C-magasinet, kuriren

möte med livsviktigt hemmavid barn & föräldrar din kropp till bords sista ordet

Foto: Linda Wikström

Lördag|vecka 4 30 januari 2009

Fyndigt

hemma hos Julia Norrbottens-Kurirens helgmagasin

2|C Norrbottens-Kurirens helgmagasin

innehåll D

et här numret innehåller nå’t för alla; kloka karriärtips från Jeanette Nilsson, en genomgång av nya böcker i självhjälpsgenren och en superintressant artikel om Marie-Helena som skaffade lilla Ylva på egen hand med hjälp av storken. Laddat för långläsning alltså! Av plocket här intill kan man låta sig inspireras – eller inte, dammråttorna kan vänta!

Kicki Linna, redaktör

Parhuset fullt av fina fynd

möte med ...

sidorna 7–9 Foto: Linda Wikström

Skaffa dig en bra utbildning, se till att gifta dig med rätt man och släpp kontrollen på hemmaplan – det är några av de handfasta tips Bodens näringslivschef Jeanette Nilsson ger dig som vill kunna ge järnet på jobbet.

sidan 4–5

din kropp Att livet – inte minst sexlivet – förändras under en graviditet och efter en förlossning, har nog de flesta fått uppleva. Men det ­behöver inte ­alls innebära att det blir sämre. Läs vår ­medarbetare Cecilia Steinsens insiktsfulla ­krönika i ämnet.

sidan 13

till bords Nu släpper Systembolaget in våren på sina hyllor – vår vinskribent Elke Jung har provat februaris nyheter och guidar dig till finfina fyndflaskor.

sidan 14

sista ordet ... ... går till Åsa Poromaa.

sidan 16

Foto: Michael Andersson

✲ veckans drink

Boken Sveriges bästa drinkar ­(Tivoli) är en sammanställning gjord av vår bartenderelit, som valt ut 100 av landets favorit­ drinkar. Uppdaterade klassiker samsas med nya och spännande smakkombinationer. Drinkarna är uppdelade i kategorierna: ­eldigt, fruktigt, kryddigt, sött och syrligt. Vi fick låna ett av recepten.

Fruttamumm En drink skapad av Anders ­Backman, som skriver så här: ”Nästan allt går att blanda med ­champagne. Det är bara att titta på klassiska champagnedrinkar som Bellini och Frisco. Jag ­skakade päronvodka med fläderkoncentrat och färskpressad apelsinjuice. Apelsinjuicen lades till för att få en färgskillnad när champagnen skiktades ovanpå

för att göra ­drinken lite snyggare. Utseendet är viktigt när man blandar drinkar. Är en drink jättesnygg är den ­också lite godare.”

100 ml Mumm Champagne 30 ml Absolut Pears 10 ml fläderkoncentrat 5 ml färskpressad apelsinjuice Skikta Mumm över de övriga ­ingredienserna i ett högt ­champagneglas.

är en bilaga till ­Norrbottens-Kuriren.

Ansvarig utgivare: Mats Ehnbom Redaktörer: Birgitta Wiik Lindvall birgitta.wiik@kuriren.com 0920/26 29 62 Kicki Linna kicki.linna@kuriren.com 0920/26 29 59 Har du ­åsikter om ­innehållet i C eller tips om ämnen/personer du tycker att vi ska skriva om, skriv till: cmagasin@kuriren.com Införda bidrag belönas med vår läckra ­shoppingkasse.

s helgbilaga

Norrbottens-Kuriren

vecka 4|lördag 30 januari 2010|www.kuriren.nu C|3

lördagsgodis Städhjälp. När vårsolens strålar (jo, nu tänker vi positivt) avslöjar det mörkret skonsamt dolt är det dags att göra rent hus hemma. Kanske blir evighetsgörat lite roligare med färgglad städhjälp?

Glamvippa.

Klart det behövs lite glam för att vippa undan damm, då går ­städningen som en dans. Denna cerisa fluffpinne finns hos inreda.com.

Städchef. Detta förkläde

är förstås något för familjens städledare att bära – sen är det bara att delegera!

Förklädet finns hos favoritsaker.

Sopborste och skyffel för både stora och små finns hos inreda. com.

På pricken.

Kitta dig till rosaprickiga damen och hemmapiffandet blir genast mycket roligare.

Rosetten blir så att säga pricken över i:et i det pigga setet från inreda.com. Därifrån kommer också den färgglada diskborsten i samma tema.

ner än att bli den Birgitta, Kicki och Maria drar igång bloggen som inte har lägre ambitio s bästa helgvärlden om mycket rätt handla att såklart r komme Det ! mest fabulösa e och höra lite reportag våra på magasin C, du kanske får hänga med bakom kulisserna ak på vad sneakpe en på vi bjuder Kanske n. skvaller – sånt som inte kom med i tidninge gör din som Maria och Kicki Birgitta, oss, känna lära du får så och r som är på G framöve favorittidning! uriren.nu Häng med från start i vår inspirerande C-värld, du hittar den på www.k

i ck

Ki

Lindvall W itta iik irg

Linna

Mari aL in ren dg

Tre vänner och

B

vjhukhvköbälhpäpäpäpäh

4 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | möte med

I den bästa av världar vet vi Norrbottningar att vi kan, vill och törs. Det finns ingen anledning att varken tvivla på eller ifrågasätta vår kompetens bara för att vi valt att bo 100 mil från Stockholm. Jeanette Nilsson återkommer ständigt till denna tillit som en bas för att kunna påverka. Och för att kunna tro på andra ­måste text: Kicki Linna Foto: Linda wikström man till att börja med tro på sig själv.

– Det som driver mig är att vara med och påverka framtiden J

eanette Nilsson vet vad hon går för, känner ­sina styrkor och är medveten om sina ­svagheter – att kanske gå lite väl snabbt fram.

Det kan bli så ibland när man är en ”doer”, en som vill se sina – och andras – ideer omsatta i ­norrbottnisk verklighet.

– Det som driver mig är att kunna vara med och påverka framtiden och då måste man vara nära ­besluten. Först då har du en reell chans att påverka.

Som näringslivschef i Boden, en tjänst som hon handplockades till, är Jeanette Nilsson med och bygger framtiden. Hon formulerar sig så och sticker inte under stol med att hon vet vart hon vill.

– Ska man kunna förändra strukturer och öppna för nya möjligheter gäller det att ta ut en riktning.

Sedan får man, bit för bit, flytta fram positionerna men hela tiden ha målet klart för sig.

Sattes på prov

Att behålla fokus och lita på sin kompetens är ­hennes styrka. Förmågor som kom väl till pass när hennes roll ifrågasattes under sommaren 2009. Det började med ett anonymt brev.

– Det är klart att det var obehagligt men jag visste ju vad jag hade uträttat och hade ett starkt stöd från både medarbetare och politiker. Om man däremot skulle ha kritiserat mig för att ha gjort för mycket, för snabbt, hade jag kunnat tänka till.

Men kritiken att näringslivsarbetet i kommunen skulle ha gått i stå under hennes ledning, visste hon var grundlös. Och så är vi där igen – hon vet vad hon kan och vad hon faktiskt uträttar.

Med en civilingenjörsexamen i väg- och ­vattenbyggnad i bagaget började hennes yrkesbana på Vägverket som arbetsledare där hon snabbt ­visade sig kapacitet. 25 år gammal blev hon ­platschef.

Som ensam tjej på en i övrigt mansdominerad ­arbetsplats, sattes hon på prov.

– Jag fick ett bockat armeringsjärn, en så kallad kattfot, och uppmaningen att göra en likadan. Jag funderade en stund och efter fem minuter kom jag tillbaka med resultatet. Mina arbetskamrater var

8

snabba

1. After work eller fredagsmys?

2. Tango eller foxtrot?

3. Kött eller fisk?

4. Vin eller öl?

5. Bryssel eller Boden?

6. Egen bil eller buss?

7. Morgon eller kväll?

8. Golfsemester eller fjällvandring?

skeptiska och undrade hur jag hade gjort. Jag sa att jag helt enkelt börjat i andra änden, alltså tänkt ­baklänges – och det fungerade!

– Jag är van att sy kläder och handarbetar mycket, vad man inte tänker på är att det egentligen handlar om teknik och konstruktion. Om man syr sina egna kläder lär man sig tänka i sådana banor.

På Vägverket stannade hon i elva år och hann ­under tiden få sina två grabbar för vilka det i dag är en självklarhet att ha en mamma som jobbar ­mycket.

– En morgon när Gustav var liten och vi gjorde oss i ordning, tittade han förvånat på sin pappa som för ovanlighetens skull hade kostym eftersom han ­hade ett kundbesök på jobbet. ”Men pappa du har ju mammakläder på dig”, var hans kommentar. Han var ju van vid att det var jag som hade kavaj på ­jobbet, berättar hon skrattande.

