Forskarbladet #jubileumsutgåva by Svenska Branschforum

E N E S T E D T. S E

PATENT

JURIDIK

TRANSAKTIONER

Ännu större affärsmöjligheter Du känner kanske till oss genom Brann Patent och Brann Juridik? Med nya affärsområdet Brann Transaktioner erbjuder vi nya tjänster och tar begreppet fullservice till nästa nivå. Nu hjälper vi dig hela vägen från patentansökan och varumärkesansökan, därefter värdering av patent och varumärken och slutligen till en eventuell försäljning av bolaget. Förutom Due Diligence får du också hjälp med själva försäljningsarbetet genom vårt nätverk av affärsförbindelser på hög nivå. Vi erbjuder också unik kompetens inom kommersialisering och affärsutveckling. Kort sagt, med nya affärsområdet Brann Transaktioner ger vi dig ännu större affärsmöjligheter.

F R Å N I D É T I L L A F F Ä R S N Y T TA B R A N N A B – K O N S U LT E R I I M M A T E R I A L R Ä T T, K O M M E R S I E L L J U R I D I K O C H T V I S T L Ö S N I N G B R A N N @ B R A N N . S E W W W . B R A N N . S E STO CKH O L M 0 8 - 42 9 10 0 0 G ÄVLE 026 -18 6 3 20 GÖTEBORG 070 - 6 86 29 41 LUND 0 4 6 -271 77 0 0 UPP SAL A 018 -56 89 0 0

CHEFREDAKTÖR Martin Hagwall 073 965 44 37 hagwall@svenskabranschforum.se BITRÄDANDE REDAKTÖR Rebecca Larserö 076 311 82 44 larsero@svenskabranschforum.se

REDAKTIONEN PRODUKTIONSCHEF Filip Lindén 070 438 13 68 layout@svenskabranschforum.se KORREKTUR Stefan Andersson 070 171 56 45 andersson@svenskabranschforum.se FOTOGRAFI

S.23

NANOTEKNIK.

S.51

Magnus Gotander 070 811 28 00 magnus.gotander@bilduppdraget.se

KEMIFORSKNING.

BILDHANTERING Oliver Wisseng 070 493 32 53 wisseng@svenskabranschforum.se ANNONSFÖRSÄLJNING Fredrik Ekström 072 015 87 83 ekstrom@svenskabranschforum.se

S.56 S.27

TRÅDLÖST.

PRAKTIKANT Patricia Olänge WEBBUTVECKLING Christian Ålander 070 488 34 58 alander@svenskabranschforum.se Kristofer Carlsson 070 488 34 58 carlsson@svenskabranschforum.se

S.47

ENCELL.

SIMULERING.

“TANKEN ÄR ATT SKAPA STARKA MILJÖER FÖR GRUNDFORSKNING”

Ove Nilsson

Mats Alvesson: Många av studenterna väljer utbildning inte efter intresse, snarare är det svårighetsgraden som är det avgörande.

EKONOMI Kjell W Andersson 070 673 44 31 kjellwandersson@gmail.com PREPRESS & TRYCK Bengt Jansson Modintryckoffset, Stockholm 2012 08 556 767 36 bengt@modintryckoffset.se

0046 (0)8 753 19 00 Kungsgatan 29 111 56 STOCKHOLM info@svenskabranschforum.se www.svenskabranschforum.se Utgivning och produktion av Svenska Branschforum. Vi vill tacka tidningens medverkande aktörer som delfinansierat projektet och gjort tidningen möjlig.

S.28 INNOVATIONSDÖDEN.

S.77 INNEHÅLL

PSYKIATRI.

BIOMATERIAL.

INNOVATIONSLANDET INDUSTRI & TEKNIK Kommersialisering s.14 Forskarporträtt s.18 Nanoteknologi s. 20 Samhällsforskning s.32

Energi s. 40 Produktion s. 48 Skogen s. 54

S.55

. HÄLSA & SJUKVARD Folkhälsa s. 62 Patientsäkerhet s. 66 Neurologi s. 74 Genusmedicin s. 78 Onkologi s. 84

Jรถrgen Hansson

S.30

MJUK VARA, HÅRD KONKURRENS

CHALMERS SOFTWARE CENTER

Jan Bosch

S.75

KASTAR NYTT LJUS PÅ ALZHEIMER & SMÄRTA

UPPSALA BERZELII CENTRE

Mikael Karlsson

Fredrik Nikolajeff

S.50

NÄR DATORN GÖR JOBBET

WINGQUIST LABORATORY

Rikard Sรถderberg

LEDARE

Samarbete mellan högskolor och . näringsliv ger langsiktig tillväxt och välfärd » En ny undersökning visar att forskning som görs till-

sammans mellan högskolor och näringslivet skapar förutsättningar för långsiktig tillväxt och välfärd. - Forskning i samproduktion stärker både konkurrenskraften, den akademiska utvecklingen och välfärden i Sverige, säger Madelene Sandström, vd för KK-stiftelsen.

Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen, har utvärderat samtliga så kallade HÖG-forskningsprojekt som avslutades 2009. Det är ett 20-tal projekt, som KK-stiftelsen finansierat med 46 miljoner kronor genom att betala högskolans forskning, medan näringslivet medverkat med främst medarbetare, tester och utrustning till ett värde motsvarande KK-stiftelsens investering. Tetra Pak, ABB, Södra Timber, Gina Tricot, Sandvik Coromant, Iggesund Paperboard och Fiberdata är några av företagen som medverkat. I varje projekt har minst två företag deltagit, eftersom KKstiftelsen aldrig finansierar uppdragsforskning. - Undersökningen visar tydligt att forskningsprojekten har höjt företagens kompetens, breddat marknaden, gett nya produkter, metoder och processer, säger Madelene Sandström. Samtidigt har de skapat akademisk nytta, byggt upp forskargrupper, påverkat grundutbildningen, gett nya idéer och varit en dörröppnare för akademin. Tidigare i år presenterade Novus en undersökning där hälften av Sveriges 100 största och medelstora exportföretag som bedriver forskning deltog. Nio av tio hävdar att samarbetet mellan näringsliv och akademi måste öka, 82 procent skulle förlägga mer forskning i Sverige om samarbetet ökade, och 76 procent av företagen säger att det är viktigt med geografisk närhet till en högskola/universitet för att kunna rekrytera kompetent personal och få tillgång till kompetensutveckling. - Det är inte bara storstadsregionerna som behöver välutbildad arbetskraft, utan också små och medelstora städer där den svenska basnäringen finns, säger Madelene Sandström. Det största värdet med Bergsslagen får inte vara möjligheten att turista i området. Istället måste gruvnäringen och metallindustrin även framgent vara huvudfrågan där.

HÖG-undersökningen Citat från företagen: ”Projektet har lett till utveckling av en helt ny metod för besiktning av järnvägsslipers av trä. Screeningmetoden är unik i världen.” Per-Olof Bergman, RailDoc AB ”Vi har lärt oss hur komplicerade oxid-materialen är. Här gav oss projektet ny kunskap och mycket viktig sådan. Denna insikt är helt nödvändig för företagets fortsatta utveckling.” Joakim Bäckström, Permascand AB/AkzoNobel ”Vi fick både en ny metod för att lösa ventilationsproblem och nya produkter. Vi är än så länge ensamma om tekniken.” Timo Karkulahti, Stravent Oy Citat från akademin: ”Det akademiska resultatet hade vi aldrig lyckats med utan den starka support vi har fått av företagen. Det finns inte ett universitet i världen som skulle ha råd med att sätta upp den experimentella uppställningen.” Mattias O’Nils, professor, Mittuniversitetet ”Utbytet med företagen har gett bättre forskning, som i sin tur lett till publicitet och bättre underlag till de kurser vi ger till våra studenter.” Svante Andersson, professor, Högskolan i Halmstad ”Många forskare kan bara testa sina resultat i laboratoriemiljö. Vi har faktiskt implementerat vår metod i riktiga företag. ” Kurt Sandkuhl, professor, Högskolan i Jönköping

Novus-undersökningen

Sandström menar att innovationer måste utvecklas där förädlingsvärdet kan bli som störst, och att de nya universiteten och högskolorna måste ges större möjlighet att bygga upp vetenskapligt starka och profilerade forskningsmiljöer.

l 82 procent av företagen som medverkat säger att de skulle kunna förlägga mer forskning i Sverige om samarbetet mellan akademi och företag ökade. l 78 procent uppger vidare att de skulle kunna öka sin forskning i landet om regeringen skulle satsa mer på företagsnära och behovsmotiverad forskning. l 74 procent av företagen tror att Sverige kommer förlora viktig spetskompetens till andra länder, så kallas ”Brain-drain-effekt”, om alltmer FoU-enheter flyttar utomlands. l 76 procent av företagen säger att det är viktigt med geografisk närhet till en högskola/universitet för att kunna rekrytera kompetent personal och få tillgång till kompetensutveckling.

- Den offentliga diskussionen som hävdar att det inte ska finnas forskning vid högskolorna är helt verklighetsfrämmande och ignorerar förutsättningarna för nationell tillväxt.

Hälften av Sveriges 100 största och medelstora exportföretag som bedriver forskning har deltagit i denna undersökning, som Novus genomfört på uppdrag av KK-stiftelsen och Mälardalens högskola.

FORSKARBLADET

Jens Morgensen:

INNOVATIO S.15

UPPHOVSRÄTT.

INSTITUT. 12

FORSKARBLADET

S.16

Astrazenecas nedläggning i Södertälje - ett dråpslag för svensk forskning inom Life Science eller en möjlighet till nya projekt och innovationer?

ONSLANDET

FORSKARBLADET

Vi har utbildat

entreprenörer .

i trettio ar » Mer än fem hundra uppfinnare har fått lära sig entre-

prenörskap på Idéum. Utbildningen berör alla aspekter, från ax till limpa.” Säger Robert Nilsen, utbildningschef på Idéum.

Foto: PRV

Kommersialisering av idéer

bidrar till samhällsnyttan

tioner bidrar innovatören direkt till den svenska tillväxten. Framgången öppnar också dörrar till mer innovation och skapar möjlighet till fler nya bolag.

På PRV kan man få hjälp med att skydda sin innovation på flera olika sätt, ett viktigt steg på vägen till kommersialisering.

– Innovationsverksamhet är ofta en djungel, men vi försöker förse våra elever med karta, kompass och ett visst mått av helikopterseende, säger Robert Nilsen. Dessutom får de ett brett kontaktnät inom näringslivet. Ömer Altun gick utbildningen 2009. Hans golvmopp med flyttbart skaft är bara en av flera olika innovationer som nått marknaden och Ömer är övertygad om att det skulle tagit honom tio år att skaffa sig all den kunskap på egen hand som han fick under året på Idéum. – Att gå Idéum var en satsning på mig själv, säger han. Det var här jag tog steget från uppfinnare till entreprenör.

FAKTA Sedan 1979 har Idéum utbildat mer än 500 av landets uppfinnare och innovatörer genom skolans innovationsutbildning ”Tekniskt Nyskapande”. Läs mer om utbildningen och ansök på: www.ideum.nu.

FORSKARBLADET

Generaldirektör på Patent- och Registreringsverket

» Med lyckad kommersialisering av idéer och innova-

Det räcker inte med att göra en uppfinning, vill man ha ut den på marknaden måste man också ROBERT behärska själva entreprenörska- NILSEN pet. Idéum i Lidköping lär ut allt Utbildningschef från hur man bedömer kvalite- på Idéum ten på en idé till hur man skriver en affärsplan, söker patent, förhandlar med intressenter och Foto:Idéum väljer design på förpackningen, med mera.

SUSANNE ÅS SIVBORG

- Registrerbara skydd som patent, designskydd och varumärkesskydd samt ej registrerbara skydd som upphovsrätt, ger innovatören en välförtjänt ensamrätt och ett försprång gentemot konkurrenterna på de marknader där man vill verka. Med ett patent skyddar du din uppfinning och ökar möjligheterna till att få tillbaka de investeringar du har gjort. Som motprestation till det värdefulla skydd du får blir din uppfinning offentliggjord efter en tid. Detta för att inte bromsa utvecklingen och innovationskraften inom olika områden. Det bidrar också till att öka kompetensen hos andra forskare och innovatörer. Som innovatör bidrar du alltså till utvecklingen av flera nya idéer, produkter och tjänster. Det gagnar samhället i stort, berättar Patent- och registreringsverkets genrealdirektör, Susanne Ås Sivborg. Sveriges målsättning är att vara det mest innovativa landet år 2020. Här har PRV en viktig roll i det svenska innovationssystemet. - Rätten till de egna idéerna har stor betydelse i flera skeden av innovationsprocessen. Därför satsar PRV på att öka kunskapen om immaterialrättens roll som affärsverktyg. Det gör vi bland annat i ett samarbete med Vinnova genom utbildningsinsatser för svenska rådgivarorganisationer och kommunikationsinsatser som initialt vänder sig till innovativa små och medelstora företag, avslutar Susanne Ås Sivborg.

Kommersialisering

Med en aktör blir det enklare för kunden » Vid årsskiftet går Almi och Innovationsbron samman och det sam-

lade tjänsteutbudet blir tillgängligt via Almis fyrtio kontor över hela landet. Uppdraget är detsammasom tidigare: Att skapa tillväxt och förnyelse i Svenskt näringsliv. Almi och Innovationsbron har många likheter. Den viktigaste är att båda organisationerna vill få fram fler framgångsrika företag. Det finns dock skillnader i erbjudandet. Innovationsbron vänder sig i första hand till entreprenörer med kunskapsintensiva affärsidéer. Almi har ett bredare perspektiv och vänder sig till hela spektrat av entreprenörer, från levebrödsföretagare till entreprenörer med ambitioner att växa på internationella marknader.

”

Samordningsvinsterna är stora. En annan följd är att det blir mycket lättare för kunderna som nu får en aktör att vända sig till istället för två.

säger Göran Lundwall.

Innovationsbron erbjuder såddkapital och driver även inkubationsprogrammet, BIG Sweden, som riktar sig till inkubatorer. Almi erbjuder dels rådgivning och dels finansiering i form av lån eller riskkapital. – Det finns många fördelar med att Almi och Innovationsbron går samman, berättar Göran Lundwall, vd och koncernchef för Almi Företagspartner AB. Tillsammans får vi bättre förutsättningar att ta fram just de tjänster som passar kunden. Vi kommer att kunna erbjuda hela kedjan av tjänster som efterfrågas för att utveckla en idé till ett framgångsrikt företag. I en sammanslagen organi-

GÖRAN LUNDWALL VD och Koncernchef på Almi Foto:Almi

sation blir vi bättre på att fånga upp idéer som annars hade riskerat att hamna mellan stolarna. När Almi och innovationsbron gått ihop kommer nuvarande erbjudanden att finnas kvar. Dessutom är ambitionen att frigöra resurser för att ta fram nya erbjudanden för idéer i tidiga skeden. Det nya Almi kommer alltså att tillhandahålla rådgivning, lån och riskkapital genom hela kedjan från idéfas till expansionsfas. En betydelsefull del är även inkubationsprogrammet som riktar sig till inkubatorer där blivande tillväxtföretag får affärscoachning i syfte att utveckla och skapa affärer. – Innovationsbrons nuvarande verksamhet kommer att få större möjlighet att nå ut i och med att den kommer att finnas tillgänglig via Almis alla fyrtio kontor runt om i landet, säger Göran Lundwall. För kunderna blir det enklare eftersom de kan vända sig till en och samma organisation. Regeringen ser också att sammanslagningen ger möjligheter till effektivisering. Där syftet är att resurserna ska ge maximal effekt hos kunderna. – Samordningsvinsterna är stora, säger Göran Lundwall. En annan följd är att det blir mycket lättare för kunderna som nu får en aktör att vända sig till istället för två. Vårt sammanslagna erbjudande blir mycket tydligare för kunderna jämfört med tidigare.

FAKTA Almi Företagspartner l 3 331 företag beviljades lån på totalt 2 023 miljoner kr. l 15 483 kunder fick rådgivning. l Almi Invest gjorde 44 nyinvesteringar. l Över 700 mentorpar sammanfördes i mentorverksamheten. l 25 500 personer deltog i seminarier. Innovationsbron l 42 nyinvesteringar i direktägda portföljbolag. l Inkubatorprogrammet Big sweden lanserades. I programmet ingår 46 inkubatorer, varav 21 fick resultatbaserad driftsfinansiering. l Finansiella insatser på totalt 202 miljoner kronor, varav 69 procent avsåg såddfinansiering och 31 procent inkubation.

Alla uppfinningar .

far fingeravtryck » Med finansiering från Vinnova ska-

par Uppdragshuset ett verktyg för att automatiskt ta fram beslutsunderlag för bedömning av innovationsidéer. ”På det här sättet blir arbetet effektivare.” Säger Linus Wretblad,VD på Uppdragshuset.

Uppdragshuset arbetar normalt med att göra analyser och ge råd inför en patentansökan och det är förstås guld värt att tidigt i innovationsprocessen på ett enkelt sätt kunna ta reda på vad som redan finns uppfunnet. För några år sedan LINUS skapade Uppdragshuset WRETBLAD sajten Nordiska Patent, där alla patent som public- Vd på Uppdragshuset erats i Norden finns med. Foto:Uppdragshuset

Sökningen är gratis och har blivit väldigt populär och nu tar Uppdragshuset ett steg till och tar fram ett verktyg som automatiskt plockar fram liknande texter ur en egen databas. - För varje idé skapas ett elektroniskt fingeravtryck för ”innehållet” och därifrån tas dokument med liknande fingeravtryck fram, vilket gör det enkelt att hitta, berättar Linus Wretblad. Vinnova har bidragit med 3 miljoner till detta forskningsprojekt och i slutet av året ska verktyget AutoMatch vara färdig.

Kommersialisering

”Sverige behöver en större institutsektor” »

Sverige har i grunden goda förutsättningar för att även fortsättningsvis vara ett bra innovationsland. RISE:s vd Peter Holmstedt anser dock att vår institutsektor behöver växa en del och vi behöver en bättre institutpolitik. Regeringens nationella innovationsstrategi är under utarbetande och kommer vara klar i höst. Statliga RISE Holding, ägarbolag i RISE Research Institutes of Sweden, är delaktigt i processen. Dess vd Peter Holmstedt är positiv:

Ett problem i Sverige är att det även saknas en institutspolitik. När det gäller institutspolitik kan Tyskland vara värt att lära av: - I Tyskland har man olika typer av institut, men trots de olika institutssystemen är de sammanhållna i en institutspolitik och samverkar djupt med både universitet och näringsliv.

Han vill slå ihjäl myten om att Sverige har en liten institutssektor:

Peter Holmstedt är i grunden optimistisk när det gäller Sveriges förutsättningar som innovationsland. Goda förutsättningar finns, exempelvis den starka basindustrin som är en viktig förutsättning även för de små företagen, menar han.

Den offentliga forskningen får ungefär 30 miljarder kronor. Av dessa får institutssektorn en halv miljard, vilket är under två procent. - Investerar staten lite mer så kommer näringslivet att svara med minst lika mycket, det har vi visat under den här perioden. Relativt små medel ger stor effekt. I strama tider kan det vara väl värt att satsa på instituten, säger Peter Holmstedt.

FORSKARBLADET

ed en långsiktigt sammanhållen innovationspolitik attraheras företag att komma hit och

- Näringslivet är globalt och går dit bäst stöd finns. Det är fel slutsats att tro att om vi agerat på annat sätt hade Astra stannat. Men med en långsiktigt sammanhållen innovationspolitik så attraheras företag att komma hit och stanna kvar.

- Jag var tidigare orolig att innovationsstrategin skulle bli av typen: ”Nu gör vi allt för alla”. Jag framförde oron och det verkar som om strategin blir mer konkret trots att den är bred, vilket är mycket bra.

- Vi hade det tidigare, men inte nu längre. Men den har ändå potential att bli mycket större. En viktig del i vår strategi är att den ska växa på samma sätt som under den här propositionsperioden, säger han. Institutsektorn har växt från 1,8 miljarder kronor till runt 2,5 miljarder i år. Målbilden för RISE är 4 miljarder 2016, vilket Peter Holmstedt anser stämmer väl med näringslivets behov.

”

Nedläggningen av Astras forskningsanläggning i Södertälje var givetvis tråkig för forskningssverige, men Peter Holmstedt anser att man inte ska dra förhastade slutsatser av det.

- Politikerna glömmer ibland basindustrin; den kommer att minska tänker man. Det ska vara musik och design istället. Men allt hänger ihop i värdekedjor. Tillväxt i små och medelstora företag sker inte utan storföretag.

FAKTA RISE, Research Institutes of Sweden, är ett gemensamt varumärke för de flesta statligt hel- eller delägda industriforskningsinstituten i Sverige. Det utgörs av ett nätverk med 19 olika forskningsinstitut. Genom global samverkan mellan näringsliv, akademi och samhälle, innovation och forskningsexcellens skapar man tillväxt och konkurrenskraft.

stanna kvar, säger Peter Holmstedt.

Nagra svenska

forskningsinstitut » Innventia, SP Sveriges Tekniska Forsk-

ningsinstitut, Swedish ICT och Swerea. Så heter Sveriges fyra stora forskningskoncerner. I dessa koncerner ingår en rad forskningsinstitut, tydlig specialiserade på sitt område. Här följer några exempel: SMP Svensk Maskinprovning arbetar bland annat med CE-märkning av maskiner, produktionslinjer, säkerhetsfrågor och miljöfrågor. SMP skräddarsyr maskinprovningar, utbildningar och säkerhetsgranskningar efter önskemål. SMP är en del av SP. Swerea Kimab forskar kring material och korrosion. Transportindustrin är en bland många beställare av de nya material och produktlösningar som Swerea Kimab forskar fram. Fokus ligger bland annat på metalliska material, process- och legeringsutveckling samt korrosionsskydd. Acreo bedriver forskning och utveckling kring elektronik, optik och kommunikationsteknik. En stor del av arbetet handlar om att kommersialisera nya och spännande produktidéer. Acreo AB ingår i Swedish ICT Research AB.

Vi har inga patentlösningar Däremot har vi branschens högsta andel auktoriserade Europapatentombud* och förstår att varje fall är unikt. Vi hjälper dig med alla dina patentfrågor och anpassar oss efter dina specifika förutsättningar. Besök www.kransell-wennborg.se för mer information. *11 av 12 patentkonsulter hos Kransell & Wennborg är Europapatentombud (European Patent Attorneys)

Namn: Mats Alvesson Ålder: Ganska hög, dessvärre (men spelar innebandy utan problem). Yrke: Professor i företagsekonomi vid Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Bakgrund: Inomakademisk, det vill säga varit på universitet i alla år inklusive Linköping, Stockholm och Göteborg.

FORSKARPORTRÄTT

AlltFler studenter på våra universitet, men till vilken nytta? På senare år har det skett en massifiering av studenter och utbildningar på svenska universitet och högskolor. Det är förvisso bra att fler väljer att studera vidare, men vilken kunskap är det de får?

ånga av studenterna väljer utbildning inte efter intresse, snarare är det svårighetsgraden som är det avgörande. De klassiska ämnena, naturvetenskap och språk som tillhör den mer krävande kategorin, har tappat i popularitet gentemot den samhällsvetenskapliga och humaniora grenen som erbjuder en mångfald av olika kurser. Men tveksamma sådana, enligt Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet. - De flesta studenter är inte intresserade av utbildningar som är lite mer bildande och kvalificerande. De väljer att läsa enklare ämnen som turismvetenskap, modevetenskap och management. Genom att utöka kursutbudet skapar man ett fångstnät som leder till att alla kan hitta något. Syftet ska inte vara att så många som möjligt ska studera, snarare ska det vara att man lär sig något. Det är inte givet att man blir klokare bara för att man har läst en kurs. Det är lite tankeslött att utgå från att så är fallet.

Utvecklingen hänger samman med två drivkrafter. Den ena är att teknologin tar över. Behovet av arbetskraft minskar och då är det populärt bland politiker att hålla ned ungdomsarbetslösheten genom en stor högskolesektor. Det andra är att i rika samhällen är det betydelsefullt att ha ett bra jobb. Konkurrensen är hård, då ökar kravet på att ha en högskoleutbildning på sitt CV. Det allra enklaste sättet att åtgärda problemet är att försöka minska tillträdet. Det allra bästa är att höja kraven. - De studenter som är klart intresserade är villiga att jobba lite mer på sina studier. Även de som inte är lika fullt ut begåvade, men som är genuint intresserade kanske får läsa 50 timmar i veckan för att ta sig igenom sina studier. En högre nivå innebär att man får en bättre balans mellan antalet högskoleutbildade, faktiskt utvecklade kompetenser och möjligheter på arbetsmarknaden.

Det finns väldigt många olika lärosäten i Sverige. Det är svårt att dra en generell slutsats på hur kvaliteten på dessa är. Det man kan säga är att det råder en brist på forskarutbildade lärare i många ämnen. - Det finns en handfull forskare som är internationellt erkända. Men det är en rätt liten del av all forskning som uppmärksammas av forskarsamhället. Å andra sidan kan man se forskning som en kompetensutveckling på lokal nivå. Jämför man det svenska universitets- och högskolesystemet med omvärldens blir det ganska tydligt att vi har en systematisk inavel, åtminstone på de större och äldre universiteten. Svenska universitet anställer som regel de forskare som de själva har utbildat. Detta system undergräver möjligheterna att få fram skickliga forskare. - Forskare tenderar att inte flytta på sig, utan väljer att stanna på en och samma institution under hela sin karriär. Det leder till stora kvalitetsproblem. Det är ett problem att man börjat med befordringsproffesurer, det vill säga folk blir internt befordrade utan konkurrens. I Sverige har vi små miljöer vilket gör att bedömningen inte blir särskilt bra. I och med att vi har fått en massifiering av studenter och kurser på högskola och universitet finns det en överhängande risk att status på en högskoleutbildning går ned i framtiden. - Status är starkt kopplat till volym. Om alla sökande tas in leder det till ett negativt urval. Med en ökad volym får man även en ökad byråkratisering. En stor sektor leder till fler regler och procedurer.

Läs mer och kommentera artikeln på forskarbladet.se FORSKARBLADET

Nanotech

Lika billigt at » Ett av Mittuniversitets senaste projekt kal�-

las foam-coating där ett skum används för att göra nanotunna beläggningar på bland annat papper och glas. I skummet finns nanopartiklar, bland annat grafen, som fastnar på ytorna som ska beläggas. - Idag finns det ingen enkel metod som kan göra det vid hög hastighet, berättar Håkan Olin, professor i materialfysik vid Mittuniversitetet. Med den här tekniken kommer

Framtidens produkter byggs i molek » Många av filmvärldens vildaste fant-

asier är redan verklighet i laboratorierna och med hjälp av en 3D-printer går det att trycka allt från smycken till reservdelar till bilen. - Nanoteknik kan verka som rena Science fiction. Men det är inte fiktion, det är på riktigt, säger Åsalie Hartmanis VD för SwedNano Tech.

SwedNano Tech är en paraplyorganisation och intresseförening för företag i Sverige med någon form av förankring inom nanoteknik. - Sverige behöver en aktör som arbetar för att öka förståelsen och kunskapen kring nanoteknik, säger Åsalie Hartmanis. Tanken är att SwedNano Tech både ska vara en mötesplats och en informationsbas som samlar den senaste forskningen på området. Nanoteknik handlar om att bygga material från molekylnivå. Istället för att gräva upp mineraler ur marken kan vi med nanoteknikens hjälp skapa ämnen med just de egenskaper som vi vill ha. Lätta och hållbara material till bilkarosser, och det tryckkänsliga, självläkande skinn som brittiska forskare håller på att utveckla är några exempel. Kläder som inte kan bli smutsiga eller blöta är ett annat. Åsalie Harmanis tvivlar inte på att nanotekniken snart kommer att betraktas som lika revolutionerande för utvecklingen som industrialiseringen och den mekaniska vävstolen.

FORSKARBLADET

ÅSALIE HARTMANIS VD, SwedNano Tech - Detta är framtiden, säger hon. Redan om tio till femton använder man antagligen nanoteknik i de flesta delar av tillverkningsindustrin. Med dessa metoder kan man ju skapa material med precis de egenskaper som vi är ute efter. Det är ingen tvekan om att nano är ett område som växer snabbt. 2008 hade Sverige 700 forskare inom nanoteknik. I år är den siffran uppe i 3000. SwedNano Tech bildades i maj i fjol och en av föreningens uppgifter är att profilera Sverige i nanosammanhang. Vi är helt klart en aktör att räkna med när det gäller teknikut-

vecklingen och Sverige ska upp på nanoteknikens världskarta. Nanotekniken innebär även en del risker och dessa behöver vi vara uppmärksamma på. När vi skapar nya ämnen vet vi inte alltid om dessa är skadliga eller påverkar oss och naturen på något sätt. - Det går ju inte att bara titta i det periodiska systemet och se vad ämnet har för egenskaper, säger Åsalie Hartmanis. Därför måste det finnas ett stort säkerhetstänkande när man arbetar med nanopartiklar. Det är dock ingen tvekan om att nanotekni-

Nanotech

tt göra solceller som att trycka papper vi kunna bestryka ytor i 100 meter per minut. Det gör metoden väldigt billig. Solceller kan vi i princip tillverka till samma pris som papper. I stort sett varenda yta kan bestrykas med nanopartiklar och deras HÅKAN egenskaper bestämmer OLIN

förstås användningsområde. Väljer man exempelvis elektrokroma partiklar kan dessa byta färg från vitt till svart när man tillför spänning. - Detta är en metod som vi alla är väldigt upphetsade över, säger Håkan Olin. Troligtvis finns den på marknaden redan inom något år.

Holmlund, som är kulturchef på Sundsvalls Tidning, skrivit tillsammans med Håkan Olin. Olin ligger också bakom Nanofactory Instruments AB som har utvecklat ett nytt sorts elektronmikroskop som tillåter att man gör experiment samtidigt som man betraktar ämnet. Detta har sålts i 130 exemplar över hela världen.

Den svenska boken ”Nanorevolutionen Från Nobelpris till din vardag” har Susanne

kylverkstan ken även kan bidra till att lösa många miljöproblem. En bil byggd av lätta, superstarka fibrer förbrukar väldigt mycket mindre energi än ett tungt plåtschabrak, exempelvis. Under utveckling är också ett nytt biologiskt algbatteri som ska hjälpa oss med att lagra energi och en ny typ av solceller som hämtat inspiration från fotosyntesen. - Det sker jättemycket framstående forskning just nu, säger Åsalie Hartmanis. Nästa generation svenska storföretag hittar vi antagligen inom nanoteknikområdet.

FAKTA SwedNanoTech är Sveriges första paraplyorganisation för landets nanoteknikaktörer. Vi drivs av en okuvlig iver att sätta fokus på kraften och potentialen i svensk nanoteknik. Föreningen bildades år 2010 för att profilera Sverige som ett framstående nanoteknologiland inom forskning och produkter, men också som ett land med investeringsmöjligheter. I februari 2011 bildades servicebolaget SwedNanoTech AB. Till organisationen knyts även två referensgrupper, en för akademin och en för näringslivet. Besök oss på: www.swednanotech.com

FORSKARBLADET

Nanotech

Ångströmhuset i Linköping med en fasad av titanplåt rymmer det nya elektronmikroskopet Arwen.

Professor Lars Hultman, forskningsledare och Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet.

