NOLLVISION.SE NUMMER 8 MARS 2015
+ 9% ÖKAR MEST I SVEN SK VÅRD P RE S S
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
NY LOVANDE METOD MOT ALZHEIMERS
12
DÄRFÖR FLYR VÅRDPERSONALEN LANDET
9
BESÖK WWW.NOLLVISION.SE FÖR TIDN IN GEN S IN TERAKTIVA IN N EHÅLL
Tema
NY FORSKNING FÖR OBJEKTIV DIAGNOS PSYKIATRI Te kn i s k h j ä l p vi d d i a g n o s a v AD H D , As p e rg e r o c h s c h i z o fre n i . M a rti n Te ri n s , VD S e n s oD e te c t: " Vi tro r a tt d e t ka n g ö ra a tt fl e r ta r ste g e t o c h i n fö r h j ä rn sta m sa u d i o m e tri i ve rks a m h e te n s o m e tt o b j e kti vt o c h p a ti e n tvä n l i g t b e s l u ts s tö d . " SID 6
Sverige halkar efter Danmark som infört simuleringskrav vid kirurgutbildning. ANNONS
15
9
10
KIRURGI
FOTO: SensoDetect
ADHD
Professorn: "ADHD-läkemedlens långsiktiga konsekvenser är oklara"
LASER
Laserpionjären berättar om hur allt började: "En man från Holland var på besök"
10
PROJEKTLEDARE
Bambi Viola Silvendoin
08 123 503 71 silvendoin@svenskabranschforum.se AFFÄRSUTVECKLING
Kirurgisk träning
Martin Hagwall
073 965 44 37 hagwall@svenskabranschforum.se LAYOUTANSVARIG
Filip Lindén
08 556 767 33 layout@svenskabranschforum.se KORREKTUR
Nicole Levin
08 123 50 361 levin@svenskabranschforum.se REDAKTIONSCHEF
Rebecca Larserö
076 311 82 44 larsero@svenskabranschforum.se ANNONSFÖRSÄLJNING
Fredrik Ekström
072 015 87 83 ekstrom@svenskabranschforum.se
Kolhydrater
Välkommen! 100 000 vårdskador och 3 000 vårdrelaterade dödsfall varje år är för mycket. Men vi är många som brinner för en säkrare och bättre vård i Sverige och Nollvision är forumet där diskussionen om lösningar för en bättre patientsäkerhet aldrig tystnar.
Bambi Viola Silvendoin
070 488 34 58 alander@svenskabranschforum.se UTVECKLARE
Kristofer Carlsson
070 488 34 58 carlsson@svenskabranschforum.se EKONOMI
Ren luft
" EN DEL H ÅLLER J U TYST OM SI N A SYM PTOM , SÅ DET KAN VARA SVÅRT" 14
Kjell W Andersson
070 673 44 31 kjellwandersson@gmail.com
Diagnostik
PREPRESS & TRYCK
Anton Ipsen
Exakta Printing, 201 5 Hornyxegatan 14, 213 76 Malmö www.exakta.se
Laser
Tack för hjälpen Vi vill tacka medverkande aktörer som delfinansierat projektet och gjort tidningen möjlig.
Vårdpersonal
Tidningen är märkt med ett utropstecken där avsändare till respektive text anges.
FORSKARBLADET.SE
Alzheimers
12
11
PROJEKTLEDARE
ANSVARIG WEBPLATTFORM
Christian Ålander
14
6 1
Innehåll Psykiatri Kirurgi Alzheimers Laser
NOLLVISION.SE
RIKSKURIREN.SE
FARMACEUTEN.SE
6 10 12 14
TEKNOLOGIN.SE
FORSPRANG.NU
AGARNA.SE
NYHETER MED AVSÄNDARE. SVENSKA BRANSCHFORUM AB. KONTAKT Kungsgatan 29 11156 STOCKHOLM. 0046 (0)8 123 50 360. info@svenskabranschforum.se, ORGNUMMER 556724-7944 MATERIAL Utgivning, produktion och redaktionellt arbete av SVENSKA BRANSCHFORUM AB. Alla företag ansvarar för sina respektive varumärken. © COPYRIGHT Till vaumärken TEKNOLOGIN, SVENSK SKOGSNÄRING, FORSKARBLADET, FÖRSPRÅNG, ÄGARNA, TEKNOLOGIN, RIKSKURIREN, FARMACEUTEN innehas Copyright av SVENSKA BRANSCHFORUM AB. WEB Läs mer på www.svenskabranschforum.se.
SID 4
NYHETER MED AVSÄNDARE
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
SID 5
NYHETER MED AVSÄNDARE
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
Bildbehandling som räddar liv.
Läs mer på pixelize.org
SID 6
NYHETER MED AVSÄNDARE
PSYKIATRI
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
NYHETER
Allt fler sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa
TAGGAR PSYKIATRI DIAGNOS
”DET ÄR SOM ATT FÅNGA IN ETT MOLN”
Risken att drabbas av långvarig psykisk ohälsa är lägst i Stockholm och högst i Västra Götaland och Blekinge. Från 2005 minskade antalet sjukskrivningar med psykisk diagnos under några år. Regeringen och socialförsäkringsadministrationen fokuserade på att minska utnyttjandet av sjukförsäkringen, och förändringar i regelverk och tillämpning ledde till en nedgång i antalet nya ersatta sjukfall.
Psykiatrin skiljer sig från många andra områden genom att man i första hand förhåller sig till vad patienten själv upplever snarare än information som inhämtas med hjälp av teknisk utrusning. Avsaknaden av objektiva mätdata gör att det ställs höga krav på den som ställer diagnosen.
Sedan 2009 ökar antalet igen. Kvinnor får oftare stressdiagnos än män som oftare drabbas av depression och ångest.
SVBRF Mats Lindström FOTO: M ats Lindström
PUBLICERAT
Ny enhet möjliggör läkemedelsstudier inom psykiatrin Enheten, som startades på initiativ av specialistsjukskötaren Stefan Olsson och docent Eva Lindström på Akademiska sjukhuset, planerar och genomför läkemedelsprövningar inom området psykiatri, men fungerar även som stöd för andra verksamhetsområden på sjukhuset. – Intresset att delta i våra kliniska studier har varit stort, patienterna uppskattar den strukturerade uppföljningen och de flesta uttrycker att de mår bra av de täta och regelbundna besöken. Kliniska läkemedelsprövningar inom psykiatrin skiljer sig från studier inom andra områden. För att bedöma symtombilden och förbättringsgraden hos en psykiskt sjuk patient krävs speciella utvärderingsmetoder, berättar Stefan Olsson.
SVBRF
Teknik
2015-03-11 16:58:00
Mats Lindström arbetar både som överläkare och som lektor på Lunds universitet och han menar att arbetet med att genom intervjuer och samtal fånga in en människas personlighetsstruktur och ställa en diagnos är lite som att ”fånga in ett moln”. – Eftersom det är så mångfacetterat brukar jag likna det vid att fånga i ett moln. Och det är ju omöjligt att fånga in ett moln. Men samtidigt är det en viss precision i det, för vi kan känna igen olika molntyper. Det finns ju fjädermoln och det
Lindström menar vidare att biologiska, psykologiska och sociala faktorer kan påverka funktionsnedsättningens uttryck och konstaterar att man kommit längre i utvecklingen för att förstå de psykiska och sociala faktorerna än de biologiska.
