KHaktuellt #8 2022

” Nu går vi mot mörkare tider”, suckar många när hösten kommer smygande. Regn och rusk, läckande skor och kortare dagar. Kratta till förbannelse och grus i hallen.

Själv välkomnar jag mörkret. För mig är hösten en tid att komma ifatt mig själv och landa i allt som varit.

Om våren är kvittrig förväntan och sommaren sprudlande högtryck, är hösten eftertanke och introspektion.

En tid att ta ett steg tillbaka, stanna upp och vara i det som är. Städa upp i arkivet. Både bland prylar och känslor.

Mörkret tillåter oss att skärma av och plåstra om. När vi inte längre behöver vara soliga och bubbliga, får man lov att vara mörk om man vill.

Deppigt, tänker en del. Skönt, tänker jag.

Hösten behövs och fyller sin funktion precis som alla andra årstider. Naturen saktar ner, tappar löv och förbereder sig på att gå i ide under en lång mörk vinter.

På samma sätt behöver vi människor skala av och skala ner. Återgå till vår kärna – långt där inne bland alla lager och veck.

Med en varm filt, en kopp te och några tårar. Om vi vågar stanna kvar i det, omfamna det och möta oss själva på riktigt. Förlåta oss, förlåta andra.

Då ömsar vi skinn.

Och ut på andra sidan kan vi ta oss an hösten med förnyad kraft. Och inte vilken kraft som helst.

Hösten är mer ett nyår för mig än vårt riktiga nyår. Det signalerar nystart och come-back.

Alla får en ny chans. Vi kommer tillbaka till skola och jobb. Laddar om och börjar om. Sätter nya planer och riktningar.

På köpet får vi njuta av alla färgsprakande träd, krispiga vindar och smattrande regn mot rutan. Stickade tröjor, virvlande löv och lekande hår. Eller varför inte varm choklad, tända ljus och att få se på tvserier med gott samvete? Ja, fyll på listan själv!

Hösten är här. Gör den till din!

Och för att göra hösten ännu bättre vill vi också uppmuntra er till att tipsa om intressanta nyheter vi kan skriva om!

Peter Jezewski jubilerar –firar med Donna Presley

Peter Jezewski var en av medlemmarna i det kultförklarade bandet The Boppers. Nuförti den lägger Peter det mesta av sitt krut på 50och 60-talsshowen Be Bop A Luba som i år firar tio år. Den 16 oktober kommer de till Karlstad CCC och med sig har de ingen mindre än Don na Presley.

rit frontman i Peter And The Chiefs och Peter and the Bop machine. 2017 gick hans före ställning ”Rocken tog mitt liv”.

Just nu fyller även hans showband Be Bop A Luba tio år, samtidigt som han själv fyller 45 år som artist. Detta firar Peter och bandet stors laget genom att inta hela 42 scener runt om i Sverige.

en hel del på Graceland och av henne får man höra san ningsenliga berättelser om Elvis istället för massa hörsä gen. Vi ska sjunga ihop också, hon och jag.

Peter har hunnit med myck et under sina 45 år som artist och några planer på att sluta har han inte heller.

Trevlig läsning!

UNDERHÅLLNING. År 1977 startade Peter Jezewski tillsammans med Matte La gerwall The Boppers. Med de övriga medlemmarna Lasse Westerberg, Ingmar Wallén, Ville Wallén och Michael Je zewski, nådde bandet stor framgång i både Europa och Asien.

Vad bär du med dig från ti den med The Boppers?

– Roliga minnen och erfar enheter. Den roligaste tiden var innan vi slog igenom när vi lekte och experimenterade.

Vi har turnerat otroligt myck et, sommaren 1979 gjorde vi 124 spelningar på tre månad er. Vi har varit i stora delar av världen, mycket i Japan. När vi landade på flygplatsen kunde det stå hundratals av fans och ta emot oss, trots att det var andra sidan jorden, man vis ste inte vilken fot man skulle stå på. Det var en häftig up plevelse.

många hits sedan 1993 har Peter gjort karriär som soloartist och va

– Vi har försökt återskapa en genuin 50- och 60-talskänsla. Det skrevs enormt många hits på den tiden, så det blir väldigt mycket igenkänningsfaktor. Något som lyfter upp showen extra är att tjejerna i bandet sjunger massor. Det finns jät tebra låtar av tjejer på den tid en som man hör allt för sällan.

Turnén toppas ytterligare av en speciell gäst.

– Elvis Presleys kusin, Dona Presley, kommer från USA en bart för den här showen. Det ska bli jätteroligt. Hon har bott

– Jag kommer fortsätta så länge det går, jag tycker det är så roligt. Jag har inte skrivit min egen bästa låt ännu – den kommer.

Den 16 oktober kommer Peter Jezewski och bandet Be Bop A Luba till Karlstad CCC. Foto: Press

Mentalisten Henrik Fexeus återvänder till Karlstad

inom omedveten kommuni kation och påverkan.

SHOW. Henrik Fexeus är en internationell bästsäljande författare vars böcker syns på topplistor världen över. Han skriver om mänskligt beteen

de, påverkan och relationer. Han är dessutom Sveriges mest kända psykologiska ma nipulatör, mentala illusionist och förmedlare av kunskap

Med sina egensinniga tek niker drar han utsålda hus både som underhållare och kunskapsförmedlare. Efter att ha turnerat utsålda hus med föreställningarna Sin nesCirkus, I Ditt Huvud och BOX, har Henrik låtit huvu det få vila. Men nu är det dags igen.

Den humoristiska showen

”Henrik Fexeus är att lita på” är regisserad av Morgan Al ling. Här får åskådarna återi gen möta mentalisten och tan keläsaren.

Ingenting är som det ver kar när Henrik intar scenen. Är dina tankar verkligen dina egna? Kan du lita på dina sin nen? Henrik Fexeus insisterar att han går att lita på, men frå gan är om vi kan tro ett ord av vad han säger.

Nu får åskådare återigen möta mentalisten och tankeläsaren Henrik Fexeus.

Foto. Press

Varumärket Värmlandsmat tas över av Nifa i Karlstad, branschföreningen för värm ländska mat- och dryckesfö retag. Värmlandsmat har vid sammanslagningen totalt 30 medlemsföretag, varav 13 är

medlemmar i Nifa sedan inn an. Resterande 17 företag är välkomna nytillskott för Nifa. – Vi välkomnar medlem marna i Värmlandsmat till Nifa och ser fram emot att tillsammans utveckla varu

märket Värmlandsmat vi dare. Ju fler medlemmar vi blir, desto större mervärde och nytta kan vi skapa till sammans, säger Claes Jo nasson, Vd, Nifa, i ett press meddelande. en del av Nifa

Ett av Sveriges populä raste och mest streamade rock- och punkakter Mi mikry återvänder till Karl stad. Lördag den 1 okto ber intar de Kristallbaren i Nöjesfabriken.

Den nya utgåvan har pro ducerats av Chips Kiesbye. punkakter

Bandet har över 120 000 unika Spotify-lyss nare per månad och människor över hela värl den har streamat Mimik rys låtar mer än tjugo mil joner gånger.

Kvällen inleds dock med det lokala bandet Cats and the underdogs releasepar ty för nya plattan ”Punk Rock Overdrive”.

Snart är det återigen dags för Citysammans. Under tre dagar fylls Karlstad centrum med aktiviteter, kultur, mu sik och shopping för hela fa miljen.

Den 29 september drar aktiviteterna igång. Dansa loss på lunchdisco på Sol torget, lyssna på livepodd med Johan och Björn, hälsa på Räddningstjänsten och

bokbussen och se när Yumi och Tomu spelar Roblox live. Citysammans är ett initia tiv av Centrum Karlstad som startades för att hjälpa till att gynna centrumhandeln.

Firar 100 avsnittet med livepodd

Malte Hallquist är aktuell med ny säsong av intervju podden Insikter från utsik ter. Den 12 oktober kommer dessutom podden gå live då han besöker Kulturhu

set KilArena för att fira in sitt 100 avsnitt. Poddaren berör frågor som vem som varit enklast att intervjua, vilken gäst som överras kat mest och vad han har

lärt sig längs sin poddresa. Värd för kvällen är tidigare poddgäst: skribent, filma re och konstnärlig ledare för Alma Manusutbildning – Sara Broos.

Statens servicecenter välkomnar Migrationsverket

Nu har Statens servicecenters servicekontor lämnat Karolinen och flyttat in i nyrenovera de lokaler på Drottninggatan, där McDonalds tidigare låg. Invigningen ägde rum den 29 au gusti och detta blev också startskottet för sam arbetet med den femte myndighet som servi cekontoret servar, nämligen Migrationsverket.

— Det här känns jättebra, det är ett fantas tiskt läge, nära till både tåg och buss och fler kommer att hitta oss, säger Lotta Hellgren, kontorsområdeschef.

MYNDIGHET. Tidigare har Statens servicecenters servicekontor varit placerad på Karolinen i Karlstad. Där har företag och privatperso ner kunnat få hjälp i ärenden som rör Arbetsförmedlingens, Försäkringskassans, Pensions myndighetens och Skattever kets tjänster. När de nya loka lerna invigdes den 29 augusti

och servicekontoret slog upp portarna på Drottninggatan i centrala Karlstad utökades verksamheten ytterligare. – Vi har nu välkomnat en till myndighet, Migrations verket, som vi kommer serva från och med idag. Så nu har vi fem myndigheter som vi ser var. På de ställen där det inte finns Migrationsverket, som i

Karlstad, så hjälper vi till, be rättar Lotta Hellgren, kontors områdeschef, på invigningen. Statens servicecenter har nu fått i regeringsuppdrag att även öppna ett servicekontor i Filipstad, vilket kommer ske sent i höst eller tidigt i vår. Då kommer det finnas sju kontor i Värmland; förutom i Karlstad och Filipstad också i Karlsko ga, Kristinehamn, Arvika, Hagfors och Torsby. I hela Sve rige finns det i dagsläget 123 kontor. Till år 2023 ska det fin

nas 148 kontor.

Under invigningen fick Yvonne Gustafsson, en av ser vicehandläggarna, klippa ban det innan portarna öppnades för de första ivriga kunderna.

fler kunder Statens servicecenter har fun nits i tio år. Servicekontoren över hela landet får ta emot cirka 2,2 miljoner besökare varje år.

– Vi i Karlstad ligger på runt 150 kunder om dagen i dagslä

get, men nu har det varit som mar och dessförinnan pande mi. Innan låg vi på ungefär 250 kunder per dag. Nu ser vi en ökning att de börjar kom ma tillbaka. Dessutom har vi nu ett bra centralt läge.

De nya lokalerna på Drott ninggatan är helrenoverade och betydligt större än servi cekontoret på Våxnäs.

– Fastighetsägaren Lund bergs har gjort ett fantastiskt jobb med att omvandla loka len till vår verksamhet. För oss

blir det också betydligt större både för kunder och back of fice. Vi kan ta emot många fler kunder här.

En annan fördel är också att Skatteverket och Kronofogden är stationerade i samma hus, vilket underlättar det interna samarbetet.

helena lundberg 070-530 65 60 helena@svenskmediakonsult.se

Lotta Hellgren, kontorsområdeschef på Statens servicecenter, på invigningen på Drottninggatan. Foto: Helena Lundberg

INVIGNING. Tidigare höll Barnahus Värmland till på Karlbergsgatan. Nu har de flyt tat och den 2 september var det invigning av deras nya lo kaler längs Malmtorgsgatan på Klara.

– Nu när vi flyttat ligger vi närmare Åklagarmyndighe ten och polisen. Även central sjukhuset blir närmare här. Det är mer optimalt ur ett sam verkansperspektiv, säger Ca thrine Kvarnström, samord nare på Barnahus Värmland. Flytten till större lokaler gör att de har fått mer utrym me att växa. Till

tidigare har man nu två för hörsrum där ena är anpassad för yngre barn och det andra är anpassad till unga upp till 15 år.

– Det är dubbelt så stora lo kaler, vi kan ha två förhör sam tidigt. Vi kan även ha förhör i ett tredje rum för de över 15 år, säger Anna Mellring, samord nare på Barnahus Värmland.

arbetssättet Barnahus Värmland starta de i Karlstad i februari 2009 och är en samverkarverksam het i syfte att underlätta för barn vid förhör. Målgruppen

är barn och ungdomar under 18 år som misstänks ha varit utsatta för våld i nära relation, sexuella övergrepp, upplever våld i nära relation, hedersre laterad problematik eller barn under 15 år som misstänks för brott.

