RenaRum | Nummer 6 | 2016

Page 1

RenaRum Nr 6–2016

BRANSCHTIDNINGEN OM RENHET OCH HYGIEN

Matts Fun Facts:

"Hygien"

Partikelräknare

– månadens produkt

Tema:

Läkemedelstillverkning en annorlunda framtid? KOSTNADSFRI WEBBTIDNING UTGIVEN AV


Vita Verita is the distributor for Contec products Vita Verita offers unique solutions for critical environments. We deliver high quality products and customized services such as particle measurement, microbiological sampling and classification of cleanrooms. We supply both smaller equipment and consumables and have the knowledge to recommend the best product for your application in cleanrooms, laboratories and hospitals.

Vita Verita AB Västra Rydsvägen 136, 196 31 Kungsängen, Sweden vitaverita.com


INNEHÅLL RenaRum

NR 6 2016

Nr 6–2016

BRANSCHT

IDNINGEN

OM RENHET

OCH HYGIEN

Ledare sid 4

cts:

Matts Fun Fa

"Hygien"

lräknaodre ukt Partike – månadens pr

Nyheter sid 6–23

Tema:

lsLäkemede g tillverknin tid? da fram en annorlun NING UTGIVEN RI WEBBTID KOSTNADSF

AV

Branschtidningen RenaRum ingår som en del i nätverket Rentforum.se. Rentforum.se är en samlings­ punkt för alla som arbetar med renhet och ­hygien. Rentforum.se ­påtar sig inget ansvar för full­ständigheten i ­dokumentet eller för direkt eller ­indirekt skada av vad slag det må vara, som ­grundar sig på detta ­dokument. Materialet får inte ­mång­faldigas utan med­ givande från Rentforum.se. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE:

Matts Ramstorp matts@rentforum.se Mobil: 0708 – 13 05 65

Månadens tema

6

LÄKEMEDELS-

TILLVERKNING

sid 25–28

Månadens ­produkt: PARTIKELRÄKNARE

sid 30–31 Nyheter sid 33–41

12

Kalendarium sid 39

GRAFISK FORM OCH LAYOUT:

Följ oss på Twitter och LinkedIn!

Linda Clarin www.lime.nu

ANNONSER:

Binh Tan binh@rentforum.se 0708 – 25 44 77 KONTAKT:

Rentforum AB Norrbäcksgatan 19 216 24 Malmö Telefon: 040–13 82 50

36 RenaRum 6/2016

3


Sommar och Sol S

ommar och semester står för ­dörren och det är ofta mycket som ska bli klart innan det är dags att ta ledigt. Detta nummer av branschtidningen RenaRum är också det sista innan sommaruppehållet. Det händer mycket i alla våra branscher just nu, som t ex:

Livsmedel Livsmedelsbranschen står inför en tuff tid. Stora företag köps upp och flyttas eller läggs ned. Livslång kompetens späds långsamt ut, vilket gör det allt tuffare för Sverige att leva upp till epitetet ”Livsmedelslandet Sverige”. I fallet Findus i Bjuv är regeringens kommentar via Landsbyggdsministern, att ”vi följer detta just nu”. Detta är en klen tröst för både Fin­ dusanställda och inte minst alla de hundratals underleverantörer som påverkas. Sjukvård NKS – Nya Karolinska i Solna tas nu i drift och de första patienterna ska komma under slutet av sommaren. De många operations­ salar som byggts ska då också tas i drift. Den princip man valt vid NKS för att venti­ lera dessa salar har diskuterats flitigt vid ­konferenser såväl som i media, och nu är det äntligen dags att få reda på om det fungerar som det är tänkt. Man har satt tuffa krav på den mikro­ biologiska renheten i dessa operationssalar. Den mikrobiologiska luftrenheten ska hålla < 5 CFU per kubikmeter.

inom två månader som ett utkast. På ett möte arrangerat av PHSS i England i början av juni framkom att Annex 1 kommer att vara betydligt mer riskbaserat jämför med den version som gäller idag. Kommer gränsvärden för mikroorganismer att försvinna och helt ersättas av frekvensen för mikrobiologiska föroreningar, eller …? Jag hoppas kunna skriva en hel del om nya Annex 1 i kommande nummer av RenaRum.

Slutligen – Handhygien Webbtidningen ”Mail-Online” skrev för en tid sedan att sannolikheten för en läkare att tvätta händerna enligt uppsatta krav endast var hälf­ ten så stor om det inte fanns någon i närheten. Om det däremot stod någon i läkarens närhet steg sannolikheten med 30 %. Om nu läkaren, och för den delen även annan personal, inte följer de uppsatta hygienreglerna så spelar det mindre roll att bygga nya sjukhus med superventilation! Undersökningen, som bestod av 4 600 observationen, utfördes i Kalifornien. Så här är det ju inte i Sverige, eller hur ... ? Jag önskar alla en skön sommar och glöm inte att tvätta händerna, oavsett om ni är läkare eller inte! Trevlig läsning

Läkemedel Eudralex, Volym 4, Annex 1 som är basen för renrumsrenhet vid tillverkning av läkemedel och framför allt sterila läkemedel kommer

4

RenaRum 6/2016

LEDARE

Matts


Torkdukar och Spillex För en renare och säkrare arbetsplats Vet du om att vi på Berendsen Cleanroom erbjuder flera typer av städlösningar, anpassade för olika renrumskrav och behov? Våra Torkdukar är en del av vår hyrlösning och återanvänds efter att vi tvättat dem. De är luddfria och perfekta att använda för avtorkning i samband med rengöring. Engångsduken Spillex absorberar vätska på ett effektivt och nästintill revulotionerande sätt. Gemensamt för alla våra olika dukar är att de minskar risken för kontamination och bidrar till en renare och säkrare arbetsplats - testa själv redan idag!

Upptäck våra fantastiska rengöringsdukar!

Berendsen Textil Service AB Nyköping, Sverige 0155-20 96 00 kundservice.nykoping@berendsen.se www.berendsen.se

Berendsen Textil Service A/S Holbæk, Danmark 59 43 22 22 59432222@berendsen.dk www.berendsen.dk

Berendsen Tekstil Service AS Oppaker, Norge 22 88 48 00 info@berendsen.no www.berendsen.no RenaRum 6/2016

5


HÄLSA Cirka 86 procent av Sveriges EU-bad, 381 av 445, klarar de kvalitetskrav som ställs enligt badvatten­ direktivet. Av dessa får 289 bedömningen ”utmärkt”.

Stor andel av ­Sveriges EU-bad får bra betyg

”F

ör 53 av de svenska EU-baden har det inte gått att göra en klassificering på grund av att för få vattenprover togs under före­ gående badsäsonger. Vi bedömer att fler kunde fått godkänt med korrekt provtagning”, säger Katarina Vartia på Havs- och ­vattenmyndigheten, HaV. I Sverige finns cirka 2 700 badplatser registrerade hos kommunerna. 445 av dessa är

6

RenaRum 6/2016

EU-bad som sedan 2012 skyltas för att informera allmänheten om badvattnets kvalitet. EUbadsymbolen fungerar som en kvalitetsstämpel på att badet kontrolleras enligt reglerna. Många av de övriga mindre baden kontrolleras också regelbundet av kommunerna.

Fem prover per badplats och år I Sverige definieras badplatser med cirka 200 badande per dag

som EU-bad. Under 2015 års badsäsong togs 2 094 vatten­ prover vid EU-baden, vilket innebär i genomsnitt fem prover per badplats. ”Vi är nu klara med vår klassi­ ficering av de svenska EU-baden och presenterar denna i rapporten ”Sveriges badvattenkvalitet”. Specifik information om varje EU-bad och även andra bad finns på vår webbplats Badplatsen”, säger Katarina Vartia, utredare


i badvattnet. Båda är bakterier som finns i människors och varm­ blodiga djurs tarmar.

Fakta

>> Havs- och vatten­ myndigheten, HaV, arbetar för levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla. Citera gärna våra pressmeddelande och nyheter, men hänvisa alltid till HaV.

på enheten för havs- och vatten­ förvaltning.

Tarmbakterier EU-baden klassificeras utifrån rapporterade provresultat från fyra efter varandra följande år, där minst 3–4 prover ska tas per år. De får bedömningen "utmärkt", "bra", "tillfredsställande" eller "dålig" beroende på nivåerna av bakterierna Escherichia coli (E. coli) och Intestinala enterokocker

Indikatorer på andra ­mikroorganismer ”Bakterierna indikerar att vattnet kan ha blivit påverkat av en föro­ rening som innehåller av­föring. De är i sig normalt sett inte farliga men tyder på att det kan finnas andra typer av bakterier, virus eller parasiter i badvattnet som man kan bli sjuk av”, säger Anneli Carlander, utredare på Folkhälsomyndigheten. Kommunerna ansvarar för provtagningarna av badvattnet, för skyltningen på EU-baden samt informerar på webb­platsen Badplatsen. Kommunerna ­rapporterar in all information till Folkhälsomyndigheten som, på uppdrag av HaV, sammanställer och rapporterar in resultaten till EU. Kommunalt ansvar Kommunen ansvarar också för att ta reda på orsaken till varför ett bad inte klarar kvalitetskraven och ska informera om vad som görs för att åtgärda problemet. I vissa situationer ska kommunen avråda från bad. ”Vi ger ut föreskrifter om EU-bad och vägleder även kom­ munerna i skötseln av EU-baden så att den görs enligt reglerna. Folkhälsomyndigheten stöttar kommunerna med råd om till exempel smittskyddsfrågor”, säger Katarina Vartia. Nio bad fick klassificeringen ”Dåligt” Nio svenska EU-bad har på webb­ platsen Badplatsen inför 2016 års badsäsong fått klassificeringen ”dåligt”. Av dessa har åtta stycken haft återkommande problem med

förhöjda halter av någon eller båda av de två tarmbakterierna. De nio baden finns i Nynäshamn (Nickstabadet), Sölvesborg ­(Hälleviks strand), Lomma (Hamnhusen T-bryggan), Malmö (Sibbarp, Barnviken), Helsingborg (Hittarp och Fria bad), Bollnäs (Karlslund), Varberg (Björkäng) och Kungsbacka (Sörvik).

