RenaRum | Nummer 1 | 2017

Page 1

RenaRum Nr 1–2017

BRANSCHTIDNINGEN OM RENHET OCH HYGIEN

månadens produkt:

Handskar och andra förbrukningsvaror

Tema:

Medical Device & Standarder KOSTNADSFRI WEBBTIDNING UTGIVEN AV


Prova vår senaste Renrumskurs:

Rengöring och desinfektion av renrum - Del 1

Renrumskurser Online med personliga kursintyg - När det passar er!

Se klipp från kurserna på

www.mcleaned.com - Tillgängliga dygnet runt - Genomförs i webbläsaren - Ger personliga kursintyg

Enkelt Flexibelt Pedagogiskt

Kontakta oss så berättar vi mer| sales@mcleaned.com | 040 - 655 80 50


INNEHÅLL

NR 1 2017

RenaRum Nr 1–2017

BRANSCHT

IDNINGEN

OM RENHET

OCH HYGIEN

dukt:

månadens pro

Handskar och andra gsvaror förbruknin

Ledare sid 4 Nyheter sid 6–21

Tema:

vice Medical Daerder & Stand NING UTGIVEN RI WEBBTID KOSTNADSF

AV

Branschtidningen RenaRum ingår som en del i nätverket Rentforum.se. Rentforum.se är en samlings­ punkt för alla som arbetar med renhet och ­hygien. Rentforum.se ­påtar sig inget ansvar för full­ständigheten i ­dokumentet eller för direkt eller ­indirekt skada av vad slag det må vara, som ­grundar sig på detta ­dokument. Materialet får inte ­mång­faldigas utan med­ givande från Rentforum.se. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE:

Matts Ramstorp matts@rentforum.se Mobil: 0708 – 13 05 65

15

Månadens tema VARFÖR FINNS DET ­STANDARDER?

sid 22–25 MEDICAL DEVICE – EN FRAMTIDSBRANSCH

sid 26–28

Månadens ­produkt: HANDSKAR OCH ­FÖRBRUKNINGSMATERIAL

sid 30–31

22

Nyheter sid 32–37

GRAFISK FORM OCH LAYOUT:

Kalendarium sid 36

Linda Clarin www.lime.nu

ANNONSER:

Binh Tan binh@rentforum.se 0708 – 25 44 77 KONTAKT:

Rentforum AB Norrbäcksgatan 19 216 24 Malmö Telefon: 040–13 82 50

35

Följ oss på Twitter och LinkedIn!

RenaRum 1/2017

3


LEDARE

God Fortsättning… … på det nya året och välkommen till ett nytt år med Rentforum.se och tidningen RenaRum! Det nya året innebär både utmaningar och inte minst möjligheter.

Tidningen januari 2017 Detta nummer har ett dubbelt tema. En del handlar om medical device industrin och den andra om standarder och normer. Vi har valt dessa två teman dels för att den medicintek­ niska utvecklingen är enorm just nu. Temat om standarder är valt då jag har en känsla av att de allra flesta tycker att standar­ der och normer är för teoretiska och helt enkelt tråkiga. Jag har själv känt på detta sätt förr i tiden men har nu, tack och lov ändrat min inställning. Hoppas att ni också kommer att göra det! Annex 1 Vi har haft Annex 1 uppe vid ett flertal tillfällen och varje gång så har jag tyvärr fått skriva att ”den som väntar på något gott …”. Nu har ett utkast på den nyreviderade Annex 1 kommit ut till ett fåtal utvalda och en av de delar som man kommer att sätta fokus på är bland annat personalens kompetens och skicklighet. Jag ser, rent historiskt att man minskat

4

RenaRum 1/2017

ned på utbildning och träning av personal som omfattas av GMP:n, vilket straffar sig i ­längden. Med den oro som man nu uttalar bland inspektörer hoppas jag att man tar ­krafttag gällande personalens kompetens­ utveckling för framtiden.

Kan man bluffa hur mycket som helst? Årets Matbluff är en årligen återkommande utnämning där man sätter fingret på livsmed­ elsprodukter som inte håller vad de lovar. Exempelvis Eriks Tryffelbearnaise med endast 0,005 procent tryffel, Fjällbrynt Messmör lingon som saknar lingon och Annas Mandel­ pepparkakor som endast innehåller aromämne men med varnings­ text på för­ packningens baksida: ”kan innehålla spår av mandel”.

Lev väl! Matts


NY GLOBAL STANDARD FÖR LUFTFILTER ISO 16890 Den nya testmetoden är mer krävande än existerande standarder. Det kommer leda till filter med högre prestanda, förbättrat inomhusklimat (IAQ) och ökat skydd av människors hälsa. Klassificeringssystemet är relaterat till filtrets effektivitet mot tre olika storleksfraktioner av partiklar, ePM 1, ePM 2,5 och ePM 10. Viktigast av dessa tre är den minsta så kallade ePM 1. Från medicinskt och vetenskapligt håll kommer allt fler rapporter om att det är PM1-fraktionen som är den skadligaste för människors hälsa. Implementeringen av ISO 16890, kommer att ge fördelar för kravställare, inköpare och användare av luftfilter. För mer info gå till http://www.camfil.com/takeabreath/sv/

camfil.se

CLEAN AIR SOLUTIONS

QleanSpace

Renrum – flexibelt, snabbt och kostnadseffektivt

QleanAir Scandinavia har i mer än 20 år jobbat med smarta lösningar som renar luft från föroreningar. QleanSpace™ är ett renrum där miljön kontrolleras med hjälp av filter, automatiskt styrda fläktar samt vårt unika övervakningssystem.

QleanAir Scandinavia AB

www.qleanair.se

Tel: +46 (0) 733 84 31 33

E-mail: info@qleanair.com

RenaRum 1/2017

5


LIVSMEDEL

Om forskningen >> Kristina Liljestrand är teknologie doktor på Chal­ mers, institutionen Teknikens ekonomi och organisation, avdelningen Service Manage­ ment and Logistics. Hennes forskningsområde är grön livsmedelslogistik. Hennes avhandling, som publicerades i december 2016, heter Reducing the environme­ ntal impact of food products logistics systems. Kristina Liljestrand fick Reno­ vas miljöpris 2015 för sin forsk­ ning kring minskat matsvinn.

Kristina Liljestrand Fotograf/Källa: Caroline ÷rmgÂrd

Hundratusentals ton mat kan räddas med bättre logistik Varje år slängs nästan en kvarts miljon ton mat i ­Sverige inom industrin och detaljhandeln – helt i ­onödan. Det vill chalmers­ forskaren Kristina Liljestrand göra något åt. Nu ger hon aktörer i livsmedlens logistik­ system konkreta verktyg, som både kan minska matsvinnet och transporternas miljö­ påverkan.

6

RenaRum 1/2017

D

et är svårt att få grepp om hur omfattande matsvinnet i Sverige är. Chalmersforskaren Kristina Lilje­ strand använder en illustration med 23 000 lastbilar uppställda på rad – fyllda med allt onödigt matavfall som varje år kommer från producenter, detaljhandeln och hushåll. För att passera alla lastbilar måste man ta sig 43 mil, vilket motsvarar sträckan mellan Göteborg och Södertälje.

”Otroligt mycket livsmedel slängs idag. Mest matsvinn kommer från konsumenter, men nästan lika mycket försvinner i logistiksystemen. Och det är genom att påverka logistiksyste­ men som vi kan se till att maten håller bra kvalitet och hållbarhet hela vägen ut i butiken”, säger Kristina Liljestrand.

Minska sin miljöpåverkan Det är här Kristina Liljestrands


Mat­svinnet i Sverige >> 2012 slängdes 1,2 miljo­ ner ton mat i Sverige. Drygt hälften, 622 000 ton, var så kallat onödigt matavfall eller matsvinn – det vill säga mat som hade kunnat ätas om den hade behandlats annorlunda. Det motsvarar 65 kilo onödigt matavfall per person och år. Den största delen av det onödiga matavfallet kommer från hushållen, men mycket mat försvinner även i logistikkedjan på väg ut till konsumenterna. 2012 stod hushållen för strax under hälften, 270 000 ton, av det onödiga matsvinnet. I logistiksystemen – från den industriella produktionen tills livsmedlen lämnar butiks­ hyllorna – försvann 234 000 ton mat i onödan. Resterande 118 000 ton kom från restau­ ranger och storhushåll. Produktionen av den mängd mat som kastas varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid, vilket är cirka 3 procent av den totala mängden utsläpp av växthus­ gaser i Sverige. Källa: Naturvårdsverket (2014), Matavfallsmängder i Sverige

forskning kommer in. De senaste åren har hon rett ut hur aktörer i livsmedelsförsörjningskedjan kan arbeta för att minska sin miljöpåverkan – både när det gäller matsvinn och utsläpp från transporter. Hennes arbete är på många sätt unikt, eftersom logistiklösningar på svinnproblemet är ett rela­ tivt outforskat område. Sedan tidigare finns ingen överblick kring vilka möjligheter aktörerna i försörjningskedjan har för att minska svinnet – vilket är just vad Kristina levererar i sin doktorsavhandling. ”Logistiksystemen är det som

Chalmers binder samman allt, från pro­ duktionen av livsmedlen tills de kommer ut i butikerna. Vi måste förstå hur man kan arbeta här för att minska matsvinnet”, säger Kristina Liljestrand.