Verksamheten är ett sam arbete mellan länets sexton

kommuner, Region Värm land, polis och åklagare. – Först har vi samråd innan och pratar ihop oss om ären det. Sedan hämtar vi barnet till exempel på skolan, så ber vi en lärare som får följa med som trygghetsperson om inte någon av föräldrarna kan vara med, säger Maria Hedin, polis.

Förhöret sker med endast en barnförhörsledare och be höver inte upprepas i tingsrät ten och barnet slipper slussas mellan myndigheter. I stället filmas förhöret och i ett med hörningsrum sitter utreda re, en åklagare och advokat. Ibland sitter även socialtjäns ten och BUP med.

– Eftersom detta sedan spe las upp i tingsrätten är det väl digt viktigt att det blir bra från början.

erik lundh 070-422 89 16 erik@svenskmediakonsult.se

Polisen Maria Hedin i medhörningsrummet. Foto: Erik Lundh Samordnarna Cathrine Kvarnström och Anna Mellring.

Är du Elvis?

Ni kanske minns Dublin Fairs, i bandet fanns Hans Petterson som nyligen släppte ett nytt album ”Får mitt hjärta”. Här flätas Hans Pettersson och Helena Skymans röster samman. Ni som följt honom och kan räkna så är detta den fjärde plattan på 1,5 år! Tänk det måste bubbla musik dygnet runt hos Hans. Att han älskar det han gör finns det ingen tvekan om. Vid något tillfälle när jag intervjuat honom har han berättat om sin relation till musik, som är som en tillåtande älskarinna. Till musiken kan han känna samma känsla som när han blivit kär i en annan människa, förutom tvivlet, ”älskar hon mig tillbaka”?

Jag vet att många kärar ner sig i exempelvis sina skivor. Då menar jag inte de egna skivorna de själva givit ut. Utan skivsamlarna. För en del kan det vara enda sällskapet de har. Jag minns en musikvän som inte längre finns kvar, som var gift med sin skivsamling. Kanske inte på papperet. Men de betydde lika mycket som en familj kan betyda för andra. Han älskade att komma hem från jobbet till sina skivor och lyssnade på musik hela dagarna, år ut och år in. För honom var musiken både fru, älskarinna och familj. Fin på något sätt ändå.

En annan musikvän, dock i en annan del av Köping kanske. Hela hans livsverk på Birdnest records brann nyligen ner. Där fanns allt man kan tänka sig, ett musikarv 40 år tillbaka. Kan väl nästan påstå att stor del av Sveriges punkscen fanns samlat där. Allt rycktes bort. 40 år av musikhistoria har brunnit upp. Han har levt, andats svensk punk i hela sitt liv. Nu är hans livsverk borta.

Den senaste tiden har jag lyssnat mycket på punkbandet Borgerlig Begravning, som kommer från den alternativa punkscenen, de har nyligen också släppt nytt, ”Gör vad du vill”.

Har tänkt på elpriser, förmodligen inte ensam om det. Rörligt eller fastpris? Minns en reklamkampanj från Karlstads kommun för några år sedan. Där stod ”Är du Elvis”? Om du tänkt smart kring elen alltså. Inte kopplat till artisten, men ändå.

Om det nu kommer drabba näringslivet, affärer, restauranger, kommer det också påverka spelställen och musikstudios och hela musikindustrin. För många år sedan startade jag en klubb på Nöjesfabriken som hette Unplugged. Intimt, mysigt och strömlöst. Nästan iallafall. Men just konceptet unplugged har jag alltid gillat. Skäms nästan att erkänna att det var via MTV Unplugged jag upptäckte Nirvana… Vad jag har förstått så har konceptet återupplivats i Borgvik, med avskalat och unplugged.

Någon som både kör elektriskt och unplugged är den kreativa Christer Lindén som är aktuell med ny musik tillsammans med Fredrik Wiberg ”Fågel flyg över murarna”.

In och lyssna på alla musiktips nu!

Uppskalning: ”Lägg grunden först”

Många företagsägare har stora drömmar om att skala upp, men hur går du till väga för att få dina affärsidéer att växa? Khaktuellt har frå gat ett av Nordens snabbast växande företag.

FÖRETAG. Consid är ett IT-konsultföretag som starta de år 2000. Idag har de över 1500 anställda på 36 kontor och ambitionen att växa lever i högsta grad.

Den första halvan av året skrevs avtal med 363 perso ner. Företaget satsar på att vara närvarande med kon tor på ett stort antal orter och i Karlstad öppnade företaget ett kontor under pandemin.  –  På två år har vi gått från en till 55 anställda och vi fort sätter att satsa. Det har varit många anställningsintervju er på Teams under corona men nu är vi glada över att få välkomna potentiella framti da medarbetare till vårt kon tor, säger Ann Svalling, kon sultchef och affärsutvecklare på Consid.

stabil grund För att lyckas med att växa så pass snabbt som de gör men

ar Ann att det är viktigt att ha lagt en stabil grund innan man skalar upp.

– Jag får ofta frågan om växtvärk. Men vi har tydlig struktur och medarbetare som ser till att allt löper på fint. Det är viktigt att ha processer såsom rekryterings- och onbo ardingprocessen på plats inn an man skalar upp.

När man har anställt en ny ska allting vara färdigt för den nya medarbetaren, så som allt med datorn eller mo bilen. Medarbetaren ska ock så ha färdiga uppdrag direkt när den börjar jobba och kan känna sig viktig. Även avslut är viktiga att de sker snyggt så att medarbetaren som ska sluta, kan känna sig nöjd och pratar gott om företaget.

Consids taktik är att satsa hårt på två fronter – sälj och HR.

– När man är framtung i sälj så blir det en säkerhetsfördel

i att man kan vara stabil oav sett om det är hög- eller låg konjunktur. Medarbetarna ska ha saker att göra oavsett hur läget är i omvärlden. Sen sprider vi våra risker genom att jobba både för privat och offentlig sektor. Allt för att få en bra grund att stå på så att vi inte svänger när marknaden svänger.

Till säljjobbet hör även nät verkande.

– Det är väldigt viktigt att nätverka för att kunna träffa rätt kund vid rätt tidpunkt, sä ger Louise Hulterström, säl jare.

anställning

På deras HR-avdelning tar man hand om organisatio nens viktigaste resurs – med arbetarna.

– När vi har både stark re krytering och stark medar betarvård kan vi också styra vilka typer av personer vi att raherar.

Här väger personlighet tungt för att skapa en härlig känsla på kontoret, därför är det bra att ha en HR-avdelning som känner företaget utan och innan.

– Annars kanske man an litat en extern HR-ansvarig.

Man får då en helt annan fe eling som anställd. Vi jobbar också väldigt tätt, jag, HR och konsulterna, det är väldigt skönt att ha den kontakten, säger Louise.

Ann och Louise lägger ock så stor vikt på team building. Medarbetaraktiviteter sker ofta och egna idéer uppmunt ras.

– Det är inte bara en per son som bestämmer vad vi ska göra. Alla är delaktiga och får komma med egna idéer om vad de själva tycker är kul så får man se hur många som hänger på, fortsätter Louise.

– På det sättet lär man kän na varandra. Ju mer du lär känna och får tillit till dina kollegor, desto bättre kom mer du också jobba ihop, läg ger Ann till.

MATTIAS PERSSON radioprofil

Lördagen den 22 oktober kommer komikern och skå despelaren Anders Jans son till Scalateatern med sin nya humorshow Mina sinnens fulla bruk. Det är hans tredje soloföreställ ning och enligt honom själv “den bästa hittills”.

I den nya föreställning en funderar han på vad vi människor har gemensamt när man plockat bort allt det ytliga.

– Hur många sinnen har vi egentligen? Hur enkelt är det att klä ut sig till en kettlebell på Halloween? Jag kommer berätta varför det är roligt när någon grå ter och äter samtidigt, hur konstigt det är att gå med en dammsugare utomhus och hur läskigt det är att gå med varmt kaffe när man måste nysa, säger Anders Jansson, i ett pressmed delande.

Under festliga former och med hjälp av barnen från den närliggande försko lan Lärkängen invigdes Bålberget, Karlstads kom muns nya naturreservat. Kommunalråden Alexan der Torin, (M), och Moni ka Bubholz, (MP), höll in vigningstal och de som var intresserade kunde passa på att gå en tipspromenad och testa sina skogskun skaper.

erik lundh 070-422 89 16

– Vi bildar naturreser vatet Bålberget för att långsiktigt skydda ett vär defullt rekreationsområde, berättar Alexander.

Naturreservat ligger i södra delen av Vålberg, och är omgivet av bostads området Älvenäs. Det är kommunens 20:e natur reservat. Sju av dem har kommunen bildat och res terande har Länsstyrelsen i Värmland skapat.

Louise Hulterström och Ann Svalling om hur företag kan växa snabbt.

Foto: Erik Lundh

Anders Jansson besöker Karlstad

Tolv vanebilister ska minska bilåkandet i nytt projekt

Tolv personer medverkar i Karlstads kom muns projekt Vägbanarna där samtliga ska försöka minska sitt bilåkande. Personerna som valts ut är tidigare vanebilister som of tast valt att resa med bil till och från arbetet eller på fritiden.

KLIMAT. Tidigare i år ef terfrågade Karlstads kom mun personer som är ntres serade av att anta utmaningen

att minska sitt bilåkande ut ifrån sina personliga förut sättningar under ett år. Av de 60 sökande har nu tolv per

soner valts ut.

Projektet som genomförs tillsammans med Region Värmland Kollektivtrafik, är en del av satsningen Kli matneutrala Karlstad 2030.

Syftet är att deltagarna uti från sina förutsättningar ska öka andelen resor som ge nomförs på ett klimatsmart sätt. Det kan innebära att del tagaren byter ut bilen mot buss, promenad eller cykel.

En av deltagarna är An

na-Lena Edgren som bor i Väse. Hon sökte till projektet för att utmana sig själv och för att bryta det egna bilbe roendet.

– Jag bor på så vis att det är svårt att klara sig helt utan bil, men i dagens läge tyck er jag inte att det är försvar bart att ta bilen till jobbet när det går att resa på andra sätt. Mest utmanande för mig kommer att vara tiden, jag är både morgontrött och tidsop

timist så att passa busstider kommer att bli en prövning, säger hon, i ett pressmedde lande.

hälsotest

Utöver regelbundna träffar med aktuella teman kommer projektgruppen också genom föra en utmaning eller upp gift till varje träff, ett hälsotest och sätta upp egna personliga mål. Mattias Nilsén som bor på Kronoparken har som mål

att få mer kondition och styr ka och ser att cykeln är ett al ternativ sätt för att ta sig runt i hela Karlstad.

– Jag är både förväntans full och taggad, och tycker att det ska bli roligt att kom ma igång. Sen är jag även lite nervös över tanken att jag ska cykla ett par gånger i veckan, inte minst över vintern. Men just det ska även bli kul och jag ser det som en bra utmaning, säger han.

Banor världsklass...

Arbetsbord med

2-pelare Ergosmart alu/silver

Välj mellan vit, svart eller grå bordsskiva i storlek 160x80 cm eller 180x80 cm. Stativet uppbyggt av en 2-rörskonstruk tion. Dubbla motorer med hög prestanda. 2-pelare svart vit eller alu

Välj mellan bordstorlek 120x70 cm, 140x80 cm eller 160x80 cm. Stativet uppbyggt av en 2-rörskonstruktion med hög prestanda. (3625:-

Slaglängd: 500mm Belastning: 160 kg Höjd min/max: 690-1190 mm

Slaglängd: 500 mm Belastning: 100 kg Höjd min/max: 690-1190 mm

Blockg. 12, Karlstad • 054-10

Här är kommuninvånarna som medverkar i Vägbanarna.

Glädje när Skåres idrottsföreningar får egen hall

Efter en tids paus har bygget med Ilandahal len återigen dragit i gång. Hallen anpassas för föreningslivet på området och har länge varit efterlängtad.

– Här kommer vi kunna slå ner våra rötter or dentligt, säger Fredrik Östlin, ledare Skåre HK.

