Rädda Livet, nr 3-09 by Cancerfonden

3/2009

Gynsam

10 år

Jag älskar livet! Louise lever med kronisk cancer

Olika sätt

… att ta emot ett cancerbesked

Tema: Gyncancer Allt fler överlever sin cancer i äggstockarna

Läs dina bröst

… med fingrarna. Årets rosa band med blindskrift

I detta nummer är temat gyncancer, en tumörform som drabbar ungefär 2 900 kvinnor varje år, men som vi inte talar så mycket om. Kanske kan man säga att cancersjukdomar under såväl bälte som skärp är lite tabu att diskutera. Men nu ska det bli ändring på det! Sex sidor om gyncancer i detta nummer. Under åren 2009 till 2011 stödjer Cancerfonden 16 forskningsprojekt om denna cancerform, grundforskning inte inräknad. Dessutom uppmärksammar vi att Gynsam tioårsjubilerar som patientorganisation.

form The Factory of Design LAYOUT Madelene Olsson, The Factory of Design KORREKTUR Birgitta Hessulf, Rödpennan ANSVARIG UTGIVARE Ursula Tengelin TEKNISK PRODUKTION Sörmlands Grafiska AB. Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper.

VI LL DU H A R Ä DDA LI VE i fort sätt ni ng T välkom na r vien så som stöd med dig i Ca ncer fond lem en.

Foto Karl Foto magnus

REDAKTÖR Marita Önneby Eliasson marita.onneby@cancerfonden.se

gotander

lera läsare har hört av sig och vill veta mer om hur man tar emot ett cancerbesked. För Rolf innebar beskedet att han blev stödperson för andra i samma sjukdomsgrupp. Jessica klarade sin sjukdomsperiod genom att prata, gråta, skratta och träna. Båda berättar om att de lärt sig att alltmer leva i nuet.

gabor

« Ska bara … »

Oktober innebär Rosa Bandet-kampanj. Årets

OMSLAGSFOTO Jennifer Nemie

band har ett budskap i blindskrift. Där står ”ska bara”. Det är Alfons Åberg-citatet som uppmanar oss att undersöka brösten nu och inte sedan som så lätt blir till aldrig.

RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. BLI STÖDMEDLEM – AVGIFT PER ÅR 18 – 65 år: 200 kr Under 18 år/över 65 år: 100 kr Organisationer och företag: 1 000 kr Enstaka exemplar: 45 kr, inklusive porto

Cancerfondens generalsekreterare har tagit en tur till

soliga Ulricehamn och möter medlemmar och insamlare från förra årets Rosa Bandet-kampanj.

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering och opinionsbildning.

Pappa Jan Theorin varnar för alternativmedicin utan

verkan. Dottern Lotta ville inte förlora brösten, men förlorade sitt liv.

CANCERFONDEN, 101 55 Stockholm Telefon 020-59 59 59. Fax 08-677 10 01 Besöksadress: David Bagares gata 5 Webbplats: cancerfonden.se

FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informationsoch stödlinje Telefon 020-59 59 59, mån – fre 9 – 13.00 infostodlinjen@cancerfonden.se

Foto Melker Dahlstrand

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring Cancerfonden 020-59 59 59 Mån – fre 8 – 21, lö 8 – 14

Tyck till! Vad saknar du i Rädda Livet? Vad vill du läsa mer om? Hör av dig och berätta! marita.onneby@cancerfonden.se

nr 3 2009

Rädda Livet 3/2009 6 Mustaschmingel om prostatacancer Det var bara Gert som förlorade – 2 kilo i vikt.

8 Barnen symboliserar livet Födde tvillingar efter bröstcanceroperation.

«… en del av de patienter som blivit sterila vågar inte tänka på att de har en livshotande sjukdom.» sidan 17

11 Nya rön om hjärntumörer Viktig kunskap om hur gliom uppkommer.

14 DNA programmerar celler En programmeringsmiss kan skapa cancer.

17 Infertilitet en dubbel sorg Det är tillåtet att förbanna livet. 19 Färre får cancer i äggstockarna Att bli gammal utgör en risk.

26 «Ska bara» i blindskrift på rosa bandet Att undersöka brösten är som att läsa med fingrarna.

30 Att få ett cancerbesked Jessica och Rolf hanterade detta olika.

36 Friskförklarad efter alternativmedicin Ett halvår senare avled hon i bröstcancer.

11 nr 3 2009

39 Forskningsgåva i stället för julkort ”Bättre att lägga pengarna på något mer väsentligt.”

Gynca

L e ve kronr med canceisk r

f책r e

ncer

tt ansikte

Brottmålsadvokaten Louise Bjurwills liv har präglats av vinster i karriären. Samtidigt har hon kämpat mot återkommande äggstockscancer som inneburit operationer och många behandlingar. TEXT GABRIELLA GRÜNWALD FOTO JENNIFER NEMIE

et som är speciellt med mig är att jag lever med kronisk cancer. Och med det är det oundvikligt att kroppen tar stryk och immunförsvaret blir försämrat. Det är så att säga förutbestämt, ler Louise. Tarmvred är ju en vanlig följd för oss med äggstockscancer. Eller som min propp i benet som jag bråkat med ett tag nu. Men Louise vill ändå betona att man som cancerpatient inte bara är sjuk. Hon omvittnar en inneboende kraft och livsglädje. Med glimten i ögat och med en skärpa som lyser stiger en flicksöt kvinna på 55 år fram ur skuggan av sin gyncancer. – Jag älskar ju livet! Så det handlar om att anpassa sig till det här. Men det gör mig irriterad om jag inte kan dansa och röra mig till musik, skrattar hon. Eller får åka långfärdsskridskor. Men detta hänger ju inte så mycket ihop med min cancer, utan snarare med proppen i benet.

Louise Bjurwill Brottmålsadvokat, ställföre trädare för barn, offentlig försvarare. Ålder: 55 år Familj: Har fem vuxna gudbarn samt syskonbarn, styvbarn plus deras barn. Bor: I lägenhet på Södermalm i Stockholm. nr 3 2009

Enligt Louise är gyncancer en extra problematisk sjukdom då den fortfarande är omgärdad av skam och obehag. Hon vill därför ge den ett ansikte. – Det finns också fördomar att gyncancer skulle komma från promiskuöst leverne; det blir tabu att prata om det då sexlivet hamnar i fokus. Efter mitt sommarprogram i Sveriges Radio för några år sedan ringde så många gyncancerpatienter, men också sjuksköterskor, och tackade mig för att jag berättade om allt detta så osentimentalt. Louise menar också att en stor del av kvinnligheten sitter i äggstockar och livmoder, och när man som hon blivit av med detta kommer frågor som handlar om vem man då blir som kvinna i det sammanhanget? Även sexlivet påverkas.

– Jag hade ju kvar min livmoder länge, men jag kände stor skillnad både mentalt och fysiskt när den försvann. Rent sexuellt är det inte samma intensiva känsla som tidigare, men jag hade sex ändå med min före detta make. Och nu har jag egensex, och det är trevligt! För behoven slocknar ju inte bara! Louise har tagit sig igenom omfattande behandlingar mot cancer tre gånger, och det har gått cirka tio år mellan gångerna. Hon har haft turen att hennes äggstockscancer stannat i tid och inte spridit sig. Första gången hon fick cancer bodde hon i Västindien tillsammans med sin dåvarande sambo Philip, i början av 80-talet, inte 30 år fyllda. Och hon fick två trauman i ett att förhålla sig till. Louise fick handskas med dubbel sorg då hon samtidigt fick domen om att inte kunna få egna barn. – Självklart är det hemskt att som ung drabbas av barnlöshet från en dag till en annan i princip, säger Louise. Och jag har alltid varit väldigt barnkär. Men vill man leva med barn, eller ha barn, så finns det ju ett överflöd av barn! I det här livet så blev det inga egna barn för mig, men jag har gudbarn, syskonbarn och tre underbara styvbarn som jag älskar. Där finns en djup kärlek. Jag har varit nära dem och fått se dem blomstra. Jag har faktiskt det bästa av två världar. Jag får ta russinen ur kakan! Hennes arbete som advokat har betytt mycket för att klara sorgen och smärtan som hon upplevt under åren. Här har hon samlat kraft och fått energi. Louise förklarar att mycket av den livskraft hon äger kommer från det rika och spännande liv som hon

haft. Hon känner sig privilegierad av alla upplevelser hon fått genom resor runt om i världen. – Jag är samtidigt så tacksam över att läkarvetenskapen kommit så långt, säger Louise Bjurwill. Människor kan leva med kronisk cancer i dag och ändå dö av ålderdom.

Tips Lyssna på kroppens signaler! Var en besvärlig patient och ta för dig i vården! Ta gärna med en vän som kan vara ditt andra öra när du går på läkarbesök.

Erik Wahlberg och Henrik Stenlund, Strix.

Skriv ned dina frågor innan! Och är du i kontakt med många olika läkare och avdelningar, skicka kopior till de andra doktorerna så att de håller sig uppdaterade! Ge efter för smärtlindring och ta emot medicin. Du behöver inte bli knarkare för att du underlättar Läs mer: ca ncer svår smärta! Ta på allvar att inte f onden.s e lida och ha ont!

Fredrik Söderhielm, Non smoking generation och Pärnilla Zigher, Cancerfonden.

Njut av vardagen! Det är inte farligt att ha lite tråkigt ibland, att till och med uppleva en gnutta tristess. Njut av småsaker och var närvarande! Se till att ha fasta rutiner med sömn och mat – du mår bättre! Unna dig själv saker! Besök ett spa, boka in lite massage!

ursDunia Olanderson, Res erg, mb Bro na An och k ban Cancerfonden.

nr 3 2009

Christina Norlin

och Anitha Flink

Lars-Joakim Lundqvist (M) och Bengt Holgersson, styrelse ordförande i Cancerfonden.

, MTG TV.

Gert Fylking och Robert Aschberg berättar för intresserade gäster.

den, Fredrik Dan Tavares, Cancer fon ng generation, Söderhielm, Non smoki styrel se on, och Bengt Holgerss n. nde rfo nce ordför ande i Ca

Britta Hedefalk, Cancerfonden, Evert Karlsson, Prostatacancer förbundet och Gert Fylking.

Mustaschmingel

efter långpromenaden

Morgan R oos, C ance r fonden och Patrik Myr bäck , E xpressen .

rio land, C ap Karin Leif nk , ri b d Li eth och Elisab mmet. Radiumhe

Maria Prigorowsky, Cancerfonden och cancerforskare Ingrid Hedenfalk. nr 3 2009

Robert Aschberg har kört båt sträckan Ystad – Haparanda. Det tog 15 timmar och 26 minuter. I våras ville han ta reda på hur lång tid det skulle ta att gå. Han ringde Gert Fylking som knallade med.

Det tog 100 dagar, och gav miljoner till forskningen om prostatacancer. Målgång har firats på Cancerfonden med doftande, röda jordgubbar.

Många minglare lyssnade på herrar Aschberg och Fylking som berättade om promenaden i Mustaschkampens regi längst kustvägarna på den ostliga delen av Sverige. De har haft sällskap av såväl rullstolsburna som militärer, av mc-gäng som sedan länge passerat bäst före-datum, av skolbarn och prostatacancerpatienter. De har lyfts i grävskopa, mött älg, vild-

svin, pom pom-flickor, Lill-Babs och kommunanställda. – Det som tog mig mest var att fruarna berättade om hur knäppa deras män blivit efter sitt cancerbesked. De hade blivit personlighetsförändrade, sade Robert Aschberg. Gert Fylking tog med sig kunskapen om att sjukdomen inte bara drabbar patienten utan hela hans familj och vänkrets. – Ett stort dilemma är också överbehandlingen och att man inte har facit förrän männen dött. Det är tragiskt. Det har jag gått och grubblat på, sade Gert Fylking. De garanterade att de gått hela sträckan, inte haft skoskav, men varit med och bidragit till de drygt 8 miljoner kronor som kampanjen givit. Pengar har strömmat till i kuvert eller som osorterade sedelbuntar. Den enda som gått back under vandringen är Gert Fylking. Han förlorade 2 kilo i vikt. FOTO ÅKE ERICSON

Anneli Olsson var 36 år och ensamstående mamma till två barn när hon plötsligt upptäckte en mandelstor knöl i bröstet. Med beskedet om bröstcancer trodde hon att livet var slut. Sex år senare har hon besegrat cancern, träffat en ny man och mot alla odds blivit mamma till ett tvillingpar. TEXT EVA NORDIN FOTO MAGNUS GOTANDER

Brö cancset r

Barnen blev en symbol för livet

är Anneli fick diagnosen hormonberoende bröstcancer 2002, valde hon att operera bort sitt ena bröst. Hon ville ta varje chans att överleva och tanken på att cancerceller kunde ha spridit sig gjorde att hon fattade beslutet att ta bort hela sitt vänstra bröst. Hon slapp cytostatika behandling, men så snart operationen var gjord påbörjade hon en flera år lång antiöstrogenbehandling för att minska risken för återfall; en hormonberoende tumör kan inte växa utan tillgång till östrogen.

Chansen att Anneli i det här läget skulle

kunna bli gravid bedömdes vara obefintlig. Men ibland överträffar det obegripliga verkligheten. Vid fyllda 41 kunde hon inte i sin vildaste fantasi föreställa sig att hon skulle kunna bli mamma igen. Graviditetsbeskedet kom därför som en total överraskning. Läkarna reagerade med förvåning. Det gjorde även Anneli. – Det känns verkligen som ett mirakel. Jag hade just träffat Kais och blivit kär. Men jag berättade för honom att vi inte

kunde få barn tillsammans. Trots att han själv inte hade egna barn valde han att leva med mig och mina tonårsbarn. Vi gifte oss och bara fem dagar efter att jag hade slutat med antiöstrogentabletterna blev jag gravid. Vi blev lika chockade båda två, säger Anneli. Drygt två och ett halvt år har gått sedan hon och Kais fick beskedet att de skulle bli föräldrar. Efter att den första glädjeyran hade lagt sig kom nästa överraskning: de skulle bli tvillingföräldrar. Anneli skakar leende på huvudet. Efter en 40 veckor lång graviditet föddes Hakim och Nadia i oktober 2007. – Jag hade läst att tvillingar brukade komma tidigare än beräknat, så i åtta veckor före utsatt tid var jag beredd med min väska. Men det blev en helt normal graviditet och förlossning. Hon försökte till en början amma barnen med sitt ena bröst, men det blev alltför stressigt och efter ett par veckor började Anneli med flaska i stället. För fyra år sedan genomgick hon rekonstruktiv bröstkirurgi; hud, fett och muskler transplanterades från magen för att åter-

skapa ett nytt bröst. Anneli är både stolt och tacksam över att operationen blev så lyckad. – Det syns knappt att det är ett konstgjort bröst, och min mage är jättefin utan varken bristningar eller några fula ärr. Kirurgerna konstruerade till och med en ny navel, det är helt fantastiskt, säger Anneli som i dag känner stor tacksamhet för livet. Hon tar inte längre någonting för givet. – Jag uppskattar livet så mycket mer i dag och jag vill göra det jag kan för att minska risken för återfall. I dag är jag mycket mer noga med hur jag lever och vad jag stoppar i mig. Varje dag tar jag en långpromenad och sedan i somras är jag med i Viktväktarna, på några månader har jag tappat 15 kilo. I så här bra form har jag inte varit på många år. Till hösten ska Kais vara föräldraledig och

Anneli ska börja arbeta igen. – Fortfarande kan jag förundras över hur otroligt nyckfullt livet är och hur viktigt det är att uppskatta de små sakerna. När jag ibland tittar på Hakim och Nadia kan jag känna en otrolig lycka och värme. Barnen är verkligen en symbol för livet, säger Anneli Olsson. nr 3 2009

Tala med någon som förstår För bara några år sedan var hon fast övertygad om att livet var slut och hon brottades med en existentiell sorg och smärta. Hennes största rädsla var att barnen skulle förlora sin mamma. Anneli drömde starka mardrömmar och led av svår ångest; hur skulle hon hinna med allt hon ville och vem skulle ta hand om barnen när hon var borta? Anneli hade själv förlorat en förälder i cancer. Hon var 26 år när hennes mamma dog av en

nr 3 2009

hjärntumör och för Anneli var cancer så starkt förknippat med döden. För att få stöd i sin förtvivlan vände hon sig till cancerföreningen Johanna i Göteborg. Där fick hon prata med andra kvinnor med starka berättelser som överlevt. – Det har verkligen varit ett stort stöd. Jag lärde mig att det inte går att jämföra sin sjukdom och att vi drabbas väldigt olika. Jag träffade en kvinna som också blivit mamma och som överlevt sin bröstcancer, trots att den hade spridit sig. För mig var spridning detsamma som en dödsdom, men det är det inte och det var väldigt skönt att få veta. Cancerföreningen Johanna erbjöd också psykologiskt stöd både till mig och mina barn, säger Anneli. På webbplatsen www.bro.se hittar du den patientförening som finns nära din bostadsort.

