LÄRA Stockholm #4/2023

Nr 4 2023

DE KARTLÄGGER SINA RÖRELSER I KLASSRUMMET ”Så kan språket utvecklas med ordlösa böcker” SKOLAN MED MEST NÖJDA MEDARBETARE

JONNA BORNEMARK

Lita på lärarna!

KÄRLEK Läsårets tema i tävlingen EN BOK I VÄRLDEN.

Pedagoger och elever i årskurs F–6 samt anpassad grundskola – var med och TÄVLA MED DIN KLASS! Alla tävlingsbidrag ställs ut på stadsdelsbiblioteken. Fina priser delas ut till vinnande klasser i maj 2024.

Läs mer på: pedagog.stockholm

e t t p e d a g o g i s k t m a g a s i n f r å n u t b i l d n i n g s f ö r va l t n i n g e n i s t o c k h o l m s s t a d

FOTO ULRICA ZWENGER

Nr 4 2023 Åtta gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa personaltidning

Innehåll Berättande bilder i Blackeberg ..................................... 4 Spårvägen lär oss om historien ..................................... 9 De kartlägger sina rörelser .......................................... 10 Fatima Messili är Årets rektor ..................................... 12 Krönikör Pilo om civilkurage ........................................ 13 ”Ge lärarna mer makt” ................................................. 14 Vincent, 12, vill jobba med matte ............................. 20 Trygg arbetsplats med högt i tak ............................. 22 Hallå där, Peter Bragner .............................................. 23

22

Björngårdsskolan på Södermalm ligger i topp i årets medarbetarenkät. Här har skolledarna Anna Gustafsson, Anton Gustavsson och Lena Jilg samt läraren Lotta Tillberg Ljung (i blått) samlats framför ett hjärta format av elevernas handavtryck.

28

”Det är en fantastisk utmärkelse och jag är glad och stolt. Prisutdelningen var en storslagen upplevelse, med fanfarer och allt.”

”Lagom vetenskapligt är bäst” ................................. 24 När har du gjort skillnad? ............................................ 25 Succé för mobila naturskolan .................................... 26 Mattelärare mot alla odds .......................................... 28 Killarna lyssnar – och gör annat ................................ 31 ”Alla borde få gå på teater” ...................................... 32 Tungt tema i ny bilderbok ........................................... 34

12

Bara i LÄRA: Livets hårda skola ................................. 35

ÄRA ges ut av utbildnings­för­­valt­ L ningen i Stockholms stad och ­kommer med fyra nummer per år.

ADRESS LÄRA, Utbildningsför­valt­nin­gen, Box 22049, 104 22 Stockholm BESÖKSADRESS Hantverkargatan 3A

CHEFREDAKTÖR Tomas Bannerhed, 073-834 08 10, tomas.bannerhed@ edu.stockholm.se TF ANSVARIG UTGIVARE P etra Nergårdh FORMGIVNING, PRODUKTION Miltton.se TRYCK Åtta.45, Järfälla, 2023 UPPLAGA 17 400 exemplar

LÄRA DIGITALT pedagog.­stockholm/lara KOSTNADSFRI PRENUMERATION Kontakta ­info.­utbildning@edu.stockholm.se ISSN 1654-7330 OMSLAG Professor Jonna Bornemark, Södertörns högskola, fotograferad av Ulrica Zwenger

10

SKOLBIBLIOTEK OCH FRITIDSHEM Blackebergsskolan

Inga böner om mer tid hjälper. Lapparna placeras på bordet.

De får räcka till att skapa poesi.

Eleverna i klass 3B skapar poesi med sina ordfynd. Här Aram Kargar Mamoli (till vänster), Zoia Maryniuk och Pola Gaura tillsammans med skolbibliotekarien Karin Thörnfeldt.

4

Nr 4 2023

Blackebergsskolan SKOLBIBLIOTEK OCH FRITIDSHEM

Nr 4 2023

5

SKOLBIBLIOTEK OCH FRITIDSHEM Blackebergsskolan

Tredjeklassaren Zoia Maryniuk är nöjd med ordet hon hittade bland böckerna på skolbiblioteket.

6

Nr 4 2023

Blackebergsskolan SKOLBIBLIOTEK OCH FRITIDSHEM

Bilderboken stimulerar till läsning och Mediotekets satsning ”Berättande bilder – talande böcker” har lett till ett ökat samarbete mellan skolbibliotek och fritidshem. Vi besöker Blackebergsskolan där eleverna får jaga ord och skapa poesi.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto ULRICA ZWENGER

ola Gaura sträcker sig upp till översta bokhylla och drar försiktigt fram en lapp med ordet ”aldrig”. Zoia Maryniuk böjer sig ner och får nästan krypa vid det nedre hyllplanet för att hitta den vita lappen där det står ”dansa”.

I skolbibliotekarie Karin Thörnfeldts minimala bibliotek på Blackebergsskolan blir det nästan trångt när fyra ivriga elever klänger runt bland bokhyllorna i jakt på ord. Medan eleverna finkammar hyllorna för att hitta så många som möjligt av orden som Melissa Ejwertz, lärare med inriktning mot fritidshem, har gömt, står hon själv med klockan i handen. Och efter några minuter utbrister hon: – Stopp! Tiden är ute.

Inga böner om mer tid hjälper. Lapparna placeras på bordet. De får räcka till att skapa poesi. Eleverna vrider och vänder och sorterar bland sina ordfynd: saknad, längta, dansa, aldrig, kär, sandkorn ….

– Snälla, kan vi inte få några gratisord, vädjar Aram Kargar Mamoli.

Melissa Ejwertz ger med sig och delar ut små ord som

”är” och ”men”, samtidigt som hon påminner eleverna om att poesi inte nödvändigtvis måste rimma.

Slutligen enas eleverna om två meningar som känns poetiska och kanske lite tänkvärda. Melissa Ejwertz fäster dem på ett tomt A4-papper: ”Dansa aldrig glad, då blir du kär” och ”Ett saknat sandkorn är rött”.

– När eleverna tillsammans får skapa poesi med ett begränsat antal ord börjar de hjälpas åt och skapar på så sätt också relationer till varandra. Sådant ger självförtroende, säger Karin Thörnfeldt.

– Det blir heller inte så personligt och svårt som om man skulle be dem skriva om sig själva, tillägger Melissa Ejwertz.

Nr 4 2023

För de elever som dyker upp i skolbiblioteket vid vårt besök blir det en välkommen repris på en aktivitet från i våras när de gick i årskurs 2. Då deltog nämligen Karin Thörnfeldt, Melissa Ejwertz och teaterpedagogen Anna Skilberg i Mediotekets satsning ”Berättande bilder – talande böcker” för att stimulera elevernas läsintresse och språkutveckling och för att stärka samarbetet mellan skolbibliotek och fritidshem.

De tre gick på inspirationsträffar på Medioteket och fick bland annat lära sig hur ordlösa böcker kan öppna möjligheter både till språkutveckling och skapande aktiviteter.

Just leken med ord och poesi är inspirerad av boken

”Den stora ordfabriken” som mest består av bilder och är berättelsen om ett land där människan nästan inte talar och där alla ord måste köpas och sedan sväljas för att kunna uttalas.

Pedagogerna valde att arbeta med ett litet antal elever: några nyanlända med annat modersmål än svenska och några som behöver lässtöd.

– Från förskoleklass valde vi att ta med elever som ofta var tysta i den större gruppen och för dem presenterade vi boken ”Resan”. Eftersom bokens omslag avslöjar en del om innehållet, klädde jag in den i rött omslagspapper, berättar Karin Thörnfeldt.

I ”Resan” berättas, utan ord, om ett ensamt barn som har tråkigt, men med hjälp av en röd krita ritar sig in i en magisk fantasivärld.

– Färgen går också som en röd tråd genom hela boken, säger Anna Skilberg som tillsammans med Karin Thörnfeldt ansvarade för den lilla gruppen från förskoleklass.

De konstaterar att äventyrsdramat ”Resan” med sina fantastiska bilder inspirerar eleverna från för-

► 7

SKOLBIBLIOTEK OCH FRITIDSHEM Blackebergsskolan

skoleklass till att öva på språket genom att berätta vad de ser och vad som händer. I boken finns också fantasifulla moment, bland annat en stängd dörr där eleverna kan fundera på vad som finns bakom dörren.

På ett dubbelvikt papper fick eleverna också rita dörren, som sedan gick att öppna, och på andra sidan kunde de rita och skriva och berätta vad de själva trodde dolde sig där bakom.

– Några elever i gruppen kunde bara engelska, men när de fick jobba i lugn och ro kom också svenskan, berättar Anna Skilberg. gång 2019 var sju av Stockholms stads skolor med i Melissa Ejwertz, som också är bildlärare på melsatsningen. I omgången förra läsåret deltog 14 skolor. lanstadiet, tar ett annat exempel på hur man kan – Vi har velat sprida lässtimulerande metoder lyfta elevernas ordkunskaper. med bilderböcker för elever under de tidiga skolåren. I idématerialet har vi valt ut några böcker och – Om jag ber mina elever rita en krokodil så blir hälffokuserat på metoder som använder estetiska utten bara sittande och tycker att de inte klarar av upp- trycksformer och olika former av textsamtal och giften. Men om jag visar en bild på bara en krokodil- berättande. Men sedan har deltagarna själva valt svans och frågar: ”Vad är det här?”, då blir det enklare hur de vill arbeta. att fortsätta. Då tar de hjälp av sin fantasi och kan beskriva en fortsättning både i bild och ord. De tror Mediotekets rapport visar att satsningen har ökat på sin egen berättelse. samarbetet mellan skolbibliotek och fritidshem och Den klassiska fabeln ”Lejonet och musen” är en dessutom varit populärt bland eleverna. I rapporten bildberättelse som fungerade väl på eleverna i förberättar också en av rektorerna att skolans fritidsskoleklass. Den beskriver hur musen först blir jagad hem har startat flera läsgrupper med fokus och råkar väcka lejonet som lätt skulle kunna döda på elevernas språkutveckling, vilket har musen men väljer att släppa den fri. Senare kan resulterat i att eleverna i förskoleklass musen hjälpa lejonet genom att gnaga hål på nätet har knäckt läskoden. Enligt rapporten som lejonet blivit fångat i. har det varit en stor utmaning för del– Det var många nyanlända elever med i arbetet tagarna att få planeringstid tillsammans med texten som avslutades med att vi dramatiserade och även tid att genomföra aktiviteterna. berättelsen och då fick också de elever som kanske – Vi har planer på en ny omgång av var blyga i klassrummet en ny roll i sammanhanget. satsningen. Men en slutsats är att det kanMen alla ville spela musen, berättar Anna Skilberg ske vore bättre med en kortare satsning på och avslöjar att det slutade med att Karin Thörnfeldt en termin i stället för ett läsår. Då blir det fick spela lejonet. lättare att hålla fokus. Många skolor har haft Maria Ronnås är samordnare och skolbiblioteks- stora planer som inte blivit uppfyllda. Samtidkonsulent på Medioteket och har tillsammans med igt är det viktigt att se allt som faktiskt blivit kollegan Jenny Karlsson tagit fram idématerialet gjort och känna stolthet över det, säger Maria ”Berättande bilder – talande böcker”. I en första om- Ronnås.

8

Melissa Ejwertz, lärare med inriktning mot fritidshem, deltar med uppmuntrande tillrop när Aram Kargar Mamoli (i förgrunden) och Pola Gaura försöker göra dikter av orden.

Spårvägsmuseet VI VAR DÄR

Lär mer om stadens historia På Spårvägsmuseet kan elever i alla åldrar upptäcka stadens historia genom att följa kollektivtrafikens utbyggnad. Utställningen visar tekniska innovationer, människorna i trafiken, konst och design.

I september bjöd Spårvägsmuseet i samarbete med Stockholmskällan in till en lärarkväll för att presentera sina skolprogram och visa museet, som sedan 2022 ligger i Gasverksområdet i Hjorthagen. I lokalen finns 70 fordon utställda och i samlingarna finns en halv miljon foton, 20 000 ritningar och 10 000 övriga föremål.