IDROTT. Skåre HK är en för ening som väntat länge på att få spela handboll i en helt egen hemmahall.

– Vi väntar bara på ett slut datum på bygget så kan vi börja planera för en premiär. Men vi har väntat i tio år, säger Fredrik Östlin, som är ledare för herrjuniorlaget i Skåre HK samt tränar både F14 och P11.

Det var i november för

ra året som första spadtaget togs för den nya hallen. Bygget försattes sedan på paus vilket förlängde väntan. I dagsläget får de jaga halltider på andra platser.

– Från femton års ålder så är det Sundsta sporthall idag, det är den enda fullstora hal len i Karlstad där man får ha klister. Annars har vi ock så fått samarbeta med både

Brukspöjkera hk och Forshaga HK, när det varit fullbelagt på Sundsta har vi fått vara där.

logistik

Vid träningar kan det bli lite varstans de förläggs.

– Det är jättetrångt med halltider. Vi tränar i sex-sju hallar runt om i Karlstad. Sen, vid matcher har vi ambuleran de kiosker, det är mycket lo gistik som vi lägger mycket kraft på.

Även tiden under pan demin har varit tuff för för eningslivet över lag, menar Fredrik.

– Det har varit tufft med sty relserepresentanter. Det har varit tungjobbat. Många i la gen slutar också mycket tidi

gare nu än vad de gjorde förr.  För ett år sedan lades dess utom handbollsdistriktet Värmland ner, därför gick Skåre HK och övriga värm landsklubbar in i distrikt Väst.  – Följden är att vi får en stör re och starkare distriktsorga nisation, de har ett stort kun nande där. Men serierna blir ju annorlunda. Det blir längre re sor. Därför har jag lagt väldigt mycket tid på att försöka mi nimera resor. Så förutom att det är ont om halltider behö ver man fokusera på det.

börjat bygga

En ny totalentreprenör har ta git vid och bygget är återigen i gång, vilket gläder medlem marna i föreningen.

– Det är lite främmande just nu. Vi har ju aldrig haft ett eget ställe att hänga på men det kommer bil väldigt kul, sä ger Isak Östlin, spelare i juni orlaget.

Det blir en fullstor hall med möjligheter till att spela med klister vilket är ett måste vid matchtid. Dessutom finns möj lighet till kioskverksamhet och sociala ytor. Nu har man också börjat titta på intäkter na man kan skapa som resul tat av den nya hallen.

– Vi har tidigare fått möj lighet till en sponsorsplats i Sundstahallen, men det är ju Boltics IF Helltons hem maarena. Här i Ilandahal len kommer vi ju ha massor av möjligheter så det håller vi just

nu på att försöka jobba med. Skåre HK har 560 aktiva tje jer och killar vilket gör dem till Värmlands största handbolls klubb – trots att de inte har en hemmahall.

– Men här kommer vi kunna slå ner våra rötter ordentligt. Det kommer bli bättre samver kan, det är nu vi kommer kun na växa ordentligt. Kanske vi kommer kunna få tillbaka någ ra Skåre-folk nu när vi har ett ställe att hänga på. Det här tror också jag är bra för handbol len i hela Värmland, avslutar Fredrik. Erik Lundh

Den 29 oktober hasar sig zombies igenom Ilanda IP för att gå ut i skogen och sätta skräck i alla löpa re som springer det årliga Zombieloppet som arrang eras av Hälsohuset Ilanda. Det är ett barnlopp där

du inte springer mot en klocka – du flyr från ha sande, hjärnhungriga, galna zombies som vill åt ditt liv.

Uppgiften är att springa en bana på ungefär två ki lometer med start på Ilan

da IP. Sträckan går sedan ut i skogen där de med verkande får utstå en hel del tuffa och skrämman de hinder, för att sedan gå tillbaka till målgången vid Ilanda IP där samtliga medverkande får medalj.

För att ha en chans att klara det får varje löpare tre band runt midjan som symboliserar tre liv. Lop pet kommer inte bli med jämn fart. Här krävs snab ba vändningar, fötter och riktningsförändringar.

SÄLJER KÖPER BYTER

054-53 40 00 Fjärrviksvägen 13 • skarebil.se

Mässan Vardagsliv är tillbaka på nygammal plats

Forshaga kommun slår åter upp portarna till Vardagsliv. Den 1 oktober klockan 12–16 hålls den traditionsenliga mässan där företag, för eningar och organisationer från hela kommu nen visar upp sina verksamheter. Besökar na får ta del av hela det breda utbud som hör vardagslivet till, som ett Forshaga kommun i miniatyr.

MÄSSA. På mässan Vardags liv, arrangerad av Forshaga kommun, samlas lokala före tag, föreningar och organisa tioner från hela kommunen för att presentera sina verk samheter. Även kommunala verksamheter deltar. Besöka ren får ta del av hela kommu nen samlat på en plats.

– Vi brukar kalla den för Forshaga kommun i miniatyr, säger Anna Olin, kultur- och fritidssamordnare på Forsha ga kommun och projektleda re för Vardagsliv.

Mässan startade 2013 på Forshaga lärcenter men har i många år arrangerats i Deje. På grund av byggnationer na av nya simhallen Klarälvs badet har man i år valt att ta

mässan tillbaka till lärcenter där både ytor inomhus och ut omhus kommer nyttjas.   – Senast vi arrangerade mässan var 2019. Sedan dess har vi haft uppehåll på grund av pandemin så denna gång känns det lite extra speciellt.

välkomstlunch

Varje år uppmärksammar kommunen nya svenska medborgare genom en med borgarskapsceremoni. I och med pandemin har ceremo nin inte kunnat genomför as och därför väljer man i år att uppmärksamma nya med borgare i samband med Var dagsliv. Även nyinflyttade in vånare har bjudits in till den gemensamma lunchen som

serveras innan mässan slår upp portarna.

– Vi har skickat ut över 400 inbjudningar till välkomst

det åker runt och uppvaktar nyfödda och överlämnar en nalle. Även detta har fått pau sas under pandemin.

relsebana, pyssel, nalletatu eringar och sagostund. Och kommunens maskot Björn är så klart på plats.

devisning, rollatorservice, filmvisning och EPA-trakto rer som visas upp.    – Flera utställare har pro

lunchen. Kostenheten serve rar lunch i skolrestaurangen och representanter från kom munen finns på plats för att svara på frågor.

uppvaktning av nyfödda Forshaga kommun har en lång tradition av att kommunalrå

– Under Vardagsliv bjuder vi in till Björns nallekalas, be rättar Anna. Vi har laddat upp med nallar till alla de vi inte haft möjlighet att uppvakta ännu, omkring 350 barn.  Nallekalaset bjuder också på fler aktiviteter för de mins ta, bland annat fiskdamm, rö

öppet hus Under mässan kommer fö retag, föreningar och orga nisationer att visa upp sina verksamheter i montrar och genom olika aktiviteter. Be sökarna bjuds bland annat på provsmakningar, tipsprome nader, dansuppvisning, mo

va på-aktiviteter för barn och unga men även för vuxna. Du kan testa dans, spela instru ment, hudvård, fritidsaktivi teter och mycket mer, avslu tar Anna.

Senast mässan hölls på Forshaga lärcenter var år 2013.

Anna Olin, kultur- och fritidssamordnare på Forshaga kommun.

Foto: Erik Lundh

Foto: Press

Den 2 september gick startskottet för bostads byggnationen på Åsmyren i Forshaga. Kom munalråd Per Lawén (S) och Forshagabostä ders ordförande Kenneth Eriksson höll tal och slog symboliskt ner den första pålen i marken. - Det här projektet kommer skapa kom munutveckling. Det kommer medverka till att fler invånare bor kvar, men också att vi får fler invånare till kommunen, säger Per Lawén.

STARTSKOTT. Det nya bo stadsområdet på Åsmyren i Forshaga kommer byggas i två etapper om totalt tre hus. Den 2 september gick det officiella startskottet för byggnationen av första etappen, det vill säga hus B och C. Det blir ett hus på fyra våningar och ett på tre vå ningar, totalt 43 lägenheter.

Hyresrätterna kommer va riera i storlek, alltifrån ett till fyra rum och kök. Merparten av lägenheterna kommer få ut sikt mot Klarälven.

Bakom bygget står kommu nalägda Forshagabostäder och hyresvärd kommer bli HSB. In flyttning blir första kvartalet 2024 och hittills har det ram lat in 500 anmälningar.

miljömärkning

Husen kommer byggas och förhoppningsvis certifieras

enligt certifieringssystemet miljöbyggnad. Brons är lag stadgat, men här vill man nå guldnivå. I projektet åter vinns energi från både venti lationen, avloppet och solen. Dessutom blir det fjärrvärme.

– Det här kommer bli den bästa boendemiljön för hy resgäster, med låg energiför brukning och mycket liten miljöpåverkan, säger Kenne th Eriksson, ordförande Fors hagabostäder.

sverigeunikt År 2015 tog Forshaga kom mun fram ett bostadsför sörjningsprogram och tack vare byggrätter på en de taljplan från 90-talet kun de det byggplanerna snabbt bli verklighet. Enligt den då varande stadsarkitekten är det Sverigeunikt med ett bo

stadsområde beläget så nära vattnet.

– Det är fantastisk utsikt över älven, det är helt otro ligt, säger Per Lawén, kom munalråd.

Bostadsprojektet på Åsmyren är uppskattat till 90 miljoner kronor och kommer enligt Per genere ra kommunutveckling.

– Det kommer medverka till att fler invånare bor kvar, men också att vi får fler in vånare till vår kommun. Jag blir så glad när jag tänker på vilka möjligheter som kom mer av detta.

Per och Kenneth fick, till sammans med Marian Gus tavsson, ordförande mil jö- och byggnämnden och Göran Adrian (C), kommu nalråd, ta det första slägg taget på en av pålarna i mar ken för att symbolisera att bygget nu är igång. Det bjöds på kaffe och smörgås och ny fikna fick ställa frågor. helena lundberg 070-530 65 60 helena@svenskmediakonsult.se

Nyinvigning av Återbruket i Deje

Återbruket är en second hand-butik där du både kan skänka och köpa pry lar. Butiken är en Forsha ga kommuns arbetsmark nadsenhet. Tidigare har Återbruket

delat lokaler med Fritids banken men vid en om byggnation innebar det att Fritidsbanken skulle få mindre butiksyta och därav flyttade utlånings verksamheten ut.

Nu har Återbruket har butiken haft en nyinvig ning i de upprustade loka lerna. Inlämning av saker till verksamheten fortsät ter som vanligt vid Kvarn torps miljöstation.

Forshaga kommun har invigt nytt vattenverk

Nytt vattenverk har invigts i Forshaga kommun. Vat tenverket innebär både höjd kapacitet och säker het kring hela vattenförsörj ningen i kommunen. Även

TIPSA REDAKTIONEN

en reservvattenledning från Klarälven är förberedd och kommer att kunna öka sä kerheten ytterligare. När den tas i drift kan man få rå vatten både från sjön Visten

och Klarälven. I och med ombyggnationen har kommunen ökat sin ka pacitet från cirka 2000 ku bikmeter per dygn till minst det dubbla.

Kenneth Eriksson, Marian Gustavsson, Per Lawén och Göran Adrian inviger byggnationen på Åsmyren. Helena Lundberg

redaktionen@ svenskmediakonsult.se

Kommunalråd Per Lawén (S) och Forshagabostäders ordförande Kenneth Eriksson höll tal.

Efter att ha fått en digital lösning under pan demin kommer Gymnasieforum 2022 kunna välkomna till fysiska möten. Den 18 oktober öppnas dörrarna till Karlstad CCC dit elever och vårdnadshavare kan lära sig mer om Karl stadsregionens samtliga 13 gymnasieskolor.

SKOLA . Niondeklassare står inför ett viktigt val om utbild ning. Utbudet av både skolor och utbildningar är stort och för att hjälpa eleverna på tra ven arrangeras därför årligen Gymnasieforum.

Efter att i två år ha tvingats till en digital lösning kommer det nu återigen vara möjligt att fysiskt möta representan ter från de olika skolorna.