Barnviken i Sibbarp avregistreras som EU-bad ’Ett av de nio baden, Nicksta­ badet i Nynäshamn, hade endast ett föroreningstillfälle under fyra års provtagningar och i övrigt en god badvattenkvalitet. Ett av baden, Barnviken i Sibbarp, har fått klassificeringen ”dålig” fem år i rad och kommer tills vidare att avregistreras som EU-bad. ”Det finns ingen enkel förkla­ ring till varför ett EU-bad får klassi­ficeringen ”dålig” utan lokala förutsättningar styr. Det kan bero på ytavrinning efter regn, fåglar, bräddning av kom­ munalt avloppsvatten, dåligt fungerade enskilda avlopp men också på oss badande”, säger Katarina Vartia. www.havochvatten.se/badplatsen Den svenska klassificeringen som syns på webbplatsen Badplatsen är den som gäller för svenska bad. Även EU-kommissionen och Europeiska miljöbyrån, EEA, gör en klassning av svenska EU-bad, som i vissa fall kan skilja sig något från den klassificering som HaV och Folkhälsomyndigheten gör. Årets rapport ”European bathing water quality in 2015” jämför drygt 21 000 EU-bad och ­publiceras nästa vecka. • Källa: Folkhälsomyndigheten

RenaRum 6/2016

7


Renrummet i centrum Arbetet att försöka miniatyrisera sensorer för att förenkla medicinska analysmetoder fortsätter. KTH har nu fått i uppdrag att ta fram en teknik som kan bli en produkt som revolutionerar sjukvården.

B

akom satsningen står Horizon2020-program­ met för forskning och teknikutveckling som är EU:s viktigaste instrument för att finansiera forskning i Europa, där vården är ett prioriterat område.

Point-of-care analyser Forskare och ingenjörer från fem olika europeiska länder och fyra olika forskningsinstitut har samlats med målet att utveckla en produkt som kan ge patienten point-of-care analyser. Idag kan vuxna till exempel mäta glukos­ nivåer i den interstitiella vätskan med sensorer i kroppen direkt till mobilen, utan att behöva uppsöka läkare.

Snabbare vård och ­riskminimering ”Oftast behövs stor bulkig utrust­ ning, stora analyslabb som kräver att patienten befinner sig på sjukhus för att kunna genomföra mer utvecklade analyser. Skulle vi kunna ta fram en produkt som kräver en liten sensor men kan till exempel diagnostisera multiresi­ stenta bakterier kan det betyda att patienten snabbt får vård och minimerar risken att smitta andra, säger docent Per-Erik Hellström, ansvarig för projektet på KTH. Sensormaterial – Nanotrådar av kisel På franska SiNANO Institutet har man redan tagit fram sensormaterial, nanotrådar av kisel, som är väldigt bra på att

NANOTEKNIK

detektera DNA-molekyler i vätska. Men sensormaterialet i sig innehåller ingen intelligens. Där erbjuder de Österrikiska (ams AG) ledande i CMOS tillverkning tjänster för hög tillverkningsvolym av intelligenta sensorer. Hur dessa två ska sättas ihop är en utmaning för tillverkare av sensorer och det är där KTH:s renrum hamnar i fokus, genom att hjälpa dessa två processer att bli ett.

Renrummet för sensor och elektronik ”Vi ska utveckla en process i renrummet för sensor och elek­ tronik för att den här teknologin ska kunna möjliggöras till en produkt. Det är super spännande forskning, med olika aspekter och där forskare med olika forskningsperspektiv samlas för att komma fram till en produkt som är liten att använda men kan skräddarsys för att detektera specifika molekyler. Vilket skulle kunna bli revolutionerande inom vården”, säger docent Hellström. Treårigt projekt Till projektets hjälp har man även ett rådgivande organ som består av läkare från Cambridge Universitetssjukhus i England och forskare från Karolinska Institutet, som kommer leda forskarna genom projektet som ska pågå i tre år. • Källa: KTH

8

RenaRum 6/2016


Copyright © DFD0616002

SKANDINAVIENS MEST HÖGTEKNOLOGISKA RENRUMSTVÄTTERI • Spårbarhet, validerade processer och dokumentation baserade på innovativ renrumsteknik. • Specialister på on-site utbildning av personalen i användning av renrumskläder och städutrustning. • Preferred partner i renrumslösningar enligt ISO och GMP compliance. Besök oss på R3 Nordic Symposium i København 5 - 6 september, och hör om våra spännande nyheter för renrum. Eller boka ett möte med oss på salg@dfd.dk.

Our service. Your sign of approval. Great results and reliable service goes hand in hand. We provide high quality products and customer service combined with great expertise within the field of microbiology. We get our clients approval because we are engaged in the ongoing process and always deliver what we promise.

Miclev AB • +46 40 36 54 00 • info@miclev.se • www.miclev.se

RenaRum 6/2016

9


Klarar din partikelräknare kalibrering enligt ISO21501-4? Vid årsskiftet 2015/2016 trädde revisionen av ISO14644-1 i kraft. Detta innebär att de partikelräknare som används för klassificering (-1) och mätning (-2) måste möta kraven i kalibreringsstandarden ISO21501-4. Dessa partikelräknare måste alltså kunna kalibreras enligt ISO21501-4.

METONE 3400 partikelräknare • Rapportfunktioner för ISO14644-1 och EU-GMP • PDF-rapporter via USB • Skapa arbetsstruktur via grupp, area och mätposition • Luftflöde: 28.3, 50 eller 100 liter/minut • Driftstid batteri: upp till 7 timmar • ”Long life laser” ger minst 10 års livslängd

Kalibreringsstandarden ISO21501-4 innebär kalibrering och verifikation av partikelräknare för luftburna partiklar och medför en avsevärd förbättring avseende repeterbarhet och reproducerbarhet. Metone3400 och HHPC+ samt övriga Metone partikelräknare (Metone 6000/6015P/7000) tillmötesgår kraven enligt ISO21501-4. Ninolab har över 35 års erfarenhet av Metone och HIAC, samt tekniker med gedigen erfarenhet och utbildning. Vi är exklusiv återförsäljare av partikelräknare från Beckman Coulter och kalibrerar i egen regi.

HHPC+ Handhållen partikelräknare

08-590 962 00

www.ninolab.se

• Kommunikation via USB-minne, USB-kabel eller Ethernet • Partikelstorlekar: 0.3 - 10 um • Vikt endast 0,68 kg • Stor 3.5” färgskärm • Driftstid batteri: 10 timmar • Upp till 999 mätcykler


HÄLSA

Samband mellan dricksvatten och magsjuka kartlagt Varje år blir miljontals svenskar magsjuka. Livs­ medelsverket har undersökt hur ofta smittan kommer från dricksvattnet. Resultatet ­pekar på att omkring 175 000 av fallen har samband med dricksvatten.

F

ör att kunna begränsa smittspridningen via dricks­ vatten behövs mer kunskap. Livsmedelsverket har undersökt sambandet mellan magsjuka och hur mycket vatten man dricker genom att samla in data från 2 700 personer mellan 18 och 80 år i Ale kommun i Västergötland. Dricks­ vatten står för en mindre del.

Sverige har ett bra råvatten Jämfört med totalantalet mag­ sjukor, som i studien beräknas till 2,9 miljoner fall i Sverige, bidrar dricksvatten bara med en mindre del hos vuxna. Ett skäl kan vara att Sverige har ett bra råvatten, där vatten kan tas både från grundvatten i marken och från sjöar och vattendrag. Särskild studie om barn Barn får oftare magsjuka än vuxna. Livsmedelsverket under­ söker även riskerna för barn att bli smittade via dricksvatten i en särskild studie.

”Vi vet att det varje år inträffar ett antal sjukdomsutbrott orsakat av dricksvatten. Men det finns sannolikt även många fall som inte upptäcks och registreras. Det här är första större studien som undersöker om mängden dricksvatten påverkar risken att bli magsjuk”.

Svensken en liter om dagen ”Studien ger dessutom en mycket bra bild av hur mycket kallt kranvatten vi dricker i Sverige. I genomsnitt dricker svensken en liter om dagen”, säger Jonas Toljander, riskvärderare på Livsmedelsverket. Mycket bra svarsfrekvens 2 700 personer mellan 18 och

80 år svarade på frågor om magsjuka och vattenkonsum­ tion varje månad under ett år. Svarsfrekvensen var mycket hög, varje månad svarade nära 90 procent av deltagarna på ­frågor via sms. Hela 73 procent av deltagarna medverkade i minst tio månader under tolv­ månadersperioden.

Projektet "VISK” Studien var en del av projektet "VISK – Virus i vatten Skandi­ navisk Kunskapsbank" och finansierades av EU och av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.• Källa: Livsmedelsverket

RenaRum 6/2016

11


MIKROBIOLOGI

Insikt om hur bakterie fäster till magsäcksväggen öppnar för ny

magsårsbehandling Forskare har undersökt hur magsårsbakterien Helicobacter pylori reglerar bind­ ningen till receptorer i magsäcken. I en ny avhandling vid Umeå universitet beskrivs molekylära mekanismer bakom bakteriens vidhäftningsförmåga, som delvis förklarar hur bakterien överlever i den sura magsäcksmiljön. Forskarnas strukturella beskrivningar av vidhäftningsproteinet BabA möjliggör en ny typ av behandling mot H. pylori-infektion med läkemedlet Acetylcystein.

12

RenaRum 6/2016


F

ör att möjliggöra kronisk infektion binder H. pylori till receptorer i magsäckens slemhinna med hjälp av vid­ häftningsproteiner som kallas adhesiner, säger Pär Gideonsson, doktorand vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik och författare till avhandlingen. – Vi har fokuserat på hur adhe­ sinerna BabA och SabA reglerar bakteriens bindning eftersom den utgör både en styrka och en svaghet i bakteriens överlevnads­ förmåga.

