När livet Glatt möte vänder blad i Ndolage Sidan 2
Anna vävde bårtäcket
Sidan 3
Sidan 10
HELA LIVET
Nummer 2 2011
Skellefteå Sankt Olovs församling
Tänder ett ljus för sin pappa – Jag var i omklädningsrummet på jobbet. En arbetskamrat kom in med jobbtelefonen till mig. Det var mamma som ringde, inget konstigt med det, säger Kent Sterner. Ändå ställdes livet på ända av det samtalet. Pappa var död. Den kalla januaridagen 2010 gav hjärtat upp. – Men det var som att det inte kunde sjunka in i mig. Pappa hade ju inte ens nått pensionsåldern, säger Kent.
????? Lille Rasmus stod i centrum när Lisa Isaksson och Nils Brandt lät döpa sitt första barn i Sankt
Olovs kyrka. Båda tyckte att dopgudstjänsten blev avspänd och bra, inte minst
för att de ett par veckor innan, i lugn och ro, fått träffa Pär Parbring som var Rasmus
Kent Sterner tänder ett ljus för sin far i Sjukhuskyrkan. Foto: MedieMakeriet
Sidorna 4-5
2
HELA LIVET
Nummer 2 2011
När livet vänder blad
När livet vänder blad är vi inte alltid med. Ibland sker något oväntat, ibland längtar vi efter att något ska hända. Men när förändringen väl kommer kan den bli svår att leva med och ibland mer genomgripande än vi först trodde. Själva livet innebär förändringar. Från vaggan till graven kantas vår väg av förhållanden och situationer som ändras. Som Kyrka är vi vana att finnas med i livets olika skiften, i både glädje och i sorg. Moder jord förändras. Från sommarens grönbladiga trädkronor skiftar hon färg till höstens gula och röda, för att slutligen tappa sina löv. Kvar finns de kala och klara konturerna av grenar. Tittar vi i våra fotoalbum kan vi göra likartade iakttagelser. En del som fanns på bild finns inte kvar hos oss längre. Andra har vuxit från bebisar till unga vuxna. Våra liv och våra kroppar har förändrats sedan vi senast tittade i albumet. I höst har vi kunnat se hur världsekonomin svänger. Oanade, snabba förändringar som påverkar
Carina Wikman kyrkoherde oss alla på olika sätt i olika delar av världen. I förändring vill många att Svenska Kyrkan ska bestå, att hon inte ska förändras. Att det Fader Vår som jag lärde mig när jag gick i skolan inte ska heta Vår fader som i den nya översättningen. Att psalmerna ska vara likadana som när jag konfirmerades för 35 år sedan. Men även Svenska Kyrkan förändras. Svenska kyrkan har det senaste decenniet haft ganska hög förändringstakt. Under 1900-talet var antalet församlingar ganska lika. Folkkyrkotanken och statskyrkosystemet skapade
stabilitet och regelverket hjälpte till att hålla det på plats. Men med ändrad relation till staten har förändringarna ökat. Under 2000-talets tio första år har Svenska Kyrkans församlingar blivit 1 000 färre. Än så länge har vi i Sankt Olovs församling och i närområdet inte märkt av dessa förändringar, men de kommer även till oss. I början av nästa år inbjuder kyrkorådet till temakvällar för att få samtala om framtidens kyrka i Sankt Olovs församling och vårt närområde. Välkommen till dessa tillfällen av dialog. När höstmörkret bryter in är vi glada över att få tända ljus. I kyrkan tänder vi ljus varje söndag för de som har blivit döpta, ingått äktenskap och för de som dött och deras anhöriga. Även de tända ljusen skapar förändring. De ger oss värme och ljus. Det finns en sak som inte har förändrats. Vårt uppdrag som Kyrka. I Hebreerbrevet står det: Jesus Kristus är densamme igår, idag och i evighet. Det är det som ger oss styrka och inspiration inför dagar och förändringar som kommer.
Redaktionsruta HELA LIVET utges av Skellefteå Sankt Olovs församling.
Kontakt med HELA LIVET:
Tidningen distribueras gratis till alla hushåll inom församlingen.
Församlingens webbadress:
Adress: Skellefteå Sankt Olovs församling, Box 376 931 24 Skellefteå Telefon: 0910-78 78 00
info.sanktolov@svenskakyrkan.se
www.svenskakyrkan.se/sanktolov
Redaktör: Gunnel Eriksson Telefon: 0910 – 78 78 17 E-post:
gunnel.m.eriksson@svenskakyrkan.se
Nästa nummer kommer ut i slutet av februari 2012.
Innehåll Redaktion: Carina Wikman, Pär Parbring och Gunnel Eriksson.
