Rädda Livet nr 2, 2013

solen. Kolla konstiga märken! fysisk aktivitet. Jag visste inte riktigt vad jag gett mig in på. tobak. Tilltalande form och färg på cigarettpaketen.

Nummer t vå 2013

vardagsmotion Förebygg cancer genom en hälsosam livsstil NYHET. Lukta på din partner FRAMGÅNG. NK-celler

känner av vad de saknar testamente. En gåva

till nästa generation

Jag vägrar att ha tråkigt när jag motionerar.

TEMA fysisk aktivitet

Innehåll

19

32 22 12

Nummer 2 2013

22 MOTION SKA VARA LUSTFYLLD Vandrar sig till hälsa

4 FIGHTER både PÅ PLAN OCH UTANFÖR

26 STOPPA REKLAMen SOM LOCKAR NYA RÖKARE!

Vet nu vad livet går ut på

Marknadsföring som påverkar unga

12 MALIGNT MELANOM SOM SPRIDIT SIG

30 EN SEG FURA KNÄCKS INTE, DEN MÖJLIGEN BÖJS

Kolla konstiga märken!

Hon bestämde sig för att slåss

18 VARDAGSMOTION EN HALVTIMME VAR DAG

32 NY ORDFÖRANDE I FORSKNINGSNÄMNDEN

En promenad som höjer pulsen

Fördjupar mina kunskaper

20 HÅRDTRÄNING MOT UTMATTNING

36 TESTAMENTE – EN GÅVA TILL NÄSTA GENERATION

Vila hjälper inte mot fatigue

Allt gick till Cancerfonden

Be dem ta bort märket och skicka det på analys!

Marie Andersson, sidan 12 2 | Rädda Livet | nummer två 2013

Tänk efter före – din livsstil kan avgöra Monica och Steninge Orwehag har båda haft cancer. Han hade svårt att kissa, hon att hålla sig. Efter behandlingar varvar de numera sina ”soffpass” med strapatsrika fjällvandringar och milslånga cykelturer.

Under 2013 kommer Cancerfondens budskap att handla om livsstil och vad den kan göra för att ge oss ett friskare liv. Kanske kommer du inte upp i Monica och Steninges friluftskapacitet, men det gör inget. Minst 30 minuters medelintensiv fysisk aktivitet de flesta av livets dagar minskar din risk för cancer.

Vi skriver också om den livgivande solen, men

I varje nummer: Aktuellt 7 Personligt 10 Krönika 30 Andrum 34 Psykologens spalt 37 GS har ordet 38 Om Cancerfonden 39

andrea björsell

27

även den livsavslutande om man är i dess sällskap obegåvat länge och vid fel tidpunkt. Ni vet vad jag talar om: ”I skuggan mellan 11 och 15” – den paroll som Cancerfonden upprepar varje för­ sommar.

Börja aldrig röka! Att inte röka är det bästa sättet att förebygga cancer. Och det är aldrig för sent att sluta; cancerrisken minskar allt eftersom tiden går efter rökstoppet.

Tycker du att uppmaningarna påminner om ett ”tjatigt” berg av pekpinnar? Det är ok, så länge som du tar till dig innehållet! För vi kan påverka våra möjligheter att slippa den sjukdom som Cancerfonden avsatt drygt 400 miljoner kronor till i forskningsanslag.

Jag önskar dig (förståndigt) njutbara sommarmånader!

Marita Önneby Eliasson Redaktör Rädda Livet

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@ cancerfonden.se form och layout The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Stefan Bergh

TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

OMSLAGSFOTO Anna Rehnberg RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancer­fonden, den enskilt största

finan­siären av svensk cancerforskning.

Pris för enstaka exemplar 45 kr, inkl porto.

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm

Telefon 020-59 59 59 Fax 08-677 10 01 Besöksadress David Bagares gata 5 Webbplats cancerfonden.se VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kr/år.

Anmäl via telefon 020-59 59 59.

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59 FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informa­tionsoch stödlinje Telefon 020-59 59 59, mån–fre 9–13 infostodlinjen@ cancerfonden.se

nummer två 2013 | Rädda Livet | 3

patientporträtt Mycket kan förändras på en vecka

Jag tror jag vet vad livet går ut på nu, och jag hoppas jag kan behålla det.

4 | Rädda Livet | nummer två 2013

Cancerbeskedet skickade Klas Ingesson rakt ner i livets källare. Men trots att de senaste åren har varit tuffa på många sätt har han aldrig gett upp.

TEXT JENS EKELUND FOTO camilla svensk

fighter både på plan och utanför För den fotbollsintresserade delen av befolkning­ en behöver Klas Ingesson ingen närmare pre­senta­ tion. Han började spela som ung hemma i Ödes­hög och gick därefter vidare till ifk Göteborg. Sedan blev det en lång proffskarriär i flera utländska klubbar och många landskamper. I början av 2000-talet lade han fotbollsskorna på hyllan och flyttade tillbaka till Ödeshög med familjen. Men livet fortsatte i ett högt och intensivt tempo.

– Jag härjade och for runt, berättar han.

– Det var som att dra ner en rullgardin. Nu är det kört, tänkte jag. Det var djävulskt tungt de första fyra veckorna. Men efterhand fick jag ett lite annorlunda tankesätt.

Redan tidigt fick Klas stora problem med ryggvärk eftersom skelettet började vittra sönder. För att försöka bota cancern fick han testa att byta stam­ celler med sig själv. Det gjordes två gånger, och den ena gången gick cancern tillbaka så att han var symtomfri under ett år. Men sedan kom den igen, Så höll det på till den där vårdagen för fyra år sedan mer aggressivt än tidigare. Förra sommaren slutade då han plötsligt fick veta att han drabbats av myelom medicinerna att fungera och läget blev akut sämre.

– Tidigare jobbade jag så mycket jag kunde som – cancer i stamcellerna. På ett ögonblick vändes hela tränare för Elfsborgs juniorlag, men i augusti gick tillvaron upp och ner. nummer två 2013 | Rädda Livet | 5

patientporträtt Mycket kan förändras på en vecka

det inte mer. Jag blev sittande mycket och sedan lig­ gande under flera månader.

Nu stod hoppet till en stamcellstransplantation från en annan människa.

I januari, veckan efter vårt första samtal, är det

dags. Det enda Klas vet är att donatorn är en tysk man.

– Det ska vara någon i samma ålder, men jag hoppas han är yngre än mig så jag blir ung och fräsch, säger han med glimten i ögat.

Humorn är viktig för det som väntar är känsligt och riskfyllt.

– Det är mer riskabelt att ta emot stamceller än att byta med sig själv för kroppen kanske inte accepterar de nya cellerna. Därför måste immunförsvaret tas ner och då finns det en risk att man blir sjuk och får allvarliga infektioner. Så jag måste ligga isolerad på sjukhuset mellan fyra till sex veckor tills immun­ försvaret blir bättre. Bara de närmast sörjande får komma.

I slutet på mars hörs vi igen, och Klas har positiva nyheter.

– Operationen tycks ha gått bra. Det verkar som donatorns celler har tagit över kroppen och läkarna säger att det är över förväntan. Det brukar ta längre tid, berättar han.

Under isoleringen drabbades han dock av dubbel­ sidig lunginflammation och gick ner mycket i vikt.

– Jag har tappat nästan all muskelmassa och har svårt att gå längre sträckor, men det känns som att det värsta är över. Jag vet inte om jag blir helt åter­ ställd, men det finns inga spår av cancer just nu och jag känner mig piggare.

Och han är vid gott mod.

fakta Klas ingesson Ålder: 44 Bor: Ödeshög Yrke: Fotbolls­ tränare, före detta fotbollsproffs Familj: Hustrun Veronica, sönerna Martin, 18 och David, 13 Mest stolt över: Min familj Favoritlag i fotboll: Elfsborg

Meriter: 57 landskamper (13 mål), VM 1990, VM 1994 (Sverige tog brons) och EM 1992.

Klubbar i karri­ ären: IFK Göteborg, Mechelen, PSV Eindhoven, Sheffield Wednesday, Bari, Bologna, Marseille, Lecce.

6 | Rädda Livet | nummer två 2013

– Jag vet inte om jag blir helt återställd, säger Klas Ingesson som här lattjar med sönerna och bollen. (Bild från sommaren 2011)

– Ja, det är jag. Det har ändrat sig mycket på bara en vecka eller två. Jag har fått tillbaka gnistan och kan gå igen, även om det bara är runt huset. Jag ser positivt på framtiden, och längtar efter att få börja leva ett normalt liv igen.

Hur skulle du säga att livet med cancer har på­ verkat dig?

– Jag har gjort mycket i mitt liv, men detta har varit en resa som jag inte varit i närheten av innan.

Jag tror jag vet vad livet går ut på nu, och jag hoppas jag kan behålla det om jag blir helt frisk. Jag levde mycket framför och bakom innan, men den tiden är förbi. Det som är gjort är gjort. Nu är jag i nuet och tar dagen som den kommer.

Nu är jag i nuet och tar dagen som den kommer.

Aktuellt Nytt och kort

Hudcancer ökar mest

Trots välfärd ökar klyftorna Sir Michael Marmott, professor i epidemiologi och folkhälsa vid Uni­ versity College London, var tidigare i år på besök i Sverige. Få personer i världen kan på ett så charmerande och samtidigt knivskarpt sätt beskriva samtidens utmaningar inom området folkhälsa.

Vid ett seminarium på Kungliga Vetenskapsakademien berättade den respekterade professorn om den västerländska välfärdsstatens stora paradox – i takt med att vår välfärd ökar, ökar även gapet mellan olika socialgrupper.

Generellt har den som har det dåligt ställt bättre i till exempel Sverige än i ett land med sämre välfärdssystem, men det märkliga är att gapet mellan de som har det bäst och de som har det sämst ökar.

57 000 nya fall av cancer diagnostiserades i Sverige 2011. Hudcancerfallen ökar procentuellt sett mest. Trots varningar dyrkar vi solen alltför mycket!

Källa: Cancerfondsrapporten 2013

Lukta på din partner Vår kroppslukt innehåller kemiska signaler som ger information om vårt immunsystem, utan att vi är medvetna om det.

Fåglar, fiskar och möss använder sig av lukter för att hitta en partner som kompletterar det egna immunsystemet, och minskar då risken för att avkomman ska drabbas av sjukdomar. Tyska och svenska forskare har nu visat att

människor fungerar på samma sätt. Det tyder på att vi, liksom djur, letar efter en speciell doft som kompletterar det egna immun­systemet.

– Även om vi inte är medvetna om det kan doften vara avgörande vid valet av partner, säger Ilona Croy, forskare vid Sahlgrenska akademin som är med­ författare i studien.

Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Sannolikt är en del av förklaringen att destruktiva levnadsvanor ”lever kvar” i de lägre socialgrupperna och tar tid att förändra. Rökning, alkohol­ vanor och brist på motion och god kost är några av faktorerna som påverkar hälsan i dessa grupper negativt. Kort sagt ”ohälsosam livsstil” förekommer i större utsträckning bland dem som har lägst inkomst.

Utmaningen är alltså att motivera människor att göra bra val i livet. Man ska dock komma ihåg att människor drivs av annat än att värna sin egen hälsa, men alla har åtminstone rätt till korrekt information och rätt hjälp för att uppnå en god hälsa.

För oss på Cancerfonden innebär dessa kunskaper mer bränsle i vårt idoga arbete med ett bättre preven­ tionsarbete i Sverige. Bland annat genom hårdare tobakslagstiftning.

Jacob Lagercrantz Intressepolitiskt sakkunnig Cancerfonden

Tidig cancer­ upptäckt viktig Många får cancer, men många botas. Tidig upptäckt är en viktig faktor för att kunna hindra att cancern sprider sig. Svenska cancerpatienter har bland de högs­ ta överlevnadschanserna i världen. En av orsakerna till detta kan vara att vi går till

läkare direkt om vi märker några oklara symtom.

I en internationell undersökning låg svenskarna i topp när det gällde medvetenhet om cancerrisker.

Sämst var britter och kanadensare, som inte brydde sig om att söka läkare.

Källa: Vetenskapsradion

nummer två 2013 | Rädda Livet | 7

Aktuellt Nytt och kort

Slutrökt?

forskning

siemens

Forskare har studerat cell­ delning hos bananflugor.