Utställningen på det nya museet är bre-

dare än tidigare, med fler möjligheter för besökande skolklasser.

– Det är väldigt mycket mer än fordon. Man kan följa hur Stockholm blir

till, hur staden växer och samhället förändras. Kollektivtrafiken och stadsbildningen följs åt, berättar Fredrik Bergström som är pedagog på Spårvägsmuseet.

Vid vissa fordon finns tidskapslar som gör att man kan se hur hållplatser eller stilideal såg ut vid tiden då fordonet var i bruk. Det finns också interaktiva skärmar där man kan lära sig mer eller kliva in i fordonen. Lärare kan boka skolvisningar med kopplingar till SO, NO, teknik och bild.

– Våra visningar är inriktade på årskurser och ämnen, men vi har även allmänhistoriska visningar. När man bokar kan man också meddela om man har särskilda önskemål, förklarar Fredrik Bergström.

För grupper från högstadiet och gymnasiet finns till exempel visningen Kollektivtrafikens anställda – från rodderskor till förarlösa tåg.

Spårvagn med skidställ vid Slussen, sent 1930-tal.

Notera Stomatolskylten i bakgrunden.

– Den handlar inte minst om kvinnorna som arbetat inom kollektivtrafiken, men också om samhällsutvecklingen i stort, klass och jämställdhet. Vi har även en avdelning om barnarbete. En annan visning handlar om konst, reklam och graffiti.

På lärarkvällen medverkar även Martin Nyblom, redaktör och pedagog på Stockholmskällan. Han visar hur ett besök på Spårvägsmuseet kan kopplas ihop med material från Stockholmskällan, exempelvis foton eller andra bilder.

– Bilder är ett historiskt källmaterial som är direkt och enkelt att jobba med tillsammans med eleverna.

Genom att söka på exempelvis hästbuss

hittar man bland annat ett äldre foto av en hästbuss på Norrmalmstorg. Precis som allt material på Stockholmskällan är fotot kopplat till en plats, och det är lätt att klicka sig vidare till en karta där platsen är utmärkt.

– Man kan placera materialet i dagens stad, men också röra sig tillbaka i tiden och få fram en äldre karta. Man kan jämföra kartor hela vägen tillbaka till 1600talet. Kartan är ett sätt att jobba med staden och knyta an till en plats, förklarar Martin Nyblom.

På Stockholmskällan finns även tematiska artiklar om allt från industrialismen till epidemier i Stockholm.

– Temaartiklarna är en ingång för att hitta historiskt källmaterial, som ett kurerat paket, förklarar Martin Nyström och visar ett exempel från temaartikeln om båtar. Där finns bland annat ett brev från 1844 där roddarmadammerna försvarar sin rätt att skjutsa folk över vatten.

En stund senare får lärarna uppleva den direkta kopplingen mellan källmaterial och museiföremål när Fredrik Bergström visar en modell av en sju meter lång båt – lika stor som roddarmadammernas båtar.

– Båten rymde 25 passagerare och årorna var fem meter långa. Det var två kvinnor som rodde och det här var ett av få yrken för kvinnor, säger Fredrik Bergström, innan han går vidare och berättar om hästbussar, spårvagnar och katedraler under jorden.

Text ANNELIE DREWSEN Foto BERTIL NORBERG, STOCKHOLMS STADSMUSEUM

Du hittar mer information på sparvagsmuseet.se och stockholmskallan.stockholm.se.

Nr 4 2023

9

NY TEKNIK I SKOLAN Stockholm Science and Innovation School

Lärarna kartlägger sina egna rörelser I ett forskningsprojekt har lärare med hjälp av modern teknik kunnat analysera hur de rörde sig i klassrummet.

Syftet var att utveckla deras undervisning. Stockholm Science and Innovation School såg flera fördelar och fortsätter nu att använda tekniken även efter projektet.

– Titta, här syns att jag stod en lång stund vid 3D-skrivaren. Det var första gången eleverna använde den och de behövde en del hjälp.

Datorgrafiken som teknikläraren Håkan Elderstig entusiastiskt studerar och analyserar visar en enkel skiss över lokalerna hos Stockholm Science and Innovation School (SSIS) i Kista. På några ställen syns fläckar i olika färger, inte helt olikt SMHI:s radarbilder över nederbörd. Men här visar fläckarna i stället var han befann sig under den tidigare lektionen. Ju mörkare fläck, desto längre tid uppehöll han sig på platsen.

Bakgrunden är projektet Lärares rörelse-

mönster där två forskare vid Stockholms universitet med hjälp av Internet of things (IOT) studerat hur interaktionen i klassrummet ser ut. Läraren bar en liten sändare, ungefär som en nyckelbricka, runt halsen eller i fickan, och med hjälp av trianguleringsteknik fångade sensorer upp rörelsemönstret under lektionen.

– Rörelsen i klassrummet är en viktig del av kommunikationen med och relationen till eleverna, för undervisning handlar ju i grunden om mötet mellan dem. Genom att visualisera lärarnas rörelsemönster har vi i dialog med dem reflekterat över vilka pedagogiska kvaliteter det ger, säger forskaren Patrik Hernwall.

SSIS är en av skolorna som deltog i projektet, och i samband med det utvecklade de sin egen teknik som de nu har använt även efter projektets slut. Den finns i samtliga lokaler – utom mer privata utrymmen som toaletter och lik10

nande – för att lärarna också ska kunna se om det finns några dolda hörn i skolan, platser som kan behöva lite mer lärarnärvaro.

IT-pedagogen David Karlström byggde själv systemet på några veckor. Dels för att den teknik som fanns tillgänglig var onödigt dyr och inte anpassad för skolans verksamhet, dels för att kunna skräddarsy funktioner och möjlighet till analys.

Det enda som registreras är sändarens position i lokalerna. Inga videokameror eller andra typer av inspelning finns med, inga personuppgifter registreras. Lärarna väljer dessutom själva om de vill använda tekniken. Hittills gör fem, sex lärare det regelbundet.

– Det handlar också om ifall det är värt det och ger mig något. Jag har valt att använda skolans system och jag känner mig inte övervakad. Jag kan också stänga av det om jag inte vill att något ska synas, säger hon.

Patrik Hernwall hoppas kunna få finansie-

ring för att fortsätta projektet tillsammans med fler skolor, men än så länge är det oklart om och när det kan starta igen. Skolor som vill testa behöver därför själva skaffa rätt teknik, och där finns det ännu inget paket som är anpassat för skolorna och färdigt att installera. Bäst

Rima Ekk, tekniklärare, är en av dem:

– Det är väldigt bra för mig att veta hur jag rör mig i klassrummet och hur jag hjälper eleverna. Jag ser vilka som fått hjälp och jag har blivit mer uppmärksam på att jag måste komma åt dem som sitter längst in i ett hörn, säger hon.

David Karlström tycker att tekniken är bra också för att hjälpa till att dokumentera vad han har gjort under dagen och som en minneshjälp när han tittar tillbaka på tidigare veckor.

– Jag gör många olika saker under en arbetsdag, så det är ett bra hjälpmedel för att se hur jag rörde mig en viss dag och då komma ihåg bättre vad jag gjorde. Det blir som en logg över mitt arbete, säger han.

Tekniken registrerar endast lärarnas rörelser, men en vanlig fråga som de får från andra skolor handlar om kontroll.

– Många är rädda för övervakningssamhället. Frågan har kommit upp även hos oss, men de flesta ser snarare möjligheter med systemet. Några vill inte vara med, och de behöver inte, säger David Karlström.

Rima Ekk sneglar på sin smarta klocka som registrerar mycket av det hon gör och konstaterar att hon lämnar ut mer information om sig själv via den än via skolans system.

Nr 4 2023

är att bygga själv, men alla har inte tid och kunskap för det och då kan starten bli trög, konstaterar Patrik Hernwall.

– Det är viktigt att skolan själv äger tekniken, så att de vet var data hamnar, och framför allt behöver skolan vara med och utveckla gränssnittet så att de kan använda tekniken som den är tänkt för deras verksamhet.

På SSIS klurar man nu på om

systemet kan användas även till annat. Varje år får eleverna utveckla en teknisk pryl, och det här läsåret ska de få bygga robotar som rör sig med hjälp av sensorerna.

– Eleverna har knappt noterat att vi använder den här tekniken för att utveckla undervisningen, men de tycker att det vore bra med robotar som kan hämta kaffekoppar och helst ställa in i diskmaskinen. Det tekniska systemet går ju att bygga ut och utveckla till flera användningsområden, säger Håkan Elderstig.

Text JOHANNA LUNDEBERG Foto ULRICA ZWENGER

Läs mer om projektet på iothub.se/ lararesrorelse. Där finns också tekniktips, manualer och diskussioner om personuppgifter.

Läraren Håkan Elderstig (mitten) studerar tillsammans med Rima Ekk och David Karlström hur hans rörelsemönster såg ut under en lektion. Ju rödare fläck, desto längre tid har han uppehållit sig på platsen. Rörelserna registreras med hjälp av den sändare som hänger runt halsen.

Nr 4 2023

DÄRFÖR ÄR JAG SKOLLEDARE Fatima Messili

»Jag tycker så mycket om att samarbeta!«

M

ed rötterna i lagidrotten ser hon till att var och en förstår sitt uppdrag och att alla drar åt samma håll. Nu har Fatima Messili fått utmärkelsen Årets rektor inom grundskolan i Stockholms stad.

Hökarängsskolan hade sina utmaningar när hon kom dit som rektor för drygt fem år sedan. Personalomsättningen var hög, ryktet i dalande och skolan skulle byggas om och var uppdelad på tre olika platser.

– Men skolan hade en grund som var väldigt bra, som jag har fortsatt att bygga på – till exempel med satsningar på synligt lärande, berättar hon.

Mycket behövde ändå förändras.

– Rekryteringen var det viktigaste. Vi har numera 100 procent behörig personal och ett fantastiskt fritidshem som har rastaktiviteter i världsklass. Och all personal är delaktig i skolans planer, uppföljningar och dokumentation. På så vis har vi skapat likvärdighet på skolan.

Hon är också ordförande i SSPF i Hökarängen (samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid).

– Jag försöker driva arbetet så att allt vi gör blir elevnära. Våra aktiviteter ska göra skillnad på riktigt.

I motiveringen till Årets rektor lyfts arbetsglädjen fram: Fatima Messili har en positiv energi som smittar av sig på kolleger och medarbetare, heter det bland annat.

Var den kommer ifrån? Att hon har så roligt, säger hon själv.

– Jag tycker så mycket om att samarbeta i team!

Man blir starkare själv, eftersom man lär av andra.

Och mina medarbetare får påverka. Jag delegerar, sedan litar jag på dem. Jag är inte där och petar.

Jag vill att de ska vara delaktiga och engagerade.

Som person har hon ett par bonusar med sig in i jobbet. Som uppvuxen i Tensta har Fatima Messili en närhet till skolans mångkulturella miljö. Och hennes bakgrund i lagidrott har haft betydelse för den entusiasm hon förmedlar för mål och resultat.

– Vi ska dra åt samma håll, ha tydliga mål, veta vad vi ska uppnå. Som fotbollstränaren Pia Sundhage säger: ”Vi vill varandra väl och vi gör varandra bra!”

Text MARIKA SIVERTSSON Foto ULRICA ZWENGER

12

Fatima Messili är rektor på Hökarängsskolan. Nyligen utsågs hon till Årets rektor.

