HANKEITEN
02/2020
Svenska Handelshรถgskolans Studentkรฅr
HANKEITEN CHEFREDAKTÖR Ellen Nirhamo 0505379734 chefred@shs.fi
REDAKTÖRER Matilda Eriksson Elisabeth Björkman Amanda Björkell Emilia Nordqvist Irene Lindqvist Katarina Krokfors Linnea Karlsson LAYOUT Ellen Nirhamo Katarina Krokfors FOTOGRAFER Viola Westling
ANSVARIG UTGIVARE Svenska Handelshögskolans Studentkår Sanduddsgatan 7 A, II vån. 00100 HELSINGFORS
PÄRMFOTO INK
PÄRMEN
I DETTA NUMMER I AKTUELLT
II HÄNT PÅ HANKEN III LIVET PÅ HANKEN
5
Ledare
14
Läsarundersökning
6
Hanken tar i bruk ny vitsordsskala 2021
16
Smaktest av sommardrycker
8
Volunteer Consulting for an NGO - learning by doing!
20
Alumnerna berättar: så var det att vara kåraktiv hankeit på 1980- och 2000-talet
26
Frågesport
MEDVERKANDE
Irene Lindqvist
Amanda Björkell
Emilia Nordqvist
Katarina Krokfors
Matilda Eriksson
Elisabeth Björkman
Viola Westling
Ellen Nirhamo
Linnea Karlsson
kokokassa.fi
Utan högt utbildade stannar utvecklingen upp, ingenting förändras och Finland bromsar in. Därför behöver högt utbildade tryggheten av en kassa som arbetar för deras bästa i alla situationer. Studerande, gå med i KOKO! Tillsammans med fackföreningarna arbetar vi hårt för att ge dig och Finland bättre möjligheter att avancera.
Det finns ganska många goda skäl att gå med i KOKO-kassan Medlemskapet i arbetslöshetskassan ger viktig trygghet i arbetslivet. Som studerande kan du gå med i kassan om du är i ett avlönat anställningsförhållande. Arbetet kan också vara på deltid eller tillfälligt, såsom sommarjobb. Idéer kommande Kassans arbetsvillkor uppfylls när du jobbat 26inför veckor under nummer? en period på 28 månader, minst 18 timmarKontakta per vecka. chefred@shs.fi! Heltidsstudier förlänger dock granskningsperiodens längd med upp till sju år. Du kan alltså samla arbete i kortare perioder över en längre tidsperiod.
När du är med i kassan och fyller arbetsvillkoret kan du få inkomstrelaterad dagpenning om du blir arbetslös. Skillnaden är märkbar. Om din lön är 2 500 €/månad, är dagpenningen 1 476,40 €/månad (Fpa:s dagpenning är 724 €/månad).
Mer information finns på kokokassa.fi Telefonservice 09 4763 7600
Ledare
Hej på dig Hankeit!
Undantagstillståndet återstår, men vi på INK lyckades ändå få publicerat sista tidningen före sommaren. Nu har du möjligtvis mer fritid än vad du vanligtvis har under våren och då kan du fördjupa dig i tidningen istället. Du kanske aldrig förr läst Hankeiten? I detta nummer har vi försökt skriva om saker ni visat intresse för i vår läsarundersökning vi gjorde under hösten. Du får läsa om gamla kåraktiva och deras upplevelser, om aktuella förändringar som vitsords konverteringen och om lite lättsammare saker som till exempel boktips och taste-test. På pärmbilden kan du se hur medlemmar av INK har firat vappen på distans, vi hoppas alla att du också haft en glad valborg trots att den firas på lite annorlunda sätt detta år. Studier på distans medför sina egna svårigheter, men som tur kan du hitta olika tips för mat och träning på IK:s och PK:s instagram, om andra möjligheter som virtuella SHS medför kan du läsa om i Hankeiten. Rekommenderar också att du kollar det breda urvalet av sommarkurser som Hanken har att erbjuda. Sist och slutligen vill jag önska dig trevliga lässtunder och en skön sommar, så ses vi igen på hösten!
Chefredaktör
Ellen Nirhamo
HANKEITEN 02/2020
5
AKTUELLT
Hanken tar i bruk ny vitsordsskala 2021
Text: Ellen Nirhamo Bild: Viola Westling, Melina Weckman
Den 2.4.2020 meddelade Hanken att ett nytt system kommer tas i bruk 2021 för vilken de gamla vitsorden konverteras till en ny skala. För många kom det som en överraskning och man kunde ana en viss osäkerhet bland studerandena, bland annat angående medeltal. Hankeiten tog kontakt med Eliott Tallqvist, medlem i SHS styrelse och ansvarig över utbildningspolitiken, för att få en klarhet på vad förändringen innebär för studeranden. Weboodi är ett gammalt system och därför kommer det nya systemet Sisu tas i bruk. I det nya systemet kan man endast ha en vitsordsskala från 1–5, där 5 är det högsta möjliga vitsordet. En annan orsak till varför man bestämde sig för att frångå 50– 100 skalan är att Hanken är det enda universitetet i Finland som använder sig av den skalan. Det underlättar alltså att ha samma vitsordsskala som andra universitet och högskolor i Finland, speciellt eftersom många Det kommer även att ske andra förändringar i och med det nya systemet men enligt Tallqvist är vitsordskonverteringen den största. Om de andra förändringarna kommer hankeiterna få mer information mot hösten, det handlar bland annat om hur man i framtiden anmäler sig till kurser. Studeranden kommer få vara involverade under hela processen.
