MTT's årsredovisning 2010

Page 1

Ö k a d

e f t e r f r å g a n

p å

k o m p e t e n s

ÅRSREDOVISNING

MTT löser GLOBALA PROBLEM


DIREKTIONSORDFÖRANDENS KOMMENTAR

2

EFTERFRÅGAN PÅ

MTT:S KOMPETENS

ÖKADE År 2010 var ett mycket gott år för MTT. Den positiva effekten av tidigare gjorda strategiska forskarrekryteringar började ge resultat och nedskärningen av de fasta kostnaderna fortsatte.

Året präglades av verkställandet av operativa och strukturella reformer. Kärnan i reformen är en omorganisation av de interna tjänsterna. Reformen innebär förändringar i personalens uppgifter och möjliggör en betydlig minskning av den tekniska personalen inom en rationell anpassningstid. På antalet forskare inverkar MTT:s framgång inom forskningsfinansieringen, samtidigt som forskarnas ansvar för att nå de uppställda resultat- och finansieringsmålen ökar. En mångsidigare och mer utbredd användning av de elektroniska tjänster som stödjer verksamheten frigör i sin tur resurser till forskningen. Reformen omfattar en betydande reducering av verksamhetslokalerna: år 2010 minskade lokalerna med 10 procent. Genom att koncentrera verksamheten kan vi utveckla de i infrastrukturhänseende mest strategiska verksamhetsorterna (Jockis, Maaninka, Pikis) i form av forskningsmiljöer för jordbruket och livsmedelsekonomin.

Ma rk n ad s e f t e r frå g a n s t y r for s k n i n g e n

I slutet av sommaren beslutade direktionen i enlighet med strategin att minska eller lägga ned sådan forskning som inte har någon efterfrågan på marknaden. Detta väckte en nyttig diskussion om behovet av att inom forskningen reagera snabbare på förändringarna i efterfrågan, och samtidigt aktiverades kunderna att bli mer medvetna om sitt forskningsbehov. Verksamheten vid stationen för sunda plantor i Laukas blev ekonomiskt ändamålsenlig med hjälp av produktgallring, prissättning och marknadsföring. För utvecklingen av verksamhetsstället i Vichtis (Vakola) valdes ett koncept i syfte att stabilisera ekonomin enligt samma modell som i Laukas. Åtgärder för att sanera verksamhetsstället i Hyvinge har inletts.


3

DIREKTIONSORDFÖRANDENS KOMMENTAR

Med reformerna svarar MTT på framtida behov och anpassar sig till det nya marknadsläget. Förändringen hör samman med den nationella och internationella utvecklingen, där kompetens, inflytande och samarbete samt kraftiga effektiviseringskrav accentueras.

SAMARBETE

GER ÖKAD PRODUKTIVITET OCH BESPARINGAR

MTT:s lönsamhet har under flera år utvecklats klart bättre än i de statliga organisationerna i genomsnitt. Den positiva trenden bottnar i en fortsatt ökad produktivitet, även om verkställandet av statens produktivitetsprogram har förutsatt nedskärningar av antalet anställda.

Samarbetet med andra forskningsorganisationer ökar produktiviteten i form av gemensamma forskningsprogram och innebär besparingar i form av gemensam forskningsinfrastruktur och gemensamma forskningstjänster. En viktig aspekt är också samarbetet inom de tre strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation (SHOK). Direktionen utnämnde för nästa femårsperiod en ledning bestående av såväl nya som omvalda personer. Den gångna femårsperioden var en tid av förnyelse av forskningsmaskineriet och organisationen: nu ställs fokus på att producera det mervärde för kunderna som behövs i livsmedelskedjan. I slutet av 2010 publicerades fem nationella strategier1, vilka samtliga stöder de forskningsteman som MTT valt. MTT:s teman – livsmedel, energi, bioekonomi, hållbarhet och ansvarsfullhet – ligger i centrum av mänsklighetens informationsbehov. Man vet att efterfrågan på livsmedel kommer att öka och diskussionen om underhållssäkerheten fortsätter. Den ökade levnadsstandarden flyttar konsumtionen från primära materiella behov till andliga behov, och samtidigt förskjuts efterfrågan på forskningsrön mot utbudet av tjänster. 1

Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik, Statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten, Delegationen för Finlands landvarumärkes rapport ”Ett uppdrag för Finland”, Statsrådets naturresursredogörelse samt Forsknings- och innovationsrådets Forsknings- och innovationspolitiska linjedragning 2011–2015.