Martin Terins tror att fler kommer att införa hjärnstamsaudiometri som ett beslutsstöd
Intressanta samband
Just hjärnstamsaudiometri är en metod där man hittat intressanta samband. Metoden innebär att man mäter hjärnstammens ak-
Bekräftas av fler forskningsstudier
Även Tommy Lewander, docent inom experimentell psykiatri vid institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet, ser värdet i biologiska tester inom psykiatrin: – Intervjuerna är det enda vi har att gå efter och då beror det ju på vad patienten talar om. En del håller ju tyst om sina symptom,
SensoDetects är ett bolag vars verksamhet utgår från en egenutvecklad metod för objektivt neurofysiologiskt beslutsstöd vid diagnosställande, främst inom psykiatrisk sjukvård och rättspsykiatri. .
N ÄR M AN AN VÄN DER DE HÄR KRITERIERN A PÅ VÅRT UPPSALAM ATERIAL, SÅ FÖLL DET UT M ED HÖG TRÄFFSÄKERHET
tivitet medan patienten hör en speciell typ av klick-ljud i ett par hörlurar. I en studie i Lund har man hittat kriterier för att tolka audiogrammen och visat att individer som lider av ADHD och schizofreni uppvisar en annan typ av mönster än friska personer man jämfört med.
finns stratocumulusmoln och så vidare och de känner vi ju igen. Även om inget moln är likt det andra så kan vi känna igen kategorier. Där har vi hyggligt bra precision, förklarar han.
I Uppsala gjordes senare en blindad studie för att validera resultaten från Lund-studien och den startade som ett doktorandprojekt med Tommy Lewander som handledare.
Stefan Anderson Reporter
så det kan ju vara svårt att få fram. Så det man letar efter är ju att få mer biologiska tester t.ex. hjärnstamsaudiometri, men även blodprov, urinprov eller DNA-prov som ger stöd för den kliniska diagnosen och det kallar man för biomarkörer. Och det är det man letar efter.
– När man använder de här kriterierna på vårt Uppsala-material, så föll det ut med hög träffsäkerhet,
SID 7
NYHETER MED AVSÄNDARE
PSYKIATRI
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
NYHETER
FOTO: SensoDetect AB
"Bjud in psykiatrin i landstingskorridoren" Kliniska läkemedelsprövningar inom psykiatrin är tidskrävande och ställer höga krav på bedömning, utvärdering och uppföljning. I två år har Psykiatridivisionen på Akademiska sjukhuset i Uppsala drivit sin enhet för kliniska läkemedelsprövningar. PUBLICERAT
berättar han. Resultaten har tidigare offentliggjorts på kongresser och en preliminär publikation har gjorts, men just nu arbetar man för fullt med att färdigställa publikationerna som kommer att komma ut under 2015. – Jag tror att det kommer att väcka
ett stort intresse för att fortsätta att följa vad metoden kan göra, menar Lewander. En annan som tror att publikationerna kommer att ge upphov till ökat intresse för metoden är Martin Terins, VD för bolaget SensoDetect som under tio år verkat inom hjärnstamsaudiometri.
"Psykiatrin ropar efter biologiska markörer"
– Att de här publikationerna kommer ut innebär såklart ytterligare validering för metoden och vi tror att det kan göra att fler tar steget och inför hjärnstamsaudiometri i verksamheten som ett objektivt och patientvänligt beslutsstöd, analyserar Terins. Psykiatrin ropar efter biologiska markörer som ett komplement till säkrare diagnostisering inte minst när det gäller att tidigare kunna identifiera eller utesluta samsjuklighet, avslutar Terins. Martin Terins
VD SensoDetect
2015-02-06
Initiativet till enheten togs av specialistsjukskötaren Stefan Olsson och docent Eva Lindström. Projektet förankrades snabbt hos den dåvarande chefen för Psykiatridivisionen Karin Norlén, hennes ersättare Åsa Hagberg och forsknings- och utbildningsdirektören Sune Larsson som hjälpte till att starta kliniken. ”Ett universitetssjukhus tycker jag har ett stort ansvar att
ma symtombilden och förbättringsgraden hos en psykiskt sjuk patient krävs speciella utvärderingsmetoder för att få fram all nödvändig information. ”Just nu driver vi sju olika studier inom två områden – depression och schizofreni. Patienterna får regelbundna återbesök och beroende på hur studien är upplagd och patientens sjukdomsgrad så kan vissa studiebesök ta en hel dag i anspråk, om man inkluderar handhavande av biologiska prover, och inmatning av data. Det kan vara svårt att få
"JUST N U DRIVER VI SJU OLIKA STUDIER IN OM TVÅ OM RÅDEN DEPRESSION OCH SCHIZOFREN I" vara med och utveckla, förbättra och utvärdera medicinska behandlingar. De kliniska läkemedels studierna inom psykiatrin har vanligtvis utförts av motiverade läkare och sjuksköterskor på mottagningar eller vårdavdelningar och ibland även av privata aktörer. Någon samordning har sällan skett och det har inte funnits någon central enhet som har haft uppsikt över alla de förfrågningar som kommer in från läkemedelsindustrin. Kontakten har oftast skett mellan en enskild läkare och ett läkemedelsföretag”, berättar Stefan Olsson. Kliniska läkemedelsprövningar inom psykiatrifältet skiljer sig från studier inom andra områden. För att bedö-
till det om man arbetar på en vanlig avdelning eller mottagning”, säger Stefan Olsson ”När jag gått tillbaka och börjat utvärdera och följa upp patienter som tidigare deltagit i våra studier, ett arbete som ännu inte avslutats, märker jag hur många upplever att de fått en strukturerad form av uppföljning och behandling under studiens gång, ingen har fått återfall som resulterat i sjukvårdsinläggning under tiden de deltagit i studien.” Intresset från patienter som vill delta i kliniska studier är stort. Och förfrågningarna från läkemedelsföretagen ökar hela tiden.
PSYKIATRIDIVISIONEN
PSYKIATRIDIVISIONEN Psykiatridivisionens enhet för kliniska prövningar är tänkt att planera och genomföra kliniska läkemedelsprövningar, forskning inom verksamhets-område psykiatri, men kan även fungera som stöd till andra verksamhetsområden.
SID 8
PSYKIATRI
NYHETER MED AVSÄNDARE
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
FOTO: Shutterstock
Koncentrationssvårigheter kan vara en dold bov i vardagen.
TV med och för barn med autism, asperger eller ADHD – Det är krävande att ha utbrott fem dagar i veckan tre timmar åt gången. Det tar hårt på en, minns 19-åriga Jimmy när han pratar om skoltiden. PUBLICERAT
2015-01-28 10:07:00
Med hjälp av ungdomars berättelser och fiktiva barnkaraktärer förklarar UR:s serie Orka hur det kan vara när man är barn och har till exempel autism, Aspergers syndrom eller ADHD. Och hur man kan få hjälp. Serien finns tillgänglig på UR:s hemsida. I dag är det många som pratar om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras skolskolsituation. Många barn
som har de här svårigheterna går i en vanlig klass. De behöver få förståelse från sina klasskamrater, och de behöver själva förstå sina behov.
