Karlstads studenttidning december 2018

w

w

w

w

w

w

w

w

DECEMBER 2018 • GRUNDAD 1967 • 2018#4

MED SIKTET INSTÄLLT FRAMÅT För Clear River Racing pågår intensiva förberedelser i hus 21 inför nästa års upplaga av Formula Student

Campus. Universitetet firar 20 år

sid 4

Jul. Så hittar du glöggen som ger julstämning

sid 12

International. Swedish christmas-traditions

sid 18

2.

Innehåll

Intervju Viljan att studenter ska må bra och en känsla av ansvar driver Sara Christenson i engagemanget för studentlivet.

sidan 7

Lista: de mest stämningsfulla låtarna och filmerna inför julen. sidan 13

w

sidan 10

Universitetet viktigt för svensk forskning och regionens utveckling.

Prisad författare föreläste om sin nya bok. sidan 16

Ledare

Denny Jansson:

Viktiga frågor om lärarledd undervisningstid

w

w

w

w

w

om antingen det ena eller andra, att en stor mängd lärarledd undervisningstid torde ge hög kvalitet på utbildning per se. Snarare bör de två aspekterna ses som en kombination som verkar tillsammans. Det är således inte en god idé att enkom öka mängden lärarledd undervisningstid utan att samtidigt analysera utbildningarnas kvalitet och föreläsningarnas innehåll. För precis som UKÄ poängterar i rapporten är mängden lärarledd undervisningstid inte en enskild indikator på utbildningens kvalitet.

Vetskapen om det ringa antalet timmar lärarledd undervisningstid torde ge värdefulla insikter till den pågående utredningen om styr- och resurstilldelningssystemet. Inte minst på grund av att tidigare satsningar inte gett de resultat som varit syftet med satsningarna, något som UKÄ kommenterar i årets rapport. Samtidigt torde vetskapen om att Sverige utmärker sig som det land i Europa med det lägsta antalet timmar lärarledd undervisningstid föranleda en bredare diskussion i frågan och ledare vidare till diskussionen om Sverige som ett kunskapssamhälle.

Frågan om mängden lärarledd undervisningstid är sammankopplad med kopplingen mellan forskning och utbildning, ett område som pekats ut som ett problemområde i den pågående utredningen om styr- och resurstilldelningssystemet. Genom att möjliggöra för ett möte mellan studenter och ämnesexperter möjliggörs inte enbart för studenternas eget lärande och utveckling. Samtidigt möjliggörs för den forskning som bedrivs vid landets lärosäten att föras vidare ut i samhället inom de yrken som studenterna senare blir verksamma inom. På så sätt blir frågan mängden lärarledd undervisningstid något mer än att enkom räkna antalet klocktimmar i föreläsningssalar vilket därför kräver fler och bredare diskussioner som diskuterar samtliga ingående aspekter i frågan.

w

I början av november presenterade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, en rapport om antalet timmar lärarledd undervisningstid inom den svenska högskolan. I rapporten konstateras att studenter vid de svenska lärosätena i genomsnitt har 11 timmar lärarledd undervisningstid per vecka vilket i en europeisk jämförelse är den lägsta siffran. Samtidigt konstaterar UKÄ att undervisningstiden differerar mellan olika ämnen och utbildningsnivåer. En student som läser en kurs i sociologi har sex timmar i genomsnittlig undervisningstid per vecka medan en civilingenjörsstudent har uppemot 18 timmar lärarledd undervisningstid per vecka.

Det är en omfattande kartläggning som UKÄ låtit genomföra av antalet timmar lärarledd undervisningstid inom högre utbildning.

Totalt har 437 scheman från åren 2007, 2014 och 2017 vid 26 lärosäten analyserats och ger sålunda en god överblick över hur den högre utbildningen fungerar i praktiken. Rapportens resultat går i linje med tidigare undersökningar, däribland Eurostudentundersökningarna, som pekat ut Sverige som det land i Europa med lägst antal timmar lärarledd undervisningstid bland de länder som deltagit i undersökningarna. Särskilt intressant är att UKÄ poängterar att antalet timmar lärarledd undervisningstid inte har ökat i de fall där resurser tilldelats just för att fylla ett sådant särskilt syfte. Även om det i dagsläget saknas en nedre gräns för antalet timmar lärarledd undervisningstid fanns i förarbetena till dagens ersättningssystem en basnivå på nio timmar per vecka för bibehållen utbildningskvalitet för utbildningar inom HSTJ. Flera utbildning underskrider således den nedre gräns som ersättningssystemet haft som utgångspunkt. Detta är en tydlig indikation på att frågan om antalet timmar lärarledd undervisningstid inom högre utbildning behöver aktualiseras såväl på landets lärosäten som i den politiska diskussionen om utvecklingen av den högre utbildningen i Sverige.

Samtidigt som frågan om mängden lärarledd undervisningstid inom högre utbildning är väl omdiskuterad är det samtidigt viktigt att frågan belyses ur flera perspektiv. Dels vad gäller mängden lärarledd undervisningstid, dels innehållet i den lärarledda undervisningstiden.

Samtidigt även närvaron bland studenter. Frågan handlar ingalunda

Denny Jansson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Karlstads studenttidning. denny.jansson@karlstadsstudenttidning.se

Av studenter för studenter sedan 1967 Reportrar Anna Dahlberg, Robin Johansson, Johanna Nilsson, Sara Tidhult och Olivia Hahne

Chefredaktör och ansvarig utgivare Denny Jansson

Krönikör Stina Samuelsson

Kulturredaktör och grafisk formgivare Lotta Fallqvist

Tipsa oss Vet du något andra borde veta eller som borde granskas? Tipsa oss genom tips@karlstadsstudenttidning. se. Du har rätt att vara anonym.

Sociala medier-redaktör Vera Zethraeus Opinionsredaktör Daniel Frisén

Illustratörer Johan Olsson och Caroline Lindström

Annonsera Nå upp till 16 000 studenter och andra verksamma vid Karlstads universitet genom att annonsera i Karlstads studenttidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år och har en klart definierad målgrupp. Läs mer på karlstadsstudenttidning.se/annonsera Kontakta oss Karlstad Studentkår Att: Karlstads studenttidning Karlstads universitet 651 88 Karlstad Facebook: Karlstads studenttidning Instagram: studenttidning Snapchat: studenttidning Twitter: studenttidning_

Senaste nytt karlstadsstudenttidning.se Mejl fornamn.efternamn @karlstadsstudenttidning.se Trycks hos Nya Wermlands-Tidningen i Karlstad.

Våra texter och bilder lagras och tillgängliggörs i digitala arkiv. Den som sänder material till Karlstads studenttidning anses medge sådan lagring samt publicering i alla kanaler.

Förbehåll mot detta accepteras inte. © Copyright 2018

w

Karlstads studenttidning är tidningen för och av studenter vid Karlstads universitet. Tidningen grundades 1967 som tidningen Klaraborgaren och ska utifrån ett studentperspektiv informera och belysa frågor som berör studenter vid Karlstads universitet.