Nr 4 2023

KRÖNIKA Lina Pilo

Man vill ju att folk ska bli nöjda ag har en ny tatuering. Den lyder list. Det är nog bäst att hon får hjälp med sitt ärende ”obliti privatorum publica curate”. först. Hon är inte så noga med vad hon skriver – men Det betyder ungefär ”glöm det pri- det når ut. Folk tror på henne. vata, förvalta det offentliga” på latin Ett sådant upplägg är korrupt. Det kan vi nog och är en påminnelse om att när vara överens om, och så vill vi ju inte ha det. Det är du är tjänsteperson är du inte ditt motsatsen till de grundläggande värden och överprivata jag utan just … i tjänst. När du tygelser på vilka detta samhälle vilar. är i tjänst har du uppdrag att följa och Det finns ett antal sidor i läroplanerna att luta det är det faktum att du följer ditt upp- sig mot om man vill förstå sitt uppdrag bra. Där drag som håller demokratin stabil. Det står att ”alla som arbetar i skolan ska aktivt mothär är grunden allt vilar på. I alla fall om verka diskriminering och kränkande behandling du arbetar i offentlig förvaltning – och det av individer eller grupper”. Det betyder att vi har gör ju vi. detta att förhålla oss till. Precis som vi inte ger Jag skriver det här den 12 oktoBosses son ett felaktigt betyg för att ber. Civilkuragets dag. Att visa cidet annars skulle kännas jobbigt, vilkurage är att öppet stå för sina vi inte plötsligt strunta i att Grannen Bosse är kan värderingar även när det kan bli motverka diskriminering på indiobekvämt eller till och med farligt vid- eller gruppnivå. Då utför vi ju en härlig kille. för en själv. inte det jobb vi tagit på oss, vilket Klart hans När man arbetar i offentlig förgör att den offentliga förvaltningvaltning är civilkurage – mod – ens uppdrag med rätta kan börja grabb ska ha viktigt. Många gånger kan det vara ifrågasättas. En offentlig förvaltbra betyg. enklare att bara försöka göra folk ning som landets medborgare nöjda än att luta sig mot uppdrag faktiskt har stort förtroende för Hur skulle det och demokratiska principer. Man om man tittar på internationella vill ju att det ska bli bra, att folk jämförelser. annars se ut? ska bli nöjda, både generellt och Hur agerar då en tjänsteperson med ens egen insats. Man vill inte när Bosse eller Patricia – eller gränsvara den träiga typen med total oförmåga till flexpolisen – hör av sig? Vems order ska man följa? ibilitet. Den som håller sig till principerna när det Någonstans i botten på allt finns en idé hade varit enklare att ta genvägar. om människolivets okränkbarhet som Eller? går först. Som inte ska gå att förVad händer om man börjar tänka på det privata handla bort med nationella lagar. och agera lite grann efter eget huvud? Om man kän- Var det inte så vi sa? Och förr eller ner att grannen Bosse är ju en härlig kille, faktiskt. senare kommer vi ändå alla att Klart hans grabb ska ha bra betyg. Hur skulle det dömas. För vad vi har gjort och annars se ut? Och jag vill fortsätta låna hans sladd- vad vi inte har gjort. För vilken lösa häcksax, det är så himla svårt med sladdrivna. order vi följde. Och inför den Man klipper av dem hela tiden. Sladdarna. Och rannsakan står vi som individer Patricia, som alltid säger att hon faktiskt är journa- alltid ensamma.

LINA PILO ÄR OBJEKTLEDARE PÅ IKT-ENHETEN

Nr 4 2023

13

SAMTALET Jonna Bornemark

Omdömeskunskap handlar också om att förstå vad det är att vara medborgare i en demokrati.

14

Nr 4 2023

Jonna Bornemark SAMTALET

”Ge lärarna mer makt”

Att hålla klassrummet – fånga eleverna – kräver en oerhört komplex kompetens av en lärare, säger filosofen Jonna Bornemark.

– Men tänk vad många jag träffar varje dag som är jättebra på det!

Människor är gjorda för att handla under motstridiga krav.

Text KATARINA BJÄRVALL Foto ULRICA ZWENGER

on är hungrig, professorn i filosofi vid Södertörns högskola. På förmiddagen har hon haft möten med parterna inom sjukvården, facket Vårdförbundet och arbetsgivarna Almega, och nu har hon kommit hem till radhuset i Huddinge en aning försenad. Lunch har hon inte hunnit med, så hon plockar fram några bitar ananaspizza från i går och äter dem på stående fot mellan kylen och diskbänken medan hon berättar om hur nyfikna vårdens beslutsfattare är på hur personalens praktiska kunskap bäst kan användas. Något som lika mycket angår skolan, säger Jonna Bornemark och sväljer den sista tuggan.

brukar förstå detta på en gång.

– Man kan också definiera den i kontrast till den teoretiska kunskapen, episteme, som är det som är sant för alla alltid och överallt – generell abstrakt kunskap som uttrycks i text eller ännu hellre i formler som vi uppfattar som givna. De olika kunskaperna kompletterar varandra väldigt bra. Men vi har ett snävt kunskapsideal i dag, där det egentligen bara är kunskap som bygger på evidens som räknas. Då gör vi människan fattigare än den behöver vara.

– När vi pratar pedagogik och vad som är rätt sätt att lära ut eller bygga en kunskapssituation på så finns inga eviga allmängiltiga svar. Då måste vi ta vara på den fronetiska kunskapen. Det är tydligt att det kan bli väldigt dumt om jobbet bara får utföras på ett sätt som är rätt enligt manualen.

– Praktisk kunskap, omdömeskunskap eller fronesis är kunskapen att hantera just den här situationen med just den här personen eller de här personerna just i dag. En situationsbaserad kunskap som sitter i vårt känsloarbete och i vår sinnlighet. Alla som jobbar i någon typ av mellanmänskligt yrke

– Ja, från förskolan. Ett rätt absurt exempel. För jag tänkte att krismanualer, det är ändå bra manualer. I en krissituation skakas allt om och då kan jag behöva något att hålla mig i. Men sedan hörde jag om en situation där några barn sprang iväg från förskolans gård. Personalen märkte det fort, men i stället

Praktisk kunskap, vad är det?

Nr 4 2023

Har du exempel på det?

► 15

SAMTALET Jonna Bornemark

Den matematiska briljansen, den musikaliska briljansen, den kroppsliga briljansen, de är värda något i sig.

för att springa efter barnen så sprang de in och kollade i manualen. Det var rätt enligt boken, men det blir väldigt konstigt i verkligheten. För manualen innehåller ju ingen kunskap om vart barnen tog vägen.

– Ett annat exempel handlar om en elev som hamnade efter i matematikundervisningen. Det var väldigt mycket mattebok kvar och väldigt lite tid på terminen. Då började läraren pressa eleven att jobba snabbare. Det resulterade i en superstressad lärandesituation. Det eleven lärde sig var att ”jag är dålig på matte”. Läraren gjorde rätt, för att alla skulle hinna igenom allt som stod i kursplanen, men om vi ska ha bra kvalitet på en verksamhet så räcker det inte att göra rätt – man måste göra bra.

– Målet måste vara att göra situationen bra. Och situationskunskapen är att ta in: Vad är det viktiga här och nu? Vad är rimligt? Då behöver vi en fronesiskunskap, en omdömeskunskap. Som alltid är en handlingskunskap. För man ska ju handla i just den här situationen.

Du sa att praktisk kunskap och teoretisk kunskap eller faktakunskap kompletterar varandra. Hur?

– Fakta är att när vi är överens om vad en stol är och vad ett rum är så finns det en objektiv kunskap

16

om hur många stolar som finns i det här rummet.

Faktakunskaper är superviktiga för att vi ska ha en gemensam kunskapsbas, det vill jag vara tydlig med.

Klimatkrisen är verklig. Problemet är att vårt kunskapsbegrepp är för snävt. Flera element saknas. Ett är att vara ödmjuk inför att jag inte vet allt. En annan del är att utveckla sin sinnlighet. Och till det kommer att veta vad man känner och kunna förhålla sig till det utan att bli uppslukad av känslor.

Det där med att jag inte vet allt – så är det ju verkligen för barn. De vet att de inte vet allt.

– Det är därför förskolepedagogiken är så viktig.

För den förskolepedagogiska idén är ju inte att bara ge svaret, utan att låta barnen upptäcka. Vad händer när vi tar in snö? Vilken är relationen mellan snö och vatten? Och is? Att få experimentera.

– Förskolebarn har en tydlig kompass: Det här vill jag veta! Och det här! Och sedan undersöker de det med hjälp av sina sinnen. Och känslorna är också där. För känslorna guidar vad vi ska söka oss till och vad vi ska bort ifrån. En bra pedagog följer med barnen i det: Hur gör man om man inte vet? Hur gör man för att undersöka tillsammans? Hur gör man för att lyssna på varandra?

– Men det finns ju en hierarki. De praktisk-este-

Nr 4 2023

Jonna Bornemark SAMTALET

tiska ämnena blir underordnade de teoretiska. Ju äldre barnen blir desto mindre ska de hålla på att rita teckningar och sjunga sånger och ta in snö och se vad som händer. Det hör ju till förskolan. Och riktig skola är något annat. Man har kanske något laboratorium, men det viktigaste blir oftast det som hanteras i huvudet.

– Jag pratade precis med en kvinna på Skolverket som skrev kursplanen för musik. Och där står nu att det handlar om ett upplevande. Och det är jätteviktigt att ha med det – att upplevande är något man kan träna sig på. Att stanna kvar i hur det låter, i sinnligheten. Det behövde hon slåss ganska mycket för, för andra tyckte att det handlade om att analysera musiken och verbalisera den.

Hur är det med andra mer praktiska ämnen som bild, slöjd och idrott, vilken roll spelar fronesis där?

– Problemet är att för att få högsta betyg även i sådana ämnen så måste du alltid vara bra på att verbalisera. Där behöver vi värdera andra typer av kunskaper. Det gäller matte också, att vara fenomenal på att lösa mattetal men inte kunna förklara hur man gjorde har blivit undervärderat. Den här matematiska briljansen, den musikaliska briljansen, den kroppsliga briljansen, de är värda något i sig.

Var det inte så på 70-talet, att det räckte med att kunna räkna de svåraste ekvationerna rätt eller göra avancerade handvolter för att få bra betyg?

– Jo, och sedan försökte man demokratisera det. Man tänkte att alla har olika fysiska möjligheter att stå på händer, men den kognitiva förmågan är demokratisk för den har vi lika mycket av. Men det har vi inte. Vi är olika verbalt och kognitivt begåvade. Det kan handla om neurodiversitet, till exempel autism och adhd. Vi behöver få vara olika och kunna olika saker.

– I skolan var jag ju en sådan som klarade mig bäst när det verbala värderades högt. I ämnet teknik kunde jag namnen på alla verktyg och jag visste teoretiskt hur de skulle användas, så jag blev sur när det ingick i betygssättningen att kunna hamra ner en spik. Men nu tänker jag att den sortens kompetens behövs i alla ämnen. Annars är det ju odemokratiskt och orättvist mot den som har en kroppslig begåvning men inte en kognitiv.

– Till fronesis hör också värderingsfrågorna som handlar om att kunna fånga upp vad som är emotionellt viktigt i en viss situation. Att kunna se att min kompis inte mådde bra av det här.

Och det är ofta mycket svårare att mäta än det kognitiva och verbala, men det får inte betyda att det försvinner, för vi kommer att behöva det i framtiden. Vi måste odla människans alla sidor.

vi kunna? Jo, vi behöver kunna se att vi inte sett allt. Och vi behöver självkritik. Det är någonting vi också odlar med hjälp av emotionell kompetens.

Hur ska då lärare jobba med omdömeskunskap i skolan?