Cancerfonden vill sätta ett slutdatum för tobaksbruk i Sverige, som man gjort i Finland. Cancerfonden hoppas att rökning och snusning ska vara ett minne blott år 2035. Därmed

skulle antalet förtida dödsfall på grund av rökning kunna minska. Rökrelaterade sjukdomar orsakar varje år 6 500 dödsfall i Sverige.

Källa: Cancerfondsrapporten 2013

Mumier led av åderförkalkning Att åderförkalkning skulle vara ett resultat av vår livsstil, bland annat orsakad av felaktig kost, har nu mot­ bevisats av forskare som undersökt 137 mumier från Egypten, Peru och olika delar av USA.

Identitets­ kris – en fara för celler Cellerna i vår kropp delar sig hela tiden.

Det är viktigt att varje cell minns vilken celltyp den tillhör. Annars kan cellen drabbas av identitetskris och dela sig på fel sätt, vilket kan leda till olika sjukdomar, bland annat cancer.

Forskare vid institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet har forskat på celldelning med bananflugor som modeller. Forskarna har konstaterat att ett särskilt protein, Heterochromatin protein 1, HP1, är ett av de viktigaste proteinerna för cellens minne.

Det hittades första gången i en bananfluga, men finns i de flesta organismer, även människor.

Proteinet ”packar ihop” vissa gener i cellen som inte ska användas och därigenom kan cellen behålla sin identitet.

Hos en tredjedel av kropparna, som skikt­ röntgades, fann man spår av åderförkalk­ ning. Risken för åderförkalkning hade ökat med stigande ålder. Även ismannen Ötzi led av åderförkalkning. Åderförkalk­ ning var ingen åkomma för de högre klas­ serna i samhället, som man tidigare trott, utan en naturlig del av åldrandet.

Källa: Forskning och framsteg, fof.se

USA – förbudsland?

Det finns en föreställning om att USA är en nation utan regleringar.

I själva verket är det tvärtom.

New York kan vara ett exempel. För åtskilliga år sedan var dåvarande folk­ hälsominister Morgan Johansson (s) på studiebesök i New York. Han ville titta på det nyss införda rökförbudet på krogarna.

Och New York har gått vidare.

Källa: Umeå universitet, umu.se

8 | Rädda Livet | nummer två 2013

Stress på jobbet ökar inte risken for cancer Stressigt jobb må påverka hälsan, men inte risken att drabbas av cancer. Det visar en stor studie som presen­ terats i British Medical Journal. Forskare i bland annat Sverige tittade på en form av stress med höga krav men liten kontroll. De fann att ris-

Rökning har förbjudits på öppna platser och i parker. Snabbmatsrestau­ rangerna måste skriva kaloriinnehåll på matsedlarna. Transfetter i maten är numera förbjudna, liksom att sälja läsk i mer än halvlitersförpackningar. Allt detta har motiverats av hälsoskäl.

Nu kommer New York – liksom Kalifornien – att av miljöskäl förbjuda skumplastförpackningar.

ken för cancer var lika stor för stressade som för andra.

Källa: Dagens Medicin nr 8 2013

I år kommer man att utöka verksamheten med onlinerådgivning på internet.

Källa: cancer.dk

Danska råd på telefon 12 700 danskar ringde förra året till telefonrådgivningen på Kræftens Bekæmpelse, danska motsvarigheten till Cancerfonden. 75 procent av dem som ringer är kvinnor.

Hitta målet i blodet Många nya cancerläkemedel söker upp tumörer och kan därför avpassas specifikt för en enskild patient.

400 000

... människor som någon gång fått en cancerdiagnos lever nu i Sverige. Många av dem har redan botats, andra lever med cancer som en kronisk sjukdom, som kan hållas i schack med olika typer av behandlingar.

Källa: Cancerfondsrapporten 2013

En konstgjord kattrobot, Robocat, har utvecklats vid Mälardalens högskola.

mdh

En ö med odödliga Ön Okinawa i Japan döp­ tes för tusen år sedan av kinesiska sjöfarare till De odödligas ö. Fortfarande har öborna där världens högsta medellivslängd – 86,88 år.

Okinawa har utsetts till officiell fn-region för långlivade. Det finns fyra orsaker som anses bidra till Okinawabornas långa liv: 1) Att äta mycket grönsaker, sjögräs och alger och sluta äta innan man blir helt mätt. 2) Fysisk aktivitet, gå mycket till fots och arbeta upp i hög ålder. 3) Att ha ett socialt nätverk, umgås med släkt och vänner. 4) Att ha en tro, en livsfilosofi som ger lugn och trygghet.

På Okinawa är filosofin ins­ pirerad av konfucia­nismen.

Källa: Svenska Dagbladet, svd.se

Men för att rätt läkemedel ska sättas in krävs att läkarna hittar biomarkörer i blodet, proteiner som visar var cancern finns. Nu finns ett nytt analysverktyg, en reagensvätska som kan hitta 92 olika cancermarkörer i en mikroliter blod. En mikroliter är ungefär en tjugondels blodsdroppe.

Källa: Onkologi i Sverige

Tanken är att den ska användas i vården av dementa personer.

Många demensboenden vill ha sällskapsdjur, men på grund av allergier och andra skötselpro­ blem är det svårt med levande djur på en institution. Då

kan Robocat vara en lösning.

Roboten ser ut som en vanlig katt och kan till och med spinna.

Katten har testats på olika äldreboenden, och man kunde konstatera att livskvaliteten höjdes för de dementa patien­ terna. Dessutom minskade deras utåtagerandesymtom.

Källa, Mälardalens högskola, mdh.se

Kläder övervakar hjärtat Elektroder kan sys in i textil­ material och därigenom kan kläder användas för att övervaka patienter med till exempel hjärt- eller njur­ svikt. Även för tidigt födda barn sig plagget, koppla upp sig mot sjukhusets kan övervakas med ”elektrodtyg”.

Vanliga elektroder klistras på kroppen med en géle som kan framkalla allergier, och lämpar sig därför inte för långtids­ användning. Men plagg med elektroder kan användas länge. Patienten kan ta på

Flickor vaccinerar sig HPV, humant papillomvirus, kan spridas från man till kvinna och leda till livmoderhalscancer. Men om man vaccinerar sig före sexdebuten kan uppkomsten av cancer hindras.

Flickor i årskurs 5 och 6 erbjuds nu vaccinering mot hpv 16 och 18 inom ramen

mätsystem och sända information om exem­ pelvis hjärtats slagvolym.

De textila elektroderna har tagits fram av forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i ett samarbete med Högskolan i Borås.

för det nationella vaccina­ tionsprogrammet. Och glädjande många har tagit emot erbjudandet – 2012 vaccinerade sig 79 procent av flickorna. Även om man vaccinerat sig ska flickorna hörsamma kallelse till gynekologisk cellprovkontroll som de får från 23 års ålder.

Källa: smittskyddsinstitutet.se

Källa: kth.se

USA:s cancerfond fyller 100 American Cancer Society fyller hundra år i år. Under dess sekellånga verksamhet har överlevnaden för amerikanska cancerpatienter stadigt förbättrats. För 60 år sedan levde 1 av 3 ännu fem år efter sin diagnos. I dag överlever 2 av 3.

Källa: cancer.org

nummer två 2013 | Rädda Livet | 9

kth

istockphoto

Robocat höjer livskvaliteten

Personligt Benny Haag

»Jag skulle vilja påstå att det inte handlar om att våga vara vinnare utan att våga vara förlorare.« genom den så kallade föreläsarsvängen. Den består av ett ganska stort antal personer som åker runt på företag och i kommuner och inspirerar och tipsar om hur liv bör levas och hur framgång ska erhållas.

De mest eftertraktade, och följaktligen mest välbetalda, pratar ofta om tankens inverkan på vårt välbefinnande. De hävdar, lite tillspetsat naturligtvis, att ”om man mår dåligt och är tjock tänker man fel.

Mår man bra och är smal tänker man rätt.” Och blir fylld av framgång. Och omtyckt. Och rik.

Kanske bör jag tillägga att det alltid är föreläsaren ifråga som har facit och vet hur man tänker rätt.

Den allra mest välbetalda och eftertraktade har en återkommande favoritstory som går ut på att om man hittar en tia på gatan blir man glad och ler. Och ler mot någon som ler tillbaka. Och så känner man att man har ”flow”. Och innan man vet ordet av är stora delar av världen erövrad i denna formidabla uppåtspiral vars ursprung är en hittad tia och en vilja att ”tänka rätt”.

Jag blir alltid lite förundrad över dessa framgångs­

konsulters quick fix-budskap som sväljs med hull och hår av beställare som glatt lägger upp x antal tusenlappar plus moms, hotell och resa för detta, i mitt tycke, märkliga sätt att se på livet.

För tänk om den där personen som hittar slanten ligger i skilsmässa. Eller har blivit varslad på jobbet.

Eller har ett barn som lider av cancer.

Hjälper det då med tio kronor för att få livet på fötter igen? Jag tror inte det!

Och detta ytliga sätt att se på vår korta existens på denna jord anser jag vara direkt skadligt.

Benny Haag Vi har alla motgångar av varierande grad och, är skådespelare enligt min mening, går väl livet ut på försöka hantera och föreläsar­e som spelat rekord­­ dessa på bästa möjliga sätt. Jag skulle vilja påstå att det inte handlar om att våga vara vinnare utan att många, 740, våga vara förlorare. Att inse att livet består av födelse. före­ställningar Och död. Att det inte handlar om en evig framgångs­ av monologen saga fylld av lycka och välgång.

Ondskan på Jag tror inte så många av oss känner igen sig i Dramaten. Utbildar det framgångsbudskapet. Och så gnager ett dåligt sig just nu till alkohol- och drog- samvete över att vi inte är kapabla att ”tänka och känna rätt” där vi bär hem tunga kassar från ica i terapeut och blir motvind och snöstorm. klar i december Jag har själv varit i «dödens närhet», dels genom en 2013.

10 | Rädda Livet | nummer två 2013

Peter Cederling

Jag får mat på bordet och räntan blir betald delvis

hjärntumör i 12-årsåldern, dels genom en alkoholism som numera är en nykter sådan. Jag vet att livet är mycket mer komplicerat än vad vi i vårt tidevarv försöker göra gällande.

I början av 2013 avled Fryshusgrundaren Anders Carlberg i cancer. Vi kände varandra sedan 15 år tillbaka. Jag har befunnit mig i utkanterna av Fryshusets verksamhet med mina monologer och föreläsningar och även genom en förening Anders och jag startade.

Det var fruktansvärt sorgligt att han, när han slutade som vd och skulle få njuta av sitt verk, blev dödligt sjuk. Han som skulle få gå där som en tomte och bara inhämta beröm från alla han hjälpt.

Eller tänker jag knasigt? Kanske ska man försöka se det som något fantastiskt allt det han fick vara med om under sitt 69-åriga liv och glädja sig åt hans tid på jorden. Inte så mycket sörja det som inte blev.

Och hur översätts detta till en 6-åring som går bort långt innan livet ska ta sin början?

Kanske ska vi försöka glädja oss åt alla drömmar

som han eller hon fick känna fläkten av, alla legohus som byggdes, alla bollar det sparkades på, alla fan­tas­ tiska tankar som tänktes.

Hoppas detta kan vara ord som tröstar i en till synes hopplös situation.

tema Livsstil

Världshälsoorganisationen, who, bedömer att en tredjedel av all cancer kan förebyggas genom en hälso­sam livsstil. Här kan du läsa mer om hur ditt sätt att leva kan minska din risk att få cancer.

livsstil En hälsosam

minskar risken för cancer Solen

Förändrade solvanor är den främsta orsaken till att hudcancern malignt melanom ökar dramatiskt i Sverige. År 1958 upptäcktes 200 fall, 2011 har siffran ökat till 3 350 fall.

Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar snabbast – bara sedan år 2000 har fallen fördubblats – och sjukdomen tar i Sverige närmare 500 liv om året.

Fysisk aktivitet Regelbunden fysisk aktivitet är bra för kroppen på många sätt. Framför allt för att det motverkar övervikt och högt blodsocker, faktorer som ökar risken för flera allvarliga sjukdomar, inklusive cancer.

Rökning

istockphoto

Rökning är den enskilt största orsaken till cancer. Att inte röka är därför det bästa sättet att förebygga cancer. Det är aldrig för sent att sluta, cancerrisken minskar allt eftersom tiden går efter rökstoppet.

nummer två 2013 | Rädda Livet | 11

tema Livsstil

Marie har spritt malignt melanom:

– Gå och kolla konstiga märken!