Kunskapsorienterad TV-serie
Orka är en tv-serie om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och riktar sig till barn i mellanstadiet. Serien fokuserar både på hur man som barn kan få hjälp, och hur man kan stötta en kompis som har det jobbigt. – Jag visste inte att det finns så
många barn därute i behov av särskilt stöd, säger programledaren Stephan Wilson Yüceyatak. Vi snackar åtminstone om ett till två barn i varje klass. Så jag rekommenderar verkligen att man som vuxen tittar på Orka tillsammans med barnen. För barnen kommer ställa frågor om detta förr eller senare och som vuxen har man inte alltid ett bra svar. Orka kan vara en hjälp på vägen och serien upplyser också om vilka rättigheter barnen har.
ORKA I TV-serien ORKA är uppdraget för programledaren att ta reda på hur barnet kan få hjälp genom att träffa specialpedagoger, psykologer och resurslärare som finns i samhället för att hjälpa barn med funktionsnedsättningar. Tittaren får också höra vuxna berätta om sina stragegier för att leva med sina svårigheter
Nya utmaningar i varje avsnitt
I varje avsnitt tar Stephan Wilson Yüceyatak reda på hur ett fiktivt barn med svårigheter kan få hjälp. Han träffar specialpedagoger, psykologer och resurspersoner. Ungdomar med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förklarar hur de upplevde sin situation som barn. Jimmy, 19, har ADHD och berättar om hur skolan blev omöjlig att hantera.
Mats Holmström Journalist
Diagnosen ADHD karakteriseras både hos barn och vuxna som ett tillstånd med ett bestående mönster av impulsivitet, ouppmärksamhet och hyperaktivitet
SID 9
NYHETER MED AVSÄNDARE
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
ADHD-läkemedel under lupp 2014-09-19 14:02:00
– Vid sidan om TLV har även andra myndigheter gjort studier kring ADHD-läkemedel. Vid SBU visade man exempelvis nyligen att det finns ett vetenskapligt stöd för att de aktuella ADHD-läkemedlen ger god effekt och kan vara relativt säkra. Men samtidigt vill man framhålla att på längre sikt – dvs. en tidsperiod som överstiger sex månader – är effekterna oklara, berättar Fred Nyberg, professor och koordinator för U-FOLD vid Uppsala universitet.Nyberg konstaterar också att ADHD förvisso är en neuropsykiatrisk komplikation som förekommer hos barn men som i allt ökande takt
Fred Nyberg Professor i biologisk beroendeforskning och koordinator i U-FOLD
påvisas och diagnostiseras hos vuxna. Diagnosen ADHD karakteriseras både hos barn och vuxna som ett tillstånd med ett bestående mönster av impulsivitet, ouppmärksamhet och hyperaktivitet. Det är dock c:a fyra gånger fler barn än vuxna som får diagnosen.
– Den bakomliggande etiologin till ADHD är ännu inte klarlagd men att det finns både genetiska faktorer och omgivningsfaktorer.
Svårigheter med diagnostik av ADHD
Att det kan råda oklarheter eller svårigheter när det gäller diagnostik framgår när man får ta del av rapporter att skolungdomar i syfte att ”hjärndopa” sig inför akademiska utmaningar som t ex tentor kan fejka ADHD-symp-
och andra biogena aminer i hjärnan. Metylfenidiater hämmar återupptag av dopamin och noradrenalin och ger på så sätt sin centralstimulerande effekt. Inte olikt amfetamin, alltså.
På de flesta håll i världen utgörs behandling av ADHD i första hand av beteendeterapi men ofta kombinerat med centralstimulerande mediciner. Här finns bland annat amfetamin och metylfenidiater.
Missbruksproblem i grunden
Amfetamin verkar genom att öka frisättning av presynaptiskt dopamin, noradrenalin FOTO: Fotocred2
Av de tillfrågade i undersökningen, som valts ut slumpvis, har 19 procent redan arbetat utomlands och hela 93 procent anser att en bättre löneutveckling i Sverige är nödvändig. – Det är självklart positivt med en global arbetsmarknad och att vilja arbeta utomlands en period. Men för att hindra den kompetensflykt vi nu ser till bland annat Norge krävs en rimlig löneutveckling.
– I Sverige är amfetamin-
HÄR KAN M AN STÄLLA FRÅGAN HURUVIDA DET ÄR M ISSBRUKSPROBLEM ATIKEN M AN I FÖRSTA HAN D BEHAN DLAR OCH IN TE ADHD-SYM PTOM EN tom för att t ex få det centralstimulerande medel utskrivna.
Vårdpersonal lockas av utlandet
såväl som metylfenidiat-innehållande läkemedel narkotika-klassade. Däremot inte atomoxetin, som inte likt de nyss nämnda påverkar dopamin i belöningssystemet. Många av de vuxna som diagnostiserats med ADHD har ofta missbruksproblem och dessa behandlas oftast med metylfenidater men här kan man ställa frågan huruvida det är missbruksproblematiken man i första hand behandlar och inte ADHD-symptomen. I sådana fall har det ifrågasatts om man vid behandling ska välja metylfenidater som förstahandspreparat utan istället t ex atomoxetin.
FAKTA OM ADH D-LÄK E M E D E L: Vid VidTLV TLVhar harma manni ien en
utr utredn edning inglag lagttfra frammett ettför läk läkem försla emed slaggom edelel. .BåBådedevad omom omprö prövni vadgäl vning ngav gäller avAD lerpri ADHD priser ser, ,sub HD-subven ventio för första tionnme stahan mennock handsv dsval.al.I Isitt ocksåsåber berörs sittför örsfrå försla sla frågan g g gan till till näm näm om om nde nde ns ns mö mö att attför te te den den förde defles 28 28 flestataav aug aug ust ust avde i i för för deolik esl esl olik og og aaläk utr utredn läkem edning emedl ingenen edlen enbö börrför me medd8.1 företa etagen 8.1%%elle gen, ,ant anting ellerrsåsåfår ingen ensä fårma sänk mannsub nkaasit subven sitttpri ventio priss tionen nenbeg begrän ränsad sad. . För Förttex exAt Atom omox oxeti etine nerr(so (sommttex exStr Stratt attera era))såsåför beg begrän ränsni föresl sning eslåsåsen ngi isub enpri subven prissä ventio ssänkn tion,n,vilk nkning vilketetinn ingelle ellerr innebä ebä rratt attsub substa me metyl tylfan stanse fanida nsennkom idater komme terför förbåd merri iand bådeebar andrarahan barnnoch handdeft ochvux efterer vuxna. na.
Sineva Ribeiro
FOTO: VÅRDFÖRBUN DET
PUBLICERAT
U-FOLD är en enad kraftsamling mot läkemedels- och drogberoende. Här möts forskare och fackmän för att tillsammans utveckla samhällets åtgärder mot missbruk, dess följder och problematik.
NYHETER
– Det krävs också rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb med en god arbetsmiljö och en möjlighet till karriärutveckling både som specialister och chefer, kommenterar Sineva. Även de tillfrågade i undersökningen menar att man för att öka professionernas attraktivitet och få dem att stanna kvar på arbetsplatserna i Sverige förutom en bättre löneutveckling också behöver kompetensutveckling och
Grannlandet lockar
högre bemanning. 72 procent betonade kompetensutveckling och vidareutbildning och 64 procent högre bemanning och lägre arbetsbelastning, enligt Vårdförbundet.