Linköping skapar unika nanomaterial med kort tid till industrialisering » Ett av världens mest kraftfulla elektron-

mikroskop placerat i ett ultrastabilt hus befäster Linköpings universitets plats inom eliten för material- och nanoforskning. – Vi skräddarsyr och studerar nya material ner till atomnivå, säger Lars Hultman, professor i tunnfilmsfysik och ordförande i Linköpings centrum för nanovetenskap, CeNano. Allt mer avancerade material ställer större krav på att man kan se exakt hur atomerna är placerade eller rör på sig. Det nya bildfelskorrigerade mikroskopet är ett genombrott för forskningen. Lars Hultman är en av de mest citerade materialforskarna i världen. Och forskningsmiljön i Linköping tillhör världens främsta. De har också varit ovanligt framgångsrika gällande forskningsanslag från bl.a. Vetenskapsrådet, Vinnova, Stiftelsen för strategisk forskning, EU, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och industrin. – Regeringen har valt att ge Linköping ett strategiskt forskningsområde inom materialvetenskap. Det förpliktigar, säger Lars Hultman. Här lever grundforskningen i nära växelverkan med näringslivet. Det bidrar till att skapa nya jobb och välstånd i landet. – Det finns ett stort industriellt intresse för forskningen och flera avknoppningsföretag härifrån kommersialiserar våra ytbelägg-

FORSKARBLADET

ningar, till exempel Thin Film Electronics, Impact Coatings och Graphensic. Vi utvecklar även tunnfilmsmaterial till neutrondetektorerna för den framtida forskningsanläggningen ESS. I ultramoderna labb skapar forskarna nya material med fantasieggande egenskaper. Det handlar om ytbeläggningar med helt nya keramiska blandmaterial, i kombinationer som överträffar de som bildas i naturen. –Vi förångar materialen i en vakuumkammare och styr atomernas rörelser, säger Lars Hultman. Syftet är att få material med unika egenskaper, till exempel superhårda ytor som kan användas för verktyg som skär i härdat stål. Nya funktionella nanomaterial har stor betydelse för att svensk elektronik- och verkstadsindustri ska hålla ställningarna. – Vi har byggt in en smarthet i ytan, kameleontiska material, som gör att materialet blir hårdare när temperaturen stiger då verktyget används. Fördelen är att man kan skära djupare och snabbare. Ett annat exempel är fullerenlika ytbeläggningar med minskad friktion i kullager. Annat är ytor med speciella egenskaper som sensorer i bilar, kirurgiska implantat, dataminnen eller elektriska kontakter. Nya material är också nyckeln till miljövänligare produktionsprocesser och energieffektivare system, inte minst för solceller och lysdioder.

Det finns en lång tradition i Sverige att utveckla material och processer. Helen Dannetun är rektor för Linköpings universitet. – Vi har byggt upp en omfattande och väldigt framgångsrik materialforskning som är strategiskt viktig för Sverige. – Vi är också stora på utbildningssidan, på grund-, avancerad- och forskarnivå, med undervisning och handledning för såväl blivande civilingenjörer som för naturvetare och lärare, säger hon.

FAKTA Linköpings universitet, LiU, har 3 900 anställda, 27 300 studenter i grundutbildningen och 1 300 forskarstuderande. Universitetets intäkter är 3,2 miljarder. LiU har fyra fakulteter: Tekniska högskolan, Hälsouniversitetet, Filosofiska fakulteten och Utbildningsvetenskap. En ledstjärna är att forskningen ska ha såväl hög vetenskaplig kvalitet som samhällelig relevans. Besök oss på: www.liu.se

Foto: Jan-Olof Yxell, Chalmers

Nanotech

Professor Jari Kinaret är styrkeområdes ledare för Chalmers styrkeområde nanovetenskap och nanoteknologi, samt projektledare för EU:s forskningsinitiativ Graphene-Coordinated Action. (Graphene-Coordinated Action, ett av sex pilotprojekt som EU finaniserar och som tävlar om att utses till vetenskapliga flaggskepp inom IKT, så kallade Future and Emerging Technologies (FET) Flagships.)

. . Styrkeomrade pa Chalmers »

Nanovetenskap och nanoteknologi är ett styrkeområde på Chalmers. Målsättningen är att etablera nanoteknologier i samhället samt utveckla nanobaserade tillämpningar och nanomaterial för en hållbar framtid. Detta kan till exempel vara tillämpningar och material som förbättrar verkningsgraden i processer för energiproduktion och energiomvandling. Det kan också vara material som ersätter giftiga eller sällsynta råmaterial eller kanske till och med har bättre egenskaper än tidigare lösningar. Ett mycket intressant forskningsområde är grafen. Chalmers ligger långt framme inom den teoretiska forskningen om detta materi-

als mekaniska egenskaper. Chalmers ligger även i framkant vad gäller teorin att beskriva elektronstrukturen i gränsskikt mellan grafen och substrat, samt att beskriva laddningstransport i nanostrukturerad grafen. På den experimentella sidan har Chalmers expertis när det gäller att processa grafen för att skapa elektriska komponenter som till exempel fälteffekttransistorer.

När forskningens bredd är avgörande »

Nanovetenskapen i Lund har anor. Redan 1990 inrättades Nanometerkonsortiet som på den tiden var bland de första nanoforskningscentra i världen. Cirka 200 forskare vid de tre fakulteterna teknik, naturvetenskap och medicin är idag involverade och här forskas bland annat kring materialvetenskap, kring nanofysik samt kring energitillämpning, elektronik och fotonik. - Dessutom ligger vi långt framme när det gäller neuronano-vetenskap och nanobiomedicin liksom inom det viktiga området Nanosafety, säger Lars Samuelson, professor och koordinator för Nanometerkonsortiet, nmC@LU. Ett område där forskningen i Lund utmärker sig särskilt är nanotrådar eller nanowires. - Med hjälp av nanotrådar har vi förbättrat halvledartekniken, berättar Lars Samuelson. Bland annat har man tillsammans med Glo AB tagit fram effektiva gröna lysdioder vilket innebär ett stort språng på området bildskärmar. En annan stor landvinning, utvecklad tillsammans med företaget Sol Voltaics AB, är nanotrådsbaserade solceller vilka är tre gånger så effektiva som de som tidigare rapporterats. Ur forskningssyn-

. Myfab ger tillgang . till framgang

» Myfab är Sveriges infrastruktur för nanoforskning med landets bäst utrustade renrumsmiljöer i Göteborg, Stockholm och Uppsala. Myfab välkomnar både akademiska forskare och små och medelstora företag. Myfab är en öppen infrastruktur som används av fler än 600 forskare och 80 företag. Hos Myfab förverkligas idéer inom en mängd områden – allt ifrån framtidens trådlösa kommunikationslösningar, medicinska instrument, elektronik till rymdobservatorier och satelliter – till forskningsprojekt på nobelprisnivå. - Vi erbjuder tillgång till tre stora renrum, över 600 instrument och assistans från kvalificerade experter – resurser i världsklass, säger Thomas Swahn, föreståndare för Myfab. www.myfab.se

Sma partiklar, stora risker

» På Karolinska Institutet är man ledande i landet på forskning om nanosäkerhet, det vill säga vilken effekt nanopartiklar har på människors hälsa.

– Vi tittar på hur imBENGT munförsvaret reagerar FADEEL på nanomaterial, och om kroppens immunförsvar känner igen partiklarna och om det klarar att bryta ner dem, berättar Bengt Fadeel som är professor och verksam vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet. Hans forskarlag deltar i flera stora EU projekt och man har även anslag från Forskningsrådet Formas.

LARS SAMUELSSON

Professor och koordinator för Nanometerkonsortiet, nmC@LU.

Han ger ett exempel. – Kolnanorör som bl.a. finns som förstärkningsmaterial i olika sportartiklar tittar vi på eftersom detta material kan ha likheter med asbestfibrer som vid exponering ger skadliga effekter på lungorna.

punkt har det också stor betydelse att dessa trådar blir till genom självorganisation - en helt ny metod, kallad Aerotaxy, har man just publicerat i Nature (6 december 2012).

Bengt Fadeel och hans forskarlag har tillsammans med amerikanska kollegor nyligen kunnat visa att det finns en typ av vita blodkroppar kan bryta ner kolnanorören.

Utöver all forskning har verksamheten även knoppat av minst fem företag. Inom några år kompletteras dessutom konsortiet med de båda forskningsanläggningarna MAX IV och ESS, vilka båda har materialstudier på nanoskalan som fokus.

– Detta har stor betydelse för att förstå hur riskerna med dessa material ska kunna minimeras. Kunskap om kroppens förmåga att hantera kolnanorör är även viktig om man vill applicera dessa nya material i medicinska sammanhang.

FORSKARBLADET

Nanotech

CARLO CANALI Professor i teoretisk fysik

IAN NICHOLLS Professor i bioorganisk kemi

ALF MÅNSSON

Professor i fysiologi

Fran informationslagring till sjukdomsdiagnostik

Nanoteknologi kan användas i många olika sammanhang. Alf Månsson, Carlo Canali och Ian Nicholls forskar alla kring nanopartiklar på Linnéuniversitet, men de är verksamma inom helt olika forskningsfält. - Det är unikt att vi har så bred bas i ett och samma hus, säger Ian Nicholls, professor i bioorganisk kemi och blivande dekanus vid fakulteten för hälso- och livsvetenskap på Linnéuniversitetet. Nanomodifierade plaster lurar immunförsvaret. Intelligenta plaster med egenskaper inspirerade från ämnen i våra egna kroppar – det är en av många produkter som kan bli verklighet med nanoteknikens hjälp. - Vi skapar material med egenskaper som liknar eller kan påverka biologiska system. Forskningen är både bred och tvärvetenskaplig, säger Ian Nicholls. Ett användningsområde kan till exempel vara som ytskikt på mekaniska hjärtklaffar och andra implantat. Genom att förse dessa produkter med en yta av biomaterial förhindrar man att immunförsvaret aktiveras och stöter bort implantatet. Biosensoriska plaster kan också användas som analytiska verktyg och exempelvis detektera närvaron av miljögifter eller läkemedel i avloppsvatten. Dessa plaster kan också förses med egenskaper som liknar antikroppars eller enzymers och har många fördelar jämfört med våra kroppar. De är till exempel mer tåliga mot lösningsmedel, kyla och värme. Allra längst har man kommit i utvecklingen

FORSKARBLADET

av en biosensor som kan detektera förekomsten av waran i blodet. Nanoteknik hjälper oss förstå hur musklerna arbetar. Om bara några år kommer nanoteknologin kunna användas till att diagnosticera olika sjukdomar. Alf Månsson har arbetat länge med att försöka förstå mekanismen för hur muskler fungerar när de drar ihop sig. I grund och botten handlar det om två uppsättningar proteiner; myosin och aktin. Aktin är ett trådliknande protein som fungerar som rep i våra muskler, medan myosinet är motorn som drar i repet och på så sätt förkortar musklerna. Detta sker när bränslemolekylen ATP tillförs.

”

Vi skapar material med egenskaper som liknar eller kan påverkva biologiska-system. Forskningen är både bred och tvärvetenskaplig, säger Ian Nicholls

- När jag började forska kring detta var det för att med nanoteknikens hjälp förstå hur musklerna fungerar, berättar Alf Månsson, professor i fysiologi. Genom att rekonstruera muskelsammandragningarna på ett nanomönstrat chip har vi kunnat studera processen på nytt sätt och med tiden har vi förstått att dessa kunskaper även kan ligga till grund för nya diagnosmetoder inom sjukvården. Eftersom antikroppar kan bindas till aktin på syntetisk väg kan man med myosinets

hjälp separera och detektera förekomsten av olika proteiner som signalerar förekomst av sjukdomar. Vissa av dagens diagnosmetoder kräver en hel del kringutrustning men Alf Månsson hoppas att nanotekniken inom bara några år kommer att kunna erbjuda ett billigare och mer transportvänligt alternativ för att erhålla exempelvis snabbsänka (CRP). Ultrasmå magneter kan bestå av nanopartiklar med något tusental magnetiska, enstaka magnetiska molekyler sammanlänkade med organiska broar och till och med enstaka magnetiska atomer inneslutna i kristall. Dessa magnetiska nanostrukturer kan bland annat användas till att lagra information i nanobaserade datorer. - Det är viktigt att förstå hur dessa små partiklar beter sig, säger Carlo Canali, professor i teoretisk fysik. Kan vi lagra och processa information på nanooch molekylär nivå öppnar det för väldigt mycket mer kraftfulla datorer. Dessa magnetiska nanostrukturer är de allra minsta enheter som kan användas vid informationslagring och forskningen grundar sig på kvantmekaniken. Den dag kvantdatorn realsieras kommer den att använda just dessa små kvantenheter (qbit). Men att kontrollera beteendet hos dessa minmala byggstenar är långtifrån enkelt. - Det återstår fortfarande mycket arbete innan nanostrukturer kan användas med full potential i informations- och kommunikationsteknologin, säger Carlo Canali.

Nanotech

JENS SCHOUENBORG

Professor och vetenskaplig ledare för NRC

Läser av hjärnan med nanoelektroder » Vad är det egentligen som händer i den

vakna hjärnan? Det ska små implanterbara elektroder hjälpa oss att förstå. Neuronano Research Center (NRC) vid Lunds Universitet utvecklar och forskar kring minimala, vävnadsvänliga multikanalelektroder med sändare och mottagare som både ska kunna registrera och stimulera hjärnans nervceller. Hittills har större delen av den neurofysiologiska forskning kring hur nervcellerna och deras nätverk i hjärnan fungerar utförts på sövda individer eller vävnadssnitt. Nervceller hos sövda individer fungerar inte alls som hos en vaken eller sovande individ berättar Jens Schouenborg, professor och vetenskaplig ledare för NRC. Kan vi lyssna på aktiviteten i en vaken hjärna utan att störa allt för mycket har det en väldigt stor betydelse för att vi ska förstå hur hjärnan fungerar hos den normala individen och hur dessa funktioner ändras vid sjukdom.

Några viktiga frågor som forskningen kan komma att ge betydande bidrag till är vad som händer i hjärnans nervkretsar när vi tex lär oss något, upplever smärta, drömmer eller rör på oss och hur dessa normala funktioner ändras om vi drabbas av en degenerativ sjukdom som Alzheimers eller Parkinsons sjukdom, och vid andra tillstånd som depression och kronisk smärta. Att skapa fungerande djurmodeller för läkemedelsutveckling är ett annat viktigt användningsområde. Läkemedelsindustrin har haft stora svårigheter att utveckla nya farmaka för neurodegenerativa sjukdomar, kronisk smärta, depression och psykiatriska tillstånd. Kan man genomföra försök på djur där elektroderna registrerar det som sker i relevanta delar av hjärnan vid t.ex. utveckling av kronisk smärta under det att nya läkemedel testas har det förstås stor betydelse.

Idag är vi hänvisade till att försöka tolka djurens beteende, säger Schouenborg. Det är en osäker metod som har visat sig ofta leda till felaktiga slutsatser. Kan vi göra en direkt avläsning på aktiviteten i relevanta delar av hjärnan hade det varit guld värt, både för neuroforskningen i allmänhet och för den farmaceutiska industrin. De elektroder som NRC utvecklat och patenterat är i sanning minimala. Tio eller fler av dem får plats på brottytan på ett hårstrå och just storleken har betydelse eftersom det är viktigt att de är biovänliga och irriterar hjärnan så lite som möjligt. Annars bildas det en kapsel med gliaceller omkring elektroden vilket gör att man så småningom förlorar kontakten med nervcellerna. NRC har också utvecklat och patenterat teknik för att göra det möjligt att inplantera nanometerstora elektroder i hjärnan, något som tidigare varit omöjligt.

Inopererade elektroder används redan bl.a. för att lindra Parkinson, men dagens teknik är relativt grov och orsakar biverkningar. Schouenborg tror att de elektroder som utvecklas av NRC så småningom ska kunna ersätta dessa och redan genomförs och planeras en rad studier med inriktning mot klinisk användning. Ett annat framtida användningsområde är att hjälpa handikappade att lättare kommunicera med omvärlden, berättar Schouenborg. Vi måste också ta reda på vilka etiska utmaningar och frågeställningar framtidens implantat kommer att medföra.

FAKTA Neuronano Research Center (NRC) är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt och är ett samarbete mellan fakulteterna medicin, teknik, naturvetenskap och humaniora vid Lunds universitet. Se NRCs hemsida för mer information om projektet: www.lu.se/nrc

FORSKARBLADET

Material

BJÖRE JOHANSSON

KTH Materialvetenskap världsledande inom materialforskning Professor i teoretisk materialvetenskap vid KTH

Sverige ligger i framkant inom materialforskning rörande legeringar, speciellt om stål och stålets egenskaper. Professor Börje Johansson och hans forskarkollegor på Kungliga Tekniska Högskolan har genom egen forskning och nära samarbeten internationellt nått en position som är unik.

– Det är frukten av en mycket tidig och långsiktig satsning utgående från den atomnära elektronstrukturen hos material med sikte på bland annat vår basindustri där stålet har varit och är viktigt. Länder som USA och Kina ligger i startgroparna för att satsa stora resurser på samma typ av forskning men vi har ett klart försprång. Risken är dock att försprånget snabbt äts upp om fortsatta aktiva satsningar inte görs, förklarar Börje. Vad krävs för att behålla försprånget och vad ska vi inrikta oss på? – Materialutvecklingen går väldigt fort nu och även vår basindustri har ambitionen att behålla tätpositionen inom stål och stålkvalitéer. Här finns alltså ett område där forskningen ska vara med och bidra. Det händer också mycket inom svensk materialforskning. Två exempel finns i Lund där forskningsanläggningarna Max-lab och

FORSKARBLADET

kommande ESS bidrar och kommer att kraftfullt bidra till fortsatt stark grundforskning. – Satsningarna i Lund visar också på vikten av ett livligt internationellt samarbete. Traditionellt har vi på avdelningen för Materialvetenskap ett ständigt ömsesidigt utbyte med forskningscentra i världen. Negativt är de svårigheter det idag är att kunna bjuda in gästforskare. Tidigare kunde jag snabbt

”

Det är viktigt för våra svenska forskare att få internationella erfarenheter och kunskaper, säger Björe Johansson. Institutonen för Materialvetenskap KTH www.mse.kth.se

stipendiera en senior forskare för exempelvis två månader, köpa biljett och få hit forskaren direkt. Det var otroligt värdefullt för verksamheten. Börje kommer även in på vikten av rätt förutsättningar för svenska forskare. Idag försvinner många lovande unga forskare utomlands utan att vi skapar tillräcklig stimulans för att de ska komma tillbaka. – Svenska forskare måste få internationella erfarenheter och kunskaper. Samtidigt mås-

te vi lyfta de inhemska förutsättningarna så det blir rejält lockande att komma tillbaka hem och ta de avgörande stegen som forskare. Dessutom måste vi kunna ställa ännu högre krav på både forskare och doktorander. Det räcker inte att vara lagom om vi ska behålla vår ledande position. Vi måste vara bäst vilket kräver de rätta förutsättningarna och rätt inställning. Tack vare ryktet som ledande forskningscenter har avdelningen för Materialvetenskap lockat många duktiga och ledande forskare till Sverige. På motsvarande sätt har ryktet gjort att de egna forskarna regelmässigt får möjlighet att komma ut för att forska under kortare eller längre perioder. Går det att peka på något speciellt viktigt för Börje och hans forskarkollegors framgångar? – Teamkänsla! Även om många av forskarna är de bästa skulle vi inte lyckas om vi inte jobbar och trivs som team. Detta hjälpte oss till att erövra ett ytterst åtråvärt forskningsbidrag från europeiska forskningsrådet ERC. I vår forskning prioriterar vi spännande materialfysikaliska problem kopplade till grundforskning. God internationell synlighet är också viktigt. Dessutom, lite tur med vissa forskningsprojekt skadar inte heller.

SIMUlERING

Simuleringsdriven innovation med Simovate »

Simovate är en tvärvetenskaplig kraftsamling med målsättningen att ta fram integrerade simuleringsprogram och metoder för industrin.

Simulering är ett oerhört viktigt verktyg inom industrin. Såväl storskaliga lösningar som detaljfrågor kring specifika komponenter simuleras i avancerade datorprogram och simuleringar används i alla led, alltifrån den första designfasen till den avslutande träningsfasen. Ett stort problem är dock att simuleringsverktygen är specialiserade på ett enda användningsområde, till exempel att beräkna hydrauliken i ett fordon, funktionerna i ett styrsystem, dynamiken i en grushög eller realtidssimulering där opera-

cessen – idé, koncept, system, träning och marknadsföring. Dessa ska finnas åtkomliga på en gemensam plattform bestående av både kommersiella och fria verktyg och så småningom även som en molntjänst. Arbetet leds från UMIT Research Lab vid Umeå universitet, ett tvärvetenskapligt centrum för beräkningsvetenskap. Här finns forskare med kompetens inom bland annat matematik, datavetenskap och fysik. - Umit täcker hela kedjan, från grundforskning till praktiskt tillämpning inom industri och akademi. Vi startade 2009 som en strategisk satsning från universitetet och regionala intressenter, berättar Mats Larson, professor i tillämpad matematik och projektledare vid Umit. Sammanlagt engagerar UMIT ett

”

Umit täcker hela kedjan, från grundforskning till praktiskt tillämpning inom industri och akademi.Vi startade 2009 som en strategisk satsning från universitetet och regionala intressenter.” Mats Larson, professor i tillämpad matematik

MARTIN SERVIN

Universitetslektor och projektkoordinator i Simovate

MATS LARSON

Professor i tillämpad matematik och projektledare vid Umit

FInansiering 2009 påbörjades UMIT-projektet med budget fördelad över en fem-års-period. I diagramet nedan illustreras hur projektet finansieras. Finansiering (2009-2013), totalt 142 MSEK

och projektledare vid Umit.

törerna tränas i att hantera maskinen eller fordonet. Utmaningen att med simulering exempelvis studera helt nya fordonskoncept för hantering av granulära material blir därför mycket stora. - Stora svårigheter finns också i kopplingen mellan verktygen för design och simulering. Det begränsar allvarligt möjligheten för hela yrkesgrupper och avdelningar att samarbete effektivt. Detta ska Simovate råda bot på, säger Martin Servin, universitetslektor och projektkoordinator i Simovate. Konsortiet leds av UMIT Research Lab vid Umeå universitet. I övrigt ingår Algoryx Simulation, Atlas Copco, Enmesh, Linköpings universitet (PELAB), LKAB, Optimation, Oryx Simulations, SKF, Skogforsk, Svea Teknik, Volvo Construction Equipment, Volvo Lastvagnar. Projektet har en budget på 20 miljoner kronor under 2012-2013, där Vinnova och industrin går in med lika mycket medel. Målsättningen är integrerade simuleringssystem och arbetsmetodik som ska kunna användas i hela framtagningspro-

50-tal forskare från områdena modellering, beräkningsmetoder och infrastruktur, programvara, simulering, visualisering och reglerteknik. Forskningen har viktiga til�lämpningar för avancerad simulerings- och programvaruteknologi. - Med fungerande verktyg kan ingenjörerna gå snabbare från idé till lösning och den långsiktiga målsättningen är att vi med Simovate ska öka konkurrenskraften och tillväxten inom fordons-, verkstads- och processindustrin, säger Martin Servin. Väl fungerande simuleringsverktyg är faktiskt helt avgörande för hela innovationsprocessen.

Umeå Universitet: 10 MSEK Baltic Donation Fund: 5 MSEK Umeå kommun: 10 MSEK EU Strukturfond – Objective 2: 15 MSEK Industry and society (specific projects): 59 MSEK Vetenskapsrådet: 10 MSEK TekNat Faculty: 33 MSEK

FAKTA

Detta är UMIT Research Lab UMIT Research Lab fokuserar på forskning och utveckling av teknik för simulering och optimering samt dess industriella tillämpningar och utmaningar. Utvecklingen av maskinvaror med många kärnor, parallella beräkningar, visualiseringar och elastisk IT-infrastruktur går i hög takt. Med denna utveckling kommer nya möjligheter till tekniska och vetenskapliga simuleringar, helt nya programvaror och tjänster för bearbetning av stora informationsmängder. http://www.org.umu.se/umit/

FORSKARBLADET

INNOVATIONSDÖDEN

Alla innovatörer

är inte entreprenörer Med tanke på hur mycket som satsas på innovation och utveckling i Sverige borde utdelningen vara större.Vi måste bli bättre på att ta vara på de goda idéerna! Skriver Benedikta Cavallin på forskarbladet.se.

Av en annan åsikt? Gör din röst hörd på: forskarbladet.se » Alla är eniga om att vi behöver fler inn-

ovationer i Sverige. De skapar arbetstillfällen, de ger tillväxt och de ska förhoppningsvis också hjälpa oss att komma tillrätta med miljöproblemen. Men trots denna breda samsyn och trots att det årligen satsas miljarder på innovation och utveckling är resultatet alltför klent. Enligt en undersökning som nyligen gjordes av Svenskt Näringsliv får det svenska innovationsklimatet bara 55 poäng på en hundragradig skala. På senare tid har flera stora företag flyttat hela eller delar av verksamheten utomlands. Ibland är forsknings– och utvecklingsarbetet det enda som blir kvar, men långtifrån alltid. Orsakerna till detta är säkert flera och det är ingen tvekan om att vi måste gå på djupet med vad det beror på och ta reda på vad vi kan göra åt det. Det är svårt att på allvar hävda att hela Sveriges befolkning kan få jobb inom tjänstesektorn. Förlorar vi tillverkningsindustrin kommer vi så småningom även att förlora i levnadsstandard. Innovation är ett vitt begrepp. Uppfinningar görs både av forskare i akademiska miljöer, på företag och ute bland folk i allmänhet som upptäckt en brist eller ett behov. Ett samhälle som främjar innovationer måste bland annat ha bra utbildningsmöjligheter

FORSKARBLADET

på alla nivåer, forskare i världsklass, bra grundforskning och ett gott samarbete mellan akademin, näringslivet och den offentliga sektorn. Men det är också viktigt att vi har ett samhällsklimat som faktiskt ger utrymme för innovationer. Det måste finnas tid att ifrågasätta och tänka nytt och ekonomiskt utrymme att prova sådant som kanske inte fungerar. Dessutom måste vi våga uppmuntra lekfullhet, nyfikenhet och fantasi! Snäva ekonomiska ramar, stress, prestige och rädsla för att misslyckas är några av innovationskraftens värsta fiender. En annan bromskloss är att det saknas ett system för att få ut innovationerna på marknaden. Med stor sannolikhet dräller det av goda idéer som aldrig blir något annat än just goda idéer eftersom vi saknar en fungerande produktionsapparat. Inkubatorer, Science Parks, Almi, med flera, gör ett jättejobb, men de flesta svenskar har ingen aning om hur de ska bära sig åt om de kläcker en god idé som skulle kunna utvecklas till en innovation. De har kanske inga ekonomiska resurser att satsa på idén, de vill ogärna ta lån och har ingen som helst önskan att säga upp sig och starta eget. Alla innovatörer är helt enkelt inte entreprenörer. Det måste bli enklare att vara uppfinnare.

Nya sätt a

forskn » Varje år delar Formas ut 900 miljoner kronor till olika forskningsprojekt. Förra året använde man sig av en ny metod för att hitta spännande projekt.

Det statliga forskningsrådet Formas har som uppgift att stödja framstående forskning inom hållbar utveckling när det gäller miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Rådet har uppdrag av regeringen och lyder under Miljödepartementet och finansieras med pengar från Miljödepartementet och Landsbygdsdepartementet. Ungefär hälften av pengarna går till så kallade riktade satsningar. Hur pengarna fördelas över dessa

Innovationsdöden JENS MORGENSEN VD, Scientific Solutions. Recruiting for Life Science

Kontakta oss på: www.scientificsolutions.se

Minska barriärerna

och öka utbytet

mellan aktörer »

Astrazenecas nedläggning i Södertälje - ett dråpslag för svensk forskning inom Life Science eller en möjlighet till nya projekt och innovationer? skriver Jens Morgensen i en debattartikel på forskarbladet.se. Som ett led i omorganisationen av forskningen inom neurovetenskap fattade läkemedelsföretaget Astrazeneca nyligen ett beslut om att lägga ner sin forskningsenhet i Södertälje, vilket innebär att över 1000 tjänster försvinner.

att hitta intressanta

ningsprojekt satsningar har rådet tidigare bestämt genom att aktivt titta på det behov som finns, tidigare forskningsresultat och utifrån rådets uppdrag, berättar Formas generaldirektör Rolf AnROLF nerberg. Men förra ANNERBERG året provade man ett nytt grepp för att hitta nya intressanta projekt. Man beslöt sig helt enkelt för att öppna upp och satsa brett. – Vi lät vem som helst komma in med förslag, myndigheter, institutioner, företag och även privatpersoner, säger Rolf Annerberg.

Och satsningen visade sig vara ett lyckokast. – Det kom in hela 173 förslag. Vi blev förvånade över hur många bra idéer vi fick. Men många förslag var ju lika varandra så av dessa fick sedan sex stycken anslag. Att det kom in så många förslag tyder ju på att det finns många goda idéer inom våra olika områden. Rolf Annerberg känner sig nöjd med utgången och tror på idén med att satsa stort. – Det är ju en väldigt spännande och intressant inventering av vad som finns runt om i landet. Därför kommer vi att gå till väga på samma sätt i år, avslutar Rolf Annerberg.

På kort sikt kommer detta att få stora konsekvenser i Mälardalsområdet. Påverkan för Sverige inom Life Science kan bli att tyngdpunkten förskjuts mot Öresundsregionen och Danmark. Det är synd då mycket värdefull kompetens och strukturer riskerar att gå förlorade i Sverige. På andra håll, som t.ex. i Lund, så har nedläggningar lett till att många forskare och annan personal har bildat flera olika nya företag och skapat en kreativ företags- och forskningsmiljö. Man har lyckats ta tillvara delar av kompetensen och tagit över vissa av de anläggningar som fanns. Södertälje ligger lite sämre till än Lund pga. sitt geografiska läge. Det som ändå kan vara positivt med nedläggningen är att stora företag har svårt att fungera som innovativa motorer. Innovationer kräver snabba riskvilliga och kreativa miljöer och stora läkemedelsbolag är oftare långsamma, riskaverta och processtyrda. Här ser jag möjligheten att man frigör kreativ kraft inom Life Science. Om det ska fungera så måste vi dock ta hand om den kompetens som finns, tillvarata strukturer och erbjuda kreativa miljöer så att de kan verka inom rätt kontext. Risken är annars att folk försvinner utomlands eller sadlar om. Om vi kan minska barriärerna och öka utbytet mellan aktörer som industri, akademi och sjukvård så kan vi skapa en bra mix.

FORSKARBLADET

INNOVATIONSLANDET

Software Center -

siktar mot toppen i mjukvarukampen » Snabb återkoppling och ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan akademin och företagen. Så ser samverkansmodellen ut hos Software Center, ett av Sveriges viktigaste forskningscentra för mjukvaruutveckling.