Stort lidande – stora behov H. pylori infekterar grovt räknat halva jordens befolkning och kan leda till stort lidande genom att orsaka magsår och magcancer. Infektionen kan oftast behandlas framgångsrikt med en kombina­ tion av antibiotika tillsammans med en magsyrahämmare. Dock ses en dramatisk ökning av resistens mot antibiotika hos H. pylori, vilket betyder att det finns ett skriande behov av nya behandlingsstrategier. Tillsammans med sina forskar­ kollegor visar Pär ­Gideonsson hur H. pylori reglerar sin vid­ häftning med adhesinet SabA med genetiska mekanismer, som genom att variera längden på en repetitiv DNA-sträcka direkt påverkar uttrycket av SabA. Variationen i denna DNA-sträcka skapar diversitet i en H. pylori-population så att det i en infekterad magsäck kan finnas en blandning av hög-, mellan-, och låg-bindande bakterier. Konsekvensen blir att det alltid finns en bakterie som är ­optimalt anpassad i sin vidhäftning i förhållande till omgivningen. Avhandlingen beskriver även mekanismer som påverkar SabA adhesinets uttryck i relation till pH.

Viktig reglering Pär Gideonsson med kollegor har också kunnat visa att det andra vidhäftningsproteinet BabA använder en annan och mer direkt regleringsmekanism. Proteinets vidhäftningsfunk­ tion slås ut vid lägre pH-värde, men återkommer snabbt när det normaliserats. Eftersom H. pylori gömmer sig i magens slemhinna där pH är neutralt, i motsats till magens mitt där pH är exceptionellt lågt, är denna reglering viktig för bakteriernas överlevnad. – Vi tror att denna meka­ nism utnyttjas av H. pyloribakterierna för att undgå att stötas bort från magens slemhinna och till den sura miljön i magsäcken där de är försvagade. Alltså möjliggör den reversibla avstängningen av BabA ett sätt för ”re-cycling” av infektionen när bakterier som stöts ut stänger av sin bindning och simmar ner igen, säger Pär Gideonsson. Genom ett samarbete med Professor Han Remaut vid Vrije universitet i Bryssel fastställdes 3D-strukturen av BabA. Efter­ som BabA-adhesinerna ser olika ut i olika H. pylori-stammar tittade forskarna på en rad olika BabA-sekvenser och kunde kon­ statera att alla BabA innehöll en så kallad disulfidbrygga, som utgör mitten av det bindande proteinets domän. – När vi sedan letade efter ett läkemedel som kunde bryta disulfidbryggor hittade vi Ace­ tylcystein, vilket är ett godkänt läkemedel som ofta används för att behandla olika typer av lungsjukdomar. Med Acetyl­ cystein kunde BabA-proteinets vidhäftningsfunktion förstöras helt, vilket i praktiken inne­ bär att vi har ett nytt sätt att

Fakta

>> Pär Gideonsson kommer från Gammelstads kyrkstad utanför Luleå. Förutom sina doktorandstudier vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik arbetar Pär som AT-läkare. Han har en magisterexamen inom Biomedicin efter ett examensarbete vid University of California, Davis samt läkarexamen erhållen vid Umeå universitet. >> Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

behandla H. pylori-infektion, säger Pär Gideonsson.

Förhindra resistensutveckling Läkemedlet Acetylcysteins effekt på magsårsbakterien har nyligen framgångsrikt testats av andra forskare i ett par mindre humana studier. Pär ­Gideonsson och kollegor presenterar ett förslag till varför behandlingen fungerar mot H. pylori på molekylär nivå. Eftersom målet för behandlingen, det vill säga själva disulfidbryggan, återfinns hos alla studerade H. pyloristammar, tror Pär Gideonsson att det finns väldigt små chanser till resistensutveckling.• Källa: Umea Universitet

RenaRum 6/2016

13


- Vill du bli Certifierad Renrumsoperatör? eller

-Vidareutbilda dig i HACCP?

Anmäl dig till våra kurser! - Anmäl er senast 1 månad före kursdatum och få 1 000:- rabatt! -

Renrumsteknik (inkl. Certifiering) Grundkurs 20-21 september 2016 | Stockholm 31 januari - 1 februari 2017 | Stockholm

SEK 10 450:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

Kursen som ger en stabil grund för alla som arbetar med renrum!

Mikrobiologi för icke-mikrobiologer

SEK 6 550:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

Grundkurs 22 september 2016 |Stockholm 2 februari 2017 | Stockholm

Renrumskurser Online

Mer information om webbkurserna hittar du på www.mcleaned.com

Det flexibla sättet att utbilda sig! Gå en renrumskurs Online - När det passar er! Vårt systerbolag M Clean Education erbjuder Renrumskurser Online, skapade av Matts Ramstorp. Gå kursen direkt i din webbläsare och få ett personligt kursintyg efter godkänd kurs!

Internkurs enligt önskemål

Kontakta för offert

Beställ en specialanpassad internkurs, eller välj en av våra öppna kurser. Fördelarna med internkurser är att ni får större möjlighet att ta upp företagsinterna problem och utmaningar, samt att ni kan boka en konsultering/förinspektion av Matts Ramstorp inför utbildningen. Kontakta oss så berättar vi mer om våra olika möjligheter!

BioTekPro erbjuder även konsultation, rådgivning, specialanpassade internutbildningar m.m.

Skicka Anmälan och Frågor till matts@biotekpro.se eller ring +46 (0)40 - 13 82 50 Alla priser visas exklusive moms. Anmälan till BioTekPro:s aktiviteter är bindande


Renrumsproblem? - Kontakta Matts för en första diskussion! Oavsett om ni är i behov av konsultation, inspektion av renrum och rutiner, rådgivning och/eller specialanpassade internutbildningar m.m. Matts Ramstorp har i mer än 30 år arbetat med renhet och hygien som konsult, utbildare och forskare. Matts är civilingenjör i kemiteknik, teknologie doktor i tillämpad biokemi (bioteknik) och professor i renrumsteknik och produktionshygien vid LTH, Lunds Tekniska Högskola.

- Anmäl er senast 1 månad före kursdatum och få 1 000:- rabatt! Ny Kurs! - Vidareutbildning i HACCP

Livsmedelshygien, HACCP och GMP – Good Manufacturing Practice

SEK 6 550:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

19 oktober 2016 | Malmö Kursen som tar HACCP till en högre nivå! Kursens syfte är att ta HACCP-arbetet till en ny dimension, genom att inkorporera GMP – Good Manufacturing Practice. För att HACCP ska fungera fullt ut krävs att vissa grundförutsättningar ska vara uppfyllda. Denna kurs tar upp två av dessa, som visat sig vara lite mer komplicerade, nämligen ”Lokalutformning – Zonindelning” samt ”Ventilation”. Många HACCP-planer är väl genomarbetade, men saknar en djupare insikt då det gäller hantering av personal och rengöring. Denna kurs tar upp dessa svårigheter och ger vägledning för hur man kan arbeta med instruktioner och rutiner, speciellt under kursdelarna ”Personalens inverkan” samt kontroll av ”Rengöring och desinfektion”

Kursinnehåll • HACCP och kopplingen till GMP – Good Manufacturing Practice • Lokaler – Utformning och zonindelning • Ventilation av produktionslokaler – Hur man ventilerar och vilken renhet • Rengöring och desinfektion – Kopplingen till hygienisk design • Personalens roll – Ansvar och hygien

Certifiering av renrumsoperatörer

Kontakta för offert

Behov av att certifiera era renrumsoperatörer? Kontakta oss för våra olika möjligheter till certifiering

BioTekPro erbjuder även konsultation, rådgivning, specialanpassade internutbildningar m.m.

Skicka Anmälan och Frågor till matts@biotekpro.se eller ring +46 (0)40 - 13 82 50 Alla priser visas exklusive moms. Anmälan till BioTekPro:s aktiviteter är bindande


LÄKEMEDEL

Nya regler för patientsäkrare

hantering av läkemedel Förra året tog 66 procent av Sveriges befolkning ut minst ett läkemedel på recept. Mer än var tionde vårdskada har med felaktig hantering av läkemedel att göra. Nu förtydligas och skärps reglerna. Fler kontrollstationer, särskilda krav vid ordination av läkemedel till barn och ett kunskapslyft för hemtjänstpersonal är några av nyheterna.

I

dagarna skickar Socialstyrelsen nya föreskrifter om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården på remiss.

Patientsäkerhet och effektivisering ”Syftet är att öka patientsäker­ heten och effektivisera hante­

16

RenaRum 6/2016

ringen. Fel läkemedel, fel dos av läkemedel och olämplig kombina­ tion av läkemedel ligger bakom 12,2 procent av alla vårdskador. Misstag sker längs hela kedjan, från beslut om ordination till iordningställande, administration och överlämnade av läkemedlen.

Föreskrifterna berör därför många yrkesgrupper inom olika typer av verksamheter”, säger Lisa van Duin, jurist vid Socialstyrelsen. Reglerna preciserar bland annat vad läkare måste väga in i sin helhetsbedömning av patientens behov innan ett läkemedel kan skrivas ut. Övrig läkemedelsanvändning, kön, ålder, hälsotillstånd och andra pågående behandlingar och utredningar ska vägas in.

Vid avslut och uppföljning ”Den som ordinerar ett läkemedel


ska också bestämma ett datum när behandlingen ska avslutas eller följas upp. Tidpunkten ska tydligt framgå av patientens journal. Det här har särskilt stor betydelse för äldre personer. En vanlig orsak till brister i deras läkemedelsbehand­ ling är att ingen uppföljning skett eller att den varit bristfällig”, säger Lisa van Duin.

Kunskapslyft i hemtjänsten De nya reglerna medför ett kunskapslyft för hemtjänstper­ sonal som delar ut läkemedel. Föreskrifterna ställer krav på att vårdgivaren, i hemtjänstens fall den kommunala hälso- och sjukvården, säkerställer att perso­ nalen har kunskap om hantering av läkemedel och de risker det är förenat med. ”Vårdgivaren måste också se till att hemtjänstens medarbetare har nödvändig information om den enskilda individens läkemedel.

Innan de delar ut medicinen till en äldre person ska de kunna kontrollera att det är rätt antal tabletter, av rätt läkemedel, att dosen stämmer etc”.

