UR-program för högskola och universitet by Utbildningsradion

VI HAR FLERA TUSEN TV- OCH RADIOPROGRAM SOM DU KAN ANVÄNDA FÖR ATT UTVECKLA DIN UNDERVISNING.

UNIVERSITET OCH HÖGSKOLA

Vi har flera tusen tv- och radioprogram som du kan anvĂ¤nda fĂśr att utveckla din undervisning.

TV- OCH RADIOPROGRAM FÖR HÖGSKOLAN INLEDNING

Om du undervisar eller är utbildningsansvarig på högskolenivå kan du använda våra tv- och radioprogram för att komplettera och variera din undervisning. Genom UR får du tillgång till flera tusen olika program som berör olika ämnesområden. Programmen kan till exempel användas när dina studenter behöver uppleva och reflektera över situationer och utmaningar som de kan komma att möta under sitt framtida yrkesliv, eller användas som diskussionsunderlag inför gruppseminarier. Gå gärna in på uraccess.se eller ur.se och sök upp ämnesområden som du undervisar i. Du kan läsa mer om hur du gör på baksidan av katalogens omslag.

FOKUS PÅ FYRA UTBILDNINGSPROGRAM

Just nu har vi på UR en satsning som riktar sig till dig som undervisar på sjuksköterske-, psykolog-, lärar- eller socionomprogrammet. Vår målsättning är att katalogen du läser just nu ska ge dig en snabb översikt av vad vi kan erbjuda dig. Därför har vi delat upp programmen i följande fyra områden: • VÅRD OCH MEDICIN • PSYKOLOGI • PEDAGOGIK OCH UTBILDNINGSVETENSKAP • SOCIALT ARBETE Vi valde att ha en unik hemvist i katalogen för varje enskilt tv- och radioprogram. Du får gärna gå igenom katalogens olika ämnesområden eftersom många av våra tv- och radioprogram berör flera ämnen och skulle kunna placeras under flera olika rubriker. UR har många användare idag. Vi tror att du kan hitta många program som du kan använda i din undervisning. Kontakta oss gärna på mediepedagoger@ur.se om du vill få tips eller behöver hjälp att söka upp rätt program för ditt ämnesområde.

INNEHÅLL VÅRD OCH MEDICIN.................................................................................... 4 A: VÅRD AV ÄLDRE .....................................................................................................................................5

B: BARN OCH UNGDOM..............................................................................................................................5

C: PATIENTER /CASE...................................................................................................................................5 D: LIVSSTIL..................................................................................................................................................6 F: HISTORIA.................................................................................................................................................6

B: BEMÖTANDE/YRKESROLL.................................................................................................................... 8

C: CANCER.................................................................................................................................................. 8 D: PSYKISK OHÄLSA.................................................................................................................................. 9

PSYKOLOGI.................................................................................................10

A. BARN- OCH UNGDOMSPSYKOLOGI.....................................................................................................11

B: VUXENLIV OCH ÅLDRANDE..................................................................................................................11

C: PATIENTER/CASE...................................................................................................................................11 D: SEXUALITET OCH RELATIONER.......................................................................................................... 12 E: BETEENDEANALYS................................................................................................................................ 12

PEDAGOGIK OCH UTBILDNINGSVETENSKAP..........................................13

Förskola och Fritidshem................................................................................................................. 14

YRKESROLL OCH ALLMÄNDIDAKTIK . ................................................................................................... 14

MUNTLIGHET OCH SPRÅKUTVECKLING................................................................................................ 14 UTBILDNINGENS HISTORIA .................................................................................................................... 16 SPECIALPEDAGOGIK................................................................................................................................ 16 ÄMNESFÖRDJUPNING............................................................................................................................. 16

Webbplatser.......................................................................................................................................... 16

SOCIALT ARBETE........................................................................................17

TRAUMA.....................................................................................................................................................19

MISSBRUK.................................................................................................................................................19 OFRVILLIG BARNLÖSHET........................................................................................................................ 20 PSYKISK SJUKDOM................................................................................................................................ 20

innehållsförteckning........................................................................21 3

VĂ&#x2026;RD OCH MEDICIN

ur programmet

veteran-tv

A: VÅRD AV ÄLDRE En hjärnas födelse och död – den åldrande hjärnan

När hjärnan blir gammal händer mycket negativt: antalet hjärnceller minskar, minnet fallerar och risken för hjärnsjukdomar ökar. Idag vet forskarna att det sker en nybildning av hjärnceller hela livet, att vissa minnesfunktioner märkligt nog blir bättre med åren och att hjärnan tack vare sin formbarhet kan återskapa funktioner som förlorats vid till exempel en stroke.

Veteran-tv: Mat, champagne och livet på en öde ö

Pensionärerna är Sveriges minst bortskämda grupp. En grupp män som aldrig lagat mat får lära sig laga lyxig pasta av Melker Andersson, en av Sveriges mest framstående kockar. De bjuds också på den bästa champagnen av experten Richard Juhlin. Bobbo Krull möter Marianne Brus som har levt större delen av sitt liv på en liten ö mitt i havet. Vi besöker också det omtalade Lottehemmet i Danmark, känt för sitt annorlunda och populära sätt att driva äldreboende på. Här är det mänskligt bemötande som står i centrum och hemmet har blivit ett föredöme för många.

Veteran-tv: Det kan göra ont att bli gammal

Bobbo Krull och Özz Nûjen befinner sig på ett äldreboende för spanskoch persisktalande i Rinkeby. Dagen till ära firas där Chiles nationaldag. De gästas av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson som talar om fallskador bland äldre - något som kostar samhället oerhörda summor varje år. Dessutom talar de med forskaren Sandra Torres om hur äldreomsorgen ska kunna kulturanpassas för nya svenskar. Vilka är föroch nackdelarna med äldreboenden för särskilda etniska grupper? I det tredje och sista reportaget från Özz resa i Kurdistan får vi träffa en gammal kvinna som brukar sin jord och genom stret och gnet överlever dagarna. Dessutom blir det fortsättning på Veteran tv:s Superstars.

TEMA: Livet efter pensionen

Programledarna Bobbo Krull och Özz Nûjen och deras gäster diskuterar vad livskvalité egentligen är och hur den ska räcka livet ut. Frågor som tas upp är känslor inför och efter pensionen, rädslan för ensamhet, myndighetskrångel och bilden av äldre i medierna. Vi möter människor som vet vikten av att hålla sig i god fysisk form och vi ställer folkhälsominister Maria Larsson mot väggen om den inte alltid fungerande äldrevården. Vi besöker också det som kanske är drömmen: ett vårdhem där de boende solbadar och blir serverade fruktdrinkar.

UR Samtiden: Rehabilitering – det goda åldrandet

Michael Nilsson, professor vid Göteborgs universitet neurovetenskap och rehabilitering samt överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har tittat på astrocyter, stödjeceller i hjärnan. Rehabilitering är ett område som är dynamiskt. Man kan gifta samman klinisk vetenskap och forskning. Tidigare var det ingen som trodde att hjärnan var så föränderlig i höga åldrar och att hjärnan kunde bilda nya nervceller, men det går. Upptäckten gjordes i Göteborg av den framlidne professorn Peter Ericsson tillsammans med amerikanska kollegor.

B: BARN OCH UNGDOM Absolut beroende: Unga alkoholister

Johanna, 35 år, är nykter alkoholist sedan sex år. Hon missbrukade alkohol redan vid tolv års ålder och hennes minnen från barn- och ungdomstiden i Hammarkullen i Göteborg är diffusa. När hon var sjutton år flyttade hon till Luleå med sin mamma, men hennes drickande fortsatte trots att hon fick två barn. Vi träffar Johanna när hon åker tillbaka till Hammarkullen och återupplever sina minnen tillsammans med sin bästa TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

kamrat från den tiden. Vi möter Johannas vänner Mo och Chris, som också är nyktra alkoholister. De berättar om hur de stöttar varandra i vardagen.

En bok en författare: Sofia Åkerman. Självskadebeteende

Istället för att få adekvat vård spärras unga kvinnor med självskadebeteende in bland brottslingar på rättspsykiatriska högsäkerhetskliniker, där de utsätts för tvångsåtgärder som isolering och bältesläggning. Detta trots att de varken dömts för något brott eller utgör någon fara för andra. I ”Slutstation rättspsyk” har Sofia Åkerman och Thérèse Eriksson intervjuat ansvariga vårdgivare, myndigheter och ett stort antal kvinnor som vårdats inom rättspsykiatrin. Sofia Åkerman intervjuas av Ulrika Kärnborg.

Barnaministeriet: Jennifer fick narkolepsi

”Det känns ju skit att ligga här mitt i Stockholm precis intill en väg där det kör en massa bilar och se helt drogad ut. Dessutom är det livsfarligt för jag kunde lika gärna ramlat ihop mitt ute på gatan. Men det är som det är.” Jennifer Blom hon vaccinerat sig mot svininfluensan 2009. Hon berättar om vardagen med kataplexier, konstant trötthet och beroendeframkallande mediciner.

Barnaministeriet: Fallen ängel – tre år senare

För nästan tre år sedan träffade vi Mimmi som berättade om en uppväxt fylld av tvångstankar, demoner och psykiska besvär. I en teckning kal�lade hon sig själv för en fallen ängel. Mimmi har idag hunnit fylla 18 år och trots de psykiska problemen har livet gått vidare. Det är några dagar före julafton och snön faller ljudlöst utanför Mimmis port när vi träffar henne på nytt. Mimmi berättar om sina psykiska problem, om kärlek och om längtan till ett liv utan inre röster och demoner.