EU godkänner läkemedel

371 miljoner kronor

EU har nu godkänt cancerläkemedlet Glivec för patienter med magtumörer. Av 700 patienter som behandlats med Glivec slapp 98 procent återfall efter ett år. Källa: The Lancet

Så mycket delade Cancer fonden ut till forskning under 2009. Det är rekord och en ökning med 11 procent från 2008.

Glöm inte syskonen När ett barn får cancer foku

seras familjens och övriga omgivningens reaktioner och omsorger självklart på det sjuka barnet. Syskon i familjen blir ofta bortglömda. I en avhandling från Sahlgrenska akademin visas att det är viktigt för föräldrar och vårdpersonal att hela tiden informera syskonen om sjukdomen och behandlingen. Syskonen kan också behöva särskilt samtalsstöd.

Risk med rött hår och fräknar Gener som är kopplade till rödhårighet och fräknighet ger kraftigt ökad risk för malignt melanom, enligt internationell studie som gjorts på 10 000 personer. Den som har många födelse märken löper också ökad risk att utveckla hudcancer. Nu ska forskarna gå vidare och hoppas kunna knyta ihop livsstilsfaktorer med genetisk information. Då kan man få ytterligare kunskap om hur melanom uppstår.

020-59 59 59 är telefonnumret till Cancerfondens informationsoch stödlinje. Dit kan du ringa gratis måndag-fredag kl 9-13. Du kan också mejla dina frågor om cancer till infostodlinjen@cancerfonden.se eller posta till Cancerfondens informationsoch stödlinje, 101 55 Stockholm.

God livskvalitet trots cancer Att få cancer i tonåren är ett trauma, men många av dem som besegrar sjukdomen blir psykiskt starka personer. Arton månader efter diagnosen har tre av fyra tonåriga cancerpatienter god eller utmärkt livskvalitet. Detta visar en studie som gjorts vid de barnonkologiska klinikerna i Uppsala, Umeå och Lund. Bäst mår de ungdomar som insjuknat tidigt i tonåren, pojkarna mår överlag bättre än flickorna. Forskarna kommer nu att följa ungdomarna under minst tio års tid för att studera hur deras liv utvecklas i psykologiskt avseende.

«Att undersöka brösten är som att läsa med fingrarna, därav blindskriften ...» Gert Wingårdh, designer av årets rosa band.

Pris till Lotta Gray Lotta Gray fick i maj ett pris

av Riksförbundet för mag- och tarmsjuka för sin blogg www. vimmelmamman.blogg.se Ur juryns motivering kan man läsa: ”Lotta har gett tarmcancer ett ansikte, hon berättar hur det är att vara inne i vårdkarusellen /…/ lyfter upp sjukdomen för allmänheten på ett rakt, känslomässigt och informerande

sätt. Hon har ökat förståelsen för sjukdomen.” Årets prissumma på 10 000 kronor delar hon med Haile Mahteme, överläkare vid kirurgiska kliniken på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under 2009 skriver Lotta Gray krönikor i Rädda Livet. I detta nummer sidan 29.

nr 3 2009

87,8% av alla kvinnor i Sverige som får bröstcancer överlever sin sjukdom minst fem år. Det innebär att Sverige ligger i topp i Europa.

306 655 gav bidrag Mer än 300 000 svenskar stödde Cancerfonden under 2008. De givare som ger mest är de äldre.

Ingefära mot illamående Vanlig ingefära har positiv effekt för patienter som mår illa av cytostatikabehandling visar en amerikansk studie. Där vanliga läkemedel inte hjälper kan alltså vår välkända krydda ge lindring!

Utredning om grovt bedrägeri Sedan juni utreder polis och åklagare misstankar om grov trolöshet mot huvudman och grovt bedrägeri gentemot Röda Korset och Cancerfonden. Brottsmisstankarna rör förskingring av pengar. Den brottsmisstänkte var anställd på Cancerfonden mellan 1997 och 2004. Åtal kommer att väckas i slutet av september.

ansökt om kvarstad på samma belopp för Cancerfondens räkning. Det innebär att åklagaren säkrar beloppet hos den misstänkte om han döms. – Vår förhoppning är att alla pengar som kan ha förskingrats kommer tillbaka till vår verksamhet, säger Marie Hammargren, Cancerfondens kommunikationschef. Cancerfonden har tidigare inte

I den utredning som pågår

har Cancerfonden yrkat på skadestånd mot den brottsmisstänkte på närmare 1,6 miljoner kronor. Åklagaren har även

haft någon brottsmisstanke mot den före detta medarbetaren. Polisens utredning ska ge svar på om något brott begåtts, och i så fall, hur det gått till.

– Det här är ingen lätt situation för oss på Cancerfonden, säger Marie Hammargren. Vi har blivit lurade av en tidigare anställd och känner oss besvikna på samma sätt som många av våra medlemmar och givare. Det enda Marie vi kan göra Hammargren för att behålla förtroendet hos alla är att så öppet som möjligt svara på de frågor som vi får samt prioritera att hjälpa till i den pågående polisutredningen.

Ring mellan 9 och 13 Foto Karl gabor

Numera svarar sjuksköterskor

och sjukgymnast med onkologisk vidareutbildning i Cancerfondens informationsoch stödlinjes telefon mellan klockan 9 och 13 varje vardag. Har du frågor andra tider på

dygnet kan du mejla på adress infostodlinjen@cancerfonden.se Svar kommer inom två arbetsdagar; oftast snabbare. På Cancerfondens webbplats cancerfonden.se finns mycket information om cancersjukdomar och behandlingar. – Dessutom jobbar vi hela tiden med förbättringar av verksamheten för att människor ska få svar på sina frågor, säger nr 3 2009

Sanna Wärn, specialistsjuksköterska i cancervård. Vill du komma i kontakt med närstående eller patienter

kan du besöka och chatta på ett diskussionsforum. Internetadressen är cancerfonden.se/ forum

Brachyterapi mot ändtarms cancer Akademiska sjukhuset i Uppsala har blivit först i Sverige med att introducera brachyterapi vid ändtarmscancer. Brachyterapi innebär strålning som ges via ett böjbart instrument som förs in i tarmen när patienten sitter i en gynekologstol. Metoden har med framgång använts i Kanada i mer än 20 år, och passar speciellt bra för patienter med inte alltför långt framskriden cancer.

Nya rön om hjärntumörer Forskare vid Umeå universitet har i ett stort internationellt samarbete undersökt 4 500 patienter med gliom, en allvarlig form av hjärntumör. Forskarna har kunnat identifiera fem genanlag som medför ökad risk för gliom. Gliom kan alltså vara ärftligt. – Man kan ännu inte testa sig för att se om man har anlagen, men vår forskning har givit ny och viktig kunskap om mekanismen för glioms uppkomst, säger Beatrice Malmer, docent vid Umeå universitet. – Vi vill nu forska vidare för att förstå exakt vilka gener som styr uppkomsten av gliom och kanske kunna behandla tumörerna bättre. Vi vill också se om man kan undvika miljöfaktorer som samverkar med generna.

Cancerrisk för servitörer

Högt blodsocker en riskfaktor Högt blodsocker är en riskfaktor för alla typer av cancer, men framför allt för cancer i bukspottkörteln, levern, gallblåsan och urinblåsan. Sambandet mellan blodsocker och cancer är också tydligare för kvinnor än för män.

Vilket jobb du har kan påverka din risk att få cancer. I en stor nordisk studie visar det sig att manliga servitörer har högst risk, framför allt för lungcancer. Rökning och konsumtion av alkohol är riskfaktorer i restaurangmiljön. Lägst cancerrisk har trädgårdsarbetare, fiskare, skogsarbetare och bönder.

Gynsam välkomnar nya medlemmar

Läs mer om gyncancer på temasidorna

Gynsam är Gyncancerföreningarnas nationella samarbetsorganisation. Den stödjer kvinnor med gynekologisk cancer och deras anhöriga genom bland annat stödpersonsverksamhet.

16-21

Alla stödpersoner har själva haft gynekologisk cancer eller är närstående. De har moralisk tystnadsplikt och hänvisar till sjukvårdspersonal i medicinska frågor. De är utbildade för sin uppgift. Du möter dem på deras hemtelefoner via Gynsams webbplats www.gynsam.se Åtta lokala medlemsföreningar

Kontakta dem gärna för medlemskap. Du hittar kontaktuppgifter på Gynsams webbplats www.gynsam.se. Finns inte någon lokal före ning kan man bli direktmedlem i Gynsam. Gynsam – kämpande 10-åring

2010 fyller organisationen tio år. Gynsam arrangerar under våren 2010 ett seminarium i samarbete med Cancerfonden med temat gynekologisk cancer. – Syftet med mötet är att synliggöra de gynekologiska cancerdiagnoserna för våra beslutsfattare, säger Margaretha Sundsten, Gynsams ordförande. Cancerfondsrapporten 2009 speglade de olika diagnoserna. Gynsam vill nu ha svar från landets beslutsfattare vad

Enkät: Diana Abelin (text), Madeleine Bjuvman (foto)

Frågor på stan

En jubileumsmuffin till Gynsam som fyller tio år.

rapporten har lett till. Har den gynekologiska cancervården förbättrats eller kommer den att förbättras inom en snar framtid? Knyck idéer på NYCK

Nätverket för yngre cancerdiagnostiserade kvinnor, nyck, fungerar företrädesvis som ett forum för diskussion mellan yngre kvinnor som har eller har haft cancer. Där kan du få idéer från kontakter bland kvinnor med samma sjukdomserfarenheter. Du hittar forumet på webbplatsen.

Tre önskningar Vad önskar ni er för kvinnor med

gynekologisk cancer och deras närstående? Frågan har ställts av Rädda Livet till ordförandena Margaretha Sundsten och Birgit Feychting från Gyncancerföreningarnas Nationella Samarbetsorganisation, Gynsam, respektive GynCancerFöreningen GCF Stockholm. Tillräckliga resurser måste tillförsäkras cancervården regionalt och nationellt. – Stockholms läns landstings besparingskrav går ut över kvaliteten, kontinuiteten och helhetssynen vad gäller vård och omvårdnad av patient med gynekologisk cancersjukdom, säger Birgit Feychting. Därutöver innebär besparingskraven ovärdiga arbetsvillkor för personalen inom den gynonkologiska vården i Stockholms läns landsting. Personalflykt, indrag na tjänster och obesatta vakanta tjänster är helt ohållbart! Optimal cancervård på lika villkor i hela landet! Detta förutsätter regionala centra med samlad personell, operativ och onkologisk kompetens och centraliserad gyncancerkirurgi. Mer forskning inom gynekologisk onkologi! Tillgång till rehabilitering för alla kvinnor med gynekologisk cancer under sjukdomens olika stadier.

1. Känner du till vilken cancerform som uppmärksammas i oktober, bland annat med en stor gala? 2. Vad tycker du om kampanjen?

Ida Hilander, 25, Stockholm

1. Jag tror att det är bröstcancer. Jag har för mig att det är i oktober som det rosa bandet börjar synas. 2. Bra, eftersom den har så stort genomslag.

Karoline, 30, Linköping

Martin Säll, 23, Kalmar

1. Nej, det har jag dessvärre inte.

1. Det brukar vara bröstc ancer och i samband med detta syns de rosa banden överallt i staden.

2. Kampanjen har jag missat.

2. Kampanjen kämpar för/ stödjer en god sak. nr 3 2009

HPV-vaccin effektivt för äldre Vaccin mot HPV-virus, ett virus som kan orsaka liv moderhalscancer, har hittills rekommenderats för unga flickor före sexdebuten. Men en stor studie från Cancer institutet i Colombia visar

att vaccinet också har effekt på kvinnor i åldrarna 24 till 45 år. Bara fyra kvinnor av 1 911 som vaccinerades blev sjuka, jämfört med 41 i en lika stor kontrollgrupp.

med vaccin 4 av 1911

utan vaccin 41 av 1911

Ny tidning om hälsa Läkartidningen Förlag kommer ut med sitt första nummer av Hälsa&Vetenskap i oktober. Tidningen ska presentera medicinska nyheter och rön. Mycket är hämtat ur Läkartidningen, men i en populärvetenskaplig skrud. Fasta spalter som Fråga experterna, Vad ska man tro, Medicinska myter kommer att återkomma.

Intresset för den egna hälsan

har kanske aldrig varit större och aldrig har vi haft så många tidningar i ämnet. Behövs en till? – Läkartidningen innehåller stora mängder kunskap som förtjänar att spridas utanför läkarkåren. Så svaret på frågan blir: ja, det behövs en hälsotidning till. En som tar läsarna på allvar och som berättar sakligt om de sjukdomar som hotar oss och vad vi kan göra för att hålla dem på avstånd, säger Jonas Hultkvist, ansvarig utgivare. Tidningen ska finnas i väntrum

och entréer i de stora sjukhusen i landet. Det första numret är gratis, men förhoppningen är en prenumererad upplaga med fyra nummer under kommande år.

Psykolog ens spalt

Inte råd att vara utan er Jag är ingen vän av procentsiffror – det är lätt att luras av dem. Men nu måste jag i alla fall få citera några. Det gäller den så kallade justerade 10-årsöverlevnaden för människor som har drabbats av cancersjukdom – en svepande siffra som gäller människor med alla cancerdiagnoser – som enligt Cancerfonden numera är mellan 60 och 64 procent. Det är en siffra som har stigit mycket bara under de 15 år som jag har varit verksam inom onkologin, och den kommer förhoppningsvis att fortsätta stiga. Allt fler lever alltså längre med en cancer diagnos. Det innebär att vi – då menar jag främst våra landsting och kommuner – behöver satsa på att rehabilitera dem som har drabbats av cancer. Rehabilitering behöver vara en del av cancerpatientens vård från det han eller hon får sin diagnos. Så är det tyvärr inte i dag. Vi som arbetar med onkologisk rehabilitering och psykosocial onkologi gör vårt bästa för att räcka till och har kommit en bit på vägen, förstås. Men vi har fortfarande långt kvar. Betänk att omkring var tredje svensk någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer – det är många människor vi talar om. Varför behöver vi satsa på rehabilitering? Natur-

Hitta cancer i urinprov Exosomer är mikroskopiska

”blåsor” som finns i urinen. Forskare vid Umeå universitet har, i samarbete med forskare i Amsterdam och Boston, funnit att exosomer utsöndras i större mängder av vissa cancerceller, till exempel vid prostatacancer. Man hoppas nu att analysen av antalet exosomer i urinprov ska förenkla för läkarna att se om en man har en prostatatumör.

nr 3 2009

Kostnads effektiva läkemedel Vårdkostnaderna för att

behandla ett återfall i bröst cancer är cirka 100 000 kr, visar en studie från Akademiska sjukhuset i Uppsala. Men återfall kan i många fall förhindras med förebyggande läkemedel. Kostnaderna för dessa läkemedel uppgår till ungefär en tredjedel av vårdkostnaderna. Det blir alltså en besparing för både patienten och samhället med förebyggande behandling.

ligtvis för att man som cancerdrabbad ska erbjudas en fullgod vård, vilket självklart inbegriper rehabilitering. Men ytterst för att vi behöver dem som lever med och efter cancer i samhället och på våra arbetsplatser – vi har, mänskligt och krasst ekonomiskt, inte råd att vara utan dem. Så enkelt är det.

