Karlstads Studenttidning nr 4/14

Page 1

Nr. 4 december 2014

KARLSTADS KULTURKARTA

5

RÅD

för ett ljusare mörker

Julhistoria STUDENTENS RÖST

Kave noori

Med hjärtat på rätt ställe

Pontus rahm

GLÖGGTEST


INNEHÅLL 6. 4.

Ljusa upp ditt mörker

6.

Julhistoria

8.

Vinteraktiviteter

9.

Röda korsets Pontus Rahm

12. Stans gömda kulturskatter

9.

14. Redaktionens glöggtest 16. Studentombudet: Kave Noori

14. 16. 2.

Vill du hellre läsa tidningen på mobilen eller i surfplattan? Skanna QR-koden!


LEDARE Hejsan, till en ny redaktion och en ny tidning. Nedan ser du gänget som skall leverera din studenttidning för en tid framöver. Har du några tankar eller idéer är du välkommen att höra av dig till mig på min mejl som står här till höger. Vi hoppas att detta nummer kommer förgylla några lunchraster såhär i slutet av terminen. Hejsan, till hösten och den kommande vintern. När jag skriver detta kan man fortfarande missta hösten för vår men när du läser detta är det troligen ingen tvekan om vilken årstid det är. För vissa av er kanske detta är den

sista terminen ni kommer läsa, andra började läsa för första gången i augusti. Oavsett vill jag råda er att ta en ordentlig ledighet runt jul och nyår. Att vara student är inte som vilket annat jobb som helst och det är viktigt att unna sig ledigheten. Om du har svårt att veta vad du skall göra på helgerna har skrivit ner vi lite tips på sidan 8. För dig som tycker att mörkret är extra jobbigt ger vi goda råd på nästa uppslag. Ta hand om varandra och ta vara på de vita dagarna, helt plötsligt chefreda ktor@karl är det vår igen. stad

Agnes persson

roya sarvestani

TOMTEN

LEna blom

Layout

JENS kassow

Fotograf

Skribent & Illustratör

Chefredaktör

sandra thörnstrand

Skribent

Felicia FLodin

Skribent

ar.se

sofie leosson

Sociala medier

Inspiratör

Ebba Larter

studentk

Skribent

Medina Skenderagic Skribent

KARLSTADS STUDENTTIDNING

rebecka nelander Skribent

3.


Behåll glädjen under de kallare månaderna Vinter. Det är mörkt när du är på väg till skolan, det är mörkt när du ska hem. Under det begränsade antalet ljusa timmar som dagen faktiskt bjuder på är du inomhus med en uppsats eller tentaplugg. När du sen väl blir ledig, finns det många gånger ingen lust till att göra något särskilt. Här kan mörkerdepression smyga sig på och dra ned humöret ännu mer. Var dock inte orolig! Med god vilja och ett bra humör kan du ändå få ljus i vardagen långt efter att solen gått ned. Text: Medina Skenderagic Foto: Felicia Flodin

4.


Klockan ringer tidigt på morgonen och tjuter åt dig att det är dags att gå upp. Du kastar en blick ut ur fönstret, i hopp om att utsikten kommer hjälpa dig upp ur sängen. Men istället för sol möts ögonen av mer mörker. Du beslutar dig därför för att ligga kvar bara några minuter till. En halvtimme senare rusar du upp ur sängen, sen och stressad. Bristen på solljus, längtan efter ett varmare klimat och ett hektiskt skolschema är alla faktorer som under de kallare månaderna bidrar till ett tapp i motivation. Detta kan resultera i något kallat SAD (Seasonal Affective Disorder), alltså årstidsrelaterad depression som höst- och vinterdepressionen. Symptomer på denna naturliga men starka reaktion på de mörka årstiderna kan bland annat vara bristande intresse och trötthet. Varför en del människor utvecklar detta syndrom mer än andra är oklart, men forskningar visar på att drygt tre procent av hela Sveriges befolkning lider av någon form av hösteller vinterdepression.

Hur känner man sig vid depression? Känner du dig lite nedstämd ibland betyder det naturligtvis inte att du lider av svårartad depression. Gränsen mellan förändringar i humör och riktig depression är inte alltid klar, och vanligtvis finns ytterligare omständigheter som gör det möjligt att förtydliga mer allvarliga fall. Vid depression av mer allvarligt slag ändras ämnesomsättningen i hjärnan. Mindre bildning av Serotonin, ett av hjärnans signalämnen ofta kallat ”lyckohormonet”, är ett exempel på en av de resulterande förändringarna. Signalsubstanserna i hjärnan kommer i obalans, och leder till att bland annat känslolivet påverkas. Ett annat allmänt symptom på depression är att man väldigt sällan känner glädje. Det finns ingen lust till att ta tag i saker och något så okomplicerat som vardagliga sysselsättningar blir jobbiga att genomföra. Ångest är också ofta förekommande och man sover dåligt. I lite mer extrema fall är det även vanligt med hjärtklappning, magont och ryggbesvär.