Vår forskning stöder på ett framstående sätt visionerna och strategierna på såväl nationell nivå som inom EU Enligt dessa strävar man att inom forskningen mer systematiskt beakta de samhälleliga problemen. Målet är att EU och Finland ska stärka sin ställning i spetsen bland de länder som bygger på kompetens. Därför måste också MTT:s kunskapsprodukter förädlas till underhållssäkerhet, tjänster, konkurrenskraft, utrikeshandel, sysselsättning, välmåga och en regionalt balanserad utveckling.

livet endast är en rad passerade möjligheter. Så är läget definitivt inte på MTT. Vi har gripit alla goda chanser och gjort upp en klar vägkarta som hjälper oss att gå vidare.

Jag vill tacka i synnerhet MTT:s personal, ägare och kunder för det goda resultatet under det gångna året. Ibland får man känslan av att

Esko Lindstedt / DIREKTIONSORDFÖRANDE

MTT:s direktion

Eeva Brofeldt

PRIMÄRPRODUKTIONSCHEF / Valio

Erkki Kemppainen

ÖVERDIREKTÖR / MTT

tfn 0400 501 686 / esko.lindstedt@mtt.fi

Esko Lindstedt, DIREKTIONSORDFÖRANDE

Olavi Kuusela

Tarja Niemelä

STYRELSEORDFÖRANDE AGRONOM / Hogran Oy

DOKTOR I EKONOMISKA VETENSKAPER, DOCENT

Päivi Parikka

Petteri Paronen

ÄLDRE FORSKARE PERSONALENS REPRESENTANT / MTT

STADSDIREKTÖR KUOPIO STAD

Leena Mannonen

VICE ORDFÖRANDE KOMMERSERÅD / JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET

Seppo Aaltonen

ANSVARSOMRÅDESDIREKTÖR / MTK


Ö V E R D I R E K T Ö R E N S K O M M E N TA R

4

I GOTT SAMARBETE MOT

BÄTTRE RESULTAT Under 2010 var MTT:s forskning framgångsrik och verksamheternas finansiella situation förbättrades. Vi lyckades utveckla vår organisation samtidigt som vi svarade på produktivitetsprogrammets spartryck och de snabba förändringarna på marknaden.

Omvälvningarna i vår närmiljö har ställt våra anställda och vår personalpolitik inför många utmaningar. Vi har varit tvungna att minska den totala personalstyrkan och utveckla personalens sammansättning i en mer forskardominerad riktning. Nedskärningarna har genomförts i samråd med personalen. I förändringarnas mitt har vi fäst särskild uppmärksamhet vid de anställdas arbetshälsa. Vi har genom resultatavtal kommit överens om åtgärder i syfte att utveckla arbetshälsan och ärendet har varit ett centralt tema på de årliga personaldagarna. Arbetstillfredsställelseindexet

i den årligen återkommande enkäten om de anställdas välbefinnande har kontinuerligt förbättrats. Antalet sjukdagar har också fortsatt att minska, och var år 2010 på en historiskt låg nivå. För oss är det allt viktigare att vinnlägga oss om att utveckla kompetensen. Det ökade antalet forskare och anställda som avlagt påbyggnadsexamina höjer vår kompetensnivå och vår konkurrenskraft. Vi har också på bred basis utbildat vår personal med ansvar för serviceprocesserna.

Forskningssamarbete i Europa och utvecklingsländerna Vår internationella verksamhet var aktiv. Som stöd i utvecklandet av MTT utnyttjar vi i allt större utsträckning den internationella vetenskapliga delegationen, till vilken hör toppexperter inom vår bransch från Holland, England, Frankrike, Irland och Finland. Delegationen inledde sin verksamhet 2007 och fortsätter nu på sin andra period. MTT innehade posten som ordförande för EURAGRI (The European Agricultural Research Initiative), och tillsammans med jord- och skogsbruksministeriet stod vi värdar för årskonferensen i Helsingfors i september. Slutledningarna på evenemanget med inriktning på grön tillväxt presenterades vid

FORSKNINGSINSTITUTEN UTVECKLAS PÅ LÅNG SIKT Erkki Kemppainen / ÖVERDIREKTÖR tfn 040 556 2477 / erkki.kemppainen@mtt.fi

den bioekonomiska konferensen som hölls i Bryssel senare i september. Vi startade utvecklingssamarbetsprojekt i Kenya och Peru i anslutning till produktion av hälsosamma och trygga livsmedel. Projekten finansieras genom Finlands utrikesministeriums instrument för samarbete mellan institutioner (IKI). Samtidigt förberedde vi flera andra motsvarande projekt samt ett stort livsmedelstrygghetsprojekt med fokus på Afrika. Vi utvecklade våra relationer inom forskningssamarbetet i synnerhet med Irland och Kina. Ett omfattande samarbetsavtal mellan MTT och motsvarande forskningsinsti-

tut i Irland, Teagasc, är under beredning. Samarbetskontakterna mellan MTT och jordbruksakademin i Kina aktiverades i sin tur då Kinas ambassadör i Finland besökte MTT. Vi har under de senaste åren aktivt sökt oss till verksamhet inom EU:s olika teknologiska samfund och samarbetsnätverk. Detta arbete fick ett betydande erkännande, då professor Pirjo Peltonen-Sainio vid MTT utsågs till medlem av den vetenskapliga rådgivargruppen för det gemensamma programplaneringsinitiativet ”Agriculture, Food Security and Climate Change”.

