REPORTAGE: HUR KAN VÄRNPLIKTIGA PÅVERKAS
AV ETT SVENSKT NATOMEDLEMSKAP?
KERSTIN HAR ORDET:
Att röster för fred misstänkliggörs och i värsta fall
tystas är en del av militarismens natur. Det erfar
Svenska Freds just nu, men vi vägrar att tystna.
JAG RYCKTE TILL när jag mitt i natten fick ett telefonsamtal från ett okänt nummer. Jag hade på eftermiddagen gjort en intervju i Sveriges radio om saker som var olagliga att prata om i landet där jag befann mig. Skulle jag och familjen förvisas från landet för beskrivit verkligheten i svensk radio? Hade säkerhetstjänsten koll på mig? Det vet jag fortfarande inte. Jag stängde av telefonen.
TANZANIA DÄR JAG BODDE med min familj är ett av många länder som varit del av den våg av auktoritära styren som sköljt över världen. Länder där fria medier stängts ned, oppositionellas möten förbjudits, journalister och kritiker fängslats och rättighet efter rättighet begränsats.
ANDRA EXEMPEL ÄR naturligtvis
Ryssland, Kina, Turkiet, Filippinerna, Nordkorea och Myanmar. Listan kan göras lång. Jag tänker på den fängslade belarusiska nobelfredspristagaren Ales Bjaljatski som fått sitt straff förlängt med tio år och dömts för något så luddigt som "smuggling och finansiering av handlingar som grovt kränker allmän ordning". Starka rättsstater och demokratiska fri- och rättigheter är en förutsättning för att skapa hållbar fred. Och de som kämpar för att hålla dem vid liv, särskilt i diktaturer, tar liksom Ales Bjaljatski ofta stora risker.
RYSKA FÖRFATTAREN, journalisten och Putinkritikern Liza Alexadrova
Zorina skriver: "Jag tänker på den totala censuren som kan ge fem-
ton års fängelse bara för ordet "krig". Om censuren som i mångt och mycket gjort även det här kriget möjligt. För det hela började ju med kompromisser och självcensur, med flörtandet med makthavarna och undvikandet av känsliga ämnen".
Fredstidningen PAX ges ut av Svenska
Freds- och Skiljedomsföreningen och finansieras delvis av beviljade medel från Arvsfonden samt FBA:s stöd till civilsamhället för fred och säkerhet.
Redaktörer: Maja Landin och
Rebecka Lindholm Schulz
KANSKE HAR DU SJÄLV tänkt på att det är lätt att säga att alla vill ha fred, men när civilsamhället, eller kanske du själv ifrågasätter militarismen blir det genast mer kontroversiellt. Att röster för fred misstänkliggörs och i värsta fall tystas är en del av militarismens natur. Det erfar Svenska Freds just nu, men vi vägrar att tystna.
DETTA NUMMER AV PAX har tema Minskat demokratiskt utrymme och du kommer få läsa mer om hur det påverkar civilsamhället i både i Sverige och globalt.
VISST KAN HÅLLBAR FRED kännas som en ouppnåelig vision. Men det är det inte. Det gäller att se fredsutbrotten också. Att diplomaten Hans Grundberg förhandlade fram det första vapenstilleståndet i Jemen på sex år 2022, har beskrivits som ett möjligt genombrott för att åstadkomma fred i det långa och blodiga kriget. Tack vare ett mycket oväntat ledarbyte utvecklas Tanzanias yttrandefrihet och demokrati nu åt rätt håll i rasande fart. Svenska Freds fortsätter i ett tufft klimat att växa och bredda den säkerhetspolitiska debatten. Vi är stolta över att vara del av ett starkt civilsamhälle där vi ser till att många olika perspektiv kan lyftas. Det är en oerhört viktig del av demokratin också i Sverige, det var det för 140 år sedan när vi grundades och det är det än idag!
Tack för att du är med!
Övriga redaktionen: Karin Hansson, Kerstin Bergeå, Karin Wall Härdfeldt, Linnéa Petersson, Alva Tilling och Caroline Leuhusen.
Ansvarig utgivare: Karin Wall Härdfeldt, 070 284 34 32, pax@svenskafreds.se
Tryckeri: Ljungbergs tryckeri, Klippan, 2023
Form: Kim Brundin
Adress: Polhemsgatan 4 112 36 STOCKHOLM
Texterna i PAX #1 2023 skrevs innan 10/3.
KERSTIN BERGEÅ ORDFÖRANDE SVENSKA FREDS Foto: Felicia Margineanu"Starka rättsstater och demokratiska fri- och rättigheter är en förutsättning för att skapa hållbar fred. Och de som kämpar för att hålla dem vid liv tar ofta stora risker."
Grundorsakerna till våld och väpnad konflikt är ofta flera och samspelar med varandra. Det kan handla om fattigdom, bristande demokrati, konsekvenser av klimatförändringar, konkurrens om resurser, geopolitiska eller historiska faktorer. Men hur kan dessa grundproblem hanteras och åtgärdas för att förhindra att krig och våld bryter ut? Det lär du dig om i Grundkurs i Fred!
Den digitala kursen utgår från två centrala begrepp: hållbar fred och mänsklig säkerhet, och riktar sig till alla som vill lära sig mer.
Kursen består av fem delar och tar ungefär en timme att göra. Du kan hoppa ur kursen och fortsätta igen när det passar dig. Den fungerar på både dator och mobil.