Nio förbättringsåtgärder Genom en omfattande studie bland producenter, grossister och detaljister har hon identifierat nio förbättringsåtgärder. ”Jag beskriver åtgärderna, logistikaktiviteterna och vilka aktörer som är inblandade. Sammanställningen kan ses som ett smörgåsbord för de aktörer som vill arbeta för att minska matsvinnet”, säger Kristina Liljestrand. En viktig slutsats är att sam­ arbete i hela livsmedelskedjan är avgörande. ”När det gäller svinn är flera steg i livsmedelskedjan invol­ verade, därför är det svårt för enskilda aktörer att själva minska svinnet. Det krävs samarbete för att få effektiva system hela vägen, så att livsmedlen kommer ut i butikerna i tid”, säger Kristina Liljestrand. Vilka sändningar är effektivast I den andra delen av sin forsk­ ning har Kristina granskat hur miljöpåverkan från transporter i livsmedelslogistikkedjan kan minskas. Genom att titta på aspekter som fyllnadsgrad (hur väl utrymmet i pallar, lådor och lastbilar utnyttjas) och andelen intermodala transporter (där vägtransport kombineras med järnväg eller sjöfart) har hon identifierat vilka sändningar som är effektivast att arbeta med, och hur det bäst kan göras. Resultatet är två ramverk som

>> Chalmers forskar och utbildar inom teknik, natur­vetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommuni­ kationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nano­ teknik, Produktion, Samhälls­ byggnad och Transport. Graphene Flagship, ett av EU-­kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordi­ neras av Chalmers i Göteborg. Chalmers har omkring 10 300 heltidsstudenter och 3 100 anställda.

ger god hjälp i jakten på att minska transportutsläppen. ”Många logistiksystem är oerhört stora och komplexa, och det kan vara svårt att veta var man ska börja. De ramverk jag har tagit fram ger aktörerna verktyg för att själva kunna se vilka faktorer i deras system som påverkar transportutsläppen”, säger Kristina Liljestrand.

Det går att tjäna pengar Kristina har dessutom tagit med ett ekonomiskt perspektiv, genom att hennes forskning även visar vilka besparingar de olika åtgärderna ger. För en sak står klar: det går att tjäna pengar på att öka fyllnadsgraden och satsa på mer intermodala transporter. ”Om man jobbar med att minska sin miljöpåverkan sparar man ofta även på kostnaderna”, avslutar Kristina Liljestrand. • Källa: Chalmers

RenaRum 1/2017

7


LÄKEMEDEL

Alla är vinnare utan kosttillskott Idag finns stora och allvarliga brister på kosttillskotts­ marknaden och uppenbara svagheter i regleringen, liksom i samspelet mellan olika myndigheter. Samtidigt som försälj­ ningen av kosttillskott ökar är det näst intill omöjligt för köpare att veta vad de egentligen får i sig. I samband med Handbolls-EM genomför Skånes idrottsförbund en infor­ mationssatsning för att öka kunskapen om kosttillskott och ­doping, som en del av satsningen med Ren Vinnare.

R

iksidrottsförbundet och Skånes idrottsförbund ser med stor oro att användandet av kosttillskott ökar bland fysiskt aktiva i olika åldrar. Alla som motionerar, tränar eller tävlar vill givetvis

8

RenaRum 1/2017

få ut så mycket som möjligt av sin idrott och då gäller det att ha rätt bränsle. Det finns idag inget vetenskapligt bevis för att idrottare som äter bra har behov av kosttillskott men däremot finns det faror, inte minst är

många preparat på marknaden otillräckligt kontrollerade och kan innehålla dopingklassade substanser.

Varje kommuns ansvar Kosttillskott är per definition ett livsmedel och idag ansvarar varje enskild kommun för kontroll. Idag måste alla 290 kommuner ta enskilda beslut om att förbjuda försäljning av ett kosttillskott i kommunen. Det är ineffektivt och leder till att många kosttillskott som inte borde få finnas i vanliga butiker ändå fyller hyllorna. Ett kost­


tillskottprepa­ rat kan vara förbjudet på en sida kommun­ gränsen och säljas helt öppet på andra sidan. Därför vill vi att Livs­ medelsverket ska få möjlig­ het att införa nationellt saluförbud för kosttillskott.

Utbildning – Erfarenhetsutbyte Projektet - Kom till skott med kosttillskott, ett samarbete mellan livsmedelsinspektörerna i de skånska kommunerna, visar att ökad kunskap kombinerat med gemensamma kontroller gör stor skillnad för konsumen­ terna. I projektet genomfördes gemensam utbildning för livs­ medelsinspektörerna som i sin tur ledde till erfarenhets- och kunskapsutbyte över kom­ mungränser. En intensifierad kontrollperiod resulterade i upptäckter av växter eller växt­ delar, substanser som klassas som läkemedel, brister i eller helt uteblivna innehållsförteckningar, och marknadsföring av effekter som inte kan bevisas och därför är förbjudna. Inleddes i december 2016 Idrotten måste också göra vårt för att sprida kunskap om farorna med användning av kosttillskott och vikten av att istället äta bra mat. I samband med att Helsingborg, Kristian­ stad och Malmö var värdar för

Handbolls-EM inledde Skånes idrottsförbund en informations­ satsning om Ren Vinnare som är ett stöd för den enskilde, för var och en inom idrotten, att på ett

enkelt sätt kunna ta sitt ansvar och öka sina kunskaper om doping och kosttillskott. • Källa: Skånes Idrottsförbund

RF:s varningar för namngivna kosttillskott >> RF har vid upprepade tillfällen gått ut och varnat för enskilda kosttillskott som orsa­ kat positiva dopingprov i Sverige. Här följer en sammanställning av vilka produkter det gällt. Samma eller snarlika produktnamn finns fortfarande på marknaden. I en del fall har tillverkare ersatt de dopingklassade substanserna med andra snarlika substanser. I flera fall har ersättningssubstan­

sen också visat sig vara doping­ klassad eller hälsovådlig. Det finns risk att nedanstående eller liknande kosttillskottprodukter kan innehålla dopingklassade och hälsovådliga substanser. Ytterligare en mängd fall på internationell nivå är orsaken till att SOK, IOC,WADA och många andra idrottsorganisationer också avråder från bruk av den här typen av kosttillskott.

År

Produkt

Dopingklassad substans

2015

The Butcher

Metylhexanamin

2014

Rage Insanity

Beta-metylfenylamin

2013

Jack 3d

Metylhexanamin

2012

Neurocore

Metylhexanamin

2012

Jacked XX

Metylhexanamin

2012

Jack 3d

Metylhexanamin

2012

Anabolic Beast

Metylhexanamin

2011

Crack

Metylhexanamin

2011

Jack3d

Metylhexanamin

2011

Black Burn

Metylhexanamin

2011

Hyperdrive 3.0+

Oxilofrin

2011

Novedex XT

Androstatriendion

2010

Crack

Metylhexanamin

2010

Crack

Oxilofrin

2010

No Explode

Oxilofrin

2010

Novedex XT

Androstatriendion

2010

Crack

Metylhexanamin

2009

Djungle Warfare

Metyltestosteron

2009

Vyo Tech Viraloid

Androstendion,Androstadiendion

I Sverige är varje enskild kommun ansvarig för tillsynen av kosttillskott. Det innebär i praktiken att det i vissa kommuner inte alls förekommer kontroll av kosttillskott medan andra gör ganska omfattande insatser. Varje kommun kan endast besluta om saluförbud för produkter i den egna kommunen. Ett tips är att kolla i din egen ­kommun hur de hanterar försäljningen av kosttillskott.

RenaRum 1/2017

9


SJUKVÅRD

Antibiotikaresistens i ett globalt perspektiv – spridning och selektion Gunnar Kahlmeter, professor och verksamhetschef vid Kliniskt mikrobiologiskt laboratorium i Växjö, och en välkänd auktoritet inom bakteriologi och antibio­ tikaresistens, har under många år pekat på hygienens betydelse för att minska spridningen av infektioner i världen. För detta viktiga arbete belönas han i år av Svenska Läkaresällskapet med Lennanderpriset, 20 000 kronor.

”G

unnar Kahlmeter har med stor entu­ siasm, brett kun­ nande och beslutsamhet samt en fenomenal förmåga att få inter­ nationella experter att komma överens, varit helt avgörande för att det nu används ett allmänt accepterat globalt ramverk för att följa bakteriers antibiotika­ resistens”, säger Stefan Lindgren om årets Lennanderföreläsare. ”Gunnar Kahlmeters insatser inom området antibiotikaresis­ tens har på ett mycket viktigt sätt bidragit till ökad förståelse för hygienens betydelse inom hela det medicinska fältet. Hans arbete har fått stort genomslag i såväl Sverige som utomlands”. Svenska Läkaresällskapet utser varje år en Lennanderföreläsare, vartannat år inom kirurgi, vartannat år inom hygien.

10

RenaRum 1/2017

Fakta >> Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende veten­ skapliga och professionella organisation och arbetar för en förbättrad hälsa och sjukvård i samhället.Vi är en politiskt och fackligt obunden ideell förening med cirka 10 500 medlemmar. Vi arrangerar konferenser, seminarier och debatter och stödjer medicinsk forskning.

Årets föreläsning hålls tisdagen den 4 april 2017 kl. 18-19.30. på Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, Stock­ holm. Nomineringen gjordes av Svenska Läkaresällskapets sektion för Klinisk Mikrobiologi och Läkarsektionen i Svensk Förening för vårdhygien. •

Syftet med Karl Gustaf Lennanders föreläsningsfond är att sprida kunskap om kirurgi och hygien genom föreläsningar inom området. Läkaresällskapets styrelse väljer pristagare och ämne efter förslag från de vetenskapliga sektionerna på SLS. Källa: Svenska Läkaresällskapet


Caverion

- your complete cleanroom partner Complete partner from consulting and planning to the turnkey delivery and qualification of your cleanroom facility. cleanroom@caverion.se caverion.se

Life Cycle Solutions for Buildings and Industries

Copyright © DFD0117002

UPPLEV SKANDINAVIENS MEST HÖGTEKNOLOGISKA RENRUMSTVÄTTERI • Spårbarhet, validerade processer och dokumentation baserade på innovativ renrumsteknik. • Specialister på on-site utbildning av personalen i användning av renrumskläder och städutrustning. • Preferred partner i renrumslösningar enligt ISO och GMP compliance. Få redan här en smygtitt in i DFD CLEANROOM. Kontakta oss och boka ett möte på T: 040-65-66 500.

RenaRum 1/2017

11


- Vill du bli Certifierad Renrumsoperatör? eller

- Fördjupa dina kunskaper i Steriltillverkning?

Anmäl dig till våra kurser! - Anmäl er senast 1 månad före kursdatum och få 1 000:- rabatt! -

Renrumsteknik (inkl. Certifiering) Grundkurs 31 januari - 1 februari 2017 | Stockholm 16 - 17 maj 2017 | Malmö

SEK 10 450:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

Kursen som ger en stabil grund för alla som arbetar med renrum!

