Verksamhetsberättelse fÜr Sektorn Fostran och undervisning
2011
ÅBO STADS SEKTOR FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNING Redaktion: Satu Hatakka Bilder: Bildarkiv för Åbo stads sektor för fostran och undervisning Layout & ombrytning: Kimmo Säikkä Tryckeri: Åbo yrkesinstituts tryckeritjänst 2012
Innehåll Ledare____________________________________________________________________________4 Ny organisation_________________________________________________________________5 Bokslut___________________________________________________________________________8 Statistiska uppgifter_____________________________________________________________9 Kulturhuvudstadsåret_________________________________________________________11 Småbarnsfostran_______________________________________________________________12 Grundläggande utbildning____________________________________________________14 Yrkesutbildning, Åbo yrkesinstitut__________________________________________16 Gymnasieutbildning__________________________________________________________18 Vuxenutbildning________________________________________________________________20 Planering och utveckling______________________________________________________22
3
Ledare En ny sektor för fostran och undervisning Vid utgången av år 2011 pågick det 139:e läsåret inom kommunal undervisning i Åbo. Året som gått påverkades i hög grad av den globala ekonomiska krisen som började redan i slutet av år 2009 samt av verksamhetsstarten i den nya förvaltningen i början av året. I december 2009 fattade stadsfullmäktige det största enskilda beslutet i Åbo stads utbildningshistoria efter övergången till grundskolesystemet. Den nya förvaltningen, d.v.s. sektorn för fostran och undervisning utgörs av utbildningsväsendet och den därtill anslutna sektorn för småbarnsfostran samt Yrkesinstitutet. I den nya förvaltningen fortsatte den grundläggande verksamheten i huvuddrag oförändrad från småbarnsfostran till vuxenutbildning. Verksamhetsstarten i januari väckte både förhoppningar och farhågor samt iver och motstånd, med andra ord allt sådant som vanligen hör förändringar till. Under året som gått förnyades och förenhetligades verksamhetssätten inom den nya förvaltningen, ett arbete som fortsätter under år 2012. Förändringen var så pass stor att man redan i utgångsläget avsatte två år för att genomföra den. Under det gångna året övergick sektorn för fostran och undervisning till avtalsstyrning, vilket medförde att man tydligare än hittills kunde åtskilja beställarens och producentens verksamheter. Avsikten med avtalsstyrningen är att man ska kunna beskriva kopplingen mellan verksamheten och ekonomin tydligare än hittills i synnerhet för de förtroendevalda. Också avtalsstyrningen ska utvecklas ytterligare under det kommande året.
4
Staden genomförde flera mindre grundrenoveringar på skolbyggnader. Det största enskilda nybyggnadsprojektet var Patis nya skola och daghem som stod färdigt i december 2011. Åbo kulturhuvudstadsår 2011 syntes även i dagvårdsenheterna och läroanstalterna, som deltog aktivt i arrangemang och genomförande av programpunkter under året. Liksom under tidigare år deltog Åbo stads sektor för fostran och undervisningockså i nationella och internationella utvecklingsprojekt. Under år 2011 pensionerades bland annat direktören för det svenskspråkiga utbildningsväsendet Bo Rosenberg, resultatområdeschef Seija Mattila och ekonomichef Markku Häyrinen, som alla har en lång karriär bakom sig, samt tiotals andra anställda inom förvaltningen. Ett varmt tack till dem alla för deras sammanlagt flera tusen år långa arbetsinsats för Åbo stad! Varje Åbobo kan vara stolt över det arbete och den verksamhet som pågår varje dag i våra dagvårdsenheter och läroanstalter. Vår förvaltning ger fostran, undervisning och vård av hög kvalitet. Sektorn för fostran och undervisning har omfattande regionala, nationella och internationella kontakter. Det finländska skolsystemet har rankats som ett av de främsta i världen och Åbo stads sektor för fostran och undervisning ingår i detta system.
Jag tackar alla för år 2011 Timo Jalonen Direktör för sektorn för fostran och undervisning
Ny organisation Den nya Sektorn för fostran och undervisning fyllde ett år Det har gått ett år sedan omorganiseringen av Åbo stads sektor för fostran och undervisning. I enlighet med stadsfullmäktiges beslut i december 2009 inledde den nya sektorn för fostran och undervisning sin verksamhet den 1 januari 2011. I den nya förvaltningen har det före detta utbildningsväsendet och Åbo yrkesinstitut sammanslagits. Det främsta syftet med omorganiseringen var att skapa en organisation inom bildningssektorn i Åbo som producerar högklassiga och mångsidiga tjänster inom fostran och undervisning. Inom förvaltningens verksamhetsområde verkar nämnden för småbarnsfostran och
grundläggande utbildning samt nämnden för gymnasie- och yrkesutbildning. Den senare omfattar även medborgarinstitutens verksamhet. Den nya sektorn för fostran och undervisning har 3 700 anställda och budgeten uppgår till totalt 253 miljoner euro. Förnyelsen är framför allt administrativ – verksamheten i dagvårdsenheterna och läroanstalterna har fortsatt som förut. Administrationen är huvudsakligen centraliserad till lokalerna för sektorn för fostran och undervisning (Hantverkaregatan 10), men en del av förvaltningens centralförvaltning fortsätter sitt arbete i yrkesinstitutets lokaler. I samma lokaler med sektorn för fostran och undervisning finns även administrationen för småbarnsfostran, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning.
Organisationen för Åbo stads sektor för fostran och undervisning den 31 december 2011 Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen Nämnden för fostran och undervisning Finska sektion
Nämnden för gymnasie- och yrkesutbildning Svenska sektion
Svenska sektion
SEKTORN FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNING Timo Jalonen Direktör för sektorn för fostran och undervisning servicedirektör Liliane Kjellman svenskspråkiga servicen
ÄMBETSVERKET FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNING
EKONOMI- OCH
LOKALITETSTJÄNSTER Ekonomichef Anne Takalo
Lokalitetstjänster Planeringschef Tapio Alapaattikoski
ALLMÄN FÖRVALTNING OCH PERSONALSERVICE Förvaltningschef pentti merta Ansvarsområdet för utveckling och planering Utvecklingschef Pia Lagercrantz
servicedirektör Vesa Kulmala fostran och undervisning
HUVUDPROCESSEN FÖR FOSTRAN OCH UNDERVISNING
SMÅBARNSFOSTRAN direktör raili koski
GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN direktör outi rinne
servicedirektör Mika Helva ungdoms- och vuxenutbildning
HUVUDPROCESSEN FÖR UNGDOMSOCH VUXENUTBILDNING
GYMNASIEUTBILDNINGEN
YRKESUTBILDNINGEN
VUXENUTBILDNINGEN
direktör Esko heikkonen
direktör hannu Immonen
direktör päivi Lehtinen
Läroavtal
5
De viktigaste förändringarna: • Övergången till ett avtalsstyrningssystem baserat på en beställar-producentmodell, där servicecheferna representerar beställaren och resultatområdescheferna producenten. • Förvaltningen för privat dagvård separeras från den kommunala verksamheten. • Åbo yrkesinstitut upphör som förvaltning. • Den svenskspråkiga helheten fungerar inom organisationen enligt principen om en stark autonomi. • Övergången till en livscykelmodell: samma förvaltning handhar fostran och undervisning för Personalen vid Åbo stads sektor för fostran och undervisning den 31 december 2011 119 84 småbarnsfostran 1488
414
grundläggande utbildningen 1409
256
1488
gymnasieutbildningen 256 yrkesutbildningen 414
1409
vuxenutbildningen 119 ämbetsverket för fostran och undervisning 84 Personalen vid sektorn för fostran och undervisning sammanlagt 3770
Vision och verksamhetsidé för sektorn för fostran och undervisning Åbo stad tillhandahåller mångsidiga tjänster av hög kvalitet inom fostran och undervisning. Utgångspunkten är kundens och samhällets behov. Sektorn för fostran och undervisning stärker Åbos och Åbonejdens dragningskraft och främjar invånarnas välbefinnande, livskompetens och aktivitet.