Sidan 4
Text och bild om inget annat anges: Gunnel Eriksson
Sidan 6-7
Grafisk formgivning: MedieMakeriet i Skellefteå AB
Sidan 9
Ljuset som ger ett andningshål Sidan 5
Kyrkogården ska ge tröst Kalendarium Sidan 8
Årets julklapp ges hela tiden De vill ge ett hopp Sidan 10
Tryck: Skellefteå Tryckeri AB
(Tryckt på klimatkompenserat papper)
Annas verk pryder kistan Sidan 12
Kyrkan mitt i (Bergs)byn
Nummer 2 2011
HELA LIVET
3
Västvärlden har att lära Ett samtal med Emelie Lundmark, en av de sex tjejer som under året har besökt Tanzania och vänförsamlingen i Ndolage. När kom ni på idén att åka till Tanzania och Ndolage? Varför just ni sex tjejer? – Under en ledarutbildning fick vi frågan om vi ville besöka vänförsamlingen och i trean i gymnasiet blev det av. Vi känner varandra väl och visste att vi skulle klara en resa som kunde bli strapatsrik. Hur har ni förberett er? – Vi har haft en studiecirkel där vi lärt oss om landet, om ekonomin, sjukdomar och platsen vi skulle komma till. Så har vi samlat in pengar genom att sälja fika och anordna en middag i kyrkan. Hur var första känslan när ni mötte era värdar? – Den var väldigt bra, vi blev väldigt varmt välkomnade. Alla var trevliga. Hur var det med boendet? – Boendet vande man sig med, men det var besvärligt att bara ha en balja för att tvätta sig, ingen dusch. Vad gjorde ni på dagarna? – Vi var igång från nio till nio. Vi besökte bl a skolor, ett sjukhus, ett handikappcenter, ett Hiv/ Aids-center och också en familj där vi fick möta stor fattigdom. Så var det fika,
lunch, middag och ofta en gudstjänst. Hur var det att delta i gudstjänsterna? – Det mesta var på swahili så vi förstod inte så mycket. Vi hade en tolk som gjorde så gott han kunde och vi kunde förstå det stora hela. Men gudstjänsterna är annorlunda mot hos oss. Där verkar ”Är hon verkligen så här vit?” undrar ett av skolbarnen som det vara mer fantasi, Foto: Privat glädje och mer liv. De hade Emelie Lundmark mötte. många små körer som på olika sätt sjöng och dansade till trummor. I en kyrka spelade några upp en pjäs och alla i församlingen skrattade glatt. Vad bär ni med er hem? – Det här har varit en enorm upplevelse från en helt annan värld. Vi i Sverige har det väldigt bra Hanna Stenlund, Julia Lundqvist, Ida Lundmark och Emelie och då menar jag verkligen Lundmark. Bakre raden: Anna-Stina Wikström och Jan Lundman (ledare) samt Linn Johansson och Angelica Ericsson. väldigt bra. Ändå var det Foto: Privat fascinerande hur lyckliga och glada de såg ut utan att egentligen äga något. Till och med de som har Ömsesidigt utbyte är målet hiv eller aids kan finna Skellefteå Sankt Olovs engagemang i Tanzania har en lång historia. mycket glädje i livet och se Redan 1982 startade ett projekt som gällde Ndolage sjukhus. glada ut. De bryr sig bättre Arbetet handlade om förebyggande barn- och mödravård samt om varandra än vi gör och hjälp till fattiga patienter. Pengar har genom åren samlats in för att stödja projektet. Lakan, tvålar, trampsymaskiner, glasögon och hjälper varandra med allt mycket annat har sänts med båt till Ndolage. Några medlemmar möjligt till exempel barnfrån Sankt Olovs församling har också under längre eller kortare tid arbetat vid sjukhuset. Så småningom kom kontakterna att passning, när någon var utvidgas till den evangeliskt lutherska församlingen i Ndolage och sjuk eller när någon hade brist på mat. Vi i västvärl- 2009 formaliserades kontakterna genom en överenskommelse om ömsesidigt utbyte av erfarenheter av att vara en kristen kyrka i dag. den har mycket att lära.
Fakta
4
HELA LIVET
Nummer 2 2011
Ljuset som ger ett Saknaden och sorgen efter pappan finns kvar, och tårarna. – Det känns så orättvist att han inte fick uppleva sin pension. Och så sorgligt att han inte fick fick se sina barnbarn växa upp, säger Kent Sterner. För snart två år sedan, den där torsdagen, hade Kents familj rest bort. Själv planerade han för en kväll i lugn och ro. Först ett gympass på jobbet och sedan en filmkväll där hemma. Men i omklädningsrummet på jobbet kom mammans besked att han i stället skulle bege sig till akuten på sjukhuset. Där hade han varit många gånger tidigare, för Kent arbetar på sjukhuset, liksom hans mamma ännu gör och liksom hans pappa gjorde fram till den dagen. Kent gick dit och blev visad till anhörigrummet. Mamma kom så småningom med ambulansen och pappa fördes till ett undersökningsrum där dödsfallet kunde konstateras. Ett lugn mitt i kaoset Mamma berättade för mig vad som hänt. Pappa var hemma den dagen. Mamma hade ringt hem flera gånger utan att få något svar. Inte heller kom han och hämtade henne efter arbetets slut som de avtalat så hon tog bussen hem. Där, vid diskbänken i köket, låg han. 112. Ambulans. Sjukhuset. I anhörigrummet på sjukhuset försökte de få
ordning på alla tankar. Efter ett tag kom Annika Gran in i rummet, diakonen från Sjukhuskyrkan. – Jag hade träffat henne då och då i korridorerna och växlat några ord, men jag hade inte reflekterat särskilt mycket över vad Sjukhuskyrkan gjorde, säger Kent. Nu klev hon in i rummet och Kent berättar hur ett lugn spred sig mitt i alla uppståndelse. – Det var så skönt med en person som bara fanns där mitt i kaoset, någon som kunde tänka på en så enkel fråga som vem vi skulle ringa, säger Kent Sterner. Det värdefulla stödet Kent har mycket gott att säga om Sjukhuskyrkan och tycker det är bra att Sjukhuskyrkan är en del i vården. – Annika var också ett bra stöd när vi skulle få se pappa, se att han var död. Och någon vecka efter dödsfallet fick vi sitta ner tillsammans med Sjukhuskyrkan och bara berätta och berätta, säga hur vi kände, minnas pappa, säger han. Personal från Sjukhuskyrkan var också med vid en minnesstund på
sjukhuset och senare vid begravningen. – Det är otroliga människor som jobbar där. De visar empati och de kan sätta sig in i hur sörjande har det. Tänk att de klarar av att gå in i ett rum så fyllt av sorg, säger Kent. Saknar korridormötena Det var konstigt för Kent att komma tillbaka till
Nummer 2 2011
HELA LIVET
andningshål
5
Kyrkogården ska ge tröst och hopp – Att mista en anhörig innebär att ställas inför både praktiska och djupt mänskliga frågor, säger Christin Karlsson vid kyrkogårdsexpeditionen, Alhem. När en person avlidit kan anhöriga ta kontakt med församlingens pastorsexpedition så snart de kan. Därefter sker en kedja av saker. Anmälan om dödsfall går från sjukvården till Skatteverket. Anhöriga ska välja kista och kanske också urna. Begravningsbyrån ser till att den döda på ett fint sätt läggs i kistan och för den sedan vidare till kyrkogårdens kylrum. Så småningom gravsätts kistan eller, vid kremering, urnan alternativt askan. En plats att vårda Den fortsatta skötseln av graven kan anhöriga själv
ta hand om eller köpa den av kyrkogårdsförvaltningen. – För oss är viktigt att anhöriga får bestämma hela vägen. Vi försöker tillgodose önskemål så långt det är möjligt när det gäller gravplats, formerna för begravning och gravskötsel, säger Christin. Det är också kyrkogårdsförvaltningen som ansvarar för skötsel av kyrkogårdarnas allmänna ytor. – Våra kyrkogårdar ska kännas som en plats också för levande och ge en känsla av stillhet, tröst och hopp. Dessutom vill vi att den ska vara vacker, säger Christin.