C: PATIENTER/CASE Avsked vid dödsbädden

Vi följer ett antal dödssjuka människor och deras anhöriga på intensivvårdsavdelningen på Mount Sinai Hospital i New York. Vid livets slut ställs patienter och anhöriga inför svåra val; frågor kring vem som ska avgöra när livet ska ta slut, kostnader för vård och eventuella insatser. Robert Romero drabbades av hjärtstillestånd. På intensivvårdsavdelningen lyckades man rädda hans liv och nu ligger han kopplad till en respirator. Roberts hustru ställs inför svåra situationer och omöjliga val. Systrarna Nadege och Sherley besöker sin 86-åriga mamma Marthe Laureville som är dement och är intuberad. De ställs inför beslutet att stänga av respiratorn. Albert Alberti drabbades av MDS, en typ av leukemi, för två år sen. Hans hopp ställdes till en benmärgstransplantation som misslyckades. Idag kan vi leva länge på sjukhusens intensivvårdsavdelningar tack vare avancerad teknik och omfattande medicinska insatser. Men priset kan bli högt, både ekonomiskt och mänskligt.

Skyddslös under solen

De som får den ovanliga hudsjukdomen xeroderma pigmentosum tvingas att hålla sig undan dagsljus. Kroppen kan inte reparera de skador som orsakas av ultraviolett strålning från solen eller konstgjorda ljuskällor. Drabbade måste ständigt genomgå nya operationer där man avlägsnar tumörer och den förväntade livslängden är kort. Vi följer arbetet på ett sommarläger i USA som föräldrar till drabbade barn har startat och driver. Barnen får under några sommarveckor möta andra barn med samma sjukdom och svårigheter. Alla aktiviteter och lekar förläggs till dygnets mörka timmar och dagtid leker barnen bakom fördragna gardiner. Föräldrar får också chansen att möta andra vuxna och samtala om hur man tänker kring barnens särskilda livsvillkor. 5

UR Samtiden: Att leva med Tourettes

Ända sedan Pelle Sandstrak var liten har ljud, avancerade ritualer och komplicerade tankegångar styrt hans liv. Som vuxen slutade han att tvätta sig och flyttade in i en övergiven bil. På radio hörde han en professor tala om ett udda syndrom: Tourettes. Idag är han så frisk han vill bli. Med stor värme och humor berättar han om sitt liv med Tourettes syndrom, om människor som förstått och som inte förstått, och om hur han till slut hamnade där han är idag.

De kärleksfulla

En lekfull och tänkvärd film om barn, ungdomar och äldre med den ovanliga sjukdomen Williams syndrom. Det som personer med Williams syndrom bland annat har gemensamt är att de är orädda för människor de inte känner och att de är väldigt pratglada. Många har också en speciell ljudkänslighet och känsla för rytm och musik. Huvudpersonen Ben berättar om sitt liv och om hur det är att leva med Williams syndrom. Filmen är inte i första hand en beskrivning av ett syndrom, utan en berättelse om vad personer som inte fungerar som alla andra kan tillföra oss andra. Läkare och experter berättar i dokumentären om de fysiologiska skillnaderna och hur det påverkar livet.

D: LIVSSTIL Lyckorus och smärta

Signalsubstansen dopamin styr hjärnans belöningssystem och ser till att belöna oss för sådant som är nödvändigt för vår överlevnad - som mat, dryck, sex och motion. Smärta är en varningssignal som talar om att någonting är fel i kroppen. Men ibland suddas gränserna mellan dem ut. Vi följer Michael Mosley när han utforskar hjärnans biologi och de mekanismer som styr smärta och lycka. I jakten på resultat provar han bland annat bungyjump och att äta choklad och starka kryddor.

Bildningsbyrån: Antropologi och hälsa

Lull Ali Hassan arbetar som kulturtolk och hjälper somalier i kontakterna med den svenska vården. Hon menar att kulturkrockar inte bara handlar om språkliga missuppfattningar utan framför allt om de olika erfarenheter vi bär med oss. Vi träffar läkaren Birgitta Essén, som i samarbete med antropologen Sara Johnsdotter, forskat på varför somaliska kvinnor i Sverige löper större risk än andra kvinnor att förlora sina barn i samband med förlossningen. Dessutom träffar vi hälsoantropologen Carola Skott.

Bildningsbyrån: Lycka och livskvalitet

Lyckliga människor mår bättre. Men vad är lycka och hur uppstår den? Den som är fattig kan vara lyckligare än den som är rik, och den som är sjuk kan vara lyckligare än den som är frisk. Journalisten och författaren Stefan Klein, som skrivit boken Lyckoformeln, berättar hur lycka uppstår i hjärnan och hur vi kan träna oss till att uppleva fler lyckokänslor. Majvor Gustavsson berättar hur hon kan uppleva sig själv som lycklig, fast hon är svårt sjuk.

Bildningsbyrån: Beröring

Beröring är viktigt för att vi människor ska må riktigt bra. Nyfödda och för tidigt födda barn har ett stort behov av beröring vilket man tagit fasta på vid neonatalavdelningen 210 på Mölndals sjukhus. Lille Lukas får varje dag några timmars hudkontakt med sina föräldrar. I Göteborg driver Bräcke Diakoni ett hospice där gästerna erbjuds taktil massage. Vi träffar Christina Berg som berättar hur beröring kan hjälpa människor att bli lite mer tillfreds i sina svårt sjuka kroppar och få det bättre sin sista tid i livet. Bräcke Diakoni driver också ett fritids för barn och ungdomar med funktionshinder. Denise får massage en gång i veckan och tycker att det får henne att må bättre i både kroppen och huvudet.

UR Samtiden: Hur vet man om man är frisk?

Hur man upplever sin egen hälsa idag kan förutsäga risken att vara medicinskt sjuk i framtiden. Detta faktum är en bra anledning att studera det som kallas för självskattad hälsa. Om detta talar Anna Nixon Andreasson, med. dr. och forskare vid Stressforskninginstitutet. Men vad avgör om man känner sig frisk eller sjuk? Till viss del är det något helt annat än vad en doktor mäter. Allra viktigast är att man har funktionell hälsa. Det vill säga att om jag kan göra det jag vill, då är jag frisk. Anna Nixon Andreassons slutsats är att det skulle kunna vara ett bra verktyg inom den vanliga vården att mäta självskattad hälsa. Det går snabbt och är enkelt att journalföra och kan ge viktig information om framtida risker.

F: HISTORIA Bildningsbyrån: 1800-talet – supandets århundrade

Söp folk mer på 1800-talet än de gör idag? Sprit och öl var en del av det vardagliga hushållet under 1800-talet men det var också då den svenska nykterhetsrörelsen uppstod och alkoholism började betraktas som en sjukdom. Vår reporter Anna Hammarén följer med författaren Kjell Wigers på Stampens kyrkogård i Göteborg, där både nykterhetsförespråkare och spritfabrikörer vilar. Hon besöker Vin & Sprithistoriska museet i Stockholm, där det berättas om en av de butiker där kunderna under 1800-talet kunde köpa exklusiva viner och blanda sin egen sprit. Dessutom träffar vi historikern Anna Prestjan som skrivit en avhandling om den tidiga alkoholistvården.

Bildningsbyrån: Linggymnastik – motion i nationens tjänst

Under 1800-talet föddes den organiserade gymnastiken i Sverige och med militärisk disciplin skulle man stärka moralen i landet. Medverkande: Eva Fredriksson, doktorand vid Stockholms Universitet, och Jane Meckbach, lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Bildningsbyrån: Synen på psykisk sjukdom

I Vadstena har man vårdat psykiskt sjuka sedan 1500-talet. 1826 etablerades här det första svenska centralhospitalet för psykiskt sjuka. Vi åker dit tillsammans med historikern Cecilia Riving, som berättar om hur man drog gränserna mellan vad som var psykiskt normalt och psykiskt sjukt. Vi får höra hur synen på psykisk sjukdom förändrats under århundradena och om de klasskillnader som fanns på hospitalet. Vi besöker också hospitalets museum och tittar på snurrstolar, badkar och små broar med falluckor som användes i behandlingen av patienterna.

Bildningsbyrån: Anhåller vördsamt om omedelbar lobotomering

I alla tider har psykisk ohälsa varit en del av vardagen. Attityden till, och behandlingen av, psykiska sjukdomar förändras över tid. Vår reporter Per-Axel Janzon letar efter svar om sin mammas psykiska sjukdomshistoria. Inga Janzon blev inlagd på mentalsjukhus första gången 1949. Hon led av tvångstankar och ångest. Det skulle bli fler besök på sjukhuset. Inga behandlades med elchocker, insulin, barbiturater och brom. I oktober 1950 genomgick hon, 33 år gammal, en lobotomi. ”Man visste inte bättre”, säger professor emeritus Göran Eberhard, som tillsammans med professor emeritus Carl Gerhard Gottfries medverkar för att försöka förklara Inga Janzons sjukdomshistoria.

Bildningsbyrån: Människan och könet

På 1860-talet etablerades gynekologin i Sverige, och det var en vetenskap exklusiv för män. Den mystiska, kvinnliga kroppen - som framförallt kännetecknades av att den skilde sig från mannens - betraktades som ännu en kontinent för män att utforska. Genusforskaren David Tjeder TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

ur programmet

en hjärnas födelse och död 7

berättar hur 1800-talets män såg på kvinnor och på sig själva. Mannen var norm, kvinnan avvikande, och den manliga blicken förhärskande. Medan männen var individer var kvinnor generella - de representerade ett speciellt släkte. Karolina Widerström blev år 1888 Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare och praktiserade som gynekolog. Idéhistorikern Ulrika Nilsson visar oss runt i hennes våning som fortfarande finns kvar på Fleminggatan i Stockholm.