6
Värderingar för sektorn för fostran och undervisning Värderingarna för sektorn för fostran och undervisning motsvarar stadens gemensamma värderingar. Utgående från dessa värderingar har vi skapat principer som styr sektorn för fostran och undervisning. Principerna är: • Kompetens och kreativitet • Nåbarhet • Mångsidighet • Kundinriktning • Hållbar utveckling • Rättvisa och samarbetsförmåga
Beställar-producent modellen i korthet I Åbo övergick man till en avtalsstyrningsmodell, d.v.s. en intern beställar-producentmodell. Avtalsstyrningsmodellen för Åbo stads sektor för fostran och undervisning bygger på två avtal. Det strategiska serviceavtalet (SSA) är ett avtal mellan nämnden och stadsstyrelsen som fungerar som underlag för överenskommelser om utgångspunkter, utvecklingsmål och resurser för verksamheten. Avtalet bygger på de principer som styr verksamheten inom förvaltningen, på avtalet mellan fullmäktigegrupperna och på program som fullmäktige har godkänt. Avtalet beaktar dessutom förändringarna i verksamhetsmiljön.
Det operativa serviceproduktionsavtalet är ett avtal mellan servicecheferna och resultatområdescheferna, som nämnden godkänner. Avtalet omfattar serviceverksamhetens omfattning och resurser enligt målsättningarna i det strategiska serviceavtalet samt åtgärder för att utveckla serviceproduktionen inom resultatområdena. Avtalsstyrningssystemet har som syfte att förena de strategiska målsättningarna med den dagliga verksamheten med de beviljade resursernaoch därigenom uppfylla visionen för Åbo stads sektor för fostran och undervisning.
Avtalsstyrningsmodell för sektorn fostran och undervisning Stadsfullmäktige godkänner avtalet mellan grupperna och tar berslut om programmen och budgeten
Stadsstyrelsen
ansvarar för den svenskspråkiga avtalens uppgörande, beställning och produktion
Direktören för den svenskspråkiga servicen
agerar föredragande och som processens övervakare/ägare
Direktören för sektorn fostran och undervisning
ingår ett strategiskt serviceavtal med nämnden
Strategiska serviceavtalet Nämnden ingår ett strategiskt serviceavtal med stadsstyrelsen och godkänner det operativa serviceproduktionsavtalet
Servicedirektören förbereder avtalet och underhandlar med de olika parterna
Det operativa serviceproduktionsavtalet Resultatsområdena deltar i förberedelseprocessen, underhandlar med servicedirektören och ansvarar för produktionen
7
Bokslut Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning
Nämnden för gymnasieoch yrkesutbildning
UTGIFTER INKOMSTER
UTGIFTER INKOMSTER
NETTO
38 826 8 212 3 498 72 792 6 957 91 898 8 823 211 728 19 278 122 127 42 696 4 858 12 897 29 151 7 209 6 835 4 805 29 400 211 728 19 278 192 450 985 106
15 788
54 614 4 714 65 835 83 075 18 094 31 234 3 317 260 882 286 947 166 806 57 017 9 667 12 911 40 546 -26 066 -12 234 -7 773 -5 326 -179 -554 260 882 -922
Sektorn för fostran och undervisning sammanlagt
Driftsekonomi 1000 € Gemensamma funktioner Ämbetsverket för fostran och utbildning Småbarnsfostran Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning Vuxenutbildning Totalt Verksamhetskostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material och förnödenheter Bidrag Övriga verksamhetskostnader Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter Intäkter från avgifter Understöd och bidrag Hyresintäkter Övriga verksamhetsintäkter Totalt Netto per nämnd Investeringar
18 575 481 33 640 2 406 7 216 3 900 75 219 6 787 44 679 14 321 4 809 15 11 395 5 025 938 521 150 154 75 219 6 787 68 432 43
Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning överskred utgiftsanslaget med 8,7 miljoner euro och intäktsanslaget med 2,1 miljoner euro. Nettoöverskridningen uppgick till 6,6 miljoner euro. Av denna summa stod de gemensamma funktionerna för 0,2 miljoner euro, ämbetsverket för fostran och utbildning för 1,2 miljoner euro, småbarnsfostran för 2,9 miljoner euro och den grundläggande undervisningen för 2,3 miljoner euro.
8
Utgiftsanslaget för nämnden för gymnasie- och yrkesutbildning underskreds med 667 000 euro och intäktsanslaget med 564 00 euro. Nettounderskridningen uppgick till 103 000 euro. Av detta belopp stod de gemensamma funktionerna för en underskridning på 56 000 euro och yrkesutbildningen för en underskridning på 133 000 euro samt gymnasieutbildningen och vuxenutbildningen för en överskridning på vardera 43 000 euro.
Statistiska uppgifter Småbarnsfostran i siffror Enligt preliminära uppgifter fanns det 11 512 barn under skolåldern i Åbo i slutet av år 2011. I slutet av året fick sammanlagt 7 022 barn, d.v.s. 61 procent av alla barn under skolåldern dagvård och förskoleundervisning. Av samtliga barn i dagvård och förskoleundervisning var 5 512 stycken på stadens egna daghem och i familjedagvård.
I slutet av året deltog 490 barn i lekparksverksamhet och klubbverksamhet för små barn vid daghem. Stöd för vård av barn i hemmet betalades i slutet av året till 2 252 barn. Åbo köpte genom regionavtal eller som en stödåtgärd inom öppenvården privat dagvård för 30 barn av andra kommuner eller privata tjänsteproducenter. På motsvarande sätt såldes dagvård för 20 barn till andra kommuner.