Fakta Kent Sterner arbetar vid Transportsektionen vid Skellefteå lasarett där en av arbetsuppgifterna är att sortera all inkommande post. Foto: MedieMakeriet
jobbet. Pappa fanns inte längre där. De korta mötena i korridorerna var och är borta, ögonblicksmöten som Kent egentligen inte tagit någon riktig notis om, men som han nu saknar så mycket. Idag går han gärna till
andaktsrummet i sjukhusets centralhall för att tända ett ljus för pappa. – Det är så skönt att en kort stund bara koppla bort vardagslivet, att få ett andningshål för att ladda batterierna, säger Kent Sterner.
Många saker i samband med en begravning kan anhöriga ordna själva om man vill eller orkar: n Ta kontakt med pastorsexpeditionen för att: - Boka lokal för begravning, vaktmästare ingår (gäller även borgerlig begravning) - Boka lokal för samkväm (kostnadsfri lokal inom församlingen om den avlidna tillhört Svenska kyrkan) - Boka kyrka, präst och musiker (gäller kyrklig begravning) n Göra egen kistdekoration n Boka tid hos kyrkogårdsförvaltningen för urnnedsättning (präst eller diakon kan närvara om den döde tillhört Svenska kyrkan) Vissa saker kan man ordna själv eller till en kostnad ta hjälp av andra: n Kista eller urna (alt begravningsbyrå) n Sätta in annons i tidningen (alt begravningsbyrå) n Ordna ev servering inkl personal (alt catering) n Gravsten (alt gravstensfirma eller via begravningsbyrå) n Gravskötsel (alt kyrkogårdsförvaltningen, avgift för 2012 är 650 – 750 kr)
Källa: Kyrkogårdsförvaltningen som nås på 0910 – 78 78 80.
6
HELA LIVET
Sankt Olovs kyrka Mitt-på dagenträffar och Kvinnofrukost – se annonser i Norran.
November
26 mån 11.00 Mässa. Pär Parbring. 28 ons 18.30 Veckomässa. Per Lundström. 31 lör 16.00 Nyårsbön. Anders Hedström.
Januari
04 fre 19.00 Sinnesromässsa. Per Lundström, Annika Gran.
01 sön 11.00 Nyårsgudstjänst. Pär Parbring. 04 ons 19.00 Bachs Juloratorium del 4-6, Piteå kyrkoopera och kyrkokören.
05 lör 11.00 Gudstjänst. Per Lundström. ERFA-kören.
06 fre 11.00 Högmässa. Trettondagen. Carina Wikman. Kyrkokören.
05 lör 16.00 Min nesgudstjänst. Per Lundström. Kyrkokören.
08 sön 11.00 Gudstjänst. Per Lundström.
02 ons 18.30 Veckomässa Per Lundström.
06 sön 11.00 Högmässa. Mats Björk.
11 ons 18.30 Veckomässa. Per Lundström.
09 ons 18.30 Veckomässa. Pär Parbring. Gudstjänstgruppen träffas efter mässan.
15 sön 11.00 Högmässa.
13 sön 11.00 Gudstjänst. Pär Parbring. Morö Backe brass.
22 sön 11.00 Gudstjänst.
16 ons 18.30 Veckomässa. Per Lundström. 20 sön 11.00 Gudstjänst för stora och små. Pär Parbring. 23 ons 18.30 Veckomässa. Per Lundström. Gudstjänstgrupp. 27 sön 11.00 Adventsgudstjänst. Carina Wikman. Kyrkokören. 27 sön 18.00 Adventskonsert med kyrkokören och Skellefteå musikkår. 30 ons 18.30 Veckomässa. Pär Parbring.
December 02 fre 19.00 Sinnesromässa. Per Lundström, Annika Gran. 03 lör 14.00 Gudstjänst på teckenspråk. Lis-Marie Rönnblom. Sankt Olovsgården. 04 sön 11.00 Högmässa. Per Lundström. 04 sön 16.00 och 18.30 Julkonsert med Skellefteåbygdens körer. 06 tis 18.00 Adventsgudstjänst med tisdagsklubben. 07 ons 09.00 och 10.00 Adventsgudstjänst med skolgrupper. 07 ons 18.30 Veckomässa. Per Lundström. 10 lör 16.00 Skelleftebygdens lucia. Pär Parbring. Barnkör. 11 sön 11.00 Luciagudstjänst. Pär Parbring. Barnkörerna. 14 ons 18.30 Veckomässa. Pär Parbring. 18 sön 11.00 Sånggudstjänst Pär Parbring. Kyrkokören.