– I år blir det en flerstegs raket. Man startar arbetet ute på skolorna genom att besö ka hemsidan vi skapade för ra året för att få en kort och opartisk information om varje skola, säger Mariah Ljung, pro jektledare Gymnasieforum.

nya lokaler Sedan första gången arrang emanget hölls år 2000 har Gymnasieforum blivit ett inar betat koncept och besöks van

ligtvis av drygt 2000 elever. Vad som är unikt är att både de kommunala skolorna och friskolorna samverkar och samlas på lika villkor för att bilda ett smörgåsbord av ut bildningar att välja mellan.

– Vi vill ju i så lång utsträck ning som möjligt att eleverna som börjar på gymnasiet kän ner att de gjort ett bra val och vill gå alla tre åren på samma skola. Därför vill vi ge elever na så mycket information som det bara går så att de känner sig trygga med sitt val till vå ren.

Vanligtvis är evenemanget utspritt på två dagar i Tingval lahallarna men den 18 oktober får de i stället komma till Karl stad CCC.

– Det här är ju en jättelokal så här tänker vi att det ska fun ka under en dag. Hela stället blir vigt åt det här. Det blir ett

annorlunda upplägg mot tidi gare år och som vi tror kom mer möta grundskoleelever nas önskemål.

dagen

Under dagen besöker elever na Karlstad CCC tillsammans med sina studie- och yrkesväg ledare.

På bottenplan blir det en ut ställningshall med stort fokus på skolorna. Här kan eleverna träffa representanter för sko lorna och ställa frågor.

En nyhet är att detta sedan kompletteras med att var je skola håller informations pass om de specifika program men de har.

– Det hoppas vi ska ge nå gonting extra till eleverna. De har möjlighet att välja och hinna med ungefär tre infor mationspass under tiden de är här.

På kvällen har även vård nadshavare möjlighet att kom ma på besök.

Projektledare Mariah Ljung välkomnar eleverna till ett fysiskt Gymnasieforum.

Foto: Erik Lundh

Nobelgymnasiet får certifieringen Motorbranschcollege

Den 15 september bjöd Nobelgymnasiet i Karl stad in till fest efter att ha fått certifieringen Motorbranschcollege. En sådan certifiering ger både utbildningen en högre status och sä kerställer samtidigt att eleverna får med sig re levanta kunskaper som företagen efterfrågar.

SKOLA. Motorbranschen har ett stort rekryteringsbe hov, såväl på kort som på lång sikt. Det är därför viktigt att gymnasieskolornas fordons tekniska utbildning attraherar

fler elever, vilket certifiering en som Motorbranschcollege kan bidra till.

Motorbranschcollege är ett kvalitetsledningssystem för fordonstekniska gymnasier.

En sådan certifiering visar att den fordonstekniska utbild ningen uppfyller branschens kvalitetskrav.

–Det är utmärkande för en skola att erbjuda eleverna en fordonsteknisk utbildning i framkant och att säkra den framtida kompetensförsörj ningen till motorbranschen, säger Jonas Hehrne, verksam hetsledare för Motorbransch college, i ett pressmeddelan de.

För att fira bjöd Nobelgym nasiet in till en certifierings

fest den 15 september.

– Vi är väldigt stolta över att ha certifierats. Det är vik tigt att kunna erbjuda högsta kvalitet på vår fordonsteknis

ka utbildning till våra elever. Eleverna får ett kvalitetssäk rat arbetsplatsförlagt lärande.

Det är några av de områden som vi har utvecklat genom

vårt goda samarbete med mo torbranschens företag, säger Jonny Lindström, rektor på Fordons- och transportpro grammet på Nobelgymnasiet.

Nobelgymnasiet tar emot certifiering som Motorbranschcollege.

Foto: Press

KHaktuellt frågar

Forshagaakademin

• Varför valde du din utbildning?

• Är den som du tänkt dig?

• Vad är det bästa med din utbildning?

• Vad vill du göra efter gymnasiet?

– Jag ville gå något där jag kunde ha med mig min hund och så ville jag lära mig mer om sporten och då var Forshagaakademin perfekt.

– Ja det är den absolut, om inte ännu bättre. Lärarna har varit jätteproffsiga och har tagit hand om en jättebra. Vi har tränat jättemycket med hund, mer än vad jag hade förväntat mig.

– Det bästa är att jag får ha med mig min hund till skolan varje dag. Sen att jag får träna mycket hund på skoltid.

Eftersom lärarna är så bra har det gjort att jag trivs väldigt bra i skolan och skolarbetet blir väldigt roligt.

– Min största dröm är att bli polis i framtiden. Att vara hundförare inom polisen hade varit det bästa. Så min plan är att plugga vidare efter gymnasiet för att försöka bli det.

– Jag gillar skidåkning väldigt mycket och har åkt hela livet så jag kollade först skidgymnasium men jag kände att jag ville göra något mer, för jag gillar också att cykla.

Då berättade min syv om Forshagaakademin så jag kollade upp det och det lät precis som min grej.

– Nästan bättre! Jag var beredd på att det skulle vara mycket mer praktiska studier, men man får testa på jättemycket roligt. Jag nog aldrig klättrat förut men nu tycker jag det är jättekul och samma sak med paddling.

–  Jag tycker om skogen väldigt mycket, man ju får testa saker som viltvård och fiske och det gör att får se naturen på ett annat sätt än när man bara är ute och går.

Det tycker jag är väldigt roligt.

–  Jag har tänkt jag först kommer att säsongsarbeta, kanske med skidåkning som skidlärare eller liknande.

Sen vill jag nog starta eget. Det roligaste skulle vara att få hålla i guidningar inom cykling, vandring lite allt möjligt.

–  Jag hade aldrig haft intresset för det faktiskt, det var först när jag följde med en kompis ut för att jaga som jag fastnade för det. Sen hittade jag den här linjen och tänkte att det nog kunde vara en utbildning som jag kunde utvecklas i och det kan jag säga att jag gjort.

–  Inte riktigt, jag tänkte att det skulle vara som en helt vanlig skola bara att man gör lite fler saker tillsammans. Men den största skillnaden är relationen man får med lärarna. Man blir mer som kompisar. Det känns också lättare eftersom alla har samma intresse.

–  Det är att man får göra det man tycker är kul samtidigt som man får en högskoleförberedande utbildning. Man får göra andra saker än att bara sitta vid en bänk och för mig som har ADHD har det underlättat extremt mycket.

–  Jag funderar på att eventuellt bli polis eller någonting inom militären. Jakten kommer alltid att finnas kvar även om jag inte tänkt att utbilda mig inom det.

–  Jag var ganska skoltrött och ville göra någonting praktiskt. Jag fiskar en hel del på fritiden och har också ett stort intresse för biologi.

–  Inte alls, jag trodde vi bara skulle fiska men det är väldigt mycket plugg också, men framför allt är det väldigt roligt plugg.

– Det är att vi får vara väldigt mycket ute Ingen dag är som alla andra dagar.

– Jag skulle nog vilja jobba inom någon butik eller inom turism som fiskeguide eller liknande.

KHaktuellt frågar

Lillerudsgymnasiet

• Varför valde du din utbildning?

• Är den som du tänkt dig?

• Vad är det bästa med din utbildning?

• Vad vill du göra efter gymnasiet?

– Det här med lantbruk är något som jag har varit intresserad av hela livet, så när jag skulle välja gymnasium var det en självklarhet att det skulle bli på Lillerudsgymnasiet.

–  Ja, det tycker ja. Allt är väldigt bra.

–  Det är mycket som är bra med utbildningen, men det bästa är ju att man får lära sig väldigt mycket om lantbruk.

– Det vet jag faktiskt inte just nu, men det är möjligt att jag kommer jobba med något inom lantbruk.

– Jag ville kunna jobba med något praktiskt. Här kunde jag få kombinera skolan med att vara med hästarna, sen ger det ganska bra jobbmöjligheter direkt efter studenten.

–  Ja, det tycker jag, men jag hade inte jättemycket förväntningar innan. Jag var lite skoltrött men jag är väldigt nöjd med mitt val. Än så länge har det varit jättekul.

–  Det bästa är väl att jag kan kombinera skolan med att vara med hästarna. Sen gillar jag att mycket i skolan också handlar om hästarna.

–  Efter att jag tagit studenter vill jag först jobba lite för att bryta av efter skolan, men sen vill jag ner till Skåne och gå hovslagarutbildning för att sen jobba med det.

–  Jag har jobbat på en gård tidigare och jag tyckte väldigt mycket om det. Det var kul speciellt att arbeta med djuren.

Så jag gick på öppet hus på Lillerud och fick jag se hur skolan såg ut. Jag tyckte om att det var en lite mindre skola och eftersom jag bor långt bort gillade jag också tanken på att bo på internat.

–  Nu under några veckor har vi haft prova på-dagar där vi fått prova på allt här på Lillerud och det har varit väldigt kul.

–  Naturvetenskap är ändå en ganska svår utbildning men eftersom vi kan kombinera med mer praktiskt arbete inom lantbruk så blir det väldigt roligt. Sen får man vara med mycket likasinnade människor.

–  Det är oklart, jag funderar mycket på den. När jag blir äldre vill jag i alla fall.

–  Jag valde den för att jag ville ha möjlighet att kunna ha hästar i utbildningen och då kändes det som det var ett bra alternativ att går.

–  Jag hade faktiskt inte så många förväntningar innan, men än så länge är den väldigt bra och rolig. Stall, ridhus och ridvägar är också väldigt fina här.

–  Det är att man får jobba med hästar på skoltid. Jag var också väldigt skoltrött innan och då känns det väldigt bra att det är mycket praktiskt arbete här.

–  När jag tar studenten skulle jag vilja åka utomlands och jobba hästar där. Sen skulle jag kunna tänka mig att jobba som polis eller inom militären.

– Jag valde då jag har ett stort intresse för djur. Sen föredrar jag också det praktiska över det teoretiska arbetet.

–  Ja det är vad jag tänkt mig. Nu i början är det väldig mycket teoretiskt, men vi får ändå några dagar praktiskt och det kommer bli mer av det längre fram.

–  Det bästa är vår stöttande mentor. Hon försöker att göra allt hon kan för sina elever. Sen är det också den chans man får att jobba med lite mer ovanliga djur.

–  Min tanke efter studenter är att få lite mer erfarenhet genom att börja jobba med djur, sen vill jag läsa vidare till veterinär.

Anna Davidsson, Hundsport

Andreas Koppfelt, Lantbruk åk1

Anton Kullstrand, Äventyrsturism

Mina Ahlberg, Hästhållning åk1

Felicia Hellström, Viltvård

Thelma Nilsson, Naturvetenskap

Ellen Carlander, Häst NIU

Anton Sjölund, Sportfiske

Tindra Bernarhjelm Djurvård

– Det är bättre skulle jag säga. När jag fick reda på att jag skulle gå själv så tänkte jag att det skulle vara lite konstigt men det har funkat hur bra som helst. Det har varit mycket roligare än vad jag trodde det skulle vara.

–  Det är allt man lär sig kring hästarna, som noggrannheten, stallskötsel och all förberedelse för arbetslivet.

–  Det är ganska oklart just nu. Det stora målet är nog hästskötare. Så kanske jag ska plugga vidare och rikta in mig lite mer på travet.

–  Det var att jag tänkte att det vore en kul upplevelse att få vara med att starta i en helt ny och fräsch skola.

–  Det var det, om inte bättre. Jag trodde inte att det skulle vara sådan gemenskap som det är.

–  Det bästa är alla djur som vi har. Gemenskapen med alla elever, lärarna och rektorn. Hela utbildningen är helt fantastiskt rolig.

–  Jag har inte någon plan utan jag tar det som det kommer, vill bara göra något som är roligt.

–  Jag tyckte att det lät som en rolig inriktning och bra förberedelse eftersom man får läsa grundkurser i läkemedelshantering och jag vill jobba med djursjukvård. Det är viktigt för mig att den är högskoleförberedande.

–  Det skulle jag säga om inte ännu roligare. Det är så mycket praktiskt med djuren och det tycker jag är kul. Det är just det praktiska. Både när vi är på skolan i djurrummen och ute när vi har APL.

Nunär höstmörkret är på ingång är det ett utmärkt tillfälle att öka på sin energi och välbefinnande. Alla vet vi mycket väl att regelbunden motion och allsidig kost är bra för både fysisk hälsa och välmående, och inget är enklare och nyttigare för kropp och själ än att börja röra på sig. En grundrekommendation är att man bör motionera minst 30 minuter varje dag, och i sammanhängande perioder om minst 10 minuter åt gången.