DE FEM DELARNA I GRUNDKURS I FRED ÄR:
• Hållbar fred
• Mänsklig säkerhet
• Nationell territoriell säkerhet och militarisering
• Konfliktförebyggande och fredlig konflikthantering
• Militära utgifter och resursfördelning
I skrivande stund har över 600 personer varit med och skickat vykort till den ryska ambassaden. Och fler tillkommer varje dag. Vi är många som agerar för att stoppa kriget i Ukraina. Det ger stort genomslag när vi är flera som engagerar oss och visar vårt stöd för de drabbade i kriget. Det visar på solidaritet och att det är en majoritet som vill få stopp på det elände som det här kriget har orsakat. Vi behöver tillsammans göra våra röster hörda, vi måste göra det för dem som saknar yttrandefrihet.
Den 24 februari lämnades 500 vykort i den ryska ambassadens brevlåda i Stockholm. Sveriges Radio sände live och intervjuade Gabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och säkerhet på Svenska Freds när brevlådan fylldes.
Kampen fortsätter och vi hoppas att vi kan bli ännu fler i aktioner framöver, tillsammans ska vi stoppa kriget! STOP THE WAR NOW!
Visste du att vi som förening funnits i 140 år i år?
Under 2023 vill vi därför lyfta fram olika delar ur Svenska Freds historia, och vi hoppas att så många som möjligt vill vara med och bidra.
Har du något speciellt minne eller för dig betydelsefull händelse från din tid i Svenska Freds som du vill dela med dig av? Stort som smått! Mejla text, bild eller video till pax@svenskafreds.se och var med och dokumentera vår historia!
Runt om i landet arrangerades demonstrationer mot Rysslands krig på årsdagen för krigsutbrottet den 24 februari. I Örebro och Umeå samlades hundratals på initiativ av Svenska Freds-medlemmar för att stå upp för Ukraina och kräva fred och frihet.
Stockholms fredsförening håller studiecirkel en gång i månaden på Café Dynamo på Södermalm. Senaste träffen talade gruppen om kriget och fredsrörelsen. Mötesserien fortsätter torsdag 13 april, måndag 8 maj och måndag 19 juni.
Även i Göteborg pågår en studiecirkel med olika teman. Under föregående träff handlade samtalet om Ukrainakrige och kopplingarna till den svenska Natoansökan. Lokalföreningen anordnar även många andra aktiviteter. Den 28 februari arrangerade de tillsammans med Göteborg FN förening ett seminarium med Edme Dominguez, professor i Freds och utvecklingsfrågor.
Örebro lokalförening fortsätter med sin mycket lyckade studiecirkel som startades i höstas. De träffas på ABFhuset på Fredsgatan.
Mer information finns på lokalföreningarnas respektive hemsida, under fliken engagemang på svenskafreds.se. Vill du ansluta dig till en lokalförening och få information på mejlen om pågående aktiviteter? Mejla då info@svenskafreds.se så blir du medlem.
I Uppsala har flera fredscoacher gått ihop och startat en fredsgrupp, just nu är det en studiecirkel där de fördjupar sig i ämnen som politisk påverkan, hållbar fred och nedrustning. De planerar även att anordna föreläsningar om svensk vapenexport, kärnvapen och mördarrobotar samt engagera sig i påverkansarbete. Varmt välkommen att gå med i "Fredsgrupp Uppsala" på facebook eller mejla linnea.petersson@svenskafreds.se för att vara med och fika och prata fred!
Bor du i Borlänge? Vill du engagera dig med andra medlemmar och starta en fredsgrupp? På vår hemsida kan du läsa mer om hur du startar en grupp och är du intresserad av att hitta andra engagerade medlemmar är du välkommen att maila till info@svenskafreds.se så kopplar vi ihop er.
Paul Toll var ordförande i Nässjö Freds- och Skiljedomsförening i 30 år, därefter hedersordförande. Han var en alltid lika inspirerande person och är sörjd och saknad efter sin bortgång 19 december 92 år gammal. På begravningen fanns en stor släkt, flera medlemmar i fredsföreningen och andra vänner.
Tack för vad du givit, tack för vad du var. Tack för fredsarbetet, och all inspiration du lämnat kvar.
Den 19 februari samlades över 250 personer på Odenplan i Stockholm för att demonstrera mot Rysslands krig i Ukraina. Demonstrationen ägde rum ett år efter att flera organisationer tillsammans med Svenska Freds samlades på samma plats för att fördöma den ryska regimens aggressiva agerande och i protest mot alla krigsförberedelser.
Mycket var sig likt från när vi ett år tidigare samlades vid samma trappa: solen som dolde sig bakom husfasaderna, kylan som tvingade oss att hoppa på stället, fredsplakaten som stack upp ur folkmassan. Men mycket var också väldigt annorlunda. 2022, några dagar innan vad som skulle bli krigsutbrottet, samlades hundratals människor i något som fortfarande var hoppfullt.
Känslan framför trappan ett år senare var snarare sorg, vemod och förtvivlan. Alla talare påpekade det som deltagarna redan kände till. Ett år av krig, ett år av oskyldiga liv som släckts, ett år av attacker mot skolor, sjukhus och infrastruktur. Berättelserna och vittnesmålen är inget man vänjer sig vid. Kvinnor, barn, civila, journalister och människorättsaktivister är bara några av de vars verklighet lyftes fram av talarna på plats. Skådespelaren Dan Bratt läste en dikt av den ukrainske poeten Serhij Zjadan. Louise Hoffsten sjöng om freden.