Förebilder påverkar och när Gustav en kväll vid nattningen pratade om sin drömfamilj när han själv blev vuxen, berättade han för mamma att han ­skulle ha tre barn; två pojkar och en flicka. Pojkarna skulle bli hockeyproffs deklarerade den lille frankt.

Tjejen då, undrade mamma Jeanette, skull hon ­också bli det? Den lille fnös som om frågan i sig var helt galen.

– Neeej, hon ska ju bli civilingenjör!

Många starka kvinnor

För civilingenjören Jeanette blev nästa utmaning att jobba som lobbyist i Bryssel för North Sweden, vår och västerbottningarnas direktkanal till EU. Barnen var små – 3,5 och 6 – och logistiken bitvis komplicerad.

– En förutsättning var att det skulle fungera ­hemma och självklart gjorde det det. Oftast åkte jag på måndagar och var tillbaka på torsdag. Det var en hel del resor inom regionen vid sidan av bland ­annat Bryssel eftersom jag när jag var i Sverige även­ ­arbetade en del i Umeå. Jag räknade efter och det blev ­faktiskt inte mer än 70 resdagar per år ...

Erfarenheten från Bryssel skulle komma väl till pass när hon värvades som programchef till Nutek

fakta Namn: Jeanette ­ ilsson, 44.

N Familj: Gift med Olle Nilsson, 45, marknads­ chef på Duroc Special Steel, Oscar, 16, och Gustav, 13.

Bor: På Bergviken i ­Luleå.

Favoritfärg: Rosa – jag förstår inte den ­negativa kopplingen till rosa, jag var prinsessa under min uppväxt och ­älskade mina ­Barbiedockor men att därifrån dra slutsatsen att jag inte kunde se skillnaden mellan en leksak och verkligheten är lite galet. Risken är, även om man menar väl, att man hela tiden utdefinierar flickors val som felaktiga.

Aktuell som: Stridbar näringslivschef i Boden.

Kopplar av med: ­Sudoku och hand­ arbete. ” Innan jag fick barn sydde jag i princip alla mina kläder”

våren 2007, men däremellan handlade det om ­posten som näringslivschef i Kalix som hon ­tillträdde hösten 2005.

– I Kalix jobbade jag för första gången på en ­arbetsplats med många starka kvinnor, vi var totalt sex i ledande ställning, kommunchefen Elisabeth ­Särenfors inräknad.

Hon minns tiden med glädje.

– Det var ett sådant resultatfokus, vi fattade beslut och genomförde dem tillsammans. Det var häftigt att jobba så tätt med andra kvinnor, jag hade ­ditintills varit van att för det mesta vara rätt ensam.

Vill vända på resonemanget

När så erbjudandet från Nutek dök upp kunde hon helt enkelt inte tacka nej. När det handlar om att ­välja arbetsplats, att ta ställning till erbjudanden och betsämma sig för att anta nya utmaningar, har J­eanette en stark ledstjärna hon följer.

– Jag frågar mig ”tycker jag att det här är kul?” Mitt nuvarande jobb som näringslivschef är väldigt roligt och jag får arbeta med de två områden jag tycker är viktigast – att unga människor får utvecklas och att fler vill bli företagare. I Boden har man bestämt sig för att man vill vara med och driva den utvecklingen.

Olle Lindström är dessutom mycket tydlig i sitt ­ledarskap och utgår i sitt arbete från att det är viktigt att våga ta en position och visa att man kan.

När vi kommer in på länets utveckling, vilket vi gör mer eller mindre hela tiden, går hon igång ­ordentligt: – Om vi definierar oss som små och obetydliga, ­riskerar vi att det blir så vi uppfattas. Jag vill förändra och göra det möjligt för andra som vill det. Under ­förra decenniet satsades det som aldrig förr i ­Norrbotten, trots det flyttar folk. Med det som ­bakgrund måste vi tänka större. Ta till exempel det faktum att vi har en flygplats vid kusten, det skulle kunna ­innebära att Luleå lika väl som Piteå, Boden, Älvsbyn och till och med Kalix har det. Vänd på ­resonemanget och tänk dig det absurda i att en Stockholmare skulle säga att nej, vi har ingen ­f lygplats – den ligger i Sigtuna..! n

Jeanettes förebilder

Jeanettes tips

n Torgny Pettersson – min första chef på

n Gift dig med rätt man – att kunna dela på allt är grunden för att ha ett bra liv. Man måste

­ ägverket hade ­förmågan att släppa på kontrollen V och tillåta medarbetare att växa. n Peter Jörgenssen – min chef på North Sweden var ­suverän på att utmana mig att hela tiden ta ett steg till, att ständigt tänka vidare och flytta fram positionerna. Han hade förmågan att få alla ­medarbetare att känna sig värdefulla. n Elisabeth Särenfors – är fantastisk på att se ­människor och har påverkat mig jättemycket. Som chef var hon oerhört ­prestigelös och hade en unik förmåga att lyfta fram det ­bästa hos folk.

kunna känna att vardag är ett gemensamt projekt, att det är OK att den ena parten ­exempelvis reser mycket under en period för att arbetet kräver det. n Släpp kontrollen på hemmaplan – mina barn har åkt på skolutflykt med knäckemackor som matsäck och kanske inte har haft snyggaste tröjan på skolfotot, men jag tänker så här: Det är inte hela världen, de överlever det. n Skaffa dig en bra utbildning – jag vet att jag har mycket att tillföra som person men min civilingenjörsexamen har öppnat dörrar och gjorde att jag fick bra arbeten med chans att ta eget ansvar, redan från start. n Fundera över vad du vill – då är det lättare att tacka ja, eller nej, till erbjudanden som kommer upp under resans gång. Ta ansvar för din egen utveckling och agera i linje med det. n Värna om ditt nätverk – skapa ett brett kontaktnät och ta hjälp av andra.

vecka 4 | lördag 30 januari 2010 | www.kuriren.nu C | 5

Foto: Linda Wikström

l Innan Jeanette Nilsson fick barn sydde hon det mesta i sin ­garderob själv. Tid till större ­projekt vid symaskinen finns inte riktigt i dag men hon kopplar gärna av med ett handarbete.

Kjolen hon har på sig på bilden, gjord av virkade mormorsrutor, är hennes senaste alster.

6 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | livsviktigt

Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix

livsviktigt | noterat

Ocensurerat om livet efter 40 n I boken Livet 40+ –

ocensurerat (W&W), skriver kända ­skribenter, med ­redaktören ­Stina ­Abenius i spetsen, om livet efter 40.

Enligt Stina Abenius (till vardags ­chefredaktör för Tara) har det aldrig varit bättre att vara 40+ än just nu. Som 40+ har man bättre självförtroende, bättre koll på vad man vill med livet, barnen har blivit ­någorlunda stora och man har kommit ­någonstans i karriären.

Men samtidigt finns där en dröm om ­förändring, när det plötsligt finns tid att ­fundera över livet, menar Stina Abenius, som vill att boken ska kännas som en riktigt bra kompis, en sådan som hjälper dig att ­vara den du är.

Andra skribenter som medverkar är ­Elizabeth Gummesson, Erika Bjerström, Lotten Sunna och Charlotta von TT Spektra ­Zweigbergk.

Hitta rätt titel bland

självhjälpsböckerna Övervinn din rädsla. Tre steg till lycka. Skapa mening i ditt liv. ­Utbudet av självhjälpsböcker har exploderat de senaste åren på den svenska ­bokmarknaden.

– Se upp med ordet lycklig. Det finns en risk att du blir besviken, Text: Anna Bratt/TT Spektra säger ­psykologen Filip Arnberg.

L

äs en bok och slipp torgskräcken, bli lycklig och hitta den rätte. Funkar det verkligen?

Det finns både bra och dåliga självhjälpsböcker, menar ­psykologen Filip Arnberg, och det första man ska göra för att navigera rätt i den djungeln är att titta efter vem som skrivit boken.

– Välj någon med erfarenhet av att ­behandla ditt problem, snarare än någon som berättar om sina egna erfarenheter av problemet.

– En sådan bok kan vara ­intressant ­läsning, men det är inte säkert att den ­personens berättelse går att ­tillämpa på just dig.

Självhjälpsböcker av typen ”förverkliga

dig själv” kan ofta bli för ospecifika i vad de lovar.

– Se till exempel upp med ordet lycklig.

Vad betyder det? Definitionen av lycka är väl att vakna på morgonen och vara ­innerligt glad, och sen fortsätta i samma sinnesstämning hela dagen. Men sanningen är ju att man inte kan vara lycklig varje sekund av sitt liv. Det finns en risk att man blir besviken om man förväntar sig ­konstant lycka, säger Filip Arnberg.

Men den risken minskar ju mer specifika självhjälpsböckerna är i sina löften – ”bli av med din sociala fobi” är bättre än ”finn ­lyckan.

Seriösa självhjälpsböcker kan hjälpa. En tredjedel av de som följer behandlingen i

böckerna för att bli av med sin sociala fobi eller panikångest blir hjälpta, enligt Filip Arnberg.

