Egen glögg â godare Ă€n gott
Lördag|vecka 50 12 december 2009
Bebibonus nÀr mor och dotter fick barn samtidigt Norrbottens-Kurirens helgmagasin
2|C Norrbottens-Kurirens helgmagasin
innehÄll E
egentligen gillar jag inte glitter men sĂ„ hĂ€r Ă„rs vaknar en slumrande pyntgen som fĂ„r mig att gĂ„ loss pĂ„ pumlor, tindrande ljusslingor och massor av bling till nyĂ„rsfesten â hĂ„ll med om att en liten guldvĂ€ska Âskulle sitta fint ..! För den som föredrar den mer sparsmakade stilen Ă€ven i advent, Ă€r veckans hemmavid en riktig höjdare. Trevlig helg!
Kicki Linna, redaktör sidorna 7â9 Foto: Linda Wikström
Renoveringsbehov ledde till nybygge
din kropp âDeras kroppar skrek efter varandra ...â Vi har tagit en paus i julförberedelserna och lĂ€st erotiska noveller â lĂ€s, rodna, inspireras till vuxenmys pĂ„ tumanhand.
sidorna 4â5
barn&förÀldrar Dubbel bebislycka Àr det hemma hos Lisette Eriksson i LuleÄ som pÄ en och samma gÄng bÄde kan pussa pÄ sladdisen Noel och njuta av första barnbarnet Noa.
sidorna 10â11
till bords Om du bara blir vilsen inför ÂSystemÂbolagets 44 glöggvarianter â gör som vĂ„r Âmatskribent Mia Gahne och fixa din egen blandning. Ett gott alternativ att imponera pĂ„ gĂ€sterna med â dessutom en uppskattad middagspresent under helgerna. Rödvin och kryddor â hur svĂ„rt kan det vara?
sidorna 12â13
sista ordet ... ... gÄr till à sa Poromaa.
sidan 16
l Renovering, nej tack! Gunilla och KG i PiteÄ bestÀmde sig för att bygga nytt nÀr det var dags att renovera familjens gamla 70-talshus.
âČ veckans nĂ€tfynd
HĂ€r finns snabbhjĂ€lp för alla nödrimmare âNĂ€r du trött och frusen Ă€r, klĂ€ dig i den hĂ€r. Kanske att du piggnar till eller bara mysa villâ Veckans nĂ€tfiske gav strĂ„lande resultat pĂ„ den geniala sajten www.rimstugan.se. Tillhör du dem som gĂ„r omkring ÂmumÂlande och Âintrovert dagarna före dopparedaân, för att kunna klĂ„ resten av slĂ€kten med fiffiga rim, sĂ„ har du ÂrĂ€ddningen hĂ€r. Du skriver helt Âenkelt in din klapp i Âsökrutan och vips har du massor av rim att Âantingen sno rakt av eller lĂ„ta dig inspireras av.
En sökning pĂ„ âmorgonrockâ exempelvis gav massor med ÂtrĂ€ffar â vissa av dem i mer eller mindre grötlikande stil. För den som planerar att lĂ€gga en rakapparat under granen dök bland annat detta upp: âDenna lilla tingest ska göra kinden len. Men jag kan ocksĂ„ lĂ„na den för att fĂ„ fina ben! För proffsen, som egentligen inte alls behöver denna hjĂ€lp, kan det vara en utmaning att delta i tĂ€vlingen Sveriges bĂ€sta Kicki Linna Ârimmare 2009.
Ă€r en bilaga till ÂNorrbottens-Kuriren. Ansvarig utgivare: Mats Ehnbom Redaktörer: Birgitta Wiik Lindvall birgitta.wiik@kuriren.com 0920/26 29 62 Kicki Linna kicki.linna@kuriren.com 0920/26 29 59 Har du ÂĂ„sikter om ÂinnehĂ„llet i C eller tips om Ă€mnen/personer du tycker att vi ska skriva om, skriv till: cmagasin@kuriren.com Införda bidrag belönas med vĂ„r lĂ€ckra Âshoppingkasse.
s helgbilaga
Norrbottens-Kuriren
vecka 50|lördag 12 december 2009|www.kuriren.nu C|3
lördagsgodis Glitter. Det Ă€r inte bara lucia med tĂ€rnorna som glittrar i helgen â Âropen skalla, mer glitter och glam Ă„t alla!
Silver & guld. Edblad
Ăronbling.
Det ska glittra, dingla och blĂ€nka â dĂ„ vet man att det Ă€r feeeest!
FörtÀckt prins? Eller bara en vanlig guldgroda? Denna finns hos inreda. com.
& co:s snygga smycken, halsband, Âarmband och ringar, finns hos perlanliving. se. Stila med stela guldarmbandet frĂ„n inreda.com och blĂ€nda med guldblank ÂpartyvĂ€ska frĂ„n Ă hlĂ©ns.
RingmÀrkt. KÀr?
Galen? Vacker? SÀg det med en ring frÄn manolin.se
Tiden kommer.
Snyggklocka frĂ„n Efva Attling hĂ„ller koll pĂ„ tiden fram till jul. Silvrigt pynt gĂ„r att köpa i fina pĂ„sar hos Âfavoritsaker.se.
PÄ plats. Fixa fina placeringskorthÄllare av julkulorna, dessa fÀrdiga finns hos inreda.com
4 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | din kropp
Hade din man tĂ€nkt Ă€gna helgen Ă„t fönsterputsning och köttbullsrullning? Ăr du precis pĂ„ G att sĂ€tta en deg pĂ„ jĂ€sning? Stopp! SĂ€tt pĂ„ maken istĂ€llet! C-redaktionen föreslĂ„r att de sista helgerna före jul Ă€gnas Ă„t njutning istĂ€llet för julstress. Satsa pĂ„ sexiga sluthelger istĂ€llet för hembakta peppisar och bĂ„de mor och far stĂ„r rosiga och lyckliga den 24:e nĂ€r tomten kommer ...
Skippa stöket â jag vill ha sex K
Ă€nner du hur du gradvis har trappat upp dag för dag hela Âdecember? Har vardagsgnabbet tagit över dĂ€rhemma och vill du helst Âsnabbspola julen och trycka pĂ„ play först framĂ„t Âjanuari? DĂ„ Ă€r det Ă€r dags att Âsexvarva ner inför Âjulen, istĂ€llet för att bli speedygonzales med kokande hjĂ€rna. Satsa pĂ„ kĂ€rleken, satsa pĂ„ varann och vig sista Âadventshelgerna Ă„t erotik och nĂ€rhet. TĂ€nk sexiga tankar sĂ„ kommer du i rĂ€tt feeling för en njutarhelg! Vill du hjĂ€lpa Âfantasin pĂ„ traven kan du lĂ€sa sexnoveller och vi pĂ„ C hjĂ€lper gĂ€rna till och Âpublicerar dĂ€rför ett utdrag ur boken Erotiska Ânoveller â av och för kvinnor (Vulkan). HĂ€r kryllar det av Âkittlande sexfantasier skrivna av svenska tjejer. Fantasi Ă€r fantasi ...
Den som förvĂ€ntar sig rosa fluffdrömmar och Âprinsar pĂ„ vita hĂ€star misstar sig fett! Svenska tjejer fantiserar porrigt och rakt pĂ„ sak och hĂ€r saknas Âvarken inslag av Âgruppsex eller bondage. Det hĂ€r Ă€r en Âv uxenbok som pĂ„ sina stĂ€llen fĂ„r en att Ârodna. HĂ€r intill hittar du smakprov pĂ„ nĂ„gra av de mer barntillĂ„tna avsnitten. Men fantasier Ă€r fantasier och dem ska man inte skĂ€mmas för, till och med doktorn (psykologen Cecilia hĂ€r intill) ordinerar Âsexiga tankar och slĂ„r fast att ÂhjĂ€rnan Ă€r vĂ„r mest erogena zon. SĂ„ lĂ„t tredje advent bli din sexigaste helg ever! n
Deras kroppar skrek Moa knĂ€ppte upp sin â Snart tvingades jag âefter â varandra. Som skjorta lĂ„ngsammare Ă€n ocksĂ„ att slĂ€ppa taget om de var menade att vara tillsammans. De sa inte mycket. Ord kĂ€ndes Âöverflödiga. De enda ljud som hördes var de lustfyllda stön som deras kroppar gav ifrĂ„n sig. De lĂ„g pĂ„ det hĂ„rda trĂ€golvet och utan att de sjĂ€lva riktigt fattat det var de endast iförda underklĂ€der. Han Âkysste henne över hela kroppen. Missade inte en tum av hennes bara hud. Han slickade Âhennes kropp. LĂ€t sin tunga glida utmed den heta huden. Hon Âstönade av vĂ€lbehag och vred och vĂ€nde sig likt en orm pĂ„ vĂ€g mot paradiset. Ett spĂ€nnande möte, Linda
hon hade knĂ€ppt upp Annas, men Âfortfarande anvĂ€nde hon bara en hand. Hon var pĂ„ vĂ€g att klĂ€ av sig. Anna gjorde en ansats till att stĂ€lla sig upp igen för att hjĂ€lpa till, men blev nedputtad i sĂ€ngen med ett brett leende frĂ„n Moa. Anna hade verkligen svĂ„rt att vara passiv och fick kĂ€mpa för att sitta still, medan Moa dröjande klĂ€dde av sig framför henne. Skjortan gled sakta över axlarna ...
â
I skogsglÀntan , Hanna Jörgensen.
och dela med mig av Alex lĂ€ppar. Gustav och Alex möttes i en het kyss över min axel och jag kĂ€nde mig som i himmelriket. ÂGustav gick ned pĂ„ knĂ€. Han smekte mig över Âryggen, rumpan och Âbenen pĂ„ vĂ€g ned och jag rös av hans Âberöring. SĂ„ snart han var pĂ„ golvet förflyttade han uppmĂ€rksamheten till Alex. För att ge honom ökat spelrum och se bĂ€ttre flyttade jag mig Ă„t sidan ... Jag hade aldrig sett nĂ„got vackrare Ă€n det hĂ€r.