6
HANKEITEN 02/2020
Tallqvist har jobbat med förändringen sedan januari och UU har börjat med det under februari, de har kommit med sina egna förslag och en rapport om saken till skolan. Under hela tiden har Tallqvist, UU och Hanken samarbetat och försökt hitta den bästa modellen för studerandena. Beslutet om konverteringen av vitsorden har slutligen tagits den 31.3. – Det var ganska laddade reaktioner de första dagarna, uppger Tallqvist. Han tror att det beror på att det kom som en överraskning för många och förändringen väckte Vitsorden kommer konverteras så att 5059 motsvarar 1, 60-69 motsvarar 2, 70-79 motsvarar 3, 80-89 motsvarar 4 och 90-100 motsvarar 5. Många frågar sig att varför det blev just de gränserna för konverteringen. I bedömningen hade det redan funnits ett tankesätt att ett vitsord på 89 är goda kunskaper men inte helt värt en femma. – Det har alltså redan funnits ett system… men det kanske inte varit så klart att det funnits, påpekar Tallqvist.
Fler motiveringar för gränserna kan man få läsa på hanken.fi och då kanske man bättre förstår logiken bakom beslutet. Om man tar ut sin kandidat- eller magisterexamen före hösten kommer de ännu vara enligt gamla vitsordsskalan, den kommer alltså inte påverkas av förändringen. Man kan också själv spara sina gamla vitsord om man så vill, men det lönar sig att göra i god tid.
Eliott Tallqvist förstår att man kan ha kluvna tankar om förändringen, eftersom det finns både för- och nackdelar med konverteringen av vitsorden. Han tycker ändå att det är smart att hålla de gränser som professorerna redan tidigare tänkt sig. Det ska inte vara för lätt att få en femma, annars tappar vitsorden sitt värde.
Virtuella SHS
Text: Matilda Eriksson Bild: Viola Westling
Just nu är det nästan omöjligt att hitta en artikel som inte handlar om korona. Kåren, liksom många andra, blev tvungen att flytta sig till det virtuella och försöka fortsätta sin verksamhet på distans. Såklart är detta inte det enklaste och det är en stor besvikelse för många att våren inte blev som förväntat. Men det är viktigt att man försöker göra det bästa av situationen, då det inte finns så mycket man kan göra på distans. Många spenderar nu mera tid online och mångas skärmtid har skjutit i höjden. Även om det kanske inte finns samma motivation till att flytta och delta i evenemangen online, så har alla fått möjlighet till det tack vare virtuella shs och bl.a. ”kårens soffor”. Det har ordnats b.la. chill kvällar och workshops i teams som är tillgängliga för alla hankeiter. Klubbar och kommitteer har även engagerat sig, kaffeklubben har till exempel ordnat kaffepauser i teams på ”kårens soffor’’. Många har även blivit aktiva på instagram. Det har funnits många olika tips på hur man kan spendera sin tid hemma i dessa tider, då ens egen fantasi börjar ta slut. Kommitteer och klubbar har även delat med sig av tips på hur man kan träna hemma och olika recept man kan testa. Du har kanske märkt att det inte finns så stor variation mellan måltiderna och nu när man har tid hinner man testa på nya recept. Det finns även hjälp för psykisk hälsa att få. Det finns också det här året ett bredare urval på sommarkurser som alla kan
Om du vill få din sak hörd:
Ta kontakt med studeranderepresentanten för ditt huvudämne, studier@shs.fi . Våga ta kontakt eftersom annars kan inte Eliott, UU eller Hanken veta om något inte står rätt till HANKEITEN 02/2020
7
AKTUELLT
Volunteer Consulting for an NGO learning by doing!
This spring I’ve had the opportunity to try something completely new - consulting! Specifically, a student-driven volunteering consulting project for a non-profit. What does it mean? I called two of the board members of the Helsinki branch of 180 Degrees Consulting, branch president Stijn Boon and marketing director Darlene Tran, to talk about student volunteering and consulting. 180 Degrees Consulting works like this: the board members - they, too, are volunteers - reach out to charities, NGOs and nonprofits that have a problem to solve. There’s a big variety among the clients, from the biggest NGOs in Finland to smaller organisations, and the board aims to find interesting cases that attract students. Once they’ve found suitable cases, they recruit student consultants that receive basic training from professional consultants and then have 10 weeks to finish the consulting project. This spring, the Helsinki branch has three cases, each with a team of four volunteers. I am in a team together with students from Aalto University, working on a case for Physicians for Social Responsibility with mentoring from Bain & Company, and as of writing of this article, we’re running the final weeks of the project. Darlene and Stijn started out in 180 Degrees Consulting as student consultants as well. They were in the same team, working on a case for Monaliiku, developing a corporate funding strategy. Neither of them had any previous consulting experience and were curious about the consultant role.
8
HANKEITEN 02/2020
Before starting the work, it’s important to get a good picture of the issue the NGO is facing and narrowing it down to a problem the team can solve, and once the project is finished, to communicate your solution in a way that the NGO can apply. Effective communication is key - which is something both Stijn and Darlene has learned from working their case. How can an inexperienced student help an NGO? “The reason why the client is looking for outsiders’ opinion, is that they want to have fresh eyes and viewpoints,” explains Darlene. The client has been facing their problem for a long time and haven’t been able to solve it by themselves. Stijn Boon, branch president
“That sounds very sophisticated,” tells Stijn about his expectations on consulting. “But since the onboarding was so good - we had training from the partner companies - it was quite easy to roll into the role of being a consultant.” His favourite part about working on that case was the teamwork and friendships that were formed during the project, and mentions that Darlene always brought snacks to the meetings. It was energizing to meet the team members and work together towards a common goal.
