Goda Företagsnyheter Nr3 2017 by P-O Sjödin

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Nr 3 2017

Företagsam läromästare Sidan 2 Seriöst om en skitsak Sidan 4 Sportchef som har sista ordet Sidorna 6-7 Full fart på fläktfabriken Sidan 8 Statlig molntjänst kan skapa 200 jobb Sidan 9 OssDsign prisat Sidan 10 Skellefteå vill bygga en ny bro över älven Sidan 12 Skellefteå kan få stor batterifabrik Sidan 13 Andas idel framtidstro Sidan 14 Många nya företag i Norsjö Sidan 15 Ideell insats av företagare Sidan 16 Hans vill gå under jorden

Seriöst om en skitsak Text: Christina Liljestrand Foto: P-A Fjellström 2

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Goda Företagsnyheter c/o MedieMakeriet Kågevägen 36 E 931 38 Skellefteå www.godaforetagsnyheter.com www.facebook.com/godaforetagsnyheter/

Ansvarig utgivare: P-O Sjödin/MedieMakeriet Annonssäljare: Peter Ahlström 070-604 61 04 Göran Johansson 070-697 41 60 Original: MedieMakeriet i Skellefteå Text och bild: P-O Sjödin/MedieMakeriet Christina Liljestrand Susanne Lindberg Bo Fuhrman Tryck: TryckeriCity i Umeå Distribution: Posten delar ut tidningen till alla företag i Skellefteå, Malå, Norsjö och Robertsfors kommuner samt Skellefteå, Umeå och Luleå flygplats.

ETTAN GODA OCH POSITIVA

FÖRETAGARE FRÅN REGIONENS NYHETER OM OCH

Nr 3 2017

Företagsam läromästare 6-7 Full har sista ordet Sidorna n 4 Sportchef som jobb Sidan 9 OssDsig en skitsak Sidan nst kan skapa 200 Sidan 2 Seriöst om kan få Sidan 8 Statlig molntjä Sidan 12 Skellefteå fart på fläktfabriken teå vill bygga en ny bro över älven i Norsjö Många nya företag prisat Sidan 10 Skellef 13 Andas idel framtidstro Sidan 14 Sidan gå under jorden stor batterifabrik Sidan 16 Hans vill are företag av Sidan 15 Ideell insats

Läraren Karin Åström tog konceptet Ung Företagssamhet till Skellefteå.

UTGIVNINGSPLAN Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6

V9 V 15 V 22 V 38 V 43 V 48

Manusstopp v 7 Manusstopp v 13 Manusstopp v 20 Manusstopp v 36 Manusstopp v 41 Manusstopp v 46

Foto: P-A Fjällström !

Seriöst om en skitsak

Det blir vattenbrist i Sverige i sommar. Det har regnat för lite och har inte funnits så lite grundvatten på hundra år. Jag hör det jag på nyheterna och undrar hur det kan vara möjligt. Jag som nästan trodde att vatten var envattenbrist oändlig resurs? Vii spolar ju ner dricksvatten i toaletten varjebasala dag? behovet et blir i Sverige sommar. om bekvämlighet. Det ytterst Det har regnat för lite och har inte att få lätta på trycket i fred kan vara förknippat Är det att ”skita skåpet” om ger på ett vardagsnära men känsligt ämne? Jag har reflekterat funnits isådetliteblå grundvatten på jag hundra med risk för sexuella övergrepp. Ett enkelt, liteår.över många karlars förkärlek för att pinka utomhus. Jag har förstått, att privilegiet att få lätta på Jag hör det på nyheterna och undrar hur dagligt behov kan få katastrofala följder som trycket och samtidigt se ut över sina ägor, det är något speciell. Gärna på toppen av ett berg, ungefär det kan vara möjligt. resulterar i skam och till sist social uteslutning. som när Gud låter Abraham blicka ut över det förlovade landet. Är fenomenet möjligen besläktat med Jag som nästan trodde att vatten var en attoändlig pinka in revir? Alla vet att hanhundar skvätter jämt. Hur mycket vi ger efter för impulsen resurs? Vi spolar ju ner dricksvatten i I november varje år firas World Toilet Day. Det kanske bara har att göra med graden av civilisationens grepp toaletten varje dag? kan juöver varaoss? något att tänka på i dessa tider av examens-, nationaldags-, mors dags- och Varför är inte vi kvinnor lika entusiastiska? Är det bara för att utekissning för oss är en något mer Är det att ”skita i det blå skåpet” om jag ger på födelsedagsfiranden. komplicerad process som kräver hukstående och benmuskler och gärna också en pappersbit och ett vardagsnära men känsligt ämne? Jag har För den som tvingats in i armodets bristfälliga därefter möjlighet att enkelt tvätta händerna? Det har föreslagits att tjejer ska klippa sönder en reflekterat lite över många karlars förkärlek för sanitet är vattentoaletten en välsignelse och ketchupflaska och använda den för att kunna stå och kissa. Allt för att efterlikna mannens privilegier. att pinka utomhus. lättnad. Men hur ska vi spara på vatten då? Själv jagatt i så fall de prisbelönta som finns på apoteket. Jag föredrar har förstått, privilegiet att få lätta påståpottorUtedass kanske? trycket sejag ut över sina ägor, För någraoch år samtidigt sedan fick en insikt. För det världens befolkning är faktiskt inte tillgång till en toalett en är något speciell. Gärna på toppen av berg, Över Det det utedasset vilar behovet ett romantiskt självklarhet. Det är inte bara fråga omettbekvämlighet. ytterst basala att få lätta på trycket i ungefär som när Gud låter Abraham blicka skimmer. Det har en glimt av genuinitet, fred kan vara förknippat med risk för sexuella övergrepp. Ett enkelt, dagligt behov kan få katastrofala ut översom det resulterar förlovade landet. fenomenet ursprunglighet och ett liv varje nära naturen. Med Toilet Day följder i skamÄr och till sist social uteslutning. I november år firas World möjligen besläktat med att pinka in revir? drömmande blickar associerar vi till barnDet kan ju vara något att tänka på i dessa tider av examens-, nationaldags-, mors dags- och domens tronbestigning, tummade exemplar födelsedagsfiranden. Alla vet att hanhundar skvätter jämt. Hur av Fantomen och hur kungafamiljen mäktigt mycket vi ger efter för impulsen kanske bara blickar ner på oss från grovhyvlade väggar. har att göra med graden av civilisationens Sedan separetten i frigolit uppfanns kan man grepp över oss? numera gå på utedass även i kallt klimat utan Varför är inte vi kvinnor lika entusiastiska? att frysa stjärten av sig, och tack vare att hela Är det bara för att utekissning för oss är en härligheten förblir separerad slipper man något mer komplicerad process som kräver dessutom amputera luktorganet. hukstående och benmuskler och gärna också en pappersbit och därefter möjlighet att enkelt Även om just utedasset förblir en romantisk tvätta händerna? dröm borde den företagare premieras som Det har föreslagits att tjejer ska klippa sönder satsar på att utveckla alternativen. en ketchupflaska och använda den för att Bilden av en mörkhyad pojke med stora, uppkunna stå och kissa. Allt för att efterlikna manspärrade ögon möter på sociala medier. nens privilegier. Själv föredrar jag i så fall de – You mean you have so much water that you prisbelönta ståpottor som finns på apoteket. can shit in it?? Med uppriktig fasa och indignation borde vi faktiskt fråga oss som han: Har vi För några år sedan fick jag en insikt. För värlså mycket vatten att vi kan skita i det? dens befolkning är faktiskt inte tillgång till en Christina Liljestrand toalett en självklarhet. Det är inte bara fråga