VÅRDFÖRBUNDET
FOTO: SXC. HU
TLV har konstaterat att användningen av ADHDläkemedel även har ökat kostnaderna för dessa läkemedel som kraftigt stigit i höjden i pris.
PSYKIATRI
SID 10
NYHETER MED AVSÄNDARE
KIRURGI
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
SIMULERINGSKRAV FÖR Sedan en tid tillbaka har man i Danmark ställt krav på att gynekologer ska ha genomgått virtuell simuleringsträning i sin utbildning, och nya direktiv i Huvustadsregionen har utökat detta krav till att gälla samtliga läkarspecialiteter. PUBLICERAT
2015-03-11 16:58:00
Detta innebär en kraftig ökning från den dryga femtedel av specialistläkarna som idag genomgår utbildningen i regionen. Dessa läkare kommer på så vis att kunna visa upp bevis på vad de lärt sig genom träningen. I Sverige har man inte kommit lika långt, även om man i allt fler landsting infört så kallade körkortsutbildningar, med simu-
Överläkaren: "En av hörnstommarna för kirurgisk utbildning"
En som på nära håll kunnat följa körkortssystemet är Stefan Redeen, överläkare på Universitetssjukhuset i Linköpings kirurgiska klinik. Han ser en tydlig koppling mellan den virtuella simuleringsträningen och patientsäkerheten och menar att simuleringsträning för titthålskirurgi, endoskopi, gastroskopi och
simuleringsverktyget LapSim
koloskopi är mycket viktig för att minska mängden vårdskador samt för att få en högre precision i den typen av kirurgi. – Jag skulle säga att det är en av hörnstommarna för kirurgisk utbildning och utveckling, förklarar han. Reidar Källström, verksamhetschef på Urologiska kliniken, har studerat den effekt simuleringsträningen har på kirurgers förmåga och självförtroende. Under en studie som fokuserade på utvecklingen genom simulatorträ-
"M AN UPPLEVER SIG TRYGGARE I KIRURGIN . SÅ DET FIN N S EN VIN ST I ATT HA EN BRA M ODELL FÖR TRÄN IN G" latorträning, för att på ett standardiserat sätt mäta och säkerställa kirurgers färdighet.
Stefan Redéen med
ning framkom det att man lärde sig fortare och blev säkrare med hjälp av simulatorn. – Man upplevde sig tryggare i kirurgin, så att säga. Så det finns en vinst i att ha en bra modell för träning, säger Källström. Han är långt ifrån den ende som studerat simuleringsträningen
Simulerad operation med modern teknik är det närmsta en skarp operation man kan komma
Joel Olsson Redaktionen
Scanna för att se filmklippet och man har både i Sverige och utomlands tidigare påvisat att det finns positiva effekter.
Sverige halkar efter
Internationellt sett är simuleringsträning på stark frammarsch, ofta med visionen att byta ut det traditionella lärlingssystemet med ett mer standardiserat sätt att mäta färdigheter som simuleringsövningar medger. Hur förutsättningarna ser ut för framtidens kirurger och patienter i Sverige är svårt att veta och i många landsting och regioner pågår intensiva diskussioner kring den virtuella simuleringsträningens roll.
Surgical Science grundades 1999 och verkar inom området medicinsk simulering. Företagets grundidé bygger på tanken att kirurger genom övning på simulatorer ska tillgodogöra sig viktiga praktiska färdigheter.
SID 11
NYHETER MED AVSÄNDARE
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
DANSKA KIRURGER FOTO: Svenska Branschforum AB
KIRURGI
Patientsäkerheten hotad vid operation PUBLICERAT
NYHETER
inte får innehålla mer än 5 CFU (bakteriebärande partiklar) per m3.
2015-02-07 01:45:00
Stora resurser läggs på att allt som finns i en operationssal skall vara sterilt eller så rent som möjligt,
De instrument som var sterila när operationen började, bör vara sterila under hela opera-
"FÖR SJUKVÅRDEN FIN N S DET STORA VIN STER ATT GÖRA" men mycket av detta är förgäves, om man samtidigt inte ser till att luften, som ju är i kontakt med allt, är ren, säger Tomas Hansson, utvecklingschef och grundare av Toul Meditech.
Att öva på simulatorer istället för att öva på patienter kan minska vårdskadorna menar Stefan Redéen
SToul Meditechs affärsidé är att förhindra postoperativa infektioner vid kirurgiska ingrepp genom att erbjuda en flexiblel, enkel och effektiv lösning för alla typer av operationer och sjukhusvård.
– Vi vet att många postoperativa infektioner orsakas av luftburen smitta i operationssalen. Varje minut fäller vi människor 10 000 hudflagor och ca tio procent av dem är bakteriebärande, berättar han.
Forskningsresultat som oroar
Studier visar att upp till 70 procent av bakterierna kommer från smittade instrument och alla vet att det är absolut förbjudet att röra de sterila instrumenten med osterila fingrar. Men samtidigt kan luftburna bakteriebärande partiklar landa överallt. För danska kirurgstuderande har numera
obligatorisk simuleringsutbildning blivit en del av träningen.
De bakterier som landar på instrumenten hamnar förr eller senare i operationssåret och kan orsaka en allvarlig infektion. I år kom också SIS (Swedish Standards Institute) ut med en ny specifikation kring mikrobiologisk renhet i operationssalen, där luften kring patient och instrument
tionstiden, oberoende av vilken typ av kirurgiskt ingrepp som utförs. Därför har Toul Meditech utvecklat sterilbordet SteriStay som har en ultraren luftström som för bort alla bakteriebärande partiklar från instrumenten, som därmed klarar de allra tuffaste kraven på mikrobiologisk renhet.
Mycket att hämta
– För sjukvården finns det stora vinster att göra, påpekar Tomas Hansson. I det korta perspektivet förenklar sterilbordet logistiken eftersom det ger en flexiblare uppdukningsprocess för personalen och därmed ett bättre produktionsflöde, men den största vinsten är förstås att vi minskar risken för infektioner, som orsakar lidande och kostar mycket pengar. Vi måste göra allt vi kan för att öka patientsäkerheten. Företaget startade för cirka tio år sedan som ett utvecklingsföretag och gjorde tidigt kliniska studier vid Umeå Universitetssjukhus. Toul Meditech har all utveckling och produktion förlagd i Sverige. Huvudkontoret ligger i Västerås och man har exporterat utrustning till många länder världen över.
SID 12
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
N y, lovande metod mot ALZHEIMERS Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat en ny behandlingsmetod mot Alzheimers sjukdom. Metoden går ut på att patienterna får implantat som stimulerar tillväxt av en viss typ av nervceller. PUBLICERAT
2015-02-15 10:00:00
Resultaten, som publiceras i vetenskapstidskriften Alzheimer's & Dementia, talar för att tillförsel av en nervtillväxtfaktor kan skydda Alzheimerpatienters nervceller från att brytas ned. Enligt forskarna en selektiv och tidig nedbrytning av de så kallade kolinerga nervcellerna hos patienter med Alzheimers sjuk-
rolinska Universitetssjukhuset och det danska bioteknikföretaget NsGene, försökt tillföra NGF direkt till Alzheimerpatienters hjärnor. Forskarna använde en metod med NGF-producerande cellkapslar, som med stereotaktisk, mycket exakt, kirurgi placeras i basala framhjärnan där de kolinerga nervcellerna finns. Cellkapslarna frisätter NGF till omgivande nervceller i syfte att hindra deras nedbrytning och kan också enkelt avlägsnas.