“In general, students at any university in Finland are smart people and have a lot of skills and knowledge,” adds Stijn. It is fairly easy to adapt them to practical problem solving, and a lot of learning is done by doing. He believes that students possess skills that they’re not aware of themselves, and any expertise is useful. Every year, a new board is formed. Stijn emphasises the importance of friendship: especially in volunteering, teamwork and commitment is important, and having reliable board members is vital.
Text: Elisabeth Björkman Photos: 180DC Helsinki
Then the board is playing match-makers: they look for appropriate cases and the right people to solve them. The most promising applicants are invited to an intensive recruitment day, consisting of interviews and workshopping a fictional example case, in order to expose their skillset. “Based on the recruitment day performance, and the application, and the clients’ problems, we chose the finalists to be in the project teams. And from that final list, we group them in project teams,” explains Darlene. Their aim is to form teams that work well together, that each member has a social impact mindset, and that the teams are as diverse as possible to maximise variation of skills that the team members bring to the table. A good consultant is a problem solver and critical, but above all, a team player. Darlene adds that motivation is also important to have when you’re a student consultant. “Especially in this situation, when every team can’t meet face-to-face - it’s a huge obstacle, and we have no way to find a solution, so we have to adapt to the situation.” Why should a student work for free? “Volunteering experience is really great,” says Stijn. “I have so many connections right now, because of this experience, and especially in Finland, a network is really important to get a job, or get a recommendation.” Darlene agress, and adds that this is no different than volunteering for Slush or Nordic Business Forum, and emphasises that volunteering for 180DC teaches you skills that you can then bring with you in your future career. “And with 180, you have both friends and a professional network.” Stijn also adds that once the consulting project is finished, it is really rewarding to see how happy the NGO is with the result, to have helped, instead of simply being commercial like you usually are in a business school.
The team of student consultants for spring 2020 in Helsinki
Why would an organisation be interested in receiving consulting from students? NGOs have very restricted resources, and could never afford the services of the big fancy consulting firms. But the volunteers of 180DC are mentored by those firms, accessing their knowledge while working on the projects, which leads to improved results that are beneficial to the NGOs. In addition to that, 180DC is the world's largest university-based consultancy. It consists entirely of volunteers and has a positive reputation globally. “At any point in time we have 12 000 consultants working for us,” says Stijn. “The global impact we have in the organization is really huge, and the clients are interested in that.” Soon, a new board for the Helsinki branch will be formed. The current board has an aim to expand the branch, to increase the capacity to help more NGOs, as well as training students to become future leaders. “But even though each of us have our own plans in the future,” adds Darlene, “I am happy to support the new board team whenever they need help.” The past board members have helped the current board - even those who are no longer involved with the organisation are eager to help. It’s a community, not only on national level, but globally as well.
HANKEITEN 02/2020
9
AKTUELLT
The most common problems that NGOs need to solve are financing issues. It’s difficult for NGOs to predict future income, and they have a lot of pressure to constantly report their finances, both for public and private funding. Darlene explains fundraising with a metaphor: “It’s like you have a net, you spread it out and see which fish you can catch.” Marketing and raising awareness for the issues that the NGO is advocating for is also important. “All the projects take into consideration that the NGOs have limited resources, and therefore it has to be an outcome of the project that is easily implementable for the organisation with limited resources,” summarises Stijn. A fun example of a past project involved a second-hand store the NGO used for fundraising: they needed help with figuring out the best store layout to maximize shopping. After extensive research, the students went to the shop and moved the shelves around!
Darlene Tran, marketing director
“Obviously, you don’t get money,” laughs Stijn when I ask what the main difference is in consulting for a nonprofit and a for-profit firm. “And we have a more informal relationship with our clients, since they know we’re volunteers. So they’re not expecting crazy results from us.” There’s still a pressure to provide quality results, but it’s a more friendly atmosphere, and with mentoring from the partner firms you get a glimpse on what it’s like to work for one of those firms.
10
HANKEITEN 02/2020
The case I work on with my team involves raising awareness. Despite that we have almost no expertise in marketing - I major in economics, and my fellow team members major in finance and engineering - it has been interesting to learn that our seemingly unrelated skills can be applied to develop a strategy for our client. And as we have learned more about our client organization, it is satisfying to know that our hard work will be used to increase positive social impact. Truly, my experience has been a win-win: I have learned practical consulting skills, and (I hope) the project results will be helpful to the client. I can’t yet say about any advantages for my future, but I’ve had a lot of fun!
Läsarundersökning I början av året gjorde INK en läsarundersökning för att ta reda på mera om våra läsare och deras åsikter om Hankeiten och Håkan Stories. Nedan presenteras resultaten från undersökningen. I undersökningen deltog 33 personer. Text: Amanda Björkell
HANKEITEN 02/2020
11
AKTUELLT
12
HANKEITEN 02/2020
Vad är din favoritdel av Hankeiten?
Vad vill du läsa mera om?
HANKEITEN 02/2020
13
HÄNT PÅ HANKEN
Vad för ämnen skulle du vela att man diskuterade i podcast-avsnitten?
14
HANKEITEN 02/2020
Text & bild: Linnea Karlsson
Smaktest av sommardrycker
I detta smaktest testades olika sommardrycker och dryck mixer. Dryckernas pris var kring 2–4€ och kan köpas från en vanlig matbutik. Dryckerna är listade från 1–8, där nummer 1 är favoriten och 8 den som gillades sämst. Dryckerna har utvärderats på en skala från 1-5 stjärnor.