I slutet av året fick sammanlagt 661 barn barn-omsorg med stöd för privat vård av barn. Av dessa var 341 barn på privata daghem 1 - 6 vuosiluokat 7493 och på gruppfamiljedaghem samt 268 barn (joista erityisen tuen Suomenkielinen perusopetus (20.9.2011) oppilaita 782) i familjedagvård. Dessutom vårdades 52 barn i hemmet av en7-10 anställd barnskötare. vuosiluokat 4024 Suomenkielinen perusopetus (20.9.2011)
Inom dagvården finns de flesta barnen med ett annat modersmål än finska eller svenska på Kråkkärrets, Laustis och Hallis områden. På daghemmet Koukkarinkadun päiväkoti hade 81 procent av barnen ett annat modersmål än finska. Av samtliga barn på stadens egna (joista ns. jopo1 - 6 vuosiluokat 7493 luokkalaisia 25, erityisen (joista erityisen tuen vård på privata daghem och i familjedagvård hade 16 procent I slutet av årettuen fick 675 barn oppilaita 440) oppilaita 782) daghem med stöd av servicesedlar. Anskaf- invandrarbakgrund. På de daghem där andefningen av öppen småbarnsfostran inleddes i len barn med ett annat modersmål utgör ma7-10 vuosiluokat 4024 Suomenkielinen perusopetus (20.9.2011) Suomenkielinen yhteensä 11517 (ei sisällä kouluissa olevia esiopetusoppilaita, yht. 103 joriteten av alla daghemsbarn, är inlärningen augusti,perusopetus och i slutet året omfattade denna (joista ns.av jopooppilasta) av finska bland barn med invandrarbakgrund verksamhet 53 luokkalaisia barn. 25, erityisen oppilaita 440) en ständig utmaning. Ruotsinkielinen perusopetustuen (20.9.2011) 1 - 6 vuosiluokat 7493
Den grundläggande i siffror (joistautbildningen erityisen tuen
Finskspråkig grundläggande utbildning (20.9.2011) oppilaita 782) 1 - 6(ei vuosiluokat Suomenkielinen perusopetus yhteensä 11517 sisällä 646 kouluissa olevia esiopetusoppilaita, yht. 103 7493 (joista elever i årskurserna 1 - 6 (därav 782 elever med behov av särskilt stöd) erityisen tuen oppilasta) oppilaita 47) 4024 elever i årskurserna 7 - 10 (därav 22 i s.k. jopo-klasser (flexibel grundläggande 4024 7-10 vuosiluokat 4024 utbildning), 440 elever med behov av särskilt stöd) 7-10 vuosiluokat 346 7493 Ruotsinkielinen perusopetus (20.9.2011) (joista ns. jopo-tuen (joista erityisen oppilaita 15)25, erityisen luokkalaisia Finskspråkig grundläggande utbildning sammanlagt 11 517 elever (i tuen siffran ingår inte elever i förskoleundervisning, tot. 103 elever) oppilaita 440)
Svenskspråkig grundläggande utbildning (20.9.2011) Ruotsinkielinen perusopetus yhteensä 992
346
1 -i 6årskurserna vuosiluokat 646 646 elever 1 - 6 (därav 47 elever med behov av särskilt stöd) (joista erityisen tuen 346 elever i årskurserna 7 - 10 (därav 15 elever med behov av särskilt stöd) oppilaita 47)
646 Suomenkielinen perusopetus yhteensä 11517 (ei sisällä kouluissa olevia esiopetusoppilaita, yht. 103 Englanninkielinen perusopetus (20.9.2011) Svenskspråkig grundläggande utbildning sammanlagt 992 elever 7-10 vuosiluokat 346 oppilasta) (joista erityisen tuen oppilaita 1 - 6 vuosiluokat 120 15)
(joista erityisen tuen grundläggande utbildning (20.9.2011) Engelskspråkig Ruotsinkielinen perusopetus (20.9.2011) oppilaita 1)
61
120 elever i årskurserna 1 - 6 (därav 1 elev med behov av särskilt stöd) 7-10 vuosiluokat 61 61 elever i årskurserna 7 - 10 (därav 1 elev med behov av särskilt stöd) (joista erityisen tuen
120 yhteensä oppilaita Ruotsinkielinen perusopetus 992 1) Engelskspråkig grundläggande utbildning sammanlagt 181 elever
1 - 6 vuosiluokat 646
Dessutom (joista erityisen tuen Englanninkielinen perusopetus (20.9.2011)koulu) hade den 20 september 35 elever, som är skrivna i sina egna skolor • Sjukhusskolan (Kiinanmyllyn oppilaita 47) Englanninkielinen perusopetus (de kan även ha enyhteensä annan181 hemkommun än Åbo). • I undervisning som förbereder för grundskolan7-10 (VALMO) fanns 83346 elever. vuosiluokat 1 - 16 vuosiluokat 120 • Elever med andra modersmål 252 (9,79 %) (joista erityisen tuen (joista erityisen tuen oppilaita 15) oppilaita 1) 7-10 vuosiluokat 61
9
Nuorten ammatillinen peruskoulutusLuonnontieteiden (20.9.2011) ala 120
UKIO- JA AMMATTIOPETUSLAUTAKUNTA Tekniikan ja liikenteen ala 1747 Yhteiskuntatieteiden, liiketalouden ja hallinnon ala 538
piskelijamäärät Luonnontieteiden ala 120 UKIOAMMATTIOPETUSLAUTAKUNTA nuortenJA ammatillinen peruskoulutus yhteensä 3809
uorten ammatillinen peruskoulutus (20.9.2011)
pimuskoulutus (20.9.2011) piskelijamäärät
Tekniikan ja liikenteen ala 1747
Antal studerande Yhteiskuntatieteiden, liiketalouden orten ammatillinen peruskoulutus (20.9.2011) Tutkintoon johtava ala 538 ja hallinnon
nuorten ammatillinen peruskoulutus yhteensä 3809 ammatillinen peruskoulutus 100
Grundläggande yrkesutbildning för unga (20.9.2011) Luonnontieteiden ala 120
393 Yhteiskuntatieteiden, liiketalouden och administrativa området 538 120 Oppisopimuskoulutus (20.9.2011) Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska 538
ja hallinnonvalmistava ala 538 120 Det naturvetenskapliga området Ammattitutkintoon Tekniikan ja liikenteen ala 1747 Teknik och525 kommunikation 1747 koulutus Luonnontieteiden Social-, hälsooch idrottsområdet 672 Tutkintoon johtavaala 120 672 1747 Turism-, kosthålls och ekonomibranschen ammatillinen peruskoulutus 632 Annan än examensutbildning nuorten ammatillinen peruskoulutus yhteensä 3809 100 632
393 Tekniikan ja liikenteen ala 1747
ppisopimuskoulutus (20.9.2011) Grundläggande yrkesutbildningvalmistava för unga totalt 3 809 Ammattitutkintoon
oppisopimuskoulutus yhteensä 1494 koulutus 525 Läroavtalsutbildning nuorten ammatillinen peruskoulutus yhteensä(20.9.2011) 3809
ukiot (lukiokoulutuksessa 20.9.2011) Tutkintoon johtava 200