• Stärk studentinflytandet.

• Mys, plugga, festa och utvecklas på Kårhuset.

• Få hjälp om du har problem under din utbildning.

• Rösta i Kårvalet och påverka studentkårens arbete.

• Engagera dig i frågor som du brinner för.

• Ta del av exklusiva lokala rabatter och förmåner.

• Samt hundratals Mecenatrabatter.

• Bli medlem.

4.

Jubileum

I januari 1999 var det dags att sätta upp den nya skylten för att markera övergången från högskola till universitet.

Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

Från högskola till universitet 20 år som Karlstads universitet Nästa år firar Karlstads universitet 20 år som universitet.

Karlstads studenttidning gör i detta nummer en historisk återblick på tiden som föregick utnämnandet till universitet och de första 20 åren som universitet.

Grunden till dagens universitet lades redan 1843 då lärarutbildningen startade som Karlstads folkskollärarseminarium. 1907 startade den treåriga sjuksköterskeutbildningen som då hade åtta studenter. 1923 flyttade folkskollärarseminariet in i byggnaden som i dag inrymmer Värmlandsarkiv vid Centralsjukhuset på Marieberg. År 1963 tillsattes en kommitté för att utreda den akademiska utbildningen i Värmlands län med landshövding Gustaf Nilsson som ordförande. Utredningen visade att det fanns gott rekryteringsunderlag för en högskoleutbildning i Värmland och i juli 1967 invigdes en filial till

Göteborgs universitet i Karlstad.

Samma år bildades även Karlstad Studentkår och tidningen Klaraborgaren, som sedan 2008 heter Karlstads studenttidning. År 1974 flyttade universitetsfilialen och lärarutbildningen in i nybyggda lokaler på Kronoparken där ”Allt under under ett tak” blev en identitetsskapande paroll. Året efter invigningen av de nya lokalerna tillsattes en ny kommitté, denna gång för att se över statliga högskolor i Västsverige. Som ett resultat av översynen invigdes i juli 1977 Högskolan i Karlstad som en egen organisation.

Under 1980-talet växte de eko-

nomiska utbildningarna på den nybildade högskolan och på forskningssidan satsades på tjänsteforskning. 1986 grundades CTF, Centrum för tjänsteforskning. Året därefter utvecklades en särskild modell för att organisera forskningen på högskolan: Karlstadsmodellen. Modellen byggde på externa samarbeten med andra högskolor och universitet, handledning av forskarstuderande och ett regionalt, nationellt och internationellt etablerat kontaktnät.

Under 1990-talet utvecklades visionen om att Högskolan i Karlstad skulle få status som universitet. 1993 gavs högskolan rätt att anordna magisterutbildningar. Två år senare inrättades professurer i geografi, kulturgeografi, företagsekonomi, pedagogik, informatik, engelska, litteraturvetenskap och kemi. 1997 innebar inte bara fasta resurser till forskningen vid högskolan.

Samma år anordnades flera mö-

ten innan en enig högskolestyrelse under sammanträdet den 3 oktober 1997 tog beslutet att ansöka om rätten ”att få benämnas universitet med de rättighet och skyldigheter som följer därav”. Den 9 juli året därpå fattade regeringen det efterlängtade beslutet att Högskolan i Karlstad skulle ombildas till universitet den 1 januari 1999.

1999: Den första januari bildades Karlstads universitet. Några veckor senare, den 22 januari, var det dags för den efterlängtade invigningen. Dåvarande rektor Christina Ullenius höll tal och festligheterna som följde kommer Karlstadsborna sent att glömma. En stor diskussion utbröt huruvida namnet på det nya universitetet skulle ha ett genitiv-s efter Karlstad eller inte. Som kan ses i dag blev det så – Karlstads universitet.

2000: Bygget av det nya universitetsbiblioteket tog fart.

Universitetet fick också rätt att examinera civilingenjörer.

Karlstad valdes bort av rikspolisstyrelsen för att starta polishögskola. Studenttidningen Klaraborgaren byter i samband med att högskolan blir universitet namn till tidningen Citrus.

2001: Karlstads universitet fick rätt att examinera fastighetsekonomer och programmet för fastighetsekonomi startade.

2002: Musikhögskolan Ingesund i Arvika integrerades som en del i Karlstads universitet. I januari samma år stod även universitetsbiblioteket klart och invigdes.

Invigningstal hölls av dåvarande biblioteksdirektör Eva Hesselgren och universitetskören sjöng.

2003: Studentkårens projekt, Studenternas hus, stod klart. I dag finns restaurang, frisör, kårhus, butiker och möteslokaler i huset.

2004: Byggandet av 116 student-

5.

Under universitets första år inleddes arbetet med ett nytt universitetsbibliotek och huvudentré. På bilden syns Aula Magna och den nya huvudentrén under uppbyggnad. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

1974 invigdes de nya lokalerna på Kronoparken där lärarutbildningen flyttade in tillsammans med universitetsfilialen. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

2005 fattade universitetsstyrelsen beslut om att bygga ett nytt hus på universitetsområdet: hus Vänern. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

I Vänerhuset byggdes den svävande föreläsningssalen Ljungberg som i folkmun kallas för ”Ägget”. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

Regeringens besked i juli 1998 var efterlängtat. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

Rektor Christina Ullenius klippte bandet när Karlstads universitet invigdes 1999. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

Herrgården Klaraborg utgjorde en viktig knutpunkt för Karlstads studenter från det att högskolan grundades tills 2006 då verksamheten lades ner. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

bostäder strax intill Studenternas hus startade. Geovetarprogrammet lades ner på grund av för få sökande och kritik från dåvarande Högskoleverket. Universitetet fick detta år också börja examinera receptarier.

2005: Universitetsstyrelsen beslutade om byggstart för ett nytt hus på campusområdets södra del för forskning och utbildning inom det tekniska området, senare känt som 21:an. Ekonomiprogrammets förening, KarlEkon, firade 25 år med aktiviteter och en stor bankett. Bomans park, som studenter varit med och utformat, invigdes detta år.

2006: Christina Ullenius lämnade universitetet efter 12 år som rektor. Detta år fick universitetet rätt att examinera socionomer. Samma år lades även studentkårens verksamhet vid herrgården Klaraborg ner.

2007: Kerstin Norén tillträd-

de som Karlstads universitets nya rektor den 1 januari.

der ceremonin kunde man avnjuta sång från kören Söt Likör.

2008: Den nya byggnaden, hus 21, invigdes och fick namnet Vänern. Studenttidningen Citrus byter namn till Karlstads studenttidning, samma tidning som du än i dag kan hämta vid något av de gröna tidningsställen runt om på universitetsområdet.

2011: Kerstin Norén lämnade universitetet efter fyra år som rektor och Åsa Bergenheim tillträdde som ny rektor.

Universitetet fick också rätt att examinera civilekonomer.

Samma år stod idrottshallen färdigbyggd och invigdes.