â
OvÀntat besök, Nora Evesjö
â
din kropp | noterat
Samband mellan midjemÄtt och demens
Effektiv trÀning pÄ hemmaplan
Vaccin mot klamydia verklighet inom nÄgra Är
n En rund mage ökar inte bara risken för för  jĂ€rtinfarkt och stroke, kvinnor med tjock midja i h medelĂ„ldern löper dessutom mer Ă€n dubbelt sĂ„ stor risk att utveckla demens nĂ€r de blir Ă€ldre, visar en studie frĂ„n Sahlgrenska akademin. Befolkningsstudien som ligger till grund för Âforskningen Âkallas Kvinnostudien och inleddes i Âslutet av 1960-talet, dĂ„ ÂnĂ€stan 1.500 kvinnor Âmellan 38 och 60 Ă„r genomgick Âomfattande undersökningar och svarade pĂ„ frĂ„gor om sin hĂ€lsa och TT Spektra sin livsstil.
n I böckerna 15 minuter â starkare rygg workout av Suzanne Martin och 15 minuter â hela kroppen Âworkout av Joan Pagano (Prisma) finns enkla och demonstrativa Âövningar för en starkare kropp. Ryggövningarna bygger pĂ„ ÂtrĂ€ningsformen pilates och bĂ„da böckerna innehĂ„ller en dvd dĂ€r Âalla rörelser frĂ„n boken visas.
n Antalet klamydiafall i Sverige har ökat sedan  itten av 1990-talet, frĂ€mst bland ungdomar m under 24 Ă„r. Om nĂ„gra Ă„r kan ett vaccin mot klamydia bli verklighet. Det Ă€r ny kunskap om hur kroppen försvarar sig mot klamydiabakterien, som ligger bakom Âframstegen inom forskningen. Tidigare studier har visat att injektioner inte Âfungerar, utan sannolikt mĂ„ste vaccinet ges antingen som spray via nĂ€san eller i form av en TT Spektra krĂ€m som smörjs in i underlivet.
TT Spektra
vecka 50 | lördag 12 december 2009 | www.kuriren.nu C | 5
Koppla bort allt annat och njut av stunden Hur ser din vĂ„ta dröm, ut? Vad gĂ„r du igĂ„ng pĂ„ â hur Âsexfantiserar du? Ofta, men inte alltid, skiljer sig kvinnors Âfantasier frĂ„n mĂ€nnens pĂ„ ett plan â kvinnorna gĂ„r sĂ€llan pang pĂ„ rödbetan utan bygger upp en stĂ€mning/spĂ€nning genom att mĂ„la upp miljöbilder. Vi fantiserar rĂ€tt mycket kring förspelet och har ofta full koll pĂ„ vilka klĂ€der man bĂ€r i fantasin, vilket vĂ€der det Ă€r och hur det luktar. SjĂ€lva sexakten Ă€r dĂ€remot lik mĂ€nnens. NĂ€r man pratar med kvinnor om sexfantasier sĂ„ stĂ€mmer fantasin sĂ€llan överens med verkligheten. Hos mĂ„nga Ă€r Âfantasier just fantasier, personliga â som man kan drömma om och tĂ€nda pĂ„ privat, men nĂ„got man aldrig skulle vilja göra egentligen. Sen finns förstĂ„s fantasier man vill förverkliga med sin Âpartner och eggande saker man drömmer om som Ă€r pĂ„ ett verkligare plan, Ă€ven om det ibland kan vara svĂ„rt att utföra. Det kĂ€nns lite som om det Ă€r kĂ€rnan i en fantasi, att det inte Ă€r nĂ„got man gör varje dag, utan fantiserar och drömmer om. Ibland kan man fantisera om en hĂ€ndelse man varit med om och vill uppleva igen. Oftast Ă€r fantasin hemlig och lite syndigt skamlig.
Illustration: Monica Forsén
En del blir rĂ€dda för sina fantasier som kan innehĂ„lla Âövergrepp (att dominera eller lĂ„ta sig domineras) eller Âgruppsex. Saker som man faktiskt aldrig skulle vilja göra i verkligheten, men som i fantasin kan verka tĂ€ndande. Men sĂ„ lĂ€nge det Ă€r bara i fantasin och för âprivat brukâ Ă€r sĂ„dana Âfantasier normala. I fantasierna har du ju kontroll och vĂ€ljer hur allt gĂ„r till. Det Ă€r jĂ€tteviktigt med erotiska fantasier, att överhuvud taget tĂ€nka pĂ„ sex och ha ett positivt förhĂ„llningssĂ€tt till sex. HjĂ€rnan Ă€r ju vĂ„r mest erogena zon. Man kan inte nog ofta ÂpĂ„peka hur viktigt det Ă€r att vara nĂ€rvarande, att koncentrera sig, tĂ€nka positivt om sex och sin egen njutning sĂ„vĂ€l som sin partners. Detta upprĂ€tthĂ„lls Âgenom sexfantasier. NĂ€r man Ă€r ung triggar hormonerna dessa tankar automa tiskt. Men nĂ€r vi blir Ă€ldre och varit lĂ€nge i ett förhĂ„llande Âkanske vi mĂ„ste jobba pĂ„ att tĂ€nka erotiskt och att tĂ€nka nytt. Att prata med sin partner om fantasierna kan göra en stor Âskillnad i förhĂ„llandet. Det kan vara extremt tĂ€ndande att Âanförtro sina sexdrömmar för varann, men ibland Ă€r det som sagt ett stort steg att verkligen förverkliga dem. MĂ„nga Âfantiserar om att ha sex med en tredje partner. Det kan bli ÂvĂ€ldigt komplicerat om man förverkligar idĂ©n, men pĂ„ ett Âfantasiplan kan det vara tĂ€ndande för bĂ„da. Jag gjorde en undersökning och studerade mĂ€n och kvinnors lust för sex för ett par Ă„r sedan. Försökspersonerna skulle Âfantisera om sex i olika scenarier (pĂ„ olika platser, med olika mĂ€nniskor, onani med mera). Inte helt överraskande kom det fram att mĂ€n i majoritet har mer Ă„trĂ„ Ă€n kvinnor (finns sĂ„klart individuella skillnader). Vid ett tillfĂ€lle hade kvinnor lika stor upphetsning som mĂ€n och det var nĂ€r tvĂ„ saker var fixade. Nummer ett var miljön â det vill sĂ€ga om huset var stĂ€dat och fint. Ingen tvĂ€tt eller disk som vĂ€ntade och om man hade barn sĂ„ var de inte hemma. Punkt tvĂ„ var att man blivit uppvaktad och fĂ„tt lite romantik. Om dessa förutsĂ€ttningar var uppfyllda var kvinnorna lika mycket pĂ„ G för sex som mĂ€nnen. Ăven i dagens relativt jĂ€mstĂ€llda samhĂ€lle irriterar vi Âkvinnor oss pĂ„ ytliga saker, till och med nĂ€r vi har sex. Vi borde lĂ€ra oss av mĂ€nnen att koppla bort allt och njuta av stunden, anvĂ€nda vĂ„r fantasi och bara njuta. För dig som Ă€r man tĂ„l det att tĂ€nka pĂ„ hur lĂ€tt det egentligen Ă€r att fĂ„ din kvinna pĂ„ G, stĂ€da lite och satsa pĂ„ romantik sĂ„ Ă€r halva inne!
Cecilia Steinsen Klinisk psykolog
Tips för frĂ€schare grönsaker och frukt n Ăr morötterna mjuka â lĂ€gg dem i vatten sĂ„ Ă„terfĂ„r
de sin spĂ€nst. Tomater, plommon, Ă€pple, lök och Âmelon Âavger mycket etylengas och ÂpĂ„skyndar mognadsÂprocessen hos Âannan frukt och grönt. SĂ„ tĂ€nk pĂ„ hur du förvarar dina frukter och Âgrönsaker. Förvara inte potatis och lök Âtillsammans. ÂPotatisen kan ta smak och Ă€r dessutom kĂ€nslig för Âlökens etylengas. Ăt inte grön potatis. Den har utsatts för ljus och ÂinehĂ„ller Âgiftet solanin. KĂ€lla: Konsumentföreningen Stockholm
DĂ„ligt ledarskap hĂ€lsorisk pĂ„ jobbet n DĂ„ligt ledarskap ökar inte bara s jukfrĂ„nvaron pĂ„ jobbet utan Ă€ven Ârisken för dĂ„lig hĂ€lsa bland ÂmedÂarbetarna senare i livet, visar en studie frĂ„n Karolinska ÂInstitutet dĂ€r 20.000 anstĂ€llda i Sverige, Finland, Tyskland, Polen och Italien Âdeltagit. Ju lĂ€ngre tid man haft en dĂ„lig chef, desto större blir risken att exempelvis drab bas av hjĂ€rtÂinfarkt inom en ÂtioĂ„rsÂperiod.
6 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | livsviktigt
Vi chattar, twittrar och facebookar. StĂ€ndigt uppkopplade. Trots det Ă€r vi i dag bĂ€ttre pĂ„ att stĂ€nga av för det Ă€r inte lĂ€ngre inne att vara stressad, hĂ€vdar Text: Ann-Cathrine Johnsson/TT Spektra Âprofessorn och författaren Bodil Jönsson.
Inte lÀngre inne att vara stressad F
Foto:Drago Prvulovic/SCANPIX
ör tio Ă„r sedan skrev hon boken Tio tankar om tid. I den beskrev hon hur vi lĂ„ter tiden jaga oss och hur vi inbillar oss att vi har ont om tid â fastĂ€n tid egentligen Ă€r det enda en mĂ€nniska har. Men att acceptera att tiden blivit en Âupplevd bristvara Ă€r varken rimligt eller mĂ€nniskovĂ€rdigt, skrev Bodil Jönsson, som till vardags Ă€r fysiker och professor i rehabiliteringsteknik vid Lunds tekniska högskola. I dag Ă€r mĂ„nga fortfarande stressade, men mycket har förĂ€ndrats, menar Bodil Jönsson som nu ger ut uppföljaren Tio Âtankar om tid â tio Ă„r senare.