Software, eller mjukvara, blir en allt viktigare del av svensk industri. Hos AB Volvo är mjukvara centralt för sjuttio procent av all ny innovation i produktutvecklingen. Hos Ericsson är hela åttio procent av R&D-budgeten kopplad till mjukvara, vilket innebär cirka 25 miljarder kr årligen. Sverige är idag också en av de ledande nationerna. Samtidigt sker förändringar snabbt. - Det pågår idag en omfattande globalisering av mjukvaruutveckling för komplexa system, samtidigt som utvecklingscyklerna måste kortas för att möta marknadens förväntningar när det gäller nya produkter. Det är något som presenterar reella utmaningar, säger Jörgen Hansson, professor och en av två föreståndare för Software Center. Software Center som varit igång i något år, drivs i samarbete mellan Chalmers Tekniska Högskola (som också är värd), Göteborgs Universitet och de fyra företagen Ericsson, Volvo Cars, AB Volvo, samt SAAB-koncernen. Etableringen av Software Center är en del av en strategisk satsning inom mjukvaruområdet som Chalmers och Göteborgs Universitet

JÖRGEN HANSSON Professor i software engineering på Chalmers

JAN BOSCH

Professor i software engineering på Chalmers kommunikation och ett kontinuerligt utbyte av information. Forskningsprojekten beräknas pågå i mellan tre och fem år där projekten exekveras i så kallade sex-månaders”sprints” som möjliggör kontinuerlig dialog. - Detta är en samverkansmodell som är unik och vi har märkt att den har stora fördelar, säger Jan Bosch, professor och en av två föreståndare på Software Center. På detta sätt har vi hittat en balans mellan akademins krav på lång-

Min vision är att varje morgon när jag sätter mig i bilen ” så har den uppdaterat sig under natten och jag kan ta del av nya och spännande funktioner, säger Jan Bosch. initierat. Man har samtidigt skapat en ny avdelning, om ca 30 anställda och fler rekryteringar är på gång, på området Software Engineering. Verksamheten är placerad på Lindholmen med näringslivet som närmaste granne. Denna satsning på mjukvaruutveckling gör forskningsmiljön till en av de största i Europa. - Chalmers och GU har gjort en enorm satsning inom Software Engineering, konstaterar Jörgen Hansson. Vi har helt klart potential att bli internationellt ledande och det är förstås något som gynnar hela den svenska industrin. Forskningen i Software Center drivs av industrinyttan och finansieras till stor del av de medverkande företagen. Aktörerna bestämmer gemensamt vilka projekt man ska satsa på och genom hela arbetet har man en tät

siktighet och företagens behov av flexibilitet. Jan Bosch har en bild av att forskningssamarbeten sällan fungerar så friktionsfritt i andra sammanhang. Upplägget gör att forskningen är direkt kopplad till företagens innovationssystem, och detta påskyndar och förenklar också överföring av forskningsresultat till industripartners. Snabbhet blir en allt viktigare framgångsfaktor. Även de mest framgångsrika företagen halkar snabbt efter om de inte kan tillgodose marknadens krav på utveckling och förnyelse. Därför arbetar Software Center utifrån en modell där det finns en kontinuerlig återkoppling på varje led i utvecklingsarbetet, alltifrån den inledande produktplaneringen, via FoU och validering, till den

avslutande lanseringen. På så sätt kommer alla lärdomar snabbare till nytta vilket förstås även förbättrar lönsamheten. - Min vision är att varje morgon när jag sätter mig i bilen så har den uppdaterat sig under natten och jag kan ta del av nya och spännande funktioner, säger Jan Bosch entusiastiskt. Det finns en stark efterfrågan på softwareingenjörer och den fortsätter öka i Sverige. Just på det här området är pris-konkurrensen från låglöneländer inte särskilt stor eftersom kompetent arbetskraft tjänar lika mycket i till exempel Indien som i Sverige. Ska vi stå oss i ett internationellt perspektiv handlar det alltså enbart om kompetens. Samtidigt sker det redan en globalisering när det gäller tillverkningen. Många av de produkter vi betraktar som svensktillverkade utvecklas och plockas samman här medan delarna är tillverkade, och också utvecklade, över hela världen. Den här typen av arbetssätt ser vi mer och mer även när det gäller software och det måste vi lära oss hantera. - Det är viktigt att fortsätta utveckla Sveriges systembyggarkompetens för en global utvecklingskedja, påpekar Jörgen Hansson och Jan Bosch. De poängterar att de gärna skulle se en starkare nationell samverkan mellan de olika högskolorna i Sverige. - Vi välkomnar en bredare universitets- och företagssamverkan, säger Jörgen Hansson. På så sätt kan vi hjälpas åt för att uppnå det gemensamma målet att stärka konkurrenskraften hos svensk industri.

FAKTA Software Center. En gemensam satsning på mjukvaruforskning mellan Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Ericsson, Saab Group, Volvo Group och Volvo Cars. Inom mjukvaru-området och i nära anslutning till Software Center finns det flera utbildningar på mastersoch kandidatnivå som erbjuds av Chalmers och Göteborgs universitet.

FORSKARBLADET

Samhälle

Stöttar forskning med . fokus pa människor » FAS stöttar forskning inom arbetsliv, folkhälsa

och socialvetenskap - tre breda områden som på ett eller annat sätt har fokus på människor. Det kan handla om alltifrån läs- och skrivsvårigheter hos barn, till alkoholens skadeverkningar, vad som karaktäriserar det naturliga åldrandet och hur klimatförändringarna kan tänkas påverka den globala migrationen. FAS finansierar forskningsprojekt av mycket olika karaktär. - Forskningen utgår ofta från väldigt breda frågeställningar. Mycket är tvärvetenskapligt och i forskargrupperna finns ofta många olika yrken representerade, berättar Erland Hjelmqvist, huvudsekreterare och myndighetschef på FAS.

FAS står för Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap. Myndigheten som inrättades 2001, är en av fyra statliga forskningsfinansiärer och har som uppdrag är att stötta grundforskning och behovsmotiverad forskning. När FAS bedömer vilka projekt som ska tilldelas stöd tar man bland annat hänsyn till relevans och samhällsnytta. Samtidigt bör man komma ihåg att forskning tar tid och är oförutsägbar. - Vi har ett långsiktigt perspektiv i vårt arbete, säger Erland Hjelmquist. Men den här typen av forskning har hög prioritet. Vi behöver utvidga vårt vetande och skaffa oss ett bra kunskapsunderlag för att kunna hantera framtiden. I fjol delade FAS ut 436 miljoner till svensk forskning kring just arbetsliv, folkhälsa och sociala frågor. De flesta forskningsprojekt är treåriga och tilldelas i snitt närmare en miljon årligen. Dessutom stöttar FAS en rad större sexåriga program samt tioåriga centrumbildningar. Tillsammans med Vetenskapsrådet, Formas och Vinnova är FAS också involverade i en stor satsning kring barns och ungdomars psykiska hälsa.

Stöder forskn med samhälls »

I snart ett halvt sekel har stiftelsen Riksbankens jubileumsfond stött svensk forskning. Humaniora är ett av områdena som man ger forskarstöd till.

ERLAND HJELMQUIST Huvudsekreterare och myndighetschef på FAS

Foto: FAS

– Vår huvuduppgift är att stödja forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, där även teologi och juridik ingår. Varje år fördelar vi cirka 380 miljoner kronor till olika forskningsprojekt med samhällsanknytning. En gång om året får vi in ansökningar som gallras och där de som blir kvar skickas till externa sakkunniga över hela världen. Efter deras utlåtanden fattar vi senare beslut, säger Göran Blomqvist som är verkställande direktör för Riksbankens jubileumsfond. Områdena och de ämnen som beviljas medel är av vitt skilda slag. Det kan handla om IKEA:s påverkan för hur Sverige och svenskarna uppfattas av omvärlden. Vad Nobelpriset i litteratur har för betydelse för

Samhälle

Zahra Asgari

Helena Arola

Ann-Christine Langselius

Fler kvinnliga företagare

och styrelseledamöter

i Region Gävleborg » 25 kvinnor i Region Gävleborg utvecklar just nu sitt ledarskap och företagan-

de genom Nüwa, ett program för kvinnligt företagande. - Det handlar om att synliggöra kvinnorna i affärsvärlden. Syns man inte så får man heller inga uppdrag, säger Ann-Christine Langselius, chariman och upphovskvinna till programmet.

Ann-Christine kallar inte Nüwa för ett kvinnoprojekt. Nüwa är ett program för företagande och den här gången är det kvinnor som är målgruppen, men konceptet fungerar lika bra i andra sammanhang. Nüwa är ett tvåårigt program som innehåller ledarskap, kompetenshöjning, styrelsekompetensutveckling, nätverksbyggande och kvalificerat mentorskap.

ningsprojekt sanknytning författarens framtida arbete och position i världslitteraturen och vad priset innebär när det gäller översättning och spridning över världen. Och medel från JubiGÖRAN leumsfonden har gett BLOMQVIST ringar på vattnet i flera sammanhang. I Göteborg har man tack vare anslag från fonden kunnat inrätta ett center, som bland annat, är mycket framstående inom korruptionsforskning. Men trots ofta högaktuella ämnen är det inte det som är avgörande för att bli beviljad forskarstöd. – Vi fattar inte beslut utifrån våra egna intressen eller vad vi tycker är relevant. Utan det handlar alltid om ansökningarnas vetenskapliga kvalité och hur de relaterar till forskningsläget, avslutar Göran Blomqvist.

- Alla deltagare har en egen mentor som alla har valts ut med omsorg. De är hängivna och de har stor erfaren av företagande av olika slag. Bland mentorerna finns även potentiella investerare och målsättningen är att Nüwa med tiden även ska starta och förvalta en investeringsfond. Programmet startade i november 2011 och sträcker sig till december 2013. Det innehåller arton träffar med föredrag av kvalificerade gästföreläsare såväl från Sverige som internationella, ledarskap, styrelsekompetensutveckling, affärsutveckling, personlig utveckling, workshops kring skarpa företag med mera. Därutöver har deltagarna kontinuerliga träffar med sin mentor. De 25 deltagarna har alla olika ålder, bakgrund och erfarenhet av företagande. Vitt skilda branscher är representerade, därigenom bildas ett starkt användbart nätverk i regionen. - Vi har redan sett spinoffeffekter och påbörjade samarbeten, säger Ann-Christine. Det är också en av tankarna med programmet, att deltagarna ska hitta nya affärsmöjligheter som i sin tur skapar tillväxt i regionen. Helena Arola är en av de tjejer som är med i projektet. Hon valde att gå med för att hon ville knyta nya kontakter, men med ett an-

tal träffar i ryggen har hon märkt Nüwa ger mycket på många plan. - Efter varje träff känner jag mig rakryggad full av energi och mod, berättar Helena Arola. Nüwa ger mycket positiv energi och får mig att tro på mig själv och det jag gör. Nüwa är delvis finansierat av EU-medel, Movexum – företagsinkubator i Gästrikland och delvis av Ann-Christines företag J&A-Solutions Group och modellen tycks vara attraktiv. Ann-Christine har fått flera förfrågningar från andra regioner men också utanför Sveriges om att driva liknande program. Ann-Christine ser bara vinster med Nüwa. - Detta är ett riktigt Win-Win –program, säger hon. Nüwa är ett utmärkt sätt att skapa tillväxt i regionen och samtidigt synliggöra fler affärskvinnor förs såväl företag som styrelser. Michael Billow är VD för MaskinLindell och mentor i Nüwa. Han tycker mentorskapet är väldigt givande. - Framför allt för att det ger mig möjlighet att träffa likasinnade, säger han. Jag är övertygad om att Nüwa också har stort värde för de tjejer som är med. Här har de en arena och en möjlighet att träffa likasinnade och få stöttning vilket ofta saknas, inte minst för kvinnor.

FAKTA Läs mer om oss på: www.movexum.se

FORSKARBLADET

Samhälle

Tradlöst samarbete me forskning och närings l

» Wireless@KTH är ett av Europas

ledande forskningscentra inom trådlös kommunikation. Ett av målen är att minska klyftan mellan å ena sidan utvecklingen av system och forskning och å andra sidan kommersialiseringsprocessen i företagen. Inte minst tack vare stödet från Vinnova har Wireless@KTH kunnat främja utvecklingen inom trådlös kommunikation inom näringslivet.

- Vi finns för att stödja tillväxt inom området trådlös kommunikation. Det gör vi genom samverkan med både stora och små bolag, både internationellt och nationellt, säger Claes Beckman, föreståndare för Wireless@KTH. Centrets huvudpartners är Ericsson och Telia Sonera, men man har även flera andra samarbetspartners: små- och medelstora företag, myndigheter och andra universitet runt om i världen. - Samarbetet med TeliaSonera och Ericsson är dock djupare än bara forskning, säger Claes Beckman. Det finns ett stort behov av kompetens inom trådlös kommunikation, folk med kompetens som är professionella och jobbar i bran-

schen med forskning och som även arbetar med vidareutbildning inne på Telia Sonera och KTH. Wireless@KTH har funnits sedan 2001 och man kan nu se stora avtryck av verksamheten. - KTH var i början på 2000-talet delaktiga i två stora europeiska projekt: Ambient Network och WINNER, vilka kan sägas ha lett fram till 4G-standarden LTE som vi ser rullas ut idag i Sverige, säger han.

Claes Beckman betonar dock att det inom ramen för centrets projekt framförallt har utbildats många människor till doktorer. Många av dessa forskare är idag aktiva inom främst Ericsson, men även inom många andra företag runt om i världen. Jens Zander är vetenskaplig ledare på Wireless@KTH. Han berättar att centrets angreppssätt möjligen skiljer sig lite från andra

forskningscentra:

- Vi fokuserar mycket på att tillsammans med våra industripartners ta fram en så koherent vision som möjligt av framtiden; utvecklingen på fem, tio års horisont. Detta för att kunna identifiera de forskningsproblem som är viktiga och ska börja studeras nu. På stora företag är det ofta bara en handfull personer som arbetar med en så långsiktig vy och i de mindre företagen är det ofta inte några alls. - Jag tror att vi kan påverka mycket från centrets sida och stötta företagen med framtidsstudier och att försöka identifiera nyckelforskningsområden. Mindre företag har ofta inte egna resurser att få reda på den här typen av information.

”

Jag tror att vi kan påverka mycket från från centrets sida och stötta företagen med JENS framtidsstudier och att försöka ZANDER identifiera nyckelforsknings- Vetenskaplig ledare områden. Mindre företag har på Wireless@KTH ofta inte egna resurser att få reda på den här typen av information, säger Jens Zander.

CLAES BECKMAN Centrumföreståndare på Wireless@KTH

”KTH har bidragit med kunskap om Telecom” »

Ingen mobiloperatör klarar ensam av att täcka kommunikationsbehovet hos ett fordon som rör sig. Därför har Icomera utvecklat en applikation som gör det möjligt att koppla ihop och använda flera olika nät.

- Vi har stor nytta av Wireless@KTH i vårt arbete, berättar Martin Bergek, CTO på Icomera. Icomera grundades för 13 år sedan och sysslar med kommunikationslösningar för tåg och bussar. De arbetar i första hand med mjukvara och i viss mån med hårdvara. Te-

lecom är inte riktigt deras bit, men här har de fått stor hjälp av Wireless@KTH. - De har till exempel hjälpt oss med kabelval, med kunskap om hur kommunikationen påverkar nätverk i omgivningen, hur vi ska placera antennerna, med mera, säger Martin Bergek. Plattformen använde till en början GPRS och under det dryga decennium den varit igång har man i tur och ordning betat av såväl 3G som HSPA och numera 4G.

Tekniken används idag av tåg och bussar i såväl Sverige som utomlands och ligger också till grund för en videolösning där 400 bussar i Stockholm övervakas. Sedan 2010 används plattformen även för diverse andra MARTIN applikationer av ett fyrti- BERGEK CTO på Icromera otal andra företag.

En innovationspartner med bredd Läs mer på almi.se 34

FORSKARBLADET

Samhälle

ellan sliv Foto: Jann Lipka

PETER HONETH

Statssekreterare på Utbildningsdepartementet sedan 2006. Innan dess var han under många år universitetsdirektör för Lunds Universitet

Regeringen vill se ökad . forskning inom sjukvarden

Forskarbladet ställer frågor till statssekreterare Peter Honeth.

Wireless@KTH är ett forskningscenter som grundades 2001 och utgör en plattform för samarbete med näringslivet i mer än 20 större internationella projekt. Forskningscentret arbetar interdisciplinärt och agerar inom området mobila system och tjänster och arbetar med forskare från KTH och partners inom näringslivet för att utveckla mobila system och tjänster. Fokus är att minska gapet mellan utvecklingen av olika system och hur dessa senare kommersialiseras.

Vilka är Regeringens främsta satsningar för svensk forskning inom livsvetenskaperna?   - Det är en lång rad satsningar. Vi har ökat anslagen för medicinsk forskning med cirka 20 procent på bara fyra år. Exempelvis har särskilda strategiska forskningsområden, där bland annat stora folksjukdomar ingår, pekats ut och kliniska forskarskolor har startats för att fler ska gå forskarutbildning inom dessa områden. I Stockholm och Uppsala byggs nu ett nationellt forskningsinstitut – Sweden Science for Life Laboratory upp. Den ska bli världsledande inom sitt fält och förhoppningsvis innebär den, tillsammans med andra satsningar vi gör, att Sveriges attraktionskraft förblir hög för duktiga forskare inom det här området. Framöver måste vi göra tre saker: förbättra kvaliteten på forskningen, öka utrymmet för klinisk forskning och kliniska prövningar i sjukvården och skapa incitament i skattesystemet för forskning och utveckling. Det innebär alltifrån att rekrytera duktiga utländska forskare till att se över företagsskatter. Hur kan Regeringen stötta vid omställning av svenska forskningsmiljöer inom hälsa som vid nedläggningen av AstraZenecas

forskningsenhet i Södertälje? -  Det är viktigt att delar av den kompetens som finns vid Astra Zeneca i Södertälje blir kvar i Sverige. Regeringen har tillsatt en särskild samordnare. Många forskare saknar resurser för att kunna satsa fullt ut på sina idéer, hur kan man utveckla nätverk och samarbeten för att främja synergier inom forskningen? -  Sverige ligger på topp-tre i världen när det gäller satsningar på forskning och utveckling i förhållande till BNP. Men självklart kan våra system utvecklas. Samverkan mellan stat, akademi och näringsliv är nödvändigt för att Sverige ska kunna behålla vår topposition.    Hur arbetar Regeringen för att öka andelen forskningsprojekt som når fram till en kommersialisering? - Forskare ska kunna få stöd i arbetet med att omsätta sina forskningsresultat, vi har satsat på att inrätta innovationskontor och holdingbolag vid universiteten. På det medicinska området är tillgång till kliniska studier en avgörande faktor – detta är något vi tittar i samband med att det så kallade ALF-avtalet mellan staten och de landsting som har läkarutbildning och forskning omförhandlas.

FORSKARBLADET

Samhälle

De forskar kring hörande och dövhet » Använder döva språkcentrum

för att förstå teckenspråk? Hur ser tinnitus ut i hjärnan? Och hur påverkas minnet av en hörselskada? Det är några av alla de frågor som Linnécentrum HEAD forskar kring.

Linnécentrum HEAD har lanserat ett helt nytt vetenskapsområde, nämligen Kognitiv hörselvetenskap. I praktiken handlar det om hur en hörselskada påverkar våra hjärnor. Normalhörande använder i första hand språkcentrum, placerat i vänster tinninglob, när vi hör tal, men om ljudet vi uppfattar inte är tillräckligt bra måste hjärnan gissa för att pussla ihop ett budskap. - Hjärnan är plastisk och den strävar alltid efter att förstå, berättar Jerker Rönnberg, professor i psykologi med inriktning på handikappvetenskap. Det har visat sig att vi kompenserar för en hörselskada genom att aktivera våra kognitiva förmågor, som är placerade i andra delar av hjärnan. Arbetsminnet är ett exempel på en viktig kognitiv förmåga. Det ger oss överblick över vad som sagts tidigare i samtalet vilket gör att vi får lättare att förstå. En annan kognitiv förmåga är den så kallade exekutiva

FORSKARBLADET

förmågan, vilken hjälper oss att fokusera på det vi tycker är viktigt och utesluta störande ljud i en stimmig miljö. På Linnécentrum HEAD har man utvecklat ett test för kognitiva förmågor som har blivit mycket efterfrågat. På gång är också en utvärdering av ett träningsprogram för arbetsminnet och hur denna eventuella träningseffekt kan leda till bättre förmåga att uppfatta tal i konkurrerande bakgrundsbuller. Våra kognitiva förmågor har alltså stor betydelse för hur väl vi uppfattar tal trots hörselskadan. Men när vi tar denna reservkapacitet i anspråk för att höra, innebär det då att vi kanske får svårare att förstå och memorera det vi hör? Det är ett annat forskningsområde på HEAD. Andra projekt handlar om hur tinnitus påverkar hjärnan, vad Cochleaimplantat får för effekt på läsinlärningen och hur minnet påverkas om hörseln försämras. - Vi har sett att långtidsminnet ofta blir sämre av en hörselskada, berättar Jerker Rönnberg. Ännu har vi inga bevis, men det finns tecken som tyder på att även risken för demens skulle kunna vara högre om man drabbats av en hörselskada. Ytterligare ett forskningsprojekt har visat att döva personer som kan teckenspråk använder språkcentrat i hjärnan när de kommunicerar. Men om en döv svensk ser nå-

gon prata brittiskt teckenspråk (som helst skiljer sig från det svenska) aktiveras inte språkcentrum på samma sätt. Allt som allt har Linnécentrum HEAD 22 olika forskningsprojekt igång. Jerker Rönnberg och hans kollegor har märkt av att det finns ett stort intresse för deras forskning. - Vi har blivit mycket attraktiva för industrin, berättar Jerker Rönnberg. De bistår oss gärna med både kunskap och pengar och de är väldigt intresserade av vad vår forskning ger för resultat.

FAKTA Linnécentrum HEAD är ett tvärvetenskapligt projekt med fokus på hörsel och dövhet. HEAD står för HEaring And Deafness. Centrat startade 2008 med pengar från Vetenskapsrådet. När centrat utvärderades efter 1,5 år uppgraderades anslagen. Organisatoriskt lyder HEAD under institutet för handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Ett sextiotal personer arbetar på Linnécentrum HEAD. Allt som allt har man 22 olika forskningsprojekt igång.I juni 2013 arrangerar man för andra gången en internationell konferens, Cognitive Hearing Science for Communication (CHSCOM), där man kommer att presentera forskningsresultat för hörselindustrin och forskningskollegor från hela världen. Läs mer om oss på: www.headcentre.se

Krönika

Du nya sköna värld IT i varje vrå av samhället

Under de senaste 40 åren har tillgången på datakraft ökat mer än en miljon gånger. Om ett vanligt passagerarplan skulle haft samma tekniska utveckling skulle det kosta 500 dollar, flyga jorden runt på 20 minuter och vara stort som en skokartong. Dataindustrin har också lyckats skapa 6 miljoner jobb i USA.

etablerade matematiska vetenskapen sedan 1700-talet och har under de senaste tio åren fått ett uppsving. Gunnar Carlsson, svensk professor vid Stanford-universitetet i USA berättade om hur det kan användas för att visa på hitintills okända samband för exempelvis cancer och diabetes.

Det berättade professor Farnam Jahanian, vid NSF (National Science Foundation) i USA vid världens största vetenskapskonferens som varje år hålls i Nordamerika, vanligtvis i USA, men denna gång i Vancouver, Kanada. Konferensen anordnas av The American Association for the Advancement of Science, oftast förkortat till AAAS.

- Topologi är en metod för att mäta och representera formen i data, och den har visat sig särskilt värdefull för att organisera och visualisera biomedicinsk data och dynamiska förlopp i nätverk. Enkelt uttryck kan man säga att man ger data form istället för det vanliga sättet att gruppera data i kluster. Genom att gruppera vad man uppfattar som besläktade samband riskerar man att missa andra samband, det kan finnas relationer mellan data som man inte känner till, som synliggörs med topologi, säger Gunnar Carlsson.

Den snabba ökningen av datakraft har dock avtagit sedan 2005, då plötsligt ett hack i kurvan infann sig. Då slutade Moores lag att gälla, p g a allt större problem med värmeavgivning och elektronhopp. Det. kallas för ”The expectation gap”. Klockfrekvensen, alltså antalet instruktioner per sekund, har inte kunnat hänga med. Det finns ingen hårdvarumässig lösning runt hörnet menade flera föredragshållare vid AAAS. Nya åtgärder, som nanomaterial och minnen baserade på spinntronik dröjer. Ännu mer industriellt avlägset är kvantdatorer. Nanomaterialen i sin tur har inte tagit sig ur labben än; serierna för små och alldeles för dyra för att vara intressant som byggsten i de integrerade kretsar som utgör ryggraden i IT-samhället. Lösningen kommer de närmsta åren istället att stavas multiprocessorer och parallellism. Även här finns en hel del utmaningar, framförallt programvarumässigt. Framtidens datorer kommer att fokusera mindre på snabbhet och mer på annan funktionalitet, som smartare datorarkitektur, menade flera föredragshållare. För närvarande räknar man med att det skapas 2 zettabyte (ZB) eller 10 21 bytes data runt om i världen på ett år. Det är svårbegripligt mycket. De stora mängderna tillgängliga data är en samhällsförändrande kraft; de slår igenom inom forskningen, i olika typer försvarssystem, för företag och i konsumentvaror. Trenden mot stora öppna databaser ersätter mer isolerad forskning. Modellering sprider sig och med det olika metoder för att filtrera, visualisera, simulera, verifiera och prediktera data. Med prediktiv modellering, och andra matematiska modeller, kan man utöver att förutsäga troliga skeenden också hitta samband som inte är erkända. Här är topologi ett intressant exempel. Topologi är del av den

Det finns också en tydlig trend från presentation av data till automatisk dataprocessing av slutanvändarna själva. Användarna tar inte längre del av ”stum” information utan kan skräddarsy sina egna sökningar, skapa egna dataset, eget innehåll, och blir på så sätt medaktörer. Det kan handla om omvärldsbevakning, förutsäga orderingång, besluta om marknadsföringsåtgärder och liknande. Här används alltmer sofistikerade beslutsstöd (business intelligence och datamining). Inom hälsa och sjukvård kommer tillgången till gendata, e-hälsa och stora databaser med patientinformation att förändra vården i riktning mot mer förebyggande vård.

Svenska innovationer väcker uppmärksamhet » Undervattensdraken är en av de nutida svenska uppfinningarna som rönt störst uppmärksamhet utomlands. Den är fortfarande under utveckling men förhoppningarna är stora. Draken använder en helt ny teknik för att omvandla vågkraft till el. Just Greentech är ett område där svenska forskare kommit långt. Medicinteknik, Nanoteknik och IT är tre andra.

Det svenska företaget Netclean har till exempel utvecklat ett program som hjälper polisen världen över att hitta barnpornografi. Programmet ger alla barnpornografiska bilder ett fingeravtryck. Det installeras som ett virusskydd och larmar så fort det känner igen någon av bilderna vars fingeravtryck finns lagrat.

FORSKARBLADET

med att konkurrensen hårdnar blir det också Rikard Söderberg:Iallttaktviktigare att produktionsprocessen är effektiv.

S.47 AASS.

S.41

SHC.

KÄRNKRAFT

S.44 FORSKARBLADET

Omställning kräver

innovationer » Omställningen från dagens energisystem till ett hållbart system

är den viktigaste energifrågan. Där kommer forskningen att spela en avgörande roll. Utbyggnaden av förnyelsebar energi, tekniska innovationer och alternativ till fossila bränslen står överst på agendan. Det menar Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma.

Myndighetens verksamhet är bred, men en viktig del i uppdraget är att stötta och initiera forskning. - Det finns knappt något forskningsprojekt där vi inte ingår. Vi samarbetar med flera högskolor och universitet samt med näringslivet och industrin. Som exempel kan nämnas vågprojektet i Lysekil, där vi byggt en demonstrationsanläggning ihop med ett företag. Energifrågan kommer att kräva tekniska innovationer. Där ser Erik Brandsma att Sverige har stor potential. - Vi har möjlighet att ta en ledande roll inom tekniken som krävs för omställningen. Det handlar om bränsle till vår fordonsflotta, det handlar om hur vi ska kunna lagra el. Det handlar om smarta elsystem och smarta städer, som gränsar till både beteende och stadsplanering. Dessutom krävs nya mer avancerade distributionssystem, som kan transportera el från förnyelsebara energikällor. Att vi har en gemensam syn på framtiden har stor betydelse när vi pratar om energi. Därför är det viktigt att vi samarbetar och hittar partners inom teknik och utveckling.

ERIK BRANDSMA Generaldirektör på Energimyndigheten

- Vi behöver en nationell strategi för byggnader så att de blir så energieffektiva som möjligt, så kallade nära-noll-byggnader, som använder sin omgivning maximalt. Det här är ett av de områden som vi behöver forska mer om. Erik Brandsma tillträdde tjänsten som generaldirektör i våras. Han kommer ursprungligen från Nederländerna och är skogsingenjör. Erik har tidigare arbetat med miljö- och hållbarhetsfrågor, bland annat för OECD och FN.

Energi

Sa skapas morgondagens elfordon »

Svenskt Hybridfordonscentrum är en kunskaps- och kompetensbas med fem medverkande högskolor och flera stora företag. Här finns Sveriges samlade kunskap kring eloch hybridfordon. - Ska vi bli världsledande på elfordon måste vi samverka, säger Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik vid Lunds universitet.

SHC är ett kompetenscentra och en plattform där högskolor, myndigheter och företag kan utbyta erfarenheter och diskutera viktiga frågor. Forskarna kan lära mycket av varandra och eftersom de har så god koll på vad som sker på olika ställen i landet kan SHC föreslå vilka forskningsprojekt som behövs för att pusslet av delprojekt ska bli komplett.

I labbet på Chalmers i Göteborg står en silverfärgad bil kopplad till diverse mätutrustning. Just den bilen innehåller en del av lösningen på problemet hur elbilar ska bli mer effektiva. Det handlar om ett sätt att använda de befintliga systemen i bilen även vid laddningen.

- Just samverkan är avgörande för att arbetet ska vara framgångsrikt, framhåller Sonja Lundmark, forskarassistent på Chalmers. Centrat har funnits i fem år och arbetet är uppdelat i tre temaområden: Energihantering och styrning av hybridfordon, elektriska drivsystem samt energilagring.

- Metoden är helt klart före sin tid och gör att bilens elsystem blir både billigare och mindre utrymmeskrävande, berättar Mats Alaküla. När vi arbetat fram tekniken vågade vi först inte tro på att den fungerade men då bistod Saab och Volvo cars genom att ge oss möjlighet att testa den.

Elbilstillverkningen står inför två stora utmaningar. Den ena är att batterierna inte är tillräckligt kraftfulla och den andra är att laddningen tar för lång tid. Idag kan till exempel en stadsbuss som laddats under en timme köras i fyra, vilket är på tok för lite.

Laddlösningen, som numera är patentskyddad, är inte bara ett steg på vägen mot en eldriven fordonspark. Den är också ett gott exempel på hur bra samarbetet på Svenskt Hybridfordonscentrum (SHC) fungerar. - Vi har god koll på det mesta som sker på området, säger Mats Leksell, förste forskningsingenjör vid KTH. Delvis är detta tack vare att industrin är med. De ger oss värdefulla mätdataunderlag och utgör en viktig referensgrupp. På så sätt vet vi att forskningen har industriell relevans.

- Det är som att försöka tanka ett fordon genom ett sugrör, säger Mats Alakula. Inget buss- eller transportbolag vill att deras fordon ska stå stilla en femtedel av tiden. En möjlig lösning är att ladda under körning, så kallad ”slide in”. Med den tekniken tillförs fordonen energi mer eller mindre kontinuerligt under färd. Trådbussar är exempel på sådan teknik med nackdelen att det är begränsat till stora fordon. Idag pågår försök med alternativ matning från vägytan som även fungerar för små fordon. På SHC tvivlar man knappast på att elfordon är framtiden. - Ska vi nå klimatmålen finns det knappast någon annan väg att gå, säger Mats Leksell. Fossildrivna fordon kan inte göras särskilt mycket bränslesnålare och koldioxidneutrala bränslen kan vi inte få fram i sådan mängd att det skulle räcka till alla fordon. Därför är eldrivna fordon den enda lösningen.