Mikrobiologi för icke-mikrobiologer

SEK 6 550:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

2 februari 2017 | Stockholm - Grundkurs 3 februari 2017 | Stockholm - Fortsättningskurs 18 maj 2017 | Malmö - Grundkurs

Renrumskurser Online

Mer information om e-kurserna hittar du på www.mcleaned.com

Det flexibla sättet att utbilda sig! Gå en renrumskurs Online - När det passar er! Vårt systerbolag M Clean Education erbjuder Renrumskurser Online, skapade av Matts Ramstorp. Gå kursen direkt i din webbläsare och få ett personligt kursintyg efter godkänd kurs!

Internkurs enligt önskemål

Kontakta för offert

Beställ en specialanpassad internkurs, eller välj en av våra öppna kurser. Fördelarna med internkurser är att ni får större möjlighet att ta upp företagsinterna problem och utmaningar, samt att ni kan boka en konsultering/förinspektion av Matts Ramstorp inför utbildningen. Kontakta oss så berättar vi mer om våra olika möjligheter!

BioTekPro erbjuder även konsultation, rådgivning, specialanpassade internutbildningar m.m.

Skicka Anmälan och Frågor till matts@biotekpro.se eller ring +46 (0)40 - 13 82 50 Alla priser visas exklusive moms. Anmälan till BioTekPro:s aktiviteter är bindande


Renrumsproblem? - Kontakta Matts för en första diskussion! Oavsett om ni är i behov av konsultation, inspektion av renrum och rutiner, rådgivning och/eller specialanpassade internutbildningar m.m. Matts Ramstorp har i mer än 30 år arbetat med renhet och hygien som konsult, utbildare och forskare. Matts är civilingenjör i kemiteknik, teknologie doktor i tillämpad biokemi (bioteknik) och professor i renrumsteknik och produktionshygien vid LTH, Lunds Tekniska Högskola.

- Anmäl er senast 1 månad före kursdatum och få 1 000:- rabatt! Ny Kurs!

Tillverkning av sterila läkemedel

SEK 8 550:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

14 mars 2017 | Stockholm Sterila läkemedel är kritiska produkter som kan ha en enorm påverkan på de patienter som behandlas. I denna kurs tar vi upp de två sätt som finns för att tillverka sterila läkemedel: Terminal sterilisering samt aseptisk tillverkning. Av dessa båda är aseptisk tillverkning det allra mest kritiska, sett ut en patient synvinkel, då ingen steriliserande efterbehandling sker. Kursen tar upp risker vid steriltillverkning och inte minst alla de krav som ställs vad gäller renrum och renzoner samt de hygienkontroller som krävs. Kursen är helt uppdaterad enligt den nyreviderade ”Annex 1” och ger deltagarna ett helt nytt perspektiv vilket inkluderar UDF-bänkar, Säkerhetsbänkar, RABS samt Isolatorer. Personalens möjlighet att påverka utfallet från en steriltillverkning tas naturligtvis också upp i kursen i samband med slusshantering, renrumsdräkter samt rengöring och desinfektion. Kursen riktar sig främst till operatörer, arbetsledare, QC, QA, rengöringspersonal samt personal som arbetar med service – och underhåll. Syfte med kursen är att ge en heltäckande bild av vilka krav som finns i samband med serietillverkning av läkemedelsprodukter samt alla de olika delar som tillsammans påverkar utfallet från denna typ av process.

Certifiering av renrumsoperatörer

Kontakta för offert

Behov av att certifiera era renrumsoperatörer? Kontakta oss för våra olika möjligheter till certifiering

BioTekPro erbjuder även konsultation, rådgivning, specialanpassade internutbildningar m.m.

Skicka Anmälan och Frågor till matts@biotekpro.se eller ring +46 (0)40 - 13 82 50 Alla priser visas exklusive moms. Anmälan till BioTekPro:s aktiviteter är bindande


Brookhaven Instruments har tilldelats DI´s Gasellpris. Utmärkelsen ser vi som ett bevis på att våra kunder tycker att vi gör ett bra arbete. Det gör oss stolta förstås, men det sporrar oss också till att fortsätta utvecklas. Vår strävan är att alltid leverera de bästa produkterna och tjänsterna. Ett stort tack till alla våra kunder och duktiga medarbetare!

www.brookhaven.se


LÄKEMEDEL

Herpesvirusläkemedel kan bromsa Alzheimers Vid Umeå universitet inleds nu den första kliniska studien som undersöker om behandling med läkemedel mot herpes­ virus också har effekt mot grundläggande sjukdomsprocesser vid Alzheimers sjukdom. Tidigare har forskargruppen vid Umeå universitet avslöjat att det finns ett samband mel­ lan infektion med vanligt herpesvirus och en högre risk för ­Alzheimers sjukdom.

F

orskare under ledning av Hugo Lövheim vid Institu­ tionen för samhällsmedicin och rehabilitering och Enheten för geriatrik lanserar nu den kliniska studien. Trettiosex personer med Alz­ heimers sjukdom ­kommer under fyra veckor att få be­handling med Valaciklovir, ett läkemedel som verkar specifikt mot aktivt herpesvirus. Före och efter behandlingen kommer flera olika undersökningar att göras för att mäta effekten på grund­ läggande sjukdomsprocesser vid Alzheimers sjukdom. Dessutom kommer patienterna att under­ sökas med en PET-kamera som genom hjärnavbildning med ett spårämne som ansamlas i celler

med aktivt herpesvirus skulle kunna påvisa infektion i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. ”Det känns fantastiskt spän­ nande att få vara med och starta den här studien. I befolknings­ material har vi sett att herpesin­ fektion ökar risken för Alzheimers sjukdom. Det är därför syn­ nerligen intressant att nu kunna undersöka om vi kan påverka dessa processer med en befintlig behandling som håller tillbaka herpesinfektionen”, säger Hugo Lövheim, som är huvudansvarig forskare för studien och verksam läkare vid Geriatriskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus. Studien, som går under namnet VALZ-Pilot, är godkänd av

Läkemedelsverket och Regionala Etikprövningsnämnden i Umeå. Rekryteringen av forsknings­ personer inleds i december 2016. Studien finansieras av Väster­ bottens läns landsting, Demens­ fonden, Familjen Janne Elgqvists stiftelse, Svenska Läkaresäll­ skapet, Gun och Bertil Stohnes stiftelse, och Magnus Bergvalls stiftelse. • Källa: Umeå Universitet

Isaac Skog, universitet forskare Umeå på Skolan för elektro>> Umeå universitet och systemteknik vidär ett av Sveriges största lärosäten med drygt KTH 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar.Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – ­mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

RenaRum 1/2017

15


HÄLSA

Uppskattning av framtida sjukvårdskostnader till följd av antibiotikaresistens I en delrapport har Folk­ hälsomyndigheten gjort framtidsprognoser för sjuk­ vårdskostnader för anmäl­ ningspliktig antibiotikaresi­ stens i Sverige vid en framtida ökning av antibio­ tikaresistens. Vi har simule­ rat framtida scenarier utifrån antagandet att Sverige år 2024 kommer ha en resis­ tensnivå som motsvarar den som n ­ ågra europeiska länder hade år 2014.

R

esultaten presenteras som antal personer drabbade av resistenta bakterier, samt de extra sjukvårdskostnader som infektioner och bärarskap med antibiotikaresistenta bakterier leder till. Tanken är att rapporten ska öka kunskapen om vad kostna­ der för antibiotikaresistens för

sjukvården kan komma att bli i framtiden om vi skulle hamna på dessa nivåer. Rapporten ska även kunna användas för att vägleda prioritering och fördelning av sjukvårdens resurser inför fram­ tiden för att de ska kunna använ­ das så effektivt som möjligt. Målgrupper är personer som arbetar med antibiotikaresistens, samt politiker både nationellt och kommunalt. De är direkt berörda av resultaten och kan förhoppningsvis få användning av dem i sina analyser, prognoser och beslut i det dagliga arbetet.

Simulerat framtida scenarier I den här delrapporten har Folkhälsomyndigheten simulerat framtida scenarier för utveckling av de former av antibiotikaresi­ stens som är anmälningspliktiga i Sverige, utifrån antagandet att utvecklingen mellan 2008 och 2014 fortsätter i samma takt

eller att vi år 2024 når ändå upp i resistensnivåer som motsvarar de som några europeiska länder hade år 2014. Vi har valt fyra länder med långvarig och stabil rapportering till det europeiska resistensövervakningssystemet EARS-Net för att representera

Renrumsmaskiner för proffs

OrangeClean är Sverigeagent för Krahnens sortiment renrums- och industridammsugare. Maskinerna är helcertifierade av DEKRA (samtliga ingående komponenter) och är godkända för användning i utrymmen som kräver ISO klass 4. Vi specialanpassar maskinerna efter just era olika miljöer och behov.

OrangeClean AB info@orangeclean.se

16

RenaRum 1/2017

08-628 23 10 www.orangeclean.se


olika delar av Europa med olika resistenssituation.

26 000 fler fall Simulering indikerar att Sverige år 2024 kommer ha 40 000 fall av anmälningspliktig antibiotika­ resistens, jämfört med dagens 14 000 fall om tidigare observe­ rad trend fortsätter oförändrat. Om Sverige istället får en utveck­ ling till den situation som 2014 rådde i Italien blir antalet fall istället 160 000. Motsvarande siffror om utvecklingen i Sverige blir som den var 2014 i Storbri­ tannien, Tyskland eller Ungern blir 70 000, 60 000 respektive 100 000 fall. Baserat på den beräknade utvecklingen för var och en av de olika resis­ tensformerna har de direkta kostnaderna dvs. de extra sjukvårdskostnaderna utöver standardsjukvård för fallen beräknats. Extra sjukvårdskostnader Om vi i Sverige lyckas behålla den långsamma ökningstakt som vi hittills haft kommer de extra sjukvårdskostnaderna till följd av antibiotikaresistens uppgå till 5 miljarder kronor fram till och med år 2024. Om vi istället når en resistensnivå 2024 likt den Italien hade år 2014, skulle sjuk­

vårdskostnaderna fram till och med 2024 bli minst 25 miljarder kronor. Motsvarande siffror, om utvecklingen i Sverige blir som den varit i Storbritannien, Tyskland och Ungern är 13, 10 respektive 18 miljarder kronor. Det unika med vår modell är att den är baserad på verkliga data från vård av existerande patienter. Dessutom har varje resistensform analyserats separat, uppdelat på de vanligaste infek­ tionerna de ger upphov till.

nader som kan bli omfattande. En annan möjlig svaghet är våra antagande om hur utvecklingen över tiden kommer ske, vi har antagit en linjär utveckling av resistensen från dagens läge till slutnivån. Vidare finns problem relaterade till de data vi använt, utvecklingen för alla infek­ tionstyper baseras på data från blododlingar. Slutligen har vi inte tagit hänsyn till att sjukvår­ dens struktur och rutiner skiljer sig åt mellan länder.