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Sportchef som har sista ordet Hans yrke tillhör Skellefteås mest utsatta. Mikael Lindgren, 47, är sportchef i ishockeyföreningen AIK – och slutgiltigt den som bestämmer vem som inte ska få kontrakt eller värvas. – Visst kan det vara tufft meddela spela spelare som man inte tänker ha kvar. Samtidigt har vi högt i tak och tjocka väggar i föreningen. Säsongen 2017-18 har möjligheter att bli riktigt spännande, säger han. Möt ishockeyns makthavare nr 1 i Skellefteå. Goda företagsnyheter. Den beskrivningen kanske inte riktigt stämmer in på AIK och den gångna säsongen: n Stopp i kvartsfinalen mot Frölunda efter sex raka finaler. n En ekonomi som talar för underskott för första gången sedan 2010. – Visst är det sportsliga resultatet negativt, eftersom allt gäller att leverera i den här branschen. Inget annat gäller, säger han. Nej, Mikael är inte det minsta negativ, bara ruskigt motiverad inför nästa säsong, men konstaterar kallt att säsongen som gick inte motsvarade förväntningarna. Slickat såren Nu, mitten av maj har han slickat såren och redan börjat fokusera på nästa säsong. Precis som hela Skellefteå AIK. – Vi ser framåt. Mycket ska sys ihop, men vi är på rätt väg. Hela AIK-familjen jobbar proffsigt. I alla avseenden. Mikael menar att det, faktiskt, går att hitta positiva saker med den gångna säsongen och faktiskt försöka bygga vidare på det som varit bra och göra det som varit sämre mycket bättre. – Sanningen var att vi började hitta rätt på isen först i slutet av säsongen. Men då var det för sent. Vi var påverkade av många skador och spelet var för svajigt, vilket var frustrerande. Spets och bredd Just nu bygger han truppen inför 2017-18. Bara några enstaka byggstenar saknats sedan attackspelaren Matt Anderson, 34, Djurgården presenterats just denna dag.

Mikael Lindgren, sportchef i Skellefteå AIK. Han har huvudansvaret för spelartruppen. Foto: Bo Fuhrman – Han är center, högerskytt, stark poängplockare. En spetsspelare. I samma veva nämner Lindgren andra spetsspelare som Oscar Möller, Joakim Lindström, Bud Holloway, Pär Lindholm, Sebastian Aho och tillskottet Jonathan Pudas. – Vi har både spets och bredd i truppen.

– Vi har en fantastisk organisation i AIK. Min uppgift är att värva spelare, förhandla och skriva kontrakt. Sedan är det andra som tar vid; fixar lägenhet, möbler, inflyttning, kanske jobb för medföljande och allt vad som hör till. – Den staben i AIK är värd allt beröm. Fantastiskt proffsigt! berömmer Lindgren.

Brukar bli överens Idag har varje spelare på elitnivå egen agent. Det innebär att värvningar följer en annan arbetslinje. Först intensifieras spelarens agent. Sedan tas kontakt med denne: Är spelaren kontraktsbunden? Hur ser familjesituationen ut? Är han intresserad av att flytta? Är Skellefteå ett alternativ? Och så vidare. – Är svaret ja och vi i klubben är eniga om värvning så börjar förhandlingen och fortsatt dialog med agenten. Tills vi är överens. Det brukar vi bli.

Ärlig dialog Efter säsongen har varje spelare enskilt samtal med tränare/sportchef. Där dryftas det mesta. – En viktig och ärlig dialog. Samtidigt är det viktigt att skilja på sak och person i diskussionerna. Och ibland går vi skilda vägar av olika anledningar. Hur tar spelarna emot sådana besked? – Naturligtvis är det inte roligt om de vill stanna. Men vi försöker skiljas utan hard feelings. Och jag hoppas spelarna uppfattar mig så, också.

Fysiska statusen En viktig bit är också testa den aktive när det gäller fysik, skadebilder etcetera. – Det gäller både svenska och utländska spelare. Tyvärr går man Ibland på nitar. Därför är det alltid viktigt att kolla nya spelare om deras fysiska status. Övergångssummor avslöjar inte ligans klubbar. – Därför har jag ingen koll på var snittlönen ligger. Men kanske kring 70 000-80 000 kronor i månaden? Ta summan med en nypa salt, menar Lindgren. Värd allt beröm Ofta anländer utländska spelarna till Skellefteå i slutet av juli/början av augusti, då föreningen går på is.

Tror på delaktighet Mikael har en mjuk framtoning och har förmågan att inspirera. – Ledarskap och delaktighet får folk att växa. Jag tror på delaktighet. Ledarskap tillhör mitt intresse och jag försöker bygga jobbet på delaktighet. Vad säger du om brorsan, Fredrik, som efter 16 säsonger lämnar AIK för Leksand i allsvenskan? – Han hade kunnat stanna ett år ytterligare men kände att han behövde en ny utmaning och varför det blev Leksand vet jag faktiskt inte. Han har gjort mycket bra så det är bara att önska honom lycka till. Undertecknads förslag: Fredrik Lindgrens tröja i taket! Bo Fuhrman/Fuhrman Media

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Fakta/Franke Futurum AB

Startades: 1952 av bröderna Nils och Lennart Bergmark i Ersmark. Utveckling: Flyttade 1964 till nya lokaler i Byske. Serietillverkning av spiskåpor inleddes 1970. Förvärvades: 1981 av finska Asko Yo, 1996 av Transforma Invest, 2001 av italienska Faber, 2005 av Frankekoncernen. Nästa fusion, 2006: Futurum och Franke Ramnäs blev ett företag, Franke Futurum. Huvudkontor idag: Aarburg, Schweiz, som har cirka 9 000 anställda i dotterbolag över hela världen. Omsättning cirka 18 miljarder. Byskealäggningen: 180 anställda. Har som mest legat kring 300. Kul: 2016 utsågs Franke Futurum AB till bästa fabrik inom koncernen.

Glad över Franke Furutums positiva siffror är produktionschefen Robert Johansson. Foto: Bo Fuhrman

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Full fart på fläktfabriken Idag är det 65 år sedan bröderna Nils och Lennart Bergmark startade Futurum i Ersmark. Framgångssagan har inte stoppat upp. – Vi gjorde ett rekordår 2016 och sålde för cirka 300 miljoner. Vi hoppas fortsättning följer, säger produktionschefen Robert Johansson. Idag heter företaget Franke Futurum AB och ägs av en privatperson, Michael Pieper, bosatt i Schweiz. Tänk dig; det lilla företagsområdet i Byske spottar normalt ut 880 fläktar dagligen. Men just nu omkring 1 000, eftersom lager ska fyllas på inför semesterperioden. – Vi hade en mindre nedgång 2008-2009, men nu är det full fart, säger Robert. – Speciellt 2015 kom en byggbom som slår alla rekord. Och fortsättning pågår, inflikar Linda Söderlund, ekonomiansvarig i företaget.

– Vi försöker säkra de nya arbetssätten vad gäller utslitningsskador. Vi har låga sjukskrivningstal. 2016 framställde Franke 202 000 produkter, men har kapacitet att öka produktionen till 300 000, har vd Stefan Lindqvist sagt. Ny stansmaskin Företaget har Norden som huvudsakliga marknad och jobbar mot bygg, handel och OEM (produkter som säljs under annat varumärke). Bygg och OEM står för cirka 35-40 procent vardera och handel något mindre. I samma takt med den positiva utvecklingen investeras för framtiden. En ny stansmaskin för åtta miljoner kronor finns på plats sedan några veckor. – Den gamla var femton år och fungerar ännu. Vanligtvis kan de fungera i 15-20 år, men det är viktigt att hela tiden se framåt, konstaterar Johansson. Bo Fuhrman/Fuhrman Media

Familjär stämning Redan grundarna, de uppfinningsrika bröderna Bergmarkarna, införde en familjär stämning i företaget. Fortsättning följer. – I augusti 2005 landade jag i företaget efter ett Australienäventyr. Redan då kände jag av den härliga stämningen. Här är det familjärt från topp till tå. Ett teamjobb, konstaterar Johansson. Tidigare har organisationen varit upplagd så att varje montör byggt ihop sin produkt. Idag monteras produkterna ihop på olika stationer. – Samtidigt roterar de flesta medarbetarna kring, vilket enbart är positivt, säger Johansson. Nya arbetssätt Franke Production System innebär också att företaget effektiviserats när det gäller intern logistik. Tidigare har varje montör försett sig med detaljer för att montera ihop produkterna. Nu transporteras detaljerna ut och hela organisationen blir effektivare. Robotar gör också sitt, naturligtvis.