Marie Andersson fick diagnosen spridd malignt melanom i november 2010.

– Jag ville vara fräsch som alla andra. När tillfälle gavs så försökte jag bli brun, berättar hon, som ändå inte vill kalla sig stor soldyrkare.

Varje år tar hudcancersjukdomen malignt melanom omkring 500 liv i Sverige. Kopplingen mellan malignt melanom och solskador är nästan lika given som sambandet mellan rökning och lungcancer.

Trots det är det svårt att få människor medvetna om riskerna med att sola.

Marie Andersson vet. Hon jobbar ideellt som ordförande i Melanomföreningen, en patientförening för melanomdrabbade.

– Jag tror att många känner till risken, men tänker att ”det här angår inte mig”. Sedan finns det också ett ideal som säger att det är fräscht att vara brun. Då Melanom­ blir idealet viktigare än att skydda sig mot solen. föreningen Hon skulle vilja se fler bleka modeller som visar Det finns en ideell upp badmodet. Då kanske det blir mer okej att ha patientförening för den hudfärgen man föds med. Samtidigt vet hon själv hur hon resonerade i ungdomen. melanompatien-

Marie Anderssons sjukdomshistoria är en känslomässig berg-och-dal-bana. Den började 2007 då hon upptäckte en fläck på ryggen, den kliade och hade oregelbunden färg och form. Hon gick till en allmänläkare som först inte vill göra något åt fläcken, men Marie stod på sig och hudförändringen skicka­ des på analys.

Några månader senare kom svaret – ingen cancer.

Marie fick remiss till en hudklinik och där blev läkaren misstänksam. Provet skickades igen.

Nu blev svaret malignt melanom.

Den livshotande cancerformen hade dock inte spritt sig i kroppen, hon gick på återkommande kon­ troller och några fler farliga hudfläckar hittades inte.

Cancern verkade borta.

ter, en mötesplats där melanom­ patienter träffas och utbyter tankar.

På webbplatsen presenterar den sin verksamhet: www.melanom foreningen.se

förändra hennes liv.

– I november 2010, när min son var två månader, fick jag beskedet att jag hade spritt malignt melanom. Då blev hela världen svart, jag trodde att jag skulle dö inom loppet av sex–nio månader som är den vanliga prognosen. Jag frågade läkaren om jag kommer att kunna uppleva sommaren, men han kunde inte lova något – sjukdomsförloppet är så individuellt.

Marie har ett vanligt skandinaviskt utseende, blek

hy och många födelsemärken. Så klart ville hon vara brun och fräsch, som alla andra.

– Så jag har solat genom åren, men inte överdrivet mycket, och jag har använt mycket solskyddsfaktor så jag var länge ute i solen. På 80-talet solade jag solarium och jag var ute och reste ganska mycket.

Så jag har utsatt mig för lite av varje.

12 | Rädda Livet | nummer två 2013

Men en skiktröntgen (ct) skulle på ett ögonblick

jan lapins, karolinska universitetssjukhuset

privat

Håll koll!

Alla har vi väl haft födelse­ märken och med tilltagande ålder åldersförändringar. Dessa känner vi igen. De flesta är godartade pigmentfläckar.

Däremot ska vi vara observanta om det dyker upp någon ny fläck på kroppen. Eller om den tidigare har förändrats.

Ett födelsemärke som har ändrat färg eller form, kliar eller blöder ska alltid undersökas av expertis.

Håll koll på dem som skiljer sig ”från mängden”!

– När min son var två månader fick jag beskedet att jag hade spritt malignt melanom, säger Marie Andersson.

Tack vare möjligheten att testa ett av de nyligen godkända läkemedlen mot malignt melanom är Marie Anderssons cancer i dag stabil. Hon har bara en liten rest av en metastas nu. Hon mår relativt bra och orkar arbeta på deltid. Hon planerar för ett fort­ satt liv med sin man och sina två små söner.

Ju tidigare malignt melanom upptäckts, desto

större är chansen att sjukdomen inte spritt sig och att cancern inte är livshotande. Mellan 80 och 85 procent av patienter med melanom i huden blir botade.

Marie Andersson sökte läkare när födelsemärket började klia. Hon kunde ha gått i väg ännu tidigare.

– Det är jätteviktigt att man går och kollar så fort

Då blev hela världen svart, jag trodde att jag skulle dö.

man har någon typ av förändring i storlek, färg, form eller att det kliar. Eller att märket ser konstigt ut.

Man brukar prata om den fula ankungen – vilken fläck är det som ögonen fastnar på?

Men malignt melanom behöver inte se ut som skol­ exemplen och då kan det vara svårt att hitta dem i tid.

– Om du som patient själv tror att det är ett malignt melanom men läkaren viftar bort det, då ska du stå på dig! Be dem ta bort märket och skicka det på analys! Jag vet flera fall som varit malignt melanom, fast läkaren inte trott det från början, säger Marie Andersson. johan wåhlin nummer två 2013 | Rädda Livet | 13

istockphoto

tema Livsstil

Hudmelanompatienter med lägre utbildning har en mer avancerad sjuk­ dom vid diagnos.

Låg utbildning ökar risk för död i hudcancer – Våra resultat visar att hudmela­ nompatienter med lägre utbildning har en mer avancerad sjukdom vid diagnos och därmed en sämre chans att överleva sjukdomen, säger Hanna Eriksson, doktorand vid institutionen för Svenska forskare, från bland annat onkologi-patologi vid Karolinska Insti­ Karolinska Institutet och Linköpings universitet, har i en stor populationsbase­ tutet, och förstaförfattare till artikeln där resultaten presenterades. rad studie använt unika registerdata från – Överlevnaden kan förbättras om vi Nationella kvalitetsregistret för hudmela­ nom för att undersöka kopplingen mellan når ut till dessa patienter med prevention prognosen vid hudmelanom och patienter­ så att melanomen upptäcks i tid.

Resultaten presenterades i april i nas socioekonomiska status.

Den aktuella studien är baserad på alla European Journal of Cancer. melanom som diagnostiserades i Sverige mellan 1990 och 2007. Forskarna un­ För tunna hudmelanom som upptäcks dersökte överlevnaden för mer än 27 000 tidigt är långtidsöverlevnaden i Sverige melanompatienter i relation till om de gått över 90 procent. För patienter vars ut grundskola, gymnasium eller högskola. melanom redan spritt sig när de upptäcks I analysen kontrollerades för faktorer som är prognosen däremot mycket sämre. man sedan tidigare vet påverkar progno­ Tidig upptäckt är därför avgörande för sen, till exempel egen­skaper hos tumören, en god prognos. kön och var på kroppen tumören satt.

Melanom i huden kan botas om tumöre­n opereras bort innan cancer­cellerna har hunnit sprida sig till andra delar av kroppen.

Vi stödjer Cancerfonden Fantastiska kontor på Malmös bästa lägen – volitofastigheter.se 14 | Rädda Livet | nummer två 2013

En sketen t-shirt kan räcka Malignt melanom ökar i skräm­ mande takt. Hur ska Cancer­ fonden nå ut med sitt varnande finger till den så kallade allmän­ heten om faror och hur man kan skydda sig? Kanske genom att ta på sig humorns glasögon?

– Med humor parat med allvar och igenkänning skapar vi uppmärksamhet kring solfrågor och får ut vårt budskap om solens skadeverkningar och att man bör skydda sig mitt på dagen, säger Johanna Faijersson, pressekreterare på Cancer­fonden, som bett fem illustratö­ rer presentera Cancerfondens budskap.

Här presenterar vi tre av de fem.

Budskapet är att vi ska tänka till och vara rädda om oss i sommar och under utlandssemestrar året om.

– Syftet är att skapa uppmärksamhet för solfrågan i media, säger Johanna Faijersson. Vi vill sprida kunskap om faran med solen och hjälpa fler att ändra sitt beteende i solen.

– Jag ville ifrågasätta hur ”friskt” det egentligen är att vara solbränd och lyfta fram att hudcancer kan växa fram inuti kroppen utan att du vet om det, säger illustratören Lisa Ewald.

– Man säger ofta att det enkla är det svåra, men här gäller det bara att ha på sig en t-shirt lite oftare och det är väl ändå inte så svårt, kom­ menterar Henrik Lange.

– Det bästa botemedlet mot hypokondri är kunskap och humor.

Att lära sig undvika det som är skadligt och att se det roliga i den oro som inte kan avhjälpas. När det gäller malignt melanom är det bäst att sitta i skuggan och skratta, säger Sara Olausson. nummer två 2013 | Rädda Livet | 15

tema Livsstil

Solen, du ljuva och ack så farliga! Är det något vi pratar mycket om i vårt land så är det väl vädret. Under tidiga april­ dagar ondgjorde vi oss över snön som aldrig försvann, men gladde oss åt den vårsol som värmde om man hittade en plats i lä. text marita önneby eliasson foto istockphoto

Men solen är inte bara skön, den är skadlig också! Därför har Cancerfon­ den som mål till och med 2014 att öka kunskapen hos allmänheten om solens skadeverkningar.

– Ett annat mål är att få tillstånd 18-års­ gräns på solarierna och att ledtiderna till prickkontrollerna minskas, säger Britta Hedefalk, legitimerad sjuksköterska och ansvarig för solfrågor på Cancerfonden.

Hon läser upp dyster statistik på diagnosen malignt melanom – den

tumörsjukdom som ökar mest och som drabbade drygt 3 300 personer under 2011.

486 avled. Detta gör sjukdomen till en av de vanligaste cancerformerna i Sverige.

Varje år drabbas mer än 40 000 personer

i Sverige av någon form av hudcancer.

Malignt melanom, den allvarligaste typen av hudcancer, beräknas i år leda till cirka 500 dödsfall.

Exponering för uv-strålning från sol och solarier är inblandade i majori­

teten av alla hudcancerfall. Kopplingen mellan solning och hudcancer är nästan lika tydlig som den mellan rökning och lungcancer.

Hudcancer är vanligare bland vita

människor ju närmare ekvatorn de bor.

Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa, vilket spelar stor roll för uppkomsten av malignt melanom. Risken för malignt melanom ökar hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus. Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung, eftersom huden är mer sårbar än hos en vuxen.

Malignt melanom startar i de pigment­ bildande melanocyterna, längst ner i över­ huden. Malignt melanom kan förekomma var som helst på kroppen. Kvinnor får oftast sjukdomen på underbenen och män oftast på bålen.

Vanliga första symtom på malignt melanom är att ett födelsemärke (nevus) börjar växa, klia, blöda eller ändra färg och form. Även nya förändringar kan uppträda.

Det säkraste och effektivaste sättet att

behandla malignt melanom är i de flesta fall att operera bort hudförändringen.

Vid malignt melanom är en operation i många fall tillräcklig behandling. Men om melanomet har hunnit sprida sig kan det bli aktuellt med strålbehandling eller läkemedel, till exempel cytostatika.

Mellan 80 och 85 procent av alla

patienter med malignt melanom i huden botas. Prognosen för denna cancerform har förbättrats på senare tid. Den främsta förklaringen är att melanomet upptäcks i ett tidigt skede, därför att man söker läkare för sina hudförändringar.

16 | Rädda Livet | nummer två 2013 Annons i Rädda Livet_2013.indd 1

2013-04-03 09:09:40

GAZAL CASSELBORG

Skydda ditt barn!

Melvin Casselborg, 2,5 år, har varit på semester med sina föräldrar i vår. På Teneriffa där solen sken och poolvattnet var tilltalande.

– Han älskar värmen och vill vara i vattnet i timmar, berättar hans mamma Gazal. Därför köpte jag långärmad tröja, byxor och keps till honom. Dessutom smorde jag in honom med solkräm för barn med solskyddsfaktor 50. Men jag såg en del barn med röda, brända armar.

Melvins shorts och tröja kostade cirka 500 kronor.

Sök på skyddskläder barn på internet.

Många webbplatser säljer dessa. En god investering för barnens bästa.

fakta

detta vill cancerfonden Cancerfonden ar­ betar nu för att före utgången av 2014:

öka kunskapen hos allmänheten om solens skadeverkningar 18-årsgräns ska införas på solarier i Sverige ledtiderna till prickkontrollerna minskar.

– Syftet med vår information är att öka kunskapen om solens farlighet. Vi vill sprida kunskap för att få ned antalet som insjuknar i hudcancer och vi vill bidra till att fler överlever och lever med sin sjukdom, säger Britta Hedefalk, legitimerad sjuksköterska och ansvarig för solfrågor på Cancerfonden.