Men hoppet om förändring var också närvarande. Inte bara i talen utan genom de människor som valde att trotsa kylan, som hoppade på stället och stod upp för freden. Som visade att enda alternativet är att aldrig ge upp. En bred representation från det svenska civilsamhället stod enade i kravet på det enda möjliga: Fred och frihet för Ukraina och ett stopp för Rysslands krig!
"Sverige och omvärlden har slutit upp för Ukraina och behöver investeringar i tid och pengar, tvärt emot den utveckling som vi ser idag. Vi behöver fortsätta stödja det ukrainska folket och kräva deras fred och frihet. Kraftfullt fördöma Putin och de kallsinniga hoten om att använda kärnvapen. Det är viktigt att du är här idag. Alla små och stora protester är del av att visa vårt kollektiva motstånd mot kriget. Tillsammans står vi upp för Ukrainas frihet."
Tal av Kerstin Bergeå på Odenplan den 19/2
Den demokratiska utvecklingen är på tillbakagång och friheten i världen har minskat för sjuttonde året i rad. Tendenserna syns också i Sverige. Människor och organisationer som arbetar med frågor som rör miljö, mänskliga rättigheter och demokrati verkar i en alltmer krympande sfär, med hat, hot och indragna resurser.
Henrik Halvardsson arbetar som policyrådgivare med särskilt fokus på civilsamhällets demokratiska utrymme och mänskliga rättigheter på plattformen CONCORD Sverige som samlar över 80 svenska organisationer, bland annat Svenska Freds. I sitt arbete samlar och stöttar han små och stora organisationer som arbetar med allt från ursprungsbefolkningars rättigheter, till fred, feminism och ungdomsfrågor.
I sitt arbete har Henrik ett globalt fokus, men ser med oro på den demokratiska utvecklingen i Sverige.
- Upplevelsen från mitt perspektiv är att det går åt fel håll. Vi har ser en negativ utveckling i Sverige både vad gäller det demokratiska utrymmet och retoriken för civilsamhället, säger han.
Flera organisationer som CONCORD Sverige samarbetar med i Sverige har det senaste året stött på massiva hatstormar och politiska påtryckningar. Ett sådant exempel är när en tjänsteman på Sverigedemokraternas riksdagskansli begärde ut en lista över Naturskyddsföreningens givare. Ett annat är när Civil Rights Defenders kritiserade Tidöavtalet, den överenskommelse mellan KD, SD, M och L som möjliggjorde att Ulf Kristersson kunde bilda regering. Kritiken ledde till att sverigedemokratiska företrädare gick ut och ifrågasatte finansieringen av biståndsorganisationer och hur statliga pengar används av civilsamhället.
- En av civilsamhällets viktigaste uppgifter är att granska makten, och det behöver vi få lov att göra i fred, utan hat och hot. Tidöavtalet speglade fyra partiers planerade politik - då måste man få granska och analysera möjliga effekter av den. Konsekvensen av denna typ av repressalier- eller hot om repressalier riskerar att tysta och självcensurera aktivister och organisationer som spelar en oumbärlig roll i vår demokrati, säger Henrik.
Sveriges Natoprocess i fjol är ytterligare ett exempel på
krympande demokratiskt utrymme. Fredsorganisationer, som Svenska Freds, och andra röster som lyfte kritiska perspektiv på ett Natomedlemskap hölls antingen utanför eller marginaliserades i debatter.
Samtidigt gjorde politiker snabba vändningar och fattade stora beslut, utan vidare möjlighet till insyn eller påverkan. Granskningen av processen uteblev på många punkter.
2022: Antalet journalister som dödats i tjänst är 57, antalet kidnappade är 65 och fängslade 533.
Reportrar utan gränser
- Media gav knappt utrymme åt några alternativa röster, när det gjordes så var det inte på lika villkor. Det blev aldrig något verkligt samtal. Där är det tydligt att representation inte är tillräckligt i sig, den måste vara värdig. Vi ser att retoriken i Sverige har skiftat, och samhället blir mer tolerant mot nedsättande och hotfull retorik. Det är väldigt oroväckande, oavsett vilken fråga det rör sig om, säger Henrik.
Henrik berättar att hot mot civilsamhället skickar tydliga signaler och att det är en trend som syns i stora delar av världen.
- Hoten säger: var inte kritiska, gräv inte.
I vissa delar av världen är det vanligare att det minskade utrymmet tas i uttryck genom finansiella konsekvenser och verbalt hot och hat, men på annat håll riskerar den
som granskar makten att utsättas för fysiskt våld.
- I många länder är det förenat med livsfara för företrädare och enskilda personer. Människorättsförsvarare och granskande journalister mördas för den typen av arbete som vi ägnar oss åt, säger Henrik.
Vad behövs för att vända den här utvecklingen i Sverige och andra delar av världen?
- Vi på CONCORD Sverige arbetar för en flexibilitet i biståndet, organisationer måste kunna omprioritera i sina verksamheter om omvärldsläget eller situationen kräver det. Man måste exempelvis kunna använda biståndsmedel för att stärka sin egen säkerhet. Både digitalt och fysiskt. I många delar av världen används krav på rapportering och administration som ett maktmedel - då kan regimer använda anti-terrorlagar för att begränsa civilsamhällets utrymme.
Att vara organiserad och registrerad hos föreningar är i många delar av världen förenat med livsfara, Sveri-
358 människorättsförsvarare dödades 2021 enligt Human Rights Defenders Memorial.
gedemokraternas krav på Naturskyddsföreningen är ett varnande exempel som bör ses som ett allvarligt steg mot minskat demokratiskt utrymme.