Särskilda krav vid ordination till barn Att ställa in rätt dos läkemedel till barn är viktigt, svårt och förknippat med risker. Föreskrif­ terna har därför kompletterats med regler som särskilt rör ordination av läkemedel till barn. ”Inom barnhälsosjukvården kan patienterna väga allt ifrån 500 gram upp till 120 kilo, det spannet finns inte i vuxenvärl­ den. Extra noggrannhet vid uträkningar och kontroller är nödvändigt. Vi kräver att särskild försiktighet ska iakttas vid späd­ ning av läkemedel till barn. Och vi rekommenderar att IT-base­ rade ordinationsverktyg särskilt framtagna för barn används”.

Andra nya regler i föreskrifterna • Vårdgivare ska regelbundet låta en extern aktör granska kvalite­ ten i verksamhetens läkemedels­ hantering, granskningen bör ske minst en gång per år. • Den som iordningställer ett läkemedel utifrån läkarens ordination har ansvar för att göra en rimlighetsbedömning av om dosen stämmer. • Skärpta krav på uppmärkning av läkemedel när det förbereds till patient, för att undvika risk för förväxling. Föreskrifterna har tagits fram i samarbete med företrädare för olika yrkesgrupper inom olika delar av hälso- och sjukvården och tandvården. Förslagen skickas på remiss i dag och synpunkter ska vara inne senast den 15 september. De nya föreskrifterna föreslås börja gälla den 31 mars 2017.• Källa: Socialstyrelsen

Caverion

- your complete cleanroom partner Complete partner from consulting and planning to the turnkey delivery and qualification of your cleanroom facility. cleanroom@caverion.se caverion.se

Life Cycle Solutions for Buildings and Industries

RenaRum 6/2016

17


LÄKEMEDEL

När är en modell tillräckligt bra? V Aleksandra Rybacka visar i sin avhandling hur beräk­ ningsverktyg kan användas vid riskbedömning av indu­ strikemikalier och läkemedel. Datorbaserade verktyg kan helt ersätta djurförsök i fram­ tiden. Aleksandra Rybacka försvarade sina resultat vid Umeå universitet den 3 juni.

arje kemikalie i produk­ ter som vi använder i vårt dagliga liv måste be­dömas med hänsyn till vår hälsa och miljö. Om en kemikalie visar sig vara giftig, måste produ­ center och importörer av varor som innehåller sådan kemisk förening se till att vi, konsumen­ terna, är säkra. Identifiering av potentiell fara, är dock inte en

Glad

sommar önskar vi på Ventilator Renrum!

www.ventilator.se

18

RenaRum 6/2016

vxl.08-681 14 40

enkel uppgift eftersom kemika­ lier kan orsaka en rad toxiska effekter, som kan kännas igen med olika tester. Dessutom, är mekanismerna för vissa effekter, såsom störningar i endokrina systemet, inte helt klarlagda.

Snabbare och billigare alternativ till djurförsök Datorbaserat verktyg är ett

Aleksandra Rybacka, Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Foto: Ingrid Söderbergh


snabbare och billigare alternativ till djurförsök och kan tillämpas på en strid ström av ständigt nya kemikalier. Tillförlitligheten hos dessa verktyg kan emellertid ifrågasättas. När kan vi väl säga att en modell är tillräckligt bra för att helt ersätta djurförsök? Vilka är de felande länkar? För vilka toxiska effekter är model­ lerna trovärdiga? Aleksandra Rybacka har tagit itu med dessa frågor och i sitt avhandlingsar­ bete har hon utvärderat tillgäng­ liga verktyg och utvecklat nya modeller som kan användas för att förutsäga negativa effekter av industrikemikalier. ”Genom att använda matema­ tiska ekvationer har vi möjlighet att korrelera kemisk struktur med en negativ effekt. Sådana metoder kallas kvantitativa struktur-aktivitetssamband (QSARs) och nuförtiden

används metoden ofta av indu­ strin för att förutsäga hur kemi­ kalier ackumuleras i fisk. Men QSARs har stor potential att förutsäga andra skadliga effek­ ter, såsom cancer­framkallande ämnen”, säger Aleksandra Rybacka.

Cancerframkallande, mutagena och störande kemikalier Hennes studie fokuserade på att identifiera särskilt farliga kemikalier, det vill säga ämnen som är cancerframkallande, mutagena och störande i repro­ duktiva och endokrina systemet. QSARs kunde på ett tillförlitligt sätt förutsäga cancerframkal­ lande och mutagena effekter om en så kallad konsensusstrategi användes – där några modeller som beskriver olika aspekter av toxisk respons kombineras. En av dessa aspekter är biotrans­

formation i levern, eftersom vissa kemikalier inte ursprung­ ligen är giftiga, men kan ha toxiska metaboliter. Aleksandra Rybacka fann att biotrans­ formation var särskilt viktig för effekter relaterade till endokrina störningar. QSAR-metodiken kan också underlätta förståelsen av ­fenomenen bakom en viss effekt. ”Vi använde QSAR för att förstå miljökonsekvensen för läkemedel som når miljön genom att studera hur de beter sig i avloppsreningsprocessen. Vi kunde karaktärisera huvud­ mekanismer i hur läkemedlen interagerar med slammet, en kunskap som kan förbättra de strategier som i dag används för avloppsvattenrening”, säger Aleksandra Rybacka.• Källa: Umeå Universitet

Vi projekterar och bygger ert renrum! ..

o

Vi hjalper er i allt fran utredningar, projektering .. till nyckelfardig leverans och kvalificering

Kontakta oss 0431-40 25 80 www.airson.se

RenaRum 6/2016

19


Renrumskurser Online

Renrumskurser Online med personliga kursintyg - När det passar er!

Se klipp från kurserna på

www.mcleaned.com - Tillgängliga dygnet runt - Genomförs i webbläsaren - Ger personliga kursintyg

20

RenaRum 6/2016

Enkelt Flexibelt Pedagogiskt

Kontakta oss så berättar vi mer| sales@mcleaned.com | 040 - 655 80 50


Fakta

TEKNIK

Vibrationer vägleder synskadade En ny typ av navigationshjälpmedel, en lasernavigator, har tagits fram för synskadade. Den ska komplettera den vita käppen genom att via vibrationer förmedla riktning och avstånd till omgivande föremål på betydligt längre avstånd än den vita käppens. I framtiden är tanken att navigatorn enkelt ska kunna bäras i jackfickan som en extra trygghet och bara tas fram när den behövs.

O

m jag till exempel går utmed en trottoarkant och plötsligt förlorar kontakten med trottoarkanten, då kan jag ta fram navigatorn och orientera mig med hjälp av föremål i omgivningen. Naviga­ torn ska användas som ett kom­ plement till den vita käppen och fungera som en extra trygghet”, säger Daniel Innala Ahlmark, som presenterar lasernavigatorn i sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet.

Mäter avstånd med ultraljud Den unika lösning som Daniel Innala Ahlmark har tagit fram för sin lasernavigator utgår från människans förmåga att avgöra de egna kroppsdelarnas positioner. När du håller i laser­ navigatorn mäts avståndet från navigatorn till din kropp med hjälp av ultraljud. Det avståndet avgör sedan hur långt lasern mäter framåt.

Vibrationer navigerar den synskadade Lasernavigatorn fungerar i två steg. Man börjar med att ställa in ett önskat avstånd, och sedan används navigatorn för att få reda på var föremål finns inom det avståndet. Det blir precis som att hålla i en vit käpp; sträcker du ut armen når du längre. Vibrationer i lasernavigatorn talar om för den synskadade att det finns ett före­ mål inom det bestämda avståndet i den riktning man pekar med navigatorn. ”På navigatorn finns en vibrator där du placerar ett finger. När du riktar lasern mot ett objekt som dyker upp inom det inställda avståndet vibrerar vibratorn”, säger Daniel Innala Ahlmark. Fortsatt utveckling till färdig produkt Under arbetet med laser­ navigatorn har Daniel Innala Ahlmark gjort tester både inom­

>> Luleå tekniska universitet är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet med forskning och utbildning i världsklass.Vår forskning bedrivs i nära samarbete med företag som Bosch, Ericsson, Scania, LKAB, SKF och ledande internationella universitet. Luleå tekniska universitet omsätter totalt 1,6 miljarder kronor per år. Vi är idag 1800 anställda och 15 000 studenter.

Daniel Innala Ahlmark, presenterar laser­navigatorn för synskadade i sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Fotograf/Källa: Lule tekniska universitet

hus och utomhus då synskadade fått prova verktyget. Navigatorns tekniska lösning har patentsökts och förhoppningen är att den ska fortsätta utvecklas, inte minst med avseende på storlek och tyngd.

Svår informationsöverföring Ett svårlöst dilemma när det gäller navigationshjälpmedel för just synskadade har varit hur själva informationen om var och hur långt bort ett objekt befinner sig, ska nå den synskadade. Vanligaste lösningen är att ett ljud talar om för den synskadade att ett objekt finns i närheten. Ofta fungerar den som en backsensor på en bil: ju närmare objektet desto mer intensiv ljudsignal. Daniel Innala Ahlmark som är synskadad vet hur besvärligt det blir i en bullrig stadsmiljö. ”Som synskadad behöver du rikta din uppmärksamhet mot massor av olika ljud. Att hantera ytterligare ett kan därför förvirra”, säger Daniel Innala Ahlmark.• Källa: Luleå Tekniska Universitet

RenaRum 6/2016

21


LÄKEMEDEL

Akademiska först med

enzymrening av ­läkemedelsrester i toaletter Kan toalettblock som avger enzymer ta bort läkemedelsrester från avlopps­ vatten inom sjukvården? Akademiska ska som första sjukhus i Sverige testa denna reningsteknik inom ett pilot­ projekt som startar i juni.

G

lobalt står sjukvården för en mindre del av de totala läkemedels­ utsläppen, men koncentrationen av läkemedel är hög i avlopps­ vatten från sjukhus och många viktiga sista-linjens läkemedel används enbart på sjukhus. Antibiotika är särskilt viktiga i detta perspektiv eftersom utsläpp kan leda till resistens­ utveckling. Just nu pågår flera olika projekt på Akademiska för att hitta nya, effektiva sätt att rena sjukhusets avlopps­vatten från läke­medelsrester med ­speciellt fokus på antibiotika och resistenta bakterier.

