Snabelpost1 - 2015 by Snabel-Posten

Sn@belPosten Nummer 1 2015 Pris 25 kronor

Vi har trĂ¤ffat

Electric Banana Band Dessutom Glada Hudik GĂśran Gillinger Missing People Stockholm Film Festival 1

ENLIGT MIN ÅSIKT Yttrandefrihet

lla människor har rätt att säga vad de vill, även om det de vill säga skulle kunna tolkas som anstötligt eller fel av dem som lyssnar. Människor måste tåla lite kritik, eller att bli utsatt för åtlöje med syfte att roa. Detta måste myndigheter och kändisar också acceptera. Samtidigt måste den som säger något vara medveten om att hans uttalande kan tolkas fel och ge upphov till ilska hos de som lyssnar. Talaren måste också se till att inte gå för långt, så att uttalandet blir ett hatbrott, speciellt om uttalandet riktas mot en speciell nu levande person.

Ibland kan yttranden, som egentligen handlar om denna yttrandefrihet leda till hot av olika slag, som vid den nyligen inträffade terror-attacken i Paris, som berodde på att muslimer tyckte att serietecknare på en tidning förnedrade profeten Muhammed när de gjorde en serie (dessutom har islam ett bildförbud - man får inte avbilda människor). I just detta fall tror jag (artikelförfattaren) att attacken har fått motsatt effekt mot vad angriparna ville - den angripna tidningen har fått mycket mer uppmärksamhet, än vad den hade före attacken (ett annat exempel av samma slag inträffade när en prickskytt fösökte skjuta ihjäl en flicka, Malala Yousefzai, som arbetade för flickors rätt att få gå i skolan i Pakistan

PAVELS PERSPEKTIV Dagbok 11/12 2014 I dag har jag tränat. Nu är jag på jobbet. Jag har ätit lunch. Det var wrap.

Kulturveckan 2014 Den här veckan är det kulturvecka. I tisdags var jag på Grand. Där var det Afternoon Tea. Jag drack rabarberte och åt olika bakverk och en melonskiva. Några tjejer sjöng. Sen åkte jag hem. I fredags var jag på bio och såg Ponyo. Det är Japans svar på Den lilla sjöjungfrun. Jag tyckte att filmen var sådär.

Efter lunchen var det redaktionsmöte och efter redaktionsmötet var det ett annat möte mellan mig, Christer och Lotta. Snart är det fika. Snart ska jag åka hem, men innan dess ska jag gå på fest.

Festen I fredags i förra veckan var jag och mina kompisar på en fest på Fyris service. Vi åt pepparkakor och godis och drack glögg och kaffe.

- flickan inte bara överlevde, hon fick Nobelpris också, vilket nog inte var prickskyttens mål! Ytterligare ett välkänt fall är Fadime Shahindal, som mördades av sin pappa, för att hon ville vara fri att göra och säga vad hon ville. Där blev resultatet att pappan blev fängslad, och att många minnesstunder för Fadime hålls.). Rätten att uttrycka vad man vill kallas yttrandefrihet, när det sker muntligt. Motsvarande rätt för det skrivna ordet kallas tryckfrihet. För tidningar finns en speciell pressfrihet.

Marknaden I söndags var jag på marknaden i Gamla Uppsala med min kompis och våran personal. Vi åkte dit och tittade på en del saker och fikade, men eftersom det inte fanns så mycket att titta på så åkte vi till Gränby och köpte korv.

Julen 2014 Julen 2014 var jag hos farsan i Göteborg. Vi träffade också syrran och hennes ungar. Vi åt på en fransk restaurang och jag åt grodlår. Nästa dag åkte syrran till Polen med sina ungar. En dag käkade jag och farsan på en indisk restaurang. Vi åt Tika Masala och indisk glass.

Je suis Charlie

Snabel-@

Knivstagatan 6 753 23 Uppsala 018-727 40 03 snabel-a@uppsala.se www.snabelposten.se. Ansvarig utgivare: Mari Ekh 018-727 71 57

ven vi på Snabel-Posten känner en stor sorg för det dåd som skedde i Paris i januari mot tidskriften Charlie Hebdo. Men vi fortsätter som vanligt. Och vi är väl kanske inte så kontroversiella på Snabel-Posten. Däremot finns det massor av bra läsning. I detta nummer får du träffa Lasse Åberg och Electric Banana Band, Glada Hudik-Teatern och Göran Gillinger. Vi tar dig med på Stockholms filmfestival och du får veta mer om både Ebola och Missing People.

Chefredaktör: Christer Arvidsson Redaktionssekreterare: Christopher Lundgren

Men yttrandefriheten är viktig för oss också, för som alltid gäller att Himlen är gränsen!

Redaktion

Christer Arvidsson

Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Mattias Persson; Carina Lemhagen; Pavel Michnik; Malin Spångberg; Eva Wiik; Karolin Bernacca; Ida Grejsgård; Robert Karlsson; Linou Gertz; Debbie Glover; .Joel Andersson; Erica Westerlund; Natalia Georges; Lotta Eriksson; Layout & redigering: Christer Arvidsson Korrektur: Mattias Persson Tryck: Wikströms Tryckeri AB

På webben

www.snabelposten.se

• Anna Christoffersson - intervju och live • Lasse Åberg - hela intervjun • Janne Schaffer - hela intervjun • Alternativa media • Det extremistiska samhället • Fakta om vampyrer

Du vill väl läsa fler nummer av

Sn@belPosten

• Min favorithögtid: Julen • Hurula på Uplands nation

Kontakta Snabel-@!

I min åsikt............................. 2 n Enligt Pavels perspektiv........................... 2 - om mig själv.............. 4 n Christopher Ebola........................................... 5 People.............................. 6 e Missing Stockholm Filmfestval.................... 7 Banana Band - Lasse Åberg..8 h Electric Janne Schaffer............................. 10 Hudik................................. 12 å Glada Göran Gillinger..............................14 & Muro................................. 16 l Jens Vaniljmuffins................................16 l

Se redaktionsrutan

Helårsprenumeration kostar 150:Lösnummer till försäljning finns på Snabel-@ Knivstagatan 6

Prenumerationsvillkor: Prenumeration förnyas automatiskt om inte uppsägning sker senast 2 veckor efter du fått sista numret.

Omslagsfoto: Erica Westerlund

REDAKTIONEN Christopher Lundgren Om mig själv

Namn: Karl Christopher Lundgren, med tilltalsnamnet Christopher Född: 13 november 1985 på Akademiska sjukhuset i Uppsala Bor: Sunnersta, lite utanför Uppsala Gör på Snabel-a: Skriver artiklar för Snabel-Posten då jag behandlar ämnen som rör samhälle och politik samt intervjuar kända personer. Är dessutom redaktionssekreterare och hjälper till att uppdatera gruppoch telefonlistan för Daglig verksamhet. Favoritmat: Allt ifrån svensk husmanskost till mongoliskt Fritidsintressen: Är jag för mig själv lyssnar jag gärna på musik (oftast klassiskt, även om andra musikstilar och genres förekommer), ser på TV och film, spelar TVspelsklassiker som Super Mario Bros på Nintendo eller sitter vid datorn. Dock varvar jag dessa stela aktiviteter med att ta promenader samt träffar mina vänner. Två dagar i veckan deltar jag i Esters Musikverksamheter, där jag på måndagar övar i kören Esters stämband och på torsdagar spelar trummor i ett namnlöst rock/popband som ännu inte spelar offentligt. Hinder i livet: Min synskada gör att jag inte kan cykla och inte kan ta körkort. Dessutom har jag en neuropsykologisk funktionsnedsättning som gör att jag har inlärningssvårigheter och som tillsammans med synen påverkar min arbetssituation samt kan stöta på sociala hinder. Viktig åsikt: Rättvisan, där alla människor är lika värda och ska få leva ett bra liv och må bra.