2009: Handelshögskolan vid Karlstads universitet bildades med fokus på anställningsbarhet, internationalisering och tjänsteekonomi. Det blev en festlig tillställning med blomsterdekorationer och ett invigningstal från rektorn. Detta år fyllde dessutom universitetet tio år! Det började också byggas 122 nya studentbostäder vid Kronoparken. Samma år firas även de första tio åren som universitet med pompa och ståt.

2012: Invigning av hälsoakademin som var en satsning på mångvetenskaplig forskning inom hälsoområdet med samhällets behov som utgångspunkt.

Turismprogrammets förening, Ture, firade 20 år.

2010: Första spadtaget togs till den nya idrottshallen. Un-

2013: Välkomstcentret invigdes.

Idrottslärarutbildningen startade vid Karlstads universitet.

2014: Innovation Park, beläget väster om universitetet, invigdes. Dessutom startade psykologprogrammet detta år.

Innan det nya universitetsbiblioteket började att byggas var det parkering på platsen. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

2015: Universitetet fick rätt att examinera psykologer. Dessutom startade det nya programmet för miljö och säkerhet.

2017: Johan Sterte tillträdde som ny rektor och samma år fyllde universitetsfilialen 50 år. I aulan hölls därför en jubileumsceremoni med musik, grattishälsningar, teater, samtal och slagverk.

Detta år fick dessutom universitetet rätt att examinera jurister och juristprogrammet startade.

Den årliga arbetsmarknadsdagen Hotspot firade 20 år. Efter drygt ett decennium invigdes ett nytt kårhus i Studenternas hus, alldeles intill bibliotekshuset.

2018: Verksamhetsintegrerat grundlärarprogram startade där studenter varvar studier med arbete ute på skola. Detta år startade även kandidatprogrammet i läkemedelsanalys.

2019: Karlstads universitet firar 20 år som universitet.

Olivia Hahne Daniel Frisén Denny Jansson

6.

2002 integrerades Musikhögskolan Ingesund i Arvika som en del i Karlstads universitet. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

Lista: rektorer 1977–1994: Lennart Andersson, professor i kulturgeografi 1995–2006: Christina Ullenius, professor i organisk kemi 2007–2011: Kerstin Norén, professor i svenska språket 2011–2017: Åsa Bergenheim, professor i idéhistoria och pedagogiskt arbete 2017–nuvarnade: Johan Sterte, professor i kemisk teknologi

Lokalerna på Kronoparken har byggts om och till flera gånger under resan från universitetsfilial till högskola till universitet. Foto: Arkivfoto Karlstads universitet

7.

Universitet viktigt för svensk forskning och för regionen Karlstads universitet har haft stor betydelse för regionens utveckling under de gångna 20 åren. Framöver står ökad internationell uppmärksamhet på rektor Johan Stertes önskelista för de kommande 20 årens utveckling.

Vilken betydelse har universitetet i ett riksperspektiv för forskning och utbildning i Sverige?

– Vi är en viktig del av det svenska högskolesystemet, och ser till att hela landet förses med kompetent, välutbildad arbetskraft och att Sverige ligger i framkant internationellt inom forskningen. Vi är en viktig del i ett sådant maskineri. Naturligtvis en ännu viktigare del i den del av landet som vi befinner oss i.

Vilken betydelse har det haft att Karlstad högskola blev universitet?

– Jag tror att det har ganska stor betydelse. Det har gett förutsättningar att skapa bättre kvalitet, både i utbildning och i forskning genom att övergången till universitet möjliggjorde en betydligt större omfattning av forskning och forskarutbildning än vad som fanns tidigare.

Framför allt genom den finansiering som tillkom när vi blev universitet 1999. Men det är också en statusfråga eftersom det är lättare för ett universitet att rekrytera duktiga studenter, lärare och forskare. Även där har det betytt mycket, det har bidragit till att vi har kunnat växa och bli ett relativt stort universitet som vi faktiskt är i dag. Det tror jag inte hade hänt om vi inte

fått status som universitet 1999.

Finns det några mer framstående utbildningar i Karlstad som sticker ut jämfört med andra lärosäten?

– Jag kan inte identifiera några utbildningar som sticker ut lite extra, däremot har vi utbildningar som står sig väldigt väl nationellt. Sverige är lite speciellt på det sättet att vi har en väldigt jämn nivå i landet på våra utbildningar, så blir det eftersom alla utbildningar granskas efter samma kriterier och av samma organisation. När sådana utvärderingar har gjorts har det fallit ut väldigt väl för oss.

Sen har vi, ur ett lite annat perspektiv, haft modet och styrkan att skapa en del prestigeutbildningar under de senaste åren.

De kan man säga sticker ut i, så som juristutbildningen, psykologprogrammet och konstnärlig kandidatexamen på musiksidan.

Det kan säkert bidra till prestigen, och säkert att rekrytera studenter inom andra områden.

Hur sticker forskningen i Karlstad ut? Hur är de excellenta forskarmiljöerna, står de sig nationellt och internationellt?

– Forskningen står sig väldigt väl, både nationellt och internationellt. Det svenska forskningssystemet är sådant i dag att det

är baserat på externfinansiering.

För att kunna konkurrera om externfinansieringen med andra lärosäten i landet och i Europa måste man tillhöra de bästa i Sverige och därmed faktiskt de bästa i världen inom de nischer man väljer att fokusera på. Det gör våra forskare, både inom de excellenta miljöerna och de som ligger utanför det vi själva har definierat som excellenta miljöer.

Jag skulle säga att om man frågar runt i Sverige, är väldigt många medvetna om Centrum för tjänsteforskning, CTF, där Karlstads Universitet har varit lite av pionjärer. Det är vi berömda för i landet och börjar bli alltmer kända för forskningen på datasidan, som vi också har satsat på.

Framför allt inom personlig integritet och skydds- och säkerhetsfrågor. Men vi har också annan forskning som är väldigt stark.

Vad tänker du om Karlstads universitets utveckling de senaste 20 åren och om framtidens utvecklingen?

– Utvecklingen har varit enorm. Jag tror att när man befinner sig i mitt i den så märker man inte effekten av de otroligt många små förändringar som sker. Jag har haft nöjet att röra mig runt lite i landet och blev 2003 rektor för Växjö universitet som har enormt mycket gemensamt med Karlstads universitet. Båda blev universitet samtidigt, det var då en ganska omogen organisation med relativt liten forskning. Det är nu ett fullfjädrat universitet. Jag är säker på att Karlstads universitet såg rätt exakt likadant ut

Rektor Johan Sterte ser förbättringsmöjligheter på den internationella arenan för universitetets del. Foto: Maria Obed/Karlstads universitet

2003 som Växjö universitet. Vi är nu ett fullfjädrat universitet med hög kvalitet i både utbildning och forskning och hög stabilitet i verksamheten. Det har varit en jätteförändring under de här 20 åren. Det kommer det säkert att bli de kommande 20 åren också, det är betydligt lättare att analysera åren som har varit än de som kommer. Jag ser ingen anledning att vi inte kommer utvecklas mot ett ännu större, ännu starkare och ännu bättre universitet de kommande åren.

