Georadarundersökning i kvarteret Magistern by Immo Trinks

RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV)

ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING

Georadarundersökning i kvarteret Magistern RAÄ 93 Kalmar län, stad och kommun Dnr 424-04176-2008 Immo Trinks, Anders Biwall, Alois Hinterleitner och Lars-Inge Larsson

RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV)

ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING

Georadarundersökning i kvarteret Magistern RAÄ 93 Kalmar län, stad och kommun Dnr 424-04176-2008 Immo Trinks, Anders Biwall, Alois Hinterleitner och Lars-Inge Larsson

Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamheten UV Teknik Instrumentvägen 19, 126 53 HÄGERSTEN Tel. 010-480 80 60 Fax 010-480 80 94 www.arkeologiuv.se

Innehåll Sammanfattning av undersökningen....................................................................................................... 5 Inledning .................................................................................................................................................. 6 Undersökningsområdet ........................................................................................................................... 6 Georadar metod och teknik ..................................................................................................................... 6 Undersökningens genomförande ............................................................................................................ 7 Undersökningens resultat........................................................................................................................ 8 Referenser ............................................................................................................................................... 9

Sammanfattning av undersökningen Georadarundersökningen i Kalmar, kvarteret Magistern, har resulterat i ny och detaljerad information om underjordiska strukturer inom undersökningsområdet. Vår bedömning är att detta planeringsunderlag blir värdefullt för kommande arkeologiska aktiviteter inom området. Georadarmätningarna kan tydligt påvisa markingrepp från senare tiders historia i form av nedgrävda el- och vattenledningar och möjliga husgrunder eller källare. Mätningarna och den efterföljande bearbetningen och tolkningen pekar också ut ytor som har en större potential att hysa bevarade lämningar av arkeologiskt intresse. Undersökningen visar tydligt på att det inte finns sammanhängande strukturer som enkelt och direkt kan tolkas arkeologiskt. I västra delen av undersökningsområdet har gjorts många recenta markingrepp. I områdets östra del finns bättre bevarandeförhållanden för arkeologiska strukturer och kulturlager. Baserat på undersökningsresultatet är det nu möjligt att göra riktade, kostnadseffektiva provgrävningar av de delområden som är minst påverkade av senare tiders markingrepp. Figur 1 visar på vilka ytor som är kraftigt störda av senare tiders bebyggelse och aktiviteter. 1534450

1534460

1534470

1534480

1534490

1534500

6282140 6282130

6282130

6282140

! O

6282120

! O

Legend

! O

Dagbrunn

6282110

Ledning eller rör Anomalie Schakt

Ströningar / strukturer i marken Husgrund eller källare ?

0 1534450

1534460

5 1534470

20 1534480

Meters 40

30 1534490

1534500

Figur 1 Tolkningsbild georadar data

Inledning Riksantikvarieämbetet, avdelningen for arkeologiska undersökningar, UV Teknik, har åt Kalmar kommun i november 2008 genomfört georadarmätningar i kvarteret Magistern i Kalmar. Syftet med undersökningen var att ta fram ett planeringsunderlag för att på ett bra sätt kunna planera och förutse kommande arkeologiska insatser inom undersökningsområdet. Målet har varit att generera en bild av underjordiska strukturer och att utifrån dessa peka ut områden som har en högre potential av bevarade lämningar av arkeologiskt intresse samt omvänt peka ut områden som mest troligt är störda eller utschaktade av senare tiders aktiviteter. Undersökningsresultat ska ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet i de berörda kvarteren samt även kunna utgöra underlag för Länsstyrelsens kommande bedömningar av området.

Undersökningsområdet Undersökningsområdet i kvarteret Magistern (fig. 3, 4, 5) ligger i centrala Kalmar på Kvarnholmen inom fornlämningen RAÄ 93. Ytan används idag som parkeringsplats. Inga fornlämningar syns ovan mark. En plan över Kvarnholmen från Stadsingenjörskontoret i Kalmar (Hofrén 1970:201) visar att äldre bebyggelse funnits i kvarteret Magistern (fig. 6).