Fördjupad beskrivning om mig som person Jag strävar efter att vara en glad och god människa, som försöker vara tillmötesgående mot min omgivning och finnas för mina vänner. Medan jag under tonåren kunde känna att jag ville ha stunder för mig själv, känner jag sällan så idag. Jag har blivit mer social. Jag tillbringar gärna min fritid tillsammans med mina vänner då vi ofta hittar på olika aktiviteter, som att åka till olika köpcentrum eller besöka olika platser runt om i länet. Mina musikaktiviteter inom Esters Musikverksamheter är också ett bra sätt för mig att vara social. Trots min sociala tillvaro, förekommer stunder där jag bara är för mig själv, då jag lyssnar på musik, spelar TV-spel, sitter vid datorn eller tar långa promenader.

Jag har dock några hinder i livet. Psykiska hinder är att jag är konflikträdd, till och med när det gäller familjen, samt att jag har svårt att hantera vissa sociala situationer där jag inte känner de inblandade personerna så väl. Jag är delvis överkänslig för kritik, något jag på senare tid har börjat arbeta bort men har en bit kvar. Dessutom har jag svårt med stress. Fysiska hinder är min synskada vilken gör att jag inte får ta körkort, och som tillsammans med balansen är en bidragande orsak till att jag inte kan cykla. Hos mig sitter inte felet i ögonen utan i synnerverna, vilket gör att varken glasögon eller linser hjälper. Än så länge finns ingen säker behandling, men om det hade funnits hade jag mer än gärna tagit hjälp av den för att kunna se lika bra som alla andra.

MEDICIN Ebola

2014 ebola virusepidemi i Västafrika Illustration: ZeLonewolf

nder hösten 2014 har vi hört mycket om sjukdomen ebola, som finns i Afrika. Namnet har sjukdomen fått från en flod i landet Kongo-Kinshasa, där den först upptäcktes år 1976. Troligen har sjukdomen funnits mycket längre, men den uppmärksammades av den övriga världen det året. Sjukdomen sprids till människorna från stora fladdermöss, som kallas flygande hundar. Dessa djur är omtyckta som mat i Afrika. De flygande hundarna bär på ebola-virusen, men blir inte sjuka.

Ebola-virusen, det finns fem olika, har sju gener i sin arvsmassa, som består av ämnet RNA, som är mycket nära besläktat med DNA, som människors arvsmassa består av. Virusen orsakar feber, svåra blödningar och andra problem. Man får också ont i muskler och mage. Febern gör att kroppen torkar ut, och tillsammans med blödningarna och kräkningar som också oftast förekommer, gör att patienten förlorar mycket vätska. Det är av denna vätskebrist man dör, om man dör av ebola. Inkubationstiden, den tid som går från då man blir smittad, tills sjukdomen bryter ut, varierar mellan 2 dagar och upp till tre veckor. Den som får sjukdomen kan själv smitta andra när symptomen kommer. Smittan sker genom kroppsvätskor, som saliv, spyor, blod, svett och tårar. Man smittar också när man hostar upp droppar av slem, som andra människor andas in (men viruset överlever inte länge i luften, så får man inga droppar på sig, blir man inte smittad). Runt hälften av dem som smittas dör. Den troligaste orsaken till detta är att många afrikaner är undernärda redan innan de får ebola. De har alltså sämre motståndskraft, vilket gör att sjukdomen blir värre än den skulle bli för en som mår bra från början, till exempel en svensk eller någon från norra USA. Men bra hälsa från början är ingen garanti för att överleva ebola. Man måste få intensivvård med mycket vätsketillförsel.

Förberedelser för att komma in på Ebola behandlingsenhet Foto: Athalia Christie Det senaste, och mest kända, utbrottet äger rum i västra Afrika, i de tre länderna Liberia, Sierra Leone och Guinea. Enstaka fall har också förekommit i länderna närmast dessa tre länder, till exempel i Mali. När denna text skrivs, har runt 20 000 personer smittats, och cirka 8 500 har dött. I Liberia verkar toppen vara nådd, och antalet smittade minskar där. Ebola orsakas av en liten grupp virus, som tillhör en virustyp som kallas filovirus. De kallas så eftersom de ser ut som trådar när man förstorar upp dem med ett mikroskop. Namnet filovirus kommar av två latinska ord som ordagrannt betyder tråd-kraft: filum = tråd, virus = manlig/kraftfull. (De flesta andra virus ser ut som små bollar, som ibland har ett ”handtag” eller ”skaft”.)

Ännu finns det ingen färdig medicin mot ebola, men man är på god väg med att göra vaccin mot sjukdomen. Precis som med förkylning, som beskrevs i Snabel-Posten nr 5 - 2014, finns det ett problem - att det finns flera olika virus som ger samma sjukdom. Man måste då vaccinera mot alla varianterna på en gång. En god nyhet är att om man har överlevt ebola, så är man immun i åtminstone 10 år, och kanske för resten av sitt liv.

SOCIALT Missing People Text: Carina Lemhagen Foto: Christer Arvidsson

issing People är en organisation som letar efter försvunna personer. De finns på flera ställen i Sverige. Jag tycker det skulle vara roligt att höra hur dom jobbar och därför har jag intervjuat Theres Abrahamsson, från deras styrelse.

Hur kom du på att du ville jobba med det här? Det var en artonåring som försvann i Göteborg för sex sju år sen. Det var innan Missing People fanns. Hans pappa gick ut på Facebook och startade en grupp och bad folk hjälpa till att söka efter hans son och jag tyckte att det var väldigt gripande. Jag tyckte så synd om pappan och familjen som satt med alla frågor och undrade var sonen tagit vägen så jag följde ärendet. När Missing People startade i januari 2012 tog dom upp det här ärendet. Och på det sättet upptäckte jag att Missing People startat. Missing People startade i Göteborg. Och sen ville dom starta i hela Sverige i september 2012, inte bara i Göteborg, och då ville jag vara med att starta upp i Stockholm.

Hur många är det som jobbar på Missing People? Vi är 250-300 personer som är väldigt aktiva och jobbar så mycket som vi bara kan och lägger nästan all vår fritid på att leta efter försvunna. Så är det 32 000 som har anmält sig till skallgångregistret. Om det är en person som är försvunnen i ett område, får dom ett SMS om att nu anordnar vi skallgång på den här platsen vid den här tiden. Då kan alla som har anmält sig till skallgångregistret dyka upp om dom kan och vill.

Namn: Theres Abrahamson. Född: 1970 Bor: Stockholm Yrke: Jobbar på bank (Missing People gör jag på fritiden) Har du något favorit land du vill åka till? Nya Guinea. Där finns trädfolket som bygger hus uppe i träden. Det tycker jag skulle vara spännande att åka till. Favoritfärg: Blå. Favoritmat: Skaldjur, krabba.