Fem enkla tips till en ljusare vardag Genom att implementera några nya och fasta rutiner i vardagen går det att vända på det dystra humöret. Nedan följer flera exempel på hur du kan få det tillbaka på topp igen. Allvarligare depression kan dock komma att kräva mer professionell hjälp. Har du varit nedstämd under flera veckor och känner svårare symptomer såsom försämrad aptit, oklara kroppsliga besvär och återkommande koncentrationssvårigheter är det därför viktigt att du snarast kontaktar vårdcentral eller psykiatrisk vårdsmottagning för rådgivning.

Ta pauser under hektiska perioder Att plugga i intervaller producerar bland de bästa resultaten. Ibland kan hjärnan bli överbelastad om du sitter med huvudet i boken för länge. Glöm därför inte att ta pluggpauser. En tio-

minuters-paus efter en timmes plugg kommer göra mer nytta än du tror.

Träna bort mörkerdepressionen

Släpp in solen! Även om du är fast inne och inte kan få vitamin D ute i solen, kan du fortfarande låta den skina på dig medan du sitter inomhus. Din arbetsmiljö kommer bli ljusare och du kommer bli gladare. Är du i skolan hela dagen, sätt dig gärna nära ett fönster.

Det är inte nödvändigt att vara ständig besökare på gymmet för att vara aktiv. Föredrar du att träna ute är långpromenader ett väldigt bra alternativ. Är vardagsrummet eller sovrummet din prefererade träningsmiljö är det bara att sätta igång där! Det spelar ingen roll var du tränar, det viktigaste är bara att du håller dig aktiv. En hälsosam och frisk kropp bidrar till en gladare och piggare hjärna.

Drick mycket vatten

Gör saker som får dig att må bra

Vätskebrist är en vanlig orsak till trötthet och påverkar din koncentrationsförmåga. Det vanligaste rådet som sägs angående vatten är att vi dagligen bör dricka minst 1,5 liter. Ha gärna vattenflaskan till hands när du pluggar och drick då och då.

För att du ska må bra och vara glad är det viktigaste rådet av alla att du gör saker som du tycker om. Naturligtvis kommer plugget vara tufft ibland och mörkret utanför fönstret kommer förmodligen inte göra det lättare för dig att gå upp på morgonen, men det är okej. Ägnar du åtminstone en liten

Öppna persiennerna

KARLSTADS STUDENTTIDNING

del av din fritid till dina intressen kommer du tackla alla mindre roliga saker i vardagen så mycket bättre. Ta en tripp till biblioteket och koppla av med en bra bok om du gillar att läsa. Åk skridskor på isbanan i Mariebergsskogen eller gå på en utflykt med god fika och trevligt sällskap om du älskar att vara ute i naturen. Lösningen kan vara en så enkel men rolig aktivitet som pulkaåkning. Så nästa gång sängen ropar på dig att komma tillbaka på måndagsmorgonen eller du känner dig nere är det viktigt att komma ihåg att DU är den enda som kan styra vad du gör. Därför kan du lika gärna göra något bra som bidrar till glädje. You have the power, my friend.

Lycka till! 5.


Julfirandet

En bevarad tradition eller modefluga? Text & ILLUSTRATIONER: Lena Blom

Decembermånaden är här. Julen står för dörren och alla rödskyltade köpcentrum har redan börjat fyllas av stressade julklappsinhandlare. Erbjudanden i varje hörn och resultatet av tio olika jullåtar, som tycks försöka överrösta varandra, är idag ett av julens många kännetecken. Julfirandet har dock inte alltid inkluderat Aladdinaskar och blinkande utomhusbelysning. För 500 år sedan firades julen i sällskap med de döda. Julbordet dukades upp för de bortgångna anhöriga och ljus ställdes i fönstren för att de skulle hitta hem. Stora delar av vårt julfirande är baserat på gamla traditioner. Att frossa i julmat är kanske inte för alla en etablerad jultradition, men det är en sed som har sitt ursprung redan i 1500-talets firande. På den tiden trodde människorna att ju mer de åt under julen, desto bättre blev nästa års skörd. Under den här tiden fick även hustomten ta del av julbordet. Han serverades gröt som tack för att han tittat till gården under året som gått. Det är troligtvis på grund av den här traditionen som risgrynsgröten, som äts under julen kallas för tomtegröt. Dopp i grytan är också ett välkänt komplement till julbordet, som hos

många familjer bara används som dekoration. Traditionen sträcker sig ända tillbaka till medeltiden, då brödet var så torrt att det doppades i buljong, för att överhuvudtaget vara ätbart. Genom åren har vi låtit inspireras av olika traditioner från andra delar av världen. Vår svenska jultomte är ett resultat av detta. I slutet av 1800-talet illustrerade konstnären Jenny Nyström julkort, där den grå och tidigare lite bistra hustomten, hade blivit en glad vitskäggig tomte med röd toppluva. Under samma tid växte även ”Santa Claus” fram i USA. Santa Claus var från början en tecknad version av helgonet sankt Nikolaus. Santa Claus framställdes som en slags hjältefigur, som kom i sin flygande släde under julen, för att dela ut julklappar åt barnen. Han visades senare i Coca Colas reklamer med en röd luva och långt, vitt skägg. Hans utseende påminde om Nyströms version av hustomten. Det finns dessutom teorier om att Coca Colas version av Santa Claus, skulle vara inspirerad av hennes illustrationer. Efter Santa Claus framväxt i USA kom han tillslut hit. Han kombinerades med våra jultraditioner och blev i Sverige känd som jultomten.