Karlstad har etablerats som ett bra universitet de senaste 20 åren, vad är nästa steg?

– Vi har mycket att göra, både

att bygga ett starkare märke och namn i Sverige, men framför allt är vår synlighet på den internationella arenan fortfarande ganska begränsad. Det finns en otrolig massa universitet, någonstans mellan 25 000 till 80 000, beroende på vilka siffror man tittar på. Universitet- och högskolesystem växer något otroligt i delar av världen. Vi behöver bli bättre på den internationella arenan, det är en möjlighet vi har under de kommande 20 åren.

– Jag ser mycket fram emot festligheter med studenter och personal i samband med 20-årsfirandet.

Daniel Frisén

”Det blir som ringar på vattnet” Även Per-Samuel Nisser (M), kommunstyrelsens ordförande i Karlstads kommun, menar att universitet haft stor betydelse under sina första 20 år som universitet.

– Utan universitetet hade vi inte alls haft samma tillväxt och utveckling, säger han.

Per-Samuel Nisser, som själv har studerat på Karlstads universitet, minns den pampiga invigningen i januari 1999.

– Jag var med på invigningen och minns att det var stor festlighet med mycket folk. Det var verkligen en stor och spännande dag när Karlstad fick ett universitet, alla var väldigt stolta.

Nisser fortsätter och understryker universitetets betydelse för kommunen, både tack vare den kunskap och utbildning som lärosätet genererar, men också för Karlstads näringsliv: – Det blir som ringar på vattnet, från studentlivet till all

forskning och kopplingar till näringslivet. Allt detta är väldigt viktigt för kommunen. Universitetet i sig är en viktig arbetsgivare men det ger ju så klart också studenter goda förutsättningar till arbete efter sin utbildning.

En viktig fråga för Karlstads kommun är hur man ska få studenter som flyttar till Karlstad att vilja stanna kvar och bidra med sin kompetens efter avklarade studier. För detta, menar Nisser, krävs det att det finns arbete eller praktikplatser för de examinerade studenterna men också bostäder, kulturliv och möjlighet till umgänge.

Karlstad kommuns vision ”Livskvalitet Karlstad 100 000” strävar efter en befolkningsmängd på 100 000. Kommunen har studenter som en av målgrupperna för visionen tillsammans med människor med konkurrenskraftig kompetens samt besökare. Enligt Nisser kan visionen nås till stor del tack vare universitetet.

– Ja, vi är på god väg dit. Universitetet är en stor bidragande orsak till det.

Inför framtiden tror Nisser att universitetet är den viktigaste framtidsfaktorn vad gäller utveckling. På frågan hur kommunen hade sett ut utan ett universitet svarar Nisser: – Vi hade inte alls haft samma starka tillväxt och utveckling som vi har i dag.

Olivia Hahne

Per-Samuel Nisser är kommunstyrelsens ordförande i Karlstads kommun och menar att Karlstads universitet har stor betydelse för kommunens utveckling. Foto: Alexander Torin

8.

LĂĽdbilsrace

9.

Krönika

Stina Samuelsson: Pumps, pyjamas och pyttesmå matlådor

Hipp, hipp, hurra, för universitetet i Karlstad.

Nästa år fyller det 20 år. Längre än så har det faktiskt inte funnits och det är därför ett av Sveriges yngsta universitet. Nu betyder ju inte det att här inte fanns utbildning innan det fanns ett universitet – tvärtom. Här har tusentals och åter tusentals fått kunskaper i mer än hundra års tid, och de första som fick sin utbildning här var lärarna.

Och jag, ja, jag pluggar ju till lärare. Och så kom denna krönikan ändå att handla om mig, det är märkligt hur det kan bli. Å andra sidan stämmer det inte riktigt. För den här krönikan kommer handla om dig. Ja. Just dig. Och dina kompisar. Och den där störiga snubben vars blick du alltid försöker undvika när det börjar andas om grupparbeten. För att inte tala om den där högljutt tuggummituggande snorungen som vaggar så hårt på sin stol att hela raden gungar under föreläsningarna. Jag har börjat fjärde året på universitetet nu, jag börjar känna mig som en del av institutionen, och det är hög tid för mig att berätta vad jag tycker och tänker om just dig.

Ja. Och om mig själv också.

I runda slängar pluggar 16 000 studenter på Karlstads universitet. Nu är ju alla såklart inte på plats på universitetet varje dag, även om det kan kännas så för den som letar parkering efter klockan nio en måndagsmorgon. Men en rätt stor del är distansstudenter (enligt årsrapporten 2017 omkring en fjärdedel) och som vi alla vet är den lärarledda undervisningstiden ingalunda några 40 timmar per vecka.

Tvärtom har de flesta av oss ett par föreläsningar i veckan och resten av tiden ska vi vara disciplinerade nog att styra över själva. Och då har jag inte ens tagit upp hur många studenter som tyvärr har en för svår baksmälla, en för viktig klipptid, en för skön säng, ett för nödvändigt arbete som kräver närvaro, ett barn som är sjukt och så vidare, för att ens vara med på föreläsningarna. Så det är knappast några 16 000 studenter som dräller omkring i universitetskorridorerna varje dag.

Jag är själv sällan på plats. Men när jag är det är jag klädd mycket bekvämt. Enligt somliga för bekvämt. Eller, kanske snarare, enligt alla som faktiskt har en uppfattning om hur en vuxen människa borde se ut när hen vistas bland folk. Bland annat borde hen ha underkläder på sig, helst under de kläder som är över. Skor är att föredra. Att den vuxna människan dragit en kam genom håret och kanske en borste över tandraderna är också några av önskemålen. Jag har, helt ärligt, misslyckats med de flesta av de här standardkraven. Vid mer än ett tillfälle har jag vistats på universitetet iförd pyjamas. Jag är inte ensam, tack och lov, eller tvärtom. Det finns flera som mig, som hasar sig fram i tofflor med en kopp kaffe hårt hållen mot bröstet som en livboj, håret på ända och frukostfrallans vallmofrön fastkilade mellan framtänderna. Vi utgör faktiskt en rätt stor del av universitetets studenter och ökar naturligtvis i mängd under tentaveckor.

Jag kallar oss: Opropra.

Vi har motsvarigheten, såklart. De Propra. Ni vet vilka jag menar.

19-åringarna i välkammade frillor och skräddarsydda kavajer. Skjorta är miniminivå, gärna fluga eller slips. Hornbågade glasögon och portfölj. Pumps. Herregud, pumps. När de propra möter de opropra i korridorerna är det som om luften gnisslar till, två olika universum möts och det görs inte utan friktion. Blickar kastas från båda läger. ”Där går en sån där.” Ögon himlas med.

Under mina fyra år som student har jag identifierat några andra grupper som utmärker sig.