pisopimuskoulutus (20.9.2011) 393 376
Examensinriktad grundläggande yrkesutbildning 393 ammatillinen peruskoulutus Utbildning som förbederer för yrkesexamen 525 393 som förbederer Suomenkielinen opetus 3110 Utbildning för yrkesexamen 376 Övrig yrkesinriktad tilläggsutbildning 200
Ammattitutkintoon 525 oppisopimuskoulutus yhteensä 1494 johtavavalmistava Tutkintoon
koulutus 525opetus Läroavtalsutbildning totalt 1 494 ammatillinen peruskoulutus Ruotsinkielinen 266, Päivälukiot (lukiokoulutuksessa 20.9.2011) joista393 aineopiskelijoita 5 266 59
Daggymnasier (i gymnasieutbildning Ammattitutkintoon Englanninkielinen opetusvalmistava Suomenkielinen opetus 311020.9.2011) Finspråkig undervisning 3110 koulutus 525 (ostopalvelu) 59
Svenkspråkig oppisopimuskoulutus yhteensä 1494 undervisning 266,varav ämnesstuderande 5 Engelskspråkig undervisning (köpt tjänst) 59 Ruotsinkielinen opetus 266,
päivälukiot yhteensä 3435 20.9.2011) äivälukiot (lukiokoulutuksessa 3110
o (20.9.2011)
joista aineopiskelijoita 5
Daggymnasier totalt 3 435
Englanninkielinen opetus (ostopalvelu) 59 Kvällsgymnasium (20.9.2011) välukiot (lukiokoulutuksessa 20.9.2011) lukio-opiskelijat Ruotsinkielinen Gymnasieelever 452opetus 266,452 252 Suomenkielinen opetus 3110 oppisopimuskoulutus yhteensä 1494
päivälukiot yhteensä 3435 452
Iltalukio (20.9.2011)
joista aineopiskelijoita 5 Ämnesstuderande 504 aineopiskelijat 504 Suomenkielinen opetusutbildningen 3110 Elever i den grundläggande 252 Englanninkielinen opetus
perusopetus-opiskelijat 252 koulutuksen tulosalue / opiskelijavirtauma 504 (ostopalvelu)1.1. 59 - 31.12.2011 Kvällsgymnasium totalt 1 208
Ruotsinkielinen opetus 266, lukio-opiskelijat 452 joista aineopiskelijoita 5
päivälukiot yhteensä 3435 1413
iltalukio yhteensä 1208 alukio (20.9.2011) 6155
päivälukiot yhteensä 3435 17820
lukio (20.9.2011)
Resultatområdet för vuxenutbildning/studerandeflöde 1.1–31.12.2011 aineopiskelijat 504 Englanninkielinen opetus
Turun ammatti-instituutti, 59 Åbo(ostopalvelu) yrkesinstitut, vuxenutbildning 6155 perusopetus-opiskelijat 252 aikuiskoulutus 6155 Åbo finska arbetarinstitut 17820 Åbo svenska arbetarinstitut 1413 lukio-opiskelijat 452
iltalukio yhteensä 1208
aikuiskoulutus yhteensä 25388 iltalukio yhteensä 1208
Turun suomenkielinen
Vuxenutbildning totalt17820 25 388 504 työväenopisto aineopiskelijat
perusopetus-opiskelijat Åbo svenska arbetarinstitut 1413252
lukio-opiskelijat 452 aineopiskelijat 504 perusopetus-opiskelijat 252
10 iltalukio yhteensä 1208
Kulturhuvudstadsåret
Åbo 2011 gav barn och ungdomar möjlighet att ge utlopp för sin kreativitet och sitt självuttryck Otaliga var de arbetstimmar, övningar och uppträdanden som kulturhuvudstadsåret 2011 för Åbo stads sektor för fostran och undervisning bestod av. Skoleleverna i Åbo var en av de centrala grupperna som ända från invigningen kläckte idéer och skapade kulturhuvudstadsåret. Vi kan med fog konstatera att varje elev i Åbo var en kulturhuvudstadsbo. Skolorna skapade många nya kontakter och verksamhetsmodeller som vi hoppas ska fortsätta att leva länge efter kulturhuvudstadsåret. Många händelser som upplivade vardagen och de många krävande utvecklingsprocesserna gav barn och unga en ökad tilltro till sin egen förmåga och till styrkan i att arbeta tillsammans. De tiotals projekt som genomfördes i daghem, skolor och läroanstalter gav synlighet och hörbarhet åt nya modeller för kreativitet och självuttryck.
Det största kulturhuvudstadsprojektet för Åbo stads sektor för fostran och undervisning var Sam Body Plays vars syfte var att stöda barns och ungas välfärd genom teater, dans och berättelser. Det tvååriga projektet resulterade i upplevelser och erfarenheter och därtill i ett antal slutprodukter: sex böcker, två skivor, tre DVD-skivor, två föreningar, ett nätgalleri, en blogg, en undersökning (som slutförs i slutet av år 2012), ett YHS-lärdomsprov (som slutförs under våren 2012) samt en festival; Kulttuuri kiertää – Kulturen cirkulerar som arrangeras våren 2012. I fotoprojektet Åbo-S:t Petersburg-Köln fotograferade ungdomar sin vardag i tre europeiska städer. Åbo vid vatten var ett samprojekt för olika årskurser vid de svenskspråkiga skolorna i syfte att pigga upp skolgårdarna med brukskonst.
11
Småbarnsfostran I Åbo ges småbarnsfostran på stadens egna daghem, inom familjedagvården och i form av öppen småbarnsfostran, till exempel som lekparksverksamhet. Privata daghem, gruppfamiljedaghem och familjedagvårdare producerar tjänster antingen med stöd för privat vård av barn eller med servicesedlar. Enligt preliminära uppgifter fanns det 11 512 barn under skolåldern i Åbo i slutet av år 2011. I slutet av året fick sammanlagt 7 022 barn, d.v.s. 61 procent av alla barn under skolåldern dagvård och förskoleundervisning.
Nybyggen och grundrenoveringar Daghemmet Nummenpuistokadun päiväkoti vid dagvårdsenheten vid Månberget återupptog sin verksamhet i en nybyggnad den 10 januari 2011. På daghemmet Säkäkujan päiväkoti inleddes verksamheten i början av augusti efter grundrenoveringen. Daghemmet Rahjepolun päiväkoti togs åter i bruk i slutet av året. Dagvårdsenheten i Hansängen fick mer utrymme för förskoleundervisningen. Samprojektet för daghem och skola i Patis slutfördes i slutet av året.
Kulturen syntes även i barnens vardag På daghem, i familjedagvård och parker inleddes kulturhuvudstadsåret med kultursången för småbarnsfostran den 19 januari 2011 klockan 10:00. På invigningen av daghemmen ordnades även annat program och vid varje verksamhetsställe genomfördes program i kulturhuvudstadsårets anda.