Verksamheten vid sammanslutningen för naturresurs- och miljöforskning (LYNET) stabiliserades under 2010. Utöver tre tidigare startade gemensamma forskningsprogram förbereddes ett forskningsprogram om markanvändning, där MTT har dragansvaret. I november ordnades de första LYNET-forskardagarna. Konkreta samarbetsformer inom ramen för LYNET var också det gemensamma lokalitetsprojektet i Uleåborg samt planeringen av ett gemensamt laboratorium i Rovaniemi. I huvudstadsregionen koncentreras LYNETs funktioner till Vik, dit MTT:s ekonomiforskning flyttade på sommaren. Verksamhetsmodellen rönte erkännande i den utvärdering av delegationen för sektorforskningen som blev klar i slutet av året och den har använts som modell också för forskarkonsortier som planerats inom andra förvaltningsområden. Vi deltog aktivt i verksamheten inom rådet för forskningsinstitutionernas direktörer (TUNE). Genom denna verksamhet har forskningsinstituten bildat sig en gemensam uppfattning om de centrala utvecklingsbehoven inom forskningsetablissemanget. TUNE har visat sig vara ett fungerande samarbetsorgan också i förhållande till sammanslutningen för universiteten i Finland UNIFI rf.

EXEMPEL PÅ MTT:S EXPERTER I INTERNATIONELLA UPPDRAG: PIRJO PELTONEN-SAINIO: ordförande för International Oat Committee, medlem i den vetenskapliga rådgivargruppen Joint Programming Initiative for Agriculture, Food Security and Climate Change (FACCE). KAIJA HAKALA: en av fyra finska skribenter i IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) nästa rapport. Professor AARNE KURPPA: medlem i förvaltningskommittén för OECS:s forsknings- och sponsorships-program. OIVA NIEMELÄINEN: president för NJF (Nordic Association of Agricultural Scientists). ARTO LATUKKA: medlem i förvaltningskommittén för EU:s FADN (Farm Accountancy Data Network). Professor JYRKI NIEMI och professor HILKKA VIHINEN: medlemmar i styrgruppen för tre vetenskapliga ramprogram inom EU-forskningsprojekt.


5

FORSKNINGSDIREKTÖRENS KOMMENTAR

MTT ARBETAR

FÖR ATT LÖSA

GLOBALA PROBLEM Befolkningstillväxten, klimatförändringen, den minskade odlingsmarken samt tillgången till mat och dricksvatten är globala problem för jordbruket och livsmedelsekonomin och utgör samtidigt konkreta forskningsutmaningar för MTT.

Dessa globala frågor berör oss alla och inverkar också på MTT:s nya strategiska riktlinjer. Det är inte enbart fråga om valet av insatsområden för forskningen, utan också om att ställa upp kompetensmål för hela personalen.

MTT SOM STÖD FÖR NÄRINGSLIVET

har MTT i utvecklingen av näringslivets konkurrenskraft. För detta arbete besitter vi en gedigen kompetens.

MTT:s traditionella uppgift som sektorforskningsinstitut genomgår kraftiga förändringar i enlighet med tidens behov. Vår viktigaste uppgift är att producera forskningsrön och tjänster som svarar på de för samhället väsentliga utmaningarna inom livsmedelsekonomin. En annan viktig och raskt växande roll

Hela personalen hade möjlighet att på flera olika workshopar delta i uppdateringen av strategin, vilket gav oss ingående information om de olika forskningsområdena inom MTT. Vi kunde skapa oss en helhetsbild av kundefterfrågan och de framtida möjlighe-

terna inom olika vetenskapsgrenar. I denna process beaktades också det internationella förändringstrycket på jordbruket och livsmedelsekonomin. Till strategiskt huvudtema för MTT:s forskning valdes forskning som stöder en hållbar och ansvarsfull bioekonomi inom livsmedelskedjan. Forskningsområden som stöder jordbruks- och livsmedelsproduktionen samt utvecklingen av landsbygden lyftes också fram som viktiga tillväxtområden.