Glöm stegräknaren. Många tror att all rörelse under dagen räknas, men för att uppnå gynnsamma effekter på kondition och välmående skall aktiviteten vara så pass intensiv att du blir lätt andfådd och får lite svårt att prata samtidigt. I en tid där mänsklig ansträngning ersatts av apparater såsom robotdammsugare, självgående gräsklippare, snöslungor, elvispar, elverktyg m.m.  står det klart att vårt behov av motion är viktigare än någonsin.  Så skippa stegräknaren, klipp gräsmattan, skotta snö, kratta löv och så vidare.

Men hur kommer jag igång och hur ska jag orka och hinna? All början kan kännas motigt och de enklaste råden till nya sundare levnadsvanor är att hitta en motionsform som man tycker är rolig, då har du bättre förutsättningar att skapa en ny rutin som håller en längre tid. En positiv träningskamrat kan också vara en smart hjälp då man kan peppa och motivera varandra om det känns tungt någon dag. Motivera dig genom att sätta enkla mål som du klarar av, att lyckas och nå resultat är nyckeln till viljan att fortsätta.

Utgå ifrån dig själv. Alla är vi olika och du bestämmer själv din insats, men alla vinner på att röra sig. För att skapa en hållbar rutin till en sundare livsstil är det viktigt att utgå ifrån sig själv och sitt utgångsläge för att hitta sin egen nivå. Till en början kan en promenad vara ansträngande och att ta trapporna istället för hissen kan räcka som start för att man skall märka av hälsovinsterna ganska omgående. Låna grannens hund för en promenad, gå ut i svampskogen. Efter en tid kommer man behöva jogga eller träna för att nå samma resultat.

Den som rör sig allra minst är den som har mest att vinna på att börja röra sig, ju mer desto bättre. Rörelseglädje och vardagsmotion ger massor för både knopp och kropp, så njut av möjligheterna och passa på när höstens lugn kommer smygande. minuter

De har utbildat lantbrukare i 130 år

Sedan 1892 har det förts lantbruksundervis ning på Lillerud. Lagom till att skolan fyller 130 år har lantbruket fått sig ett uppsving – nu är skolan ett av de mest populära lantbruks gymnasierna i Sverige.

mindre byråkrati och snabb are beslut.

ordning det sista. Det var en bravad, skrattar Peter.

DENNIS JANSSON Korpen Karlstad

SKOLA. Det var på gården Varpnäs som man år 1892 bör jade undervisa skolungdomar i lantbruk. De teoretiska lek tionerna hölls på Lillerud i den byggnad som idag är boende för eleverna.

– Från början drevs den som en friskola och hette Varpnässkolan. År 1954 tog Landstinget över och då blev det Lillerudsskolan, säger An ders Westlund, lärare biologi, naturkunskap och SYV på Lil lerudsgymnasiet.

Genom åren har det varie rat lite vad det har funnits för utbildning. Periodvis har de haft vuxenutbildningar men nu är det bara gymnasium. Skolan har också byggt myck

et nytt och lantbruket har ut ökat arealen.

” väldigt roligt ” År 1962 började Peter Peters son en vinterkurs på skolan. På den tiden bodde tjejer res pektive killar för sig i varsin byggnad.

– Det gick fem tjejer den vin tern av 32 elever. Det ansågs då som sensation att det var så mycket tjejer, säger han.

Idag är det precis tvärt om, nu är det 85 procent tjejer.

Peter började sedan jobba på Lillerudsskolan, 20 år efter att han själv gått där.

Landstinget höll i rodret fram till 2003, då blev det en friskola igen vilket innebar

– En idé om att bygga ny idrottshall kom upp på en fika rast och snart därefter blev det så. En annan gång diskuterade vi om vi skulle starta en Natur vetenskapslinje med fysik och kemi. Då gjorde vi en broschyr som skulle vara med på Gym nasieforum en vecka senare. Det var många som sa till oss att det aldrig skulle gå. Det var väldigt roligt, för det gick ju.

De tre nya ägarna hade va rit nere i Marviken där de hit tat en anläggning som de köp te upp en länga från.

Ett företag i Karlskoga styckade upp byggnaden så att den kunde fraktas ner så att den skulle kunna bli till elev hem och klassrum till nya na turvetenskapslinjen.

– Jag var här 1 juli när för sta långtradarna kom och jag tänkte att det där får de inte färdig till höst när eleverna skulle flytta in, men vi var alla här sista helgen och ställde i

största

Djurlinjerna har varit det rik tigt stora på skolan under många år.

– På lantbruk har det varit ganska få elever. Många andra skolor har lagt ner sina lant bruksutbildningar för det va rit dåligt intresse, säger An ders.

Men under de senaste två åren har antalet elever på lant brukslinjen ökat och nu är den störst på skolan med fler elev er än på 25 år. Det gör den också till en av de största lant brukslinjer i Sverige.

– Lantbruk har blivit en samhällstrend, folk har blivit mer intresserade av det när producerade, avslutar An ders.

Peter Petersson började en vinterkurs på Lillerudsgymnasiet 1962. Anders Westlund började arbeta där 1995.

Vid starten av skolan hölls de teoretiska lektionerna i denna byggnad. Idag är det elevboende. Foto: Erik Lundh

Gymnasieelever odlar egen mat

Sedan 2019 kan personal på Karlstads tre gymna sieskolor köpa med sig en ”rädda-maten-låda” hem.

Lådan består av mat som blivit över från dagens lunchservering och totalt har 6 400 portioner räd dats.

Försäljningen har gene rerat 160 000 kronor som nu återinvesteras i tre hy droponiska odlingsskåp där kryddor och sallad kan odlas i både pedago gisk och hållbart syfte.

– Vi kommer i högre grad

kunna bjuda på saker som det inte är säsong på och slippa importera det från utlandet. Vi hoppas också att det ska bidra till att göra måltiden till ett ännu mer pedagogiskt moment.

Eleverna kommer ju kunna se vad som händer när rå varorna växer upp, säger Alain Grenard, kostchef på gymnasie- och vuxen utbildningsförvaltningen i Karlstad.

Karlstads

Karlstads Kammarkör firar sitt 45-årsjubileum med en konsert med musikalartis ten Christer Nerfont och Klusterverket.

Den 90 minuter långa tillställningen äger rum i Domkyrkan söndagen den 16 oktober. Som vanligt leds konserten av Anders Göranzon som både diri gerar och ackompanjerar.

Coronapandemin gjorde att firandet fick ställas in i januari, men nu blir allt så konserten av med delvis nytt innehåll. Till Karlstads

Kammarkörs 10-årsjubi leum skapades fem ton sättningar med arr av Bo

VÄRMLAND! GILLAR MAT FRÅN

Hansson till text av Barbro Lindgren. Nu framförs på nytt två av dessa stycken.

Nu välkomnar industrierna vätgasproduktion

IUC Stål och verkstad är ett stort företagsklus ter i Värmland med 150 värmländska indu stri- och industrinära företag. Just nu pågår en grön omställning hos många av företagen, därför ser klustrets vd Mattias Säfström po sitivt på planerna på att börja producera vät gas på Heden.

INDUSTRI. Klimatfrågor inom industrin är något som företagsklustret IUC Stål och verkstad jobbar mycket med. – En del företag är och tit tar på det i sin gröna omställ ning och en del är på väg dit. Det är ett spännande område som vi försöker vara med och påverka. De flesta inom stålin dustrin har gjort en omställ ning till el eller gas, säger Mat tias Säfström, vd för IUC Stål och verkstad.

Gasen som många ställt om till är biogas, vilket är fos sil men med små medel skul le man kunna ställa om till den fossilfria vätgasen som Europeiska unionen har pe kat ut som den en av nycklar

na i omställningen till ett håll bart samhälle. Bekymret är i dagsläget tillgången och där med priset.

produktion

Karlstad energi har tillsam mans med danska Everfu el meddelat om planer på att bygga en anläggning som ska kunna producera vätgas bland annat till tunga fordon med start 2025.

– De ambitionerna kan täcka en del av behovet kring transporter, vilket är den största klimatpåverkan som industrierna har utanför väg garna. Ska man ha vätgas i pro duktion krävs det mer. I He den pratar man megawatt, i

en stålproduktion pratar vi gigawatt. Men det är ett steg i rätt riktning. Du bygger in frastruktur och kompetens genom att starta på det här sättet.

Vätgas tillverkas genom elektrolys. I en elektrolysör spjälkas vatten till vätgas och

syre med hjälp av el. För att framställningen av gasen ska vara vettig är det därför dess utom viktigt att framställning en av elen också är fossilfri.

kompetensförsörjning Förutom att jobba med klimat frågan har IUC Stål och verk

stad även erhållit finansiering för att genomföra utbildnings projekt som syftar till kompe tenslyft för anställda inom in dustrin i norra Mellansverige.

Projekten genomförs med Stål och verkstad som projekt ägare och samverkanspartner IUC-Dalarna, IF Metall samt

Unionen i Värmland och Da larna.

Det är 375 individer som ska utbildas och just nu är de halv vägs in i projektet.

– Att vi kan göra ett konkret lokalt och regionalt samarbe te kring kompetensfrågorna är riktigt kul. Det är många fö retag som tagit del av de här projekten och vi har utbildat många personer än så länge, men det finns fortfarande plat ser kvar. Just nu håller vi på att skriva på ett tredje projekt som ska vidare när de andra är klara vid första kvartalet nästa år.

Samtidigt söker man också medel till ett projekt med Karl stads universitet och hälften av de värmländska kommu nerna. Projektet handlar om att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft och innovationsförmåga samt un derlätta för den gröna omställ ningen och stärka samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv.

– Där kommer vi jobba vida re utefter vår beprövade mo dell med konkreta aktiviteter och uppsökande verksamhet förutsatt att det blir beviljat, avslutar Mattias.

erik lundh 070-422 89 16 erik@svenskmediakonsult.se

Hammarö har bildat boplatser åt bin Kils kommuns verksamheter samlas

Hammarö kommun har bildat en stor sandblotta intill Nolgårdsrondellen av sandlådesand från den nedlagda Tallvägens skola. Syftet är att hjälpa vild bin skapa nya hem och är en del av kommunens ar bete med att gynna den biologiska mångfalden. Projektet har redan visat sig lyckat då bohålor kan synas i sanden.

Att återanvända sand, som är ett ändligt material, hoppas kommunen kunna göra i fortsättningen också.

- Hittar vi fler lämpliga platser så är konceptet att återanvända sand en bra lösning för att gynna bio logisk mångfald och våra pollinatörer, säger Jenny Högberg, parkingenjör Hammarö kommun, i ett pressmeddelande.

Flera kommunala verk samheter i Kil har flyt tat till Årstidsvägen för att samlas under ett och samma tak.

Det är verksamheter inom hälsa, vård och in satser som fått nya loka ler.

Några av de verksam heter som är närvarande i lokalerna är till exempel kommunrehab, hjälpme delsförråd, biståndsbe dömare och minneste am. I samma byggnad har också svenska för invand

rare, SFI, flyttat in.

Den 1 september var det invigning med öppet hus. Personalen var på plats för att klippa, eller slita av bandet och väl komnade kommuninvå narna att besöka samt se runt i lokalerna.

Besökarna fick också möjligheten att lära sig mer om bland annat vad en läkemedelsrobot och en nattkamera är – och hur de kan hjälpa dig eller en anhörig, eller hur en lektion i SFI går till.

– Man vill hjälpa folk när det har gått åt sko gen, säger Kristofer.

RÄDDNINGSTJÄNST. I

Karlstadsregionen finns en heltidsstation, men på Ham marö brandstation liksom öv riga tio brandstationer utgörs personalstyrkan enbart av deltidsbrandmän.

Jessica Rundh och Kris tofer Norman har jobbat som deltidsbrandmän i tre respek tive fyra år. Båda drivs av att få hjälpa till och göra nytta för samhället. De gillar att ha många bollar i luften och trivs därför med deltidsupplägget.

De får också lära sig mycket och beskriver arbetet som ut manande och brett.