Ska ses som minimikostnader De viktigaste begränsningarna är att modellen bara innehål­ ler antibiotikaresistens som är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och endast direkta kostnader för den extra vård som tillkommer utöver standardsjukvård. Beräkningarna kan därför ses som minimikostnader eftersom antibiotikaresistens förekommer hos många fler bakterier än de som är anmälningspliktiga, även om de bakterier som ingår även i framtiden sannolikt kommer stå för den dominerande delen av sjukdomsbördan. Vidare saknas de indirekta kostnaderna i form av exempelvis extra insatser för utbrottshantering och kostnader för produktionsbortfall, kost­

Framtida resurser och kostnader Med hjälp av simulering är det möjligt att modellera utveck­ lingen i alternativa framtids­ scenarier, för att beräkna antalet personer som kan komma att drabbas av antibiotikaresistenta infektioner och kostnaderna som följer av detta. Prognoser av framtida kostnader för antibioti­ karesistens kan därför användas för att vägleda prioritering och fördelning av sjukvårdens begränsande resurser inför framtiden, och ge underlag för preventiva insatser. Nästa steg i projektet är att inkludera de indi­ rekta kostnaderna för att kunna uppskatta den totala kostnaden för samhället. • Källa: Folkhälsomyndigheten

SYSTEM FÖR P E R M A N E N TA & TEMPORÄRA B Y G G N AT I O N E R .

www.octanorm-cleanroom.com

CLEANROOM SYSTEMS

RenaRum 1/2017

17


MILJÖ

Miljövänlig plast av ­stärkelse och protein kan läggas i komposten Växtförädlare på SLU har tagit fram en potatissort vars stärkelse har lågt glykemiskt index. Stärkelsen har des­ sutom egenskaper som tycks göra den lämplig att göra plast av.

Ä

ven proteiner från vete har visat sig vara en bra råvara för tillverkning av biobaserade plastprodukter. Nu har forskargrupper på SLU

tillverkat ett kompositmaterial av potatisstärkelsen och vete­ proteiner. ”Den är lite mjuk, inte så styv, och har en hög potential att kunna bli något i framtiden”. Så beskriver Mariette Anders­ son från SLU det material som hon och hennes kollegor har tillverkat av en stärkelse från en genetiskt modifierad potatis – till skillnad från vanlig potatis har den många långa kedjor av glu­ kos i stärkelsemolekylerna. Den

här plasten går att kompostera när man använt den klart.

Plastegenskaperna kan ­modifieras Forskarna har dessutom använt stärkelsen som en del i ett kompo­ sitmaterial. Genom att skräddarsy blandningar av växtproteiner och stärkelse molekylärt och bioke­ miskt kan man designa hållbara material för olika användnings­ områden, till exempel förpack­ ningar och plastfilm.

Vi har de renrumstextilier- och städmateriel du behöver för att säkerställa såväl medarbetarens säkerhet som renrummets drift och kvalitetssäkring. Kontakta oss redan idag för mer information!

berendsen.se/cleanroom • 0155-20 96 00 • info@berendsen.se

18

Annons3.indd 1

RenaRum 1/2017

2017-01-17 08:25:05


I två nyligen publicerade studier har Mariette Andersson och Ramune Kuktaite, med kollegor vid SLU, KTH, Innven­ tia AB, MAX IV-laboratoriet i Lund och Institut polytechnique i Frankrike, testat hur den spe­ ciella potatisstärkelsen fungerar ihop med proteiner från vete (gluten, gliadin och glutenin), som är tänkbara komponenter i det nya materialet. Tanken är att utveckla ett töjbart och starkt material. De använde antingen glycerol eller glycerol plus vatten som mjukgörare, och testade att tillverka plasten vid två olika temperaturer, 110 °C och 130 °C. I analysen kunde de se att protei­ nerna regerade olika i blandning med stärkelsen. ”I vissa fall blev materialet relativt mjukt och flexibelt, och i andra fall starkare och mindre mjukt”, säger Ramune Kuktaite. Den högre temperaturen gjorde att proteinerna och stärkelsen "smälte ihop" bättre. Med gly­ cerol och vatten som mjukgörare fick stärkelsen mer gelatinaktiga egenskaper och blev därmed lättare att bearbeta. Dessutom blev materialet starkare, styvare och mer töjbart (jämfört med när de använde bara glycerol). Forskarna testade också vad som hände med proteinernas struktur i plasten på nanometer­ nivå (en nivå som är en miljondel av en millimeter), hur mekaniskt stark plasten blev, och om den släppte igenom syremolekyler. Vissa av gliadinmolekylerna antog en ovanlig sexkantig struk­ tur i blandningen med stärkelse, och den strukturen gjorde mate­ rialet starkare. Blandningarna av protein och stärkelse fungerade också bra som barriär mot syre.

Material tillverkade av växtproteiner och modifierad potatisstärkelse. Färgskillnaderna beror på komponenterna i blandningen (ingredienserna) och vid vilken temperatur plasten tillver­ kats.Foto: Faraz Muneer.

Stärkelse med fiberliknande egenskaper Vanlig potatisstärkelse inne­ håller molekyler med både långa och korta kedjor av glukos. Molekylen amylos har långa raka glukoskedjor och amylopektin har korta för­ grenade. Vanlig potatisstärkelse innehåller 20-30 procent amylos och 70-80 procent amylopektin. I och med att forskarna med hjälp av bioteknik minskade nivåerna av två enzymer som sköter om förgreningen av stär­ kelsemolekylerna i potatisen, blev glukoskedjorna hos amylo­ pektinmolekylerna också långa. Förändringen ger stärkelsen de fiberliknande egenskaper som gör det möjligt att tillverka det nya miljövänliga förpacknings­ materialet.

Tidigare i höstas presenterade forskarna en annan potatis med förändrad stärkelsekvalitet, men då rörde det sig om en mer lag­ ringsstabil stärkelse för använd­ ning som livsmedelsingrediens.

Proteiner i vete är naturens största molekylnätverk Vetegluten är en av de största polymerer man kan finna i naturen. Huvudkomponenterna är gliadin, som är ett monome­ riskt protein, och glutenin, som är ett polymeriskt protein. De båda proteinerna bidrar till att bygga ett polymeriskt nätverk som styr de egenskaper som är viktiga vid produktion av livsmedelsprodukter (t.ex. bröd) och plaster. • Källa: SLU

RenaRum 1/2017

19


BIOTEKNIK

SwedenBIO välkomnar långsiktighet – men fler kraftfulla insatser behövs ”Om Sverige ska behålla och stärka sin position som ledande forskningsnation måste företagen få förut­ sättningar att spela den viktiga roll de faktiskt kan göra”, säger Jonas Ek­ strand, VD för SwedenBIO, branschorganisationen för svensk life science.

Jonas Ekstrand, VD, SwedenBIO Fotograf: Mikael Wallerstedt

U

nder måndagen presen­ terade Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, regeringens forskningspolitiska proposition Kunskap i samver­ kan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft som drar upp riktlinjerna för Sveriges forskningspolitik under kom­ mande år. SwedenBIO ställer sig positivt till den allmänna inriktningen med långsiktigt politiskt engagemang för att stärka Sveriges konkurrenskraft,

SwedenBIO >> SwedenBIO är den natio­ nella branschorganisationen för life science i Sverige.Våra närmare 200 medlemsföretag utvecklar bioteknik, diagnostik, läkemedel, och medicinteknik el­ ler är experter inom bland annat affärsutveckling, IP och juridik.

20

RenaRum 1/2017

men påpekar att mer behöver göras för att stimulera ett världs­ ledande innovationsklimat.

Sju procent av Sveriges ­varuexport Den svenska life science-­ branschen sysselsätter idag över 40 000 personer i närmare 1 500 företag varav 800 med 11 000 anställda bedriver egen forskning och utveckling. Life science-sektorn står idag för omkring sju procent av Sveri­ ges varuexport som tack vare företagens starka FoU-närvaro också ger Sverige betydande skatteintäkter. Det står sedan länge klart att en stark och fri

akademisk forskning förvisso är en grundförutsättning för Sve­ riges fortsatta utveckling, men också att det krävs en dynamisk och innovativ företagsmiljö för att nyttiggöra den akademiska forskningen. ”På så sätt är det glädjande att regeringen nu betonar vikten av samverkan mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor för att skapa ett gynnsamt innovationsklimat”, säger Jonas Ekstrand. Bland annat ser vi mycket positivt på att de senaste årens stora satsningar på forsk­ ningsinfrastruktur nu ska göras tillgängliga för företag i större utsträckning.


Insatser både på systemoch individuell nivå Förstärkt samverkan kan också spela en viktig roll för att underlätta för forskare och innovatörer att röra sig naturligt mellan akademin och företagen. Den begränsade rörlighet som råder idag är en stor konkurren­ snackdel som bland annat gör det svårare för svenska företag att attrahera och behålla internatio­ nella experter då det är svårt att ordna affilierade professurer och andra forskartjänster vid svenska lärosäten. För att öka rörligheten krävs insatser både på system­ nivå och på individuell nivå. Det kanske viktigaste, menar Jonas Ekstrand, är att regeringen nu tydligt signalerar att det system som idag finns för innova­ tionsstöd måste effektiviseras. ”Sverige har ett omfattande och ambitiöst innovationsstöds­ system, men både stora företag

och den enskilda life scienceentreprenören hämmas av att det är fragmenterat, oförutsägbart och brister i långsiktighet. En genomgripande översyn – rationa­ lisering och effektivisering – kan spela en avgörande roll för att skapa tillväxt och öka internatio­ nella investeringar i Sverige”.