B: BEMÖTANDE/YRKESROLL Veteran tv: Dödshjälp och vanvård

Ett specialprogram med enbart reportage av Veteran-tv:s reporter Paul Honkanen. Vad händer om man som anhörig försöker utkräva ansvar av vården för en anförvants lidande och död? Vi kliver in bakom rubrikerna om vanvård inom äldrevården som numera är vardagsmat. I Schweiz är självmordsklinikerna en laglig och accepterad utväg för den som är gammal och obotligt sjuk. Men har det blivit för enkelt? Och hur känns det att dö? Cancerläkaren Peter Strang har suttit vid hundratals dödsbäddar och har med tiden fått en ganska klar uppfattning om vilka tankar som rör sig i huvudet på en människa som är på väg att avsluta sitt liv. Och det är oftast inte alls så skrämmande som vi tänker oss.

Psykakuten

Vi följer personalens arbete på en av landets psykakuter - ett mytomspunnet ställe, skyddat av stenhård sekretess. Målet att skydda patienterna kan innebära dålig insyn i verksamheten, ingen kan kontrollera exempelvis bältesläggning och tvångsvård. S:t Görans sjukhus i Stockholm har Sveriges största psykakut med en genomströmning av 13 000 patienter årligen. Just den här veckan kommer människor med panikångest, schizofreni, sömnstörningar, som är bipolära eller är i livskris. Många skulle egentligen behöva få hjälp någon annanstans, menar Margareta Sidén, överläkare på S:t Görans sjukhus. Vi träffar sjuksköterskor och patienter, följer med på en kurs i bältesläggning där kollegor övar på varandra. Vi träffar konstnären Anna Odell som iscensatte en uppmärksammad psykos för sitt examensarbetes skull. Drygt ett år efter examensarbetet från Konstfack har Anna Odell utställning igen och för en dialog med anställda från S:t Görans sjukhus om vad som hände.

Bildningsbyrån: Vård under tvång

Att må riktigt psykiskt dåligt gör en människa skör och utlämnad åt andras omdöme. Att då medicineras, isoleras eller bältesläggas under tvång kan ytterligare förstärka en traumatisk upplevelse. Omkring hälften av den psykiatriska vården i Sverige sker genom tvång - antingen enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, eller enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. I samband med en kartläggning för Sveriges kommuner och landsting besökte överläkare Herman Holm nästan alla slutenvårdsavdelningar i landet. Det visade sig vara stora skillnader i hur vanligt det är med tvångsvård i olika delar av landet, och vissa kliniker var gravt undermåliga. Vi möter Tomas som berättar hur han upplevde omhändertagandet när han togs in för tvångsvård efter att ha fått en psykos.

Bildningsbyrån: Behandling av depression och ångest hos äldre

Symtom på depression skiljer sig mellan yngre och äldre. Det är hos äldre bland annat vanligt med fysiska symtom som smärta. Andelen äldre med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Många får dock inte rätt behandling då landsting istället ofta fokuserar på demensvård. Vi besöker en mottagning i Södertälje med lång erfarenhet av att behandla äldres depressioner med bland annat KBT och fysisk aktivitet.

En bok, en författare: Richard Levi

”Spinalishandboken” av Richard Levi, specialist i neurologi och rehabiliteringsmedicin, och docenten och överläkaren Claes Hultling handlar om allt som en ryggmärgsskada för med sig: vad som händer i kroppen, hur olika organ påverkas, hur rehabiliteringen går till, men även tankar om existentiella frågor, vikten av att sörja och hur man kan leva ett gott liv trots skadan. En ryggmärgsskada ställer hela livet på ända. Allt man tagit för givet förändras. Man måste lära sig kroppens nya signaler, hur man tar sig fram, hur man hanterar alla tankar och känslor som väcks och hur man nu ska leva sitt liv. Boken riktar sig till drabbade och deras anhöriga, men också till person inom sjukvården. Intervjuare: John Chrispinsson.

C: CANCER Veteran tv: Överlevarna – om prostatacancer

Bobbo Krull och Özz Nûjen befinner sig i en boulehall i Stockholm. De gästas av Ola Bratt som är biträdande överläkare på Urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund och forskar om ärftlig prostatacancer. Han berättar om dödlighet, statistik och tecken man kan leta efter. De gästas av Kjell-Olof Feldt som tillsammans med sin hustru skrivit boken ”I cancerns skugga: Ett år av förtvivlan och hopp”. Han berättar om sina erfarenheter av sjukdomen och varför han är så engagerad i frågan idag. Reportern Paul Honkanen har följt en grupp män som har fått diagnosen prostatacancer. Tillsammans tillbringar de en vecka på västkusten där de bearbetar det som har hänt och talar om blöjor för vuxna män, impotens och rädsla för döden. Prostatacancer - den vanligaste cancerformen hos män - är ett mycket laddat och känsligt ämne för de flesta män, trots att oddsen för överlevnad är goda. Dessutom avgörs ytterligare en gren i Veteran TV:s Superstars.

Barnaministeriet: Gustav, 7 och cancern

”När det kommit en ny knöl blir mamma och pappa ledsna. Då tröstar jag dom. Jag klappar mamma.” Orden är den cancersjuke sjuåringen Gustavs. Han har genomgått flera plågsamma behandlingar för att bli kvitt sjukdomen som upptäcktes efter att Gustav haft ont i benen ett tag. I programmet får vi följa med och lära känna Gustav. Ungefär tre hundra barn i Sverige får diagnosen cancer varje år.

Läkandets styrka

Efter åratal i terapi för att försöka hitta en balans i livet drabbas filmaren Marie Mandy av bröstcancer. Vi följer henne i kampen mot sjukdomen och sökandet efter olika sätt att motarbeta den. Marie besöker flera läkare för att komma fram till det bästa beslutet om behandling. Hon försöker förbereda sig på att hon kanske kommer behöva avlägsna ena bröstet helt. När hon får kontakt med kirurgen Fabienne Libens i Bryssel bokar hon tid för operation - trots en lång väntetid. Under tiden försöker hon förbättra sitt tillstånd genom att äta antiinflammatorisk mat och ta kapslar hon rekommenderats av läkare inom alternativmedicinen.

UR Samtiden – Underlivscancer: Tidiga tecken

HPV, det relativt vanliga humana papillomviruset, orsakar 70 procent av all livmodercancer men också en stor del av den mindre kända vulvaoch slidcancern. Symptomen är vaga, man kan ha klåda, sveda och irritation, berättar Gunnel Lindell som är läkare och forskare i gynekologi. Hon berättar om behandlingsmetoder, förebyggande vaccinationer och förhoppningar att allt fler ska kunna vaccineras i framtiden. Men det avgörande är att söka läkare i tid. Var uppmärksam, det är inte fulcancer, sök tidigt, och prata om det, manar Gunnel Lindell.

UR Samtiden: En liten rodnad var cancer

Alla borde känna till och skydda sig mot HPV, menar Ewa-Maria van der Kwast, som berättar hur det upptäcktes att hon hade underlivscancer

TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

ur programmet

LÄKANDE LIV MED DELFINER

och hur den blev behandlad. Den cancerform hon hade, vulvacancer, är relativt ovanlig men ofta knuten till HPV, humant papillomvirus, som många bär på. Tidig upptäckt är avgörande för hur sjukdomen kan behandlas, därför är det viktigt att gå på kontroller och vara uppmärksam på eventuella underlivsbesvär. Vulva- och slidcancer är mer privat än bröstcancer, och ännu mer omvälvande när man ska försöka leva som vanligt, säger Ewa-Maria van der Kwast

En bok, en författare. Kjell Albin Abrahamson

”Så länge du lever” av radiojournalisten Kjell Albin Abrahamson handlar om de samtal som ägde rum mellan honom själv och kollegan Kerstin Bodell, som under många år var Latinamerikakorrespondent för Sveriges Radio. De var bägge sjuka - han hade drabbats av hjärtinfarkt och hon av lungcancer. I boken får vi följa deras brevväxling som ägde rum under några år fram till hösten 2006, då Kerstin Bodell gick bort. Kjell Albin Abrahamson intervjuas av Anita Kratz.

D: PSYKISK OHÄLSA Bildningsbyrån: Nollvision för självmord – är det möjligt?

Var sjätte timme begår en människa i Sverige självmord. Ett självmord är en tragedi; men 1500 självmord varje år är ett samhällsproblem. År 2008 antog riksdagen propositionen ”En förnyad folkhälsa” där en nollvision för självmord sattes upp. Går det att uppnå? Och är det inte upp var och en att bestämma om de vill ta sitt eget liv? Britta Alin Åkerman arbetar på NASP, Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, på Karolinska Institutet. Hennes forskning visar att många som försöker ta sina liv egentligen inte vill dö, utan att det är viljan att komma undan det smärtsamma livet som driver fram självmord. Antalet självmord har minskat de senaste åren men bland unga är siffrorna konstanta. Britta Alin Åkerman menar att självmordsbenägna ungdomar i de flesta fall sänder ut signaler om att de TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

är i behov av hjälp. Det gäller att vara uppmärksam på förändrade beteenden och att inte vara rädd att ställa konkreta frågor. 31-årige Simon har försökt ta sitt liv tre gånger. Det var först den tredje gången han fick den hjälp han tycker han borde fått från början.

En bok, en författare: Anna Lithander. Paniksyndrom

I ”Jag är inte galen” skriver journalisten Anna Lithander om när hon drabbades av panikångest, något som idag klassas som en folksjukdom. Det är en skambelagd sjukdom som dock är både ofarlig och behandlingsbar. Men vad sker egentligen i kroppen vid en panikattack? Varför drabbas kvinnor oftare än män? Är symtomen en reaktion på vårt sätt att leva idag? Bokens medförfattare, psykologiprofessorn Per Carlbring, är en av Sveriges ledande experter på panikattacker och i boken delar han med sig av sina erfarenheter av hur man kan hantera panikångest med kognitiv beteendeterapi. Anna Lithander intervjuas av Sharon Jåma.

Bildningsbyrån: Lyckopiller

I början av 1990-talet revolutionerades psykiatrin av de nya antidepressiva medicinerna. Vi översköljdes stundom av rapporter om deras effektivitet, stundom av skräckberättelser från patienter som tagit dem. Idag är debatten mer lågmäld men det är fortfarande många svenskar som äter antidepressiva mediciner.