Vi har folk som sprider våra efterlysningar på Facebook, och där har vi 418 000 personer som har gillat vår sida och hjälper till att dela spridning. Dom som jobbar med det här får dom betalt eller jobbar dom frivilligt? Vi jobbar frivilligt allihop. Vi har ingen idag som får betalt. Var finns Missing People? Vi finns i hela Sverige. Jag tror att vi har 26 lokalavdelningar. Tanken är att vi ska kunna vara ute och anordna skallgång på sex timmar över hela landet var ärendet än kommer in. Hur många uppdrag har ni på ett år? Jag tror att vi har fått in 450 ärenden än så länge i år (2014). Det kanske blir 600 ärenden i år, men det är inte alla som vi ordnar skallgång till, och alla kanske vi inte efterlyser heller. Hur går det till när ni är ute och letar efter försvunna personer? Då jobbar vi med en klassisk skallgångskedja. Då ställer folk sig på led bredvid varandra. Helst ska man inte ha mer än två armlängder mellan sig. Det är för att vi verkligen ska täcka hela området när vi går på led, så att vi inte missar om någon ligger under en buske, eller har ramlat ner i ett hål. Hur får ni reda på om man behöver hjälp med att hitta en person som är försvunnen? Oftast är det anhöriga eller närstående som kontaktar oss. Dom fyller i ett formulär på vår hemsida och sen ringer vi upp dom. Vi pratar med två anhöriga som inte bor under samma tak. Sen ringer vi alltid polisen och frågar om det är okej om vi går ut med en efterlysning och att vi anordnar skallgång och att personen inte har skyddad identitet. Det är antingen anhöriga eller polisen som kontaktar oss och vill ha hjälp.

Vilka samarbetar ni med? Civilförsvarsförbundet, polis, sjöräddningssällskapet. Vi samarbetar med många olika frivillighetsorganisationer. Och sen är det också vissa lokalavdelningar, som kanske knutit upp samarbete med någonting som kanske bara är på en ort, men det är inte samarbete i hela landet. Hur lång tid kan det ta att hitta en försvunnen person? Det går faktiskt inte att svara på. Vissa hittar vi aldrig och andra uppmärksammas via en efterlysning. Vi hade ett ärende en gång då vi hade gjort en efterlysning, och då fick vi in ett samtal att det var en person som satt mitt emot den personen på tunnelbanan som var efterlyst. Då gick det fort. När man hittar en försvunnen person vad gör man då? Vi ringer alltid polisen. Det beror också på i vilket tillstånd personen man hittar är. Ibland får vi kontakt med en person som säger att jag är inte försvunnen, jag vill bara inte ha kontakt med mina anhöriga. Då kontaktar vi bara anhöriga och säger att personen inte är försvunnen. Om vi hittar en avliden person då ringer vi polisen. Det första vi gör är att ringa 112 så att dom kan skicka ambulans och polis. Det är samma om den vi hittar är vid liv, men i dåligt skick eller är förvirrad. Då ringer vi alltid polisen. Har det hänt att ni inte har hittat personen som ni har letat efter? Ja det händer tyvärr. Men vi ger aldrig upp. Så länge anhöriga vill och vi har folk som vill komma och ställa upp då fortsätter vi att leta, men kanske inte varje dag. Det blir lite mer sällan man letar om personen har varit försvunnen länge. Om det är någon som har försvunnit idag som är ett barn eller person som inte kan ta hand om sig själv på rätt sätt, då letar vi letar vi dygnet runt i kanske 3, 4 ,7 dagar för att vi ska försöka att hitta personen vid liv.

KULTUR&NÖJE Stockholm Film Festival XXV Text & Foto: Linou Gertz

et var en stolt 25-åring (och då pratar jag inte om mig), som intog Stockholm i början av november, när Stockholms filmfestival drog igång sitt jubileumsår mellan den 5-16 november – där rekordmånga 201 filmer från 60 länder visades för över 141.000 besökare.

Och inte nog med dessa tre rekord. Det var också flest kvinnliga pristagare någonsin: 8 priser av 17 delades ut till kvinnor, däribland till Céline Sciammas Girlhood för bästa film.

2014 ÅRS SILVER AUDIENCE AWARD TILL XAVIER DOLANS FILM MOMMY

Hon, Uma Thurman, var också med och avtäckte en isskulptur skapad av den kinesiska konstnären Ai Weiwei, som för andra året i rad samarbetar med filmfestivalen. I förra årets filmfestival medverkade han i filmjuryn, men då den kinesiska regeringen nekat honom utresa ur landet fick han istället bedöma tävlingsfilmerna över Internet – och lämna omdömen på samma sätt.

Öppningsfilmen var Gentlemen i regi av Mikael Marcima, som baseras på Klas Östergrens roman med samma namn. Regissören har tidigare gjort Call Girl, som tidigare visats på Stockholm filmfestival, och sedan visats i en nedklippt version efter att filmen rört upp känslor hos familjen Palme, då den innehållit scener som antyder sexköp av minderåriga från en tidigare stadsminister, som då onekligen skulle varit Olof Palme, eftersom det är den tiden som skildras i filmen, och TV-serier som Upp till kamp och Lasermannen.

Och även om det är bra att tekniken tillåter det, är det ändå tråkigt att regeringar försöker censurera konstnärer som är samhällskritiska. För att poängtera sin frånvaro skapade han därför en tom stol, som han sedan skickade till Stockholm, som stod på Skandiabiografen på Drottninggatan i Stockholm. I år hade han skickat hit två lejon, efter samma djur som vaktar Beijings stadsportar, som då på sätt och vis symboliserar hur han hålls fången i sin hemstad och vaktas.

Det delades även ut honnörspriser i form utav Lifetime Achievement Award, Visionary Award och Achievement Award. Det var britten Mike Leigh som mottog det förstnämnda priset, innan visningen av hans nya film Mr. Turner om den impressionistiska konstnären.

Det var inte bara rekordmånga filmer från rekordmånga länder, flertalet filmer hade heller inte nått en svensk publik utan filmfestivalen, då många av filmerna som visades saknade svensk distribution innan. Det var alltså inte bara ett gyllene tillfälle för publiken att se film de annars med största säkerhet hade missat, utan också för distributörer att se vilka filmer som drog publik – och därmed avgöra vilka som var givna att köpa in. Den amerikanska succén Dear White People, en unik komedi om rasism inom det amerikanska lärosätet, var ett sådant exempel. Visningarna bemöttes med jubel, och i efterhand köptes den in av ett svenskt filmbolag, som kommer att släppa den med svensk text senare i vår.

Det andra priset gick till Roy Andersson, som gjort sig känd för debuten En kärlekshistoria, och trilogin ”om att vara människa”, vars avslutande del ”En duva satt på en gren och funderade på tillvaron” visades under filmfestivalen. Det sistnämnda priset tilldelades Uma Thurman, som minglade på filmfestivalen och mötte fansen under ett så kallat Face2Face-evenemang, där en kurator leder ett samtal med stjärnan, för att sedan överlåta frågorna till publiken.

Allt som allt var det en lyckad tillställning. Många nya filmer nådde en stor publik, liksom regissörer och skådespelare. En del filmer kom och gick utan större uppståndelse. Vissa köptes in och lär få stor uppmärksamhet i media framöver. Och allt kan egentligen kokas ned till en glad slutsats: Kärleken till filmkonsten är större än någonsin!