18 ons 18.30 Veckomässa. 25 ons 18.30 Veckomässa. Per Lundström. Gudstjänstgrupp. 27 fre 19.00 Sinnesromässa. Per Lundström, Annika Gran. 29 sön 11.00 Högmässa. Per Lundström. 29 sön 18.00 Församlingsafton i Sankt Olovsgården. Församlingskåren.
Februari 01 ons 18.30 Veckomässa. 05 sön 11.00 Ljusgudstjänst, Per Lundström. Barnkörerna. 08 ons 18.30 Veckomässa. 12 sön 11.00 Högmässa. Kyrkokören. 15 ons 18.30 Veckomässa. Per Lundström. 19 sön 11.00 Gudstjänst. Carina Wikman. ERFA-kören. 22 ons 18.30 Askonsdagsmässa. 24 fre 20.00 Ung gudstjänst. Per Lundström. 26 sön 11.00 Högmässa. 26 sön 18.00 Församlingsafton i Sankt Olovsgården. Församlingskåren. 29 ons 18.30 Veckomässa. Per Lundström.
Alhemskyrkan November
21 ons 18.30 Veckomässa. Pär Parbring.
05 lör 17.00 Minnesgudstjänst. Tage Andersson, Ulrika Ögren. Alhemskören.
24 lör 11.00 Julbön. Per Lundström. Barnkör. Kl 12-16 julfirande i Sankt Olovsgården.
13 sön 11.00 Högmässa. Jan Lundman. 20 sön 11.00 Söndagsmässa. Annika Lundström. Anna Renström, sång.
25 sön 07.00 Julotta. Carina Wikman. Körsång.
27 sön 11.00 Adventsgudstjänst. Tage Andersson. Barnkörerna. Alhemskören.
Reservation för ändringar. Se annons i Norran fredagar eller församlingens webbplats!
Nummer 2 2011
December 11 sön 16.00 Familjegudstjänst. Annika Lundström. Barngruppernas avslutning. 24 lör 11.00 och 13.00 Julbön. Tage Andersson. Julkören. 25 sön 11.00 Juldagsmässa. Annika Lundström. Anna Renström, sång. 26 mån 11.00 Sånggudstjänst. Alhemskören och Morö Backekören. Tage Andersson. 31 lör 16.00 Nyårsbön. Jan Lundman. Anna Renström, sång.
Januari 06 fre 18.00 ” Julens sånger”. Alhemskören. Tage Andersson. 15 sön 18.00 Kvällsmässa. Annika Lundström. Anna Renström, sång. 22 sön 18.00 Meditationsgudstjänst. Tage Andersson. Kurt Sundström, musik.
Februari 05 sön 16.00 ”Gudstjänst för Små & Stora”. Dopfest. Tage Andersson. Barnkörerna. 12 sön 11.00 Söndagsgudstjänst. Annika Lundström. 19 sön 11.00 Temamässa. Tage Andersson. Alhemskören.
Moröns Bönhus Morgonbön. Mån, tis o fre 08.30 Morgonmässa. Tor 08.30 Kvällscafé. Tis 18.30-21.00
December 13 tis 19.00 Julsångscafé med Alhemskören. Annika Lundström.
Januari 29 sön 18.00 ”Sångcafé i vintertid”. Alhemskören. Tage Andersson.
Februari 26 sön 18.00 ”Sångcafé i fastan”. Anna Renström. Jan Lundman.
Morö Backe kyrka Kvällscafé Benjamin (stick-, bibel-, poesioch internationellt café). Tor 18.00-21.00 Morgonbön. Mån, tis o tor 08.30
Nummer 2 2011
November 03 tor 19.00 Veckomässa. ”Livsnära tankar”. 05 lör 11.00 Minnesgudstjänst. Jan Lundman. 06 sön 11.00 Högmässa. Jan Lundman. Anna Renström, sång. 10 tor 19.00 Veckomässa. ”Vårt evighetshopp”. 12 lör 19.00 Sånggudstjänst. Morö Backekören. Jan Lundman. Kakbuffé. 17 tor 19.00 Internationell veckomässa. Gudstjänstgruppen träffas efter mässan. 19 lör 11.00-19.00 ”Stilla rum”. Endagsretreat. Information och anmälan: 78 78 40. 20 sön 11.00 Meditationsgudstjänst. Arnaldo Tiburzi. Johanna Vikdahl, sång. 20 sön 20.00 ”Ung gudstjänst”. Annika Lundström m fl. 25 fre 17.00-20.00 Marknad. 27 sön 11.00 Adventsgudstjänst. Annika Lundström. Morö Backekören. Gudstjänstgrupp.
December 01 tor 19.00 Veckomässa. ”Livsnära tankar”. 04 sön 11.00 Högmässa. Jan Lundman. 08 tor 19.00 Veckomässa. ”Guds rike är nära”.
HELA LIVET
7
15 sön 11.00 Söndagsgudstjänst. Annika Lundström.
28 lör 16.00 Årsmöte.
19 tor 19.00 Veckomässa. ”Livets källa”.
31 tis 17.30 Bibelstudium.