Minska antibiotikaresistens ”Förbättrad avloppsrening kan bidra till en minskning av sprid­ ningen av antibiotikaresistens, inte bara ut i miljön utan även i

22

RenaRum 6/2016

det långa loppet till människor. Rening redan i toalettstolen är ett intressant alternativ för att effektivt minska utsläppen nära källan”, säger Josef Järhult, infektionsläkare och forskare på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. I början av juni startar toalett­ blocksrening som pilotprojekt. Då ska testmiljön anpassas inför det riktiga testet i augustiseptember. I projektet används specialdesignade enzymer som bryter ned läkemedelssubstanser redan i toaletten.

Ser ut som ett vanligt toalettblock ”Enzymrening av läkemedel har testats i form av filter på reningsverk, men inte som toalettblock. Produkten heter PCure och har utvecklats av ett

Uppsalabaserat företag. Den ser ut som ett vanligt toalettblock, men innehåller specia­ldesignade enzymer som frigörs ned i toalettvattnet när patienten spolar. Nedbrytningen påbörjas direkt när enzymerna kommer i kontakt med läkemedelsrester i urin och fekalier”, säger Sofia Schultz, miljöstrateg på Aka­ demiska sjukhuset och Lands­ tingets ledningskontor.

Går att applicera direkt Fördelarna menar hon bland annat är att metoden inte kräver något extra handhavande för personalen samt att den inte ­kräver omfattande ombyggna­ tioner av avloppssystem. Metoden ska till en början testas i 30-huset, bland annat eftersom infektionskliniken, med hög och livsviktig anti­


biotikaförbrukning, ligger där. Fem olika substanstyper kom­ mer att analyseras i projektet: tre antibiotika, en smärtstillande och en blodtryckssänkande.

”Ligger i framkant” ”Vi tar frågan om antibiotika­ resistens på stort allvar. Med miljöprogrammet som grund arbetar vi inom landstinget systematiskt för att minska verksamheternas miljöpåverkan. Detta är ett exempel på projekt där landstinget ligger i fram­ kant”, säger Robert Damberg (MP), ordförande för fastighetsoch servicenämnden. Projektet genomförs i ett samarbete mellan Landstinget i Uppsala län, Uppsala universitet och företaget Pharem Biotech.•

Avloppsreningsprojekt på Akademiska >> Pilotprojekt med storskalig ozonering av orenat avloppsvatten startade hösten 2015. Syftet är att minska miljöpåverkan från sjuk­ husets utsläpp av läkemedelsrester och samtidigt minska risken för utveckling av antibiotikaresistens, både inom och utanför sjukhuset. Hittills har man fokuserat på rening av vatten från en samlingsbrunn. • Pilotprojekt med toalettblocks­ rening. Startar i början av juni då testmiljön anpassas inför det riktiga testet i augusti-september.

I projektet används specialdesignade enzymer som bryter ned läke­ medelssubstanser redan i toaletten. • Projekt inom ramen för ett examensarbete fokuserat på olika metoder för reducering av läke­medelsrester i urin. Om urin­separeringsförsöken faller väl ut kan det bli aktuellt med urin­ separerande toaletter på sjukhuset i framtiden. En fördel är att det blir mycket mindre mängder än om allt avloppsvatten ska behandlas. Resultat från de tre projekten väntas hösten 2016.

Akademiska sjukhuset >> Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbild-

ningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Källa: Akademiska Sjukhuset

QleanSpace

Renrum – flexibelt, snabbt och kostnadseffektivt

QleanAir Scandinavia har i mer än 20 år jobbat med smarta lösningar som renar luft från föroreningar. QleanSpace™ är ett renrum där miljön kontrolleras med hjälp av filter, automatiskt styrda fläktar samt vårt unika övervakningssystem.

QleanAir Scandinavia AB

www.qleanair.se

Tel: +46 (0) 733 84 31 33

E-mail: info@qleanair.com

RenaRum 6/2016

23


Does your old Particle Counter weigh too much? Step into the future with Brookhaven!

RenaRum 6/2016 24 www.brookhaven.se


MÅNADENS TEMA

Läkemedels­ tillverkning

– En annorlunda framtid? Under ett ganska stort antal år har läkemedelsindustrin levt och verkat med standarder, normer och regelverk som i stort sett ”alltid” sett likadana ut. 2015 och inte minst 2016 kommer, historiskt sett, att minnas som den tidsperiod då allt kom att ändras.

RenaRum 6/2016

25


Av Mats Bjellsäter, Bjeco AB

ISO 14644 Part 1 och Part 2 Dessa båda renrumsstandarder publicerades i mitten av december förra året. Speciellt Part 1 har ändrats och hur dessa ändringar kommer att påverka läkemedelstillverkarna återstår att se, då ”Annex 1” kommer i en ny utgåva under senare delen av 2016. Eudralex, Volym 4, Annex 1 Den version av Annex 1 som gäller idag, och som i grunden härstammar från 2003, med en revidering 2007, har visat sig ha ett starkt globalt inflytande. De stora GMP-er som finns idag är den Europeiska, den Amerikanska, den som publiceras av WHO (World Health Organisa­ tion) samt PIC/S (Pharmaceutical Inspection Convention and Pharmaceutical Inspection Co-operation Scheme). Vid en närmare granskning visar det sig att WHO GMP:n såväl som PIC/S GMP:n har anammat stora och viktiga delar av den Europe­ iska GMP:n, vilket medför att EU GMP:n i stort kan sägas vara den mest utbredda GMP:n globalt sett. Detta innebär att nya ”Annex 1” kommer således att få en stor global betydelse. Den nyreviderade ”Annex 1” kommer att finnas som ett utkast under juni/juli 2016 och det spekuleras mycket om vilka förändringar som kommer och inte minst på vilket sätt nya ”Annex 1” kommer att påverka industrin. Risk Assessment Även om inte alla detaljer är kända så här i mitten av juni, så är dock en sak helt klar och det är att Risk Assessment kommer att bli ett starkt ledord. Riskanalys och riskbedömning är på intet sätt nytt. Detta har gjorts och görs på en regelmässig basis. Den stora skillnaden kommer att bli den mera formella formen av Risk Assessment. Konferens den 9 juni i Manchester PHSS, Pharmaceutical and Healthcare Sciences Society, arrangerade en endagskonferens med titeln ”Challanges in Sterile Product Manufac­ ture to Risk Based GMP”. Drygt 100 personer, främst från Storbritannien men också från Sve­ rige och Danmark, deltog och fick lyssna bland annat på Andrew Hopkins, som är läkemedels­ inspektör hos MHRA och den som ansvarar för

26

RenaRum 6/2016

och leder arbetet med revisionen av “Annex 1”. Andrew Hopkins avslöjade, av naturliga anledningar, inga detaljer on hur nya ”Annex 1” kommer att se ut i sin presentation utan tog istället upp en del punkter som han ser som hot för läkemedelstillverkarna totalt sett: • New technologies and processes • Supporting innovation • Loss of skill and knowledge • Globalisation I denna artikel kommer jag att fokusera på två av de nya teknologier som satts under lupp.

Hur ska vi ställa oss till den tekniska utvecklingen En väsentlig del av de inspekterande organisatio­ nernas målsättning är att ta till sig det som sker i den tekniska utvecklingen. Man ska vara öppen för nyheter och se hur dessa på bästa möjliga sätt kan komma att användas i framtiden. Två nya tekniker, där en av dem presenterades så tidigt som 2005 men hitintills inte finns omnämnd i den nu gällande ”Annex 1” är RABS (Restricted Area Barrier System) och RMM (Rapid Micro Methods).


RABS En RABS kan enkelt förklaras som en UDF enhet som försetts med en glasskiva i öppningen mot operatören, för att skapa en fysisk barriär mellan operatören och det som ska hanteras. Till skillnad från en isolator, som är en helt förseglad enhet, är en RABS öppen ut mot den lokal, d.v.s. det renrum där den är placerad. En RABS avsedd för aseptisk tillverkning ska fungera som en renzon, Grade A, och måste där­ för vara placerad i ett renrum som håller renhets­ klass Grade B. Operatören arbetar i RABS-en via

genomräckningshandskar som sitter hermetiskt fastsatta i frontrutan av glas.

RABS kontra Isolator Om man jämför en RABS med en isolator, som är en totalförseglad renzon, så kan en isolator stå i ett renrum med renhetsklassen Grade D, medan en RABS för aseptisk användning måste stå i ett renrum Grade B. I den nu gällande ”Annex 1” rekommenderas att en isolator ska vara placerad i ett renrum med renhet motsvarande Grade D. Under kon­

SYSTEM FÖR P E R M A N E N TA & TEMPORÄRA B Y G G N AT I O N E R .

www.octanorm-cleanroom.com

CLEANROOM SYSTEMS

RenaRum 6/2016

27


ferensen den 9 juni beskrev alla som pratade om isolatorer att dessa stod i ett renrum med en renhet motsvarande Grade C. En klar föränd­ ring mot högre renhet jämfört med nu gällande ”Annex 1”. Ett antal deltagare på konferensen var mer eller mindre övertygad om att de allra flesta mer öppna renzoner, som horisontella och vertikala UDF-enheter samt Säkerhetsbänkar Klass II i framtiden helt kommer att ersättas av RABS.

RMM Utvecklingen av RMM, Rapid Micro Methods, har varit stor sedan den första kommersiella utrustningen presenterades. Metoden kan beskri­ vas som en partikelräknare som, precis som en traditionell optiskt partikelräknare, räknar partiklar i luften oavsett om dessa är döda eller levande. Skillnaden mellan en partikelräknare och en RMM är att en RMM dessutom kan avgöra om en partikel är levande eller död, genom en fluorescensbaserad analys. RMM är som namnet anger en snabb metod. Det tar sek­ under innan man får svar på hur många partiklar

som är levande. Om man jämför med de traditionella metoder som används inom mikrobiologin idag, så tar ett luftprov, från det att agarplattan där provet upp­ samlats placeras i en inkubator till att man kan läsa av hur många synliga kolonier som bildats, ett antal dagar. Den traditionella agarmetoden är ingen snabbmetod. Agarmetoden ger svar i form av CFU, Colony Forming Units, medan RMM ger svar i form av antal levande celler. Redan med dessa två olika analyssvar förstår man att det krävs en ganska stor förändring av de krav som eventuellt kan komma att specificeras i den nya ”Annex 1.