Forskarbladet är en kommunikationsplattform som lyfter fram och synliggör forskning som bedrivs i Sverige.
både inne i och utanför cellerna. Forskarna utvecklade därför en metod som gjorde att de för första gången kunde mäta ChAT i ryggvätska. – Våra resultat visar att när patienterna fått tillförsel av NGF så skedde en signifikant ökning av ChAT-enzymet i ryggvätskan. De patienter som visade ökningen var de som svarade bäst på behandlingen. Dessutom visar
Enligt forskarna en selektiv och tidig nedbrytning av de så kallade kolinerga nervcellerna
Brustet hjärta upptäcks med ultraljud Den på senare tid uppmärksammade sjukdomen Takotsubo, eller ”broken heart syndrome” är inte enkel att upptäcka då den kan förväxlas med hjärtinfarkt. ”Alla patienter har rätt att få en korrekt diagnos”, tycker Micael Waldenborg, forskare vid Universitetssjukhuset i Örebro och Örebro universitet, som skrivit en avhandling i ämnet och
FOTO: Ulla-Carin Ekblom
ALZHEIM ERS
NYHETER MED AVSÄNDARE
upptäckt att man med förhållandevis enkla ultraljudsmetoder kan ställa en tidig diagnos. – Min avhandling är en del i att förbättra diagnosmetoderna och även ett led i att göra den tidigare ganska okända sjukdomen mer känd, förklarar Waldenborg. I avhandlingen Echocardiographic measurements at Takotsubo cardiomyopathy – transient left ventricular dysfunction beskriver han olika metoder att med ultraljud diagnosticera det som i Sverige har kommit att kallas ”brustet hjärta syndrom”.
FOTO: Stockvault
dom. För att fungera behöver denna typ av celler en specifik nervtillväxtfaktor (NGF), som förenklat är små proteiner med betydelse för celltillväxt och överlevnad. Nedbrytningen av de kolinerga nervcellerna sker i takt med att NGF-tillförseln sinar och sjukdomen långsamt fortskrider. För att försöka stoppa nedbrytningen av de kolinerga nervcellerna har forskare vid Karolinska Institutets Centrum för Alzheimerforskning, i samarbete med neurokirurgiska kliniken vid Ka-
Mats Holmström Journalist
"RESULTATET ÄR POSITIVT M EN M ÅSTE BETRAKTAS M ED FÖRSIKTIGHET DÅ EN DAST FÅ PATIEN TER DELTOG I STUDIEN " Brett dataunderlag Studien bygger på data från sex patienter med Alzheimers sjukdom. För att se om NGF-frisättningen från de inkapslade cellerna gav någon effekt på de kolinerga nervcellerna hos patienterna undersökte forskarna närvaron av specifika markörer för fungerande kolinerga nervceller. Detta cellsystem använder acetylkolin som signalsubstans, som i sin tur produceras av ett enzym som kallas ChAT och som finns
undersökning med PET-kamera att den kolinerga cellaktiviteten och ämnesomsättningen i hjärnan ökade, säger Taher DarrehShori, en av forskarna bakom studien.
Ytterligare indikationer
Forskarna kunde också se att minnesförsämringen över tid gick långsammare jämfört med obehandlade patienter. Tillsammans talar detta enligt forskarna för att funktionen hos de kolinerga nervcellerna förbättrats hos de
Alzheimerpatienter som fått NGFbehandling. Samtidigt varnar forskarna för att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten. – Resultatet är positivt men måste betraktas med försiktighet då endast få patienter deltog i studien. Våra fynd måste därför bekräftas i en större kontrollerad studie med flera patienter, säger Maria Eriksdotter, professor och forskningsledare.
SID 13
NYHETER MED AVSÄNDARE
STROKE
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för förtida död globalt sett
FOTO: Brian M audsley
BLODTRYCKSSÄNKANDE MEDICIN MOT STROKE
Enligt forskare vid Uppsala universitet kan blodtryckssänkande behandling förhindra stroke och död hos personer med lätt förhöjt blodtryck. Den nya studien publiceras nu i den ledande tidskriften Annals of Internal Medicine. PUBLICERAT
2015-02-28 15:31:31
Högt blodtryck är den viktigaste riskfaktorn för förtida död globalt sett. Blodtrycket ökar med åldern. Hälften av alla svenskar har fått högt blodtryck vid pensioneringen och nästan samtliga svenskar som lever till 80-års ålder hinner få högt blodtryck under sin livstid. De flesta, idag ungefär 1 miljon svenskar, har bara ett lätt förhöjt blodtryck med ett systoliskt blodtryck mellan 140 och 159 mm Hg eller ett diastoliskt blodtryck mellan 90 och 99 mm Hg, enligt Uppsala universitet.
tidigare hjärt-/kärlsjukdom har hittills varit osäker. Studien har letts av Johan Sundström, forskningsledare vid Uppsala Clinical Research Center (UCR). Forskarna har undersökt om blodtryckssänkande läkemedel förhindrar
"VÅR STUDIE VISAR ATT BLODTRYCKSSÄN KAN DE BEHAN DLIN G KAN FÖRHIN DRA STROKE OCH DÖD" hjärt-/kärlsjukdomar och död hos 15 000 personer med endast lätt förhöjt blodtryck och utan tidigare hjärt-/kärlsjukdom, genom att sammanställa data från 13 olika
Tidigare osäkert
Nyttan av att ta ett blodtryckssänkande läkemedel för personer med lätt förhöjt blodtryck utan
randomiserade behandlingsstudier./citat/Behandling med blodtryckssänkande läkemedel under fem års tid ledde till en 28 procent minskad risk för stroke, 25 procent minskad risk för hjärt/kärldöd, och 22 procent minskad
Mats Holmström Journalist
risk för död. Den skyddande effekten var stor med tanke på att behandlingen bara sänkte det systoliska trycket med 3.6 mm Hg och det diastoliska med 2.4 mm Hg. Även effekterna på andra hjärt/kärlhändelser som hjärtinfarkt och hjärtsvikt var gynnsamma, men här var den statistiska kraften i studien för svag för att ge säkra slutsatser.
Forskarbladet är kommunikationsplattformen som lyfter fram och synliggör forskning som bedrivs i Sverige.
Förhindrar stroke och död
– Vår studie visar att blodtryckssänkande behandling kan förhindra stroke och död hos personer med lätt förhöjt blodtryck och utan tidigare hjärt-/kärlsjukdom. Sådan behandling finns idag upptagen på SFAMs (Svensk förening för allmänmedicin) lista över ”Onödiga eller skadliga åtgärder i svensk allmänmedicin”. Studieresultaten ger skäl att ompröva det ställningstagandet, säger Johan Sundström. Behandlingsnyttan beror enligt forskarna på graden av blodtryckssänkning och patientens underliggande risk för hjärt-/kärlsjukdom. Skattning av patienternas risk för hjärt-/kärlsjukdom kan underlätta prioriteringen av vilka patienter med lätt förhöjt blodtryck som kan erbjudas behandling.
