Vasa Elektiska Årsberättelse 2016

Page 1

ÅRSBERÄTTELSE


Innehåll 2 Nyckeltal 4 Verkställande direktörens översikt 6 Strategi 8 Styrelsens verksamhetsberättelse 12 Samhällsansvar och personal 14 Koncerntjänster 15 Elhandel 16 Fjärrvärme 18 Vasa Elnät Ab 19 Oy RAVERA Ab Utdrag ur det reviderade bokslutet Koncernen Vasa Elektriska och Vasa Elektriska Ab 22 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Finansieringsanalys 25 Noter till bokslutet 39 Miljööversikt Särredovisade bokslut 40 Elhandel 40 Fjärrvärme

Avkastning på investerat kapital (%)

10 procent

15

12

11

14

2012

2013

2014

2015

Personal

173 personer

Dotterbolagens bokslut 41 Vasa Elnät Ab 41 Oy RAVERA Ab 43 Förvaltningsrådets utlåtande

Soliditet (%)

67 procent

2

67

63

63

67

2012

2013

2014

2015


Nyckeltal Omsättning 150

149

142

141

141

milj. euro

Räkenskapsperiodens vinst 24

24

23

30

2012

2013

2014

2015

0,80

22

milj. euro

Likviditet Quick Ratio

0,91

0,85

0,72

0,60

2012

2013

2014

2015

Investeringar

Rörelsevinst (%)

20

13

procent

milj. euro

16

19

20

26

25

57

36

27

2012

2013

2014

2015

2012

2013

2014

2015

3


” Kundbelåtenheten är resultatet av ett väl utfört arbete och skapar goda förutsättningar för de kommande åren

4


Verkställande direktörens översikt Ekonominyheterna har under senare tid varit positivare än på många år. Rapporteringens tyngdpunkt har dock förflyttats från ekonomi och energi till politik; Brexit och valet av Trump till president har präglat år 2016. Samtidigt har det politiska språkbruket förändrats och skärpts. Med tanke på energimarknaden tycktes klimatavtalet som världens länder enades om i december 2015 i Paris som ett stort framsteg. Enigheten på mötet hade varit större än under något tidigare klimatmöte. Trender som tyvärr kan urvattna Parisavtalets gemensamt fastställda klimatmål är den tilltagande nationalismen och protektionismen. År 2016 började marknadspriset på olja och stenkol stiga igen och det har inneburit att särskilt den ryska ekonomin piggnat till. Den sjunkande pristrenden på elmarknaden stannade av och under två månader på hösten noterades högre marknadspriser än under början av året. Utbyggnaden av vindkraft är på grund av beslutet att avskaffa inmatningstariffen för vindkraft för närvarande intensiv. För att omfattas av tariffen gäller det att snabbt slutföra uppstartade vindkraftsprojekt. När påbörjade parker har färdigställts kommer vindkraftsmarknaden i Finland sannolikt att gå på sparlåga i många år. Den inhemska elförsörjningens beroende av importenergi nådde i fjol en ny rekordnivå: 22,3 procent av elen kom från utlandet. Nuvarande kraftproduktion läggs på många håll ner eller försvinner från marknaden, inte bara i Finland, utan även i de övriga nordiska länderna. Det ser ut som om elmarknaden på grund av de störningar som stödsystemen för förnybar energiproduktion har lett till skulle behöva ett särskilt system för att garantera en fortsatt regler- och kraftproduktion. Energiförbrukningen år 2016 steg på grund av det förhållandevis kyliga vädret. Ny vindkraft togs i bruk på flera orter. Samtidigt fick vi uppleva årtusendets svagaste vindar och resultatet var en avtagande ökning av vindkraftsproduktionen. I Sverige hotas vindkraftens lönsamhet av raset i priserna på elcertifikat.

VASA ELEKTRISKA FORTFARANDE STARKT Vasa Elektriskas omsättning ökade något och det operativa resultatet exklusive poster av engångskaraktär var bättre än föregående år. Undersökningar visar att Vasa Elektriska och Vasa Elnät har landets nöjdaste kunder. De största enskilda investeringarna riktades till vindkraft efter att vindkraftsparken i Santavuori färdigställts på sommaren och byggandet av vindkraftsparken i Ömossa i Kristinestad fortsatte. På sommaren färdigställdes också det nya kraftverket i Brahestad i anslutning till stålfabriken. Investeringar i el- och fjärrvärmenätet genomfördes som tidigare. Försäljningen av elenergi var större än någonsin och under senare delen av året började antalet kunder öka. Det låga elpriset innebar dock att omsättningen för elhandeln krympte jämfört med året innan. Lönsamheten i elhandeln förbättrades efter flera års kontinuerlig försämring. Omsättningen för fjärrvärme steg i och med att energiförbrukningen på grund av det kalla vädret ökade. Fjärrvärmens resultat var bättre än året innan. Det låga marknadspriset på el har gjort kondensproduktionen olönsam och utgör nu ett hot mot samproduktionen av el och värme. Marknadsläget kommer under de närmaste åren att vara den största utmaningen mot basproduktionen av fjärrvärme i Vasa. Vasa Elnät Ab:s omsättning ökade och resultatet förbättrades. Bolagets kostnadseffektivitet har bibehållits på en god nivå. Investeringarna i elnätets vädersäkerhet har fortsatt och nyckeltalen för elens kvalitet har förbättrats. Det andra dotterbolaget, Oy RAVERA Ab, uppvisade för andra gången i bolagets historia ett underskott i bokslutet. Entreprenadaffärsverksamhetens lönsamhet är osäker, dels på grund av övergången från luftledningar till jordkablar och dels i och med att de stora nätinnehavarna ändrat spelreglerna för konkurrensutsättning i branschen på ett sätt som gynnar stora entreprenörer. Koncernen Vasa Elektriskas höga kundbelåtenhet är resultatet av ett väl utfört arbete och skapar goda förutsättningar för framgång under de kommande åren. Jag tackar personalen samt styrelsens och förvaltningsrådets medlemmar för ett väl fungerande samarbete. Hannu Linna verkställande direktör

5


Strategi

Operativ spetskompetens =

Anskaffning • • •

rätlinjiga, effektiva verksamhetsprocesser som för kunderna innebär smidiga kontakter och förmånlig energi.

En tillförlitlig och effektiv användning av nuvarande produktionskapacitet. Satsning på samproduktion av el och värme samt koldioxidfri produktion (vatten-, vind- och kärnkraft). Fjärrvärme produceras i form av samproduktion av el och värme i Vaskiluodon Voima Oy:s och Westenergy Ab:s produktionsanläggningar.

VÅRA KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER • • • •

FJÄRRVÄRME

Kärnaffärsverksamheter

6

Prissättning Inköpsstruktur Riskhantering Elektroniska tjänster

ELÖVERFÖRING


Strategiska prioriteringar 1. Kostnadseffektivitet 2. Lönsamhet 3. Tillväxt

Målsättningar • •

• SÅ NÅR VI VÅRA MÅL • • • • •

En fungerande arbetsgemenskap Rätt dimensionerade resurser Samarbete med intressegrupperna Ett begränsat urval tjänster och produkter Okomplicerade processer

Skapa kundmervärde genom operativ spetskompetens. Upprätthålla och utveckla ett pålitligt och fungerande el- och fjärrvärmenät för näringslivet och invånarna inom verksamhetsområdet. Bevara fjärrvärmens ställning som den mest uppskattade uppvärmningsformen i Vasa och uppnå en situation där andelen utsläppsfri fjärrvärmeproduktion är större än i andra stora städer.

ELHANDEL

7


Styrelsens verksamhetsberättelse

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN Jämfört med föregående år steg energiförbrukningen i Finland. Ökningen beror på att medeltemperaturen under året sjönk till en nivå som närapå motsvarar den normala temperaturen på lång sikt. Den långvariga lågkonjunkturen upphörde och detta resulterade i att företagens orderstock ökade och att nedgången i näringslivets energiförbrukning stannade av. Den energimängd som Vasa Elektriska levererade tilltog på grund av en ökning i både den förbrukade värmeenergin och den på marknaden sålda elenergin. Till följd av konkurrenssituationen sänktes priset på elenergi i början av året och på nytt i början av maj. Koncernens omsättning ökade en aning trots att prisnivån sjönk. På grund av exceptionellt stora andra inkomster under jämförelseåret, en försämring av intressebolagens inkomstandel och lägre placeringsintäkter var resultatet sämre än föregående år. Koncernens operativa rörelsevinst var fortfarande bättre än året innan. Förutom sedvanliga investeringar i fjärrvärme- och elnätet togs vindkraftsparken i Santavuori i Ilmola samt Ravolas förnyade masugnsgaskraftverk i Brahestad i bruk. Byggandet av en vindkraftspark i Ömossa i Kristinestad pågår. Jämfört med föregående år minskade den totala mängden investeringar avsevärt. Vasa Elektriskas produktionsinvesteringar förverkligas via EPV Energi.

EKONOMISK UTVECKLING År 2016 uppgick koncernens omsättning till 141,2 (140,7) miljoner euro. Omsättningen steg med 0,4 procent jämfört med året innan. Däremot sjönk rörelsevinsten med 22,9 procent och utgjorde 28,2 (36,6) miljoner euro. Moderbolaget Vasa Elektriska Ab:s omsättning steg och utgjorde 106,3 (106,1) miljoner euro, men rörelsevinsten sjönk till 18,8 (23,0) miljoner euro. Elhandelns omsättning utgjorde 72,2 (75,5) miljoner euro. Fjärr-

8

värmens omsättning uppgick till 34,5 (31,0) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s till 32,3 (30,7) miljoner euro. Oy RAVERA Ab:s omsättning var 11,9 (12,8) miljoner euro. Elhandelns rörelsevinst var 10,8 (15,1) miljoner euro, fjärrvärmens 9,5 (8,5) miljoner euro och Vasa Elnät Ab:s 8,9 (8,0) miljoner euro. I samband med att Oy RAVERA Ab förlorade en betydande kund uppstod anpassningskostnader som ledde till att bolagets rörelsevinst sjönk till -0,3 (+0,6) miljoner euro. Koncernens resultat för år 2016 belastas av en kostnad av engångskaraktär, som uppstod till följd av nedskrivningen av värdet på ägandet i Mervento samt på dotterbolaget Oy RAVERA Ab:s frivilliga pensionslösning. Värdet på posterna som försämrade resultatet uppgick till totalt ca 1,2 miljoner euro. Engångsposterna som förbättrade koncernens resultat var en stor enskild anslutningsavgift för produktionen, en del av försäljningen av lagret för tungt bränsle som intäktsfördes under räkenskapsperioden samt en andel av energikoncernen EPV:s resultat. Värdet på posterna som förbättrade resultatet uppgick till ca 1,1 miljoner euro. Under jämförelseåret 2015 belastades resultatet av kostnader av engångskaraktär, som uppstod till följd av att kärnkraftsprojektet Olkiluoto 4 avbröts, produktionen i kolkraftverken i Tahkoluoto och Kristinestad upphörde samt av kostnader om 4,5 miljoner euro som uppstod till följd av nedskrivningen av värdet på ägandet i Mervento. Koncernens resultat för 2015 förbättrades av försäljningen av den gamla kontorsbyggnaden och teckningsrätterna för vindkraftsandelarna samt av andelen i energikoncernen EPV:s resultat, sammanlagt 12,7 miljoner euro. Under verksamhetsåret var moderbolagets elförsäljningsvolym 1 908 (1 793) gigawattimmar (GWh), fjärrvärmeförsäljningens 685 (615) GWh och Vasa Elnät Ab:s 977 (938) GWh. Till följd av tidigare nämnda kundförlust steg koncernens relativa andel av den interna entreprenaden i Oy RAVERA Ab:s verksamhet jämfört med föregående år. Under räkenskapsperioden uppgick koncernens vinst till 21,5 (30,3) miljoner euro och moderbolagets vinst till 16,8 (18,9) miljoner euro.