En hållbar och ansvarsfull bioekonomi inom livsmedelskedjan huvudtemat för MTT:s strategi Fördjupandet av våra strategiska vetenskapsgrenar är ett av våra viktigaste mål. MTT:s enheter ansvarar för sakkännedomen inom respektive vetenskapsgren och för forskningens internationella konkurrenskraft, vilken år 2010 förbättrades ytterligare exempelvis i och med det ökade antalet sakkunniggranskade vetenskapliga artiklar. Ett annat viktigt mål för de närmaste åren är att i våra forskningsprogram och kundarbetet effektivare utnyttja våra olika vetenskapsgrenar genom tillämpning av såväl MTT:s som andra sektorforskningsinstituts sakkunskap. Ett bra exempel på detta är LYNET-forskningsprogrammet, som tog form under 2010. Vårt tredje viktiga mål är ett effektivare förankra vår kompetens att betjäna näringslivets behov. Vi har antagit utmaningen genom att bygga upp ett mångsidigt samarbete med ledande företag inom branschen, bland annat i fråga om framtagning av koncept för ansvarsfullhet samt

forskning av livsmedlens koldioxidfotspår eller lösningar som främjar människans näring och välbefinnande. Vi satsade på att utveckla våra kundtjänster under 2010. Vi fäste särskild uppmärksamhet vid skyddet av forskningsresultaten, utvecklingen av överföringen av information samt kommersialisering och produktifiering av innovationer. Detta arbete överför de lösningar som vår forskning producerat att utnyttjas av näringslivet och nätverket för informationsöverföring. Utvecklandet av kommersialiseringen och ledningen av kundrelationer har antagits som ett viktigt insatsområde för år 2011.

Anu Harkki / FORSKNINGSDIREKTÖR tfn 0400 436 997 / anu.harkki@mtt.fi

Direktör EEVA-LIISA RYHÄNEN: COST Domain Committee (Food and Agriculture), medlem i nämnden för nya livsmedel. Professor HANNU J. KORHONEN: medlem i EFSA:s (European Food Safety Authority) vetenskapliga nämnd. Professor ASKO MÄKI-TANILA: ordförande för ledningsgruppen för europeiska programmet för djurgenresurser ”European Regional Focal Point for Animal Genetic Resources” (ERFP). JOHANNA VILKKI: medlem i FP7 KBBE Advisory Group (Theme 2). Överdirektör ERKKI KEMPPAINEN: ordförande för EURAGRI (The European Agricultural Research Initiative). MERJA VETELÄINEN: medlem i styrelsen för europeiska programmet för växtgenresurser “European Co-operative Programme for Plant Genetic Resources” (ECPGR). MARKETTA RINNE: medlem i husdjursproduktionsgruppen för “Global Research Initiative for Climate Change”. KRISTIINA REGINA: medlem i växtproduktionsgruppen för “Global Research Initiative for Climate Change”.


EKONOMI

6

SATSNINGARNA PÅ FORSKNING

FÖRBÄTTRADE FINANSIERINGSSTRUKTUREN De strategiska valen styrde utvecklingen av MTT:s ekonomi i positiv riktning. Den största förändringen syns i finansieringsstrukturen, där användningen av samfinansiering ökade med 27 procent till 12,4 miljoner euro. År 2010 var Gårdsbrukets utvecklingsfond och ELYcentralerna de största finansiärerna inom samfinansieringen. Den utländska finansieringens andel av samfinansieringen utgjorde 1,5 miljoner euro (+22 %). Samforsknings- och kundfinansieringen motsvarade sammanlagt 28 procent av finansieringen (2009: 23 %). Målet är att utöka andelen till 33 procent före år 2013. Den avgiftsbelagda verksamhetens andel av den utnyttjade finansieringen var 2,6 miljoner euro (+2 %).

ANVÄNDNING AV SAMFINANSIERING Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera)

2,4

förändring från föregående år 37 %

ELY-centralerna

2,3

61 %

Företag

1,6

-0 %

Tekes

1,3

87 %

Övrig inhemsk finansiering

1,2

-12 %

EU:s forskningsfinansiering

1,1

41 %

Jord- och skogsbruksministeriet

1,0

47 %

Finlands Akademi

0,7

15 %

Övrig statlig budgetfinansiering

0,4

-1 %

Övrig utländsk finansiering

0,3

-16 %

2010

MEUR

Utländsk företagsfinansiering Totalt

0,1

-5 %

12,4

27 %

FINANSIERING ENLIGT FINANSIERINGSKÄLLA MEUR

Forskning

enligt kundernas behov Också innevarande år är målet att öka samfinansieringens andel av den totala finansieringen och att öka den avgiftsbelagda verksamheten som riktar sig till kunderna. Detta förutsätter att vi allt tydligare inriktar verksamheten kundorienterat enligt efterfrågan och tillgängliga finansieringsmöjligheter. De största finansieringsvolymerna återfinns även i fortsättningen i de offentliga finansieringskällorna, i såväl nationella forskningsprogram som EU:s forskningsprogram. Budgetfinansieringen motsvarade 68 procent av den utnyttjade finansieringen (2009: 70 %). Enligt planerna sjunker andelen till 61 procent före år 2013.