GODA KORTA 38-årige Fredrik Johansson, Umeå, blir ny regionchef för Företagarna i Västerbotten. – Viktigaste av allt är att vara en bra ambassadör för denna medlemsägda organisation där jag fått förtroendet att vara deras ledare, kommenterar han. I Västerbotten startades 957 aktiebolag under 2016 och det är en ökning med 3,6 procent jämfört med 2015. – Det är uppenbarligen inte bara storstäderna som driver landets tillväxt. Utan det finns ett stort intresse för företagande över hela landet, kommenterar VD-n Karl Stjerna på kreditupplysningsföretaget Syna. Monica Quinteiro, general manager på LKAB i Svappavaara, har utsetts till ny general manager för Boliden Rönnskär. Hon blir därmed den första kvinnan som är chef på Rönnskärsverken. – Med Monica ser jag med tillit hur vi nu tar nästa steg i Rönnskärs utveckling, säger president Kerstin Konradsson i Boliden Smelters i ett pressmeddelande. Det råder, enligt platschefen Hans Liljeström, relativt bra tider för Setra i Malå. Träindustriföretaget, som bildades 2003, planerar att öka sin produktion med 20 procent och rekrytera uppemot 20 personer under sommaren. – Vi blir av med våra varor och efterfrågan är stor på sågade trävaror. Vi ser även en ökande efterfrågan på interiöra produkter som panel och golv, säger han till Norran. Max Hamburgerrestauranger planerar att göra en stor satsning på Polen. I höst öppnar den första restaurangen och på sikt ska det bli uppemot 200 restauranger i landet. – Polen är en spännande marknad med utvecklingspotential för restaurangkedjor som Max, säger Richard Bergfors, VD på Max, till hemsidan Norrbottens Affärer.

Linda Söderlund, ekonomiansvarig i företaget och produktionschefen Robert Johansson har alla anledning att se framtiden med positiva ögon. I bakgrunden; en av bröderna som startade företaget, Nils Bergmark.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, var en av föreläsarna på Ekonomidagen i Norr på Folkparken i Skellefteå. – Det är, ovanligt nog, tillväxt i stora delar av världen i dag. Hon konstaterade vidare att den svenska ekonomin ångar på och att det går bra för norra landsdelen också. – Vi har ett rekordhögt sparande i Sverige. Vi sparar lika mycket som på början av 1990-talet.

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Statlig molntjänst kan skapa 200 jobb Merparten av de statliga myndigheternas itdrift bör samordnas i en statlig molntjänst. Det skulle ge stora vinster i form av besparingar, effektiviseringar och en betydligt högre gemensam it-säkerhetsnivå. Det föreslår Statens servicecenter som har fått i uppdrag av regeringen att analysera vilka statliga myndighetsfunktioner som kan vara lämpliga att bedriva samordnat och utanför storstadsområden. – Införandet av en statlig molntjänst skulle vara en stor och viktig reform inom ramen för regeringens arbete med att effektivisera den offentliga förvaltningen. Det skulle ge stora vinster och innebära en högre it-säkerhet, säger generaldirektören Thomas Pålsson. I dag ansvarar varje statlig myndighet för sin egen it-drift, vilket innebär att stora resurser binds upp i kapital och personal. Tillsammans äger myndigheterna fler än 200 datacenter som i hög grad är koncentrerade till Stockholm. För att driva statens molntjänst behövs högst tio datacenter. Dessa bör förläggas utanför storstadsområdena och vara fysiskt åtskilda. När tjänsten byggs upp bör statens befintliga bergrum och fibernät användas. En statlig molntjänst kan, enligt Folkbladet, skapa uppemot 200 nya jobb ute i landet.

Framtidens arbete Temat för årets Creative Summit i Skellefteå i mitten av juni är framtidens arbete.

Konceptet Creative Summit, som utvecklades av kommunikationsbyrån WDO tillsammans med företagsnätverket The Lodge, firar sitt tioårsjubileum i år. Viktiga frågor som ska belysas under konferensen är, enligt honom, vilka arbeten som kommer att finnas i framtiden och hur framtidens organisationer kommer att se ut. Virtuell verklighet Amerikanen Mike Arauz, som är transformationskonsult i den nya digitala ekonomin, är en av föreläsarna. – Mike arbetar med att bygga team för världens mest betydelsefulla uppdrag, berättar Peter Mandalh, VD på Skelleftebyrån WDO, till Norran. Övriga föreläsare är: * Jeremy Dalton, PWC, hjälper sina kunder att förstå hur virtuell verklighet och förstärkt verklighet kommer att påverka deras bransch. * Lisa Gill, grundare av Reimaginaire, har självstyrande team som specialitet. * Alison Coward, grundare av Bracket, har stor erfarenhet av kreativa team. * Lydia Nicholas är en digital antropolog vars

Lisa Gill.

arbete går ut på att undersöka hur människor använder ny teknik för att lösa problem. * Helge Tennø, grundare av Jokull, som är ett oberoende konsultföretag som arbetar med att förstå och lösa kundernas problem. * The Learning Gypsies är ett projekt som skapats av Hazel Swayne och Iñaki Escudero från New York för att hitta bättre sätt till inlärning för barn. * Alison Coward är grundare av Bracket och författare till A Pocket Guide to Effective Workshops. * Joeli Brearley grundade den feministiska projektet Pregnant Then Screwed som exponerar den systematiska problemet med graviditet och diskriminering av mammor. En nyhet för i år är att arrangörerna också erbjuder workshops dagen efter konferensen den 14 juni.

Här är dina goda nyhetsförmedlare!

Text & Bild

Annonssäljare

Text & Bild

Annonssäljare

Ansvarig utgivare

Christina Liljestrand Höneborg 073-097 04 15

Peter Ahlström PA:s Sälj&Recon 070-604 61 04

Susanne Lindberg

Göran Johansson Reklamhuset 070-697 41 60

P-O Sjödin MedieMakeriet 070-329 29 10

christina.textkonsult@gmail.com

peter@godaforetagsnyheter.com

070-577 31 87

susanne@godaforetagsnyheter.com goran@godaforetagsnyheter.com

Följ oss gärna på www.godaforetagsnyheter.se och www.facebook.com/godaforetagsnyheter/!

pos@godaforetagsnyheter.com

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

OssDsign prisat Det medicintekniska företaget OssDsign AB i Uppsala, som har Skelleftesonen Anders Lundqvist vid VDrodret, fick priset Årets Innovation av Företagarna på en företagsgala i Uppsala. OssDsign har utvecklat en ny typ av implantat för benläkning – Jätteroligt att vinna pris för Årets Innovation. Jag är såklart superstolt över OssDsign och teknologin och hoppas att det fortsätter att utvecklas bra. Det ligger hårt arbete bakom och det hade inte gått att starta OssDsign utan all hjälp från innovationssystemet här i Uppsala, säger innovatören Håkan Engqvist till UNT. Lansering i USA I vår har företaget satsat stort på en lansering i USA. – Marknaden i USA är av avgörande betydelse för företaget, berättade Anders Lundqvist i nummer 5-6 av Goda Företagsnyheter i fjol. Företaget planerade att med hjälp av en så kallad Master Distributor bygga upp ett nätverk på ungefär 50 underleverantörer för att öppna upp marknaden. – Jag kommer att sätta upp vårt eget bolag

Goda Företagsnyheter - Inspiration och positiva nyheter från Skellefteåregionens företagare

– Jag har förverkligat det jag har velat göra och jag har haft en riktigt bra resa i livet. Även om det givetvis har gått lite upp och ned även för mig, säger Skelleftesonen Anders Lundqvist.