12
I anslutning till projektet Centralparken för kulturmotion ordnades evenemanget Eskatori i omgivningen kring Domkyrkan den 11 maj 2011. Detta var ett mångsidigt kulturevenemang för finskspråkiga förskoleelever samt deras föräldrar och mor- och farföräldrar. I kulturhuvudstadsprojektet Åbo vid vatten ingick de svenskspråkiga skolornas och förskolornas samarbetsprojekt Å-djuret. Småbarnsfostran ordnade efter ett års uppehåll ett lykttåg i samband med invigningen av julstaden. Lykttåget har redan under tidigare år varit en del av julstadsevenemangen i Åbo och ordnats av dagvården.
Resultatrikt projektarbete Småbarnsfostran deltog tillsammans med den grundläggande undervisningen i projektet Romani. De primära utvecklingsobjekten inom Åbos Molla-projekt (MOLLA – varhaiskasvatuksen verkkotaidot ja –menetelmät, ”nätfärdigheter och -metoder inom småbarnsfostran”) är fyra dagvårdsenheter. Samarbetspartner är bland annat mmediecentret Saimaan mediakeskus (Molla i Villmanstrand), Helsingfors universitets normalskola i Vik, Otava och Sanoma Pro (f.d. WSOYpro). JEKKU - joustavien esi- ja alkuopetuskäytäntöjen kehittämisverkosto (”nätverk för utveckling av flexibla praxis för förskoleoch elementräundervisningen”) som finansieras av Utbildningsstyrelsen är ett projekt för utveckling av intensifierat och särskilt stöd för åren 2010–2011. I projektet deltar förutom Åbo fem andra kommuner som alla driver sitt eget utvecklingsprojekt. Målsättningen för Puhku-projektet är att effektivera användningen av kommunikationsmedel som stöder tal i daghemsbarnens vardag. I projektet deltar tre daghem.
Barnens dockteaterföreställning på kulturhuvudstadsårets avslutningsevenemang vid dagvårdsenheten i Ilpois.
Målsättningen för projektet Pienten lasten hyvinvointi (”välfärd hos små barn”) som inleddes hösten 2010 är att öka kunskaperna hos de anställda inom småbarnsfostran om betydelsen av motion för barnens utveckling och ge dem verktyg för att kunna observera barnens basmotion. Personalen deltog i en sex timmars kurs på sitt område och framöver är målet att varje enhet ska utarbeta en årsplan för motion inom småbarnsfostran.
Småbarnsfostran deltog i olika delprojekt i servicesedelprojektet inom ramen för Sitras riksomfattande Kommunprogram (03/2009– 12/2013) och i projektet Kaupunkien palvelusetelin ja ostopalvelujen edellyttämät tietojärjestelmäratkaisut (”Datasystemlösningar som städernas servicesedel och köpta tjänster förutsätter”). Servicesedelsystemet är ett samprojekt mellan städerna Esbo, Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Vanda.
Avsikten med Saperemetoden är att bekanta sig med mat och speciellt med nya matvaror med hjälp av de olika sinnena. Metoden följer de huvudprinciper om inlärning genom forskning och experiment som ingår i Planen för småbarnsfostran. Det är också viktigt att verksamheten utgår från barnet. Barnen får delta i matlagning och andra små arbetsuppgifter i samband med måltiderna.
Ett riksomfattande Ledarskapsforum för småbarnsfostran arrangerades i Åbo 14– 15.4.2011 tillsammans med Tammerfors universitet.
13
Grundläggande utbildning Utveckling av stödet till elever
En aktiv och trygg skoldag
Ändringen av lagen om grundläggande utbildning, som trädde i kraft i början av året, förbättrar elevens rätt till stöd för sin skolgång så tidigt som möjligt samt framhäver rätten att gå i sin närskola. Den nya lagen indelar stödet till elever i allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De nya nationella läroplansgrunderna trädde i kraft i början av år 2011 och de skolspecifika specificeringarna infördes i början av höstterminen.
Verksamheten inom projektet En aktiv och trygg skoldag främjar ett aktivt levnadssätt, delaktighet och gemensamt arbete. Genom verksamheten har eleverna fått mångsidiga verktyg för aktiviteter under rasterna och elever har även fått delta i planeringen av skolans verksamhet och bland annat engagerats som ”rastaktiverare”, organisatörer för rastaktiviteter. Till verksamheten allokeras årligen cirka 500 000 euro. Finansieringen kommer från staden, EU-programmet Central Baltic INTERREG och Utbildningsstyrelsen.
Med stöd av utvecklingsprojektet Kelpo utsågs 76 YTE-lärare (lärare för allmänt, intensifierat och särskilt stöd) under vårterminen i alla skolor som ger grundläggande utbildning. YTE-lärarna studerade ändringarna i läroplanen och de nya verksamhetssätten samt utbildade personal i de allmänna principerna för trestegsmodellen för stöd.
Delaktighet i lågstadieskolorna I januari inrättades en kanal för delaktighet och påverkan för hörande av lågstadieelever. En kommitté bestående av tre lärare började bygga upp kanalen. Målet var att inrätta Barnens Parlament i Åbo samt tre regionala elevkommittéer. Den 8 maj ordnades seminariet Delaktig elev i form av ett pilotprojekt på det östra samarbetsområdet för den grundläggande utbildningen; på det södra och norra området ordnades motsvarande evenemang den 21 november. Våren 2012 är det dags för det första stormötet för Barnens Parlament i Åbo i Åbo stads fullmäktigesal. På mötet deltar experter, ämbetsmän och beslutsfattare. Beslutsfattarna får på mötet information om barnens behov, och barnen i sin tur får en chans att påverka sin egen näromgivning.
14
Utvecklingen av språkundervisningen Projektet Kielireppu (”Språkryggsäck”) som finansieras av Utbildningsstyrelsen har som mål att locka allt fler grundskoleelever att välja andra språk vid sidan av engelska redan i de lägsta klasserna. På hösten koncentrerade man sig på att planera språkprojektet Kielten Aarrearkku (”Språkskattkistan”), sammanställa och anskaffa material, utarbeta en pedagogisk handbok och anvisning, samt planera och genomföra en inspelning till skattkistan. Kielten Aarrearkku publicerades på webbplatsen Turun Kielitivoli som stöd för elever i årskurserna 3–6 när de väljer A2-språket samt för att inspirera och motivera till att studera främmande språk. Kielireppu är en del av det mer omfattande projektet Turun Kielitivoli som slutfördes i slutet av år 2011. Kielireppu belönades med Utbildningsstyrelses hedersomnämndande, European Label för språkundervisning, på Helsingfors Ständernas hus den 24 november.
Efter många svängar på vägen och en lång väntan startade Paattis skola sin verksamhet i november. Till lågstadiet har samlats 180 elever som tidigare gått i skolorna i Paavola och Kreivilä. I den nya skolbyggnaden finns också utrymme för 80 daghemsbarn från de norra delarna av Åbo.