2009

%

2010

% 77

Statens budgetfinansiering

39,8

76

41,2

Övrig offentlig finansiering

4,6

9

3,9

7

Privat finansiering

7,8

15

8,7

16

52,2

100

53,8

100

Finansiering totalt

ANVÄNDNING AV FINANSIERING MEUR och % av den totala finansieringen

2009

%

2010

%

Förändring från föregående år

Samfinansiering

9,7

18 %

12,4

23 %

+27 %

Avgiftsbelagd verksamhet

2,6

5%

2,6

5%

+2 %

Totalt

12,3

23 %

15,0

28 %

+22 %

Budgetfinansiering

36,7

70 %

36,5

68 %

+-0 %

Källa

Intäkter från gårdsbruksenheter o.d. Totalt

3,5

7%

2,3

4%

-36 %

52,5

100 %

53,8

100 %

+2 %


7

EKONOMI

SAMARBETET MED FORSKNINGSPARTNERS OCH ORGANISERINGEN AV VÅR EGEN VERKSAMHET I NYCKELSTÄLLNING Med tanke på kvaliteten på MTT:s forskning är det allt viktigare att dra nytta av den gemensamma forskningsinfrastrukturen med våra samarbetspartners. Ännu 2006 verkade MTT på alla 14 orter i egna lokaler. Därefter har MTT:s verksamhetsställen flyttats till gemensamma lokaler med LYNET-instituten eller universiteten i Kannus, Rovaniemi, S:t Michel, Helsingfors och Uleåborg. I Seinäjoki flyttade vi delvis till universitetscentret och den andra verksamhetslokalen i Seinäjoki delades med Potatisforskningsinstitutet. I Jockis och Helsingfors genomfördes likaså omfattande flyttningar.

FÖRÄNDRINGEN I PERSONALSTRUKTUREN OCH KÖPEN AV TJÄNSTER ÖKADE KOSTNADERNA Personalkostnaderna ökade med 0,9 miljoner euro (+2,5 %). Kostnadsökningen bottnar i det minskade antalet anställda, lönelösningarna (0,5 miljoner euro), den högre procenten för personalbikostnader (0,3 miljoner euro) och justeringen av personalens sammansättning i en mer forskardominerad riktning. Hyran för verksamhetslokaler uppgick till 5,3 miljoner euro (+4 %). Investeringsutgifterna minskade med 0,1 miljoner euro (-5 %). Under 2010 utgjorde intäkterna av verksamheten 53,8 miljoner euro medan kostnaderna för verksamheten var 53,4 miljoner euro. Avskrivningarna uppgick till 1,5 miljoner euro. En del av de administrativa tjänsterna har skötts genom statens servicecentral sedan 2009. De tjänster som produceras på detta sätt är dyrare än de tjänster som MTT producerar själv och kräver således reservering av extra resurser (serviceavgifterna ökar till 1,0 miljoner euro 2014). Av arbetstimmarna för 2010 bokfördes 64 procent (2009: 59 %) på forsknings- och expertuppdrag samt uppdrag inom den avgiftsbelagda verksamheten. Antalet arbetstimmar för administrativa uppgifter och forskningens stöd minskade i motsvarande mån. Utvecklingen är gynnsam på grund av verksamhetens lönsamhetsmål.

KOMPLETTERAD INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL 2009-2010, MEUR