Bildningsbyrån: Möjligheternas hus

”Jag tappade kontrollen totalt över mig själv, jag fylldes av vrede.” Det säger Valter, som var sjuttio år när han dömdes till rättspsykiatrisk vård för mordförsök. Vi möter Valter och andra på Möjligheternas hus, ett aktivitetshus i Göteborg som fungerar som en länk mellan rättspsykiatrin och samhället. Verksamheten är ett komplement till rehabiliteringen i den psykiatriska vårdkedjan i Göteborg.

PSYKOLOGI

ur programmet

HELT NORMALT

A. BARN- OCH UNGDOMSPSYKOLOGI En hjärnas födelse och död: Den unga hjärnan

Ett barns hjärna är oerhört dynamisk, och mer formbar än en muskel. Genom studier av analfabeter vet forskarna att hjärnans själva anatomi förändras när barn får lära sig läsa och skriva. Nu visar det sig också att andra aktiviteter, som till exempel musikalisk träning, påverkar hjärnan på ett överraskande sätt. Man tror att barns snabba inlärning förstärks av de märkliga spegelneuronerna.

Barnaministeriet: Felix 13 år har ätstörningar

Av de 100 000 svenskar som beräknas ha ätstörningar är bara tio procent killar. Efter att 13-årige Felix börjat överträna sin kropp och sluta äta blev han svårt sjuk och togs in på en ätstörningsklinik. Nu får han inte gå i skolan, inte träna och följer ett matschema för att få tillbaka ett normalt förhållande till mat och till sin kropp. Vi följer honom på vägen mot att bli frisk.

Helt normalt: Blyghet

Varför har det plötsligt blivit så fult att vara blyg? Innan Yrsa Waldén började skolan hade hon aldrig funderat så mycket över att hon var blyg. Hemma hade aldrig någon sagt att hon borde vara mer framåt och ta större plats. Det var först när lärarna sade att hon behövde prata mer som det slog henne att hon kanske inte var som alla andra. Enligt Christopher Lane, professor vid North Western University, definierar hälften av personerna i olika grupper sig själva som blyga. Samtidigt förväntas människor idag vara mer extroverta än tidigare och den som avviker riskerar att ses som onormal. Nejra Van Zalk, doktor i psykologi, menar att vi inte borde se det som ett problem att vi är annorlunda. Hennes avhandling handlar om blyga barn och hon tyckte först som många andra, att man ska pusha blyga barn för att de ska komma över sin blyghet. Men efter att ha intervjuat många blyga ändrade hon inställning. Vi träffar också läraren Ann-Mari Widman som tycker det är svårt att veta hur man bäst gör med blyga elever.

Helt normalt: Gränslöshet

Psykoterapeuten Else-Britt Kjellqvist menar att den som inte får gränser under uppväxten riskerar att överträda andras. Vi tar del av olika sätt att se på gränssättning. Och kan man bevara sin innersta kärna utan att sätta gränser för sig själv? Vi möter 20-åriga Sofie Nyblin som berättar om sin gymnasietid då hon var den tuffa, coola tjejen. Dessutom följer vi med Jean-Pierre Marques, känd från dokusåpor, när han besöker sin gamla skola i Hammarkullen i Göteborg. Men hur sätter man gränser i skolan? Annika Axelsson på Tivedenskolan i Värnamo menar att undervisningen måste bli mer individuell. Psykologen Martin Forster menar att för mycket tillsägelser bara stärker syndabocksrollen hos stökiga elever. Morgan Alling ger en monolog om sin uppväxt och sina upplevelser av gränser och gränslöshet.

Bildningsbyrån: Ungas psykiska hälsa

Svenska barn och ungdomar mår ganska bra - fysiskt sett. Men enligt Folkhälsoinstitutet ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga. Hör det inte livet till att uppleva hemska saker, att känna besvikelse, skuld och ilska under uppväxten? Söker allt fler ungdomar hjälp därför att det inte är förknippat med lika stor skam att ha psykiska problem som tidigare? Eller är det helt enkelt svårare att vara ung idag?

Barnaministeriet: Social fobi

”En grej med det här med social fobi är att man skäms för det väldigt mycket, även för mina föräldrar skämdes jag.” Så säger Therese som är 22 år och lider av social fobi. Omkring 10-15 procent av befolkningen har någon gång haft social fobi, en av de vanligaste psykiska störningarna idag. Att ha social fobi innebär att man ofta känner obehag eller rädsla TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

inför sociala situationer. De som drabbas kan uppleva det som oerhört jobbigt att exempelvis gå i skolan, åka buss, handla eller prata i telefon. Vi träffar Therese och Sara, 21 år, som länge mådde dåligt innan de fick reda på att de hade social fobi.

B: VUXENLIV OCH ÅLDRANDE Veteran-tv: Det kan göra ont att bli gammal

Veteran-tv skildrar livet efter pensioneringen och hur det är att åldras i Sverige idag. Vi tar upp drömmarna och glädjen hos de äldre men skildrar också svårigheterna och problemen som ålderdomen kan innebära. Avsikten med programmen är att låta de äldres behov, tankar och funderingar komma till uttryck. Vi besöker bland annat Kurdistan och England och träffar både tatuerade damer och dövblinda gamlingar med lusten till livet i behåll.

En bok, en författare: Marie Söderström Stresshantering

I ”Vila: om den sköna konsten att varva ner” ger författaren Marie Söderström tips och förslag på hur man kan skapa utrymme för vila och återhämtning i vardagen. Forskning visar att det är just vilan, inte stressen, som avgör hur väl vi klarar belastning. Intervjuare: Kerstin Brunnberg.

UR Samtiden: Sömnbrist och sjukdomskänsla

Sömnstörningar är vanligt förekommande i samband med sjukdom och självupplevd dålig hälsa. Men det finns stor kunskapsbrist kring vad störd sömn betyder för vår självskattade hälsa. Göran Kecklund, docent och forskare vid Stressforskningsinstitutet, sammanfattar vad sömnbrist och störd sömn betyder för hälsoupplevelsen. Flera studier visar på en stark koppling mellan dålig sömn och dålig självupplevd hälsa.

C: PATIENTER/CASE Öl är billigare än terapi

Efter krigstjänstgöringen har många amerikanska soldaters karskhet bytts ut mot självmordstankar och vredesutbrott. Samtidigt ska deras anhöriga lära sig bemöta en i grunden förändrad person. Vi får möta amerikanska soldater på den största militärbasen i USA, Fort Hood i Texas. Här lever och tränar 40 000 soldater under perioder före, mellan och efter krigstjänstgöring utomlands. De unga männen beskriver sin egen fixering vid vapen, att de ständigt är beredda på hot och livsfarliga situationer. Deras liv fylls av mardrömmar, självmordstankar och ständig beredskap mot inbillade fiender på hemmaplan. De lider av posttraumatiskt stressyndrom. Flickvänner och fruar vittnar om hur livet som militärhustru pendlar mellan ytterligheter. De är ensamma under långa perioder och när männen kommer hem är de mentalt slutna, aggressiva och har svårt att kommunicera.

Bildningsbyrån: Sjukdomen förändrade Julias liv

När Julia Mjörnstedt var 21 år var hon anställd som regissör, nyförälskad och en förebild för många. Hon fick då veta att hon hade tjocktarmscancer. Två år efter att tumören opererades bort träffar vi Julia för att prata om hur de här erfarenheterna har påverkat hennes liv. Musikalen som Julia skrev och satte upp på Frölunda Kulturhus om upplevelsen att som ung drabbas av en svår sjukdom heter Det händer inte mig. Ur den får vi höra avslutningsnumret Jag har en dröm. Sång: Sara Tedsjö.

Bildningsbyrån: Att gå vidare efter psykisk sjukdom

Hur skapar man ett nytt liv efter en period av psykisk sjukdom? Efter att Jeanettes syster dog isolerade hon sig och fick allt svårare psykiska besvär. De 300 meter från Jeanettes lägenhet till affären där hon hand11

lade verkade som ett oöverstigligt avstånd. För ett år sen var hon intagen på avdelning 84 på Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Med det stöd hon fått från patientorganisationen Fontänhuset har hon nu hittat tillbaka till en vardag med arbete och umgänge. Idag praktiserar hon på en lampaffär och har hittat en ny gemenskap bland människorna i ett femvåningshus i centrala Malmö.

Främling i min egen kropp

Arnaud lever tillsammans med sin pappa i Belgien. Han står snart inför att ta steget ut i vuxenlivet med hindras av sin extrema övervikt. Arnauds mamma är död sedan några år och det råder en dyster och uppgiven stämning i hemmet. Pappan oroar sig för sonens utveckling, övervikten och hans framtida möjligheter som vuxen. Arnaud förstår allvaret i sin situation och vill förändra sitt liv. Han bestämmer sig för att genomgå en operation för att minska magsäcken. Efter operationen antar Arnaud en ny livsstil, och vi får se honom flytta ut från sitt pojkrum, kasta möbler och städa bort sitt gamla liv.

Barnaministeriet: Anjelica och ångesten (RADIO)

Bildningsbyrån: Diagnos hypersexuell

Hur många i Sverige som är drabbade av det som ofta kallas sexberoende är inte fastställt, men omkring 1 000 personer får någon typ av rådgivning eller behandling. Gemensamt för dem är att sexuella tankar eller aktiviteter tagit över deras liv på ett sätt som skapar lidande för dem själva och deras omgivning. Vi möter Anders, som har ett starkt sug efter att via mötesplatser på Internet inleda relationer med nya kvinnor. När han och hans fru sökte hjälp hos kommunens socialtjänst möttes de av oförstående. Det fanns ingen policy om denna typ av beroende. Det finns idag ingen vedertagen diagnos för sexberoende och benämningen varierar. Det finns också få möjligheter till behandling. Vi besöker bland annat Dysberoendekliniken i Stockholm och verksamheten KAST, Köpare Av Sexuella Tjänster. Inför revisionen av den amerikanska psykiatriföreningens diagnosmanual, DSM, har det kommit ett förslag om att lägga till en diagnos med namnet hypersexuell störning.