Under julen möter vi många olika karaktärer. Att få besök av tomten på julafton är för många en självklarhet. Julklappsutdelning är dock en tradition som har funnits i Sverige redan innan jultomten tog del av vårt firande. I slutet av 1800-talet var det istället bocken som besökte hemmen under julen. Han var till en början en ganska oberäknelig typ. Hade man otur kunde han vara elak och ibland till och med farlig. Om barnen idag är rädda för tomten, hade de all rätt att vara rädda för bocken. Det var oftast inga trevliga presenter han kom med. Han kunde kasta in elaka lappar, fastsatta på vedträn i hemmen. Därför serverades han ofta godsaker hos de han besökte. Ibland fick han till och med en sup för att hålla sig på bra humör. Med tiden utvecklades han till en trevligare besökare och julkapparna gavs istället med omtanke. Sedan jultomten tagit över den här traditionen, har bocken istället övergått till att bli en julprydnad i många hem. Han förknippas dock fortfarande med julklapparna och placeras därför ofta under granen, vakandes över paketen. Julpynt förekommer i många olika former. Att klä in en gran i glitter och

ställa i våra hem över julen, är för de allra flesta julfirare en självklarhet. Julgranen är från början en tysk tradition som kom till Sverige på 1700-talet. På den tiden kallades den även för bordsgran då man i de flesta adliga hem, valde att sätta granen på ett bord, vid sidan om matbordet. Att sätta levande ljus på grenarna var vanligt på den tiden, samt hänga äpplen som tyngde grenarna så att ljusen skulle stå rakt. Även lussekatter och andra hemmagjorda julgransdekorationer var vanligt att ha på grenarna. Vårt sätt att fira jul kommer troligtvis aldrig att sluta förändras och vi kommer fortsätta att ta del av nya traditioner. Trots julfirandets utveckling, är det en del traditioner som har bevarats. Att skänka omtanke och glädje är en av dessa. Att ge en gåva till julbocken, ställa ut gröt till den flitiga tomten, eller visa lite extra vänlighet till människor i sin omgivning, kan vara viktiga detaljer som skapar grunden för en god julstämning. Oavsett om vi firar med bortgångna anhöriga, i sällskap med de levande, eller i samklang med tio olika jullåtar, är julen en bra ursäkt för att få sprida lite extra värme omkring sig, under den kallaste tiden på året.

Hur firar du jul? Janie Högberg

Theresa Siegler

Christoffer Åström

Studerar: Sjuksköterskeprogrammet

Studerar: Business Administration

Studerar: Medie -och kommunikationsvetenskap

– Vi firar varannan jul hos mormor och morfar och varannan hos andra släktingar. Jullunchen äter vi på eftermiddagen, innan Kalle Anka och det viktigaste på bordet är potatis, köttbullar, ägg och sås. Efter det brukar vi titta på ”Kan du vissla Johanna?”. Sen öppnar vi julklappar och äter efterätt. Det absolut bästa under julen är julmusik och den mysiga stämningen.

6.

– I’m going back to Germany to spend Christmas with my family. On Christmas day we all dress up. In the evening we go to church. We usually watch “Emil i Lönneberga” since it’s on TV every Christmas, but in German he’s called “Michel”. Being together with family and friends is the most important thing about Christmas.

– Vi firar antingen med pappas eller med min sambos släkt. Julen är en högtid där man får glädjas och ta tid till familjen. En tradition hos min sambos släkt är korvtallriken, som vi äter framför TV:n med ostar och annat småplock. Kalle Anka tittar vi på, såklart och ”Kan du vissla Johanna?” Min sambos pappa brukar även göra olika pepparkakshus. Ett år byggde han en husvagn. Ett annat år var det sommarstugan som byggdes av pepparkaksdeg.


Julkalender 2014 Att ha en julkalender och få räkna ner dagarna till julafton är en självklarhet för många som firar jul. Från och med 1 december fram till julafton kommer vi att publicera vår egna julkalender på Karlstad Studenttidnings facebooksida, men det är varken choklad eller små tomtar som gömmer sig bakom luckorna. Varje dag kommer vi att ge er läsare ett tips. Tipsen består både utav julklappar och pyssel som du kan göra själv, men också av goda gärningar som du kan göra för att sprida glädje och värme kring juletiden. Gilla Karlstad Studenttidning på Facebook för att inte gå miste om julkalenderns alla tips! KARLSTADS STUDENTTIDNING

7.