(hallituksen kuva)

Vasa Elektriska Ab:s styrelse: Miapetra Kumpula-Natri, Seppo Rapo, Joakim Strand (ordförande), Teija Laitinen och Mauri Holma (vice ordförande)

CENTRALA NYCKELTAL FÖR KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS EKONOMISKA STÄLLNING KONCERNEN Nyckeltal

MODERBOLAGET

2016

2015

2014

2013

2016

2015

2014

2013

141 198

140 658

141 642

149 282

106 263

106 088

110 412

116 383

Förändring av omsättning, %

0,4 %

-0,7 %

-5,1 %

-0,3 %

0,2 %

-3,9 %

-5,1 %

Rörelsevinst %

20,0 %

26,0 %

19,7 %

19,5 %

17,7 %

21,7 %

16,9 %

17,1 %

Avkastning på eget kapital % *)

9,1 %

13,6 %

11,3 %

12,9 %

9,4 %

13,6 %

12,3 %

12,8 %

Avkastning på investerat kapital % *)

9,7 %

13,5 %

10,9 %

12,3 %

8,9 %

11,9 %

10,4 %

12,0 %

Soliditet % *)

66,8 %

66,7 %

62,6 %

63,1 %

53,6 %

54,2 %

51,1 %

52,6 %

0,8

0,6

0,7

0,9

0,5

0,4

0,5

0,7

Omsättning 1 000 €

Likviditet (Quick Ratio)

-2,2 %

*) I beräkningen har anslutningsavgiftsskulden beaktats som eget kapital.

9


BRUTTOINVESTERINGAR Bruttoinvesteringar (1000 €)

2016

2015

2014

2013

26

15 486

14 482

34 798

2 531

2 442

3 236

1 798

217

1 513

8 850

15 159

10 633

8 304

10 287

12 809

Oy RAVERA Ab

60

272

179

163

VS Vindkraft Ab

-

-

-

-

-444

-920

-542

-8 143

13 023

27 097

36 492

56 584

Vasa Elektriska Ab – Elhandel Vasa Elektriska Ab – Fjärrvärme Vasa Elektriska Ab - Tjänster Vasa Elnät Ab

Koncernelimineringar Totalt

Under verksamhetsåret uppgick koncernens bruttoinvesteringar till 13,0 (27,1) miljoner euro.

FINANSIERING Anslutningsavgifterna i koncernen uppgick till 1,4 (1,3) miljoner euro. De räntebärande skulderna var 64,9 (58,1) miljoner euro 31.12.2016. Likviditeten steg under året. Vid bokslutstillfället var de likvida medlen 7,3 (1,3) miljoner euro.

CENTRALA NYCKELTAL FÖR KONCERNENS OCH MODERBOLAGETS PERSONAL KONCERNEN Personal

MODERBOLAGET

2016

2015

2014

2013

2016

2015

2014

2013

Antal anställda i genomsnitt under räkenskapsperioden (deltidsanställda proportionerade)

166

174

176

187

81

84

77

90

Fastanställda 31.12

151

155

170

171

75

71

78

80

Visstidsanställda 31.12

16

19

9

12

12

12

7

11

Sammanlagt 31.12

167

174

179

183

87

83

85

91

8 031 415

8 245 491

8 440 306

8 819 617

4 156 990

4 126 495

4 046 386

4 219 154

Löner och arvoden under räkenskapsperioden

KONCERNSTRUKTUR

FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET

Koncernen Vasa Elektriska består av moderbolaget Vasa Elektriska Ab, dotterbolagen Vasa Elnät Ab, Oy RAVERA Ab, VS Vindkraft Ab samt intressebolagen EPV Energi Ab och Smedsby Värmeservice Ab.

Vasa Elektriska Ab:s egen affärsverksamhet grundar sig på utnyttjande av befintlig teknologi. Bolaget har såsom tidigare år via sina samarbetspartner satsat på förnybar energi samt på utveckling av energieffektivitet och energiteknologi.

BEDÖMNING AV DEN KOMMANDE UTVECKLINGEN Marknadspriset på el i de nordiska länderna är på grund av stödsystemen artificiellt lågt och inga signaler på ökad reglereffekt kan skönjas, trots att tilläggseffekt skulle behövas för att trygga verksamheten på elmarknaden. Befintlig produktionskapacitet försvinner fortfarande från marknaden och i stället byggs med hjälp av stöd en energiproduktion som inte kan regleras. Basproduktionen av fjärrvärme i Vasa hamnar i vågskålen de närmaste åren när konkurrenskraften hos elproduktionen i kraftverket i Vasklot försvagas. Vad gäller bolagets entreprenörsverksamhet är situationen svår, eftersom förhandlingskraften allt mer har övergått till nätbolagen. I förhållande till konkurrenterna är Vasa Elektriskas ställning stark både vad gäller kundbelåtenhet och ekonomi. Möjligheterna att göra ett gott resultat försvårades främst av det låga priset på elmarknaden och den dåliga lönsamheten inom entreprenadbranschen.

10

BEDÖMNING AV DE MEST BETYDANDE RISKERNA OCH OSÄKERHETSFAKTORERNA Med koncernens riskhantering avses ett systematiskt och föregripande sätt att analysera och administrera verksamhetens möjligheter och risker och inte enbart eliminering av risker. Moderbolagets styrelse ansvarar för bolagets och koncernens riskhanteringspolitik och övervakning. Verkställande direktören ansvarar för organiseringen och rapporteringen av riskhanteringen till styrelsen. Riskhanteringen är en del av de dagliga affärsverksamhetsprocesser och beslut som ingår i affärsverksamheternas och koncernens stödfunktioner.


Ekonomiskt resultat

Kreditrisk

Koncernens ekonomiska resultat utsätts för många ekonomiska, politiska och strategiska risker. Avgörande för det ekonomiska resultatet är elmarknadsprisets utveckling, politiska regleringsåtgärder och det allmänna globala ekonomiska läget. En instabil politisk och ekonomisk situation, i övriga delar av världen såväl som i Finland, påverkar priserna på råvaror och utsläppsrätter och därmed energikoncernens resultat.

Affärsverksamhetsenheterna ansvarar för kreditrisken i anknytning till försäljningsfordringarna. Riskerna med kreditförluster från försäljningsfordringarna hanteras även med en enhetlig kreditgivningspolitik och effektiv indrivningsverksamhet.

Riskpolitik och skyddsprinciper inom elhandeln

Moderbolagets utdelningsbara vinstmedel uppgår till 87,203 (85,166) miljoner euro, varav 16,769 (18,938) miljoner euro utgörs av räkenskapsperiodens vinst.

Elhandeln utsätts för prisrisker i samband med den fysiska produktionen och försäljningen. För att hantera elprisrisker används aktivt elderivat. Elhandelns riskposition som uppstår till följd av garderingen uppföljs systematiskt. Målsättningen med riskhanteringen är att gardera sig mot de följder det osäkra elpriset på marknaden utgör för kassaflödet och täckningsbidraget. Riskerna som uppstår till följd av osäkra priser orsakade av utsläppsrätter och bränslen hanteras av produktionsbolagen.

Olkiluoto 3 Bolaget har inga pågående tvister, men Vasa Elektriska är indirekt part i tvisten som gäller byggandet av Olkiluoto 3. Oroande för bolaget är att byggandet av kärnkraftverket är försenat och i anslutning till detta har meningsskiljaktigheter uppstått med anläggningsleverantören.

Prisrisker inom handeln med utsläppsrätter Produktionsbolagen måste senast i slutet av april till elmarknadsmyndigheten returnera den mängd utsläppsrätter som motsvarar mängden växthusgasutsläpp under föregående kalenderår. Underskott köps på marknaden och överskott säljs till marknaden. Priserna på utsläppsrätter på marknaden varierar kraftigt och oförutsett. Riskerna inom handeln med utsläppsrätter hanteras i enlighet med separata direktiv.

Försäkringspolitik Som en del av riskhanteringen granskar koncernen regelbundet sina försäkringar. Avsikten är att täcka alla de risker som det ekonomiskt sett eller av andra orsaker är ändamålsenligt att försäkra.

Hantering av finansiella risker och likviditetsrisker Koncernstyrelsen godkände principerna för koncernens finanspolitik 9.11.2015. Koncernens finansiering har koncentrerats till moderbolaget och dotterbolagens finansiering sköts huvudsakligen med interna lösningar. Koncernen har tagit i bruk en internbank som svarar för säkerställandet och centraliseringen av koncernens interna, kortsiktiga finansiering. Koncernens ekonomidirektör samt moder- och dotterbolagens verkställande direktörer ansvarar för placeringen av likviditetsöverskott. Målsättningen med hanteringen av likviditetsrisken är att i alla situationer säkerställa koncernens finansiering.

Ränte- och valutarisk För hanteringen av ränteriskerna har koncernens låntagning spridits ut på olika instrument med fast och rörlig ränta. Derivatavtal kan även användas som hjälp för att hantera ränte- och valutarisker. Målsättningen är att skydda sig mot de negativa effekter som en förändring i valutakurser och räntenivån innebär. Derivatavtal ingås enbart med banker med god kreditvärdighet verksamma inom Finland.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL DISPOSITION AV VINSTMEDLEN

Styrelsen föreslår till bolagsstämman att de utdelningsbara vinstmedlen disponeras på följande sätt: - moderbolagets utdelningsbara vinstmedel - som dividend utdelas ett belopp om 266,20 euro/aktie eller totalt - i det egna kapitalet kvarlämnas

87 203 330,26€ 8 385 300,00€ 78 818 030,26€

Inga väsentliga förändringar har skett i bolagets ekonomiska ställning efter räkenskapsperiodens slut. Bolagets likviditet är tillräcklig och enligt styrelsens uppfattning äventyras bolagets likviditet inte av den föreslagna vinstutdelningen.

BOLAGETS AKTIER Bolaget har 31 500 aktier. Var och en aktie berättigar till en röst på bolagsstämman.

BOLAGETS ORGANISATION, LEDNING OCH REVISORER Som medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s förvaltningsråd fungerade Juha Häkkinen (ordförande), Viveca Bäck (vice ordförande), Sirpa Sainio (vice ordförande), Ivanka Capova, Erik Cederholm, Niilo Hamari, Dick Jungerstam, Tomi Kaunismäki, Marjatta Kiviranta, Raija Koivisto, Marianne Munkki, Mauri Ollila och Salla Rundgren. I förvaltningsrådets möten deltog därtill i egenskap av personalens representanter fyra förtroendepersoner. Förvaltningsrådet valde Viveca Bäck, Niilo Hamari, Sirpa Sainio och Juha Häkkinen till medlemmar i granskningsutskottet. Juha Häkkinen fungerar som ordförande. Utskottets uppgift är att övervaka att uppsatta mål uppnås inom Vasa Elektriska Ab samt att bolagets grundläggande verksamhet sköts. Därtill framlägger utskottet varje år ett förslag till förvaltningsrådet om utnämning av styrelse och fastställande av arvoden för styrelsens medlemmar. Som ordinarie medlemmar i Vasa Elektriska Ab:s styrelse, valda av förvaltningsrådet, fungerade Joakim Strand (ordförande), Mauri Holma (vice ordförande), Miapetra Kumpula-Natri, Seppo Rapo och Teija Laitinen. Styrelsen sammanträdde 12 gånger under räkenskapsåret. Som medlemmar i Vasa Elnät Ab:s styrelse fungerade Heikki Miilumäki (ordförande), Laura Ala-Kokko, Heimo Hokkanen, Arja Rosing och Ossi Suortti. Till Oy RAVERA Ab:s styrelse hörde Hannu Linna (ordförande), Mauri Holma, Kyösti Salo (avliden 7.10.2016) och Tapio Mäki. Som revisor fungerade revisionssamfundet Ernst & Young Oy och som huvudansvarig revisor CGR Kristian Berg.