- I delar av världen säljs medlemslistor till organisationer och regimer som inte vill givare eller organiserade väl. Därför måste vi också öka stödet till människorättsförsvarare som är underfinansierade och lever under hård press, säger Henrik.
Han lyfter också att aktörer i civilsamhället behöver stötta varandra, organisera sig och fortsätta granska och kritisera makten där det behövs.
- Vi behöver också komma ihåg att det är en stor massa som är tyst, som kanske inte har modet eller orden att ta ställning öppet, men som är med, och som håller med. Om det kommer en dag när civilsamhället tystnat, vilka är vi då? Vi måste fortsätta våga vara obekväma.
200 miljöaktivister mördades runtom i världen under 2021 enligt Global witness.
SKRIBENT: MAJA LANDIN
Karin Wall Härdfeldt är generalsekreterare på Svenska Freds som drabbas hårt av såväl samhällsklimat som politiska beslut, särskilt som konsekvens av ett allt mer militariserat samhällsklimat.
- Vi behövs för att informera, folkbilda och granska makthavare i frågor som annars inte skulle uppmärksammas. Vi bidrar med unik sakkunskap i frågor om vapenexport, nedrustning och säkerhetspolitik och till en mer demokratisk debatt. Med ökad militarisering och ett minskat utrymme för demokratirörelser behövs civilsamhället och Svenska Freds kanske mer än någonsin.
Det är ett hårt slag mot många små organisationer som bidrar till att lyfta röster som annars inte blir hörda och med
Östgruppen arbetar för att främja mänskliga rättigheter i Östeuropa. De vill främja demokratiskt deltagande och inflytande för medborgare i deras fokusländer, bland annat genom att stärka det lokala civila samhället.
Två pågående projekt med Rysslands- respektive Belarusfokus har dragits in samt ett beviljat projekt om Ukraina, som skulle ha påbörjats 2023, har annullerats. Personal har behövt sägas upp och kommande rekryteringar ställas in.
- Det är ett hårt slag mot oss och innebär i praktiken att tystnaden kring redan hårt marginaliserade röster i våra fokusländer blir än mer kompakt. I slutändan är det såklart de som drabbas hårdast, säger Jon Fridholm, sakkunnig på Östgruppen.
Jon Fridholm berättar att Östgruppen och nytillträdda
expertis, analyser och viktiga granskningar som nu riskerar att utebli.
- För Svenska Freds innebär det här att bland annat den delen av vårt arbete som granskat, analyserat och folkbildat om kärnvapen och den radikala omsvängningen i svensk utrikes- och säkerhetspolitik som Natoansökan innebar och riskerna med denna, står delvis utan finansiering. Det ekonomiska stödet från våra medlemmar och givare blir ännu viktigare i tider som dessa.
regeringsföreträdare är överens om en sak: Politik handlar om prioriteringar. Men när det kommer till biståndspolitiken menar organisationen att regeringen verkar såväl okunnig som ointresserad av arbetet som det svenska civilsamhället bedriver.
- Det leder tyvärr inte till särskilt genomtänkta beslut. Det indragna stödet kommer dessutom att leda till ett ökat kunskapsvakuum och ett ytterligare minskat intresse för biståndsfrågor. För den som fortsatt tycker att ett starkt svenskt civilsamhälle och en engagerad biståndspolitik är viktig för att värna svensk demokrati och möta globala utmaningar är det tydligt att vi befinner oss på ett sluttande plan, säger han.
Regeringen har beslutat att, på kort varsel, i princip avveckla stödet till det svenska civilsamhällets opinions- och folkbildande arbete. Finansieringen sänks med 87 procent, från 155 till 20 miljoner kronor. I december 2022 fick vi och många andra organisationer besked om att redan beviljade medel för 2023 inte skulle betalas ut. PAX har frågat fyra civilsamhällesorganisationer om hur nedskärningar i biståndet och ett minskat demokratiskt utrymme påverkar deras arbete.
IKFF är en feministisk fredsorganisation som samlar personer som är enade i beslutsamheten att studera, informera om och avskaffa de grundläggande orsakerna till väpnade konflikter och legitimeringen av krig.
Malin Nilsson, generalsekreterare på IKFF, berättar att nedskärningarna i biståndet framförallt drabbar organisationens arbete med att förmedla kunskap från deras systersektioner i exempelvis Afghanistan, Kamerun och Colombia om hur krympande demokratiskt utrymme påverkar kvinnors rättigheter och deltagande globalt.
- Vittnesmål och analyser från kvinnorätts- och fredsaktörer är avgörande för att beslutsfattare ska kunna fatta informerade beslut inom utrikes- och biståndspolitiken. Avvecklingen av infokom-bidraget stryper nu effektivt det svenska civilsamhällets möjligheter att bidra med detta. De generella neddragningarna i biståndet drabbar
Civil Rights Defenders är en människorättsorganisation som är politiskt och religiöst obunden. De stöder och samarbetar med människorättsförsvarare i några av världens mest repressiva länder.
Anders L. Pettersson är exekutiv chef på Civil Rights Defenders och berättar att de ser att repressionen i världen ökar, att antalet demokratier minskar och fri- och rättigheter kommer färre och färre människor till del.
- Motståndskraften finns i oberoende civilsamhällen och hos människorättsförsvarare. Svenskt stöd till demokratiaktivister och människorättsförsvarare behövs mer än någonsin, och det är oroande att det skärs ner trots vackra ord om civilsamhällets betydelse, säger han.