KULTUR&NÖJE Electric Banana Band J

ag skickade en dag en intervju-förfrågan till Electric Banana Band. En dag senare ringde Janne Schaffer till vår redaktion. Jag bokade då in en intervju med honom på Åbergs museum. Eftersom Christopher försökt få en intervju med Lasse Åberg, så kunde han göra en intervju med honom på samma gång.

En dag åkte jag, Christopher, Erica och Christer till Åbergs museum. När vi kom dit så höll dom på att spela in en film till SVT, så vi tog en fika där medan vi väntade. Sen var det dags för intervju. Jonas gjorde den första intervjun med Janne Schaffer och efter det gjorde Christopher en intervju med Lasse Åberg.

Jonas Bennemark

Intervju med Lasse Åberg Vad gäller filmproduktioner har Lasse Åberg både agerat skådespelare, manusförfattare och regissör. Det roligaste av dessa arbetsområden tycker han är att skriva manus. ”Det andra är rätt så jobbigt, då är jag både framför och bakom kameran och arbetsledare för 50 personer”, säger han och tillägger att efterarbetet, som att klippa ihop filmen och välja musiken, är jätteroligt.

Kort fakta: Lars Gunnar ”Lasse” Åberg föddes den 5 maj 1940 i Hofors, men bor sedan många år i Bålsta, där han även har startat upp Åbergs museum, som drivs av svärdottern Carina. Den enda formella yrkesutbildning han har är som grafisk formgivare då han har en magisterexamen från konstfack, men han är idag mest känd för sina filmer om StigHelmer Olsson och som Trazan Apanson i Trazan & Banarne, samt genom musikgruppen Electric Banana Band.

Idén till att göra Sällskapsresan kom genom att Åberg och Bosse Jonsson diskuterade dåtidens så kallade breda film, som innehöll väldigt mycket buskis, och nämner ”47:an Löken blåser på”, där Åberg själv medverkade i rollen som general Painriche. ”Den var ju rätt korkad, så tänkte jag att det ska kunna gå att göra en film som många kan titta på, som är lite mer en igenkänningskomedi, att jag visar upp en del av Sverige som finns.” säger han och fortsätter ”Hur folk gör när de åker på sällskapsresa, hur folk gör när de spelar golf, vad de gör när de åker skidor, hur de beter sig. Att hålla upp en skrattspegel så att folk får se sig själva”.

Att Lasse Åberg är så känd idag säger han själv beror på slumpen. Det slumpade sig som så att han på 1960-talet träffade komikern, konstnären och manusförfattaren Ardy Strüwer, som då började göra TV-program och ville ha med honom. 1963 gjorde de programmet Gitarren, för att sedan fortsatta göra program ihop. Som småningom gjorde Åberg barnprogram som Trazan & Banarne (1976 – 1978) tillsammans med Klasse Möllberg, samt medverkade i programmet Zwampen (1984) och var programledare för Disneytajm (1987). Han träffade även Janne Schaffer, vilken började skriva musik till Åbergs och Möllbergs program och Electric Banana Band blev ett faktum, eller som Åberg själv uttryckte det: ”Sedan så började vi med bananbandet”.

Hur det var att spela in den första filmen kommer han ihåg väl, och säger att den har blivit hans Mona-Lisa, och att det är den filmen som folk refererar till när de pratar om filmerna. Det finns folk som har räknat ut att filmen har haft över 30 miljoner visningstillfällen, vilket är väldigt mycket i ett litet land som Sverige. I övrigt minns han allt bakomarbete med både första filmen och dess efterföljare och han säger: ”Det har varit så omväxlande, för en film är ju nere på Kanarieöarna där vi var en period, och en film var vi nere i Alperna och det är ju en väldig skillnad. En film var vi i Stockholms skärgård. Sedan var vi i Skottland”. Han kommer ihåg filmerna med ett visst välbehag, och tyckte det var kul att vara på lite olika platser och filma.

Efter att filmproducenten och manusförfattaren Bosse Jonsson hade sett en del av dessa produktioner, frågade han om Lasse Åberg ville göra film, något han tackade ja till, vilket resulterade i filmerna Repmånad (1979) och Sällskapsresan (1980) med efterföljare. Därtill har han medverkat i andra produktioner som filmen 47:an Löken blåser på (1972). ”Men jag har hela tiden jobbat parallellt som tecknare och grafisk formgivare” säger han.

Stig-Helmers vän, Ole Bramserud, spelas av Jon Skolmen i alla filmerna., Dock har skådespelarna nästan ingen kontakt utanför filmproduktionerna. ”Han bor i Oslo. Jag ringde honom häromdagen och vi skulle ha gjort en grej för TV, men då kunde han inte”, säger Åberg. Jag undrade också om filmerna har gjort någon skillnad i Åbergs kändiskarriär, men han menar att det varken varit plus eller minus, han blev känd redan genom barnprogrammen. Han säger att det kan ha varit barnprogrammen som gjort att Sällskapsresorna sågs av så många. Än så länge har sex filmer om Stig-Helmer Olsson gjorts: Sällskapsresan (1980), Sällskapsresan 2 – Snowroller (1985), SOS – en segelsällskapsresa (1988), Den ofrivillige golfaren (1991), Hälsoresan – En smal film av stor vikt (1999) och The Stig-Helmer story (2011).

Namn: Lars Gunnar Åberg Född: 5 maj 1940 Bor: Bålsta, där ni just nu är Yrke: Grafisk formgivare, har en magisterexamen från konstfack Favorithögtid: Jag gillar julen mest. Då brukar vi samlas i familjen Dold talang: Jag är en djävel på köttfärssås faktiskt Favoritdjur: Jag är väldigt förtjust i vår katt Karlsson. Vad tycker du om Konsum i Ljugarn? Ha ha, den är bra. Konsum i Ljugarn är ju alldeles utmärkt. Där brukar vi handla våra gröpe när vi är på ön. Det är jättekul. Om du hade arbetat med annat än det du gör idag: Något kreativt i alla fall, kanske arkitekt.

Jag undrade naturligtvis om det kan bli en ny uppföljare och han svarar: ”Jag har inga 10-årsplaner så där, det handlar mer om jag tycker jag får en kul idé som jag vill göra, för att det är väldigt arbetsamt att göra en film, så det måste vara någonting som man verkligen tror på.” Ibland dyker det upp idéer, men så känner han att ”nej det här orkar jag inte jobba med”, och då blir det ingenting av det.

Hur det känns att se Stig-Helmer spelas av någon annan har han svårt att svara på, men han ser positivt på att just Ankan tar sig än den rollen. Däremot har han sett föreställningen Banankontakt på Malmöoperan, där en skådespelare spelade Trazan. ”Det tog bara en minut så var man övertygad om att det var Trazan”, säger han.

Sällskapsresan kommer att bli musikal, vilket kompositören för de tre första filmerna, Bengt Palmers, är en del av upphovet till. Dock kommer inte Stig-Helmer spelas av Lasse Åberg utan av Anders ”Ankan” Johansson från komikerduon Anders och Måns.