Vinteraktiviteter Behöver du en paus från pluggande? Då finns det några tips på vad du kan hitta på för att liva upp en grå vinterdag. Kanske är utförsåkning din grej? Eller bowling? Eller så kanske du vill göra en god gärning och hjälpa grannen med snöskottandet? Det finns fullt med möjligheter till hur du förgyller en vinterdag på bästa sätt. Text: Rebecka Nelander ILLUSTRATIONER: LeNA BLOM

Utförsåkning Gillar du när det är fart och fläkt? Då är utförsåkning en vinteraktivitet som skulle passa dig galant. Skidbacken Bryngfjorden ligger 4 kilometer norr om Karlstad. Där finns en nedfart samt en funpark. För att ta buss dit så tar du tvåan mot Ilanda. Liftkort 80:- dagtid 100:- kvällsåkning. Vill du däremot åka till en större anläggning över dagen så finns det bussar som går mot Branäs.

Biomys Är du filmälskare och känner att det skulle vara skönt att komma ifrån studentlyan en stund? Då har SF bio alltid några nya filmer att erbjuda och nypoppade popcorn. Du hittar dem på Drottninggatan. Glöm inte att du har studentrabatt på SF bio måndag till torsdag, då kostar det endast 60kr oavsett film.

Längdskidor För dig som tycker om att vistas ute i skogen men samtidigt vill ha en liten utmaning så är längdskidor ett sätt att komma ut i naturen på vintern för att beundra omgivningen. Det finns många längskidspår att välja bland och här är några förslag på vart du kan åka: Kronoparken 2,5km, startar en bit upp på vägen mot Alstervik. Skutberget

8.

3,5km och 5km, ligger vid Vänerns strand. Våxnäs 2,5km, startar vid Vittrans väg i Gustavsbergsområdet. Det finns belysning på alla spår.

backen i Karlstad där du kan åka pulka men tänk i så fall på att vara försiktig. Använd hjälm!

Snöbollskrig

Curling

Skridskor

Långfärdsskridskor

Har du bra balans och tycker om att utmana dig själv samt att du vill uppleva frihetskänslan? Då kan skridskor vara en passande vinteraktivitet för dig. Det är en aktivitet som passar nybörjaren lika bra som den erfarna åkaren. Skridskor kan du åka på isbanan i Mariebergsskogen samt att du kan åka i ishallarna som finns, såsom Löfbergs Arena, Tingvalla isstadion och Kobbs Arena. Allmänhetens skridskoåkning är gratis och öppen för alla de som känner sig manade att åka.

När isen har frusit ordentlig kan du också åka långfärdsskridskor i Mariebergsviken om du vill åka längre turer än du kan på en vanlig isbana. Där kan du åka så länge vädret tillåter.

Om du tycker om prestationssporter så är curling en fritidsaktivitet som passar dig. Där det handlar om allt från att hålla balansen till att samla poäng. För 2000kr får upp till åtta personer hyra en bana. Då ingår bana, curlingskor, stenar, curlingkvast och hjälm. Ett curling pass är två timmar långt. Du hittar Karlstads Curling Arena på Stationvägen 8. Du kan ta buss nummer ett eller fyra och gå av vid hållplatsen som heter Tingvallahallarna.

Tända ljus, glögg och en bra film

Vandra och dricka varmchoklad

När vintermörkret smyger sig på så är det extra mysigt att tända levande ljus, göra i ordning varmchoklad eller varför inte värma på lite glögg? Och sedan krypa ner i soffan och titta på

Att vandra passar perfekt för dig som gillar att ta det lugnt och njuta av omgivningen runt omkring dig. Den varmchoklad passar väldigt bra till den obligatoriska fikapausen. Det finns några vandringsleder att välja på men här är två förslag där du kan vandra: Norra Frödingsleden och Bäverdalen.

en bra film.

Pulkaåkning Minns du när du var liten och tog med dig pulkan och åkte ner för de små backarna och det pirrade till i magen? Precis det kan du göra nu också, för du blir aldrig för stor för att åka pulka. Det finns en backe som heter Himla-

Snöskottning Sker utanför ditt eget hus eller lägenhet, eventuellt hos grannen eller hos en äldre.

Snöbollar kastas vart som helst eller i en av Karlstads parker.

Avkopplande bad eller simning Lång dag i skolan? Då kanske det skulle vara skönt med ett varmt bad, simma några längder eller bara njuta i relaxavdelningen? Sundstabadet kan erbjuda just detta. Du hittar dem på Drottning Kristinas väg 3 och du kan ta buss nummer sex eller fyra dit. Kostnaden för att leka eller simma är 90kr, medan tillgång till relaxavdelningen kostar 180kr.

Bowling Är du bra på att sikta och gillar en god match där det inte går att fuska? Då är bowling det perfekta alternativet.Det finns tre bowlinghallar att välja bland: Nöjesfabriken, X-näs bowling på Våxnäs och Sweden bowling på Sundsta. PRISER: Nöjesfabriken, 210kr på vardagar fram till klockan 18.00. Efter klockan 18.00 samt på helger är priset 280kr. X-näs bowling, 160kr h/bana. Sweden bowling, 180kr h/bana.