Slutord Personligen tror jag inte att nya ”Annex 1” kom­ mer att innehålla två tabeller för mikrobiologisk föroreningar, dvs en tabell baserad på CFU och en annan baserad på antal celler. Jag tror snarare att det kan komma en tabell med mikrobiolo­ giska renhetskrav baserade på incident rates, dvs motsvarande de som finns i USP Informative Chapter <1116>. •

KUNSKAP att MÄTA är att VETA och vi mäter mycket Vårt toppmoderna TeknikCenter är 2.500 m2 stort och fungerar som ett innovationsnavför produkt- och processlösningar. I Trosa har vi luftfilterbranschens största och mest avancerade laboratorium för forskning om inomhusluftkvalitet, med bl.a gaskromatografi och svepelektronmikroskop. CLEAN AIR SOLUTIONS

28

RenaRum 6/2016


MÅNADENS TEMA

presenterar tillsammans med BioTekPro AB

Tema Renrum 2016 29 - 30 november | Upplands Väsby | Stockholm

12 föreläsningar under 2 dagar med reservation för ändringar

• Renzoner | Konflikten mellan renhet och akustik • Real time Viable Particle Detection • Rengöring av rena rum • Renvatten

Få de senaste uppdateringarna via vår LinkedIn-sida

• Hygienisk design | Renrum och processer

www.linkedin.com/company/rentforum-ab

• The new ”Annex 1” | For better or for worse?

eller läs mer på Rentforum.se

Träffa branschens leverantörer i Utställningen • AB Ninolab • Airson Engineering AB • Alpiq InTec Ost AG • Berendsen Textil Service • bioMerieux • BioTekPro AB • Brookhaven Instruments AB • Caverion AB Sverige Renrum • De Forenede Dampvaskerier • M Clean Education • M+W Industries GmbH • Merck Millipore • Miclev AB • Mikrolab Stockholm AB • Milmedtech AB • My Air • Nordic Biolabs AB • Octanorm Nordic AB • QleanAir Scandinavia AB • Rentforum.se • Serviceföretaget PIMA • Vaisala • Ventilator Renrum • Vita Verita AB • VWR

RenaRum 6/2016

29


Månadens produkt

MÅNADENS TEMA

Partikelräknare Av Matts Ramstorp

P

artikelräknare används i renrum och kontrollerade miljöer för att på ett snabbt sätt säkerställa att förorenings­ nivån ligger under givna gränsvärden. Vad är nytt då det gäller partikelräknare och vad ska man tänka på vid användningen?

Partikelräknare kontra RMM En partikelräknare kan räkna antalet partiklar i den omgivande luften och ge svar på antal partiklar per volymenhet med en storlek lika med och större än ett visst givet mikrometer­ tal, t ex ≥ 5 µm, ≥ 0.5 µm … ≥ 0.1 µm. Den lägsta detektionsgränsen med en Optisk Parti­ kelräknare, som idag kallas “Light Scattering (Discrete) Airborne Particle Counter (LSAPC), är ≥ 0.1 µm. EN RMM, Rapid Micro Method, liknar till en viss del en partikelräknare, men kan förutom att räkna antal partiklar också räkna det antal partiklar som är levande, med en fördröjningstid på sekunder. Partikelräknare är inga absoluta instrument En partikelräknare ger inget absolut svar. Med detta menas att om man sätter ett antal partikelräknare bredvid varandra i samma lokal och låter dem räkna partiklarna i den omgivande luften, så får man inte till 100 % överens­stämmande svar. Detta beror till stor del på elektroniska överslag, vilket gör att partikel­ räknaren kan räkna partiklar som inte finns. Viktigt att placera partikelräknaren på rätt ställe Det jag många gånger ser ute i industrin är att

30

RenaRum 6/2016

man alltid placerar sina analysutrustningar eller proberna, uppsamlingsställen för prov­ tagning, så att dessa inte stör det arbete som sker. Det är inte ovanligt att en partikelräknare står i ett hörn av en säkerhetsbänk klass II och det enda som denna partikelräknare analy­ serar är den rena HEPA-filtrerade luften som blåser ner vertikalt mot bänkskivan. Jag har sett ett antal videoinspelningar där man med en rökgenerator närmar sig en partikelräknare i en vertikal UDF-enhet från sidan. Man startar med ett avstånd mellan rökgeneratorn och räknaren på 30 centimeter och närmar sig partikelräknaren mer och mer ju längre tiden går. Det är oftast först då man befinner sig på ett avstånd mellan 10 och 15 centimeter som man kan se något utslag på partikelräknaren.

Hur ska man placera partikelräknaren I den Europeiska GMP:n rekommenderas att denna placera så nära arbetszonen som ­möjligt, utan att störa arbetet. I den Amerikan­ ska GMP:n säger man samma sak, men med tillägget ”inom 30 centimeter” från det som hanteras. Den Amerikanska GMP:n är bättre i detta fall även om jag personligen gärna vill komma närmre än 30 centimeter. Rökstudier krävs Använd rökstudier för att se var ni ska placera era partikelräknare. På detta sätt kan man finna lämpligare provtagningspunkter än de som finns i hörnen långt från det som ska skyddas i renzonen.•


Dina leverantörer Brookhaven Instruments AB Thomas Lööf Tel. 0768-58 10 03 thomas@brookhaven.se www.brookhaven.se

Caverion Sverige AB Henrik Fredlund Tel. 0730-755 210 henrik.fredlund@caverion.com www.caverion.se

Ninolab AB Peter Andersson Tel. 08-590 962 03 pan@ninolab.se

CRC Clean Room Control AB Nils-Johan Björklund Tel. 018-24 64 60 nils-johan@cr-control.se info@cr-control.se www.cr-control.se

Particle Measuring Systems Nordic Thomas Faurschou Tel. +45 2521 8288 tfaurschou@pmeasuring.com

RenaRum 6/2016

31


The Innovative Solution to Microbial Air Sampling

MiniCapt®Mobile • Flexibility for air and compressed gas sampling • Reduced operator errors from data management and touch screen • Filtered exhaust eliminates contamination • Impactor design allows false positive identification • ISO 14698:2003 compliant

Get complete details: pmeasuring.com/MiniCaptM Or call: +45 7+070 2855 Combine with the BioCapt® Single-Use Microbial Impactor for a fully validated system

Har du behov av ett nytt kontinuerligt övervakningssystem eller vill du utöka ditt nuvarande system? Vaisala gör ett besök i din anläggning för att bättre förstå dina behov. Vi kan också hjälpa dig att skapa din användarkravspecifikation. När den väl är klar, ger vi dig en detaljerad offert på ett system som är skräddarsytt för din miljö.

www.vaisala.se/cms janne.halonen@vaisala.com Tel. 08-750 94 20

32

RenaRum 6/2016


LIVSMEDEL

Utvecklar smart mat-etikett Matsvinnet är ett stort samhällsproblem. Bäst-föredatum är ett trubbigt instru­ ment och det är svårt för så­ väl handlare som konsument att veta om en vara verkligen är färsk. Lösningen kan ligga i en smart sensoretikett från innovationsföretaget Inn­ oscentia. Företaget beviljades nyligen ett Vinnova-bidrag på 500 000 kronor för att utveckla en prototyp i sam­ arbete med etikettföretaget Beneli.

P

rojektet går ut på att ta fram en smart etikett som vet och visar hur maten mår. Innoscentias VD Robin Thiberg förklarar att tidsschemat är tajt. Prototypen beräknas vara klar i september och under okto­ ber månad ska den testas i butik.

Kopplad till bakteriernas metabolism ”Kortfattat kan man säga att vi tagit fram ett bläck som binder restprodukter från bakteriernas metabolism. Reaktionen går att avläsa elektroniskt och vår idé är att integrera vår teknik i en digital etikett som sedan ska kunna appliceras på bland annat färskpackat kött”. För att ta fram den här typen av lösningar krävs ett samarbete över företagsgränserna förklarar

Robin Thiberg. ”Beneli har både rätt kom­ petens och rätt attityd till nya innovationer och det är tillsammans med dem som vi nu kommer att ta fram prototypen. Vi är ännu ett litet företag och uppskattar att de vill utveckla det här tillsammans med oss”.

Sensor- och ­kommunikationsteknologier ”Projektet är mycket intressant eftersom det innefattar flera av de sensor- och kommunikations­ teknologier som Beneli just nu fokuserar på”, berättar Michael Bäärnhielm, Head of Innovations på Beneli. Det finns ett stort intresse både från konsumenter och livsmedels­ industrin. Från det att en pro­ dukt förpackas till dess att den hamnar hemma i konsumentens kylskåp kan det hända mycket. Maten kan bli dålig innan men är oftast fullt ätbar även efter bäst-före-datumet. Innoscentias teknik har fördelen att den kan visa hur maten faktiskt mår. Genom den nya smarta etiket­

ten kommer man att förlänga den naturliga hållbarheten på många varor. Det innebär stora vinster både för alla aktörer i ledet, även för slutkonsumenter.

Vinster för alla aktörer ”Vår ambition i detta projekt är att färdigställa en fungerande prototyp så att vi därefter kan genomföra pilotstudier på köttprodukter med våra partners ute i butik. Nästa steg blir att kommersialisera produkten”, avslutar Robin Thiberg.• Källa: Beneli

Beneli >> Beneli utvecklar och producerar allt från traditionella produktetiketter till tekniskt avancerade etiketter med ledande adhesiv, färger och microchips. Det här är teknologi som har stor efterfrågan inom branscher som läkemedel, livsmedel och säkerhet. Många av våra kunder är ledande tillverkare inom sina respektive områden.