Maria Hellbom Psykolog och chef för den psykosociala enheten vid onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund. Ålder: 42 år Bor: I centrala Malmö Familj: Gift med Per och de har sonen Axel, 11 år.

– När vi i tumörceller ser att de har fel epigenetiskt tillstånd kan kunskapen användas för diagnos, säger Karl Ekwall.

g Nedslaari forsken värld

DNA programmerar celler När en tumörcell börjar dela sig ohämmat i kroppen beror det på att den programmerat fel DNA. Inom forskningsområdet epigenetik försöker forskarna förstå hur detta hänger ihop. På sikt kan kunskapen leda till nya cancerbehandlingar. TEXT JENS EKELUND FOTO MAGNUS LIAM

Tre frågor Karl Ekwall är professor i molekylärbiologi vid Södertörns högskola samt professor i medicinsk genetik med inriktning på epigenetik vid Karolinska Institutet i Huddinge. Han är verksam som forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära. Ålder: 43 år Bor: Huddinge Familj: Fru Åsa och tre barn 13, 15 och 17 år.

rofessor Karl Ekwall förklarar varför det är så viktigt med grundforskning inom epigenetik. Sedan drygt tio år forskar han och hans kolleger på hur epigenetik inverkar vid uppkomsten av cancer. Men att förklara vad epigenetik är för något är inte det lättaste. Ytterst förenklat handlar det om forskning kring hur arvsmassan, dna, programmerar cellerna i kroppen. – Mekanismen för hur cellen gör dna:t tillgängligt är viktigt för normal cellutveckling hos en människa. Men i en tumörcell kan det bli fel information som används. Detta gör att den får egenskaper som medför att den delar sig ohämmat. Det är en programmeringsmiss kan man säga. Då har epigene-

tiken gått fel. Därför är det viktigt med grundforskning inom epigenetik, förklarar Karl Ekwall. Forskningen som han bedriver kan komma

att få stor betydelse i framtiden. – När vi i tumörceller ser att de har fel epigenetiskt tillstånd kan kunskapen användas för diagnos. Om man förstår hur de här tillstånden uppkommer och lär sig hur mekanismerna ser ut kan man utveckla nya läkemedel så att celler med ett felaktigt program programmeras om till ett normalt program. Forskarvärlden är överens om att cancer har både genetiska och epigenetiska orsaker. – Vi tror inte att cancer är 100 procent epinr 3 2009

FOTO JOHANN

A ORRE

Resebrev från Amsterdam

Jag forskar på gener – barnen matar getter

genetiskt. Men vi tror att cancer till stor del är en epigenetisk förändring. Därför är det viktigt att skilja på genetiska förändringar och epigenetiska förändringar, betonar Karl Ekwall. – En genetisk förändring är svår att ändra tillbaks. Den informationen är densamma i alla kroppens celler. Men en epigenetisk förändring, som egentligen är en informationshantering som är felaktig, kan man tänka sig att korrigera tillbaka. Bara man förstår hur det fungerar. Fortfarande återstår mycket grundforsk-

ning. Arbetet kan liknas vid att lägga ett stort pussel där forskarna fokuserar på var sin pusselbit och försöker förstå hur den passar ihop med de andra. – Vi förstår egentligen ganska lite hur det fungerar, men vi försöker lägga upp en kunskapsbas kan man säga, som sedan kan användas till nästa steg, vilket i cancer borde vara diagnos och att utveckla nya behandlingar. Grundforskningen är dock både tidskrävande och dyr. Men tack vare ekonomiskt stöd från Cancerfonden under hela tiden har Karl Ekwall kunnat fortsätta. – Det har betytt enormt mycket. Hade vi inte fått de här pengarna hade vi antagligen fått lägga ner projektet, konstaterar han. nr 3 2009

Jag och min familj börjar känna oss som hemma i Amsterdam. Min fru Johanna är föräldraledig och hemma med våra tre barn, tvillingarna Ida och Amanda som är 4 år och lillasyster Elvira. Vi bor i ett litet radhus med tre våningar och en gård på baksidan. Det tar 10 minuter på cykeln att komma

till jobbet på Netherlands Cancer Institute, nki. nki delar byggnader med sjukhuset Antoni van Leeuwenhoek Hospital, avl. Centrumet, nki-avl, är helt dedikerat för cancersjukvård och forskning och grundades för snart 100 år sedan. Forskningsinstitutet är relativt litet med ungefär 550 verksamma forskare och kringpersonal, men nki är ändå ett av de ledande cancerinstituten i Europa. Forskargruppen jag jobbar i leds av doktor Reuven Agami. Gruppens forskning är koncentrerad kring genreglering, det vill säga olika mekanismer som styr hur gener i arvsanlaget aktiveras och hämmas, vilket i sin tur avgör vilka proteiner som tillverkas i cellerna och därigenom cellernas egenskaper. Felaktigt reglerade gener kan leda till olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer.

Tidigare forskning i gruppen har resulterat

i viktiga fynd rörande genreglering i bröstcancer, testikelcancer och tjocktarmscancer. Mitt arbete här är fokuserat på genre glering i lungcancer, och mer specifikt på faktorer som styr spridning, metastasering, av lungcancer och faktorer som styr tumörcellers känslighet för speciella läkemedel – tyrosinkinasinhibitorer. I veckorna när jag jobbar brukar Johanna

göra olika utflykter med barnen. Det populäraste utflyktsmålet är Vondelpark med sina kaféer och lekplatser. Amsterdamskogen är ett annan fin och barnvänlig plats. Det är ett stort friluftsområde dit många Amsterdambor åker på helgerna för att promenera, rida eller paddla kajak. Där finns dessutom en getfarm som barnen uppskattar mycket eftersom de får flaskmata killingar och äta glass gjord på getmjölk. På helgerna när även jag får vara turist brukar vi göra lite längre utflykter, ibland till den stora sandstranden vid Zandvoort. Men när jag skrivit det här är det åter måndag och jag ser fram emot att komma till jobbet för att påbörja nya experiment.

Lukas Orre Cancerfonden finansierar lungcancerforskare Lukas Orres postdoktorstjänst (tjänst efter disputation) i Nederländerna. Han är 33 år och bor nu med familjen i Amsterdam. Lukas Orre skriver resebrev i Rädda Livet.

Tema: Gyncancer Medicinsk benämning: Cervixcancer. Antal fall per år: Cirka 450. Har minskat med hälften sedan 1970-talet som ett resultat av den nationella satsningen på gynekologisk cellprovskontroll. Medianålder: Cirka 50 år, med en stor åldersspridning. Relativ 5-årsöverlevnad: Cirka 70 procent. Riskfaktorer: HPV (humant papillomvirus) är en avgörande uppkomstfaktor. Smittan överförs vid sexuella kontakter. Diagnos: Genom cellprov från livmoderhalsen. Om man hittar cellförändringar bekräftas diagnosen genom undersökning av ett vävnadsprov. Behandling: Ofta kirurgi, ibland även strålbehandling och cytostatika. Prognos: När cancern upptäcks tidigt är prognosen till bot god.

Vulva- och vaginalcancer Antal fall per år: Cirka 200. Medianålder: Cirka 75 år. Relativ 5-årsöverlevnad: Drygt 50 procent.

Gynekologisk cancer

– cancer i kvinnans inre rum Gynekologisk cancer är ett sammanfattande begrepp för cancer i de kvinnliga könsorganen, det vill säga livmoder, äggstockar och de yttre könsorganen. Sammanlagt drabbas nära 2 900 kvinnor varje år i Sverige. Trots detta har diagnosgruppen delvis kommit att stå i bakgrunden inom den svenska cancersjukvården. Vart tjugonde cancerfall i den svenska befolkningen är någon form av gynekologisk cancer. 2007 dog 1 246 kvinnor på grund av maligna tumörer i de kvinnliga könsorganen. Livmoderhalscancer har fått en viss särställ-

ning, eftersom den aktualiseras varje gång en kvinna kallas till gynekologisk cellprovskontroll. Medierna har riktat stort intresse mot de nya ”cancervaccinerna” mot livmoderhalscancer. I detta temanummer om gynekologisk cancer uppmärksammas främst äggstockscancer och livmoderkroppscancer. Äggstockscancer ger diffusa symtom och upptäcks ofta sent. Detta innebär att endast

en av tre kan botas. Däremot kan allt fler leva vidare i flera år med hjälp av modern behandling. Många kvinnor mår så pass bra att de, under långa perioder, orkar sköta sitt arbete och ha en aktiv fritid. Livmoderkroppscancer ger sig vanligen tillkänna på ett tidigt stadium och kan i de flesta fall botas genom kirurgi, ibland även kompletterat med strålbehandling. Precis som äggstockscancer är det en sjukdom som främst drabbar kvinnor som har passerat klimakteriet. Livmoderhalscancer orsakas av ett virus (humant papillomvirus, hpv) som överförs vid sexuell kontakt. Cancer i slida och blygdläppar är mycket ovanligt och drabbar cirka 200 kvinnor per år, de flesta av dem äldre.

Riskfaktorer: Samband finns med HPVinfektion. Diagnos: Gynekologisk undersökning och vävnadsprov. Behandling: Kirurgi eller strålbehandling.

Äggledare Livmoderkropp Äggstock Livmoderhåla

Prognos: Relativt god. Livmoderhals

Övrig gynekologisk cancer I denna grupp finns cancer i äggledare (tubarcancer), sarkom och ”speciella äggstockstumörer”, det vill säga granulosa cellstumörer, teratom, dysgerminom, endodermala sinustumörer med flera. De tre sistnämnda drabbar framför allt tonåringar eller 20-åringar och har mycket god prognos; 90-95 procent av patienterna botas. Alla dessa är helt utan samband med HPV, humant papillomvirusinfektion.

Slida

De gynekologiska organen Livmodern är liten och päronformad. Hos fertila kvinnor väger den 70–80 gram. Är stor som en tumme efter klimakteriet. Den är belägen mellan urinrör/urinblåsa och ändtarm.

Dess väggar är några centimeter tjocka och består av glatt muskulatur. På insidan finns ett hålrum som bekläds av en slemhinna av varierande tjocklek. Inför men-

struationen är slemhinnan tjock och blodkärlsrik, beredd att ta emot ett befruktat ägg. Slemhinnan, som också kallas endometriet, blir tunnare efter klimakteriet. nr 3 2009

Illustration: Roland Klang

Livmoderhalscancer

Tema: Gyncancer

Infertilitet en dubbel sorg Infertilitet är för många ett stort trauma i livet. Livet blev inte som man tänkt sig. När det dessutom är på grund av cancer kan det kännas oerhört bittert. Risken för tidsbegränsad eller bestående ofruktsamhet hänger samman med vad det är för cancerform man har och vilken behandling man får. Kvinnor som får livmoder och äggstockar bortopererade kan inte bli gravida. Cytostatikabehandling kan också leda till sterilitet under kortare eller längre tid. I vissa fall blir steriliteten bestående. Strålbehandling vid gynekologisk cancer leder alltid till sterilitet. Karin Bergmark är överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och specialist inom området gynekologisk onkologi. Hennes patienter blir ofta sterila; de kan inte föda barn. Detta är för många av dessa kvinnor den första och största sorgen. Det är den dominerande känslan. I början. – Jag har all respekt för en stor sorg, men en del av de patienter som blivit sterila vågar inte tänka på att de har en livshotande sjukdom. Att man kanske dör går inte att tala om just då. Därför kan det kännas mer

Råd vid beskedet om sterilitet Tillåt dig att sörja, att vara arg, att förbanna livet. Ta inte åt dig av vad andra säger.

Överläkare Karin Bergmark säger att när livmodern opereras bort eller blir påverkad vid en cancer behandling berättar kvinnor om att ett kärt organ fattas dem.

hanterbart att oroa sig för sin infertilitet. För de allra flesta är detta ett stort trauma. – Sedan kan det följa en period när man har en känsla av att allt inte ska gå bra eller att man ska få återfall. Då oroar man sig för det. Och efter ytterligare tid kanske man vågar tro på ett fortsatt liv. Då kan sorgen över att inte få barn återkomma. Livmodern är en symbol för livet. Om den

opereras bort eller blir påverkad vid en cancerbehandling fattas ett kärt organ. Det

kan gälla kvinnor i alla åldrar. Även de som är klara med barnafödandet, de som fött alla barn de har tänkt sig. De kan ha svårt att förlika sig med att nu blir det inga fler. Att man inte bestämmer själv. – Man kan känna sorg fast man är 60 år! Trots att kvinnan har fattat att hon inte haft möjlighet att föda barn på över 10 år. Man kan sörja ändå; man sörjer den förlorade kvinnligheten, säger Karin Bergmark. TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO KARL GABOR

Östrogenet har huvudrollen Det kvinnliga könshormonet östrogen har

huvudrollen när det gäller möjligheten att bli gravid. Vid såväl äggstockscancer som livmoderkroppscancer opereras äggstockarna bort, vilket påverkar hormonnivåerna och fertiliteten. Ägglossning och hormonproduktion sköts nr 3 2009

av äggstockarna. De stora förändringarna av östrogenproduktionen hänger ihop med dessa. En kvinna i 25-årsåldern får ungefär 90 procent av sitt östrogen från äggstockarna och 10 procent från bland annat binjurar och levern. I klimakteriet har proportionerna omfördelats, liksom hormonnivåerna.

En ung kvinna som får sina äggstockar bortopererade har ungefär 10 procent kvar av östrogenproduktion. Dessa unga kvinnor får dubbelt upp av såväl svettningar som vallningar i sitt tidiga klimakterium. Är man 50 år när äggstockarna opereras bort får man ett häftigare klimakterium än

Tema: Gyncancer om man hade kommit in i sin egen menopaus. Är man 60 eller 70 år när detta sker får många ett nytt klimakterium. Även om menstruationen upphörde vid cirka 50 års ålder är hormonnivån inte nere på 10 procent utan kanske 20. Eventuellt får dessa kvinnor en ny period med värme vallningar och svettningar med mera.

«Vid bestrålning av lymfom, som oftast drabbar yngre kvinnor, går det i många fall att skydda äggstockarna.» Vid livmoderhalscancer som opereras men inte bestrålas lämnas äggstockarna kvar. Man säger att risken för att det skulle vara metastaser i dessa är så låg som 1 procent. Hormonnivån kan sjunka och blodförsörjningen påverkas, men det brukar repa sig. Dessa kvinnor kommer vanligtvis in i klimakteriet ungefär fem år tidigare än vad de annars skulle ha gjort. De har inga menstruationer, men man märker det på exempelvis torra slemhinnor, vallningar och svettningar. Strålbehandling av äggstockar leder till bestående sterilitet. Vid bestrålning av lymfom, som oftast drabbar yngre kvinnor, går det dock i många fall att skydda äggstockarna. – En tonåring som strålbehandlas blir vanligen inte steril. Men får de en riktigt tuff cytostatikabehandling är det inte säkert att de har kvar sin fertilitet, säger överläkare Karin Bergmark, onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg. Är kvinnan 25 år har chansen för att föda barn sjunkit. – Vid 30 års ålder är det lite svajigt och är man 35 får man nästan räkna med att bli infertil. Är man 40-45 år går man garanterat in i ett för tidigt klimakterium även med cytostatika. TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO KARL GABOR

Före operation me d 6,6 liter nybildat fet t i be net.

Två år ef ter oper

ation.