Stig-Helmer har flera saker gemensamt med huvudkaraktären Helge Jonsson från Repmånad. Därför undrade jag varför det inte satsades på en fortsättning på Helge istället för att göra en ny rollfigur, varpå Åberg åter säger att det beror på slumpen.

KULTUR&NÖJE

Intervju med Janne Schaffer

Fortsättning från föregående sida ”Vi tyckte väl då, både Bosse och jag, han hette ju Helge Jonsson och det var också ett sådant där litet privat filmskämt därför att Bosses pappa hette Helge och han hette Jonsson” säger han och fortsätter: ”Men då tänkte vi att han hade inte tillräcklig nördklang så att i första manuset till Sällskapsresan så hette figuren Stig-Harald, som lika gärna kunnat heta Helge Jonsson där också, men så tänkte vi att det har inte heller tillräcklig nördklang, och då kom jag på att min morbror hette Stig-Helmer och då lånade vi hans namn”.

Text: Jonas Bennemark Foto: Erica Westerlund Uppväxten Hans musikkarriär började 1957 när han byggde en gitarr i träslöjden. Då var han tolv år, då började han att lära sig att spela gitarr. Intresset för musik uppstod av hans föräldrar träffades på musikhögskolan. Hans mamma gick och studerade piano, hans pappa spelade fiol. Redan när han föddes fick han höra musik. Det var mest klassisk musik, mycket kammarmusik som hans pappa spelade. Men han hade lite svårt för den musiken när han var ung. När han hörde Elvis ”Heartbreak hotel”, då tändes hans riktiga musikintresse. Han försökte på piano under skoltiden, han byggde en gitarr i träslöjden, det var så det blev gitarr. Hans mamma var pianolärarinna, han hörde hennes lektioner alldeles för mycket. Det verkade inget kul tyckte han då. - ”Fast mamma spelade väldigt fint, så kände jag att jag kommer aldrig kunna orka lära mig spela sådär bra nånsin.”

Vad gäller TV-produktioner tycker Åberg att det mesta han har gjort har varit roligt, dock var han i sitt första program ”Gitarren” inte särskilt avspänd och, som han själv uttrycker det, asnervös. Det roligaste produktionerna tycker han är Trazan & Banarne. ”Då hade jag med mig Klasse Möllberg som sidekick. Vi hade det väldigt trevligt och vi spelade och sjöng och gjorde små sketcher och härjade”, säger han. Likaså tyckte han att serierna ”Zwampen” och ”Hur bär du dig åt människa” var roliga att göra, men han tror att dessa inte har setts av lika många människor som Trazan & Banarne. Därtill tycker han att Disneytajm också var roligt att göra. ”Då fick jag plocka ut godbitarna ur Disneyproduktioner och visa dem, och jag var rätt hård där, jag ville bara ha med de absolut bästa tidigaste filmerna där”, säger han. Musik: Genom TV-programmen med Trazan & Banarne, genom att Åberg och Möllberg träffade Janne Schaffer, bildades bandet Electric Banana Band, vilka givit ut flertalet musikalbum och TV-produktioner med framförandet av sin musik. Medan Janne Schaffer skriver musiken, är det Lasse Åberg som skriver texterna. Läs mer om Electric Banana Band i Jonas intervju med Janne Schaffer.

Det första bandet han spelade med var Ted and the Caracas, det var några ungdomar som bodde i Blackeberg, där han växte upp. Det var Ted Åström bland annat, de hade lyssnat på Cliff Richard And The Shadows det var lite av den musiken de spelade från början. Sen kom han med och spelade med ett band som hette The Sleepstones och då började de skriva egna låtar också.

Konst och Åbergs museum: Lasse Åberg har tecknat ända sedan han kunde hålla en penna, och sökte sig sedan in på konstfack och tog magisterexamen som grafisk formgivare, vilket är den enda yrkesutbildningen han har. Han har sedan länge samlat på Disneyfigurer och gillar framförallt Musse Pigg. Efter att han träffade journalisten Sture Hegerfors, som fått och samlat på serieoriginal, beslöt de sig för att slå ihop sina samlingar och visa dem. ”Det började då nere i Malmö på Malmö konsthall, och sedan har utställningen vandrat runt på 40 olika länsmuseer och konsthallar, men så tänkte jag att det vore kul om den här samlingen fick ett eget hem och då kom vi på det här att vi skulle bygga Åbergs museum” berättar han. Dock driver inte Åberg museet själv utan får hjälp av svärdottern Carina. Restaurangen i samma byggnad har också arrenderats ut. Detta innebär att Lasse Åberg har mer tid för själva konsten och filmerna. Läs hela intervjun på www.snabelposten.se under Xtra Xtra där.

Han var inspirerad av Toto när han skrev Ted Gärdestad Satellit Han hade spelat in en platta i Los Angeles och hade träffat musikerna, dom var med på hans platta som hette Earmeal som han hade spelat in 1977. Då hade han fått höra ”Hold the line” den påminner lite grann om introt där. Men låten är helt annorlunda. Han har försökt spela utan att röra på tungan, men det blir väldigt konstigt. Han tyckte det var fantastiskt att spela med den bortgångne trummisen och Toto medlemmen Jeffrey Porcaro. Han var otroligt duktig, väldigt impulsiv. Han tyckte det var jätte roligt han påminner rätt mycket om Per Lindvall som han spelade med. ABBA Jag spelade aldrig med ABBA live, men får uppleva det lite grann nu, på hyllningsturnéer i Tyskland. Det kommer uppåt en 10 000 personer per konsert och det är alltid spännande att få känna det. Det är alltid kul när det kommer mycket folk.

Namn: Janne Schaffer Favoritmat: Vit sparris med hollandaisesås, Hälleflundra med champagnesås, Glass med chokladsås, Frukt och grönsaker. Favoritmusik: The Beach Boys, Frankie Valli & The Four Seasons Favoritglass: Vanilj och chokladglass Favoritgodis: Choklad Favoritgitarrist: Rune Gustafsson, Jimi Hendrix, Pat Metheny och Jeff Beck Bandets historia började 1976 då Lasse och Klasse gjorde ett program. Janne gjorde signaturen till det programmet. Sen bildades Electric Banana Band 1980. ”I den andra serien fick Lasse för sig att vi skulle ha ett band med djurtema, eftersom Trazan och Barnane levde i djungeln. – Så skulle vi ha våra djur i djungeln tror jag.”

Han har spelat på ungefär hälften av ABBAS låtar, men har aldrig tänkt på hur det skulle ha blivit om han hade blivit en permanent medlem. Det var deras grej hela tiden jag tyckte det var roligt att jobba med dom. ”Jag är väldigt stolt att jag fick vara med där, om jag hade komponerat låtarna hade det nog låtit annorlunda, men det var deras kompositioner. Jag tycker dom är jättebra. Men jag är jättenöjd att jag bara var med som studiomusiker på deras spelningar. Jag lärde mig mycket.” Skriva musik till Dödsdansen - ”Det var väldigt roligt, det var väldigt annorlunda för mig att få ett uppdrag att skriva musik till August Strindberg det har jag aldrig gjort förut, och det var för att jag kände Johannes Brost som hade förslagit det och det var jätte roligt. Det är alltid roligt att skapa musik till nånting som man inte riktigt vet vad det blir”.