- Det påverkar naturligtvis oss och andra organisationer, men i förlängningen påverkar det framförallt de aktivis-
också våra systersektioner direkt, och gör det svårare för dem att skapa förändring i sina egna samhällen, säger Malin.
Det är inte något nytt för IKFF att deras perspektiv motarbetas i den säkerhetspolitiska debatten.
- Men det senaste året har gjort det plågsamt tydligt exakt hur svårt det är att föra fram åsikter som går emot militära lösningar. Trots att vi som fredsorganisation varit medvetna om detta var det ändå en chock att se hur enkelt det demokratiska samtalet åsidosattes, exempelvis i beslutet om Natoansökan. Demokratiskt utrymme är något vi inte ska ta för givet i Sverige, vi måste ständigt arbeta för att hålla det öppet, säger Malin Nilsson.
ter som vi samarbetar med som kämpar i auktoritär motvind runtom i världen, fortsätter han.
I flera länder där Civil Rights Defenders arbetar med människorättsförsvarare ser de hur demokratin nedmoteras genom att politiker går till angrepp mot civilsamhällesorganisationer och ifrågasätter deras existensberättigandet samt begränsar deras handlingsutrymme.
- Nu ser vi tyvärr liknande tendenser i Sverige, och då är det av yttersta vikt att regeringspartierna och opposition står upp för demokratins principer och slår vakt om ett starkt och oberoende civilsamhälle. Civilsamhället har en central uppgift att vara en kritisk röst när makten tar beslut som riskerar att undergräva medborgares fri- och rättigheter, säger Anders L. Pettersson.
Regeringen har beslutat att minska stödet till civilsamhället.
En vecka innan det nya året fick vi veta att 700 000 kronor i utlovade medel till Svenska Freds för 2023 dras tillbaka.
Ditt stöd behövs när vårt hotas!
Ta ställning. Ditt stöd behövs mer än någonsin!
Ett nytt år är här, och likaså en ny omgång av Fredsakademins freds- och ledarskapsutbildning. Vi har redan besökt flera gymnasieskolor, från Umeå till Värnamo, och hållit workshoppar med över 400 gymnasieelever under januari och februari. Att Fredsakademin breddar perspektiven på fred och säkerhet är i den fortsatt militariserade debatten viktigare än på länge.
I januari landade brevet med mönstringsunderlaget hos de som fyller 18 år 2023. Det innebär att över 100 000 unga
behövt ta ställning till en utbildning som inkluderar att tränas i att vara redo att använda dödligt våld. I takt med att antalet som kallas till värnplikt ökar, och med de frågetecken som finns kring hur ett potentiellt Natomedlemskap kan påverka värnpliktiga, har vi märkt att unga känner ökad oro gällande värnplikten. Fredsakademin reder ut vad som gäller, ger stöd till personer som inte vill bära vapen eller känner oro inför mönstring och värnplikt. Vi fortsätter att vara rösten som står upp för alla människors rätt att inte behöva bära vapen.
På flera av Fredsakademins utbildningsorter startas det nu fredsgrupper för Fredsakademins alumni, där fredscoacher tillsammans kan fortsätta sitt engagemang. Möt kontaktpersonerna i de nya fredsgrupperna!
"Det senaste året har minst sagt satt fredsfrågan på kartan. Därför vill vi lära oss mer om fred, frihet och mänskliga rättigheter samtidigt som vi lär oss om hur vi kan påverka och bidra till mer nyanserade perspektiv. Vi kommer träffas en gång i månaden och ha studiecirklar, föreläsningar och diskutera stora frågor över fika."
"Förändring måste börja någonstans, någonstans i det lilla. Därför är det viktigt att vi engagerar oss lokalt –det är där det börjar! Vi startar fredsgruppen i Lund för att vi fredscoacher i Lund ska ha ett gemensamt forum för engagemang, i alla dess former. Tillsammans vill vi skriva debattartiklar, arbeta med kreativa aktionsmetoder och vara studenternas antimilitaristiska röst i Lund!"
"Vi i Göteborg har en stor betydelse i arbetet för fred: genom lokalt påverkansarbete kan vi driva frågan och stärka arbetet nationellt. För detta är ungas perspektiv alltid viktiga, för att inte säga själva bränslet till förändring. Unga är framtiden och arbetet vi driver är för en bättre framtid. Därför behövs självklart en fredsgrupp för fredscoacher i Göteborg!"
Mejla fredsakademin@svenskafreds.se
KARIN, Lund JONATAN, GöteborgLINNÉA PLUGGAR STATSVETENSKAP OCH GICK FREDSAKADEMINS FREDS- OCH LEDARSKAPSUTBILDNING HÖSTEN 2022. JUST NU GÖR LINNÉA PRAKTIK PÅ SVENSKA FREDS, I DENNA KRÖNIKA REFLEKTERAR HON ÖVER DEN POLITISKA UTVECKLINGEN I SVERIGE OCH VILKEN FRAMTID VI ÄR PÅ VÄG MOT.
Ungdomsåren ska vara år av frihet, entusiasm och hopp; år då framtiden känns ljus och möjlig att förändra. Men när det nya året inleds med ett flertal händelser kopplade till yttrande- och tryckfriheten är det lätt att som ung börja tvivla. Grundlagsändring, politiska uttalanden som tummar på yttrandefriheten och kraftigt minskat bistånd för civilsamhället; vad för sorts framtid är vi på väg mot?