”Barn behöver sol för god D-vitaminomsättning” – Det behövs en mycket sparsam exponering i direkt solljus för en god D-vitaminomsättning, säger Britta Hede­falk, legitimerad sjuksköterska och ansvarig för solfrågor på Cancer­ fonden. För ljushyade personer räcker det med 10–15 minuter med sol i ansikte och på armar under en sommar­dag. ”Endast om man bränner sig ökar risken för cancer” – Att bränna sig ökar risken för hud­ cancer och det är extra farligt att bränna sig i unga år eftersom barns hudceller är extra känsliga. Men faktum är att ju mer sol huden utsätts för, desto större blir risken för hud­ cancer även utan att bränna sig. Barns hudceller har inte samma förmåga att skapa skyddande pigment som vuxnas. Barn ska därför aldrig sola, säger Britta Hedefalk.

istockphoto

Myter att döda om solning

Visa prickarna i tid!

Visa upp dina eventuella maligna melanom i tid! Boka tid på en hudmottagning, hos husläkaren eller specialist.

Bor du i Stockholm kan du utan remiss vända dig till Diagnostiskt centrum för att få dina märken undersökta. Avgiften är 350 kronor.

Rosa på kroppen = redan bränd Fortfarande ser vi de små barnen som sitter i strandbrynet och leker när vågorna slår in mot fötterna. Inte ovanligt att de är rosa på kroppen, ett tecken på att de redan är brända.

Solskyddskläder finns och kostar en slant, men de är värda varenda krona. Skydda ditt barn!

nummer två 2013 | Rädda Livet | 17

istockphoto

tema Livsstil

Vardagsmotion

var dag Stillasittande anses numera vara en alldeles egen riskfaktor för en lång rad välfärdssjukdomar, däribland cancer.

Många av oss borde röra på oss mer och detta innebär inte att vi måste ägna oss åt hård träning. En promenad går bra, men låt den bli ett kontinuerligt inslag i vardagen.

Norge har antagit en nationell strategi för gångtrafik. Danskarna tar ofta cykeln när de ska någonstans eftersom det är snabbaste sättet att ta sig fram. I Sverige har Boverket fått regeringens uppdrag att presentera olika möjlig­heter att öka på den fysiska aktiviteten i vardagen.

Få se om vi får några kickar för att sätta på oss promenadkängorna i stället för bilbältet.

18 | Rädda Livet | nummer två 2013

Dammsuga hemmet eller en promenad med hunden kan räcka som daglig fysisk aktivitet.

Motionera tills pulsen stiger Minst 30 minuters medelintensiv fysisk aktivitet de flesta av livets dagar minskar risken för flera cancerformer.

Det spelar inte så stor roll vad du gör i din fysiska aktivitet. Du kan promenera med hunden, fara runt med dammsugaren eller göra ett simpass. Huvud­ saken är att pulsen höjs!

Hur har man då kommit fram till att en halvtimme

om dagen räcker? Vi frågar Alicja Wolk som är professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet i Stockholm.

– Forskning har visat att regelbunden fysisk aktivitet främst minskar risken för bröstcancer, livmoderkroppscancer och tjocktarmscancer. Fysisk

fakta

reparerar skador i cellen Cancer är en sjukdom som börjar med att en enda liten cell samlar på sig ett antal skador. Skadorna kan uppkomma av en slump eller av yttre faktorer, till exempel cigarettrökning, som påverkar cellerna.

Genom fysisk aktivitet förbättras kroppens förmåga att reparera skador och förnya celler.

aktivitet minskar också risken för övervikt, vilket i sig är en riskfaktor för cancersjukdom. Det innebär att personer som är fysiskt aktiva i lägre grad insjuk­ nar i cancer. Studier har också visat att det är den regelbundna dagliga, fysiska aktiviteten som minskar risken för cancersjukdom.

Cancerfonden går ut med rekommendationer

Fysisk aktivitet – vad är det?

Fysisk aktivitet delas in i olika grupper: fysisk aktivitet på jobbet hushållsarbete transporterande (gång, cykling) fritidsaktivitet.

om fysisk aktivitet – finns det risk att skuldbelägga människor som fått en cancerdiagnos för att de inte motionerat tillräckligt?

– Det är viktigt att komma ihåg att man aldrig kan säga varför en enskild person har fått en viss cancer­ sjukdom. Den epidemiologiska forskningen omfattar en stor grupp människor och där ser man ett mönster som klart och tydligt visar att de människor som är I olika studier mer fysiskt aktiva i lägre grad drabbas, säger Eliza­ har man tittat på beth Johansson, sakkunnig på Cancerfonden. olika intensi­teter och Behöver motionen vara sammanhållen – det vill

säga 30 minuter i ett svep varje dag?

– Nej, det behöver inte vara 30 minuter samman­ hängande fysisk aktivitet. Det går att dela upp tiden på till exempel flera raska promenader i 10 minuter.

Det viktiga är att man anstränger sig så att man får en pulshöjning.

mängd. Den samlade rekommenda­ tionen är att man för att minska sin risk för cancer ska vara fysiskt aktiv i minst 30 minuter de flesta av livets dagar.

Marita önneby eliasson

Hur minskar jag min cancerrisk?

Studier på stora befolk­ ningsgrupper har visat att den så kallade väster­ ländska livsstilen ökar risken för cancersjukdom.

– Det viktigaste man kan göra för att minska sin risk

för cancer är att inte röka, säger Elizabeth Johansson, sakkunnig på Cancerfonden.

Det är också viktigt att ha en hälsosam livsstil, det innebär att vara fysiskt aktiv minst 30 minuter de flesta av livets dagar, äta en kost som innehål­

ler mycket frukt och grönt och mindre av rött kött till förmån för fågel och fisk, dricka högst ett litet glas vin* per dag eller motsvarande och behålla nor­ malvikten genom livet. Det är även viktigt att skydda sin hud från solens uv-strålar.

* Högst ett glas alkoholhaltig (10-12 ml) dryck för kvinnor och två för män per dag. Olika volym beror på skillnader i ämnesomsättningen mellan man och kvinna.

nummer två 2013 | Rädda Livet | 19

istockphoto

tema Livsstil

Hårdträning testas som medicin mot utmattning Fysisk aktivitet skulle kunna vara ett mot­ medel mot den extrema trötthet som drabbar många cancersjuka. I ett stort projekt under­ söker nu psykologer, sjukgymnaster, läkare och andra vårdforskare hur träning kan hjälpa patienterna.

En extrem, förlamande trötthet som inte går att vila sig fri ifrån. Så beskrivs fatigue, som är det medicinska namnet för den utmattning och sjukdomskänsla många cancerpatienter drabbas av under sin sjukdom och behandling.

– De individuella variationerna är stora, vissa patienter orkar både jobba heltid och gå till gymmet flera dagar i veckan under sin behandling, medan andra inte alls orkar arbeta. Men sammantaget är fatigue ett av de vanligaste problemen för cancersjuka. Och det har stor effekt på livskvaliteten, berättar Marie-Louise Fjällskog, onkolog vid Akademiska sjuk­ huset i Uppsala och en av de deltagande forskarna.

Vad känslan av utmattning beror på är ännu inte klarlagt. Den psykiska påfrest­ ningen liksom cytostatikabehandlingen 20 | Rädda Livet | nummer två 2013

Cancerpatienter som mår bättre och snabbare kommer tillbaka till sitt normala liv innebär en stor vinst. kan spela in, men det går inte att förutse vem som kommer att må sämst. Vissa drabbas hårt redan vid låga doser, medan andra klarar en tuff behandling bra.

För att ta reda på mer om orsakerna

till fatigue, och hur den kan bemästras, startar nu ett stort forskningssamarbete i Sverige.

– Vi vet att det är ofarligt att träna under behandling, men det har tidigare inte gjorts så här stora studier som tar ett helhetsgrepp, säger Karin Nordin, psyko­ log och professor vid institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap i Uppsala.

Hon leder projektet i samarbete med Sussanne Börjeson, docent och sjukskö­ terska vid Linköpings universitetssjukhus, och Maria Hellbom, psykolog och chef för rehabiliteringssektionen vid Skånes onkologiska klinik. Knutna till dem finns en stor grupp av medarbetare med olika yrken – onkologer, sjukgymnaster, specialist­sjuksköterskor och biomedici­ nare i Sverige, Norge och Nederländerna. ”Ta det lugnt och vila” har varit den traditionella uppmaningen till den som behandlas för cancer. Men vila hjälper inte mot fatigue, och på senare år har det kommit nya rön som tyder på att det är tvärtom – att fysisk aktivitet har positiv effekt.

Fortfarande finns en viss rädsla för

hård träning under behandling, både hos patienter och sjukvårdspersonal. Bland annat beror det på att en del cytostatika kan påverka hjärtat. Det ansedda forsk­ ningsinstitutet Cochrane Collaborations har dock i en genomgång av forskningen på området kommit fram till att det inte är riskabelt att träna under behandling.

Visar studierna att träning har positiv effekt tror forskarna att metoden snabbt skulle kunna få fäste i cancersjukvår­ Forskningsprojektet fick hösten den. Patienterna efterfrågar ofta vad 2012 ett anslag på sammanlagt de själva kan göra för att förbättra sin 12 miljoner kronor, fördelade på situation.

5 år, från Cancerfonden.

– Fysisk träning är dessutom billigt Pengarna kommer att gå till och skulle kunna införas även i bland annat träningslokaler och länder som inte har råd med de mest personal som hjälper till med avancerade behandlingsmetoderna. träningen. Målet är att få ytter­ Och cancerpatienter som mår bättre ligare anslag från EU, och tanken och snabbare kommer tillbaka till sitt är då att utvidga projektet. normala liv innebär en stor vinst, både för de drabbade och för samhällsekono­ I gruppen som tränar med hög intensitet min, säger Karin Nordin. gäller det att snabbt komma upp till en Lisa jacobson nivå som motsvarar 80 procent av max­ kapaciteten, vilket innebär hård träning på gym. I den lågintensiva gruppen blir det träning i form av promenader och någon ytterligare aktivitet.

Alla deltagare kommer att få träffa en kontaktperson en gång i veckan. Men medan hälften bara får allmänna råd och stöd, får den andra hälften speciellt utformad coachning. Metoden har tagits fram vid Akademiska sjukhuset för bland annat patienter med reumatism eller över­ vikt, och anpassas nu till cancerpatienter.

Crescent har lång tradi­ – Det handlar inte bara om att lägga tion i Sverige. Sedan 1908 upp en plan för träningen, utan att också tillverkar företaget cyklar gå igenom förutsättningarna i varje i halländska Varberg. I år patients livssituation och vardagsliv. inleder företaget ett sam­ Behöver hen barnvakt för att komma iväg arbete med Cancerfonden till träningen? Kanske krävs speciella i kampen mot cancer. insatser för att övervinna en rädsla för att träna, säger Pernilla Åsenlöf, som är Crescent har lanserat kam­ sjukgymnast och utformat metoden vid panjcykeln ”Ride for life” i två Akademiska sjukhuset. färger. Rekommenderat pris i Effekten av träningen ska sedan butik är 5 995 kronor och för analyseras på alla upptänkliga sätt. Hur varje köpt cykel går 500 kronor påverkas trötthet, livskvalitet och sinnes­ till Cancerfonden. stämning? Följer patienterna sin behand­ – Vi vill bidra till att före­ lingsplan och vilka biverkningar får de? bygga cancer och att cykla kan Hur snabbt kommer de tillbaka till sitt då vara ett sätt, säger Crescents vardagsliv och arbete? vd Tony Grimaldi.

Hälsoaspekten är viktig i Crescents verksamhet. Alla Eftersom experimentell forskning och anställda har friskvård och går djurstudier har visat att fysisk aktivitet regelbundet på hälsoundersök­ kan bromsa tumörtillväxt tittar forskarna ning. Crescent vill uppmuntra på hur sjukdomsförloppet påverkas. De – Då säljer Crescent även sina anställda till en aktiv och specialdesignade cykeltillbe­ vill också använda molekylärbiologiska Crescents vd hälsosam livsstil. Detta blir metoder för att se vilka mekanismer som hör, allt från rosa däck till en Tony Grimaldi ännu tydligare genom sam­ ligger bakom den extrema tröttheten, roligare cykelsadel. provcyklar ”Ride arbetet med Cancerfonden. och hur de kan kopplas till träning. Det Tony Grimaldis uppma­ for life” som säljs ska ske genom att studera patienternas ning till andra företag som vill till förmån för arvsanlag och hur olika inflammatoriska Även kunderna har reagerat stödja Cancerfonden är: Cancerfonden. markörer påverkas av träningen. Kanske – Det är viktigt att vi sam­ positivt på samarbetet som påverkas risken för fatigue av patientens arbetar för att minska cancer. även kommer att synas i Rosa genetiska profil och nivån av inflamma­ Vi kan alla hjälpa till så att Bandet-kampanjen i oktober, toriska ämnen i kroppen. forskningen går framåt. berättar Tony Grimaldi.