11


Samhällsansvar och personal SAMHÄLLSANSVAR Inom koncernen Vasa Elektriska betyder samhällsansvar att varje koncernbolag tar sitt ansvar gentemot intressegrupperna, både ekonomiskt och socialt. De gemensamma värdena enligt koncernens strategi, dvs. öppenhet, kunnande och förtroende, styr samhällsansvarsarbetet. Till ansvaret hör att ombesörja alla kunders energibehov genom att satsa på leveranssäkerhet och ett förmånligt energipris samt genom att producera ett ekonomiskt mervärde för ägarna och främja välmåendet inom verksamhetsområdet. Koncernen känner ansvar för miljön och utvecklar verksamheten i en mer miljövänligare riktning. Koncernen deltar i utvecklingen och framtagningen av miljömässigt hållbarare energiproduktionsalternativ. Principen inom koncernen är att iaktta god bolagsstyrning och eftersträva en öppen växelverkan och transparens i verksamheten. Huvudmålsättningen är att öka och bevara kundernas, personalens, myndigheternas och ägarnas förtroende. Lönsamheten inom koncernen baserar sig på förmånlig energi och på en operativt sett utmärkt verksamhet.

PERSONAL Personalens välmående och arbetshälsa uppmärksammas och främjas. Enkätresultaten visar att tidsanvändning och brådska i arbetet är orsakerna till de största problemen. Därför ordnades en kurs i egen tidsanvändning. I förmansarbetet gjordes satsningar på utveckling och upprätthållande av förmåga till växelverkan. Till följd av de ändringar som energibranschen står inför är förändringsstyrning en av de viktigaste faktorerna. Växelverkan och kommunikation är en central del av förändringsstyrningen och något som bolaget kommer att satsa på de närmaste åren. I slutet av år 2016 var antalet anställda på koncernnivå 173 och det genomsnittliga antalet 166. Personalens medelålder var 43 år i slutet av året.

Personal

Vasa Elektriska Ab

Vasa Elnät Ab

Oy RAVERA Ab

Totalt

Personal 31.12

87 (83)

32 (32)

54 (59)

173 (174)

Personalen 2016 i genomsnitt

81 (84)

32 (32)

53 (58)

166 (174)

Medelålder

44

44

42

43

Utbildningsdagar i genomsnitt/person/år

2,2

1,5

5,1

2,9

Sjukdagar i genomsnitt/person/år

6,3

8,1

8,8

7,7

Övertid i genomsnitt/person/år

15 h

24 h

71 h

37 h

12


” I förmansarbetet gjordes satsningar på utveckling och upprätthållande av förmåga till växelverkan

13


Koncerntjänster ELEKTRONISKA TJÄNSTER Koncernens strategiska mål att utveckla de elektroniska tjänsterna återspeglades starkt i alla koncerntjänster år 2016. Koncernens ekonomitjänster övergick helt till pappersfri bokföring från början av året. En del av inköpsfakturorna fås i pappersform som överförs till elektronisk form. År 2016 var redan över 80 procent av alla inköpsfakturor elektroniska nätfakturor. Allt bokföringsmaterial är också i elektronisk form. Övergången till elektroniska försäljningsfakturor verkar tyvärr ha avstannat. Av alla energifakturor skickades omkring 30 procent som e- eller nätfakturor. Med hjälp av åtgärder inom systemutveckling kan kundernas behov gällande energifakturering tillgodoses. Förnyandet av systemet för fakturerings- och fordringshantering nådde testfasen. Testningen fortsätter och avsikten är att systemet tas i bruk på hösten 2017. För att utveckla kvaliteten på tjänster som erbjuds kunden anskaffades ett datasystem för hantering av kontakter. Systemet, som tas i bruk 2017, kommer att effektivisera kundkontakterna och förbättra kvaliteten på servicen, eftersom kundrådgivaren i framtiden har tillgång till kundens hela kontakthistorik. År 2016 tog byggtjänsten i bruk en karttjänst på internet. Via tjänsten kan byggare göra förfrågningar om ledningsuppgifter dygnet runt. Datahub-projektet som startades av Fingrid år 2015 leder branschen mot digitalisering med stora kliv. Målsättningen med projektet är att all information mellan elförbrukarna, försäljarna och distributionsbolagen år 2019 ska vara lagrad i Fingrids system, dvs. datahubben som alla marknadsparter har tillgång till. Systemet betjänar kunden och alla aktörer på marknaden, men att koppla ihop all information i en jämförbar form och att skapa systemintegrationer är en stor och resurskrävande utmaning.

ÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN Förverkligandet av den förnyade bokföringslagstiftningen inom koncernbolagen lyckades bra och samtidigt övergick man till papperslös ekonomiförvaltning. Bokföringsnämnden bjöd på en överraskning den sista månaden på året genom att ge ett utlåtande om behandlingen av derivat i bokslutet 13.12.2016. På basen av utlåtandet beslöt också Vasa Elektriska att ändra sin bokföringspraxis för derivat som förvärvats med skyddsavsikt (såväl valuta-, ränte- som nyttighetsderivat). Orealiserade värdeförändringar som tidigare specificerats i noterna som en post utanför balansräkningen bokfördes bland eget kapital i fonden för verkligt värde.

14

Systemet, som tas i bruk 2017, kommer att effektivisera kundkontakterna och förbättra kvaliteten på servicen


Elhandel REKORDARTAD FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH DOKUMENTERAT NÖJDA KUNDER Elektricitetens medelpris på börsen inom Finlands prisområde steg med 9,4 procent från år 2015 och utgjorde 32,45 euro/megawattimme (€/MWh). Det månatliga medelpriset på börselen inom Finlands prisområde var som dyrast 41,02 €/MWh i november och som billigast 26,09 €/MWh i februari. På årsnivå var Finlands områdespris 5,54 €/MWh dyrare än systempriset. Konkurrensläget på detaljmarknaden fortsatte att vara stramt hela året. I slutet av året såldes el till 90 691 elförbrukningsställen. Priset på leveransskyldig elenergi justerades neråt i början av januari genom en sänkning av komponenterna i energiavgifterna med ca 4,5 procent och en andra gång i maj med ca 10 procent. Under årets lopp såldes 1 426 gigawattimmar (GWh) el till kunderna och 483 GWh till elbörsen. Försäljningsvolymen 1 909 GWh var den största någonsin. För att utveckla verksamheten initierades nya åtgärder samtidigt som gamla processer fortsatte. En omfattande uppdatering av elhandelns verksamhetsmiljö och strategi påbörjades och ett projekt för stegvis förnyande av kundbetjäningssystemet fortsatte. För programmeringsarbetet svarade systemleverantören. Elhandeln deltog i tre riksomfattande undersökningar gällande kundbelåtenhet och erhöll ett väldigt bra resultat i samtliga. Produktionen av innehåll för sociala medier fortsatte enligt innehållsstrategin och -planen. Härtill utdelades fyra nummer av kundtidningen Nette till alla kunder.

NYA KRAFTANDELAR FÖR PRODUKTION År 2016 utgjorde elanskaffningen 1 909 GWh. Mängden var 6,3 procent högre än föregående år. Vasa Elektriskas andel i vindkraft ökade efter att vindparken i Santavuori i Ilmola blev klar. Närmare 7 procent av elanskaffningen var miljövänlig vindel. I anslutning till stålfabriken i Brahestad färdigställdes dessutom ett kraftverk som främst utnyttjar masugnsgas. Byggarbetena i Olkiluotos tredje enhet framskred i enlighet med anläggningsleverantörens tidsschema. Meningen är att köra igång en regelbunden elproduktion i slutet av 2018.

RESULTATET EN ANING SÄMRE ÄN FÖREGÅENDE ÅR År 2016 var elhandelns omsättning 72,2 milj. euro och rörelsevinsten 10,8 milj. euro. Riskhanteringen baserade sig på en av styrelsen godkänd riskpolitik och på en regelbunden rapportering till styrelsen.

Elhandel

2016

2015

Omsättning 1 000 €

72 218

75 532

-4,4

-5,2

Försäljningsvolym (GWh)

1 908

1 793

Rörelsevinst 1 000 €

10 785

15 078

18

16

Förändring av omsättning, %

Antal anställda

15


� Samproduktionen motsvarade totalt ca 98 procent av den totala anskaffningen

�

16


Fjärrvärme FJÄRRVÄRMEFÖRSÄLJNINGEN ÖKADE Det kalla vädret i januari och på hösten bidrog till att energiförsäljningen var större än budgeterat. Jämfört med föregående år ökade försäljningen av energi med upp till 11 procent, trots att år 2016 statistiskt sett var 8 procent varmare än ett normalår. Den totala försäljningen uppgick till 685 (615) gigawattimmar (GWh), vilket var ca 2 procent högre än budgeterat. Av värmeförsäljningen såldes 329 GWh till bostadshus, 329 GWh till industrin och offentliga byggnader samt 27 GWh till Smedsby Värmeservice Ab i Korsholm. År 2016 var medelpriset på fjärrvärme 62,1 euro/megawattimme (inkl. moms) mot 62,3 €/MWh föregående år. I början av året höjdes fjärrvärmens energiavgift med ca 2 procent, men grundavgiften förblev oförändrad. Mängden såld energi ökade avsevärt vilket ledde till att medelpriset sjönk.

STENKOLETS ANDEL I FJÄRRVÄRMEPRODUKTIONEN UTGÖR ENDAST RUNT 20 PROCENT Under verksamhetsåret uppgick fjärrvärmeanskaffningen till totalt 746 GWh. Med samproduktion av el och värme producerades 472 GWh fjärrvärme med biobränslen och kol i Vasklot 2 och vid Westenergys avfallsförbränningsanläggning 258 GWh med samhällsavfall som inte duger till återvinning. Samproduktionen motsvarade totalt ca 98 procent av den totala anskaffningen. Den egna reserv- och topproduktionen (olja) ökade en aning och utgjorde sammanlagt cirka 15 GWh eller runt 2 procent av anskaffningen. Därtill erhölls nästan 1 GWh, eller ca 0,1 procent av fjärrvärmens årsanskaffning, från förbränningen av deponigas. Mängden kol som användes i fjärrvärmeproduktionen utgjorde omkring 20 procent. Anskaffningens högsta timmedeleffekt uppnåddes på förmiddagen 7.1.2016, då den totala effekten som matades i fjärrvärmenätet var 280 megawatt. Det är den högsta effekt som uppmätts för fjärrvärmeverksamheten i Vasa. Vid mätningstillfället var det -26 grader. Under verksamhetsåret uppgick nätverks- och mätningsförlusterna till 60,8 GWh, dvs. 8,1 procent av den energi som matades i nätet.