– I grunden är det också barndomsdrömmar. När jag var liten sa jag att jag skulle

köra grävmaskin, jobba som snickare eller vara brandman. Idag är jag utbildad snickare som kör grävmaskin och job bar som brandman, berättar Kristofer.

fip bilar Hammarö brandstation har ungefär 150 larm om året och i snitt blir det ett larm var tredje dag. Stationen har två så kall ade FIP-bilar, med full brandoch sjukvårdsutrustning, som används av de brandmän som är första insats-person. FIP-bi larna tas med hem och vid larm har brandmannen 90 sekunder på sig innan bilen ska rulla. Resterande brand män har fem minuter på sig

från att larmet går och åker därför via stationen och den stora brandbilen.

– Vi har även sjukvårdsut bildning och jourberedskap för att rycka in ”i väntan på ambulans”, IVPA, vid luft vägsstopp, hjärtstopp och större blödning. När 112 får larm om detta går det direkt vidare till oss. Det finns my cket man hinner göra på några minuter i väntan på ambulans, säger Mattias Huss Malmborg, stationschef på Hammarö.

Varje brandman har beredskap ett dygn i veckan och var fjärde helg.

– I början var man ju på hel spänn, gick och väntade och hade svårt att sova. Men nu tänker man inte på det, säger Jessica.

– Men det kan helt klart fat tas lite sömn ibland, om man fått rycka ut en natt och så ska man upp tidigt och jobba da gen efter. Adrenalinet slår i ta ket vid larm och sen ska man försöka somna om efteråt, menar Kristofer.

livspussel

Att jobba som deltidsbrand man kräver mycket planering, speciellt när det finns barn

med i bilden.

Alvitiq CS utför konsultation, konstruktion, tillverkning och montering av alla slags plastmontage. Vi vänder oss till tung processindustri, kem-teknisk industri och andra som har behov av vårt kunnande och resurser. Läs mer på alvitiq.se stor del bärs på Hammarö brandstation.

– Har en i familjen jour så har ju hela familjen jour, säger Kristofer.

– Om man ska åka och sto rhandla kan man behöva åka i två bilar – både den privata och FIP-bilen. Det är myck et att tänka hela tiden, säger Jessica.

Både deras vanliga arbetsgi vare och familjerna är emell ertid förstående.

– Min sambo är också deltidsbrandman här, så 50 procent av vår tid har vi beredskap, men det har ändå funkat smidigt, säger Jessica

med ett skratt.

Arbetsgruppen beskriv er de som ett stöttande och härligt gäng. Dessutom kan de byta tider med varandra för att få ihop livspusslen.

Jessica och Kristofer har inga som helst planer på att sluta. Snarare vill de up pmuntra andra att våga testa på att vara deltidsbrandmän.

– Jag tror att de flesta skulle tycka om det. Jag är enda tje jen på stationen men det är in get jag tänker på. Det skulle vara roligt om det kom fler tje jer! säger Jessica.

Den viktiga samhällsinsats

som deltidsbrandmännen gör uppmärksammades den 6 september med ”Brandman på jobbet-dagen”, en kam panj startad av Räddningst jänstens Riksorganisation för Beredskapsfrågor och som in faller första tisdagen i septem ber varje år.

helena lundberg 65 60

helena@svenskmediakonsult.se

Jessica Rundh och Kristofer Norman är deltidsbrandmän på Hammarö brandstation.

Foto: Helena Lundberg

Värmlands enda kvinnliga sotare: ”Elda med förstånd”

Emma Lövgren är enda kvinnliga sotaren i Värmland. Nyexaminerad kom hon in i yrket i en tid då allt fler efterfrågar sotare. Kraftigt höjda elpriser gör att många engagerar sig och väljer att elda i eldstad.

– Använd inte din braskamin som huvud saklig uppvärmningskälla och elda med för stånd, varnar hon.

ELDNING . I slutet på janua ri fick Emma Lövgren, 31, sin examen som sotare. Redan i februari fick hon sin första anställning på Sotning och ventilation, företaget där hon även haft sin praktik.

Sotaryrket var inget hon tänkt sig från början. När hon fått sitt andra barn kände hon dock att hon behövde föränd ring i livet, efter många år inom handels och en känsla av att stå och stampa på samma ställe. När hennes bror en dag plötsligt föreslog att hon skul le bli sotare kände hon direkt

att det var det hon skulle bli. Ett beslut hon inte har ångrat.

– Det är skönt att jobba prak tiskt, det är väldigt fritt, själv ständigt och man får träffa mycket folk. Man känner sig alltid välkommen och blir in släppt, folk litar på sotaren, sä ger Emma.

Att hon är enda kvinnliga sotaren i Värmland tycker hon är märkligt och vill gärna upp muntra fler kvinnor att söka sig till branschen.

– Tveka inte, bara kör! Det är 20 veckors utbildning, är det så att man inte trivs har man

inte spenderat flera år på en utbildning.

elda rätt Emmas yrkesval hade inte kunnat komma lägligare, då sotare aldrig varit mer efter frågade än nu. I tider av kraf tigt höjda elpriser möter hon ett stort engagemang när hon kommer hem till folk. Allt fler väljer att elda i eldstad, de vill ha tips och råd och tycker det känns tryggt att eldstaden är förberedd för stundande höst och vinter.

– Det är det enda folk pratar om när man kommer hem till dem. Man märker väldigt stor skillnad från innan. Man kän ner sig efterlängtad. Det här var nog helt rätt tid att bli so tare, skrattar Emma. Vad är viktigt att tänka på vid eldning i eldstad?

– Att ha torr ved är A och O. Annars blir det mycket tjära i skorstenen och då finns risk för soteldar och bränder. Det

är också viktigt att inte pyrel da, det vill säga strypa tillför seln av syre. Bränslet brinner då ofullständigt, vilket man kan se på röken och att luck orna sotar igen. Har du däre mot en osynlig rök har du en fullständig förbränning, det är det man ska eftersträva.

Emma funderar mycket på den kommande vintern, hur mycket arbete det kan bli och om det blir fler bränder. En risk hon ser är att folk kan komma att elda för hårt och använda sin eldstad som pri mär värmekälla.

– Tanken med en eldstad är att den ska värma upp rum met den står i – inte ett helt hus. Det är inte bra för vare sig skorstenen eller brandris ken, folk måste elda med för stånd, menar Emma.

helena lundberg

Sotare Emma Lövgren får många frågor om att elda i kamin.

”Som sotare känner man sig alltid välkommen”, säger Emma.

Foto: Helena Lundberg

Efter smygstarten för ra året har nu tre värm ländska bolag gått ihop för att inleda en gemen sam satsning på håll bara transporter. Det blir sex snabbladdare för tunga transporter placerade i Arvika, Fi lipstad, Karlstad, Kris tinehamn, Årjäng och Åmål.

TRANSPORT. Det var näs tan ett år sedan som KHak tuellt kunde berätta om El-Louise – länets första fos silfria lastbil. Den 28 oktober invigdes lastbilen tillsam mans med den nya ladd-sta tionen som uppförts på Örs holmen.

Nu går LBC Frakt i Värm land, Karlstads energi och OK Värmland ihop för att bil da nya Laddbolaget i Värm land AB.

Det nya bolaget har be viljats stöd på 22,3 miljo ner kronor från Energimyn digheten. Pengarna ska finansiera byggnationen av modern infrastruktur av snabbladdare som kommer

vara tillgängliga för eldriv na tunga transporter.

utbyggnad

För att transport- och logistik branschen ska klara av att stäl la om till fossilfria transpor ter krävs en utbyggnad och

utvecklad infrastruktur för snabbladdare. Genom den här satsningen kommer fler kun na ta klivet mot att bygga upp en elektrisk flotta av lastbilar.

– För att lyckas med detta be höver vi kunna ladda fordonen med förnybar el. Därför är den

här satsningen på ett nätverk av snabbladdare för tung trafik viktigt och det är glädjande att vi är flera värmländska aktörer som gör det här tillsammans, säger Lars Reinholdsson, vd för LBC Frakt i Värmland, i ett pressmeddelande.

Det innebär också att fler lo gistik- och transportbolag kom mer att kunna erbjuda hållba ra transporter till sina kunder. En efterfrågan som fortsätter att öka.

förnybar el Snabbladdarna i nätverket i nätverket ska leverera förny bar el och därför är Karlstads energi en viktig partner i nät verket.

– En av Karlstads energis prioriterade hållbarhetsfrå gor är att bidra till minskad kli matpåverkan för både oss och våra kunder. Elektrifieringen av tunga transporter är en av de mest betydelsefulla åtgär derna i omställningen mot ett fossilfritt Värmland. Den här infrastruktursatningen är ett viktigt steg i rätt riktning, sä ger Erik Kornfeld, vd för Karl stads energi.

Varje laddstation i det nya nätverket kommer att vara ut placerade med närhet till stör re vägsträckor och trafikflöden som skapar tillräcklig efterfrå gan av snabbladdning. Två laddningspunkter kommer att finnas på respektive station och varje punkt kommer att leve rera minst 250 kW i kontinu erlig effekt.

En jordfelsbrytare är en pålitlig och billig livräddare. Jordfelsbrytaren skyddar om strömmen går fel väg, till exempel om vi använder elapparater på oförnuftiga sätt eller i olämpliga miljöer. har väl jordfelsbrytare? fixar elen på Färjestadstravet.

I vår värld finns inga förbrukade produkter eller material. Vi ser ett värde och nya möjligheter i allt runt omkring oss. Tillsammans med dig och ditt företag återvinner vi produktionsspill och kasserade produkter – och låter allt detta material leva vidare i nya produkter. Om och om igen. Det gör återvinning till en lönsam affär för ditt företag samtidigt som vi hushåller med jordens begränsade resurser.

Stefan Särnerhed, vd för OK Värmland, Lars Reinholdsson, vd för LBC Frakt i Värmland och Erik Kornfeld vd för Karlstads energi.

Foto: Press

Allt fler vill bli lastbilschaufförer

Intresset för att utbilda sig till lastbilschauf för är nu skyhögt. En stor del av intresset kan kopplas till succéserien Svenska truckers, som Sveriges åkeriföretag står bakom. Nu efterfrå gar branschen fler utbildningsplatser för att möta det stora behovet av chaufförer.

– Vi behöver 5000 chaufförer närmsta åren, säger Per Broholm, regionchef på Sveriges åke riföretag.

TRANSPORT. Glädjande nog för åkeribranschen är in tresset för att utbilda sig till lastbilschaufför rekordhögt. Det finns nästan dubbelt så många sökanden som det finns utbildningsplatser.

En stor del i detta intresse går att härledas till succése rien Svenska truckers, som Sveriges åkeriföretag ligger bakom. Serien har tidiga re vunnit Kristallen och blev nominerad även i år. Just nu

sänds inte mindre än sjätte säsongen. Tack vare serien har man inte bara lyckats öka intresset allmänt, utan även lyckats fånga många kvinnor.

– Vi ville visa att det funkar för tjejer att köra lastbil och det lyckades vi med, säger Per Broholm, regionchef på Sveri ges åkeriföretag.

kompetensbrist Även om intresset för att ut bilda sig till lastbilschaufför

har ökat, råder det fortsatt stor personalbrist inom åke ribranschen. I sommar har det varit många som fått säga nej till uppdrag för att de inte haft tillräckligt med chaufförer.

Förutom att öka intresset bland potentiella framtida lastbilschaufförer försöker Sveriges åkeriföretag påver ka politiskt för att öka antalet utbildningsplatser.

– Intresset har blivit jättest ort, vilket är fantastiskt. Där för behöver vi också kunna er bjuda utbildningsplatser till alla som vill för att möta det akuta behovet av chaufförer. Vi har en stor kompetensbrist i åkeribranschen, det måste in 5000 chaufförer närmsta åren, säger Per.

fair transports Något annat som Sveriges åkeriföretag har satsat på är så kallade fair transports,

som innebär hållbara trans porter med miljö och bränsle som två centrala frågor. Fair transports är nu klassificerat för certifiering, vilket innebär ökade krav bland åkeriföretag att anpassa sig till samtidens miljötänk.

Kil var första kommun i Värmland, och även en av de första i Sverige, att kräva fair transports. Enligt Per Bro holm finns det ett stort intres se och förståelse just nu.

– Jag har föreläst på fle ra kommuner om fair trans

ports. Efterfrågan på informa tion är nu större än någonsin, det är roligt.

•

Vi kan bl a erbjuda följande

• Privatflytt

•

•

helena 070-530

Per Broholm, regionchef på Sveriges åkeriföretag.