Vad har hÀnt pÄ tio Är? n Framtiden har flyttat in i
Tekniken gör oss barnsligare
â Det Ă€r inte lika vanligt att vi arbetar Âdygnet runt och inte tar semester. Allt fler unnar sig att tomglo, eller sĂ€tter sig och Âtittar ut över havet. Det Ă€r inte lĂ€ngre inne att vara stressad, hĂ€vdar hon. Mycket har hĂ€nt inom den tekniska Âutvecklingen under de hĂ€r tio Ă„ren, och det har enligt Bodil Jönsson pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt ÂpĂ„verkat vĂ„rt förhĂ„llande till tid och ocksĂ„ gjort oss barnsligare. â Dygnet har bara 24 timmar och mĂ„nga anvĂ€nder en stor del av dygnet till att Âblogga, twittra, chatta och vara pĂ„ ÂFacebook. Ta till exempel det lilla âstatusfĂ€ltetâ pĂ„ Facebook: Vad gör du just nu? HĂ€r kan man flera gĂ„nger dagligen berĂ€tta vad man ÂtĂ€nker pĂ„ och sysslar med. Det Ă€r inte Ârimligt att sĂ„ mĂ„nga vuxna mĂ€nniskor Âunder sĂ„ stor del av sitt dygn hĂ„ller pĂ„ att berĂ€tta för varandra vad de gör, tycker ÂBodil Jönsson. Tidstjuvar
Men visst kan hon Ă€ven se fördelarna med den hĂ€r typen av kommunikation. â MĂ€nniskor som inte har trĂ€ffat Âvarandra pĂ„ lĂ€nge Ă€r helt uppdaterade pĂ„ varandras liv nĂ€r de trĂ€ffas och kan gĂ„ rakt pĂ„ ÂvĂ€sentligheter, men relativt sett sĂ„ tror jag att för de flesta tar det hĂ€r lite mer tid Ă€n vad de egentligen orkar med. Jag tror inte vi har blivit lyckligare de hĂ€r tio Ă„ren. Den tekniska utvecklingen har ocksĂ„
gjort att vi blivit mer ytliga, tror Bodil ÂJönsson, som gĂ€rna poĂ€ngterar att det hon beskriver Ă€r hennes egen personliga bild av hur hon uppfattar vĂ„r samtid. Ytan fĂ„r styra
â NĂ€r man hela tiden ska vara tillgĂ€nglig, berĂ€tta varenda sak man gör och hĂ„lla Âkontakt med vĂ€ldigt mĂ„nga, sĂ„ stĂ„r det i ÂnĂ„gon slags kontrast till vad mĂ€nniskor kan Âprestera under koncentration, sĂ€ger hon och förklarar vidare: â För att fĂ„ en djupare kunskap bör man kunna dra nytta av de Ă„rsringar man har, klara av att fĂ„ ihop sitt tĂ€nkande och sin Âindivid â den man Ă€r. Det kan vi ofta inte, utan agerar utifrĂ„n det som Ă€r pĂ„ ytan just nu. n
nuet. Tidsluckan mellan nu och sedan har nĂ€stan helt försvunnit ur huvudet pĂ„ oss. Bodil Jönsson kallar vĂ„r tid för prenĂ€ssansen â nĂ„got man tar ut före födelsen. Vi skiljer inte lĂ€ngre mellan det som Ă€r och det som (kanske) hĂ€nder senare. n MĂ„nga har blivit barnsligare för sin Ă„lder, sĂ„vĂ€l ungdomar som Ă€ldre, menar Bodil ÂJönsson. Det saknas helheter och sammanhang. I stĂ€llet för att botanisera i de egna Âkunskaperna, sĂ„ ÂvĂ€nder man sig till ÂGoogle för att fĂ„ svar, vilket gör vĂ„r kunskap snuttifierad. n Vi har blivit bĂ€ttre pĂ„ att göra ingenting. Fler tillĂ„ter sig att Âbara vara eller att sitta och titta över havet i dag Ă€n för tio Ă„r Âsedan. Fredagsmys Ă€r ett nyord som kom 2006, som stĂ„r för att slappa tillsammans, framför allt i barnfamiljen. n Sedan Google kom för fem Ă„r sedan har mycket förĂ€ndrats. Google Ă€r oövertrĂ€ffat bra i Âstunden, tycker Bodil Jönsson, men gör att alltfler googlar i stĂ€llet för att frĂ„ga sig sjĂ€lva vad de redan vet. KĂ€lla: Tio tankar om tid â tio Ă„r senare av Bodil Jönsson Â(Brombergs)
âI dag pendlar vi mellan ökad ytlighet och fördjupad koncentration. Den ökade Âytligheten bottnar i stress, stĂ€ndiga Âstörningar och tankekollisioner. Det kan bli sĂ„ illa att vi inte orkar gĂ„ till botten med nĂ„got över Âhuvudet taget, eftersom det alltid Ă€r sĂ„ mycket annat som trĂ€nger sig pĂ„.â
Ett steg tillbaka Àr tvÄ steg framÄt Att hushÄlla med sig sjÀlv och naturens resurser Àr just nu den hetaste livsstilstrenden. Men hur gör man för att fÄ det enklare livet att gÄ ihop?
V
i har genom de senaste Âdecennierna vant oss vid slit och slĂ€ng-mentalitet och att se till att förse oss med enkla och Âsnabba lösningar pĂ„ bĂ„de Âvardagsbestyr och Ârekreation. Karin Lilja Âuppmanar oss att ÂtĂ€nka ÂtvĂ€rtom och Âbjuder pĂ„ Âkonkreta tips och Âegna ÂerfarenÂheter i Âboken VĂ€xla ner! 77 sĂ€tt att Âleva bĂ€ttre pĂ„ mindre (Ica Âbokförlag). Med ett förflutet som bland annat Âtidningsredaktör, författare, förelĂ€sare och egenföretagare vet hon vad ett hektiskt Âstorstadsliv för med sig och nĂ„gonstans pĂ„ vĂ€gen bestĂ€mde sig Karin Lilja för att strĂ€va mot nĂ„got annat. Mer tid för vĂ€nner
Enligt hennes filosofi innebĂ€r inte Âsparandet och nedvĂ€xlandet pĂ„ nĂ„got sĂ€tt att man Âförlorar nĂ„got utan tvĂ€rtom att det nya sĂ€ttet att leva bara bjuder pĂ„ vinster. Spara betyder inte automatiskt att gneta och vĂ€nda pĂ„ Âvarenda krona, utan det Âhandlar helt enkelt om att stĂ€lla om sig sĂ„ att ÂefterfrĂ„gan pĂ„ nya konsumtionsvaror och fĂ€rdigproducerade lösningar automatiskt minskar. Att jobba mindre innebĂ€r inte bara mindre pengar. Det betyder ocksĂ„ att det finns mer tid till att i lugn och ro planera det dagliga livet. Vinsten blir mer tid till kontemplation, vĂ€nner och familj. Genom att stressa mindre och leva mer blir förstĂ„s ocksĂ„ bĂ„de kropp och hĂ€lsa givna vinnare. IâstĂ€llet för att köpa dyra gymkort och köra bil satsar ÂnedvĂ€xlaren förstĂ„s pĂ„ en bra cykel och slĂ„r dĂ€rmed tvĂ„ flugor i en smĂ€ll. Laga Âvegetariskt nĂ„gra gĂ„nger i veckan och spara bĂ„de pĂ„ hĂ€lsa och miljö. Enkla tips som Âfaktiskt inte kĂ€nns sĂ„ svĂ„ra att ta till sig. Gör andra val
Bodil Jönsson om ...
... ytlighet och stress
livsviktigt | lÀstips
... stÀlltid dÄ
...stÀlltid nu
âNĂ€r Tio tankar om tid kom ut fanns det ett Âalldeles speciellt sug efter den âstĂ€lltidâ som presenterades i ett eget kapitel. ÂBegreppet kom att fungera som nĂ„got att hĂ„lla sig i för mĂ„nga. Man blev överens om att inte bara Âmaskiner utan ocksĂ„ ÂmĂ€nniskor behövde sina start- och ÂbromsstrĂ€ckor, sin tid för eftertanke och Âreflektion bĂ„de före och efter ett Âarbetspass. Det kĂ€ndes skönt för alla att fĂ„ veta att ÂocksĂ„ andra hade svĂ„rt att stĂ€ndigt hoppa mellan olika aktiviteter.â
âNu har livet blivit lugnare för de flesta. ÂTyvĂ€rr av en sorglig Âanledning: Âdetaljerna och alla lĂ€tt-och-ÂlagomÂinslagen i livet har blivit sĂ„ Âdominanta att suget efter helheter och Âsammanhang knappast finns lĂ€ngre, Âvilket ocksĂ„ minskar behovet av stĂ€lltid. Det Ă€r som om vi gett upp hoppet om mĂ„l och mening, och greppet om de större Âsammanhangen. Men detta behöver inte Âvara sĂ„ sorgligt som det lĂ„ter - det nu Âexisterande utgör bara en mellanstation pĂ„ vĂ€gen mot nĂ„got annat.â
Att vĂ€xla ner behöver heller inte Âautomatiskt betyda att man mĂ„ste vĂ€lja bort nĂ„got. Det handlar bara om att vĂ€lja Âannorlunda. Visst kan man ta hem vĂ€nner pĂ„ fest men man mĂ„ste inte bjuda pĂ„ filĂ© mignon. Det gĂ„r alldeles utmĂ€rkt med Âpotatissoppa tycker Karin Lilja. âBerĂ€tta inte hur billig den var, utan servera den som om det vore finaste oxfilĂ©n.â Och om man tĂ€nker efter â visst Ă€r vĂ€l ÂvĂ€nnerna mer intresserade av dig Ă€n av Âprislappen pĂ„ middagen du bjuder pĂ„? Eftersom tid nog Ă€r en av de saker vi ÂvĂ€rderar högst i livet borde det inte vara sĂ„ svĂ„rt att ta till sig av goda rĂ„d om mindre Âresursslöseri och den egna kroppens behov av tempovĂ€xling. Ăven om det kĂ€nns som ett steg tillbaka att slĂ€nga ut platt-TV:n och iâstĂ€llet ta en Âpromenad ute i naturen sĂ„ vet vi ju alla Âinnerst inne att det Ă€r den typen av Âhandlingar och Ă„tgĂ€rder som vinner i det Maria Lindgren lĂ„ngsiktiga perspektivet.
