Klimatomställning stöter på patrull

Forskning och utveckling ur ett hållbarhets- och klimatperspektiv blir allt mer angelägen. Men omställningen stöter även på motstånd och svårigheter. Det blev tydligt under flera av seminarierna under Transportforum.

Hållbarhetsomställning: kunskap, makt och möjligheter. Så löd det övergripande temat för den session forskningsledaren Karolina Isaksson på VTI höll i. Långsiktig planering av infrastruktur har en viktig funktion i att utforska osäkerheter om framtiden. – Här finns klara brister. Regeringen uttrycker att klimatet är vår tids ödesfråga och Sverige ska vara förebild, sade Jacob Witzell, doktorand på VTI.

För att klara de politiska målen för transportsystemet så måste Sverige bryta med nuvarande trender. Men tänkande om hur alternativ skulle kunna se ut begränsas idag av de analysmetoder som för närvarande är accepterade.

– Min studie visar hur analysmodellerna har makt över vår förståelse av transportsystemet och hur framtiden skulle kunna arta sig. Det får demokratiska konsekvenser, genom att medborgare och politiker idag får en snäv bild av vilka alternativ som finns.

En av slutsatserna är att det krävs förändrade arbetssätt och analysverktyg.

Klimatanalysen som försvann Ett fall som just synliggör maktstrukturen är den klimatanalys som försvann i den senaste nationella transportplaneringen, berättade Linnea Eriksson, forskare på VTI. Klimatanalysen var inte med i underlaget till regeringen eftersom den inte var framtagen enligt de gängse analysmodellerna. Dessa tar sin utgångspunkt i dagens situation, medan klimatanalysen utgick från mål som fanns inom klimatområdet. – Detta gjorde att politikerna inte fick kunskap om hur transportinfrastrukturen kan styras mot klimatmålen. Därför är insikten om vilken betydelse den rådande planeringsregimen har värdefull för att det faktiskt ska kunna ske en förändring, sade hon.

Smart mobilitet Omställningen till ett mer digitalt transportsystem, så kallad smart mobilitet, kan betyda allt från automatiska fordon till digitalt understödda alternativ med målet att minska resandet.

I hur stor utsträckning har kommunerna

Hållbarhet och forskning förenar Jacob Witzell, Linnea Eriksson, Anna Wallsten och Malin Henriksson. Målen om hållbar utveckling utmanar maktstrukturer, enligt Jacob Witzell.

förmåga och ansvar i den övergångsprocess mot smart mobilitet som nu pågår? Hur ser kommunala tjänstemän på sina roller? Det har Anna Wallsten, postdoktor, undersökt tillsammans med kollegor på VTI.

Det visar sig vara svårt för kommunerna att ta ett aktivt ledarskap. Istället har de agerat möjliggörare eller helt enkelt avvaktat utvecklingen.

Koncept för fordonspool Delningsekonomi är mer omtalad än utprövad. Ett pilotprojekt erbjöd en möjlighet att testa nya lösningar i en skyddad miljö, nämligen en fordonspool med eldrivna cyklar som prövades inom ett bostadsområde.

– Studien visar att det går att ta fram nya tekniska lösningar, men framgången blev ett misslyckande när det inte gick att få fram en kommersiellt lönsam tjänst i tid, berättade Malin Henriksson, senior forskare på VTI.

För att hållbara lösningar ska kunna spridas krävs nya typer av affärsmodeller som inte är marknadsdrivna.

Konkreta initiativ för ett mer hållbart transportsystem möter motstånd på flera plan. Därför har forskarna påbörjat en diskussion om att starta ett nätverk för att samla och sprida kunskap i dessa frågor.

Text: Gunilla Rech Foto: Fotograf Satu AB/VTI Foto: Annika Johansson/VTI

Magnus Larsson redogjorde för en analys om olyckor på vägar utanför tätort.

Cykelcentrum bjöd på ny kunskap och speeddejt

Årets Träffpunkt Cykelcentrum på Transportforum bjöd på nya former. På plats fanns doktorander, seniora forskare, representanter från Sveriges riksdag, Svenska Cykelstäder och Linköpings kommun.

Träffpunkt Cykelcentrum inledde med korta presentationer i speeddejtningformat för att sedan övergå i ett mer informellt mingel. Här fanns goda möjligheter att bli inspirerad, hitta nya samarbetspartner och träffa cykelvänner. Forskningsledare Anna Niska gav en sammanfattning om vad som är aktuellt inom Cykelcentrum, hur det går med finansieringen och målsättningen att knyta till sig fler doktorander, varav flera var närvarande för att presentera sina projekt.

Cykling i byggskede Jones Karlström, Cykelcentrums biträdande föreståndare och utredare, berättade om ett nytt forskningsprojekt om cykling i byggskedet. Programkommunikatör Christina Karlsson och utredaren Magnus Larsson efterlyste intresse för en e-kurs riktad till organisationer som vill höja kompetensen i cykelfrågor.

Niklas Arvidsson, senior forskare på VTI, har tagit fram en omvärldsanalys om godscyklar. Utvecklingen är ännu i sin linda. Men jämfört med traditionella varutransporter kan godscyklar bli mer klimatvänliga och smidiga sätt att leverera varor i städer. Leveransen kan utgå från tillfälliga mobila lager till exempel containrar utplacerade i centrum. Att cykla i en värld byggd för bilar – det kräver mer av cyklister än av bilister. Det är inte tydligt vilka förutsättningar som gäller och än mindre är de tydliga att utläsa direkt från infrastrukturen.