Georadar metod och teknik Georadarsystemet (fig. 2) fungerar i princip som ett ekolod. En sändarantenn skickar ut en elektromagnetisk signal ner i marken. Signalen reflekteras från strukturer som stenar och skiktgränser mellan lager med olika fysiska egenskaper (t ex i samband med murar, diken och gropar). För att en arkeologisk struktur ska vara detekterbar krävs att det finns en fysikalisk kontrast mellan strukturen och den omgivande marken. Penetreringsdjupet av georadarsignalen beror på markens fysiska egenskaper och signalens frekvens (Conyers & Goodman 1997). Genom mätningar längs många, tätt lagda parallella linjer (fig. 2) kan man generera en tredimensionell digital datavolym. Bearbetning av en tredimensionell datavolym ger möjlighet att ta fram kartbilder från olika djup, så kallade georadar djupskivor, vilket dramatisk ökar såväl förståelsen av insamlad data som de arkeologiska tolkningsmöjligheterna (Leckebusch 2003). Våra tidigare georadarmätningar (till exempel i Nyköping kvarteret Åkroken, Skeppsbron i Göteborg, vid vikingastaden Birka och St. Olof’s kloster i Skänninge) har visat att mätningar med ett profilavstånd på 25 cm resulterar i hög datakvalité och att ett större profilavstånd bara är lämpligt för att kartlägga mycket stora strukturer. De under 2006 genomförda utgrävningarna baserade på georadarresultaten från St. Olof’s kloster i Skänninge (UV Öst, Linköping) visade på bra överensstämmelse mellan prospekterade och grävda strukturer1. Georadarmätningar förutsätter att mätytan är plan och till största delen fri från hinder och hög vegetation. På grund av störande effekter från rötter och/eller ojämn topografi är det inte meningsfullt att göra georadarmätningar i områden som är tätt bevuxna med träd eller buskar. Mycket fuktig mark kan också vara olämplig för georadarundersökningar på grund av att den starkt begränsar penetreringsdjupet för signalen. Vattenansamlingar på markytan kan också förorsaka störningar. Potentialen med georadarmetoden inför arkeologiska undersökningar i stadsmiljö består i att med zonindelning värdera vilka områden som uppvisar största chansen att innehålla bevarade lämningar av arkeologisk och kulturhistorisk intresse, respektive var tidigare förstörande markingrepp med stor sannolikhet utesluter bevarade fornlämningar. Förutom detektion av uppenbara fornlämningar och arkeologiska strukturer kan georadarundersökningen bidra till att minimera att grävande arkeologiska undersökningar görs i blindo. 1

http://www.arkeologiuv.se/tjanster/prospektering/pdf/info_skanninge.pdf

Undersökningens genomförande Georadarundersökningen genomfördes av två personer under en fältdag i november 2008. Georadarmätningar utfördes med en Sensors & Software Noggin Plus 500 MHz georadar system längs profillinjer med 25 cm profilavstånd och 2.5 cm georadar spåravstånd. Signalens uppteckningstid anpassades efter penetreringsdjupet på platsen till 99 ns. Med antagandet av en uppskattad georadarsignalhastighet av 10 cm/ns motsvarar en signaluppteckningstid av 99 ns ett maximalt undersökningsdjup av 4.95 m. Under ideala geologiska förhållanden kan systemets maximala penetreringsdjup uppnå ca 5 m djup. Den vertikala upplösningsförmågan av en 500 MHz georadarantenn ligger mellan 6 och 13 cm, beroende på markfuktighet (markens relativa dielektricitet). För att öka datakvalitén staplades fyra georadarspår för varje registrerad mätning. Undersökningsytan är avbildat i fig. 4, 5 och 6. Ytan hade en maximal utsträckning av 37×55,37 m. Sammanlagt mättes i kvarteren Magistern 149 georadarprofiler bestående av 209 delsektioner. Den totala längden av alla georadarprofilsektioner uppgår till 5470 m. Mätprofilernas orientering var ungefär sydväst–nordöst. Undersökningsområdet mättades in med hjälp av en GPS med nätverks-RTK med centimeternoggrannhet (inmätning utförd av Kalmar kommun). Följande koordinatpunkter (fig. 5) markerades i undersökningsytan: Punkt