NYA KUNDER HÖJDE ANSLUTNINGSEFFEKTEN MED CA EN PROCENT Till fjärrvärmen anslöt sig under året 26 nya kunder, varav 11 var egnahemshus. Vid årets slut var det totala antalet fjärrvärmekunder 3 213. Av dessa var 1 827 egnahemshus. Totalt utbyggdes nätet med 1 866 meter och 340 meter av det gamla nätet demonterades. Under året förnyades även 347 meter skadade ledningar i nätet och 5 lokala läckor reparerades. Fjärrvärmenätets totala längd var 238 kilometer vid årets slut. Till Smedsby Värmeservice Ab utbyggdes nätet med 148 meter och till Lillkyro med 100 meter.

Fjärrvärme

2016

2015

Omsättning 1 000 €

34 456

30 987

Förändring av omsättning, %

11,2

-0,3

Försäljningsvolym (GWh)

685

615

9 534

8 493

31

35

Rörelsevinst 1 000 € Antal anställda

17


Vasa Elnät Ab Vasa Elnät planerar, låter bygga och underhåller förmånliga och leveranssäkra elöverföringsnät till kunder inom verksamhetsområdet tillsammans med sina tjänsteproducenter. Beredskapen för effektiv skötsel av elnätet vid störningar är en viktig del av verksamheten. Bolaget svarar för elmätningar och balansavräkningar. Vasa Elnät ägs till hundra procent av Vasa Elektriska Ab och är ett dotterbolag som bedriver differentierad elnätsaffärsverksamhet. Bolagets verksamhetssystem har certifierats och uppfyller kraven i kvalitetsstandarden ISO 9001 och miljöstandarden ISO 14001 samt arbetsmiljöstandarden OH-SAS 18001.

DET KALLA VÄDRET I BÖRJAN AV VINTERN ÅTERSPEGLAS I MÄNGDEN ÖVERFÖRD ENERGI

nätinvesteringar för att minska mängden el som går förlorad i nätet samt genom energieffektivitetsrådgivning åt kunderna. Bolaget har anslutit sig till det frivilliga Energieffektivitetsavtalet för energisektorn. Verksamhetsåret var det första året av den fjärde tillsynsperioden för övervakning av skälig avkastning. Den pågående perioden upphör år 2019 och övervakningsmetoderna förblir oförändrade fram till år 2023.

FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET Forsknings- och utvecklingsverksamheten omfattade informationsanskaffning och deltagande i gemensamma undersökningsprojekt, såsom i verksamheten för Elforskningspoolen och INKA-projektet Sundom Smart Grid.

Den totala mängden överförd energi utgjorde 1 025 (975) gigawatttimmar (GWh), dvs. en ökning om fem procent jämfört med året innan. Växthusodlingen och boendet står för den största ökningen av förbrukningen. Elförbrukningen inom industrin sjönk med två procent. Under året byggdes 278 st. nya anslutningar till elnätet och i slutet av året uppgick antalet kunder till totalt 70 837 st.

BÄTTRE KVALITET OCH LEVERANSSÄKERHET I ELNÄTET MED JORDKABLAR Den totala längden på elnätet som ska underhållas är 6 830 km. Värdet på nätinvesteringarna uppgick till 10,6 (8,6) miljoner euro. De mest betydande kablingsprojekten utfördes i Marttila i Lillkyro och i det utvidgade detaljplaneområdet i Böle samt i centrum av Replot och Korsnäs. För att utveckla nätautomationen investerade bolaget i fjärrstyrda kopplingspunkter och fellokaliseringsutrustning som används för lokalisering och begränsning av fel. Högsta förvaltningsdomstolen förkastade besvären gällande byggande av en 110 kV kraftledning på sträckan Gerby−Alskat och upphävde det tillfälliga åtgärdsbeslutet. Byggarbetet utförs under år 2017. Leveranssäkerheten i elnätet låg på en utmärkt nivå. Den energivägda genomsnittliga avbrottstiden för kunderna uppgick till 22 minuter, medan det glidande femårsmedelvärdet är 43 minuter. De bakomliggande orsakerna till den höga leveranssäkerheten är beredskapen för reparationer av skador förorsakade av stormar samt en i genomsnitt högre kablingsgrad, i mellanspänningsnätet 30 (27) procent och i lågspänningsnätet 65 (62) procent. Informationen om störningar förverkligades bl.a. genom automatiska utskick av störningsmeddelanden. Under verksamhetsåret sändes 146 000 (160 000) störningsmeddelanden till kunderna. Den allmänna energieffektiviteten förbättrades genom riktade

18

Vasa Elnät Ab

2016

2015

Omsättning 1 000 €

32 299

30 671

Förändring av omsättning, %

5,3

2,9

Försäljningsvolym (GWh)

977

938

Rörelsevinst 1 000 €

8 877

8 019

Avkastning på investerat kapital, %

11

10

Antal anställda

32

32


Oy RAVERA Ab Oy RAVERA Ab specialiserar sig på byggnad, underhåll och felreparationer av elnät. RAVERA är dotterbolag till Vasa Elektriska Ab. År 2016 ökade omsättningen för koncernens interna nätbyggnad till följd av ett ökat antal entreprenader med helhetsansvar (KVR). Omsättningen för koncernens externa nätbyggnad minskade avsevärt på grund av att företaget förlorade en stor kund. Under året utförde bolaget ett betydande projekt för byggande av ett kabel- och fibernät för vindkraftverk åt EPV Vindkraft Ab och ett annat kablingsprojekt för vindkraftsparken påbörjades. Den totala omsättningen sjönk till 11,9 (12,8) miljoner euro och rörelseförlusten uppgick till -0,27 (0,62) miljoner euro. I resultatet ingår en post för ett pensionspaket av engångsnatur om 0,36 miljoner euro. Pensionspaketet förverkligades på sommaren 2016. Det operativa resultatet var positivt och utgjorde 0,13 miljoner euro.

NÄTBYGGNADSVERKSAMHETEN Nätbyggnadens totala omsättning sjönk med 7 procent jämfört med föregående år och resultatet försvagades på grund av säsongfluktuationen som var högre än tidigare. Prioriteringarna inom nätbyggnadsverksamheten var att planera och bygga ut kabelnätet och därmed förbättra tillförlitligheten i eldistributionen. Då tyngdpunkten i allt större utsträckning flyttades från luftledningsnät till jordkabelnät minskade personinsatsen jämfört med året innan. Eftersom KVR-arbetena utfördes främst på hösten och i början av året ökade utmaningarna för ett effektivt genomförande av arbetena.

Under året gjordes stora satsningar i utvecklingen av arbetarskyddet och informationsprocesser

UTVECKLING AV VERKSAMHETEN Under året gjordes stora satsningar i utvecklingen av arbetarskyddet och informationsprocesser. De nya möjligheter som datatekniken erbjuder utnyttjades i allt större utsträckning, i synnerhet i informationsdelningen. Utvecklingen och ibruktagandet av kvalitetssystem fortsatte med målsättningen att uppnå kvalitetscertifiering enligt ISO 9001 före utgången av året. Inkomsterna av projekt har redovisats som intäkt enligt tillverkningsgrad. Stora KVR-projekt som sträcker sig över flera år intäktsfördes på basis av färdighetsgrad. Detta gav en bättre bild av den operativa verksamhetens produktivitet och effektivitet. Material- och jordbyggnadsinköpen uppdaterades för att bättre motsvara de krav som de allt mer omfattande KVR-arbetena ställer. Bolaget deltog i förverkligandet av vindkraftsprojekt i hela Finland på många olika nivåer, från genomförande av enskilda specialuppdrag till leverans av hela el- och kabelfibernät. Tyngdpunkten i arbetarskyddet fästes på personliga skyddsredskap och personlig säkerhet. Bolaget satsade mer än tidigare på utbildning och på skyddsutrustning.

Oy RAVERA Ab

2016

2015

Omsättning 1000 €

11 938

12 768

Förändring av omsättning, %

-6,5

0,3

Försäljningsvinst 1000 €

-272

615

Avkastning på investerat kapital, %

-11

27

Antal anställda

53

58

19


Utdrag ur det reviderade bokslutet



Resultaträkning RESULTATRÄKNING (1000 €) Not

VASA ELEKTRISKA AB

2016

2015

2016

2015

106 263

106 088

3 622

11 298

1

OMSÄTTNING

141 198

140 658

2

Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning

-1 617

1 117

3

Övriga rörelseintäkter

1 787

9 467

663

5 033

Andel av intressebolagens resultat

4

Material och tjänster

-86 789

-92 650

-76 270

-79 808

5

Personalkostnader

-8 057

-8 371

-5 106

-4 970

6

Avskrivningar och nedskrivningar

-11 677

-11 303

-4 001

-3 904

7

Övriga rörelsekostnader

-7 315

-7 380

-5 748

-5 731

28 194

36 571

18 759

22 974

-1 330

-187

-1 441

-312

26 864

36 384

17 318

22 663

3 680

832

RÖRELSEVINST

8

Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE SKATTER

9

Bokslutsdispositioner

10

Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS VINST

22

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA

-5 326

-6 124

-4 229

-4 556

21 538

30 260

16 769

18 938


Balansräkning BALANSRÄKNING (1000 €) Not

AKTIVA

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA

VASA ELEKTRISKA AB

31.12.2016

31.12.2015

31.12.2016

31.12.2015

Immateriella tillgångar

823

1 004

630

1 031

Koncerngoodwill

268

536

BESTÅENDE AKTIVA 11

12

Materiella tillgångar

136 293

134 389

60 079

61 093

13

Placeringar

175 996

180 602

157 890

163 159

313 380

316 530

218 600

225 283

BESTÅENDE AKTIVA

AKTIVA 14

Omsättningstillgångar

2 800

4 744

1 188

1 516

15

Långfristiga fordringar

7 736

236

7 734

233

20

Latenta skattefordringar

1 644

1 209

433

16

Kortfristiga fordringar

27 176

26 592

22 651

20 515

Kassa och bank

7 278

1 301

7 276

1 298

46 633

34 082

39 282

23 561

AKTIVA

360 013

350 612

257 881

248 844

PASSIVA

31.12.2016

31.12.2015

31.12.2016

31.12.2015

Aktiekapital

1 589

1 589

1 589

1 589

Övriga fonder

-1 731

RÖRLIGA AKTIVA

17

EGET KAPITAL

-1 731

Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder

161 829

144 570

72 165

66 227

Räkenskapsperiodens vinst

21 538

30 260

16 769

18 938

183 226

176 419

88 793

86 755

22 301

20 981

EGET KAPITAL

18

ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER

19

AVSÄTTNINGAR

23

23

FRÄMMANDE KAPITAL 20

Latenta skatteskulder

14 728

14 211

21

Långfristigt främmande kapital

117 663

112 517

92 184

88 087

22

Kortfristigt främmande kapital

44 373

47 442

54 604

53 022

FRÄMMANDE KAPITAL

176 764

174 170

146 788

141 108

PASSIVA

360 013

350 612

257 881

248 844

23


Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (1000 €)

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA

VASA ELEKTRISKA AB

2016

2015

2016

2015

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST

21 538

30 260

16 769

18 938

Avskrivningar och nedskrivningar

Affärsverksamhetens kassaflöde

11 677

11 303

4 001

3 904

Försäljningsvinster (-) och förluster (+) från bestående aktiva

-201

-1 053

-98

-1 052

Andel av intressebolagens resultat vinster (-) och förluster (+)