En metodutveckling pågår för att utvärdera vilka krav som trafikmiljön ställer på olika trafikanters uppmärksamhet, berättade Katja Kircher, forskningsledare på VTI. Till att börja med har forskarna tittat på situationen med trafikanter som fortsätter rakt genom korsningar.

Olyckor på landsväg Mer om cykling blev det i sessionen Oskyddade trafikanter. Magnus Larsson från VTI presenterade en analys om olyckor på vägar utanför tätort. Många cyklister blir påkörda bakifrån, speciellt vid omkörning. Därför är det angeläget att hitta sätt som förhindrar just sådana scenarier. Merparten av olyckorna sker på smala vägar vilket framtida trafiksäkerhetsåtgärder behöver ta hänsyn till. Ny teknik kan ge svar om cykelolyckor i korsningar.

– Det här är den första studien i VTI:s cykelsimulator, sade forskningsledare Birgitta Thorslund och redogjorde för förutsättningarna och resultaten.

Cykelsimulatorn kan öka kunskapen om faktorer som påverkar cyklisters beteende. 33 cyklister fick testa åtta situationer vid en vägkorsning. Lastbilar fick cyklisterna att bli mer försiktiga än personbilar. Större utrymme gjorde att cyklisterna kände sig säkrare. Deltagarna uppfattade vägmarkeringar som något positivt. Långsamma cyklister stannade längre till vänster och oftare bakom fordonen.

Hur minskar vi partiklar, buller och mikroplast från vägtrafiken?

VTI:s pågående forskning om mikroplaster från vägtrafiken samt mätning och analys av partiklar och buller i gatumiljö presenterades på Transportforum 2020.

Studier tyder på att vägtrafiken är den största källan till utsläpp av primära mikroplastpartiklar och då främst partiklar från däckslitage. Det saknas dock mycket kunskap och regeringen gav därför 2018 VTI i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om mikroplaster från vägtrafiken.

VTI bedriver forskningen i samarbete med andra organisationer både inom och utom Sverige. Bland annat genomförs beräkningar och analyser av däckslitage, mätning av partiklar i gatumiljö och studier av partiklarnas toxicitet och spridning. VTI gör också kunskapssammanställningar och tar fram förslag på styrmedel och åtgärder som kan minska mikroplasterna.

– Kunskapsluckorna är mycket stora inom alla områden. Vi behöver genomföra kontrollerade studier i laboratoriemiljö men också samla in och analysera fältprover, säger Mikael Johannesson, forskningschef och projektledare på VTI.

– Ett problem är att det saknas standardiserade metoder för analys och beredning av prov och att de metoder som finns är både komplicerade och tidskrävande, fortsätter han.

– Det saknas tillräckligt med kunskap för att bedöma hur miljö- och hälsofarliga mikroplastpartiklar är. Vi vet dock att mikroplastpartiklarna från vägtrafiken innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen, att utsläppen är mycket stora och att partiklarna bryts ner mycket långsamt i miljön. Därför bedöms det vara angeläget att vidta åtgärder för att minska utsläpp och spridning av mikroplast från vägtrafiken, säger Mikael Johannesson. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 1 december 2020.

Städmaskin åtgärd mot mikroplast Ida Järlskog, doktorand på VTI, redovisade resultat från analyser av däck- och bitumenpartiklar från en gata i Göteborg. Vid olika tillfällen samlades material in från en sopmaskin, en dagvattenbrunn och från vägbanan. Proverna analyserades och klassificerades.

– Ett delsyfte var att undersöka om städning av vägbanan kunde minska mängden partiklar som annars förväntades spridas vidare via dagvatten, säger Ida Järlskog. Studien visar att däck- och bitumenpartiklar stod för den största andelen av de plastmaterial som fanns i proverna och att mikroplastpartiklarna på vägen minskade efter städning med sopmaskinen. Den visar också att analysmetoden var komplicerad och att fler standarder behövs både för provtagning och analys.

Samband mellan buller- och partikelemissioner Linköpings kommun hade behov av att kartlägga och skapa en åtgärdsplan mot buller och valde som åtgärd att lägga en dränerande provbeläggning. Joacim Lundberg och Tiago Vieira, doktorander vid VTI, utförde i samband med detta mätningar och analyser av partiklar och buller från vägyta-däckkontakt för en del av provsträckan. Syftet var att undersöka om det fanns något samband mellan buller och partikeluppvirvling när ett testfordon och en bullermätvagn kördes på provsträckan med olika däck.

– Våra preliminära resultat visar att partikeluppvirvling och bulleremissioner varierar längs beläggningen och med ett svagt motsatt samband, dock ej för alla däcktyper säger Joacim Lundberg.

Vägen blev dock mindre bullrig och minskningen hamnade inom det förväntade intervallet. Analys av mätresultaten kommer att fortsätta för att försöka hitta orsaker till de variationer som uppmättes. Text: Catharina Arvidsson Foto: Göran Blomqvist/VTI