MED HJÄRTAT PÅ RÄTT STÄLLE

Att studera på heltid på universitet motsvarar att ha ett heltidsjobb. Trots detta finns det studenter som också tar chansen att engagera sig vid sidan av studierna. Karlstad Studenttidning har träffat Pontus Rahm, ordförande i Röda korsets ungdomsförening för att se vad det innebär att engagera sig i en humanitär organisation. Text: Sofie Leosson Foto: Felicia Flodin

KARLSTADS STUDENTTIDNING

9.


Varför engagerar man sig som volontär? För Pontus Rahm är det en fråga med ett självklart svar. – För mig handlar det om smärtan som uppstår när man ser uteliggare ligga öppet på gatorna i minusgrader, att se folk i allmänhet utsättas för hån och trakasserier. Att se människor som har så mycket göra så lite för dem som inte har någonting alls. För mig är det en inre drivkraft att vilja förändra orättvisor som jag blir förbannad över att se. Det tar inte många sekunder att inse att han talar från hjärtat. Kanske är det denna vilja att inte bara vända bort blicken, att agera, som är grundläggande för de som engagerar sig ideellt. Pontus är medlem i Röda korset, en organisation som jobbar för att hjälpa utsatta i samhället. Ofta handlar det om till exempel papperslösa flyktingar eller frågor om mänskliga rättigheter, men även äldre utan anhöriga kan behöva stöd i form av mänsklig kontakt. Här i Karlstad jobbar Pontus och hans medarbetare mest med punktinsatser i form av kompisgrupper och läxhjälp för ensam kommande flyktingbarn varannan vecka. I framtiden hoppas Pontus kunna utöka verksamheten med fler grupper. Vi möts upp på universitetet en solig fredagseftermiddag. Pontus har precis gjort färdigt en hemtenta och jag frågar hur det gick.

10.

–Det känns som att det gick bra, svarar han. Men det brukar oftast betyda att det inte gjorde det, som att man har glömt något viktigt. Vi slår oss ner vid ett bord i ett ganska folktomt Café Selma. Jag ber Pontus beskriva sig själv. Han funderar lite och säger sen att han är glad, snäll och lättlurad, men jag märker att det inte är allt han egentligen har att säga om saken. – Jag tänker mycket, på problem och lösningar. Problem jag kanske inte kan lösa för de är alldeles för stora. Jag frågar om det Pontus gör för de utsatta verkligen gör någon skillnad. – Vi måste ju börja någonstans. Om man ska kunna förändra så måste någon vara först. När man har börjat så är det ju lättare att bygga vidare. Jag kan känna ibland att vi behöver göra mer, fortsätter han, men sen är det ju självklart så att människor väljer själva om de ska ställa upp, en princip som vi har är att vi inte ska sätta press på våra volontärer att de måste göra hur mycket som helst. De ska känna att både tid och intresse finns. Ungdomsföreningen består av mestadels studenter och i år har de fått ett gott tillskott av lärarstudenter som varit intresserade av att hjälpa till med läxhjälpen. – Nytt för i år är att man kan få ett intyg på att man ställt upp, berättar han. Ideell verksamhet är faktiskt något som efterfrågas, och jag har själv varit på en jobbintervju där de

var väldigt intresserade av just mitt engagemang utanför studierna. I förra numret av studenttidningen handlade många artiklar om just hur du kan vässa ditt CV, men Pontus menar att det finns så mycket mer att vinna på att engagera sig. Som ordförande i Röda korsets ungdomsförening har han skaffat sig flera värdefulla kunskaper som kommer hjälpa honom i arbetslivet. – Jag har lärt mig att lyssna, att respektera andras åsikter och att samarbeta för att hitta en gemensam lösning. Sen kan jag inte svara själv på hur bra jag är på detta, även om jag så klart försöker så är det upp till andra att bedöma, säger han och skrattar. Det är viktigt att ha en öppen och ärlig dialog med alla som är frivilliga, det är gemensamt som ett arbete utförs, desto mer åsikter kring hur arbetet kan förbättras desto bättre blir resultatet av arbetet. Utöver det rent praktiska finns det också andra fördelar. – Man får en allmänt bra känsla av att hjälpa till, och det är en skön känsla att få kontakt med killarna i kompisgruppen till exempel, berättar han. Vi umgås och socialiserar. De kan ha varit utsatta för olika typer av trauman, till exempel krig, som de behöver prata om. Det kan också röra sig om rent praktiska ting. Jag ber om ett exempel, och Pontus berättar om en kille som trodde att han inte skulle få plugga vidare på universitetet eftersom att han tidigare studerat på Komvux.