Första januari trädde utlandsspionerilagen i kraft, en grundlagsändring som kriminaliserar kritisk rapportering om Sverige och Sveriges militära samarbeten med exempelvis Nato och FN. Den som bedöms sprida hemliga uppgifter som kan "skada Sveriges relation till andra länder eller organisationer", kan nu dömas till fängelse i upp till åtta år.
Samtidigt har regeringen skurit ned på biståndet Konsekvenserna av detta märks redan nu och slår hårt mot arbetet för fred och säkerhet. Flera organisationer kämpar för att överleva och en del måste läggas ned helt. I Sverige är det framförallt biståndet för informationsoch kommunikationsstöd som minskat, vilket drabbar organisationer som granskar makthavare och sprider kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter. Bland annat Östgruppen meddelar att informationsstödet varit avgörande för möjligheterna att samla in fakta om människorättsbrott i Ukraina.
processen med Natoansökan.
I min mening gör starten på 2023 tydligt att Sverige befinner sig i en demokratisk tillbakagång. Utlandsspionerilagen riskerar att leda till journalistisk censurering. Det minskade biståndet till civilsamhällesorganisationer kommer minska antalet röster och perspektiv som vi får ta del av, och i längden också vad vi kan uttrycka. Det påverkar det demokratiska samtalet och handlar om en inskränkning av yttrandefriheten – och därmed grunden i den svenska demokratin.
känns tung
vi
har ju redan en klimatkris att bära på våra axlar, ska vi även behöva försvara demokratin?"
Det är högst oroande att på kort tid se flera tecken på Sveriges demokratiska tillbakagång. När det demokratiska utrymmet krymper, exkluderas de grupper som redan har begränsat utrymme i samhällsdebatten först. Ett exempel på en sådan grupp är unga. Framtiden känns tung - vi unga har ju redan en klimatkris att bära på våra axlar, ska vi även behöva försvara demokratin?
Dessutom har politiker uttalat sig på sätt som tummar på yttrandefriheten . Ni minns kanske pressträffen om Natoprocessen och Sveriges säkerhet som hölls i slutet av januari då statsminister Ulf Kristersson gav oss dubbla budskap: man får demonstrera, men man kanske inte bör göra det, särskilt inte om det kan påverka
Det är otroligt viktigt att synliggöra utvecklingen mot en demokratisk tillbakagång och försöka motverka den. Det finns en stark kraft i att lyfta ungas röster och vad vi kan göra för att organisera oss och fortsätta ta plats och höras i samhällsdebatten. Fredsakademin är en arena för just det och som gav mig utrymme för mitt engagemang. Det är när vi tystnar som den demokratiska tillbakagången får fäste, men jag vet att ungas röster kommer fortsätta höras; genom Fredsakademin, i samhällsdebatten och för en framtid som ska kännas ljus och hoppfull.
SKRIBENT: LINNÉA PETERSSON
"I min mening gör starten på 2023 tydligt att Sverige befinner sig i en demokratisk tillbakagång."
"Framtiden
-
unga
I BÖRJAN AV 2023 landade mönstringunderlaget hos över 100 000 unga som fyller 18 i år. De har behövt ta ställning till att genomföra militär grundutbildning, samtidigt som stora frågetecken kvarstår kring hur ett potentiellt svenskt Natomedlemskap kan påverka värnpliktiga. Fredsakademin reder ut vad vi vet om processen och har träffat två ungdomar som berörs.
DEN 16 MAJ 2022 fattade Sveriges dåvarande regering beslut om att ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato. Det var ett stort säkerhetspolitiskt beslut som fattades snabbt, med utebliven debatt om den faktiska innebörden. Hur ett medlemskap påverkar Sverige i praktiken vet vi ännu inte, men en grundpelare i Nato är alliansens femte paragraf, artikel 5, som innebär att en attack mot ett medlemsland innebär en attack mot hela alliansen. Det väcker frågor om vad Sverige blir skyldiga att bidra till, och därmed hur unga värnpliktiga kommer att påverkas. Bland annat finns frågetecken kring utlandstjänstgöring.
I DAGSLÄGET SKICKAS endast anställd personal på utlandsuppdrag, men det finns gråzoner. Enligt lag får värnpliktiga användas för försvar av Sverige, men i ett uttalande till SVT i december 2022 underströk försvarsminister Pål Jonson att det är en definitionsfråga vad det innebär. Trots att värnpliktiga kan påverkas av ett Natomedlemskap har det varit knapphändig debatt om
konsekvenserna för dem som berörs av plikten liksom vad unga själva tänker kring detta. Fredsakademin har därför träffat ett par unga för att höra hur de tänker om den svenska Natoanslutningen och hur ett potentiellt medlemskap kan påverka dem.
- Jag gjorde min militära grundutbildning med tanken att om något händer Sverige så anser jag att jag har en skyldighet att kunna hjälpa till om jag kan, då jag tycker att vårt land och vår rätt att leva som vi själva vill är värda att försvara. Att då eventuellt behöva riskera mitt liv för länder som kanske inte alls står upp för samma saker som vi gör blir en konstig tanke, och går inte ihop med anledningen till mitt val att göra värnplikten, säger en ung person som både genomfört militär grundutbildning och varit anställd soldat hos Försvarsmakten.