HANKEITEN 02/2020
15
HÄNT PÅ HANKEN 1. Breezer lemon & elderflower 4% Drycken har en pigg och citrusaktig doft. Drycken smakar både sött och surt, Smakar mer lime än fläderblomma. Kolsyrehalten är lika som i en normal läskedryck. + smakerna är inte för starka + uppiggande -smakade inte fläderblomma
2. Koskenkorva Green: hemp, cucumber and lime 4,7%
3. Smirnoff Ice Tropical 4%
Drycken doftar gurka och smakar också mest gurka. Lätt och mjuk smak. Inte väldigt bubblig om man jämför med normala läskedrycker. Om man inte tycker om gurksmak ska man undvika denna dryck. + fräsch smak + smakar gurka -smakar bara gurka -snäppet besk
4. Crowmore: A skinny sparkly vodka spritz, sunlit lime 99 kcal 4,1%
Drycken har en fruktig smak, inte för söt, men smaken är mycket svag. Smakar mest som passionsfrukt. Drycken smakar vattnigt och är svagt bubblig. En helt okej dryck om man är törstig. + kul passionsfruktssmak -väldigt svag smak -vattnig 16
HANKEITEN 02/2020
Drycken har inte en söt smak, men smakar mest äpple. Svårt att säga vad en solig lime smakar, men i alla fall är det inte det här. Det att drycken inte smakar sött beror sannolikt på det att den har så få kalorier. Drycken har en fräsch smak och doft. Eftersmaken smakar starkt brännvin. Lika bubblig som normala läskedrycker. +inte för söt -smakar inte lime -eftersmaken är inte så behaglig
5. Nokian panimo: Cosmopolitan, cranberry & lime 0% Drycken har en stark röd färg och + inte för söt luktar sött. Smaken är saftliknande +uppiggande och fräsch smak och har en nyans av hallon eller jordgubbar. Smakade inte tranbär el- -ingen tranbärssmak ler lime. Lika bubblig som normala läskedrycker.
Drycken har en bär och godis aktig smak. En söt men syrlig smak och doftar svagt hallon. Smaken var inte lika bra som i den ovannämnda Cosmopolitan drycken. Lika bubblig som normala läskedrycker.
6. Koskenkorva: Village Cosmo 4,7%
+inte för söt
7. Lejona Miami Mojito 4%
-var inte något speciellt -smakade inte tranbär
8. Lonkero Vattenmelon 4,7%
Drycken har en väldigt söt och essanslik smak. Drycken har också har en besk eftersmak. Doften är essansaktig och svår att luska ut. Färgen är bra och drycken har mycket bubblor. Ingen tyckte om denna dryck, den var för stark och smakade bittert. + bra utseende -smakade för mycket mynta -smakade inte mojito
+ bra färg -bitter och besk smak -hemsk doft -smakade alldeles för konstgjord
Drycken har en sur och förvånande mintig smak. Drycken har en onaturlig doft av starkt mynta. Om man inte tycker om mynta är denna dryck inte för en. Flaskan är fin och passar drycken.
HANKEITEN 02/2020
17
HÄNT PÅ HANKEN Text: Katarina Krokfors Bild: Viola Westling
INKeiters boktips och sommarplaylist Som Alice Hoffman säger; "Books may well be the only true magic." INK har sammanställt en lista på bra böcker att läsa under sommaren. Ta dig an en eller flera av dessa och njut av en sommar av bra litteratur.
Härskarteknik, Elaine Eksvärd Vad heter ångest på spanska?, Michaela von Kügelgen Blå Villan, Eva Frantz Captivate, Vanessa Van Edwards Switch, Chip & Dan Heath The Garden Party, Katherine Mansfield Livet kan börja, Sheila O'Flanagan När livet början om, Lucy Dillon Det lilla bageriet på strandpromenaden, Jenny Colgan Amberlough, Lara Elena Donnelly The Way of Kings, Brandon Sanderson Les Miserables, Victor Hugo Omgiven av idioter, Thomas Erikson Ett litet liv, Hanya Yanagihara
Sommarplaylisten Vi har också skapat en sommarplaylist på Spotify som SHS medlemmar kan gå och lägga till låtar i. Länken till playlisten: https://spoti.fi/35Aj1Rf
18
HANKEITEN 02/2020
Recept Lättbakade semlor Finns det något bättre än varma, färskbakade semlor till frukost? Med receptet får du frasiga och supergoda semlor som är mycket lätta att göra, degen behöver inte ens knådas. Laga degen färdig kvällen innan, låt jäsa i kylskåpet under natten och grädda på morgonen. Så har du färska semlor perfekta för en söndagsbrunch! Ingredienser (16st): 6dl vatten 25g färskjäst eller en påse torrjäst 2 tsk salt 1dl rågmjöl 1dl havreflingor ca 8dl vetemjöl
Gör så här:
1. Smula jästen i kallt vatten så att den löser sig. Blanda i rågmjölet, havreflingorna och saltet.
2. Rör i vetemjölet lite på gången. Blanda försiktigt, knåda inte! Degen får bli lös och grötig. Du kan använda t.ex. en trägaffel att blanda om. Täck skålen och sätt till kylskåpet över natten.