Anders Lundqvist

Skellefteson storsatsar på marknaden i USA Det medicintekniska företaget OssDsign AB har utvecklat en ny typ av implantat för benläkning. Nu satsar företaget, med Skelleftesonen Anders Lundqvist vid VD-rodret, stort på lanseringen i USA. – Vår produkt är världsunik och USA blir vårt stora genombrott, säger han.

Anders

Lundqvist, som har en framgångsrik internationell karriär inom medicinsk teknik och läkemedel, har sina rötter på Vitber-

get i Skellefteå. – Jag var inte den snällaste gossen i stan och jag var väl inte den flitigaste i skolan heller. Han var 17 år och arbetslös när han beslöt sig för att flytta söderut. – Jag fick mig ett jobb på ett äldreboende i Stockholm och arbetsförmedlingen betalade tågresan. Väldigt sökande Under de första tio åren i huvudstaden höll han på med väldigt många olika saker.

– Jag var väldigt sökande och visste inte vad jag ville göra. Jag jobbade på sjukhus, i krogsvängen och som lärarvikarie. Han påbörjade också ett antal utbildningar, men han hoppade också av alla. – Jag saknar faktiskt helt akademisk utbildning. Amerikanskt bolag Anders Lundqvist halkade därefter in i läkemedelsbranschen. – Jag jobbade först åt ett amerikanskt bolag i Sverige i fyra år.

Goda Företagsnyheter berättade om företaget och produkten i fjolårets sista nummer. parallellt och successivt sätta in eget folk för att sedan ta full kontroll av verksamheten under mitten av 2018, berättade Anders Lundqvist.

Smart industri ska lyfta småföretagen Fler än 300 små och medelstora industriföretag i hela landet ska erbjudas coachning för att öka användandet av digital teknik. Nu är det klart vilka aktörer som genomför coachningen i Digitaliseringslyftet. Coachningsarbetet kommer att drivas av Stiftelsen Adopticum i Västerbotten i en första omgång och fler utlysningar planeras. Tillväxtverket stärker företagens konkurrenskraft genom att bidra till att svensk industri digitaliseras i snabbare takt. Satsningen är en del av regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri. Målet är att fler små och medelstora industriföretag ska bli bättre på att utnyttja möjligheterna med digital teknik. Samtidigt får de aktörer som driver coachningsarbetet möjlighet att utveckla sina insatser kopplat till digitalisering. – Det här vet vi är oerhört viktigt för utveckling och konkurrenskraft. Kompetensen ökar och förhoppningsvis blir digitalisering en mer naturlig del av affärsutveckling framöver, säger Johanna Essemyr Pauldin, programansvarig för Digitaliseringslyftet på Tillväxtverket. Tillväxtverket är en nationell myndighet som hör till näringsdepartementet. Det har uppdrag inom entreprenörskap och regional tillväxt.

www.mediemakeriet.com – din vän på mediefronten! -

Öppet dygnet runt året om 75 taxibilar till er tjänst 400 000 transportuppdrag / år 170 medarbetare

Skellefteå Taxi AB utför b.la. följande transporter varje dag; Skoltransporter c:a 500 elever /dag Färdtjänstresenärer c:a 400 / dag Sjukresenärer c:a 170 personer / dag Flygtaxiresenärer c:a 100 personer / dag Övriga resor såsom resor till festligheter, smågodstransporter matkörningar m.m.

Öppet dygnet runt året om 75 taxibilar till er tjänst 400 000 transportuppdrag / år 170 medarbetare

Skellefteå Taxi AB utf Skoltransporter c:a 50 Färdtjänstresenärer c: Sjukresenärer c:a 170 Flygtaxiresenärer c:a 1 Övriga resor såsom res smågodstransporter m

Skellefteå Taxi AB utför b.la. följande transport Skoltransporter c:a 500 elever /dag Färdtjänstresenärer c:a 400 / dag Sjukresenärer c:a 170 personer / dag Flygtaxiresenärer c:a 100 personer / dag Övriga resor såsom resor till festligheter, smågodstransporter matkörningar m.m.

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

GODA KORTA Det kommunala industrihusbolaget i Skellefteå – Fastighets AB Polaris – byter namn till Skellefteå Industrihus. – Vi byter namn för att alla som kommer i kontakt med företagets namn ska förstå var vi är verksamma och vad vi gör, kommenterar VD-n Robert Lindberg i ett pressmeddelande. Malå Energi och Industri (Meni) och Malå kommun har rustat upp skidbackarna i Tjamstan för drygt nio miljoner kronor på tre år. Ny liftanordning, nya snökanoner, ny offpist-backe och nya husvagnsplatser ingår i ansiktslyftet. Skellefteå kommun anlägger en ny sulfiddeponi vid Loftberget utanför stan. Projektet kostar uppemot sex miljoner kronor och ska rymma 90 000 ton. – På sikt får kommunen igen pengarna på deponiavgifter, berättar Lars Pettersson, sektionschef på tekniska kontoret, till Norran. Anledningen är den rådande byggboomen och att Skellefteås jordar innehåller mycket metaller. Valutec har sålt fyra kammartorkar till sågverket Frödinge Hällerum Timber i Vimmerby. Hela koncernen använder nu Skellefteföretagets torkteknik och styrsystem. – Ett utökat förtroende är det finaste betyg som går att få från en kund, säger försäljningschefen Jon Lindberg till Norran. Per Lindqvist, VD på Jit Mech, fick priset som Årets Brukspatron på Robertsforsgalan. Galan är ett initiativ för att sätta fokus, lyfta och visa alla de goda krafter som finns i bygden. Socialdemokraternas partikongress har beslutat att lyfta in påbörjande av Norrbotniabanan som en del av den Botniska korridoren i partiets politiska riktlinjer. – Det betyder mycket inför de beslut riksdagen tar senare om vart pengarna ska gå, Niklas Nordström, ombud vid den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg, till hemsidan Norrbottens Affärer. Den 1 juni utökas gratisparkeringen på Skellefteå Airport med ytterligare 650 platser. Investeringen ligger på ungefär en miljon kronor. – Vi vill skapa förutsättningar för att två flygbolag ska överleva i Skellefteå, säger flygplatschefen Robert Lindberg till Norran.

Skellefteälven. Foto: Pixabay

Skellefteå vill bygga en ny bro över älven – Utvecklingen i Skellefteå går snabbare än vad vi hade kunnat förutspå. Det handlar om boende- och infrastruktursatsningar, ett större intresse från externa investerare och exploatörer samt en positiv utveckling av stadskärnan som ett nav för hela Skellefteåregionen. Det säger kommunalrådet Lorents Burman i ett pressmeddelande och fortsätter: – Allt detta skapar ökade trafikflöden som behöver knytas samman med ytterligare en länk över älven för att fungera. Kommunstyrelsens arbetsutskott har föreslagit att en funktionsstudie av kommande resecentrum ska inledas samt att underlag ska tas fram och tillstånd söks för ombyggnad av Nordlandergatan och Lasarettsvägen tillsammans med en bro över älven i dess förlängning. Nytt resecentrum – I och med Trafikverkets planer för Norrbotniabanan genom Skellefteå behöver vi bereda plats för banan och hitta lösningar för ett fungerande flöde för samtliga trafikslag. För att bibehålla dagens utvecklingstakt föreslår vi därför att bygga om Lasarettsvägen och Nordlandergatan tillsammans med en bro i dess förlängning samt fastställa funktionerna för ett nytt resecentrum, säger Lorents Burman i pressmeddelandet. I den fördjupade översiktsplanen för centrala