RenaRum 6/2016

33


DectaSafe detekterbara och röntgen synliga produkter ger en extra trygghet inom er livsmedelstillverknin

– Detekterbara produkter

DectaSafe metall detekterbara produkter med allt från pennor, öronproppar, plåster DectaSafe detekterbara och röntgen synliga produktertill skopor, skrapor, och borstar m.m. hjälper er att få en säker hantering i er livsmedelstillverkning. ger en extra trygghet inom er livsmedelstillverkning! Föremål som av misstag kan hamna i livsmedel under tillverkningsprocessen kan orsaka allvarliga skador konsumenten. Konsekvenserna kan även bli allvarliga likt stora ersättningskrav och dyra återkallelser av pennor, öronproppar, plåster till skopor, skrapor DectaSafe metall detekterbara produkter med allt frånförorenad produkt. livsmedelstillverkning. och borstar m.m. hjälper er att få en säker hantering i er DectaSafe minskar avsevärt risken för både ohälsa och ett skadat varumärke med oönskade partiklar i DectaSafe detekterbara och röntgen synliga produkter ger en extra trygghet inom er livsmedelstillverkning! slutprodukten. Föremål som av misstag kan hamna i livsmedel under tillverkningsprocessen kan orsaka allvarliga skador DectaSafe metall detekterbara produkter med allt från pennor, öronproppar, plåster Välkommen att kontakta oss! till skopor, skrapor, och borstar m.m. hjälper er att få en säker hantering i er livsmedelstillverkning. för konsumenten. Konsekvenserna kan även bli allvarliga likt stora ersättningskrav och dyra återkallelser av förorenad produkt. Tel: 0371-33037 E-post: dectasafe@tomjo.se www.dectasafe.se Föremål som av misstag kan hamna i livsmedel under tillverkningsprocessen kan orsaka allvarliga skador för konsumenten. Konsekvenserna kan även bli allvarliga likt stora ersättningskrav och dyra återkallelser av förorenad produkt. DectaSafe minskar avsevärt risken för både ohälsa och ett skadat varumärke DectaSafe minskar avsevärt risken för både ohälsa och ett skadat varumärke med oönskade partiklar i slutprodukten. slutprodukten. Välkommen att kontakta oss! Välkommen att kontakta oss!

Tel: 0371-33037 E-post: dectasafe@tomjo.se www.dectasafe.se Tel: 0371-330 37 | E-post: dectasafe@tomjo.se

| www.dectasafe.se

med oönskade partiklar i

Hitta din leverantör på Rentforum.se AAF International B.V.

FOOD DIAGNOSTICS AB

AB Ninolab

INREM AB

AirSon Engineering AB

ISS Facility Services AB

Avidicare AB

Key2Compliance AB

Berendsen Textil Service AB

LaboRen Aps

BergmanLabora AB

Lamidoors AB

bioMérieux Sweden AB

M+W Industries

BioTekPro AB

M Clean Education

BioThema AB

Miclev AB

Borago AB

Mikrolab Stockholm AB

Brookhaven Instruments AB

My Air AB

Camfil Svenska AB

NNE Pharmaplan

Cavarion Sverige AB

Nordic Biolabs AB

CRC Clean Room Control AB

Octanorm Nordic AB

De Forenede Dampvaskerier

Orbit One AB

ExIS AB

Oxoid AB,ThermoFisher ­Scientifi

Filtac AB

Parker Hannifin AB

Finnebäcks AB

34

RenaRum 6/2016

Particle Measuring Systems Nordic PB Teknik AB PharmaClean AB PharmaControl MQL AB QleanAir Scandinavia AB Serviceföretaget PIMA AB Svenska LABFAB Technogarden Engineering Resources AB Tomjo Produkter AB Toul Meditech AB Ultramare AB Vaisala OY Ventilator Renrum Vileda Professional Vita Verita AB VWR AB MariaInternational Tholander Hasselrot Hygiene Director Evidenisa Nordic


NY BOK

Food Pharmacy Att leva ett så friskt liv som möjligt är till stor del kopp­ lat till vad du äter. Bloggen Food Pharmacy, som drivs av Mia Clase och Lina Nertby Aurell, handlar om just det­ ta. I augusti kommer boken Food Pharmacy om hur du äter den mest hälsosamma och antiinflammatoriska maten, och allt serveras med en rejäl portion humor.

D

et här är en berättelse om vetenskapliga studier, inflammation, tarmfloror, onda och goda bakterier, hypo­

kondri, metaanalyser, gurkmeja och antiinflammatorisk mat. Boken innehåller också recept och fakta om de antiinflamma­ toriska hjältarna i köket. Food Pharmacy ger dig fakta och kunskap om hur du kan leva så antiinflammatoriskt som möjligt. All fakta är väl underbyggd genom professor Stig Bengmark, f.d. chefskirurg och klinikchef på Lunds universitet, med över 30 års erfarenhet av forskning på magens bakterier och hur maten vi äter påverkar krop­ pen. Stig Bengmarks tes är att alla kroniska sjukdomar har en och samma orsak – ett uttröttat

immunförsvar orsakat av kronisk inflammationer. • Källa: Bonnier Fakta

Följ Rentforum.se på Twitter och Linkedin! Vi bevakar ett stort antal tidskrifter för att hjälpa Dig att vara uppdaterad. Följande nyheter finns nu på Rentforum.se: Pictures improved hand-washing practices Högsäsong för bakterier som kan orsaka magsjuka Uppdaterad kemikalielag efter 40 år How far will you go to avoid antibacterial soap? Ovanligt med STEC-bakterier på svenskt nötkött 35% don’t wash hands after using loo Visual triggers increase hand hygiene compliance Better Oversight of Nanotech Chemicals Study sheds little light on nano food risks Nanotechnology and food reports Food safety at weddings Protect nation's food supply from terrorists Teddy Bears Teach Kids about Hospital Visits

Skärpta regler för läkemedelshantering Food poisoning can be avoided No hand-washing, no ice Draft Guidelines for Safe Handling of Nanomaterials Nu finns branschriktlinjer för småbryggerier Beredskap för pandemi mer än vaccin Coor använder robot för städning Avoid Blue-Green Algae in Lakes and Ponds Nanoparticles Found in Baby Formula Spreading information, not germs Intensiv influensasäsong i år Omprogrammerade makrofager dödar cancer Antibiotika ger gasiga kor

Följ oss på: www.twitter.com/rentforum Följ oss även på Linkedin RenaRum 6/2016

35


HÄLSA

Var femte man hoppar över solskyddsfaktor på sommaren Svenska folket slarvar med solskyddet. Under sommaren struntar en av fem svenskar i att smörja in sig i ansiktet med solskyddsfaktor.

K

vinnor är bättre på att skydda sig mot solen än männen – 40 procent av kvinnorna svarar att de smörjer in sig flera gånger om dagen när de vistas i solen på sommaren. Bland männen som använder solskydd är det vanligast att man nöjer sig med att smörja sig en gång om dagen, vilket 60 procent av männen svarar. Samtidigt vis­ tas varannan svensk i solen helt utan begränsningar. ”Vår undersökning visar att svenskarna inte skyddar sig tillräckligt mot solen, vilket ökar risken för hudproblem. När vi vistas i starkt solljus är det viktigt att skydda huden med tunna klädesplagg och rikliga mängder med solkräm där kläderna inte täcker”, säger Jocelyn Hoang, hudexpert på LloydsApotek.

Hudcancer ökar snabbast i Sverige Studien visar även att varannan svensk vistas i solen helt utan

36

RenaRum 6/2016

tidsbegränsning, något som trots frekvent användning av solskydd kan öka risken för hudcancer. Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige och den vanligaste orsaken till sjukdomen är solens strålar. Varje gång huden blir bränd eller rodnad skadas hudens celler. I Sverige drabbades totalt 3 752 personer av melanom under 2014, varav 63 procent är över 60 år.

”Män bör vara extra vaksamma” ”Män är i riskgruppen för melanom och bör vara extra vaksamma på hudförändringar. Generellt för att förebygga skador och hudcancer är det viktigt att skydda sig mot solen. En viktig aspekt är också att kontinuerligt undersöka huden för att tidigt identifiera förändringar”, säger Ada Girnita, hudläkare vi Karo­ linska Universitetssjukhuset. Få snygg bränna alternativt förebygga rynkor Den vanligaste anledningen till att svenskarna smörjer in sig är för att förebygga brännskador och att för undvika hudförändringar. Men anledningen skiljer sig mellan åldersgrupperna; bland

Fakta >> Så här skyddar sig svenskarna från solen på sommaren: 1. Solskydd - 64,2 % 2. Håller sig i skuggan 42,3 % 3. Tunna kläder - 30,7 % 4. Solhatt - 19,4 % 5. Parasoll - 14,4 %

Antal nya fall med malignt melanom i huden under 2014 6085+

Alla åldersgrupper

Män

1344

1912

Kvinnor

1016

1840

Totalt

2 369

3752

15–22-åringar är det vanligare att smörja sig för att få en snygg bränna, medan 23–35-åringarna är mer måna än genomsnittet att använda solskyddsfaktor för att förebygga rynkor.• Källa: LloydsApotek


SJUKVÅRD

Nytt system för operationskläder En nyligen genomförd stu­ die på Chalmers Tekniska Högskola har jämfört hur kombination av olika delar i ett klädsystem påverkar an­ talet luftburna partiklar i en operationssal.

R

esultatet visar att Olefin klädsystem är betydligt bättre än de kombina­ tioner som används idag. Detta anses kunna bidra till att minska postoperativa infektioner och öka patientsäkerheten. Postoperativa infektioner i samband med operation är en utmaning för sjukvården, och innebär både ett stort lidande för patienten samt en stor kostnad för sjukvården och samhället. En av flera orsaker till postoperativa infektioner är mängden bakte­ riebärande luftburna partiklar – CFU (ColonyFormingUnits) i operationssalen, där operations­ personalen och deras arbets­ kläder är en bidragande faktor.

Specialdräkt vid kirurgiska ingrepp För att öka säkerheten för patien­ ten har en studie genomförts under ledning av Berit Reinmül­ ler och Bengt Ljungqvist. Syftet var att få fram mätvärden som visar hur kombinationen av olika delar i ett klädsystem påverkar funktionen hos en specialar­

betsdräkt. Målet var att få fram ett godkänt klädsystem som möter de ökande kraven från ­sjukvården.