-663

-5 033

Finansiella intäkter och kostnader

1 330

187

Bokslutsdispositioner Inkomstskatt Övriga korrektivposter Kassaflöde före förändring av rörelsekapital

5 326

6 124

27 39 034

1 441

312

-3 680

-832

4 229

4 556

27 41 788

22 688

25 826

Förändring av rörelsekapital Omsättningstillgångar, ökning (-) / minskning (+)

1 945

-724

328

942

Kortfristiga räntefria affärsfordringar ökning (-) / minskning (+)

-4 197

2 428

-4 093

2 606

-761

122

884

-2 243

36 021

43 637

19 808

27 131

Betalda räntor från rörelseverksamheten

-997

-1 151

-1 128

-1 283

Erhållna dividender från affärsverksamheten

562

2 013

562

2 013

Kortfristiga räntefria skulder ökning (-) / minskning (+) Förändring av avsättningar Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter

Erhållna ränteintäkter från affärsverksamheten Övriga finansieringsrater från affärsverksamheten Betalda direkta skatter Affärsverksamhetens kassaflöde

23

81

80

98

89

-143

-195

-139

-195

-6 261

-3 613

-5 119

-2 858

29 263

40 771

14 082

24 898

-13 169

-11 472

-2 623

-3 816

115

1 217

13

1 203

-5 038

-9 408

-5 038

Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Överlåtelseinkomster från materiella och immateriella tillgångar Köpta aktier i ägarintresseföretag

-9 408

Sålda aktier i ägarintresseföretag

4 133

Investeringar i andra placeringar

-171

-274

-171

83

55

83

55

-18 417

-15 511

-7 974

-7 869

1 929

10 008

1 929

10 008

Överlåtelseinkomster av övriga investeringar Investeringarnas kassaflöde

4 133 -274

Finansieringens kassaflöde Upptagna kortfristiga lån Amortering av kortfristiga lån

-13 896

Förändring av koncernkontofordringar / -skulder

-13 896 2 824

6 229

Anslutningsavgifter ökning / minskning

1 353

1 281

303

283

Upptagna långfristiga lån

14 523

23 546

14 523

23 546

Amortering av långfristiga lån

-9 673

-33 501

-9 673

-33 501

Betalda dividender

-13 000

-12 008

-13 000

-12 008

2 965

3 000

Erhållna och betalda koncernbidrag Finansieringens kassaflöde

-4 869

-24 570

-130

-16 338

Förändring av likvida medel

5 977

689

5 978

690

Likvida medel 1.1

1 301

611

1 298

608

Förändring av likvida medel

5 977

689

5 978

690

Likvida medel 31.12

7 278

1 301

7 276

1 298

24


Noter till bokslutet

Koncernen Vasa Elektriska hör till koncernen Vasa stad. Avskrifter av Vasa stads koncernbokslut fås från Vasa stad, Vasaesplanaden 10, 65100 Vasa.

Vasa stad och koncernen Vasa stads bolag Alla affärstransaktioner mellan Vasa Elektriska Ab och Vasa stad samt bolag som hör till koncernen Vasa stad sker på marknadsmässiga villkor.

KONCERNBOKSLUTETS OMFATTNING OCH BERÄKNINGSPRINCIPER I koncernbokslutet har som dotterbolag upptagits alla de bolag, vari moderbolaget direkt eller indirekt äger mer än 50 % av det röstetal som aktierna berättigar till. Det interna aktieinnehavet har eliminerats i enlighet med förvärvsmetoden. Elimineringen av koncernens eget kapital har genomförts i den uppifrån nedåtgående ordning som balansschemat förutsätter. Ägarintresseföretagen EPV Energi Ab och Smedsby Värmeservice Ab har tagits med i koncernbokslutet enligt kapitalandelsmetoden. Koncerninterna affärstransaktioner, vinstutdelning samt interna fordringar och skulder har eliminerats. Den latenta skatteskulden för de tillfälliga skillnaderna mellan beskattning och bokslut har beräknats genom att tillämpa den skattesats som vid bokslutet fastställts för de följande åren.

Intresseföretag Vasa Elektriska Ab äger andelar i EPV Energi Ab, som i sin tur äger produktionsandelar i olika produktionsbolag. Enligt aktieägaravtalen har varje ägare rätt till el i proportion till sitt aktieägarskap eller på basis av andra avtal. Varje ägare svarar för en kostnadsandel som motsvarar dess ägarandel, oberoende av produktionsmängd. EPV Energi Ab är inte ett vinstdrivande företag, eftersom EPV Energi Ab köper el till ett produktionskostnadsbaserat pris som innehåller även räntekostnader och punktskatter.

REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR BOKSLUTET Uppställningsformen i resultaträkningen har ändrats till följd av ändringar i bokföringslagstiftningen (lag om ändring av bokföringslagen 1620/30.12.2015 samt statsrådets förordning om ändring av bokföringsförordning 1752/2015). Ändringen gäller koncernbidragets uppställningsform i resultaträkningen. I bokslutet för år 2015 redovisades koncernbidraget bland extraordinära poster. I bokslutet 2016 redovisas koncernbidraget som en del av bokslutsdispositionerna. Jämförelseuppgifterna för 2015 har till den delen justerats. Under räkenskapsperioden ändrades bokföringssättet för skyddande derivatavtal. Orealiserade värdeförändringar gällande derivat som har ingåtts i säkringssyfte (ränte-, valuta- och råvaruderivat) bokförs till eget kapital och fonden för verkligt värde. Under tidigare räkenskapsperioder har orealiserade värdeförändringar bokförts som tillgångar utanför balansräkningen och specificerats i balansräkningens noter. Till denna del har jämförelseuppgifterna inte justerats. Dotterbolaget Oy RAVERA Ab har under räkenskapsperioden börjat tillämpa delintäktsföring av långtidsprojekt. Projekten redovisas som inkomst enligt tillverkningsgrad. TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE PARTER I sin normala affärsverksamhet tillsammans med närstående parter agerar Vasa Elektriska Ab på kommersiella grunder, vilka motsvarar de villkor som iakttas vid verksamhet med tredje parter. Ett undantag är intressebolaget EPV Energi Ab, som behandlas senare i denna not.

DERIVATAVTAL Råvaruderivat Vasa Elektriska Ab utsätts för råvarumarknadsrisker. Med detta avses marknadsprisernas och volymernas negativa påverkan till bolagets resultat. Målet för Vasa Elektriskas riskhantering är att skydda sig mot de effekter osäkerheten i elmarknadspriset och volymerna har på kassaflödet och täckningsbidraget. Priset på el skyddas i huvudsak med elderivatavtal som ingåtts med Nasdaq Commodities på den nordiska elbörsen. Risktagningen begränsas med befogenhetsgränser som fastställts som en del av bolagets riskpolitik. Rikspolitiken förverkligas enligt principerna för portföljförvaltning. Portföljförvaltningen sköts i enlighet med den riskpolitik som bolagets styrelse godkänt. Försäljningsverksamheten och produktionsverksamheten har egna portföljer och situationen och riskerna för vardera portföljen analyseras och rapporteras regelbundet. Exponeringen för marknadsprisrisker mäts och begränsas genom skyddsaffärer och rapporteras systematiskt i enlighet med de principer som anges i riskhandboken. I portföljförvaltningen iakttas alltid de riskgränser som styrelsen godkänt. Medlet för riskhanteringen består huvudsakligen av att minimera riskerna. På derivatavtal tillämpas huvudsakligen säkringsredovisning. Vid tillämpningen bokförs derivatinstrumentens och det skyddade objektets resultatpåverkan på samma gång. Säkringsredovisningens orealiserade värdeförändringar bokförs till eget kapital och fonden för verkligt värde. Tradingportföljens orealiserade förluster redovisas i resultatet. Ränte- och valutaderivat Vasa Elektriska Ab ingår derivatavtal för att skydda sig mot förändringar i valutakurser och räntenivån. På dessa avtal tillämpas säkringsredovisning. Derivatinstrumentens och det skyddade objektets resultatpåverkan bokförs på samma gång. Säkringsredovisningens orealiserade värdeförändringar bokförs till eget kapital och fonden för verkligt värde.

VÄRDERING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anläggningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt anskaffningsutgiften minskad med avskrivningar enligt plan. Avskrivningar enligt plan har beräknats lineärt i enlighet med föremålens ekonomiska användningstid. Avskrivningstider enligt plan (år): Immateriella rättigheter och goodwill 5−10 Koncerngoodwill 5 Övriga utgifter med lång verkningstid 5 Byggnader och konstruktioner 4–35 Energiproduktionsanläggningar 25 Eldistributionsnät 10–20 Fjärrvärmenät 10–25 Maskiner och inventarier 5−20 Övriga materiella förnödenheter 5–40 VÄRDERING AV OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångarna upptas enligt fifo-principen baserad på anskaffningsutgiften eller ett återanskaffningspris som är lägre än detta. PENSIONSANSVAR Koncernens pensionsansvar har försäkrats i utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsavgifterna och utgifterna under bokföringsperioden baseras på beräkningar som gjorts inom pensionsförsäkringsbolagen. Pensionsavgifterna registreras som en utgift under det år de uppstår. FINANSIERINGSTILLGÅNGAR Moderbolagets likvida medel på koncernkonton innehåller dotterbolagens tillgångar. Bolaget har motsvarande skulder till eller fordringar mot dotterbolagen. ÖVRIGA ANSVAR Behandlingsavgifterna för de CCA-impregnerade stolpar som tas ur bruk kostnadsförs i den takt som de realiseras. SÄRREDOVISAT BOKSLUT FÖR ELAFFÄRSVERKSAMHETER Förutom elhandelns affärsverksamhet omfattar bolagets bokslut även fjärrvärmeaffärsverksamheten. Elnätsverksamheten bolagiserades 1.1.2006. Fördelningsgrunderna för de gemensamma utgifterna och balansposterna De utgifter och intäkter som hör till en viss affärsverksamhet är bokförda direkt på ifrågavarande verksamhet. Gemensamma utgifter är delade på affärsverksamheterna med hjälp av den interna redovisningen. Fjärrvärmen har fakturerat elhandelsaffärsverksamheten internt för avskrivningarna för VL2 således, att 14 % av nettoavskrivningarna har tillförts fjärrvärmen och 86 % elanskaffningen. Fördelningen har gjorts enligt ElektrowattEkonos beräkning.