Fettsugning och strumpa håller svullnaden borta Lymfödem i benen efter cancerbehandling i underlivet kan nu behandlas med ny operationsmetod – fettsugning. År 2007 behandlades cirka 2 500 kvinnor för cancer i underlivet. Behandlingen kombineras i vissa fall med att lymfkörtlar tas bort samt strålbehandling. Lymfödem i ett eller båda benen förekommer speciellt hos kvinnor som behandlats för livmoderhalscancer. Tidiga lymfödem, som enbart består av vätska, behandlas med lymfmassage, bandagering och kompressionsstrumpa (konservativ behandling). Vid ingen eller otillräcklig sådan behandling sker så småningom en nybildning av fettväv, sannolikt orsakad av kronisk inflammation. Det har tidigare inte funnits någon effektiv behandling av sådana fettomvandlade lymfödem. Vid plastikkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset mas i Malmö har en speciell fettsugningsteknik utvecklats för behandling av lymfödem. Den har använts i över 15 år på armlymfödem orsakade av bröstcancerbehandling och visat goda resultat. Nu behandlas också benlymfödem med

samma teknik. Svullnaden och det nybildade underhudsfettet sugs helt enkelt ut genom 15-20 millimeterstora hål längs benet. Värk och tyngdkänsla försvinner och rörligheten i benet ökar efter operationen. Ett villkor för att den goda effekten ska

bli bestående är att patienten alltid använder en kompressionsstrumpa. Tas strumpan bort kommer svullnaden, lymfödemet, tillbaka. Vårdtiden är 4-7 dagar. Under de två första åren kallas patienten till regelbundna kontroller. Därefter en gång om året. Om kompressionsstrumpa används dygnet runt, efter operationen, kommer inte svullnaden tillbaka. Operationen botar inte lymfödemet, men bryter en ond cirkel. Håkan Brorson, överläkare, Plastikkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Malmö

Så uppstår lymfödem Lymfa är en svagt gulfärgad vätska som bildas överallt i kroppen. Den uppstår genom att blodvätska pressas ut från de allra minsta blodkärlen. Normalt rinner lymfan bort genom små lymfkärl och förs sedan vidare till lymfkörtlarna. Från lymfkörtlarna töms lymfan slutligen tillbaka ut i blodet. Vid operation för cancer i underlivet måste man ofta ta bort närliggande lymfkörtlar för att hindra att cancern sprider sig. Då är det vanligt att benen svullnar, eftersom den lymfa som bildas i benet inte kan komma bort på normalt sätt. Det har uppstått ett lymfödem.

nr 3 2009

Foto istockphoto

Tema: Gyncancer Vaga symtom Tidiga stadier vid äggstockscancer ger oftast inga eller endast mycket vaga symtom, som dessutom kan tolkas som tecken på andra sjukdomar i buken. Nedanstående symtom kan uppstå: känsla av svullnad och uppkördhet i magen illamående nedsatt aptit diffusa buksmärtor gasbildning förstoppning och täta urinträngningar. Det händer att kvinnan själv kan känna tumören som en förhårdnad nedtill i buken. Äggstockscancer drabbar främst kvinnor i åldersgruppen 40 till 70 år.

Färre får cancer i äggstockarna Cancer i äggstockarna, ovarialcancer, är den nionde vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2007 upptäcktes 724 fall. Sedan 1970-talet drabbas allt färre och fler överlever.

De otydliga symtomen bidrar till att drygt 60 procent av patienterna med äggstockscancer har en sjukdom som upptäcks i stadium iii-iv. Sjukdomen är då spridd i bukhålan och/eller till andra organ i kroppen.

Äggstockarna har till uppgift att bilda könshormoner – östrogen, testosteron och progesteron – och att producera befruktningsbara, kvinnliga könsceller, ägg, som sedan transporteras till livmodern. Varje ägg stock innehåller tusentals anlag till äggceller. Under kvinnans fruktsamma ålder, mellan pubertet och menopaus, mognar varje månad en äggcell från en av äggstockarna som förs via äggledaren till livmodern. I samband med klimakteriet minskar hormonproduktionen. Så småningom upphör bildningen av ägg.

Kirurgi och cytostatika

Diagnos med ultraljud

Vid misstanke om äggstockscancer görs en gynekologisk undersökning och ett vaginalt ultraljud. Tumörmarkören för äggstockscan cer, ca-125, mäts i patientens blod med ett vanligt blodprov. Sjukdomen delas in i fyra stadier, i-iv, uti från hur utbredd den är vid diagnostillfället. nr 3 2009

Behandlingen innebär att, om det är möjligt, all tumörvävnad, oftast tillsammans med såväl äggstockar, äggledare som livmoder opereras bort. Även det mesta av omentet, en fetthinna som hänger framför tarmarna, brukar tas bort eftersom det kan innehålla små tumörer. Om tumörer fortfarande finns kvar efter avslutad cytostatikabehandling kan en ytterligare operation bli aktuell. Ibland även strålbehandling. Behandlingen kan även inledas med cytostatika. Huvudoperationen sker efter tre-fyra kurer, följd av ytterligare cytostatikabehandling. Prognos

Prognosen varierar stort beroende på vilken typ av äggstockscancer det är och i vilket stadium sjukdomen upptäckts. Vid tidig upptäckt botas de flesta. Även vid mer

utbredd sjukdom är behandlingsresultaten i de flesta fall goda, även om bot inte alltid uppnås. Många lever ett gott liv i många år, även om inte sjukdomen är borta. Den relativa 5-årsöverlevnaden för hela gruppen kvinnor behandlade för äggstockscancer är i dag cirka 48 procent och 10-års överlevnaden cirka 37 procent. Att bli gammal är en risk

Sannolikt samverkar flera olika faktorer till uppkomsten av äggstockscancer. Kända riskfaktorer är hög ålder och hormonersätt ningsbehandling med enbart östrogen efter klimakteriet. Flera graviditeter, amning samt p-piller anses minska risken, medan kvinnor som inte fött barn anses ha ökad risk att drabbas. Även infertilitet och endometrios anses vara riskfaktorer. Mellan 5 och 10 procent av all äggstockscancer beräknas vara ärftlig. De kända mutationerna brca1 och brca2 ger upp till 60 procents respektive 25 procents risk att få äggstockscancer. En eller flera nära släk tingar med äggstockscancer ökar risken att drabbas 3-4 gånger.

Tema: Gyncancer

Östrogen ökar risken för cancer i livmoderkroppen Två av 100 Två av hundra kvinnor riskerar att utveckla livmoderkroppscancer före 75 års ålder. År 2007 diagnostiserades 1 369 fall av cancertumörer i livmoderkroppen, i huvudsak bland kvinnor över 55 år. År 2007 avled 144 kvinnor i sjukdomen.

Cancer i livmoderkroppen kallas även endometriecancer eller corpuscancer och är den femte vanligaste cancersjuk domen bland kvinnor i Sverige. Den vanligaste typen av cancer i livmoderkroppen uppkommer i livmoderslemhinnan och utvecklas under påverkan av det kvinnliga könshormonet östrogen.

Cancer kan även uppkomma i livmoderns glatta muskulatur och benämns då sarkom. Blödning efter klimakteriet

Livmoderkroppscancer upptäcks vanligen

i samband med att en kvinna som passerat klimakteriet får en blödning från underlivet utan andra symtom.

Ju äldre en kvinna är, desto större är risken att blödningen beror på livmoderkroppscancer. Blodblandade flytningar före och omkring menopaus kan även vara ett symtom. Diagnostik

Livmoderkroppscancer kan inte bekräftas med enbart vaginal gynekologisk undersökning. Prov från livmoderslemhinnan är nödvändigt. Cellerna analyseras i mikroskop. nr 3 2009

Tema: Gyncancer I vissa fall utförs en gynekologisk undersökning då patienten är sövd. Sjukdomens utbredning utreds med hjälp av lungröntgen och ibland datortomografi eller magnet kamera av buk och bäcken. Livmoderkroppscancer delas in i fyra stadier utifrån hur utbredd sjukdomen är vid diagnostillfället.

Spridning via lymfa och blod I åtta fall av tio är tumören begränsad till själva livmoderkroppen vid diagnos. Den kan också: växa genom livmoderns muskelvägg och ut i bukhålan

Behandling

Behandlingen kan variera beroende på vilken typ av livmoderkroppscancer det är och i vilket stadium den befinner sig. I uppåt 90 procent av fallen behandlas livmoderkroppscancer genom att hela livmodern opereras bort, tillsammans med äggstockarna och äggledarna. Ingreppet kompletteras ibland med strålbehandling för att minska risken för återfall. Även cytostatikabehandling kan vara aktuell för att minska risken för återfall. Om livmodern inte opereras bort är strålbehandling ett alternativ. Strålkällor kan placeras i vagina och livmoder eller så kan strålningen ges utifrån, riktad mot nedre delen av buken/bäckenet där livmodern är belägen. Vissa former av livmoderkroppscancer behandlas även med

hormoner, till exempel gestagener, ett könshormon som motverkar östrogeneffekten. Prognos

De flesta patienter med livmoderkroppscancer diagnostiseras tidigt. Möjligheten att helt bota sjukdomen är stor, och den relativa 10-årsöverlevnaden är cirka 80 procent. Vid spridd sjukdom finns metastaserna enbart i vagina i hälften av fallen. Tidig mens och sent klimakterium

Balansen mellan de kvinnliga könshormo-

metastasera till lymfkörtlar, i första hand i bäckenet spridas via lymfsystem och blod till andra organ i kroppen, oft ast till lungor och lever; i sällsynta fall till hjärna och skelett.

nerna östrogen och gestagen spelar en viktig roll för uppkomsten av cancer i livmoderkroppen. Långtidsbehandling med östrogen mot klimakteriebesvär, utan tillskott av gestagen, ökar risken för sjukdomen. Östrogen och gestagen i kombination anses däremot inte ge någon riskökning. Tidig mensdebut och sent klimakterium är faktorer som innebär en ökad risk. Ju fler graviditeter kvinnan genomgår och ju fler barn hon föder i relativt hög ålder, desto mindre blir risken att utveckla sjukdomen. Nya generationens p-piller som innehåller gestagen i kombination med annan verksam substans halverar sjukdomsrisken. För kvinnor med en förstagradssläkting med livmoderkroppscancer ökar risken något. Fetma har i studier visats vara en riskfaktor för livmoderkroppscancer, eftersom östrogen bildas från fettvävnad.

Ska man våga ta östrogen? Överläkare Karin Bergmark svarar.

– Individuella faktorer och symtomen ska styra om man ska ta östrogen eller inte. Om man kommit in i ett förtida klimakterium och har uttalade symtom som svettningar och vallningar som både stör nattsömnen och påverkar det dagliga livet, finns det starka skäl ta en generell östrogenbehandling i form av tabletter eller Karin Bergmark plåster. Lokal behandling med vagitorier eller vaginalkräm mot till exempel torra slemhinnor i underlivet och urinträngningar är alltid okej att använda. – Det finns inget samband mellan östrogenbehandling och livmoderhalscancer. – När det gäller livmoderkroppscancer finns ibland ett samband med östrogen, men det gäller uppkomsten av cancer. Man har inte några belägg för att östrogen efter en framgångsrikt behandlad livmoderkroppscancer skulle öka risken för återfall. – Samma, men svagare, samband mellan östrogen och uppkomsten av äggstockscancer har nyligen påvisats. Samma förhållande gäller här: man har inga belägg för en ökad risk för återfall. Samtidigt har jag stor förståelse för att en del känner sig tveksamma med tanke på allt som omtalas i media. Det kan också vara något som man själv kan ha kontroll över, till skillnad från så mycket annat som rör behandlingen.

Vågar du ta östrogen? Margit Lindström,

Sanna Hagnäs von Schantz,

Marianne Öberg, Uppsala,

Saltsjöbaden, 67 år:

Stockholm, 54 år:

65 år:

– Nej! Min syster som ätit östrogen fick bröstcancer. Under klimakteriet fick jag östrogen/ gulkroppshormon utskrivna, men har inte tagit dem.

– Nej. Jag undviker hormoner och mediciner så långt det bara går, är rädd för biverkningar. Rädslan beror bland annat på den omtalade förhöjda cancerrisken.

– Min dotter säger ifrån, men jag har heller aldrig haft några besvär. Jag köpte ett alternativt medel, som jag dock aldrig använde.

nr 3 2009

Tema: Prostatacancer

Två har nått miljonen I heta stolen Det finns två sätt att komma med i Postkodmiljonären: Via ett kunskapstest och intervju. Aktiviteten annonseras i lokalpressen. Besvara frågor i telefon på numret 099-40 40 00 En utvald skara går vidare.

I mer än 300 program av Postkodmiljo nären har Rickard Sjöberg kontrollerat om den tävlande varit den som ”har vad som krävs för att bli…miljonär”.

har blivit till en smal, vit soffa. Den blivande brudgummen håller armen om fästmön. Snart är de man och hustru. Lite pengar ska nu fixas att lägga på kistbotten.

Rädda Livet deltar i en inspelningsdag i gamla Bingolottostudion i Göteborg. Rickard Sjöberg klädd i gräddvit smoking och lackskor gör entré. Det är dags för inspelning med brudpar i studion. Heta stolen

Det är en lugn och behaglig tillvaro i den

förhållandevis lilla studion som på tv ser så imponerande ut. Rickard småpratar med de tävlande både före tagning och under inspelning. Lyhört följer han deras samtal nr 3 2009

Frågebanken En frågeredaktion sätter ihop frågorna till programmen. Dessa kontrolleras i tre led och lagras därefter i en databas. Databasen – lådan – ”skakas om” och hamnar slumpmässigt i grupper om 15 frågor. Svårighetsgraden på frågorna bestäms genom att frågeredaktionen utgår från vad man kallar allmänbildning.

klara frågan. Men om det börjar gå dåligt och personen är mer eller mindre beredd att hoppa av, men av någon anledning ändrar sig, chansar och chansar rätt, ja då är det bra tv. Två deltagare har klarat

om alternativen och sticker in en följd-, eller är det möjligen en ledande, fråga. Tittarsiffran ligger och pendlar runt enmiljonstrecket. Höga prissummor är förstås en anledning till detta. En annan är att folk har ett stort kunskapsintresse och vill mäta sig med dem i tv. – Ett program blir riktigt sevärt när man gillar den som sitter i heta stolen, menar Rickard. Man hoppas att hon eller han ska nr 3 2009

miljonfrågan. Per Hörberg är en av dem. Han bestämde sig för att åka någonstans för pengarna och vara borta riktigt länge för att ”bli ett med platsen”. Andra som hoppats på stora pengar har haft planer på frieri. I dag har ingen av deltagarna fått en total blackout och glömt allt de någon gång lärt sig. Men visst händer det att de tar den ena livlinan efter den andra på väldigt lätta frågor. Och klarar sig en bra bit vidare upp mot miljonen. – Det är det som är tjusningen med heta stolen. Vi har ju något att erbjuda. 15 rätta svar är allt vi kräver och då får du en miljon. Ofta är det spännande att följa en människas resa från att vara inne i sina tankar och sedan komma fram till ett svar, chansa eller kliva av. Rickard berättar en lustig anekdot om en

kvinna som fick frågan om vem som klär av sig naken på omslaget till boken Den nakna sanningen. – Frågan låter lite svår, men så får man alternativen Fredrik Reinfeldt, Linda Rosing,

Maud Olofsson och Lars Leijonborg. Hon kom inte på svaret och tog 50/50. Rosing och Leijonborg blev kvar. ”Då är det Leijonborg”, svarade hon rappt. Men då försade jag mig … Rickard Sjöberg har varit programledare

sedan 2005. Han gör sig beredd för inspelning av ännu ett program. Det skrivna manuset ligger i innerfickan, orden finns i huvudet. Han möter de tävlande med professionellt lugn och klädsam nyfikenhet. Publikens jubel blir till ett crescendo när han kommer till den punkt i studiogolvet som ger tv-tittarna Rickard Sjöberg i hel figur, 199 cm i strumplästen. TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO MAGNUS GOTANDER

20 miljoner kronor Under de tre senaste åren har Postkodlotteriet delat ut 620 miljoner kronor till sina förmånstagare. 40 % av inkomsterna går till lottvinster, 22,5 % får förmånstagarna dela på. Cancerfonden är sedan 2008 förmånstagare och har hittills fått 20 miljoner kronor. 37,5 % används till bland annat marknadsföring, tv-produktion och administration. Varje fredag och lördag sänds Postkodmiljonären som är Postkodlotteriets program i TV4.