MATS ALAKÜLA Professor i drivsystem på Lunds Universitet

BO EGARDT

Professor i systemstudier på Chalmers

SONJA LUNDMARK

Forskningsassistent på Chalmers

Energi

Med el bygge samhällen » I takt med att allt fler prylar elektrifieras ökar också behovet av ingenjörer utbildade inom elektroteknik.

Industrin i hela västvärlden skriker efter den här kom” petensen, säger Mats Leijon, professor i elektricitetslära och Dekanus för Tekniksektionen på Uppsala Universitet. Bilar, fartyg, grävmaskiner och mopeder är några exempel på produkter där eldrift blir allt vanligare. I pengar räknat är elproduktion/transmission/distribution en av de största branscherna i världen. – Det är ingen trend utan snarare en utveckling, säger Mats Leijon. Samhällets behov håller på att ändras i grunden och vi vill bygga hållbara samhållen där vi mår bättre och inte utsätts för lika mycket luftföroreningar, ja, då måste vi elektrifiera. I takt med att eldrift ersätter gas, kol och olja ökar förstås också efterfrågan på elektrotekniker. Sedan tre år tillbaka kan man läsa till civilingenjör och högskoleingenjör med inriktning på elektroteknik på Uppsala Universitet. Årligen antas hundra studenter och det är knappast några bekymmer att få jobb efter utbildningen. Avdelningen för elektricitetslära samarbetar med en lång rad företag så som exempelvis ABB, Mitsubishi, Fortum, Vattenfall och Volvo. Vissa tillhandahåller laborationer och andra moment i utbildningen, andra erbjuder praktik, sommarjobb eller möjligheter till examensprojekt. – Företagen är oss behjälpliga, samtidigt som de kan vara med och påverka vilka moment som behöver finnas med i utbildningen, säger Mats Leijon. Det är viktigt att det är en win-win – lösning som alla tjänar på.

FORSKARBLADET

Universitetet tjänar på samarbetet eftersom de härigenom kan vara säkra på att studenterna verkligen lär sig sådant som de har nytta av i arbetslivet. För företagen blir det ett sätt att hitta kompetent arbetskraft. ABB är ett av de företag som samarbetar med institutionen. – Vi har alltid behov av duktiga ingenjörer inom ABB, säger Johan Söderström, VD för ABB Sverige. Att få vara med och bidra till att universitet och högskolor ligger i framkant inom teknikområden tycker vi är viktigt. Det är avgörande betydelse för både Sverige och näringslivet för framtida konkurrenskraft. Det är också väldigt inspirerande och utvecklande för oss att möta ungas teknikintresse. På avdelningen för elektricitetslära bedrivs också en hel del forskning. Detta sysselsätter nittio personer och forskningen är uppdelad på ett tiotal områden. Det kan handla om allt från hur man tillgodogör sig energin i gasurladdningar i plasma, till åskforskning, förnyelsebara energikällor och elektromagnetisk kompatibilitet, det vill säga forskning som undersöker skadliga effekter av elektromagnetiska fält, strömmar och spänningar i komplexa elektriska och elektroniska system. – Vissa av de här projekten får mer resurser än andra, berättar Mats Leijon. Framför allt är

det samhällsnyttan som styr. Vår forskning har också genererat flera avknoppningsföretag som utvecklar elektrotekniska lösningar på en rad områden. Vågkraftsprojektet utanför Lysekil är kanske det avknoppningsföretag som varit mest omtalat på sista tiden. De arbetar med att hitta teknik för att omvandla vågkraft till elström och man har placerat ut ett antal bojar på vattenytan som tillsammans genererar tillräckligt med ström för att täcka behovet av hushållsel hos tusen villor. Nyligen lät Uppsala Universitet utvärdera sin forskning med hjälp av internationella paneler och elektroteknikforskningen fick en rad positiva omdömen, så som ”top quality”, ”attraktiv” och ”världsledande”. – Sådana här utvärderingar är guld värda, säger Mats Leijon. De ger en bild både av vad man är bra på och vad man kan bli bättre på. Elektroteknik är ett område där det händer jättemycket just nu och då är det förstås ännu viktigare att vår forskning ligger i täten, internationellt. Mats Leijon tvivlar inte på att elektroteknik är framtiden. De olje- och gastillgångar som finns är inte outtömliga och klimatsituationen kräver nya energilösningar. Samtidigt ökar antalet människor på klotet och alla vill förstås ha tillgång till samma resurser. – Vi måste utveckla energilösningar som både är hållbara, billiga och tillgängliga för alla. Det är en demokratifråga och mänsklighetens största utmaning framöver.

. er vi hallbara Energi

Ett av de mest omtalade sätt att utvinna elström på senare tid har varit genom vågkraft. Utanför Lysekil har man placerat ut ett antal bojar som tillsammans kan utvinna energibehovet av tusen hushåll.

FAKTA Grundutbildning och forskning inom elektricitetslära är inriktad på miljövänliga industriella tillämpningar av Maxwells elektromagnetiska ekvationer och andra fysikaliska grundlagar i system för elkraftproduktion och eldistribution samt system för energilagring. Forskningen vid avdelningen innefattar även bland annat åskforskning, plasmavetenskap, elektromagnetisk kompatibilitet samt diamantelektronik. Förutom de vetenskapliga och experimentella resurserna, så har avdelningen ett nära samarbete med andra forskargrupper och vetenskapliga organisationer runt hela världen. För mer info besök: http://www.el.angstrom.uu.se/

MATS LEIJON

JOHAN SÖDERSTRÖM

Professor i elektricitetslära och Dekanus för Tekniksektionen på Uppsala Universitet

VD för ABB Sverige

Foto: Kim Scherrer

Foto:ABB

FORSKARBLADET

Energi

Kärnteknik för nutid och »

En stor andel av dagens svenska energiproduktion består av kärnkraft och så kommer det med största sannolikhet att förbli även under överskådlig framtid. Detta faktum gör att det finns ett stort behov av forskning kring kärnkraft samt utveckling och upprätthållande av kompetens inom området.

SKC, eller Svenskt Kärntekniskt Centrum, är ett centrum vid Skolan för teknikvetenskap, KTH. Med medel som kommer från branschen, tillsynsmyndigheten och universiteten själva, samarbetar KTH, Chalmers och Uppsala universitet med utbildning och forskning för att nå SKCs mål. För att tillgodose det framtida behovet av energi så kommer det förr eller senare bli nödvändigt att bygga nya reaktorer. – 2011 stiftade riksdagen en ny lag som gör det tillåtet att ersätta gamla och befintliga reaktorer

FORSKARBLADET

med nybyggda reaktorer på samma plats. Kärnkraftverk är en dyr och långsiktig investering som sträcker sig över många decennier. Från beslut om nybyggnation till JAN elström ur vägguttaBLOMGREN get kan det ta tio år. Det långa perspektivet och de stora investeringskostnaderna medför att ett politiskt osäkert läge är begränsande för industrin när det kommer till att bygga nya reaktorer, säger Jan Blomgren, föreståndare för SKC. SKC har till uppgift att sponsra utbildning inom ämnen som är unika för kärnkraft, som reaktorfysik, termohydraulik, kärntekniskt relevant kemi och säkerhet. SKC bedriver bl.a. forskning kring hur material åldras i kärnkraftverk. Miljön i reaktorn gör att stål och andra material åldras med tiden. Detta är ett ungt forskningsområde som kommer att växa kraftigt med tanke på att mer än hälften av världens reaktorer håller på att närma sig pensionsåldern.

– Reaktorerna i Sverige är i bra skick och håller minst 10 år till. Vissa komponenter i svenska kärnkraftverk byggdes avsiktligt på ett sätt som gör att de kan bytas ut. De äldsta reaktorerna är dock kanske inte lönsamma om drygt 10 år med hänsyn till mer krävande service och driftstopp pga. underhåll och upprustningar, säger Jan Blomgren. Vid nybyggnation av kärnkraftverk kommer utbildningsbehovet av kompetent personal att öka. – Vi har inte byggt på länge och är lite ringrostiga. Man kommer att behöva utbilda egen personal och ta in kompetens från olika håll. Vi ligger långt fram i Sverige så det är inte kärnteknisk utbildning och kompetens som kommer vara begränsande. Problemen kommer mer bestå av att hitta personer som vet hur man bygger. I Finland har de t.ex. haft problem med att gjuta betong på rätt sätt. Det är en hantverkskunskap och erfarenhet som delvis har försvunnit med äldre generationer, konstaterar Jan Blomgren.

Energi

Uppsala universitet i framkant av kärnteknisk forskning »

h framtid FAKTA SKC är ett centrum vid Kungliga Tekniska Högskolan. SKC ska ge långsiktigt stöd till säkra kunskap och kompetensutveckling på akademisk nivå för de svenska kärntekniska program. Detta skall ligga till grund för att ge resurser till den svenska kärnkraftsindustrin och dess tillsynsmyndigheter. Det innebär att SKC kommer att bidra till en säker, effektiv och därmed tillförlitlig kärnenergiproduktion, som är en viktig del av den svenska energiförsörjningen. Läs mer om SKC på: www.sci.kth.se/centra/skc

Uppsala universitet har tre olika civilingenjörsutbildningar – energisystem, systemteknik och teknisk fysik – där kärnkraft ingår som en del av utbildningen. Det finns även ett högskoleingenjörsprogram med inriktning mot kärnkraft, något som är unikt i Sverige för Uppsala universitet.

finess med detta är att avfallet från dagens kärnkraftverk kan användas som bränsle i dessa reaktorer. Ny uranbrytning behövs alltså inte då tillräckliga mängder bränsle för lång tid framöver redan finns i form av avfall från dagens kärnkraftverk. Det skulle kunna elektrifiera världen i tusen år, säger Ane Håkansson, som är professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.

Vid Uppsala universitet bedrivs även forskning inom det kärntekniska området med inriktning på ökat utnyttjande av naturliga resurser, kärnämneskontroll, slutförvaring, framtida reaktorteknologier samt fusionsforskning. Verksamheten är del av ett nationellt projekt och samarbete mellan Uppsala, KTH och Chalmers. Man har ett nära samarbete med branschen och Strålsäkerhetsmyndigheten.

Det blir avfall även från dessa anläggningar men detta avfall har en mycket lägre halveringstid än dagens avfall. Det rör sig om hundratals eller kanske tusen år istället för många tusentals år. Kravbilden på slutförvaringen blir därmed lägre.

Framtida teknik med stor potential Ett spännande område som det forskas kring vid Uppsala universitet är reaktorer av så kallad Generation 4-typ. Dagens teknik kräver anrikning av uran. Det finns ett flertal risker förknippade med detta. Till det tillkommer problem med avfallets slutförvaring och ”skräp” i form av utarmat uran. – De framtida reaktorerna kan förbränna klyvbara ämnen utöver anrikat uran. En

– De flesta av dessa reaktortyper förväntas i allmänhet inte vara tillgängliga för kommersiella byggen förrän framåt 2030 men när den nya tekniken blir verklighet så kan man byta ut gamla reaktorer och ersätta dem med nya. De gamla reaktorerna återvinns. Det finns många spännande potentiella applikationer med den nya tekniken. Det kan b.la. underlätta den globala energi- och vattenförsörjningen i framtiden, säger Ane Håkansson.

Svensk kärnkraft » Under 1950-talet var behovet av billig energi stort. Därför bestämde sig Sverige för att satsa på kärnkraft. Men det dröjde till 1972 innan kärnkraftsel leverades ut på nätet första gången, då från kärnkraftverket Oskarshamn 1. Två år senare, 1974, stod Oskarshamn 2 klart följt av verken

Barsebäck, Ringhals och senare Forsmark. Men olyckorna i Harrisburg och Tjernobyl väckte debatt och ett motstånd kring kärnkraften väcktes. Runt om i landet ordnades demonstrationer och 1980 folkomröstade man om kärnkraftens framtid. Efter det beslutades att påbörjade anläggningar

skulle byggas klart men att kärnkraften skulle vara avvecklad 2010. Idag finns tre kärnkraftverk och tio reaktorer i Sverige. Ungefär hälften av elförsörjningen i Sverige kommer från kärnkraft. Därmed bidrar kärnkraften stort till att göra Sverige oberoende av utländsk el.

FORSKARBLADET

Energi

Framtid pa väg

BARAN CÜRÜKLÜ

Handledare på Mälardalens Högskola

Foto: MH

Nytt program gör det lätt att

programmera roboten »

Nu ska industrirobotar bli flexibla och användarvänliga. På Mälardalens högskola utvecklar man ett dataprogram som gör att vem som helst kan programmera en robot. - Det tar mindre än en minut att lära sig programmet, säger Baran Cürüklü på Mälardalens Högskola.

Att programmera en industrirobot är ett komplext arbete. Idag anlitar de flesta företag konsulter (så kallade integratorer) även för mycket enkla förändringar. Detta är kostsamt, framförallt för små och medelstora företag. Samtidigt vet vi att också integratorer behöver effektivisera. Därför arbetar doktoranden Batu Akan tillsammans med sin handlare Baran Cürüklü på Mälardalens högskola med att skapa ett dataprogram som ger industrirobotens komplexa programmeringssystem ett enkelt gränssnitt.

Svenskt hybridfordonscentrum (SHC) samlar Sveriges fordonsindustri, ledande högskolor och myndigheter till en arena för forskning, utbyte av erfarenheter och nyttiggörande av svensk forskning inom eloch hybridfordonsteknik. Den 7:e maj anordnade SHC en konferens med namnet Framtid på väg i Göteborg. Representanter från Scanias, Volvo PVs och AB Volvos högsta ledningar såväl som internationella experter och svenska forskare talade om olika aspekter kring eloch hybridfordon. Mot slutet av en intressant dag presenterades en genomgång av det tre temaområden som forskningsverksamheten vid SHC är uppdelad i. Systemstudier och verktyg: Bo Egardt, professor vid Chalmers tekniska högskola, talade om helhetsbilden gällande förnybara bränslen, ny teknik, infrastruktur, samhällsplanering och utbildning. Vikten av samordning mellan de olika komponenterna

En robot måste ha förmågan att läsa av och förstå sin omgivning om den ska kunna fungera någorlunda självständigt. AASS vid Örebro Universitet forskar kring hur vi ska kunna förse våra robotar med detta. - På AASS finns en bred kompetens kring viktiga typer av sensorsystem, säger Dimiter Driankov, professor på AASS.

Eftersom tekniken är trådlös behöver man inte ens vara i närheten när man utför arbetet. Fram tills nu har större delen av alla industrirobotar använts inom bilindustrin, men det blir allt vanligare att små och medelstora företag har robotar i produktionen. Därför ökar också behovet av den här typen av lösningar.

Inom Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro Universitet (AASS) En robot måste förmågan att läsa av fokuserar vi på atthautveckla autonoma sysoch förstå sin omgivning om den skasensorer. tem, som robotar och intelligenta kunna någorlunda självständigt. Robotar kanfungera visserligen se olika ut beroenAASS vid Örebro Universitet de på applikationen – från enforskar 14-tons autokring till hur en vi ska kunna förse våra ronom truck autonom dammsugare i ett smart botar hemmed – men detta.det finns nyckeltekniker som är gemensamma robotsystem. – På AASS finns en för bred alla kompetens Tekniker som görtyper detav möjligt för roboten att kring viktiga sensorsystem, säger uppfatta omgivningen, lära sig viktig inforDimiter Driankov, professor på AASS. mation om närmiljön och avgöra hur den

FORSKARBLADET

Elektriska maskiner och drivsystem: Mats Alaküla, professor vid Lunds universitet, gav en bild av utmaningar på längre sikt med befolkningsökning, energiförsörjning och miljöfrågor. Han berättade om utmaningar med elfordon och hur det bl.a. forskas kring fordon med laddare integrerad med motorn, vilket kan minska kostnader och öka prestandan. Energilagring: Göran Lindbergh, professor vid KTH, talade om forskning kring batteriteknik och problem med batteriers kostnad, vikt och volym, vilket hittills har begränsat introduktionen av elfordon i stor skala. Forskning kring litiumbatterier, den elektrokemiska processen, säkerhetsfrågor, nya material och ökad prestanda var andra ämnen som avhandlades.

Intelligenta robotsystem

- Vi vill sänka tröskeln för små och medelstora företag, säger Baran Cürüklü. Idag måste många företag tacka nej till order för att man inte kan ställa om produktionen tillräckligt snabbt. Programmet installeras helt enkelt i en vanlig dator som kopplas till roboten. Datorn kommunicerar sedan trådlöst via nätet med en surfplatta och det är från den som man programmerar industriroboten.

- Om några år tror vi att programmet kan börja säljas, berättar Baran Cürüklü. Men redan idag används det på prov och resultaten är väldigt goda.

underströks. Han nämnde även studentprojekt där inte bara tekniken kring hybrid- och elfordon, utan även flexibilitet gällande design och användningsområden, låg i fokus för forskningen.

ska agera för att på bästa sätt hjälpa sin användare. Under de senaste åren har AASS använt dessa tekniker i utvecklingen av smarta lösningar för framtidens äldrevård. Idag bedriver AASS flera högprofilerade nationella och EU-projekt inom området. Vi har valt en bred definition av intelligenta robotsystem, som sträcker sig från en individuell robot med komplexa sensorer till ett nätverk av applikationer som kommunicerar och samarbetar med varandra. Redan i dag har vi till exempel sensorer som kan ge information om användarens hälsa och dennes

Intelligenta robot

för ett självständigt och

Inom Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem vid Örebro Universitet

Energi

Mycket att lära över generationsgränserna

» I Sverige delar vi ofta upp folk ut-

ifrån deras ålder och vi umgås ganska sällan över generationsgränserna. Därför riskerar mycket kunskap att gå förlorad. Det vill Encell ändra på. Encell är ett nationellt centrum för livslångt lärande som har till uppgift att forska och sprida kunskap kring det livslånga lärandet. Ett viktigt område är att utveckla kunskaperna om hur lärande mellan generationer går till. – Just nu går många i pension samtidigt som arbetslösa ungdomar inte får en chans att lära av de äldre, berättar Cecilia Bjursell, centrumledare vid Encell. Risken är att mycket kompetens kommer att gå förlorad

CECILIA BJURSELL Centrumledare vid Encell

– Många andra länder satsar mycket på intergenerational learning, säger Cecilia Bjursell. Det är viktigt att vi är med i detta arbete och bygger internationella nätverk.

på arbetsplatser. Därför måste vi bli bättre på att inrätta mötesplatser där vi kan lära av varandra.

Encell forskar kring vuxnas lärande, arbetsrelaterat lärande och kompetensutveckling. Målsättningen är att kunskapen så småningom bidrar till att förnya och utveckla arbetslivet. Kunskapsspridningen är viktig och Encells hemsida (www.encell.se) är en plattform för detta arbete.

Sverige och Encell är ett av fem deltagarländer i EU-projektet ECIL som nyligen startades. De övriga är Storbritannien, Slovenien, Spanien och Bulgarien. ECIL ska verka för lärande mellan generationerna genom att utveckla en distansutbildning.

Encell inrättades på initiativ av regeringen 2001 och har högskolan i Jönköping som huvudman. Högskolan för lärande och kommunikation är värdorganisation. Encell samarbetar med en mängd olika aktörer, exempelvis regioner, näringsliv och institutioner.

m för ett självständigt och bättre liv omgivning. Genom en mobil robot utrustad med bildskärm och webbkamera kan vårdgivaren komma i kontakt med användaren och göra ett fjärrstyrt besök på platsen vid en nödsituation. Det är en kombination som kan vara av stor nytta för en vårdgivare. På AASS har vi ambitionen att kombinera dessa applikationer på ett flexibelt sätt, eftersom det är viktigt att den enskilde brukarens behov och önskemål alltid står i fokus. Utvärdering är en nödvändig förutsättning för att skapa lösningar som bygger på de verkliga behoven hos användarna. En central del av vår forskning är därför att testa och utvärdera systemen i verkliga miljöer. För att stärka vår satsning på området robotik inom äldrevård har vi deltagit i etableringen av Ängens forsknings- och innovationslägenhet. Lägenheten har två syften. Dels fungerar den som testmiljö för flera EU-finansierade forskningsprojekt, dels

används den som demonstrationsmiljö för företag inom hushållsautomatisering och äldreomsorg. Målet är att skapa ett ”laboratorium för kunskapsöverföring” där deltagande företag får en exklusiv tillgång till forskningsprototyper och till en direkt kedja av teknologiöverföring från idé till kommersialisering.

DIMITER DRIANKOV Professor på AASS

Framtidens äldrevård kommer inte bara att bygga på teknologiska framsteg, utan också på ett nära samarbete mellan olika nyckelaktörer. Därför har partners som Örebro Science Park, Örebro kommun och Örebro läns landsting bidragit till utvecklingen av Ängens forsknings- och innovationslägenhet, tillsammans med de strategiska satsningarna NovaMedTech och Robotdalen. Tillsammans med AASS har detta team bildat ett partnerskap av offentliga och privata verksamheter med målet att utveckla smarta lösningar för ett självständigt liv.

FORSKARBLADET

Produktion

Robot ater

CHARLOTTE BROGREN Generaldirektör på Vinnova

Elektronik-skrot blir allt vanligare och plattskärmar hör till den snabbast växande kategorin på våra avfallsstationer och antalet dubblas varje år. Det ger effekter på både arbetsmiljö och miljö. Återvinningen av plattskärmar är komplicerad. Det beror främst på att lysrören i skärmarna innehåller kvicksilver. Nu har svenska forskare i samarbete med industrin lyckats ta fram en automatiserad process, som ser till att mer material och komponenter från plattskärmarna kan återvinnas på ett hållbart sätt.

Foto:Vinnova

Finansierar forskning för utveckling »

Allt från automationsprocesser i industrin till functional food och smarta textilier. Vinnova stöttar 3000 forskningsprojekt av mycket olika karaktär. - Vårt arbete syftar till att få fram ny kunskap som gör industrin mer konkurrenskraftig, säger Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova. Parallellt med Vetenskapsrådet är Vinnova den stora statliga forskningsfinansiären i Sverige. Vinnova fördelar årligen cirka 2 mdr, men ska man ansöka om stöd finns det en rad krav. Projektet måste drivas i samarbete mellan industrin och akademin och de som äger behovet måste bidra med halva finansieringen. I varje projekt ska det också finnas en hållbarhetstanke, och då handlar det inte bara om att utveckla det man kallar för gröna produkter. - Materialforskningen arbetar till exempel med att framställa starkare och lättare ma-

FORSKARBLADET

terial. Det kommer miljön till gagn eftersom det drar ner bränsleförbrukningen, säger Charlotte Brogren. All utveckling måste vara hållbar i grunden. Vinnova finansierar också flera kompetenscentra som arbetar för att överbrygga klyftan mellan olika branscher och olika tekniker. På så sätt kan man hitta samarbetsformer som ger kunskapen spridning. Det är förstås riskfyllt för industrin att satsa på innovation och utveckling. Genom sitt stöd kan Vinnova till viss del mildra riskerna och det ger industrin möjlighet att flytta fram sina positioner. - Ska vi fortsätta vara konkurrenskraftiga måste vi ha en industri som är på topp, säger Charlotte Brogren. Staten och Vinnova har en viktig roll i detta, eftersom vi kan stimulera industrin till att öka sin konkurrenskraft genom ny kunskap.

Chalmers avdelning för Industriteknik, CIT, ansvarar för forskningsprojektet, AutoDisA, som stöds av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, inom ramen för ProViking (se informationsrutan längre ned). Bakgrunden till projektet är insikten att plattskärmar är ett växande problem för miljön. -LCD-skärmar innehåller material som inte är optimala ur miljösynpunkt, bland annat små lysrör som innehåller kvicksilver, flytande kristaller och glassubstrat. I dag skickas en ansenlig del av plattskärmen till förbränning, vilket inte gynnar miljön. Vi undrade hur man kan tillämpa modern produktionsteknik i återvinningsindustrin för att bidra till rationell produktion av nya råvaror, berättar Johan Felix, projektledare för AutoDisA. Resultatet av den undran är en automatiserad produktionsenhet som varsamt delar upp plattskärmen så att de olika delarna kan tas tillvara och ingå i nya produkter, såsom belysningsarmaturer, eller materialåtervinnas. Under våren kommer den första automatiserade processen tas i bruk. Företaget Nordic Recycling i Hovmantorp är specialister på att tillvarata alla slags lampor, oavsett om de innehåller kvicksilver eller

Produktion

rvinner farligt avfall inte. Här kommer roboten och produktionslinjen göra stor nytta. - Det är främst med tanke på arbetsmiljön som vi vill automatisera processen med att återvinna plattskärmarna. Arbetet med att separera lysrören tar lång tid eftersom man behöver vara så försiktig. Med roboten kommer medarbetarnas arbete bli säkrare. Automatiseringen innebär också att tiden för att plocka isär en plattskärm kortas från fem minuter till en minut samtidigt som ett högt materialvärde bibehålls, berättar Göran Lundholm, VD för Nordic Recycling. Projektet AutoDisA är ett samarbete mellan CIT och Linköpings tekniska högskola samt företag inom verkstadsindustrin. Förutom Nordic Recycling ingår Hans Andersson Metal AB och Svensk Industriautomation AB. Att forskningen samarbetar med verkstadsföretag på det här sättet är ett signum för ProViking. - Vi utbildar samtidigt och har examensarbetare med i projektet. Syftet är att de ska

utbildas för att arbeta med produktutveckling på företagen. Forskarna för även med sig informationen om vilka miljömässiga krav som finns, ut till industrin och återvinningsbranschen. Det kommer att generera nya sätt att tänka inom produktionsindustrin. Med tanke på hur våra konsumtionsmönster ser ut är det här en nödvändighet, säger Johan Felix.

JOHAN FELIX Projektledare på AutoDisA

ProViking stärker konkurrenskraften

ProViking kan se tillbaka på tio framgångsrika år. Programdirektören Lars Frenning är mycket nöjd med vad man åstadkommit hittills. - Vi har bidragit till många nya eller förbättrade produkter, samt en rad nya arbetsmetoder, konstaterar han. ProViking är ett forskningsprogram som dels bedriver forskarskola och dels stöttar ett stort antal utvecklingsprojekt inom vitt skilda områden. Projekten handlar om allt från effektivare bränsleLARS celler till återvinning FRENING av plasmaskärmar Programdirektör och antibakteriella för ProViking tandimplantat. Forskarskolan har hittills genererat hundra doktorer, dessutom finns idag 120 inskrivna doktorander. Första omgången av ProViking startades 2002. Till och med år 2013 pågår ProViking 2 som i stort sett har samma upplägg som ettan. Inte mindre än 11 högskolor och 77 företag deltar i arbetet som i förlängningen ska stärka konkurrenskraften hos svensk industri. - Det är väsentligt för hela samhället att man tar vara på de resurser man har, säger Lars Frenning. Näringslivet måste få ta del av kunskapen inom akademin och tvärt om.

Fakta Initiativet till forskningsprogrammet ProViking kom från SSF, som satsade 180 miljoner kronor för perioden 2002 – 2007. Programmet fick därefter förnyat förtroende med ytterligare 210 miljoner kronor och arbetet fortsätter nu fram till 2013. Fokus ligger på forskning och svenska företag inom verkstadsindustrin med produk-

tions- och/eller produktutveckling. För närvarande pågår 23 olika projekt. ProViking driver även en forskarskola. För mer info besök: http://www.chalmers.se/hosted/proviking-sv/

FORSKARBLADET

Produktion

Fran ax till limpa i »

Snabbare produktutveckling – det är målsättningen för Wingquist Laboratory på Chalmers. Visionen är att hela utvecklingsarbetet ska ske i datorn. Den tunga verkstadsindustrin och i synnerhet fordonsindustrin har alltid haft en tidskrävande utvecklingsprocess med förserier och prototyper som testats i avancerade testanläggningar. Det vill Wingquist Laboratory ändra på. - Målsättningen är att vi ska kunna simulera både produktens och framtagningsprocessens egenskaper i datorn. Det skulle spara både tid och pengar åt företagen, berättar Rikard Söderberg, föreståndare för Wingquist Laboratory. Wingquist Laboratory VINN Excellence centre har varit igång i fem år och fick högsta betyg i den utvärdering som gjordes av externa internationella utvärderare i våras. Verksamheten, som bedrivs i nära samarbete med tiotalet företag, har kommit in i sin tredje fas och det finns tre teman som genomsyrar arbetet: Plattform-based Development – ett sätt att effektivisera utvecklingsprocessen genom att utveckla produktfamiljer där produktlösningar och dess produktionssystem kan återanvändas, Smart Assembly – utveckling av stödsystem för automatiserad montering och Perceived Quality – som handlar om hur vi upplever en produkt när vi tittar på den. - Vår vision har bara blivit mer och mer aktuell, konstaterar Rikard Söderberg. I takt med att konkurrensen hårdnar blir det också allt viktigare att produktionsprocessen är effektiv. Tre exempel på att tekniken gör nytta: Plattform-based Development Här utvecklas system för att bygga produktoch produktionsplattformar, där komponenter, produktionsdelar och kunskap kan återanvändas. På så sätt blir produktutvecklingsprocessen effektivare. Dessa system används redan på GKN Aerospace, (fd Volvo Aero). Smart Assembly En bilkaross svetsas samman med hjälp av hundratals punktsvetsar och i vilken ordning dessa görs har stor betydelse för hur plåtarna uppför sig och den slutliga geometriska kvalitén hos bilen. En forskargrupp har utvecklat simuleringsmjukvara som gör det möjligt att optimera punktsvetsordningen. Perceived Quality I den tidiga stylingfasen har det stor betydelse var delningslinjerna sitter mellan exempelvis skärmen, dörren och motorhuven. Ett program som kan simulera och visualisera och dessa delningslinjer har gjort det lättare att utvärdera bilens kommande utseende.

FORSKARBLADET

”Jag drivs av att se att forskningen ger resultat” »

Rikard Söderberg är uppvuxen i verkstadstäta Trollhättan och den miljön har han förblivit trogen. Idag är han föreståndare för Wingquist Laboratory.

Forskningen på Wingquist Laboratory ska uppfylla två kriterier; ämnet ska vara en vetenskaplig utmaning och forskningen ska vara relevant för industrin. Det passar Rikard Söderberg utmärkt. - Jag drivs av att se resultatet av forskningen som färdiga produkter och arbetssätt ute i industrin, säger han. Mycket av det vi forskar fram når produktionen redan efter ett par år.

Rikard Söderberg startade sin yrkesbana på det som på den tiden hette Volvo Flygmotor i Trollhättan. På Chalmers läste han maskinteknik och disputerade så småningom inom toleransanalys och robust konstruktion. Efter en vända ute i industrin återvände Rikard Söderberg till Chalmers 1997 och började bygga upp en forskargrupp med inriktning på geometrisäkring och robust konstruktion. - Vi hade flera seniora forskare, ett nära samarbete med industrin och resultat i form av demonstratorer, vilket var nytt på den tiden, berättar Rikard Söderberg. Forskargruppen är idag en av fyra forskargrupper på Wingquist Laboratory.

Produktion

datorn

InnovationskontorEtt . fran innovation till resultat » Vad behövs för att förvandla en innovation till en framgångsrik produkt eller ett livskraftigt företag? Hur kan studenter och forskare inom den akademiska världen ta steget att kommersialisera en god idé eller uppfinning?

InnovationskontorEtt är en verksamhet som drivs i bolagsform och ägs av Linköpings universitet. InnovationskontorEtt har till uppgift att stimulera och stötta forskare och studenter vid Linköpings universitet att kommersialisera sina idéer och sin kunskap. Detta kan ske antingen genom att nya bolag startas eller genom att idéer och kunskap införlivas i befintliga verksamheter - Vår fas är den tidiga fasen. Vi hjälper till i början när studenter eller forskare vill förvandla en innovation till en produkt eller ett företag. Vi hjälper dem att ta de första stegen och när företaget mognat så tar andra aktörer över, säger Björn Stafstedt som är kommunikationsansvarig vid InnovationskontorEtt.