Men än saknas kunskap om hur hårt det är lämpligt att träna, och hur patienterna ska motiveras att göra det på ett uthålligt vis.

I det aktuella forskningssamarbetet ska drygt 600 patienter med cancer i prostata, bröst och tjock- eller ändtarm lottas till lågeller högintensiv träning, med eller utan ett specialutformat, beteendemedicinskt stöd.

Träningen sker individuellt, två gånger i veckan under sex månader, ungefär från det att de påbörjar sin cancerbehandling i Uppsala, Linköping eller Skåne.

fakta stort anslag

– Vi vill bidra till att förebygga cancer

nummer två 2013 | Rädda Livet | 21

tema Livsstil

Monica och Steninge

vandrar sig till hälsa Vi har nog rätt bra själv­ förtroende och så ville vi helt enkelt se om det gick.

22 | Rädda Livet | nummer två 2013

De kallar sig soffpotatisar. Men de är i så fall en ovanligt äventyrslysten sort. Monica och Steninge Orwehag varvar soffpassen med strapatsrika vandringar i Sarek och mils­ långa cykelturer runt om i landet.

TEXT och foto ANNA REHNBERG

– Jag vägrar att ha tråkigt när jag motionerar, säger Monica Orwehag med emfas. Att göra något trevligt samtidigt som jag får motion är min grej.

Lagom tills Monica skulle fylla pensionär utmana­ de Steninge sin hustru på en kombinerad vandringsoch cykelfärd. Fast han vågade bara avslöja den första delsträckan till att börja med, 44 mils vandring på Kungsleden med start i Abisko. Snart stod det dock klart att han dessutom tänkt sig att de skulle cykla återstoden av vägen hem till Varberg.

– Då nappade jag, säger Monica. Jag älskar att cykla, men jag brukar sällan få med mig Steninge på det.

inge hade dessutom strålbehandlats för en aggressiv prostatacancer året innan.

– Jag fick både hormonsprutor, vanlig yttre strål­ ning och två brakybehandlingar som går ut på att de sticker in nålar mellan pungen och ändtarmen och strålar koncentrerat direkt i prostatan, berättar han. Efter den behandlingen mådde jag fruktansvärt dåligt. Det kändes som att kissa taggtråd under lång tid efteråt.

Efteråt medger de båda att den långa färden till fots och på cykel nog var ett ”stolleprov”.

– Vi har nog rätt bra självförtroende och så ville vi helt enkelt se om det gick, säger Steninge, och Monica nickar medhåll.

Till slut blev det 32 mils vandring på Kungsleden

och 128 mil på cykel. Detta skulle vara en bedrift för vem som helst, även för en som inte fyllt 65 år. Sten­

Det här var dock inte första gången de genomförde

ett ”stolleprov”. När paret träffades 1994 hade Monica

nummer två 2013 | Rädda Livet | 23

tema Livsstil

– Jag visste inte riktigt vad jag gav mig in på.

Snön föll som blött regn, kläderna var ständigt våta och dessutom satt ryggsäcken fel. de hade opererat bort inte bara vattencystan utan även äggstockarna, livmodern och delar av bukhinnan.

– Alla synliga cancerknottror var borta, jag skulle få cytostatika i förebyggande syfte och prognosen var god, berättar Monica. Men hon mådde förfärligt dåligt. Vågade hon tro på läkaren? När hon kände sig fullt frisk var hon dödssjuk och nu när hon spydde och tappade håret under cytostatikabehand­ lingen så sa de att hon var färdigbehandlad.

Första utmaningen för Monica och Steninge Orwehag blev en 128 mil lång cykeltur.

knappt hunnit hämta sig från den äggstocks­cancer som upptäcktes våren 1991. Till skillnad från Steninge, vars cancer upptäcktes för att han hade svårt att kissa, hade hon svårt att hålla sig. Läkaren upptäckte en vattencysta och Monica fick en remiss till Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra där hon skulle opereras.

I 999 fall av 1 000 var det inget farligt, förklarade läkaren, men för säkerhets skull ville de göra en skrapning också. Det hela skulle ta max ett par timmar och Monica sövdes ner vid 8-tiden på mor­ gonen.

När hon slog upp ögonen på uppvaket var det nästan kväll. Vad hade hänt?

– Jag fick veta att jag varit mycket svårt sjuk och att 24 | Rädda Livet | nummer två 2013

1995 var hon fortfarande märkt av sjukdomen, en mager kropp med vita blodkroppar som inte fullt återhämtat sig. Då föreslår Steninge att de ska fjäll­ vandra. Och inte var som helst utan i Sveriges sista vildmark Sarek, i väglöst land, med tung packning på ryggen, strida kalla strömmar att vada över, ogäst­ vänliga, karga fjäll och ett enkelt tält att sova i.

– Jag visste inte riktigt vad jag gav mig in på, säger Monica. Snön föll som blött regn, kläderna var stän­ digt våta och dessutom satt ryggsäcken fel.

En dag stod de mitt i en brant sluttning med utsikt

över ett par små sjöar flera hundra meter längre ner.

När Steninge vände sig om såg han att Monica var kritvit i ansiktet.

– Jag var säker på att jag skulle dö, minns Monica och svajar till när hon minns känslan just då.

– Jag stannade direkt och lagade mat mitt bland klippblocken, säger Steninge. Jag såg att hon inte orkade ett steg till.

Nu sitter de uppkrupna i sin väl insuttna skinnsoffa

hemma i lägenheten. Det är nästan omöjligt att fatta vilka fysiska strapatser de genomgått, både i form av sjukdomar, behandlingar och frivilliga frilufts­ aktiviteter.

Båda är före detta cancerpatienter som lägger sin tid på fjällvandringar, cykelturer och någon gång tv–soffan.

Efter den senaste långturen försökte de vara duktiga och träna på gym för att hålla konditionen uppe.

– Det gick i ett år, men det var så förfärligt trå­ kigt, utbrister Monica. Jag kan inte förstå poängen med att lyfta utan att flytta på någonting eller att springa utan att komma någonstans.

Däremot har de fortsatt att cykla – en rundtur på Österlen i somras och kortare turer på 3 till 5 mil. De brukar också promenera, särskilt Steninge, som varje dag går en och en halv mil längst med havet.

Monica har inte lika mycket tid till promenader

eftersom hon fortfarande pendlar till den pedago­ giska institutionen på högskolan i Trollhättan, där hon har sin arbetsplats. De dagar hon skriver sina forskningsrapporter hemifrån soffan blir det dock ofta en promenad mitt på dagen. Får hon tid emellan tågbytena i Göteborg så travar hon några varv runt stationen med P1 i hörlurarna.

Till sommaren tar Orwehags på sig vandrar­ stövlarna och ryggsäckarna för ännu några dagars vildmarksliv i Sareks fjällvärld.

fakta minska cancerrisken

Minst 30 minuters medelintensiv fysisk aktivitet de flesta av livets dagar minskar risken för cancer.

Det kan vara en rask promenad dade när till exempel cancer eller ett simpass. Det viktiga är och hjärt­infarkt utvecklas. att pulsen höjs.

Fysisk aktivitet är viktigt för att undvika övervikt/fetma som Varför? i sig är riskfaktorer för flera Fysisk aktivitet ger ökad cancersjukdomar, främst för genom­blödning och syresätt- bröst-, livmoderkropps- och ning till kroppen. Det påverkar tjocktarmscancer. kroppens förmåga till reparaMekanismerna bakom att tion och cellförnyelse. Kropfysisk aktivitet minskar risken pen kan bättre ta hand om för vissa cancersjukdomar är inflamma­tioner och infektioner, inte klarlagda. Mer forskning faktorer som kan vara inblanbehövs.

Läs mer http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/ Forebygga-och-risker/Risker/Motion/

nummer två 2013 | Rädda Livet | 25

tema Livsstil

Så här lockande exponeras cigaretter i svenska butiker.

sin risk att drabbas är därför att sluta röka. Eller allra helst: aldrig börja. Samtidigt arbetar tobaksbo­ lagen hårt för att hitta nya kunder.

I årets Cancerfonds­ rapport, som presentera­ des i mars, beskrivs vilka metoder företagen använder. Även förslag som skulle kunna göra det mindre lockande att röka.

Tobaksreklam är förbjudet i Sverige.

Men det finns undantag som industrin utnyttjar: Det är tillåtet att utforma cigarettpaketen relativt fritt, och i buti­ kerna får de fortfarande exponeras på ett lockande sätt. Bakom disken i närbutiken står väldesignade cigarettpaket snyggt uppradade i så kallade powerwalls – som tobaksindustrin förser handlaren med. Hyllorna har ofta både belysning och rörliga bilder på små datorskärmar.

Enligt industrins egna siffor från 2008 läggs cirka 80 procent av marknads­ föringsbudgeten på aktiviteter kopplade till butiker där cigaretterna säljs.

Stoppa reklamen som lockar nya rökare!

Varje år orsakar tobaksrökning omkring 4 000 dödsfall i cancer i Sverige. För att få färre att röka vill Cancerfonden se hårdare regler för hur tobaksindustrin får marknads­ föra cigaretterna.

Rökning är den livsstilsfaktor som har allra störst betydelse för cancerrisken.

Det bästa man kan göra för att minska 26 | Rädda Livet | nummer två 2013

Cigarettillver­ karna använder form och färg för att tilltala olika målgrupper.

Marknadsföring påverkar unga. Även om cigarettillverkarna sällan erkänner det, är unga människor en viktig mål­ grupp. Det är nämligen i princip omöjligt att göra en person över 25 år till rökare.

Nära 90 procent av alla vuxna daglig­ rökare tar sin första cigarett före 18 års ålder.

Den svenska statistiken över antal rökare är också mest oroande när det gäller de unga. Medan rökningen minskat totalt sett, är det fortfarande nästan 40 procent av flickorna i årskurs två på gymnasiet som röker. Det är tro­ ligen ingen tillfällighet att det finns ett flertal cigarettmärken med en design som perfekt matchar sminket i handväs­ kan.

Lisa Jacobson

Neutrala cigarettpaket och förbud mot exponering av cigaretter i bu­ tik skulle göra det mindre lockande att röka. Men än säger Sveriges regering nej till dessa åtgärder.

Medan cigaretter får exponeras i special­ designade hyllor i ögonhöjd i svenska butiker, har våra grannländer Norge och Finland infört exponeringsförbud för tobak. Den måste helt enkelt förvaras i stängda skåp. När det gäller utformning­ en av cigarettpaket är Australien ett föregångsland. Där infördes vid årsskiftet så kallade neutrala paket.

Det innebär att alla cigarettförpack­ ningar måste ha samma form och färg, med stora varningsbilder och utan företagens logotyper.

Cancerfonden anser att Sverige snarast bör följa efter och förbjuda lockande cigarettpaket och expo­ nering.

Foto: Lise Åserud / Scanpix

Cancerfonden: Göm undan cigaretterna!

Norge och Finland har infört exponeringsförbud för tobak. Den måste förvaras i stängda skåp.

Särskilt ungdomar lägger stor

vikt vid färg och form på paketen.

Att röka ett visst märke kan vara viktigare för många unga än själva rökandet i sig – det handlar ofta om att skapa sig en viss stil och identitet.

Neutrala paket med avskräckande bilder skulle effektivt sätta stopp för detta. Även de lockande butikshyllorna spelar stor roll för barn och unga. En ameri­ kansk studie som följt över 1 600 barn

Så här ser ett neutralt paket ut i Australien.

fakta ett rökfritt samhälle Cancerfonden ser förutom exponerings­ förbud och neutrala paket följande åtgärder som vägar mot ett rök­ fritt Sverige: Höjt pris på cigaretter. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, ska tobaksskatten höjas kontinuerligt. I Sverige ligger den nu på cirka 50 procent.

Sverige bör, liksom till exempel Finland, sätta upp ett slutdatum för bruket av tobak, förslagsvis år 2035.