3. Värm ugnen till 225 grader. Lyft degen med en slev i lika stora delar på bakplåtspapper. Grädda semlorna i övre delen av ugnen i ca 30 minuter eller tills de har blivit gyllenbruna. Täck inte semlorna när de kommer från ugnen så hålls de frasiga på ytan. HANKEITEN 02/2020
19
LIVET PÅ HANKEN Text: Irene Lindqvist
Alumnerna berättar: så var det att vara kåraktiv hankeit på 1980- och 2000-talen Kaj “Tico” Takolander studerande “länge men intensivt” på Hanken. Med det menar han att det var en hel del studieliv. Under hans studietid föreläste Nalle Wahlroos på Hanken och man kunde bland annat delta i evenemanget Hankrally, som gick ut på att köra runt och navigera mellan olika punkter i Helsingfors. Kaj “Tico” Takolander Studerande på Hanken 1981-1988 Huvudämne: Ekonomisk politologi Kåraktivitet: Casa Nostra, informationsansvarig i SHS styrelse 1983, högskolepolitiskt ansvarig i SHS styrelse 1984. Styrelsemedlem i SSI. Marknadsdirektör på Viking Line Motto: Tänk stort!
Hankeiten Tico spelade i bandet Helsinki City Heasers. 1984.
20
HANKEITEN 02/2020
Tico, som nu jobbar som marknadsdirektör på Viking Line, hade ekonomisk politologi som huvudämne och organisation och ledning som biämne. Tico minns att hans huvudämnesval var lite udda. Lika då som nu, var de populäraste ämnen finansiell ekonomi (som kallades finansiering & investering) och marknadsföring. –Jag har jobbat med försäljning och marknadsföring hela mitt liv. Jag brukar skämta om att jag endast gått grundkursen i marknadsföring på Hanken, and that’s it. Å andra sidan har han haft mycket nytta av kurserna i ekonomisk politologi, som till exempel konsumentpolitik. Han menar även att huvudämnet hade inslag av samhällsansvar, och att det på så sätt var före sin tid. Nu rekommenderar Tico att läsa redovisning, något som själv har fått lära sig i arbetslivet.
–Det spelar ingen roll om man sysslar med marknadsföring eller något annat - man måste kunna argumentera i siffror, och det är lättast när man förstår företagsekonomin. Brett perspektiv på studielivet Ticos kårkarriär började i Casa Nostra, och därefter satt han i SHS styrelse i två år. Det var inte kutym att man satt mer än ett år i styrelsen på den tiden heller. Tico tycker ändå att det var värdefullt att få jobba med SHS på längre sikt, i CN och och sedan styrelsen. Att sluta när man precis lärt sig hur allt fungerar hade varit tråkigt. – Till min stora förskräckelse var jag ansvarsperson för Studentbladet som var en verkligt röd tidning på den tiden, berättar han med glimten i ögat. Men då fick jag hänga på Studentbladets redaktion i Studenthuset på Mannerheimvägen 5. Vi hade ett kontorsrum där, så det var ju lite coolt. Tico har fortfarande goda vänner från den tiden. –Man kunde ha ganska olika ideologi och åsikter, men goda vänner kan man vara ändå. Att hänga vid kaffebordet istället för på sociala medier Tico konstaterar att det faktiskt var rätt annorlunda att vara hankeit för 35 år sedan. Det var på tiden före mobiltelefoner och internet - det fanns inte ens telefax. Företag använde sig av telex, telegram och brev. – Om man skulle få tag på någon var det bara att bomba telefonsvararen på hemtelefonen. Han tror att studentkåren kunnat ha bredare roll då, och berättar att han själv spenderade betydligt mer tid på Casa än i sitt “andra hem” på Jungfrustigen. –Ville man träffa någon var det lättast att knata över till Casa och kolla om någon var på plats. Samma var det på Hanken, man kollade antingen i cafeterian eller aulan. Det var ärligt sagt ganska annorlunda. Den tidens sociala medier var att sitta vid kaffebordet! När jag frågar om något var bättre förr, svarar Tico att världen var en lite skonsammare plats före internet och konstant uppkoppling. –På sätt och vis var det lättare att vara lycklig förr. Man visste inte precis allt och det kom inte så snabbt in på en. Det kan bli lite av ett måste att man ska följa med så många olika saker hela tiden. Folk som har problem med sig själv kan ha det jobbigare nu. Världen kan vara ganska grym mot unga människor och man exponeras för mer kritik och smutskastning nuförtiden. Förr var det inte så lätt komma åt och skada andra.
Han skyndar sig ändå att tillägga att han inte hör till “dem som tycker att allt var bättre förr”. –Alla tider är bra på sitt sätt! Jag undrar även om det fanns mindre “fear of missing out” innan sociala medier, men enligt Tico har fomo alltid har existerat. –Om man missade en bra fest eller om man inte var i cafeterian när det hände något roligt - det kunde vara riktigt bittert. Nobelmiddag i Stockholm och amerikanska vibbar i Maxen På 80-talet var det inte lika självklart med internationalitet och utbyten som nu. Tico gillade särskilt evenemang med internationella gäster, och minns samarbetet med andra nordiska studentkårer med värme. – Min fru jobbar i Stockholm, och när jag är där på besök och går förbi Handels är det roligt minns tiderna när man har varit där och röjt! Han poängterar att det skapades personliga vänskapsband utöver formellt samarbete. Ett år när Handels-studerande var marskalkar på Nobelmiddagen fick de bjuda in några gäster. Det var SHS som fick inbjudan. – Jag tyckte att det lät lite jobbigt, att fara på middag till Stockholm, och så skulle det vara frack och allt. Här satt man ju ändå på middag stup i kvarten. Det var alltid ont om pengar också. Men så var det någon som övertalade mig. Och tur var det, för upplevelsen visade sig vara magisk. – I det skedet när jag satt där, och det var så jäkla festligt och kungen och Silvia kom ner för trappan och vinkade tänkte jag: Var fan är jag? Det här är ju sjukt! Även i Hankens föreläsningssalar blåste det internationella vindar i början av 80-talet. Björn Wahlroos återvände nämligen från Brown University, USA, där han varit föreläsare ett tag. På Hanken hade det tisslats och tasslats om honom och att han var tillbaka. – Han var väldigt influerad av jenkkina då. Jag minns när han kom in på vår föreläsning i nationalekonomi i Maxen. Han hade på sig jeans, blazer och pikéskjorta och hade lite längre, fritt svajande hår. År 1981 var det inte så vanligt här. Under ena armen hade han en mapp och i andra handen en cokisflaska. Han klev fram med långa steg, och så skuttade han energiskt upp på podiet, svängde om, slog cokisflaskan i bordet och sa “Adds life!”, som var Coca-Colas slogan. Det gick ett sus genom salen! Fester på Casa och Hankrally genom Helsingfors Festerna på Casa var populära. Där kunde man dansa till låtar som Madonna - Like a Virgin och den första versionen av “jag vill ha dig i mörkret hos mig”, det vill säga Freestyle - Vill ha dej. Även Dingo var hett.