Profil RIKARD SÖDERBERG

Bor: Mölndal Ålder: 49 år Familj: fru och två döttrar, 14 och 17 år gamla. Fritidsintressen: Spelar golf och leker ibland på gitarr, trummor och trombon.

Företaget SenionLab är ett exempel på hur det kan fungera när en innovation sprungen ur forskning inom den akademiska världen går hela vägen till produkt och företag. Där började det med forskning på sensorfusion, en stor universitetsanläggning, att GPS inte fungerar inomhus och en idé som ledde till utvecklandet av ett system för inomhusnavigering med hjälp av smartphones. Tack vare hjälp från InnovationskontorEtt och ekonomiskt stöd från VINN NU/Vinnova så kunde forskargruppen utveckla projektet vidare och

har idag bl.a. ett kontor i Palo Alto i Silicon Valley. - Förenklat kan man säga att vi hjälper studenter och forskare att starta företag. Vi kan hjälpa dem med allt från rådgivning, juridik, patent, matchningar mellan forskare och näringsliv och att leta finansiering. Vi har ett stort nätverk vi kan dra nytta av och det är roligt när det fungerar som det gjorde med SenionLab, säger Tomas Ahlström, affärsutvecklare vid InnovationskontorEtt. Dr. Christian Lundquist är forskare vid Linköpings universitet och VD för företaget SenionLab AB. SenionLab ägnar sig åt forskning och utveckling av sensorfusions som kan användas vid mobiltelefonbaserad inomhusnavigering på flygplatser, shoppingcenter och andra stora anläggningar. – Vi fick mycket praktisk hjälp av InnovationskontorEtt i början. Det är riskfyllt i starten och man behöver ofta bidrag för patentansökningar, resor och annat. Vi har utvecklat en navigeringsfunktion som inte kräver att lokalerna utrustas med någon extra elektronik. Vår marknadsnisch idag är att vi står för den tekniska grunden och vår tekniska lösning kan kopplas till befintliga ”infrastrukturappar” för bl.a. flygplatser, säger Christian Lundquist.

FORSKARBLADET

Produktion

Innovation som skapar

värde fran idéer ”

Vi vill vidga vyerna eftersom innovation inte bara handlar om problemlösning utan även om att förstå verkliga behov och att kunna skapa värde från idéer, säger Sofia Ritzén, föreståndare vid PIEp.

PIEp står för Product Innovation Engineering program och är ett forskningscenter som drivs i samarbete mellan fem högskolor runt om i landet. Verksamheten rymmer såväl forskningsprojekt och forskarskola, som aktiviteter i nära samverkan med företag. Organisationen finansieras av Vinnova och näringslivet. – Vårt arbete går bl.a. ut på att ta in innovationsfrågor i utbildningen. Målet är att våra ingenjörer kan lämna universitetet med större innovationsförmåga. Tidigare så har ingenjörsutbildningar ofta varit inriktade på att lösa problem som andra har definierat. Vi vill vidga vyerna eftersom innovation inte bara handlar om problemlösning utan även om att förstå verkliga behov och att kunna skapa värde från idéer, säger Sofia Ritzén, föreståndare vid PIEp. Innovationspiloter PIEp har ett projekt som kallas för Innovationspiloterna och nu i sommar skall ett tjugotal företag ta emot ett trettiotal studenter. Man har utvecklat en analysmodell där man går in i företag och analyserar innovationsförmågan. Handplockade studenter som utbildats i metodiken arbetar, under handledning av erfarna forskare, med de framtagna verktygen ute på företag för att implementera innovationsmodeller i verksamheten. – Våra innovationspiloter undersöker olika faktorer och genomför en grundlig analys av utvecklingsmöjligheterna för ökad innovationsförmåga. Baserat på resultatet genomförs sedan i samråd med företaget ett förändringsarbete. Detta förändringsarbete kan t.ex. bestå av utveckling av nya arbetssätt och strategier, förbättrad hantering av idéer eller ökat fokus på värdeskapande, säger Sofia Ritzén. PIEp & näringsliv i samverkan Det svenska telekommunikationsföretaget Ericsson har en lång historia av forskning och samarbete med universitet och högskola. Ericsson är ett av de företag som har tagit del av PIEp:s forskning och som kommer ta emot innovationspiloter.

SOFIA RITZÉN Föreståndare på PEIp

MAGNUS KARLSSON Chef på Ericsson och Innovation Maneger på KTH

Fakta PIEp är ett nationellt forsknings- och utvecklingsprogram, för ökad innovationsförmåga hos människor och organisationer, som finns vid fem lärosäten i Sverige. Läs mer om oss på: www.piep.se – Vi tror på den övergripande filosofin. Vi är intresserade av de verktyg som tagits fram och PIEp driver en tydlig linje för att öka kompetensen för innovation hos ingenjörer. Vi vill ha ingenjörer som tänker. Ericsson tar emot studenter under slutskedet av deras utbildningar och kan ge en inriktning för studenter och doktorander som gynnar affärsutveckling och innovation. Akademi och näringsliv har ett ömsesidigt gynnande samarbete och en gemensam strävan efter att identifiera och förverkliga värdeskapande idéer, säger Magnus Karlsson, som förutom chef på Ericsson bl.a. är adjungerad professor i Innovation Management vid KTH.

Innovativ forskningsmiljö med ytlig spetskompetens » Högskolan i Halmstad är ett innovationsvetenskapligt centrum. Här finns nio olika forskningsmiljöer. En av dessa forskar på funktionella ytor inom produktions- och konstruktionsteknik. Forskningens mål är att utveckla kunskapen om samspelet mellan ytskiktens tillverkning och dess funktionella egenskaper. Avdelningen för Maskinteknisk produktionsframtagning, MTEK, är en stor forskningsgrupp på högskolan. Här finns fyra gästprofessorer, varav tre internationella. Flera seniora forskare, två ordinarie professorer samt sex doktorander. -

Affärsidén är att förbättra produkte-

FORSKARBLADET

genskaper och egenskaper hos konstruktioner med hjälp av ytor. En motor består av flera olika komponenter. Var och en av dessa komBENGT-GÖRAN ponenter har ytor. ROSÉN Genom att förbättra ytans egenskaper kan man få en effektivare motor, som blir mindre och mer energisnål, berättar Bengt-Göran Rosén, forskningsledare för Funktionella ytor. Högskolan i Halmstad och MTEK har ett nära samarbete med industrin, nationellt såväl som internationellt. Det är ett av

högskolans signum. - Vi strävar efter att vår forskning ska leda till att svenska företag ska bli konkurrenskraftiga och att vårt arbete ska lyfta nivån på forskningen. Med hjälp av mätinstrument ner på nanooch mikronivå har gruppen konstruerat komponenter för industrin, som man testar i simuleringsmiljöer på högskolan. - I simuleringsdatorerna tar vi lärdom av hur ytorna interagerar och därefter kan vi justera det som krävs innan vi gör dyra prototyper. Vi arbetar även med industridesigners och andra professioner för att få bättre produkter och konstruktioner.

Framgång förutsätter misslyckanden. En självklarhet Materialstruktur i vetenskapliga sammanhang, likafullt en tanke som När man designar nya biomaterial är det nödvändigt tål att reflektera över. I SuMo arbetar vi i gränslandet med en genomgripande förståelse för mikrostrukmellan akademi och näringsliv. Vi forskar på hur vätska turen i materialet. Den studerar vi med hjälp av en flyter i biomaterial och ett viktigt mål är att ta fram rad mikroskoptekniker som ESEM, TEM och resultat som våra partners från näringsfluorescensmikroskopi. livet kan ha kommersiell nytta av. För Matematik och att nå våra mål kombinerar vi fyra 1 datasimuleringar olika kompetensområden på Vi vill skapa förståelse för ett tvärvetenskapligt sätt. Vi hur ett materials förmåga hoppas vi står på tröskeln att transportera molekyler, till det där riktigt stora partiklar och vätskor relateVETENSKAPLIG genombrottet. Kanske be4 rar till dess struktur. Därför EXCELLENS & hövs det bara ett enda litet 2 tar vi fram matematiska INNOVATION misstag till? modeller och simuleringsverktyg till våra partners så Diffusion och flöde att de skall kunna prediktera Kunskap om vilka mekamasstransport i sina material. nismer som styr vattnets uppVerktygen är baserade på t ex 3 tag i mjuka material är direkt Lattice Boltzmann, Monte Carlo avgörande för utveckling av nya och Brownsk dynamik-simuleringar. material hos våra partners. Vi mäter hur vätskor och partiklar flödar genom våra designade material med en rad olika tekniker som NMR, FRAP, µPIV och permeabilitet. Modellen visar hur våra kompetensområden samverkar. 1. Diffusion och flöde 2. Materialstruktur 3. Matematik och datasimuleringar 4. Materialdesign

SuMo Biomaterials Chalmers tekniska högskola, 412 96 Göteborg www.chalmers.se/chem/sumo-en

Materialdesign Vårt mål är att ta fram designade mjuka biomaterial med ett visst masstransportflöde. För att uppnå det kombinerar vi våra moduler och sedan bygger vi strukturer på olika längdskalor med hjälp av varierande tekniker, både experimentella och virtuella.

SKOGEN

Grundforskning med kvalitet

» Vetenskapsrådet finansierar en betydan-

de del av all grundläggande forskning i Sverige. - Vi premierar i första hand kvalitet, säger Mille Millnert, generaldirektör på Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådets pengar går till forskningsprojekt inom alla vetenskapliga områden. Störst är naturvetenskap, teknik och medicin, men mycket medel går även till humaniora, samhällsvetenskap, utbildningsvetenskap och konstnärlig forskning. Årligen fördelar Vetenskapsrådet 4,35 miljarder. Men det är ändå långtifrån alla ansökningar som beviljas. - Granskningen är tuff, säger Mille Millnert. Vetenskapsrådet tittar i första hand på den vetenskapliga kvaliteten när vi bedömer vilka forskningsprojekt vi vill stödja.

Vetenskapsrådet inrättades 2001 och uppdraget är att finansiera grundläggande forskning av hög kvalitet. Större delen av alla anslag hamnar på något av våra tio största och mest väletablerade universitet. Det har stor betydelse hur framgångsrika medlemmarna i forskargruppen tidigare har varit i sitt arbete. Däremot måste inte forskningsprojektet ha någon omedelbar praktisk tillämpning.

- Det är väldigt viktigt för hela näringslivet att vår svenska forskning håller världsklass, säger han. Forskningen är en garant för att vi har en utveckling på lång sikt.

- Exempelvis kan det vara svårt att se vilken nytta vi skulle ha av att lösa ett av matematikens stora problem, påpekar Mille Millnert. Men forskning på det området är förstås ändå berättigad. Med tanke på vår storlek hävdar sig svensk forskning väl i den internationella konkurrensen. Att forskningen är framgångsrik har stor betydelse för samhället, framhåller Mille Millnert.

MILLE MILLNERT Generaldirektör på Vetenskapsrådet Foto: Jyrki Siikanen

Skogen

HANS THELIANDER Professor på Chalmers

Framtidens plaster

växer i skogen »

Material framställt av trä och cellulosa kommer i framtiden att kunna ersätta alltifrån plastpåsar till lack, gips och textilier. På Wallenberg Wood Science Center (WWSC) arbetar forskarna med att omvandla skogsråvaran till plaster och kompositmaterial som är både hållbara och miljövänliga.

- När ved förgasas bryter man ner molekylerna, men det är något som vi vill undvika för att få så hög effektivitet som möjligt, säger han. Stora molekyler gör råvaran mer användbar och nästa steg i dessa framtida bioraffinaderier blir att använda råvarorna till att skapa nya produkter.

Ved är en förnyelsebar råvara och kan användas till att tillverka väldigt mycket mer än bara papper. WWSC är ett samarbete mellan KTH och Chalmers med målsättning att hitta nya metoder och processer för att förädla skogsråvara till material som kan ersätta plaster och andra oljebaserade produkter. Första ledet i processen handlar om att separera komponenterna i veden med hjälp av bland annat enzymer och erhålla ”rena” strömmar av cellulosa, lignin och hemicellulosa (xylaner och glukomannaner). Professor Hans Theliander på Chalmers är djupt involverad i det arbetet.

- Främsta fördelen är att dessa textilier blir så hållbara, berättar Lars Berglund, professor och föreståndare för WWSC. Dessutom är tillverkningsprocessen mer miljövänlig eftersom man använder vatten istället för lösningsmedel. Kan vi ersätta bomullen skulle det även frigöra mycket jordbruksmark till matodling. I takt med att jordens befolkning växer kommer förstås behovet av såväl textilier som jordbruksmark att öka.

I denna process använder man sig bland annat av nanoteknik. Skottsäkra västar, tåg och flygplansinredning, det är tre exempel där cellulosa och lignin kommer att kunna användas. Kanske kommer vi i framtiden även att gå klädda i träkläder.

Hårda transparenta ytskikt är ett annat stort användningsområde för cellulosa. Här blan-

Vattenbaserad framställning av starka fibrer från nanocellulosa. Den starkare optiska effekten längst ned beror på att fibrerna är mer välordnade. das cellulosan med hårda partiklar och på så sätt får man ett nanobaserat material som är hårt och genomskinligt. Det kommer så småningom att kunna ersätta härdande lack. - Tillverkningsprocessen är inspirerad av naturen, säger Lars Berglund. Vi kan ersätta det mesta som görs av plast idag. Metoderna finns på labbstadiet, nu gäller det att utveckla produktionstekniken. WWSC har funnit i snart fyra år och inom kort kommer vi alla kunna stifta bekantskap med deras arbete i form av nanobaserade plastfilmer gjorda av ved och lera på insidan av exempelvis juiceförpackningar. Vedbaserade gipsskivor och plastdetaljer i bilar är också på gång. På WWSC arbetar ett sextiotal personer och budgeten ligger på 40 miljoner kronor om året. Det är väl använda pengar menar Hans Theliander. - Skogen är en utmärkt ersättning för oljan. Dessutom är den förnyelsebar. Med bland annat nanoteknik kan vi förverkliga våra visioner.

FORSKARBLADET

Skogen

STELLAN MARKLUND Föreståndare för Bio4Energy och professor vid Umeå universitet. Foto: Mikael Lundgren

Skogsforskning bidrar till ’grön’ omställning »

Den svenska skogen är en enorm resurs, men sättet att bruka den behöver bli mer effektivt och hållbart för att industrin skall stå sig i den internationella konkurrensen.

Forskningsmiljön Bio4Energy tar fram nya metoder och verktyg för tillverkning av biodrivmedel och ”gröna” kemikalier. Tillsammans med en rad av Sveriges tyngsta aktörer inom skogsindustrin utvecklar man ett effektivt bioraffineraderi, med målsättningen att hålla industrin konkurrenskraftig och att bidra till omställning mot en ”grön” ekonomi. – Pappersindustrin tampas med höga råvarupriser samtidigt som papperspriset sjunker. Inom vår forskningsmiljö bedriver vi forskning som ska bidra till att skogen nyttjas mer effektivt. Vid till exempel cellulosaproduktion används bara 30 procent av trädet, säger Stellan Marklund, föreståndare för Bio4Energy. År 2010 utsågs Bio4Energy till en av regeringens strategiska forskningsmiljöer. Akademiska partner är Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet. Även ett par forskningsinstitut och ett 20-tal industriella aktörer deltar. Man söker aktivt nya samarbetspartner. – Vår uppgift i Bio4Energy är att vara en samlande kraft inom bioraffinaderi och bioenergi i Norrlandsregionen. Vi behärskar hela biokedjan, vi samarbetar och knyter ihop forskningen med industrin samt näringslivet. Det är väldigt viktigt att vi får mötas. Bio4Energy får 50 miljoner kronor av staten varje år. Det ger frihet av att bedriva forskning som är oberoende och långsiktig. Hållbarhetstänkandet genomsyrar arbetet, där tidigare problematiska restströmmar blir till nya produkter och processer uppfinns som avlägsnar miljöfarliga utsläpp. Stellan Marklund är övertygad om att man med de nya metoderna kommer att kunna utvinna mycket mer av skogen, utan att behöva hugga ner fler träd eller göra avkall på hållbarheten. – I dag avverkar vi 70 till 80 procent av den årliga tillväxten. Endast 40 procent av den avverkade skogen används, resten slösas bort och kan användas mer effektivt. I framtiden kommer vi att kunna använda dubbelt så mycket.

FAKTA Läs mer om oss på: www.bio4energy.se

FORSKARBLADET

TESSIE BORG Verksamhetsansvarig på Greenhouse Labs Foto: Marc Femenia

Här finns de bästa förutsättningarna för k »

Tillgång till landets bästa professorer, förstklassig laboratoriemiljö och gott om studenter som gärna hjälper till. Som kemiföretag kan man knappast önska sig en bättre adress än Greenhouse Labs på KTH. I början av maj flyttade de tre första företagen in i Greenhouse Labs lokaler på KTH i Stockholm och så småningom kommer alla de 17 kontoren med labb att vara uthyrda. Tessie Borg är ansvarig för verksamheten och hon räknar med att Greenhouse Labs mycket snart är en plattform där industrin och akademin kan samarbeta och utbyta erfarenheter. - Vi vill vara en kreativ mötesplats för studenter, forskare och näringsliv, säger Tessie Borg. Vår vision är att vi ska erbjuda de bästa förutsättningarna för företagen att kommersialisera på sina forskningsresultat, samtidigt som vi utvecklar kontakten mellan akademin och näringslivet. Lokalerna ligger i direkt anslutning till Skolan för kemivetenskap på KTH och Greenhouse Labs välkomnar både forskare som vill starta eget och existerande företag som skulle kunna ha nytta av en filial på KTH.

Här finns allt man kan önska sig som företagare; förstklassiga lokaler med en väl fungerande infrastruktur, tillgång till avancerad analysutrustning, några av landets bästa professorer att fråga, studenter att ta hjälp av och ett brett nätverk. Så småningom kommer man också kunna ta del av diverse aktiviteter som föreläsningar, seminarier och mässor. Många företag har visat intresse för att ta plats i lokalerna, men Tessie Borg vill inte fylla alla platserna från start. Kontraktet löper på tre år och om alla flyttar in samtidigt flyttar de också ut samtidigt. - Verksamheten gynnas av att det blir en dynamik bland företagen, säger Tessie Borg. Tanken är att företagen i Greenhouse Labs också ska utgöra ett nätverk och ett kluster. Då är det bättre om de flyttar in och ut successivt. Målsättningen är att vid årsskiftet ska hälften av lokalerna att vara uthyrda. De tre företag som redan installerat sig ägnar sig åt allt från tidig läkemedelsutveckling till att ta fram miljövänliga material för förpackningsindustrin. Två av företagen är avknoppningar från KTH. Studenterna på kemistutbildningen planerar sällan för en framtid som egenföreta-

Skogen

kemiföretag gare, men om något år får utbildningen en tydligare inriktning på innovation och entreprenörskap. Det gör att företagen på Greenhouse Labs också kan tjäna som förebilder och inspirationskällor. Kemi är ett stort område med många olika inriktningar och ska vi lyckas med utmaningen att bygga ett hållbart samhälle vilar en stor del av ansvaret på kemisternas axlar, menar Tessie Borg. - Många tänker på farliga ämnen när man säger kemi, men det ger inte hela bilden, säger Tessie Borg. Kemin ger oss många av de verktyg vi behöver om vi ska kunna leva i balans med miljön. Vår förhoppning är att Greenhouse Labs ska bli kemins nya skyltfönster och kunna stärka kemins varumärke.

FAKTA Greenhouse Labs i korthet: l Adress: Teknikringen 38, mitt på KTH:s campus. l Greenhouse Labs tar emot 17 hyresgäster. l De hyr var sitt laboratorium, 20 till 40 kvm med 1-5 dragskåp och tillgång till gas- och lösningsmedelsförråd. l Varje hyresgäst har också ett eget kontor som rymmer 2-4 personer, samt tillgång till sammanträdesrum och lounge. l Hyresgästerna tecknar treårskontrakt

Här finns utrymme att växa »

Sprint Bioscence flyttade in på Greenhouse Labs vid starten i maj. Sedan dess har man nästan fördubblat personalstyrkan. - Här har vi möjlighet att växa och utvecklas i en takt som passar oss själva, säger Anne-Marie Wenthzel, marknadschef på Sprint Bioscience.

Sprint Bioscence är ett litet läkemedelsbolag som ägnar sig åt den prekliniska delen av läkemedelsutvecklingen. I våras letade man lokaler och fastnade direkt för just Greenhouse Labs.

- Flexibiliteten här är svår att hitta någon annanstans, säger Anne-Marie Wenthzel. Genom Greenhouse Labs har vi tillgång till kompetens och de instrument vi kan behöva på skolan för kemivetenskap på KTH. Dessutom är vi väldigt nöjda med läget. Förra veckan sålde vi vårt första läkemedelsprojekt till ett brittiskt bolag. Det kändes härligt att kunna ta emot dem i dessa fina lokaler. Att kontraktet löper på tre år och att företaget sedan måste se sig om efter andra lokaler, det ser inte Anne-Marie Wenthzel som någon nackdel. - Till dess har vi antagligen vuxit tillräckligt för att komma vidare. Greenhouse Labs passar just små snabbväxande kemiföretag.

FORSKARBLADET

Foto: Mattias Pettersson

Skogen

OVE NILSSON

Svensk forskning inom skogsbioteknik världsledande »

Efter nedläggningen av AstraZenecas forskning i Södertälje har media drivit tesen att Sverige dräneras på kunskap och kompetens. Vi behöver forskning på högsta nivå för att långsiktigt utveckla ett starkt näringsliv. Nu är det inte så illa som många vill göra gällande, inte på alla områden. Inom skogsbranschen bedrivs världsledande forskning på UPSC, Umeå Plant Science Center, Berzelii Center i Umeå. Med tanke på att Sverige till 70% är täckt av skog är det naturligt. Skogen har alltid haft stor betydelse för oss. Vi hämtar energi, byggnadsmaterial, mat och får rekreation där och det är en av våra viktigaste exportindustrier. I framtiden kommer skogen att spela ännu större roll, med klimat- och hållbarhetsfrågor i fokus. Forskningen på UPSC Berzelii Center för Skogsbioteknik är långsiktig och grundar sig på samarbete mellan Vetenskapsrådet (grundforskning) och Vinnova (tillämpad forskning). En djup grundforskning i samarbete med industriella partners ska leda till nya kunskaper och idéer om hur man ska kommersialisera nya innovationer. UPSC, ett samarbete mellan Umeå Universitet och SLU, är världens största forskningsinstitution för trädgenetisk forskning och världsledande kring hur man använder modern skogsbioteknologi.

FORSKARBLADET

- Tanken är att skapa starka miljöer för grundforskning. Det här görs också i samarbete med ett antal skogsindustriella partners, berättar professor Ove Nilsson. - I vår grundforskning utnyttjar vi modern molekylärbiologi och bioteknik för att förstå och se hur vi kan kontrollera viktiga egenskaper hos träd och växter. Intressant är hur tillväxten styrs, hur näringen tas upp och anpassningen till ett föränderligt klimat. Hur ved- och fiberegenskaper styrs och utvecklas kan ge nya material med träfibrer som byggsten. - För skogsindustrin är vår forskning relevant. Vi kan snabba på förädlingen för att få fram mer snabbväxande plantor, som också ges bättre kvalitetsegenskaper. Processindustrin vill ha nya tillämpningar för träbaserad råvara; där kan vi bidra. Fördjupad kunskap om trädens biologiska och kemiska egenskaper leder till utveckling av nya högvärdesprodukter från träråvara och hur skogen bättre kan nyttjas för bioenergi. Den tillämpade forskningen har till uppgift att i samarbete med skogsindustrin kommersialisera projekt. Exempel är att utforska möjligheten att optimera tillväxten i plantskolor med nya typer av näringstillförsel. Också nya metoder för skogssådd utvecklas.

- Vid vanlig frösådd av tall överlever bara ca 10% efter planteringen. Förädlade frön som förses med tillväxtsubstrat överlever till 8090%, de ges en gynnsam miljö vid planteringen och tar mer effektivt upp näringen. - Kloning av elitträd – en alternativ teknik till sticklingar som är svårt med barrträd för att det är dyrt och ineffektivt – är nu möjligt genom en ny bioteknisk metod. Vi utvecklar frösticklingar från ett frö genom att i bioreaktorer skapa många kopior av fröets embryo. Den utvecklingen kommersialiseras av SweTree Technologies AB, en avknoppning från forskningscentrat, som driver de innovationer som bedöms ha kommersiellt värde. UPSC jobbar över hela spektrat, från grundläggande biomolekylär forskning till trädens fysiologi och hur man utvecklar praktiska tillämpningar. - Ett stort projekt tillsammans med Science for Life Laboratoriet i Stockholm är att kartlägga granens fullständiga arvsmassa, som är sju gånger större än människans. Vi får nya möjligheter att bedriva grundforskning och en effektivare förädling av gran när vi vet alla kopplingarna. Vår forskning kan lägga grunden till nya typer av företag genom att smart utnyttja de nya forskningsrönen och använda dem för kommersiell utveckling, menar Ove Nilsson.

SKOGEN

Nanoteknik kan

revolutionera skogsindustrin Med hjälp av nanoteknik kan man tillverka papper som är fem gånger starkare än plast. Man kan också ersätta cellplast, gipsskivor och folien på insidan av en juiceförpackning, bland annat. Skogen är framtidens oljekälla.” Säger Lars Berglund, föreståndare på WWSC.

”

Teknikutvecklingen inom skogindustrin har planat ut. Därför inrättades Wallenberg Wood Science Center som är ett samarbete mellan KTH och Chalmers. Syftet är att hitta nya metoder och processer för att förädla skogsråvara. - Vi kan ersätta det mesta som görs av plast idag, säger Lars Berglund. Metoderna finns på labbstadiet, nu gäller det att utveckla produktionstekniken. Inom några år kommer vi till exempel få se juiceförpackningar där plast- eller metallfolien på insidan bytts mot ett material

För framtidens

skogsbruk

gjort av ved och lera. Vedbaserade gipsskivor och plastdetaljer i bilar är också på gång. På WWSC arbetar ett sextiotal personer och budgeten ligger på 40 miljoner kronor om året. Det är väl använda pengar menar Lars Berglund. - Skogen växer tio gånger snabbare i Asien och Sydamerika. Ska vi ha en chans i framtiden måste vi våga satsa och med nanoteknik kan vi förverkliga våra visioner.

Wallenberg Wood Science Center (WWSC) på KTH och Chalmers är ett center som arbetar med forskning inom den svenska skogen.

SweTree Technologies samarbetar med ett femtiotal forskare på universitet runt om i landet. De står för forskningen och vi står för kommersialiseringen.” Säger Mats Johnson,VD.

”

En viktig del av arbetet på SweTree Technologies handlar om att ta fram cellulosamaterial som ska kunna ersätta plaster och andra oljebaserade produkter. En annan viktig del går ut på att hitta metoder för ett effektivare och mer miljövänligt skogsbruk. SweTree Technologies har varit igång i omkring tio år och man har bland annat lanse-

255 Läs mer på:

rat ett näringsmedel som både ger mindre utsläpp av kväve och gör att plantorna växer och överlever bättre när de planteras i skogen. - Träd som växer fortare ger mer energi och mer cellulosa. Dessutom binder de mer koldioxid från atmosfären, säger Mats Johnson. Ska jorden kunna föda en växande befolkning med högre levnadsstandard måste helt enkelt jord- och skogsbruket producera mer per odlad yta.

http://wwsc.se

miljoner kronor satsas i skogsrelaterad forskning i vår region. Varje år.

Förklaringen till investeringsviljan är enkel; det lönar sig. I vår del av Sverige finns en stark och framgångsrik basindustri med rötterna i skogen. Här finns råvaran och traditionen. Men här finns också internationellt erkända forskningsmiljöer med resultat som direkt påverkar vår förmåga att vidareutveckla den fantastiska, förnyelsebara cellulosafibern. Framgångsrik forskning leder till gynnsam utveckling. För företagen, för samhället och för regionen. Därför är forskning och utveckling alltid Number One.

www.akroken.se/number-one

Gilla!

FORSKARBLADET

HÄLSA & SJUK

S.66

PATIENTSÄKERHET.

GENUSMEDICIN.

S.79

S.74

KVÅRD NEUROLOGI.

Fredrik Nikolajeff:

Att bygga upp en sådan här verksamhet på ett bra sätt tar tid, det är många pusselbitar som som ska på plats.

FORSKARBLADET

Foto: Emma Delin

Nätverkandet ger framgangar in »

Hos Centrum för Allergiforskning (CfA) är nätverkandet centralt. Resultatet är en upptäckt som kan potentiellt utvecklas till en helt ny typ av läkemedel mot astma.

Centrum för Allergiforskning (CfA) är en centrumbildning inom Karolinska Institutet (KI), som är resultatet av ett samarbete mellan KI, Stockholms Läns Landsting och Vårdalstiftelsen. CfAs syfte är att utveckla och stödja allergiforskning på både regional och nationell nivå med långsiktiga målet att förbättra livskvaliteten för barn och vuxna med allergier och annan överkänslighet. - CfA är en samverkansorganisation. Vi bildades för 12 år sedan när en tävling utlystes för att inrätta ett nationellt centrum för allergiforskning. Vi vann tävlingen och fick basresurser från Vårdalstiftelsen, som sedan matchades av KI och Stockholms läns

FORSKARBLADET

landsting, säger Sven-Erik Dahlén som är föreståndare för CfA. För att nå sina mål, har CfA satsat på en rad aktiviteter för att främja samarbete mellan olika discipliner och på olika forskningsnivåer. Idag består CfA av omkring 30 forskargrupper på KI, som utför allergiforskning från molekyl till människa. Sven-Erik Dahlén menar att arbetet i nätverk är centralt för de framgångar man har haft. Det har bland annat möjliggjort en stor upptäckt som nyligen gjorts.

kunde påverka luftvägarna på ett fördelaktigt sätt. Hos CfA testades ämnen som aktiverar dessa receptorer. - Vi kunde visa att en maximalt sammandragen luftväg, som ej svarade på vanlig astmamedicin, kunde nå full avslappning genom behandling med bitter-ämnet. Det är samma typ av ämne som målas på barns naglar för att de inte ska bita dem.

- I undersökningar hos barn med svår astma, lindrigare astma och hos friska barn, upptäckte vi att barnen med svår astma hade mycket högre uttryck av en särskild grupp gener. Vi hade alltså funnit en helt ny grupp av gener, som aldrig tidigare kopplats till astma, nämligen bitter-smak-receptorerna.

- Vi har funnit en potentiellt helt ny princip för att utveckla astmamediciner. Det hade aldrig gått om vi inte hade haft nätverket inom CfA, dvs. kliniker som samlar in data från patienter, genetiker som genomför tester och oss fysiologer och farmakologer som kan utvärdera mekanismerna. Det är ett exempel på varför nätverk och den här typen av centrumbildningar behövs.

Samtidigt som detta gjordes så upptäckte en grupp i USA att bitter-smak-receptorerna

En upptäckt av den här typen är en sak, men hur långt är man från ett nytt läkemedel?