”Skapa hållbar tillväxt i en ­globaliserad ekonomi” På det hela taget är SwedenBIO positiva till att regeringen nu för­ länger sin tidshorisont och drar upp riktlinjer för de kommande tio åren, men de långsiktiga målen får inte skymma behovet av att skapa de förutsättningar som behövs här och nu, exempel­ vis att stimulera investeringar i forskning och utveckling, något som i propositionen beskrivs som varande ”av stor betydelse för Sverige för att skapa hållbar till­ växt i en globaliserad ekonomi”.

”Vi ser sedan flera år tillbaka en illavarslande nedgång i före­ tagens investeringar i forskning”, säger Jonas Ekstrand. ”Här krävs flera olika insatser, men en relativt enkel sådan vore att öka de så kallade FoU-avdragen. Det tioprocentiga avdrag på arbets­ givaravgiften som finns idag är av stor betydelse för våra mindre medlemmar, men taket på 230 000 kronor per koncern och år gör att större företag inte upp­ muntras nämnvärt. Här behövs mer kraftfulla skatteincitament som kan påverka var företag väljer att lägga sina forsknings­ investeringar”. SwedenBIOs arbetsgrupper kommer nu att göra en mer noggrann utvärdering av vilka implikationer den forskningspo­ litiska propositionen har för den svenska life science-branschen. • Källa: SwedenBIO

RenaRum 1/2017

21


MÅNADENS TEMA

Varför finns det standarder? Av Matts Ramstorp, Rentforum

Jag måste erkänna att mina första erfarenheter av standarder inte var speciellt upphetsande. På 80-talet skulle min dåvarande arbetsgivare ISO 9000 certifiera sig och vi anställda förstod inte ett dyft. Vi hade ett väl fungerande arbetssätt och våra produkter var av god kvalitet, så vi undrade varför införa ISO 9000? Plötsligt dök det upp två externa konsulter, en ny kopie­ ringsmaskin och en lastpall med kopieringspapper, samtidigt som chefen sa att nu skulle vi få betydligt bättre kvalité! Vi fick alla till uppgift att läsa standarden och vi konstaterade att det som stod i den inte var något nytt, ”bara en omskrivning av helt logisk fakta”. Med andra ord ”Vi fattade inte ett dyft”.

22

RenaRum 1/2017


P

å SIS, Swedish Standards Institut beskri­ ver man en standard på följande sätt: ”Standarder är gemensamt överenskomna lösningar på återkommande problem”. Man skriver vidare: ”En mer fullständig definition lyder: Dokument, upprättat i konsensus och fastställt av erkänt organ, som för allmän och upprepad användning ger regler, riktlinjer eller kännetecken för aktiviteter eller deras resultat, i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sam­ manhang”. Tänk om min tidigare arbetsgivare bara sagt detta!

Standarder för renhet och hygien På samma sätt som att man vill standardisera kvalitetsbegreppet (ISO 9000) har man sedan lång tid tillbaka standardiserat begreppen renhet och hygien. I detta sammanhang har behovet varit mer påtagligt, då vi med renhet och hygien avser renhet som inte är direkt påvisbar genom att bara titta med våra ögon. Vanligtvis startar standardiseringsarbeten med skapande av nationella standarder. Så var också fallet då det gällde renrum och kontrollerade miljöer. Tabell 1 visar på en rad olika nationella standarder, som idag ersatts av en ISO standard, ISO 14644. Renrumsstandaden ISO 14644 Även om olika nationer hade sin egna ren­ rumsstandarder, så uppkom problem då man arbetade med andra nationer. Med andra ord, varje standard var säkerligen bra var och en för sig, men det var svårt då man skulle kombinera

en annan nationell standard med den egna. Av denna anledning startades ett arbete inom ISO, International Standards Organisation, på 1990talet med syfte att ta fram en ”världsstandard” för renrum och kontrollerade miljöer. Resultatet, d.v.s. den första delen av denna standard publi­ cerades 1999 i samband med att ISO 14644 part 1 gavs ut. Standarden fick beteckningen “ISO 14644-1: 1999 Clean Rooms and Associated Controlled Environments. Part 1: Classification of Air Cleanliness”.

Standarder måste revideras Alla standarder, oavsett om de är nationella eller internationella revideras med en viss regelbun­ denhet. Inom ISO så ska alla standarder upp till diskussion vart 5:e år, för att avgöra om standar­ den är bra nog eller om den behöver revideras. Revisionen av ISO 14644-1 startade efter 5 år och den blev först klar för lite drygt ett år sedan. Förutom en betydande revision av innehållet ändrades dessutom titeln. Idag har den beteck­ ningen “ISO 14644-1: 2015, Clean Rooms and Associated Controlled Environments – Part 1: Classification of Air Cleanliness by Particle Concentration”. ISO 14644 är inte bara ett dokument Den nu gällande Renrumsstandaden ISO 14644 består av ett stort antal deldokument. Det första dokumentet utgör grunden och alla efterföljande dokument hänvisar tillbaka till detta grund­ dokument. Tabell 2 visar alla de standarddoku­ ment som ingår i ISO 14644.

Tabell 1 Land

Beteckning

Titel

Australien

AS 1386

Cleanrooms and Clean Work-stations

Frankrike

AFNOR X44101

Definitions of Cleanroom Levels

Holland

VCCN 1

Dust and Microorganism Classification of air

Japan

JIS-B-9920

Measuring Methods for Airborne Particles in Cleanroom etc

Ryssland

Gost-R 50766

Cleanroom Classification, General Requirements

Storbritannien

BS 5295

Environmental Cleanliness in Enclosed Spaces

Tyskland

VDI 2083:3

Contamination Control Measuring Techniques for Clean Air Rooms

USA

FS 209

Airborne Particulate Cleanliness Classes in Cleanrooms and Clean Zones

Tabell 1. Tidigare nationella renrumsstandarder

RenaRum 1/2017

23


Tabell 2 Nummer

Titel “Clean Rooms and Associated Controlled Environments …”

14644-1:2015

Part 1: Air Cleanliness Classification by Particle Concentration

14644-2:2015

Part 2: Monitoring to Provide Evidence of Cleanroom Performance Related to Air Cleanliness by Particle Concentration

14644-3:2005

Part 3:Test Methods

14644-4:2001

Part 4: Design & Construction

14644-5:2004

Part 5: Cleanroom Operations

14644-7:2004

Part 7: Separative Devices

14644-8:2006

Part 8: Air Cleanliness Classification by Chemicals

14644-9:2012

Part 9: Surface Cleanliness Classification by Particles

14644-10:2013

Part 10: Surface Cleanliness Classification by Chemicals

14644-12:xxxx

Part 12: Air Cleanliness Monitoring by Nano-particles

14644-13:xxxx

Part 13: Cleaning of Surfaces

14644-14 & 15

Part 14 and 15: Equipment Suitability

14644-16

Part 16: Energy Considerations

Tabell 2. De olika delarna inom ISO 14644

ISO 14644 behandlar partiklar I ISO 14644 - 1 definieras begreppet renrum på följande sätt: ”Ett renrum är ett rum i vilket koncentrationen av partiklar i den omgivande luften styrs, och som är byggt och används på ett sådant sätt att man minimerar införsel av partiklar, minimerar bildandet av partiklar samt att man minimerar kvarhållandet av partiklar i rummet”. Man kan även behöva styra andra parametrar än just partiklar i den omgivande luften, tempe­ ratur, luftfuktighet, tryck, vibrationer etc. ISO 14644-1 behandlar således partiklar i den omgivande luften och denna standard skiljer inte på om partikeln i fråga är död eller levande, d.v.s. i form av en levande mikroorganism. Av denna anledning finns det också en ISO standard för ”Biocontamination Control” – ISO 14698.

Tabell 3 Nummer

Titel “Cleanroom Technology. Bio Contamination Control …”

14698-1:2003

Part 1: General Principles and Methods

14698-2:2003

Part 2: Evaluation and Inter­ pretation of Bio Contamina­ tion Data

Tabell 3. De två standarderna I ISO 14698

24

RenaRum 1/2017

ISO 14698 – Bio Contamination Control Även denna standard består av mer än ett doku­ ment. Tanken från början var att även bygga på denna standard ytterligare, men detta har dessvärre inte skett. ISO 14698 består av två dokument som framgår av Tabell 3. Det var ytterligare en ISO-standard på gång rörande mikrobiologisk renhetsklassificering, i likhet med ISO 14644-1, men denna utveckling stoppades på grund av att man inte kunde komma överens inom ISO. Motsvarande arbete startades dock inom den Europeiska standardiseringsorga­ nisationen och resultatet är efterlängtat. Good Manufacturing Practice GMP – Good Manufacturing Practice – är egentligen ingen standard utan en norm, men jag vill trots detta ta upp den i detta sammanhang. GMP används inom industrier och verksamheter där det inte är möjligt att testa 100 % av alla produkter som tillverkas eller hanteras. Detta kan vara inom läkemedelsindustrin, inom vissa delar av vården och inom livsmedelsindustrin. Grundtanken med GMP är att allt hantering och tillverkning ska vara beskrivet i detalj i prak­ tiskt utarbetade instruktioner och rutiner. All utrusning ska vara validerad, vilket i praktiken innebär att utrustningen bevisligen ska fungera som tänkt gång efter annan. Dessutom ska de som arbetar med hantering och tillverkning skriva ned alla avvikelser från den dokumen­


terade processen, och slutligen ska en separat del av organisationen, QA – Quality Assu­ rance – bedöma om de uppkomna avvikelserna är sådana att produkten kan frisläppas eller ej.