Andrum

Livet är här och nu Vinden nafsar lite i kinderna. Det har varit kallt i natt. Samtidigt värmer solstrålarna försiktigt min rygg. Höst solen tycks blekare – äldre? Jag älskar lönnens blomning om våren. Frågan är ändå om jag inte tycker ännu mer om höstens färgkaskader. Och hösten är så lugn. Den ger mig alltid tanken på sköna hemmakvällar, nya studie cirklar, fräscha böcker … och vårens rastlösa oro och hormoner är långt borta. Så här är livet underbart. Jag har tid att stanna upp. Stanna – och bara iaktta. Efter en stund försvinner blicken in i lönnlövets hand, fingrar och ådror. Porerna har olika nyanser. Det är ett konstverk att glömma sig själv i. Så trist att detta skall bli mull? Nej, ändå inte. Mullen behövs för nya skott. Och om jag ger mig tid, ser jag att nya knoppar redan är förberedda. De vilar under vintern, tills ”Solen kysser liv i skog och sjö”. Tiden försvinner. Jag tillåter mig att bara stanna och se och låta intrycken komma och fara, som vinden. ”Vinden blåser vart den vill …”, sade Jesus till Nikode mos. ”Du hör dess sus, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far.” Så här skulle ett barn kunna sitta, vrida och vända på bladet, till sist kasta upp det i luften, låta vinden ta det och följa vinden, som du inte vet vart den far. ”Så är det med var och en som har fötts av Anden.” Nikodemos förstod inte mycket av detta, inte heller jag egentligen. Min blick följer lövet som dansar med en osynlig partner. Till sist dalar det lugnt och stilla till marken, en sista piruett och det har nått målet. När livet är så här är det gott. Det enda jag vet om livet är det som händer just här och nu. Det är barnets syn. I går var eoner sedan. I morgon kommer om hundra år. Just nu lyser solen och vinden är mjuk. Och fast jag är en äldre tant i mångas ögon är jag också bara fyra år – eller fjorton, fyrtio … och känner en stor tacksamhet över stunden som är. Om vi kunde göra detta till levnads

konst: ”Blott en dag, ett ögonblick i sänder …” Då lever vi verkligen. ”Gör er … inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer.” Närvaro i rummet, i nuet – ger mig också en annan känsla. Jag är inte ensam. Mitt liv står i relation till allt som omger mig. Och intill mig, fast jag är ensam, finns en Närvaro. ”Var är den vän, som överallt jag söker?” står det i psalmen 305. Svaret är: HÄR och NU. Och i den mån jag själv är här och nu, sker ett möte. Ett möte med En som älskar mig, som vill mig väl, som av egen erfarenhet vet vad smärta och lidande, sorg och död är. Varje gång mina tankar vandrar bakåt finns risken att börja älta ett obehagligt minne. Jag kan ändå inte ändra det. Vad jag kan ändra är min inställning till det. ”Min vän, du var också där, vad ville du lära mig genom det som hände?” Varje gång jag oroar mig för framtiden, i morgon, om en vecka … ”Du min vän, jag vet ju inget säkert och allt jag tänker kan inte hända samtidigt, så jag lämnar det åt dig. Du går med mig, gör mig medveten om din närvaro.” Min själ lutar sig mot min vän. Kind mot kind betrak tar vi den rebus som finns omkring oss. I döden finns livet fördolt, gömt i en knopp med skal omkring. ”Ja visst, gör det ont, när knoppar brister …”. Ja visst gör det ont att lämna det kända, men min vän går med. Även in i döden går han med. Han har varit där förut och han släpper inte min hand – om jag inte själv drar den tillbaka. Solen börjar sjunka. Det är tid att gå. Med min hand i hans reser jag mig och vi går steg för steg i nuet, i livet, fram mot dörrarna och Livet. Syster Birgitta O.Ss.S. S:ta Birgittas abbedi Pax Mariae Vadstena

Foto Istockphoto

«Ska bara» – i blind skrift på rosa bandet På 2009 års rosa band står orden ”ska

bara” skrivna i blindskrift. Orden uttrycker det obehag många kvinnor kan känna inför bröstcancerfrågan och de ursäkter man kan hitta på för att slippa undersöka sina bröst. – Att undersöka brösten är som att läsa med fingrarna, därav blindskriften, berättar årets designer av det rosa bandet, Gert Wingårdh.

Ett rosa band kostar 25 kronor; 24 går till Cancerfonden och kampen mot bröstcancer. Om en ideell förening säljer bandet behåller föreningen en femma. Cancerfonden driver bröstcancer frågan tillsammans med bro, Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation. När det gäller de rosa banden finns en liten skillnad. bro: s band har en mer cerisefärgad nyans än de som Cancerfonden säljer.

Han formger vanligtvis något större och hårdare ting. Exempelvis House of Sweden i Washington, Arlanda flygledartorn och Malmö Arena. Fem gånger har han

«Att engagera mig i bröstcancer känns både viktigt och naturligt.» Emma Wiklund, fotomodell och kläddesigner

Bild: Mårten Fernö

25 kronor för bandet

Det finns många sätt att stödja Rosa

Bandet-kampanjen och insamlingen till forskning kring bröstcancer på. Den 3 oktober genomförs Rosa Lördag, handlarnas bidrag till kampanjen Håll utkik efter rosa erbjudanden och aktiviteter där en del av intäkterna går till Cancerfonden. Ljusmanifestationer anordnas runt om i landet. Delta och köp en ljusbiljett för 40 kronor, varav 35 kronor går till Cancerfonden. Sms:a ROSA till 72 988 och bidra med 50 kronor till Cancerfonden. Du får ett digitalt rosa band i mobilen (operatörens ordinarie avgift för sms tillkommer). Starta en egen webbinsamling på cancerfonden.se/rosabandet. Du skickar enkelt en länk till dina vänner och kolleger som kan gå in och bidra.

vunnit Sveriges finaste arkitekturpris, Kasper Salin-priset. Nu hoppas han att bandet kan fungera som en påminnelse för kvinnor att undersöka sina bröst och gå på mammografi när man blir kallad. På så sätt kan ännu fler upptäcka och överleva bröstcancer.

Satsning på unga forskare Tack vare Rosa Bandet-kampanjen har

51 gener för bröst cancerprognos Forskare vid Sahlgrenska akademin i

Göteborg har funnit 51 gener som kan visa om en patient med bröstcancer har god eller sämre prognos. Om man på ett tidigt stadium kan förutsäga prognosen är det lättare att sätta in rätt behandling för varje patient.

Cancerfonden kunnat göra en extra satsning på unga forskare inom bröstcancerområdet. Ingrid Hedenfalk, Lunds universitet, är en av dem som får sin forskartjänst finansierad från Rosa Bandetkampanjen. Ingrid Hedenfalk forskar på de tidiga förändringar Ingrid som uppstår innan en bröstHedenfalk cancer har utvecklats. Möt Ingrid Hedenfalk i digital film då hon

berättar om sin forskning: cancerfonden.se/ hitgarpengarna

nr 3 2009

Foto Istockphoto

TV-gala från Malmö

Den 29 oktober direktsänds Rosa Bandet-galan i TV3 kl 20-22. I år äger galan rum i Malmö Arena. Biljetter köper du via ticnet.s e. 250 kronor för en sittplatsbiljett.

Framgång tack vare Rosa Bandet Antiöstrogenbehandling och kombinationsterapi som gör att patienterna lever längre är några av de genombrott som bröstcancerforskningen har lett till. Svenska bröstcancerforskare är framgångsrika i ett internationellt perspektiv. Arbetet sker ofta i samarbete med forskargrupper från olika länder. Dagens forskning handlar mycket om att hitta rätt behandling till varje bröstcancerpatient baserat på de specifika egenskaper cancercellerna har. Den handlar också om andra orsaker till bröstcancer än de ärftliga, till exempel livsstil. Nya behandlingsmetoder, rehabilitering och identifiering av vilka bröstcancerformer som är aggressiva, är exempel på viktiga forskningsområden. Cancerfonden har delat ut 257 miljoner

kronor till bröstcancerrelaterad forskning under de år som Rosa Bandet-kampanjen har funnits. Kampanjens insamling har uppgått till närmare 220 miljoner kronor under samma period. Cancerfonden finansierar alltså bröstcancerrelaterad forskning även genom generell insamling.

nr 3 2009

Men det kostar pengar att samla in pengar. Svensk Insamlingskontroll, sfi, har beslutat att maximalt 25 procent av insamlade medel får gå till insamlings- och administrationskostnader. För Cancerfonden i sin helhet uppgick dessa kostnader under 2008 till 15 procent. – I år, liksom förra året, kommer kam panjens insamlade pengar att gå till cancerforskning och informationsoch kunskapsspridning, säger projektledare Ulrika Svensson.

Allt fler överlever sin sjukdom. Att hitta rätt sätt att hjälpa de kvinnor och män som får diagnosen att komma tillbaka efter sjukdomen är ett annat exempel på forskning som behövs, liksom forskning om prevention. – Vi behöver också fortsätta satsningen på unga bröstcancerforskare, säger professor Anna Karlsson, vetenskaplig sekreterare på Cancerfonden. Vi vill finansiera en framstående cancerforskning även i framtiden.

Genombrott Några av de senaste genombrotten har lett till:

införandet av antiöstrogenbehandling vid östrogenberoende bröstcancer behandlingar med kombinationer av olika typer av cytostatika, vilket ökar överlevnaden upptäckten att bröstbevarande kirurgi kombinerat med strålning har lika bra effekt för överlevnaden som att ta bort hela bröstet upptäckten att långt bruk av hormon preparat vid klimakteriet ökar risken för vissa typer av bröstcancer

att man kan identifiera den bakomliggande genetiska förändringen till cirka hälften av all ärftlig bröstcancer upptäckter att det, på molekylär nivå, finns flera olika typer av bröstcancer vilket ökat kunskapen om sjukdomens komplexitet och möjliggör mer individualiserad behandling möjligheten att identifiera den så kallade portvaktskörteln vid bröstcancerkirurgi, vilket har lett till säkrare diagnostik och minskade armproblem.

Vinn Rosa boken om bröstcancer! Sänd in ditt namn och adress

till

Marita Önneby lm Cancerfonden, 101 55 Stockho e marita.onneby@cancerfonden.s Märk med ”Rosa boken”.

Presentkort för dubbla priset

Att somliga av oss har en viss begåvning när det gäller shopping är välkänt. Men att man för ett presentkort på 10 000 kronor betalar drygt det dubbla är ovanligt. Men det gjorde Magnus Fritzell förra hösten. – Han älskar att ge mig presenter, säger hustru Susanne. På Rosa auktion 2008 köpte Magnus Fritzell en shoppingdag med Emma Wiklund på Lindex vid Odenplan i Stockholm till sin hustru Susanne. För presentkortet betalade han 26 200 kronor på auktionssajten Tradera. ”Väl använda pengar” menar Magnus som själv haft cancer och anser att pengarna går till ett väsentligt ändamål.

Rädda Livet fick vara med som smakråd

när Susanne fyllde på sin garderob med hjälp av fotomodellen Emma Wiklund, mode- och konsumentrådgivare på Lindex. Det blev klänningar, tunikor, halsdukar och byxor och allt gick att kombinera. En och annan väska behövdes visst också. – Jag var nöjd med hela dagen och hade jättekul, berättar Susanne Fritzell. Trots att hon även handlade till barnen blev det pengar över. Rosa auktion återkommer nu för tredje året.

Det är ett samarbete mellan Cancerfonden, RIX FM och Tradera. TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO JEANETTE HÄGGLUND

Kollektion för Rosa Bandet Emma Wiklund debuterar som designer för Lindex med sin helt egna kollektion, Pink Collection 2009 by Emma Wiklund. Kollektionen börjar säljas i samtliga Lindexbutiker den 1 oktober. 10 procent av försäljningen från kollektionen går till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj. – Att engagera mig i bröstcancer känns både viktigt och naturligt för mig. Att få bidra med något som ger pengar till denna viktiga fråga känns därför väldigt bra, säger Emma Wiklund, som var ambassadör för Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj 2008.

nr 3 2009

Lära känna sin fiende

foto M alin

Bondeson

hur länge kommer man att minnas mig? Folk har en benägenhet att gå vidare snabbt och jag vill gärna bli pratad om på den där festen fem år efter min begravning. Och min man, då? Kommer där att bli en ny kvinna? En ny människa som ska lära känna min son. Som ska bygga ett nytt liv med mina älskade. Kommer det att göra ont? Har jag accepterat? Är jag borta på morfin eller kommer jag att kunna ta ett värdigt farväl? Dessa tankar är numera en så stor del av mitt liv som cancerpatient att de tänks oftare än vad jag ska handla till middagsmat. Det kan tyckas dramatiskt. Jag som ännu lever på löftet om eventuell överlevnad. Som när ett litet, litet hopp om en sjukdomsfri framtid. Varför tänker jag så mycket på döden när jag ska passa på att leva? Svaret finns där och är existentiellt och grundläggande. För att jag är så rädd att förlora det käraste jag har. Nämligen livet själv.

foto privat

i pratar alldeles för lite om döden. Jag tänker mycket på den och den är en ständig följeslagare i mina dagliga göromål. Vi pratar inte om döden i vårt västerländska samhälle alls. Helst stoppar vi undan våra gamla och sjuka på hem och hospice och besöker dem sällan. Och om vi måste vill vi ut därifrån så snart som möjligt. Ut i solen och andas frisk luft, stoppa undan samvetet och slippa lukten av desinfektionsmedel och gammelmans andedräkt. Döden har ingen naturlig plats. Vi vårdar inte våra döende hemma där generationerna möts. En åldring ligger på sitt yttersta, ett barn följer naturligt kampen därför att det är så det är. För det är ju det livet består av. Leva och sedan dö.

Krönikan

«Varför tänker jag så mycket på döden när jag ska passa på att leva?»

och tandagnisslan utan dess like? Jag skulle vilja det nämligen. Att folk var ledsna vid min grav. Det skulle ge mig någon slags tillfredsställelse, men jag inser att jag ända inte kommer att veta om det. Och

vittnar om ett lugn och en frid. Att den kommit som en befrielse, kanske efter en lång tids lidande och smärta. Att acceptansen kommit. Att kampen är över. Jag har svårt att tro det. Jag tänker inte kasta in handduken och förlora slaget. Jag vill tro och jag behöver tro på att valet är mitt. Inte att veta om mitt dödsdatum utan att själv få bestämma hur rädd jag ska vara.

Lotta Gray

Engström

Hur blir det då när jag dör? Kommer det att bli gråt

De som sett döden på nära håll

Micael

en i vitögat. Att älta det som räds och konfronteras med det som är otäckt. Att då träffa människor som vill prata om det där läskiga, det där onämnbara som vi alla ska gå igenom, blir besvärligt. För vi ska alla den vägen vandra och den största rädslan är att vi är totalt ensamma på den sista färden. Den kanske kantas av smärta och oro, ångest och förnedring eller så drabbas vi av den plötsliga, oannonserade döden när vi minst anar det. För vi tror ju att vi är solida som klippor. Bestående och eviga. Odödliga Gudar som skjuter döden på framtiden. Människan har alltid prisat sig själv som ett ytterst förnuftigt väsen. Hon borde sluta med det, enligt nu framlidne professorn Peter Noll.

foto

Jag tror på att lära känna sin fiende. Att se sanning-

L äs L o blogg på ttas v immelm w w w. amm blogg.se an.

Jag heter Lotta Gray och drabbades akut av spridd tjocktarmscancer i maj 2008. Jag lever med min man och min treåriga son Lennox och opererades i början av februari för att få bort metastaserna i min lever. Det här är min resa mellan cellgifter, småbarn, dagis, illamående och viljan att leva!

nr 3 2009

S책 hant de ca 30

nr 3 2009

terade ancerbeskedet Flera läsare har hört av sig till Rädda Livet och vill veta mer om hur man tar emot ett cancerbesked. Vi möter två patienter, en ung kvinna och en medelålders man. TEXT INGRID JACOBSSON FOTO ANNA SIMONSSON

nr 3 2009

På två år har Jessica Carlsson förändrats. Hon har haft dubbel cancer och botats. Nu tänker hon på framtiden och vill ta vara på varje dag.