De Mycket Seriösa. Undergrupp till de Propra. De som tar properheten ett varv längre, eller tre. Att studera är en heltidssysselsättning för De Mycket Seriösa. De missar aldrig en matlåda… Förlåt, jag menar såklart: De missar aldrig fem till sju olika matlådor eftersom enbart barbarer mikrar ketchup eller blandar kapris i den kalla såsen förrän det är dags att äta. Sänker rösten till en viskning så fort de passerar biblioteksdörrarna, får ångest när de måste höja rösten en smula för att be bibliotekarien om hjälp. Håller aldrig en telefon direkt mot örat.

Deras motsvarighet är givetvis De Mycket Oseriösa. Att studera är en bisysselsättning. Knappt ens en sysselsättning, mer ett sätt att hitta ragg och göra upp planer för helgen. Är fulla i skolan. Väger på stolen. Skrattar högt under föreläsningar. Tror de är lika tuffa som de var under högstadiet. Var inte tuffa under högstadiet. Borde hoppa av. Kommer att hoppa av.

Låt mig nu presentera De Vansinnigt Nitiska. De som ger kursansvarige reprimander på löpande band för att hen inte har koll på hur alla kursmål ska examineras tre veckor före kursstart när de springer på varandra på Konsum. Har studentkåren på speed dial. Kan exakt allt om allt. Har en mycket tjock filofax. Hänger mycket bland administratörerna mot deras vilja.

De har en mer aktivitetsbaserad motsvarighet i De Vansinnigt Studentiga. Har på sig overallen (jag tänker inte kalla det ovve, okej?) från terminsstart till terminsslut. Antagligen även under stora delar av sommaren. Aktiva i samtliga föreningar, inklusive alla politiska. Jobbar på Kårhuset. Byter utbildning med jämna mellanrum. Kommer stanna på universitetet tills det fyller 30.

Fast den största delen av alla studenter är såklart såna jag knappt lägger märke till alls. Hundratals och tusentals jag passerar i korridorerna, bland borden i Gläntan, i kön på Pressbyrån. Såna som försvinner i mängden, precis som jag. När vi har fokus på annat, när vi tänker på det som ska göras, när vi försöker reda ut den förvirrande föreläsningen vi just tog oss igenom. Alla sliter vi tillsammans, ibland mer än vanligt. Vi vet hur det är att må illa av tentaångest, att försöka prioritera bland orimliga mängder kurslitteratur, att vilja kasta datorn i väggen under försöken att få till en vettig innehållsförteckning i Word.

Vi vet hur det är att googla. Allt.

Vi vet hur det är att drömma om begrepp och årtal och namn på gubbar som varit döda i evigheter och vakna med rusande hjärta.

(Ja, kanske inte De Mycket Oseriösa, men de lär bli varse förr eller senare.

Vi vet hur det känns när vi äntligen klarat oss igenom en kurs som känts omöjlig. När vi äntligen förstått en fråga eller löst ett problem. Vi vet hur gott det smakar med en cigarett, en öl, ett kilo choklad, två påsar chips, femton öl till, efter en salstenta som vi känner oss rätt säkra på att vi klarat. Och hur viktigt ovanstående är efter en salstenta som vi känner oss mer än säkra på att vi kuggat.

Förhoppningsvis vet vi alla snart hur det känns att ta examen, att klara kursen vi läser, att gå vidare till nästa nivå. Jag hoppas ni får lite ledigt över jul. Vi ses nästa år. Med eller utan bh.

Stina Samuelsson är lärarstudent och krönikör i Karlstads studenttidning. stina.samuelsson@karlstadsstudenttidning.se

10.

Studentintervju

Sara Christenson är ordförande för föreningen HBTQ et al samt ledamot i kårfullmäktige och kårstyrelsen.

Foto: Denny Jansson

Viljan att förbättra driver Sara Christenson Som ledamot i både kårfullmäktige och kårstyrelsen samt ordförande i föreningen HBTQ et al har Sara Christenson koll på det mesta som händer runt om på universitetet. Nu är hon inne på den näst sista terminen på ämneslärarprogrammet och därmed slutspurten av studierna inför examen.

Att Sara skulle engagera sig i studentlivet och driva en studentförening vid sidan av studierna till ämneslärare var dock inte något som fanns med i planen när hon sökte sig till Karlstad för fyra år sedan.

– Det är en rätt snurrig historia egentligen, säger Sara och skrattar.

Flera lärdomar Startskottet, både för dagens dubbla uppdrag inom studentkåren och i föreningen, blev den egna studiestarten. En start som kom med en insikt om att något fattades i studentlivets Karlstad.

– Jag frågade de andra i min faddergrupp under introduktionen om det fanns någon HBTQförening i Karlstad och fick till svar att det inte fanns någon sådan.

Under sitt första år vid universitetet började hon därför arbetet med att läsa in sig på vad som krävs för att starta upp en ny förening. Ett arbete som kom med flera lärdomar.

– Under våren 2015 började jag att fråga runt hur man startar en förening. Då var det dock mest rent hypotetiskt. Jag upptäckte att vårterminens slut inte är någon bra tid att starta upp en förening, så under hösten drog föreningens verksamhet igång på riktigt.

Fanns ett behov Behovet av en förening med fokus på HBTQ-frågor menar Sara fanns både hos henne själv, men också hos andra studenter.

– Jag tänkte att det fanns ett behov, framför allt hos mig personligen, men också bland

studenter överlag. Det fanns få HBTQ-sammanhang som riktade sig till studenter, dock flera som riktade sig till yngre, som gymnasieelever.

Resultatet blev föreningen HBTQ et al som numera inte bara arrangerar lunchträffar varje tisdag i universitetskyrkans lokaler.

Föreningen fungerar även som ett stöd till studenter.

– Föreningen är tänkt som en resurs om någon student upplever kränkande behandling när det kommer till just HBTQ-frågor. Det händer lyckligtvis mycket sällan, men det har hänt att vi varit med och stöttat studenter vid ett par tillfällen hittills.

“Svårt att behandla sådana frågor” Genom sitt arbete i föreningen har Sara uppmärksammat

att HBTQ-frågor kan vara svåra att arbeta med, något som hon menar beror på frågorna är känslomässigt laddade.

– Jag tror att det kan vara svårt att behandla sådana frågor på ett neutralt sätt, det finns fortfarande ett slags värdeladdning i dem. Därför är det viktigt att hitta ett neutralt sätt att närma sig frågorna.

Att det kan upplevas som svårt att närma sig just HBTQfrågor menar Sara har bakgrund i en snabb förändring av samhället och av språket.

– Samhället utvecklas hela tiden och det går mycket snabbt, särskilt i dessa frågor. Det gör att personer som tänker att de uppdaterat sig kanske i själva verket ligger hopplöst bakom. Det kan gå väldigt snabbt från det att en term används neutralt till att

samma term används på ett helt annat sätt.

Kombinationen av snabba förändringar i samhälle och språk tror Sara kan skapa en känsla av osäkerhet där det därför uppstår en rädsla att begå språkliga fel.

