskap Även om det saknas tydliga beskrivningar av vad som menas med undervisning, diakoni och mission är det ändå i grunden positivt att kyrko­ordningen sätter fokus på den utåtriktade delen av församlingens kallelse. Det här skulle kunna uppmuntra en utveckling där kyrkan blir mindre introvert och mer inbjudande och utåtgående. Jag tror att vi behöver tydliggöra att den kristna gemenskap, som nämns i den fortsatta skrivningen om syftet, är det subjekt som ska vara utförare av den grundläggande uppgiften.

LIFESHAPES – TRE RIKTNINGAR (UPP, IN, UT) Jag har redan tidigare berört dessa tre dimensioner, riktningar eller relationer. Det här är ett enkelt och tydligt sätt att sammanfatta alla de försök att sätta fingret på församlingens identitet och kallelse som 68


vi redan tittat på. Den enkla triangeln med UPP, IN och UT kommer från en UPP församling i Sheffield, Storbritannien. Den är en del av ett pedagogiskt material som församlingen kallar Lifeshapes (Livsmönster).10 Om Alphakursen syfIN UT tar till att sammanfatta innehållet i den kristna tron, syftar Livsmönster till att sammanfatta vad kristet liv handlar om. Triangeln är en av totalt åtta enkla figurer i materialet. Det är inte ett koncept eller en arbetsmetod, utan församlingen talar om det som en vokabulär som gett församlingsmedlemmarna ett språk för att tala om sitt kristna liv. Det har också hjälpt församlingen att kunna strukturera och fokusera sin verksamhet. Livsmönster är nu spritt i många länder på flera kontinenter. Jag har redan berört hur dessa tre riktningar hämtas från Jesus själv. När vi funderar över församlingens identitet och kallelse kan vi börja med att ställa frågan: »Vad är meningen med livet?«. Ska vi snabbt svara på den frågan kan vi säga: Titta i Bibelns två första kapitel, innan det gick snett, innan syndafallet. Där står det att allt var gott och fungerade så som Gud hade tänkt. 1. Upp Det första vi får reda på i Bibeln om människans villkor och kallelse är att hon är skapad till Guds avbild. Hur skulle människan kunna utgöra en Guds avbild med mindre än att hon har en relation till Gud? Människan är alltså kallad till en nära relation med Gud. Denna närhet beskrivs så vackert när det står att Adam och Eva »hörde Herren Gud vandra i trädgården i den svala kvällsvinden« (1 Mos 3:8). Människan levde då i en absolut närhet till Gud. En närhet som sedan bröts och som människan sedan dess söker förtvivlat.

69


2. In Det andra vi möter i Bibelns skapelseberättelser är att människan inte kan eller vill leva livet ensam. Adam klarade sig inte själv utan behövde Eva vid sin sida. Den berättelsen handlar om hemligheten med att Gud skapade människorna till man och kvinna, men även i vidare mening om att vi är skapade för att leva i gemenskap med andra människor och tillsammans bära livets alla delar. Människan är kallad att leva livet i nära relation med ett antal andra. 3. Ut Det tredje vi får veta om människans liv i begynnelsen är att hon hade en uppgift. Hon var satt att råda över skapelsen. Det betyder att människan är skapad för arbete, att få vara kreativ och omsorgsfull. Människan är kallad för en utåtriktad uppgift. En missuppfattning är att arbetet kom som ett straff efter syndafallet, men det som då sägs om arbetet är att det kommer att bli tungt: »Förbannad skall marken vara för din skull. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever« (1 Mos 3:17). Det vet alla att det kan vara stor skillnad på när arbete är roligt, glädjefyllt och ger energi och när det bara är motigt, tungt och dränerar på både glädje och kraft. Vi är skapade för att få vara aktiva och tjäna varandra och skapelsen. Om detta alltså är en del av meningen med livet är det inte så konstigt att vi mår så dåligt av att bli arbetslösa, eller att inte känna oss behövda. Ett tredimensionellt liv Triangeln med sina tre riktningar är ett sätt att tala om livet, livskvalitet och tro även med den som inte har en gudstro. Om man talar om UPP som den del av livet som har att göra med mitt inre, hur jag mår, vem jag är, mina livsfrågor, tid för att söka inre ro och frid, känner de flesta människor igen vad man menar. Att gudsrelationen är en central del av detta inre liv för den som har en tro blir då mer lättbegripligt. 70