SID 14
NYHETER MED AVSÄNDARE
LASERTEKN IK
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE FOTO: M aria Agrell
NYHETER
Sahlgrenska och Harvard i samarbete
Att läkare gör avsteg från bestämda riktlinjer eller behandlingar händer regelbundet. Däremot är det ovanligt att kunskapen dokumenteras och kommer fler patienter till godo. Det ska nu Sahlgrenska Universitetssjukhusets och Harvard Medical Schools nya, gemensamma forskningsinstitut ändra på genom att studera dessa.
Cecilia Lind
FOTO: Sahlgrenska
Nina Nelson, kvalitetsdirektör
, berättar man. Inom sjukvården finns det riktlinjer och rutiner för det mesta. Men det faktum att varje patient är unik gör att sådant som visat sig fungera bra i studier, med patienter med relativt liknande problem och bakgrund, inte alltid gör sig lika bra för alla patienter i verkligheten. Därför sker inte sällan motiverade avsteg från riktlinjer för att
Sjukgymnasten och laserterapeuten Cecilia Lind har släppt boken Laserterapi - en praktisk guide. Boken guidar läsaren inom laserterapi för behandling av smärta i rörelseapparaten och målet är att öka kunskapen om behandlingsformen.
SVBRF
PUBLICERAT FOTO: Louise Ekström
Niklas Psilander, doktorand
Bättre träning utan kolhydrater
Oavsett om personer tränar intervaller eller mer klassisk konditionsträning så förstärker alltså muskelglykogen, det vill säga en liten mängd kolhydrater i muskulaturen, aktiveringen av PGC-1αgenen. PGC-1α är den gen som bidrar mest till att bygga fler och större mitokondrier, vilket i sin tur är nära kopplat till musklernas uthållighet.
SVBRF
” Fler behöver tillgång till laserterapi” 2015-03-01 10:13:20
– Boken riktar sig till manuella terapeuter som exempelvis sjukgymnaster inom primärvård, ortopeder, allmänläkare, kiropraktorer och naprapater. Vem som helst med kunskap inom rörelseapparatens anatomi kan dock förstå den. Tidigare har det funnits väldig lite information att läsa om detta ämne och det som finns har varit krångligt och mestadels på engelska, berättar Cecilia Lind. Nyligen kom SBU ut med en rapport kring laserbehandling som bland annat påvisar långvarigt positiva effekter för kroniska nackbesvär. Cecilia konstaterar dock att det trots detta är många patienter som inte vet om att metoden existerar och att kunskapen inom vården om metoden är låg.
ALLT ÄR BASERAT PÅ M IN KLIN ISKA ERFAREN HET OCH FORSKN IN GEN FRAM TILL IDAG – Jag hoppas att jag med boken ska kunna bidra till att både behandlare och behövande kan få bättre information och i förlängningen även tillgång till metoden, säger hon.
Bok i två delar
Laserterapi - en praktisk guide är uppdelad i två delar. Den ena innehåller information som man kan ha nytta av vid behandling med metoden; exempelvis mekanismer, lagar och regler, indi-
Martin Hagwall Redaktionen
kationer, kontradiktioner med mera. Den andra delen innehåller riktlinjer för laserbehandling av över 30 olika besvär.
Forskning som grund
– Allt är baserat på min kliniska erfarenhet och forskningen fram till idag, förklarar Cecilia, som själv har en bakgrund som dansare och artist, en karriär hon till slut gav upp på grund av många år av svår värk och som fick henne att hoppa av artistbranschen 2001 och istället utbilda sig till sjukgymnast, PT och senare laserterapeut. – Ja, jag älskar att dansa sedan unga år och kom in på dansgymnasiet och senare Balettakademien, men redan på gymnasiet
SID 15
NYHETER MED AVSÄNDARE
LASERTEKN IK
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
NYHETER
En pionjär inom lasermedicin FOTO: Wokingham Chiropractic
Lars Hode, ordförande i SLMS (Svenska LaserMedicinska Sällskapet) och grundare av Irradia AB, är en av lasermedicinens förgrundsfigurer i Sverige. Han är en sann pionjär, främst inom medicinsk laserterapi, internationellt kallad LLLT. PUBLICERAT
Forskarbladet är kommunikationsplattformen som lyfter fram och synliggör forskning som bedrivs i Sverige.
fick jag så pass ont i ryggen så att jag hade svårt att sitta i skolan och kom knappt upp ur sängen på morgonen. Men inom sjukvården hittade man inget fel. Jag tror själv att det var ett diskbrock som låg i grunden men det utredde man inte vid så låg ålder på den tiden, berättar Cecilia Lind, som tror att många känner igen känslan av hopplöshet och desperation när man inte får eller hittar rätt behandling för sina besvär.
Började med laserterapi
2006 var Cecilia färdigutbildad sjukgymnast och kom egentligen in på laserterapi genom en rad tillfälligheter, samtidigt som hon förbättrade sitt eget tillstånd själv genom ryggstabiliserande träning och konditionsträning.
2015-03-06 11:00:00
– Jag är fysiker i grunden och har forskat inom lasertillämpningar inom området hologram-interferometri. Optik och lasertillämpningar är alltså min specialitet från början, berättar Lars Hode, som grundade Irradia tillsammans med ytterligare sex personer den 28 november 1977. Detta med grundidén att utveckla analysinstrument. – Ja, vi började med att utveckla ett analysinstrument som byggde på användning av ljus för att mäta ATP-halten i patientprover. Vi tillverkade också några instrument som vi sålde till ett par universitet men verksamheten somnade så småningom in av olika anledningar. Efter något år kom Lars Hode i kontakt med en tidigare klasskamrat och bestämde sig efter det för att köpa ut de övriga delägarna ur företaget. Vid den tiden hade
bolaget fått en order från Försvaret om utveckling av ett speciellt optiskt filter som skulle ingå i en utrustning i stridsflygplan som skulle identifiera hot i form av fientliga missiler. – Det är viktigt att piloten får en varning om anfallande missil i god tid så att han kan vidta motåtgärder. Annars är oftast hans återstående minuter lätt räknade, berättar Lars Hode.
Laserterapi som metod för vården Boken är ett resultat av att Cecilia Lind under sin utbildning upptäckte en brist på lättillgänglig litteratur på svenska inom området, och fungerar som en guide för fysioterapeuter och andra vårdgivare genom såväl allmän information om laserbehandling som specifika riktlinjer för behandling av över 30 olika besvär. – Den bygger på min egen kliniska erfarenhet och den forskning som finns fram till idag. Jag vill också tydliggöra vikten av kombinationen med rehabiliteringsträning, att lokalisera smärtan och att använda sig av rätt våglängd och dos för maximal effekt, berättar Cecilia Lind. Samtidigt konstaterar hon att just detta är något som försvårat bedömningen av tidigare studier som inte alltid tagit hänsyn till doseringar och/eller svårigheter i dosberäkning. Trots att studierna ökar i antal och kvalitet och att SBU t.ex. i Laserterapi - En praktisk guide Linus Petterson
Viral
Detekterar akupunkturpunkter
En dag blev Lars kontaktad av en god vän, en fysikalisk kemist som arbetade med kvävelasrar. Han hade efter sin avhandling startat en firma som importerade starka lasrar för att skära i plåt med. – Nu berättade han att en man från Holland var på besök och hade något spännande att visa. Jag bestämde mig för att träffa mannen, och det var där allt började.