Men ibland kan det vara för jobbigt att möta sina rädslor på egen hand.

– Det kan vara svårt att hantera ­situationer där man ska närma sig det man är rädd för, och då kanske man lägger ­boken åt sidan i stället. De som drabbas hårdast är de som då ger upp och tror att det inte finns mer hjälp att få.

I princip kan alla få ut något positivt av en självhjälpsbok, menar Filip Arnberg.

Men det gäller att ha klart för sig vad man vill.

– Det är som med kokböcker, en del läser dem som inspiration medan andra följer ­recepten. Överlag tycker Filip Arnberg att trenden med självhjälpsböcker tyder på en positiv inställning till att vi kan påverka våra liv och åtgärda det vi tycker är jobbigt.

– Men det gäller att inte förlora ­perspektivet på vad som är bra nog. Livet behöver ­inte vara perfekt för att vi ska må bra. n

Tänk på att

Filips lästips

n Välj en bok som är vetenskapligt utprövad.

n Social fobi – effektiv hjälp med kognitiv ­beteendeterapi, av ­Tomas ­Furmark med flera.

n Välj en författare som har ­erfarenhet av

n Ingen panik: fri från panik- och ­ångestattacker i 10 steg med kognitiv ­beteendeterapi, av Per ­Carlbring och Åsa Hanell.

­behandling av ­problemet.

n Välj en bok vars koncept bygger på en välkänd ­teori eller metod. n Se upp om böckerna lovar för ­mycket. Verkar det

vara för bra för att vara sant? Då är det nog det.

Källa: www.psykogkonsulterna.se

l I princip alla kan få ut något positivt av en självhjälpsbok, säger psykologen Filip Arnberg.

n Sov bättre med kognitiv beteendeterapi, av Marie Söderström.

3

frågor till ...

... Karin Lövgren, etnolog och nybliven doktor vid Linköpings universitet, som studerat ålder och åldrande i populärpress för kvinnor över 40: 1. Hur ser mediebilden av medelålders kvinnor ut i dessa tidningar?

– Det skrivs om medelåldern som en tid av mogna möjligheter – en chans att bli den man vill bli – då man är fri från ansvar för småbarn och har mer tid för sig själv. En tid då man blir friare i relation till omgivningens förväntningar, vet vem man är och vet vad man vill – tack vare sina erfarenheter.

– Men det är också viktigt att fortsätta att hålla sin kropp och sitt yttre i form, att se så ung ut som man känner sig, som reklamen och ­tidningarna uppmanar till.

2. Hur väl stämmer den här bilden ­ verens med verkligheten? ö – Kvinnorna jag intervjuat betonar att de har erfarenhet och trygghet och att de ­känner sig klokare med åren. Men de ­poängterar också att det är svårare för ­kvinnor på arbetsmarknaden efter 50 år. Där värderas inte erfarenhet så högt, vilket de beklagar.

– De pratar med en viss ambivalens om att åldras – dels vill man hålla sig ­ungdomlig och fortsätta att räknas med, dels är man nöjd med att vara säkrare på sig själv, vilket de tycker att man blir med stigande ­ålder.

3. Upplever de mediebilden som ­pressande?

– De tycker att medelålderstidningarna synliggör en grupp som annars är rätt ­osynlig i vårt samhälle. Men de beskriver det som pressande att behöva arbeta mycket med det yttre för att hålla kroppens i form och att inte gå upp i vikt. De menar att ­kvinnor i dag är friare att åldras på ett ­tillåtande sätt än förr.

– Förr blev man tant i 30-årsåldern, i dag är man fortfarande ung som medelålders, ­under förutsättning att man håller koll på sitt yttre och inte klär sig som en tant.

hemmavid | vecka 4 | lĂśrdag 30 januari 2010 | www.kuriren.nu C | 7

Monica väljer vitt och pastell

8 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | hemmavid

– Vi hade tur, parhuset låg bara tvärs över gatan Som barn tröttnade Monica ibland på familjens alla auktionsbesök. I dag är det hon som tar med sig man och barn på auktionsutflykter, det är nämligen där Monica hittar det mesta av familjens inredning och möblemang. För det är i den lantliga stilen hon inrett familjens parhus i kyrkbyn i Gammelstad. text: Birgitta Lindvall Wiik Foto: Linda wikström

N

är Monica från Kalix och hennes sambo, som kommer söderifrån, ­letade efter boende i Luleå sökte de utanför stan. Då var de ute efter lägenhet och föll som furor för hyresbostaden i ­kyrkbyn i Gammelstad.

De trivdes hur bra som helst i sin lägenhet men när ett barn blev två kände de sig ­trångbodda. De ville köpa hus, men bara i kyrkbyn och då kan man få vänta – ­marknaden är inte alltför stor.

Men först tapetserade familjen om s­ ovrummen på övre plan. De gick i starka färger och ­Monica ville inreda med en vit bas och ­pastellfärgade accenter.

Något större renoveringsbehov fanns inte i huset och eftersom det fanns en liten bebis i familjen passade det Monica och Janne ­perfekt. Gladast var Monica åt köket, som de förra ägarna satt in.

– Det var stort och gick i precis den stil jag gillar.

Flyttade med pulka

Nära till Hägnan

– Vi hade tur! Det här parhuset var ett av de första vi tittade på och det låg bara tvärs över gatan, säger Monica och berättar att ­Matilda bara var några dagar gammal när ­köpekontraktet undertecknades och hur de sedan med hjälp av pulka drog flyttkartongerna över gatan från sitt gamla hem.

✲ här bor vi Familj: Monica Österberg, 31, redovisningsekonom, Janne Päkkilä, 31, ­civilingenjör, Julia, 5, ­Matilda, 3.

Bor: Parhus i kyrkbyn i ­Gammelstad. Husets 150 kvadrat fördelar sig på fem rum och kök. Tomten är ­cirka 900 kvadrat.

Kommande projekt: Husets plastmattor ska bytas mot trägolv.

Egentligen drömmer Monica om en ­norrbottensgård med riktigt lantligt läge, men kyrkbyn är toppen att bo i med den lilla skolan bara några hundra meter bort och ­friluftsmuséet Hägnan som perfekt utflyktsmål såväl sommar som vinter.

Det är den gamla stilen, de gamla huset

och de gamla möblerna Monica gillar bäst.

Intresset för auktioner och gamla grejer har hon fått efter sina föräldrar. Under hela ­Monicas uppväxt åkte trebarnsfamiljen i ­Kalix regelbundet på traktens auktioner.

– Visst var man less ibland, men nu älskar jag det. Det är en tjusning i att leta länge ­efter just den möbel man söker. Både jag och min syster inreder med gamla grejer, det är bara min bror som blivit ”anti” och vill ha modernt och pianolacksvart i sitt hem.

Svart är inte ett alternativ för Monica, hon läser många inredningsbloggar och har ­noterat att trenden säger vitt och svart. Själv håller hon sig till vitt och pasteller.

Missar aldrig en junta

De flesta textilierna i hemmet har Monica sytt själv, hon älskar att pyssla och ­handarbeta och när en fyndad Emmafåtölj skulle kläs om valde hon att själv virka ­kantbandet till det återanvända tyg som ­användes – gammalt och hemgjort hela ­vägen, precis som Monica helst vill ha det!

Just nu kliar det i fingrarna av handarbetslust hos Monica, hon har haft en intensiv pluggperiod och inte riktigt hunnit med pysslandet i den utsträckning hon vill.

Men syjuntan med kompisarna missar hon ­aldrig: – Vi träffas varannan onsdag hos varann, virkar, stickar, några scrapbookar – vi har helt enkelt jättekul. Den som är värdinna för dagen fixar fika och sen pysslar vi och pratar och pratar om allt möjligt. n

vecka 4 | lördag 30 januari 2010 | www.kuriren.nu C | 9 ns vecksatips bonu

Mississippi mud pie 200 g rumsvarmt smör eller margarin 5 dl strösocker 4 ägg 3 1/2 dl vetemjöl 1 dl kakao 1 krm salt 1 tsk bakpulver 1/2 tsk vaniljsocker 3 dl hackade valfria nötter (jag tog cashewnötter) ­minimarshmallows till garnering (eller stora marshmallows ­eller skumsockerbitar i ­tärningar) Kolasås: 50 g smör 1 1/2 dl farinsocker 2 msk vatten 1 dl vispgrädde 1) Sätt ugnen på 175°.

2) Smörj och bröa en rund ­bakform.

4) Rör smör och socker ­poröst.

5) Vispa i äggen, ett i sänder.

Blanda de torra ­ingredienserna och rör ner i smeten tillsammans med nötterna.

6) Häll smeten i formen. ­Grädda kakan mitt i ugnen i cirka 45 minuter. Kakan ska fortfarande vara lite kladdig i mitten.

7) Ta ut kakan ur ugnen och tryck försiktigt ner ­marshmallows i kakan ­medan den fortfarande är varm. Låt kakan svalna.