Foto: Linda WikstràžŁàžm
hemmavid | vecka 50 | làžŁàžrdag 12 december 2009 | www.kuriren.nu C | 7
Gunilla satsade pàžŁàž nybygge ...
8 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | hemmavid
... med gott om plats för 100 meter böcker NĂ€r det var dags att börja rusta 70-talshuset i ÂĂjebyn bestĂ€mde sig familjen med tummen mitt i handen att istĂ€llet bygga nytt och passa pĂ„ att Âflytta nĂ€rmare stan. Av ursprungsplanen som var att bygga ett âpensionĂ€rsboendeâ blev det dock inget â i stĂ€llet vĂ€xte boytan i det nya huset med 46 kvadrat! Text: Birgitta Lindvall Wiik Foto: Linda Wikström
K
ommunens tomtkö var mĂ„nga Ă„r lĂ„ng och bra tomter var svĂ„ra att uppbringa, dĂ€rför slog Gunilla ÂDahlblom och hennes familj till rĂ€tt snabbt nĂ€r de fick möjligheten att köpa tomten med det lilla 30-talshuset pĂ„ Djupviken. Huset hade stĂ„tt tomt i flera Ă„r och revs omgĂ„ende för att lĂ€mna plats Ă„t ett nybyggt hus i funkisstil. Hela byggarbetet lejdes bort, Gunilla Âförklarar att de Ă€r familjen med Âtummen mitt i handen och en av Âorsakerna till nybygget Ă€r att det var dags att Âstorrenovera familjens gamla hus. ââEftersom det jobbet ocksĂ„ skulle lejts bort och vi kanske hade blivit tvungna att flytta ut under ett halvĂ„r sĂ„ valde vi att lĂ„ta bygga helt nytt istĂ€llet, dĂ„ behövde vi bara flytta en gĂ„ng ... Viktig nivĂ„skillnad
Att det nya huset skulle ha ett nytt och Âmodernt uttryck var sjĂ€lvklart för Gunilla. ââBygger man nytt vill man inte apa efter gamla stilar. NĂ„got som inte var sjĂ€lvklart frĂ„n början var att huset blev STĂRRE Ă€n familjens Âförsta kĂ„k. ââNej, vi skulle ju bygga oss ett ÂâpensionĂ€rsboendeâ eftersom vi har stora
barn som inte bor hemma sĂ„ lĂ€nge till, men vi kunde inte komma pĂ„ nĂ„gra utrymmen vi kunde tĂ€nka oss att avvara och sĂ„ vill vi ju att barnen, Ă€ven nĂ€r de flyttat hemifrĂ„n, ska kunna komma hit och sova över ... Valet föll pĂ„ ett typhus som inte lĂ€ngre tillverkas, pĂ„ grund av att vardagsrummet ligger tvĂ„ trappsteg lĂ€gre Ă€n övriga huset â nya byggregler har satt stopp för den Âsortens nivĂ„skillnader, men Gunilla Ă€r glad att de hann bygga sitt hus medan tid var. ââVĂ„rt hus hade inte varit nĂ„got utan ÂnivĂ„skillnaden! Dubbel takhöjd
Ăven om familjen byggt ett kataloghus sĂ„ har de ritat om planlösningen för att fĂ„ ett hus som passar just deras behov och ÂönskemĂ„l. Ett av familjens viktigaste krav var att huset skulle rymma ett generöst bibliotek. Nu klĂ€r hundra hyllmeter böcker vĂ€ggarna i biblioteket som möblerats med lĂ€sfĂ„töljer, en soffa och Gunillas morfars gamla Ârökbord frĂ„n tidigt 1900-tal. För att skapa en lugn miljö har familjen lĂ„tit sĂ€tta en dörr mellan biblioteket och vĂ„ningsplanets samvarodel som rymmer kök och vardagsrum i en öppen lösning. I sĂ„vĂ€l biblioteket som i umgĂ€ngesdelen Ă€r
hĂ€r bor vi Namn: Gunilla Dahlblom, 57,  it-Âmediepedagog, KG ÂJohansson, 57, musiker/Âförfattare/översĂ€ttare, ÂJennifer, 19, Jeff, 17, katterna Pixel och Puzzel. Bor: I nybyggt Myresjöhus pĂ„ Djupviken i PiteĂ„. Husets 184 kvadrat fördelar sig pĂ„ sju rum och kök. Tomten Ă€r 921 kvadrat.
det dubbel takhöjd och mitt i huset finns sovrumsloftet, som inte Ă€r öppet mot ÂumgĂ€ngesdelen, som det skulle ha varit Âenligt ursprungsritningen. ââByggledaren tipsade oss om att inte Âbara ha ett rĂ€cke utan att sĂ€tta upp en vĂ€gg med fönster i, eftersom vi Ă€r en Âmusicerande familj och det Ă€r ju inte bara ljuset utan ocksĂ„ ljudet som vandrar Âmellan vĂ„ningsplanen. Tack vare fönstren i vĂ€ggen tas ljusflödet tillvara, och ljuset Ă€r överhuvudtaget nĂ„got som familjen prioriterat vid bygg planerandet. ââVi bodde ju i ett 70-talshus förut, de Âhusen byggdes i samband med
vecka 50 | lördag 12 december 2009 | www.kuriren.nu C | 9
e nergiÂkrisen och fick smĂ„ fönster och blev ganska mörka. Nu ville vi ha rymden! Stora fönster Ă„t flera hĂ„ll, nĂ„gra med Âskjutdörrar, slĂ€pper in det sĂ„ eftertraktade dagsljuset. Modernt och ombonat
Förutom de gemensamma Âutrymmena finns sĂ„vĂ€l KG:s som Gunillas arbetsrum pĂ„ nedre plan, liksom dottern Jennifers rum. PĂ„ loftet sover förĂ€ldrarna och sonen Jeff. HĂ€r finns ocksĂ„ ett badrum. Inredningen i det nya huset Ă€r modern, men inte stram. ââJag kan blĂ€ddra i inredningstidningar och tycka att det Ă€r jĂ€ttesnyggt med en Âriktigt sparsmakad design, men hemma vill jag hitta en balans mellan ombonat och Âmodernt. Gunilla berĂ€ttar att familjen ocksĂ„ har en 200 Ă„r gammal timring som Ă€r deras Âsommarbostad och dĂ€r fĂ„r hon utlopp för en helt annan stil. ââĂven om det Ă€r en sommarstuga sĂ„ bĂ€r vi inte dit âvad som helstâ, allt Ă€r noga ÂgenomtĂ€nkt och dĂ€r frossar vi i allmoge och Ânaturliga material. n
10 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | barn & förÀldrar
Det behöver inte alls vara kört pĂ„ bebisfronten Puuust, jag Ă€r precis tillbaka pĂ„ Âredaktionen efter en helt vanligt Birgittalunch. En helt vanlig Birgittalunch bestĂ„r av ett snabbrejs i matbutiken, ett Ă€nnu Âsnabbare rejs hem till huset för att lasta av och ta en macka i farten samt oftast en snabbkissning med Syrran (minihunden) innan det Ă€r dags att landa rumpan pĂ„ Âredaktörsstolen igen. PĂ„ sĂ„ vis hĂ„ller jag en jĂ€mn och fin (och Âskyhög) puls hela dagen. Rekommenderas? Nope! Jag har faktiskt drabbats av vad vi pĂ„ ÂCÂredaktionen kallar för Kvantumrygg. Att ÂslĂ€pa pĂ„ Ă„tta matkassar var och varannan dag och lasta dem i och ur bilen har till slut satt sina spĂ„r och resulterat i en ÂplĂ„gad rygg. SĂ„ nu har jag med mig en assistent i ÂaffĂ€ren. Jag bara pekar och ger order och jag har upptĂ€ckt att det passar mig rĂ€tt bra, sĂ„ jag tror Kvantumryggen kan Âkomma till anvĂ€ndning under en ÂlĂ„Ă„Ă„Ă„Ă„ng tid framöver ...
LĂ€s Lisettes och Deniceâs glĂ€djestory hĂ€r Âintill och missa heller inte att se dem â och goâ bebbarna â i programmet Barn och ÂförĂ€ldrar â In pĂ„ livet pĂ„ mĂ„ndag. Har du en intressant familjehistoria som du vill dela med dig av fĂ„r du jĂ€ttegĂ€rna Âmejla mig. Barn och förĂ€ldrar Ă„terkommmer varannan lördag i C och varannan mĂ„ndag pĂ„ 24 Norrbotten. Ha det gott tills vi ses igen.