Folkhälsa

Elektronisk näsa för framtiden

» En näsa som visserligen inte kan mäta sig med en hunds nos när det gäller känslighet, men som i stället är mer differentierande och som dessutom är både uthålligare och mer robust, används snart av flera stora internationella bolag. Dess möjligheter är nästintill obegränsade – det är fantasin som sätter begränsningen! Den elektroniska näsan utvecklades på 1990-talet med idén att efterlikna det mänskliga luktsinnet. Då användes den för att identifiera sprängämnen, något som näsan fortfarande lämpar sig väl för. – I en tid där vi lever med en rädsla för terrorhot ställs det höga THOMAS krav på säkerheten på LINDBLAD våra flygplatser. Näsan Professor Emeritus vid KTH kan, till skillnad från hundar, identifiera vilken typ av sprängämnen det rör sig om, säger Thomas Lindblad, professor emeritus vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och innovatören bakom näsan. Näsan består av känsliga sensorer, signalbehandlingssystem och avancerade algoritmer. Tillsammans samverkar de för att identifiera olika lukter. I och med att nästan allt avger en doft kan näsan tillämpas på en mängd olika användningsområden.

SVEN-ERIK DAHLÉN Föreståndare för CfA

nom astmaforskningen - Normalt vid en sådan här upptäckt kan ett läkemedel ligga fem, tio år fram i tiden. Sven-Erik Dahlén hoppas dock att man ska kunna dra nytta av andras upptäckter. - Det finns några läkemedelsbolag inom området som redan har nappat på detta. Jag tror att man inom tre, fyra år vet om det kommer att bli något av det här. CfA har även gjort stora insatser i primärvården, genom allergicentrum Stockholm, för att öka kunskapen hos vårdpersonal om allergier och därmed förbättra patienters omhändertagande. Vidare, har CfA gett stöd åt många unga forskare, för att ge de bästa förutsättningarna för nästa generations allergiforskare. Verksamheten har även skapat intresse internationellt sett och fick 2010 en omfattande donation från Sandler Foundation i USA, för att starta ett postdoc program om svår astma.

FAKTA Centrum för Allergiforskning (CfA) bildades 1999 och startades som ett samarbete mellan Karolinska institutet, Stockholms Läns Landsting och Vårdalstiftelsen. Målet för verksamheten är att utveckla och stödja en internationellt konkurrenskraftig allergiforskning, på det regionala såväl som det nationella planet. CfAs föreståndare är Sven-Erik Dahlén och Gunilla Hedlin.

– Vi har bland annat använt näsan för att diagnostisera äggstockscancer, en sjukdom som ofta upptäcks sent eftersom ingen effektiv screeningmetod finns på området. Med vår näsa lyckades vi klassificera över 90% av både friska och sjuka vävnader. Näsan har också använts för att skilja dyra viner och whisky från billigare alternativ med goda resultat, berättar Thomas Lindblad. Thomas arbetar idag kommersiellt med näsan via bolaget NoseLabs AB. NoseLabs blev tidigare i år inbjudna till en stor livsmedelskonferens i Köpenhamn (AOAC Europé – NMKL International Symposium) och presenterade gamla och nya tillämpningar av näsan. Sedan dess har arbete med livsmedelsindustrier inletts och tillämpningar för bl.a. kvalitetskontroll av ingående råvaror samt av slutprodukter implementerats, testats och utvärderats. Möjliga applikationsområden för näsan framstår som nästintill oändliga; näsan kan identifiera och klassa dofter endast med få anpassningar – ”det är fantasin hos oss och våra samarbetspartners som sätter begräsningen” avslutar Thomas.

FAKTA NoseLabs AB letar nu efter nya spännande användningsområden för näsan. På www.noselabs.com hittar du några existerande tillämpningar.

FORSKARBLADET

Folkhälsa

Stöttar

nytänkande forskning

Vårdalstiftelsen är en oberoende stiftelse som stödjer forskning inom vård och omsorg, visionen är att förbättra människors hälsa och livsvillkor. Under åren har forskningsprogram som Vinnvård och REHSAM startat. Vinnvård handlar om att skapa ständiga förbättringar inom vård och omsorg och att forskningsresultat snabbare ska omsättas till praktik. REHSAM är forskning inom rehabilitering, syftet är att hitta och utveckla metoder för att återställa arbetsförmåga och återgång till arbete. - Vårdforskning handlar om metoder och förhållningssätt till vårdens vardag, säger Thorbjörn Larsson. De program vi finansierar försöker ta ett helhetsgrepp på ämnet. Satsningen Idéprovningen står i fokus när det gäller att identifiera och stödja nyskapande forskning. De områden man inriktar sig på är: åldrande, barn och ungas hälsa samt organisation och politisk styrning inom vården. Thorbjörn Larsson framhåller särskilt det sistnämnda som ett eftersatt område. - I Sverige har vi inte för vana att ifrågasätta och utvärdera sjukhusens organisation, säger han. Vi betraktar ofta det rådande systemet som norm, vilket skapar en ganska rigid organisation. Idéerna som kommer till Idéprovningen ska vara nya, samhällsrelevanta och resultaten ska snabbt kunna omsättas i praktiken. - Vi vill uppmuntra forskare att tänka nytt, säger Thorbjörn Larsson. Att gå utanför ramarna innebär risktagande, men erfarenheten visar att utdelningen blir mycket större om man vågar satsa på nytänkande. Vårdalstiftelsen har även varit viktig för vårdforskningen i stort, menar Thorbjörn Larsson. Både kvalité och status har höjts, tvärvetenskapligheten och antalet publicerade forskningsartiklar har ökat och doktorander, professorer och disputerade lärare har mångdubblats. - Vi har lyckats höja vårdforskningens anseende, säger han. Idag är det ett attraktivt område som många vill ägna sin karriär åt.

THORBJÖRN LARSSON VD,Vårdalstiftelsen

MATS WAHLGREN

Professor i parasitologi, Karolinska Institutet, styrelsemedlem i CID

BIRGITTA HENRIQUES NORMARK Professor i Klinisk mikrobiologi på Karolinska Institutet, Överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset Solna, Ordförande i CID

Foto / text: Birgitta Stolt

Vårdalstiftelsen grundades 1994, sedan dess har man delat ut 870 miljoner till vårdforskning av olika slag. - Vi har höjt vårdforskningens status, säger Thorbjörn Larsson,VD för Vårdalstiftelsen.

”Visionen är att bidra med nya antibiotika och vaccin för att förbättra världens hälsa” »

På forskningscentret CID, på Karolinska Institutet i Solna forskar man om hur mikroorganismer orsakar infektioner och hur man kan hitta nya läkemedel för att förbättra den globala hälsan. Inom det relativt nya forskningscentret CID arbetar sex professorer och forskningsledare med varsin forskargrupp, bestående av totalt ca 40 doktorander. CID har många samarbetspartners såsom KTH, Chalmers och Science for Life Laboratory. Birgitta Henriques Normark och Mats Wahlgren är två av professorerna som leder varsin forskargrupp. – Inom centret arbetar vi med olika mikroorganismer. Vi har olika fokus, men metoderna och målen är desamma. Tanken är att vi inom vårt område: smittskydds- och infektionsforskning, vill skapa en stark plattform för forskning och forskarutbildning, säger Birgitta Henriques Normark, professor i Klinisk mikrobiologi. Birgitta studerar i sin forskning bland annat pneumokocker. En bakterie som kan orsaka flera olika infektionssjukdomar, som exempelvis lunginflammation, öronoch bihåleinflammation, men också svårare sjukdomar såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Hon har tittat på hur spridd den är i befolkningen och hur faktorer hos både bakterien och människan påverkar risken för sjukdom. Hennes forskargrupp var först att upptäcka pilus på pneumokocker. Piluset verkar spela roll för hur pneumokocker sprids över världen. Mats Wahlgren däremot är parasitolog och specialist på malariasjukdomar. Mats upptäckte redan på 80-talet en av mekanismerna för hur en specifik malariaparasit orsakar svår malaria.

De övriga fyra forskargrupperna arbetar med tuberkulos, vaccinfrågor, och evolutionen kring HIV och tarminfektioner. – Forskargrupperna försöker förstå vad det är som gör att man blir sjuk av de här olika mikroberna. Varför vissa drabbas och andra inte. Vad mikrober exempelvis kan göra. Hur sambandet mellan bakterierna, människan, värden och immuncellerna ser ut, berättar Mats. Sjukdomar som TBC, lunginflammation, hjärnhinneinflammation och malaria orsakar en stor del av morbiditet och mortalitet i världen, men även här i Sverige. – Cirka 19 procent av barn under fem år i världen dör på grund av av lunginflammation som framför allt orsakas av pneumokocker. Vi hoppas kunna utveckla ett vaccin som kan skydda mot alla pneumokocker som finns i samhället och orsakar sjukdom. Forskningen handlar allra främst om global hälsa, avslutar Birgitta.

FAKTA År 2010 startades Forskningscentrum för infektionssjukdomar. På engelska kallat CID, Center for Infectious Disease Research, på Karolinska Institutet i Stockholm. Centrets forskning täcker biologiskt relevanta infektionssjukdomar med fokus på förståelse av vad som gör att mikrober orsakar sjukdom, motståndskraft mot antimikrobiella substanser och utveckling av nya läkemedel. Forskarna arbetar med patogenes och sjukdomsmekanismer, diagnostik, epidemiologi, samt läkemedels- och vaccinutveckling.

Hjärnfonden har 90-konto och verksamheten kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Forskning för liv och livskvalitet Ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Ditt bidrag betyder mycket för drabbade och deras familjer. Bli månadsgivare på hjarnfonden.se

DIN GÅVA GÅR TILL FORSKNING OM: ADHD • AFASI • ALS • ALZHEIMERS SJUKDOM • ASPERGERS SYNDROM • AUTISM • BEROENDE • BIPOLÄR SJUKDOM • CP-SKADA • DEPRESSION • DYSLEXI • EPILEPSI • HJÄRNSKADA • HJÄRNTUMÖR • MIGRÄN • MS • PARKINSONS SJUKDOM • RYGGMÄRGSSKADA • SCH IZOFRENI • STAMCELLER • STROKE • ÅNGEST • ÄTSTÖRNINGAR …MED FLERA

. . Rätt vard - inte övervard PATIENTSÄKERHET

» Det finns några frågor som är viktiga att lyfta fram, tycker Göran Stiernstedt på SKL. Att sjukvården inför smarta IT-lösningar nämns ofta, men att rätt individer arbetar på rätt plats inom vården och att man börjar diskutera vilken patientsäkerhetsrisk det är att ge vård i onödan diskuteras alltför sällan. Göran Stiernstedt, som är chef för Vård och omsorg på SKL, är medveten om att den sista punkten är laddad.

- De som arbetar inom vården vill gärna att den vård de ger gör gott. Vi vill väldigt gärna se alla fördelar med vården, men vi pratar sällan om faran med onödig vård. 20 – 25 procent av alla datortomografiundersökningar skulle inte ha behövts göras. Strålningen vid undersökningen kan tyvärr bidra till flera cancerfall. Man pratar om överbeläggningar på sjukhus, men diskuterar alltför sällan att så många som 15 – 20 procent på vissa kliniker skulle kunna omhändertas på annan plats. Andra vårdformer än inneliggande på sjukhus är väsentligt mindre riskfyllda.

vi måste skapa en attitydförändring i samhället omkring de här frågorna. Alla vårdskador eller dödsfall inom vården är allvarliga, men Göran vill ge en sannare bild av uppgifter som säger att 3000 patienter dör till följd av skador de fått inom vården. - Jag vill inte bortförklara det faktum att människor dör, men vill heller inte att siffror används för att driva kampanj. Vårdskador kan ha bidragit till att 3000 patienter har dött. I många fall vet vi att livet inte har förkortats alls eller att det har förkortats mycket lite. De senaste 10-15 åren har utvecklingen av patientsäkerhet tagit stora steg. Det tackar Göran Stiernstedt professionerna för. Det är de anställda inom vården som är kraften. Men många utmaningar återstår.

Profil Namn: Göran Stiernstedt Ålder: 63 år Yrke: Chef för Vård och omsorg på SKL, överläkare med en lång karriär bakom sig.

Området patientsäkerhet är stort och det är inte alldeles självklart vad som ryms inom dessa ramar.

Karriär: Arbetade som läkare i 20 år, därefter som divisionschef, chef för Akademiska Sjukhuset i Uppsala, tidigare biträdande landstingsdirektör i Stockholms län. Skrev Sveriges första avhandling på Borrelia 1985.

- Jämlik sjukvård, är det en fråga om patientsäkerhet? Man förutsätter alltid att de som har sämre ställt söker vård för sällan, istället för att andra söker för ofta. Jag tror

Det här vet inte många om mig: Jag är en bra rörmokare. När man har kopplat ihop rören och ska se så det sluter tätt, det är ett mycket speciellt ögonblick.

FORSKARBLADET

- Lokalt bygger man upp händelse- och avvikelseregister, som så småningom bör byggas ihop nationellt. Arbetet går definitivt framåt. Det talas om 0-vision för vårdskador. Det är en utmärkt vision även om det är svårt att jämföra vården med till exempel trafiken och 0-visionen. Det blir inte alltid tankemässigt rätt, säger Göran Stiernstedt. - Med de definitioner vi har så är inte alla vårdskador undvikbara, till exempel vissa vårdrelaterade infektioner, medan alla trafikskador torde vara potentiellt undvikbara. Visioner är bra. Målsättningar bör vara realiserbara och mätbara. Jag tror att man ska arbeta med att bryta ner visionen till greppbara mål och bearbeta område efter område.

PATIENTSÄKERHET

Breda samarbeten ger patientsäkra lösningar »

Sjukvårdsutvecklingen består många gånger av tekniska landvinningar och sjukvården bygger alltmer på teknik. På Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH, arbetar man med många frågeställningar som har betydelse för vården. En av dessa är patientsäkerhet, där man för tillfället arbetar med tre parallella projekt. - I vårt arbete har vi identifierat tre problemområden inom patientsäkerhet där vi ser att vi kan gå in och hitta lösningar. Vi arbetar tillsammans med olika företag och forskare inom både teknik och hälsa, berättar Sjoerd Haasl, teknologie doktor och projektledare på CTMH. Karolinska Institutet, KTH och Stockholms läns landsting, SLL, är huvudmän för Centrum för teknik i medicin och hälsa. Centrat arbetar med metoder inspirerade av Stanford University i Kalifornien. En sådan metod är Speed Dating. - Ledningen på Karolinska universitetssjukhuset hade hört talas om vår Speed Dating. De ville ha hjälp med att lösa problemet med vårdrelaterade infektioner. Då letade vi upp eldsjälar inom vården som berättade om problemet för aktörer utanför sjukvården. Utgångspunkten är att sammanföra olika kompetenser och aktörer för att hitta lösningar på sjukvårdsrelaterade problem, berättar Bertil Guve, teknologie doktor och föreståndare på CTMH. Analysen av problemställningen vårdrelaterade infektioner ledde fram till en Speed

Dating där företrädare från sjukhus och näringsliv träffades och diskuterade. Sedan gick man vidare och gav två fördjupande workshops. Det arbetet har lett fram till spännande projekt. - Vi skiljer på endogena infektioner som är, det vill säga infektioner som uppstår av bakterier, svamp eller virus som kommer inifrån patienten, och exogena infektioner som uppstår när orsaken kommer utifrån, kanske som följd av bristande hygien. Vi har beviljats pengar från Vinnova för att med denna uppdelning som utgångspunkt, skapa ett konsortium för att utarbeta effektiva metoder för att minska antalet vårdrelaterade infektioner, säger Bertil Guve. Det planerade arbetet delas upp i olika delprojekt. Hygien brukar ta stor plats i diskussionerna kring infektioner inom vården. Här utgör frågan bara en del av ett större sammanhang. I samtliga delprojekt samarbetar CTMH med Innovationsplatsen på Karolinska Universitetssjukhuset och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. -- Ett av våra planerade delprojekt genomför vi med forskare från Uppsala. De fokuserar på hur man kan eliminera bakterietillväxt i handfaten. I ett annat delprojekt avser vi genom en kombination av teknologi och av pedagogisk metodik motivera alla inblandade på en klinik att följa handhygienrutiner. Vi samarbetar även med ett företag som tillverkar katetrar med antibakteriell yta. Vi tittar även på den endogena infektionen tillsammans med en barnläkare som har utvecklat ett sätt att kunna rena

luften där man bor, innan en stor operation till exempel. Det fungerar som rökstopp, att patienter som röker ska vara rökfria för att, reducera risken för komplikationer i samband med operation. Genom att rena luften man andas in hoppas vi stärka patienten innan operation, berättar Sjoerd Haasl. Clinical innovation Fellowships, CIF, är en innovationsmotor, som verkar för att hitta både kreativa in- och utgångar ur problem inom vården. Inom ramen för patientsäkerhet arbetar man nu med metoder för att öka medverkan för patienter med kroniska sjukdomar. - Vi arbetar tillsammans med Innovationsplatsen på Karolinska universitetssjukhuset både när det gäller vårdrelaterade infektioner och patientmedverkan. Dagens patienter är ofta medvetna och pålästa, och vi ska i framtiden utföra mer vård för samma summa pengar som i dag, dessutom är medverkan ett sätt att skapa trygghet. Tillsammans med Swedish Medtech driver vi projektet Medtech Sverige 2020 för att informera ansvariga för vården på olika nivåer, så att de förstår vidden av att ha en strategi för den tekniska kompetensen i sjukvården, säger Bertil Guve.

FAKTA Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH har Karolinska institutet, KTH och Stockholms Läns Landsting som huvudmän. Clinical Innovation Fellowships drivs och har skapats av CTMH. Deras metod är att arbeta i grupper om tre, med olika kompetenser; en läkare, en ingenjör samt en industridesigner eller en ekonom. De arbetar på kliniker där de behovsorienterar och kartlägger så många problem som möjligt. Därefter görs analyser och en prioriteringslista, därefter söker de finansiärer till en produkt eller en tjänst, som de har sett att det finns behov av. Syftet är att skapa produkter eller tjänster som både kan förbättra vården och samtidigt bidra till att företagen kan utvecklas och växa.

BERTIL GUVE

Föreståndare vid Centrum för teknik i medicin och hälsa vid KTH Foto: KTH

PATIENTSÄKERHET

LEAN – Ett verktyg i

patientsäkerhetsarbetet

» Att arbeta patientsäkert inom sjukvår-

den kräver en stark ledning. Väljer man att satsa på att kvalitetssäkra sin vård och göra den säkrare, har vi sett att det går bättre om det sker kontinuerligt i det vardagliga arbetet. Man försöker systematisera organisationen genom kontinuerligt förbättringsarbete. Gör man det rätt, blir det ett lärande som leder till hållbara förbättringar vilket i sin tur leder till bättre patientsäkerhet och kvalitet. Om man dessutom lägger till ett större mått av ödmjukhet inför vår komplexa omvärld för alla inblandade blir det säkrare.

Sjukhus behöver ledarskap som driver mikronivån för att skapa patientsäkerhetsdialog och lärande. Det är ett nytt sätt att tänka och finns i dag på få ställen där vi på Capio S:t Görans Sjukhus är ett exempel, säger Jonas Leo, kirurg och överläkare på nämnda sjukhus. Dessutom anordnar han workshops och föreläser om förbättringsarbete och ledarskap, som är viktiga faktorer för att förbättra patientsäkerhetskulturer. Jonas Leo berättar om de tre patientsäkerhetsnivåerna inom sjukvården. - Överst har vi makronivån, det är riktlinjer från WHO och Socialstyrelsen bland annat. Därefter kommer mesonivån, där vi hittar chefsläkare och kvalitetscontrollers som stödjer punktprevalenser, avvikelshantering, händelseanalyser och patientenkäter. Sist har vi mikronivån vilket är de team som möter patienten. I korthet kan man säga att man försöker systematisera arbetet och koppla ihop alla nivåer på Capio S:t Görans Sjukhus och genom Leanarbetet får man med den för kulturen så viktiga mikronivån. Det är ledningens ansvar att se till så att de personer som arbetar närmast patienterna har förutsättningar att kunna göra detta på ett konstruktivt sätt, menar han.

FORSKARBLADET

Utifrån sina patientflöden försöker sjukhuset bilda tvärprofessionella och tvärfunktionella förbättringsgrupper, där de kontinuerligt arbetar med att förbättra omhändertagandet av patienterna. Förbättringsgrupperna blir aktiva mottagare av information från makro- och mesonivåerna och förutom detta, problemlösare av de vardagliga problemen som dyker upp. - Arbetsplatsen och sjukhuset måste öppna upp för en patientsäkerhetskultur genom att diskutera hur vi beter oss mot varandra. I det ingår att driva ut rädsla ur organisationen. Man måste våga säga; ”Det här kan jag inte” och släppa på sin roll som expert och att kvalitetssäkra sig själv. Man måste vara ödmjuk inför sin uppgift och inför komplexiteten i yrket och ingå i större systematisk kvalitetssäkring, menar Jonas Leo. Lisa de Verdier är expert på LEAN och är även hon utbildare och föreläsare. Hon tycker att kvalitet och patientsäkerhet hänger ihop. - Kvalitet inom vården är att det inte ska spela någon roll vem jag möter, det ska inte vara ett lotteri om jag ska få rätt vård eller god omsorg. Grundbulten i LEAN är att vi använder det bäst kända arbetssättet vi känner till just nu. Om alla i organisationen är införstådda i detta sätt att tänka, då blir vården säkrare.

LISA DE VERDIER LEAN expert och föreläsare

Traditionellt har det inte varit särskilt lätt att ändra befintliga standarder i vården, vilket gör att det kan finnas ett visst motstånd mot LEAN bland de anställda, säger Lisa de Verdier. - Inom vården arbetar man med människor och man är stolt över det arbetet. Man vill inte känna sig inlåst. En stor utmaning med LEAN är att få de anställda att det är precis tvärtom, att LEAN är ett verktyg för att höja kvaliteten genom ökad användning av de anställdas kreativitet, inte tvärtom.

JONAS LEO Överläkare på Capio St:Görans Sjukhus

FAKTA Conductive är Sveriges största konferens- och utbildningsföretag för privat och offentlig sektor. Jonas Leo och Lisa de Verdier föreläser hos Conductive samt håller workshops och ger kurser.

PATIENTSÄKERHET

Nya lagen tar avstand . fran syndabockstänket »

För ett år sedan trädde den nya Patientsäkerhetslagen i kraft. Med sitt uttalade fokus på organisations- och systemfrågor inom sjukvården, istället för på individen, bidrar den till att öka viljan hos de berörda att öppna upp verksamheten för kritiskt tänkande. Det är en av de faktorer som kommer att leda till ökad patientsäkerhet, säger Per-Anders Sunesson, chef på Socialstyrelsens Tillsynsavdelning.

Ungefär 100 000 patienter om året drabbas av vårdskador i Sverige och antalet klagomål ligger på drygt 30 000. Det är höga siffror och självklart var dessa en av orsakerna till att regeringen tillsatte en utredning om patientsäkerhet 2007. Utredningen, i vilken Per-Anders Sunesson var sekreterare, låg sedan till grund för Patientsäkerhetslagen.

profil PER-ANDERS SUNESSON Jurist i botten och har arbetat med hälso- och sjukvårdsfrågor sedan mitten av 90-talet. Han var huvudsekreterare för regeringens utredning om patientsäkerhet, som låg till grund för den nya Patientsäkerhetslagen som trädde i kraft 1/1- 2011.

- Vi inledde vårt arbete samtidigt som flera andra länder drog igång liknande projekt. Det var en världsomspännande rörelse. Stora länder såsom USA och Australien genomförde vårdskadeundersökningar som indikerade samma saker som här i Sverige – att alltför många råkar ut för vårdrelaterade skador. Det blev helt enkelt tydligt att det var viktigt att få tillstånd en säkerhetskultur inom sjukvården, på samma sätt som man hade det inom kärnkraftsindustrin och offshore. Om det skulle inträffa en incident på ett kärnkraftverk, skulle man inte ställa sig frågan; ”Vems fel är det här?”. Istället skulle man undra; ”Hur undviker vi att det här händer igen?”. Det är två helt olika sätt att närma sig problemet, säger Per-Anders Sunesson. Under 2007 intensifierades den svenska diskussionen. I den tidigare lagstiftningen från 1982 var det större fokus på vem som hade gjort fel. Patienter kunde göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, där man fick uppge den person som

man ansåg hade agerat fel. Om HSAN ansåg att det fanns skäl nog, kunde denna person få en erinran. Det var så det såg ut och individens agerande kom i fokus, vilket inte gagnade patientsäkerheten. Lagstiftaren höll med utredarna, vilket ledde fram till den nya lagen, som trädde i kraft den 1/1 – 2011. - Det skapade en rädsla hos de anställda, dels för att ta upp frågor till diskussion, men också för att göra fel. Om en sjuksköterska råkade ge fel medicin till en patient, då kunde denna sjuksköterska personligen få en erinran. Om samma sak händer i dag, då ser vi till varför det hände. Hur ser det ut i medicinskåpet? Hur förvaras mediciner? Då hade vi kunnat se att det kanske är en oorganiserad eller rörig avdelning, där farliga mediciner förvaras tillsammans med ofarliga. Där medicinetiketter ser nästan likadana ut och där sjuksköterskan kanske är inne på sin 44:e arbetstimma på grund av underbemanning. Vi utgår ifrån att de anställda går till sitt jobb för att göra gott, men ibland gör man fel. Då försöker vi få organisationen att ändra sina rutiner. Vårdgivaren har fått större ansvar när det gäller att undvika skador och ska dessutom arbeta proaktiv med förebyggande åtgärder. Även om Patientsäkerhetslagen frångått fokus på individen är frågan om enskilda yrkesutövare med när Socialstyrelsen utreder en händelse eller ett klagomål. Socialstyrelsen ska agera även mot enskilda yrkesutövare om myndigheten bedömer att de utgör en fara för patientsäkerheten. Handlar det om individer som gjort upprepade misstag måste vi agera. Vi skickar då in en ansökan om prövotid till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, som kan fatta beslut om behörighetsinskränkningar och återkallelse av legitimation. Vi kan också begära att personer genomgår behandling mot drogberoende eller går utbildning om man visat prov på oskicklighet i sitt yrke. Som ett sista alternativ finns indragen legitimation.

FORSKARBLADET

Protesoperation i tidig ålder innebär 100 procents sannolikhet för omoperation Varje år ersätts ca 1,2 miljoner knän med en protes. I vissa fall lossnar proteserna och i andra fall slits protesterna sönder och ibland uppstår det infektioner. I samtliga dessa fall tvingas patienten att genomgå en så kallad protesrevision, d.v.s. att den gamla protesen ersätts med en ny och större protes om möjligt. För patienter över 55 år fungerar knäproteser relativt bra, i vart fall under de första 20 åren. Men för patienter som är i 40-årsåldern är sannolikheten för protesbyte genom ny operation 100 procent, förutsatt att de lever normallänge. Med hänsyn till operationskostnaderna, som bärs av samhället, och knäledsprotesers livslängd är det i regel patienter som fyllt 60 år som erbjuds knäersättningsoperationer. Patienter som befinner sig i 40-årsåldern får därför ofta leva med smärtor i ca 20 år innan operation blir aktuell för deras del. För dem i åldersgruppen 40-60 år kan Episealer Knee® vara ett behandlingsalternativ i framtiden. Behandling av skadorna sker med en mindre invasiv metod i ett tidigare skede, utan att möjligheterna till en eventuell framtida knäprotesoperation försämras. Episealer® - individanpasade implantat Episealer® är små individanpassade implantat för behandling av lokala broskskador i människors leder. Ett litet implantat som enkelt kan sättas in med maximal precision medför minimalt trauma på kringliggande vävnad och kräver mindre komplicerad rehabilitering. Förplanerad individanpassad kirurgi ger repeterbart resultat Genom att erbjuda ortopeder ett kirurgiskt kitt som är unikt anpassat till varje patient skapas förutsättningar för en bred användning.

www.episurf.com

Implantaten kan sättas in med mycket hög precision genom Episurfs individanpassade kirurgiska borrguider, Epiguide®. Detta minimerar riskerna för felaktig insättning av implantat. Implantaten och de kirurgiska mallarna designas preoperativt av Episurfs bildanalyscenter baserat på patientspecifika bilder (MR eller CT). Implantaten designas för att enbart ersätta den skadade broskytan, vilket beräknas bidra till snabbare återhämtning för patienterna och längre livslängd för implantaten. Det dagskirurgiska ingreppet är säkrare och enklare att använda jämfört med nuvarande metoder för insättning av implantat. Vår vision är att kunna behandla patienter med broskskador i ett tidigare skede och även kunna stoppa vidare artrosutveckling i knäet. Episurfs implantatkoncept: • Implantaten anpassas perfekt till det skadade området • Det kirurgiska ingreppet är minimalt invasivt • Det kirurgiska ingreppet genomförs med hög precision • Det kirurgiska ingreppet är enkelt att genomföra • Patienten kan lämna kliniken samma dag Kliniska prövningar Episurfs kliniska prövningar genomförs tillsammans med två ortopediska kliniker i Sverige under 2012. Episurf Medicals nya implantatkoncept för lokala broskskador i leder beräknas finnas tillgängligt för patienter i slutet av 2013.

PATIENTSÄKERHET

Patientsäkerhetsarbetet görs pa lang sikt » En dedikerad ledning och ett öppet klimat där man inte letar syndabockar – det är två förutsättningar för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. Det anser Marion Lindh, patientsäkerhetsexpert på Stockholms läns landsting.

Standard som säkrar kvaliteten . inom hälso- och sjukvarden » ISO 9001 är den internationellt fram-

tagna standarden för kvalitetsledningssystem. Den, liksom andra standarder, är ett sätt att hjälpa och vägleda organisationer i arbetet, gällande rutiner och hantering av frågor som rör kvalitetsarbetet. Sverige är initiativtagare till en ny standard inom kvalitetsledningssystem som riktar sig direkt till hälso- och sjukvården; SS -EN 15 224. Standarden har sitt ursprung i ISO 9001. Med hjälp av denna standard ska det bli lättare att kvalitetssäkra vården.

- Skillnaden i denna standard är att den använder sig av samma terminologi som man använder inom vården, vilket gör att den blir lättare att applicera i hälso- och sjukvårdssystemet, säger Anna Vesterberg, konsult och expert på ledningsfrågor i offentlig sektor, med uppdrag från bland annat SIS, Swedish Standards Institute. Historiskt sett har de anställda inom sjukvården fått ta del av och medverkat i många olika utvecklingsmetoder och filosofier som exempelvis QUL, Totalkvalitet och Bra Mottagning. Just nu jobbar många med LEAN, som är Toyotas produktionsmodell. - Det stora problemet är att organisationerna har brustit när det gäller uthållighet. Om vi tittar på till exempel ”Bra Mottagning”, så är det i själva verket LEAN i miniatyr. Bristen på uthållighet när det gäller att förvalta nya system för kvalitetssäkring och utveckling är i sig en patientrisk. Fördelen med de standarder som finns är att de bygger på samma idé.

Kvalitetsstandarder dök först upp inom produktindustrin. I slutet av 90-talet formades den om och blev mer applicerbar på processinriktat arbete även för tjänsteANNA sektorn med tydligt VESTERBERG kundfokus. Det gör Konsult på SIS att den fungerar så bra inom sjukvården, där patientens bästa ska stå i centrum. Kvalitetssäkringen ISO 9001 och ISO 14001, som är ledningssystem för miljö, har en gemensam grund vilket gör att de är lätta att integrera . Det samma gäller flera andra standarder som till exempel SS-EN 15 224 och ISO 27001, ett ledningssystem för informationssäkerhet, säger Anna Vesterberg.