ÄVEN OM FÖRSVARSMINISTER Pål Jonson sagt att frivillighet och motivation ska väga tungt i frågan om
"Att eventuellt behöva riskera mitt liv för länder som kanske inte alls står upp för samma saker som vi gör blir en konstig tanke, och går inte ihop med anledningen till mitt val att göra värnplikten."
utlandsplacering, kvarstår frågetecken om huruvida unga genom plikt kan skickas på utlandsuppdrag. I dagsläget är frågan inte reglerad och regeringen har därför tillsatt en departementsutredning som ser över lagstiftningen. Delar av utredningen ska presenteras den 31 mars, men väntas inte slutredovisas förrän 15 december. Samtidigt väntas Sveriges riksdag ta beslut om en Natoanslutning i mars. Om frågan om utlandstjänstgöring inte är avgjord då kommer riksdagen inte kunna ta ställning till slutsatserna kring hur ett Natomedlemskap kan komma att påverka värnpliktiga.
SVENSKA FREDS HAR TIDIGARE lyft riskerna med ett svenskt Natomedlemskap då det innebär att Sverige militärt allierar sig med stater som har grava demokratiska brister. Turkiet är enligt Freedom House klassat som ofritt och har begått folkrättsbrott genom militära offensiver mot norra Syrien. Även människorättsorganisationer som Amnesty har lyft att Turkiet begått krigsbrott, övergrepp och kränkningar under den väpnade konflikten i Syrien. Ett Natomedlemskap kan också riskera att öka militära spänningar som i sin tur ökar risken för att Sverige dras in i väpnade konflikter, även tillsammans med odemokratiska allierade.
- Sveriges inträde i Nato kan förändra situationen för tjänstgörande då det innebär att Sverige får försvarsskyldighet till andra Natoländer. Jag antar att detta ger en ökad risk för att Sverige skulle behöva militärt engagera sig i krig. Jag har egentligen aldrig varit intresserad av att göra värnplikten, men i och med Sveriges eventuella Natomedlemskap så känner jag att jag absolut inte vill tjänstgöra då jag inte vill engagera mig själv i krig, säger en av de ungdomar som skickat in mönstringsunderlaget i år.
SEDAN HÖSTEN 2021 har Fredsakademin engagerat över 4000 unga som berörs av värnplikten i samtal om fred och säkerhet, framförallt genom besök i gymnasieskolor. Fredsakademin har märkt att Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina, Sveriges Natoansökan och ökade krav på militär upprustning har gjort att fler känner oro för att kallas till värnplikt. De unga som berörs av värnplikten har dessutom begränsad möjlighet att påverka politiskt då de antingen är omyndiga eller nyligen har fyllt 18 år. Frågetecknen som finns kring vad ett Natomedlemskap kan komma att innebära för utlandstjänstgöring gör även att de unga som nu fyllt i mönstringsunderlaget inte fullt ut vet vad de tar ställning till.
- Det är i sig en konsekvens av den påskyndade processen med Sveriges Natoansökan och den uteblivna debatten om dess innebörd. Det är ett stort demokratiskt problem att de som berörs knappt hunnit fylla 18 och haft begränsade möjligheter till inflytande i frågan, säger Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz som mött unga som berörs av värnplikten under det senaste året.
DET FINNS ALLTSÅ stora frågetecken kring hur ett Natomedlemskap kan påverka utlandstjänstgöring. När riksdagen fattar beslut om Sveriges Natoanslutning i mars är det möjligt att vi inte fullt ut kommer veta vad ett Natomedlemskap kan komma att innebära för värnpliktiga. Inte heller vet de över 100 000 18-åringar som fått mönstringsunderlaget hur en militär grundutbildning med efterföljande krigsplacering i det militära försvaret kan påverka dem. Det är därför viktigt att nu både lyfta frågan till debatt, liksom att säkerställa att ungas röster får höras och att unga får klarhet i hur Nato kan påverka deras framtid.
SKRIBENT: ALVA TILLING
Värnplikten återaktiverades 2017, bland annat med anledning av att försvarets personalbehov inte kunde fyllas genom frivillig rekrytering. Även om det är sagt att rekrytering till militär grundutbildning ska baseras på frivillighet så långt det går, ökar risken för att unga kommer att behöva göra värnplikten mot sin vilja när fler ska pliktas in framöver. Försvarsmakten meddelade också i slutet av januari att fler omotiverade kommer behöva göra värnplikten. Att det är en plikt innebär att den som inte genomför mönstring eller militär grundutbildning när den blir kallad kan bli straffad med böter eller fängelse. 2017–2021 dömdes 27 personer till fängelse för brott mot totalförsvarsplikten. För den som vägrar att genomföra militär grundutbildning kan straffet bli upp till ett ett års fängelse, motsvarande fyra års fängelse vid höjd beredskap.
Svenska Freds anser att det är mycket allvarligt att det inte varit någon debatt kring hur värnpliktiga kan påverkas av ett Natomedlemskap. För att lyfta frågan skrev vi en debattartikel där vi kräver att den utredning som ser över lagstiftningen för att använda värnpliktiga utomlands måste säkerställa att värnpliktiga inte tvingas strida för Nato.
LÄS
Fredsakademin besöker gymnasieklasser och håller workshops i hållbar fred och mänsklig säkerhet, där eleverna själva får reflektera kring vad fred och säkerhet betyder för dem. Med syftet att lyfta de perspektiv som sällan annars får höras skapar Fredsakademin en arena där ungas röster får ta plats i fredsfrågor. Sedan projektets start har Fredsakademin engagerat över 4000 gymnasieelever i samtal om fred och säkerhet spritt över hela Sverige – och fler kommer det bli! Gymnasieläraren Joakim och hans elever har vid två tillfällen deltagit på workshop med Fredsakademin. Han tycker att fler lärare borde ta emot besök av Fredsakademin i klassrummet.
