NYA
12 MILJÖ
Sjöstadsbladet avslöjar
– GlashusEtt kommer att finnas kvar! Sjöstadsbladet bjöd in stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C) för att prata miljöfrågor och en promenad i Hammarby Sjöstad. Idag räknar de även upp Hammarby Sjöstad som kännetecken för vårt land.
FOTO: Jonny Bothin/SJÖSTADSBLADET
Berätta lite om dig själv. – Per Ankersjö berättar att han är utbildad inom nationalekonomi men har jobbat med privatradio i tio år innan han 2006 tog plats i Stadshuset, innan dess var han fritidspolitiker. – Jag har gjort allt man kan på en radiostation. Jag gick från att sända nattradio till att bli chef. Men nu ligger fokus på annat håll, på vår framtida miljö och det är därför vi är nyfikna på hur Per Ankersjö ser på Hammarby Sjöstad.
Per Ankersjö. Sedan har jag även besökt Hammarby Sjöstad med jobbet, bland annat tillsammans med Arvstorhertigen Guillaume av Luxemburg med delegation, som besökte Stockholm för att höra om stadens miljöarbete. Vi tittade
Hippt att bo i Hammarby Sjöstad” bland annat på hur er sophantering fungerade under ett besök på GlashusEtt.
Jag skulle absolut kunna tänka mig att bo här” Är du ofta i Hammarby Sjöstad? – Som privatperson har jag varit en del i Sjöstaden då jag var föräldraledig, eftersom jag bor på andra sidan kanalen. Vi var med i en bilpool här under en tid, så jag tog båten över med bilbarnstolen under armen, med vårt första barn. Jag skulle absolut kunna tänka mig att bo i Hammarby Sjöstad. Vi letar efter en fyra, och det skulle gärna få bli här i området. – Här är tryggt och mysigt säger
Foto Peter Eriksson
Hur ser du som stadsmiljöborgarråd på Hammarby Sjöstad? – Jag har bara varit stadsmiljöborgarråd i ett halvår, men i jobbet ingår många resor, och jag träffar många miljöpolitiker och företagare, vars bild av Sverige tidigare varit Volvo, Abba och Björn Borg.
GlashusEtt säkrat
Erik och Malena. FOTO: Jonny Bothin/SJÖSTADSBLADET
Håller Hammarby Sjöstad på att glömmas bort i och med Norra Djurgårdsstaden, eller? – Nej! Hammarby Sjöstad är vårt första miljöprofilerade område i Stockholm. Byggherrar I Shanghai kan Hammarby Sjöstad lika bra som jag. I Wuxi, som ligger utanför Shanghai, finns planer på att bygga ett liknande område som Sjöstaden fast fem gånger större. Även om Stockholm stad fokuserar mycket på Norra Djurgården (stadens nya miljöområde), kommer inte Hammarby Sjöstad att glömmas bort. Vi är stolta över Hammarby Sjöstad och visar gärna upp stadsdelen. Det är intressant att se hur resultatet i Hammarby Sjöstad blev, att titta på en stadsdel som är levande. Att det blev hippt att bo i Hammarby Sjöstad är positivt för miljöpolitiken. Det är bra att hög status förknippas med miljötänk, menar Per Ankersjö. När du träffade vår chefredaktör Jonny Bothin den 7 april i år, tog han upp frågan om GlashusEtt och dess framtid, då kunde du inte ge ett direkt svar på frågan utan bad om att få återkomma. Så nu undrar jag, har GlashusEtt någon framtid? – GlashusEtt kommer att finnas kvar, jag ser mycket positivt på verksamheten som drivs där. Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö lovar mig och fotografen att arbetet som bedrivs där kommer att fortsätta ett bra tag framöver. Varför är det viktigt med Glashus Ett?