21 lör 10.00-15.00 Om bön och förbön. Kyrkoherde Åke Lundgren. Anmälan till sopplunch (12.00) senast 13 jan, tel 78 78 40. 21 lör 18.00 Förbönsgudstjänst. Åke Lundgren m fl. 22 sön 11.00 Högmässa. Jan Lundman. Gudstjänstgrupp. 26 tor 19.00 Internationell veckomässa. 29 sön 11.00 Söndagsgudstjänst. Arnaldo Tiburzi. ÖKSM, sång. 29 sön 20.00 ”Ung gudstjänst”. Per Lundström m fl.
29 sön 11.00 Årsmöteshögtid.
Februari 07 tis 18.00 Tisdagsträff. 14 tis 17.30 Bibelstudium. 21 tis 18.00 Tisdagsträff. 28 tis 17.30 Bibelstudium.
Bergsbykyrkan November 01 tis 10.00-14.00 Öppet Husdagar.
Februari 02 tor 19.00 Veckomässa. ”Livsnära tankar”. 05 sön 11.00 Familjegudstjänst. Jan Lundman. Dopfest. Låt & Lek. 09 tor 19.00 Veckomässa. ”Uppenbarelsens ljus”. Gudstjänstgruppen träffas efter mässan. 12 sön 18.00 Musikgudstjänst. Morö Backe brass -20 år! Annika Lundström. 16 tor 19.00 Veckomässa. ”Det levande ordet”. 18 lör 11.00-19.00 ”Stilla rum”. Endagsretreat. Information och anmälan: 78 78 40.
02 ons 10.00-14.00 Öppet Husdagar. 03 tor 10.00-14.00 Öppet Husdagar. 03 tor 13.00 Torsdagsträffen. 03 tor 18.00 Saftcafé för alla fikasugna. 03 tor 19.00 Träffpunkt män. 05 lör 11.00 Minnesgudstjänst. Anders Hedström. 06 sön 11.00 Familjemässa för stora och små. Anders Hedström. Barnkören. 08 tis 14.00 Bibelstudium. Tage Andersson. 10 tor 18.00 Planering för julmarknaden. 13 sön 11.00 Söndagsgudstjänst. Anders Hedström.
11 sön 11.00 Familjegudstjänst. Annika Lundström. Låt & Lek.
19 sön 11.00 Temamässa. Carina Wikman. Jan Lundman. Morö Backekören. Gudstjänstgrupp.
15 tor 19.00 Veckomässa. ”Bana väg för Herren”.
23 tor 19.00 Internationell veckomässa.
19 lör 18.00 Kvällscafé med närvaro, musikkryss och andakt.
26 sön 11.00 Meditationsgudstjänst. Jan Lundman. Anna Renström, sång.
20 sön 11.00 Söndagsgudstjänst. Anders Hedström.
18 sön 11.00 Sånggudstjänst. Morö Backekören. Alhemskören. Morö Backe brass. Annika Lundström. 24 lör 11.00 Julbön. Jan Lundman. Solosång. Glöggmingel.
EFS Norra Hedensbyn November
24 lör 23.00 Midnattsmässa. Jan Lundman. Körsång.
01 tis 17.30 Bibelstudium. 08 tis 18.00 Missionsträff.
31 lör 18.00 Nyårsbön. Jan Lundman. Anna Renström, sång.
15 tis 17.30 Bibelstudium.
22 tor 19.00 Internationell veckomässa.
Januari 06 fre 11.00 Annika Lundström. Morö Backekören. 08 sön 11.00 Meditationsgudstjänst. Jan Lundman. Kurt Sundström, musik. 12 tor 19.00 Veckomässa. ”Livsnära tankar”. Gudstjänstgruppen träffas efter mässan. 14 lör 11.00-19.00 ”Stilla rum”. Endagsretreat. Information och anmälan: 78 78 40.
17 tor 13.00 Torsdagsträffen.
22 tis 14.00 Bibelstudium. Tage Andersson. 24 tor 19.00 Träffpunkt män. 26 lör 10.00-13.00 Julmarknad. 27 sön 11.00 Adventsgudstjänst. Bergsbykyrkans alla körer.
22 tis 18.00 Tisdagsträff.
December
29 tis 17.30 Bibelstudium.
01 tor 13.00 Torsdagsträffen
December 06 tis 18.00 Tisdagsträff. Julgröt.
Januari 10 tis 18.00 Tisdagsträff. 17 tis 17.30 Bibelstudium. 24 tis 18.00 Missionsträff.
04 sön 11.00 Söndagsgudstjänst. Tage Andersson.
Sjukhuskyrkan Ons kl 15.00 Andakt. Fre kl 12.00 Lunchmässa.
8
HELA LIVET
Julklappstips Nu är det dags att tänka på julklappar till nära och kära. Kanske hittar du dem på församlingens marknader eller i Fairtrade-hörnorna. Fredag 11 nov kl 16-19.30
Sankt Olovsgården Försäljning, lotteri och sång som vanligt, men från i år på en fredag eftermiddag. Pepparsås, korv och fika, barnkör, kyrkokör och ERFA-kör. 18.30 håller Rickard Larsson, sjuksköterska, föredraget ”Drömmen om ett leende”, om Operation Smile, ett projekt för att hjälpa barn i utvecklingsländer att få operera läpp- käk- och gomspalt. Behållningen delas mellan Operation Smile och Svenska kyrkans insamling för de svältdrabbade på Afrikas horn. Fredag 25 nov kl 17.00-20.00
Morö Backe kyrka Försäljning, lotterier, sång och musik, utställning, pepparsås, korv och fika, barnaktiviteter m m. Välkommen att skänka bröd och andra gåvor! Behållningen går till Svenska kyrkans internationella arbete, Julinsamlingen. Lördag 26 nov kl 10.00-13.00
Bergsbykyrkan Kl 10.30 Barnkörerna sjunger. Kl 12.00 Vi sjunger adventssånger. Försäljning av hantverk, blommor och bakverk.