Lasse skriver alla texterna och Klasse är den som är med och uppträder och sjunger alla låtarma. Sen så har det bytts medlemmar hit och dit från och till hela tiden. ”Egentligen är vi tolv personer på scen. Vi är tre frontmän.” Bandnamnet Det fanns ju Electric Light Orchestra och Janne spelar ju elgitarr, så det var inte konstigare än så. Electric Boys fanns det något som hette också. Skapandet av Electric Banana Band ”Det var Lasses idé alltihopa vi gjorde först låtar som James Hollingworth och Karin Ljungman hade skrivit, så det var inte våra egna låtar. Jag skriver väldigt mycket musik, och Lasse tycker det är kul att skriva texter. Så skapade vi egen karaktär då, så det var jätteskojigt.” Deras musik handlar om olika saker. Många låtar handlar om miljön, att man inte kastar batterier till höger och vänster, och mot mobbing. Det finns en låt som handlar om vegetarian, tropicalfruits. Det är allt möjligt. Comebacken på Sweden Rock ”Det var häftigt tänk att 30-35 tusen personer, tänk att alla står där och sjunger med i alla våra låtar, det är en magisk känsla. De var så otroligt glada, det var en succé kan man väl säga.”

Electric Banana Band DET HÄR ÄR ELECTRIC BANANA BAND: Namn: Lars Gunnar ”Lasse” Åberg. Född: Den 5 maj 1940 i Hofors. Yrke: Grafisk designer, konstnär, filmregissör, manusförfattare, musiker och skådespelare. Namn: Klas ”Klasse” Möllberg. Född: Den 21 april 1948 i Katrineholm. Yrke: Artist, sångare och skådespelare. Aktuell: Som en av artisterna i Allsång på Skansen 2014. Turnerar i sommar med Electric Banana Band. Namn: Jan Erik Tage ”Janne” Schaffer. Född: Den 24 september 1945 i Stockholm. Aktuellt: Gör de ett TV-Program just nu som heter True Story om Electric Banana Band. Det kommer mars-april på SVT.

Låten ”Vi vill bo i en bananrepublik” handlar om miljön, där luft går att andas, att alla mår bra. ”Sen så har vi tänkt på bananomsorgen, höja bananomsorgen, höja bananbidraget. Vi leker lite grann med ord där, eller Lasse gör det.” Bandet Swedish Mouse Mafia ”Det är en lek med ord, det är Mouse istället för House vi gjorde en låt till museet där faktisk, det var en ko som hette Daisy. Så låten heter disko, jag är ingen vanlig ko vi leker lite med ord eller Lasse gör det. I första hand tänker vi på att vi ska ha en bra miljö och växa upp i framtiden.” I vår kommer boken Zingalongtajm och är på Rabén & Sjögren förlag. Där finns 25 av deras låtar med bakgrunder och så är det noter, så finns det lite bilder och lite historier om deras spelningar och vad de gjort. ”Det känns väldigt roligt att ha med.”

KULTUR&NÖJE

Glada Hudik-teatern J

ag och Malin skulle träffa Glada Hudikteatern på Cirkus i Stockholm för en intervju. När vi kom fram var det mycket folk där. Vi fick gå in på sidan och när vi kom in fick vi Namn:Pär Johansson se resten av Glada Hudikteatern. Inte alla dock, för vissa gjorde sig i ordning sig till föreFödd: 1970 ställningen. Sen visade dom oss var jag skulle intervjua Mats Melin. Bor: Hudiksvall Jag intervjuade honom inne i en loge, så då fick jag och Malin se hur dom förebredde sig till föreställningen. Foto: Per Trane Efter intervjun frågade jag om jag kunde få göra en snabb intervju med Pär Johansson. Han svarade ja. Efter intervjun så frågade Pär om vi skulle se föreställningen och då svarade jag att vi ville se. Men att vi inte hade råd. Då sa Pär: här får ni två biljetter till Trollkaren från Oz. Så nu kunde jag och Malin se Trollkaren från Oz. Efter föreställningen fick jag och Malin gå bakom kulisserna via scenen. Då fick vi se vissa som var med i föreställningen. Sen åkte jag och Malin hem. Jag och Malin gillade föreställningen.

En intervju med Pär Johansson Vad var din barndoms drömjobb? Det är flera saker, jag ville bli brandman, och jag drömde om att bli fotbollspelare eller bli präst.

Har skådespelarna förändrats som människor och i så fall hur? Ja det tycker jag, dom har förändrats till största delen för att dom har fått en egen identitet, att dom blir en person. Det blir inte en homogen grupp med utvecklingsstörda. De blir människor, individer som klarar att göra saker.

Vad gillar du för mat? Potatisgratäng med köttbit och bearnaisesås. Jag gillar frukt också. Vad gillar du och göra på fritiden när du inte jobbar? Jag gillar att gå på trav. Jag är intresserad av hästsport. Hur kom det sig att du startade Glada Hudikteatern och ville jobba med dom som har funktionsnedsättning? Jag ville inte jobba med funktionsnedsättning. För jag ville bli fotbollsproffs. Jag fick ALU- praktik då tvingades jag dit för att göra det och det var bra för mig, för jag hade jätte mycket fördomar. När jag hade bekämpat mina fördomar så tyckte jag att jobbet var toppen. Då hade jag en dröm till om att jobba på teater. Om jag fick jobba med det jag tycker om då blir det bra. Då startade jag Glada Hudikteatern. Har du haft andra jobb än att hålla på med film och teater? Nä, när jag var 18 år var jag arbetslös. Jag hade några sommarjobb, men inget större. Jag jobbade på ett trävarulager, men det var inget för mig. När märkte du när det började gå bra med teatern och hur kändes det? Det var 2007 när vi tog steget från Glada Hudik till Cirkus och då vände det för oss. Det största momentet är att jobba mot fördomar och vad omgivningen tycker. Det kändes helt fantastiskt, för alla människor förtjänar en plats oavsett om har en funktionsnedsättning eller är normalstörd.. Trodde du att ni skulle bli så här kända? Nä ingen aning.

Hur kom det sig att ni spelade teater i New York? Det var så att vi ville ta teatergruppen på en resa till en annan kultur och möta andra människor, för många av dom hade inte varit utomlands, och vi tänkte att det här blir en utmaning att resa dit. Och manifestera att vi gör något bra. Eftersom många svenskar utvandrade till USA i början av 1900-talet och slutet av 1800-talet, så tänkte vi att då utvandrar vi också. Och visar vad vi har gjort. Hur får du inspirationen till teaterpjäserna? Dels att jag jobbar med fantastiska människor, men dels också att jag har mycket idéer själv. Så en kombination av bra omgivning och min egen kreativhet gör så att jag får inspiration. Hur kom du på att ni skulle spela Trollkaren från Oz? Jag tyckte att temat passade oss som handen i handsken. Trollkarlen från Oz handlar ju om människor, som söker efter saker som man inte har. Då tycker jag att det är bättre att ta fram dom saker man faktiskt har, så får man en identitet där ifrån. Vad är nästa projekt efter Trollkaren från Oz? Vila ett år, nej då vi ska åka till Portugal på en träningsresa, där vi både ska hålla på med teater och träning. Kanske Snabelposten också ska åka med på? ”Skratt”

Har du ändrats som person? Ja det har jag gjort. Ju äldre man blir ju mer vis blir man, ju mer livserfarenhet man får desto enklare blir det att ta beslut.