Birgitta Lindvall Wiik birgitta.wiik@kuriren.com
Foto: Eija Dunder
NĂ„got som jag aldrig nĂ„gonsin haft Âproblem med att bĂ€ra i mina armar Ă€r Âbebisar. Jag Âhade tur som en tok som fick hĂ€lsa pĂ„ hos ÂLisette och Denize och deras nyfödda smĂ„grabbar för en tid sedan. Klart jag passade pĂ„ att gulla med ÂsmĂ„ttingarna. Ăr man babyholic sĂ„ Ă€r man. Lisette Ă€r Ânybliven mamma till sitt fjĂ€rde barn och Ânybliven mormor till sitt första barnbarn, snacka om dubbel lycka och delad glĂ€dje! Till den som Ă€r 40 plus och funderar pĂ„ en sladdis har Lisette ett enda rĂ„d och det Ă€r: kör pĂ„ bara! För det finns inget hon Ă€r mer glad över Ă€n beslutet att skaffa en sladdis. ÂLisette hade tur som dessutom blev gravid pang bom, Âexakt den mĂ„nad de hade tĂ€nkt sig och hon stĂ€ller gĂ€rna upp som ett Âpositivt exempel pĂ„ att det inte alls behöver vara kört pĂ„ Âbebisfronten bara för att man blivit 41, 42 Âeller till och med 43.
l Lisette var en ung förstagĂ„ngsmamma pĂ„ 80-talet nĂ€r hon fick Denice. I dag har Denice sjĂ€lv fĂ„tt barn. I samma veva som Lisette blev mormor till Deniceâs förstfödde fick hon sjĂ€lv sitt fjĂ€rde barn och hon Âkonstaterar att hon Ă€r en annan mamma nu.
vecka 50 | lördag 12 december 2009 | www.kuriren.nu C | 11
Egentligen kĂ€nde sig Lisette rĂ€tt klar med barn, hon hade tvĂ„ vuxna döttrar och sladden Niclas. Men sĂ„ trĂ€ffade hon kĂ€rleken i nye mannen Leif, som levt ensam med sina barn sedan deras mamma Âomkommit i en olycka, och kĂ€rlek vill barn. Strax dĂ€refter meddelade dottern Denice att hon ocksĂ„ vĂ€ntade smĂ„tt och nu skulle Lisette bli bĂ„de Âmamma och mormor pĂ„ samma gĂ„ng! Text: Birgitta Lindvall Wiik
Lisette blev mamma och mormor pÄ samma gÄng T
rots att Lisette skulle fylla 43 blev hon gravid sĂ„ fort hon och Leif ÂbestĂ€mt sig, hon har alltid haft lĂ€tt för att bli gravid, men visst fanns en oro för att nĂ„got skulle bli fel: ââVi hade bestĂ€mt oss för att göra ett Âfostervattensprov, pĂ„ grund av Ă„ldern men ocksĂ„ pĂ„ grund av livssituationen. Vi har ju redan nĂ„gra barn - mina tre och Leifs tvĂ„ â som vi mĂ„ste orka och hinna med. Lisette vĂ€ntade med att berĂ€tta om Âgraviditeten för vĂ€nner och arbetskamrater, hon var orolig för vilka reaktioner hon skulle mötas av. Barnen fick veta att ett syskon var pĂ„ vĂ€g nĂ€r de magiska 12â13 veckorna (dĂ„ Ârisken Ă€r störst för missfall) passerat. ââNiclas var nybliven tonĂ„ring och hans första reaktion var âDu skojar! Du ljuger?â skrattar Lisette.
NĂ€r vi trĂ€ffade de Âblivande mammorna i  Äras var Lisette i vecka 27 och Denice i v vecka 17. Lisette ÂspĂ„nade pĂ„ namn som ÂLiam, Elias eller Meja (hon ville ju inte Âavslöja könet). Denice hade bara tĂ€nkt ut ett pojknamn â Noah. Nu har bebisarna, som Ă€r morbror och Âsysterson, hunnit bli tre mĂ„nader och tre veckor och Noel Ă€r nydöpt. Denice, som bor med sin lilla familj i Stockholm, Ă€r pĂ„ Âmamma och mormor besök. Det Ă€r bara ÂnĂ„gra veckor sen Denice födde sitt första barn, efter en 22 timmar lĂ„ng rysare: ââNĂ€r jag kom in pĂ„ förlossningen och Âhade jĂ€tteont bad jag om smĂ€rtlindring, men jag vara bara öppen nĂ„gra fĂ„ centimeter och personalen sa att jag först mĂ„ste fĂ„ Ă€nnu Âondare ...
ââJag var sĂ„ otrolgt fokuserad, jag hade  estĂ€mt mig för att âgo with the flowâ. I min b förlossningrapport har barnmorskan till och med skrivit att jag var en oerhört fokuserad föderska. Lisette har fött barn pĂ„ 80-talet, 90-talet och 2000-talet och visst har saker och ting förĂ€ndrats under Ă„ren. NĂ€r Denice föddes fick bebisarna Âexempelvis ligga pĂ„ barnsal: ââDĂ„ kom personalen in med bebisarna nĂ€r man skulle amma, och det skulle man ju Âbara göra var fjĂ€rde timma. Nu ammar jag precis sĂ„ ofta som Noel vill och det blir varannan timma. OmvĂ€lvande upplevelse
Sms till mamma Ler vid minnet
Denice förbluffades av mammas besked, hon hade ju i hemlighet försökt bli gravid sjĂ€lv: ââJag kĂ€nde att nog för att jag Ă€r glad, men herregud â jag dĂ„? Denice ler vid minnet, det dröjde inte mĂ„nga veckor innan ocksĂ„ hon plussade och ganska snart kunde mor och dotter börja jĂ€mföra magar nĂ€r de trĂ€ffades. Lisette visste redan i förvĂ€g vilken sort som bodde i hennes mage, hon var för Ânyfiken för att inte be att fĂ„ veta det vid Âfostervattensprovet men hon och mannen Leif behöll hemlisen för sig sjĂ€lva. Denice fick ocksĂ„, pĂ„ ultraljudsundersökningen, Âveta att hon bar en pojke, men âallaâ trodde att det skulle bli en tjej.
Och visst blev det ondare, sjĂ€lva Âutdrivningsskedet blev ocksĂ„ en pĂ€rs, dĂ€r barnmorskorna till slut hjĂ€lpte till genom att bĂ„de trycka pĂ„ magen och dra i lille Noah. Det visade sig att den âlilleâ vĂ€gde hela 4,7 kilo och var 54 centimeter lĂ„ng. EfterĂ„t ÂkĂ€nde Denice att hon nog aldrig ville göra om det, ett beslut hon reviderat i dag. Denice födde sitt barn pĂ„ ett privat sjukhus i Stockholm och var klart yngst av de Âfödande mammorna, de flesta andra var runt 35 och hon upplevde att det daltades med henne. Nog sĂ„ mycket, tycker hon sjĂ€lv: âââĂ Ă„Ă„, vad duuuktig du Ă€râ sa de hela Âtiden och det blev lite för mycket. Det ÂkĂ€ndes som att jag var 15 och inte 22. Under hela förlossningsnatten skickade Denice sms Ă„t sin mamma som lĂ„g vaken i
LuleĂ„ och vĂ€ntade pĂ„ uppdateringar. ââJag var jĂ€tteorolig för Denice, jag vet ju hur jobbig den första förlossningen brukar vara. Rekordsnabb förlossning
Lisette var sjĂ€lv bara 20 nĂ€r hon fick ÂDenice, en förlossning som tog lika lĂ„ng tid som Âdotterns. Lisettes fjĂ€rde barn föddes dock pĂ„ rekordkorta fyra timmar frĂ„n första till sista vĂ€rk.
Lisette minns ocksĂ„ att rĂ„det pĂ„ 80-talet var att bebisen skulle ligga pĂ„ rygg. Detta Âhade pĂ„ 90-talet förĂ€ndrats till att bebisar skulle ligga pĂ„ sida. Nu gĂ€ller att barnen ska ligga pĂ„ rygg. Tack vare sin mammas breda ÂbarnaÂerfarenhet Ă€r det sjĂ€lvklart för Denice att Âalltid vĂ€nda sig till mamma istĂ€llet för till BVC nĂ€r hon har frĂ„gor om amning och Âbebisskötsel. Enda nackdelen Ă€r att de bor nĂ€stan 100 mil frĂ„n varann. ââDet hade ju varit sĂ„ roligt för Noel och Noah att vĂ€xa upp tillsammans ... Att bli bĂ„de mamma och mormor Âsamtidigt har varit omvĂ€lvande för Lisette. ââJa, det Ă€r en lĂ€tt surrealistisk kĂ€nsla att lyfta Noah och sĂ€ga âkom till mormorâ, nĂ€r jag just lagt min egen bebis till ro. Men det Ă€r jĂ€tteroligt och Noel och Noah kommer ÂsĂ€kert att ha jĂ€ttestor glĂ€dje av varann Âgenom livet. n
bebisfakta:
Namn: Lisette Eriksson, 43, sjuksköterska. Familj: Leif SÀllström, 42, ingenjör, Niclas, 13, utflyttade döttrarna Denice, 22 och Hanna, 19 samt Leifs barn Anton, 11, Oskar, 6 och Noel, 3 mÄnader. Bor: I villa pÄ Lulsundet Aktuell som: Nybliven mamma och mormor.
Noel SÀllström född den 4/8 4135 g och 52 cm lÄng Noah Johansson Segai född den 30/9 4765 g och 54 cm lÄng
Namn: Denice Eriksson, 22, undersköterska. Familj: Sambon Sammy, 27 och lille Noa. Bor: I Stockholm.
Foto: EIJA DUNDER
fakta
12 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | till bords
Satsa pÄ
hemgjord glögg i Ă„r HĂ„ll med om att glögg Ă€r flytande ÂjulstĂ€mning. Ănnu Âmysigare blir det om man gör den sjĂ€lv. Trotsa Âmonopolet och smaksĂ€tt efter eget huvud. Text: Mia Gahne/TT Spektra Foto: Leif R jansson
F
örr fanns det bara en sorts glögg pĂ„ ÂSystemet. I Ă„r finns det 44 varianter. Inte undra pĂ„ att man blir vilsen. Tidningarna tĂ€vlar i glöggtester och det spetsas med alltifrĂ„n Âcalvados till whisky. Glögg smakar Ânumera choklad, clementin, hjortron, mint, ÂblĂ„bĂ€r och Âvanilj. Den glittrar, kommer i ÂbegrĂ€nsade ÂĂ„rgĂ„ngstappningar Âeller i ÂhyperÂdesignade Âf laskor. Ă rets grej Ă€r ÂrosĂ©vinsglögg. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ man önskar sig tillbaka till 1972 och den dĂ€r enda sorten som sĂ„ldes för 12,25. Det var liksom enklare dĂ„. ÂNĂ€rmare glöggens kĂ€rna; glödgat kryddat vin som vĂ€rmer och stĂ€rker. Det rĂ€cker bra sĂ„. BjĂ€fs, tingeltangel och Âeffektsökeri har vi nog av i Âjuletider. Tycker i alla fall jag. Gör din egen
En lösning pĂ„ hela hysterin Ă€r att göra sin egen glögg. DĂ„ kan man vĂ€lja alldeles sjĂ€lv vilken nivĂ„ man vill lĂ€gga glöggrejset pĂ„. Dessutom Ă€r det ett ypperligt sĂ€tt att Ă„stadkomma en glögg som inte Ă€r sĂ„ Ârackarns söt. PĂ„ det planet Ă€r Âalternativen nĂ€mligen sorgligt lĂ€ttrĂ€knade. Orkar man nu inte blanda sin egen â inte för att det Ă€r en sĂ€rskilt betungande Âarbetsbörda â men Ă€ndĂ„ har ambitionen att undvika de klistersötaste Âvarianterna Ă€r en smart lösning att spĂ€da ut en köpt flaska starkvinsglögg med en flaska vanligt vin. DĂ„ blir balansen betydligt mer angenĂ€m. SĂ„vitt man inte Ă€r en stor fan av Âsötsliskigt.