– Vi måste stanna kvar i: Vad var viktigt här? Varför läser vi det här? Vad såg du på museet? Vad såg jag? Vad kände du? Vad kände jag? Till exempel i matematikundervisningen. Matten är så kul, för att den väcker fruktansvärt mycket känslor. När man lyckas kan det vara ren eufori. Men matte kan också väcka ångVad är den historiska bakgrunden till att vi värderar den kognitiva est, och då behöver jag kunna notera: Oj, nu kändes det här jättekunskapen, episteme, högst? jobbigt. Det kan göra att jag förstår situationen bättre och inte – Det hänger ihop med idéer om kunskap från upplysningen känner mig så misslyckad och då kanske jag blir bättre på matte. och framåt. Episteme har ju det fantastiska löftet om demokrati, Så det finns jättemycket att vinna på det. att alla är lika inför kunskapen. Sedan har epistemekunskapen – Känslorna finns alltid där och de ska fram i alla ämnen. under moderniteten varit enormt produktiv. Vi har fått så myck- Att lära sig att få syn på och identifiera sina egna känslor. Att et av den i termer av teknisk och vetenskaplig utveckling. låta dem beröra oss. Det är då det blir viktigt. Alla NobelprisVälstånd och medicin. tagare säger ju att det var den här läraren som gjorde att jag – Absolut. Och då blir det lätt att tänka att allt annat bara är blev berörd. Vi behöver bli berörda för att kunna skapa nya magkänsla och flum. Dessutom hänger det ihop med avförtroll- fakta, ny epistemekunskap. ningen av världen. Man kan säga mycket om religionerna, men – Och omdömeskunskap handlar också om att förstå vad det de har i alla fall en relation till icke-vetande. För Gud är större. är att vara medborgare i en demokrati, framför allt i relation – Vi ska vara glada att vi har epistemekunskapen, men till till framtiden. Jag spelade precis in en podd om krishantering exempel i relation till klimatkrisen säger ju alla forskare att det på företag och myndigheter, och de säger just att det är fronesis inte är kunskapen som brister utan problemet är vår oförmåga vi behöver i kriser. För fakta kanske är gamla. Kvaliteten blir att handla i relation till den i en ny situation. Och vad behöver för dålig om vi bara gör rätt, om vi bara följer manualen. Histo- ► Nr 4 2023

17

SAMTALET Jonna Bornemark

riskt så har vi sett hur farligt det är om alla bara lyder Men hur gör man för att hålla rummet? Jag antar att order och följer en auktoritär ledare. En mänskligdet är fronetiskt? het där man bara lyder är livsfarlig.

– Ja, det finns ingen manual för det. Men jag kan Behöver eleverna lära sig att ifrågasätta även lärare? säga att man måste vara närvarande. Man måste ha – Ja. Och lärare behöver hantera att bli ifrågakoll på ett här och nu och se vad som händer. Man sätta av sina elever. Och göra det på ett bra sätt. måste ha hela sin sinnlighet påslagen. Man måste ha Hur gör man det då? en bibehållen riktning som visar vad den här situa– Pedagogikforskaren Åsa Hirsh har studerat hur tionen är till för: Vad är det vi ska lära oss? Man eleverna kan ge feedback på lärarnas undervisning. måste ha ett självförtroende i relation till riktningDå tränar vi ju eleverna på att förhålla sig kritiskt en. Och man måste ha flexibilitet, en balans mellan och reflekterat till auktoriteter. Det är jättebra för att lyssna och att följa sin linje. eleverna. Och det är jättebra för läraren – att kunna – Det är en otroligt komplex kompetens. Men tänk hålla ett sådant samtal på ett klokt sätt och visa hur vad många jag träffar varje dag som är jättebra på man är en auktoritet som tar emot kritik. Vi behödet här! Människor är gjorda för att handla under ver auktoriteter, men däremot behöver vi inte det motstridiga krav. Det är vad vi gör hela tiden. Vi vill auktoritära. En bra auktoritet vinner sin auktoritet i kanske gärna hitta en snabb lösning så fort det blir kraft av kunskap, kompetens och etisk förmåga. motstridigheter, men våra liv är inte sådana – och vi Så hur kan lärare använda detta vid till exempel en ge- handlar ändå. Ibland blir det bättre och ibland blir nomgång i ett klassrum? det sämre. Vi lär oss, och så blir det lite bättre.

– Jag tror att alla lärare som har tänkt lite på det – Samtidigt har jag hört även välinsatta personer här är medvetna om att den situationen är någonting säga att de undrar om vi nu under 2000-talet har som jag och eleverna gör tillsammans. Det som sker uppfostrat en generation lärare som inte tror att de i rummet, det vävs mellan oss. Så om jag tycker att har något omdöme. Skolverket får ofta höra att här jag gjorde något jättebra men alla elever tycker det saknas något i riktlinjerna, lärandemålen och bevar jättedåligt, då har jag misslyckats. Det är läradömningsmallarna, det står inte hur jag ska göra rens ansvar att hålla rummet. Att sätta de grundläg- exakt i den här situationen. Ganska lustigt är att de gande spelreglerna och fånga upp om någonting är får flest frågor kring det mest specifika, som simpå väg att glida iväg. Det är auktoritet – att få dem ningen. Man ska kunna simma 200 meter varav som är i rummet att känna sig trygga och lagom ut- minst 50 meter på rygg. Då får Skolverket frågor manade. som: Hur kallt måste vattnet vara? Måste det vara djupt vatten? Och ryggsimningen, kan den vara hela vägen?

Så detaljer föder detaljer.

– Ja, precis. Om man detaljreglerar så finns det alltid gränsfall och en fråga till. Om man då tänker att lärare primärt ska göra som det står i styrdokumenten, då kan vi inte lita på att de har så mycket professionell kunskap. Och då kan vi inte lita på att de sedan kan sätta rättvisa betyg.

En del av kontrollsystemet är alla administrativa krav som ställs på lärare. Hur har det blivit så? För även beslutsfattarna vill väl egentligen helst att lärarna ska undervisa?

– Från början handlade det om att effektivisera och spara resurser. Det tog lång tid innan man började göra tidsstudier och upptäckte hur mycket tid som går åt till administrationen. Då blev många förvånade och andra tyckte det var skönt att få den situation de levde i bekräftad.

– I botten finns en vilja till kontroll, att synliggöra saker som varit osynliga: Hur har ni hanterat det? Ja, titta här, här har vi dokumenten, vi har skrivit en incidentrapport och en uppföljningsplan.

Det är inte alltid man kommer till frågan: Ja, men har ni följt upp det då? Forskningen har sett att när vi blir väldigt fokuserade på att få ner allt på papper så finns det alltför lite energi kvar till att faktiskt göra något åt problemen.

Nu när insikten har kommit, går det att ta sig ur den här situationen?

– Det är klart det går. Mänsklig kultur kan alltid

18

Nr 4 2023

Jonna Bornemark SAMTALET

bli annorlunda. Alla som inte befinner sig i klassrummet måste släppa lite på sitt enorma kontrollbehov.

Om det fanns en större tillit till lärarna så skulle statusen höjas.

Om de hade mer makt.

Hur ska vi som finns utanför klassrummet då veta vad som händer där, om skolan inte mäter och utvärderar?

– Skolan ska förstås mäta, men den ska mäta det som kan överraska. Det den kan lära sig något av. Det vi redan vet behöver vi inte mäta, då är det bättre att handla. För att ta ett exempel: På en skola vet de flesta vilka lärare som inte är så bra på att hantera NPF-elever. Det är inte en kunskap som behöver synas i några dokument, för är jag en närvarande rektor så vet jag det. Då gäller det förstås att göra utbildningsinsatser och hantera det.

– Jag jobbar ganska mycket med Skolverket nu, bland annat på deras skolledarutbildning. Och det handlar mycket om att fundera på hur Skolverket kan stötta ett professionellt omdöme och ge det handlingsutrymme. Nu har man skrivit om betygskriterier och stöddokumentet och skrivit fram mer av lärarnas bedömningsförmåga. För det vet vi genom forskning att det är viktigt.

Men om läraren har satt ett betyg och eleven eller en förälder vill veta varför det inte blev högre – varför inte ett B? – hur ska läraren då kunna svara, om det inte finns underlag?

– Varför fick du ett C? Ja, för att det är min bedömning.

Räcker det?

– Klart man ska kunna motivera det, men inte matematiskt bevisa det. Sedan är det jätteviktigt att ha en diskussion med eleven om vad som krävs för de olika betygen, att inte bara leverera de totalt abstrakta betygskriterierna. Och lärare måste också ha ett kollegialt samtal om hur man sätter betyg. Men vi kommer inte undan att bedömningen alltid innehåller ett mått av subjektivitet.

Behöver läraren inte kunna visa upp dokumentation för varje inlämningsuppgift eller prov?

– Problemet är när det ska gå att härleda i varje led – vi har den här läroplanen, de här lärandemålen och just den där detaljen i den här inlämningsuppgiften – då blir det någon sorts rent matematisk övning att sätta betyg. Då får läraren aldrig möjlighet att se någon helhetskompetens.

– Lärare måste odla en holistisk blick på elevens kunskap.

De ska vara auktoriteter på det. Om den här eleven inte lämnade in den där uppgiften så är kanske inte det det viktiga, om jag vet att eleven på det stora hela är jätteduktig. Men ska vi ha rättvisa betyg och kunna lita på lärarens omdöme måste vi ha en organisation för detta. Det har vi inte i dag, när till exempel rektorer pressar på för att få upp betygen.

Vad tror du om framtiden, säg år 2040 – kommer det att krävas andra grundläggande färdigheter då än de traditionella läsa, skriva, räkna?

– Jag vill hellre komplettera än ta bort. Men ibland behöver man ta bort saker för att kunna ge utrymme för något annat.

Då kanske vi ska ta bort räkna då?

– Nej, läsa, skriva och räkna är absolut nödvändiga kompetenser. De kommer inte att försvinna, men de kommer heller inte att räcka.

Så vilken färdighet vill du komplettera med?

– Om jag ska sammanfatta det så fuskar jag och säger: fronesis. Att kunna relatera till att inte veta. Faktiskt. Att förstå att det kan hända saker som vi inte har på kartan i dag. Och ha Nr 4 2023

flexibiliteten att kunna handla i relation till något nytt.

Men följs inte icke-vetandet av en drift att veta? En nyfikenhet?

– Nyfikenhet kanske ibland är en lyx? Det kan vi ha när vi har utrymme för det. Nu tänker jag på existentiella, riktigt kritiska situationer – ökande miljökriser, ökande flyktingströmmar, mer krig och en vardag som kanske får våra elpriser förra vintern att se ut som en fjärt i havet. Det finns kanske inte mat att ge mina barn. Då är inte nyfikenhet den främsta drivkraften. Men jo, man måste ha en riktning i det där icke-vetandet.

En livskreativitet. Hur gör jag för att hitta mat? Och med mängder av värderingsfrågor i det: Jag kanske inte vill vara någon som gav mat till mina två barn när det gjorde att tio andra barn dog.

Etik?

– Ja, det etisk-existentiella. Vilken sorts människor blir vi i kritiska situationer? Vilka vill vi vara? Jag har inget riktigt snyggt begrepp här, men det handlar om förmågan att relatera till det helt nya, till tidigare okända kriser. Flexibilitet. Fortsatt existentiellt tänkande kring vad det är att vara levande tillsammans med andra levande varelser.

Ett problem inför framtiden är ju lärarbristen.

Lärarutbildningarna lockar inte tillräckligt många och inte alltid dem som bäst kommer att passa som lärare. Vad skulle kunna göras för att höja yrkets status?

– En tanke är att vi skulle ha ett system där man varvar praktik med studier. Man kanske läser ett år och sedan är man ute som någon sorts lärling eller assistent. Jag tror det skulle höja kvaliteten på utbildningarna.

När det gäller yrkets status tror jag definitivt att om det fanns en större tillit till lärarna så skulle statusen höjas. Om de hade mer makt. Men sedan förstår jag inte riktigt varför läraryrket har låg status.

Kanske min fråga är felformulerad, kanske är det inte låg status som avskräcker numera utan arbetsmiljön i skolan? För själv blir jag imponerad när någon berättar att den har kraft att jobba som lärare.

– Ja, jag reagerar också så: Det där måste vara tufft. Så vad som behövs är kanske arbetsro. Och att få tid för reflektion över konkreta situationer.

Vad är det första du skulle besluta om du var skolminister?

– Å, jag är så himla glad att jag inte är skolminister!

Det låter som om du har tänkt tanken?

– Nej, politiker är inte min grej. Men jag skulle jobba för ett vidgat kunskapsbegrepp. I det ingår att jag skulle sätta grundskollärarna i utbildning hos fritidspedagoger, förskollärare och folkhögskollärare. Jag skulle använda alla människor som har estetiska kompetenser, praktiska kompetenser och kroppsliga kompetenser i skolan.