Sextonåriga Anjelica mådde så dåligt efter år av mobbning att hon till sist började skära sig för att få något annat att tänka på än smärtan som är en tillfällig och destruktiv väg bort från det jobbiga som präglar hela hennes vardag. Hennes armar, från handleden till axeln, är täckta av små täta vita ärr. I fem år har hon gått till BUP - barn- och ungdomspsykiatrin - men det har inte hjälpt

E: BETEENDEANALYS

D: SEXUALITET OCH RELATIONER

Barnaministeriet: Tea har Aspergers

Min biologiska klocka

Marieke Schellart är en 35-årig art director och filmare i Amsterdam som längtar efter att få barn, men oroas över att hon inte kommer att hinna träffa en man innan det är för sent. Vi följer Marieke när hon undersöker olika alternativ, som att frysa ner ägg, för att förlänga möjligheten att få biologiska barn. I samtal med sina föräldrar och vänner möter Marieke olika förhållningssätt till sitt sökande efter en lösning. När Marieke fyller 36 år önskar hon sig förslag på män hon kan träffa och intensifierar efter det sökandet efter en presumtiv pappa. En personlig dokumentär om barnlängtan, livsval och synen på traditionell familjebildning.

Kvinnors sexlust

Vi möter fem kvinnor i 60-års åldern vars livsöden skiljer sig åt, men gemensamt är deras prestigelösa och ärliga hållning till sina erotiska behov och vikten av att leva ut sin sexualitet på egna villkor. De berättar om sin syn på livet, sexualiteten och kvinnorollen, erotik, åldrande kroppar och om tilltagande lust som möter motstånd och fortfarande är tabu i många sammanhang. Bernadette, 63 år, berättar om sin uppväxt med återhållsam hållning till sexualitet i en katolskt präglad uppfostran. Hon gjorde revolt i vuxen ålder och började experimentera kring en friare sexualitet. Christa, 65 år, upplever att samhället inte unnar äldre kvinnor att ha ett rikt sexliv och anser att det är kopplat till kvinnors status i samhället.

Bildningsbyrån: Sexualitetens helande kraft

Många människor i Sverige har utsatts för sexuella övergrepp som barn. Hur kan de som vuxna hitta ett fungerande sexliv? Vår reporter Thomas Thorén träffar terapeuten Agneta Sandberg och en av hennes patienter som arbetar för att hitta nya livsmönster efter sina svåra barndomsupplevelser. Vi möter också ett par som berättar vad som hände när den ena av dem efter många års äktenskap började minnas de övergrepp hon utsatts för som barn. Dessutom träffar vi barnmorskan Helena Cewers som arbetar som sexolog vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Vi föl-

jer med henne på en utbildningsdag för sjukvårdspersonal i Malmö där hon föreläser om sexualitetens betydelse för människor.

Barnaministeriet: Bästisar med autism

Sextonåringarna Mira och Anna föddes samma månad och har båda autism. Idag är de bästa vänner och ska snart börja i gymnasiet.

Varje söndag åker Tea hela vägen till Nacka för att hälsa på sina djur. Sedan två år har hon lärt sig hur man tar sig dit från Jordbro. Det här är bara en av många motgångar som Tea har lyckats övervinna under sina 14 år. Men tack vare stöd hemifrån, och tack vare sina djur, har hon nu hittat sin plats i tillvaron - en plats där hon verkligen trivs. Vi följer med på Teas resa från att hon fick diagnosen Aspergers syndrom fram till idag.

UR Samtiden: Flickor med autism missförstås ofta

Flickor med autismspektrumstörningar har till viss del andra symptom än pojkar och måste förstås på sina egna villkor. Tyvärr blir många av dem missförstådda. Det säger Kristiina Westberg som är överläkare inom neurospsykiatri. Flickor med autism och asperger hamnar ofta inom psykiatrin med diagnoser som borderline och självskadebeteende. Kristina Westberg berättar om sitt möte med en 18-årig kvinna som satt bältad, eftersom hon brände, skar och slog sig själv. Kvinnan lever nu ett bra liv men hade kunnat slippa många år av svåra upplevelser om hon fått sin diagnos tidigare

UR Samtiden: ADHD ur ett föräldraperspektiv

Mamma, om man inte passar in, måste man leva då? Så sade Elisabeth Wahlins son när han var åtta år. Sedan följde BUP-utredning, ADHDdiagnos och hjälpinsatser. Idag är sonen i tjugoårsåldern och har stor lust till livet. Elisabeth Wahlin berättar om det långa och tuffa arbetet med att hjälpa honom genom grundskolan och gymnasiet. En av hennes viktigaste drivkrafter har varit sonens alla positiva sidor. I vårt samhälle behövs kreativitet och annorlunda tänkande. Där finns en plats för honom, säger Elisabeth Wahlin.

TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

PEDAGOGIK OCH UTBILDNINGSVETENSKAP

ur programmet

BARN av sitt spr책k 13

Förskola och Fritidshem Friare kan ingen vara

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening. Det är i fritidshemmet den sociala kompetensen utvecklas, den kompetens som mer och mer efterfrågas när vuxenlivet börjar och konkurrensen mellan individerna startar. Men vi ser också hur den tid under dagen som kallas för ”skolsamverkan” kan omhänderhas av fritidspedagogerna själva. Fritidspedagogerna har nämligen en egen pedagogisk uppgift som de själva råder över, planerar för och delar med sig av till skolans övriga pedagoger. Förutom de dokumentära inslagen ger lärarutbildare, utbildningsstrateger, fackliga företrädare och forskare pedagogiska, fackliga och akademiska fördjupningar.

Barnet och orden

Förskolan har en enastående möjlighet att vara den plats där barns intresse för ord och andra språkliga uttryck utvecklas, och där deras naturliga språkglädje ska uppmuntras och stimuleras. Vi tar upp hur det verbala språket utvecklas, hur man arbetar när barnen i en grupp talar flera språk, hur språkstörningar kan upptäckas och behandlas tidigt och hur barn med funktionshinder finner sina individuella former för kommunikation. Eftersom vuxnas eget språk påverkar barnen vänder vi oss inte bara till de som arbetar inom förskolan, utan även till alla andra vuxna som finns i barnens omgivning.

Leka livet

Inget är så utvecklande för barn som lek - för i leken är allt möjligt. Alla kan spela alla roller och man lär sig att samarbeta, lyssna på varandra och att vänta på sin tur. Leken kan också ha en helande kraft för sjuka, traumatiserade och tysta barn. Vad händer när den fria leken får gott om tid och utrymme i förskolan? Och vilken roll har de vuxna i barnens lek? Lekpedagoger, lekterapeuter och förskollärare berättar om leken som det viktigaste pedagogiska redskapet. Många av dem menar att barnens lek är så betydelsefull att den borde uppta större delen av förskolebarnens dag. Dessutom medverkar professor Birgitta Knutsdotter Olofsson - lekforskare, lärarutbildare och lekens främsta vapendragare i Sverige.

Små barn – stora rättigheter

Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt att uttrycka sin mening, bli respekterade och få skydd när fara hotar. Hur tillämpar man det i förskolan? Vi träffar universitetsadjunkt Elisabeth Arnér som kräver att pedagogerna ska börja lyssna på barnen, genusvetaren Kristina Henkel som berättar hur hon vill motverka heteronormen i förskolan, kriminalinspektören Åsa Sannerborg som lär oss att tolka signaler från barn som har utsatts för övergrepp och syster Karin på Alsike kloster som har träffat otaliga flyktingbarn vars rättigheter har hamnat i bakgrunden. Vi besöker Vista förskola som arbetar med en barnkurator och en resurspedagog och som var först i Sverige med att författa en Likabehandlingsplan.

YRKESROLL OCH ALLMÄNDIDAKTIK Hämta kraft

Ibland är pedagogarbetet svårt. Det kan handla om oro för barn som far illa, stress och tidsbrist samt konflikter bland personal eller med föräldrar. Oavsett vad det svåra grundar sig i behöver man hitta vägar för att kunna gå vidare. Två kreativa pedagoger, Maria Taube och Carina Hohl, porträtteras i var sitt inspirerande program om att hämta kraft i arbetet.

Jakten på det demokratiska klassrummet

I läroplanen står det att: ”Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.” Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland.

Lärare på bortaplan

Vad händer om en strikt lärare från Finland möter en livlig invandrarklass i Tumba? Eller om en lärare från en dansk storstadsskola placeras i en traditionell undervisningssituation på den norska landsbygden? Fyra lärare från länder i Norden byter skolor med varandra och ställs inför allehanda svårigheter och utmaningar. Hur fungerar de i den främmande miljön där praxisen är annorlunda än vad de är vana vid? Går det att vara en bra lärare i ett annat klassrum än sitt eget? Under en intensiv vecka följer vi lärarna när de försöker omplantera sina metoder i den nya skolan.

Lärare på hemmaplan

Hur klarar skolan undervisningsmålen i en flerspråkig skola? I vissa klasser har ingen av eleverna undervisningsspråket som modersmål. Vad ställer detta faktum för speciella krav på de pedagogiska metoderna? Vi möter lärare från Sverige, Finland och Danmark; tre vardagshjältar som engagerat och målmedvetet arbetar för att eleverna skall utvecklas trots språkliga hinder.