Glögg pÄ spanska
Pappas dunderglögg
Egentligen en varm sangria ... men minst lika gott Âalternativ.
Den hĂ€r glöggen serveras i min Âfamilj och Ă€r en manlig rit ...
Ju lĂ€ngre tid kryddorna fĂ„r dra i spriten Âdesto mer smak.
4 portioner 15 minuter
4â8 portioner 15 minuter
8â12 portioner 2 dygn
3/4â1 dl socker (eller efter smak) 1 dl vatten 5 apelsiner 1 flaska rött vin 1 dl konjak eller cointreau 1 citron 5 kryddnejlikor 1 kanelstĂ„ng
1 flaska rött vin 70 cl BrÀnnvin Special 200 g socker russin skÄllad mandel 30 ml tinctura aromatica  (finns pÄ apoteket)
2 pomeransskal, torkade 2 bitar torkad ingefĂ€ra 3 kanelstĂ€nger 10 kryddnejlikor 1 msk stötta kardemummaÂkĂ€rnor 2 stjĂ€rnanis 2 dl BrĂ€nnvin Special 3 dl vitt portvin 2 flaskor torrt vitt vin 3 dl strösocker Till servering: skĂ„llad mandel gula russin
1) Koka socker, vatten och fyra pressade apelsiner (spara en till att skiva). 2) TillsĂ€tt vin, sprit, skivad Âcitron och apelsin, samt Ânejlikor och kanelstĂ„ng. 3) VĂ€rm under omrörning, men koka inte. Servera hett i fina glas.
1) VÀrm vinet, spriten och sockret, men lÄt det inte koka. 2) TillsÀtt russin och mandel. 3) Allra sist tillsÀtts tinkturen. 4) Serveras varmt med extra russin och mandel.
3,2 miljoner liter
Men konsumenterna klagar knappast. Snarare tvĂ€rtom. Förra Ă„ret sĂ„ldes 3,2 Âmiljoner liter glögg. Var tredje svensk sĂ€tter med andra ord i sig en liter glögg per Ă„r. Med andra ord finns det all anledning att bjuda in till glöggkalas. Vi Ă€lskar vĂ„r ÂkĂ€ra glögg. SĂ„ visst Ă€r det lĂ€ge att imponera pĂ„ gĂ€sterna genom att prova och smaka dig fram till din alldeles egen ultimata och personliga glögg. Tuffare Ă€n all vĂ€rldens glitterglögg. n
Husets vita glögg
1) LĂ€gg samtliga kryddor i en glasburk. 2) SlĂ„ pĂ„ brĂ€nnvin, sĂ€tt pĂ„ lock och lĂ„t stĂ„ i rumstemperatur i 1â2 dygn. 3) Sila bort kryddorna (om du vill). 4) TillsĂ€tt portvin, vin och strösocker. VĂ€rm alltsammans utan att Âkoka. Rör om sĂ„ att sockret Âlöser sig. Servera med skĂ„llad mandel och gula russin.
till bords | noterat
BĂ€ttre sexliv med skorpor!
Australiensiskt vin för vÄtmarkerna
Mer grönsaker och lÀsk nÀr vÄra vanor förÀndras
Mjölk bra för vikten
n Enligt Âkinesisk
n Nu kan man dricka ett glas vin och göra en
n Det har skett stora förĂ€ndringar i vĂ„ra  atvanor under de Âsenaste 40 Ă„ren. Om man m jĂ€mför Ă„ren 1960 och 2006 Ă€ter vi Âenligt ÂJordbruksverkets konsumtionsstatistik till Âexempel tre gĂ„nger mer fĂ€rska grönsaker. Vi Ă€ter Ă€ven mer frukt, speciellt mer bananer och Âmelon. Men vi har ocksĂ„ blivit onyttigare. ÂKakao, choklad- och Âkonfektyrvaror har ökat frĂ„n sju kilo till 17 kilo person och Ă„r, och vi dricker 90 liter lĂ€sk per person, jĂ€mfört med 22 liter 1960.
n Enligt en ny a merikansk Âundersökning Ă€r Âungdomar som dricker mycket mjölk och Ă€ter mjölkprodukter Âsmalare Ă€n dem som inte gör det. En teori Ă€r ett kalket Âbinder fettet sĂ„ att det inte tas upp i kroppen.
 ostÂlĂ€ra ökar k saffran Âsexlusten och Âmotverkar Âsamtidigt Âimpotens. Ta en ÂsaffransÂskorpa till!
god gĂ€rning samtidigt. I varje land som det australiensiska vinet Banrock Station sĂ€ljs investeras en del av vinsten i projekt för att rĂ€dda det Âaktuella landets vĂ„tmarker. I Sverige minskar vĂ„tmarkerna drastiskt och flera vĂ€xt- och djurarter hotas av Âutrotning. Tillsammans med Svensk ÂVĂ„tmarksfond har det Âaustraliensiska Âvinhuset hittills lyckats Ă„terskapa 270 Âhektar svensk vĂ„tmark.
vecka 50 | lördag 12 december 2009 | www.kuriren.nu C | 13 veckans goâfika
Pyssligt men vĂ€rt besvĂ€ret Jan Hedh Ă€r en institution i den svenska ÂbagerivĂ€rlden. Det han inte kan Ă€r inte vĂ€rt att kunna.
N
u har bagarmĂ€staren kommit med Ă€nnu en bok, Bröd & kaffebröd â Âbaka pĂ„ riktigt med Jan Hedh Â(Norstedts). HĂ€r delar han med sig av sitt Âgedigna kunnande sĂ„vĂ€l nĂ€r det gĂ€ller ÂspĂ€nnande matbröd som annorlunda sötsaker. Vi fick lĂ„na ett av recepten, det Ă€r ganska avancerat â men vĂ€rt att prova.
Choklad-panettone 13 portioner Levain â naturlig starter: (det blir för mycket, men man kan inte göra mindre eftersom jĂ€sningsaktiviteten blir för lĂ„g om degen Ă€r för liten) 100 g rĂ„ Ă€ppelpurĂ© 300 g fint siktat grahamsmjöl 140 g vatten, 30 grader Kör Ă€pplen i en rĂ„saftcentrifug till purĂ© eller kör i matberedare och passera genom en sil tills du har 100 g. Blanda ner mjöl och vatten till en deg. LĂ€gg den i en plastlĂ„da med lock och lĂ„t stĂ„ i rumstemperatur tills den har Âtredubblats i volym, vilket brukar ta cirka 16 timmar. Första knĂ„dningen: 260 g vatten 110 g levain 500 g vetemjöl special, eller allra helst gult italienskt vetemjöl 125 g strösocker 125 osaltat smör Blanda vattnet med levain, mjöl och socker. Arbeta pĂ„ lĂ€gsta hastighet 2 minuter. TillsĂ€tt smöret och arbeta degen pĂ„ högsta Âhastighet 5 minuter. Det ska bli en vĂ€ldigt smidig och torr deg. LĂ„t jĂ€sa i idealiskt 28 grader eller i avstĂ€ngd ugn i ca 8 timmar, tills den tredubblats i volym. Andra knĂ„dningen 50 g svensk honung 50 g strösocker 50 g osaltat smör 5 g Ă€kta vaniljsocker 240 g Ă€ggula (ca 12 st) 4 g salt, helst fleur de sel 325 g hackad mörk choklad, 70 procent helst Valhrona Grand Cru Guanaja 100 g hackade syltade apelsinskal
Mia Gahne
Den perfekta krogkompisen Det Ă€r minsann inte alla man kan gĂ„ ut och Ă€ta med. Det ÂgĂ€ller att vĂ€lja rĂ€tt sĂ€llskap. Hur nĂ€ra och kĂ€ra mĂ€nniskor man Ă€n tar med sig Ă€r det inte sĂ€kert att de Ă€r Âkompatibla med just den restaurang du lĂ€ngtat efter att besöka. En gnĂ€ller pĂ„ det mesta. En gillar inte pasta. En kastar i sig maten och vill gĂ„ Âinnan du ens hunnit fun dera pĂ„ om det ryms en dessert eller ej. En Ă€r mer Âintresserad av att fĂ„ i sig mĂ„nga stora stark Ă€n att studera vinlistan. En annan tyck er att allt Ă€r för dyrt.
Jag skulle vilja designa den perfekta krog kompisen. En nyfiken en som vill gĂ„ pĂ„ sam ma stĂ€llen som jag. Som Ă€r lika Âintresserad av att smaka nya grejer. Som gillar samma sorts vin. Som inte har nĂ„got emot att dela rĂ€tter och tjuvsmaka ÂtvĂ€rsöver bordsduken. En som uppskattar bra service. En som inte Ă€r för snĂ„l för att ge bra med dricks. Hmmm, vid nĂ€rmare eftertanke Ă€r det nog precis det jag gjort. Min egen dotter Ă€r tamigsjuttsingen det optimala restaurang sĂ€llskapet. TĂ€nk att man gjort nĂ„t endaste
rĂ€tt i detta livet i alla fall. Ett litet kon struktionsfel har dock ÂuppstĂ„tt med detta stycke i Âövrigt ÂfullĂ€ndade ÂsĂ€llskap. Det Ă€r alltid mamma som Âbetalar!