stan finns en hållbar trafiksystemlösning för samtliga trafikslag, men där poängteras vikten av länkar över älven för ett fullgott trafiknät i Skellefteå. Detaljplanen för bron vann laga kraft i 2016, så det finns inga lagliga hinder för att bygga den. Stark utveckling – Vi ser ett Skellefteå i förvandling och vi behöver ett hållbart rese- och transportsystem för att fler människor på ett säkert, effektivt och hållbart sätt ska kunna fortsätta ta sig till och från arbetsplatser, service, sjukvård, evenemang och boende. Ett av kommunens uppdrag är att driva utveckling av infrastruktur för resor- och transporter för att kunna vara konkurrenskraftiga för viktiga näringsetableringar. Vi behöver göra satsningar på vägtransportsystem, sjöfart, järnväg och flyg för att vara attraktiva. Sammantaget är det en stark utveckling i Skellefteå och ambitionen är att ytterligare förstärka den långsiktigt, säger Maria Marklund, kommunalråd i Skellefteå kommun, i samma pressmeddelande. Det är, enligt Skellefteå kommun, ett högt tryck på etableringsförfrågningar i kommunen, från små tjänste- och franchiseföretag till stora internationella koncerner. Dessa kan skapa tusentals arbetstillfällen lokalt och ett ännu större flöde av människor. Tillväxten och förändringarna i gatusystemet som förutsätter mer gång-, cykel- och kollektivtrafik kräver anpassningar för att klara den ökande och förändrade trafikbelastningen.

Nytt varumärke. Nytt namn, ny profil & en tydlig vision. Fastighets AB Polaris blir från och med 19/5 Skellefteå Industrihus. Är du nyfiken kan vi tipsa om att besöka vår nya webbplats som ni nu hittar på www.skellefteaindustrihus.se

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Skellefteå kan få stor batterifabrik

Bengt Ivansson, Skellefteå kommuns näringslivschef, är tacksam att företaget har valt att gå vidare med Skellefteå. Foto: Carina Wallin

INDUSTRI EMBALLAGE

Skellefteå, sju andra svenska kommuner och två finska orter kan komma att få Northvolts investering på 40 miljarder kronor i en gigantisk batterifabrik. I sommar ska företaget bestämma vart det ska bygga fabriken och det första spadtaget ska tas 2018. Peter Carlsson, vd och grundare av bolaget Northvolt, offentliggjorde planerna på en storinvestering i en batterifabrik i Norden i början av mars. Fabriken ska kunna producera 32 GWh per år, vilket skulle göra den till Europas största batterifabrik, och den ska bli 50 hektar stor. Planen är, enligt DI, att inleda produktion av litiumjonbatterier till 2020 och att nå full produktion till 2023. Produktionen kommer till hög grad att vara automatiserad, men fabriken kommer ändå att behöva anställa ungefär 2 500 personer. – Vi räknar med att bygga i Sverige. Här finns det mycket plats att bygga på, billig och grön energi, och vi har många viktiga mineraler för batteritillverkning i Norden. Bland annat finns nickel,

HYGIEN & TORKPAPPER

kobolt, litium och grafit här, säger Peter Carlsson till Dagens Nyheter. Batterierna kommer framför allt att användas för elbilar, men de kan också användas i energioch industrisektorerna.

Lokala energikällor Northvolt skickade ut förfrågningar till ett tjugotal kommuner och en önskelista om bra kommunikationer, mycket plats att bygga på och billig energi. Bengt Ivansson, Skellefteå kommuns näringslivschef, konstaterar att fabriken skulle betyda oerhört mycket för kommunen. – Vi är tacksamma att företaget har valt att gå vidare med oss, säger han till Norran. Beskedet kom inte som en total överraskning. – Vi har gott om mark, en djuphamn, järnvägsspår till platsen de söker, stor politisk enighet runt projektet och en bra elleverantör i Skellefteå Kraft, säger han till tidningen. I Skellefteå skulle fabriken kunna byggas i utkanten av Hedensbyns industriområde. Tomten är på hela 200 hektar.

STÄD PRODUKTER

SERVERING & CATERING

3000 VÄLFYLLDA KVADRATMETER BUTIK OCH LAGER! Verkstadsvägen 4, 931 61 Skellefteå - Telefon: 0910-969 00

www.pacson.se

BUTIKS EMBALLAGE

KONTORS MATERIEL

SKYDDS PRODUKTER

KAFFE AUTOMATER

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Jobbdags. Allt pekar uppåt för Gallac. Foto: Bo Fuhrman.

Andas idel framtidstro Efter lågkonjunkturen 2008 hade skellefteföretaget Gallac stora problem och i juni 2013 varslades all personal om uppsägning. Idag är tongångerna helt andra. – Vi har ökat volymerna med tjugotjugofem procent på drygt ett år. 2017 ser ut att bli riktigt bra, konstaterar Peter Östlund, tillförordnad vd. Hela företagshuset på Hedensbyn andas optimism. Att påstå att företaget rest sig ur ruinerna är ingen överdrift. Idag andas Gallac idel framtidstro. När det var som mest neråt köpte platschefen Jörgen Nyström företaget. ”Jag lät göra en utredning som visade att det var möjligt driva företaget vidare och med lönsamhet”, har Jörgen, som idag har tagit timeout, sagt. Han tog kontakt med IUC Västerbotten och Nyföretagarcentrum. På den vägen är det. Företaget har jobbat målmedvetet med att förändra hela företagskulturen och skapa delaktighet bland medarbetarna. Utbildning har också varit viktigt för att hålla hög kvalitet i alla led. Produktionsrekord Idag ser man resultatet. Gallac Produktion AB har snabbt tillfrisknat och slagit produktionsrekord. Omsättningen pekar mot 50 miljoner. – Växer andra företag så växer också vi, konstaterar Peter Östlund. Största kunden är Alimak som just nu upplever ett starkt uppsving. – Vi har haft och har ett härligt samarbete med Alimak. Mycket viktigt, konstaterar Östlund, som haft tillförordnade vd-tjänsten bara några veckor när den här intervjun görs. Östlund har bland annat jobbat med ledarutbildning och har tjänsten som tillförordnad vd i

drygt ett år. Vad som sedan händer återstår att se. Just effektivitet är ett av ledorden för honom. – Medarbetarna är vår viktigaste resurs. Därför är det oerhört viktigt att ha chefer som kan bidra till att motivera sina medarbetare. Samtidigt som medarbetare ska stimuleras att må bra, givetvis, säger Östlund. Han menar att det finns många områden att bli effektivare, bland annat: n Jobba smartare. n Disponera tiden rätt. n Stötta utsatta positioner. n Medverka så att medarbetare vet sina viktiga roller och känner att de är behövda, delaktiga och viktiga. – Ska man bygga lönsamhet måste varje medarbetare bidra, veta hur viktig han/hon är, och känna att han/hon har företaget i ryggen. Att vara flexibel och klara konjuktursvängningar är också av stor vikt för företag som Gallac. – Vi är på god väg, med utmärkta medarbetare och spännande utveckling. Kunderna utgörs framför allt av mindre företag. Men även jättar som nämnda Alimak och Metso. Köpte stor kund Tillsammans med Skellefteföretaget Stilmek köpte Gallac i höstas HI Stallinredning i Ljusvattnet, Burträsk, som redan var en av Gallacs största kunder. Verksamheten består av produktion och försäljning av djurstallar och företagsnamnet är LRS industri. Med produktionen av inredningen till djurstallar säkrar företaget volym av varmförzinkning på Gallacs anläggningar i framtiden. – Just nu är jag i färd att praktisera för att lära mig företaget innan och utan. Mycket spännande! säger Peter Östlund. Bo Fuhrman/Fuhrman Media

Varmförsinkat och klart! Peter Östlund konstaterar att jobbet gjorts proffssigt.