Lokaler för den grundläggande utbildningen Nybyggnaden för Patis skola stod klar i november och skolan flyttade in i de nya lokalerna den 28 november. I samma byggnad finns även ett daghem, ett bibliotek, en rådgivningsbyrå och ett servicekök. Projektets kostnadskalkyl var 7 767 000 euro. När nybyggnaden för Patis skola stod klar avstod sektorn för fostran och undervisning från skolbyggnaderna för Kreivilän koulu och Paavolan koulu. Lokalelementet som har använts av Kreivilä enhet vid Patis skola flyttas under våren 2012 till Runosbacka till skolan Mikaelin koulus förfogande. Arbetet på grunden till skolan Turun Lyseon koulu påbörjades i slutet av år 2011.
Grundrenoveringen av byggnaden på Trädgårdsgatan 5 slutfördes i slutet av år 2011. Kostnadskalkylen för grundrenoveringen var 6 575 000 euro. Arbetet på fasaden och fönstren på skolan och idrottshallen i Ilpois inleddes. I skolorna Luostarivuoren koulu, Puropellon koulu, Vasaramäen koulu och Rieskalähteen koulu fortsattes arbetena bland annat för att grundrenovera klassrum och korridorer. Dessutom utfördes mindre renoveringar i flera skolor.
15
Yrkesutbildning, Åbo yrkesinstitut Verksamheten vid resultatområdet för yrkesutbildning i den nya organisationen för Åbo stads sektor för fostran och utbildning var framgångsrik under år 2011. Under året avlade sammanlagt 1 070 studerande grundexamen. Antalet studerande under 2011 uppgick till 3 809.
Talanger och mästare Resultatområdet deltog aktivt i olika kulturhuvudstadsevenemang. Evenemanget AmisTALENT som ordnades på våren gav synlighet åt studerandenas talang på olika delområden inom föreställande konst. Segern i tävlingen gick till studerande Kaltrina Selmani från skolenheten på Tommilagatan för hennes fartfyllda hiphopshow. Roddtävlingen Amissoudut
i Aura å är redan en gammal tradition. Under evenemanget Koulu palaa lomalta (”Skolan återkommer från semestern”) i september visade personalen upp sina kreativa hobbyer och konstverk. Våra studerande deltog som assistenter i många kulturhuvudstadsevenemang, till exempel invigningen av kulturhuvudstadsåret, Nypotatisfestivalen, Skålkongressen, Den nationella veterandagen och Tall Ship Race. Med studentgrupper gjordes även många besök till museer och olika kulturevenemang. Studerandena klarade sig även fint i den nationella Mästaretävlingen i Kuopio. Höjdpunkten för den internationella tävlingsverksamheten var VM i yrkesskicklighet som arrangerades i London i oktober. Åbo yrkesinstituts egen tjej, Susanna Virtanen, som avlagt examen som tryckare vid skolenheten på Kullegränd, vann VM-silver i grenen tryckteknik med sin fina prestation. Markus Lintuala som likaså studerat på Kullegränd kom på poängplats i grenen dator- och datornät.
Teori och praxis i lagom proportion Vid Åbo yrkesinstitut fanns det flera sommarverkstäder för unga. Avsikten var att främja sysselsättningen bland unga och ge dem möjligheter att förbättra sina arbetslivsfärdigheter. Dessa fungerade enligt företagsekonomiska principer. Sommarverkstäderna gav goda erfarenheter. Verksamheten i många olika branscher gav värdefull arbetserfarenhet till ungdomar som vill arbeta i branschen.
Studerande Kaltrina Selmani från skolenheten på Tommilagatan övertygade AmisTALENT-juryn med sin energiska dans.
16
Resultatområdet har haft besök av flera internationella samarbetspartner från olika håll i Europa och studerande från resultatområdet har studerat som utbytesstudenter ända i Asien och Afrika. Allt fler studeranden fick vara
Den 21.8. ordnades för andra gången den motorlösa Turku GP -tävlingen vid backen utanför Åbo konstmuseum. Åbo yrkesinstitut representerades i tävlingen av studerande från maskin- och metallavdelningen samt logistikbranschen. I själva tävlingen blev de studerande några sekunder från en medaljplats, men de gjorde en lång dag då de hjälpte till med att transportera tävlingsbilarna tillbaka till startplatsen.
med i den internationella verksamheten och samtidigt inspirera sina studiekamrater. Samarbetet med resultatområdet för gymnasieutbildning har varit livligt och flera nya projekt och verksamhetsformer pågår. Studerande inom maskin- och metallbranschen satte sig i maj bakom ratten på lådbilar som de själva konstruerat och byggt. Bilarna och studerandena tävlade på den svåra banan vid Hirvensalo slalomcentrum. Detta visade sig så lockande att de vinnande lagen beslöt sig för en ny utmaning: motorfria Åbo GP-lådbilsracen i augusti på konstmuseibacken. På skolenheten på Klockringaregatan ordnade studerandena de första logistikdagarna. Temadagarna för representanter för arbetslivet var även i övrigt ett glädjande ofta återkommande evenemang. Puuhapirtti, som är närvårdarstudenternas service med barnpassning och barnkalas, firade sitt 10-årsjubileum den 11 november 2011. En av årets höjdpunkter var den magnifika självständighetsdagslunchen som studerande
på skolenheten på Tommilagatan ordnade. På lunchen höll bland annat en krigsveteran ett gripande tal till de unga.
Utbildningen förnyas De första gymnasiebaserade studerandena avlade examen enligt de förnyade grunderna för företagsekonomi. På basis av den första omgången kan förnyelsen anses lyckad. I synnerhet arbetsgivare inom ekonomiförvaltning berömde studerandena, som de ansåg har mera praktiskt inriktad kompetens än tidigare och kompetens som bättre motsvarar arbetslivets behov. Tack vare den nya examensstrukturen kan examen inom hotell-, restaurang- och -cateringbranschen nu avläggas vid skolenheterna på både Aningaisgatan och Lemminkäinengatan. Inom turismutbildningen på skoleneheten på Lemminkäinengatan har studerandena som avlägger gymnasiebaserad grundexamen inom turismbranschen redan på traditionellt vis deltagit aktivt i branschevenemang. På hösten startade en ny linje; grundskolebaserad utbildning för producenter av turismtjänster.
17
Gymnasieutbildning Gymnasieskolorna i Åbo har inte mist sin dragningskraft; hösten 2011 valde 56,7 procent av grundskolornas niondeklassare att fortsätta till gymnasiet för studier på andra stadiet.
Åbo bland de bästa i Finland i studentskrivningarna I likhet med tidigare år var Åbo framgångsrikast av de stora städerna i den riksomfattande jämförelsen av studentskrivningarna våren 2011, då alla ämnen beaktas. Den relativa andelen studenter som fått studieplats vid universitet och yrkeshögskolor varierade, men även i denna statistik placerade sig gymnasierna i Åbo i spetsen bland landets gymnasier.