Förbud mot rökning på allmänna platser, som perronger, lekplatser och uteserveringar, ska införas.

i åldrarna 11 till 14 år, visar att risken att börja röka fördubblades bland dem som besökte affärer med öppen cigarettförsäljning två gånger per vecka eller mer. Och mer än två tred­ jedelar av alla ungdomar besöker minst en gång i veckan en närbutik av det slag där cigaretterna marknadsförs bland frukt, tidningar och godis – som vilken vara som helst. Är varningsbilder på väg? Hittills har Sveriges regering varit negativ till expone­ ringsförbud och de neutrala paketen. Men just nu är det ett gyllene läge att införa de åtgärder som Cancerfonden efterlyser. I december 2012 presenterade eu-kommissi­ onen sitt förslag till ett nytt tobaksprodukt­ direktiv. Kommissionen vill införa tvång på att alla cigarettpaket till 75 procent ska bestå av varningstext och avskräckande bilder. Förslaget ger också möjlighet för eu-länder att införa neutrala paket. Under vintern har också regeringen ställt sig mer positiv till varningsbilder på paketen. Det väcker hopp om förändring av den svenska tobaks­politiken.

Lisa Jacobson

MER OM CANCERFONDS­ RAPPORTEN: Läs mer om marknadsföring av cigaretter och rökningens skadliga effekter i Cancerfondsrapporten 2013.

Du hittar den på cancerfonden. se/cancerfonds­ rapporten, där du kan läsa hela rapporten eller ladda ned kapitlet om prevention som handlar om rökning och alkohol.

Du kan också beställa hela rapporten och få den hem i brevlådan.

nummer två 2013 | Rädda Livet | 27

tema Livsstil

Andrea Björsell

Sverige inte längre ett föregångsland Kraftfulla åtgärder behövs från politiskt håll för att hindra tobaksbolagen att locka nya rökare. Det säger Thérèse Kärrman, sak­ kunnig i tobaksfrågor på Cancerfonden.

Vad gör Cancerfonden för att minska rökningen i samhället?

– Vi är med och finansierar A Non Smo­ king Generation som arbetar direkt mot skolungdomar med upplysning. Vi på Cancerfonden fokuserar på att arbeta med påverkansarbete, då vi efterfrågar en mer effektiv lagstiftning som kan bidra till att färre börjar röka och fler slutar.

Varför är det så viktigt?

– Rökning är den levnadsvana som har den största effekten på cancerrisken. Varje år orsakar rökning 6 500 fall av cancer och 4 000 dödsfall i cancer. Det innebär att nästan en femtedel av all död i cancer kan relateras till rökning. Rökningen bidrar också till en ojämlik hälsa eftersom – Vi saknar kraftfulla politiska personer med låg utbildningsnivå oftare åtgärder som begränsar företagens röker. möjligheter att marknadsföra sig, säger Men i Sverige röker vi väl ganska lite jämfört med andra länder?

– Ja, Sverige har varit ett föregångsland när det gäller att få ned antalet rökare, men de senaste tio åren har vi inte varit lika framgångsrika. Sett till antal kronor Sverige lägger på rökpre­ vention per invånare ligger vi inte särskilt bra till.

Vad är mest oroväckande?

– Varje år börjar 16 000 ungdo­ mar röka. Bland gymnasie­ ungdomar har rökningen inte minskat – nästan 40 procent av tjejerna i årskurs 2 röker!

Och de riskerar att fastna i ett beroende. Det är oroväckande att vi inte har kommit längre.

Gör inte politikerna tillräckligt i dag?

– Frågan är, lägger politikerna re­ surser på rätt insatser? Regeringen har lagt en strategi för alkohol, narkotika, dopning och tobak och det är bra. Men vi saknar kraftfulla poli­ tiska åtgärder som begränsar företagens möjligheter att marknadsföra sig. Vi vill ha förbud mot lockande paket och expo­ nering av cigaretter alldeles i ögonhöjd 28 | Rädda Livet | nummer två 2013

Thérèse Kärrman.

i kassan. Varningsbilder och så kallade neutrala paket är jätteviktigt.

Hur vet man att det är effektiva åtgärder?

– När andra möjligheter till marknads­ föring har begränsats har paketen blivit allt viktigare för att få kunderna att identifiera sig med ett varumärke. Det märks till exempel på att varje tillverkare gör fler och fler varianter av cigaret­ ter och paket. I Australien har neutrala paket införts och det beslutet är baserat på forskning som visar att färre unga vill ha de här paketen i sin hand. Och det finns många studier som visar att försäljningen minskar om paketen inte exponeras i ögonhöjd utan döljs i stängda skåp.

Hur går Cancerfonden vidare för att få igenom kraven?

– Vi för en dialog med Socialdepartemen­ tet, framför allt Maria Larsson, ministern som ansvarar för folkhälsofrågor. Vi ska också göra en undersökning för att mäta allmänhetens attityd till de åtgärder vi förespråkar.

Lisa Jacobson

31 miljoner kronor stod det på checken som Cancerfonden fick från PostkodLotteriet vid årets utdel­ning till förmånstagarna.

Tack alla lottköpare!

Nordiska museet var i slutet av februari dekorerad för ännu en utdelning av mil­ joner till organisationer inom den ideella sektorn. Sammanlagt delade PostkodLot­ teriet ut drygt 1 miljard 9 miljoner kronor till 44 förmånstagare. Ett dunderrekord!

Tillsammanskören inledde kvällen.

Med en representant från varje organisa­ tion både debuterade och avslutade den sin karriär med den gamla Beatleslåten Come together. Och succén var ett faktum!

– Dessa 31 miljoner som vi fått gläds vi mycket åt. De går till att finansiera svensk cancerforskning, sade en mycket glad Stefan Bergh, Cancerfondens general­ sekreterare, efter att ha mottagit checken i kolossalformat, både till storlek och vad gäller antalet siffror.

Nästan 500 gäster deltog i festlighe­ terna då glädjecheckar delades ut till 44 förmånstagare, varav fyra nya för året, bland andra Fryshuset som mottog 8 miljoner kronor.

Barncancerfondens check på 49 miljo­ ner kronor mottog Aron Anderson som

JONAS BILLBERG

Tack till köparna i Postkod­Lotteriet

projekt bara pengarna kom! Världs­ naturfonden med sin gåva på 55 miljoner kronor ska göra vad de kan för att rädda skogen i Borneo som är orangutangernas hemvist.

En ny fond presenterades av Postkod­ Lotteriets vd Niklas Kjellström Matseke.

60 miljoner kronor har PostkodLotteriet avsatt för temat ”Hela Sverige för mång­ fald och tolerans”.

– Vi lanserar fonden för er förmåns­ tagare att söka pengar ur och vi lägger fokus på mänskliga rättigheter, sade Niklas Kjellström Matseke.

Sedan kom Timbuktu upp på scenen och mobiltelefonerna drogs fram ur fickorna för en bild eller två.

Gästlistan för kvällen var internatio­ nell. Grundarna från Holland hälsade via länk med pro­ 31 miljoner fick Cancerfonden och gramförklaringen: ”Vi dess generalsekreterare Stefan Bergh vill generera pengar motta från PostkodLotteriet i år.

Svenska Postkodför goda ändamål.”

Lotteriet har sedan Och goda ändamål starten 2005 delat ut berättade om hur ljuset i föräldrarnas ögon saknades inte denna mer än 3,8 miljarder kväll. Det handlade slocknade en smula när han som 7-åring kronor till den ideella fick sin cancerdiagnos. I dag är han vuxen om Greenpeace som sektorn. Cancerfonden arbetar mot skogs­ och rullstolsburen. Just nu tränar han för har hittills erhållit 138 skövling i Amazonas en guldmedalj i Paralympics i Rio. miljoner kronor. liksom Astma och Al­ – WaterAid kommer att fortsätta och lergiförbundets fortsatta utöka sin verksamhet i Etiopien för att arbete för barnens skolmiljö. människorna ska få renare vatten och sanitet, sade Susann Henriksson, insam­ lingsansvarig, som gladde sig över sin Sammanfattningsvis kunde vi gå check. hem i natten och minnas menyn som en njutning och gåvocheckarna med tacksamhet.

Det fanns många överlyckliga förmåns­ tagare denna kväll som hade väntande MARITA ÖNNEBY ELIASSON nummer två 2013 | Rädda Livet | 29

krönika Elisabet Höglund

»En seg fura som jag knäcks inte. På sin höjd böjs den.

Mot alla odds bestämde jag mig för att slåss mot döden.« Det är två år sen mitt liv rasade samman. Plötsligt

hanna teleman

ställdes jag öga mot öga med döden. Jag som var så frisk, så stark, så levnadsglad, så vältränad, så odödlig. En jättelik neuroendokrin cancertumör, 15 x 9,5 x 4,5 cm, hade upptäckts på min bukspott­ körtel. Denna extremt ovanliga tumör hade växt in i magsäcken, täckte hela mjälten och nuddade vänster njure. Själva bukspottkörteln var en enda stor cancersvulst. ”Elisabet, den här tumören har du haft länge, kanske i tio år”, förklarade läkarna. ”Men hur kan man ha en jättelik tumör som växer och växer utan att man märker det?” ”Den har växt långsamt men du har märkt den. Du har mått dåligt i ett år, du har magrat, du har fått diabetes och hyperkalcemi.

Du bröt lårbenshalsen; det berodde på hyperkalce­ min. Tumören bildar ett hormon som kalkar ur ditt skelett. När du föll på skidor, brast det.”

Jag visste att jag skulle dö. Det jag bar i min kropp

Elisabet Höglund Politisk och ekonomisk reporter och utrikeskorrespondent på SVT under 25 år.

Frilansjournalist och krönikör i kvällspressen. Hon är konstnär och har dessutom just kommit ut med senaste boken Nattens änglar.

I den beskriver hon sin egen sjukdoms­historia.

kunde jag leva med högst några månader till. Ändå sa min kropp nej. En seg fura som jag knäcks inte.

På sin höjd böjs den. Mot alla odds bestämde jag mig för att slåss mot döden. Jag måste få en chans till. Jag hade ju så mycket kvar att uträtta. Det fick inte ta slut nu.

Läkarna var osäkra på om det alls gick att operera.

Den här sortens operationer är inte bara komplice­ rade utan oerhört riskfyllda. Risken att förblöda på operationsbordet är överhängande.

Den 13 juni 2011 opererades jag på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Min kirurg var Ralf Segersvärd. Han och hans kolleger åstadkom ett un­ derverk med den dödsdömda kvinna som låg framför dem på operationsbordet. Tumören togs bort. Halva magsäcken togs också bort, liksom nästan hela bukspottkörteln, en tredjedel av tjocktarmen, mjälten och alla lymfkörtlar. I dag lever jag med halva buken bort­opererad, med svåra diarréer, ständiga magsmär­ tor, gasbildning, så kallad dumping, en fruktansvärd trötthet och helt beroende av näringsdrycker och snäll dietmat. Samtidigt förvånas jag över att det över huvud taget går att leva med så många organ bortopererade.

30 | Rädda Livet | nummer två 2013

Efter canceroperationen jublade alla. Allt hade gått jättebra. Efter tre veckor skulle jag få åka hem.

Det blev inte så. Tre månader tvingades jag tillbringa på sjukhuset – för jag höll på att dö, inte av cancern utan av alla komplikationerna efteråt. Tjugotvå potentiellt dödliga sjukdomar drabbade mig, till exempel spräckt gallblåsa, bukhinneinflammation, upprepade blodförgiftningar, lunginflammation, dubbelsidig lungemboli (blodproppar i lungorna) och vatten i lungsäcken.

Den 5 juli 2011 akutopererades jag av Ralf Seger­

svärd, döende, med en sänka på 512 och 41 graders feber. Buken var full av infekterad galla och magsaft sedan både gallblåsan och magsäcken spruckit. Tar­ marna hade klibbats ihop av den geggiga sörjan.

Varje dag under mitt återstående liv kommer jag att tacka Ralf.

Han gav mig livet tillbaka. Jag njuter av att leva, av vetskapen att det inte var min tur att dö – inte då.

Tack Ralf för att du förstod att fatta rätt beslut i rätt ögonblick. Tack Bosse, min man, för att du vakade över mig under denna fasansfulla tid.