VARFÖR ÄR DET VIKTIGT MED EN WORKSHOP I HÅLLBAR FRED OCH SÄKERHET?
- Jag tycker att det är viktigt för både elever och lärare att reflektera kring vad fred faktiskt är och om det är möjligt att uppnå på ett hållbart sätt. Jag tror det är viktigt att bli presenterad med perspektiv som faktiskt strävar efter att vi inte bara ska ha en maktbalans där krig är något slags cykliskt fenomen som återkommer. Det är extra viktigt att diskutera dessa frågor med ungdomar idag då krig i världen plötsligt kommit mycket närmare vår vardag.
HAR FREDSAKADEMINS WORKSHOPS VARIT ANVÄNDBARA I DIN UNDERVISNING?
- Jag tycker att Fredsakademins workshops erbjuder en djupare inblick i många av de problem som eleverna funderar över gällande säkerhet och väpnade konflikter. Det finns många åsikter hos eleverna som inte alltid får utrymme i den "vanliga" undervisningen som istället får ta plats vid tillfällen som Fredsakademins workshops. Workshopen är därför ett fantastiskt komplement till elevernas skolgång. Enligt läroplanen ska undervisningen innefatta en rad aspekter som har med mänskliga rättigheter, trygghet och respekt att göra.
- För mig var det mest givande att få se eleverna diskutera stora frågor om fred och säkerhet som de inte alltid har möjlighet att göra i skolan. Det är också väldigt intressant att se hur de reflekterar över sina egna värderingar och
åsikter i förhållande till både sig själva och till varandra. Jag tycker att workshopen är ett bra tillfälle för eleverna att utmana sina egna uppfattningar om väldigt stora och svåra frågor som kanske inte alltid har självklara svar.
- Vad som också är ett bevis på att Fredsakademins workshop är givande för eleverna är att de spontant fortsatte att diskutera frågorna från workshopen under lång tid efter den. När det sker så bekräftar det att de ämnen som workshopen handlar om är något som engagerar eleverna!
KOMMER DU BOKA IN FREDSAKADEMIN IGEN?
– Absolut! Jag har varit och besökt er två gånger nu och hoppas kunna göra det fler gånger i framtiden!
LINDA ÅKERSTRÖMS BOK DEN SVENSKA VAPENEXPORTEN KOM UT FÖRSTA GÅNGEN 2016
OCH HAR SEDAN DESS LÄSTS AV EN BRED KRETS OCH ANVÄNDS REGELBUNDET SOM KÄLLA
I UPPSATSER OCH FORSKNING. DEN ÄR UNIK SOM DEN FÖRSTA BOKEN ATT TA ETT HELHETSGREPP OM SVENSK VAPENEXPORT. NU GES DEN UT IGEN, I UPPDATERAD NYUTGÅVA MED FÖRORD AV JOURNALISTEN OCH FÖRFATTAREN ERIC ROSÉN. BOKEN GES UT PÅ LEOPARD FÖRLAG.
VARFÖR EN UPPDATERAD VERSION AV BOKEN?
- Förlaget kontaktade oss i höstas eftersom boken hade sålt slut där. Eftersom frågan är så aktuell nu lanserades idén på något slags nyutgivning istället för att bara trycka nya. Eftersom det hade hänt så mycket som också påverkar vapenexporten behövde en hel del uppdateras. Det slutade med att det blev en tredje uppdaterad nyutgåva, med ny statistik och ett förord som reflekterar över förra årets händelser skrivet av författaren och journalisten Eric Rosén.
VEM SKA LÄSA BOKEN?
- Alla som är intresserade av svensk vapenexport och hur den fungerar, eller av svensk politik och vapenexportens roll i den. Eller som undrar vad Dr Alban har att göra i en bok om vapenhandel.
FINNS DET NÅGOT NYTT SOM DU VILL BERÄTTA OM SVENSK
- Det jag framför allt behövde uppdatera handlade om den svenska Natoansökan. Den svenska vapenexportpolitiken är historiskt nära knuten till tanken om svensk neutralitet och senare militär alliansfrihet så det stora skifte som ett Natomedlemskap skulle innebära förändrar också, om inte praktiken, så i alla fall argumentationen. Sveriges vapenexport till Turkiet är också ett exempel som visar på många intressanta och problematiska delar av vapenexporten och dess politiska roll och påverkan. Och så öppnar vapenleveranserna till Ukraina ett historiskt sett nytt förhållningssätt till svensk vapenexport som politiskt verktyg. Allt detta hoppas jag att boken kommer att ge möjlighet att prata mer om.
HÄR KAN DU KÖPA BOKEN OCH
SAMTIDIGT GE EN GÅVA TILL VÅRT
FREDSBYGGANDE ARBETE:
VAPENEXPORT MED NYUTGÅVAN?
Regeringen har beslutat att minska stödet till civilsamhället.
En vecka innan det nya året fick vi veta att 700 000 kronor i utlovade medel till Svenska Freds för 2023 dras tillbaka.
Förra året innebar det stödet att vi bland annat kunde ha en person anställd för att granska och analysera processen med den svenska Natoansökan, Sveriges kärnvapenpolitik och militärens påverkan på klimatet. Ofta var vi den enda kritiska rösten i en allt mer militariserad debatt.
I år kan vi vara tvungna att dra ner på det arbetet.
Ditt stöd behövs därför nu mer än någonsin. Var med och se till att vårt fredsarbete kan fortsätta! Ge en gåva!
Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. Vi arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.