Hon fic cancer t vk å gånger

Träning hjälpte Jessica Att som ung, vältränad, levnadsglad kvinna få en cancerdiagnos är en chock. Att ett halvår senare få ännu en cancer diagnos är snudd på ofattbart. Men Jessica Carlsson klarade allt genom att prata, gråta, skratta och träna. Sommaren 2008 var Jessica 32 år. Fritiden ägnades mycket åt träning, dans, bio – hon levde ett glatt liv med sina vänner. Visser ligen hade hon under våren fått blödningar från underlivet, men det oroade henne inte så mycket. Till slut tog hon ett cellprov. Det visade på cellförändringar som kunde tyda på cancer, men ingen berättade detta för henne. I stället fick hon bara beskedet att man skulle göra en så kallad konisering, där en del av livmodertappen tas bort.

– När jag vaknade efter ingreppet fick jag tala med en läkare, säger Jessica. Hon sade då direkt att ”vi misstänker ju att det är cancer”. Jag började storgråta och läkaren blev förvånad för i min journal stod att jag fått det beskedet tidigare. Men det hade jag inte, så det blev en fullständig chock. Ett par veckor senare var Jessica på återbe-

sök. Då fick hon det definitiva beskedet – livmoderhalscancer – en fem centimeter stor tumör. – Jag minns inte så mycket mer än att jag grät och grät, jag var som i en annan värld. Det enda jag kunde tänka på var att jag måste få prata med någon. Från jobbet ringde hon sin syster Camilla, 30 år, och bad att hon skulle berätta för för

äldrarna om tumören. Det orkade Jessica inte göra själv. – Camilla och jag stod varandra nära förut, men det här året har vi kommit ännu närmare. Hon var ofta med mig när jag fick mina behandlingar: yttre strålning varje dag i sex veckor, sex cytostatikakurer och inre strålning tre gånger. Vi kunde faktiskt skratta och fåna oss mitt uppe i alltihop. Det var så skönt! Detta är den intensivaste behandling man kan få och ges till unga personer som läkarna bedömer kan klara av den. Det visade sig emellertid att Jessica var ovanligt känslig för strålningen och mådde dessutom illa av cytostatika. Hon kunde knappt äta, gick ner flera kilo i vikt, och på grund av smärtorna i underlivet blev varje toalettbesök en pina. – I slutet av behandlingsperioden hade nr 3 2009

jag så ont att jag kände: Jag ger upp nu, jag orkar inte mer. Det var ett helvete att behöva åka till sjukhuset varje dag fast jag knappt orkade gå upp ur sängen. Men jag stod ut, man klarar det omöjliga fast man inte tror det. Och tumören försvann.

«Jag har blivit mer positiv och stark, uppskattar småsaker och vill ta vara på varje dag.» Tio år tidigare hade Jessica opererat bort en

godartad leverfläck. Nu hade läkarna sett ett par misstänkta fläckar till, som de tog bort. Jessica hade skojat med en sjuksköterska på Radiumhemmet och sagt ”Det här kan väl inte vara farligt, inte kan man få två cancerformer?” Det trodde inte sköterskan, men så var det. Jessicas leverfläckar var maligna, och i april i år gjordes en större operation då man tog bort en av lymfkörtlarna i armhålan för att se om cancern hade spridit sig. I fyra oroliga veckor fick hon vänta på besked innan svaret kom – ingen spridning! – Men på något konstigt sätt var jag inte så rädd ändå, jag hade ju klarat min värsta livskris, livmoderhalscancern. Det kunde liksom inte bli värre. Nu kunde hon börja tänka på framtiden igen.

Gå tillbaka till jobbet, där arbetskamraterna hela tiden varit ett stort stöd, och komma igång med träningen, som är så viktig för henne. Men livet kommer aldrig att bli som vanligt igen – behandlingarna har gjort Jessica steril. – Det där har jag inte riktigt kunnat ta tag i ännu. Det är för svårt. För mig har det alltid varit självklart att jag vill ha barn, och nu kommer det inte att bli så. I mina svartaste stunder tänker jag att ingen kille kommer att vilja ha mig som är steril. Och om jag träffar någon, när och hur ska jag berätta det? Jag vet inte. På ett år har Jessica Carlsson förändrats.

Hon har haft dubbel cancer och botats. Nu har hon blivit mer social, vill ha sällskap nästan jämt. – Jag har också blivit mer positiv och stark, uppskattar småsaker och vill ta vara på varje dag. Man vet ju aldrig vad som kan hända. När jag är ute och går kan jag stanna och titta på några blommor och tänka: Vad vackert här är. Så gjorde jag aldrig förut. nr 3 2009

– Engagemanget i Blodcancerförbundet ger mig ett kvitto på att livet inte är slut, säger Rolf Melin.

Rolf samlar på förebilder

T ar v ar a var je dagpå

Det började med ett besök hos husläkaren i Åkersberga för en svullen halsmandel och slutade på Radiumhemmet med diagnosen kronisk lymfatisk leukemi. Nu har Rolf Melin varit cancerpatient i sju år. – Att jag skulle ha cancer fanns inte på kartan, säger Rolf Melin, 63. Det var ju bara en efterhängsen förkylning, trodde jag. Men när husläkaren ringde och sade att jag skulle till Radiumhemmet slutade han med ”Du behöver inte kasta yxan i sjön för det”. Då blev jag riktigt rädd. Men ändå kunde Rolf Melin inte ta varningen helt på allvar. Så han åkte ensam till Radiumhemmet för undersökning, och hade bokat in en lunch med en kollega efteråt. När han fick beskedet att det var kronisk lymfatisk leukemi, kll, brast allting. – Läkaren gav mig en broschyr om sjukdomen, men det enda ord jag uppfattade var ”leukemi”. Jag tänkte på mitt första

barnbarn, Elvira, som fötts några månader tidigare. Skulle jag inte få uppleva hennes ettårsdag? – Min son ringde när jag var kvar på Karolinska. När han hörde vad som hänt sade

Alla känslor är rätt Det är varken konstigt eller onaturligt att känna sig förvirrad när man fått sitt cancerbesked. En kris kan väcka starka känslor av sorg, apati och förvirring. Ingenting är ”rätt” eller ”fel”. Låt krisen ha sitt förlopp – den kommer att gå över. Efter det akuta skedet kommer lugnare skeden. Man brukar tala om krisens fyra faser: Läs mer: ca ncer chocken f onden.s e reaktionen bearbetningen nyorienteringen

kll. Ögonen fastnade bara på en rad: adress och telefonnummer till Blodcancerförbundet. – Jag kontaktade dem, och det var det bästa jag gjort. Jag fick gå en tvådagarskurs för att bli stödperson, engagerade mig mer och mer, blev vice ordförande och till och med ordförande ett år. Det har varit jätteroligt! Jag har gått på föreläsningar, varit med på utflykter, träffat så många människor som lever ett gott liv trots att de har kronisk cancer. Engagemanget i Blodcancerförbundet ger mig ett kvitto på att livet inte är slut.

«Jag tar hellre en pilsner med mina kompisar och pratar om annat än sjukdomen.» Rolf Melin har konstaterat att män och kvinnor verkar reagera på ett cancerbesked på olika sätt. Männen vill gärna gå och lyssna på föreläsningar, veta fakta, medan kvinnorna vill vara med i självhjälpsgrupper och prata av sig sin oro. – En läkare på Karolinska vill ha in mig i en självhjälpsgrupp, men jag har nekat. Jag tar hellre en pilsner med mina kompisar och pratar om annat än sjukdomen! Rolf Melin har haft relativ tur, hans kll är

Rolf Melin och hans fru tar vara på glädjeämnena, barnbarnen till exempel. Här med sjuåriga Elvira i växthuset.

han: ”Pappa, åk ingenstans, jag kommer.” Jag måste ha talat med min fru och dotter också, men jag kommer faktiskt inte ihåg när. När sonen kom stod Rolf utanför Radium-

hemmets ingång och storgrät. För att lugna ner sig gick de till cafeterian för en kopp kaffe. I kön där kom Rolf på att han skulle avboka lunchen, tog upp mobilen och ringde sin kollega. När han avslutat samtalet hörde han en röst bakom sig: ”Jaså, du har också fått sån skit, det har jag haft i åtta år nu”. Det var en man, också kll-patient, som hört Rolfs samtal. Han blev, utan att veta det, en räddande ängel. – Vi började prata och det slutade med att vi tre satt och drack kaffe tillsammans. Det blev en sådan lättnad för mig att jag direkt

fick en förebild, en man i min ålder som levt med sjukdomen så länge. Rolf började samla på förebilder. Vid nästa läkarbesök, september 2002, frågade han om han skulle få uppleva Elviras ettårsdag i november. ”Jag skulle bli mycket förvånad om du inte lever då, i så fall har du dött av något annat”, sade läkaren bestämt. En annan läkare – Rolf har hunnit möta ett antal vid kontrollerna som han går på var fjärde månad – sade ”Lev inte efter diagnosen, lev efter hur du mår.” – Sådana uppmuntrande kommentarer lägger jag på minnet. Men så var det leukemibroschyren han fått på Radiumhemmet. Rolf Melin skummade den bara – han ville inte veta detaljer om

”snäll” och han behöver ingen behandling än så länge. Vardagslivet har rullat på med den enda skillnaden att han i somras valde att gå i förtida pension från jobbet på ett försäkringsbolag. – Det var nedskärningar och omorganiseringar, jag tröttnade på det och valde pensionering. Till viss del har det med sjukdomen att göra, jag vill leva nu och inte skjuta upp saker till efter 65-årsdagen. Jag vet ju inte hur lång tid jag har kvar – det vet i och för sig ingen, men för mig är det mer påtagligt. Rolf och hans fru tar vara på glädjeämnena. De träffar ofta barnbarnen, som nu blivit tre. Elvira, som var nyfödd när Rolf blev sjuk, fyller sju i år. På höstens program står en resa till Malta och en till Birmingham för en konsert med hustruns ungdomsidol Cliff Richard. – För mig har det varit viktigt att inte ändra beteende. Förändrats har jag gjort ändå, inombords. I början tyckte jag det var orättvist att jag drabbats av cancer, men jag tänker inte så nu. Är man glad och positiv mår man mycket bättre! nr 3 2009

Vad är det som händer inombords? Genom hela vårdkedjan har personal berättat för Anne Lindgren vad som ska hända. Trots det saknar hon den skriftliga informationen att ta med sig hem. Framför allt vill hon läsa om känslo mässiga reaktioner. På försommaren 2008 konstaterades att Anne Lindgren fått äggstockscancer. Hon opererades och mitt i sommaren inledde hon sin behandling med cytostatika. Sju kurer som avslutades vid advent. Anne Lindgren bor med sin familj i en Stockholmsförort. Hon är legitimerad sjuksköterska och 50+. I dag är hon tillbaka på sitt jobb på halvtid. De tidigare, ganska raka, testarna föll av vid cytostatikabehandlingen. Nu är hon klippt i sitt nya, lockiga hår. Färgen påminner om vackraste platina. Hon har träffat många personer inom vården i samband med diagnos, operation och behandling. Hon har också varit in skriven i hemsjukvården, asih, eftersom hon hade en picc-line (central infart för cytostatikadropp) som skulle läggas om regelbundet. – Jag har blivit väl bemött hela tiden och vårdpersonalen har tagit min situation på allvar. Framför allt var kontaktsjuksköterskan på kvinnokliniken en värdefull person och länk mellan operation och behandling. Den muntliga informationen har varit fullödig, menar Anne Lindgren. Hon och hennes man, som varit med vid samtliga besök, har haft goda möjligheter att ställa frågor. Däremot saknar hon skriftlig information. På kvinnokliniken fanns sådan avseende

gynekologisk cancer och behandling. I dagrummet låg samma information som närstående kunde ta del av. Och hon fick en faktatext om läkemedlen. Men på den avdelning hon fick sin cytostatikabehandling fanns över huvud taget ingen skriftlig information om cancerbehandling. Och vad hon saknade mest var någon skrift om hur man kan må inombords. nr 3 2009

Anne Lindgren och hennes man, som varit med vid samtliga besök, har haft goda möjligheter att ställa frågor.

– Jag hade behövt mer om känslomässigt stöd. Jag hade önskat att jag hade blivit erbjuden broschyrer om sjukdomen också. När jag kom till behandlingsavdelningen fick jag enbart en fotostatkopia från en tavla som de hade i korridoren. Anne Lindgren med yrkeserfarenhet inom

vården kunde ta till sig den muntliga informationen. Trots det saknade hon något att läsa när hon kommit hem. – Jag var i en mycket speciell situation. Trots min erfarenhet var jag nu patient och i chock av cancerbeskedet och inför kommande behandling. Oron gör att det kan röra ihop sig i huvudet.

Det kan bli svårt att sortera informationen. – Man kan ge sig sjutton på att när man kommer hem så har man glömt hälften. Och fler frågor dyker upp. Har man då en broschyr i handen är det till stor hjälp och man

slipper ringa tillbaka till mottagningen och fråga. Dessutom kan det finnas närstående som behöver läsa på, säger Anne Lindgren. TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO KARL GABOR

Information finns visst! På webbplatsen cancerfonden. se finns information om de vanligaste cancersjukdomarna, om behandlingarna och de känslomässiga reaktionerna.

Läs mer: ca ncer f onden.s e

Broschyrer i samma ämnen kan beställas via shop.cancerfonden.se eller via Cancerfondens informationsoch stödlinje, telefon 020-59 59 59. Dela erfarenheter med andra kan man göra på cancerfonden.se/forum

e m v i t a n r e Alt utan verkan

– Lotta ville inte förlora brösten men förlorade sitt liv

nr 3 2009

edicin

Charlotte ”Lotta” Theorin friskförklarades efter behandling med alternativmedicin. Men bröstcancern var inte borta och drygt ett halvår senare avled hon. Nu kämpar hennes pappa Jan Theorin för att den före detta läkaren Erik Enbys verksamhet helt ska förbjudas. Allt började med att Lotta fick sin diagnos 2003, vid 39 års ålder. Men beskedet från läkarna att hon måste operera bort sina bröst gjorde henne skräckslagen. Lotta ville därför försöka hitta ett alternativ till operationen. Hon var en renlevnadsmänniska och intresserad av alternativmedicin. Via vänner och hälsokostföretag blev hon tipsad om en privatpraktiserande läkare, Erik Enby i Göteborg, som behandlade cancer med alternativa medel. Hon åkte dit och under besöket ringde hon pappa för att be om ett lån till behandlingskostnaden på cirka 6 000 kronor. – Jag sa att jag gärna ville prata med doktor Enby för jag tror inte på hokus pokus. Jag tror att ont ska med ont fördrivas. Men min dotter hade fått förtroende för honom och han upplyste mig om att han hade forskat i cancer i 28 år och varit anställd på Sahlgrenska sjukhuset, berättar Jan Theorin. Sedermera kollade han upp Enbys uppgifter. Det stämde att han arbetat på Sahlgrenska, men inte inom cancervård utan geriatrik. Men vid det första samtalet fortsatte han att fråga ut doktorn och Enby berättade att han var omnämnd i många tidningar och hade mycket goda kliniska resultat. – De resultaten har jag senare eftersökt via polisanmälan, via tv-program och förfrågningar. Det visade sig att han gjort en egen forskning på sina egna resultat och den är fullständigt värdelös. Trots doktorns förklaringar var Jan Theorin misstänksam redan från början. Det ledde till en del häftiga diskussioner med Lotta, men hon stod på sig och gick på behandling i sammanlagt fyra och en halv månad. En behandling som bestod av diverse naturpreparat som till exempel silverklorid och c-vitamin. Vid andra behandlingsomgången följde en väninna med Lotta till Enby. Hon skulle också kolla sitt blod, tyckte han. Enligt Jan Theorin är det på så vis Enby ser om man

nr 3 2009

har cancer, men metoden saknar helt stöd hos expertisen. Väninnan lämnade ett blodprov och efter att ha undersökt det utbrast Enby: ”Du är mycket sjukare än Charlotte! Du behöver också mina preparat”. Väninnan var inte sjuk, men det är på det här sättet som Enby tjänar pengar på sin verksamhet, menar Jan Theorin. På senhösten 2003 blev Lotta sedan friskförklarad. – Hon ringde mig, gråtande av lycka, för nu hade doktor Enby talat om för henne att hon var fullt frisk och även skrivit ut läkarintyg till försäkringskassan att hon skulle vila en månad. Jan Theorin var fortsatt skeptisk. Om Enby verkligen kunde bota cancer med alternativmedicin så skulle han ju vara världsberömd, resonerade han. Misstron skulle visa sig vara befogad. Ett par månader senare tuppade Lotta av i en affär hemma i Helsingborg. Hon blev inlagd, men det var försent. Cancern hade spridit sig i hela kroppen. Efter ett halvår på hospice avled hon i juni 2004. Några år efter Lottas död sökte Jan

Theorin upp doktor Enby. Han ville ta reda på vad det var för en man som hade behandlat Lotta. Han beställde tid i ett barnbarns namn. Jan Theorin tog sin bandspelare och åkte till Göteborg. Där talade han om att barnbarnet inte kunde komma, men sade att dottern Lotta hade gått hos Enby och bad honom ta fram journalen. Under besöket hade doktorn mycket svårt att hitta journalen, men till slut kom han ihåg Lotta. – Han sa: Hur står det till med Charlotte? Då sa jag, men hon är ju död. Jasså, var hon så sjuk när hon kom till mig, svarade han. Jan Theorin blev helt häpen eftersom Enby friskförklarat Lotta. När doktorn sedan förklarade hur cancer uppkommer, bland annat genom att beskriva hur en syltburk som blir stående länge får en svampmassa ovanpå vilket är ett cancerstadium, blev det för mycket för Jan Theorin. – Jag var helt förskräckt. Jag har själv i mitt jobb haft ansvar för över 300 anställda och jag är rätt så bra på att bedöma människor. Den här människan var inte psykiskt frisk! Samma dag anmälde han doktorn till Socialstyrelsen (SoS). Han fick då reda på att Enby blivit både anmäld och prickad ett flertal gånger tidigare.