Sjöstadsbladet meddelar Erik Freudenthal och Malena Karlsson den glada nyhet att GlashusEtt:s framtid och deras arbete är säkrad en tid framöver. Berätta, hur känns det? – Det känns givetvis jättebra säger båda, vi har ju hört rykten om att huset ska stängas. Vi hoppas att Stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö står för sina löften, så att vi fortsatt kan ta emot 13 000 besökare årligen. Detta samt ett fortsatt samarbete med Sjöstadsbladet angående miljöinformation. Jonny Bothin-SJÖSTADSBLADET
– Eftersom Hammarby Sjöstad är känt världen över och detta mycket tack vare GlashusEtt ser jag stora möjligheter för GlashusEtt även i framtiden. Det borde gå att göra någonting nytt framöver, säger Per Ankersjö, som kan tänka sig att privata aktörer blir involverade på något sätt. Är det viktigt att Hammarby Sjöstad hålls rent och snyggt? – När man besöker Hammarby Sjöstad vill man kunna visa upp ett område som inte är fyllt av skräp.
Skräp i vattnet. FOTO: Jonny Bothin / SJöstadsbladet Det här är inte okej! säger Per Ankersjö när vi promenerar längs vattnet och ser allt skräp som ligger i vassen och i de överfyllda papperskorgarna. Kommer Sjöstadsborna i framtiden kunna båtpendla i större utsträckning? – Den här frågan är viktig, bra att du tar upp den. Om två år när vi bygger om Slussen ser jag en möjlighet att vänja Stockholmarna och däribland Sjöstadsborna, att åka båt. Det kommer att byggas en båtterminal på Saltsjösidan och tanken är att man ska kunna ta sig från båt ner i Tunnelbanan torrskodd. Vi i Centerpartiet kommer att jobba för att man ska kunna använda SLkortet i hela systemet, berättar Per Ankersjö entusiastiskt. Stockholm är speciellt eftersom vi har mycket vatten. Det är dumt att vi slösar vår
tid på att köa runt vattnet istället för att åka rakt över, menar han. Nämn något mål som du som miljöborgarråd har? – Vi kommer att satsa på kollektivtrafiken. Centerpartiet vill bygga en tunnelbanelinje västerut. Hammarby Sjöstad skulle få en egen station under kanalen med uppgång på båda sidor. På så sätt skulle Sjöstadsborna få en fast förbindelse rakt in till stan säger Per Ankersjö. Finns det fler mål som du prioriterar? – Stockholm ska bli ännu mer miljövänligt. Vi kommer att bygga mer som Hammarby Sjöstad i framtiden. I vårt nya miljöprogram ställs tuffa krav på framtida byggen. Vi kommer också att satsa på miljöbilar och biogas, berättar han. Det går att utvinna mer biogas genom att förbättra tekniken på produktionsanläggningarna. Vi styr våra steg mot färjelägret. Medan Per Ankersjö sätter på sig cykelhjälmen, ber vi honom berätta något som står på önskelistan. – Jag vill att Centern ska bli större som parti - mitt telefonnummer inför förra valet slutade på 2010. Nu måste jag ändra nummer och det får gärna sluta på 2014, skrattar han. Vi avslutar intervjun och Per Ankersjö leder cykeln ombord. Liv Lindman/SJÖSTADSBLADET
FOTO: Jonny Bothin/SJÖSTADSBLADET
Hans Majestät Konungen inviger GlashusEtt i juni 2002. Varje år säljer Sverige system och tekniska helhetslösningar till utlandet till ett uppskattat värde av 100 miljarder kronor. Det handlar främst om lösningar inom miljö och infrastruktur, och kan vara allt från elkraftverk och vatFoto Per Eriksson-SJÖSTADSBLADET tenreningsverk till kollektivtransportlösningar. Projektexporten genererar cirka 100 000 svenska arbetstillfällen per år. En del av projektexporten går till Kina inom ramen för ”Sustainable City” - hållbar stadsutveckling. Kinas urbanisering har lett till stora miljömässiga och sociala problem, som ställer särskilda krav på helhetstänkande. Många besök har de blivit genom åren på GlashusEtt för visning av exempel på systemlösningar som Sverige exporterar. Foto Peter Eriksson