Eudralex – Volym 4 – Annex 1 På liknande sätt som de standarder som diskuterats ovan, finns ”standarliknande” inslag i GMP:n. Om vi tar den Europeiska GMP, så finns ett dokument – Annex 1 i Volym 4, som ger en hel del information liknande den i ISO 14644. I Annex 1 finns de olika tillverkningssätten för läkemedelsprodukter beskrivna, allt ifrån tillverkning av produkter som inte behöver vara sterila till sterila produkter tillverkade efter två olika principer. Två tabeller finns i detta annex: En tabell som behandlar partiklar i den omgivande luften och en annan som behandlar gränsvärden för mikrobiologiska föroreningar. Annex 1 är under revision och förväntas publiceras under innevarande år. Den reviderade versionen kommer med största sannolikhet att vara helt annorlunda jämfört med den version som gäller idag. Hur ska vi använda standarder och GMP:n Standarder och GMP:n är inga självändamål. Dessa dokument är skrivna för att vara vägle­ dande och till hjälp i vårt arbete. Låt mig återgå

till vad jag skrev i inledningen. Alla vi som arbetade på mitt tidigare jobb skulle nog ha en bättre förståelse för införande av ISO 9000 på 1980-talet om företagsledningen hade informerat oss bättre. Då hade sannolikt även processen att införa standarden gått betydligt mycket snabbare än vad den gjorde. Det räcker inte att enbart sätta en standard eller GMP:n i händerna på sin personal. Man måste också utbilda personalen så att den förstår den praktiska aspekten av dokumentet. Jag märker på mina kurser och utbildningar att när vi kommer till delmomentet om standarder och normer så börjar deltagarna sucka, och jag har full förståelse för detta, för jag har suckat själv. Men om man genomför en utbildning och fokuserar på standarden praktiska inverkan så brukar suckarna ofta utbytas mot ett mer posi­ tivt ”Aha - Det är så det ligger till!” Ta exemplet GMP-utbildning. Att enbart sätta sig och läsa genom hela den Europeiska GMP:n är ett tunkt arbete, men om man går utbildningar och kurser i samma ämne, där man anpassat budskapet till en mer praktiskt använd­ ning av GMP:n så blir allt mycket enklare, mer lättsmält och framför allt man kommer ihåg vad som behandlats. •

RenaRum 1/2017

25


MÅNADENS MÅNADENS TEMA TEMA

Medical device – En framtidsbransch

Hur kommer framtiden att bli och hur rustar sig mänskligheten för att möta denna på ett så bra sätt som möjligt? Jag ställer mig denna fråga inte minst med tanke på att massmedia i allt högre grad tror sig veta att vi människor kommer att bli äldre och äldre. För en tid sedan sa man på Sveriges Radio att det är tänkbart att vi om någon generation kommer att kunna bli 150 år gamla. Min undran är då: Hur ska och kan vi rusta oss för denna höga ålder.

J

ag är helt övertygad om att om Jennings inte upptäckt penicillinet och om inte antibioti­ kan utvecklats, så hade mänskligheten inte varit där vi är idag. Nu står vi inför en ättestupa – Antibiotikaresistensen, och det verkar inte som om vi alltid förstår vad detta innebär. Om man får lunginflammation idag så finns det bot. Detta var inte fallet för 100 år sedan, då en lunginflam­ mation var en vanlig dödsorsak. Hur blir det i framtiden?

26

RenaRum 1/2017

Reservdelsbehovet kommer öka Om vi nu antar att vi ska (kan) bli 150 år gamla, vad är det då som krävs för att vi inte bara ska uppnå en så hög ålder utan också kunna leva ett bra och tillfredställande liv. Vi är vana vid att kunna röra oss, att kunna äta, att kunna vistas ute osv. Vår livskvalitet, som var och en natur­ ligtvis definierar olika, kräver att våra kroppar ska fungera någorlunda bra. Redan idag finns ett stort behov av reserv­


delar för att göra livet drägligare. Detta behov kommer med all sannolikhet att öka i takt med en åldrande befolkning. De reservdelar som används idag är konstgjorda leder, senor, led­ band, olika detaljer som placeras i våra blodkärl för att stödja skadade eller uttjänta delar av vårt blodsystem, och konstgjorda njurar för att förbättra livet för de med nedsatt njurfunktion. Listan kan göras lång redan idag.

Medical device industrin Den svenska benämningen på en medical device är i det fall som jag åsyftar i denna artikel en ”medicinteknisk produkt”. En medicinteknisk produkt definieras som: Produkter som används för • att påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom; • att påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder; • att undersöka, ändra eller ersätta anatomi eller en fysiologisk process; • att kontrollera befruktning Det kan i vissa fall vara svårt att dra en klar och tydligt gräns mellan en läkemedelsprodukt och en medicinteknisk produkt. Det enklaste sättet att förklara skillnaden är att det är pro­ duktens verkningsmekanism som avgör gränsen. Om produktens huvudsakliga verkan uppnås genom dess farmakologiska, immunologiska eller metaboliska verkan betraktas produkten inte som en medicinteknisk produkt utan en läkemedelsprodukt.

Tidigare processteg kan vara mindre rena Om man tillverkar detaljer till en medicinteknik produkt som ska vara steril vid användningen, är det oftast inte ett maximalt renhetskrav under hela tillverkningsprocessen. Exempelvis kan pro­ dukten bestå av en eller flera mindre plastdetaljer som ska monteras samman i slutet av processen till en färdig produkt. Dessa mindre detaljer som tillverkas i en plastindustri har inte samma höga renhetskrav utan tillverkas istället vid en lägre med dock kontrollerad renhetsnivå. ISO-standard för tillverkning av medicintekniska produkter Det finns en ISO-standard ISO 13408 – 1:2008, med titeln “Aseptic Processing of Health Care Products” som beskriver renhetskraven vid tillverkning och montering av medicintekniska produkter. Tre renhetsklasser nämns i denna standard: • Critical processing zone – Renrumsklass ISO 5 (enligt ISO 14644-1)

Användningen styr renhetskravet Som för alla typer av produkter styrs även medi­ cintekniska produkters renhetskrav av hur de ska användas. Om man tillverkar något som ska in i människokroppen, en kanyl, en kateter, en stent till att stabilisera ett blodkärl eller en del av en led, så är kravet att produkten ska vara steril för att inte äventyra patientens hälsotillstånd. Det renhetskrav som ställs på produkten då den ska användas brukar dessutom också styra hur ren tillverkningsprocessen måste vara. Med andra ord: om den medicintekniska produkten ska vara steril vid användningen måste man arbeta med den allra renaste omgivnings­ hygienen under den sista delen av processen, d.v.s. då produkten monteras och packas i sin förpackning för att därefter steriliseras. RenaRum 1/2017

27


MÅNADENS TEMA

• Direct support zones - Renrumsklass ISO 7 (enligt ISO 14644-1) • Indirect support zones - Renrumsklass ISO 8 (enligt ISO 14644-1) Om man ska montera och packa en medicin­ teknisk produkt som ska steriliseras för använd­ ning sker de sista processerna i en ISO 5 miljö, vanligtvis i en renzon. Denna renzon är placerad i en lokal, ett renrum, med renhet motsvarande ISO 7. Övriga mindre kritiska steg i tillverk­ ningen kan ske i ISO 8.

Industrin saknar mikrobiologiska gränsvärden Den grundläggande renheten vid tillverkning av medicintekniska produkter baseras på använd­ ningen av ISO 14644, den renrumsstandard som endast gäller för generella partiklar i den omgivande luften. Om man tillverkar produkter som ska steriliseras innan användning är man inte enbart intresserad av att hålla en tillräcklig renhet under tillverkningen med avseende på partiklar, utan det finns också ett krav på bioburden. Bioburden är ett mått på den mikrobio­ logiska föroreningsnivån på eller i en produkt innan denna ska steriliseras. En steriliseringsprocess, d.v.s. en process där man har för avsikt att avdöda mikroorganismer så att sterilt tillstånd skapas, är beroende av hur många mikroorganismer som finns på eller i produkten innan steriliseringen startas. Ju högre bio-burden, d.v.s. ju fler mikroorganismer, på en produkt desto längre tid och (eller) kraftigare avdödning krävs. Alla former av steriliseringsutrustningar,

28

RenaRum 1/2017

oavsett om dessa baseras på fuktigt värme, strålning eller användning av en steriliserande gas, måste valideras. Detta innebär at man måste bevisa att den använda tekniken och alla de parametrar, som tid, temperatur, koncentration etc. är tillräckliga för att uppnå ett sterilt resultat gång efter annan. Den validerade processen kan därefter användas för att sterilisera produkter så länge dessa inte innehåller eller är bärare av ett större antal mikroorganismer än den nivå vid vilket valideringen skett. Det finns idag inga standarder eller normer för mikrobiologisk renhet under tillverkning eller hantering av medicintekniska produkter. Indu­ strin sneglar, av denna anledning på det regelverk som finns för tillverkning av motsvarande produkter inom den läkemedelsproducerande industrin. •


Vita Verita is the distributor for Contec products Vita Verita offers unique solutions for critical environments. We deliver high quality products and customized services such as particle measurement, microbiological sampling and classification of cleanrooms. We supply both smaller equipment and consumables and have the knowledge to recommend the best product for your application in cleanrooms, laboratories and hospitals.

Vita Verita AB Västra Rydsvägen 136, 196 31 Kungsängen, Sweden vitaverita.com


Månadens produkt

Handskar och förbrukningsmaterial Av Matts Ramstorp

B

ehovet av förbrukningsmaterial är stort i alla verksamheter som arbetar med renhet och hygien. Samtidigt finns det alltid en diskussion om att spara på våra resurser och att inte påverka miljön negativt i alltför hög utsträckning. Det gäller att skapa en balans mellan att uppfylla renhetskravet utan att för den skull få en alltför hög miljö­ belastning.

Handskar Handskar används för att skydda det som hanteras och (eller) den personal som hante­ rar det som produceras eller tillverkas. I detta fall finns det oftast inget miljömässigt alter­ nativ. Man måste välja handskar som ger rätt skydd. Förutom den miljömässiga delen är alla handskar och även andra förbruk­ ningsmaterial också en ekonomisk fråga. Ju renare, eller ju högre skyddsnivå, desto högre är också oftast kostnaden. Tyvärr har jag sett exempel på verksam­ heter som vill spara pengar på handskar genom att välja handskar som är billigare. Detta har i de flesta fall straffat sig ordentligt, antingen genom att personalen fått obehag, t.ex. eksem, eller att handskarna inte varit tillräckligt rena för ändamålet, eller sist men

30

RenaRum 1/2017

inte minst att handskarna inte haft tillräcklig mekanisk resistens utan frekvent gått sönder under användningen.