– När samhällsförändringen och den lingvistiska förändringen går så pass snabbt kan det bli snurrigt. Det kan finnas en rädsla för att göra fel, men det som spelar störst roll är intentionen. Menar man att vara respektfull och trevlig men råkar säga fel ord är det inte hela världen, be om ursäkt och gå vidare.

Ansvaret drivkraften Förra året deltog föreningen i kårvalet med en egen lista och tog senare plats i kårfullmäktige, studentkårens högsta beslutande organ.

11.

Sara Christenson drivs av en vilja att studenter ska må bra.

– Det började med att vi fick upp ögonen för kårvalet som ett sätt att göra reklam för föreningen på. Jag insåg senare att det är riktigt kul att vara med och att vara engagerad i studentkårens arbete.

– Jag gillar att lägga mig i saker, att ha ett finger med i spelet för att se vad som pågår, säger Sara och skrattar.

Bakom engagemanget finns hos Sara Christenson ett tydligt driv som har bakgrund i flera olika spår. Centralt är tanken om att förvalta vad tidigare engagerade byggt upp, liksom en vilja att förändra.

– Jag känner någon form av ansvar för hela alltet. Både ett ansvar för föreningen HBTQ et al, för att föreningen ska leva vidare, men också att alla studenter ska ha rätt och möjlighet att vara sig själva och göra det som de själva vill göra.

– Även ett ansvar till dem som gått före och gjort det möjligt, ett ansvar att förvalta deras arbete.

Samtidigt hittar Sara en drivkraft i en vilja att förbättra och skapa goda förutsättningar för studenter, något som hon menar kan ses ur flera olika perspektiv.

– Det är viktigt att studenter i

allmänhet har det bra. Det innebär exempelvis att det finns ett kårhus och att studentkårens löpande verksamhet fungerar bra.

“Jag vill fortsätta” Att vara engagerad, både inom studentkåren och inom föreningslivet, har kommit med flera lärdomar. Däribland flera lärdomar som varit viktiga att tänka över.

– Jag har lärt mig vad som krävs för engagemang och vad som ingår i en organisation som studentkåren. Det är rätt mycket mentalt jobb för att hålla vilja uppe och för att fortsätta engagera sig.

Framöver väntar den sista terminen på det tio terminer långa ämneslärarprogrammet. Även om tiden vid universitetet är inne på slutspurten har Sara planer på att fortsätta, även om det kanske inte blir på samma sätt som tidigare.

– Jag vill fortsätta, absolut.

När jag slutar vill jag att föreningen, mitt lilla skötebarn, fortsätter med en ny styrelse så att föreningen kan fortsätta att vara en mötesplats.

Denny Jansson

Foto: Denny Jansson

Fakta Ålder: 25 Pluggar: Ämneslärarprogrammet inriktning engelska och svenska Kommer från: Partille Familj: Mamma, pappa och lillebror Dold talang: Kan vifta på öronen och kan skillnaden mellan de och dem Bästa studietipset: Jag för dålig på studieteknik för att tipsa andra, men om någon har ett bra studietips får de gärna höra av sig

12.

Glöggtest

Från oss alla, till er alla en väl genomförd glöggprovning Ho ho ho!

Vi är mitt uppe i årets mysigaste månad och julhysterin är i full rullning - klockan tickar, vinterkylan biter och snart är högtiden här. Frågor om vad du ska köpa för paket till julklappsleken, hur årets glögg smakar och om det finns några andra spännande glöggdrycker att briljera med kanske stressar dig. Vilken tur att Karlstads studenttidning har haft glöggprovning. Nu slipper du köpa fel flaska, värma fel glögg och känna dig besviken vid första

sippen av som i själva verket ska framkalla julvärmen i kroppen.

För den som (av någon säkert “rimlig” anledning) aldrig druckit glögg förut: det bästa sättet att servera glögg på är att värma upp drycken i en kastrull. Den ska bara bli varm, inte koka. Sedan är det bara att starta julmusiken med Michael Bublé och njuta.

Helst också med någon sked mandlar och russin i, men hur du gör är upp till dig själv.

glögg per år och traditionen går långt tillbaka i vårt julfirande.

Varianter av glögg dracks redan under medeltiden i många länder, men precis som allt annat tog det ett tag för drycken att finna sin plats i Norden. Första gången vi ser spår av glöggen i Sverige är i en tryckt text från år 1609, men det var inte förrän i slutet av 1800-talet som den värmande drycken slog sin rot i många av de svenska hemmen.

Kuriosa: i dag dricker svenskarna nästan sju miljoner flaskor

Tacka munkarna för deras vin och tack till våra förfäder som

ansåg att vin borde vara varmt.

För detta tar oss till Karlstads studenttidnings glöggprovning 2018: Juryn består av reportrarna Johanna och Sara samt illustratören Johan. Vi har sammanställt alla resultat och tagit fram ett genomsnittsbetyg. Vi har bedömt glöggen utefter smak och doft då dessa två abonnenter bidrar till upplevelsen i vad som skapar den ultimata glöggsmaken julen 2018.

Saturnus polka

Saturnus God Jul

Smak av klassiska julkryddor och polkagris.

Pris 26.90 kr

Klassisk glöggsmak Pris 27 kr

En sötsliskig variant med en fräsch touch. Otippad god tyckte alla i juryn. En riktigt bra julblandning helt enkelt. Rekommenderas starkt för de sötsugna.

“Smakar som dåligt robust te” tycker Sara. En väldigt svag smak av svartvinbärssaft, väldigt blaskig. Johanna ger den dock ett plus i kanten då lite av pengarna går till världens barn.

Saturnus Glögg

Hallon-lakritsglögg

(ekologisk) Klassisk glöggsmak med extrakt av fikon och russin.

Pris: 25.50 kr

Smak av hallon- och lakritsskalle Pris: 26.90 kr

En väldigt vanlig glögg. Inte så mycket mer att säga.

Den är helt okej god. Man kan jämföra den med nougatchokladen i Aladdin-asken. Ganska trevlig, men inte mer än så.

Johanna Nilsson Sara Tidhult Johan Olsson

“Smakar som när man tar en lakritsshot och spyr” tycker Johan. Sara och Johanna håller med om att den inte alls var god. Rekommenderas inte det minsta. Inte ens om man gillar lakrits.

Blossa lättvinsglögg

Blossa Starkvinsglögg di limone

Klassisk glöggsmak med inslag av ingefära, kryddnejlika, körsbär och kardemumma.

Pris: 33 kr

Smak av limoncello, timjan, rosmarin och basilika.

Pris: 110 kr

Skulle definitivt kunna köpas igen av alla i juryn.

Den kanske till och med tävlar med starkvinsglögg.

En hit som inte hamnar i ”svartvinbärssaft”-träsket som God Jul-glöggen, utan en hit som besitter djup karaktär.

The Glögg 2018! En riktig pärla bland havet av glöggsorter. Stack ut i mängden på ett väldigt fräscht och bra sätt. Johan tyckte att smaken av citron var lite avslaget, medan de andra i juryn är ense om att det blev en perfekt balans. Ett måste på årets julbord.