Talar man sedan om det här med hur viktiga de nära relationerna är, att de fungerar, att man känner sig trygg, att det finns de jag kan prata med, skratta med, anförtro mig åt, känner nog alla igen sig. Att denna IN-del av livet för en kristen också kan innefatta att ha en gemenskap där man kan få dela sin tro och sina tvivel blir också ganska lätt att förstå och även intresseväckande för den som inte har en tro. Att UT-delen av livet kan vara djupt meningsskapande men lika ofta problematisk är nog mångas erfarenhet. Det är krav på jobbet och i föreningslivet, det gäller att få pusslet att gå ihop, ekorrhjulet att snurra och alla andra uttryck vi har för att beskriva hur den här dimensionen av livet konkurrerar med de andra. Kanske mer i vår tid än någonsin förut. Samtidigt är det ett stort stigma för den som står utanför jobboch aktivitetsgemenskaperna. Allt fler arbetar för mycket, samtidigt som alltför många andra är utan jobb. Överhuvudtaget kan nästan alla bekymmer en människa kan ha, förutom kroppslig ohälsa förstås, härledas till någon av dessa tre relationsriktningar. Problem i psyke och känsloliv, existentiella frågor och ångest, eller problem i de nära relationerna, till familj och vänner, eller så fungerar inte det utåtriktade livet, arbete och fritid. En tredimensionell församling Det är intressant hur påtagligt det är att Jesus vill lära sina lärjungar att leva i balans mellan dessa tre relationsriktningar som jag berört tidigare. Församlingens kallelse är alltså egentligen inget annat än att modellera mänskligt liv så som det var tänkt från början. Detta borde vara attraktivt för människor i vår tid, om de kristna började leva det de tror. Vi ska titta på församlingens triangel genom att placera in punkterna i de andra modellerna i triangeln.

71


Jesus i centrum Söka Gud i bön Leva ett rent liv

CARL-ERIK SAHLBERG – NIO TILLVÄXTFAKTORER

Kärleksfull gemenskap Använder lekmännen Vågar lida

UPP

IN

UT

Bryr sig om människor i nöd Beroende av Andens kraft Öppen för alla

Gudstjänsten är inte så betonad hos Sahlberg, men i övrigt finns ett tydligt UPP. Sahlberg betonar den inre människans hälsa (ett rent liv) och vad det gör för gudsrelationen, det egna välbefinnandet men även för ens relationer (IN) och förmåga att fungera i UT:et. Inspirerande gudstjänster Engagerat trosliv

NFU – ÅTTA KVALITATIVA SÄRDRAG

Ändamålsenliga strukturer Kärleksfulla relationer Livsnära smågrupper

UPP Utrustande ledarskap Behovsorienterad mission Gåvobaserad UT verksamhet

IN

Det engagerade troslivet har förstås med alla tre relationerna att göra. Om Sahlberg i sitt UT hade diakonin i fokus handlar det här snarare om missionen. Kärleken är central i båda modellerna. Båda betonar att ta vara på människor och deras gåvor.