FAKTA Startade: 1983. Finns i: Hedensbyn, Skellefteå, och med filial i Åsele. Ägare fram till 2013: Lifcokoncernen. Ägare idag: Jörgen Nyström. Tillförordnad VD: Peter Östlund. Anställda: 43, varav åtta i filialen i Åsele. Huvuduppgift i Skellefteå: Alla typer av rostskyddsmålning, vamförzinkning och sprutförzinkning samt efterbehandling och montage. Huvuduppgift i Åsele: Varmförzinkning och viss efterbehandling.

Peter Östlund tillsammans med Niklas Lindqvist, som är ytbehandlare på Gallac.

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Många nya företag i Norsjö HALLÅ DÄR ...

för projektet är precis de målgrupper vi ser ökar mest. Unga, kvinnor och utrikesfödda.

Eleonore Hedman Tillväxtchef i Norsjö kommun

Vilka branscher är stora i kommunen? – Norsjö kommun har en lång tradition av industriföretagande främst inom trä-sektorn. Trappor och fönster är något som producerats här sedan lång tid. Även om träsidan fortfarande är stark har vi även andra industrier och olika former av underleverantörer till skogs- och gruvnäringen samt en växande besöksnäring. Tjänstesektorn är relativt bred och här ser vi en trend med olika former av hälsokopplingar.

Vem är du och vad gör du som tillväxtchef? – Jag har mina rötter i Vindelgransele i Västerbottens inland och kommer från en företagarfamilj. Jag har en internationell bakgrund med studier och boende i Frankrike i 17 år samt mycket starka kopplingar till Tyskland. Själv har jag drivit företag både i Sverige och i Frankrike och brinner för utvecklingsfrågor och tycker vi bor i en fantastisk del av världen! – Sedan 2015 har jag förmånen att leda tillväxtavdelningens breda arbete på kommunen i Norsjö. Tillväxtavdelningen ansvarar för frågor kopplade till näringsliv, arbetsmarknad, landsbygdsutveckling (service), projekt, upphandling och turism. Hur jobbar kommunen mot företagen i kommunen? – Vi arbetar framför allt med att skapa en god dialog med våra företag samt med att lyssna in deras synpunkter och behov. Vi försöker också bidra till att lyfta fram hur fantastiskt duktiga företag vi har och samt att få fler att vilja och våga ta

Eleonore Hedman.

steget att forma sina egna företagsamma drömmar. Hur kan det komma sig att företagssamheten i Norsjö växte allra snabbast i hela landet i fjol? – Jag önskar jag visste det själv för att på så sätt kunna fortsätta denna utveckling. Det vi ser är att företagsamheten ökat mest hos unga (upp till 34 år) samt hos kvinnor. Min tolkning är att det både beror på att vi för närvarande har en gynnsam konjunktur, men också på att vi aktivt arbetar med att utveckla företagsamheten genom det näringslivsprojekt vi driver tillsammans med Västerbottens övriga inlandskommuner Möjligheternas Region. Prioriterade målgrupper

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Vilka branscher är det som växer? – Industrin, tjänstesektorn och besöksnäringen. Vi ser även en utveckling av lokal livsmedelsproduktion, vilket är väldigt roligt! Hur ska ni lyckas hålla denna trend vid liv? – Fortsätta arbeta som tidigare samt verka för att koppla ihop kompetens, lokaler och idéer. Fördelen med att vara en liten kommun är att det är enklare att föra en bred dialog. Jag tror mycket på att lösningarna inte alltid kommer utifrån utan snarare från oss själva och våra egna kontakter. När vi själva börjar arbeta i samma riktning och ta tillvara på både tillfällen som erbjuds och idéer kan både företagsamhet och tillväxt börja spira.

GODA KORTA

Säljare sökes!

Det totala varuexportvärdet från Västerbotten har ökat med närmare 20 procent under de tre senaste åren och Skellefteå är den viktigaste exportkommunen i länet. – Skellefteå står för cirka 45 procent av varuexportvärdet från Västerbotten, säger Katharina Saalo, regional exportrådgivare på Business Sweden i Västerbotten, i ett pressmeddelande. Det totala exportvärdet från Västerbotten ligger, enligt henne, på 12 349 miljoner kronor. Bastuträsk charkuteri har fått priset Norrlandsbjörnen i Västerbotten av Norrlandsförbundet. Motiveringen till hedersbelöningen lyder bland annat: ”Företaget har lyckats i en verkligt tuff bransch där kvalitet är ett absolut krav.” Assemblin har fått en order som är värd mellan 60 och 70 miljoner kronor av Fastec. Företaget blir totalleverantör av alla installationer i industrilokalen, som har fått namnet Fabriken, på Hedensbyns industriområde. Byggarbetena ska påbörjas under våren och inflyttning i byggnaden, som bland annat ska inrymma Räddningstjänsten och Skellefterbuss, ska ske under 2019. Alltele har förvärvat IT-Total i Västernorrland och Delegate i Umeå AB på kort tid. IT-Total omsätter 24 miljoner kronor årligen och Delegate cirka sex miljoner kronor.

Vår säljavdelning behöver hjälp! Är du rätt man/kvinna för uppdraget? Skriv en rad till pos@godaforetagsnyheter.com och berätta varför just du är det!

ICA Kvantum i Skellefteå vann Guldkompassen 2017 på ICA:s stormöte i Stockholm. Priset ges, enligt Norran, till den butik som som gjort de största förbättringarna och haft den största ökningen av nöjda kunder. – Det här är helt fantastiskt roligt, säger butikschefen Alexander Björk till tidningen.

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Ideell insats av företagare – Jag har ganska lätt för att säga det jag tänker och tycker. Och så kan jag stå för det. Det säger Harry Gustafsson, Umeå, som är ny ordförande i Skellefteå Stadsmission. Harry Gustafsson är gammal skelleftebo, född och uppvuxen i Gummarksnoret, och i unga år var han engagerad i EFS i Skellefteå. – Vi hade en intressegrupp som jobbade mot människor med missbruk och senare startade vi en ungdomsgrupp i Stortjärn i närheten av Gärdsmark. Så Skellefteå är mig kärt. Han började sitt sociala arbete när han var åtta år gammal. – Det kom en fostergrabb till granngården. Han kom från Stockholm. Det var jättetragiskt. Hans mamma hade blivit mördad. Fostergrabben, som var i samma ålder, kom från en helt annan miljö. – Han berättade att han kunde se ishockey i något som hette television. Jag trodde apparaten kom från himlen. Olika livsvillkor Den nye ordföranden i Skellefteå Stadsmission förstod senare i livet att han fick med sig ganska mycket av fostergrabben i byn. – Vi människor har olika livsvillkor och står inför olika utmaningar i livet. Det har följt och förföljt mig under alla år. Han är ungdomsinstruktör i botten och han jobbade med ungdomar i några år, men sen tog hans yrkeskarriär en helt annan färdriktning. – Jag var verksamhetschef för Öppen gemenskap i Umeå i 40 år. Öppen gemenskap, som är en allmännyttig ideell förening med kristen värdegrund, startade egentligen med fängelseverksamhet. – Vi började med en fängelsegrupp, fortsatte med Öppet hus-verksamhet och sen så har det rullat på under alla år. Enskild företagare Föreningen har i uppdrag att skapa intresse och förutsättningar för ett socialt och diakonalt arbete för och tillsammans med människor i utsatta livssituationer. – Vi, som var ungefär 20 anställda som mest, har hållit på med väldigt många olika saker. Det har varit väldigt spännande. 2012 avskedades Harry Gustafsson med omedelbar verkan från Öppen gemenskap. – Jag såg att verksamheten gungade och jag fick kicken för att jag ville skydda namnet som jag hade tagit med mig. När jag insåg felet drog jag genast tillbaka min ansökan hos Patentverket, men styrelsen fullföljde avskedandet. I dag har han en enskild firma som heter Firma Egentligen. – Och det är precis det som jag jobbar med. Vem är du? Vad vill du?