Dubbelt så bra som engångsdräkt Genomförda tester visar att en specialarbetsdräkt gjord av materialet Olefin, bestående av blus, byxa, huva och stövlar ger dubbelt så bra skydd som engångsdräkt, och i jämförelse med vanliga flergångs opera­ tionskläder ger ca åtta gånger så bra skydd. Utan stövlar minskar

skyddseffekten och Olefin operationsdräkt är då i stort sett som engångs operationsdräkt och ungefär fyra gånger bättre än vanliga flergångs operations­ dräkter.• Källa: Textilia

Textilia >> Textilia erbjuder smarta, miljövänliga och kostnadseffektiva textilservicelösningar för kvalitetsmedvetna kunder inom Vård, Hotell samt industrisektorn i Norden. Det betyder bland annat att vi varje dag levererar 100 ton textilier över hela landet och får många hårt arbetande människor att känna yrkesstolthet och värdighet mitt i en tuff verklighet.

Berit Reinmüller och Bengt Ljungqvist.

Vi omsätter cirka 500 mkr per år.Vi är drygt 450 anställda och har produktionsanläggningar i Boden, Långsele, Rimbo, Göteborg, Karlskrona och Örebro. Huvudkontor i Örebro.

RenaRum 6/2016

37


HÄLSA

Ögonen utsatta vid ökad skärmtid Nästan varannan svensk spenderar mellan fem och nio timmar varje dag framför någon slags skärm, såsom dator, surfplatta eller mobil. Torra ögon, otydlig skärpa, huvudvärk och svårförklarad trötthet är vanliga symtom som uppkommer i takt med att användningen av skär­ mar intensifieras. Det visar en undersökning från TNSSifo och Specsavers.

D

et kan vara ansträngande för ögonen att sitta länge framför skärmen. Idag är det också vanligt att man använ­ der flera skärmar samtidig. Då får ögonen jobba hårdare för att ställa om mellan olika ljus och storlekar på skärmarna. När ögonen ansträngs kompenserar vi ibland med kroppen, vilket kan leda till trötthet och huvud­ värk”, säger Caroline Schiller, leg optiker på Specsavers.

Rätt synhjälpmedel viktigt Cirka 75 procent av alla svenskar mellan 18 och 75 år har någon form av synfel som korrigeras. Problem med synen är något vanligare hos kvin­ nor än män, och blir vanligare ju högre upp i åldrarna man kommer. En vanlig anledning till att symtom som torra ögon, otydlig skärpa, huvudvärk och svårförklarad trötthet uppstår vid läsning är att man tror att

38

RenaRum 6/2016

de synhjälpmedel man har är korrekta men egentligen behöver korrigeras. ”När man kommer över fyrtio­ årsåldern ändras synen snabbare, och då är det extra viktigt med regelbundna synundersökningar. Med våra synundersökningar, där ögonbottenfotografering också ingår, kan man också upptäcka väldigt tidiga symtom på helt andra sjukdomar, som till exempel diabetes och glaukom. Så en synundersökning kan vara väl investerad tid”, säger Caro­ line Schiller.

Mer än två år mellan synundersökningarna Enligt undersökningen från TNS-

Sifo och Specsavers är det mer än hälften av alla svenskar (53 %) som låter det gå mer än två år mellan synundersökningarna. Den vanligaste anledningen till att man inte testare synen oftare är att man helt enkelt inte tror att det finns anledning till det. ”Vi ser också i undersökningen att nästan var fjärde svensk är osäker på om styrkan i deras syn­ hjälpmedel är korrekta. Om man känner trötthet eller huvudvärk när man läser mycket eller sitter mycket framför skärmen kan det därför vara bra att börja med att göra en synundersökning”, säger Caroline Schiller.• Källa: Specsavers


Mer information från undersökningen: Hur ofta testar du synen?

(Bas: 802 svenskar med synfel som korrigeras) En gång om året – 18 % En gång vartannat år – 29 % Mer sällan än vartannat år – 53 % Hur säker är du på att dina synhjälpmedel är korrekta?

(Bas: 802 svenskar med synfel som korrigeras) Helt säker – 27 % Ganska säker – 47 % Ganska osäker – 17 % Väldigt osäker – 9 % Vad hindrar dig från att testa synen oftare?

(Bas 433 svenskar som testar synen mer sällan än vartannat år) Jag glömmer bort det – 11 % Det är för dyrt – 17 % Jag tycker inte att jag har anledning – 56 % Det är svårt att hitta tiden – 9 % Annan anledning – 8 % Vilket eller vilka symtom har du upplevt när du sitter framför en skärm (dator/ TV/surfplatta)?

(Bas: 1065 svenskar) Svårförklarad trötthet – 16 % Huvudvärk – 20 % Torra eller irriterade ögon – 33 % Otydlig skärpa – 30 % Annat symtom – 3 % Inga av ovan nämnda symtom – 40 %

Specsavers Specsavers är ett familjeägt företag som grundades 1984 på Guernsey. Företaget har över 1 600 optikbutiker med cirka 30 000 medarbetare i Storbritannien, Irland, Nederländerna, Sverige, Norge, Danmark, Finland, Spanien, New Zealand och Australien. Specsavers erbjuder produkter av hög kvalitet till fördelaktiga priser. Specsavers etablerade sig i Sverige 2004 och har idag 114 butiker.

Kalendarium 2016

September

5 – 6 september R3-SYMPOSIUM 2016, Köpenhamn Danmark 6 september PHSS ANNUAL CONFERENCE 2016, London 28 – 29 september CLEAN & FACILITY AT YOUR SERVICE 2016, Kistamässan

November

16 – 18 november ODONTOLOGISK RIKSSTÄMMA, Stockholm 29 – 30 november TEMA RENRUM 2016, Upplands Väsby – Stockholm

2017 Mars

8 – 9 mars ADVANCED ENGINEERING 2017 – Göteborg 8 – 9 mars ELEKTRONIK 2017– Göteborg 29 – 30 mars INDUSTRIMÄSSORNA SYD 2017 – Malmö 9 – 10 maj LABINNOVATIONS 2017 – Kista

RenaRum 6/2016

39


MATTS FUN FACTS

Hygien Hygien kommer från ­“Hygieia”, som var grekisk gudinna över hälsa, ren­ het och … månen! Ganska skarpa kontraster i ansvars­ områden.

D

en hygien som vi har idag är ett modernt levnads­ sätt som inte har alltför många år på nacken. Man kan konstatera att upptäckten av mikroorganismer och skapandet av ämnesområdet mikrobiologi blev starten för den moderna hygienen och inte minst den personliga hygienen. Allt skedde dock inte över en natt.

Lite historik De gamla Grekerna och Azte­ kerna gned huden med urin för att behandla skär- och brännsår. Urea som är en av huvudingre­ dienserna i urin är känt för att döda svampar och bakterier. Urea ingår i ett stort antal hudprodukter som används för att återfukta huden och göra den mindre torr. Den medeltida Engelska kungen Henrik IV krävde att hans riddare skulle bada minst en gång i livet och det var i samband med att de skulle adlas. En prominent Amerikans läkare vid namn Charles Meigs fällde kommentaren ” Läkare

40

RenaRum 6/2016

är gentlemän och en gentlemans händer är rena”. Ignaz Semmelweis kallas ofta för hygienens fader. Han var verksam vid ett sjukhus i Wien där antalet kvinnor som dog i barnsängsfeber var högre än vad han förväntade sig. Han visade att de kvinnor som förlöstes av läkare, löpte en större risk att avlida jämför med de som för­ löstes av sjuksköterskor, framför allt på grund av att sköterskorna tvättade händerna mellan patienter, vilket läkarna inte alltid gjorde. Läkare kunde gå från en obduktion utan att tvätta händerna för att sedan gå in och förlösa en havande kvinna. Sem­ melweiss ville införa obligatorisk handtvätt mellan patienterna, men fick dessvärre inget medhåll av sina läkarkollegor. Förr ansåg många att bad var ohälsosamt och kunde göra oss sjuka. Men om man trots det tog ett bad så var det inte alltid till någon nytta, för de allra flesta behöll sina kläder på. Denna vana fortgick ända fram till slutet av 1800-talet.

Lite kuriosa Jain Dharma munkar är för­ bjudna att tvätta någon del av sin kropp förutom händer och fötter. Detta på grund av att man annars kan riskera livet för de miljontals

mikroorganismer som lever på kroppen. NASA investerade 23,4 mil­ joner dollar vid framtagande av toaletten till rymdskytteln. Toaletten kan motverka tyngd­ lösheten, som annars skulle ställa till med stora problem, genom ett luftflöde av 850 liter per minut. Detta måste vara världens dyraste toalett. Den första kommersiella deodoranten presenterades 1888 och hette ”Mum”. Toalettpapper blev tillgängligt under 1880-talet. Innan dess fick man använda det som fanns tillgängligt. Rika människor kunde använda linnedukar som tvättades och återanvändes medan fattigare använd trasor, mossa, träslevar eller till och med händerna.

”Fransmän duschar inte, de parfymerar sig” Skrönan att fransmän använder minst tvål och mest parfym i hela världen har nu visats vara felak­ tig. I en undersökning från 2005 visade det sig att den Franska befolkningen använder lika mycket tvål och duschar lika ofta som andra Européer. En annan undersökning från 2002 visade att fransmän var en av de allra största konsumenterna av dusch­ gel, schampo och deodoranter.•


Nästa månads tema är Sjukvård

Nästa månads produkt är Desinfektion och Sterilisering

Validering och Mättjänster CRC Clean Room Control AB tillhanda­håller­validering­och­mättjänster för­renrum,­operationssalar­och skyddsventilation­inom­läkemedel, biotech,­life­science,­sjukhus och­laboratoriemiljöer Om­ni­vill­veta­mera så­hör­gärna­av­er­till:­ Nils-Johan Björklund tel.­0705-92­66­04 nils-johan@cr-control.se Rudy Vogelpoel tel.­0707-96­65­90 rudy.vogelpoel@cr-control.se eller­info@cr-control.se.

Besök gärna vår hemsida www.cr-control.se

RenaRum 6/2016

41


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.