Nummer 2 2011
Årets julklapp ges hela tiden O
Tombola, servering och lotterier. Välkommen med bidrag senast 25 november! Behållningen går till de svältdrabbade i Somalia och på Afrikas horn. Julafton
Tillsammans på julafton Bästa julklappen är kanske att på julafton få vara tillsammans med andra. Alla hälsas välkomna till gemensamt julfirande. 11.00 Julbön i Sankt Olovs kyrka 12.00-16.00 Församlingen bjuder på öppet julfirande i Sankt Olovsgården. Det blir gröt och skinka, glögg och pepparkakor, julsånger och julevangeliet. Anmäl dig gärna senast 22 dec på telefon 091078 78 20. Hela året
Fairtrade-varor Rättvisemärkta varor ”Fairtrade” finns året runt i Sankt Olovsgården, Moröns bönhus, Alhemskyrkan och Morö Backe kyrka. Här finns presenter för alla tillfällen.
m någon månad är det advent igen, tro det eller ej. Och kanske är det också dags att börja fundera på julklappar. Svensk Handel brukar ju utse årets julklapp varje år. Själv har jag nog aldrig fått den, men jag har fått många andra julklappar som jag har blivit väldigt glad för. Julen är ju en givandets högtid. Tänk så fantastiskt, att kunna lyfta fram gåvan som något centralt i människors liv! Gåvan som inte kräver något tillbaka, men som etablerar en relation. Tacksamhet, glädje och vänskap. Och allt började med en gåva som jag för egen del bara har börjat ana storheten i. Gud gav sig själv till oss. Gud blev människa, som vi. Att begripa det är som att försöka begripa själva universums storhet. Det är ett mysterium – alltså något som man egentligen aldrig kan säga tillräckligt om. Vi kan i alla fall säga några saker om det. Att bli människa innebar för Gud att avstå från sin gudomliga makt och härlighet. Kyrkofäderna kallar det kenosis, att Gud tömde sig själv, gjorde sig själv liten. Och Gud blev kropp, blev människa. Ett litet spädbarn i en enkel familj blev Guds närvaro mitt ibland oss. Det här förändrar allt. Genom att själv bli människa ger Gud oss en bild av vad vi människor djupast sett är, vad en sann Guds avbild faktiskt innebär. Det goda livet är det utgivande livet. Vi ger av oss själva – för att Gud har gett sig själv åt oss. När vi handlar i tro och tacksamhet till Guds gåva, Jesus Kristus, då förkroppsligas Jesus igen och igen mitt ibland oss. Han tar sin boning i våra hjärtan. Gåvan ges på nytt hela tiden. Det här är alla gåvors och alla julklappars ursprung. Så ge rikligt med gåvor i jul, men framförallt ge av dig själv, och ta emot Guds gåva!
Pär Parbring präst
Nummer 2 2011
HELA LIVET
9
Fakta Sjukhuskyrkan
Annika Gran, Mats Björk och Margaretha Andersson arbetar i Sjukhuskyrkan och finns till för patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal.
De vill ge ett hopp – Vi vill se människan bakom en diagnos, se det friska. Att vara med och ge människor ett hopp är viktigt för oss, säger Mats Björk, präst i Sjukhuskyrkan. Vid Skellefteå lasarett finns en enhet som inte tillhör landstinget men som är en tydlig del av sjukvårdens arbete, nämligen Sjukhuskyrkan. Tre, ibland fyra, personer arbetar där. Strax innanför huvudentrén finns deras lokaler, men det är inte bara där som besökaren kan träffa dem. – Vi är ofta ute på avdelningarna för att möta patienter som vill tala om sånt som kanske inte alltid sjukvårdspersonal är utbildade för, säger diakon Margaretha Andersson. Länk i en kedja På ett sjukhus finns många gånger behov av att tala om livsfrågor. Det gäller både patienter
och deras anhöriga. – Vi kan vara en länk i en kedja av människor som finns runt personen som söker oss. Ibland får vi gå med ett stycke på livsvägen, ibland får vi finnas vid någons sida i livets avgörande ögonblick, säger Mats. Lyssnandet är en viktig del i mötena. – Ofta blir det så att vi börjar samtalet med ganska alldagliga frågor. Sedan kan en hel livsberättelse komma, säger Mats. – Att ge svar på frågor är inte vår främsta uppgift. Vi är till för att få dela ett livsöde, inte hitta lösningar utan att få möta och bekräfta en människa där han
eller hon är just då, säger diakon Annika Gran. Självklar del av vården Sjukhuskyrkan vid sjukhuset har funnits i 36 år och är en naturlig del i sjukvårdens planerande. Tillsammans med sjukhusets kuratorer ordnas gruppsamtal för närstående till svårt sjuka och inom psykiatrin ser man Sjukhuskyrkan som ett gott komplement i vården. Genomslaget syns också på akutmottagningen där Sjukhuskyrkan står med i kontaktlistan i samband med akuta dödsfall. – Sjukvårdsanställda är naturligtvis också välkomna att besöka oss. Inte minst personal kan ha ett stort behov att få lyfta fram sina funderingar kring liv och död, säger Margaretha.
Sjukhuskyrkan är det samlande namnet för den gemensamma verksamhet som Svenska kyrkan och Sveriges Frikyrkoråd bedriver på sjukhusen. Personalen har tystnadsplikt och har varken rättighet eller skyldighet att föra vidare något av det som kommer fram vid besök eller samtal. Sjukhuskyrkan bygger på en kristen grund och med respekt för andra trosuppfattningar. Sjukhuskyrkans symbol har en inramning i form av ett kors och inuti en blomma som växer fram ur en avhuggen stam. En bild för att det avhuggna kan bli helt. Också ur det hopplösa kan liv växa fram. Blomman är samtidigt ett uttryck för tron.
