KRÖNIKA: DEMOKRATISK TILLBAKAGÅNG I SVERIGE?

LINNÉA PLUGGAR STATSVETENSKAP OCH GICK FREDSAKADEMINS FREDS- OCH LEDARSKAPSUTBILDNING HÖSTEN 2022. JUST NU GÖR LINNÉA PRAKTIK PÅ SVENSKA FREDS, I DENNA KRÖNIKA REFLEKTERAR HON ÖVER DEN POLITISKA UTVECKLINGEN I SVERIGE OCH VILKEN FRAMTID VI ÄR PÅ VÄG MOT.

Ungdomsåren ska vara år av frihet, entusiasm och hopp; år då framtiden känns ljus och möjlig att förändra. Men när det nya året inleds med ett flertal händelser kopplade till yttrande- och tryckfriheten är det lätt att som ung börja tvivla. Grundlagsändring, politiska uttalanden som tummar på yttrandefriheten och kraftigt minskat bistånd för civilsamhället; vad för sorts framtid är vi på väg mot?

Första januari trädde utlandsspionerilagen i kraft, en grundlagsändring som kriminaliserar kritisk rapportering om Sverige och Sveriges militära samarbeten med exempelvis Nato och FN. Den som bedöms sprida hemliga uppgifter som kan "skada Sveriges relation till andra länder eller organisationer", kan nu dömas till fängelse i upp till åtta år.

Samtidigt har regeringen skurit ned på biståndet Konsekvenserna av detta märks redan nu och slår hårt mot arbetet för fred och säkerhet. Flera organisationer kämpar för att överleva och en del måste läggas ned helt. I Sverige är det framförallt biståndet för informationsoch kommunikationsstöd som minskat, vilket drabbar organisationer som granskar makthavare och sprider kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter. Bland annat Östgruppen meddelar att informationsstödet varit avgörande för möjligheterna att samla in fakta om människorättsbrott i Ukraina.

processen med Natoansökan.

I min mening gör starten på 2023 tydligt att Sverige befinner sig i en demokratisk tillbakagång. Utlandsspionerilagen riskerar att leda till journalistisk censurering. Det minskade biståndet till civilsamhällesorganisationer kommer minska antalet röster och perspektiv som vi får ta del av, och i längden också vad vi kan uttrycka. Det påverkar det demokratiska samtalet och handlar om en inskränkning av yttrandefriheten – och därmed grunden i den svenska demokratin.

känns tung vi har ju redan en klimatkris att bära på våra axlar, ska vi även behöva försvara demokratin?"

Det är högst oroande att på kort tid se flera tecken på Sveriges demokratiska tillbakagång. När det demokratiska utrymmet krymper, exkluderas de grupper som redan har begränsat utrymme i samhällsdebatten först. Ett exempel på en sådan grupp är unga. Framtiden känns tung - vi unga har ju redan en klimatkris att bära på våra axlar, ska vi även behöva försvara demokratin?

Dessutom har politiker uttalat sig på sätt som tummar på yttrandefriheten . Ni minns kanske pressträffen om Natoprocessen och Sveriges säkerhet som hölls i slutet av januari då statsminister Ulf Kristersson gav oss dubbla budskap: man får demonstrera, men man kanske inte bör göra det, särskilt inte om det kan påverka

Det är otroligt viktigt att synliggöra utvecklingen mot en demokratisk tillbakagång och försöka motverka den. Det finns en stark kraft i att lyfta ungas röster och vad vi kan göra för att organisera oss och fortsätta ta plats och höras i samhällsdebatten. Fredsakademin är en arena för just det och som gav mig utrymme för mitt engagemang. Det är när vi tystnar som den demokratiska tillbakagången får fäste, men jag vet att ungas röster kommer fortsätta höras; genom Fredsakademin, i samhällsdebatten och för en framtid som ska kännas ljus och hoppfull.

SKRIBENT: LINNÉA PETERSSON

REPORTAGE: HUR KAN VÄRNPLIKTIGA

PÅVERKAS AV ETT SVENSKT NATOMEDLEMSKAP?

I BÖRJAN AV 2023 landade mönstringunderlaget hos över 100 000 unga som fyller 18 i år. De har behövt ta ställning till att genomföra militär grundutbildning, samtidigt som stora frågetecken kvarstår kring hur ett potentiellt svenskt Natomedlemskap kan påverka värnpliktiga. Fredsakademin reder ut vad vi vet om processen och har träffat två ungdomar som berörs.

DEN 16 MAJ 2022 fattade Sveriges dåvarande regering beslut om att ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato. Det var ett stort säkerhetspolitiskt beslut som fattades snabbt, med utebliven debatt om den faktiska innebörden. Hur ett medlemskap påverkar Sverige i praktiken vet vi ännu inte, men en grundpelare i Nato är alliansens femte paragraf, artikel 5, som innebär att en attack mot ett medlemsland innebär en attack mot hela alliansen. Det väcker frågor om vad Sverige blir skyldiga att bidra till, och därmed hur unga värnpliktiga kommer att påverkas. Bland annat finns frågetecken kring utlandstjänstgöring.

I DAGSLÄGET SKICKAS endast anställd personal på utlandsuppdrag, men det finns gråzoner. Enligt lag får värnpliktiga användas för försvar av Sverige, men i ett uttalande till SVT i december 2022 underströk försvarsminister Pål Jonson att det är en definitionsfråga vad det innebär. Trots att värnpliktiga kan påverkas av ett Natomedlemskap har det varit knapphändig debatt om konsekvenserna för dem som berörs av plikten liksom vad unga själva tänker kring detta. Fredsakademin har därför träffat ett par unga för att höra hur de tänker om den svenska Natoanslutningen och hur ett potentiellt medlemskap kan påverka dem.