LIVET PÅ HANKEN –I början av min studietid kom en discoversion av Puttin’ On The Ritz. Artisten hette Taco, vilket var en bidragande faktor till att jag kallas Tico. Det skulle ju vara mer logiskt att jag skulle kallas Taco enligt Takolander. Men han var en stor stjärna då så jag kunde ju inte heta samma!
Michaela von Wendt Studerade på Hanken 19992004 Huvudämne: Organisation och ledning
Det var inte bara hankeiter som ville festa loss på Casa. På grund av att utrymmet var begränsat var dörrpolicyn ofta strikt hankeiter only. Trots att reglerna var tydliga kunde det ibland uppstå konflikter när alla fått sig lite att dricka och någons kompis dök upp.
Kåraktivitet: EAG, Casa Nostra, chefredaktör för Hankeiten, medlem i delegationen och ShsWeb, informations- och PR-ansvarig i styrelsen 2002 & halva året 2003
– För att jag var stor till storleken fick jag ofta stå nära dörren och titta barskt när det var såna partyn som det skulle kunna uppstå något på.
VD för Lundia Oy
Förutom fester var det såklart många andra evenemang som ordnades. Ett av dem var Hankrally, som gick ut på bilorientering i Helsingfors. Det fanns naturligtvis ingen GPS att förlita sig på. Man var två i varje bil och skulle köra enligt givna koordinater. På rutten fanns det även uppgifter som man fick poäng för, till exempel att backa in mellan käglor. –Själv var jag observatör. Det var en regel att man skulle köra enligt trafikreglerna. För att vinna skulle man även klara rutten perfekt, man fick straff om man inte kom till alla ställen och så vidare. Kårkarriären har satt sina spår Nu sitter Tico med i styrelsen i SHS Understödsförening och i fastigheten Casa Academicas styrelse. I och med det har han fortfarande en del att göra med studentkåren. –Jag kan konstatera studielivet går vidare precis som förut. Det är ganska många samma teman som diskuteras. Vem har lämnat det ostädat, lamporna eller musiken på och ytterdörren olåst efter festen. Nu fungerar inte den här WC:n, och vad fan är det här och vem har gjort det? Och inget vet någonting såklart! säger Tico och skrattar. Tico har även ett bestående minne av sina studenkårsdagar hemma. Han och hans fru Laila lärde nämligen känna varandra när de satt i samma styrelse 1983.
22
HANKEITEN 02/2020
Motto: Allt är möjligt - det handlar bara om vilja! Michaela på Casa i början av sin studietid.
Hanken och SHS följer alltid med Michaela von Wendt. Hon har varit på 10 SHS-årsfester och åtminstone en till lär det bli, eftersom hon är ordförande i SHS Understödsförening i ett år till. När Michaela gick på Hanken fanns inte de sociala medier vi är vana med idag, däremot introduceras Hankens egna motsvarighet till Facebook: ShsWeb. Där kunde man driva blogg och diskutera under pseudonym. Micaelas kårkarriär började i Extra Aktiva Gulisar 1999, och efter det blev hon medlurad till Casa Nostra. – Jag säger medlurad för att jag faktiskt inte var så ivrig från första början, men det visade sig sedan vara den bästa övertalningskampanjen under hela min studietid. Det var i CN och festkomittén jag träffade mina bästa vänner och insåg hela kårens omfång och allt vad man kunde göra där. Ett år som chefredaktör Michaela var chefredaktör på Hankeiten på tiden när den fortfarande postades hem till varje Hankenstuderande fem gånger om året. På chefredaktörsposten trivdes hon bra, och det var även där hon fick prova på ledarskap för första gången. –Det var då jag för första gången fick vara ledare för ett team, och fick också lära mig om processer och projektansvar. Det har jag haft mycket nytta av i arbetslivet, säger Michaela som numera är VD på Lundia oy.