I fönstret i sjukhusets andaktsrum hänger konst av glaskonstnär Annacarin Dahlberg.
Ny värd sökes
Vill du, tillsammans med andra frivilliga, vara kyrkvärd i Sjukhuskyrkan? Det gäller i sjukhusets andaktsrum och vid psykogeriatriken? Kontakta Sjukhuskyrkan på telefon 0910-77 16 74 eller läs mer på församlingens hemsida www.svenskakyrkan.se under rubriken Ideella och Vill du ha en uppgift?
10
HELA LIVET
Nummer 2 2011
Bårtäcket i Sankt Olovs församling har skapats genom ett samarbete mellan SvenErik Öhman, som formgivit det, och Anna Melander (bilden), som har vävt och broderat det.
Annas verk pryder kistan Anna Melander har nyligen gått ur tiden. Innan det gjorde HELA LIVET en intervju med henne om församlingens bårtäcke som hon vävt. Redaktionen väljer att här publicera innehållet i samtalet. Katrineholm blev hon vävlärare. 1971 valdes hon till kyrkvärd och blev därmed väl förtrogen med kyrkotextilier. Eftersom hon var en skicklig hantverkare blev det naturligt att församlingen bad henne att väva och brodera bårtäcket. Vävtekniken är tuskaft med inplock av snärjteknik, röllakan och ryssväv. Materialet är helylle och silke. Pigan som kunde väva Hon berättade att hon Anna Melander fick redan i tonåren lära sig väva. Det fick väva bårtäcket i tre hade hon god nytta av som sektioner, för att hennes ung prästpiga. Så småvävstol inte var tillräckligt bred. Sedan monterade ningom gick hon husmodersskola och efter ett och hon ihop det och brodeett halvt år på Vävskolan i rade. Själva vävningen tog Församlingens bårtäcke togs i bruk 1993 och används vid ungefär en femtedel av begravningarna. Någon blomdekoration behövs inte på kistan. – Det är ett fint och värdigt alternativ till dyrbara kistdekorationer av blommor och annat, säger kyrkvaktmästare Anders Lundmark.
knappt tre månader, men hur många timmar som hon sammanlagt la ner på jobbet hade hon ingen aning om. Broderiets symbolspråk Den konstnärliga skissen gjordes av Skellefteåkonstnären Sven-Erik Öhman som också gått ur tiden. Anna berättade att hon inte tycktes kunna sånt utan överlät det med varm hand till honom. Motiven är inspirerade från bibeln och en sångtext. Sven-Erik Öhman har tidigare beskrivit hur han tänkt med formgivningen. Symbolen i mittfältet handlar om ett vetekorn som läggs i jorden och dör. Men ett veteax växer upp och ger god skörd. Morgonrodnaden är inspirerad
av en psalm. På gaveländan finns en krona med två korslagda palmkvistar. Det symboliserar Uppenbarelsebokens texter om livets krona och segerns palmkvistar. På bårtäckets vardera långsida kan man se höstens löv som handlar om hoppet om en ny vår och ett nytt liv. Lång historia Under tidigare delen av 1700-talet började bårtäcke användas. Intresset svalnade så småningom, men efter en hemslöjdsutställning 1982 på Liljevalchs i Stockholm blev bårtäcket åter aktuellt. Idag är det vanligt att Svenska kyrkans församlingar äger ett bårtäcke som de anhöriga kan välja att pryda kistan med.
Nummer 2 2011
HELA LIVET
11
Kyrkan måste ta mer plats i skolan
– Kanske startar jag eget företag i byggbranschen eller också jobbar jag i kyrkan, säger Ante Melin som i våras gick ut gymnasiets byggnadsprogram. Under sommaren har han arbetat som konfirmandledare. För fyra år sedan konfirmerades Ante på Stiftsgården i Skellefteå. På lägret fanns ledare som bara var några år äldre än han själv och som gått kyrkans ledarutbildning. Där väcktes hans intresse för ledarskapet, det verkade både roligt och givande. Så Ante gick själv utbildningen.
hur det var. Jag minns bara att när jag var liten så var jag ute och lekte och grävde i snöhögar, säger han. Desto mer minns han träffarna i Svenska Kyrkans Unga som han började delta i efter konfirmationen Synligare kyrka önskas Men även om han själv varit med en del i Svenska kyrkan så tycker han att kyrkan hamnar i skymundan i samhället. – Jag tycker att den skulle ta mer plats, inte minst i skolan. Han berättar om Ny generation, en ganska ny, fristående och ideell kristen organisation som har som mål att starta kristna samtalsgrupper i skolan. – Det borde Svenska kyrkan också kunna göra för att bli mycket mer synlig i skolan, säger Ante.