8) Gör i ordning kolasåsen ­genom att värma smör, ­socker och vatten på låg ­värme.

9) Vispa i grädden och låt ­såsen sjuda tills den tjocknar.

Ringla kolasåsen över ­kakan.

Receptet är hämtat ur Två systrars söta av Lisa ­Eisenman och Monica ­Eisenman.

10 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | barn & föräldrar

Redan som tonåring hade Marie-Helena nyfiket läst om möjligheten att bli mamma genom insemination.

Hon hade längtat efter barn länge när hon som 22-årig singeltjej valde att bli mamma på den danska ­Storkkliniken.

– Visst blev jag ifrågasatt på grund av min låga ålder, men efter tre telefonsamtal hade jag övertygat ­personalen vid kliniken och fem inseminationsförsök senare väntade jag Ylva.

Text: Birgitta Lindvall Wiik Foto: Eija Dunder

”Jag har hela tiden ­varit öppen med hur Ylva kommit till L

illa Ylva sträcker sig nyfiket mot ­kameran och ler så alla hjärtan ­smälter och mamma Marie-Helena berättar stolt att dottern inte alls är blyg för ­främlingar – tvärtom så brukar hon vara ­fotografernas favorit just för sin ­tillgänglighet. Marie-Helena, som är ­uppvuxen i Luleå, har tagit med sig dottern hit för att hälsa på hos mamma/mormor. ­Annars bor den ­lilla familjen i Rinkeby, ­utanför Stockholm, där Marie-Helena precis börjat plugga till ­läkare. Planen var att hon skulle ha en bebis och sedan plugga medan barnet är litet. ­Marie-Helena hade längtat ­efter barn ända sen hon var 12, därför kändes det som ett bra alternativ att vända sig till en dansk ­inseminationsklinik för att få barn, trots att hon var singel.

– När jag berättade det för mina vänner sa de bara ”vad kul att du hittat ett sätt att få barn på!” För dem var det en naturlig följd av min mångåriga barnlängtan.

Genomtänkt beslut

Marie-Helena berättade inget för sina ­föräldrar förrän hon redan var gravid och då var den blivande mormoderns reaktion ”oj, har du verkligen tänkt igenom det här?”

– Men redan nästa dag köpte hon de första bebiskläderna så det gick fort över, skrattar Marie-Helena.

Ordentligt genomtänkt var precis vad ­bebisbeslutet var. Hon hade hunnit vara gift men var nyskild när beslutet om barn togs.

– När det blev tillåtet för lesbiska par att insemineras i Sverige skrevs det en hel del om inseminationer. Jag hade läst en sån ­artikel redan då och idén hade fastnat i mitt huvud. Eftersom det i första hand var barn

jag längtade efter – inte en vuxenrelation som kunde leda till barn – så tog jag reda på mer om assisterad befruktning och ­kontaktade kliniken i Danmark.

På klinikens hemsida finns ett intresse­ formulär att fylla i och normalt krävs bara en halvtimmes telefonsamtal och inväntan på nästa ägglossning innan man kan åka till Danmark för att insemineras, men i den då 22-åriga Marie-Helenas fall var det ­annorlunda.

– De tyckte att jag var lite väl ung och sa till mig att de exempelvis inte tillåts inseminera psykiskt sjuka. Det var som om de ­jämställde min ungdom med mental ohälsa.

Höll koll på ägglossningen

Det fick Marie-Helena att tända till och ­känna sig diskriminerad och tre samtal ­senare hade hon övertygat personalen om att beslutet var seriöst, att hon själv var ­stabil och att hon hade ett fungerande ­nätverk.

Varför hon i så unga år valde att bli ­mamma på ett såpass ovanligt sätt förklarar ­Marie-Helena enkelt med att hon längtade efter barn! Hela sitt liv har hon tänkt att hon vill skaffa barn tidigt och att hon vill ha många barn – gärna 6-7 stycken.

– Fast det kanske bara blir 3–4 om det ska krävas lika många inseminationer varje gång.

Marie-Helena har betalat 8.000 för varje försök att bli gravid. I kostnaden räknar hon även tågresan tur och retur till Köpenhamn, från Stockholm där hon numera bor. Inför varje insemination höll hon koll på sin menscykel med hjälp av ägglossnings­ stickor.

– När stickan visade positivt var det bara att sätta sig på tåget och ringa kliniken ”nu är jag på väg!”

Hon berättar att personalen på sjukhuset hade förväntat sig att hon skulle bli gravid efter högst 2–3 försök och inför det femte ­föreslog de att hon skulle göra en fertilitetsutredning ifall det inte blev någon bebis denna gång heller.

– Men jag visste direkt att det hade tagit den femte gången, fråga mig inte varför eller hur – jag bara visste! Jag var på en ­miljöpartikonferens och delade rum med en partikamrat när jag skulle testa mig. Jag smög upp för att inte väcka henne och visst, det blev ett blått streck! Den första jag ­berättade det för var en kompis och jag sa att det är en flicka. Jag var så säker på det.

Valde en anonym donator

Graviditet, kontakten med mödrahälsovård och förlossning har flutit på utan problem och överallt har Marie-Helena som ung ­ensamstående mamma bemötts som vilken annan blivande mamma som helst.

– Jag har hela tiden varit öppen med hur Ylva kommit till, på min mödravårdscentral var jag inte den första som låtit inseminera sig. Jag har haft med mig olika vänner till ­ultraljudsundersökningar och förlossning, jag har aldrig känt mig ensam.

Förlossningen var också okomplicerad och förhållandevis snabb, efter fem timmar var bebis-Ylva född och Marie-Helenas liv som mamma kunde börja.

Ylva kommer självklart att få veta hur hon blivit till, men hon kommer aldrig att kunna spåra sin biologiske far. Marie-Helena valde en helt anonym donator och hon

fakta

insemination | så här går det till

Namn: Marie-Helena Dahlberg, 24,pluggar till läkare/politiskt aktiv inom miljöpartiet, dottern Ylva Dahlberg, 10 månader.

Bor: I lägenhet i Rinkeby. webbsidor: www.femmis.se http://www.storkklinik. dk/

n Insemination är en ­ etod att befrukta m ­kvinnan ­genom att lägga upp ­spermier i livmodern. ­Detta görs med en tunn katater eller slang.

lever i omkring 24 timmar.

Förutsättningarna för att en insemination ska lyckas är avhängig kvinnans ålder och fertilitet.

n Inseminationen sker i ­ irekt anslutning till d ­kvinnans ägglossning, ­eftersom donerad säd har varit fryst och därför bara

åldern har i snitt en chans på fyra att lyckats per insemination, medan en kvinna som ­passerat 35 bör räkna med 16 procents

n En kvinna i nedre 30-års-

chans, och en kvinna fyllda 40 med ­åtta procents chans att lyckas. n Innan donatorerna blir

godkända, genomgår alla en omfattande utredning där de undersöks kliniskt och deras sjukdoms­historia kartläggs tre generationer bakåt. Utöver dessa tester gör läkaren också en slags

­ ryssade inte i några önskemål om faderns k utseende eller bakgrund.

– Nej, det skulle ha känts konstigt, som att man designade sitt barn. Det fanns ­möjligthet att välja längd, vikt, hårfärg, ­fräknighet och så vidare. Det enda jag i ­efterhand har fått veta om min donator är att han är dansk och av medellängd och medelvikt samt att han är ljus.

Engagerad i Femmis

Att bli mamma genom assisterad ­befruktning är, om inga hinder föreligger, ­relativt enkelt och billigt om man jämför med andra metoder.

– Är det så att det är just barn man längtar efter i första hand så är det ett jättebra sätt att skaffa barn, tycker Marie-Helena och ­tipsar andra tjejer som funderar på ­insemination att ta kontakt med ­medlemmarna i föreningen Femmis ­(föreningen för frivilligt ensamstående mammor som fått eller planerar att få barn genom assisterad befruktning med ­donator).

Marie-Helena själv engagerade sig snabbt i föreningen där hon nu är pressansvarig och genom vilken hon skaffat sig många nya vänner.

Lilla Ylva kommer att växa upp med flera familjer omkring sig som inte är sprungna ur den traditionella kärnfamiljen, utan snarare ur stjärnfamiljen – som av ­föreningens ­ordförande beskrivs såhär: ”Mitt inne i ett äpple skulle man kunna tro att det bara gömmer sig kärnor, i en kärnfamilj. Men klyv ett äpple horisontellt och titta vad som finns i mitten. Just det en stjärna – en ­stjärnfamilj! n

omdömestest. Läkaren ­värderar då den potentielle donatorn utifrån tanken: Skulle han kunna användas för att hjälpa min fru eller dotter? n Donatorerna får 300 DKR i ersättning varje gång de donerar säd. n Enligt dansk lag är

­ onatorns anonymitet d ­garanterad. Även om ­donatorerna är anonyma, kan mamman begära ut ett fåtal personuppgifter om donatorn när hon gått mer än halva ­graviditeten eller när ­barnet är fött. n Uppgifterna kan ge en

fingervisning om barnets längd- och viktutveckling.

vecka 4 | lördag 30 januari 2010 | www.kuriren.nu C | 11

Det enda man ångrar är de barn man INTE skaffade Veckans reportage handlar om 24-åriga Marie-Helena som är ensam mamma till snart ettåriga Ylva. Äntligen mamma, tycker Marie-Helena själv om föräldraskapet, även om vi andra tycker att hon är tidig. Men ­Marie-Helena har längtat efter barn länge, redan när hon själv var barn drömde hon om barn.