Återvänder till sin egen forskning Det har blivit dags att säga tack och och i görligaste mån försöka höja anslaget på återseende till tidigare ordför­an­ per anslagsmottagare. den i Cancerfondens forsknings­ När Bengt Westermark tillträdde tjäns­ nämnd, Bengt Westermark.

ten levde Cancerfonden för första gången med ett stort överskuggande problem: forskningsnämndens ordförande fick ett ordentligt sparbeting. Och detta efter att budgeten i en nästan obruten serie av år hade ökats. Nu skulle man dra ner på forskningsresurserna och hur skulle nerdragningarna matchas?

Post doc-programmet, det vill säga sats­ ningen på yngre, nydisputerade forskare, måste avbrytas för att rädda anslagen.

– Faktum är att det blev inte så svårt som det verkade i början. I mitt eget perspektiv berodde det på att styrelsen var Han tittar tillbaka på sina tio år som välvilligt inställd och jag fick ett gott sam­ ordförande och kan känna sig nöjd med sin insats. Mantrat i uppgiften har varit att arbete med dåvarande styrelseordföranden stödja cancerforskningen i hela dess bredd Ingemar Eliasson. Styrelsen fick ett ökat förtroende för forskningsnämnden och och satsa på de bästa projekten. Han har jag lyckades till och med utverka lite mer fortsatt det goda arbete som hans före­ medel än vad de tänkt sig. trädare hade slagit in på.

– Min ambition var att få arbetet att flyta ännu bättre, men i samma fåror, Ekonomin har gradvis blivit bättre. Nu säger han. Och att åstadkomma en rimlig ökar anslagen ett par procent varje år och balans mellan nya anslag och fortsätt­ Bengt Westermark poängterar att sam­ ningsanslag, mellan seniorer och juniorer arbetet mellan styrelse, generalsekreterare

denny lorentzen

Hans arbetsrum på Rudbecklaboratoriet i Uppsala är något mindre än tidigare. Den betalda universitetstjänsten har krympt, men figurinerna i mörkt trä finns kvar och barnbarnet står inom ram.

Avgående ordföranden i Cancerfon­ dens forskningsnämnd, professor Bengt Wester­mark, har trappat ner och kan i fortsättningen ägna sig mer helhjärtat åt sin egen cancerforskning om hjärn­ tumörer, närmare bestämt gliom.

Bengt Westermark har nu möjlighet att ägna mer tid till sin egen forskning om hjärntumörer.

och forskningsnämnd fungerar alldeles enastående.

– Det är en välmående organisation som jag lämnar.

Det är ingen överdrivet djärv gissning att Bengt Westermark skulle vara en stor del av denna framgång, något som han aldrig skulle få över sina läppar.

– Jag är nöjd med att frånträda rollen som forskningsnämndens ordförande i ett läge när allting fungerar så väl. Vi har ett välfungerande kansli, Cancerfonden är en välmående organisation och vi har fått ett ökat forskningsanslag.

En extern utvärdering av forsk­ ningsnämndens arbete under Bengt Westermarks ledning har dessutom varit ytterligt positiv.

– Mest nöjd är jag nog med att hela organisationen mår så väl, säger han när vi nu summerar hans tid inom Cancerfondens väggar där han förlagt sin arbetsdag åtminstone varje tisdag.

– Atmosfären runt mig har varit väldigt bra. Arbetsklimat är något man skapar tillsammans, men kan väl delvis vara en frukt av mitt sätt att vara.

Och så kommer den Westermarkska slutknorren: – Jag har i alla fall inte förstört det.

MARITA ÖNNEBY ELIASSON nummer två 2013 | Rädda Livet | 31

Klas Kärre tog den 1 april över ordförande­skapet i Cancer­ fondens forskningsnämnd.

Han är professor i immunologi vid Karolinska Institutet och är främst känd för sin upptäckt av hur den naturliga mördarcellen fungerar. text marita önneby eliasson foto karl gabor

fakta nk-cellen Klas Kärre är främst känd för sin upptäckt av hur den naturliga mördar­cellen fungerar. Och som så mycket här i livet skedde forskar­inriktningen av en slump.

I början av forskarkarriären gjorde Kärre en banbrytande upptäckt som kom att påverka hans inriktning som forskare – det gällde hur de naturliga mördarcellerna fungerade, så kallade NK-celler. Upptäckten ledde fram till ”The missing self hypothesis”, en hypotes som beskriver en strategi (av flera) för hur cellen identifierar sina målceller och dödar dem.

Hans teori går alltså ut på att NK-celler, till skillnad från T-celler, känner igen avsaknaden av kroppsegna strukturer (”self”) snarare än förekomsten av kroppsfrämmande strukturer (”non-self”) hos en målcell.

I dag genomförs kliniska prövningar med NK-celler på leukemipatienter, som bland annat bygger på ”missing self”.

Detta sker vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, under ledning av en av Kärres tidigare doktorander.

32 | Rädda Livet | nummer två 2013

Ny ordförande i forskningsnämnden:

Välkommen, Klas Kärre!

Under de kommande fem åren kommer han att leda arbetet med att fördela Cancerfondens forskningsanslag till den främsta cancerforskningen.

För valberedningen var detta ett lätt val har jag förstått. Hur var det för Klas Kärre? Han tänkte sig noga för eftersom ett par andra åtaganden var på tapeten.

Ordförandeposten i Cancerfondens forskningsnämnd gick emellertid inte att motstå och det av två skäl: – Det som Cancerfonden gör och står för har jag, forskarna, och jag tror allmänheten, stor respekt för, säger han.

Projekt ska få anslag i nationell konkur­ rens och pengarna ska användas på bästa sätt. Det är viktigt.

Arbetsuppgifterna finner han också mycket stimulerande.

– De ger nya kontakter både inom och utom forskarsamhället, och jag kommer säkerligen att fördjupa mina kunskaper.

Nu har alltså Klas Kärre tagit över den

bildliga ordförandeklubban efter Bengt Westermark, men han tror inte att det omedelbart kommer att märkas någon skillnad i arbetssättet. Det är diplomatiskt

Vem är han?

Klas Kärre är 59 år, född i Stras­ bourg tack vare sin fars uppdrag för Europarådet i Frankrike. Upp­ vuxen några år i Paris.

Klas Kärre i laboratoriet. Här separeras NK-celler med hjälp av magnetkulor och antikroppar. Sofia Johansson är självständig forskare och Pradeepa Narayana Pangigadde utbytesstudent från Italien.

att inte ändra i vinnande lag, åtminstone inte innan man har gått ut på planen.

Men någon ny, djärv idé har han väl?

Jodå, forskarhjärtat slår för de unga kollegerna. Lite högre anslag och större risktagande redan under de första åren vid laboratoriebänken är en tanke han vill föra vidare för diskussion i forskningsnämnden.

Han jämför med usa där man ger unga forskare ett startpaket under ett par år med resurser, lön, laboratorium och arbetsro för att ge möjligheter att bygga upp verksamheter.

– Cancerfonden klarar inte detta ensamt, men tillsammans med ett gene­ röst uppbyggnadsstöd från universiteten skulle det vara möjligt. Då gäller natur­ ligtvis att identifiera vem som kan göra genombrottsforskning. Jag hoppas att vi ska utveckla nya möjligheter att gå framåt.

En annan idé han har gäller än mer fördjupade intervjuer av unga forskare vid tillsättande av forskartjänster.

Cancerfondens vision är att besegra

cancer – börjar vi närma oss? Klas Kärre

Han är gift med Anne som han träffade redan i gymnasiet. De har tre vuxna barn och ett barnbarn, bor i centrala Stockholm där han på fritiden gärna promenerar, cyklar, ser på balett, går på bio eller läser böcker.

Legitimerad läkare hann han aldrig bli eftersom forskarintresset tog överhanden och uppgifterna väntade på honom vid tumör­biologiska institutionen på Karolin­ ska Institutet.

– Jag har faktiskt tjänstgjort längre tid som sjukvårdsbiträde under studietiden än som vikarierande läkare, säger Klas Kärre.

Han svarade nämligen på en annons under studietiden och hamnade på institu­tionen för tumörbiologi som leddes av professor Georg Klein. Klein an­ nonserade då, 1975, efter läkarstudenter som ville forska. Kärre fick jobbet, och han blev så småningom doktorand på institutionen, med Rolf Kiessling som handledare. Han disputerade efter några

ser just nu ingen genombrottsbehandling som i ett slag botar någon av cancersjuk­ domarna. Däremot är hans övertygelse att vi går stadigt framåt, vi lär oss alltmer om mekanismerna som ligger bakom cancer, och det leder till nya behandlingar, och så småningom till nya kombinationer av olika behandlingar.

– Vi har fått fram en rad nya läkemedel och olika behandlingsmetoder. När man nu börjar kombinera de nya behandling­ arna och de nya läkemedlen så kommer vi plötsligt, tror jag, att se större framsteg.

Till sist tar Klas Kärre upp vad som är

trenden just nu – big science, det vill säga kartlägga många patienter och titta på alla deras gener samtidigt; genomics, med ett annat ord.

Eller också väljer forskarna att titta på alla proteiner – proteomics. På så sätt in­ hämtar forskarna massor av information ur vilken de sållar fram kunskaper.

– En del kritiker kallar detta ”fiskeexpeditioner.” De menar att man inte har någon hypotes, ingen idé, man har bara

års heltidsforskning och gick därefter klart läkarutbildningen, men gjorde aldrig allmäntjänstgöring (at) vilket krävs för läkarlegitimation.

Han byggde senare upp en egen forskargrupp; i dag är Kärre-gruppen en enhet bland ett trettiotal forskargrupper på institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Klas Kärre är adjungerad ledamot i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin vid Karolinska Institutet, efter att under ett par års tid varit dess ordförande.

Sedan 2010 är han ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien. Han är engagerad internationellt, bland annat i arbetet med att prioritera forskningsansökningar i European Research Council.

Under en tioårsperiod från slutet av 1980-talet arbetade Klas i Cancerfonden som vetenskaplig sekreterare.

– Klas Kärre har en imponerande meritlista, med stora framgångar inom cancerforskning och en stark position i forskningsvärlden. Vi är mycket glada över att han kommer att leda forsknings­ nämndens arbete och hälsar honom varmt välkommen, säger Stefan Bergh, Cancer­ fondens generalsekreterare.

ett stort material i vilket man kastar sin metkrok i hopp om att få napp.

Men sådan forskning kan leda till nya hypoteser att pröva. En duktig bioinfor­ matiker kan vaska fram något som kor­ relerar med något annat. Experimentalis­ terna tar över och upptäcker till exempel varför vissa kombinationer av proteiner kan öka risken för en specifik cancer­ sjukdom. Eller att de börjar uppträda tillsammans när sjukdomen utvecklas, vilket kan leda till bättre verktyg för att ställa diagnos, uppföljning av behandling eller för screening (hälsokontroller). Detta ställer stora krav på den kliniska forsk­ ningen, som ofta måste samordnas med grundforskning, biobanker och välskötta patientregister.

– Man kan komma mekanismer på spåren på detta sätt, säger professor Klas Kärre, som nu ser fram emot att vara en del i debatten kring Cancerfondens och cancerforskningens framtid.

nummer två 2013 | Rädda Livet | 33

34 | R채dda Livet | nummer tv책 2013

Att se dig är att ge dig värde. Ersta diakoni, där jag

arbetar, har en paroll som är tänkt att vara en ledstjärna i allt arbete, och den lyder: Se människan. Det korta uttrycket kan säga oss mycket.

Att se en människa är inte endast att se med ögonen, i bemärkelsen titta på utan det handlar om så mycket mer än så.

Att se människan kräver en insats av oss, det tar mer tid och vi måste själva våga öppna oss för att ett möte ska kunna ske.

Att verkligen se en människa innebär också att tillmäta den människan ett värde, ett ansvar för sitt eget liv, egna förmågor och även en vilja att göra den människan gott.

Det är en utmaning för oss alla att se andra människor och det är inte lätt, men det är en av de saker som utmärker oss människor och som jag tror är något centralt i våra liv.

Den judiske filosofen Martin Buber Att bli sedd innebär att bli räknad med och menade att jag inte kan uppfatta mig själv att alltid få vara ett subjekt i sitt eget liv. och mitt eget Jag på djupet förrän jag möter Det kan betyda att jag inte reduceras till en ett Du. I mötet med någon annan blir också diagnos, ett symtom, en grupptillhörighet vi själva, i någon bemärkelse, till. Martin eller något annat utan det kan betyda att jag Luther menade att varje mänskligt möte är får vara jag, oavsett hur min livssituation ser en gudstjänst, en helig handling. Relationen ut. Det innebär också att jag får vara delaktig människor emellan är så central och det i beslut som rör mitt eget liv så långt det är är kanske också just det som gör döden så möjligt. smärtsam; plötsligt upphör relationen.