19

MIN SKOLA Hedvig Eleonora skola

»Jag ska absolut bli något med matte« VINCENT OHLSTENIUS, 12 ÅR

E

Hedvig Eleonora skola

n bra lärare är snäll och hjälpsam – men måste också kunna säga ifrån om det behövs. Så tycker jag alla lärare är på vår skola. Eftersom jag gillar matte jättemycket så är de dagar när vi har dubbellektion i matte bäst. Egentligen gillar jag många ämnen i skolan. Svenska är roligt för där lär jag mig att läsa och skriva bättre. Vi får också lära oss argumentera. Det är bra. Jag tycker att mina skoldagar är väldigt omväxlande. Nu har vi också börjat med hemkunskap. Vi har lärt oss att göra hemlagad sylt. Jag gjorde god jordgubbssylt.

Matte gillar jag för där finns alltid nya utmaningar. Att lösa tal och räkna ut saker är jättekul.

Vi har också veckans mål i skolan och jag blir ofta klar tidigt med matten, så då får jag extrauppgifter. De är lite svårare så jag måste tänka mer. Jag gillar idrott också, mest fotboll. Minst tre gånger i veckan tränar jag fotboll på fritiden och ibland har jag matcher. Vi har en bra skolgård, där spelar vi också fotboll och king eller pingis.

Jag har alltid känt mig trygg på min skola.

Det är aldrig någon mobbning, alla är snälla mot varandra. Att ha bra kompisar är viktigt, och det har jag. Det är många år tills jag blir vuxen, men då ska jag bli aktiemäklare eller jobba med ekonomi, det kommer absolut att vara något med matte. Men nu tänker jag mest på nästa år när jag ska byta skola. För mig är det viktigast att gå i en skola där jag får ha mycket matte, där alla är trevliga och snälla och att man har roligt. Precis som det är nu!

Berättat för AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

20

Nr 4 2023

Hedvig Eleonora skola MIN SKOLA

Nr 4 2023

21

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Björngårdsskolan

”Man går till jobbet och är stolt” nog att skolledningen är lite annorlunda organiserad än på andra skolor. Vi biträdande rektorer jobbar med alla årskurser och jag har det akademiska ansvaret för både fritidshem och skola. Jag ser exempelvis till att läroplanerna följs och att betygssättning sker korrekt, säger Anna Gustafsson.

Kollegan Anton Gustavsson har ansvar för resten, under samlingsnamnet ”det När rektor Lena Jilg och hennes medarsociala spåret”. Båda tror att Björngårdsbetare ska sammanfatta vad som är så skolans uppdelning innebär en fördel speciellt med Björngårdsskolan återkom- jämfört med den traditionella, där uppmer de till sammanhållning och trygghet draget som biträdande för det mesta är i personalgruppen. Alla medarbetare stäl- kopplat till stadier eller årskurser. ler upp för varandra och tar tag i uppgifter som behöver lösas.

De biträdande rektorerna är mycket akTittar man noga på hjärtat i trappan tiva i föräldrakontakterna, men också här träder ett mönster fram. Det är skapat av med en uppdelning beroende på om samhandavtryck från skolans elever. Det där talet ska handla om undervisningsfrågor med hjärtat som symboliserar ”tillsameller det sociala. mans” och ”gemenskap” var en viktig fak– Det är oftast jag som har föräldrator när biträdande rektor Anton Gustavs- kontakterna i konfliktsituationer, oavsett son en gång sökte sig till skolan. Så ville årskurs, säger Anton Gustavsson. han arbeta, och han blev inte besviken.

Det innebär att skolledningen tar över om en lärare signalerar att kontakterna – Jag minns en morfar som stod vilsen i låst sig. Anton Gustavssons dörröppnare entrén för att hämta ett barnbarn. När jag är att alltid ringa i stället för att skicka frågade om jag kunde hjälpa till skrattade mejl. Den raka kommunikationen bidrar han och sa att jag var den sjunde som frå- till ett högt förtroende. Han anser att gade. kvittot på att organisationen fungerar är Björngårdsskolan ligger på Södermalm erkännanden från socialtjänst och bup, några hundra meter från Mariatorget i en som ger beröm för gediget arbete, och solgul byggnad från 1908 med ett förflutet som folkskollärarseminarium, där en gång Karin Boye tog sin examen. I dag huserar MEST NÖJDA MEDARBETARE 2023 här en F–6-skola med 480 elever och 80 GRUNDSKOLOR anställda.

Björngårdsskolan, 90, Magelungsskolan, 90, I årets medarbetarenkät som genomEkens skola, 90, Kvickenstorpsskolan, 89, förs i Stockholms stads skolor fick BjörnRålambshovsskolan, 88. gårdsskolan ett totalindex i på 90, vilket GYMNASIESKOLOR ledde till en delad förstaplats. Allra högst Stockholms transport- och fordonstekniska gympoäng, 93, fick skolans ledarskap. nasium (STFG), 90, Betty Petterssons gymnasium, Biträdande rektor Anna Gustafsson, 89, P A Fogelströms gymnasium, 88, Globala som under mätperioden var tillförordnad gymnasiet, 88. rektor, blev glatt överraskad, eftersom Siffrorna anger ett så kallat aktivt medskapandeundersökningen gjordes under en period index (AMI) som räknas fram utifrån den årliga då skolledningen inte var fullbemannad. medarbetarenkäten.

– En anledning till det höga betyget är Ett stort rosa hjärta lyser upp en vägg i trappan innanför entrén. Det ska symbolisera skolans själ. En själ som präglas av ett stort varmt hjärta och som avspeglas i atmosfär, trivsel och arbetsglädje.

Björngårdsskolan ligger i topp i årets medarbetarenkät. Vilken är hemligheten?

22

från föräldrar som talar om ”professionalism med hjärta”.

– Man går till jobbet och är stolt, säger Anton Gustavsson.

Lotta Tillberg Ljung är klasslärare i årskurs F–3 och skriver under på att arbetsklimatet på Björngårdsskolan är något utöver det vanliga. Det avspeglas i enkäten i att 97 procent tycker att arbetet är meningsfullt, 94 procent att chefen visar förtroende och att 93 procent kan rekommendera arbetsplatsen till andra.

En anledning till den goda relationen till skolledningen är de informella avstämningssamtalen, oftast varannan vecka. De

Nr 4 2023

HALLÅ DÄR … kan handla om en didaktisk fråga likaväl är Storkyrkoskolan i Gamla stan). Lärsom samtal om medarbetarens hälsa. Sam- arna hade sju fokusområden att välja talet är alltid på medarbetarens villkor. bland.

– Jag valde finmotorik och läsning.

– I avstämningssamtalet möter jag min Meningen är att alla sedan under en helnärmaste chef som är intresserad och dag ska ta del av varandras nya kunskaengagerad i hur jag har det, här och nu. per och använda dem till att utveckla Det är 15 minuter och jag kan ta upp pre- undervisningen. cis vad som helst och jag känner mig verkFör rektor Lena Jilg som är nyanställd ligen sedd, säger Lotta Tillberg Ljung. i år har uppdraget precis börjat. Det är Trots framgångarna slår Björngårdsdärför i huvudsak hennes biträdande skolan sig inte för bröstet utan satsar på rektorer som ska ha äran av årets resulområden med förbättringspotential. Som tat i medarbetarenkäten, tycker hon. inrättandet av fokusgrupper för att utveck– De fina siffrorna återspeglar det förla nya arbetssätt, en gren där skolan kan troende som finns mellan skolledning och bli bättre, att döma av medarbetarenkäten. medarbetare och som krävs för att skapa Lotta Tillberg Ljung berättar att hon en trygg arbetsplats med högt i tak, säger ingår i en utvecklingsgrupp tillsammans Lena Jilg. med låg- och mellanstadielärare från rektorsområdets båda skolor (den andra Text MARIANNE HÜHNE VON SETH Foto ULRICA ZWENGER

Biträdande rektor Anton Gustavsson, rektor Lena Jilg, klasslärare Lotta Tillberg Ljung och biträdande rektor Anna Gustafsson är eniga om att ömsesidigt förtroende är en nyckel till skolans framgång.

Nr 4 2023

… Peter Bragner, som varit vikarie, lärare, rektor och grundskolechef, och numera är grundskoledirektör i Stockholms stad.

Vad är det viktigaste i ditt jobb?

– Att jobba för likvärdighet i Stockholms stads kommunala grundskolor.

Alla elever ska ha goda förutsättningar för lärande oavsett var man bor eller vilken klass man går i. Skolan ska vara begriplig och meningsfull för alla elever. Det är det som gör att man vill komma till skolan och lära sig saker.

Du har också arbetat som familjeterapeut. Hur påverkar det ditt ledarskap?

– Jag drivs av en vilja att förstå och har nyfikenhet som motor. Att jag är utbildad familjeterapeut gör också att jag har en insikt i språkets och narrativets betydelse för varje persons motivation och utveckling. Det är med orden vi sätter på upplevelser som vi förstår och tolkar. Det är i språket vi relaterar och kommunicerar med vår omvärld och inre värld. I ledarskapet handlar det mycket om att vara autentisk.

Vad är det viktigaste för Stockholms stads lärare och skolor nu, tycker du?

– Mitt hjärta klappar för hela Stockholm och skolan är en del av samhället.

Vi ställs nu inför ekonomiska utmaningar, precis som många andra sektorer. Några skolor behöver också hantera sorg och trauma när våldet i samhället ökar. Jag vill verka för att vi hanterar utmaningarna tillsammans samtidigt som vi har stor förståelse för varje elev och varje skolas egna förutsättningar.

Text MATILDA ASP Foto PELLE MÅRTENSON

Peter Bragner är också med i Skolpodden i Stockholm. Där pratar han bland annat om sin egen tid som elev, om mentala tatueringar och samhällets utmaningar. Finns där poddar finns!

23

PEDAGOGISK UTVECKLING Björn Kindenberg

”Det är för lite tonvikt på kompe­ tensutveckling som producerar ny kunskap i det egna klassrummet”, säger Björn Kindenberg, lärare och lektor på Grimstaskolan i Vällingby.

Med klar blick på skolans uppgift ”Vetenskaplig” betyder inte att vi ska forska i ordets akademiska bemärkelse, men skolan kan anamma forskningens systematik som arbetssätt: att ha ett problem, titta på det tillsammans och förbättra undervisningen.

Det menar Björn Kindenberg, som kombinerar forskarstudier med utvecklingsarbete inom skolan.

Björn Kindenberg är doktorand i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet på halvtid. Resten av sin arbetstid delar han mellan undervisningsutveckling på Grim24

staskolan och forsknings- och utvecklingsarbete på andra skolor i Stockholm – ständigt med en klarsynt blick och en vilja att utveckla skolan på en lagom vetenskaplig grund.

Till exempel: en betygsstapel visar att elevernas betyg är låga. Vad beror det på?

Kanske gängkriminaliteten, bristande språkkunskaper eller föräldrarnas korta skolbakgrund?

– Om man bara lägger fram en betygssta-

pel är det lätt att hamna i en diskussion där problemen hamnar i samhället i stort

och som ingen lärare kan åtgärda. Jag säger inte att det är oviktigt, men i skolan behöver vi fokusera på vad undervisning kan göra för skillnad, säger Björn Kindenberg.

Han har inom Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS) vid FoU-enheten på utbildningsförvaltningen arbetat med en matris som kallas Systematisk kartläggning av undervisningsutmaningar (SKU) och syftar till att kartlägga ”sådant som lärare upplever att det är svårt att undervisa om” eller ”sådant som eleverna återkommande har svårt att lära sig”.

Nr 4 2023

ande beskrivningar, något som krävs i de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk. De planerade en serie lektioner, bland annat en där eleverna fick träna på att beskriva en drake.

– De fick jobba i par och föreslå ord, men vi lärare hade också några förslag som de kunde använda. Efteråt tittade vi på inspelningen av lektionen tillsammans, även de lärare som inte hade varit med.

Man såg att eleverna föreslog fler och fler ord. Till slut kunde det bli ”en drake som hoppar och haltar och smyger och flaxar”.