Jag tänker på hur det var för mig när jag var 22–23 år, även om jag i dag är stormorsa så var det det sista jag i den åldern trodde att jag skulle bli. Jag funderade inte en sekund på barn och om någon frågade sa jag att visst vill jag ha barn nångång, men bara ett – eller högst två. Och se hur det gick? Haha ...

Jag var nästan 26 när min första bebis ­föddes, jag var bland de absolut första att skaffa barn bland mina kompisar, för det var något som hände där i 25-årsåldern. Det ­gigantiska bebissuget kom från ingenstans, det tog över hela mig och det fanns absolut ingen återvändo. Som tur var kom bebin till vid första försöket.

Jag minns hur jag och en annan nybliven mamma med såriga underliv och ömmande bröst låg i våra landstingssängar och var ­lyriska. Hade vi vetat hur underbart detta var så hade vi börjat för längesen! Jag minns att jag tänkte att jag nästan var lite ­avundsjuk på dem som ännu inte hade fött sitt första barn, för de hade ju sitt livs största och mest fantastiska upptäckt framför sig.

Jag kan utan betänketid säga att mina livs lyckligaste ögonblick har varit de när mina fem barn föddes, aldrig har jag varit så ­euforisk som under den första tiden med en bebis.

När jag väntade barn tre, fyra och fem hände det att folk som ingenting visste om att vara storfamilj sa att jag borde tänka på att det inte skulle bli så kul när jag istället hade ett gäng tonåringar i huset. Så fel de ­hade! Det är skitkul! Det händer saker hela tiden, huset är alltid fullt av folk och även om det förstås kan kännas lite jobbigt ibland så älskar jag att ha det just så.

Förstår ni vilken lycka att både ha en ­femåring som äääääääälskar en från månen och tillbaka (och inte skäms för att erkänna det) OCH en massa nästan-vuxna kloka människor runt samma middagsbord, varje dag? Nåja, kanske inte så ofta ändå för det tränas ju en hel del basket i vår familj.

Men vad jag vill säga med detta är: go for it, Marie-Helena! Skaffa de där 6–7 barnen du drömmer om, för det enda man ångrar är de barn man INTE skaffade.

Birgitta Lindvall Wiik birgitta.wiik@kuriren.com

n Öppen donator innebär, till skillnad från en känd ­donator, att donatorn är anonym till den dag det barn som ­tillkommit ­genom donationen blir myndigt och väljer att ­kontakta kliniken för att få ta del av sina uppgifter. Det får då en längre ­donatorprofil.

n Om barnet så önskar,

kan spermabanken ta ­kontakt med donatorn och ­meddela att barnet söker kontakt. Först ­därefter kan barnet ta kontakt med ­donatorn.

I Sverige är det tvärtom ­förbjudet att ­använda sig av anonym ­donator.

12 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | din kropp

Kraftiga menssmärtor, samlagssmärtor och ständig värk i underlivet. Det är verkligheten för många ­kvinnor som lider av endometrios – en sjukdom som få känner till, trots att var tionde kvinna är drabbad.

Text: Ann-Cathrine Johnsson/TT Spektra

Endometrios – den okända kvinnosjukdomen D

et tar i genomsnitt ­åtta år att få en ­diagnos för endo­metrios, enligt Matts ­Olovsson, som är ­överl­äkare på endometrioscentrum, en mottagning som öppnade i oktober förra året vid ­kvinnokliniken på ­Akademiska ­sjukhuset i ­Uppsala. Det innebär att många kvinnor går om­ kring med­ ­sjukdomen utan att veta om det, vilket i många fall gör att livet inte blir som man hade tänkt sig.

– Svåra smärtor kanske gör att man inte satsar på det yrke man hade velat, ­samlagssmärta gör att ­relationen spricker och upptäcks inte sjukdomen i tid kan den i vissa fall leda till ­svårigheter att bli ­gravid, säger Matts Olovsson.

Blåsor

Vad som orsakar endometrios vet man egentligen inte, men forskarna tror att kvinnor som drabbas har en mindre störning i immunförsvaret. Vid ­menstruation är det inte ovanligt att mensblodet rinner baklänges, via äggledarna ut i magen, och med mensblodet följer även fragment av livmo­ derslemhinna.

Hos de flesta kvinnor förmår de vita ­blodkropparna att ta hand om fragmentet och oskadliggöra dem, men hos de kvinnor som ­drabbas av endometrios växer livmoders­slem­hinna (endometrium) sig fast och bildar blåsor, ­ärrbildning och ­sammanväxningar runt till exempel äggstockar, äggledare, urinvägar eller tarmar, med svåra smärtor som följd.

Kraftig mensvärk

De flesta som drabbas av endometrios får redan i tonåren symtom på sjukdomen, ofta i form av ­kraftig mensvärk.

symtom n Kraftiga menssmärtor. n Smärta vid samlag. n Buksmärta. n Smärtor vid tarmtöm-

ning eller när man kissar. n Symtom som liknar urinvägsinfektion. n Trötthet och energilöshet. n Svårigheter att bli gravid.

behandling n Lindrigare fall

behandlas med p-piller eller ­hormonspiral. När­ ­mensen upphör, upphör ofta även ­symtomen.

Kommer man inte åt smärtan med medicinsk behandling kan det bli aktuellt med operation. ­Endometrioshärdarna tas då bort och patienten får sedan stå på hormonell behandling för att hålla mensen borta.

I riktigt svåra fall kan livmodern och äggstockar opereras bort.

– Över 70 procent av de t­ jejer som har så svår mens­ värk att de­ ­behöver vara ­hemma från skolan någon dag i ­månaden, har ­endometrios, berättar Matts Olovsson.

Men eftersom kunskapen om endometrios generellt är låg bland ­läkare, är det ofta svårt för dessa tjejer att få hjälp för sina besvär. Inte ­sällan får de höra att så här är det att vara kvinna eller det gör ont att ha mens.

– Ofta får patienten behandling för någon annan sjukdom, som ­klamydia eller misstänkt gyneko­ logisk infektion, på grund av sina symtom, eller så skickas hon hem med starka värktabletter, säger Matts Olovsson.

Nu finns i alla fall expertisen samlad på endome­ trioscentrum, där all expertis som berör sjukdomen finns under samma tak och når ut till fler patienter.

Här jobbar en ­specialutbildad ­barnmorska, gyneko­ loger, ­sjukgymnaster, en kurator och även kirurger, fertilitets­medicinare och smärtläkare är knutna till centret.

Det är främst de svåra fallen som man tar sig an på endometrioscentrum.

– Men om en kvinna hör av sig från Luleå eller ­Malmö och vill komma hit för en ­bedömning, så är de ­välkomna, säger Matts Olovsson.

I dessa fall skickas en journal­kopia till ­patientens hemma­klinik. Om kvinnan vill fortsätta att komma till endometrios­centrum för utredning eller ­behandling, krävs en specialistvårdsremiss från ­patientens landsting. n

din kropp | noterat

Är det dags att slå ned på takten?

KBT för hjärtpatienter

Hitta rätt längd

n Många stressar på utan att riktigt ­ änna efter hur de mår. Ligger du själv i k riskzonen när det gäller stressnivå?

Känner du igen dig i flera av ­stres­symtomen nedan, är det dags att dra i ­handbromsen: 4 Svårigheter att sova eller är ­oförklarligt trött fast man har sovit ­tillräckligt.

4 Lättirriterad och har svårt att ­koppla av.

4 Känsla av olust, oro, rädsla eller ångest.

n Att kunna hantera stress ­minskar riskerna för

n Skidsäsongen har dragit i gång med full kraft.

4 Koncentrationssvårigheter eller svårt att komma ihåg saker.

4 Arbetet och annat känns ­meningslöst.

4 Hjärtklappning eller svårigheter att ­andas.

4 Huvudvärk eller stela leder.

4 Överkänslighet mot ljud, ljus och ­starka dofter.

4 Känner sig utmattad och orkeslös.

4 Har långvariga förkylningar som ­inte går över.

4 Känner sig deppig.

att återinsjukna i hjärtsjukdom, visar en under­ sökning som genomförts inom primärvården i Uppsala.

I undersökningen lärde sig hjärtpatienterna med hjälp av ­kognitiv beteendeterapi, KBT, att hantera och undvika stress.