41 Norr

6282118.047 Öst

1534477.822 Höjd

3.837

Punkt

42 Norr

6282143.787 Öst

1534464.449 Höjd

3.681

Punkt

43 Norr

6282135.711 Öst

1534448.987 Höjd

3.877

Punkt

44 Norr

6282109.950 Öst

1534462.284 Höjd

3.899

Punkt

45 Norr

6282129.483 Öst

1534471.810 Höjd

3.885

Georefererade georadardjupskivor i form av gråskaliga TIFF-bilder genererades efter anpassad databearbetning (frekvensfiltrering, background removal, amplitude gain, Hilbert transform) i 10 cm djupintervaller. På grund av den relativt jämnt markytan har data inte korrigerats för skillnader i den lokala topografin. Reflektioner av georadarsignalen syns i djupskivorna som mörkgråa eller svarta strukturer, så kallade georadar anomalier. En bra sätt att förstå och analysera georadardata är att bläddra snabbt fram och tillbaka mellan djupskivorna. På detta sätt blir strukturer, som syns som förändringar i reflektiviteten, och strukturernas horisontella och vertikala utbredning mest åskådlig. Snabba bildanimationer hjälper till att se sammanhängande strukturer på olika djupskivor. Animationer av georadardjupskivor genererades i QuickTime format. Samtliga djupskivor och arkeologiska tolkningar presenteras georefererade och kan användas i ett Geografisk Informations System (GIS) tillsammans med kartmaterial i digitalt format.

Undersökningens resultat Resultatet av georadarmätningarna i form av djupskivor presenteras i fig. 7 till 41. Varje djupskiva visar georadarreflektioner från en horisontell 10 cm tjock datavolym från angivit djup2 under markytan. Tolkningen av georadardata finns avbildad i figurer 42. Flera georadar anomalier och delområden är markerade i fig. 43. Många av de relativt sentida markingreppen och byggnadslämningar av senare tiders bebyggelse (fig. 6) förväntades att generera kraftiga utslag i georadardata. Detekterbarhet av eventuella existerande strukturer av arkeologiskt intresse beror på strukturernas kontrast i utformning, orientering och reflektionsamplitud relativt till omgivande mark och andra, yngre, strukturer. Georadardatan visar i västra delen av undersökningsområdet ett flertal ledningsschakt till mer än en meters djup under nuvarande marknivån (fig. 42). Möjligheten att påträffa bevarade kulturlager och sammanhängände strukturer av arkeologiskt intresse i detta område bedöms som lågt. I undersökningsområdets östra del visar georadar data störningar som kan hänga samman med bebyggelse som finns angiven i kvartersplanen (fig. 6). Antalet recenta ledningsschakt är färre i östra delen av område. Kartan i fig. 6 visar att där fanns bebyggelse som sammanfaller med läget för anomalierna A, B, C och L. Anomali L framträder djupare ner och kan vara resterna av en igenfylld källare. Anomali D kan vara del av en ledning. Kartan i fig. 6 visar inga husgrunder som sammanfaller med anomali D. Området som är markerat med K visar inga tydliga strukturer eller störningar i georadar data och kan innehålla sammanhängande, bevarade kulturlager. Även i kvartersplanen från 1970 (fig. 6) finns inga byggnader angivna i detta område. Anomali E sammanfaller med en tomtgräns som också finns ritad på kvartersplanen (fig. 6). Området F visar i georadardata en ökat reflektivitet som kan vara förorsakad av kanalisationsarbete (synbar dagbrunn i asfalten). Beteckning G markerar störningar i marken. Området markerat med beteckningen H sammanfaller med en byggnad på kvartersplanen (fig. 6) som uppenbarligen inte hade någon källare. Beteckning J visar på ett område där inga kraftiga störningar syns i georadardatan och där ingen bebyggelse finns angiven. Kvartersplanen från 1970 (fig. 6) kan anses som en dåtida karta av bebyggelse ovan markytan. Georadarresultaten visar för första gången en kartering över utbredningen av de underjordiska strukturerna i området. Bevarade sammanhängande arkeologiska lämningar kan finnas i de områden som inte verkar påverkade av senare tiders källare, fundament eller andra relativt moderna markingrepp (t.ex. ledningsdragningar). Dessa områden är markerade i kartan i figur 43 med H, J och K. Baserat på georadarundersökningen är en arkeologiska undersökning mest meningsfullt i dessa områden. 2

Det faktiska djupet för anomalier och strukturer kan variera på grund av uppskattningen av djupkonverteringshastigheten till 10 cm/ns. Variationer av upp till 50% i djupet kan förkomma, men mest sannolikt är att angivit djup av djupskivor stämmer med ±20 cm. Den relativa djupet av strukturer är korrekt avbildad.