Lars Hode
– Jag började använda laser 2007 och behandlade även mig själv. Innan var jag skeptisk men jag började jobba på en behandlingsklinik där laserterapi var den huvudsakliga behandlingsformen och som ville ha en sjukgymnast i teamet. Då hade jag alltså tillgång till laser men använde det väldigt lite. Detta blev början på min kommande passion för laserterapin. FOTO: SLM S
FOTO:
TAGGAR LASERTERAPI MEDICIN
våras publicerade en rapport som påvisar långvarigt positiva effekter för kroniska nackbesvär, ser Cecilia Lind också hinder för såväl nya som äldre metoder som står utanför vården i att få en jämlik validering. – Det finns tillräckligt med studier för att motivera laserterapi som ett alternativ men trots det råder en ojämn tillgång till metoden för patienter som skulle kunna ha stor nytta av den. Inte minst patienter som kämpat med långvarig värk, där metoden kan vara ett sätt att komma igång med nödvändig träning. Något som annars kan vara svårt eller omöjligt trots mediciner. – Många anser, precis som jag, att det är viktigt att det finns evidens bakom en metod innan man använder
SID "
NYHETER MED AVSÄNDARE
LASERTEKN IK
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
Populär
den men vad som är en tillräcklig nivå av evidens tycks skilja sig mellan olika metoder. Jag ser till exempel att det finns nya metoder med lägre evidensnivå som har accepterats snabbare och används frekvent utan att ifrågasättas särskilt mycket trots relativt höga inköpskostnader, konstaterar Cecilia Lind. Cecilia Lind tror att en delförklaring är ett förvisso mänskligt beteende inom grupper av fysioterapeuter eller läkare, där en respekterad person talar gott om, respektive förkastar en metod utan att kanske själv ha utvärderat den, men där dennes ord ändå blir lag.
Irradia AB är den enda svenska FOTO: Irradia
– Konsekvensen kan i vissa fall bli att patienten inte får den hjälp den skulle kunna få. Att ha ett öppet sinne och kanske undvika att uttala sig tvärsäkert om huruvida en metod fungerar eller inte, särskilt utan egna efterforskningar, tror jag alla skulle tjäna på. Vad gäller forskning
är det ju också så att det vi vet är vad forskning visar idag, det kan se annorlunda ut i morgon. Research bakåt i tiden visar dock att förutsättningarna för laserterapi inte varit optimala. Ett exempel är det samarbete som det svenska och norska Läkemedelsverket hade 2003 i att ta fram behandlingsrekommendationer för artrospatienter.I r espektive lands efterföljande dokumentation av samarbetet skiljer sig informationen på en punkt, smärtlindring, där såväl laserterapi som TENS i den norska dokumentationen bedöms som signifikanta smärtlindrare enligt evidensgrad 1a. I den svenska versionen inkluderas dock inte laserterapi i just det avsnittet.
SVBRF
TAGGAR MEDICIN LASER LARS HODE
FOTO: Svenska Branschforum
Cecilia Lind berättar om boken
tillverkaren av instrument för medicinsk laser (LLLT) idag,
Medicinsk laser på väg mot acceptans
”Du kan aldrig motbevisa en medicinsk effekt genom att endast framhålla negativa studier”. Det konstaterar Lars Hode, ordförande i Svenska Laser-Medicinska Sällskapet och författare av ett flertal böcker och artiklar inom ämnet medicinsk laserbehandling. PUBLICERAT
2013-11-29 13:48:00
Med påståendet menar Lars Hode att de negativa studierna kring laserterapi ofta är ett resultat av att fel parametrar använts, men att dessa studier ändå varit de som historiskt lyfts fram i många sammanhang. Detta samtidigt som de positiva studierna, inte minst kring medicinsk laserbehandling (LLLT), ökat i snabb takt under 2000-talet. – I de studierna där fel parametrar använts har det främst handlat om för låg dos. Men ibland har man till och med förväxlat lasergrupp och placebogrupp. Det finns fler exempel och i de fall dessa studier hämtats från exempelvis Cochranebiblioteket, (väl ansedd samling studier som samlats i sju olika databaser, framtagen av forskare), så är det heller inte alltid en garanti för studiernas kvalitet, menar han./citat/Brinner för LLLT
Lars Hode är i grunden fysiker med optik och lasertillämpningar som specialitet. 1977 grundade han Irradia AB som under åren utvecklats till att idag vara den enda Svenska tillverkaren av in-
SBU´s rapport om medicinsk laser och dess effekt på långvarig nacksmärta från i våras. Att de negativa studierna historiskt prioriterats har dock givetvis varit ett problem när det gäller att uppnå acceptans för vår metod.
"DET ÄR SÅ OERHÖRT VIKTIGT ATT VÄLJA RÄTT PARAM ETRAR. SOM EN JÄM FÖRELSE KAN M AN JU HELLER IN TE M Å BÄTTRE AV EN TION DELS M AGN ECYL OM M AN HAR HUVUDVÄRK" strument för medicinsk laserbehandling av rörelseorganens sjukdomar (LLLT). Just LLLT är den typen av laserterapi som han och företaget Irradia brinner mest för, även om företaget också tillhandahåller kirurgiska lasrar. – Under senare år har fler av de positiva studierna kring LLLT fått uppmärksamhet, ett exempel är
– Det är så oerhört viktigt att välja rätt parametrar. Som en jämförelse kan man ju heller inte må
Mats Holmström Journalist
SID "
NYHETER MED AVSÄNDARE
LASERTEKN IK
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE
Treatlite Corporation AB verkar genom sina produkter och evidensbaserade behandlings- koncept för En Hållbar Hälsa till Alla.
bättre av en tiondels magnecyl om man har huvudvärk. Gör man inte rätt så får man inte rätt effekt helt enkelt. Ökad kunskap om behandlingseffekter En stor anledning till att laserterapi som behandlingsform har mött den här typen av motstånd, trots att evidensen för dess effekter ökat drastiskt, tror Lars Hode stavas okunskap. – Man har inte vetat vad som händer när laser påverkar läkning. Idag vet vi att laser bland annat påverkar viktiga fotoreceptorer i kroppen, inte minst mitokondrierna som producerar ”kroppens bensin”. Det här finns det ett stort antal cellstudier på, konstaterar han.Trots nya kunskaper så är motståndet något som enligt Lars Hode lever kvar hos det medicinska samhället, som matats med att laser skulle vara någon form av ”sostifikierad placebo”. Där har media spelat en avgörande roll i negativ bemärkelse, menar han.
Svenska Branschforum arbetar med informationsspridning och marknadsföring av enskilda grupper inom privat och offentlig sektor. Syftet med arbetet är att tillhandahålla arenor där samtal och inblick i en specifik bransch underlättas för aktuella intressenter.