Lärande för framtiden – Jag tycker det är intressant med psykologi, kroppsspråk och gruppdynamik, att bli medveten om hur individer fungerar. Utbildningen har jag nytta av oavsett framtida jobb, säger Ante. I somras fick han så chansen att arbeta som ledare i en konfirmandgrupp. – Lönen var usel, men jag ångrar det absolut inte. Nu fick jag en helhetsbild, känna på problem ”Kroppsspråk och vara med Skinn på näsan och gruppoch lösa dem. Ante har alltså gått Som ledare ut gymnasiets byggdynamik är måste man också nadslinje, men för intressant.” kunna anpassa sig att få ut ett yrkesbevis till både ungdommåste han gå två år som arna och andra ledare. lärling. Jag rekommenderar ungdomar att Han fick i höstas jobb i ett föregå utbildningen, säger han. tag, men sa upp sig på direkten. – Det var inte rent spel från Kyrkan har funnits med chefen och jag mådde dåligt när jag Ante har till och från funnits med i såg det. Men jag är inte den som kyrkliga sammanhang. Då han var lägger locket på, säger han liten var mamma ledare på Öppna För att få stöd i sitt beslut att förskolan i Morö Backe kyrka och sluta så tog Ante kontakt med sitt då fick han hänga med. fack Byggnads. – Fast egentligen minns jag inte – Genom facket får jag rättig-
heter och med hjälp av facket är det mycket lättare att förhandla, säger Ante. Kanske timmerbyggare Nu har Ante en ny anställning och han är beredd att jobba hårt under de två åren som lärling. Vad han ska göra sedan vet han inte riktigt. – Kanske går jag en tvåårig timmerbyggnadsutbildning. Jag tror på den byggnadstekniken som ett komplement till andra sätt att bygga hus. Det tar längre tid, men husen är miljövänligare och bra ur brandsynpunkt, säger han. Just nu lockar honom tanken på att bli egen företagare. – Men man vet ju aldrig. Det skulle också vara roligt att jobba i kyrkan med ungdomar, säger Ante. Sedan var det då det där med det psykologiska intresset. Men framtiden får utvisa vad Ante Melin väljer för yrkesbana.
12
HELA LIVET
Nummer 2 2011
Kyrkan mitt i (Bergs)byn Änglafest i Bergsbykyrkan i stället för Halloweenfirande. Medverka i gudstjänster. Ge gåvor till marknader som i sin tur ger pengar att skicka till missionen. Det är tre exempel på vad frivilligt arbete kan innebära. – Det är fantastiskt att så många vill arbeta ideellt, säger Noomi Höglund i EFS-föreningen i Bergsbyn. Begreppet ”kyrkan mitt i byn” passar väl in på Bergsbykyrkan. Den ligger nära byns befolkning och många, både yngre och äldre, är på ett eller annat sätt engagerad i verksamheten som till stor del bygger på frivilligt arbete. Varmt och välkomnande När Noomi med familj flyttade till Bergsbyn fann de sig väl tillrätta i kyrkan. Första gången de besökte kyrkan kom en person fram och hälsade dem välkomna. – Den starten betydde mycket för oss. Att bli sedd är något som varje människa behöver, säger hon. Efter en tid blev Noomi och hennes man medlem-
mar i föreningen och har på olika sätt engagerat sig i det ideella arbetet. Men hon är mån om att säga att alla är välkomna. – Bergsbykyrkan är självklart till för alla församlingsbor oavsett om man Noomi Höglund är en av många som genom åren engagerat sig är medlem i föreningen ideellt i Bergsbykyrkans ansvareller inte. Samarbetskyrka Sankt Olovs församling har överlåtit det lokala församlingsarbetet i Bergsbyn till EFS-föreningen och stöttar det på olika sätt. – Vi är glada för allt frivilligt engagemang som finns där och det är helt naturligt för församlingen att se Bergsbykyrkans verksamhet som en del i församlingens helhet,
grupper. En av uppgifterna är att tillsammans städa lokalerna. ”Det går fort att städa kyrkan när vi är många och det känns så bra att efteråt få sätta sig tillsammans vid ett fikabord och prata en stund”.
säger Carina Wikman, kyrkoherde i Sankt Olovs församling. Samverkan i församlingsarbetet gör därför att Bergsbykyrkan kallas för en samarbetskyrka.
Fakta EFS (Evangeliska FosterlandsStiftelsen) i Sverige bildades 1856. Grundpelarna är: n Enkla former n Personligt engagemang n Bibelläsning kopplat till folkbildning n Mission i andra länder EFS har idag ca 16 000 medlemmar organiserande i föreningar och grupper. EFS söker aktivt nya möjligheter för ideellt och personligt engagemang i kyrka och samhälle. Genom organisationen Salt bedriver EFS sitt barn- och ungdomsarbete. Salt har ca 8 000 medlemmar i landet.
Kontakta oss! Församlingsexpedition Telefon: 0910 – 78 78 00 Besöksadress: Kyrkogatan 6 Postadress: Sankt Olovs församling, Box 376, 931 24 Skellefteå Öppettider: Måndag – fredag kl. 8.30-12.00, 13.30-16.00
Sjukhuskyrkan Präst: 0910 – 77 16 73 Diakoner: 0910 – 77 16 63, 77 16 74 Besöksadress: Skellefteå lasarett
E-post: info.sanktolov@svenskakyrkan.se
Sankt Olovsgården Telefon: 0910 – 78 78 20 Besöksadress: Kyrkogatan 6
Kyrkogårdsexpeditionen Telefon: 0910 – 78 78 80 Besöksadress: Alhems kyrkogård, Kantgatan 29
Kyrkans samtalsmottagning Telefon: 0910 – 78 78 32 tisdag och torsdag kl. 8.15-9.00
Morö Backe kyrka Telefon: 0910 – 78 78 40 Besöksadress: Stackgatan 1
Direktnummer till personal finns på församlingens hemsida under rubriken Personal i vänstermenyn.
Präst eller diakon utanför kontorstid Telefon: 0910 – 78 78 08
Moröns bönhus Telefon: 0910 – 78 78 60 Besöksadress: Floravägen 4
www.svenskakyrkan.se/sanktolov
Bergsbykyrkan Telefon: 0910 – 78 78 70 Besöksadress: Kalkbruksgatan 3