Trollkarlen från Oz med Glada Hudik gänget 18 November på Cirkus i Stockholm

lada Hudik teatern har under hela våren och hösten varit ute på turné, med sin föreställning Trollkarlen från Oz. Den avslutades på Cirkus i Stockholm den 26 november. 18 November åkte jag och Ida till Cirkus för att intervjua Mats Melin och Pär Johansson. Ida intervjuade och jag tog bilder. När vi kom dit så åt dom precis mat, men vi fick sitt med och prata lite. Pär var på möte, men Mats var där, vi gick upp till kostymrummet för att intervjua Mats. När vi kom ner igen, fick vi varsin t-shirt och varsin DVD skiva. Sedan kom Pär och då intervjuade vi snabbt honom också.

Pjäsen är en modern tolkning om Trollkarlen från Oz. Den handlar om en trollkarl, en ond häxa, plåtgubbar, fågelskrämmor, en hund som drömmer om Hollywood, en klimattjej som har 100 vänner på ”Facebook” och många flera.

Efter intervjuerna pratade vi med några av dom andra, dom spelade kort. När klockan var 19.00 visade dom var vi skulle sitta (vi fick fribiljetter ), vi satt på tionde raden från scenen. Klockan 19.30 började föreställningen.

Dom som har fördomar mot funktionshindrade borde verkligen se den här ”varning era fördomar kommer att få sig en käftsmäll”.

Om föreställningen En modern tolkning av och med Glada Hudik gänget. Föreställningen handlar om tvillingarna Amelia och Albin, som togs ifrån deras mamma direkt efter dom hade fötts 1955. Läkarna meddelade att barnen är onormala. Det bästa deras mamma kunde göra var att lämna bort sina barn och glömma att dom någonsin hade fötts. Innan läkaren går vänder han sig om och säger ”Nu hade ni otur fru Kindbom”. Deras mamma kommer aldrig över dom orden. Barnen sänds till en institution. Till institutioner skickades annorlunda barn för att dom inte skulle vara ute bland vanligt folk. Barnen trivdes inte där, det var ensamt och smärta både dag och natt. Amelia var redan från födseln vacker, men sval och svåråtkomlig som person. Albin var kontrollerad och krävde uppmärksamhet på sina villkor. Barnen drömde om ett bättre liv och för att skydda sig själva skapade dom ett fantasiland, landet Oz. En plats där alla skulle få vara på sitt sätt och där ingen bestämde vad som var fel eller rätt. Men hur mycket man än drömmer och hoppas så blir det ändå inte alltid som man har tänkt sig… eller?

Låtlista • • • • • • • • • • • • •

En mäktig man Farväl Olyckan ler Allt på ett kort Resan till Oz Lyckans brunn Ouvertyr Hundens bästa vän Jag är en fågelskrämma, jag Jag vill gå bredvid dig Onda häxans sång Ljus blir till mörker Folkets hymn

Minnen för livet – Vänner för livet Tack för att ni tog bra hand om oss och för en lyckad kväll!

En intervju med Mats Melin

Vad gillar du att göra på fritiden när du inte jobbar? Det är mycket, jag jobbar som vaktmästare på sjukhuset, på fritiden gör jag inte så mycket.

När är du född? 1969

Vad är det roligaste som du har gjort? Det är mycket, i New York har jag varit. Det var våran ledare Pär Johansson som drog in mig i en amerikansk polisbil, han frågade först, sen öppnade han dörren och sa ta in den här rövaren. Sen satt jag i en polisbil.

Vad gillar du för mat? All mat Hur länge har du bott i Hudiksvall? I några år i alla fall. 1990 dog min pappa, det var i anslutning till det. Sen var det tråkigt för mig då. Då började vi att dela upp oss, jag, min bror och min mamma. Min mamma hade flyttat upp först, sen kom brorsan och sen flyttade jag också.

Hur kom det sig att du ville hålla på med teater? Det är väldigt kul här på teater. För det är många av dom som skötte om mig och uppskattning och allting.

KULTUR&NÖJE Göran Gillinger skådespelare

u har jag varit i Stockholm för att intervjua Göran Gillinger. Han är skådespelare och har varit med i både filmer och TV. Namn: Anders Göran Gillinger Han är nog mest känd som Raspen i Rederiet. Men har även varit med Född: 1973 som Tobias i En fyra för tre. Bor: Traneberg Och många filmer och serier till har han gjort. Han har gjort en del Favoritchips: Salt & vinegar teater. Gör på fritiden: Läser böcker, spelar dataspel Hur fick du rollen som Raspen i Rederiet? och hänger med mina barn Jag hade precis gått klart på teaterlinjen på Södera Favorithusdjur: Jag har inget husdjur. Latin, så sprang jag på auditions där dom sökte folk. men när jag var liten så hade vi katt Ibland sökte dom en 12-årig tjej men då åkte jag dit Storlek på skorna: 42 ändå. Jag tänkte det kanske behövde en kille. Då var det en rollcastare som tröttnade på mig. Det var hon som sa: ta honom så slipper vi den här muppen. Så fick jag provfilma och fick rollen. Så det var via tips från en Har du något speciellt minne från Rederiet? Ja jag har ganska många. Ett speciellt minne det är första castare. inspelningsdagen, då var jag så nervös för jag visste inte var jag skulle ta vägen. Vad tyckte du om att vara med i Rederiet? Då kom Johannes Brost fram och hjälpte mej för han såg Det är nästan 21 år sedan jag var med. Jag minns bara att att jag var nervös. Det kommer jag ihåg ganska tydligt. det var en väldigt rolig tid, för jag var ju så ung, jag var bara med i 25 eller 27 avsnitt också, så jag var inte med så mycket. Har du några funderingar på att byta jobb? Nej inte att byta jobb, men kanske jag vet inte, men jag tror att håller jag på mycket med teatern så här, men jag har sett en del som har gjort det. Om man håller på med det i flera år, teater så här, tränar så kanske man hamnar på bioduken. Jag skulle vilja göra en sån där amerikansk biofilm, med lite action. Jag gillar mitt jobb.

Jag spelade tre olika roller där. Jag spelade boss där, sedan var det komedi, magisk och lite sådana saker. Sedan spelade jag i Hur många lingon finns det i världen, och i Hur många kramar finns det i världen. Där spelade jag en kille som heter KjellÅke. Han är lite dryg men han ser till så att ingen ska vara uppkäftig, sådana saker. Han är en lugn person som ser till hur det blir för alla andra.

Hur gick det till när du blev ICA Jerry? Jag fick en praktikplats, men det är inte så, för jag heter ju Mats Melin. Så fick jag namnet av en kille som heter Kent Bengtsson, han som är koncernchefen på ICA. Det var han som gav mig den där artistnamnet ICA Jerry. Det namnet har spridits över hela Sverige nu.

Hur kändes det när du fick veta att ni skulle spela in en film och att den skulle gå på bio? Vi gjorde filmen först, sen när den blev klar så den första filmen. Och sen det som inte fanns med gjorde dom en till film om. Då gjorde vi kramar filmen. Det gjorde vi i alla fall. Hur kändes det att jobba med Claes Malmberg? Det är nästan en kompis till mig, han och jag har roligt tillsammans. Vi träffas inte så ofta, vi träffas ibland, men inte så ofta. men vi har roligt tillsammans. När vi var i Malmö och spelade så träffade jag honom där. Sen har jag träffat två till där nere, en som är med i Dobbidoo, Lasse Kronér, och sen har jag träffat Petra Björkquist.