1) Blanda alla ingredienser utom chokladen och apelsinskalen med den första degen till en smidig och mycket elastisk deg, vilket tar ca 10 minuter. Man ska kunna dra ut en mycket tunn hinna av degen. Arbeta sedan in chokladen och apelsinskalen. 2) Olja arbetsbordet med lite rapsolja och Âdela degen i 150 g stora bitar. Riv bullar av degen och tĂ€ck över dem med en bakduk ca 30 minuter sĂ„ att degen kan spĂ€nna av. 3) Rulla till bullar igen och stĂ€ll dem i Âpanettone-formar eller stora muffinsformar med skarven nedĂ„t. LĂ„t jĂ€sa ca 3 timmar i 28 grader eller i en avstĂ€ngd ugn tills degen ÂjĂ€st upp till formens kant. 4) SĂ€tt ugnen pĂ„ 170 grader. 5) Baka 30â35 minuter, kontrollera med Âtermometer att brödens innertemperatur Ă€r 98 grader. LĂ„t svalna pĂ„ galler, liggande pĂ„ Âsidan sĂ„ att de behĂ„ller sin volym.
14 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | till bords Text: Elke jung
Goda droppar till julens söta n 8227, Lustau Solera Reserva Amontillado Los ÂArcos, Jerez-Spanien, 79 Âkronor för 375 ml.
n 8091, Malvedos Vintage Port 1998,
n 7833, Blandys Colheita Malmsey 2001,
n 8403, Vecchioflorio Marsala Superiore,
Doften Ă€r söt kola karamellig med en fin apelsinton, smaken Ă€r torr. Frukten Ă€r torkad men inte söt och det finns drag av hassel och mandel och en god Âportion fruktig string ens. I mina provnings anteckningar lĂ€ser jag; mumsig! Lustau Solera ÂReserva Amontillado Los Arcos serveras som fördrink till rostade mandlar, Âoliver, ostkuber och Âtorkad skinka med Âfikon. Sherryproducenterna ger inte upp Ă€ven om vinernas popularitet försvagats under mĂ„nga Ă„r. De har styrt om produktionen av söta sorter mot det torrare slaget. TvĂ„ huvudgrupper sherry finns, den ena heter fino och den andra oloroso. ÂUndervarianter till fino Ă€r amontillado och manzanilla. Amontillado fĂ„r inte det Âberömda flortĂ€cket att utvecklas optimalt, varför stilen blir speciell och fĂ„r ett eget namn. Flor Ă€r den speciella jĂ€stkulturen som vĂ€xer till sig och lĂ€gger sig pĂ„ ytan av vinet under tiden som vinet ligger pĂ„ fat. Det ger sherryvinet dess utprĂ€glade smak av flor som för mĂ„nga pĂ„minner om jĂ€st.
Ett av mĂ„nga anrika portvinshus Ă€r Grahams Port, grundat av Âfamiljerna Symington och ÂGrahams 1820. Portvin finns i en mĂ€ngd olika stilar, typer och kvaliteter. Vitt portvin Ă€r Âexempelvis en strĂ„lande aperitif, serverad med is och soda. HĂ€r passar ocksĂ„ de som heter ruby medan de röda med tawny och Âvintagebeteckning passar bĂ€ttre efter maten. Tawny stĂ„r Ă€ven för en smakstil som förknippas med Âmognad, fat, torkade frukter som russin och fikon och ÂlĂ€deraktiga inslag. Till en av mina stora Âvinupplevelser hör en provning för 15 Ă„r Âsedan av 20-, 30- och 40-Ă„rig Tawny Port frĂ„n Grahams. 1890 köpte Grahams Quinta dos Malvedos, ett enskilt vingĂ„rdslĂ€ge i den övre delen av dalen som följer floden ÂDouros vĂ€g Ă€nda ner till Atlantstaden Porto. Ă rgĂ„ngsport Ă€r svĂ„rslagen som Âmeditationsvin eller att ge bort i present, att unna sig sjĂ€lv eller prova till cheddar â eller julnötter!
VĂ€rldens mest lagringsdugliga vin Ă€r Madeira. Ursprunget Ă€r Atlantön med samma namn och vinerna kan vara söta, halvsöta, halvtorra eller torra, vilket Ă€r kopplat till druv sorterna som anvĂ€nds â Malmsey, Bual, Verdelho och Sercial. Madeiravinernas kvalitet Ă€r beroende av hur lĂ„ng tid vinerna har lagrats pĂ„ fat och Ă€r graderad frĂ„n finest, reserve, special reserve, Âextra reserve, solera och vintage. UtmĂ€rkande för ett ÂMadeiravin Ă€r den brĂ€nda karamellsmaken som ÂuppstĂ„r vid tillverkningen samt dess smakrika syrlighet. Syran Ă€r sannolikt en stark anledning till varför Madeiran Ă€r sĂ„ lĂ„nglivad. Colheita betyder att det Ă€r en ÂĂ„rgĂ„ngsmadeira, En chokladpannacotta och kanelkryddiga eller nötsmakande desserter passar alla ÂutmĂ€rkt till detta fantastiska vin.
Marsala Ă€r en hamnstad som Âligger pĂ„ vĂ€stra Sicilien (i Âprovinsen Trapani) liksom Ânamnet pĂ„ traktens starkvin. Historiskt har det mörkt Âröda, knĂ€cksmakande vinet Âvarit omĂ„ttligt populĂ€rt. ÂSĂ€ttet att njuta av söta viner har förĂ€ndrats genom Ă„ren och mĂ„nga av starkvinerna genomgĂ„r, precis som ÂMarsala, en vikande efter frĂ„gan. Bredden i kvaliteten Ă€r stor för Marsala, det finns mĂ„nga producenter och de flesta har en liten produk tion. Vecchiofloro Marsala Superiore passar inte bara till mĂ„nga av julens desserter, utan Ă€r Ă€ven ett mĂ„ste för Tiramisu. Till skillnad frĂ„n Portugal och Spaniens starkviner fĂ„r Marsala spritas upp med Âmosto cotto, varmkoncentrerad vinmust, Âeller sifone vilket bestĂ„r av en del sprit och tre delar sent skördade eller övermogna Âdruvor. Superiore stĂ„r för traditionell tillverkning och innebĂ€r att vinsprit tillförs upp till 18 Âvolymprocent alkohol.
Porto-Portugal, 369 kronor
Madeira-Protugal, 129 kronor för 500 ml.
EN TV SOM FĂ R RAMARNA ATT FĂRSVINNA. NYA LG SL9000 TV MED LED-TEKNOLOGI.
www.lge.com
Marsala Superiore-Italien, 99 kronor.
vecka 50 | lördag 12 december 2009 | www.kuriren.nu C | 15
High School musikalen till LuleĂ„! > _VcjVg^ `dbbZg hjXX c =^\] HX]dda Bjh^XVa i^aa @jaijgZch ]jh ^ AjaZ # H`ncYV Y^\ Vii Wd`V Y^c W^a_Zii i^aa \ZcgZeZi YZc '&$& i^aa Zii K^e"eg^h Vk (%% `g hZgk^XZVk\# :cYVhi (%% eaVihZg Ăcch =Vg Yj iVc`Vg dX] ^Y Zg hdb g g K^e · bZ_aV \~gcV i^aa b^\
Bdc^XV 7Zg\ajcY q K^e"VchkVg^\ bdc^XV#WZg\ajcY5cdggWdiiZchbZY^V#hZ
Erbjudanden för dig som Vip-kund.