Dr John

Hur kan man som lärare fånga sina elevers uppmärksamhet? Och hur ska man få dem att faktiskt vara engagerade och vilja lära sig saker? Dr John, författare och fil.dr i pedagogik, ger råd och tips till lärare om hur de kan utveckla sin profession och sitt ledarskap och hitta alternativa undervisningsmetoder. Vi har filmat lärare i aktion i klassrummet. Utifrån filmen diskuterar sedan Dr John och läraren vad som fungerar bra och mindre bra, och Dr John kommer med konkreta tips. I varje avsnitt träffar vi två lärare, och i publiken sitter lärarstudenter som ställer frågor och diskuterar.

Lärarrummet

Porträtt av lärare som på olika sätt utmärker sig genom sitt sätt att undervisa. De är verksamma på såväl förskolor som universitet och högskolor över hela Sverige. Här får vi kunskap om olika undervisningsmetoder som får elever att känna lust att lära, och som pedagog kan man låta sig inspireras och vägledas samt få insyn i olika arbetssätt med elevernas bästa i fokus. Hur kan man till exempel använda ny teknik i undervisningen? Vilka metoder överlever i dagens kunskapssamhälle där kunskap finns att hämta både utanför och innanför skolans ramar? Vi får den unika möjligheten att följa med läraren in i klassrummet och vi får höra deras knep och råd som kan inspirera andra lärare till att själva bli bättre pedagoger. Programmen ska kunna användas som diskussionsunderlag och läromedel i fortbildningssituationer och på lärarhögskolorna.

Muntlighet och språkutveckling Barn av sitt språk

Elever på låg- och mellanstadiet ska bli läsande, skrivande och talande språkliga entusiaster. Att kunna läsa är mycket mer än att bara koda av texten. Det är att kunna tolka texten, läsa mellan raderna och ifrågasätta. Det är att kunna omsätta den till en muntlig berättelse, skriva om den med penna eller tangentbord, göra den till sin. Här ges i fem program handfast vägledning i hur ett språkutvecklande arbete kan bedrivas i grundskolan. Vi tar bland annat upp vikten av högläsning och gemensam läsning, dilemmat att förstå och kunna skriva texter på andra språk och att tala inför grupp. Vidare berättas det om konsten att väcka lärares intresse för skönlitteratur och på så sätt bana väg för boken in i klassrummet. TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

ur programmet

jakten p책 det demokratiska klassrummet

Pedagogens retorik

Hur hittar du som lärare den nödvändiga kontakten till dina elever? Och hur gör man för att få alla elever att vilja delta? Fyra lärare, från lågstadiet till gymnasiet, får gå en kurs i pedagogisk retorik med Tina Kindeberg, docent i både retorik och pedagogik. De medverkande lärarna är Johanna Söderström, Benita Holmgren, Agneta Siverhäll och Oskar Persson.

Ett evigt berättande

Om berättandets olika former. Vi möter människor i olika åldrar som har berättandet som passion. Att läsa och skriva, att berätta muntligt eller med hjälp av bilder eller via Internet - berättandets former är många och olika, men glädjen över att kunna uttrycka sig och förmedla något till andra är den samma oavsett vilken form det görs i.

UTBILDNINGENS HISTORIA Pedagogikens giganter

Porträtt av kända pedagoger och deras verk, bland andra Jean Piaget, Ellen Key, Johan Dewey, Lev Vygotskij och Maria Montessori.

Kärlek och disciplin

Om diskussionen om uppfostran och utbildning - från antiken fram till idag. Redan hos de antika grekerna kan vi i texter följa diskussionen om vilka kunskaper en människa behöver för att utvecklas på bästa sätt. Och debatten om hur uppfostran och utbildning skall gå till pågår än idag. Är människor måttlösa, offer för sina drifter och måste disciplineras för att lära sig någonting? Eller är det bara kärleksfull uppmuntran som behövs för att alla skall blomma? Vi reser genom olika tidsepoker och presenterar några giganter ur idéhistorien med hjälp av deras egna citat. Speakertexten är skriven av Sven-Eric Liedman, professor i idéhistoria.

När barnet blev barn

Vem definierar och bestämmer vad som är ett barn? Är barnet ett oskrivet blad eller en medveten social varelse när det föds? Är barnet oskuldsfullt och gott eller har det en gränslös vilja som måste civiliseras? Varje föreställning om vad som är ett ”naturligt” barn blir tveksam när man inser att alla barn villigt anpassar sig till sin egen särskilda miljö och att den miljön är resultatet av en rad geografiska, ekonomiska, kulturella och historiska faktorer. Programserien är tänkt att användas i kurser i Barn- och ungdomskunskap.

Skolministeriet

Skolministeriet är landets enda radioprogram om skolan. Här granskas och diskuteras skolfrågorna ur ett alltid lika aktuellt perspektiv. Programmen är en blandning av levande reportage inifrån skolans värld och studiosamtal med engagerade och kunniga gäster. Varje program har ett eget tema och tar upp både skolnyheter och tendenser

Vår skola

En serie som dokumenterar flera olika utbildningsformer som funnits i Sverige under 1900-talet.

SPECIALPEDAGOGIK

själv gick i skolan. Och hur många är det egentligen som vet att Albert Einstein, HC Andersen och Selma Lagerlöf hade dyslexi?

UR Samtiden: Specialpedagogik

En skola för alla måste förstås inkludera även barn med funktionshinder. Men hur ska det gå till i praktiken? UR Samtiden spelade in konferensen på temat specialpedagogik som Skolporten, som sammanställer forskningsrön om skolan, anordnade.

ÄMNESFÖRDJUPNING UR Samtiden - Naturkunskap för lärare

Föreläsningar från NO2012 - Rikskonferens för lärare i NO, naturkunskap, fysik, kemi och biologi. Moderatorer: Per Kornhall, undervisningsråd vid Skolverket, och Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm environment institute. Arrangörer: Vetenskapsfestivalen, KVA och Stiftelsen för strategisk forskning. Inspelat den 26 april 2012 på Lindholmen science park i Göteborg.

UR Samtiden - Matematik i kubik

Från Matematikbiennalen 2012. Ungefär 2 500 matematiklärare samlades i Umeå för att få nya idéer och diskutera olika typer av svårigheter. Vad betyder 5-3=2? Vad är minus? Vad finns det för lösningar för att hjälpa elever som har riktigt svårt för matte? Vilka nya krav ställer den nya kursplanen på lärarna när de ska bedöma elevernas kunskaper i matematik? Inspelat den 26-27 januari 2012. Arrangör: Umeå universitet.

UR Samtiden - Frontlinjer i fysiken

TV-program med föredrag från Kungliga Vetenskapsakademiens dagar för fysisklärare i grundskolan och gymnasiet. 2011 års nobelpris; svensk rymdforskning på andra planeter; partikelacceleratorn i CERN; neutrinoteleskopet Icecube på Sydpolen - fysikens senaste upptäckter förklaras ganska lättbegripligt av några av landets främsta fysiker som arbetat på plats. En av skolans viktigaste uppgifter är att visa eleverna vad vetenskapliga metoder går ut på, och varför. Förklarar och begripliggör gör fysikerna Per Olof Hulth, Sara Strandberg, Klas Hultqvist, Gabriela Stenberg och Olga Botner. Inspelat i november 2011. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

WEBBPLATSER Webbplatsen Genrepedagogik

www.ur.se/Tema/Genrepedagogik-i-Rinkeby

Webbplatsen Didaktikens verktyg www.ur.se/didaktikensverktyg

Webbplatsen Så förändrades läroplanerna 2011

www.ur.se/Tema/Sa-forandrades-laroplanerna-2011

Temasida: Retorik – rätt att tala, vett att lyssna www.ur.se/Tema/Retorik-ratt-att-tala-vett-att-lyssna

Dysselecksi – blind blåst och bortgjord

Dyslexi är vanligare än många tror, minst 6 procent av Sveriges befolkning tros vara drabbade. Reportern Niklas Hyland, som själv är dyslektiker, träffar kända dyslektiker och några av världens främsta forskare i ämnet. Han reflekterar också över sitt eget liv som dyslektiker och undrar hur vardagen för skolbarn med dyslexi har förändrats sedan han 16

TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

WEBBPLATS

SOCIALT ARBETE

ur programmet

JONAS LÖFTE

ur programmet

Mitt tvåkönade äventyr 18

TRAUMA Läkande liv med delfiner

Efter en svår misshandel förlorar sjuttonårige Morad förmågan att kommunicera med omvärlden. När tiden går och läkare inte lyckas nå honom med traditionella behandlingsmetoder bestämmer sig familjen för att pröva den alternativa metoden delfinterapi. Morads far reser så med sin son de femtio milen från norra Israel till Dolphin Reef i Eilat. Morad får där en ovanligt bra kontakt med djuren och börjar betrakta dem som sin nya familj. Efter tre månader i delfinernas sällskap börjar han tala igen. Vi följer Morads kamp för att återfå hälsa och livsglädje på Dolphin Reef, innan han efter nästan fyra år känner sig redo att återvända till sin hemby och familj. I filmen använder läkaren en behandlingsmetod med elektromagnetiska fält. Enligt Socialstyrelsen finns det inga vetenskapliga belägg för att metoden fungerar och den är inte godkänd som behandlingsform i Sverige.

Kärlek, krig och överlevnad

Avner and Itzik är två bröder som lever i Israel. Som barn lyckades de överleva andra världskrigets förföljelser. När mamman och pappan fördes till koncentrationsläger gömde sig bröderna i en bunker, bara två och tre år gamla. De togs om hand av mammans syster som flydde tillsammans med barnen ut till landsbygden och gav dem icke-judiska namn. I 70-årsåldern gör de nu en resa till Europa för att få ihop bitarna i sin osannolika historia. Många sår kommer upp till ytan under deras omtumlande färd.