Dyrt är inte alltid bäst, men … Att välja billigare alternativ är de facto ofta en nackdel. Om man köper billigare handskar, som t.ex. inte håller rent hållfast­ hetsmässigt utan går sönder efter en kort tids användning, så kommer antalet handskbyten att bli frekventare, vilket gör att kostnaden trots det billigare inköpspriset totalt sett blir högt, kanske till och med högre än vad totalkostnaden för de dyrare handskarna är. Välj rätt förbrukningsmaterial Det bästa sättet att välja rätt handskar är att sätta sig ned och skriva en kravspecifikation. Denna ska innehålla alla de krav som man vill ställa på handskarna, renhet, storlek, förpackningssätt, hållfasthet, bytesfrekvens (handskens livslängd under användning), antal handskar per person och dag etc. Ta därefter kontakt med leverantörerna och diskutera era behov för att finna den leverantör som på bästa och mest ekono­ miska sätt kan uppfylla era krav. Samma sak gäller alla typer av förbruk­ ningsmaterial, engångskläder, torkdukar, munskydd osv. •


Dina leverantörer

De Forenede Dampvaskerier A/S – DFD Cleanroom Kontakt: Hanne Gundorff Tel: +45 (0) 22 49 17 76 hgu@dfd.dk www.dfd.dk

Vita Verita AB Kontakt: Magnus Kumbrant Tel: 08-584 606 40 office@vitaverita.com www.vitaverita.com

RenaRum 1/2017

31


FÖRETAGSNYTT

Upsalite för rening av luft, vatten och mark ®

Disruptive Materials är med i den nationella satsningen TerraClean inom smarta material för rening av luft, vatten och mark från miljö­ farliga substanser.

T

illsammans med KTH, Uppsala universitet, Swetox, IVL Svenska miljöinstitutet, Innventia AB, Acreo Swedish ICT AB och SwedNanoTech har Disruptive Material AB beviljats ett fyraårs­ anslag från MISTRA (Stiftelsen för miljö­strategisk forskning) för att utveckla smarta material för avlägsnande av kemiskt avfall och

föroreningar från vatten och luft.

Starkaste ansökan Enligt Mistras ­internationell granskningspanel hade "­TerraClean den starkaste ansökan och den som bäst motsvarade de uppställda specifikationerna i utlysnings­ texten samtidigt som de sökande forskarna är väletablerade och internationellt ledande inom sina respektive ämnesområden." Testas i fallstudier I projektet skall prototyper av porösa materialsystem tas fram och testas i olika fallstudier, t ex

för att avlägsna tungmetaller eller flyktiga organiska föreningar från avfallsförbränning, för att ta bort metaller och kvävefören­ ingar i processvatten från gruv­ industrin samt för fotokatalytisk vattenrening. Upsalite® är ett extremt poröst magnesiumkarbonatmaterial med den högsta ytarea som rapporterats för en alkalisk jordartsmetallkarbonat. Mate­ rialet upptäcktes av forskare vid Uppsala universitet och utvecklas nu för ett antal applikationer Disruptive Materials AB. • Källa: Disruptive Materials

Hitta din leverantör på Rentforum.se

32

AAF International B.V.

Finnebäcks AB

Alpiq InTec Ost Ag

FOOD DIAGNOSTICS AB

AB Ninolab

INREM AB

AirSon Engineering AB

ISS Facility Services AB

Avidicare AB

Key2Compliance AB

Berendsen Textil Service AB

LaboRen Aps

BergmanLabora AB

Lamidoors AB

bioMérieux Sweden AB

M+W Industries

BioTekPro AB

M Clean Education

BioThema AB

Miclev AB

Borago AB

Mikrolab Stockholm AB

Brookhaven Instruments AB

My Air AB

Camfil Svenska AB

NNE Pharmaplan

Cavarion Sverige AB

Nordic Biolabs AB

CRC Clean Room Control AB

Octanorm Nordic AB

De Forenede Dampvaskerier

OrangeClean AB

Ecophon

Orbit One AB

ExIS AB

Oxoid AB,ThermoFisher ­Scientifi

Filtac AB

Parker Hannifin AB

RenaRum 1/2017

Particle Measuring Systems Nordic PB Teknik AB PharmaClean AB PharmaControl MQL AB QleanAir Scandinavia AB Serviceföretaget PIMA AB Svenska LABFAB Technogarden Engineering Resources AB Tomjo Produkter AB Toul Meditech AB Ultramare AB Vaisala OY Ventilator Renrum Vileda Professional Vita Verita AB VWR International AB


FÖRETAGSNYTT

Spännande upptäckter i sjukhusmiljö Rex och Rut är två syskon som spenderar mycket tid på sjuk­ hus. I Källarmonstret rör de sig i sjukhusets korridorer och källare, besöker röntgen, lek­ terapin och barnavdelningen. En mystisk liten dörr, ett larm på röntgen och tre vakter gör barnen på sjukhuset nyfikna. De försöker hitta den som vill förstöra världens dyraste rönt­ genapparat och finner något oväntat. Något som kräver deras hjälp.

D

en som är sjuk är så mycket mer än bara sin sjukdom. En del barn är annorlunda, en del barn spende­ rar enormt mycket tid på sjuk­ hus, men deras personligheter är intakta. I Eva Salqvists bokserie

Foto: Atelje Sandro

om Rex & Rut ligger fokus på de äventyr som barnen upplever på sjukhus, på vänskap och på att gestalta sjukhusmiljön som lugn och ofarlig. För barn som aldrig varit på sjukhus är det också en introduktion till vad som finns på sjukhus: provtagningar, emlaplås­ ter, lekterapi, doktorer med mera. Eva arbetar själv som syskon­ stödjare på Barncancercentrum vid Norrlands universitetssjukhus och umgås dagligen med barn och familjer i svåra situationer. Hon är medveten om att bemötande och normalisering är A och O i en sådan sits. Att få fortsätta vara den man är, trots en svår diagnos.

>> ”[...] en spännande serie om barn på sjukhus, en barndeckare i sjuk­ husmiljö. Tillsammans löser barnen ­mysterier, samtidigt som svåra äm­ nen tas upp på ett naturligt sätt. [...] Teckningarna i färg lyfter mångfalden genom bilder på barn barnen som kommit igång med att läsa själva.” Publiceras i BTJ-häftet nr 3, 2017. Lektör Maj-Britt Claesson

Illustratören Dave Henson arbetar som illustratör och rönt­ gensjuksköterska. Född i Harare, Zimbabwe, växte upp i England och flyttade senare till Sverige för att vara med sin kärlek. Han är nu baserad i Malmö och har två döttrar. • Källa: Idus Förlag

Rätt kvalitet, kompetens och service! Vi erbjuder byggnation av renrum, konsultation och produkter anpassade för renrum. Vår kompetens spänner över samtliga renhetsklasser, principer och standarder som gäller inom branscher som sjukvård, biotech-, elektronik-, läkemedeloch livsmedelsindustrin. Välkommen till en specialist på rum med förhöjda renhetskrav.

Tel vx 08-681 14 40 · Mobil 0709-71 14 54 · www.ventilator.se

RenaRum 1/2017

33


FÖRETAGSNYTT

Förebyggande handhygien bryter smittkedjan effektivt Vinterhalvåret är influensa­ tider och många arbetsgivare erbjuder sina anställda gratis vaccination för att undvika långa sjukskrivningar. Men vaccinet är ingen garanti att smittspridningen upphör ­eller minskar det totala an­ talet sjukdagar hos de som inte utgör riskgrupper.

”A

tt satsa på infor­ mation om bättre handhygien och därmed bryta smittkedjan skulle gynna många arbetsgivare bättre

Initial Hygien >> Initial är världsledande inom hygientjänster med verksamhet i över 40 länder spritt över hela världen. Initial erbjuder miljövänliga och innovativa servicelösningar till stora och små företag inom en rad olika branscher, inklusive offentliga förvalt­ ningar och skolor. Utbudet omfattar tjänster och produkter inom handoch toaletthygien.

Rentokil Initial >> Rentokil Initial är en världs­ ledande serviceleverantör inom växtinredning och frukt, entrémattor, hygien och skadedjurskontroll och bedriver verksamhet i mer än 50 länder i Europa, Nordamerika, Asien samt Afrika. Företaget har cirka 60 000 anställda och är börsnoterat på London Stock Exchange. Rentokil Initial i Sverige opererar under varumärkena Rentokil, Initial och Ambius.

34

RenaRum 1/2017

över tid”, säger Ingalill ­Karlsson, kategoriansvarig på hygien­ företaget Initial.

Vaccinera dig i tid! För att influensavaccin ska vara ett effektivt skydd krävs att man är vaccinerad i tid. Det tar cirka två veckor innan vaccinet verkar och då ger det ändå inte 100 procentigt skydd. Beroende på typen av virus kan skydds­ effekten variera mellan 30 och 70 procent. ”Vi vet att 80 procent av alla infektioner sprids via händerna. Om företagens mål med att erbjuda vaccination är att minska sjukskrivningarna så anser vi att pengarna kan användas på bättre sätt. För så länge inte alla på en arbetsplats är vaccinerade eller har fullgott skydd av vaccinatio­ nen så uppnår det inte önskad effekt”, säger Ingalill Karlsson. Satsa på god handhygien ”Om företag satsar lika mycket på god handhygien kan det totala antalet sjukdagar minskas mer effektivt än med bara influensa­

vaccin. När det gäller riskgrup­ per är naturligtvis vaccin det bästa skyddet”, fortsätter hon. En undersökning som Hygien­företaget Initial nyligen genomförde bland svenska arbetstagare visar att 65 procent av de tillfrågades arbetsplatser tillhandahåller handdesinfektion. Var tredje medarbetare tror att bristande handhygien bidrar till sjukfrånvaron på jobbet. Största boven är enligt 72 procent av de tillfrågade sjuka kollegors när­ varo på jobbet.