I och med att jag ser en annan människa och tar henne på allvar ligger också det svåra När vi ser varandra händer det något. Vi går aldrig helt opåverkade från ett möte med att våga ta tag i det som skaver oss emellan, att våga säga ifrån. Inte för att såra eller någon annan, även om så bara för en kort tid. förlöjliga utan just därför att jag tillerkänner Vissa relationer och möten förändrar våra liv den andre ett värde och ett eget ansvar. och de kanske djupaste och viktigaste relatio­ nerna är ofta till människor som vi själva sett I dag lever vi i ett paradoxalt samhälle. på djupet och som sett oss på samma sätt.

Samtidigt som vi lever i individualismens tidsålder är det samtidigt kanske svårare än Se människan. Kanske är det så enkelt någonsin att se den enskilda människan i som att möta andra så som jag själv vill bli bemött. systemet eller att se bakom det uppenbara.

Stefan Nilsson, Direktor, Ersta diakoni

nummer två 2013 | Rädda Livet | 35

testamente Allt gick till Cancerfonden

Testamenten utgör en betydande del av Cancerfondens intäkter. Förra året kom 228 miljoner kronor in tack vare våra givares efterlämnade gåvor.

TEXT OCH foto JOHAN WÅHLIN

Testamente – en gåva till nästa generation

– Det är fantastiskt att så många männi­ skor visar Cancerfonden så stor genero­ sitet genom sina testamenten. Varje år ärver Cancerfonden bland annat ett antal fastig­heter, bostadsrätter och bilar. Vi säljer allt och intäkterna kommer cancer­ forskningen till godo, säger juristen Gazal Casselborg som handlägger Cancer­ fondens testamenten.

Rädda Livet följde med henne till en ärvd fastighet i Järfälla, ett par mil utanför Stockholm.

Där bodde Yngve Ringkvist som var änkling sedan några år och snart skulle fylla 91 år, när han dog i oktober i fjol. I testamentet som han skrev tillsammans med hustrun Kerstin stod att allt de ägde skulle gå till Cancerfonden.

Makarna lämnade efter sig hus, som­ marställe och sparkapital. Grannen Evald Clevö berättar: – Yngve och Kerstin hade inga egna barn och kom fram till att Cancerfonden är en bra organisation som man kan lita på. Därför skrev de testamentet.

De var vänner i mer än ett halvt sekel.

Evald flyttade hit 1954 och två år senare hade Yngve och Kerstin byggt färdigt sitt hus tvärs över den lugna villagatan.

De sista åren hjälpte Evald sin vän med praktiska bestyr, som att handla en gång i 36 | Rädda Livet | nummer två 2013

Evald Clevö var under många år vän med Yngve Ringkvist som testamenterat allt han ägde till Cancerfonden.

veckan, och tittade förbi då och då för att se hur Yngve hade det. Grannarna firade även Yngves 90-årsdag ihop.

Evald, 83 år i dag, minns vännen som en omtyckt person i grannskapet.

– Yngve var rolig. Han hade humor och var trivsam att vara med, säger han med värme i rösten.

Yngve Ringkvist var byggmästare till yrket och drev ett företag tillsammans

”Det vanliga livet” kan låta vänta på sig

Yngve Ringkvist var en hängiven hobbykonstnär.

med sin bror. Kerstin Ringkvist var affärsbiträde och hjälpte även till i byggföretaget.

Yngve Ringkvist var också en hän­ given hobbykonstnär, något som inte går att ta miste på i hans hem. Flera av rummen har väggarna fyllda av mål­ ningar med hans signatur. Motiven är hämtade från natur och djurliv – rävar och fåglar dominerar i guldfärgade träramar. En påbörjad duk står kvar på golvet i rummet där Yngve brukade måla.

Konstintresset sträckte sig även utanför hemmets väggar. På 1980- och 1990-talen handlade Yngve med konst, berättar Evald när han går igenom tavlorna.

Han har fått en del frågor från grannarna om vad som ska hända med huset. Och efter kontakterna med Gazal Casselborg på Cancerfonden har han kunnat ge besked: hus och tomt säljs av en mäklarfirma. Pengarna från försäljningen går till Cancerfonden och vidare till svensk cancerforskning.

– Jag tycker att det var väldigt fint av Yngve och Kerstin att ge på det här sättet, säger han.

Många cancerpatienter ser fram emot behandlingens slut och då man ska återgå till det ”vanliga livet”. Ibland planerar man till exempel att resa bort när det hela är över. Närstående är också inriktade på denna tidpunkt eftersom man antar att livet ska bli som tidigare.

Men detta kan bli en jobbig tid för både patienten och närstående. Inte så sällan försenas behandlingarna, exempelvis därför att strålbehandlingsutrustningen måste servas eller att cytostatika­behand­ lingen skjuts upp på grund av låga blodvärden. Då förskjuts datumet för avslutandet av behandlingen, vilket kan kännas som en besvikelse när man riktat in sig på en viss dag.

Det är vanligt att man som patient känner sig mycket ensam i denna situation.

Många känner sig också mycket trötta efter behandlingen. Under behandlingen kan man må ganska bra känslomässigt, eftersom man känner att man gör något mot sjukdomen. Det är fullt upp och man hinner inte fundera så mycket. När behandlingen är avslutad kan tankarna på det man gått igenom komma och det kan kännas jobbigt att man inte kan vara så glad som omgivningen förväntar sig.

Närstående, som varit stödjande under hela behandlingsperioden, kan ha svårt att förstå dessa tankar och känslor.

Det är vanligt att man som patient känner sig mycket ensam i denna situa­ tion. Under behandlingen har man haft tät kontakt med sjukvården och andra patienter och det har funnits tillfällen att fråga om det är något man undrar över.

Plötsligt ska man hantera fysiska problem och oroande tankar på egen hand.

Yvonne Brandberg Psykolog vid Radium­hemmet i Stockholm

Räkna med att du kan känna dig trött och planera inte att göra resor med mera i direkt anslutning till behandling­ ens slut.

Om du känner behov av det, fråga sjukvårdspersonalen om det finns grupp­ verksamhet för patienter efter avslutad behandling – det finns på en hel del håll i landet.

Berätta för dina anhöriga att det är vanligt att det tar tid innan man helt kommer tillbaka till sitt tidigare liv och att man ofta kan känna sig ensam och orolig när behandlingen är avslutad. Även de kan då sänka sina förväntningar.

Genom Cancerfondens informationsoch stödlinje kan du få mer informa­ tion om din sjukdom och behandling.

Att tänka på inför att behandlingen

Telefonnumret är: 020-59 59 59

avslutas: Inrikta dig inte på ett visst datum för när behandlingen ska vara avslutad.

Mejladressen är: infostodlinjen@cancerfonden.se nummer två 2013 | Rädda Livet | 37

Andrea björsell

Cancerfonden Generalsekreteraren har ordet

Under 15 kronor per hundralapp Det händer mycket på min arbets­ plats, Cancerfonden. Som du läst några sidor längre fram har vi sagt stort tack och farväl till Bengt Westermark som avgår som forskningsnämndens ordföran­ de. Ett riktigt hjärtligt välkommen till Klas Kärre som nu tagit på sig den uppgiften.

Det har också blivit dags att utse ny ordförande i

Cancerfondens styrelse. Bengt Holgersson lämnar uppdraget efter sina två mandatperioder och valberedningens förslag är Wanja Lundby-Wedin, tidigare LO-ordförande. I denna vecka kommer styrelsen att ta sitt beslut.

Styrelsen har avsatt 401 miljoner kronor till forskningsanslag och forskartjänster under 2013; pengar som forskarna nu börjar ansöka om. Och 512 ansökningar har kommit in till vår forsknings­ administrativa avdelning. Nu börjar arbetet med att sortera dessa och lämna vidare till medlemmar­ na i de olika prioriteringskommittéerna. De ska sedan ägna tid åt genomläsning och bedömning under de sommarmånader som vi andra kan tillåta oss att gå ner lite i arbetstempo.

Vårt mål i arbetet på kansliet är att denna

Detta är professor Tina Dalianis som har ett forskningsanslag på 1 000 000 kronor och forskar på humant papillomavirus.

I Rädda Livet nr

38 | Rädda Livet | nummer två 2013

1 2013 fick hennes foto på sidan 19 fel bildtext.

I en notis i Rädda Livet nr 1 2013, sidan 8, står att iDOC24-tjänsten har testats i ett projekt finansierat av Sveriges Kommuner och

summa ska kunna höjas med 100 miljoner inom en inte alltför avlägsen framtid.

För att nå detta måste vi hjälpas åt. Ni genom regelbundet givande, vi genom att vässa våra talanger och samla in ännu mer pengar.

Och vi kan nu glädja oss över att vår insam­ lings- och administrationskostnad ligger på rekordlåga 14,9 procent. Under 15 kronor per hundralapp alltså. För detta vill jag tacka alla mina arbetskamrater!

Tack alla givare för ert trygga stöd, för era må­ nadsinbetalningar, för era minnesgåvor och för att ni har Cancerfonden i tankarna vid testaments­ skrivandet! Vår service mot er givare hoppas jag ska vara till belåtenhet. Annars får ni höra av er!

På återseende!

Stefan Bergh Generalsekreterare

Landsting, SKL. Detta är felaktigt. Den verksamhet som SKL finansierat gäller en remitteringsmodell från primärvård till hudklinik. I verksamheten ingår mobil med app och dermatoskop.

Foto + dermatoskopisk bild tas inom primärvården, sänds tillsammans med övriga uppgifter till hudläkare som ger råd tillbaka till primärvården. Red.

Det här är Cancerfonden Cancerfondens vision är att besegra cancer*.

Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

Bli Stödmedlem

För att nå visionen finansierar Cancerfonden

svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas.

Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forsknings- och vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av Svensk Insamlingskontroll, si. De kontrollerar att in­ samlade medel går till avsett ändamål. För 2012 gick 14,9 procent till insamlings- och administrations­ kostnader. Enligt SIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjuk­domar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste döds­orsaken före 80 års ålder.

Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Valfriheten är stor – du väljer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

Ge en gåva På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank. Du kan också sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514.

Ge en minnesgåva Cancerfonden får in cirka 55 miljoner kronor genom minnesgåvor

Cancerfonden ... grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning har 52 anställda har 28 huvudmän

Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål av olika slag. Cancer­fonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvins­

finansierar 2013 svensk cancerforskning med 392 miljoner kronor

Köp lotter i Cancer­ fondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skrap­ lotteri där hela över­skottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se

Aktiegåva

Bli Företagsvän

för att hedra minnet av en avliden vän eller släkting. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens

Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stödmedlem får du varje år fyra nummer av Rädda Livet och kan där följa Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancerfonden, dock före bolagsstämman.

Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se

Så här kan du bidra Bli månadsgivare

ter. Som testamentstagare tar vi ett ansvar för att testamentet verkställs med respekt för allt det som testamentet omfattar.

Välj ett digitalt företagspaket mellan 5 000 och 50 000 kronor.

Som Företagsvän får ni ett digitalt nyhetsbrev och banners till er webbplats.

Beställ direkt på cancerfonden.se/ foretagsvan eller ring 020-59 59 59.

Bli sponsor Cancerfonden erbjuder företag unika möjligheter att arbeta med sponsring, dels i kampanj, dels på årsbasis.

Kontakta Elin Björklund: ­elin. bjorklund@cancerfonden.se som berättar om aktivering genom produkt­ försäljning och kommunikation.

har inga statliga bidrag har 5 500 kontakter varje år via Informations- och stödlinjen mottog cirka 868 000 gåvor under 2012

har samlat in mer än 8 miljarder kronor och delat ut nästan lika mycket till svensk cancerforskning.

nummer två 2013 | Rädda Livet | 39

B-post Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas.

Bli månadsgivare – för någon du tycker om.

Någon gång i livet drabbas vi alla av cancer, på ett eller annat sätt. En tredjedel av oss insjuknar, men många fler berörs: mammor, bröder, döttrar, kolleger, vänner. Alla har vi en

Bli månadsgivare i dag

anledning att delta i kampen mot cancer.

Mest nytta gör du som månadsgivare.

Bli det redan i dag på cancerfonden.se – för någon du tycker om.

cancerfonden.se

Fotograf Andrea Björsell

Leila, 41 Tarmcancer sedan 2010