Gluhwein Alpen Glitsern (organic) Klassisk glöggsmak med inslag av körsbär, kanel, apelsinskal, kryddnejlika och skogsbär Pris: 66 kr Den perfekta glöggen för den fattiga studenten.

Inget att bjuda morföräldrarna på, men passar perfekt att ha som handbagage till Åre Skiweek.

Prisvärd.

HETT TIPS Bubbel + glögg = Gubbel Vinterns hetaste drink Serverar du den här på nästa julmingel (eller till och med på nyårspartajet) blir du garanterat festens favorit. Vi i juryn är mer överens än någonsin, denna kombo är ett måste. Blanda Blossa di limone med någon flaska torr Prosecco, lite is och du kommer aldrig vilja ha vanlig glögg igen. Den är bästa av alla vi testat och serveras den kall - är det en solklar vinnare, 5/5.

Priserna kan variera beroende på var du köper glöggen.

13.

Redaktionen tipsar

Julfilmer och julmusik Vad vore julen utan stämningsfulla filmer, klingande bjällror och jullåtar i bakgrunden till julbaket? Karlstads studenttidning tipsar om de fem bästa julfilmerna och de fem mest självklara jullåtarna.

5 bästa julfilmerna Även i vuxen ålder känner man pirret i magen när man vaknar på julaftonsmorgonen. Man har vaknat lite för tidigt och är lite för spänd på vad man kommer att få av tomten. Karlstads studenttidning tipsar här om topp 5-lista filmer som är de bästa julfilmerna att titta på för att förstärka julkänslan.

5. Polarexpressen (2004) Handlar om en liten kille som börjar ifrågasätta om tomten verkligen finns. På julafton anländer ett tåg som ska ta grabben till Nordpolen och hem till tomten. En snöig och mysig film, perfekt på julmorgonen.

4. Ensam hemma (1990) Denna klassiker kräver kanske ingen större presenta-

tion. En kille glöms hemma när familjen ska resa iväg över julhelgen och tvingas barrikadera sig i huset mot inbrottstjuvar som härjar i kvarteret.

Har fått många uppföljare men den första Ensam hemma-filmen är helt klart den bästa.

3. Grinchen (2000) Jim Carrey spelar den arga och gröna filuren Grinchen som hatar julen över allt annat. Han bestämmer sig för att förstöra julen för hela staden som han bor i.

Lite sorglig, men framför allt en film man mår bra av att se.

2. Ett päron till farsa firar jul (1989) National Lampoons julfilm om den klantiga farsan som ska fira jul med sin familj. Nästan lika rolig som den första ”Ett päron till farsa”. Får erkänna att

jag i vissa lägen känner igen mig i Chevy Chase rollfigur.

år - men är lika älskvärda, än en gång, året efter.

1. Gremlins (1984) Sist men definitivt bäst är Gremlins, berättelsen om en liten varelse som inte får bli blöt, bli matad efter klockan 12 eller utsättas för solljus. Kanske inte den självklara julfilmen men den innehåller snö och julklappar och är bara en bra film. Självklar på förstaplatsen.

5. Julen är här - Tommy Körberg och Sissel Text: Sölve Rydell Vad är julen utan Tommy Körbergs ljuva stämma? Låten gavs ut år 1989 tillsammans med ett gäng andra stämningsfulla jullåtar på albumet med samma namn, ”Julen är här.”

Jag håller helt enkelt med Glenn Hysén i att man inte ska se på film för att gråta och bli deppig, utan för att man ska må. Så denna listan är helt enkelt filmer med jultema som man mår bra av. God Jul och ha det gôtt!

5 bästa jullåtarna Vad vore högtiden utan klingande bjällror, visor, julpsalmer och stämningsfull musik i bakgrunden till julbaket. Redaktionen har listat de fem mest självklara låtarna som många kanske nästintill lyssnas sönder varje

4. Stilla natt - Carola Häggkvist Text: Joseph Mohr En julpsalm med ett ursprung från Tyskland som spelades in i ny version av Carola Häggkvist år 1991. Alla har vi hört den - alla kan vi vara överens om den mysiga stämningen som kommer med.

3. Christmas lights - Coldplay Text: Coldplay Bandet Coldplay och deras musikaliska förmåga slutar aldrig att förvåna. År 2010 släpptes denna mysiga singel som är ett måste att placera på jullistan tillsammans med de gamla godingarna.

Julkänsla utlovas!

2. Fairytale of New York - The Pogues.

Text: Jem Finer, Shane MacGowan En väl prisad julsång som har en given plats bland de andra låtarna. Klassisk och i sin enkelhet självklar bland alla jullåtar. Ingen jul utan ”Fairytale of New York!”

1. Auld Lang Syne - Susan Boyle Text: Robert Burns En gammal folkvisa från år 1788 som spelades in ny tappning av Susan Boyle år 2010. Du hör den bland annat i filmen ”Sex and the City The Movie,” under några scener som utspelar sig på nyårsafton. En mysig låt som med andra ord platsar perfekt under årets sista timmar - vid nyårsmiddagen och tolvslaget.

Johanna Nilsson Johan Olsson

Enkät

Hur firar du jul och vad är viktigast på julbordet?

Julen stundar och vad som är ett måste på julbordet skiljer sig. Karlstads studenttidning har frågat fyra studenter hur de firar jul och vad som är deras favorit på julbordet.

Text: Denny Jansson

Emma Andersson, 21, civilingenjörsprogrammet: – Grönkålen, för det är det godaste. Jag åker hem till familjen i Halmstad och firar jul i tre dagar. Vi börjar med dopp i grytan dagen innan julafton. Julen avslutas med julotta på juldagens morgon.

Fredrik Andersson, ämneslärarprogrammet: – Det viktigaste på julbordet är julskinkan, utan tvekan.

Jag firar jul med familjen under dagen dagen och på kvällen träffar jag förmodligen mina kompisar.

Rebecca Hultman, vice ordförande med studiesocialt ansvar på Karlstad Studentkår – Skinkan och ägghalvorna är ett måste på julbordet. Julen firar jag tillsammans med familj och hunden i Karlstad.

Det brukas serveras julbord lagom till Kalle Anke och Karl Bertils jul är ett måste, inga undantag.

Philip Ekman, ämneslärarprogrammet: – Det är sillen med olika smaker. Detta för att sill, i mitt fall, endast äts vid olika högtider och därmed ger mig en god och härlig känsla. Jag firar jul tillsammans med min familj och min mors släkt, allt som oftast nere i Skåne.

14.

Reportage

Foto: Denny Jansson

Jonathan Fenelius och Kenny Johansson är projektledare i årets byggande.

Clear River Racing siktar Bland gamla motordelar, kaffekoppar och tekniska beräkningar pågår nu intensivt arbete i verkstaden i hus 21.

Clear River Racing är mitt uppe i arbetet med att tillverka nästa års racingbil som ska representera Karlstads universitet i motortävlingen Formula Student.