Foto: Privat

"Det finns nästan dubbelt så många sökanden som det finns utbildningsplatser”, säger Per Broholm.

Värmland har 27 var grevir och ligger långt över lägstanivån i både Sverige och i lä net. Senast sista sep tember kommer li censjaktbeslutet på varg som avgör hur många vargar som får skjutas.

– Värmland kom mer sannolikt bli det län som får absolut störst tilldelning på varg, säger Gunnar Glöersen, rovdjurs ansvarig på Svenska Jägareförbundet.

JAKT. Hur mycket varg som bör skjutas eller inte skjutas är en ständig fråga som berör många. Den politiska viljan är tydlig, då ungefär 80 pro cent av riksdagen anser att vargstammen bör sänkas. På Svenska Jägareförbundet vän tar man in licensjaktbeslutet på varg som kommer senast sista september.

– Det finns stort utrymme för jakt i Värmland. Av de 27

vargrevir som hör till Värm land är 13–14 revir med val par, vilket är nästan dubbelt så mycket som miniminivån.

Detta talar sannolikt för att Värmland är det län som får absolut störst tilldelning på varg, säger Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet.

aktuellt

Förutom vargfrågan är vild svin en fråga som diskuteras allt oftare, hur dessa får jagas

och vilka regler som gäller för till exempel viltövervakning. Enligt Gunnar har Svenska Jä gareförbundet goda hjälpme del för att kontrollera och be gränsa vildsvinsstammen.

Annat som är aktuellt just nu är älgjakten som startade i norra Värmland, i Torsby kommun, första september. Resten av länet får vänta till den 8 oktober.

En annan fråga på tapeten är blyförbud i ammunition, för att inte blyet ska spridas

i djurens kött. I vissa typer av jakt råder redan blyförbud.

– Frågan om utökat blyför bud är fortfarande en fråga som diskuteras på EU-nivå. Det är förmodligen inget som kommer påverka den här sä songen, men på sikt kommer det nog komma begränsning ar, säger Gunnar.

helena lundberg 070-530 65 60 helena@svenskmediakonsult.se

Genom att ringa in målsättningen med ditt skogsägande och analysera nuläget sätter vi en strategi för att sedan genomföra rätt aktivitet i rätt

Tomas Johansson, skogsrådgivare | 072-749 33 34 Joakim Nyrén, skogsrådgivare | 070- 645 56 meraskog.com

Gunnar Glöersen, Svenska Jägareförbundet.

Foto: Privat

IF Metall hoppfulla till nya LAS-regler

Precis som tidigare kämpar industrin med att locka folk och kompetensförsörja inom bran schen. Den stora frekvensen av inhyrd perso nal är enligt IF Metall också problematisk. En potentiell ljusglimt i höst är emellertid att nya LAS-regler träder i kraft och förhoppningsvis kommer underlätta i dessa frågor.

INDUSTRI. En fulltecknad höst väntar IF Metall, med valtider, avtalsrörelse, kon gress och inte minst efter längtade fysiska träffar med medlemmarna igen.

– Just nu har vi fokus på att komma ut och träffa våra medlemmar igen, för coro na har ju täppt till. Det här blir en nystart. Branschen bygger på att komma ut och prata med folk, man når inte medlemmarna på sam ma sätt digitalt, säger Björn Henriksson, avdelningsord förande IF Metall.

fördomar Även om industrin liksom de flesta branscher förändras med sin tid, finns det mycket kvar att jobba med. Inte minst synen på att jobba inom in dustrin. Arbetslösheten är låg och i mer än 25 års tid har man talat om behovet av att locka folk till branschen.

– Nu tycker jag det har vänt lite, även om det fortfarande finns förutfattade mening ar om att jobba inom bran schen. Nuförtiden är arbets platserna dock rena, det är

inte som att gå in i en gruva, säger Björn.

Det har kommit betydligt fler kvinnor till industrin och vissa arbetsgivare försöker in i det längsta rekrytera 50 pro cent kvinnor.

– Det är en fördel, då det blir en större blandning i ar betsgrupperna nu. På det här sättet får man också in fler oli ka bakgrunder, någon som jobbat till exempel inom vår den eller inom handeln.

Även kompetensförsörj ning bland befintlig personal är ett bekymmer som hänger sig kvar. Det kommer fler och fler arbeten och många kräver specialkompetens som inte alla kan eller får ägna sig åt.

– Vi ser över hur kan vi på verka. Samtalar med skolor, företag och ser hur vi kan hjäl pas åt. Allt sker i symbios med företagen, de behöver tala om vad de behöver för kompe tens. En del i att göra bran schen tillgänglig är även att erbjuda praktikplatser.

Förutom att erbjuda prak tik är det enligt Björn önsk värt att företag visar upp sig på gymnasiemässorna för ni

ondeklassare och lyfter fram industriprogram, fordonstek niska program och liknande.

– Jag tycker personligen att branschen har ganska myck et jobb att erbjuda. Allt hand lar inte om att stå och skru va eller svetsa hela dagarna, det kan också handla om da torer, programmering, robo tar… det finns fler delar än man kan tro.

inhyrning

Ett annat hot mot indust ribranschen är den utbred da inhyrningsverksamheten. Den kompetens och de resur ser som företag lägger på en inhyrd konsult, bland annat i form av inskolning, läggs i praktiken på ett annat bolag. Dessutom kan det bli kostsamt för företag att låna personal från bemanningsföretag.

– Ibland undrar jag varför fö retag gör på det viset, varför tar de inte in dem i egen regi? Många vill slippa ansvar, men det vore bättre att då ge dem visstid istället. Dessutom finns ju lojaliteten hos den inhyrde i ett annat bolag. Det blir lätt för den inhyrda att tacka för sig och börja hos någon annan. Det är bekymmersamt, men ar Björn.

nya regler

Något som eventuellt kan på verka positivt i dessa frågor om inhyrning, kompetensför sörjning med mera, är de nya förändringarna i LAS, Lagen om anställningsskydd, som

träder i kraft i oktober. En av de mer påtagliga förändring arna för arbetsgivare är att om du har inhyrd personal i mer än två år under en treårsperi od, måste du betala en extra månadslön som straffavgift om du inte erbjuder tillsvida reanställning.

Nya LAS innebär även kor tare startsträcka till fast tjänst och generösare villkor för an ställda som vill läsa vidare. IF Metall hoppas att detta ska locka folk till industrin och inte minst till att behålla och kompetensförsörja befintlig personal, även om de i nuläget

Skraggevägen 7, Hammarö 054-18 20 07 klimatteknik.com års garanti. Inbyggt wifi. golvmodell måste konceptet är SSR-godkänd du känna

menar att det är för tidigt att uttala sig om LAS som helhet.

helena lundberg 070-530 65 helena@svenskmediakonsult.se

Björn Henriksson, avdelningsordförande IF Metall.

Foto: Helena Lundberg

– Vi vet att många husägare behöver hjälp med sin trädgård, då det ibland både saknas tid och kunskap att göra det själv. Svärdh Fastigheter har flera års samlad kunskap om trädgårdsskötsel och enklare fastighetsunderhåll. Trädgårdsmästarna Janne och Göran klipper

gräsmattor, anlägger rabatter, planterar och beskär häckar. Efter slutfört arbete transporteras även trädgårdsavfallet bort. Det ska vara enkelt och effektivt att anlita våra tjänster, förklarar Janne och Göran. Många husägare anlitar våra tjänster återkommande och kan på så vis förvänta sig en välskött trädgård året runt.

– Vi hjälper även våra kunder med att justera befintliga stenläggningar och tvättar marksten som blivit svarta av påväxt.

Många fastighetsägare har också problem med mossa i grönytorna. Vi använder mossbekämpning och vertikalskärare som effektivt tar bort mossan för ett varaktigt resultat. Vi ser alltid till att kunden är helt nöjd, berättar Janne och Göran.

Svärdh Fastigheter samarbetar med ett antal lokala handelsträdgårdar, och med samlad kunskap kan vi alltid ge förslag på nyplantering av växter som är anpassade till den egna trädgården.

– Vi gör även enklare reparationer och underhåll av fastigheten, såsom målning och mindre snickeriarbeten.

Att anlita Svärdh fastigheter till det man vill få gjort i trädgården är mycket fördelaktigt eftersom tjänsterna som erbjuds kan göras med Rut- eller Rotavdrag.

Om ni har något som ni önskar hjälp med i er trädgård eller med ert hus, kontakta oss så berättar vi gärna mer om våra tjänster, avslutar Janne och Göran.

▪Sommar- och höststädning av trädgård.

▪ Gräsklippning och trimmning

▪ Häckklippning och kantskärning

▪ Rensning och plantering i rabatter och övrig trädgård

▪ Kalkning och gödning av gräsytor

▪ Beskärning av träd och buskar

▪ Justering av befintlig stensättning i trädgård

▪ Bortforsling av trädgårdsavfall

▪ Enklare utvändiga snickeri- och målningsarbeten

Vi är den lokala entreprenören med bred erfarenhet och kunnande med kunder spridda i närområdet.

Karlstad, Hammarö, Grums, Kil, Deje och Forshaga

Vi utför alla typer av VVS-arbeten, badrum, vattenmätare mm.

Vi gräver avlopp med Fann Baga Biovac

Karlstad, Hammarö, Grums, Kil, Deje och For

Vi gräver avlopp med Fann Baga Biovac

Mystery Band söker en sångkunnig Keyboardist eller en sångare som kan spela Munspel till olika Covers och Mystery Quo spelar även Quotracks.

Status Quiz söker en sångkunnig Lead Gitarrist och en Trummis som vill spela Quo Hits & Album Tracks från många olika Hit Albums med Status Quo: "From The Makers Of..."

Solid Quiz spelar även andra covers skrivna av olika artister och eget.

Mystery Band & Status Quiz har tillsammans en egen Replokal med eget PA/Ljud & Ljus m.m.

För mer info: Boka audition tid för att få Jamspela med Mystery Band Lineup 1 & Status Quiz Lineup 2

Tävla senast söndag 9 oktober kl. 24.00 på ett av följande sätt: Webb: http://respons.wordex.se Följ instruktionerna på sidan. Pris: 10,80 kr. Telefon: Ring 0944-114 90 04. Knappa in 7887 följt av fyrkant, lösningskod, fyrkant. Pris: 12 kr.

Sms: Skicka ett sms till 726 60. Knappa in WRS (mellanslag) 7887 (mellanslag) lösningskod. Pris: 12 kr plus mobiloperatörens avgift.

Lösning och vinnare från vecka 36

Oktoberviner

Trots

att sommaren och förhösten är förbi, så känner jag fortfarande för drycker som passar i varmare klimat. Jag dricker fortfarande fruktiga roséviner och njuter av saftiga rödviner. När det dessutom finns vita viner som inte är allt för syrliga och krispiga, så dricker jag gärna dem också. Mina dryckesval känns som en förlängning av sommaren. Visst är det väl härligt att behålla känslan av varma kvällar och soliga dagar? Jag har därför denna gång valt att tipsa om saftiga röda viner och härligt somriga roséviner och lite mer mulliga vita viner. Först ut är det otroligt lättdruckna röda nummer 566640 Luca Bosio Barbera d´Asti från Piemonte i Italien. Här får man en slags varmklimatskänsla i vinet som gör att jag behåller sommaren i glaset med röda fruktiga bär och minimalt av sträva toner. Ett riktigt bra vin för 119 kronor. När Karlstadbaserade designbyrån Motherland tar upp designen i Stig Lindbergs ikoniska servis Berså och presenterar ett otroligt välbalanserat vin från Katalonien i Spanien och dessutom får det döpt till Berså, så är jag helt såld. Nr 58043 Berså Terra Alta Stig Lindberg 2021 för 159 kronor, är bärigt med fin balans och lätta fina tanniner. Dessutom har jag återigen provat nr 7126 Bianchi Montepulciano d´Abruzzo för 79 kronor från den italienska vinproducenten Umani Ronchi. Det vin är en budgetklassiker på Systembolaget, men har nog aldrig smakat bättre än den senaste årgången. Spring och köp! Njut av hösten, men behåll känslan av sommaren är mitt tips!