Elevvård Elevvårdsteamet består av två gymnasiepsykologer och en speciallärare. Som stöd för lärarna publicerades handboken Lukio kaikille, hyvät käytännöt opiskelun tueksi Turussa (”Ett gymnasium för alla – goda praxis som stöd för studierna i Åbo”). För att främja studerandenas hälsa och välfärd har man sammanställt ett mångsidigt webbmaterial. Man har fortsatt samarbetet med aktörer i den tredje sektorn. Verksamheten har satt fokus på ensamboende studerande.
18
Gymnasieskolorna har sina egna heltidsanställda studievägledare. Under det gångna året organiserades utbildningen för gruppledare vid gymnasiet så att den täcker alla gymnasieårskurser.
Undervisningen lades ut på nätet Tre gymnasier i Åbo har med stöd av finansiering från Utbildningsstyrelsen börjat testa nya, webbaserade undervisnings- och provmiljöer. Gymnasiesektionen vid Forumet för Undervisningsväsendet i Åboregionen (FUÅ) inledde sin verksamhet. På rektorsmötena för Åbo yrkesinstitut och gymnasierna beslutade man bland annat att erbjuda studerandena möjlighet att avlägga gemensamma kurser. Dessutom har gymnasieeleverna möjlighet att avlägga vissa kurser vid högskolor som del av sina gymnasiestudier.
Eetu skrev åtta laudatur Det utomordentliga resultatet på åtta laudatur nåddes i Finland av tre abiturienter. En av dem var Eetu Heinonen från gymnasieskolan Turun Lyseon lukio. Tack vare sitt idoga arbete har han nått ett av sina mål, så bra startpoäng som möjligt för medicinska fakulteten. – Jag har alltid varit intresserad av att lära mig nytt, men först på gymnasiet upplevde jag att jag fick tillräckligt med utmaningar. I grundskolan kunde jag ha avancerat i en snabbare takt, analyserar Eetu sin framgång.
onen
Eetu Hein
Eetu som förbereder sig inför inträdesprovet följer aktuella händelser även mitt i de hektiska studierna. – De kontinuerliga besparingarna i den offentliga ekonomin borde inte mera riktas mot utbildning, lyder hans sakkunniga analys. Han berömmer sina lärare som inspirerat honom till studier och goda resultat. Efter den intensiva våren ser den unge mannen fram emot sitt sommarjobb i Muminvärlden.
Inom projektet Åbo-S:t Petersburg-Köln ordnades 16 fotografiverkstäder i Åbo, S:t Petersburg och Köln där sammanlagt ungefär 270 barn och unga deltog. Ungdomarnas fotografier ställdes ut på Åbo huvudbibliotek 18.8–30.9.2011.
Kultur över gränserna Eleverna vid gymnasieskolan Juhana Herttuan lukio deltog i januari i förberedelserna för och genomförandet av lykttåget som fick stor synlighet under kulturhuvudstadsårets invigningsevenemang. Strax inför vinterlovet samlades studerandena i årskurs två från gymnasieskolorna i Åbo för en gemensam gammeldans i Åbohallen. Där tog nästan tusen ungdomar värdigt ut svängarna på dansgolvet ackompanjerade av en orkester som bestod av elever från musikklasserna. Alla gymnasieskolor i Åbo skickade en representant till festen på den nationella veterandagen som firades i Åbo Mäss- och Kongresscentrum i april. Janne Valve från
gymnasieskolan Juhana Herttuan lukio höll de ungas festtal på evenemanget som den högsta statsledningen hedrade med sin närvaro. Under tre höstmånader pryddes bussar i den tyska staden Köln av fotografier tagna av elever vid gymnasieskolan Puolalanmäen lukio. Detta var en del av projektet Åbo-S:t PetersburgKöln som utgjorde ett av huvudevenemangen för sektorn för fostran och undervisning under kulturhuvudstadsåret. I slutet av året publicerades bildverket Rakennukset kertovat (”Byggnader berättar”) för unga, som berättar om arkitekturen i vår hemstad. Verket sammanställdes av elever och lärare vid gymnasieskolan Turun Suomalaisen Yhteiskoulun lukio.
19
Vuxenutbildning Vuxenutbildning vid Åbo yrkesinstitut För området hälsa och välfärd utvecklades nya korta utbildningar, och en utbildning som förbereder för yrkesexamen i hårbranschen startade. Behovet av utbildning i företag i Egentliga Finland kartlades, och kartläggningen användes som underlag för att planera och genomföra utbildningar inom ekonomiförvaltning i samarbete med Åbo yrkeshögskola. För att svara mot de allt mer omfattande kraven i arbetslivet utökades kurserna inom både transport- och lagerområdet i logistikbranschen. Den första utbildningen som förbereder för specialyrkesexamen som trafiklärare startade. Populärast av de allmänna språkexamina har varit provet i finska, men också prov i engelska och svenska har avlagts. På hösten startade ett projekt där man utvecklar metoderna för bedömning av språkkunskaper och planerar nya modeller för stöd av invandrarelevernas studier. Vid sidan av projektet produceras även interaktivt läromaterial för att göra undervisningen mångsidigare.
Samarbete ger framsteg Instanser som ordnar vuxenutbildning inom yrkesutbildning på andra stadiet har intensifierat sitt samarbete; bland annat har läroanstalternas ledning sammanträtt regelbundet. När projektet OpinOvi avslutats är målet nu att etablera verksamheten i form av nätverkssamarbete. Vuxenutbildningen vid ÅYI har aktivt deltagit i skapandet och införandet av en styrningsstrategi för Egentliga Finland.
20
Inom företagsekonomi samarbetade man med Återvinningsvaruhuset Kontti. De anställda vid Kontti har möjlighet att avlägga yrkesexamen inom försäljning inom vuxenutbildningen vid Åbo yrkesinstitut. Utbildningssamarbetet inom husteknikbranschen med yrkesutbildningscentret för vuxna, Turun aikuiskoulutuskeskus, fortsatte med kurser i VVS-branschen. På ett seminarium inom ramen för projektet MatkailuMara tog 160 yrkesutbildade personer inom kost och logi tillsammans fram idéer för att lyfta fram matkulturen under Åbo kulturhuvudstadsår. I anslutning till Mara-projektet utförde teamet ett lyckat samarbete med yrkesutbildningscentret för vuxna och Timali i Reso.
Fortbildning för lärare Under året pågick flera projekt för olika lärargrupper, som fokuserade på de olika möjligheterna inom sociala medier och undervisning på nätet. Bland dessa fanns bland annat: MEMELUKKI – metodeja ja mentorointia lukioiden verkkopedagogiseen kehittämiseen (”metoder och mentorverksamhet för utveckling av pedagogik på nätet för gymnasier”), OPERVERKKO och kurser vid maskinteknologicentret Turun Koneteknologiakeskus. VIRITIN-projektet har som mål att förbättra och utveckla verksamheten i anslutning till systemet med fristående examen på Egentliga Finlands område. Därtill är målet att förbättra och utveckla den projektverksamhet som stöder läroanstalternas verksamhetssystem och arbetslivets utvecklings- och tjänsteuppdrag på det regionala planet.