25


Noter till resultaträkningen RESULTATRÄKNINGENS NOTER (1000 €) Not

FÖRDELNING AV OMSÄTTNING

1

OMSÄTTNING ENLIGT SEGMENT

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA 2016

2015

2016

2015

Vasa Elektriska Ab - elhandel

72 218

75 532

72 218

75 532

Vasa Elektriska Ab - fjärrvärme

34 456

30 987

34 456

30 987

Vasa Elnät Ab

32 299

30 671

Oy RAVERA Ab

11 938

12 768

-9 302

-9 305

-411

-430

141 198

140 658

106 263

106 088

-1 617

1 117

363

379

534

539

1 219

7 913

2 985

9 595

205

1 175

103

1 164

1 787

9 467

3 622

11 298

-83 553

-88 636

-75 483

-78 272

VS Vindkraft Ab Omsättning mellan segmenten Totalt 2

FÖRÄNDRING AV LAGER AV FÄRDIGA VAROR OCH VAROR UNDER TILLVERKNING

3

ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER Hyresintäkter Övriga rörelseintäkter Försäljningsvinst från bestående aktiva Totalt

4

6

MATERIAL OCH TJÄNSTER Inköp under räkenskapsperioden Ökning eller minskning av lager Material, förnödenheter och varor Köpta tjänster Material och tjänster

5

VASA ELEKTRISKA AB

-328

-393

-328

-942

-83 881

-89 029

-75 811

-79 214

-2 908

-3 621

-459

-593

-86 789

-92 650

-76 270

-79 808

113

110

70

68

ANTAL ANSTÄLLDA I GENOMSNITT UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN (deltidsanställda proportionerade)

Tjänstemän Arbetare Totalt

53

64

11

16

166

174

81

84

-7 994

-8 216

-4 131

-4 103

Personalkostnader Löner och arvoden

1 327

1 025

52

56

Löner och arvoden

Aktiverade löner

-6 668

-7 191

-4 080

-4 047

Pensionskostnader

-1 889

-1 529

-797

-763

Övriga lönebikostnader

-469

-399

-267

-201

Aktiverade lönebikostnader

968

748

38

41

Övriga lönebikostnader

500

349

-230

-160

-8 057

-8 371

-5 106

-4 970

Verkställande direktörer

-417

-413

Styrelsernas medlemmar

-75

-72 -258

-246

-9

-10

-9

-10

-502

-495

-267

-257

Personalkostnader Ledningens löner, arvoden och naturaförmånder

Styrelsernas medlemmar och verkställande direktör Förvaltningsrådetets medlemmar Totalt 26


Noter till resultaträkningen RESULTATRÄKNINGENS NOTER (1000 €) Not 6

FÖRDELNING AV OMSÄTTNING

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA

VASA ELEKTRISKA AB

2016

2015

2016

2015

-247

-233

-176

-156

-1

-236

-236

-89

-84

-335

-317

-412

-393

Avskrivning av byggnader och konstruktioner

-1 086

-1 092

-1 037

-1 041

Avskrivning av energiproduktionsanläggningar

-1 072

-1 029

-1 072

-1 029

-1 145

-1 121

AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR Immateriella tillgångar Avskrivning av immateriella rättigheter Avskrivning av goodwill Avskrivning av övriga utgifter med lång verkningstid Totalt Materiella tillgångar

Avskrivning av eldistributionsnät

-7 238

-6 980

Avskrivning av fjärrvärmenät

-1 140

-1 115

Avskrivning av övriga materiella tillgångar Totalt Avskrivningar enligt plan Avskrivning på koncerngoodwill och minskning av koncernreserven Nedskrivning av bestående aktiva tillgångar Avskrivningar och nedskrivningar 7

-520

-481

-335

-320

-11 057

-10 699

-3 589

-3 511

-11 392

-11 016

-4 001

-3 904

-268

-268

-17

-19

-11 677

-11 303

-4 001

-3 904

-454

-415

-199

-242

ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER Frivilliga lönebikostnader Hyror

-907

-944

-786

-819

Kostnader för verksamhetsutrymmen

-635

-527

-681

-542

-332

-447

-67

-116

Kostnader för adb-anläggningar och program

Kostnader för fordon

-1 973

-1 831

-1 300

-1 301

Kostnader för övriga maskiner och inventarier

-146

-152

-65

-81

Resekostnader

-268

-258

-91

-94

Representationskostnader

-11

-10

-11

-10

Försäljnings- och marknadsföringskostnader

-865

-622

-856

-610

Kostnader för forskning och utveckling

-130

-17

-100

-5

-1 516

-1 967

-1 542

-1 759

Överlåtelseförlust av bestående aktiva

-4

-122

-4

-112

Revisionsarvoden, egentlig revision

-57

-53

-38

-35

Revisionsarvoden, övriga sakkunnigtjänster

-15

-14

-6

-4

Revisionsarvoden, skatterådgivning

-1

-1

-1

-1

-73

-68

-45

-40

-7 315

-7 380

-5 748

-5 731

Övriga administrativa och affärskostnader

Revisionsarvoden Övriga rörelsekostnader

27


Noter till resultaträkningen RESULTATRÄKNINGENS NOTER (1000 €) Not 8

FÖRDELNING AV OMSÄTTNING

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA

VASA ELEKTRISKA AB

2016

2015

2016

2015

562

2 013

562

2 013

81

80

81

79

17

10

Övriga ränte- och finansiella intäkter

81

80

98

89

Finansiella intäkter

643

2 093

660

2 102

-825

-952

-825

-952

Räntekostnader till övriga

-1 006

-1 132

-1 006

-1 132

Övriga finansiella kostnder

-143

-195

-139

-195

-130

-134

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva Från övriga Övriga ränte- och finansiella intäkter Från övriga Från företag inom samma koncern

Finansiella kostnader Nedskrivning av placering bland bestående aktiva Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Till övriga

Till företag inom samma koncern

9

10

Räntekostnader och övriga finansiella kostnader

-1 149

-1 327

-1 276

-1 461

Finansiella kostnader

-1 974

-2 280

-2 101

-2 414

Finansiella intäkter och kostnader

-1 330

-187

-1 441

-312

BOKSLUTSDISPOSITIONER Avskrivningsdifferens ökning (-) / minskning (+) Koncernbidrag

-1 320 5 000

-2 133 2 965

Bokslutsdispositioner

3 680

832

-5 451

-4 227

-4 552

-2

-4

-4 229

-4 556

INKOMSTSKATT Inkomstskatt från den egentliga verksamheten Skatter från tidigare räkenskapsperioder Latenta skatter Inkomstskatt från den egentliga verksamheten

28

-4 811 -1

-9

-514

-664

-5 326

-6 124


Noter till balansräkningen Not

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €)

11

IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsutgift 1.1.2016 Ökningar

Immateriella tillgångar

Goodwill

Koncerngoodwill

Övriga immateriella tillgångar

Totalt

4 633

15

7 607

1 357

13 612

142

155

Anskaffningsutgift 31.12.2016

4 646

15

7 607

1 498

13 766

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2016

-3 894

-15

-7 071

-1 092

-12 072

-268

-89

-603

-7 339

-1 180

-12 675

Avskrivningar Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.2016

Not

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA

13

-247 -4 141

-15

Bokföringsvärde 31.12.2016

505

268

318

1 091

Bokföringsvärde 31.12.2015

739

536

265

1 540

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €) IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Anskaffningsutgift 1.1.2016 Ökningar

VASA ELEKTRISKA AB Immateriella tillgångar

Goodwill

Övriga immateriella tillgångar

Totalt

3 283

1 083

158

4 524

11

11

Anskaffningsutgift 31.12.2016

3 295

1 083

158

4 535

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2016

-2 725

-610

-158

-3 493

-176

-236

-2 901

-846

Bokföringsvärde 31.12.2016

394

236

630

Bokföringsvärde 31.12.2015

558

472

1 031

Avskrivningar Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.2016

-412 -158

-3 905

29


Noter till balansräkningen Not

12

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €)

MATERIELLA TILLGÅNGAR

Mark- och vattenområden 1 813

25 568 37 383

33

Anskaffningsutgift 31.12.2016

1 813

25 989

-4 984

32 542 469

Fjärrvärmenät

40 864 212

Övriga materiella tillgångar 11 714 157 -191

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 2 164 8 668 292 -6 888 4 236

Totalt

33 043

124 331 3 152 -25 5 754 133 214

41 794

11 680

-13 248

-54 006

-24 486

-7 884

-104 608

180

204

718

25

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.2016

238 997 12 696 77 251 770

-1 086 -17

-1 072

-7 238

-1 140

-520

-11 057 -17

-6 086

-14 321

-61 220

-25 625

-8 224

-115 477

Bokföringsvärde 31.12.2016

1 813

19 903

18 723

71 994

16 169

3 456

4 236

136 293

Bokföringsvärde 31.12.2015

1 813

20 585

19 293

70 325

16 379

3 830

2 164

134 389

1.1.2016

31.12.2016

314

314

Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar

Totalt

Uppskrivningar som ingår i anskaffningsutgiften Mark- och vattenområden

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €)

MATERIELLA TILLGÅNGAR

Mark- och vattenområden

VASA ELEKTRISKA AB

Byggnader Energiprooch konstruk- duktionsantioner läggningar

1 592

24 095 37 383

33

718

Anskaffningsutgift 31.12.2016

1 592

24 515

33 043

-4 164

-13 248

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 31.12.2016

32 542 469

Fjärrvärmenät

Anskaffningsutgift 1.1.2016 Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2016 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar

40 915 212

Övriga materiella tillgångar

8 552 65 -15

735 1 807 -4 -1 133

108 430 2 591 -19

41 845

8 602

1 404

111 002

-24 509

-5 416

-47 337

4

4

-1 037

-1 072

-1 145

-335

-3 589

-5 201

-14 321

-25 654

-5 747

-50 922

Bokföringsvärde 31.12.2016

1 592

19 314

18 723

16 191

2 855

1 404

60 079

Bokföringsvärde 31.12.2015

1 592

19 931

19 293

16 406

3 136

735

61 093

1.1.2016

31.12.2016

314

314

Uppskrivningar som ingår i anskaffningsutgiften Mark- och vattenområden 30

Byggnader EnergiproEldistribuoch konstruk- duktionsantionsnät tioner läggningar

Anskaffningsutgift 1.1.2016 Ökningar Minskningar Överföringar mellan poster

Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1.2016 Ackumulerade avskrivningar på minskningar och överföringar Avskrivningar Nedskrivningar

Not

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA


Noter till balansräkningen Not 13

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €)

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA

PLACERINGAR Anskaffningsutgift 1.1.2016

Andelar i intresseföretag

Övriga aktier och andelar

Totalt

135 726

45 828

181 554

171

171

Ökningar Minskningar Andel i intresseföretagens resultat Anskaffningsutgift 31.12.2016

-4 615

-4 615

663

663

131 774

Ackumulerade nedskrivningar 1.1.2016 Nedskrivningar

Bokföringsvärde 31.12.2015

Not

Anskaffningsutgift 1.1.2016

-952 -825 -1 778

131 774

44 221

175 996

135 726

44 875

180 602

VASA ELEKTRISKA AB

Andelar i koncernbolag

Andelar i intresseföretag

Övriga aktier och andelar

Totalt

3 919

114 363

45 829

164 111

Ökningar

171

Minskningar Anskaffningsutgift 31.12.2016

-952 -825

NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €) PLACERINGAR

177 773

-1 778

Ackumulerade nedskrivningar 31.12.2016 Bokföringsvärde 31.12.2016

45 999

-4 615 3 919

109 749

171 -4 615

46 000

159 668

Ackumulerade nedskrivningar 1.1.2016

-952

-952

Nedskrivningar Ackumulerade nedskrivningar 31.12.2016

-825

-825

-1 778

-1 778

Bokföringsvärde 31.12.2016

3 919

109 749

44 223

157 890

Bokföringsvärde 31.12.2015

3 919

114 363

44 877

163 159

KONCERNFÖRETAG

2016

2015

ägarandel %

(%)

(%)

Vasa Elnät Ab

100

100

Oy RAVERA Ab

100

100

VS Vindkraft Ab

100

100

INTRESSEFÖRETAG

2016

2015

ägarandel %

(%)

(%)

EPV Energi Ab

41,347

42,362

20

20

Smedsby Värmeservice Ab

Vasa Elektriska Ab är Mankala-ansvarig i proportion till sin ägarandel i EPV Energi Ab.