Medan Michaela var chefredaktör lanserades flera nya kolumner som blev populära. En av dem var Stjärnskott, som presenterade småkändisar och människor på Hanken med dolda talanger. Till exempel intervjuades Casas dörrvakt, samt en hankeit som spelade fotboll på hög nivå och till och med blev Veikkausligans målkung ett år. I varje nummer kunde man läsa en kolumn skriven av någon i Hankens personal, men det gällde också att förhålla sig kritiskt till studentkåren och Hanken. Hankeitens anonyma skribenter tog bland annat upp de stora, sura lapparna som uppmanade att inte ta ut kaffekopparna från matsalen i en satirisk artikel. Ironin gick inte hem hos alla. Förvaltningsdirektören tyckte nämligen att studentkåren visade “flagrant brist på omdöme”, och ville därmed inte delta i personalens kolumn när han blev tillfrågad. SHS goes online Medan Michaela var chefredaktör höll Anssi Ruohtula på att koda ShsWeb, som kom ut 2001. ShsWeb var en egen online-community för Hankeiter där man kunde blogga, publicera artiklar och diskutera. – Det var väldigt nytt och spännande då. Facebook fanns ju inte - folk hade precis fått e-postadresser. Med tanke på att Zuckerberg & company grundade Facebook som ett nätverk för Harvardstuderande år 2004, kan man konstatera att ShsWeb var banbrytande. – Jag vet att många studerande från andra universitet var lite avundsjuka på oss, för vi var de enda som hade diskussionskanaler. Tidigare publicerades bilderna från festerna i Hankeiten, men i och med ShsWeb gick det att få ut dem på webben redan nästa måndag. – Jag minns vår första digikamera. Det fanns plats för typ tio bilder på minneskortet och det tog en halv timme per bild att överföra dem till datorn. Det viktigaste var ändå att ShsWeb fungerade som informationskanal för kåren och att det nu gick att få ut information snabbt till alla Hankeiter. Kommunikationen om kommande evenemang och dylikt sköttes även via Hankeiten och Nötte.
Nötte var ett enklare blad med en gul A4 som framsida. Den skrevs ut varje måndag morgon och distribuerades i Hankens matsal, där den lästes flitigt under resten av veckan. Idag finns Nötte inte kvar i Helsingfors, däremot heter SHSV:s motsvarighet till Hankeiten Nötte. Sillisen som ledde till rubrik i kvällspressen Efter chefredaktörsåret var Michaela PR- och informationsansvarig i styrelsen. Från sitt styrelseår minns hon bland annat en sillis i Stockholm som ledde till rubriken “Sexskandal på Handels” på Expressens framsida. SHS styrelse och CN var inbjudna till Stockholm av Programutskottet och studentkårsstyrelsen vid Handels. –Jag minns att vi hade en jätterolig sillis med svenskarna. Följande måndag stod det “Sexskandal på Handels” i Expressen. Det visade sig att att en gulis på Handels hade anmält att det sjungs olämpliga sånger på Handels sillfrukost till kvällspressen. – På Handels försvarade man sig att man inte visste hur detta kommit till sig, att det måste nog ha varit finländarna som låg bakom det! Michaela minns dock att de inte själv tyckte sig bära hela skulden. Även finska medier blev intresserade och SHS ordförande intervjuades av Yle radio. Det hela blev sedermera upprätt. Michaela påpekar att hon är glad över att kulturen har förändrats sedan dess och att de fula och sexistiska sångerna inte sjungs längre. Valborgstraditioner och DJ på Casa I år ser det inte ut att bli något typiskt Vappen-firande i Kajsaniemiparken, vilket har varit en tradition för Michaela sedan hon satt i barnvagn. Flera år fick hon även sitta vid Hankens bord. Först i egenskap av organisatör när hon var med i CN, och därefter som gäst när hon var styrelsemedlem och patet. –Första maj tycker jag är mycket roligare än valborgsmässoafton. Att ta på sig studentmössan, solglasögon och någon häftig utstyrsel och sedan äta lång brunch och dricka champagne hela dagen - det är ju det bästa som finns! Michaela var ofta med och ordnade första maj -jatkon och andra tillställningar på Casa. Under sin tid på SHS lärde hon sig inte bara projektledning, men också hur många centiliter ett snapsglas rymmer, hur många flaskor som bör införskaffas och hur mycket rostbiff som går åt. Det har senare visat sig vara bra att ha att ha erfarenhet av att ordna sitz:
HANKEITEN 02/2020
23
– Vissa kan tycka att det är jobbigt att ordna fest för 40 personer, men jag tycker inte att det är något problem! Michaela hann också vara DJ på Casa medan hon var med i CN. Den som var DJ hade en enorm väska med CD-skivor att välja mellan. Kåren prenumererade på CD-skivor, och varje månad fick man en ny skiva med de populäraste hitlåtarna just då. – Man spelade de senaste skivorna och gamla godingar. När jag frågar vad som var den hetaste låten på Casas dansgolv i början av 2000-talet behöver Michaela inte tänka två gånger. –Nog var det ju Darude - Sandstorm. Carola Fångad av en stormvind gick också alltid hem. En gång hankeit, alltid hankeit Efter sin studietid har Michaela uppehållit en nära relation till Hanken och studentkåren. –Det känns inte som att Hanken är så långt borta. Efter att jag fick examen har jag suttit i alumnrådet, pratat om ämnesval, hållit workshopar och nu är jag med i SHS Understödsförenings styrelse. Så det känns lite som om jag aldrig riktigt har slutat på Hanken.
Tycker Michaela att något var bättre förr? –Nej, tvärtom. Jag tycker att det är roligt att se hur studentkåren och Hanken utvecklas och jag tycker att man ska leva i tiden. Men man kan säga att alla generationer skapar sina egna “det var bättre förr”. Studentkåren är en suverän plattform för att våga sig på nya saker, och det är bra för kåren att vara bland dem första som provar nya teknologier, menar Michaela. Men det är också roligt att märka att ganska mycket är sig likt: – Krasst sagt uppfinns hjulet på nytt årligen på studentkåren, eftersom en stor del av gruppen byts ut varje år. Många saker som vi funderade på i millennieskiftet funderar ni på än idag - samma utmaningar och möjligheter. Men varje årskull sätter ändå sin egen prägel på det.