- Jag gjorde min militära grundutbildning med tanken att om något händer Sverige så anser jag att jag har en skyldighet att kunna hjälpa till om jag kan, då jag tycker att vårt land och vår rätt att leva som vi själva vill är värda att försvara. Att då eventuellt behöva riskera mitt liv för länder som kanske inte alls står upp för samma saker som vi gör blir en konstig tanke, och går inte ihop med anledningen till mitt val att göra värnplikten, säger en ung person som både genomfört militär grundutbildning och varit anställd soldat hos Försvarsmakten.

ÄVEN OM FÖRSVARSMINISTER Pål Jonson sagt att frivillighet och motivation ska väga tungt i frågan om utlandsplacering, kvarstår frågetecken om huruvida unga genom plikt kan skickas på utlandsuppdrag. I dagsläget är frågan inte reglerad och regeringen har därför tillsatt en departementsutredning som ser över lagstiftningen. Delar av utredningen ska presenteras den 31 mars, men väntas inte slutredovisas förrän 15 december. Samtidigt väntas Sveriges riksdag ta beslut om en Natoanslutning i mars. Om frågan om utlandstjänstgöring inte är avgjord då kommer riksdagen inte kunna ta ställning till slutsatserna kring hur ett Natomedlemskap kan komma att påverka värnpliktiga.

SVENSKA FREDS HAR TIDIGARE lyft riskerna med ett svenskt Natomedlemskap då det innebär att Sverige militärt allierar sig med stater som har grava demokratiska brister. Turkiet är enligt Freedom House klassat som ofritt och har begått folkrättsbrott genom militära offensiver mot norra Syrien. Även människorättsorganisationer som Amnesty har lyft att Turkiet begått krigsbrott, övergrepp och kränkningar under den väpnade konflikten i Syrien. Ett Natomedlemskap kan också riskera att öka militära spänningar som i sin tur ökar risken för att Sverige dras in i väpnade konflikter, även tillsammans med odemokratiska allierade.

- Sveriges inträde i Nato kan förändra situationen för tjänstgörande då det innebär att Sverige får försvarsskyldighet till andra Natoländer. Jag antar att detta ger en ökad risk för att Sverige skulle behöva militärt engagera sig i krig. Jag har egentligen aldrig varit intresserad av att göra värnplikten, men i och med Sveriges eventuella Natomedlemskap så känner jag att jag absolut inte vill tjänstgöra då jag inte vill engagera mig själv i krig, säger en av de ungdomar som skickat in mönstringsunderlaget i år.

SEDAN HÖSTEN 2021 har Fredsakademin engagerat över 4000 unga som berörs av värnplikten i samtal om fred och säkerhet, framförallt genom besök i gymnasieskolor. Fredsakademin har märkt att Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina, Sveriges Natoansökan och ökade krav på militär upprustning har gjort att fler känner oro för att kallas till värnplikt. De unga som berörs av värnplikten har dessutom begränsad möjlighet att påverka politiskt då de antingen är omyndiga eller nyligen har fyllt 18 år. Frågetecknen som finns kring vad ett Natomedlemskap kan komma att innebära för utlandstjänstgöring gör även att de unga som nu fyllt i mönstringsunderlaget inte fullt ut vet vad de tar ställning till.

- Det är i sig en konsekvens av den påskyndade processen med Sveriges Natoansökan och den uteblivna debatten om dess innebörd. Det är ett stort demokratiskt problem att de som berörs knappt hunnit fylla 18 och haft begränsade möjligheter till inflytande i frågan, säger Fredsakademins projektledare Rebecka Lindholm Schulz som mött unga som berörs av värnplikten under det senaste året.

DET FINNS ALLTSÅ stora frågetecken kring hur ett Natomedlemskap kan påverka utlandstjänstgöring. När riksdagen fattar beslut om Sveriges Natoanslutning i mars är det möjligt att vi inte fullt ut kommer veta vad ett Natomedlemskap kan komma att innebära för värnpliktiga. Inte heller vet de över 100 000 18-åringar som fått mönstringsunderlaget hur en militär grundutbildning med efterföljande krigsplacering i det militära försvaret kan påverka dem. Det är därför viktigt att nu både lyfta frågan till debatt, liksom att säkerställa att ungas röster får höras och att unga får klarhet i hur Nato kan påverka deras framtid.

SKRIBENT: ALVA TILLING

V Rnplikten I Sverige

Värnplikten återaktiverades 2017, bland annat med anledning av att försvarets personalbehov inte kunde fyllas genom frivillig rekrytering. Även om det är sagt att rekrytering till militär grundutbildning ska baseras på frivillighet så långt det går, ökar risken för att unga kommer att behöva göra värnplikten mot sin vilja när fler ska pliktas in framöver. Försvarsmakten meddelade också i slutet av januari att fler omotiverade kommer behöva göra värnplikten. Att det är en plikt innebär att den som inte genomför mönstring eller militär grundutbildning när den blir kallad kan bli straffad med böter eller fängelse. 2017–2021 dömdes 27 personer till fängelse för brott mot totalförsvarsplikten. För den som vägrar att genomföra militär grundutbildning kan straffet bli upp till ett ett års fängelse, motsvarande fyra års fängelse vid höjd beredskap.

Natomedlemskap Och V Rnplikten

Svenska Freds anser att det är mycket allvarligt att det inte varit någon debatt kring hur värnpliktiga kan påverkas av ett Natomedlemskap. För att lyfta frågan skrev vi en debattartikel där vi kräver att den utredning som ser över lagstiftningen för att använda värnpliktiga utomlands måste säkerställa att värnpliktiga inte tvingas strida för Nato.

LÄS