31


Noter till balansräkningen NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €) Not 14

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA 2016

2015

Material och förnödenheter

912

912

Varor under tillverkning

700

2 316

VASA ELEKTRISKA AB 2016

2015

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR

Bränslelager

1 188

1 516

1 188

1 516

Totalt

2 800

4 744

1 188

1 516

Bränsle

15

Återanskaffningspris

1 338

1 516

1 338

1 516

Bokföringsvärde

1 188

1 516

1 188

1 516

Differens

151

151

LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Fordringar hos övriga

16

Övriga fordringar

7 736

236

7 734

232

Totalt

7 736

236

7 734

232

KORTFRISTIGA FORDRINGAR Fordringar hos koncernbolag 302

305

Övriga fordringar

Kundfordringar

5 000

3 000

Totalt

5 302

3 305

Fordringar hos ägarintresseföretag 212

193

209

191

Resultatregleringar

Kundfordringar

1 483

1 480

1 483

1 480

Totalt

1 695

1 673

1 692

1 671

22 375

22 670

13 849

14 279

Fordringar hos övriga Kundfordringar Övriga fordringar

877

183

876

183

2 228

2 065

931

1 077

Totalt

25 481

24 919

15 657

15 539

Kortfristiga fordringar

27 176

26 592

22 651

20 515

1 483

1 480

1 483

1 480

Resultatregleringar

Specifikation över resultatregleringarna Övriga resultatregleringar från ägarintresseföretag Skattefordringar (inkomstskatt)

342

Periodiserade personalkostnader, kortfristiga fordringar

79

29

1 596

1 778

720

796

211

258

211

258

3 712

3 546

2 414

2 558

Övriga resultatreglerade fordringar gällande försäljning (från övriga) Övriga resultatreglerade fordringar gällande utgifter (från övriga) Totalt

32

24


Noter till balansräkningen NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €) Not 17

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA

VASA ELEKTRISKA AB

2016

2015

2016

2015

Aktiekapital 1.1.

1 589

1 589

1 589

1 589

Aktiekapital 31.12.

1 589

1 589

1 589

1 589

EGET KAPITAL BUNDET EGET KAPITAL

Fond för verkligt värde 1.1. Minskning

-1 731

-1 731

Fond för verkligt värde 31.12.

-1 731

-1 731

Bundet eget kapital

-142

1 589

-142

1 589

Vinstmedel 1.1.

174 829

156 577

85 166

78 235

Dividendutdelning

-13 000

-12 008

-13 000

-12 008

161 829

144 570

72 165

66 227

21 538

30 260

16 769

18 938

Fritt eget kapital

183 368

174 829

88 934

85 166

EGET KAPITAL 31.12.

183 226

176 419

88 793

86 755

Fritt eget kapital

Vinstmedel 31.12. Räkenskapsperiodens vinst

Utdelningsbart fritt eget kapital

18

Fond för verkligt värde

-1 731

Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder

72 165

66 227

Räkenskapsperiodens vinst

16 769

18 938

Utdelningsbart fritt eget kapital

87 203

85 166

Avskrivningsdifferens

22 301

20 981

Totalt

22 301

20 981

ACKUMULERADE BOKSLUTSDISPOSITIONER

33


Noter till balansräkningen NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €) Not 19

20

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA 2016

2015

Övriga avsättningar

23

23

Totalt

23

23

1 207

1 204

VASA ELEKTRISKA AB 2016

2015

AVSÄTTNINGAR

LATENTA SKATTER LATENTA SKATTEFORDRINGAR Från sammanställningsåtgärder Från periodiseringsskillnader och tillfälliga skillnader Totalt

437

5

433

1 644

1 209

433

-14 728

-14 211

Latenta skatteskulder Från bokslutsdispositioner 21

LÅNGFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till koncernbolag Anslutningsavgifter

5

5

Skulder till ägarintresseföretag Resultatregleringar

1 463

8 228

1 463

8 228

Skulder till kreditinstitut

53 527

48 677

53 527

48 677

Anslutningsavgifter

56 965

55 612

31 480

31 177

Övriga skulder

5 709

Skulder till övriga

5 709

Totalt

116 200

104 289

90 716

79 854

Långfristigt främmande kapital

117 663

112 517

92 184

88 087

53 527

48 677

53 527

48 677

5

5

1 463

8 228

Långfristigt främmande kapital (räntebelagt / räntefritt) Räntebelagt Skulder till övriga Räntefritt Skulder till koncernbolag Skulder till ägarintresseföretag

8 228

Skulder till övriga

62 674

55 612

37 189

31 177

Totalt

64 137

63 840

38 657

39 410

117 663

112 517

92 184

88 087

Långfristigt främmande kapital

34

1 463


Noter till balansräkningen NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €) Not 22

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA 2016

2015

VASA ELEKTRISKA AB 2016

2015

20 883

18 059

221

222

145

90

21 249

18 407

KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL Skulder till koncernbolag Koncernkonto Skulder till leverantörer Övriga skulder

35

Resultatregleringar Totalt Skulder till ägarintresseföretag Skulder till leverantörer

5 636

6 305

5 636

6 304

Resultatregleringar

6 764

9 908

6 764

9 908

12 401

16 213

12 400

16 212

11 351

9 423

11 351

9 423

Totalt Skulder till övriga Skulder till kreditinstitut

374

2 569

43

57

Skulder till leverantörer

Erhållna förskott

5 856

4 341

3 096

1 817

Övriga skulder

11 075

10 621

4 199

4 039

3 316

4 277

2 267

3 068

Totalt

Resultatregleringar

31 973

31 230

20 955

18 403

Kortfristigt främmande kapital

44 373

47 442

54 604

53 022

20 883

18 059

Kortfristigt främmande kapital (räntebelagt / räntefritt) Räntebelagt Skulder till koncernbolag Skulder till övriga

11 351

9 423

11 351

9 423

Totalt

11 351

9 423

32 235

27 482

366

347

12 401

16 213

12 400

16 212

Räntefritt Skulder till koncernbolag Skulder till ägarintresseföretag Skulder till övriga

20 621

21 807

9 604

8 980

Totalt

33 022

38 020

22 370

25 540

Kortfristigt främmande kapital

44 373

47 442

54 604

53 022

35


Noter till balansräkningen NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €) Not 22

23

36

SPECIFIKATION AV RESULTATREGLERINGARNA (lång- och kortfristiga) Långfristiga resultatregleringsskulder till ägarintresseföretag, räntefritt Kortfristiga övriga resultatregleringsskulder till ägarintressebolag, räntefritt Kortfristiga resultatregleringsskulder till koncernbolag, räntefritt Kortfristiga resultatregleringsskulder gällande investeringar, räntefritt Kortfristiga ränteskulder, räntefritt

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA

VASA ELEKTRISKA AB

2016

2015

2016

2015

1 463

8 228

1 463

8 228

6 764

9 908

6 764

9 908

145

90

21

21

72

64

72

64

Kortfristiga skatteskulder, inkomstskatt, räntefritt

1 076

2 183

1 076

1 965

Periodiserade personalkostnader, räntefritt Övriga resultatregleringsskulder gällande utgifter, räntefritt Totalt

1 729

1 775

925

878

439

233

193

140

11 543

22 412

10 639

21 293

SKULDER SOM FÖRFALLER SENARE ÄN OM FEM ÅR Skulder till kreditinstitut

15 358

16 512

15 358

16 512

Anslutningsavgifter och övriga skulder

56 965

55 612

31 485

31 182

Totalt

72 323

72 124

46 844

47 694


Noter till balansräkningen NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €) Not 24

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA 31.12.2016 31.12.2015

VASA ELEKTRISKA AB 31.12.2016 31.12.2015

SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Skulder, för vilka inteckningar och aktier ställts som säkerhet Skulder till kreditinstitut, som säkerhet övriga inteckningar Skulder till kreditinstitut Inteckningar och aktier ställda som säkerhet för lån Fastighetsinteckningar ställda som säkerhet för skulder till kreditinstitut Övriga inteckningar ställda som säkerhet för skulder till kreditinstitut Inteckningar och aktier ställda som säkerhet för lån För egen räkning ställda säkerheter Depositioner Garantier För egen räkning ställda säkerheter För dotter- och andra koncernbolag ställda säkerheter Garantier För dotter- och andra koncernbolag ställda säkerheter För andras räkning ställda säkerheter Garantier För andras räkning ställda säkerheter Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser och övriga ansvar Leasingavtal Leasingavtal som förfaller till betalning inom ett år Leasingavtal som förfaller till betalning inom 1-5 år Leasingavtal Övriga hyresavtal Hyresavtal som förfaller till betalning inom ett år Hyresavtal som förfaller till betalning inom 1-5 år Övriga hyresavtal

21 161

27 131

21 161

27 131

21 161

27 131

21 161

27 131

3 000

3 000

3 000

3 000

27 177

35 177

27 177

35 177

30 177

38 177

30 177

38 177

4 191

4 189

4 191

321 13 000 13 321

4 189

317 13 000 13 317

294

80

1 605

937

294

80

1 605

937

8 156 8 156

8 160 8 160

8 156 8 156

8 160 8 160

42 818

59 738

44 128

60 592

124 94 218

122 139 262

124 94 218

122 139 262

16 16 33

29 29 57

Övriga ansvar Övriga ansvar som förfaller till betalning inom ett år Övriga ansvar som förfaller till betalning inom 1-5 år Övriga ansvar som förfaller till betalning senare Övriga ansvar

32

89

32

33 569 33 601

24 666 24 755

33 569 33 601

6 82 24 666 24 755

Ansvarsförbindelser och övriga ansvar

33 852

25 073

33 819

25 016

37


Noter till balansräkningen NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (1000 €) Not 25

KONCERNEN VASA ELEKTRISKA 31.12.2016 31.12.2015

VASA ELEKTRISKA AB 31.12.2016 31.12.2015

DERIVATAVTAL DET NOMINELLA VÄRDET PÅ DERIVATAVTAL Räntederivat Ränteswapavtal Räntederivat totalt

25 388 25 388

25 388 25 388

5 600 5 600

5 600 5 600

30 988

30 988

Räntederivat Ränteswapavtal Räntederivat totalt

-956 -956

-956 -956

Ränte- och valutaderivat Ränte- och valutaswapavtal Ränte- och valutaderivat totalt

-391 -391

-391 -391

Marknadsvärdet på derivatavtal

-1 347

-1 347

Ränte- och valutaderivat Ränte- och valutaswapavtal Ränte- och valutaderivat totalt Det nominella värdet på derivatavtal Marknadsvärdet på derivatavtal

Elderivat

26

31.12.2016 (GWh) (1000 €) Mängd Gängse värde

31.12.2015 (GWh) (1000 €) Mängd Gängse värde

Forward Köpavtal Orealiserade vinster (+) / förluster (-) Köpavtal

1 951 1 951

-16 359 -16 359

Säljavtal Orealiserade vinster (+) / förluster (-) Säljavtal

1 736 1 736

13 786 13 786

Totalt

3 687

-2 573

UTSLÄPPSRÄTTER UTSLÄPPSHANDELSPERIOD 2013 - 2020 Återstående kostnadsfritt beviljade utsläppsrätter 1.1. Allokerade på årsnivå Överskott 1.1. Beviljade Förvärvade utsläppsrätter Utsläppsmängd Överskott 31.12.

tn CO₂

tn CO₂

13 035 2 535

16 444 3 409

13 035 2 535

16 444 3 409

32 706 2 535

31 244 3 409

32 706 2 535

31 244 3 409

-4 561 30 680

-1 947 32 706

-4 561 30 680

-1 947 32 706

Övriga ansvar 27

38

FASTIGHETSINVESTERINGAR Bolaget är skyldigt att justera de mervärdesskatteavdrag som bolaget har gjort för år 2013–2016 färdigställda fastighetsinvesteringar, om fastigheternas skattepliktiga användning minskar under justeringsperioden. Ansvarets maximala belopp är 3 194 464 euro och det sista justeringsåret är 2025.