Resultatet, efter nio års ­uppföljning, visar en klar skillnad mellan patientgrupperna. Av dem som fått KBT var det betydligt ­färre som ­återinsjuknade i hjärt-kärlsjukdom eller fick en ny hjärtinfarkt, ­jämfört med dem som inte hade TT Spektra genomgått KBT-behandling.

Alla de som funderat på att köpa nya ­utförsåkningsskidor vet att det kan vara lite knepigt att få rätt längd och hårdhet.

I de flesta affärer går det att få bra hjälp. Men som vanligt finns även hjälpa och råd att få på nätet. Som till exempel sajten Freeride (www. freeride.se).

Gå in på sidan och sök på ”rätt längd”. Här finns en utmärkt skidlängdsguide av Ola ­Rockberg där man genom att välja vikt, ­åkförmåga och skidtyp får fram vilken TT Spektra ­skidlängd som passar bäst.

vecka 4 | lördag 30 januari 2010 | www.kuriren.nu C | 13

l Endometrios ställer till samlivet för de som drabbas. Svåra smärtor vid samlag är vanligt.

Foto: Sandra Qvist/ Scanpix

Kniiiip – och glöm inte bort att vara ett par Magen växer, brösten ömmar och extrakilona ­smyger sig på. En liten människa växer där inne, helt otroligt och överväldigande. Men hur var det nu med det där sensuella och sexiga när man ­väntar barn? När man frågar kvinnor om deras ­sexvanor under graviditeten, svarar alla att de ­förändras. En del har sex som aldrig förr, andra tappar lusten. De flesta känner sig inte sugna alls i början av graviditeten men efter några månader, då en gravid kvinna ofta mår som bäst, brukar ­lusten komma. Om inte så är det också normalt. För många handlar det inte ­bara om praktiska ­förändringar i sexlivet utan också om känslo­mässiga. Som en kvinna sa ”det blir ­liksom mera känslor av kärlek och ömhet än lust och åtrå”.

Att fortsätta ha sex när man väntar barn, stärker förhållandet och är ofarligt så länge graviditeten förlöper normalt. Det är viktigt att få känna sig ­fysiskt attraktiv och få fysisk beröring. Det ­behöver inte nödvändigtvis vara samlag men ­intim kontakt som massage, beröring och mys är viktigt.

Många kvinnor känner sig mer attraktiva med sin fina mage. Ett flertal män säger också att det är ­väldigt sexigt med en kvinna som bär hans barn.

Andra blir oroliga att skada barnet eller kvinnan ­genom sex och sexlusten påverkas av det. Mot ­slutet av graviditeten får man vara uppfinnings­rik – hitta nya ställningar och anpassa sig efter den stora magen, det gör de intima stunderna också ­lite ­humorfyllda.

Sen, efter att man fått barn och kanske har ­bristningar, sprängfyllda bröst och är sårig och öm, hur sugen är man då på att ha sex? Ja, det säger sig självt att kroppen behöver tid för läkning. Hur länge är väldigt individuellt och det gäller både ­fysiskt och psykiskt. En helt ny person har ­kommit till ­världen som nu tar allt fokus. Man brukar säga att det är okej att ha sex fyra till sex veckor efter en ­problemfri förlossning. Men en del väntar längre än så. När man ammar vilar sexhormonerna ­östrogen och testosteron på låga nivåer vilket inte direkt ­hjälper till att öka lusten.

Det är viktigt att tänka på att mamman gått ­igenom en stor fysiologisk och psykologisk ­händelse med att bära och föda ett barn. Tänk på att mamman behöver mycket beröm, bekräftelse, stöd och kärlek. Det är mamman som måste ­bestämma takten utan att pressas.

jd dj

n Svenskarnas tio-i-

topp-lista på vad som är viktigast för en god ­allmänhälsa, enligt en ­nyligen genomförd Sifo­undersökning: 1. Träna regelbundet.

2. Äta en balanserad kost.

3. Inte röka.

4. Ha en måttlig ­alkoholkonsumtion.

Foto: Marc Femenia/Scanpix

Träning viktigast för vår hälsa 5. Ha goda sovvanor.

6. Sköta sin munhygien.

7. Äta mycket frukt och grönt.

8. Ha balans mellan ­arbete och fritid.

9. Undvika stress.

10. Undvika socker.

TT Spektra

l Balanserad kost med mycket frukt och grönt – finns med på hälsotoppen.

Familjevård bäst n Tidigt födda barn som vårdas på

särskilda familjeavdelningar, där föräldrarna kan bo tillsammans med sitt barn, tillbringar i genomsnitt fem dygn mindre på sjukhus än om det vårdats på en vanlig neonatal­ avdelning, enligt en studie vid ­Karolinska Institutet.

Resultat visar att ju mer ­prematurt barnet är, desto viktigare verkar det vara att någon av ­föräldrarna finns nära dygnet runt.

TT Spektra

Men man ska komma ihåg att fortsätta vara ett par, även efter förlossningen och det nya ­föräldraskapet.

Glöm inte bort din partner, var ­intim och nära. Ge varandra uppmärksamhet, ­värme och ömhet. En förlossning behöver inte ­betyda att sex­livet ­försämras, en del kvinnor säger tvärtom att de får mer lust till sex. Det beror ­kanske på den ökade blodvolymen i kroppen som även strömmar till de intima delarna, men även på en ny stolthet över kroppen som gjort denna ­otroliga bedrift.

Allt förändras när man blir förälder. Efter ett tag kan man se att det är mycket ­positiva förändringar och många tycker att den ­inledande fasen ger en kick åt ­förhållandet. För andra tar det tid att ­anpassa sig till den nya ­situationen. En sak är säker och det är att man måste släppa på sexkraven som ­nyblivna föräldrar – ha ­roligt tillsammans, hitta lösningar på sömnoch tidsbrist ... och mammor what ever you do, glöm inte kniiiip­ övningar!!!

Cecilia Steinsen Klinisk psykolog

14 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | till bords fynd ++++ väl prisvärt +++ mer än prisvärt ++ prisvärt + undvik –

Fantasifull vårlansering bådar gott

✹ fynd

Med februari kommer vårens ­första viner till Systembolaget – och med ­våren har vinkonsumenternas ­fantasi väckts till liv. Vi talar mer ljus och en föraning om ­årstidens spröda grönska.

text: Elke Jung/TT Spektra

B

land de glädjande nyheterna märks tre alkoholfria ­nykomlingar som alla får toppbetyg.

Nog har Systembolaget lyckats väl med sitt vårtema.

Bland ­vinårets första lanseringar hittar jag till exempel det ­vita, kraftfulla Alsace Pinot Gris Grand Cru Hengst 2007 (95792). ­Producent är Domaine Viticole de la Ville de Colmar som grundades redan 1895. Förr hade kyrkan ett starkt ­inflytande över vinodlingarna och många gånger var det ­munkar som startade vinproduktionen.

Få andra platser i världen har därför en lika stark anknytning till kyrkan som Alsace och kopplingen till vinhusen är ­fortfarande ­levande. Otaliga är traktens ordensällskap vars ­rituella ceremonier lever vidare i såväl de stora byfesterna som i de mer ”hemligt ­hållna” sammankomsterna för små, slutna sällskap.

Munkarnas dryck

Vårlanseringen innehåller också många mycket bra och ­välgjorda pinot noirviner. Klassisk mark för druvan är ­Frankrike och distriktet Bourgogne. Côte de Nuit och Côte de Beaune är en uppdelning av norra respektive södra Bourgog­ ne. Inom dessa två underregioner ligger byarna Aloxe-Corton, Volnay, Mersault, Savigny-lès-Beaune, Gevry-Chambertin, Beaune och Pommard, för att bara nämna ­några. Byarna kan sedan klassificeras i än snävare appellationer som i sin tur ger vinerna namntilläggen Grand Cru (finast) eller ­Premier Cru. Två av de bästa röda februarivinerna kommer från ­Pommard La Chanière 2007 (95855) och Beaune Premier Cru Coucherias 2007 (95873).

Förvillande gräns

Äntligen, äntligen lanseras dessutom tre toppengoda, alkohol­ fria drycker. Den ena, Natureo Free Muscat, är ett spanskt vitt vin med 0,5 procent alkohol av den välkända producenten ­Miguel Torres. Smaken är okomplicerad frisk, torr och fruktig.

En genialt enkel dryck, ren och utan sötma precis som ett bra alkoholfritt alternativ bör smaka när det är ska servereras till mat.

Att kalla en 0,5-procentig dryck ”alkoholfri” kan tyckas ­märkligt, men det är faktist här gränsen går. 0,5 procent ger varken utslag vid blodprov eller utgör någon risk för gravida eller bilförare. Nyktra ­alkoholister och rättrogna muslimer bör dock välja ett annat ­alternativ.

Gravenstein och Belle de Boskoop Cox Orange från Kiviks Musteri är två alkoholfria äppelmust som också rekommen­ deras varmt. Den första är gjord på mogen frukt, vilket ger en rund smak. Den andra är stramt frisk och smakrik med inslag av röda äpplen. Läckra var ­ordet. n

vita viner ++++ 95792 Pinot Gris Grand Cru Hengst 2007, Frankrike, 149 kronor.