Lotta Theorin svimmade i en affär i Helsingborg. Hon blev inlagd på sjukhus, men det var för sent. Lotta avled ett halvår senare.

Efter anmälan från både Jan Theorin och en kvinna i Bohuslän som mist sin mor, blev Enby efter mycket om och men av med sin läkarlegitimation. Fallet fick också stort utrymme i media, både i gt och genom programmet Insider i tv3. Men Jan Theorin misstänkte att Enby fortsatte sin verksamhet. Han ringde upp, pratade danska och låtsades söka hjälp för sin cancersjuka frus räkning. Jo, Enby kunde behandla malignt melanom, det var inga problem. Då ringde Theorin SoS på nytt och berättade hur det förhöll sig och anmälde samtidigt Enby till polisen för vållande till kroppsskada. Även SoS hade gjort en polisanmälan visade det sig. – Då lät jag ärendet vila och det låg länge hos åklagaren. Till slut fick jag avslag med motiveringen att Enby redan hade fått sitt straff. Men Jan Theorin anser att ansvarsfrågan ännu inte är avgjord och därför tänker han överklaga beslutet. I samma veva vände han sig till gt igen och talade om att Enby var fullt verksam. Under hösten 2008 gjorde gt nya reportage och fick också beskedet att cancer kunde botas, fast då gällde det prostatacancer. Därmed anser Jan Theorin att SoS borde kunna agera, men det kan de inte. Eftersom Enby inte längre är läkare sorterar han inte under SoS. Återigen svensk byråkrati, menar Jan Theorin och skakar på huvudet. Men SoS rekommenderade honom att göra en ny polisanmälan och det har han

gjort. Sedan dess är det en polis som jobbar med ärendet. Men något nytt har inte hänt än. – Så man kan befara att han sitter och har patienter i denna stund. Om polisen inte har gått in, för jag anser att de ska gå in och stänga mottagningen, klistra upp dekaler och tala om i pressen att nu är här stängt. Han ska helt enkelt inte få fortsätta. Du har lagt ner mycket tid och kraft på det här. När kommer din kamp vara över?

– Det kanske den aldrig blir. Nu ska vi se vad polisen gör, om de stoppar honom eller inte. Skulle åklagaren lägga ner det här då menar jag att de patienterna som gått till honom efter han mist sin legitimation, där måste staten ta sitt ansvar och ta in journalerna och kontakta patienterna. Men du kommer inte ge dig?

– Nej, det tycker jag inte jag ska göra. Jag får inte min dotter tillbaka, men däremot kanske jag kan rädda några unga flickor som vill behålla sitt bröst. Rädda Livet har bett Erik Enby kommentera Jan Theorins uppgifter men han har avböjt och hänvisar till de rättsprocesser som nu pågår. Enby har överklagat den deslegitimering som Socialstyrelsen beslutat om samt en varning från Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). Dessa ärenden ligger (december 2008) hos Regeringsrätten som ska ta ställning till prövningstillstånd. Jens Ekelund nr 3 2009

Allmänheten ska kunna lita på läkare! Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm ger inte mycket för Erik Enbys metoder.

Cancerfonden

reste till Ulricehamn TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO MAGNUS GOTANDER

– Det är kvacksalveri. Utan tvekan! Han har inga som helst belägg för det han säger. Det finns inget som stöder de hypoteserna. Han får gärna pröva dem, men inte utge dem för att vara sanning. Det är det som är skillnaden! Om en legitimerad läkare kommer på något nytt har han eller hon ett ansvar att indela en forskningsstudie. Men det har ju Enby enligt uppgift gjort. – Det räcker inte med att man själv startar en studie. Den måste publiceras och prövas mot annan forskning. Eva Nilsson Bågenholm anser att det var rätt att Enby blev av med sin legitimation. – Jag har inte läst alla fakta i det här, men om det är så att han behandlat hennes cancer och sagt att hon varit botad så uppfattar jag det definitivt som en korrekt bedömning att han inte ska inneha legitimation. Om han behandlar på ett sätt som inte är vetenskapligt belagt så leker han med människors liv och ska inte heller kunna behålla sin legitimation. När det gäller frågan om skyddet för pati enter menar Eva Nilsson Bågenholm att ett stort ansvar vilar på tillsynsmyndig heter som Socialstyrelsen, SoS, och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, hsan. Hon tycker att de ska agera tuffare än i dag. Förhoppningsvis kommer utvecklingen att gå åt det hållet. Eva Nilsson Bågenholm nämner den nyligen avslutade Patientsäkerhetsutredningen som nu är ute på remiss. I den föreslås att SoS i ett tidigare skede än i dag ska kunna föreslå deslegitimering. En läkare som utgör en fara för patientsäkerheten ska också kunna stå under så kallad prövotid under tre år. Ett medel som redan finns, men som ska användas oftare. – Vi ställer helt och hållet upp på utredningens förslag. Vi är inte intresserade av att skydda läkare som inte följer sedvanliga behandlingsnormer! Det är viktigt för oss att visa att allmänheten ska kunna lita på oss. JENS EKELUND

nr 3 2009

Ursula Tengelin gästtalade på lunchmöte i Ulricehamns Rotaryklubb. Ordförande Gunilla Pettersson tackade med ett par sockor, överst till höger, och buffélunchen stod uppdukad.

Rotary bygger i Tanzania Ulricehamn var målet för Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelins resa. Dagen inleddes på Rotarys lunchmöte. En av veteranerna, Rolf Björnberg, fanns på plats liksom ett 50-tal representanter för de olika affärsidkarna i staden. Vi åt skinkschnitzel med gräddsås tillsammans under gemytliga former. Rotaryanerna tog väl hand om gästerna från huvudkommunen. Ursula Tengelin, som var dagens gästtalare, informerade om Cancerfondens insamlingsverksamhet till forskningen och kravet på lika vård för alla oavsett bostadsort. Och hur hamnade vi i Ulricehamn? – Syftet med resan var att lyfta goda ex empel, säger Ursula Tengelin. Ulricehamn har visat ett otroligt engagemang oavsett

storlek på verksamhet. Dessutom är mamma född och uppvuxen i trakten så det var extra roligt för mig att komma dit. Logen startade 1947 och har i dag 79 medlemmar. De möts på måndagar i Logernas hus, tidigare baptistkyrka. Sedan 1989 är yrkesverksamma kvinnor välkomna som medlemmar. Mottot för Rotary i världen är osjälviskt

tjänande. – Alla klubbar jobbar för att skapa en bättre värld, berättar Gunilla Pettersson, stadsarkitekt och ordförande i Rotaryklubben. Just nu driver vi här i Ulricehamn ett projekt i Tanzania för att bygga upp vatten reservoarer.

Kunderna vill veta på Stadium i Borås – Även i år säljer vi K2-inlines och en viss procent kommer att gå till Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj, säger platschef Patrik Rydén. Han berättar att kunderna liksom personalen är mycket positiva till kampanjen. Alla säljare bär under oktober månad Cancerfondens rosa band. – Företaget stödjer helhjärtat aktiviteten. Ett antal produkter bär det rosa bandet som kännetecken för insamlingen. Förra året sålde de mycket av en damkol-

lektion av träningskläder. Det rosa bandet ingick i designen. Patrik Rydén har också noterat att allt fler män bär det rosa bandet på rockslaget. Det finns också ett ökat engagemang i frågan om bröstcancer. – En del vill ha reda på exakt vad pengarna går till. Är det till forskning eller till laboratorieutrustning? Är vi osäkra på svaret kan vi ringa Cancerfonden för att få korrekt svar att lämna till våra kunder, säger han. Vi vill hålla oss till fakta.

Är personalen på Grunda AB lika service minded som hjälpsamma inför kameran bådar det gott för orderingången.

Forskningsgåva i stället för julkort Handtag, högtryckstvättar, elartiklar, stegar och lås. Det är några av de 18 000 artiklar som finns i sortimentet på Grunda AB i Ulricehamn. Grunda ingår i b&b tools ab. Sedan 2003 är företaget engagerat i Cancerfonden såsom företagsvän. Att vara företagsvän innebär att skänka en gåva varje år som stöd till cancerforskningen i vårt land.

– När vi började diskutera hur mycket pengar vi lade ut på julkort och presenter runt jul bestämde vi oss för att det var bättre att lägga pengarna på något mer väsentligt, säger Anna-Karin Engberg, ansvarig för IT och katalog på Grunda. Då föll valet på Cancerfonden. Läs mer om hur företag kan stödja Cancerfonden på www.cancerfonden.se/foretag

Hoppas alla har vunnit Cityföreningen ligger tillsammans med Ulricehamns Tidning i startblocken för stadens aktiviteter som ska ge pengar till Cancer fondens Rosa Bandet-kampanj. Förra årets auktion innebar nya varor från affärer och företagare samt hemliga lådor. – Vi fick in 42 000 kronor som vi kunde sända till Rosa Bandet-kampanjen, säger

Daniel Göök när vi träffas på torget. Planerna inför höstens aktiviteter är ännu inte klara. Ursula Tengelin summerar sin dag och

hoppas att alla parter har vunnit något på besöket. – För mig är det en källa till kunskap att få komma ut i ”verkligheten”. Jag möter människor med ett engagemang i cancerfrågan och jag hoppas att jag har kunnat tydliggöra vårt arbete, säger Ursula Tengelin. nr 3 2009

En del dränks in hinken, andra får en dusch. Marlene Lord (på knä till höger) med kolleger pysslar om sina växter.

Mamsell – årets insamlare 2008 En av orsakerna till Ulricehamnsresan var att möta företagare som bidragit i Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj för bröstcancerforskningen under 2008. Vi promenerar på den pittoreska gågatan i centrala Ulricehamn. Tankarna går till barndomens saga om Tant Brun och Tant Grön. Där slutar all likhet. Kommersen är av nutida märke. I slutet av gatan möter vi Marlene Lord i hennes blomsteraffär Mamsell. Vi har stämt träff därför att Ursula Tengelin vill överlämna ett diplom till Marlene Lord för nr 3 2009

hennes insats i 2008 års Rosa Bandet-kampanj. Mamsell utnämndes då till årets bästa insamlare i klassen butiker. 32 000 kronor förmedlade hon till insamlingen. – Ett varmt tack för din insats, sade Ursula Tengelin. Du är ett bevis för att enskilda initiativ gör skillnad. – Vi sålde rosa ballonger för 50 kronor styck. Dessa fyllde vi med gas så att de strävade mot skyn i sina snören och bildade ett stort valv över gågatan, berättar Marlene Lord. På eftermiddagen släpptes de drygt 600 ballongerna som flög fritt och färgade himlen rosa.

– Dessutom spexade en trollkarl utanför butiken, så kundtillströmningen var god. Höstens engagemang går ut på att ordna en tipspromenad som man betalar för att delta i. I priset ingår en lunch på hotellet som, i likhet med Mamsell, subventionerar aktiviteten. Det är planen för Marlene Lord som har för avsikt att stå i biljettståndet med tre barn. I oktober hoppas hon på ett rosa barn, säger hon, eftersom familjen redan består av två små pojkar.

ig t Personl

Svårfångad abborre När min vän Conny, endast 47 år gammal, somnade in den 19 juli 2008 i sviterna av en elak artad levercancer funderade jag allvarligt på att säga upp mig från mitt arbete på Cancerfonden.

böjde han sig ner för att känna på växterna och klämma på blad och blommor samtidigt som han kommenterade skönheten i månaden maj. När Conny somnat in och tystnaden lagt sig hade

Bara ett par månader

tidigare hade Conny stapplat in i min trädgård, svårt härjad av sin sjukdom. Trots svåra smärtor och med vetskap om att prognosen var mycket dyster hade han kraften att kommentera de nya växter jag planterat. Kärleksfullt, men med stor möda,

«I sorg och vrede vände jag min frus tration inåt och ifrågasatte både min egen kompetens och cancerforskningens utveckling … »

världen mist en människa som ”kunde allt”. Nu är han borta – han som fick stopp på min rinnande gästtoalett. Han som tillbringade flera sommardagar med ena handen i toalettanken för att klura ut vilken reservdel på min Gustavsbergstoalett som var defekt. Nu är han borta – han som kunde berätta varför abborren är så svårfångad på vinterfisket och enkelt förklara för barnen hur en glödlampa fungerar – saker jag provat, men inte lyckats med.

Klart jag blev arg! Ingen kunde göra något för

Conny. I sorg och vrede vände jag min frustration inåt och ifrågasatte både min egen kompetens och cancerforskningens utveckling och möjlighet att på ett effektivt sätt bekämpa cancer. Har inte mer hänt sedan Cancerfondens start 1951? När jag kom ut ”på andra sidan” så var det så klart Conny som talade till mig. Han byggde alltid sin tillvaro på vetenskap och forskning. Han slukade böcker och forskningsrapporter i stor omfattning och levde efter det. Om det sen gällde toaletter eller abborrens liv under vinterisen spelade ingen roll. Conny hjälpte mig att förstå att vissa saker tar tid

att klura ut. Och jag tror att det gäller även de komplicerade förutsättningar som råder när vi ska bekämpa cancer på bred front. Så låt oss fortsätta tillsammans och kom ihåg att varje krona kan göra skillnad.

PG Persson PG Persson är utvecklingschef på Cancerfonden. Han är 52 år gammal och bor med sin hustru och sina två döttrar utanför Stockholm.

nr 3 2009

Sudoku Placera bokstäverna N E O P C R S A T så att varje bokstav förekommer en gång per lodrätt rad, en gång per vågrätt och en gång per 3x3-ruta. Kasta om bokstäverna i de gula rutorna så att de bildar ett ord. Skicka det till Marita Önneby, Cancerfonden, 101 55 Stockholm eller marita. onneby@cancerfonden.se senast den 20 oktober. Märk meddelandet Sudoku. Sudokun är tidigare publicerad i Dagens Medicin.