tfn 040 555 9667 / ilkka.p.laurila@mtt.fi

%

2010

Intäkter av verksamhet Egen budgetfinansiering

– Räkenskapsårets budget

32,733

35,385

– Överföring till nästa år

-4,625

-5,202

– Överföring från föregående år

7,738

4,625 35,846

Budgetfinansiering totalt Samprojektfinansiering och övrig finansiering

69

Statens budgetfinansiering

4,002

Övrig offentlig förvaltning

1,758

2,412

Företag och sammanslutningar

2,945

2,777

EU och övriga utländska sammanslutningar

2,791

1,510

Samprojektfinansiering och övrig finansiering totalt

65

11,496

22

13,079

24

3,380

6

4,228

8

1,660

3

53,775

100

36,500

68

16,989

32

Övriga intäkter av verksamhet

13,429

14,859

– Finansieringsintäkter av samprojekt verksamhet

-11,028

-13,163

– Intäkter som bokförts som genom gångsposter

-0,939

Intäkter av verksamhet totalt

34,808

6,380

Intäkter av serviceverksamhet enligt lagen om grunderna för avgifter till staten

1,462

3

52,184

100

35,602

69

-0,036

Kostnader av verksamhet

Personalkostnader Hyror netto

5,070

5,282

Materialkostnader

4,070

4,038

Inköp av tjänster

5,129

Övriga kostnader

1,840

5,570 16,109

31

Tillverkning för eget bruk

-0,231

-0

-0,099

-0

Kostnader av verksamhet totalt

51,480

100

53,390

100

2,099

Driftsbidrag

0,704

0,385

Avskrivningar

-1,491

-1,457

Operativt resultat

-0,787

-1,072

Finansiella intäkter och kostnader

0,007

0,017

Extraordinära poster

0,053

0,017

-0,727

-1,038

Räkenskapsperiodens resultat

DRIFTSBIDRAG ENLIGT BRANSCH MEUR

2009

%

2010

%

Intäkter

3,380

Kostnader av verksamhet

2,550

100

4,228

100

75

2,600

Driftsbidrag

61

0,830

25

1,628

39

Intäkter

48,804

100

49,547

100

Kostnader av verksamhet

48,930

100

50,790

103

-0,126

0

-1,243

-3

Intäkter

52,184

100

53,775

100

Kostnader av verksamhet

51,480

99

53,390

99

Driftsbidrag

0,704

1

0,385

1

Investeringar

1,335

1,271

1. Avgiftsbelagd verksamhet

2. Forskning

Driftsbidrag 3. Totalt

-0,631

-0,886

Investeringar i maskiner och inventarier

1,106

1,068

Avskrivningar på maskiner och inventarier

1,177

1,126

Finansieringsbehov(= Driftsbidrag ./. investeringar)

Ilkka P. Laurila / UTVECKLINGSDIREKTÖR

%

2009


PERSONAL

8

PERSONALSATSNINGARNA BORGAR

FÖR EN HÖGKLASSIG

FORSKNING Forskningsrön är MTT:s viktigaste produkt. Resurserna har allokerats till rekrytering av nya forskare och samtidigt har forskningens stödfunktioner omorganiserats och effektiviserats.

Under 2009 rekryterade MTT nästan trettio nya forskare till strategiskt viktiga forskningsområden, vars arbetsinsats i sin helhet hänförde sig till MTT först 2010. Forskarrekryteringarna fortsatte aktivt också i fjol. Detta i kombination med övriga personalarrangemang medförde betydande förändringar i MTT:s personalstruktur jämfört med år 2009. Antalet forskarårsverken steg med 311, dvs. nästan 10 procent, medan den tekniska personalens och kontorspersonalens arbetsinsats minskade.

FORSKARNAS ÖKADE ANDEL HAR POSITIVA EFFEKTER Stärkningen av forskarresurserna har lett till en positiv utveckling av finansieringsstrukturen. Under 2010 ökade intäkterna med 3,6 miljoner euro över förväntat. Tack vare en ökad kundefterfrågan fortsätter vi forskarrekryteringarna också innevarande år. Förändringen i personalsammansättningen har också balanserat upp MTT:s åldersstruktur och ökat de yngre åldersklassernas andel av de anställda.

KOMPETENSUTVECKLING 2010 Utbildningsdagar/årsverke 8

2008

2009

7,1

7,0

1000

7 6 5

ÅRSVERKEN

2010 5,6

2006 916

800 600

4 3

400

2

200

1 0

2005

0

841

2007 814

2008 2009 2010 770

775

764


9

PERSONAL

Sparmålen nåddes inom avtalad tidtabell utan uppsägningar

MTT kommer att nå sparmålen i statens produktivitetsprogram inom planerad tidtabell. Anpassningsfinansieringen på 2,8 miljoner euro för 2010 användes för anpassning av personalvolymen, betalning av hyror för lokaler som redan överlåtits samt tillfälliga behov av extra verksamhetslokaler. I fråga om personalen hänförde sig de största nedskärningarna till de anställda på gårdsbruken, den tekniska personalen och kontorspersonalen. Minskningen av personalen på gårdsbruken berodde huvudsakligen på de arrangemang som genomfördes redan 2009. Antalet säsongarbetare var också färre än under tidigare år. De övriga nedskärningarna i fråga om den tekniska personalen och kontorspersonalen verkställdes genom pensioneringar och omfördelning av arbetsuppgifter.

Nya elektroniska system och distansmöten sparar tid och skonar miljön Av miljömässiga och ekonomiska orsaker samt skäl som hänför sig till tidsanvändningen väljer vi att erbjuda möjlighet till distansmöten och satsa på distanskultur. Anläggningar för distansmöten skaffades till MTT:s samtliga verksamhetsställen och inom resehanteringen gick vi över till ett nytt, med staten gemensamt elektroniskt system. De administrativa tjänsterna koncentrerades och en del av tjänsterna produceras genom statens servicecentral. Som stöd för personaladministrationen skaffades ett nytt system, som införs under våren 2011.