– Det blev mycket efterställda benämnin-

gar, mest verb och relativa bisatser, och inte så många adjektiv. Men vi såg också att orden inte passade ihop. En drake kan inte smyga och flaxa samtidigt. Det blev inte riktigt gestaltande, bara random ord efter varandra.

Elevernas texter blev inte så mycket mer levande, och lärarna spånade nya idéer om hur undervisningen kunde för– Där hittar man inte problem av typbättras. Kanske skulle en lucka framför en ”eleverna är omotiverade och läser inte ordet drake hjälpa eleverna att förstå att böcker”, utan ”eleverna kan inte klockan” de kunde sätta adjektiv där? Kanske beeller ”eleverna har svårt med problemlös- hövdes gester eller bilder för att gestalta ning”. ordens betydelser? Och en ordbank som Tanken är att matrisen ska bidra till eleverna kunde utgå ifrån? mer klassrumsnära data i det systematis– Ord som eldsprutande, fjällig och ka kvalitetsarbetet samt forskningsfrågor glittrande kanske inte ens finns i deras som är bättre förankrade i konkreta propassiva ordförråd. De måste få den typblem i undervisningen. en av hjälp och stöttning. Det var slutsatser som vi inte hade dragit tidigare, säger Björn Kindenberg ger ett exempel från Björn Kindenberg.

Grimstaskolan, där han driver ett utveckHan menar att lesson study-modellen lingsarbete tillsammans med förstelärare är ett exempel på hur skolutveckling kan och utvecklingslärare. Hösten 2022 påske på ”lagom vetenskaplig grund”. börjades ett antal lesson studies med sär– Vetenskaplig kan inte betyda att vi skilt fokus på svenska, svenska som ska forska i ordets akademiska bemärkelandraspråk, matematik och de praktiskse. Forskning är något som producerar estetiska ämnena. Huvuddelen av den helt ny kunskap och det ställer oerhört undervisande personalen på skolan är högra krav på systematik, granskning och med. Det initiala analysarbetet utgick publicering. ifrån ämnesinnehåll och förmågor. Därtill gjordes en fördjupad analys av språkI stället kan skolan anamma forskningens liga utmaningar i respektive ämne. systematik som arbetssätt: att ha ett prob– Vi använder en lesson study-modell lem, titta på det tillsammans och förbättra där vi inriktar oss på problem i undervis- undervisningen. ningen och försöker ta reda på mer om – Det blir inte något som kan generalidem. Sedan testar vi lektioner som vi tror seras utanför sammanhanget man har ska hjälpa och filmar eller observerar dem. undersökt, men det räcker om vi kan förTillsammans kan vi då analysera vad som bättra undervisningen på skolan. När vi händer på lektionen och dra slutsatser. gör övningar med draken kan vi produTanken är att förbättra eller revidera lek- cera ny kunskap för oss som undervisar på tionen utifrån vad man sett i analysen, lågstadiet på Grimstaskolan. Den kunförklarar Björn Kindenberg. skapen kommer att göra stor skillnad.

En lärargrupp identifierade till exempel att eleverna hade svårt att göra målText ANNELIE DREWSEN Foto ROBERT BLOMBÄCK Nr 4 2023

Vi vill berätta om ditt arbete!

Arbetar du med något lyckat peda­ gogiskt projekt som kollegerna i ­stadens skolor borde få läsa om och ­inspireras av?

Kontakta redaktionen och berätta hur det på­verkade ­elevernas lärande – enklast via mejl till tomas. bannerhed@edu.stockholm.se.

Välkommen!

25

HÅLLBAR SKOLA Farsta grundskola

Allt större intresse för fältundervisning i dag: håvar, vadarbyxor och surfplattor.

Men nu ropar Vidar Thornander entusiastiskt utifrån bryggan.

– Titta, vi har hittat ett skal från en nattsländelarv bland sjögräset!

Han ser lycklig ut och kompisen hjälper till att lägga över skalet i en balja.

Göran Franzén från Stockholms stads Stolt visar de upp fyndet för Kim Kibal mobila naturskola, Fältlabbet, parkerar och Charlotte Scherp Nilsson. lådcykeln – det senaste nytillskottet i Kim Kibal berättar att eleverna har verksamheten – vid Magelungens strand bra förkunskaper inför fältövningarna. i Farsta. Denna dag är det tema Under – Inför besöket har vi förberett oss väl, ytan och på plats finns redan eleverna i läst om smådjur under ytan och pratat om årskurs 2 från Farsta grundskola. Frågorvikten av att vara rädd om miljön och hur na låter inte vänta på sig. naturen hänger samman. Tack vare att – Finns det blodiglar på botten? Om eleverna fotar sina fynd, och att vi sedan jag hittar en vandrande pinne, får jag ta får bilderna skickade till oss från naturmed den hem då?

Hon förklarar att tanken med Fältlabbet skolepedagogerna, har vi bra underlag för Eleverna är förväntansfulla när de del- också är att visa att naturupplevelser och det fortsatta arbetet i klassrummet. Det as in i grupper inför dagens fältövning: friluftsliv finns att tillgå ”runt hörnet”. kan inte bli bättre, betonar Kim Kibal, att håva in smådjur som lever under ytan Därför hålls fältövningarna aldrig längre som också lovordar Fältlabbets utrustning. i sjön. Charlotte Scherp Nilsson, naturbort än en halvtimme från respektive skola.

– Vi skulle aldrig kunna genomföra en skolepedagog på Fältlabbet, ger eleverna Avståndet till naturen ska inte utgöra ett sådan här fältdag på egen hand. Förutom instruktioner och delar ut utrustningen hinder för att boka in Fältlabbet. den fantastiska kompetens pedagogerna som krävs för dagens övningar: vatten– Vi står också för all utrustning som från Fältlabbet har, kan skolorna omöjhåvar, vadarbyxor, baljor, en plansch för behövs för att genomföra det valda temat, ligt ha klassuppsättningar av alla olika att kunna artbestämma de små vattenoavsett årstid. Det kan handla om värme- redskap. Det är en fantastisk tillgång, djuren och surfplattor med makrolins kameror för att se liv som finns under säger hon och ropar tillbaka eleverna för för dokumentation. snön, kikare för att spana på fåglar, spaBryggan vid badet, och den grunda dar och krattor för att upptäcka vad som delen innanför, fylls snabbt av entusias- finns i jorden eller bland löven, eller som tiska elever som börjar håva bland sjögräs och vass. Höstluften är krispig, men solen ger lite värme. Trots varningar dröjer det inte förrän ett par elever fått stövelskaften fyllda med det kalla vattnet.

– Mobila naturskolan är guld värd för eleverna och oss pedagoger i staden.

Jag har bokat in dem varje termin sedan starten för fem år sedan. Eleverna älskar att lära sig om och av naturen, konstaterar läraren Kim Kibal.

men kopplade till biologiundervisning, men även till ämnen som idrott och hälsa. När skolorna har bokat oss så åker vi ut till deras närområde. Vi får stadigt fler förfrågningar och det känns bra att intresset för fältundervisning ökar.

Hon gläds också åt de två nya lådcyklarna, med vilkas hjälp Fältlabbet tar ytterligare ett steg mot ett mer miljövänligt sätt att förflytta sig.

– Det är helt i linje med målet för Fältlabbet, att förutom artkunskap ge eleverna en generell kunskap om hur man kan värna natur och miljö och verka för en hållbar utveckling, säger Charlotte Scherp Nilsson.

– Vi har alltid reservkläder med oss. Är vi

vid vatten finns extra stövlar och tröjor, vid vinteraktiviteter har vi några uppsättningar varma kläder. Det kan alltid finnas elever som glömt eller behöver ombyte, säger Charlotte Scherp Nilsson.

Hon har varit med från starten och utvecklat Fältlabbet, som vänder sig till årskurs 1–6 och fritidshemsverksamheten i stadens kommunala skolor.

– Fältövningarna har nio valbara teman med tillhörande skolprogram, vissa årstidsbundna. Främst är skolprogram26

Vidar Thornander, Aaron Arulanantham och Minna Jamal (närmast), alla i årskurs 2 på Farsta grundskola, undersöker och fotar de vattenkryp som de har håvat upp.

Nr 4 2023

FRÅGAN

När har du känt att du gjort skillnad?

FOTO: MARC FEMENIA

samling vid strandkanten.

Efter fruktstunden är det dags att fota fynden. Surfplattorna ger fina bilder av de många olika smådjuren som simmar runt i de vita baljorna. Signe Balthammar Hernodh är glad för sina trollsländelarver och Zakaria Ait Ekene visar lika stolt upp en ryggsimmare.

Lektionstimmarna går fort och eleverna ser inte ut att vilja skiljas från sina infångade vattendjur. Men tillbaka till sin riktiga miljö ska de. Ett efter ett släpps de i vattnet igen.

– Det här är jättekul! Vi visste redan

mycket om små vattendjur när vi kom hit, men det var superroligt att hitta djur som vi läst om, säger Signe Balthammar Hernodh glatt och lämnar tillbaka den tomma baljan.

– Man kan tycka att artkunskap i lågstadiet är överkurs, men eleverna är som svampar, säger Kim Kibal.

– När de, som nu, kan koppla ihop namn och djur blir lyckan stor. Det ökar deras medvetenhet om naturen och för mig som pedagog är den här möjligheten till praktiskt lärande helt enkelt guld värd.

Innan de återvänder till skolan har Kim Kibal redan bokat in en fältövning på temat Biologisk mångfald till vårterminen.

Text AGNETA BERGHAMRE HEINS Foto MARC FEMENIA

Göran Franzén och Charlotte Scherp Nilsson.

ULRIKA LILJEQVIST

Lärare, Hedvig Eleonora skola

– Det gör jag dagligen! Nu arbetar jag med att skapa arbetsglädje och studiero i klassrummet. När eleverna känner sig trygga och är delaktiga i undervisningen blir resultaten bättre. På så sätt gör jag skillnad.

MOA AHRNBOM

Lärare, Hedvig Eleonora skola

– Jag tänker på en av mina elever som flyttade utomlands och ville hitta en skola där man lär sig genom att experimentera och skapa. Eleven hade gjorts medveten om vikten av ett lustfullt lärande. Härligt!

LOTTA EMBRING

Slöjdlärare, Rågsveds grundskola

– Genom att skapa en trygg lärmijö och vara en bra vuxenförebild. På mina lektioner försöker jag alltid peppa eleverna för att de ska få en ökad tilltro till sig själva och mer hopp om framtiden.

TOBIAS KLINTBERG

Lärare, Lindeparkens anpassade gymnasieskola

– När jag bidrog till att en elev fick fortsätta på sin praktikplats, trots allvarliga klagomål från arbetsgivaren. Genom samtal med alla parter ökade jag förståelsen för elevens situation. Nu har han en fast anställning.

CONNY JOHANSSON MOBILA NATURSKOLAN ► Riktar sig till årskurs 1–6 i stadens skolor och kostar 600 kronor per klass. ► Fältlabbet kommer till lämplig naturlokal i skolans närhet. ► Det finns olika skolprogram att välja på. ► Bokas via länk på Pedagog Stockholm, sök på ”Fältlabbet”.

Nr 4 2023

Fritidsledare, Rågsveds grundskola

– Genom att skapa trygghet för eleverna. Det har jag gjort i mitt arbete på skolan i över 40 års tid. Jag ser alltid till att konflikter blir lösta, att eleverna pratar igenom saker med varandra på ett seriöst sätt.

Text och foto AGNETA BERGHAMRE HEINS

27

ÅRETS LÄRARE Matilda Nylén

Läraren var väldigt bra och jag var motiverad.

Ju mer jag läste, desto roligare blev det.

Matilda Nylén har utsetts till Årets lärare, bland annat för att hon är ”lyhört utmanande och alltid sätter den enskilda eleven i fokus”, som det heter i prismotiveringen.

28

Nr 4 2023

Matilda Nylén ÅRETS LÄRARE

Mattelärare – Man ska känna sig välkommen och sedd på mina lektioner, säger Matilda Nylén som är lärare i psykologi och matematik på Kungsholmens västra gymnasium.