Barndomssvek och vuxenliv

Först i tjugoårsåldern fick filmaren Jens Junker veta att den man han hela sitt liv kallat pappa inte är hans biologiska far. Vi följer honom i sökandet efter sanningen om sin barndom, uppväxten i Tyskland och sin okända biologiska far. När Jens vill tala med pappan han växt upp med går han motvilligt med på att träffa honom. Pappan är djupt religiös och tycker inte att det är någon mening att ta upp frågan. Jens mamma berättar hur hon under graviditeten bad om Guds förlåtelse för sin otrohet och när hennes man förlåtit henne ansåg hon att kunde lämna händelsen bakom sig. Jens möter även sina bröder för att få deras bild av den gemensamma uppväxten. Under sökandet efter information om sin biologiske far finner Jens uppgifter om en man, som arbetade som läkare på samma sjukhus som mamman, och som nu bor i Libanon.

Sexslavar i krigstid

Under andra världskriget utsattes flickor i Indonesien systematiskt för våldtäkter och övergrepp av japanska soldater. En del bars handgripligen iväg från sina familjer medan andra lockades med arbete, ett arbete som visade sig vara prostitution under slavliknande förhållanden. En kvinna, Iteng, berättar hur hon blev placerad i ett rum för att tjänstgöra som sexslav till fyra män. Av rädsla för förskjutning och fördömande från omgivningen har flertalet av de idag gamla kvinnorna aldrig tidigare berättat om sina plågsamma upplevelser från barndomen. Dokumentären skildrar flera kvinnoöden och visar hur övergrepp, maktmissbruk och slaveri påverkar människor genom ett helt liv. Starka scener med stillsamma samtal om smärta, dödsskräck och förträngning blandas med vardagsscener och vackert foto från Indonesien.

hoppade ut genom sitt fönster på tredje våningen. Tv-serien skildrar hans personliga kamp för att hålla sig på den ljusa sidan i livet, och han hoppas att den ska minska okunskapen om varför ”människor gör dåliga saker”. När serien spelas in är Jonas nykter sedan två år och inte längre förslavad av mörka, destruktiva krafter. Men morgondagen vet han ingenting om, därför har nykterheten blivit det viktigaste i hans liv. Och det är därför han dag efter dag lovar sig själv att vad som än händer under dagen ska han inte dricka eller använda någon annan drog. Vi följer honom just den höst när han för första gången ska bli pappa och det är mycket som han och hans sambo Marie måste ordna innan barnet kommer. Avsnitten innehåller låtar som han skapar tillsammans med bandet Hundarna, och bland gästartisterna ser vi Maja Ivarsson, Andreas Kleerup och Freddie Wadling.

Drömmar, skulder och pokerspel

Matt Gallagher är filmare och arbetslös. För att kunna klara av att försörja sin nyblivna familj, så börjar han spela poker. Vi följer hans resa in i den märkliga världen av illegala pokerspelsklubbar och får möta människor som är på jakt efter en svårfångad och ofta destruktiv dröm. Pokerspelande är en annorlunda värld med många udda karaktärer, där dagen börjar vid midnatt. Matt är en ganska bra pokerspelare, men nu är han beroende av att vinna för att kunna betala huset, skulderna och blöjornas till deras 1 1/2 år gamla flicka.

Absolut Beroende

Programserie om alkoholmissbruk. Vi möter personer som öppet berättar om sin första fylla och det beroende och missbruk som den gav upphov till. Enligt en dansk expert har man i Danmark skapat en kultur som betraktar alkoholproblem som en privat angelägenhet. Barn till föräldrar som missbrukar alkohol riskerar att drabbas värst, och många familjer får inte den hjälp de skulle behöva. Det finns anledning att tro att samma problem existerar i Sverige. Programmen har producerats i anslutning till en stor dansk kampanj om alkoholmissbruk i barnfamiljer.

Porren, pappa och jag

Den självdestruktive Kole och hans styvfar Art har ett komplicerat förhållande. Koles uppväxt var stökig med flera fadersgestalter där Art var den ende han knöt an till. Kole, som har flyttat runt mellan olika delar av världen, lever nu i Prag där han arbetar inom porrbranschen. När Art, som blivit både äcklad och chockad över styvsonens levnadsval, får reda på att Kole utsatts för sexuella övergrepp som barn ser han det som en förklaring till hans leverne. För att försöka hjälpa Kole att se sambandet och för att komma honom nära föreslår Art att de ska göra en film tillsammans. Kole nappar på idén som blir en utmanande resa för dem båda.

Älskade missbrukare

MISSBRUK

Trettioåriga Sophias liv styrs av jakten på narkotika. Hon har tidigare varit verksam som poet och låtskrivare men sitter fast i ett drogberoende som har fått henne att prostituera sig. Sin ålder till trots bor Sophia hos sina föräldrar som rådvilla ser henne gå ned sig allt djupare. Fadern flyr in i sitt arbete medan mammans oro och medberoende har gått så långt att hon skjutsar Sophia till gatan där hon arbetar och köper droger. Till sist lyckas mamman få med sig Sophia till socialtjänsten där de erbjuds hjälp, men Sophia är nära att straffa ut sig själv på grund av sitt aggressiva beteende. Det blir en lång och smärtsam resa innan hon kan hitta tillbaka till sig själv. Med närgången kamera följer vi Sophia såväl på gatan som i föräldrahemmet.

Jonas löfte

Berusad av bingo

Författaren och skådespelaren Jonas Inde har i drygt 20 år levt med insikten om, och konsekvenserna av, att han är alkoholist. 2003, mitt i karriären, fick han diagnosen bipolär sjukdom efter att han i psykos TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

I bingohallen blandas spelmissbruk med gemenskap och drömmen om storvinsten. Bland de grälla väggmålningarna med 50-talsmotiv har människor i alla åldrar, bekvämt klädda i stora t-shirts, samlats för att 19

i neonljuset dutta färg på nästa utropade nummer. Runt dem strosar värdinnorna fram i den halvfulla hallen och säljer lotter och snacks från sina rullvagnar. I denna oglamorösa vardag tillbringar Margaret många av sina dagar. Hon är pensionär och måste på måndagar vara hemma för att ta emot sin hemhjälp, något som irriterar henne. Kori var tidigare en aktiv bingospelare och arbetar idag som föreståndare för bingohallen. Rick spelar regelbundet tillsammans med sin livskamrat Nancy som han efter en skilsmässa mötte i bingohallen. Adrenalinet pumpar när spänningen ökar och de lyckliga vinnarna och de håglösa förlorarna ska utses.

Kollo mot matmissbruk

Femtonåringarna Frederieke och Dylan har båda genomlidit många år av utanförskap och trakasserier på grund av sin övervikt. De har tröstätit under uppväxten och är nu missnöjda med hur de ser ut och har begränsade sociala nätverk. Deras familjer har misslyckats med sina försök att inspirera till en hälsosam livsstil. Vi får se hur mat och ätande kan vara symptom på mer komplexa problem. Frederieke och Dylan deltar i ett sommarläger för överviktiga tonåringar, vilket påverkar deras liv på ett positivt sätt. Deras isolation minskar tack vare möten med andra unga i samma situation, samtidigt som självförtroendet ökar.

Främling i min egen kropp

OFRiVILLIG BARNLÖSHET Unga provrörsföräldrar

Hila och Assaf från Jerusalem har varit tillsammans i nio år. De försöker bilda familj men graviditetstesterna visar gång på gång negativt. Efter en undersökning som visar att det är problem med spermiernas kvalitet beslutar sig Hila och Assaf för att genomgå en provrörsbefruktning. Vi följer paret när de hjälps åt med hormonsprutor, genomgår ultraljudsundersökningar och drabbas av humörsvängningar. Befruktningen lyckas och paret väntar tvillingar, men allt verkar inte stå rätt till med det ena fostret. Hila och Assaf filmar sig själva och gör en varm och personlig film om hur en IVF-process med komplikationer kan upplevas.

Mitt tvåkönade äventyr

De tvåkönade systrarna Phoebe och Bonnie reser runt i Australien för att träffa andra intersexuella. På vägen samtalar de om föräldrarnas förhållningssätt och åren med hemlighetsmakeri kring stora operationer och utebliven pubertet. Resan och möten med andra som bär på liknande livsberättelser hjälper Phoebe att förstå sin egen situation och blir ett sätt att gå vidare. Systern Bonnie är också född med två kön men hennes förhållningssätt och upplevelser skiljer sig från Phoebes. Bonnie är mer utagerande och experimenterar med könsroller och konstnärliga uttryck. Ett annat ämne är frånvaron av biologiska barn. Phoebe och hennes man James hoppas på att få bli adoptivföräldrar.

PSYKISK SJUKDOM Inferno

Hur är det att leva med psykiska problem? Med avstamp i åtta personers erfarenheter tar vi upp olika aspekter av att vara sjuk, att få vård och hur det är att vara anhörig. Det finns ingen mall för hur en person med diagnostiserad psykisk sjukdom ska må, hur man blir frisk eller vem som kan råka ut för det. Men det finns hopp och det går att leva ett liv som man trivs med. Vi tar upp frågor som återhämtning och omvärldens attityder, eftersom det oftast är just omgivningens okunskap och fördomar som är det allra svåraste att hantera. I korta inslag följer vi också det dagliga arbetet på en psykakut i Sverige - en sida av samhället som ofta hålls dold. Dessutom blir det följetong från gruppen bakom.

Överleva döden

Vi följer tre människoöden. Eva och Freek, som tog sina liv innan filmen gjordes, och Stefaan som hade planerat sitt självmord men överlevde. För Eva och Freeks familjer kom det som en överraskning och chock att barnen hade gått med självmordstankar. Freek var en ung man med självförtroende, som hade lätt för sig både socialt och i övrigt. Eva var en duktig fotograf och hade fullt av planer för framtiden. Stefaan, som överlevde, var tidigare olympisk simmare på elitnivå. För honom var det ett stort misslyckande när han fick sin depression, och han kunde inte berätta om den för någon. Filmen väcker frågor om livets mening, om vänskap, lycka, mod och vad vi vill med våra liv.