Rött vin, lätta saftiga

Nr 7126 Bianchi Montepulciano d´Abruzzo Umani Ronchi 2021 (Marche, Italien) 79 kr. Mycket fruktigt och ungdomligt med smak av mörka körsbär, blåbär, viol och örter.

Nr 58043 Berså Terra Alta Stig Lindberg 2021 (Katalonien, Spanien) 159 kr.

Välbalanserat vin med smakfiness av mörka bär, hallon och lakrits.

Nr 566640 Luca Bosio Barbera d´Asti 2021 (Piemonte Itaien) 119 kr.

Lättdrucket och elegant saftigt med smak av hallon, björnbär och röda bär. Fynd!

Nr 52533 Jérôme Arnoux Tradition 2018 (Côes du Jura, Frankrike) 189 kr.

Smakrikt kryddigt vin med toner av jordgubbar, pomerans, torkade röda bär och pomerans. Rosévin

Nr 2242 Colle Reale Cerausuolo Rosé 2021 (Abruzzerna, Italien) 99 kr EKO. Matrosé med fina mogna smaker av körsbär, örter och citrus. Gott till vegrätter.

Nr 6031 Mehrlein Pinot Noir Rosaé 2021 (Rheingau, Tysklkand) 99 kr.

Ungdomlig bärigt vin med smak av hallon, smultron blodgrape, rabarber och vinbär. Vitt vin

Nr 56304 Tareq Taylor Riesling (Rheingau, Tyskland) 139 kr. Fruktigt friskt vin med smak av päron, gröna äpplen, persika och citron. Sommarkänsla!

Nr 79566 Substance Chardonnay 2019 (Washington State, USA) 189 kr. Fet härlig jänkare med smak av rostade fat, tropiska frukter, rosmarin, smör och citron.

Nr 79034 Ramos Elegant White 2021 (Tejo, Portugal) 205 B-i-B 3 liter Fruktigt snyggt vin med smak av päron, gröna äpplen, örter och citrus. Kanonbox!

Nu ska Malte Hallquist upp på teaterscenen igen

Efter en tuff tid med sjukdom och sorg är un derhållaren, poddaren och skådespelaren Mal te Hallquist på väg tillbaka. Nu ska han åter upp på scenen i ny uppsättning av succémusi kalen Så som i himmelen.

MUSIKAL. Det har varit tuf fa tider för familjen Hallquist. Förra året drabbades Malte av sarkoidos – en inflammation i organen på grund av en rubb ning i immunförsvaret vilket resulterade i hjärtsvikt.

– Det kommer att läka ut ur min kropp, men det är en seg process. Nu har jag börjat gå, sprungit lite har jag gjort till och med, säger han.

Cirka ett år efter att Mal tes hjärta slutade slå som det skulle kom nästa dråpslag –Dottern Victoria gick tragiskt bort.

Victoria hade en kromoso mavvikelse vilket gjorde att hennes lungor inte mäktade med den infektion som hade utvecklats. Läkarnas besked var väntat, men tungt.

fart Samtidigt som Victoria finns kvar i familjens hjärtan går

livet vidare och när årets sä song av Idol på TV4 drog igång dök ett välkänt ansikte upp i tv-rutan. Malte och hans fru Helenas dotter Ida satte sig vid pianot och spelade en låt av Daniela Rathana och fick möta juryns applåder och hyllning ar. I inslaget berättade Ida om den tuffa tid som varit sam tidigt som bilder av storasys tern rullade.

– Vi hade inte sett klippet av ”Vickan” innan det sändes på tv. Det var jättefint.

Även sonen Josef gör succé i musikbranschen under pseu donymen Jofa tillsammans med Mr. P.

– Det började ju som en kul grej. De släppte en låt tillsam mans och så stack den iväg bara. De släppte låten runt midsommar för två år sedan. Sen åkte vi till Gotland. En dag satt vi och åt lunch. Då kom det en bil med nedvevade rutor

och spelade ”Mr. P”. Det tyck te vi var jättestort. Han har bli vit rockstjärna, skrattar Malte och fortsätter:

– Så det är väldig fart på båda barnen. Det är jättero ligt. Jag och Helena har en dröm att Ida och Josef ska göra en duett.

För första gången sedan 2014 ska Malte upp på teater scenen. Trots att han fortfa rande har känningar i bröstet verkar läkarna vara positiva till att han är tillbaka i arbete.

– Det verkar som hjär tat hänger med. När det blir mycket kan jag känna av det. Det blir lite rusningar och det förändras rytmiskt. De är obe hagliga men enligt mina läka re är de inte farliga.

spelar arne

Under sommaren började han repa inför musikalen Så som i himmelen där han spelar rol len som Arne.

– Det är en nåd att få vara med. Dels är det en jättefin musikal och så är det ett jät tebra gäng. Jag nyper mig i ar men när vi repar och det låter så där fruktansvärt bra.

Den internationellt fram

gångsrika dirigenten Daniel Daréus återvänder till sin norrländska hembygd efter att ha blivit hjärtsjuk. Där tar han på sig att hjälpa till i byns kyr kokör och utnämns till kantor.

– Det är en väldigt viktig his toria om medmänsklighet och den träffar människors ömma punkt rakt i solar plexus.

Så som i himmelen är en musikal av Kay Pollak, Ca rin Pollak och Fredrik Kem pe. Även Edward af Sillén har gjort manusbearbetning.

Den baseras på Kay Pollaks prisbelönta film med samma namn, som blivit något av en svensk klassiker.

– Jag såg föreställningen på Oscarsteatern innan pan demin. Jag tycker musikalen är ännu starkare. I Säffle kom mer det vara samma orkester som på Oscarsteatern så det är samma ljudbild. Det kommer bli en så fin föreställning. Jag tror vi kommer att välta Värm land med den.

Musikalen har premiär på Säffleoperan den 1 oktober.

Malte Hallquist är glad över nya rollen på Säffleoperan. Den 1 oktober är premiären av Så som i himmelen där han spelar Arne.

Foto: Erik Lundh

Värdshus i Danmark

Sportfiskaren i Rio Ebro: ”Vi ville fiska dygnet runt”

För sportfiskaren Elis Wessmark från Forshaga är fisket inte bara ett intresse, utan en livsstil. Nu senast bar det av till Spanien för fiske i flo den Rio Ebro, där han också fick storfångsten.

– En mal på två och en halv meter och 94 kg, det är mitt rekord. Vi var tre personer som fick bära upp den, berättar han.

FISKE. Den ihärdige sportfis karen Elis Wessmark har va rit på många fiskeresor genom åren. Innan pandemin var det dags för en andra tur till Spa nien med fiskegänget.

Efter flygresan till Barcelo na åkte de tåg till byn Caspe och sedan bil ut på landsbyg den. Rio Ebro heter den stora floden där de fiskade under en sjudagarsperiod. De hyrde all fiskeutrustning av guider som arrenderat delar av stranden och köpte 20-kilossäckar med pellets.

Med en liten gummibåt kör de de ut för att lägga ut pel lets som lockbete och släppa i den betade kroken. Spöet ställdes i en hållare på land och linan spändes upp. Spö na hade bjällror på toppen så

att de skulle höra om det bör jade rycka i linan.

– Om man vill ha stora fis kar är Spanien perfekt. Klima tet gör att fiskarna är enormt mycket större. De vanligaste fiskarna är mal och karp och naturen är väldigt karg och häftig. Mal får man inte fiska alls i Sverige.

i det vilda För Elis och hans vänner är en del av upplevelsen att bo na turnära och primitivt. I Spa nien sov de sju dagar i tält på en strand med var sitt vind skydd, utan toaletter och rin nande vatten. På nätterna kunde det bli riktigt kallt och vindskydden blåste sönder. Stenbockar, korpar och gamar var ingen ovanlig syn och de

kunde inte ha mat i vindskyd den av risk att locka till sig vild hundar.

– Det kan vara ganska på frestande att bo så, det pas sar inte alla, men vi vill ju fis ka dygnet runt och då får man vara beredd på att leva under sämre förhållanden. Det här blir lite mer sport. Ju värre de sto bättre, det blir många mer eller mindre idiotiska projekt, skrattar Elis.

Då de fiskade även på nat ten hade de alarm som varna de om de fick napp.

– En natt när larmet gick var det snöblandat regn och blåst, vi gick ut i kalsonger och t-shirt för att försöka fånga in fisken, det var kallt och jävligt.

på hugget Gänget åkte i november för att slippa sommarvärmen.

– Då är det inte jättemycket mal men de som finns är sto ra. Det blir mycket väntan, men desto roligare när man väl får napp. Under tiden kan man underhålla sig med att fis ka karp och dricka öl. Det är alltid lite tävling sinsemellan även om det inte är uttalat.

Några mal blev det allt un der veckan, men den riktigt stora belöningen kom först dag sex.

– Det blev ett riktigt pådrag då guiden var upptagen, vi fick hjälpas åt att dra upp fisken med hjälp av en presenning. Man får ta ett grepp i fiskens underkäke, men vi hade inga handskar… Det var kalabalik.

Efter fångst väger och mäter de alltid fisken, och fotogra ferar, innan de släpper i den igen. Den här bjässen mätte två och en halv meter och väg de 94 kg.

– Det är mitt rekord, jag kun de inte drömma om en bättre avslutning, säger Elis.

Hemma i Forshaga delas hans intresse av sambon, men framförallt av äldsta dottern på sex år.

– Hon har fiskat ganska mycket sedan hon var tre år. Hon blir sur om jag har fiskat och hon inte har fått följa med, skrattar Elis.

The Cottage HHH i Nysted, Lolland

Här bor du på en mysig korsvir keskrog med namnet The Cottage och din krogsemester tillbringas i Danmarks kanske vackras te omgivningar nära stranden vid Nysted Nor. Kör du hit från Malmö, är du här på under två timmar. Förutom utflykter i områ det runt hotellet kan du koppla av med mysiga promenader längs med vattnet vid Nysted Havn (1 km), där du också kan njuta av utsikten över Ålholm slott. Besök t.ex. den mysiga köpstaden Maribo (26 km).

Barnrabatt: 1 barn 0-5 år pris SEK 899:- i föräldrars säng.

Pris per person i dubbelrum

Pris utan reskod

• 2 övernattningar

• 2 x frukostbuffé

• 1 x 2-rätters middag

• 1 x 3-rätters middag

• Rum med terrass och kokvrå

Ankomst: Fredag t.o.m. 16/12 och onsdag i perioden 7/9-14/12 2022.

Inkluderar endast slutstädning.

Minisemester på Öland

Hotel Skansen HHHH

När du åker från Kalmar över den sex kilometer långa bron till Öland, kan du låta axlarna sjunka ner med insikten om att du ska tillbringa ett par dagar på en av Sveriges mest idyl liska platser. Öland har en helt enastående natur och ö-kultur, som har gjort den lilla ön till en turistmagnet. I det mysiga, gamla färjeläget vid andra änden av bron ligger Hotel Skansen, som är en hel, liten samling av historiska byggnader. Besök t.ex. Borgholms Slott (30 km), vandra på värld sarvslistade Stora Alvaret (49 km) och gör en utflykt till his toriska Kalmar (15 km).

helena lundberg 070-530 65 60 helena@svenskmediakonsult.se

Elis och vännerna med en mal på två och en halv meter och 94 kg.

Rovdjur som korpar, gamar, stenbockar och vildhundar var ett naturligt inslag.

All fångst vägs och mäts innan den kastas i vattnet igen.

Med ett fast grepp i fiskens underkäke. Foto: Privat.

Välkommen

till Karlstads trevligaste matmarknad

Vardag eller fest? Vi har det du behöver. I butiken fyller vi varje dag på med nya färskvaror, frukt och grönt, mejeriprodukter och annat gott som förgyller din matvardag. I vår charkavdelning hittar du ostar, salami och skinkor för picknick, mys eller fest. Vi ses i butiken!

Allt för vardagen

Det här är Dennis och Daniel, dem hittar du oftast vid mejeriet, bland de djupfrysta varorna, i dryckesavdelningen eller bland butikens skafferivaror. De ser till att det alltid är påfyllt så att du finner det du behöver för veckans alla dagar. Vid sidan av sitt jobb brinner Daniel för aktier och Dennis för långa drives och puttar.

Vi ses på Karlstads nya matmarknad!

Varmt välkommen!

Önskar köpman Kristofer och butikschef Caroline med medarbetare

Fanfaren

Alla