Nyligen utsågs hon till Årets gymnasielärare i Stockholms stad och känner sig både omtumlad och glad.

Text ANNELIE DREWSEN Foto YLVA SUNDGREN

nnan Matilda Nylén öppnar dörren till klassrummet har hon placerat ut namnlappar på bänkarna. En minut före lektionsstart kommer eleverna in, placerar sina mobiler i en låda och sätter sig på sina platser. En väl inarbetad rutin för andraårseleverna.

– Förra lektionen pratade vi om klassisk betingning, som hör hemma i beteendeperspektivet, alltså behaviorismen. Om vi skulle hitta ett enda ord som har med behaviorismen att göra, vad skulle det vara?

Flera elever räcker upp handen och en elev får ordet.

– Inlärning!

Matilda Nylén är lärare i psykologi och matematik på Kungsholmens västra gymnasium. Hon är även förstelärare och har ett uppdrag att utveckla undervisningen utifrån kooperativt lärande.

– Det är ett förhållningssätt som bygger på att man ökar elevernas motivation och delaktighet i klassrummet.

Nyligen prisades hon av Stockholms stad och utsågs till Årets lärare inom gymnasieskolan. Prisutdelningen hölls i Prinsens galleri i Stadshuset.

– Det är en fantastisk utmärkelse och jag är glad och stolt. Prisutdelningen var en storslagen upplevelse, med fanfarer och allt. Jag är glad och omtumlad!

I motiveringen till utmärkelsen nämns bland annat att ”kopplingen mellan lärande och trygghet” är stark i hennes klassrum.

– Det är viktigt att eleverna tycker om att gå på mina lektioner. Man ska känna sig välkommen och sedd, och varje lektion ska kännas meningsfull.

Under lektionen blir det tydligt att tryggheten Nr 4 2023

skapas både genom de yttre ramarna för undervisningen och det som kanske är svårare att sätta ord på, som relationerna och stämningen i klassrummet.

– Trygghet kan vara att man får veta var man ska sitta eller hur jag tänkt att lektionen ska läggas upp, så att man vet vad man kan förvänta sig. Man ska också känna sig trygg med att ställa frågor och jag välkomnar även missförstånd och ”felsvar”, säger Matilda Nylén.

Under dagens genomgång låter hon eleverna flera

gånger diskutera en fråga i par eller små grupper.

Det är en av många strategier som räknas till kooperativt lärande, som är vanligast i grundskolan, men som Matilda Nylén menar är mycket användbart även på gymnasiet.

– Det är mitt ansvar att se till att eleverna blir delaktiga. Med hjälp av kooperativa strategier får eleverna exempelvis lösa uppgifter tillsammans, diskutera begrepp eller skapa övningar åt varandra.

En bit in på lektionen handlar det om fobier och hur de uppstår. Eleverna får i uppgift att i par diskutera hur två olika psykologiska perspektiv – det behavioristiska och det psykodynamiska – ser på fobier. Genast uppstår att surr i klassrummet. I ett hörn sitter några flickor och diskuterar trypofobi, alltså att känna obehag eller rädsla inför hål, och särskilt ytor med mönster av små mål.

– Har du trypofobi?

– För små hål? Ja! – Vadå, som typ injera? Blir du traumatiserad av injera?

– Neeej!

► 29

ÅRETS LÄRARE Matilda Nylén

Efter några minuter får några par redovisa sina tankar om fobier. Flera elever ger exempel på fobier som de känner till. Några talar om inlärda beteenden, och andra kompletterar med att det även kan ses som ett uttryck för en mer allmän ångest. Till sist räcker en av flickorna i hörnet upp handen och frågar hur trypofobi kan uppstå. Det blir en diskussion i klassen om hur det kommer sig att så många ungdomar känner till trypofobi.

Eleverna Estelle Drewsen (längst till vänster), Lonah Ghafour Mahmood Mahmood och Malte Bursell diskuterar arv och miljö kopplade till mänskligt beteende och psykisk hälsa.

Hon valde att söka till gymnasielärarutbildningen med ämneskombinationen matematik och psykologi.

– Just trypofobi verkar ha blivit lite av en internetfluga, – Jag har alltid haft ett intresse för människors där ungdomar ofta hittar obehagliga bilder med gro- beteende. När jag inte blev psykolog var detta en bra par och hål online. På så sätt kan den obehagskänsmöjlighet att läsa mer om hur människor fungerar lan säkert läras in. Men det ska nog ligga lite mer bak- och teorierna bakom. om en fobi än att förfasas över bilder man själv sökt Sedan examen år 2007 har hon arbetat på tre upp på nätet, säger Matilda Nylén och ler. olika gymnasieskolor och är nu inne på sitt tionde Det märks att hon tycker om sitt arbete. Hon har år på Kungsholmens västra gymnasium. När hon ett lugnt tonläge och en uttrycksfull mimik när hon har samma klass i sina både ämnen kan hon dra förklarar och resonerar med eleverna. Med hjälp av nytta av den ovanliga ämneskombinationen. många vardagliga exempel om allt från drömmar till lotterier förklarar hon de psykologiska teorierna på – Eleverna får visa olika sidor och kunskaper för mig. ett sätt som håller elevernas intresse uppe. Många Ibland kan det ena ämnet ge skjuts åt det andra. Det ställer frågor och vill delta i samtalet. kan vara att någon har dåligt självförtroende i mateAtt det skulle bli just läraryrket var dock inte matik men kommer fram lite mer i psykologi, vilket självklart från början. På gymnasiet valde Matilda kan hjälpa upp självförtroendet i matematik.

Nylén musiklinjen på Södra Latin för att det var Matilda Nylén menar att det traditionellt finns en roligt. uppfattning om att matematik är ett ämne man an– Nuförtiden känns det som om alla ungdomar tingen är på bra eller inte, och att det i sin tur ofta måste välja så tidigt och att valet upplevs som livskopplas till hur ”smart” man är. avgörande. Gymnasiet som förhoppningsvis ska vara – Eleverna har ofta en tydlig bild av sin matemaen rolig och utvecklande tid upplevs som stressande tiska förmåga som har befästs under lång tid. för många elever i dag.

Men så kommer det en aha-upplevelse och läranEfter gymnasiet arbetade Matilda Nylén på fördet tar ett stort steg framåt. skola medan hon funderade på yrkesvalet. Att arbeta – När det händer ryser jag, då har jag verkligen med människor lockade. Mamma var lärare, så det nått fram till eleven. fanns med bland alternativen. Men psykolog och Det händer dock att elever ifrågasätter varför de socionom verkade också intressant. För att kunna ska lära sig matematik. Då plockar Matilda Nylén plugga vidare behövde hon dock läsa upp matemati- ibland fram sin egen historia. ken, ett ämne hon dittills inte haft något större in– Jag säger ”vem vet, du kanske kommer att bli tresse för. mattelärare i framtiden? Det hade jag själv aldrig – På komvux fick jag en massa insikter och tyckte trott när jag gick på gymnasiet, men så blev det!”. att det var spännande. Läraren var väldigt bra och jag var motiverad. Ju mer jag läste, desto roligare blev det.

Injera är ett etiopiskt pannkaksliknande tunnbröd.

30

Nr 4 2023

TÄVLING

Killarna lyssnar medan de gör andra saker Bibliotekarier, lärare och andra litteraturintresserade vallfärdade som vanligt till Göteborg i slutet av september för att besöka Bokmässan. I år hade mässan tre teman: staden, judisk kultur och ljud.

Poddar och ljudböcker skärskådades på temat ljud. I seminariet ”Hur påverkar ljudboken läsningen?” möttes två forskare som studerat data från olika strömningstjänster för ljudböcker. Karl Berglund, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, konstaterade att ljudboken har en unik ställning i Sverige jämfört med andra länder.

– Genomströmningarna är fler än antalet sålda böcker.

Generellt kan ljudbokslyssnarna delas in i två grupper: dels de som redan älskade att läsa och som genom att lyssna kan ägna ännu mer tid åt litteratur, dels de som har hittat till böckerna via ljudboken. Elisa Tattersall Wallin, universitetslektor vid Bibliotekshögskolan, har undersökt ungas lyssnande på ljudböcker.

De unga männen stack ut.

– Något av det mest förvånande var att killar mellan 18 och 20 år läste ljudböcker i snitt 100 minuter per dag. De lyssnar medan de gör annat.

Det finns också exempel på hur ljudboken

används på helt andra sätt än tryckta böcker, till exempel för att hantera stress eller för att somna.

– Det finns de som lyssnar om och om igen på samma verk. Det tolkar vi som ett sätt att använda litteraturen för att kliva in i en bekant fiktionsvärld och somna, sa Karl Berglund. Även temat judisk kultur märktes både i seminarieprogrammet och på mässgolvet, där sorlet från besökarna ibland blandades med klezmermusik. Flera judiska författare var på plats, och tre av dem möttes i ett samtal om att skriva judiskt på svenska.

Gabriel Francke Rodau, aktuell med Nr 4 2023

sin andra roman ”Lydias liv”, använder det judiska Stockholm som utgångspunkt i sitt skrivande. Sara Mannheimer är däremot inte uppvuxen med en judisk identitet, utan har använt skrivandet som ett sätt att närma sig sin judiska bakgrund, vilket hennes bok ”Tvivlet” handlar om. Även Anna Brynhildsen har använt sig av

en ambivalens inför den judiska identiteten i skrivandet.

– Jag står med ett ben innanför och ett utanför. Vem är jag att berätta om hur det är att vara jude? Men så klickade det till: jag kan ju skriva om precis den känslan!

I seminariet ”Att illustrera Förintelsen” samtalade serieskaparen Joanna Rubin Dranger, som nyligen tilldelades Nordiska rådets litteraturpris för sin serieroman ”Ihågkom oss till liv”, med illustratören David Polonsky, som gjort en grafisk roman av ”Anne Franks dagbok”.

Båda böckerna skildrar Förintelsen – den ena som en dokumentärroman om författarens egen släkthistoria och den andra om ett välkänt livsöde.

Båda tecknarna talade om svårigheten att hitta rätt teknik och uttryck. Polonsky landade i en stil han kallar ”kärleksfull karikatyr”, medan Rubin Dranger till sist valde att kombinera bilder, foton och teckningar av foton. Ett medvetet grepp var att teckna sig själv och människor som blev mördade i Förintelsen på samma sätt.

– Det är ett sätt att visa att deras liv var samma sorts liv som våra liv nu.

Båda tecknarna har också återskapat scener som inte finns bevarade som foton, bland annat deportationen av de norska judarna, och minnen som gått förlorade.

Polonsky har även tecknat en bild av den Anne Frank kunde ha blivit, om hon inte hade mördats.

– Hon hade blivit en fantastisk författare, med eller utan Förintelsen, och jag ville göra en tribut till det.

Text ANNELIE DREWSEN

Vinn biobesök Läs tidningen och var med och tävla.

Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får var sitt presentkort med två biobiljetter. Lycka till!

1 Vilket är det senaste nytillskottet i Fältlabbets verksamhet?

1 Mikroskop X Tubkikare 2 Lådcykel 2 Vad har grundskoledirektör Peter Bragner också arbetat som?

1 Arméofficer X Lokförare 2 Familjeterapeut 3 Vilket är Vincent Ohlstenius, 12, favoritämne?

1 Slöjd X Engelska 2 Matematik 4 Vad handlar Viveka Sjögrens nya bok om?

1 Sorgen efter en skjutning X En farlig skog 2 Höstbus i ladugården 5 Vilken pjäs repeterade Unga Klara när Östra Reals gymnasium var på besök?

1 Romeo och Julia X Kung Lear 2 Hamlet Mejla din tipsrad senast 11 januari till tomas.bannerhed@edu.stockholm.se.

Ange var du arbetar och din fysiska hempostadress så att vi kan skicka presentkortet om du vinner.

Vinnare i nummer 3/2023 blev Daniel Bello, Bernadottegymnasiet, Nicole Lydemark, Vällingbyskolan, och Agneta Vikström, ekonomienheten. Grattis!

Rätt rad var X, 2, X, 2, X.