– Där kan vi hjälpa till att visa vägar man kan gå framåt i samhället, förklarar han. Sen gör vi ibland enkla men roliga saker som att spela Fifa. Det är kul när man ser de här killarna på stan och de hälsar och är positivt inställda till oss. När man engagerar sig ideellt så märker man snart att ju mer man engagerar sig, desto mer kul blir det, och så kan man inte sluta! Intervjun börjar lida mot sitt slut och efter några sista frågor undrar jag om det är något han själv vill lägga till, eller något som jag glömt att fråga om. Han funderar en stund innan han svarar. – Många är snabba med att sätta etiketter på sig själva och tro att man är på ett visst vis och så fastnar man i det. Jag själv kommer inte från den mest stabila bakgrunden och jag var inte helt i balans som tonåring och ung vuxen, men jag har lyckats vända det. Jag har fått insikten att jag kan förändra mig själv och jag kan göra skillnad bara jag vill. Så länge jag står upp för mina principer och ideal kommer resten att lösa sig. Jag tror honom. Även om det är lätt att drabbas av tvivel när man ser på alla orättvisor i världen, så har det varit en väldigt positiv upplevelse att prata med Pontus och höra om det han och hans kollegor jobbar med. Det visar att alla kan även med små medel göra skillnad, och jag hoppas att Pontus önskan om att kunna utveckla verksamheten ytterligare går i uppfyllelse.


VILL DU OCKSÅ HJÄLPA TILL? För att läsa mer om hur du kan hjälpa till i Röda korsets verksamhet, gå in på: kommun.redcross.se/karlstad/bli-frivillig Du kan också mejla till Karlstad@rkuf.se eller ringa 054 - 18 82 05. Liknande verksamhet i Karlstad bedrivs av exempelvis Unicef som du kan komma i kontakt med på: unicef.se/bli-frivillig Rädda barnen arbetar också lokalt i Karlstad och dem kan du komma i kontakt med genom att mejla till lf.karlstad@rb.se

KARLSTADS STUDENTTIDNING

11.


Stadens gömda kulturskatter Quiz, musikklubbar och konst i källarlokaler? Karlstads kulturliv gömmer på mer än du kan tro. Återupplev dina favoritband på hederlig vinyl, dansa till 60-­tals rock och se morgondagens konstnärer. Kulturkartan kanske leder dig som gammal Karlstadbo till nya marker och upptäckter eller får dig som nyinflyttad att hitta din favorit från första början. Text: Roya sarvestani ILLustrationer: Lena blom & Ida WALLINDER

Thimar/Westling

Strandvägen 20, Karlstad Facebook: Thimar/Westling Galleri Till skillnad från andra gallerier satsar Thimar/Westling på korta utsällningar. En gång i månaden kan du se en ny, spännande konstnär över en helg. Bland samtida, modern konst minglar du runt i en karg, ruffig källarlokal på Herrhagen. Stämningen är alltid familjär på detta lilla galleri och vare sig du är konstintresserad eller bara nyfiken kommer du tycka att konst är kul.

Båten

Älvgatan 4, Karlstad Facebook: Båten

I Klarälvens vatten ligger ett av stans bästa ställen när det kommer till livemusik. På Båtens lilla scen har musiker såsom Hästpojken, Imperial State Electric, Nicole Saboune, Horisont och Bobby Sant stått. På torsdagar hålls det musikquiz där det bjuds på både kluriga frågor och popcorn.

Knastret Östra Torggatan 10, Karlstad (på innergården) www.knastret.com Det svarta guldet har på senare år fått ett uppsving och på Knastret hittar du inte bara vinylskivor utan även begagnade cd-­skivor, filmer och serietidningar. Detta är en musikoas nere i en källare, mitt i Karlstad. Få ny musikinspiration eller hitta dina gamla favoriter.

Rough Diamond

Facebook: Rough Diamond Club Karlstad Rough Diamond är musikklubben där du rör dig till bland annat 50-­och 60-­tals rock ’n’ roll och rockabilly. Ibland har de livemusik och ibland kör de enbart från dj-­båset. Klubben kör regelbundet i Karlstad och det brukar vara omöjligt att stå still under deras kvällar. Såsom klubbarrangörerna själva skriver: ”Folks, move your feet to the big beat!”

Scalateatern Arenan

I Bibliotekshuset, centrum Facebook: Arenan För den som tycker att utbudet på de vanliga biograferna inte riktigt räcker till nu i höstmörkret finns Arenan som ett bra komplement. På Arenan visas oftast smalare filmer med olika kulturell bakgrund och en del gamla klassiker. Filmklubben Mowie håller till på denna biograf och du blir enkelt medlem och får mycket film för en liten slant. Håll ordentlig koll, då filmerna inte alltid visas under så lång period, för att inte missa just det du vill se.

12.

Västra torggatan 1, Karlstad www.scalateatern.com Om du gillar musikaler och teater hittar du ett stort utbud på Scalateaterns scen. Utöver detta arrangeras konserter, stand-­up och mycket mer. Här finns något för alla!

Quiz på Leprechaun

Östra Torggatan 4, Karlstad www.theleprechaun.se Känns onsdagarna trista både hemma i soffan och ute på dansgolvet? Ta med ett gäng kompisar och slut upp för musikquiz på Leprachaun. Ni får en chans att slå era kloka musikhuvuden ihop samtidigt som ni utmanas på en hel del udda låtar.