Vinsterna med standardisering är många. Inte minst inom sjukvården. - Vi ska vara tacksamma att vi har standardisering när det till exempel gäller medicinskteknisk utrustning, som annars hade kunnat bli livsfarlig. Men det är lika viktigt att ha rutiner och system för kommunikation, risk- och avvikelsehantering samt uppföljning . I slutet av sommaren ska SS-EN 15 224 vara fastställd och klar att använda. Rätt använd kommer standarden vara ett stöd i att göra rätt och svårare att göra fel. Standarden kommer att finnas tillgänglig från SIS, Swedish Standards Institute.

FAKTA SIS, Swedish Standards Institute är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Besök oss på www.sis.se/hs.

2005 ökade intresset rejält för patientsäkerhet i Sverige. Redan 1999 hade en amerikansk rapport visat att antalet vårdskador på sjukhusen i USA var alarmerande många. Svenska chefsläkare och sjuksköterskor tog därför en rad lokala initiativ för att få fram olika handböcker till stöd för arbetet med patientsäkerheten.

MARION LINDH

Patientsäkerhetsexpert på Stockholms läns landsting

- Ganska snart tog SKL ett nationellt grepp på frågan, berättar Marion Lindh. Staten satsar numera stimulanspengar och nu är bollen i rullning. Patientsäkerheten har med tiden blivit en fråga som prioriteras högt hos de flesta vårdgivare. Marion Lindh arbetar med patientsäkerhet i en mängd olika sammanhang. Hon är ute och föreläser på seminarier och kongresser, hon är rådgivare i olika sammanhang, sitter med i ett nationellt patientsäkerhetsnätverk, lokal kommitté, skriver artiklar och utvecklar handböcker i ämnet och kommer snart ut med en lärobok i ämnet. Och arbetet måste bedrivas på lång sikt, menar hon. Även om frågan har varit på tapeten i sju-åtta år är det fortfarande för tidigt att se några konkreta resultat. Marion Lindh tror att det kan dröja ytterligare fem-tio år innan vi gör det och en förutsättning är att ledningen ute hos varje vårdgivare tar ansvar för frågan. - Det krävs ett långsiktigt och uthålligt engagemang från ledningens sida, säger hon. Patientsäkerhetsarbetet blir aldrig framgångsrikt om det inte finns en stark patientsäkerhetskultur i verksamheten. Ledningen måste visa att de menar allvar, både i ord och i handling. Marion Lindh är anställd av Stockholms läns landsting, men delar av hennes arbete vänder sig till vårdgivare i hela landet. För SKL:s räkning vidareutvecklar hon till exempel en nationell enkät för att mäta patientsäkerhetskulturen. En annan förutsättning för färre vårdskador är att det finns ett öppet klimat som inte skuld- och skambelägger den som begår ett misstag. Om man inte försöker hitta syndabockar är det lättare att identifiera orsaken till att det gick fel och hitta metoder som gör att misstagen inte upprepas.

FORSKARBLADET

PATIENTSÄKERHET

Medvetet arbete minskar . . vardskador pa Sophiahemmet »

Idag pratas det om patientsäkerhet i många olika sammanhang och Socialstyrelsen har antagit en nollvision för vårdskador. På Sophiahemmet har man dock arbetat med patientsäkerhet i över tio år. - Patientsäkerhetsarbete är en del av vårt grundkoncept. Vi vill erbjuda en säker och högkvalitativ vård, säger Peter Möller, chefsläkare på Sophiahemmet. En av hörnstenarna i ett fungerande patientsäkerhetsarbete är ett väl utvecklat system för avvikelserapportering. På Sophiahemmet får man in omkring 500 rapporter om året och det ger ett bra underlag för att identifiera risker och riskbeteenden. Utifrån dessa rapporter gör man sedan riskanalyser och tar fram förslag på hur vården skulle kunna förbättras. Dessutom gör man kontinuerliga journalgranskningar enligt en vetenskaplig metod som kallas GTT (Global Trigger Tool). Årligen granskas 240 journaler på Sophiahemmet för att hitta eventuella vårdskador. En tredje del av patientsäkerhetsarbetet innebär att man tittar på processerna i vården och att alla rutiner för hur arbetet ska genomföras finns lätt åtkomliga. - Dessutom blir alla läkare granskade innan de anställs, berättar Peter Möller. De skriver också under på att de tänker arbeta enligt vår etiska värdegrund, samt sträva efter att uppnå miljömål och kvalitetsmål. Och patientsäkerhetsarbetet har gett resultat. Under flera år har man sett en långsam, men stadig nedgång av antalet vårdskador. Man ser också att de möjliga konsekvenser

FORSKARBLADET

PETER MÖLLER Chefläkare på Sophiahemmet

FOTO: SOPHIAHEMMET

ROBERRT LÖFBERG Verksamhetschef på Gastro Center Sophiahemmet

FOTO: SOPHIAHEMMET

som finns med i avvikelserapporterna blir allt mindre allvarliga. Medvetenhet är det viktigaste för att få till ett fungerande patientsäkerhetsarbete, menar Peter Möller. - En stor del av alla vårdskador uppkommer på grund av slarv, eller för att man har för bråttom och struntar i att följa regelverket, säger han. Ska vi uppnå nollvisionen måste hela personalen ta patientsäkerhetsarbetet på allvar. Robert Löfberg är verksamhetschef på Gastro Center på Sophiahemmet. Där har man bland annat utför närmare 9 000 gastrointestinala videoendoskopier årligen. Robert Löfberg menar att riskerna är stora för att det kan uppstå komplikationer om man inte följer noggrant utformade rutiner och medicinska ”checklistor”. Van och välutbildad personal är ett måste för att kunna hålla hög patientsäkerhet.

- Tidigare kunde det hända att vi fick reda på att en patient på väg att genomgå gastroskopi med vävnadsprov hade behandling det blodförtunnande medlet Waran först när han låg på undersökningsbordet. Det är i senaste laget om man vill undvika en allvarlig, och kanske svårstoppad blödningskomplikation i samband med ingreppet. Idag har de samlat denna information tidigt i vårdprocessen och kan utföra korrekta åtgärder för att hantera en sådan riskpatient. I ett längre perspektiv ser man att patientsäkerhetsarbetet på Gastro Center har gett resultat. För ett tiotal år sedan inträffade allvarliga komplikationer i 0,1 procent av fallen. Idag är risken nere på 0,025 procent. Bakom detta ligger ett idogt arbete, menar Robert Löfberg. - Visst är det viktigt med ”whistle blowers” som larmar när något är fel, men ska vi få en långsiktig förändring till det bättre är den kontinuerliga rapporteringen av alla avvikelser minst lika viktig, säger han. Vi behöver få rutin på patientsäkerhetsarbetet, helt enkelt.

FAKTA Sophiahemmet - ett av Sveriges äldsta privata sjukhus - invigdes år 1889. Sitt namn har sjukhuset efter Drottning Sophia, som tillsammans med sin gemål Konung Oscar II, lät uppföra sjukhuset vid Valhallavägen på Kungliga Djurgården.

PATIENTSÄKERHET

Bristen pa specialister är farlig för varden » Vården är ett högriskområde. Varje år dör 3000 patienter till följd av skador de drabbats av inom sjukvården. Att arbeta med människor är komplicerat, men om våra medlemmars kunskap användes fullt ut inom sjukvården, skulle vården vara mycket säkrare, det hävdar Vårdförbundets vice förbundsordförande Anna Andersson. Rätt kompetens finns inte alltid på rätt plats inom vården. Det kan dels bero på att det råder brist på en del yrkeskategorier inom vården, men det är inte den enda anledningen, säger Anna Andersson. - Det är till stora delar en organisatorisk fråga. Viss kunskap efterfrågas helt enkelt inte, den har inte en naturlig plats inom vården. Det behövs krafttag från de ansvariga, de behöver fundera på hur de använder sin personal, så att rätt kompetens kommer på rätt plats. Som exempel nämner Anna Andersson den mobila röntgen i Skåne. Där undrade man varför alla patienter skulle behöva ta sig till röntgenavdelningen på sjukhuset. Det ledde fram till att man hittade en annan lösning – ett mobilt röntgenteam. - Istället för att till exempel en gammal, dement patient med höftledsskada, tar sig till sjukhuset så åker en röntgensjuksköterska hem till patienten. På så sätt blir vården säkrare och risken för fallolyckor, vätskebrist och förvirring försvinner. Det här är på väg att införas i hela Skåne nu, vilket betyder att de anser att det finns vinster att hämta här, både ur patientsäkerhetsaspekten, men även organisatoriskt.

ANNA ANDERSSON Vårdförbundets vice förbundsordförande Snabbspåren inom ambulanssjukvården, där det finns en ambulanssjuksköterska med specialistutbildning inom strokevården, är ett annat sätt att arbeta patientsäkert. - Vetenskapliga studier visar att patienter som fått vård direkt har bättre överlevnad och de har betydligt större chans att återhämta sig. Men den här typen av verksamheter kräver satsningar. Ytterst är det våra politiker inom kommun och landsting som är ansvariga. Vårdförbundet vill se samarbete över gränser, till exempel primärvård och hemsjukvård, att man ser över organisationen så att vi möter patienten där den är. Vad är det som säger att man får bäst vård på akuten? För en gammal människa är det förmodligen bättre att få motsvarande vård av hemsjukvården. Vårdförbundet driver även frågan om betald specialistutbildning. I dag får en sjuksköterska själv bekosta sin specialistutbildning. Det är inte rimligt, tycker Anna Andersson.

tar 19 år för en sjuksköterska att hämta igen de kostnader hon lagt ner på sin utbildning. Dessutom är det inte ovanligt att hon får lägre lön efter utbildningen, eftersom hon eller han då anses vara oerfarna. Något måste göras. Enligt siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, kommer det att fattas 30 000 specialistsjuksköterskor 2030 och bristen bekräftas i en rapport som Socialstyrelsen släppte nyligen. Patientsäkerhet är en villkorsfråga. Medlemmarna vill utföra sitt arbete på ett säkert och tryggt sätt för både patienterna och sig själva. Den etiska stressen bland medlemmarna är något de på förbundet känner av. - Det känns väldigt tydligt, i synnerhet vid nedskärningar. Det sker stora och många förändringar inom vården, den utvecklas ständigt och personalen måste tillskansa sig ny kunskap, vilket ökar den allmänna stressen. Vi tror att man skulle skapa bättre och säkrare vård om man arbetade i team runt patienten, så att rätt kompetens ger rätt vård på rätt plats.

- Det finns beräkningar som visar på att det

The first full-featured wireless pacemaker with MRI compatibility

Everything and

MRI State-of-the-art

■

Safe

■

Simplified

Introducing the Accent MRI ™ pacemaker system1 from St. Jude Medical—the first full-featured wireless device to give you everything you want from a pacemaker plus full-body, high-resolution MRI scanning capability for your patients’ future medical needs.

SJMprofessional.com/MRI

Accent MRI™

Tendril MRI ™ Pacing Lead

Pacemaker

1. MRI conditional pacemaker system; an MRI conditional pacing system is conditionally safe for use in the MRI environment when used according to the instructions in the manual. See the St. Jude Medical MRI Procedure Information document prior to performing an MRI scan: www.SJMprofessional.com/MRI. Products referenced are CE marked. Not available for sales in the U.S. Devices depicted may not be available in all markets. Check with your St. Jude Medical representative for product availability in your country. Brief Summary: Prior to using these devices, please review the User’s Manual for a complete listing of indications, contraindications, warnings, precautions, potential adverse events and directions for use. Unless otherwise noted, ™ indicates that the name is a trademark of, or licensed to, St. Jude Medical or one of its subsidiaries. ST. JUDE MEDICAL, the nine-squares symbol and MORE CONTROL. LESS RISK. are trademarks and service marks of St. Jude Medical, Inc. and its related companies. ©2011 St. Jude Medical, Inc. All rights reserved. related companies.

ACCENT_MRI_AD_185x120.indd 1

25/11/11 FORSKARBLADET

14:36

. Med fokus pa arbetslivet NEUrologi

PROFIL Namn: Kathleen Bengtsson- Hayward Bor: I Halmstad men pendlar till Stockholm. Titel: Förbundsordförande för Neurologiskt handikappades riksförbund (NHR) sedan 2003.

» Neurologiskt Handikappades Riksförbund har fokus på jobbfrågan i år. Förbundsordföranden Kathleen Bengtsson-Hayward menar att Sverige kan lära av Danmark när det gäller detta. Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) har funnits i mer än 50 år och är en paraplyorganisation för neurologiska sjukdomar, bland andra MS, Parkinson, stroke och muskelsjukdomar. - NHR anordnar konferenser, seminarier och gör utspel. Vi påverkar politiker, allmänhet och professionen. Vi uppmärksammar den 28 september som kallas för Neurodagen, säger Kathleen Bengtsson-Hayward som är förbundsordförande för NHR. I år står jobbfrågan i fokus. Kathleen Bengtsson-Hayward berättar om ett danskt system som underlättar för personer med till exempel neurologiska sjukdomar att fortsätta arbeta på sina egna villkor. - Det kallas för flexjobb. En person kan fortsätta att arbeta utan att känna stressen att vara tvungen att jobba de 25, 50 eller 75 procent som Försäkringskassan säger. Istället betalar arbetsgivaren för den tid man är på jobbet och det offentliga för resten. Det borde vi prova i Sverige. Att personer med neurologiska sjukdomar kan fortsätta arbeta efter förmåga är inte bara en fråga om livskvalitet utan har positiva effekter på samhällsekonomin. - När folk blir sjuka får det negativa samhälls- ekonomiska effekter. Man måste sluta jobba och behöver exempelvis mer personlig assistens. Kathleen Bengtsson- Hayward berättar att ett viktigt problem som NHR har belyst mycket är Sveriges brist på neurologer. - Vi är näst sämst i Europa när det gäller andel neurologer. Det är en oroväckande utveckling. Dessutom finns stora skillnader regionalt när det gäller tillgången på neurologer. Och även om man kommer till sin neurolog i tid så kan det dröja lång tid innan man får komma på återbesök.

FORSKARBLADET

NEUrologi

Spetsteknik bidrar till bättre förstaelse av Alzheimers sjukdom och kronisk smärta » Uppsala antar utmaningen att dechiffre-

ra neurodegenerativa sjukdomar. Universitet, sjukhus och industri i nära samspel för att lösa komplexa sjukdomsfrågor. Genom att tillsammans utveckla högkänsliga analysmetoder hoppas forskare, läkare och företag i Uppsala/Stockholm kunna identifiera biomarkörer i människokroppen för tidig diagnostik av Alzheimers sjukdom eller kronisk smärta. Biomarkörer kan också användas för prognos och monitorering av sjukdomar vilket är viktigt för framtagande och test av nya läkemedel. Målsättningen är att ge en ökad förståelse för hur dessa sjukdomar uppstår och att i förlängningen hitta botemedel mot dem. Detta arbete bedrivs med stöd från VINNOVAs och Vetenskapsrådets satsning på fyra nationella Berzelii Centra, vilka finansieras under tio år. Dessa centra ska inrikta sig mot excellent grundforskning med tydliga ambitioner att kommersialisera och nyttiggöra forskningsresultat. – Det är de medicinska och kliniska behoven vi placerat i förarsätet, säger Fredrik Nikolajeff, föreståndare och vetenskaplig ledare vid Berzelii Technology Centre for Neurodiagnostics i Uppsala. Men för att kunna fånga upp de små biologiska förändringar som ligger bakom neurodegenerativa sjukdomar behövs också nya förbättrade metoder. Därför samarbetar ett drygt 40-tal forskare vid Uppsala universitet (med kompetens inom bl.a. biokemi, genetik, analytisk kemi, far-

FREDRIK NIKOLAJEFF Föreståndare och vetenskaplig ledare vid Berzelii Technology Centre for Neurodiagnostics i Uppsala.

makologi, neurologi, materialvetenskap och nanoteknik) ihop med kliniskt verksamma läkare vid Akademiska sjukhuset och flera life science företag, för att skapa en unik modell där alltifrån uppbyggande av biobank till förbättrade analyser och slutligen införandet av nya kliniska verktyg ingår. I en uppmärksammad studie har centrumets smärtforskare för första gången kunnat fånga processer som är kopplade till upplevelsen av långvarig och kronisk smärta, och med så kal�lad PET-teknik kunnat följa en perifer process som driver den centralt upplevda smärtan. Utifrån dessa fynd arbetar man nu vidare med att försöka förstå mer i detalj vad som sker i de smärtgenererande områdena. Detta har även intresse för t.ex. försäkringsbolag som efterfrågar kliniska verktyg vilka på ett objektivt sätt kan säkerställa diagnos av långvarig whiplash-smärta.

Det är idag känt att aggregering av konformationsförändrade proteiner, i eller mellan hjärnans nervceller, är en gemensam nämnare vid bl.a. Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. I centrumets forskning kring dessa sjukdomar ingår därför att för olika proteiner försöka mäta och visualisera hur dessa processer går till. Genom att anpassa metoder som utvecklats för materialanalys eller t.o.m. CD-produktion (båda dessa mäter eller innehåller partiklar av nanostorlek) så kan Alzheimer-forskarna få bättre insyn i hur hjärnan bryts ned. Detta kan i sin tur leda till att medverkande läkemedelsbolag får ökad kunskap i jakten på fungerande vacciner eller bromsmediciner. - Att bygga upp en sådan här verksamhet på ett bra sätt tar tid, det är många pusselbitar som ska på plats konstaterar Fredrik. Under de första fem åren har vi startat nya företag, fått ut flera förbättrade industriella produkter och etablerat nära samarbeten med våra kliniska partners. Vi har därför lagt mycket av grundarbetet bakom oss och jag ser med stor förväntan fram emot de kommande åren. Som en av våra läkare uttryckte det: “Nu börjar skördetiden!”

FAKTA Uppsala Berzelii Centre Lär mer på: http://www.berzelii.uu.se Uppsala Berzelii Technology

Centre for Neurodiagnostics

FORSKARBLADET

”Att lära och utbyta erfarenheter med andra länder är mycket viktigt” » Forskarbladet ställer frågor till barnoch äldreminister Maria Larsson på Socialdepartementet. Att drabbas av en neurologisk sjukdom innebär ofta stora förändringar för familjen. Vilka stöd är rimliga att erbjuda den drabbade med funktionshinder? - Varje person och situation är unik och stöden måste därför vara individuellt anpassade. Vad vi tycker är viktigt att erbjuda är god information om vilka möjligheter och stöd som finns tillgängliga. Regeringen arbetar också för att skapa största möjliga valfrihet för den enskilde kring av vem och på vilket sätt man vill att stödet ska utformas. Grunden är Lagen om Valfrihetssystem som riksdagen antog 2008 och som gör det möjligt för många aktörer att på likvärdigt sätt erbjuda sina tjänster. En viktig sak med lagen är att konkurrens medlet inte är pris utan kvalitet. Detta då ersättningen utgår lika för alla, kommun, privat eller ideell utförare. Regeringen arbetar också med att öka patienter och anhörigas insyn och medverkan i vård- och omsorgsprocesser. Det är rimligt att kräva att såväl den berörda personen och dess anhöriga får god information och stöd kring den sjukdom och funktionsnedsätt-

ning de har fått och hur man kan hantera dess konsekvenser i vardagen. Regeringen har satsat på att stärka rehabiliteringen för att underlätta den enskildes väg tillbaka till ett aktivt liv. Anhöriga måste ses som en viktig del i stödet till den enskilde. Regeringen har genom att skärpa regleringen kring anhörigstödet i socialtjänstlagen, samt initiera ett nationellt kunskapscenter för anhöriga, velat stärka kunskapen hos och stödet till kommunerna kring anhörigomsorgen. Vi vet bland annat genom uppföljningar som Nationellt kunskapscenter gör, att det finns brister i stödet till anhöriga på många håll, men kunskapscentret insatser har också börjat visa resultat. Regeringen har förutom ett generellt stöd även gett Nationellt Kunskapscenter Anhöriga, särskilda uppdrag, att bland annat utveckla modeller som riktar sig särskilt till anhöriga till personer med psykisk ohälsa samt till vårdnadshavare till barn med komplexa kombinationer av funktionsnedsättning och stora medicinska behov. Tar vi lärdom från andra länders system för omsorg och hjälp till den som lider av en funktionsnedsättande sjukdom? - Att lära och utbyta erfarenheter med an-

Tillbaka till livet! Vården räddar liv - rehabilitering hjälper dig tillbaka till livet. Rehabcentrum Stockholms Sjukhem erbjuder rehabilitering för dig som har drabbats av en sjukdom eller skada. Vi sätter mål tillsammans och planerar träningen efter dina behov. Målet är att du ska nå bästa möjliga livskvalitet. I oktober inför Stockholms läns landsting vårdval inom primärvårdsrehabilitering. Stockholms Sjukhem öppnar en rehabmottagning på Bromma sjukhus och startar neuroteam för rehabilitering i hemmet. Vi kommer att ha ett team i Bromma och ett team på Kungsholmen. Läs mer på vår webbplats www.stockholmssjukhem.se

Rehabilitering med omtanke, respekt och kunskap. Vi står för kvalitet som gör skillnad.

FORSKARBLADET

MARIA LARSSON

Barn- och äldreminister på Socialdepartementet.

Foto: Kristian Pohl

Neurologi

dra länder är mycket viktigt. Vi har ett stort utbyte på många nivåer både med våra grannar i Norden, inom EU kretsen och även med en rad länder i andra delar av världen. Vi deltar i och tar del av olika internationella studier och projekt vilket också har stor betydelse som inspiration och erfarenhet för att utveckla nya reformer men också implementera och förbättra det arbete som redan är på plats. Sverige har drabbats av en rad vårdskandaler den senaste tiden, finns någon strategi från socialdepartementet med att garantera kvalitén av svensk vård? - Att stärka kvalitén, garantera trygghet och värdighet samt förbättra uppföljning inom vård och omsorg är en komplex men mycket prioriterad uppgift. Det kräver en rad insatser. Regeringen jobbar aktivt med dessa frågor på många sätt, exempelvis så har vi insatser för att stärka kommunernas upphandlings och uppföljningskompetens, insatser för att höja kompetensen hos personal inom omsorgen, arbete för att få till stånd en enhetlig och gemensam dokumentationsmodell. Detta för att stärka såväl säkerheten, tryggheten och rättssäkerheten kring den enskilde.

psykiatriforskning

KBT-terapi pa nätet – ett komplement i varden » Terapi via nätet kan fungera minst lika bra som att träffa sin terapeut i verkliga livet. För vissa fungerar det till och med bättre med terapi över nätet. Vissa saker kan vara svåra att prata om eller så kan man känna sig hämmad i terapisituationen. Nu funderar man på hur man skulle kunna bygga upp vården i övriga landet. Just nu pågår flera studier om ångestsjukdomar och kognitiv beteendeterapi, KBT, förmedlad via internet. Studierna pågår bland annat inom ramen för Karolinska Institutet och Centrum för psykiatriforskning Stockholm. Gerhard Andersson är en av pionjärerna inom internetterapi. Han är verksam vid Linköpings universitet, där en stor del av forskningen utförs. Han är även gästforskare vid Karolinska Institutet där han deltar i forskningen kring den kliniska tillämpningen – internetpsykiatri.se. − Jag och mina forskarkollegor i Uppsala började med de första försöken redan 1998 och var bland de första i världen med att förmedla KBT via nätet. Vi insåg att KBT fungerade som självhjälp, att man kunde läsa sig till övningar som bidrog till att man mådde bättre. Skillnaden mot renodlad självhjälp är att våra terapeuter stöttar och återkopplar, berättar han. Fördelarna med internetterapi är många. Du kan göra övningarna när det passar dig. Du behöver inte skaffa barnvakt eller oroa dig för att grannen ser dig gå in till terapeu-

GERHARD ANDERSSON Professor i klinisk psykologi

ten på vårdcentralen. Dessutom får du svar från din terapeut inom tjugofyra timmar. − Svårt sjuka människor kommer alltid att behöva mer avancerad vård. Dit hör till exempel patienter med psykossjukdomar, svår depression eller ångest. De tillstånd och sjukdomar som lämpar sig väl för att behandlas på internet är lättare till medelsvåra tillstånd av exempelvis paniksyndrom, depression och ångest. På senare tid har vi även sett att behandlingen fungerar för tvångssyndrom. Metoden går att jämföra med en Hermodskurs, där man får uppgifter av sin terapeut som man arbetar med till nästa tillfälle. − I vår forskning har vi stöd för att säga att behandlingen via internet är minst lika effektiv jämfört med att träffa sin terapeut. Ibland kan sjukdomen göra att man inte kan tillgodogöra sig besöket hos sin terapeut eftersom man helt enkelt inte lyssnar eller minns vad som sagts. En siffra som brukar nämnas är att man missar ungefär 1/3 av det som sägs. I terapi över nätet kan man gå tillbaka till det skriftliga materialet när man vill och kan koncentrera sig på uppgifterna. KBT på nätet ska ses som ett komplement till

annan terapi, och inte som en ersättning. Metoden fungerar självfallet inte på alla. Systemet har hög säkerhet. All korrespondens sker via en server där man loggar in via olika system, bland annat med koder som skickas till mobilen med sms. I framtiden tror Gerhard Andersson att vi kommer att ha byggt upp ett par centrum där terapeuter med spetskompetens arbetar med patienter. − Det kan ta 10-15 år att utveckla ett läkemedel. På samma sätt kommer vi att hitta nya metoder att behandla och hitta våra målgrupper. Jag tror att vi behöver centrum, som till exempel Centrum för psykiatriforskning Stockholm för att utveckla nya metoder att verka på. Terapi på nätet har framtiden för sig.

FAKTA Centrum för Psykiatriforskning (CPF) startades av Karolinska Institutet i samverkan med Stockholms Läns Sjukvårdsområde 2007. CPF:s uppdrag är att stärka klinisk psykiatrisk forskning och undervisning i länet. Centrumet fungerar som en nätverksorganisation med uppgift att stärka kopplingen inom och mellan forskning, undervisning och klinisk tillämpning. CPF driver också flera utvecklingsprojekt, där fort- och vidareutbildning av personal utgör en viktig del. Målet är att öka kvaliteten på vården som ges inom psykiatrin i Stockholms län.

FORSKARBLADET

En skriftsEriE om GEnusvEtEnskap Nationella sekretariatet för genusforskning ger under 2012 och 2013 ut en skriftserie i fem delar om svensk genusvetenskap. Skriftserien syftar till att lyfta fram och sprida genusvetenskaplig kunskap i vidare kretsar, både inom och utanför universitet och högskola. Arbetet med skriftserien leds av redaktörerna Anna Lundberg (Linköpings universitet) och Ann Werner (Södertörns högskola). Till sin hjälp har de en referensgrupp bestående av representanter från genusvetenskapliga ämnen i Sverige och de författare som bidrar med kapitel till skrifterna. Med skriftserien vill vi i tematiserad och tillgänglig form sprida genusvetenskapens innehåll till nya sammanhang och grupper. Vi tror att den kunskap som ryms på det genusvetenskapliga fältet kan vara av intresse och till nytta för många. Genusvetenskap har som vetenskapligt ämne utvecklat en unik transdisciplinär kompetens vad gäller kunskap om och kritisk förändringsinriktad analys av olika typer av maktstrukturer och hur de genomskär varandra i kultur, samhälle och politik. Genusvetenskaplig kunskap innefattar också ett reflexivt, kritiskt och kreativt förhållningssätt till vetenskaplig produktion, didaktik och kunskapande.

aG bidr

Alla skrifter har arbetats fram i samråd mellan skriftseriens redaktörer, Nationella sekretariatet för genusforskning, referensgruppen och författarna. Referensgruppen består av: Ulrika Jansson (Karlstad universitet), Jenny Björklund (Uppsala universitet), Stina Backman (Linköpings universitet), Hanna Hallgren (Södertörns högskola), Fanny Ambjörnsson (Stockholms universitet), Irina Schmitt (Lunds universitet), Erika Alm (Göteborgs universitet), Gunnel Karlsson (Örebro universitet), Kristin Järvstad (Malmö högskola) och Mia Liinason (Genusforskarförbundet).

ft 5 Skri

. tEo

E ka/m rEtis

todo

ska loGi

Skrift 4. akadEmiska utmaninGar

Skrift 3. politik och samhällE

Skrift 2. GEnusvEtarnas framtid

Skrift 1. pEdaGoGik och didaktik

Teman för de fem skrifterna är: 1. Genusvetenskapens pedagogik och didaktik 2. Genusvetarnas framtid – en nationell alumniundersökning 3. Genusvetenskap, politik och samhällsengagemang 4. Akademiska utmaningar i skrift och tanke 5. Genusvetenskapens teoretiska/metodologiska bidrag

För mer information, kontakta: Ann Werner ann.werner@su.se; Anna Lundberg anna.a.ludberg@liu.se; Inga-Bodil Ekselius inga-bodil.ekselius@genus.gu.se

GENUS

”Varje cell har ett kön” » Centrum för Genusmedicin belyser

medicinska genusaspekter. Sedan mer än tio år forskar, utbildar och sprider man kunskap om detta område. - Köns- och genusskillnader finns både på cell- och samhällsnivå. Varje cell har ett kön, säger Karolina Kublickiene, docent och koordinator för Centrum för Genusmedicin vid Karolinska Institutet. Hos Centrum för Genusmedicin ligger fokus på just genusaspekter inom medicinen. - Förekomst, orsak, riskfaktorer, symtompresentation, diagnostik, behandling, behandlingssvar och prognos skiljer sig mellan män och kvinnor för många sjukdomar. Karolina Kublickiene påpekar dock att individer inte ska bedömas endast utifrån kön. Aspekter som exempelvis etnisk och social bakgrund spelar också in. Men könet är en mycket viktig faktor och påverkar sjukdomars utveckling. Centrumet har flera mål med verksamheten. - Nu satsar vi mycket på att lyfta fram genusaspekter inom regenerativ medicin, utveckling av medicinsk teknik och läkemedelsanvändning, säger Karolina Kublickiene. Hon berättar att stora resurser också lagts på att utveckla genusmedicinsk klinisk och preklinisk forskning med särskilt fokus på hjärt-kärlsjukdom, endokrinologi/metabo-

KAROLINA KUBLICKIENE Docent och koordinator för Centrum för Genusmedicin vid Karolinska Institutet. lism, njursjukdom, inflammation/reumatologi, neuropsykiatri och folkhälsa. - Men vi forskar inte bara utan satsar också mycket på utbildning, inte bara av vårdpersonal utan även forskare. Att även nästa generation får på sig genusglasögon är viktigt samt att alla forskare möter både kvinnliga och manliga patienter. Karolina Kublickiene anser att det är viktigt att se båda könen. Vid prat om genusmedicin är det lätt att alltför ensidigt fokusera på kvinnor. Ytterligare en uppgift som centrumet har är att sprida kunskap om genusmedicin både till allmänhet och beslutsfattare. Detta för att resurser ska fördelas jämställt mellan könen och att undvika diskriminering inom vården. I botten är Karolina Kublickiene gynekolog. Inom ramen för centrumet bedriver hon forskning där hon studerar kärlaktivitet hos både kvinnor och män, men framförallt hur graviditeten kan påverka risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar.

graviditetskomplikationer, och framförallt havandeskapsförgiftning, löper högre risk att få hjärt-kärlsjukdomar. I projektet avser man förklara vilka kärlfysiologiska mekanismer hos dessa kvinnor som är skadade. - På så vis kan vi sätta in hjälp mycket tidigare; rekommendera dessa kvinnor att besöka läkare, kontrollera blodtryck, ändra livsstil och kanske få medicin för detta. Men viktigast är att tidigt identifiera kvinnor med hög risk att utveckla denna komplikation. Vi hoppas kunna göra detta tack vare vårt EU-samarbete med flera universitet, säger Karolina Kublickiene.