– Min överlevnad har varit att få jobba nära människor i utsatthet och mina ledord har varit att stå kvar som människa i alla år, berättar Harry Gustafsson. Foto: Skellefteå pastorat Den enskilde företagaren jobbar väldigt mycket med samtal. Primärt med anhöriga till människor med missbruk och psykisk ohälsa. – Först höll jag till i samtalsrummet på Wasakyrkan, men numera har jag en lokal på Leia företagshotell i centrala Umeå. Hans klienter, som är i alla åldrar, har blivit styrda av sina anhöriga och förträngt mycket. – Jag försöker hjälpa dom att upptäcka sig själva, så att de kan komma vidare i livet. Det är faktiskt en härlig uppgift. Jag är priviligierad. Han jobbar med olösta frågor, inte problem, och de enskilda samtalen är inte bara på 45 minuter. – Sen har jag sekretess också. Demenssekretess. Jag skriver nämligen ingenting. Tänker och tycker Harry Gustafsson blir nästan upprörd när han tänker på att många institutioner lägger ned mer tid på administrera än på att bistå människor. – Socialtjänsten har 75 procent administration. Det är ju sjukt. Han fyller 68 år i sommar och han har inga planer på att gå i pension än. – Min fru är tolv år yngre än mig och så länge jag gör någon nytta och får vara någorlunda frisk så fortsätter jag att arbeta. Han har lätt för att säga vad han tänker och tycker samt stå för det. – Jag är en person som jobbar ganska mycket opinionsmässigt också. Varför ville du bli ny ordförande i Skellefteå Stadsmission? – Jag har ju jobbat på det här sättet, fast på

ett annat vis, i alla år och det är ju läge att ha lite nytta av det. Det var den förre föreståndaren Hans Marklund, som han känner sedan tidigare, som hörde av sig till honom. – Först skrattade jag bara åt honom. Men sen började jag tänka och beslöt mig för att ge mig på uppgiften. Han träffade personalgruppen och styrelsen för första gången vid ett besök i Skellefteå i slutet av mars. – Det primära var att ta reda på var är vi nu rent verksamhetsmässigt och vad vi vill göra i framtiden. Vägledande styrelse Den nye ordföranden, som ställer upp ideellt, vill börja med att få en strukturerad form på hela verksamheten med den befintliga personalstyrkan. – Vad ska Stadsmissionen göra? Vilka resurser har vi för att göra det? Harry Gustafsson vill också att styrelsen ska vara styrelse. – Den ska kunna ta beslut och vägleda. Och sen så ska någon annan verkställa. Styrelsen måste också ha en kort- och en långsiktig målbild. Han hoppas också att Skellefteå Stadsmission och Svenska kyrkan i Skellefteå ska hitta ett sätt att umgås som håller i tid. – Diakonin är ju ett ben som kyrkan har. Det ska bli intressant att få höra vad diakonerna gör och vad dom kan göra fram över, säger Harry Gustafsson.

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Hans Brettschneider öppnar upp för sin första säsong på Bureå camping. ”Jag vill driva en annorlunda camping med aktiviteter”, säger han. Foto: Susanne Lindberg

Hans vill gå under jorden Några problem med idéer har han inte. Tvärtom. Nu när Hans Brettschneider öppnar Bureå camping för säsongen försöker han faktiskt begränsa sig själv. – Jag måste inte sätta igång allt samtidigt, säger han och skrattar. Det var i september i fjol som politikern, Legobutiksägaren, före detta caféägaren, före detta Robinsonvinnaren, före detta Genikampen-deltagaren Hans Brettschneider nappade på att köpa Bureå camping. – Jag har alltid haft ett intresse av att driva en camping. Jag såg att campingen låg ute på Blocket och när jag åkte hit blev jag positivt överraskad över möjligheterna. Närheten till E4 är ett stort plus och jag hade en tanke om hur jag ville lägga upp det. Jag vill skapa en annorlunda camping med aktiviteter. Små Hobbithålor I maj var det ett Legoevent en helg, bastukvällar på torsdagar och ett bröllop. Sedan väntar logdans i juni samt kajakturer och vandringar. Stugorna ska få små uppgraderingar, men det största projektet blir att bygga så kallade Hobbithålor. – Jag överväger att köpa in två containrar som ska grävas ned i marken. Inuti dem bygger jag väggar och rundade tak så det blir som en Hobbithåla. De kommer inte att utrustas med vatten och avlopp, men med el och ventilation. Allt kommer att vara smått i dessa hålor. Korta sängar,

När Hans Brettschneider skapar aktiviteter på campingen tar han med sina erfarenheter både från Robinson och Genikampen.

lågt i tak, små dörrar. Är man lång finns det bänkar som man kan förlänga sängarna med, berättar Hans Brettschneider. Historiska händelser Utöver det funderar han på att använda sin erfarenhet från Robinson och Genikampen, men även ta med historiska händelser, som flottningsepoken, för att skapa aktiviteter. – Jag tänker att gästerna kan få bygga sina egna flottar och göra en utflykt i inte alltför strömmande vatten. Hans tänker också köpa in en geodom, en kupol med genomskinliga väggar, som kan användas som vinterboende. – Jag vill se om det är något att satsa på in-

för vintern. Tänk dig att ligga där inne, varmt och mysigt med en kamin, och titta på stjärnorna en stjärnklar kväll. Susanne Lindberg

FAKTA Namn: Hans Brettschneider Ålder: 51 år Familj: Sambo och fyra döttrar, varav tre är utflugna. Bor: Villa på Morön. Överväger lägenhet. Intressen: Natur och friluftsliv, gärna med familjen. Vara kreativ.

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

NYA MAZDA CX-5 VÄNTAR PÅ DIG

M{ZD{ CX-5 Den testvinnande SUV:en Mazda CX-5 är här i en ny skepnad. Förbättrad på punkt efter punkt. Ännu säkrare. Ännu bekvämare. Ännu mer tekniskt avancerad. Och framförallt: ännu roligare att köra. Kom in och låt oss visa vad alla nya ﬁ nesser betyder för säkerheten, komforten och känslan bakom ratten. Välkommen in till oss och bli en av de första att provköra nya Mazda CX-5. mazda.se

PRIS FRÅN: 244 900:Bränsledekl. bl. körn. 5,0-7,1 l/100 km, CO2 132-162 g/km. Tioårsgarantin innefattar 3 års fabriksgaranti samt 7 års förlängd garanti. Se fullständiga villkor på mazda.se.