Metal Clüb

Facebook: Metal Clüb För den som gillar hårdrock finns Metal Clüb som styr upp gig. I över tio år har Metal Clüb varit ledande i denna genre i Värmland och det är här som alla hårdrocksfans samlas. Du kan förvänta dig höra såväl gamla som nya rockklassiker medan du förtär valfri dryck på något hak i Karlstad.

Värmlandsteatern

Pihlgrensgatan 3, Karlstad www.varmlandsteatern.se Byt ut skådespel på duk mot skådespel på scen. På Värmlandsteatern kan du välja om du själv vill prova på teater eller agera åskådare. Deras teaterskola har kurser på alla nivåer. Kanske något för dig att prova på? Vill man hellre sitta i publiken sker uppspel året om på deras olika scener.

Club Pebbles

Facebook: Club Pebbles Musikklubben som får vartenda ben i kroppen på dig att svänga. På Club Pebbles utlovas bland annat hård och skitig 60-­tals rock, garagerock, punk, surf, rhythm & blues; både på scen och från skivspelarna. Här kan du höra alltifrån Rolling Stones, The Runaways, Iggy Pop, White Stripes och Bratmobile.

Konsthall K

Adress: Åttkantslunden ”Small room – Big Ideas”. Så förklarar Konstfrämjandet i Värmland sin utställningslokal i Åttkanten på Herrhagen. I detta rum kan du vänta dig konst med experimentellt fokus.

Punkfest

Facebook: Karlstad Punkfest – 14 En gång per år anordnas Karlstads hemligaste och bästa punk-­och välgörenhetsfestival. Punkband från hela landet bjuds in och allt överskott går till välgörenhet. Du som vill gå på detta bjuds på ösig punk, mat och gött häng för en liten peng. Föranmälan krävs och görs lättast genom att lösa in medlemskap.

Kulturnatten Stans stora kulturevent! En gång om året fylls hela staden med kultur i all dess form. Dans, teater, film och konst förenas i olika arrangemang i Karlstad. Du kan gå från en dansuppvisning till en workshop och vidare till en utställning. Perfekt om du är ny i stan och nyfiken på Karlstads olika kulturutbud.

Värmlands Filmförbund

www.varmlandsfilmforbund. se I Värmlands Filmförbunds lokaler har de en egen liten biosalong där du som medlem kan vara med på filmkvällar och diskutera med andra filmnördar. Vill du själv skapa film? Då har du även möjlighet att låna utrustning. Utöver detta får du ett stort utbud av kurser, föreläsningar och filmfestivaler.

Värmlands Museum

www.varmlandsmuseum.se Här kan du njuta av konst i mängder året om. Du kan se olika typer av utställningar såsom en av deras permanenta som tar dig flera tusen år tillbaka i Värmlands historia, en tidsresa med start bland runstenar och som landar i nutiden.


Värmlands museum

Klarälven

Västra Torgg.

Museig.

Norra Strandg.

Domkyrkan

Stora torget

Tingvallagymnasiet

Tingvallag.

Tingvallag.

Östra Torgg.

Älvg.

Järnvägsg.

Fredsg.

Drottningg.

Hamng.

Centralstation

.

sg

g ola

T

Vikeng.

Trädgårdsg.

KARLSTADS STUDENTTIDNING

13.


Redaktionens Glöggprovning Den klassiska glöggen eller en av årets sorter med citron och fläder? Redaktionen sätter kastrullen på spisen och tar fram glöggkopparna för årets glöggprovning. Eller varför inte göra sin egna glögg? TEXT: Roya sarvestani FOTO: FELICIA FLODIN ILLUSTRATIONER: LENA BLOM

Blossa Frisk Lätt Vinglögg med Fläderblom & Citron

Tegner & Son Wilckens Fat Ekologisk Vinglögg

Ripa Zinfandel Vinglögg

Blossa Original Lätt Vinglögg

Blossa Starkvinsglögg Lavendel 2014

Blossa Frisk är mindre söt än traditionell glögg och smaksatt med fläder och citron, vilket ger en attraktiv smak.

Kryddig doft med inslag av kanel, mörka körsbär, kardemumma och pomerans.

Ripa Zinfandel har en eldig doft med toner av björnbär, plommon och mörk choklad. Smaken är intensiv och fruktig med inslag av söta björnbär, plommon, mörk choklad samt kanel och kardemumma.

Sprider en julig doft av pepparkaka, nejlika och kardemumma.

Lavendel från södra Frankrike har blandats med noga utvalda vita viner samt Blossas traditionella glöggkryddor. Resultatet är en välbalanserad starkvinsglögg skapad i symbios med sol, v ärme och violetta dalgångar.

Redaktionen tycker:

Redaktionen tycker:

Redaktionen tycker:

Redaktionen tycker:

Redaktionen tycker:

Vi blir förvånade över hur god denna glögg är, då inte doften känns särskilt inbjudande. Påminner om varm flädersaft.

Denna känns som en klassisk glöggsmak, fastän med mycket stark smak av nejlika. Kryddig och trivsam.

Känns som en klassisk glöggsmak, fast ändå inte då något känns annorlunda med denna. Rund i smaken och väldigt god!