Stor, kryddig och rikt fruktigt vin av mogna plommon, äpplen och ­päron. Passar ­utmärkt till alla ­laxrätter, exempelvis kall inkokt lax med stuvad spenat och kokt potatis.

97027 Fritz Haag Brauneberger ­ iesling Kabinett 2008, Tyskland, R 170 kronor.

Torr, möjligen halvtorr för den ­sötmakänsliga gommen. Lätt, frisk, superelegant smak med drag av aprikos, vita persikor, ­lime och ­mineral. Perfekt till en ljummen ­sallad bestående av vårens ­primörer.

95755 Rabl Riesling Schenkenbichl 2008, Österrike, 199 kronor.

Aromatisk, kryddig och tydligt fruktig av päron och ­äpple. Passar förutom till kraftig fiskrätt även till det ljusa köttet. Gärna ­buljongkokt kött eller till en köttsoppa. vita viner +++ 95427 Würzburger Stein Silvaner ­ abinett Trocken 2008, Tyskland, K 149 kronor.

Torr, medelfyllig smak av melon, äpplen och mineral. ­Inslag av ­kryddor och ­petroleum. Passar väl till pocherad fisk som tillagas med bland annat vitpeppar.

95595 Sybille Kuntz Riesling GoldQuadrat 2007 Tyskland, 199 kronor.

Torr, medelfyllig. Gråpäron och ­mineral, lätt kryddörtigt inslag och bra längd med tydlig eftersmak. ­Servera till vit fisk som till exempel hälleflundra med en krämig ­risotto.

95425 Geheimrat ”J” Riesling ­ pätlese Trocken 2007, Tyskland, S 229 kronor.

Torr, medelfyllig frisk limesmak, ­inslag av gröna äpplen, en touch av honung och petroleum. Komplex.

Limemarinerad lax kan passa bra!

95846 Gevrey-Chambertin Les ­ voceles 2007, Frankrike, E 279 kronor.

Stramsyrlig bärsmak, inslag av ­höstlik skog, torra löv och jord (gott!) – och svamp som till ­exempel champinjoner.

95860 Schloss Gobelsburg Grüner Veltliner Kammerner Lamm 2008, Österrike, 249 kronor.

Torr, medelfyllig smak av mogna ­päron med inslag av mineral. ­Smaken är överlag generös och stor.

Kräver mat av samma ­kaliber, ­mustig tillagning och gärna till ­kalvkött.

96458 Beaune Les Prèvoles 1996, ­ rankrike, 230 kronor.

F Mogen och utvecklad smak. Mums!

Läder, svamp, skogstoner och ­mogna röda bär. Komplex, lång ­eftersmak. Här passar en ­ragu eller kött som har fått stå i ugnen mycket länge. Potatispuré med rotfrukter.

röda viner ++++ 95855 Pommard La Chanière 2007, ­ rankrike, 343 kronor.

F Bärig, söta hallon och björnbär, mulliga skogstoner, torra löv, ­champinjoner och fat. Mineralinslag. Trevligt vin med bra längd.

Lammrätt kan bara inte bli fel!

95873 Beaune Premier Cru Coucherias 2007, Frankrike, 328 kronor.

Stramsyrlig bärighet med ungdomlig fruktmsmak, syrligare inslag, smak av ­mineral. Koncentrerat vin som kan sparas. röda viner +++ 95757 Gevry Chambertin Les Crais 2007, Frankrike, 279 kronor.

Elegant, medelfyllig och stramsyrlig smak av bär. Tydlig mineralton. ­Servera till ­oxfilet med rödvinsås, broccoli och ­potatisgratäng.

96458 Givry Premier Cru La Grande Berge 2007, Frankrike, 189 kronor.

Härligt lätt, ren bärig smak med ­inslag av mandel och en touch av ­läder. Fin eftersmak. Passar till det ljusa köttet - kalkon med mörk ­vinsås är ett alternativ. alkoholfritt ++++ 1912 Natureo Free Muscat, Spanien, 49 kronor. OBS: Lättdryck med 0,5 ­volymprocent.

Friskt fruktig och lätt alkoholfritt vin av muskatdruvan. Trevlig eftersmak.

95768 Kiviks Belle de Boskoop Cox Orange 2009, Sverige, 33 kronor.

Frisk, torr och medelfyllig smak av röda äpplen. Skön, tydlig eftersmak.

Krispig! Passar alltid och för alla. alkoholfritt +++ 95769 Kiviks Gravenstein, Sverige, 33 kronor.

Torr, medelfyllig mogen och rund äppelsmak. Fin längd.

till bords | noterat

Pressa vitlöken med skalet på

Kvinnor väljer Grappan växer miljö före kött i popularitet

Te i allt fler koppar

Fin mattidning – på nätet

n Skalar du inte vitlöken är det ­betydligt enklare att få ren ­pressen ­efteråt.

Skär bara bort själva ­roten så går det ändå ­smidigt att ­pressa.

n Sju av tio kvinnor (69 ­ rocent) kan tänka sig att p äta mindre kött för att bromsa ­klimatförändringen.

Bland männen är det bara 40 p­rocent som kan tänka sig att göra det samma.

Det framgår av en ny ­studie som ­Naturvårds­verket låtit göra.

n Te blev både dyrare och mer ­populärt under förra året. ­Priserna gick upp med en tredjedel till rekordhöga ­höjder, ­mycket på grund av svår torka i flera teproduce­ rande länder. Samtidigt ökade konsumtionen snabbare än produktionen. Tekonsument­ erna låter sig med andra ord ­inte påverkas av ­priserna.

n Le Parfait heter en ny nättidning

n Grappan får allt starkare fäste i

Sverige. Ett tecken på det är den nya provsmakarlådan kompone­ rad av Glenn Strömberg och ­grappakännaren Ove Boudin.

Fem stycken småflaskor med ­olika typer av grappa kan nu ­köpas på Systembolaget.

Förhoppningsvis försvinner snart alla fördomar om ­fotogensmakande eldvatten.

l Rekordpriser på te hindrade oss inte från att dricka allt mer.

Foto: Scanpix

för matintresserade. Tidningen ­publiceras varannan månad av ­matkreatören ­Liselotte Forslin och fotografen Ulrika Ekblom.

Syftet med tidningen är att ­inspirera – utan att bidra med ännu en tidning som måste bäras iväg till ­återvinningen. Väldigt vacker och full med fantasifulla recept, ­dessutom. www.leparfait.se.

vecka 4 | lördag 30 januari 2010 | www.kuriren.nu C | 15

Rabatt på en Bred Show i Luleå.

IV X]VchZc dX] \ e Zc 7gZY H]dl Vk dX] bZY @Vig^c <g cajcY! :a^hVWZi] HVcYhig b dX] 8]VgadiiZ A^cYbVg`! YZc &.$' ZaaZg '%$' e @jaijgZch ]jh ^ AjaZ i^aa Zii K^e"eg^h Vk '(% `g# @db ^] \ Vii Yj `Vc ]VcYaV @jg^gZc"egnaVg dca^cZ ^ k g lZWWh]de# =Vg Yj iVc`Vg dX] ^Y Zg hdb g g K^e · bZ_aV \~gcV i^aa b^\

Bdc^XV 7Zg\ajcY q K^e"VchkVg^\ bdc^XV#WZg\ajcY5cdggWdiiZchbZY^V#hZ

Erbjudanden för dig som Vip-kund.

Nyttja förmånerna som trogen prenumerant.

7gZY H]dl e @jaijgZch ]jh

:c YVchWVcYhbjh^`Va ^ AjaZ

JccV Y^\ Zc ugZ"kZX`V

BVi$YgnX`jeeaZkZahZ bZY HiZ[[d

HZ ºA^`Zi hdb k^hhiZ [ g bnX`Ziº

IZViZg"]diZaaeV`Zi ^ 7dYZc

@jaijgZch ]jh! AjaZ ! a^aaV hVaZc &.$' `a &.#%%! '%$' `a &+#%% dX] &.#(%# :c ]Za YZa bjh^` bZY Zii dX] VccVi eZhh^b^hi^h`i ^chaV\# 6k dX] bZY @Vig^c <g cajcY! :a^hVWZi] HVcYhig b dX] 8]VgadiiZ A^cYbVg`# @ gZc BjbbV dX] `dbeWVcYZi º@VeiZc CZbdº# Med Vip 230 kr JiVc K^e '+% `g ^c`a hZgk^XZVk\^[i

C_ji Vk HkZg^\Zh W~hiV h`^Y `c^c\ dX] WdZcYZ ^ a~\Zc]ZiZg bZY ] \ hiVcYVgY XZcigVai ^ ugZ Wn# <~aaZg ]ZakZX`V i d b &) [ZWgjVg^! )"+ eZghdcZg! h h`ncYV Y^\ Vii Wd`V# DX] Yj · hajihi~Yc^c\ ^c\ g E lZWWZc [ g Yj bZg ^c[dgbVi^dc#

Med Vip 1.400 kr rabatt!