Patienter slipper test

Ordet i sudoku i Rädda Livet 2/09 är

tillgänglighet. Vinnare av varsin Rikslott är Eleonor Törner, Slite, Eva Manhage, Segeltorp, Nils Hugo Carlsson, Tjörnarp. Grattis!

Företagsvän Här presenterar vi företagsvänner som köpt Stora marknadspaketet och stödjer Cancerfonden med 50 000 kr per år. Vill du engagera ditt företag, kontakta Susann Henriksson, Cancerfonden, telefon 08-677 10 77.

Cancerfondens företagsvänner:

Barium AB Pfizer HiQ Santa Maria Siemens AB

Varje år arrangerar asco, American Society of Clinical Oncology, en stor internationell forskarkongress. I år hölls den i Orlando med nära 30 000 deltagare från hela världen. ca-125 studien, om gynekologisk cancer, var den första som presenterades. ca-125 är ett tumörprotein som kan mätas i blodprov. Hittills har kvinnor som haft äggstocks-

Vi stödjer Cancerfonden

cancer regelbundet fått göra ca-125-test för att man ska kunna upptäcka återfall. Men nu kan de slippa detta, och därmed den oro som kan följa vid varje provtagning. En internationell forskarstudie har funnit att behandling baserad på ca-125-testet inte förbättrar överlevnaden. – För mig var ca-125-studien av störst betydelse vid asco-kongressen, säger Maria Bjurberg, specialistläkare vid onkologiska kliniken i Lund. Uppföljning med ca-125 leder visserligen till att man hittar återfall tidigare. Men studien visar att detta inte ger någon överlevnadsvinst – däremot sämre livskvalitet. Vi kan alltså lugna våra patienter med att inte kontrollera ca-125 om de mår bra och den kliniska undersökningen är normal. Detta har stor betydelse i vardagen!

Vinnare av boken PSA-männen: Nils Asplund, Södertälje.

Vinnare av boken Melanom: Kenneth Andersson, Trelleborg, Wenche Arlevik, Göteborg, Britt Marie Niva, Mariestad. nr 3 2009

Foto istockphoto

En frisk person har högst 10 000 vita blodkroppar per milliliter blod, medan den med KML kan ha upp emot 250 000.

KML-patienter ska inte sluta ta sin medicin I mars besökte doktor Francis Giles Helsingfors, Oslo, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn på färre dagar än antalet städer. På alla dessa platser berättade han om nyheter inom kronisk myeloisk leukemi för sina hematologkolleger.

Francis Giles betraktas som en kändis bland hematologer världen runt. Han kommer från Irland - jo, det hörs när han pratar – men bor numera i San Antonio i Texas, usa. För patienter med kronisk myeloisk leukemi, kml, är ett av problemen att de ofta slutar ta läkemedel mot sjukdomen när de tycker att de mår bra, anser han. – Då riskerar de att bli Francis Giles resistenta så att samma läkemedel inte hjälper när de återinsjuknar och börjar ta dem igen, säger Francis Giles.

kml är en sjukdom som främst drabbar människor över 50 år, men var tredje är trots allt under 50. I dag lever nio av tio fortfarande fem år efter diagnosen. För 20 år sedan var högst hälften i livet så länge. Nya och mer effektiva läkemedel har ökat livslängden. De flesta som drabbas av kml har en kromosomförändring där två kromosomer har bytt material sinsemellan. Den nya genkombinationen leder till att ett enzym bildas som i sin tur ändrar cellerna så att de inte längre ger signal att sluta producera vita blodkroppar. Detta trots att antalet vita blodkroppar redan är tillräckligt för att skydda mot bakterier, virus och andra angrepp mot kroppen. Det produceras alltså alldeles för många vita blodkroppar. En frisk person har högst 10 000 vita blodkroppar per milliliter blod, medan den med KML kan ha upp emot 250 000.

Kvinnor som blir gravida kan sällan fortsätta

Ju snävare läkemedlen mot kml funge

med sina läkemedel mot kml utan risk att skada barnet. Men Francis Giles rekommenderar då att de talar med sin läkare så att de kan upphöra med behandlingen under kontrollerade former i stället för att avbryta den själva.

rar, desto större är chansen att komma åt cancern. – I stället för att slå ut en mängd olika celltyper bör man satsa på att slå ut några få, just de som är specifika för en viss sorts cancer. Målsökande läkemedel, preparat som

hittar precis de rätta cellerna och tar död på dem, är det som många forskare har letat efter länge och fortfarande söker. I dag finns kanske 400 mål som läkemedlen riktar sig mot. Förhoppningen är att finna de perfekta ett eller två målen att satsa på för varje cancertyp. Om tumörer kan klassificeras på molekylnivå

kan det också bli möjligt att hitta exakt de rätta substanserna. Och just detta jobbar många cancerforskare och läkemedelsföretag med. – Ju mer man kan snäva in behandlingen, desto mer effektiv blir den, säger Francis Giles och tillägger att biverkningarna dessutom blir betydligt färre. Genom att omprogrammera stamceller tänker han sig att man på sikt till och med skulle kunna bota cancer helt. – Antingen genom att göra stamceller mognare så att de går att komma åt med läkemedel eller genom att ”frysa” dem så att de håller sig lugna. Det går inte att förhandla med cancer. Det gäller att slå ut allt för att inte riskera resistens och kronisk sjukdom, säger Francis Giles. TEXT EVA TIWE

nr 3 2009

Varför är blodet rött? Enklast är att svara att det hänger samman med de röda blodkropparna som finns i blodet. En droppe blod innehåller miljontals av dem. De får sin röda färg av hemoglobinet som är ett ämne som transporterar syre från lungorna till övriga delar av kroppen. Ungefär hälften av blodet utgörs av blodplasma. Det är en klar, gulaktig vätska, men det är de röda blodkropparna som ger blodet dess riktiga färg.

foto petter stahre. Obs! beskuren, del av större.

Jag ser rött!

Men varför är hemoglobinet rött? Varför inte blått, grönt eller lila? Kanhända hänger det samman med att den röda färgen är lättare att se. När det är dimmigt har vi till exempel lättare att se röda färger, eftersom rött ljus inte sprids lika lätt. Det är därför som stoppskyltar och bromsljus på bilar är röda. Våra ögon är dessutom mera känsliga för rött och gult än för de andra färgerna. Blod utgör omkring 7

procent av människokroppens totalvikt; 60 procent är vatten. En vuxen människas kropp innehåller i genomsnitt fem liter blod, men hela 45 liter vatten. Källa: 101 saker du behöver veta … eller inte

Allt blod är inte rött … Kackerlackor har vitt blod. Bläckfiskar och humrar har blått eller blåvitt blod. En sjöstjärnas blod är gulaktigt. Daggmaskar har grönt blod. En del sorts ödlor har också grönt blod. Många insekter har gult eller grönt blod. En del djur, som till exempel koralldjur och maneter, har inget blod alls.

nr 3 2009

Katrinplommonsufflé 4 portioner

med choklad och hallon

30 g mörk blockchoklad 1. Sätt ugnen på 175 grader. Riv blockchokladen grovt på ett rivjärn. Skålla, 1 liten burk (135 g) katrinplommonpuré skala och hacka mandeln fint. Blanda från barnmatssortimentet choklad med katrinplommonpuré och 1 msk hackad mandel mandel. 1 msk smör eller margarin (till formarna) 2. Smörj och sockra formarna. Vispa äggvitorna till hårt skum. Vispa i sockret lite 1 msk socker (till formarna) i taget. Vänd försiktigt ner choklad- och 2 äggvitor plommonpurén i den vispade äggvitan. ½ dl socker Fördela smeten i formarna. Florsocker att sikta över de färdiga 3. Grädda i nedre delen av ugnen i 18-20 minuter för portionsformarna och cirka suffléerna 30 minuter för den stora formen. Ta ut 3 små portionsformar på cirka 2 dl dem försiktigt och sikta över florsocker. eller en stor ugnseldfast Servera genast, innan sufflén sjunker form med raka kanter ihop. Färska eller djupfrysta Serveringstips: hallon Servera med färska eller djupfrysta hallon och löst vispad grädde.

och tat ur boken Råd Receptet är häm etim sjukdom. Legi recept vid cancer n so ns ör Marie Esbj rade dietisterna lt äl st an m m ll har sa och Ylva Orreva eaf gr to fo r ha re St ah recepten, Petter t se hu ven på Förlags rat. Boken är utgi Gothia.

Diskussion Här publiceras insändare liksom inlägg från Insändar e& diskussionsforum på webbplatsen cancerfonden.se diskussions forum

Är 20 år, och pappa har fått cancer 20 år och mitt liv som vuxen har precis tagit sin start. Då får min pappa reda på att han har matstrupsc ancer. Den har spridit sig till levern, tarmarna och lymfkörtlarna, och han har en liten klump som sitter på halsen. Vad kommer att hända med min pappa? Ingen av läkarna säger någon tid när han frågat. Jag läste på internet att dom som gör operation för att ta bort matstrupscancer brukar klara sig väldigt bra i några år men det är bara 10 % som klarar mer än 5 år. Han har fått operera in ett rör i matstrupen nu så han ska kunna äta bättre. Men varje gång vi sitter och äter påminns alla om cancern. Han måste ju äta så långsamt för att det inte går att få ner. Själv sitter man å tar lite till mat för att pappa inte ska vara sist kvar att sitta och äta, och tar ett till glas med vatten för att ge pappa lite mer tid. Han blir så stressad om alla är klara å han är kvar med sin mat. Vad kan man säga till sin pappa utan att cancern blir inblandad på något sätt? Vad kan man säga till sin pappa för att trösta honom när det inte finns några ord som kan ta bort den smärta som finns inombords? En kram räcker oftast. Men man vill ju göra så mkt mer.. Något tips? Är tacksam för varje svar som kan ges. Jag är vilsen i allt det här... Caroline H

Fest och insamling Efter undersökningar hos läkare upptäcktes en tumör i ändtarmen. Operation Värnamo sjukhus. Stomi sattes dit, cancern upptäcktes, cellgiftsbehandlingar startade på onkologen, Ryhov Jönköping. Vid datortomografi och ultraljud hittades en metastas på levern; operation Universitetssjukhuset i Linköping. Fortsatta cellgiftsbehandlingar. Hösten 2008 var cancern borta; stomin lades tillbaka. Lördagen den 31 januari 2009 bjöd vi in all släkt och alla vänner som stöttat oss hela året på fest – 56 personer. Vi satte fram en skål som snabbt fylldes med pengar – 3 400 kronor. Dessa satte vi in på Cancerfondens bankgiro 901-9514. Sonja och Lennart Kristoffersson, Anderstorp

Svar: Det bästa jag tror att du kan göra är kanske oxå det simplaste och en klyscha: visa din pappa att du älskar honom på alla sätt o vis! Men oxå: Fråga honom hur han vill bli behandlad! Berätta för honom att du känner dig vilsen och att du inte vet hur du ska bete dig! Fråga om han vill att ni ska prata mycket om det eller om han kanske helst vill försöka fortsätta ”som vanligt”, i den mån det går? Var också beredd på att sorgen kommer att gå igenom olika stadier. I dag vill han kanske inget annat än att ”prata av sig” medan han i morgon bara vill ”låtsas som ingenting”? Försök att tillmötesgå hans vilja även om du också måste få plats för dina känslor. Stor kram! M

Tack! ”Blev förvånad över första numret jag läste. Där stod att läsa om min cancer – myelom – och min mans prostatacancer. Tack!”

Inga recept ”Jag tycker inte direkta matrecept behövs i tidningen.”

Mer om anhöriga Glädjas eller sörja Rädda Livet är en utmärkt tidning med både uppgifter om framsteg i forskning och behandlingar. Härligt att få läsa om andra människor som också blivit drabbade. Att få glädjas med dem eller sörja om det blir så.

Lilian Nilsson, Båstad

«Visa att du älskar honom på alla sätt och vis!»

”Vill läsa mer om livet som anhörig och hur olika familjer drabbas.”

Från pärm till pärm Jag läser tidningen från pärm till pärm. Är pensionerad distriktssköterska och har varit med om många cancerpatienter. Jag tycker det står om allt!

nr 3 2009

Det här är Cancerfonden

Sätt att hjälpa till

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå visionen finansierar Cancerfonden svensk cancerforskning – forskning som hela tiden gör framsteg och leder till att fler liv kan räddas. Men Cancerfonden ska också påverka cancerfrågan här och nu genom opinionsbildning.

Aktiegåva Ägare av börsnoterade aktier kan skattefritt skänka utdelningen från sina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att man skänker utdelningen före bolagsstämman. Normalt beskattas utdelningen med 30 procent.

Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning.

Cancerfonden har inga statliga bidrag.

Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

Drygt 9 000 kontakter via Informations- och stödlinjen.

Finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens.

Cirka 90 000 nya givare varje år.

Delar för 2009 ut 371 miljoner kronor till svensk cancerforskning. Långsiktigt mål är att kunna dela ut cirka 400 miljoner kronor varje år.

30 huvudmän.

44 anställda.

Läs mer: ca ncer f onden.s e

Samlat in drygt 5 miljarder kronor och delat ut lika mycket till svensk cancerforskning.

Gratulationsgåva Att skänka en gratulationsgåva till Cancerfonden är ett sätt att uppvakta vid födelsedagar eller andra högtidliga tillfällen. Ett gratulationskort med givarens personliga hälsning skickas till jubilaren. Stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor (100 kronor för ungdomar och pensionärer). Som stöd medlem får man fyra nummer per år av tidningen Rädda Livet som skriver om cancersjukdomar, forskningens framsteg och Cancerfondens verksamhet.

Hit går pengarna – hundratals forskare mot cancer

Minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan minnet av en avliden vän eller släkting hedras. Närstående får en fin hälsning samtidigt som cancerforskningen får ett värdefullt stöd.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Varje år finansieras cirka 400 forskningsoch vårdutvecklingsprojekt via Cancerfonden. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Månadsgivande Månadsgivande är ett sätt att kontinuerligt stödja Cancer fonden. Den månatliga gåvan skänks via autogiro från det bank- eller plusgirokonto som givaren väljer. Det regelbundna stödet hjälper till att planera insatserna för svensk cancerforskning på längre sikt.

Cancerfondens insamlingskonton bevakas av SFI, Stiftelsen för Insamlingskontroll. De kontrollerar att insamlade medel går till avsett ändamål. För 2007 gick 15 procent till insamlings- och administrationskostnader. Enligt SFIs regler får maximalt 25 procent gå till detta.

Siffror om cancer Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 50 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste dödsorsaken före 75 års ålder. Män

Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Varje lott kostar 100 kronor och till vinsterna hör, förutom stödet till cancerforskningen, möjligheten att vinna en miljon kronor, presentcheckar på Coop och ICA med mera.

Kvinnor

Prostatacancer

8 870

Bröstcancer

7 049

Hudcancer

3 526

Hudcancer

2 980

Tjock- och ändtarmscancer

2 989

Tjock- och ändtarmscancer

2 884

Urinvägscancer

1 764

Lungcancer

1 576

Lungcancer

1 627

Livmoderkroppscancer

1 369

Spara i fonder Det går att stödja svensk cancerforskning samtidigt som man bygger upp ett sparkapital. I dag stöds Cancerfonden av Bancos Humanfond, SEB Cancerfonden och Skandia Cancerfonden. En procentsats av fondförmögenheten i dessa fonder skänks varje år till Cancerfonden. Testamente Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, värdeföremål, aktier, fondandelar, fastigheter med mera. Cancerfonden är befriad från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster och tar som testamentstagare ett aktivt ansvar för att testamentet verkställs på ett värdigt sätt och med respekt för allt det som testamentet omfattar.

Källa: Cancer i siffror 2009 nr 3 2009

Världens vackraste ord: i morgon Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än hälften av alla människor i Sverige som drabbas av cancer. Med mer forskning kan vi rädda ännu fler i framtiden. Ge en gåva enkelt på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

020-59 59 59 | Plusgiro 90 1986-0