Noter till bokslutet NOT 28

ENERGIANSKAFFNING Största delen av den el och fjärrvärme som Vasa Elektriska Ab anskaffar härstammar från energiproducenter som bolaget är delägare i. Miljöpåverkan av Vasa Elektriska Ab:s kraftandelar har beskrivits i Industrins Kraft Abp:s och EPV Energi Ab:s miljö- och samhällsansvarsrapporter. En tillförlitlig och effektiv användning av den nuvarande produktionskapaciteten utgör elanskaffningens tyngdpunkter. Av den elenergi som anskaffas produceras en allt större andel med koldioxidfri vindkraft, vattenkraft, kärnkraft och med inhemska biobränslen vid samproduktion av el och värme.

UTSLÄPPEN FRÅN DEN EGNA ENERGIPRODUKTIONEN År 2016 slutfördes arbetet med att byta bränslet i egna värmeanläggningar. Användningen av tung brännolja upphörde och i stället togs lätt brännolja i bruk i den egna energiproduktionen. På grund av den kalla vintern producerades dubbelt mera fjärrvärme i egna anläggningar och därför ökade utsläppen från den egna energiproduktionen jämfört med föregående år. År 2016 utgjorde Vasa Elektriska Ab:s koldioxidutsläpp totalt 4 561 ton. Svaveldioxidutsläppen utgjorde 15,2 ton, kvävedioxidutsläppen 8,7 ton beräknat i kväveoxid och partikelutsläppen 0,6 ton.

Kärnkraft 28,1 %

Vattenkraft 20,6 %

Stenkol 17,5 %

Torv 10,5 %

På marknaden 9,0 %

Vindkraft 6,7 %

Avfall 4,1 %

Fjärrvärmeproduktionens bränslefördelning år 2016

Olja (15 GWh) 2 %

Stenkol (156 GWh) 21 %

Torv (46 GWh) 6 %

ELANSKAFFNING Under verksamhetsåret uppgick den totala elanskaffningen till 1 912,4 GWh, varav 93,8 % anskaffades via kraftandelar i EPV Energi Ab. Den egna elproduktionen utgjorde 4,2 GWh. Den återstående delen av elanskaffningen bestod av vindkraftsproduktion i Hiirikoskis vattenkraftverk och Westenergys avfallsförbränningsanläggning samt av inköp på elbörsen och inköp från idustrin och småproducenter inom området. FJÄRRVÄRMEANSKAFFNING Den totala fjärrvärmeanskaffningen uppgick till 746,2 GWh, varav 98,0 % producerades genom samproduktion av el och värme. Totalt 472,2 GWh av fjärrvärmen producerades med biobränsle och kol i Vaskiluodon Voima Oy:s kraftverk. Fjärrvärmeproduktionen i Westenergy Ab:s avfallsförbränningsanläggning uppgick till 258,5 GWh. Totalt producerades 0,7 GWh fjärrvärme med spillvärme från avstjälpningsplatsen i Sunnanvik. Den egna oljebaserade fjärrvärmeproduktionen utgjorde 14,8 GWh. VATTENFÖRBRUKNINGEN I FJÄRRVÄRMEDISTRIBUTIONEN Den vattenmängd som behövs i fjärrvärmedistributionen fås från Vasa stads vattenledningsnät och behandlas före förbrukning. Totalt förbrukades 14 147 m³ behandlat vatten i fjärrvärmenätet.

Masugnsgas 3,4 %

Elanskaffning enligt produktionsform sammanlagt 1 912 GWh år 2016 Andra förnybara 0,1 %

MILJÖÖVERSIKT Vasa Elektriska Ab:s utgångspunkt i miljöhänseende är att känna till de miljöeffekter verksamheten medför samt att vidta åtgärder som proportionellt kan minska dessa effekter. Vasa Elektriska Ab:s energiproduktion är den verksamhet som har störst miljöpåverkan. I februari 2016 kontrollerades koldioxidutsläppen för Vasa Elektriska Ab:s produktionsanläggningar under år 2015. I mars sände bolaget till Energimyndigheten en utredning över utsläppen samt kontrollörens utlåtande, och i april returnerade bolaget till utsläppshandelsregistret de utsläppsrätter som motsvarar utsläppen för år 2015.

Biobränsle (271 GWh) 36 %

Avfall (258 GWh) 35 %

Vattenförbrukningen i fjärrvärmedistributionen År Nätet 2012 20 052 m3 2013 15 476 m3 2014 8 640 m3 2015 12 236 m3 2016 14 147 m3 Utsläppen från den egna energiproduktionen

25 CO2 (1000t) NOX (t) SO2 (t) Partiklar (t)

20

15

10

5

0

2013

2014

2015

2016

39


Resultaträkning RESULTATRÄKNING (1000 €)

ELHANDEL

FJÄRRVÄRME

2016

2015

2016

2015

72 218

75 532

34 456

30 987

Övriga rörelseintäkter

50

6 870

1 024

687

Material och tjänster

-56 883

-62 999

-19 676

-17 043

OMSÄTTNING

Personalkostnader

-833

-776

-1 898

-1 925

Avskrivningar och nedskrivningar

-743

-748

-2 223

-2 156

Övriga rörelsekostnader RÖRELSEVINST Finansiella intäkter och kostnader VINST FÖRE SKATTER Bokslutsdispositioner

-3 025

-2 800

-2 148

-2 057

10 785

15 078

9 534

8 493

-894

-741

-82

-105

9 891

14 337

9 453

8 388

-372

-659

-744

-1 038

Inkomstskatt

-1 991

-2 770

-1 748

-1 492

RÄKENSKAPSPERIODENS VINST

7 529

10 908

6 961

5 858

31.12.2016

31.12.2015

31.12.2016

31.12.2015

295

559

121

174

Balansräkning (1000 €) AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar

9 860

10 329

31 656

31 631

126 476

131 562

59

59

136 631

142 450

31 835

31 863

1 188

1 516

Långfristiga fordringar

7 129

232

20 815

22 243

Kortfristiga fordringar

12 100

12 262

5 459

5 127

85

7 276

1 209

19 229

12 579

34 738

30 095

155 860

155 029

66 573

61 958

238

238

477

477

43 628

17 560

Placeringar BESTÅENDE AKTIVA RÖRLIGA AKTIVA Omsättningstillgångar

Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA PASSIVA EGET KAPITAL Aktiekapital Övriga fonder

-1 334

Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder

47 049

Räkenskapsperiodens vinst EGET KAPITAL Ackumulerade bokslutsdispositioner

-110 15 723

7 529

10 908

6 961

5 858

53 481

54 775

24 888

22 058

5 424

5 053

14 988

14 244

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital

66 666

61 327

20 791

20 790

Kortfristigt främmande kapital

30 289

33 875

5 905

4 865

96 955

95 202

26 697

25 656

155 860

155 029

66 573

61 958

FRÄMMANDE KAPITAL PASSIVA

40


Resultaträkning RESULTATRÄKNING (1000 €)

VASA ELNÄT AB

OY RAVERA AB

2016

2015

2016

2015

32 299

30 671

11 938

12 768

-1 451

900

Övriga rörelseintäkter

206

235

74

24

Material och tjänster

-11 054

-10 750

-6 396

-8 673

Personalkostnader

-1 363

-1 350

-3 147

-3 135

OMSÄTTNING Förändring av lager av färdiga varor och varor under tillverkning

Avskrivningar och nedskrivningar

-8 157

-7 884

-135

-136

Övriga rörelsekostnader

-3 054

-2 902

-1 157

-1 133

RÖRELSEVINST (FÖRLUST)

8 877

8 019

-272

615

123

124

-14

-1

VINST (FÖRLUST) FÖRE SKATTER

9 000

8 142

-286

614

Bokslutsdispositioner

-6 325

-4 443

63

-12

Finansiella intäkter och kostnader

Inkomstskatt RÄKENSKAPSPERIODENS VINST (FÖRLUST) Balansräkning (1000 €)

-580

-793

-2

-111

2 095

2 906

-225

492

31.12.2016

31.12.2015

31.12.2016

31.12.2015

663

917

2

1

AKTIVA BESTÅENDE AKTIVA Immateriella tillgångar Materiella tillgångar

81 627

78 897

389

470

BESTÅENDE AKTIVA

82 290

79 814

391

471

Omsättningstillgångar

2 443

3 894

Långfristiga fordringar

2

4

24 571

2 619

3 781

1

2

2

29 818

24 573

5 065

7 680

112 109

104 387

5 456

8 151

100

100

RÖRLIGA AKTIVA

Kortfristiga fordringar

29 818

Kassa och bank RÖRLIGA AKTIVA AKTIVA PASSIVA EGET KAPITAL 800

800

Överkursfond

Aktiekapital

1 468

1 468

Övriga fonder

1 251

1 251

Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder

14 284

11 378

2 423

1 932

Räkenskapsperiodens vinst/förlust

2 095

2 906

-225

492

EGET KAPITAL

19 897

17 802

2 299

2 523

Ackumulerade bokslutsdispositioner

51 329

50 003

10

73

FRÄMMANDE KAPITAL Långfristigt främmande kapital

25 576

24 526

Kortfristigt främmande kapital

15 308

12 055

3 148

5 554

FRÄMMANDE KAPITAL

40 883

36 581

3 148

5 554

112 109

104 387

5 456

8 151

PASSIVA

41


I bakre raden från vänster: Dick Jungerstam, Sirpa Sainio (vice ordförande), Marjatta Kiviranta, Marianne Munkki, Mauri Ollila, Erik Cederholm, Timo Leppäkorpi och Susanna Rönn. I främre raden från vänster: Raija Koivisto-Rasmussen, Juha Häkkinen (ordförande), Niilo Hamari, Tomi Kaunismäki, Anders Finne, Viveca Bäck (vice ordförande) och Jarno Perälä.

42


Förvaltningsrådets utlåtande Förvaltningsrådet har vid sitt sammanträde idag bekantat sig med Vasa Elek­triska Ab:s bokslut, koncernbokslut och revisionsberättelse för år 2016. Förvalt­nings­rådet antecknar revisionsberättelsen till kännedom och konstaterar att bokslutet inte föranleder anmärkningar. Förvaltningsrådet föreslår att boks­lutet inklusive koncernbokslutet fasts­tälls och förenar sig med styrelsens förslag om disposition av vinstmedlen. Vasa den 16 mars 2017 Förvaltningsrådet

43


Vasa Elektriska Ab www.vasaelektriska.fi FO-nummer 0209628-8 Adress PB 26, 65101 Vasa Hemort Vasa, Kyrkoesplanaden 0 Telefon 06 324 5111

M

ILJ

ÖMÄRK

T

4041 0822 Trycksak


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.