KULTUR OCH SKOLA Östra Reals gymnasium

”Alla borde få gå på teater” Unga Klara spelar inte bara teater. De erbjuder workshoppar och pedagogiska material för skolan och välkomnar klasser att vara referensgrupp och provpublik – allt enligt devisen ”barn och unga har rätt till teater av högsta konstnärliga kvalitet”.

Vi följde med en klass från Östra Reals gymnasium till Kulturhuset Stadsteatern.

”På kärleks vingar flög jag över muren. / Tror du en stenmur stänger kärlek ute? / Vad kärlek kan, det vågar kärlek gärna. / Så din familj kan inte skrämma mig.”

Trots att de har manus i handen och varken bär sina scenkläder eller har någon balkong, lyckas Myra Neander som Romeo och Nina Rashid som Julia få den unga publiken att övergå från skratt till allvarligt, uppmärksamt lyssnande.

Det är elever i årskurs 2 på Östra Reals gymnasium som tillsammans med sin svensk-

lärare, Emma Unnersjö, får följa en repetition av Unga Klaras uppsättning av William Shakespeares ”Romeo och Julia”. Scenografin består av ett podium där skådespelarna hoppar, dansar, springer och förflyttar sig på de olika nivåerna. Publiken sitter runtom i fyra sektioner.

– Pallar ni en scen till? frågar regissören Gustav Deinoff efter den berömda balkongscenen och får ett ”Jaaa!” från eleverna.

Nu blir det kamp och rörlighet

när unga män från Julias ätt Capulet i fejd med Romeos ätt Montague tävlar om att förolämpa varandra både med gester och ord. Efter genomdrag av ytterligare några scener delas klassen in i mindre grupper för samtal med regissör, skådespelare och andra medverkande i produktionen.

– Vad har ni för tankar?

Ställ frågor! Vad som helst som ni funderar på, uppmanar Gustav Deinoff.

Karolina Mindell Kidanu som Mercutio och Myra Neander som Romeo. I bakgrun­ den syns några av eleverna från årskurs 2 på Östra Reals gymnasium.

32

– Det var spännande. Jag trodde man skulle sitta som på bio och titta på skådespelarna. Det var roligt att se lite mer, säger någon.

– Romeo sa något till mig, det var som om jag fick vara med, säger en annan.

– Var det svårt att förstå? undrar Gustav Deinoff.

– Ibland var texten lite svår, men skådespelarna uttryckte sig så mycket med kroppen att man förstod ändå, svarar någon.

Flera säger att de upplever Romeo som mer känslosam än hans killkompisar.

– Kompisarna har mer en kill-

jargong och svårt för att visa känslor, tycker en av tjejerna men får lite mothugg.

– Man kan ha en jargong bland sina nära tjejkompisar också, men när man använder samma jargong mot någon man inte känner lika mycket så tas det inte emot på samma sätt.

Alla vet att pjäsen kommer att sluta med döden för Romeo och Julia.

– Men det är ju en pjäs och kanske är detta att de dör en symbol för att göra något starkt, som en överdriven dramatisk bild av något. Som att man säger ”Jag skulle kunna dö för dig!” utan att riktigt mena det, föreslår en elev.

– Som en metafor, inflikar läraren Emma Unnersjö.

Efter samtalet berättar hon att skolan åtminstone en gång under gymnasieåren försöker ge varje klass möjligheter att gå på teater.

– Alla elever bör få med sig

teater i sin bildning, det hör till skolans kompensatoriska uppdrag, fastslår hon.

Med sina elever har hon pratat lite om språket i ”Romeo och Julia”.

– Det förekommer ju en hel del grova skämt i Shakespeares killgäng, och där kan eleverna känna igen sig.

Samtidigt är hans texter en del

av litteraturhistorien, påpekar Emma Unnersjö. På svenskan får eleverna läsa om tolkningar av texter, om hur litteratur har påverkats av samhällets idéströmningar i olika tider.

– Vi tolkar ju inte ”Romeo och Julia” i dag så som när pjäsen skrevs för mer än 400 år sedan. Då sågs berättelsen och deras kärlekshistoria mer som något avskräckande och farligt.

Annat som Emma Unnersjö kan fiska upp från föreställningen och använda sig av i Nr 4 2023

Östra Reals gymnasium KULTUR OCH SKOLA

undervisningen är hur vi talar om kärlek i dag.

– Vi använder uttryck som ”faller för”, ”jag dör”, ”sjuk av kärlek”, ”svimma”, ”knäsvag”. Det är ju inte så trevligt precis. Det som är spännande med litteraturhistoria, med teater, filmer och bilder, är att det också går att få reda på hur folk tyckte och tänkte förr.

Hon berättar att klassen snart ska läsa Mary Shelleys ”Frankenstein”, också det en klassiker som säger något om strömningar i tiden.

– Det var ju en skräckroman. Människor var rädda för galvanism, det som vetenskapsmannen Frankenstein använde sig av för att återuppväcka sitt monster. I dag kanske vi kan jämföra det med människors rädsla för AI.

Svenskläraren Emma Unnersjö (i randig tröja) och elever från Östra Reals gymnasium i samtal med representanter från Unga Klara efter repetitionen av ”Romeo och Julia”.

staterar att ”Romeo och Julia” också handlar om släktfejd, hat och föräldrars makt. Men oavsett elevernas ålder och bakgrund är det ändå framför allt kärlekshistorien och relationen mellan karaktärerna som fångar elevernas intresse och som de vill prata om.

För Julian Vigil är det första gången under de sex år han arbetat på teatern som ensemblen sätter upp en klassiker.

Och Shakespeares blankvers har fungerat på ungdomarna.

– De tycker att det ger en förhöjning Unga Klara arbetar alltid fram sina pjäser av berättelsen och gör det spännande. med referensgrupper. Förutom gymnasie- Även om några ibland haft svårt att hänga klassen från Östra Real har högstadieklas- med i språket, har de ändå förstått tack ser från Rinkebyskolan och Näsbyparksvare skådespelarnas gestaltning. skolan i Täby deltagit.

Till föreställningen finns också ett Det är Unga Klaras pedagog Julian pedagogiskt material för lärare som JuVigil som tillsammans med regissören lian Vigil har tagit fram. Det innehåller rekryterat referensklasserna. Han konen social berättelse som förbereder elevNr 4 2023

erna inför teaterbesöket, hur det ser ut i foajén och vilka personer eleverna kommer att träffa. Här finns också förslag på hur läraren och klassen kan samtala och reflektera kring pjäsen efter föreställningen.

Dessutom finns ett bildstödsmaterial för de elever som behöver och som läraren kan använda under föreställningen.

– Jag har undervisat elever med autism och vet att för dem kan det vara viktigt att veta lite i förväg när det kommer starka ljud, om ljuset släcks, om oväntade effekter, säger Julian Vigil.

Text INGELA ÖSGÅRD Foto MARC FEMENIA

”Romeo och Julia” hade premiär i oktober 2023 och vänder sig till dem som är 13 år och äldre. Vill du gå på någon föreställning med din klass eller vara referensgrupp eller provpublik? Läs mer på ungaklara.se.

33

BOKSIDAN Bästa lästipsen just nu

Om sorgen efter en skjutning Med bilderboken ”Någons bror” vill Viveka Sjögren erbjuda en väg in i samtal om gängvåld och skjutningar, även med små barn.

– Men jag vet att också gymnasieklasser kommer att arbeta med den. Bilderböcker fungerar upp i åldrarna, det är njutbart när text och bild klingar ihop.

I ”Någons bror” (Vombat förlag, 2023) gestaltas stämningen och sorgen efter en skjutning.

Det börjar med helikoptern över taken, ett barn som vaknar. ”Jag vet att nu har det hänt igen / Jag vet: det är alltid någons bror, någons vän.” Sidorna fylls av oroliga blickar, en röd ros.

Ett ljus tänds, människor samlas och en minnesplats växer fram.

Författaren och illustratören Viveka Sjögren gjorde boken för att fylla ett hål i utgivningen.

– Det saknades en bok som fångade de här händelserna med skjutningar och gängvåld.

Det är ett svårt ämne att nalkas som förälder eller pedagog. Litteraturen kan vara en väg in i samtalet.

Bokens illustrationer bygger på ett samarbete med elever i årskurs 5 på Fittjaskolan.

– De fick lyssna på texten och blev inbjudna att komma med respons. Sedan fick de papper och blyertspennor och tecknade utifrån vad de hört, berättar Viveka Sjögren.

Hon skannade sedan in barnens bilder av personer, träd, rosor och helikoptrar och byggde upp bokens illustrationer av barnens teckningar.

– De är komponerade och färgsatta, och det hände något väldigt speciellt när jag gjorde det.

Viveka Sjögren menar att boken passar att läsa med barn och ungdomar i alla åldrar, och framför allt i grupp.

– Den passar på alla ställen där man träffas och kan ha behov av att dela erfarenheter av våld – i skolan, föräldragrupper eller organisationer som jobbar med barn. Nu när våldet byter skådeplats kan vem som helst drabbas.

Det finns ett behov av att prata om det.

Text ANNELIE DREWSEN

34

I våldets närhet

BROR

Alex Khourie Rabén & Sjögren, 2023 Hussein dras allt djupare in i kriminalitet, samtidigt som han försöker upprätthålla sin identitet som troende muslim. Ideal krockar, lojaliteter prövas och våldet närmar sig från alla håll.

En sammansatt ungdomsroman som med stor trovärdighet ger litterär form åt en rå och våldsam verklighet.

ETT ORD FÖR BLOD

Faysa Idle, Daniel Fridell och Theodor Lundgren Lind & Co, 2023 Denna uppmärksammade debut av ung kvinna från Tensta skildrar hur hennes liv formas av familjetrauman, våld och gängkriminalitet. En modig och brutal berättelse om ett samhälle som misslyckats, om barndomsvänner som blir dödliga rivaler, men också om skrivandet och poesin som en väg ut ur kaoset.

VAR ÄR PAPPORNA?

Alexandra Pascalidou Mondial, 2023 Efter Augustprisnominerade ”Mammorna” ger Pascalidou ordet åt papporna i denna intervjubok om trauman, tabun och tragedier. Resultatet blir ett körverk med personliga vittnesmål om pappor som funnits och försvunnit, misshandlat och rånat, älskat och kämpat.

Som ett knytnävsslag i magen.

I FÄNGELSE

Helene Lumholdt LL-förlaget, 2023 En lättläst reportagebok som i bild och text skildrar hur det är att hamna i fängelse. Del 1 handlar om Hussein som suttit i fängelse och nu arbetar med att hjälpa ungdomar bort från kriminalitet. I del 2 visar han runt i fängelset Beateberg, där han avtjänade sitt straff.

En både avskräckande och hoppingivande bok.

”Tjugotvå barn och unga i min närhet har mördats, mördat eller dött i överdoser. Jag ser deras ansikten för mitt inre, hur de ser upp mot mig med ögon fyllda av nyfikenhet och ängslan.”

Ur ”Blir du ledsen om jag dör?” av Nicolas Lunabba (Natur & Kultur, 2022).

Nr 4 2023

Ute hos dig 16 februari

FOTO MARC FEMENIA

Nr 1

KRISTINA HUNEHÄLL BERNDTSSON

”Vi behöver prata om digitala sexuella trakasserier i skolan” Ärofullt lärarpris med kunglig glans till Preeti Gahlawat.

Stadsarkivets material en inspiration i undervisningen.

Framgångsrik elevhälsa för de yngsta på Sätraskolan. … och naturligtvis mycket mer.

LIVETS HÅRDA SKOLA Stina Hjelm © STINA HJELM 2023 – STINAHJELM.COM

Nr 4 2023

35

Har du hört?

Fotbollslegendaren om rasism. Möt även lärarstudenterna och socialpedagogen i avsnitt 14.

Skolpodden i Stockholm Röster från skolan

Aktuellt skolprat med lärare, skolledare och elever från Stockholms stads skolor. Lärar­panelen tar sig an ett nytt ämne i varje avsnitt och en ny spännande gäst berättar om sin skoltid.

Du hittar Skolpodden i Stockholm där poddar finns.