Såhär ska glögg smaka!

Svår att sätta fingret på vad den smakar men påminner till viss del om Fireball. En bra festglögg!

Betyg: 4 av 5 14.

Betyg: 4 av 5

Betyg: 3 av 5

Betyg: 5 av 5

Betyg: 3 av 5


Pepparkaksbollar Dessa pepparkaksbollar är perfekta om du har ont om tid. Funkar även till de gäster som är laktos-­och glutenkänsliga och som om det inte vore nog är de veganvänliga om honungen byts ut mot sirap. Ingredienser 200g valnötter 200g torkade aprikoser 2-­3 msk honung/sirap 2-­3 msk vatten Kanel Ingefära Nejlika

Mixa samtliga ingredienser i en matbredare till en fast smet. Höfta och krydda efter tycke och smak. Rulla till små bollar och låt dem vila i kylen ca 1 timme. Pudra gärna lite kanel över dem innan servering. Ät och njut.

Äppelglögg Varför inte en glögg som gör sig god både kall som varm? Vill du ha den alkoholfri är det bara att skippa calvadosen. Ingredienser 1 l äppeljuice 1 dl Calvados 1-­2 st kanelstänger 5 st kardemummakärnor Lite ingefära 1 citron 1 apelsin 1 tsk mörkt muscovadoråsocker Lägg samtliga kryddor samt ingefäran i en rymlig kastrull. Häll på äppeljuicen och calvados över kryddorna och låt dra en timme. Skiva citronen och behåll skalet på. Skala apelsinen och strimla ner skalet i kastrullen, likaså med den skivade citronen. Pressa i lite citronsaft från en halv citron. Smaksätt med lite muscovadoråsocker. Låt dra lite till om du vill dricka den kall (gärna med en isbit i eller två) eller koka upp och avnjut denna som en varm äppeldryck.

KARLSTADS STUDENTTIDNING

15.


STUDENTOMBUDET MED MÅNGA TALANGER

Kave Noori, 26 år Uppvuxen: Sundbyberg, men har även bott i Silicon Valley, San José. Aktuell MED: Förutom nyblivet studentombud på Karlstad studentkår ska han tala på en konferens som behandlar rättssäkerhetsfrågor för högskolejurister och studentombud. Text: Jens KASSOW FOTO: FELICIA FLODIN ILLUSTRATIONER: LENA BLOM Klockan är halv tio och Kave sätter sig ner med mig för att ta en fika. – Det är tätt inpå kanelbullens dag och det måste ju firas, säger han skämtsamt. Kave har arbetat som studentombud på Karlstad Studentkår i endast två veckor när vi möts. Hans vanligaste arbetsuppgift är att hjälpa studenter som kanske hamnat i kläm. Kanske har du en tentamen som inte har blivit rättad i tid, någon annan har stött på problem med sin examination, eller så behöver du ta reda på vad vi som studenter har för rättigheter och skyldigheter i en tvist. Känner du att dina rättigheter som student inte respekteras kan du vända dig till Kave. – Mycket av mitt arbete fungerar som en sorts utredning. I många fall krävs det att jag tar en titt i lagboken och regelverket kring studier är ganska svårnavigerat, menar han.

16.

Att Kave skulle bli studentombud har inte alltid varit självklart. Han började sin karriär på Södertörns Högskola där han läste juridik, med offentlig rätt som inriktning. – När det kommer till mitt arbete tycker jag att byråkratin är väldigt intressant, men framförallt den sociala aspekten: Lika behandling och jämställdhet är väldigt viktigt för mig, säger han. När Kave inte hjälper studenter med bekymmer på Karlstad studentkår ägnar han gärna tid ute i naturen. Han är även en hejare på att dansa salsa och har ett intresse av att lära sig nya språk. Ett av de språk som han bemästrar är teckenspråk, vilket kan komma till god hjälp även i arbetet.

Kave är studentrepresentant i SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund), där han sitter i en arbetsgrupp för betygsfrågor. Hans uppdrag är att titta på andra länders erfarenhet av betygsystem och betygsskalor, jämföra med de svenska och försöka förbättra och modernisera systemet så mycket som möjligt. Kave var väldigt engagerad i frågan angående meritpoäng i teckenspråk, som nu genomförts av regeringen.

partipolitik. Genom detta uppdrag har jag fått goda insikter i hur man kan granska en offentlig verksamhet, påpekar han. Jag säger till Kave lite skämtsamt att han har väldigt många bollar luften. – Ja, och jag håller fortfarande på att lära mig jonglera, svarar han med ett brett leende.

Utöver detta är han dessutom förtroendevald kommunrevisor, där han tillsammans med sju andra kommunala revisorer granskar nämnder och kommunstyrelsen. Deras jobb är att granska kommunens ekonomi, måluppfyllelse och effektivitet i förvaltningen. – Uppdraget utövas mest genom saklighet och helt utan hänsyn till

God jul och gott nytt år önskar Karlstads Studenttidning och Karlstads Studentkår. Nästa nummer av Karlstads Studenttidning kommer ut den 19 februari.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.