Nyttja förmÄnerna som trogen prenumerant. =^\] HX]dda Bjh^XVa \ZcgZeZi 7^a_ZiiZg i^aa =^\] HX]dda Bjh^XVa \ZcgZeZi e @jaijgZch ]jh YZc '&$& HjXX c [dgih~iiZg h^ii hZ\Zgi \ 6aaV iVaVg dX] h_jc\Zg e hkZch`V# Bjh^`VaZc ~g Zc WZg~iiZahZ db Vii [ a_V h^cV ^ccZg" hiV Yg bbVg# BVm ) W^a_ZiiZg$]jh] aa Med Vip 300 kr DgY# eg^h )*% `g hZgk^XZVk\^[i 7^a_ZiiZg @jaijgZch ]jh %.'%")* *. %%
(%% e aVihZg
H`^Y"HB ^ E^iZ '%"') _VcjVg^ @db dX] hZ hkZch`V h`^YZa^iZc \ gV jee db HB bZYVa_ZgcV @ e HB"eVhhZi! \~a" aZg hdb Zcig i^aa VaaV i~ka^c\hYV\VgcV# Med Vip 140 kr /pass JiVc K^e '%% `g $eVhh hZgk^XZVk\^[i JiVc eVhh (-% `g EVhh/ @jaijgZch ]jh ^ AjaZ ZaaZg i^XcZi/ %,,"&,% ,% ,%# BVm ' eVhh eZg ]jh] aa# BZg ^c[d/ lll#h`^Yhb'%&%#hZ
20-24 Januari PiteÄ Skidallians
AjhhZ_Voo e @jaijgZch ]jh A gYV\ &'$&'! [g c `a &.#%% e Ă ZgV hXZcZg# C \gV Vk HkZg^\Zh ]ZiVhiZ _Voo" \gjeeZg ^ciVg @jaijgZch ]jh dX] k gi ]jhWVcY CdggWdiiZc 7^\ 7VcY `g cZg `k~aaZc \Zcdb Zii Zmeadh^ki b iZ bZY B^X]ZaZ 7gVc\lZc YVcXZ ZchZbWaZ# Med Vip 250 kr/biljettpass JiVc K^e (%% `g$W^a_ZiieVhh 7^a_ZiiZg @jaijgZch ]jh %.'%")* *. %%#
BVi$YgnX`jeeaZkZahZ bZY HiZ[[d A gYV\ ',$' '%&% e =diZa IdgcZYV" a^V ^ ykZgidgcZ # :c `k~aa hdb ^ccZ] a" aZg Vaai/ ("g~iiZgh b^YYV\! [ gZa~hc^c\ bZY a^khc_jiVgZc `~cY [g c IK) HiZ[" [d I gcfk^hi! egdkhbV`c^c\ Vk YgnX`Zg! bjh^`jcYZg] aac^c\# Ad\^ ^ YjWWZagjb# 7d`V WdgY! WZ\g# VciVa eaVihZg# Med Vip 1199 kr/pers JiVc K^e &*'% `g$eZgh
?ja`aVe ehi^eh
9^\\^add '%&% · [Vb^a_Zh]dl Hidg h]dl bZY ]jbdg! gdX`! hX]aV\Zg dX] ede! 8VeZ :Vhi! =VeVgVcYV -$- 6gi^hiZg/ AVhhZ =dab! 6aXVoVg! ?Zhh^XV 6cYZghhdc! <jc]^aY 8Vga^c\! Bd__Z! :g^` A^cYZg! I]dbVh EZiZghhdc! BVg`dda^d! BV\cjh ?d]Vchhdc# hZgk^XZVk\# EVg`Zii 6/ dgY *.* `g Med Vip 535 kr EVg`Zii 7/ dgY )(* `g Med Vip 375 kr Hi eaVih/ dgY (&* `g Med Vip 255 kr
AjX^V`dchZgi e @jaijgZch ]jh @ gZc 6gXi^X Kd^XZh! Bjc`ZWZg\hh`d" aVch WVgc` g! @jaijgh`daVch `VbbVg" dg`ZhiZg dX] AjaZ bjh^`h~aah`Ve h_jc\Zg dX] heZaVg _jabZadY^Zg h c" YV\ &($&' `a &*#%% ^ HidgV HVaZc# Med Vip 70 kr/pers. JiVc K^e .% `g$eZgh# 7^a_ZiiZg @jaijgZch ]jh %.'%")* *. %%
BZg ^c[dgbVi^dc db k gV ZgW_jYVcYZc Ăcch e lll#`jg^gZc#cj$k^e
Ad\\V ^c bZY Y^ii VWdccZcicjbbZg dX] a hZcdgY hdb Yj ]^iiVg ^ YZi jih`^X` Yj [ ii Vk dhh# H`g^k ji k~gYZWZk^hZi hdb Ăcch ^ Vchajic^c\ i^aa ZgW_jYVcYZi ZaaZg h`^X`V Zii hbh i^aa Y^c bdW^aiZaZ[dc hdb Yj k^hVg jee k^Y gZheZ`i^kZ ` e" ZaaZg WZhi~aac^c\hi^aa[~aaZ# IZaZ[dc i^aa k g `jcYi_~chi %.'%"'+ '. %% Z_ Wd`c^c\Vg #
Norrbottens
B:G DB K>E D8= >C;DGB6I>DC ;yG 9>< HDB EG:CJB:G6CI ;>CCH Eu LLL#@JG>G:C#CJ$K>E
sista ordet
Jag fick aldrig det dÀr lÀckra badrummet eller den dÀr sjukt snygge och hÀndige karln. SÄ jag tror inte pÄ tomten.
veckans biff
âč vinnn! boke
Vill du vara med i utlottningen av Kött skickar du ett mejl med namn och adress till cmagasin@kuriren. com â mĂ€rk ditt mejl med âKöttâ
Allt du behöver veta om kött Med HĂ„kan FĂ€llman Kött â vĂ€lja, hantera, tillaga har vi fĂ„tt en blivande Âklassiker i kökshyllan. NĂ€r det i Ă„r antagligen Ă€r fler Ă€n Âvanligt som skippar skinkan pĂ„ Âjulbordet â det kĂ€nns inte riktigt rĂ€tt att fira med en olycklig gris i magen â kan den hĂ€r boken kĂ€nnas lĂ€tt Âotidsenlig. Men egentligen Ă€r det precis tvĂ€rt om â för hĂ€r handlar det om kunskap och omtanke hela ÂvĂ€gen frĂ„n Âuppfödning till tallrik. HĂ€r hittar du exempelvis styckningsscheman och vĂ€gledning kring hur köttÂdetaljerna bĂ€st tillagas. De ÂfĂ€rdiga rĂ€tterna innehĂ„ller en Âimponerande bredd med sĂ„ vĂ€l Âhusmanskost, Âfinmat frĂ„n Âkrogen och klassiker som ÂWallenbergare och saltimbocca. Till recepten Âbidrar, vid sidan Âav HĂ„kan FĂ€llmans sjĂ€lv, grĂ€ddan av svenska kockar, bland andra Roland ÂPersson och Leif Mannerström som ocksĂ„ skrivit bokens förord. Det hĂ€r Ă€r med andra ord ÂkonsumentÂvĂ€gledning och Âinspiration i ett eftersom boken fungerar bĂ„de som fullmatad ÂkunskapskĂ€lla och kokbok. Ă rets Âjulklapp för den som faktiskt vill Kicki Linna fortsĂ€tta njuta av biffen!
Julen nĂ€rmar sig och fyraĂ„ringen tycker att jag ska skriva en önskelista till tomten. â Varför det, undrar jag och pĂ„minner besviket om förra julens fiasko. DĂ„ satt vi vid köksbordet med fĂ€rgglada kataloger och sax och lim i högsta hugg och skapade de finaste listor en tomte kan önska sig. Dotterns lista var full av bilder pĂ„ Âritblock, pennor, Âspidermantröjor, dockvagnar och Âwalkietalkies. Min lista fylldes med en bild pĂ„ ett superlĂ€ckert helkaklat badrum, en hĂ€ngmatta under en palm och en Âtjusig karl med en hammare i nĂ€ven. Men nĂ€r tomten vĂ€l dök upp med sin sĂ€ck hade han inte med sig en endaste liten sak frĂ„n min lista. Det bidde inget nytt badrum, Âsolresan fick jag betala sjĂ€lv och den dĂ€r snygge och hĂ€ndige karln lyser fortfarande med sin ÂfrĂ„nvaro. â Tror du att det beror pĂ„ att jag inte Ă€r tillrĂ€ckligt snĂ€ll, frĂ„gar jag dottern. â Nej, men mamma. Du Ă€r ju jĂ€ttesnĂ€ll â i alla fall nĂ€r du inte Ă€r arg och dammsuger, tröstar hon.
... tacka vet jag Kiruna. HĂ€r har vi det sĂ„ bra att vi knappt Âbehöver nĂ„gra julklappar. Men jag tror inte riktigt pĂ„ det dĂ€r sĂ„ det Ă€r nog lika bra att jag sĂ€nker kraven i Ă„r. SnĂ€lla tomten, glöm det dĂ€r med badrummet. Jag klarar mig sĂ„ bra med det jag har. Inte Âbehöver jag nĂ„gon semesterresa heller. Jag har ju precis kommit hem frĂ„n en. Och den dĂ€r karln â han behöver inte vara varken sĂ€rskilt snygg eller hĂ€ndig. Jag Ă€r inte den som Ă€r den. Det Ă€r tisdag och jag och hunden Zacke Ă€r ute pĂ„ Âmorgonpromenad. Jag stĂ„r uppe vid berget Luossavaara och tittar ner pĂ„ staden och gruvan. Jag Ă€lskar gruvan pĂ„ vintern. Den lyser upp mörkret och lamporna lĂ€ngs Âterrasserna fĂ„r den att likna ett vĂ€ldigt skepp som ligger vid hamn. Zacke fĂ„r plötsligt glĂ€djefnatt och rusar runt som en vettvilling. Det Ă€r nĂ„gon plusgrad och luften Ă€r mĂ€ttad av syre. Det luktar snö. VĂ„t snö. Jag tĂ€nker pĂ„ Ă„ren i Stockholm
Ă„sa poromaa asa.poromaa@kuriren
dĂ„ jag lĂ€ngtade mig sjuk efter just den hĂ€r speciella doften som man bara kan kĂ€nna just den hĂ€r speciella dagen i Âdecember. Det Ă€r magiskt. Och sĂ„ tĂ€nker jag pĂ„ de dĂ€r stackars kustborna och vad de tvingas stĂ„ ut med. â Men stackare, vad mörkt ni har. Ni har ju ingen snö, konstaterade jag för nĂ„gon mĂ„nad sedan nĂ€r jag var pĂ„ konferens i LuleĂ„. Arbetskamraterna stirrade pĂ„ mig som om jag var galen. För tre veckor sedan var det dags igen. Vi landade i LuleĂ„ efter en vecka pĂ„ Kanarieöarna. Det var slutet pĂ„ Ânovember och ute öste regnet ner. Allt var grĂ„tt och mörkt och jag fick en klump i magen av Stockholms-vinter-Ă„ngest och tĂ€nkte pĂ„ kustborna som mĂ„ste leva med det dĂ€r. Stackare. NĂ€, tacka vet jag Kiruna. HĂ€r har vi det sĂ„ bra att vi knappt behöver nĂ„gra julklappar. Det dĂ€r med presenter och paket kan ju förresten lĂ€tt bli sĂ„ fel. Som nĂ€r min moffa köpte en svindyr persianpĂ€ls till mommo. Det var nĂ„gon gĂ„ng pĂ„ 70-talet och hon blev sĂ„ arg för att han hade slösat bort pengarna sĂ„ hon vĂ€grade att ta pĂ„ sig den. I alla fall medan hon levde. â Ni fĂ„r begrava mig i den, sa hon. Hon gick bort 2001 pĂ„ sommarens allra varmaste dag och vi var rĂ€tt mĂ„nga som fanns hos henne dĂ„. Vi stod dĂ€r kring sĂ€ngen och grĂ€t och svettades medan vi tog adjö av den hĂ€ftigaste kvinna jag nĂ„gonsin trĂ€ffat. Och sedan Ă„kte pĂ€lsen pĂ„. Sagt Ă€r sagt.