En förförare i familjen

Yaron delar sin tid mellan Israel och Tyskland. I Tyskland bor han tillsammans med Cornelia som inte känner till att han Israel har en hustru som han får en son tillsammans med. När hon upptäcker förhållandet blir hon rasande men snart nog återgår livet till sin vanliga rytm och resorna mellan Tyskland och Israel fortsätter. Yaron har alltid varit på väg någonstans, levt dubbelliv och bedragit de många kvinnor han haft förhållanden med. Han målar upp en fantasibild och kvinnorna, som dock anar att allt inte står rätt till, låter sig svepas med. Dokumentären, som följer Yaron och hans kvinnor, är filmad av hans 20-åriga dotter Lily som ställer sig frågande till faderns livsval.

Min dolda släkthistoria

Tom Murrays familj levde upp till den amerikanska drömmens ideal, åtminstone ekonomiskt sett. Pappan var konservativ i livsstil och tankemönster där traditioner och familjelycka utgjorde viktiga ingredienser. Men han förbrukade familjens förmögenhet och fastigheterna i familjens ägo såldes. Den ekonomiska krisen följdes av skilsmässa och uppbrott, och livsdrömmen raserades framför ögonen på Tom och hans fyra syskon; de förlorade sommarhus i Southhampton, hem i New York och en priviligierad ekonomisk ställning. Det var början på en lång period fylld av svårigheter, vilken slutade med pappans hastiga bortgång. Här minns en åldrande mamma och vuxna syskon fadern och barndomen.

TV-PROGRAM

RADIO-PROGRAM

INNEHÅLLsförteckning Absolut Beroende...........................................................................................................19 Absolut beroende: Unga alkoholister.............................................................................. 5 Avsked vid dödsbädden.................................................................................................... 5

Barn av sitt språk...........................................................................................................14 Barnaministeriet: Anjelica och ångesten......................................................................12 Barnaministeriet: Bästisar med autism.........................................................................12 Barnaministeriet: Fallen ängel – tre år senare.............................................................. 5 Barnaministeriet: Felix 13 år har ätstörningar...............................................................11 Barnaministeriet: Gustav, 7 och cancern....................................................................... 8 Barnaministeriet: Jennifer fick narkolepsi.................................................................... 5 Barnaministeriet: Social fobi...........................................................................................11 Barnaministeriet: Tea har Aspergers.............................................................................12 Barndomssvek och vuxenliv...........................................................................................19 Barnet och orden.............................................................................................................14 Berusad av bingo.............................................................................................................19 Bildningsbyrån: 1800-talet – supandets århundrade................................................... 6 Bildningsbyrån: Anhåller vördsamt om omedelbar lobotomering................................ 6 Bildningsbyrån: Antropologi och hälsa........................................................................... 6 Bildningsbyrån: Att gå vidare efter psykisk sjukdom....................................................11 Bildningsbyrån: Behandling av depression och ångest hos äldre................................ 8 Bildningsbyrån: Beröring................................................................................................. 6 Bildningsbyrån: Diagnos hypersexuell..........................................................................12 Bildningsbyrån: Linggymnastik – motion i nationens tjänst........................................ 6 Bildningsbyrån: Lycka och livskvalitet........................................................................... 6 Bildningsbyrån: Lyckopiller............................................................................................. 9 Bildningsbyrån: Människan och könet........................................................................... 6 Bildningsbyrån: Möjligheternas hus............................................................................... 9 Bildningsbyrån: Nollvision för självmord – är det möjligt?.......................................... 9 Bildningsbyrån: Sexualitetens helande kraft................................................................12 Bildningsbyrån: Sjukdomen förändrade Julias liv.........................................................11 Bildningsbyrån: Synen på psykisk sjukdom .................................................................. 6 Bildningsbyrån: Ungas psykiska hälsa...........................................................................11 Bildningsbyrån: Vård under tvång................................................................................... 8 De kärleksfulla................................................................................................................. 6

Dr John.............................................................................................................................14 Drömmar, skulder och pokerspel...................................................................................19 Dysselecksi – blind blåst och bortgjord........................................................................16

En bok en författare: Kjell Albin Abrahamson .............................................................. 9 En bok, en författare: Richard Levi................................................................................. 8 En bok, en författare. Anna Lithander. Paniksyndrom.................................................. 9 En bok, en författare: Marie Söderström Stresshantering...........................................11 En bok, en författare: Sofia Åkerman. Självskadebeteende......................................... 5 En förförare i familjen....................................................................................................20 En hjärnas födelse och död: Den unga hjärnan..............................................................11 En hjärnas födelse och död: Den åldrande hjärnan....................................................... 5 Ett evigt berättande.........................................................................................................16 Friare kan ingen vara......................................................................................................14 Främling i min egen kropp........................................................................................ 12, 20 Helt normalt: Blyghet......................................................................................................11 Helt normalt: Gränslöshet................................................................................................11 Hämta kraft......................................................................................................................14

Inferno............................................................................................................................20 Jakten på det demokratiska klassrummet...................................................................14

Jonas löfte.......................................................................................................................19

Kollo mot matmissbruk.................................................................................................20 Kvinnors sexlust..............................................................................................................12 Kärlek och disciplin.........................................................................................................16 Kärlek, krig och överlevnad............................................................................................19 Leka livet.........................................................................................................................14 Lyckorus och smärta........................................................................................................ 6 Läkande liv med delfiner.................................................................................................19 Läkandets styrka.............................................................................................................. 8 Lärare på bortaplan.........................................................................................................14 Lärare på hemmaplan......................................................................................................14 Lärarrummet....................................................................................................................14 Min biologiska klocka....................................................................................................12 Min dolda släkthistoria..................................................................................................20 Mitt tvåkönade äventyr..................................................................................................20 När barnet blev barn......................................................................................................16 Pedagogens retorik........................................................................................................16

Pedagogikens giganter...................................................................................................16 Porren, pappa och jag.....................................................................................................19 Psykakuten....................................................................................................................... 8

Sexslavar i krigstid.........................................................................................................19 Skolministeriet................................................................................................................16 Skyddslös under solen..................................................................................................... 5 Små barn – stora rättigheter.........................................................................................14 TEMA: Livet efter pensionen.......................................................................................... 5 Temasida: Retorik – rätt att tala, vett att lyssna..........................................................16

Unga provrörsföräldrar.................................................................................................20 UR Samtiden: ADHD ur ett föräldraperspektiv.............................................................12 UR Samtiden: Flickor med autism missförstås ofta.....................................................12 UR Samtiden: Att leva med Tourettes............................................................................. 6 UR Samtiden – Frontlinjer i fysiken...............................................................................16 UR Samtiden: Hur vet man om man är frisk?................................................................. 6 UR Samtiden – Matematik i kubik.................................................................................16 UR Samtiden – Naturkunskap för lärare.......................................................................16 UR Samtiden: Rehabilitering – det goda åldrandet....................................................... 5 UR Samtiden: Specialpedagogik....................................................................................16 UR Samtiden: Sömnbrist och sjukdomskänsla..............................................................11 UR Samtiden: En liten rodnad var cancer....................................................................... 8 UR Samtiden: Tidiga tecken............................................................................................. 8 Webbplatsen Didaktikens verktyg................................................................................16 Webbplatsen Genrepedagogik........................................................................................16 Webbplatsen Så förändrades läroplanerna 2011 .........................................................16 Veteran-tv: Det kan göra ont att bli gammal.............................................................5, 11 Veteran-tv: Dödshjälp och vanvård................................................................................. 8 Veteran-tv: Mat, champagne och livet på en öde ö........................................................ 5 Veteran-tv: Överlevarna – om prostatacancer.............................................................. 8 Vår skola...........................................................................................................................16 Älskade missbrukare......................................................................................................19 Öl är billigare än terapi....................................................................................................11

Överleva döden...............................................................................................................20

anteckningar

Projektgrupp: Carl Sahlin, Cecilia Edwall, Fatima Khayari, Maria Nordmark, Ă&#x2026;sa Hemborg FOTO: Bengt Allebrink (s. 13), Johan Bergmark (s. 4, 7, 17) ART DIRECTOR: Malin Ekholm Marknadsansvarig: Zoran Matic Stockholm, november 2012

BREDDA OCH VARIERA DIN UNDERVISNING MED HJÄLP AV RADIO OCH TV Undervisar du inom vård och medicin, sociologi eller psykologi? Kanske arbetar du med språk och lärarutbildning? UR producerar egna program för att komplettera undervisningen på alla nivåer. Våra radio- och tv-program täcker en rad ämnesområden och kan användas som inspiration vid start av en ny kurs eller som diskussionsunderlag inför gruppseminarier. Kanske behöver dina studenter få uppleva och reflektera över situationer och utmaningar som de kan komma att ställas inför i sina framtida yrken som t.ex. socionom, psykolog, sjuksköterska eller lärare? PROVA GÄRNA IDAG Du och dina studenter hittar alla våra program på uraccess.se. Där finns ca 14 000 program och klipp som du kan strömma direkt till din föreläsning eller länka program till en lärplattform. Programmen nås direkt via den vanliga inloggningen på högskolan. Idag är en majoritet av högskolorna och universiteten anslutna till UR access. Ditt bibliotek har mer information. Du kan också nå 8000 av våra program utan att logga in genom att gå in på ur.se, klicka på målgrupp i menyn och gå därefter in på högskola. Om du vill ha stöd och tips om olika sätt att integrera UR:s program i din undervisning får du gärna kontakta oss på mediepedagoger@ur.se. Har du idéer om ämnen som skulle vara viktiga att belysa i våra program kan du mejla till projektutvecklare@ur.se. OM UR UR är ett fristående public servicebolag som producerar utbildnings- och kunskapsprogram för lärare, studenter och intresserad allmänhet – från förskola till högskola. Programmen sänds i Kunskapskanalen som UR och SVT driver tillsammans, samt i SVT och SR.

SVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB OXENSTIERNSGATAN 34 105 10 STOCKHOLM UR.SE