Referenser Conyers L., Goodman D., 1997. Ground-penetrating radar: an introduction for archaeologists. Walnut Creek, Calif., AltaMira Press. David A., 1995. Geophysical survey in archaeological field evaluation, English Heritage, Research & Professional Services Guideline No 1. Gaffney C.F., Gater J., 2003. Revealing the buried past: geophysics for archaeologists. Tempus. Hofrén M., 1970. Kalmar – Karolinska borgahus is sten. Nordiska museets Handlingar 74. Neubauer W., 1990. Geophysikalische Prospektion in der Archäologie. Mitt. Anthrop. Ges. 120, 1-60. Leckebusch J., 2003. Ground-penetrating Radar: A Modern Three-dimensional Prospection Method. Archaeological Prospection, 10, 213–240. Scollar I., Tabbagh A., Hesse A., Herzog I., 1990. Archaeological Prospecting And Remote Sensing. Cambridge University Press

Figur 2 Georadarsystemet har viss likhet med en barnvagn. Radarantennen är monterad just ovanför markytan på en glidplatan. På kontroll- och datauppteckningsenheten framför operatören visas vertikala radarprofildata och viktiga mätparameter. För positionering av mätdata längs profillinjen finns en distanshjul monterad på en av vagnens hjul. Systemet förs längs parallella linjer över undersökningsområden.

Figur 3 Karta över Kvarnhomlen och georadar undersökningsområde (blå)

Figur 4 Georadar undersökningsområde

6282140

6282130

6282120

6282110

ยน

1534450

43 ! .

1534450

1534460

44 ! .

42 ! .

1534470

45 ! .

10 1534480

41 ! .

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 5 Karta over exploateringsomrรฅde

6282140

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

Legend

1534490

1534500

Figur 6 Georadar undersökningsområde och plan från 1970 över byggnader i kvarteret Magistern 1534470

1534490

30 1534500

Meters 40

Georadar undersökningsområde

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 7 Georadar djupskiva 0-10 cm djup

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

6282140

6282130

1534470

6282120

6282110

6282140 6282130 6282120 6282110

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

6282140

6282130

Figur 8 Georadar djupskiva 10-20 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 9 Georadar djupskiva 20-30 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 10 Georadar djupskiva 30-40 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 11 Georadar djupskiva 40-50 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 12 Georadar djupskiva 50-60 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 13 Georadar djupskiva 60-70 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 14 Georadar djupskiva 70-80 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 15 Georadar djupskiva 80-90 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 16 Georadar djupskiva 90-100 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 17 Georadar djupskiva 100-110 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 18 Georadar djupskiva 110-120 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 19 Georadar djupskiva 120-130 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 20 Georadar djupskiva 130-140 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 21 Georadar djupskiva 140-150 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 22 Georadar djupskiva 150-160 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 23 Georadar djupskiva 160-170 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 24 Georadar djupskiva 170-180 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 25 Georadar djupskiva 180-190 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 26 Georadar djupskiva 190-200 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 27 Georadar djupskiva 200-210 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 28 Georadar djupskiva 210-220 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 29 Georadar djupskiva 220-230 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 30 Georadar djupskiva 230-240 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 31 Georadar djupskiva 240-250 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 32 Georadar djupskiva 250-260 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 33 Georadar djupskiva 260-270 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 34 Georadar djupskiva 270-280 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 35 Georadar djupskiva 280-290 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 36 Georadar djupskiva 290-300 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 37 Georadar djupskiva 300-310 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 38 Georadar djupskiva 310-320 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 39 Georadar djupskiva 320-330 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40

Figur 40 Georadar djupskiva 330-340 cm djup 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 41 Georadar djupskiva 340-350 cm djup

6282140

ยน

1534450

1534460

1534470

10 1534480

1534480

20 1534490

1534490

30 1534500

1534500

Meters 40 1534470

6282120

6282110

6282130

6282140 6282130 6282120 6282110

1534450

1534460

! O

1534470

! O

1534470

! O

1534480

20 1534490

! O

1534500

30 1534500

Husgrund eller källare ? Meters 40

Ströningar / strukturer i marken

Schakt

Anomalie

Ledning eller rör

Dagbrunn

Legend

1534490

6282140 6282130 6282120

6282140

6282130

6282120

6282110

Figur 42 Tolkningsbild georadar data

6282110

6282140

6282130

6282120

6282110

1534450

1534460

! O

1534470

! O

1534480

1534490

! O

1534500

30 1534500

Husgrund eller källare ? Meters 40

Ströningar / strukturer i marken

Schakt

Anomalie

Ledning eller rör

Dagbrunn

Legend

1534490

6282140 6282130 6282120 6282110

Figur 43 Tolkningsbild georadar data