Gustafssons Bil AB Tjärnvägen 40 B 931 61 Skellefteå www.gustafssonsbil.se

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Porträttet: Karin Åström

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

Karin lär ut konsten att driva ett företag – Jag hade en tjej som var så blyg att hon inte vågade prata i klassrummet, men hon gick till final som Årets säljare i UF och det är halleluja som lärare. Gymnasieläraren, konstnären och företagaren Karin Åström, som tog konceptet Ung Företagssamhet till Skellefteå, har sina rötter i Norrbotten. – Det var fantastiskt att växa upp i Jokkmokk. Konst har alltid legat henne varmt om hjärtat och hennes pappa, som var företagare och hade en trogen kundkrets, såg till att teknikintresset väcktes till liv tidigt. Men det var sämre med gymnasieskolor i samhället, så Karin fick åka upp till Malmberget. – Jag hade väldigt bra betyg, men jag blev mer eller mindre hänvisad till natur eller vårdlinjen. Min syster hade gått natur och avrådde från det, så det blev vårdlinjen. Aupair i New York Hon insåg däremot ganska snabbt att vård inte var hennes grej. – Jag satt på ett fik och fick höra att en tjej som hade fått plats som aupair i New York hade ångrat sig, så jag frågade henne om jag fick åka istället för henne. 17 år gammal tog hon flyget till USA och blev kvar där i knappt ett år. – Jag sökte därefter in på konstlinjen på Sunderbyns folkhögskola och gick där i två år. Det var den roligaste skolan jag har haft i hela mitt liv. Jobbade dygnet runt Karin hade nämligen bestämt sig för att bli så duktig som det bara var möjligt inom konst. – Vi fick jobba dygnet runt och jag jobbade nästa dygnet runt. Jag var bara hem och sov ibland. Det var fantastiskt. Andra läsåret gick hon konstpedagogutbildningen. Tanken var att hon skulle åka runt i Norrbotten och starta upp olika kreativa arrangemang efter utbildningen. – Jag insåg att det inte var min grej och drabbades ungefär samtidigt av den stora kärleken till min förste man. Praktisk utbildning Den blivande maken skulle bli bildlärare i Umeå, så Karin tog rygg på honom. – Jag hade aldrig ens tänkt tanken tidigare. Utbildningen, som hade en ganska gedigen konstdel också, hade oerhört mycket praktik. – Det var ju jättebra för mig som var så ung

och oerfaren som lärare. Annars vet jag inte hur det hade gått. Karin fick jobb som bildlärare på Norrhammarskolan i Skellefteå efter skolan och blev kvar där i ungefär 15 år. – Jag trivdes väldigt bra med eleverna, men det är ett tufft jobb att vara lärare på högstadiet. Lärarna har min absoluta respekt.

Culture for future Hon blev sen ombedd att jobba som projektledare för EU-projektet Culture for future på Skeria som gick ut på att kvinnor och ungdomar skulle våga starta upp och driva kulturella företag. – Jag hade hand om 4,6 miljoner kronor under tre år och nådde i slutändan målet att 30 procent av deltagarna startade företag. Det var också under den här tiden som hon började bli fascinerad av entreprenörskap på allvar. – Jag hade ju mitt företag och jag hade målat vid sidan om under hela tiden, men nu blev jag mer inriktad på att faktiskt jobba mot en kund eller en beställare. – Man kan ju inte bara sitta hemma och göra sina grejer om ingen annan tycker att det man gör är någonting att ha. Regelrätt succé Hon fick därefter erbjudande om att börja jobba på nya teknikprogrammet på Kaplanskolan. – Det var så intressant för det var en blandning av teknik och konst. Det var bild- och tekniklärare som hade skapat programmet och det blev en regelrätt succé. Skolledningen ville sen ha fler tjejer till yrkesskolan, så Karin startade inredning och design på teknikprogrammet. – Det blev också jättepopulärt. 1999 väcktes alltså intresset för processutbildningen UF-företagande till liv och 2001 hade gymnasieskolan sina två första UF-företag. – Det var mest av en slump. Jag var nere i Stockholm på en ganska stor lärarkonferens och hamnade på den nationella UF-mässan i Viktoriahallen. – Jag blev helt fascinerad. Eleverna var jätteduktiga och jättepositiva. Jag tänkte att det här vill jag jobba med. Nytt tänk inom skolan De första UF-företagarna i Skellefteå, som fick lära sig att starta, driva och avveckla ett UF-företag, gick innovation och design på teknikprogrammet på Kaplanskolan.

– Eleverna fick redan i ettan veta att vi jobbade mot att de skulle kunna driva ett UF-företag under sista läsåret. Det blev en formidabel succé. Men allt gick inte bara som en dans på rosor. – Den här formen av formativt tänkandet - att eleverna själva ska ta tag i sitt lärande - var nytt inom skolan och har liksom slagit igenom först på senare år. I dag är tonläget ett annat inom skolan. – Nu gäller ju formativ i både lärande och betygssättning. Eleverna får veta vad de ska lära sig och vad dom ska göra för att nå målen. Medveten strategi Karin Åström, som efter 15 år på Kaplanskolan numera jobbar på Anderstorpskolan, berättar att allt fler skolungdomar vill driva ett UF-företag. – Vi har en medveten strategi på skolan utifrån varje programs specifika utformning. Strategin har också lett till framgångar. Anderstorpsskolan har blivit Årets skola i Västerbotten i två år på raken. – På estetprogrammet handlar det väldigt mycket om att tro på sig själv, våga visa upp sig och få en publik. Många driftiga elever har, enligt henne, gått vidare och startat riktiga företag efter UF-utbildningen. – Det är därför nödvändigt och jätteviktigt att få lära sig förstå hur allt hänger ihop i skolan. Det kostar inte heller så mycket. Det kostar bara tid och energi. Fotnot 1: UF-mässan i Balderhallarna i mitten av mars lockade ett rekordstort antal utställare. Totalt 145 utställare. Vid Svenska Mästerskapen i Ung Företagssamhet i Stockholm den 8-9 maj blev Anderstorpsskolan ?. Fotnot 2: Ung Företagsamhet är en politiskt obunden och ideell utbildningsorganisation. Sedan 1980 har den utbildat gymnasieelever i entreprenörskap genom processutbildningen UF-företagande. Sedan 2010 arbetar den även på grundskolan. Fotnot 3: Formativ bedömning kan betraktas som ett redskap för lärande både för elever och för lärare. Ett aktivt arbete med formativ bedömning handlar om att sträva efter en lärandekultur och ett klassrumsklimat där elever vill lära och där de får möjlighet att lära sig att lära. Källa: Skolverket P-O Sjödin/MedieMakeriet

GODA OCH POSITIVA NYHETER OM OCH FRÅN REGIONENS FÖRETAGARE

FORD TRANSIT – EN LEGEND INOM TRANSPORTBILAR. NU FINNS TRANSIT MED NY ECOBLUE DIESELMOTOR SOM HAR 13 % LÄGRE FÖRBRUKNING OCH 20 % HÖGRE VRIDMOMENT. LÄGRE MILKOSTNAD, STÖRRE KÖRGLÄDJE OCH SAMMA PRAKTISKA FUNKTIONER SOM DU ALLTID HITTAR HOS FORD FORD TRANSIT – EN LEGEND INOM TRANSPORTBILAR. NU FINNS TRANSIT TRANSIT.MED VÄLKOMMEN ATT PROVKÖRA. NY ECOBLUE DIESELMOTOR SOM HAR 13 % LÄGRE FÖRBRUKNING

223 400 :– F RÅ N

OCH 20 % HÖGRE VRIDMOMENT. LÄGRE MILKOSTNAD, STÖRRE KÖRGLÄDJE OCH SAMMA PRAKTISKA FUNKTIONER SOM DU ALLTID HITTAR HOS FORD TRANSIT. VÄLKOMMEN ATT PROVKÖRA.

EX. MOMS

nsit Bränsledeklaration blandad körning: 6,3-8,8 l/100 km, 162–228 g CO2 /km. Garanti gäller i 5 år eller 15 000 mil. nsit Custom Bränsledeklaration blandad körning: g CO gäller år 15eller 2 /km. Garanti 2 /km. Transit Bränsledeklaration blandad6,0-6,6 körning:l/100 6,3-8,8km, l/100156–174 km, 162–228 g CO Garanti gäller i 5 åri 5eller 00015 mil.000 mil. Transit Custom Bränsledeklaration blandad körning: 6,0-6,6 l/100 km, 156–174 g CO2 /km. Garanti gäller i 5 år eller 15 000 mil.

och kontaktuppgifter såsom ort • tel. 031–701 56 34 • aterforsaljare.se

Adress : Nålvägen 2 Skellefteå Tel : 0910-71 16 60 och kontaktuppgifter såsom ort • tel. 031–701 56 34 • aterforsaljare.se Öppettider: Måndag – Fredag 9.00 – 18.00, Lördag 10.00 – 14.00