Text: Katarina Krokfors Bild: Viola Westling
INK sommarchallenges För att göra sommaren lite mångsidig med tanke på restriktionerna i samband med coronaviruset har INK hittat på ett antal saker man kan göra för att få en kul sommar. Testa på en eller fast alla och ha det roligt! Var turist för en dag i din hemstad (eller en annan stad) Du kan upptäcka coola ställen t.ex. från Sunnuntaikävelyllä Helsingissä -boken ifall du är stadsbo
Gör en 3 rätters måltid och testa nya recept
Simma i havet Hitta ett nytt hemligt favoritställe i naturen Cykla längs med stränderna från Esbo till stan
Lär dig spela ett nytt instrument
Lär dig ett nytt språk (Det finns massor med appar som fokuserar på språkinlärning, nu har du din chans att testa dem!)
Starta en blogg/vlogg
Testa en ny hårstil/hårfärg
Delta i en eller flera sommarkurser
HANKEITEN 02/2020
25
LIVET PÅ HANKEN
HANKEITENS FRÅGESPORT Försök lista ut svaret på varje fråga med så få ledtrådar som möjligt. Vet du svaret efter den första ledtråden, längst till vänster, ger det tre poäng för den aktuella frågan. Efter andra ledtråden får du två poäng och efter sista ett. Svaren finns längst ner på sidan. Max poäng är 15. Lycka till! Text: Ellen Nirhamo
3 poäng
2 poäng
1 poäng
Bor i Villa Bjälbo
Yngsta kvinnliga premiärministern i världen
Den kan användas som krydda, i soppa eller till exempel i plättar
Som barn kan du ha bränt dig på växten
En populär tv-serie utspelar sig här
Det är en nordisk huvudstad
I filmen King Kong finns ett sådant djur.
Är en av de närmaste släktingar till människan.
En finländsk tv-serie.
Har ibland på svenska kallats Dolda liv.
SAMHÄLLE - EN KÄND PERSON Har avlagt förvaltningsmagisterexamen 2017
MAT - EN INGREDIENS Den här växten kan du hitta i Finlands natur
EN PLATS- EN STAD Grundad ca år 1048
FLORA & FAUNA -EN DJURART Lever i Afrika, kan bli 30-50 år.
UNDERHÅLLNING - EN TV-SERIE Nästan 4000 avsnitt av serien har visats på tv.
Svar: 1) Sanna Marin 2) Brännässla 3) Oslo 4) Gorilla 5) Salatut Elämät
26
HANKEITEN 02/2020
Numrets meme:
HANKEITEN 02/2020
27
KONTAKTUPPGIFTER PÅ SHS
SHS KANSLI
KOMMITTEÉR
KLUBBAR
GENERALSEKRETERARE gensek@shs.fi
INFORMATIONSKOMMITTÉN chefred@shs.fi
HANKINVEST board@hankinvest.org
EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSSEKRETERARE ekonomi@shs.fi
GULNÄBBSKOMITTÉN mami@shs.fi
HANKENES info@hankenes.org
ÅRSFESTKOMITTÉN afk@shs.fi
NESU-SHS nesu-shs@nesu.net
EXCHANGE COMMITTEE ec@shs.fi
HANKEN YACHT CLUB hyc@shs.fi
INTERNATIONAL HELSINKI DAYS ihd@shs.fi
HANKOFF hankoff@shs.fi
MASTER’S COMMITTEE rita.merisalo@shs.fi
HANKENS ÖLSÄLLSKAP bisse@shs.fi
CASA NOSTRA Camilla.eestila@shs.fi
HANKEN TENNIS CLUB pernilla.wohlstrom@shs.fi
PROGRAMKOMMITTÉN Frida.sande@shs.fi
HANKACCOUNT hankaccount@shs.fi
IDROTTSKOMMITTÉN Lina.lunden@shs.fi
START HELSINKI info@starthelsinki.com
FULLMÄKTIGE fullmäktige@shs.fi STYRELSEN SOM HELHET styrelsen@shs.fi KÅRORDFÖRANDE fanny.hindsberg@shs.fi VICE & HÖGSKOLEPOLITIK oscar.byman@shs.fi SOCIAL POLITIK & HÅLLBARHET maisa.dyhr@shs.fi EVENEMANG & INTERNATIONELLA ÄRENDEN nea.olsson@shs.fi NÄRINGSLIV joakim.kiuru@shs.fi FÖRVALTNING OCH UNDERHÅLL filip.jägerroos@shs.fi UTBILDNINGSPOLITIK eliott.tallqvist@shs.fi KOMMUNIKATION axel.toukkari@shs.fi
HANKSKI May.vannasmaa@shs.fi KAFFEKLUBBEN melina.weckman@shs.fi HANKSÄBÄ ibkaa@shs.fi HANKADVENTURE anton.nilsson@shs.fi HANKMINTON thomas.grasback@shs.fi HANKEN KULTURKAMRATER victor.lindahl@student.hanken.fi BASTUKLUBBEN daniel.luoto@student.hanken.fi HANKENS GOURMET SÄLLSKAP gourmetsallskapet@shs.fi FISKEKAMRATERNA alexander.silen@student.hanken.fi HANKFUTSAL axel.toukkari@shs.fi