FAKTA Centrum för Genusmedicin bildades år 2001 som det första i sitt slag i världen. Professor Karin Schenck Gustafsson och Karolinska Institutets rektor Professor Harriet Wallberg-Henriksson var initiativtagare. Till centrumet är flera forskar-, utbildnings- och administrativa tjänster knutna. Centrumet har även så kallade ”genusambassadörer”. Forskare vid centrumet har belyst tidigare outforskade områden vilka har betydelse för sjukdom och hälsa bland både kvinnor och män. Centrum för Genusmedicin deltar i EU-samarbetet Improved (http://www.fp7-improved.eu/).

- Det verkar som om kvinnor som har haft

FORSKARBLADET

Genus

Tema Genus – centret där tema » PåTema Genus och Centre of Gen-

der Excellence: GEXcel bedrivar olika forskningsprojekt inom många områden av genusvetenskap. Två av dem är Anna Lundberg och Cecilia Åsberg.

På Tema Genus bedriver fil dr Anna Lundberg ett projekt finansierat av Vetenskapsrådet, ett samarbete med barnoch ungdomsteatern ung scen/öst, en satellitverksamhet till Östgötateatern. - Det är en ny typ av interaktiv teaterforskning. Traditionell teaterforskning har ofta gått ut på att forskaren tyst ser på, antecknar och skriver analys. Så gör inte vi. Med mitt analytiska öga ger jag dem input på vad de gör. Deras arbetssätt ger mig nycklar i arbetet med utveckling av teori och metod. Resultat och utkomst blir ömsesidiga processer, säger Anna Lundberg. Ett exempel är ”Veckans Lundberg”, då hon inför ensemblen ger en reflektion över något hon sett under repetitionerna och sedan diskuteras detta och hur det kan användas i det scenkonstnärliga arbetet. - Först förstod jag inte hur mycket de uppskattade min input, men mina perspektiv är viktiga för dem. Och vice versa. Teaterns

FORSKARBLADET

ANNA LUNDBERG

Fil dr i tema Genus, Linköpings universitet

CECILIA ÅSBERG

Biträdande professor, docent och fil dr i tema Genus

förhållningssätt skiljer sig mycket från vetenskapens. Därför får jag ut mycket av detta. Anna Lundberg berättar att genusforskningen under senare år har breddats och handlar om mer än bara kön. I ökande grad studeras hur exempelvis kön, etnicitet och klasshierarkier samverkar. - Analysen blir för trubbig om allt förklaras med kön. Verktygen måste vässas. Vi lever i en komplex tid. Många saker sker i samspel, det är viktigt att skapa verktyg som kan beskriva och analysera föränderliga och mångsidiga situationer.

Cecilia Åsberg, biträdande professor vid Linköpings universitet och docent vid Tema Genus, undersöker hur Alzheimers förändrar definitioner för vad som anses mänskligt inom såväl experimentell laboratorievetenskap som samhällets föreställningsvärld. - Social stigmatisering av demenssjuka, oro över ”en åldrande befolkning”, populärkulturell syn på patienter som grönsaker, djur eller zombies, parat med hälsokultur som påbjuder ”framgångsrikt åldrande” som ett individuellt ansvar – detta tyder på hur Alzheimers alltmer formar vår föreställningsvärld. Cecilia Åsberg berättar att den medicinska alzheimerforskningen utforskar både genetiska och miljöbetingade orsaker bakom sjukdomen genom ”humaniserade” labbdjur; transgenda försöksdjur som ska uttrycka samma protein-problematik i hjärnan som mänskliga patienter. - Inom naturvetenskapen förändras definitionen av Alzheimers. Jag studerar formativa relationer som teoretiserats inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning om kön och genus, exempelvis relationen mellan biologin och det sociala, natur och kultur. - Alzheimers aktualiserar filosofiska problem om vad som räknas som djuriskt eller mänskligt, förkroppsligad individualitet eller

GENUS

ANN ÖHMAN

at är genus miljö. Denna forskning säger mycket om det mänskliga tillståndet idag, säger Cecilia Åsberg. Hennes tvärvetenskapliga genusstudier kombinerar naturvetenskap och kulturvetenskap. Hon har inom satsningen Framtidens forskningsledare vid Linköpings universitet byggt upp en ovanlig forskargrupp vid Tema Genus som rönt internationell uppmärksamhet – The Posthumanities Hub.

FAKTA TEMA GENUS är en enhet för tvärvetenskaplig genusforskning och utbildning vid Institutionen för tema, Linköpings universitet. Temat har 32 medarbetare, varav fyra professorer och 15 doktorander, alla engagerade i en rad större och mindre forskningsprojekt. Temat koordinerar ett genusexcellenscentrum, GEXcel International Collegium för Advanced Transdisciplinary Gender Studies i samarbete med Örebro universitet. En nationell-internationell genusforskarskola, InterGender, finns också vid temat och ett internationellt masterprogram i Gender Studies – Intersectionality and Change. Tema Genus hemsida: www.tema.liu.se/tema-g

. . Umea universitet har en lang tradition av genusforskning

Foto. mikael lundgren, bild i norr

Föreståndare för UCGS och professor i genusvetenskap

» ”Centre of Gender Excellence” Forskningsprogrammet Callenging Gender har samlat ett 40-tal forskare inom fem olika teman.

- Idag bedrivs genusforskning vid alla fakulteter vid Umeå Universitet och Umeå centrum för genusstudier, UCGS, har som uppdrag att fungera som ett nav för den forskningen. Våra forskare och doktorander har sin bakgrund inom en rad olika ämnesdiscipliner, ex allmänmedicin, global hälsa, kulturgeografi och filosofi, berättar Ann Öhman, föreståndare för UCGS och professor i genusvetenskap.

ett 40-tal forskare inom fem olika teman. ”Våra forskare har medverkat i Vetenskapsrådets expertgrupp, Europeiska jämställdhetsinstitutet för genus, SIDA, WHO, m.fl. och får ständigt förfrågningar om att föreläsa, medverka i diverse diskussions paneler eller intervjuer. Vi håller även utbildningar för exempelvis kommunanställda.” menar Ann och tillägger att genusforskningen går framåt.

- Vi ger även utbildning på grund- och avancerad nivå i genusvetenskap”

Forskningen inom UCGS är en av universitetets så kallade Starka forskningsmiljöer och flera nya forskningsprojekt är på gång. Ett stort projekt är ”Titan”, finansierat av Vetenskapsrådet. Projektet syftar till utveckla begrepp och teorier om svensk jämställdhetspolitik. Ett annat forskningsprojekt är ”Elderly care work” finansierat av FAS ”-Att jobba inom äldrevården är idag ett lågstatusjobb, och nästan inga nyutexaminerade söker sig dit i första hand. Men på vissa ställen inom äldrevården trivs personalen bra och vill stanna och utvecklas där- vi ska studera sådana exempel” berättar Ann Öhman som är forskningsledare för projektet.

Umeå universitet har en lång tradition av genusforskning. Redan 1982 hölls Nordens första kvinnouniversitet vid Umeå universitet. Kvinnovetenskapligt forum bildades 1987 och 2001 Genusforskarskolan. Dessa enheter gick samman 2008 och bildade Umeå centrum för genusstudier. UCGS har, som en av tre forskningsmiljöer i Sverige, utsetts av Vetenskapsrådet till ”Centre of Gender Excellence” Forskningsprogrammet Callenging Gender har samlat

FORSKARBLADET

1983

1980

WQYS [w\aYZWUO _cSS` ;O`WO BÂ&#x2021;`\_dWab DOÒ\\O\ RO[S`\Oa dwU bWZZ `WYaROUS\( S\ `][O\bWaY VWab]`WO 1O`W\ 6]Z[PSÙ ]QV CZ`WQO AbXS`\_dWab AO[YÂ&#x2021;\Ob Ô`b\S`dyZR Âł dOR w` RSb ]QV dWZYSb abÂ&#x2021;R PSVÂ&#x2021;da-

BWRaY`WTb TÂ&#x2021;` US\cadSbS\aYO^

8cRWbV 6OZPS`abO[ 2]QYaSf ]QV ^W\UdW\Yw`ZSY Âł Obb UÂ&#x2021;`O RSb

1991

NĂ¤r vi sĂĽg ladan

B72A9@74B 4r@ 53<CAD3B3<A9/> bUd j \` " j %

insĂĽg vi hur fĂśrĂĽldrat

2=19A3F =16 >7<5D7<9m@:39

/\\S 1VO`Z]bbS 3Y ÂśDO`TÂ&#x2021;` [yabS 0cbZS` dO`O ay XwdZO OYORS[WaY-Âś 3\ RWaYcaaW]\ ][ TS[W\WabWaY Yc\aYO^abS]`W

D/@/<</< 2/;3@</A Dm5 B7:: @79A2/53<

]QV OYORS[WaYO c\RS`dWa\W\Ua`c[

detta sĂ¤tt att bevara

A/;9r</B >/@B<3@Dn:2

bUd Âł \wabO \c[[S`

D/@4r@ ;nAB3 0CB:3@ D/@/ An 8mD:/ /9/23;7A9-

=[ TS[W\WabWaYO ^S`a^SYbWd ^y abObS\ 6c` dwda Y`WUSb []b bS``]`\ aO[[O\ [SR ab`WYbO`S W\dO\R`W\Ua ]QV Ă&#x20AC;gYbW\U^]ZWbWY- DWZYO w` RS W\abWbcbW]\SZZO TÂ&#x2021;`cbawbb\W\UO`\O TÂ&#x2021;` RS\ adS\aYO TO[WZXS^]ZWbWYS\-

kunskap Ă¤r. De gamla

DO` VO[\O` TS[W\WabWaYO T`yU]` \w` `SUW]\OZ^]ZWbWYS\ OZZb [S` VO\RZO` ][ aO[dS`YO\ ]QV bWZZdwfb- 2c Ty` ]QYay S\ TS[W\WabWaY ag\ ^y Vc` RSb adS\aYO PWaby\RSb dwfbS T`O[ ^y '# bOZSb

numren lĂĽg och for illa i stora kartonger, i ett labyrintsystem som ingen annan Ă¤n den lageransvarige

<` " %

eee bSUSdS aS

2005

personen kunde hitta i. 2008

Schwarzenegger blev 2000-talets miljĂśhjĂ¤lte Stacy Alaimo Det nakna ordet â&#x20AC;&#x201C; Den protesterande kroppens trans-

TIDSKRIFT FĂ&#x2013;R GENUSVETENSKAP korporala etik

Anna Kaijser Intersektionalitet fĂśr klimatsolidaritet â&#x20AC;&#x201C; Om klimatdiskussionen i Bolivia och vikten av analytisk komplexitet

TGV | nr 3 | 2010

Emmy Dahl MĂ¤n pratar miljĂś â&#x20AC;&#x201C; Diskursiva maskuliniteter i mĂ¤ns samtal om klimatfĂśrĂ¤ndringar och miljĂśvĂ¤nliga resor

TEMA

Klimat

TE MA

Claudia LindĂŠn Ur led Ă¤r feminismens tid â&#x20AC;&#x201C; Om tidsmetaforer, otidsenlighet och gengĂĽngare i feministisk historieskrivning Eva BorgstrĂśm Frida StĂŠenhoff, Ellen Key och den samkĂśnade

TIDSKRIFT FĂ&#x2013;R GENUSVETENSKAP kĂ¤rleken

Linn Sandberg Bortom stĂĽndet, nĂ¤rmare berĂśringen â&#x20AC;&#x201C; mĂśten mellan Irigaray och den ĂĽldrande manskroppen

TGV | nr 4 | 2011

SATELLITER Loretta Lynn/Don Mc Han/Theodore Bayless Since IÂ´ve got the Pill, Hillevi

SATELLITER

Ganetz Normbrytare i populĂ¤rmusiken, Cathrin Wasshede Too good to

Elin WĂ¤gner MolnfĂśdelse, Lisa GĂĽlmark Framsynta krav frĂĽn en vĂ¤ngrupp,

be real?, Ninni Carlsson Ă&#x2013;ppet brev till Loretta Lynn

Birgitta Rydhagen Det finns inga skadedjur, Sverker SĂśrlin NĂ¤r frĂĽgan Ă¤r viktigare Ă¤n svaret

FRISPEL ALAIMO OM NAKNENPROTESTER

FRISPEL

MILJĂ&#x2013;HJĂ&#x201E;LTEN SCHWARZENEGGER

Tidskrift fĂśr genusvetenskap TEMA Oldies goldies

Martin Hultman Ekomodern maskulinitet â&#x20AC;&#x201C; eller historien om hur Arnold

Tidskrift fĂśr genusvetenskap TEMA Klimat

Tidskrift fĂśr genusvetenskap

TEMA

Nina Lykke Generationsfeminisme â&#x20AC;&#x201C; nej tak!

Aase Berg Framtiden brinner

FRISTĂ&#x2026;ENDE

WĂ&#x201E;GNERS VISION LEVER Jenny Westerstrand â&#x20AC;?ProstitutionsfrĂĽganâ&#x20AC;?â&#x20AC;&#x201C; perspektiv och nycklar till

FRISTĂ&#x2026;ENDE Monika Edgren BerĂ¤ttelser om sexuellt vĂĽld i feministisk forskning

en grumlig debatt INTERSEKTIONELLT OM BOLIVIAS KLIMAT

FEMINISMENS GENGĂ&#x2026;NGARE

TGV â&#x20AC;&#x201C; nĂ¤sta nummer

MĂ&#x201E;N PRATAR MILJĂ&#x2013;

GENERATIONSFEMINISM: NEJ TACK

NĂ¤sta nummer av TGV har temat Forskningspolitik. Svensk

TGV â&#x20AC;&#x201C; nĂ¤sta nummer ORDEN EFTER VĂ&#x2026;LDET

forskningspolitik fĂśresprĂĽkar globalisering och nyttoorientering â&#x20AC;&#x201C; samt

FRIDA STĂ&#x2030;ENHOFF OM SAMKĂ&#x2013;NAD KĂ&#x201E;RLEK

NĂ¤sta nummer av TGV blir ett mosaiknummer med aktuell forskning

â&#x20AC;?hyperborismâ&#x20AC;? och â&#x20AC;?hyperkommersialismâ&#x20AC;?, visar Katarina Schoug i en

frĂĽn olika delar av det genusvetenskapliga fĂ¤ltet. Maja Bissenbakker

kritiskt geopolitisk artikel. Numret undersĂśker konsekvenserna av denna

Fredriksen analyserar vilka olika roller begreppet/emotionen â&#x20AC;&#x153;skamâ&#x20AC;?

politik ur en rad aspekter. Vad betyder politiken fĂśr internationella

spelar i dansk debatt om asylpolitik. Renita SĂśrensdotter undersĂśker

studenters livshistorier, samt fĂśr jĂ¤mlikheten inom universitetet?

hur kvinnor med vulvasmĂ¤rtor fĂśrhandlar kring sin sexuella praktik,

Hur ser formerna fĂśr styrning av jĂ¤mstĂ¤lldhet ut och hur inverkar

i intersektionen mellan heteronormativa fĂśrvĂ¤ntningar och egna

jĂ¤mstĂ¤lldhetsrĂĽdens arbete pĂĽ universitetens maktordningar? Hur ser

kroppsupplevelser. Katarina Wadstein Macleod ĂĽterbesĂśker konstnĂ¤ren,

den europeiska forskningsfinansieringen ut ur genusperspektiv? NATURLIGT BARNFRI

feministen och eco-aktivisten Monica SjĂśĂśs konstnĂ¤rskap och Janne

GĂ¤stredaktĂśrer fĂśr numret Ă¤r Maria Carbin och Paula MĂ¤hlck.

Bromseth undersĂśker Ă¤ldre lesbiska feministers vĂ¤nskapskollektiv, som

BARNLĂ&#x201E;NGTAN I RFSU:S ARKIV Skribenter: Katarina Schoug, Ulf MellstrĂśm, Britt-Inger Keisu, Liisa Husu,

IRIGARAY OCH DEN Ă&#x2026;LDRANDE MANSKROPPEN P-PILLRET: EN OMTVISTAD KLASSIKER NYCKLAR TILL PROSTITUTIONSDEBATTEN

Oldies goldies

alternativ till heterosexuella relationspraktiker.

Malin RĂśnnblom, Maria Carbin och Paula MĂ¤hlck.

TRAFFICKERADE KVINNOR INTE BARA OFFER

TGV | nr 3 | 2012

TIINA ROSENBERG OM FEMINISTISK POLITIK

2011

Nr 3 2012

2010

www.tegeve.se

Nr 4 2011

Nr 3 2010

EN NEGERSTAT I STATEN www.tegeve.se

TE MA

TIDSKRIFT FĂ&#x2013;R GENUSVETENSKAP

ENVIS KAMP OM KVINNOR I POLITIKEN

2012

www.tegeve.se â&#x20AC;˘ ojs.ub.gu.se/tgv

PSYkisk ohälsa

profil

Nätterapi ger effektiv vard » Ett besked om en allvarlig fysisk sjukdom kan få tillvaron att gunga. Men oftast får man inte hjälp med de emotionella besvären. Nu tar internetbaserade självhjälpsprogram vid när sjukvården inte räcker till. U-CARE heter ett uppmärksammat forskningsprogram vid Uppsala universitet. Programmet syftar bland annat till att förhindra eller minska psykosocial ohälsa bland sjuka och deras anhöriga i samband med allvarlig kroppslig sjukdom. - Det finns två delar i vårt arbete som är viktiga att lyfta fram. Den ena handlar om att utveckla och utvärdera internetbaserade självhjälpsprogram för olika patient- och anhöriggrupper. Den andra handlar om att undersöka hur en allvarlig sjukdom, som cancer, i barndomen påverkar på lång sikt

i psykologiskt och ekonomiskt avseende, säger Louise von Essen som är programsamordnare vid U-CARE. Utvecklingen av U-CARE-portalen, via vilken stöd och psykologisk behandling erbjuds är en central del av forskningsprogrammet. - Portalen är väldigt viktig. Vi har nyligen påbörjat en studie till cancerdrabbade tonåringar via portalen och i januari påbörjas en liknande studie för vuxna cancerdrabbade. Eftersom människor som drabbas av kroppslig sjukdom ofta drabbas av emotionella besvär men inte får vård för dessa är det viktigt med den här typen av behandling eftersom den också ökar tillgängligheten till stöd och psykologisk hjälp. Några nackdelar med att ge denna typ av hjälp via nätet ser Louise von Essen inte, men poängterar att formen inte passar alla och att behandlaren måste vara extra uppmärksam på vad patienten skriver eftersom man missar kroppsspråk och nyanser som

Namn: Louise von Essen Gör: Programsamordnare för projektet U-CARE vid Uppsala universitet, forskargruppsledare och psykolog. Citat: Internetbehandling har lika bra effekt som vid personliga möten

man ser vid personliga möten. Fördelarna är desto fler. - Man kan ju skriva till sin behandlare vilken tid på dygnet som helst och är inte beroende av tider. Och behandlaren kan upptäcka beteenden som är viktiga, som vid vilken tid patienten genomför sina uppgifter och hur ofta man kollar sin mailbox. Hittills har vi inte gjort någon utvärdering av självhjälpsprogrammen men andra forskare har visat att nätterapi kan vara lika effektivt som terapi vid personliga möten. Inom en snar framtid kommer vård och stöd att erbjudas via portalen till fler grupper. - Vi knyter hela tiden till oss forskare inom andra områden. Framöver kommer stöd och hjälp erbjudas via portalen bland annat till gravida som är rädda för att föda, kvinnor som varit med om svåra förlossningar och människor med olika typer av smärta.

FORSKARBLADET

ONkologi

Utvecklar framtide läkemedel mot can

Kombinationen av industri, akademi och forskning har gett bioteknikföretaget Kancera en unik position. Här skapar man förutsättningarna för nästa generations läkemedel mot cancer. Resultatet av deras forskning kan revolutionera cancervården. - Vi driver två högintressanta projekt just nu. Det ena riktar sig mot cancerns ämnesomsättning. I vårt andra stora projekt forskar vi på cancercellernas starka överlevnadssignal, ROR-signalen. Förhoppningen var att vi skulle kunna bidra till att bota eller bromsa leukemi, men nu har vi förstått att det även kan omfatta andra svåra cancerformer, berättar Thomas Olin, VD på Kancera. ROR-signalen som är måltavlan i forskningsprojektet har även identifierats i cancer i bukspottskörteln, lung-, bröst- och prostatacancer. - Vårt projekt har visat sig ha potential att

FORSKARBLADET

bota eller bromsa två av våra största cancerformer samt två av de absolut svåraste cancersjukdomarna. Trots att vi bara är i utvecklingsfasen ser det lovande ut.

Kanceras koncept är att bedriva forskning som leder fram till läkemedelskandidater, som sedan säljs vidare till mer etablerade läkemedelsföretag. Där fortsätter sedan utvecklingsarbetet mot färdiga botemedel. Affärsmodellen är vanlig bland innovativa biotechföretag i USA och håller på att växa även i Europa. Fördelen är att de är specialister på att utveckla forskningsupptäckter till produkter, vilket gynnar utvecklingen. Kanceras framgångsrecept vilar på att forskningen bedrivs nära det kliniska arbetet. - Tillsammans med kliniska forskare utför vi tester på cancerceller som kommer direkt från patienten. Den kliniska delen finns med från start och närheten till vårt laboratori-

um gör att vi snabbt kan se vad som effektivt slår mot cancercellen och vad som inte fungerar. Våra robusta analysmetoder och stora bibliotek av 300 000 läkemedelslika substanser gör att vi effektivt kan ta fram olika substanser som är direkt riktade mot måltavlan i cancercellen.

Företaget går bra och har vuxit fort sedan starten 2010. Det har varit möjligt tack vare den kunskap och erfarenhet som har samlats i bolaget. De anställda har lång erfarenhet från olika forskningsområden från både industrin och akademin. Gränsytan mellan industri och akademi berikar arbetet, som blir både kreativt och konstruktivt vilket bidragit starkt till framgången. - Kancera står för det prekliniska arbetet i värdekedjan. Efter tre till fem år kan vi leverera en läkemedelskandidat. Att vi levererar en kandidat som redan testats på cancerväv-

ONkologi

JONAS BERGH Professor i onkologi och föreståndare för BRECT

STAFFAN STRÖMBLAD Professor i molekylärbiologi och biträdande föreståndare för BRECT THEODOROS FOUKAKIS Vetenskaplig Manager på Institutionen för onkologipatologi

Samarbete för. bättre bröstcancervard »

ens ncer

nad från människa bidrar förhoppningsvis till att minska risken och påskynda utvecklingen av nya effektiva läkemedel. Det är en utmanande bransch, tekniskt svår och riskabel, men grundkänslan är att det vi gör kan betyda mycket för andra.

FAKTA 2006 startade företaget iNovacia AB av tidigare anställda på Pharmacia och Biovitrum.Tillsammans med en grupp experter från Karolinska, investerare samt företaget Sprint Bio Bioscience, bildade iNovacia företaget Kancera 2010. Företaget har fyra patentansökningar i dagsläget. Företaget finns i specialdesignade toppmoderna lokaler i Karolinska Institutet Science Park i Solna. För övrigt i samma lokaler där en stor medicinsk innovation togs fram – pacemakern.

Genom att samordna resurser och knyta både framstående kliniska och prekliniska forskare till sig har temacentrumet BRECT skapats. Dess mål är ökad förståelse av och bättre behandlingsmetoder av bröstcancer.

En central del är nätverkandet som kan ske inom ramen för centret.

BRECT är ett temacentrum för bröstcancer vid Karolinska institutet vars mål är att öka kunskapen kring bröstcancerns utveckling och terapi.

- Flera av våra forskare är de bästa på KI. De har specialkunskaper inom olika områden. Nettoeffekterna av samverkan blir i bästa fall mycket bättre än om enskilda personer arbetar för sig, säger Jonas Bergh.

- Det handlar om att samordna resurser för att ha de bästa experimentella undersökningsmetoderna och de bästa strategierna för att förstå mer varför bröstcancer utvecklas, varför den sprider sig och hur den bäst behandlas, säger Jonas Bergh, professor i onkologi och föreståndare för BRECT. Han berättar att man använder avancerad preklinisk kunskap, prekliniska modellsystem och analyser människor med bröstcancer i olika situationer BRECT:s verksamhet har varit igång i två år och centret har många kompetenta och världsberömda prekliniska forskare knutna till sig. - Den kliniska forskarmiljön är också bra. Hur bra den kliniska miljön är ser man inte minst genom att titta på diagnosen för bröstcancer i Sverige. Prognosen för bröstcancer i Sverige är bland de bästa i världen, kanske bäst i Europa. Stockholmsregionen är bäst i Sverige, säger Jonas Bergh. - Syftet med att forma ett temacentrum är att få ihop grundforskning och klinisk forskning. Det vi har valt att satsa på är att finansiera viss gemensam infrastruktur och bidra till samarbetsprojekt och stödja kliniska forskare för att få tid till forskning och kliniskt verksamma forskare, säger Staffan Strömblad, professor i klinisk molekylärbiologi och biträdande föreståndare för BRECT.

- Det är en mycket viktig komponent att skapa en plattform för interaktion mellan forskargrupperna och att detta sker genom regelbundna seminarier och möten, säger Staffan Strömblad.

När det gäller resultatet av BRECT:s arbete menar Staffan Strömblad att det kan vara väl tidigt att peka på något specifikt: - Vi startade för två år sedan och vi har inte jobbat tillsammans tidigare. Att starta nya studier, genomföra dem och publicera dem på hög nivå tar lång tid. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i världen och har också blivit vanligare i länder i Asien där den tidigare var ovanligare. - Om var tionde kinesisk kvinna får bröstcancer under sin livstid motsvarar det sex svenska befolkningar i behov av vård för bröstcancer. Då är det bra om man förstår varför man får sjukdomen och hur man behandlar den, säger Jonas Bergh.

FAKTA BRECT är ett temacentrum för bröstcancer hos Karolinska Institutet. Målet för verksamheten är att öka förståelsen för bröstcancers utveckling och terapi. Forskningen omfattar grundläggande studier med cellinjer, djurmodeller och patientbiopsier såväl som kliniska studier och prövningar. Att förbättra behandlingen av sjukdomen och förhindra dess utveckling är slutmålet.

FORSKARBLADET

ONkologi

EurocanPlatform samordnar Europas cancerforskning » Ett samarbetsprojekt mellan olika cancercentra i Europa koordineras av Karolinska Institutet. Antalet nyinsjuknande och döda i cancer beräknas öka med 60 procent de kommande 20 åren och antalet patienter som lever med en cancersjukdom med över 300 procent. Nuvarande strategier vad gäller forskning, förebyggande verksamhet och sjukvård är otillräckliga för att balansera detta problem. Enskilda länder måste samordna sina resurser och samarbeta för att möta denna utmaning. EurocanPlatform är ett EU-projekt där 28 europeiska cancerforskningscentra och organisationer har gått samman i ett unikt samarbete. Projektet samordnas av Karolinska Institutet (KI). - Komplexiteten när det gäller en innovativ cancerforskning kan man inte komma åt med mindre än att man får skapa nya former av samarbete mellan akademiska centra, industri och sjukvårdssystem. Avsikten är att skapa en forskningsplattform för utveckling av individualiserad cancerbehandling och innovativ prevention, säger Ulrik ULRIK Ringborg som är professor vid KI och koor- RINGBORG dinator för EurocanPlatform. Professor vid KI och koordinator för EurocanPlatform Projekttiden är fem år och man befinner sig fortfarande i början av processen. Även efter projekttidens slut är ambitionen att ha en fortsatt samarbetsstruktur när det gäller cancerforskningen inom EU. - Vi har en utveckling där inget center kan täcka cancerforskning fullt ut. Inget land kan det heller, även om vi har stora länder i Europa. Man måste ha internationella samarbeten. Vi måste vara klara över att Sverige är ett litet land och kan inte stå utanför internationellt samarbete, säger Ulrik Ringborg. Inom den translationella cancerforskningen – en effektiv process från basal och preklinisk forskning, vidare in i klinisk forskning och sjukvård – har Sverige problem. - Den kräver god interaktion mellan akademisk verksamhet och sjukvården, vilket saknas i svenska universitetssjukhus. Centra inom EurocanPlatform utgörs huvudsakligen av ”Comprehensive Cancer Centers”, organisationer där forskning, utbildning och sjukvård är integrerade vilket skapar goda förutsättningar för den translationella forskningen, säger Ulrik Ringborg. Internationella analyser visar att utvecklingen in cancerbiologin har stora förutsättningar att bryta nuvarande negativa trender genom bättre utnyttjande av biologisk information för nya preventionsstrategier, tidig upptäckt och individualiserad cancerbehandling. - Med tusentals undergrupper av cancerpatienter och dyrbara teknologier fordras internationell samverkan mellan centra som har ändamålsenliga forskningsmiljöer. Dessa saknas i Sverige, som i framtiden riskerar att falla utanför innovativa, internationella forskningssamarbeten.

FAKTA EurocanPlatform är ett samarbete mellan 28 cancercentra och organisationer i Europa. Målet för projektet är att minska sjukdom och död orsakat av cancer av olika former. Fokus är tre forskningsområden: prevention, tidig upptäckt och förbättrad behandling. Koordinator för EurocanPlatform är Ulrik Ringborg, professor vid KI.

Forntidens människor drabbades inte av cancer

» Cancer förekom nästan inte under forntiden visar undersökningar av gamla medicinska texter och mumier från Egypten och Sydamerika. Cancer fanns i princip inte under forntiden. Det konstaterar en grupp forskare efter att ha undersökt gamla medicinska texter och hundratals mumier från Egypten och Sydamerika. Slutsatsen är att cancer inte är någon naturligt förekommande sjukdom utan beror

FORSKARBLADET

på föroreningar och den moderna livsstilen. Undersökningen visar bl a att antalet cancerfall ökade vid industrialiseringens början på 1700-talet. - I västvärlden överträffas cancer endast av hjärt-kärlsjukdomar som dödsorsak, men under forntiden var sjukdomen extremt

sällsynt, säger Rosalie David, biomedicinsk egyptolog. Hon är övertygad om att cancer är en sjukdom som provocerats fram av föroreningar och förändringar i livsstil och matvanor. Av de flera hundra mumierna visade bara en enda tecken på cancer, trots att sjuk domen i dag ligger bakom nästan vart tredje dödsfall i västvärlden. Den nya forskningen kan förhoppningsvis kasta nytt ljus över cancerns ursprung och leda till nya behandlingsformer.

VÅR KUNSKAP ÄR DIN SÄKERHET! På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting utvecklar och driver Mawell projektet Infektionsverktyget. Där arbetar vi för att skapa ett nationellt enhetligt IT-stöd som ska användas i lokalt förbättringsarbete. Syftet är att förebygga vårdrelaterade infektioner och förbättra kvaliteten i användningen av antibiotika. Vi leder utvecklingen inom eTjänster för sjukvården.

Konsulttjänster – Mawell leder projekt och levererar kunskapstjänster till Landsting, Kommuner samt på Nationell- och EU-nivå. Vi är marknadsledande inom hälsoinformatik och har hög kompetens inom arkitektur och utveckling.

www.mawell.se

Ta väl hand om din idé. Annars gör någon annan det. Tillhör du den skara av idéskapare som inte vill att andra ska tjäna mer pengar än du själv på det du lyckats skapa? Kontakta oss på PRV så berättar vi hur du kan få värdefull ensamrätt till din idé genom patent, design- och varumärkesskydd. PRV – en av Europas snabbaste och mest erfarna experter på att granska och skydda idéer.

rv.se

Läs mer på www.p

Möt oss på Facebo

Skyddar dina idéer