– Ja, ett exempel är en terapeut som för ett antal år sedan annonserade om sin verksamhet och blev uppringd av den lokala tidningen som bad om en intervju angående det faktum att hon arbetade med laser. Efter intervjun gick journalisten till sjukhuset och berättade för en läkare som direkt avfärdade verksamheten. Detta helt utan kunskap om ämnet. Det här resulterade, som i ett antal andra fall, i en negativ artikel, berättar Lars Hode.
”Fortfarande mycket att göra”
En annan faktor man känt av är myndigheterna. Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare SSI) har exempelvis infört vissa begränsningar i strålskyddslagen. De begränsningar som finns idag berör dock inte de medicinska lasrarna inom klass 3a och 3b utan enbart lasrar under klass 4, dvs. de kirurgiska. – Ja, fram till 1994 togs bestämmelsen bort gällande medicinska lasrar men för klass 4 gäller fortsatt att behandling endast kan ske under läkares ansvar. Klassindelningen har dock ingenting med effektiviteten att göra vilket många tror och till och med använder sig av i sin marknadsföring. Läkare har oftast ingen utbildning om laser så varför ska de då vara ansvariga istället för en fysioterapeut? En annan missuppfattning är att laser skulle kunna skada eller göra patienten blind, men det finns inga sådana fall registrerade.
Laserterapi används för lite inom vården enligt Treatlite FOTO: N epstar
NYHETER
”AVLASTA VÅRDEN MED LASER”
”Vår vision är att såväl sjukhus, vårdinrättningar som äldrevården ska kunna få möjlighet att nyttja enkla men effektiva terapilasrar i sin behandling. Det skulle minska belastningen på den vårdpersonal som finns”, konstaterar riktade sig till enskilda privatpersoner för egenvård och som på nätet. Den användes Grunden till företagets vision såldes främst är att befolkningen enligt ansiktet.för att behandla huden i
PUBLICERAT
2013-11-29 13:48:00
mätningar blir äldre och äldre och att trycket på vården ökar i samma takt.
På politisk nivå genomför man ständigt analyser och projekt för att bli mer kostnadseffektiva med befintlig vårdpersonal, men enligt Bengt Ettedal tittar man inte på
Själv diabetiker
Bengt, som själv är före detta officer, lever med diabetes och har varit ordförande i Diabetesföreningen i Blekinge, köpte upp företaget tillsammans med en partner, Lennart Larsson, 2013, och sedan dess erbjuder man
"DET FIN N S GODA FÖRUTSÄTTN IN GAR FÖR VÅRDEN ATT FÖRBÄTTRA BEHAN DLIN GEN " helhetsbilden.Används av tand- istället en vidareutveckling av läkare produkten, Treatlite Active, med 24 sekunders behandlingstid och – Nej, jag tycker inte det. Vår med kapacitet att behandla en produkt som erbjuder en enkel rad diagnoser.Effektivt vid diametod att utföra laserterapi är betes ett exempel på en resurs som skulle underlätta och avlasta – Ja, och nu riktar vi oss inte vårdpersonal. längre mot privatmarknaden utan våra kunder/återförsäljare är nu istället terapeuter som anBevisligen effektiv vänder produkten i sin behandmetod ling och även förmedlar den Laser är en numera bevisligen vidare. effektiv metod att behandla såväl olika typer av smärta som sår "Skulle göra enorm och andra hudbesvär, men an- skillnad" vänds nästan inte alls i den traditionella vården. Detta samtidigt Vårt mål är dock absolut att den som metoden används i stor ut- ska användas på såväl sjukhus sträckning av exempelvis tand- som vårdinrättningar samt inom läkare, berättar Bengt Ettedahl. äldrevården. Vi tror det skulle Treatlite grundades 2007 och göra enorm skillnad, inte minst erbjöd till att börja med en egen- inom området diabetes som jag utvecklad, handhållen terapila- brinner extra för, berättar Bengt ser med åtta sekunders Ettedahl behandlingstid och som främst
TREATLITE
SID "
NYHETER MED AVSÄNDARE
SLUTSIDA
NOLLVISION.SE
Läs mer om patientsäkerhet och nyheter från vårdsverige på nollvision.se
Publicera din nyhet
Visste du att du kan publicera din egen nyhet direkt på nollvision.se med ett publiceringskonto från Klienten? NOLLVISION.SE
Öppen nyhetspublicering
Information är färg, form, ljudvågor och mönster. Information kan och ska inte begränsas. Därför har vi på SVENSKA BRANSCHFORUM låtit ansluta nollvision till publiceringstjänsten Klienten där du som kommunikatör, journalist eller auktoritet har möjlighet att själva publicera nyheter som angår din verklighet. Tillsammans bygger vi öppna mötesplatser där idéer kan mötas och blötas, där man kanske inte alltid håller med varandra, men där en sansad ton råder och där vi bemöter varandra i sak. SVENSKA BRANSCHFORUM verkar under parollen att kommunikation främjas bäst av en mångfald av röster i debatten.
Målgruppsanpassat
I Klienten laddar du själv upp ert kommunikationsmaterial och märker detta med ämnen. Därefter kommer en spridning att tillämpas baserat på den som berörs av ert budskap. Har ni egna kontaktlistor laddar ni även enkelt upp dem i Klienten för mer personliga, riktade utskick. Följ läsarutvecklingen av era inlägg live och se vem som läst och hur länge respektive person spenderat. på ert inlägg..
Blandad mediemix
Artiklar publicerade i Nollvision distribueras dels via den tryckta tidningen men även som digital publicering på nättidningen med digital spridning över sociala media och Google-baserade annonstjänster. Kontakta oss för ett skräddarsytt spridningsupplägg.
PUBLICERA DIN NYHET Klienten är en publiceringstjänst för spridning av målgruppsanpassade nyheter. I Klienten laddar själv upp din nyhet och väljer ut vilka som kommunikationen skall riktas mot. Perfekt för journlister, kommunikatörer och presstjänsten.
HÄLSA & SJUKVÅRD LÄKEMEDELSFÖRETAG
VD ( 91 ) Marknadschef ( 53 ) Preparatchef ( 382 ) Administratör ( 129 ) Kom igång redan idag på
www.klienten.se
PRODUKTIONSLEDARE
NYHETER MED AVSÄNDARE.
SVENSKA BRANSCHFORUM AB. KONTAKT Kungsgatan 29 11156 STOCKHOLM. 0046 (0)8 123 50 360. info@svenskabranschforum.se, ORGNUMMER 556724-7944 MATERIAL Utgivning, produktion och redaktionellt arbete av SVENSKA BRANSCHFORUM AB. Alla företag ansvarar för sina respektive varumärken. © COPYRIGHT Till vaumärken TEKNOLOGIN, SVENSK SKOGSNÄRING, FORSKARBLADET, FÖRSPRÅNG, ÄGARNA, TEKNOLOGIN, RIKSKURIREN, FARMACEUTEN innehas Copyright av SVENSKA BRANSCHFORUM AB. WEB Läs mer på www.svenskabranschforum.se.
SID "
NYHETER MED AVSÄNDARE
TIDN IN GEN UTGÖRS AV KOM M ERSIELLT M ATERIAL M ED AVSÄN DARE