72


Tillbedjan

RICK WARREN – FÖRSAMLINGENS FEM MÅL

UPP

Gemenskap Lärjungaskap

IN

UT

Tjänande Mission

Hos Warren kokas det Sahlberg och NFU tidigare sagt än mer ner till själva essensen. Det är intressant hur denna evangelikala modell stämmer väl överens med Svenska kyrkans lutherska. Gudstjänst

KYRKOORDNINGEN – FYRA GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER

Undervisning (Kristen gemenskap)

UPP

IN

UT

Diakoni Mission

Jag väljer här att förstå Undervisning i KO som att det handlar om att människor i och genom den kristna gemenskapen ska ges möjlighet att växa i lärjungaskap. Obalans ett traditionellt problem I Romelanda församling har vi funnit triangeln mycket användbar. Den har hjälpt oss som församling och som enskilda att reflektera över balansen i det vi gör och det vi lever ut. Den har gett församlingen

73


språk för sitt kristna liv. Vi har strukturerat hela församlingens strategiska arbete med verksamhet och budget efter triangeln och vi präster relaterar ofta till den i vår förkunnelse. Den finns i förvånansvärt många av kyrkoårets texter. Kanske är ett av problemen i våra församlingar att vi alltför ofta blivit för en- eller tvådimensionella i vårt sätt att tänka och vara församling. Får jag för ett ögonblick generalisera lite kan man säga att historiska kyrkor, som Svenska kyrkan, har varit relativt bra på UPP och UT. Man har haft ett fungerande och prioriterat gudstjänstliv och man har varit närvarande i samhället och världen på olika sätt, men man har underlåtit att bygga gemenskaper. När jag kom med i kyrkans sammanhang i sena tonåren predikades det återkommande om vikten av att som enskild kristen fira gudstjänst, att be, läsa Bibeln och vara ett vittne i sin vardag. Men sällan talades det om behovet att bygga gemenskap. Att det framför allt var tillsammans med andra som man förmådde göra allt det där som man borde. Ser man på frikyrkligheten har man där varit bra på UPP och IN. Härliga möten med stark lovsång och engagerande förkunnelse samt stark gemenskap där man odlat en särskild kristen kultur, med ett särskilt fromt språk, en viss klädstil etc. Men många inom frikyrkan har tyckt att det har varit svårt att relatera till världen utanför. Människor utanför har i sin tur upplevt frikyrkans trösklar som höga och församlingskulturen som främmande. Hur många icketroende kom egentligen till tältmötena? Bland de riktigt tilltufsade har däremot frikyrkorna ofta gjort en stor insats. Sedan har vi det vi skulle kunna kalla socialt engagerade kristna gemenskaper eller mer liberala församlingar. Man har där haft ett starkt IN, tillkommet av ett engagerat UT. Arbete bland hemlösa eller missbrukare, engagemang i sociala frågor, miljöfrågor, jämlikhet eller in-

74


ternationell solidaritet. Men ibland har det varit si och så med UPP:et. Man har tänkt att man tjänar Gud genom att tjäna sin nästa. Återigen, detta är grovt generaliserat, men ibland behöver man göra det för att få syn på något väsentligt. Jag tror att varje församling behöver vara en tredimensionell församling, med UPP, IN och UT för att må bra och fungera väl. Hur det sedan går till är något man måste arbeta med lokalt.

75


Vi är många som längtar efter en kyrka som är relevant för sin samtid, som förmår vara Kristi kropp i en tid då det andliga intresset förefaller större än på länge. Försam­ lingsutveckling handlar om just detta: att vara trogen sitt uppdrag men arbeta med formerna, språket, det yttre. Björn Gusmark visar på bakgrunden till församlingen i Nya testamentet och skissar församlingens framväxt i Sveri­ ge. Han presenterar några olika modeller för församlings­ utveckling och gemensamma nämnare hos sammanhang som attraherar människor. Bokens senare del innehåller en handfast vägledning för att arbeta kreativt, process­ inriktat och långsiktigt med församlingsutveckling. Författaren har hämtat inspiration och tankar från Tysk­ land, England, Norge och Sverige, men framför allt från egna erfarenheter i Romelanda pastorat, där han är kyrko­ herde. Boken är skriven utifrån Svenska kyrkans perspektiv, men den som hör hemma i ett annat sammanhang kan känna igen sig i mycket. Förutom att ge inspiration och vara ett samtalsunderlag för en församling som vill arbeta med församlingsutveckling är boken intressant även för den som funderar över kyrkans uppdrag och framtid.

www.argument.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.