Engagerande ledarskap Uppdateringen av MTT:s strategi förbereddes i flera workshopar bland personalen. Strategin var också temat på flera av de personaldagar som riktade sig till samtliga anställda. Dessutom identifierades på dessa dagar utvecklingsbehoven och man planerade olika åtgärder utgående från resultaten av enkäten om de anställdas arbetstillfredsställelse. Utvecklingsobjekten gällde organiseringen av arbetet, en jämlik behandling av de anställda samt praxisen i fråga om resultat-, mål- och utvecklingsdiskussionerna. Anställda och chefer anmälde sig till olika arbetsgrupper, där man fortsatte att bearbeta konkreta förbättringsförslag under 2010. Trots strukturomvandlingarna var arbetshälsan på god nivå mätt enligt resultatet av enkäten om arbetstillfredsställelsen och sjukfrånvarofrekvensen. Antalet sjukdagar var enbart 7,1 dagar per årsverke. Sjukdagarna har minskat i antal under två år i följd.

Kompetensutveckling inom LYNET-nätverket MTT fortsatte samarbetet med övriga LYNET-institut i syfte att utveckla kompetensen. Nätverket samlade en gemensam grupp för specialyrkesexamen i ledarskap (JET). Fem chefer på MTT påbörjade utbildningen. Dessutom startade nätverket ett utbildningsprogram för projekt- och innovationsledning. Till programmet valdes tre experter från MTT.

UTBILDNINGSNIVÅ Doktorer och licentiater

151 152 137

Högre högskolenivå

211 211 214

Lägre högskolenivå

62 68 67 120 126 131

Lägsta högskolenivå Mellanstadiet/ övriga

233 201 212

Grundskolenivå/ övriga

45 66 63 0

5

Andel i % av hela personalen

10

15

20

2008

2009

2010

25

30


P U B L I K AT I O N E R , W E B B T J Ä N S T E R O C H I N F LY TA N D E

10

MÅNGSIDIG PUBLIKATIONSVERKSAMHET OCH

GL BALT inflytande

Publikationerna berättar om MTT:s forskning och resultatet av forskningen. Som publikationskanaler fungerar inhemska och utländska tidskrifter samt publikationsserier, enskilda verk, samlingspublikationer och MTT:s egna publikationsserier: Kasvu, Tiede och Raportti. Publikationerna utgör en essentiell del när det gäller MTT:s forskningsinflytande och antalet besökare på webbtjänsterna är viktiga indikatorer på förmedlingen av information och teknologi. MTT omsätter information och teknologi till praktik i alla skeden av innovationskedjan.

Internationellt konkurrenskraftig publikationsverksamhet ANTALET SAKKUNNIGGRANSKADE VETENSKAPLIGA ARTIKLAR AV MTT 200 180 160 140 120 100 80

2007 171

2008 183

2009 198

2010 181

MTT:s publikationsverksamhet har de senaste åren visat sig vara internationellt konkurrenskraftig och högklassig. Antalet sakkunniggranskade vetenskapliga artiklar som publicerades var 181 stycken (198 år 2009, 183 år 2008). Artiklarnas beräknade impactvärde var 336 (372 år 2009, 249 år 2008). Enligt en bibliografisk analys av MTT:s sakkunniggranskade originaloch reviewartiklar som baserar sig på materialet i databasen Thomson Reuters ISI Web of Science är antalet hänvisningar till MTT:s artiklar publicerade åren 2006–2010 i genomsnitt 2,3.

60 40 20 0

MTT:s forskare producerade i fjol 501 artiklar i facktidningar, vilket är betydligt mer än medeltalet under tidigare år. Antalet artiklar i allmänna tidningar var 51 stycken och det totala antalet publicerade artiklar uppgick till 1 575 stycken (1 258 år 2009).


11

PUBLIKATIONER, WEBBTJÄNSTER OCH INFLYTA N D E

UTVECKLANDET AV

webbpublikationer

oCH WEBBTJÄNSTER I NYCKELSTÄLLNING

MTT:s publikationer kan läsas gratis på webben och forskningsresultat omsätts i praktik i form av webbtjänster. På webbtjänsterna, som är viktiga med tanke på forskningens inflytande, registrerades sammanlagt över 2,3 miljoner visningar och 943 000 besök under 2010. MTT utvecklar tjänster för sina kundgrupper med utgångspunkt i målgruppernas be-

hov. Webbtjänsten Ekonomidoktorn utvecklades genom de nya tjänsterna Viljatietopankki för uppföljning av spannmålskedjan och Rakennekehitys med information om jordbrukets strukturutveckling. Den nya tjänsten Kasper med fokus på växtproduktion och -skydd öppnas våren 2011 och det aktiva utvecklingsarbetet tillsammans med Valio inom ramen för webbtjänsten Artturi fortsätter.