Hur lång tid tar det att spela in en ICA reklam? Vi börjar klockan 07.00 och så håller det på hela dagen till 19.00 på kvällen. Mellan där har vi lunch. Det måste man ha. Hur ofta spelar du in ICA reklam? Inte så ofta, men det är olika. Men det tar en hel dag att hålla på med det.

Vad är din favoritstad? Min favoritstad är Hollywood. För jag vill hålla på med egen actionrulle. Det kommer bli jätte bra det. Håller jag på mycket med teatern så här, får se hur det fungerar med teatern, mycket som helst. Får se om tio år efter hur jag gör, då hamnar jag på filmduken och spelar in den där filmen som jag inte har gjort.

Vad tycker du om han som spelar ICA Stig? Han är en göteborgare från början, men han är bra att spela med. Så jag tycker om honom i alla fall. Vad har du spelat för roller? Det är olika roller . Det är ICA Jerry, nu hunden Totto och lite annat. Sen spelade jag i Elvis.

Har du något annat på gång just nu? Nu spelar jag då ”Jobba för Två” nere i Malmö så det är det jag gör. Sen ska jag göra Nyköpingsdebut i sommar. Det är bara det jag vet om. Vilken skådespelare skulle du vilja jobba ihop med? Krister Henriksson har jag haft som lärare och professor. Han skulle jag gärna vilja jobba med för han tycker jag är väldigt bra. Sen har jag haft den stora turen att få jobba med dom flesta så att jag har varit ganska lyckligt lottad. Är det här du vill jobba med i framtiden? Jag vet inte. Jag har hållit på så länge så nu är jag lite trött på det men jag vet inte vad jag ska göra annars. Det är det som är problemet. Vad är ditt största drömjobb: är det skådespelare eller något annat? Jag får nog leva lite i min dröm att få vara skådespelare, för det var det jag ville när jag var ung och det har jag lyckats försörja mig på så länge så det tycker jag är jättekul. Annars vill jag bara vara en bra pappa till mina barn.

Hur många filmer har du varit med i? Oj jag har varit med i 3 eller 4 Vilken är din favoritfilm du ha varit med i? Den har jag inte varit med än. Jag väntar på den fortfarande.

Är det någon ny inspelning som du har på gång? Ja det är lite så där som kanske kommer dyka upp till vår, men jag får tyvärr inte prata om det än.

Är det mycket jobb när man är med på film? Ja som frilansande skådespelare framförallt är det väldigt mycket jobb. Som nu jobbar jag i Malmö på helgen och spelar teater. Man får pendla väldigt mycket, åka och flytta och röra på sig så det är väldigt mycket jobb.

Är du med i många musikaler med tanke på att du sjunger i rollen som Hertig Erik? Ja jag gjorde ”Jesus Christ Superstar” i våras i Finland på Svenska teatern i Åbo. Sen så gjorde jag ”Mästerkatten i stövlar” musikalen på Musikaliska i Stockholm. Som sagt, jag är inte van vid det. Det var jättekul eftersom jag inte kan det, så var det väldigt spännande att prova på. Sen är det ett annat musikalprojekt som påbörjas nu i januari som jag inte riktigt vet än vad det blir, men det ska bli jättespännande.

Hur gör man innan man kommer in på teaterlinjen? Man ska hitta texter som man ska söka med som man tycker väldigt mycket om, som man tycker är kul att göra. Man ska inte försöka ta texter som man tror juryn kommer att gilla utan man ska gilla själv det man gör. Så ska man bara ha roligt.

Hur var det att spela Tobias i En fyra för tre? Det var jättekul. Vi viste inte vad vi höll på med så vi hade mest roligt men det var väldigt slitsamt. Det var väldigt mycket jobb.

Hur många teaterpjäser har du varit med i? Oj, en miljon känns det som. Vilka slags roller brukar du göra? Mycket fysiska roller, snubbla och så där, ramla. Komedi har jag gjort. Det brukar bli lite olika så där. Nu har jag helt plötsligt dom två senaste åren gjort musikaler, det tycker jag är jätteläskigt. Det är lite en ny sida.

Är du bra på matlagning med tanken på att du gör det i En fyra för tre? Nej jag skulle nog vilja vara bättre men jag är ok. Jag lär mig mer och mer nu.

Vilket tycker du är det bästa, teater eller TV? Jag tycker det är lika bra på två olika sätt. Teater är ju mer direktkontakt. Publiken sitter ju där så får man reaktioner. TV är ju roligt att se när man har klippt ihop scener och det visas. Jag kan inte välja. Det är två olika sätt att jobba så båda sätten är lika roliga fast på olika sätt.

Vad var roligast, Rederiet eller En för fyra för tre? Dom var roliga på olika sätt. En fyra för tre var roligt just för att det var komedi. Hela idén var ju att vi skulle ha roligt, att det skulle vara kul. Rederiet var ju kul för att det var mitt första stora riktiga jobb. Jag tycker nog att dom var lika roliga.

Har du jobbat med något annat än teater och TV? Nej.

Hur långt var Raspens pass på Freja? Jag kommer inte ihåg. Åtta månader höll vi på så man filmade ett och ett halvt avsnitt i veckan, så gjorde vi. Så repade man i en dag. Det var längesen.

Vad har din största roll varit? Min största roll? Det var när jag blev pappa. På TV och teater så är En fyra för tre rent tidsmässigt nog det största.

SERIE Tack för att du lånar ut kärran, Bosse. Det kommer gå mycket lättare att flytta posten nu. Ingen orsak.

Jens & Muro Det är så goda grannar gör. Man ska vara lyhörd och uppmärksam, alltid beredd att ställa upp när man blir ombedd, utan att förvänta sig belöning.

Som att t.ex. hålla koll på posten när dom är på semester?

Så, visst var det den 14:e du hade grillfest?

är man källsorterar papper, så sorteras tidningar och förpackningar (papperskassar, kartonger) separat för att det återvunna pappret ska ha jämnare kvalitéet. Av returpapper kan man tillverka pappersprodukter som inte behöver ha så hög kvalitet, som wellpapp, tidningspapper eller hushållpapper. Man kan återanvända pappersfiber ungefär 6 gånger, innan det blir för nött, därefter bränner man det för värme istället. Man ska inte slänga kuvert i pappersåtervinningen, utan de ska slängas i brännbart. Det är för att limmet på kuverten gör så att pappret fastnar i maskinerna på pappersbruken och förstör dem. Inbundna böcker ska man också lägga i brännbart, däremot går det bra att stoppa pocketböcker i tidningsinsamlingen.

Enkla och goda vaniljmuffins Ca 12 st 2 dl mjöl 1,5 dl strösocker 1,5 tsk bakpulver 1 tsk vaniljsocker 125 gram rumsvarmt smör 2 st ägg 2 msk mjölk 1 Börja med att vispa ihop alla ingredienser ordentligt förutom mjölken. 2 Sedan tillsätter du mjölken under omrörning 3 Till sist häller du upp smeten i muffinsformar och gräddar den i mitten av ugnen i ca 20 minuter i 170 grader.

Erica Westerlund

Nästa nummer kommer 1 april 2015