A gYV\ - bV_ e @jaijgZch ]jh! AjaZ # :c a^kh aZkVcYZ h`gVii[Vgh# > gdaaZgcV/ AVhhZ 7gVcYZWn! A^cjh LV]a\gZc! GZ\^cV AjcY! 8Vg^cV A^YWdb! ?d]VccZh 7gdhi! 6ccV Jag^`V :g^Xhhdc! ;gZYg^` =Vaa\gZc! < gVc <^aa^c\Zg! C^X`Z LV\Zbng! BVa^c AVghhdc# Med Vip 325 kr JiVc K^e (+% `g hZgk^XZVk\^[i 7^a_ZiiZg @jaijgZch ]jh %.'%")* *. %%

<g i ^c\V i gVg · Zc Zm^hiZch^Zaa YVch" WVcYhbjh^`Va e CdggWdiiZchiZViZgc! AjaZ ! + bVgh"') Veg^a Db _V`iZc Z[iZg AnX`Vc ^ Zii gZaVi^dchYgVbV h`gjkVi i^aa Zc `~gaZ`h[jaa! ]jbdg^hi^h` dX] ]Z_Ya h bj" h^`Va# K^e"W^a_ZiiZg h~a_h ZcYVhi ^ iZViZgch W^a_Zii`VhhV# B "[gZ ."&, dX] Zc i^b ^ccVc [ gZhi~aac^c\# IZa# %.'%"') () %'# Med Vip 200 kr. DgY# eg^h '*% `g#

A gYV\ ',$' '%&% e =diZa IdgcZYV" a^V ^ ykZgidgcZ # :c `k~aa hdb ^ccZ] a" aZg Vaai/ igZg~iiZgh b^YYV\! [ gZa~hc^c\ bZY a^khc_jiVgZc `~cY [g c IK) HiZ[" [d I gcfk^hi! egdkhbV`c^c\ Vk YgnX`Zg! bjh^`jcYZg] aac^c\# Ad\^ ^ YjWWZagjb# 7d`V WdgY! WZ\g# VciVa eaVihZg# Med Vip 1.199 kr/pers JiVc K^e &#*'% `g$eZgh

;gZYV\"a gYV\ '.$&"'%$' e LZhiZgc ;Vgb ^ 7dYZc/ º>ccVc `k~aaZc ~g hajiº Vk ?d]Vc <^aaZ dX] EZiZg Cnhig b# 8V ( i^b ^c`a# eVjhZg! igZ" g~iiZgh b^YYV\# 7^a_Ziieg^hZi ^c`a# ]diZaa! [gj`dhi! ]diZaaigVch[Zg! iZViZg! igZg~iiZgh b^YYV\ ^c`a# a$k^c dX] `V[[Z/ Med Vip 890 kr. DgY eg^h ..% `g# A~h bZg e lZWWZc#

BZg ^c[dgbVi^dc db k gV ZgW_jYVcYZc Äcch e lll#`jg^gZc#cj$k^e

Ad\\V ^c bZY Y^ii VWdccZcicjbbZg dX] a hZcdgY hdb Yj ]^iiVg ^ YZi jih`^X` Yj [ ii Vk dhh# H`g^k ji k~gYZWZk^hZi hdb Äcch ^ Vchajic^c\ i^aa ZgW_jYVcYZi ZaaZg h`^X`V Zii hbh i^aa Y^c bdW^aiZaZ[dc hdb Yj k^hVg jee k^Y gZheZ`i^kZ ` e" ZaaZg WZhi~aac^c\hi^aa[~aaZ# IZaZ[dc i^aa k g `jcYi_~chi %.'%"'+ '. %% Z_ Wd`c^c\Vg #

Norrbottens

B:G DB K>E D8= >C;DGB6I>DC ;yG 9>< HDB EG:CJB:G6CI ;>CCH Eu LLL#@JG>G:C#CJ$K>E

sista ordet

Jaha. Så var det ett nytt år igen. Och 2010 är kanske ett helt vanligt år för de allra flesta, men inte för mig.

För-det-här-är-nämligen-året-då-jagfyller-fyrtio. veckans nära

När råvaran får bestämma Det senaste inom mat­ lagning stavas eko och ­närproducerat. För att vara rätt ute finns mycket ­kunskap att hämta hos moderna kockar. Henrik Norström är en av dem.

Den matlagningsintresserade känner säkert redan till honom. För andra är han en bekantskap väl värd att lära känna. I sin nya bok Mitt nära kök (Hall & Sterner) ­berättar han med ­känsla om hur ­viktigt det är med ­säsongstänkande och att välja när­ producerat av hög kvalitet. Med många titlar och framgångar i ­bagaget har han en hel del att dela med sig av även till oss lekmän med mindre erfarenhet vid ­grytorna. Även om man inte ger sig på att ­laga allt själv så räcker bilderna långt.

Magnus Skoglöfs foto kittlar både fantasi och smaklökar.

Henrik Norström går grundligt ­tillväga och inleder med att berätta om råvarornas ursprung och delar ut basictips om hur man ­både steker och kokar för att få ut de bästa ­smakerna av det man tillagar.

Det finns förstås en del i övrigt att önska vad gäller utbud av säsongs­ varor. Vi befinner oss som bekant i vår ände av världen och den är ­ganska långt ifrån Henrik Norströms vardag, men när man börjar intresse­ ra sig för att kompa miljö och mat i samma mening så brukar det så ­småningom lösa sig av sig självt. Att lära sig göra det bästa av det som finns till buds där man bor är en skön konst i sig och att låta sig inspireras av Henrik ­Norströms bok är ingen Maria Lindgren ­dålig början.

Tro mig, jag är fullt medveten om hur gammal jag är. Ändå verkar det som om varenda människa jag pratar med nu för tiden känner att de måste upplysa mig om just den ­saken.

– Javisst ja, du fyller ju 40 i år, säger de snälla.

– Visst är det i år som du blir kärring?, frågar de ­småjävliga.

– Fan, vad gammal du börjar bli, säger de som ligger illa till.

För den kommentaren lägger jag bakom örat. Och där får den ligga medan jag ruvar på lämplig hämnd.

Kusin Ronny tillhör den sista kategorin. Han missar inte ett tillfälle att tala om hur gammal jag är. När jag senast ­påpekade att hur gammal jag än blir så kommer han alltid att vara nio år äldre, utbrast han uppriktigt förvånad: – Ja, men jag är ju karl. Vi blir inte gamla. Vi blir bara äldre.

Det vet du väl.

40 eller inte. Livet rullar på oavsett årtalet på körkortet.

Det är hämtning och lämning på dagis. Jobb. Ett och annat gympass i raketfart. Badis, ridning och fotbollsträning med fyraåringen. En hund som ska rastas. Mat som ska lagas, disk ska diskas, huset städas ...

40 eller inte.

Livet rullar på ­oavsett årtalet på körkortet ...

Puh, efter en normalvecka i dårhuset på Hermelinsgatan känner man sig som 80. Minst.

Då blir det lätt som senaste gången jag och dottern ­skulle ha pizza-picknick på vardagsrumsgolvet.

Efter att ha slukat min pizza på två minuter blankt, ­hamnade jag i en seriös paltkoma och svimmade på soffan till tonerna av Bolibompa-trudelutten. Bredvid mig stod en mycket ­upprörd fyraåring som mycket enträget försökte väcka mig.

Med all rätt. Det är faktiskt inte okej att mamma ­slocknar

åsa poromaa asa.poromaa@kuriren.com

mitt i fredagsmyset. DÅ känner man sig gammal.

Där har vi förövrigt en som knappt kan bärga sig tills hon blir stor.

– När jag blir stor ska jag ha en katt och en kanin. Fast ­katten kan jag inte få förrän mommo dör för hon är ­allergisk, säger hon till var och varannan hon träffar.

Har hon och mommo kommit ihop sig om någonting så säger den listiga ungen: – Mommo, när du dör ska jag få en katt. När ska du dö egentligen?

Jag brukar skratta lite för mig själv varje gång jag ska uppge mitt civilstånd. Visserligen är jag ensamstående.

Men särskilt ensam känner man sig inte i det här huset.

Knappast stående heller.

Snarare däckad.

Men aldrig ensam. Varje gång man öppnar ytterdörren möts man av en hysteriskt glad hund som sedan lyckligt ylande tar täten hela vägen upp för trappen. Sedan slås ­lägenhetsdörren upp och man har en minst lika glad ­fyraåring i famnen.

Och då och då, när jag lyckas stanna till en liten stund och orkar tänka en tanke färdigt, så blir jag lycklig över att jag faktiskt lever mitt i det här.

– Vilken tur vi har mamma. Visst har vi det, som ­fyraåringen brukar säga när det händer någonting riktigt, riktigt bra.