Kommersiellt inflytande genom företagssamarbete Som stöd för utvecklingen av företagens affärsverksamhet har vi tagit fram information om ansvarsfullhet, som bland annat HK Ruokatalo och Atria har utnyttjat i sina program för ansvarsfull verksamhet. Som ett resultat av samarbetet mellan MTT och Boreal har man optimerat förädlingsmålen för oljeväxter med tanke på utvecklingen av foderindustrins lönsamhet och underhållsförmåga.

ÖKAT

NÄTVERKANDE INTERNATIONELLt

Det långvariga samarbetet med de internationella förädlingsorganisationerna Lohmann Tierzucht, Faba och Viking Genetics fortsätter och nya samarbetsavtal har ingåtts exempelvis med nordiska NAV (Nordisk Avlsværdivurdering).

MTT har betydligt ökat sitt deltagande i projekt på EU-nivå och för närvarande deltar MTT i 39 EU-projekt, varav MTT koordinerar sex. Exempelvis utvecklades inom ramen för Traceback-projektet ett dataöverföringssystem, där man i realtid kan följa upp livsmedelsråvarornas och de färdiga produkternas kvalitet och trygghet från producenten till detaljhandeln. Systemets funktion testa-

Expertuppdragen tar sikte på beredningen av nationella strategier och lagstiftning

des med framgång i den verkliga tomat- och mjölkkedjan. Baltic Stern Network har bildats i och med forskningsprojektet PROBAPS, som koordineras av MTT, och omfattar olika forskningsinstitut i Östersjöstaterna. Nätverket har som syfte att utvärdera kostnaderna, nyttan och styrmetoderna för skyddet av Östersjön.

MTT:s experter koordinerade och förberedde den nationella livsmedelsstrategin och deltog aktivt i beredningen av biostrategin. För växthusgasinventeringen har man årligen tagit fram utsläppssiffror för jordbruket inom avtalat tidsschema. År 2010 rapporterades det första året utifrån vilket man följer upp hur målen enligt Kyotoprotokollet nås i Finland under 2008–2012.

DOKTORSAVHANDLINGAR 2010: UUSI-KÄMPPÄ, JAANA: Effect of Outdoor Production, Slurry Management and Buffer Zones on Phosphorus and Nitrogen Runoff Losses from Finnish Cattle Farms. 06.03.10 SAARI, SUSANNA: Plant endophyte in food chain - friend or foe? 19.03.10 KÄNKÄNEN, HANNU: Controlling nitrogen and yield response in spring cereals by adaptive undersowing system. 16.04.10

JALLI, MARJA: The virulence of Finnish Pyrenophora teres f. teres isolates and its implications for resistance breeding. 23.04.10 KUOPPALA, KAISA: Influence of harvesting strategy on nutrient supply and production of dairy cows consuming diets based on grass and red clover silage. 17.09.10 VALKONEN, EIJA: Egg production in furnished cages. 12.11.10

IHO, ANTTI: Essays on socially optimal phosphorus policies in crop production. 26.11.10 HONKATUKIA, MERVI: Molecular genetics of chicken egg quality. 17.12.10 HILTUNEN, LEA: Streptomyces scabies and S. turgidiscabies as pathogens causing potato common scab, and potential methods for their control. 17.12.10


MTT 31600 Jockis Växel 020 772 004 Ladugårdsbågen 9 00790 Helsingfors Växel 020 772 004 Tutkimusasemantie 15 92400 Ruukki Växel 08 2708 4500 Tervamäentie 179 05840 Hyvinge Växel 019 457 5700 Silmäjärventie 2, PB 44 69101 Kannus Växel 020 772 004 Antinniementie 1 41330 Vihtavuori Växel 014 339 6800 Halolantie 31 A 71750 Maaninka Växel 017 264 4800 Lönnrotinkatu 3 50100 S:t Michel Växel 020 772 004 Alapääntie 104 61400 Ylistaro Växel 06 474 6400 Vakolantie 55 03400 Vichtis Växel 09 224 251 Toivonlinnantie 518 21500 Pikis Växel 02 477 2200 Eteläranta 55 96300 Rovaniemi Växel 020 772 004 Kipinäntie 16 88600 Sotkamo Växel 08 666 1741 Opistontie 10 A 1 32100 Ypäjä Växel 020 772 004

w w w . m t t . f i MTT (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi) bedriver branschövergripande forskning inom jordbruk och livsmedelsekonomi samt livsmedelskedjans bioekonomi.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.