TEMA TRANSPORTFORUM 2020 | ÅRET SOM GÅTT
Forskningen räknar med autonoma fordon i trafiken Det pratas mycket om hur autonoma fordon kommer att förändra transportsystemet och på Transportforums session Uppkopplade och självkörande fordon i städer presenterades en del svar. Inom EU-projektet CoExist har forskare på VTI undersökt fordonens effekter på restider och fördröjningar i olika trafikmiljöer. Iman Pereira har använt gångfarts området Kungstorget i Göteborg som studieobjekt och gjort datorsimuleringar av hur självkörande fordon som håller 8 km/tim tar sig fram samtidigt som de ska lämna företräde till fotgängare. Simuleringarna visar att de självkörande bilarna blir stående länge eftersom det nästan hela tiden kommer nya gående. En mänsklig förare kan köra vid små luckor i fotgängarflödet och även försiktigt forcera sig fram om flödet är tätt. – Utifrån den här simuleringen kan man säga att fordon som är både självkörande och säkra för oskyddade trafikanter inte klarar sig bra på ett gångfartsområde om man ser till framkomligheten, säger Iman Pereira.
Forskaren Chengxi Liu och forskningsingenjören Iman Pereira var två av många VTI:are som presenterade ny forskning på Transportforum. De pratade båda om trafiksimuleringar där självkörande fordon ingick.
Egen fil i tunnel Kungstorgsexemplet är en så kallad mikrosimulering där varje bils beteende är med. I CoExist ingår också att simulera trafiken ur ett makroperspektiv för att få med trafikflöden på stadsnivå. Chengxi Liu har undersökt effekter av självkörande fordon inom ett större område i Göteborg. – Vi har räknat på olika samman sättningar av fordonsflottan och olika
s cenarier för att få en bild av hur själv körande fordon kan påverka trafiken i staden, säger Chengxi Liu. Om till exempel 50 procent av fordonen är självkörande och man upplåter en fil i Götatunneln till endast dem så det blir kortare restider för alla fordon på vägnätet nära tunneln. Text: Hillevi Ternström Foto: Annika Johansson/VTI
Kan kollektivtrafiken bidra till tillgänglighet och social rättvisa? Under Transportforum höll Jessica Berg, forskare på VTI, ett föredrag om hur kollektivtrafiken kan bidra till ökad tillgänglighet och social rättvisa i socialt utsatta områden. Transportfattigdom uppstår när en person lever under dåliga sociala förhållanden och är beroende av ett transportsystem som inte kan tillgodose personens mobilitetsbehov. – Transportfattigdom existerar i många europeiska städer och det är personer från de lägsta socioekonomiska grupperna som
10
VTI AKTUELLT NR 1 2020
är i störst risk. Det har däremot inte studerats mycket i Sverige, säger Jessica Berg. Med utgångspunkt från detta har forskare från VTI, Lunds universitet och Malmö universitet undersökt hur människor som bor, arbetar eller deltar i aktiviteter i socialt utsatta stadsområden reser och använder sig av kollektivtrafik. De har också tagit fram ett planeringsunderlag där kollektivtrafiken bättre ska kunna bidra till tillgänglighet och social rättvisa. I studien fick 41 personer som hade koppling till två miljonprogramsområden i svenska storstäder berätta om hur de reste och vilka mobilitetsbehov de hade.
– Flera berättar om obehagliga upplevelser när de har åkt kollektivt. De kan ha blivit beskyllda för att fuskåka eller upplevt otrygghet vid hållplatser, säger Jessica Berg. – Det gör att många skulle föredra att åka bil, vilket är tragiskt eftersom vi vill minska bilåkandet, fortsätter hon. Studien visar att låg inkomst, låg utbildning och bristande kunskaper i svenska är hinder för att ta körkort, skaffa bil eller flytta närmare jobb och skola. Kollektiv trafiken blir en förutsättning för delaktighet och integrering i samhället och behöver därför anpassas bättre till dessa resenärer. Text: Catharina Arvidsson