Ikonmålning vid arbetarinstitutet
Turun suomenkielinen työväenopisto och Åbo svenska arbetarinstitut Arbetarinstitutet gick under hösten över till en ny team- och arbetsgruppsorganisation, varvid ansvaret för planeringen av utbildningen lades över på sju nyinrättade läroämnesteam. Egna arbetsgrupper inrättades för bland annat personalfrågor, marknadsföring och kundtjänst, frågor angående tjänsteförhållanden samt lokalarrangemang. Verksamheten vid den mångkulturella avdelningen Luuppi (loopen, the Loupe) utvidgades ytterligare samtidigt som antalet studerande vid avdelningen ökade. Ungefär en tredjedel av kurserna i finska ordnades i samarbete med integrationsverksamheten vid Åbo stads utlänningsbyrå samt projektet Delaktig i Finland som startade sommaren 2011.
Projektverksamheten genomfördes genom att samordna det så kallade Pramillaprojektet och genom att delta i projektet Lemon. Under året pågick dessutom utvecklingsverksamhet som genomfördes med statliga kvalitets- och utvecklingsbidrag samt kursverksamhet med stöd av studiesedlar. Vid Arbis genomfördes kurser för seniorer och gavs undervisning i datateknik för personer med behov av särskild handledning. Dessutom ordnades kurser i praktisk svenska för personalen. Ett nytt inslag var hållbar utveckling som togs med i läroprogrammet under temat ”Kestävä elämäntapa ja luonnolliset aineet” (”En hållbar livsstil och naturliga ämnen”).
21
Planering och utveckling När den nya sektorn för fostran och undervisning grundades samlades experter inom utveckling, kommunikation, internationell verksamhet och informations- och kommunikationsteknik i ämbetsverkets resultatområde till ett nytt ansvarsområde för planerings- och utvecklingstjänster. Dessa experter producerar tjänster för alla resultatområden. Utvecklingen av verksamhetsformer för tjänster och stöd fick en bra start under 2011. Goda exempel på detta är förenhetligandet av inskolningspraxis för nya anställda samt arbetet för bättre kompetens och arbetshälsa.
Garanterad utbildning Utbildningsgarantin och hur den genomdrivs har blivit en allt viktigare fråga i den nationella debatten. I regeringsprogrammet fastställs det till exempel att ”alla elever som slutfört den grundläggande utbildningen garanteras en utbildningsplats i gymnasium, yrkesläroanstalt, läroavtalsutbildning, verkstad, inom rehabiliteringen eller på annat sätt ”. I Åbo har vi redan flera år arbetat för att främja utbildningsgarantin. År 2011 slutfördes MASTprojektet som gav som resultat en landskapsomfattande styrningsmodell jämte tillhörande förbindelser för Egentliga Finland. Det kan sägas att utbildningsgarantin genomdrivs väl i Åbo, men effekten av till exempel ett år långa utbildningar måste uppföljas noga även i framtiden. Dessutom kan vi inte erbjuda tillräckligt med lämpliga studieplatser för unga med behov av särskilt stöd. Detta slogs fast i en skrivelse som sektorn för fostran och undervisning överlät till utbildningsministern i december 2011. Arbetet som gjorts i Åbo och i landskapet i övrigt har väckt uppmärksamhet även på andra håll i Finland och Europa. Tillsammans med Utbildningsstyrelsen stod sektorn för fostran och undervisning värd för det riks-
22
omfattande seminariet Utbildningsgaranti i Helsingfors den 15 december. I anslutning till seminariet offentliggjordes publikationen Hyvällä mallilla och webbplatsen www.koulutustakuu.fi som tagits fram av vår förvaltning. Modeller i anslutning till genomdrivandet av utbildningsgarantin har spridits framgångsrikt även utanför landets gränser. Som följd av den utbildning och konsultering som genomförts inom ramen för projektet C2CC uppstod till exempel i Nederländerna ett projekt som halverade antalet skolavhopp i pilotskolan. Närmare information www.koulutustakuu.fi och www.mastohjaus.fi
Sektorn för fostran och undervisning är en aktiv global aktör Den nya förvaltningen har bedrivit en livlig internationell verksamhet. Tyngdpunkten för utvecklingen har legat på planeringen av ett aktuellt internationellt åtgärdsprogram där alla resultatområden beaktas. Goda exempel på internationella projekt som sammanför olika utbildningsnivåer var Kanada-samarbetet på det kommersiella området mellan gymnasieskolan TSYK och Åbo yrkesinstitut samt Kölnsamarbetet mellan gymnasieskolan Puolalanmäen lukio och ÅYI:s turismlinje. Kulturhuvudstadsåret syntes även i den internationella verksamheten: bland de projekt som finansierades av stiftelsen Åbo2011 hade fotografiprojektet Åbo-S:t Petersburg-Köln och projektet Sam Body Plays omfattande internationella inslag.
Hedersomnämndande till projektet Emissio I Kunnig-programmet Emissio (”Emission”), som finansierades av Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, förbättrades metoderna för att genomföra fortbildning, kommunikationen inom utbildning och dokumentering av kompetensen. Inom projektet utarbetades ge-
På DIU-centralens jubileumsutställning fanns bland annat en ABC-80-dator från år 1979. Detta var den första datormodell som skaffades till utbildningsväsendet i Åbo. Här filmar TV-gruppen från skolan Wäinö Aaltosen koulu.
mensamma målsättningar för tolv kommuner för att utveckla kompetensen. Projektet ingick i det nationella programmet Kunnig och tilldelades undervisnings- och kulturministeriets
hederomnämnande ”årets Kunnig-nätverk.” Det regionala projektet förs vidare av systerprojektet e-Missio som startade hösten 2011.
DIU-centralen 25 år Datorn i undervisningen – DIU-centralen fyllde 25 år. DIU-centralen har sedan år 1986 gett lärare fortbildning i användningen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Till DIU-centralens kärnverksamhet hör dessutom att utveckla användningen av informationsteknik i undervisningen och webbtjänsterna inom undervisning. Under Utbildningsgaranti NU! –seminariet i december överräckte Egentliga Finlands yrkesläroverk samt Åbo stads grundläggande utbildning en vädjan till utbildningsminister Jukka Gustafsson. Vädjan innehöll en anhållan om att få mera studieplatser för elever som är i behov av särskilt stöd.
23
Ämbetsverket för fostran och undervisning Hantverkaregatan 10, 20100 Åbo. tel. 02 330 000 fax 02 2629 350 kasvatusjaopetusvirasto@turku.fi förnamn.efternamn@turku.fi