Tvätta händerna rätt ”Det allra viktigaste är att tvätta händerna noga. Under minst tjugo sekunder bör man tvåla in och gnugga händerna ordentligt. Många har med handdesinfek­ tion när de går ut för att skydda sig från förkylningar och in­fluensa, men det räcker inte. Handdesinfektion kan användas som ett komplement till hand­ tvätten – men aldrig ersätta den”, säger Ingalill Karlsson. • Källa: Rentokil Initial


FÖRETAGSNYTT

SCA – en av de 100 mest populära arbetsgivarna SCA har utsetts till Karriär­ företag 2017. Ut­märkelsen delas ut årligen till de 100 arbetsgivarna som be­ driver det bästa employer ­brandingarbetet och er­ bjuder de bästa karriärs- och utvecklingsmöjligheterna i Sverige.

”P

å SCA jobbar över 44 000 medarbetare i 100 länder. Att få den här utmärkelsen känns förstås oerhört roligt! Som ett av de världsledande företagen i vår bransch, måste vi lyckas attra­ hera de duktigaste medarbetarna. Den här utmärkelsen hjälper oss i det arbetet”, säger Göran Ågren, HR direktör för Norden och Baltikum.

Hitta nästa arbetsgivare Utmärkelsen delas ut av obe­ roende Karriärföretagen och tanken är att det ska förenkla för Sveriges studenter, yrkesverk­ samma och Young Professionals

att hitta sin nästa arbetsgivare. Dessutom ska det belöna företag som har ett starkt driv i sitt employer brand. I år har över 5000 företag och 600 statliga verk, myndigheter och kommu­

SCA >> SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag. Vi utvecklar och producerar hållbara personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter. Försäljning sker i cirka 100 länder under många starka varumärken, som de globalt ledande TENA och Tork samt regionala varumärken som exempelvis Libero, Libresse, Lotus, Nosotras, Saba,Tempo och Vinda. Som Europas största privata skogsägare fäster vi stor vikt vid hållbar skogsförvaltning. SCA hade omkring 44 000 medarbetare i slutet av 2015. Omsätt­ ningen var 104 miljarder kronor. SCA grundades 1929, har sitt huvudkontor i Stockholm, Sverige, och är noterat på NASDAQ OMX Stockholm.

RenaRum 1/2017

35


ner, tagit del i urvalet till Sveriges 100 främsta karriärsföretag.

Erbjuder riktigt jobb från dag ett ”För att attrahera och behålla Young Professionals är det viktigt att vi erbjuder intressanta utveck­ lingsmöjligheter. Därför har vi på SCA sedan ett par år tillbaka, startat ett Graduate Onboarding program för nyutexaminerade masterstudenter. Programmet, som kallas SCA GO! erbjuder ett riktigt jobb från dag ett med en individuell utvecklingsplan där man förväntas driva sin egen utveckling. Deltagarna har även varsin mentor och är en del i

ett globalt nätverk samt deltar i olika utbildningsmoduler under två års tid”, säger Göran Ågren.

Nyckelord - Integration Juryn för Karriärföretagen består av HR-profiler, employer bran­ dingspecialister och företags­ ledare, som bland annat tittar på hur väl företaget integrerar med högskolor och universitet, hur stort personligt engagemang företaget har i sitt employer brand och vilka karriärs- och utvecklingsmöjligheter som finns inom företaget. • Källa: SCA

36

Dahl DeLaval DSV E.ON EVRY FLIR Systems FMV Grant ­Thornton Gränges Göteborg Energi Göteborgs Hamn Hemsö Hi3G Access HiQ Huddinge ­kommun Husqvarna Hylte kommun ICA AB ICA Banken Icomera Infranord Itello Karolinska Universitets­ sjukhuset Kentor Kramfors ­kommun

RenaRum 1/2017

Landshypotek Bank Lantmäteriet Lernia LKAB Loomis LRF Konsult Marginalen Bank Mazars Midroc Net Insight Nordomatic ONE Nordic Orust kommun Oskarshamns kommun Philips Prisjakt Projektengage­ mang PUMA Nordic AB QPharma Reitan Conve­ nience Ricoh Riksbyggen Saab Samsung Santa Maria SCA

2017 Mars 8 – 9 mars ADVANCED ENGINEERING 2017 Göteborg 8 – 9 mars ELEKTRONIK 2017 Göteborg 21 – 22 mars FRAMTIDENS OPERATIONSAVDELNING 2017 Stockholm

De 100 mest populära arbetsgivarna ABB Acando Accountor Aditro Adlibris Akademiska Hus Akademiska sjukhuset Allra Almi Apotek Hjärtat Arla Askersunds kommun Assa Abloy ATG Autoliv Bengt Dahlgren BillerudKorsnäs BMW Borealis Bring Båstad kom­ mun Cerberus Cinnober Com Hem Consat Consid COWI Cybercom

Kalendarium

Scanfil Schibsted Sector Alarm Securitas ­Sverige AB Skanska Sogeti Stockholms stad Stångåstaden Sveaskog Tacton Systems Thule Group Toyota Material Handling TUI Nordic TV4 Tyresö ­kommun Umeå kommu Uppsala ­kommun Uppsalahem Vattenfall Vin Väderstad Västerås stad Växjö Energi Växjö kommun

29 – 30 mars INDUSTRIMÄSSORNA SYD 2017 Malmö 3 – 4 maj R3-SYMPOSIUM Stockholm 17 – 18 maj PLASTTEKNIK NORDIC 2017 Malmö 13 – 14 september INDUSTRIMÄSSORNA STOCKHOLM 2017 Stockholm 28 – 29 november TEMA RENRUM 2017 Upplands Väsby, Stockholm


FÖRETAGSNYTT

Ordning hemma Vi ägnar 15 dagar per år åt att leta efter saker som vi slarvat bort. Ändå är det lätt att fastna i prylhets när till exempel julens klappjakt står för dörren. Nu kommer en bok som hjälper dig att bringa ordning i prylkaoset hemma.

V

i försöker hela tiden hitta på saker som vi kan ge bort till våra nära och kära. Men vad händer om vi tänker om? Behöver vi ens några nya saker? Blir vi ens lyckliga av att äga så mycket som vi gör?

Rensa ut I sin nya bok ”Ordning hemma smarta tips för en enklare vardag” ger ordningsexperten Brita Hahne tips på hur man kan rensa ut hemma, göra sig av med onödiga tidstjuvar och hur man gör för att bara behålla det man behöver och har glädje av. Faktum är att vi ägnar 15 dagar per år åt att leta efter saker som vi slarvat bort. I det överflöd vi lever i idag har vi så mycket prylar att vi inte ens vet vad vi äger! ”80 procent av de saker vi äger använder vi faktiskt inte”, säger ordningsexperten Brita Hahne. I ”Ordning hemma” guidar Brita Hahne dig till ett enklare liv med mindre saker, med knep och råd om hur man både sparar tid och pengar på att organisera mera hemma. Boken innehåller

allt från organisering av varje rum i hemmet till flyttplanering och flyttpackning.

Ordningsexpert och enkelhetskonsult Brita Hahne är en av Sveriges för­ sta och främsta ordningsexpert och enkelhetskonsult. Hon driver företaget Smpl - Organiserad enkelhet och anlitas av en mängd stora företag såsom IKEA och Telia Company. I den egna boken ”Ordning hemma” riktar hon

sig nu till privatpersoner som söker ordning och reda i hemmet. Redan de tre första veckorna efter releasen såldes boken i över 1000 exemplar. Boken vänder sig till alla som söker ordning och struktur i vardagen, den passar alla åldrar och i alla stadier i livet. Helt enkelt: en present till den som har för mycket grejor! Boken ges ut av bokförlaget Pagina Förlags AB • Källa: Smpl

RenaRum 1/2017

37


Framtidens operationsavdelning 2017 Stockholm 21-22 mars 2017 Uppdatera dig på funktionsplanering, utrustning och ny medicinteknik på konferensen som sätter framtidens operationsavdelning i fokus! Ur programmet:

Nybyggnation av den steriltekniska enheten på NKS – Camilla Lagerfors, enhetschef sterilteknik, & Per Skallefell, specialist inom logistik och materialförsörjning, Karolinska Universitetssjukhuset

Att planera in flexibilitet i opererande verksamheter – Patrik Karlsson, projektledare, Landstinget Sörmland/ Nyköpings lasarett

Hur uppnås god ventilation i operationssalen? – Sture Holmberg, professor, KTH

Röntgen: optimerad produktionsplanering 26-27 april, Stockholm Har du verktygen för en effektiv produktionsplanering på den röntgen avdelning?

Optimerad operationsplanering 17-18 maj, Stockholm Hur påverkar samverkan din planering på operationsavdelningen?

Hematologi 17-18 maj, Stockholm Konkreta tips och råd för hur du minskar infektionsrisken och infektionerna hos hematologpatienter

Anmälan och information på

www.teknologiskinstitut.se


Nästa månads tema är Mikrobiologi /Mätmetoder

Nästa månads produkt är Renrumskläder

Följ Rentforum.se på Twitter och Linkedin! Vi bevakar ett stort antal tidskrifter för att hjälpa Dig att vara uppdaterad. Följande nyheter finns nu på Rentforum.se: Hand washing an issue? Hospital robot will clean rooms with light Raw milk causes 65 cases of food poisoning Surgical site infections are the most common Don’t leave it too late with sepsis Common Viruses a Deadly Threat At Nursing Homes Too much roasting and toasting could cause cancer UV-C light kills drug-resistant bacteria in hospital rooms Sjukhusstädare får sextimmarsdag Vill se fler vaccin i vaccinationsprogrammet Krossar myt om statisk elektricitet

Stockholm rekordinvesterar i teknikföretag Antikropp ska testas för fetmabehandling Rekordmånga sjuka av campylobacter Tänder lagar hål Enkelt filma levande celler Hospital warning over winter vomiting bug It’s alarmingly easy for terrorists to contaminate our food supply Health Matters: Hospital Hand Washing What are germiest places at school? Nanomaterial – what comes out in the wash Antidepressiva ökar risken för benbrott hos äldre

Följ oss på: www.twitter.com/rentforum Följ oss även på Linkedin

RenaRum 1/2017

39


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.