Clear River Racing är namnet på Karlstads universitets lag i den internationella motortävlingen Formula Student. Laget grundades 2007 efter att ett gäng studenter från Karlstad besökt tävlingen i brittiska Silverstone.

Besöket gav mersmak och året därefter fanns Karlstad representerat med en egen bil i den internationella tävlingen.

I tävlingen deltar lag från universitet världen över som tävlar i både ingenjörsskap och racing med de egenbyggda bilarna. Det har byggts otaliga bilar sedan starten och nästa sommar är det dags för den tolfte bilen i ordningen att representera Karlstad.

Inför tävlingarna i somras valde man att åka till tävlingar i Italien

och Tyskland, i stället för tävlingen i England. Samtidigt kom bilen att byggas med en annan teknik än tidigare år.

– Projektet gick bra och vi gjorde flera tekniska framsteg. Vi gjorde ett självbärande chassi av monocoque i stället för stålrör. Det är höga tekniska krav eftersom vi måste göra tester på hållbarhet och bevis i materialtester, berättar Jonathan Fenelius, administrativ projektledare.

Jonathan summerar förra årets projekt som ett lyckat tekniskt projekt, men att resultaten på tävlingarna blev desto mer blandade.

– I Italien krånglade bilens växling och i Tyskland lossnade bak-

vingen. När vi körde varv 17 av 18 åkte bilen ner i en grop så att ett rör knäcktes och vingen åkte ner i marken. Då fick vi svart flagg och fick inte fortsätta. säger han och fortsätter: – Det var tråkigt, att få svart flagg när vi var ett halvt varv från mållinjen.

Ett test i ingenjörskap Redan ett par veckor innan höstterminen startade i augusti påbörjades det över tio månader långa arbetet med att planera, rita upp, tillverka och montera ihop en egen racingbil. Det hela blir ett test i både ingenjörskap och i racing.

– Ledningsgruppen drog igång sitt arbete ett par veckor innan terminen började och efter introduktionen var det uppstart för resten av projektmedlemmarna.

Sen går det snabbt till sommaren året därpå då tävlingen äger rum.

Det är det som är hela finalen av projektet, så projektet sträcker sig nästan ett helt år.

Även om tävlingen avslutas med en racingtävling, handlar projektet om mer än att bygga en bil och tävla. Enligt reglerna ska bilarna vara ingenjörsmässigt byggda och ställer höga krav på de deltagande lagen.

– Fokus är inte på att man ska kunna bygga en bil att köra med, det är inte en mekartävling, vi ska beräkna det vi konstruerar och ha bevis för att det är en bil som håller. Vi tävlar inte bara genom att köra, det är även en del statiska moment också.

En stor del av tillverkningen av bilens olika delar görs i verkstaden i hus 21 på universitet samtidigt som man får en del hjälp av sponsorer med tillverkningen.

Planen är att bilen ska vara färdigmonterad och redo att visas upp i mitten av april.

– Tanken är att bilen ska vara färdig i datorn i början av december så att vi kan börja med tillverkningen av bilen. Då tar vi de delar som vi ritat i datasalen och tillverkar i verkstaden för att

i mitten av april förhoppningsvis ha en färdigmonterad bil att visa upp.

Många engagerade Varje år deltar ett fyrtiotal projektmedlemmar som alla har olika ansvarsområden. Allt från att rita bilen i programmet CAD, leta sponsorer, marknadsföra projektet och att montera ihop bilens olika delar. Även om en stor del av projektet handlar om ingenjörskap och att bygga en bil är det öppet för alla att söka till projektgruppen.

– I år är det framför allt civilingenjörer och högskoleingenjörer som deltar, men vi har också studenter som läser IT- och design, civilekonom samt byggingenjörer så det är en stor blandning.

Jonathan menar att det är en fördel att driva ett sådant projekt på Karlstads universitet eftersom det finns en bredd av utbildningar och kompetens att tillgå.

– Här på Karlstads universitet

15.

Jonathan Fenelius är administrativ projektledare.

Foto: Denny Jansson

framåt - har höga krav går det att ta hjälp av olika program inom olika ämnen och få en styrka i det. Det är guld värt.

Varje vecka spenderar projektmedlemmarna 15 timmar i verkstaden där olika grupper ansvarar för olika delar av tillverkningen, ett arbete som kräver mycket kommunikation.

– Vi kör flera möten varje arbetskväll där varje arbetsgrupp har individuella gruppmöten i början av arbetskvällen. I slutet av kvällen har ledningsgruppen möte med gruppledarna för att följa upp arbetet. Det är mycket just för att alla problem ska komma upp så tidigt som möjligt.

Tidskrävande projekt Att bygga en bil från grunden är ett tidskrävande projekt vilket gör att arbetsinsatsen ibland överstiger de gemensamma 15 arbetstimmarna per vecka.

– Det är ett stort projekt som tar mycket tid och det är så det blir när man ska bygga en bil på knappt ett år. Det är mycket som ska göras, skrattar Jonathan

Projektet ingår inte som en del av utbildningen på universitetet utan sker utanför studierna, på projektdeltagarnas fritid. Att delta i projektet ger dock 15 högskolepoäng första gången man deltar och 7.5 högskolepoäng andra gången.

– Det sker helt utöver studierna, så alla som är med i projektet läser 100 procent och gör detta vid sidan av.

Samtidigt som projektet sker vid sidan av studierna menar Jonathan att det är god träning inför det kommande yrkeslivet och ger möjlighet till praktik.

– Många som ska ut och jobba som ingenjörer har kanske aldrig rört tillverkning och ska rita upp saker som ska tillverkas. Här får man först rita upp det, sedan tillverka det för att sedan montera det vilket är en väldigt bra erfarenhet att ha. Även om projektet upptar en stor del av projektmedlemmarnas fritid är det många som fortsätter

att jobba vidare i projektet flera år i rad.

– Det är väldigt roligt och det är många som tycker att det är så pass roligt att de vill vara med i projektet flera år i rad. I år är vi 15 personer av 40 som är med för andra året i rad. Man lär känna alla i projektet väldigt bra och det är väldigt bra sammanhållning.

Tankar inför sommaren Ett av målen för årets projekt är att arbeta mer ingenjörsmässigt genom standardiserad dokumentation och noggranna tester inför de statiska momenten under nästa års tävling.

– Vi har ställt högre krav på metoden vi arbetar efter och följer kravspecifikationen till konceptval, vilket är ett vanligt arbetssätt inom många ingenjörsyrken.

Vi ska också försöka ha bättre och tydligare bevis för alla kritiska delar på bilen.

Samtidigt finns även en förhoppning om att slå resultat från tidi-

gare års tävlingar.

– Vi har också en del resultat vi vill nå under tävlingen. Annars handlar mycket om förbättringar i år eftersom det var så mycket nytt under förra året med en ny typ av chassi.

Till skillnad från flera andra motortävlingar handlar det dock inte om att köra snabbast på racerbanan, utan om att lära så mycket som möjligt.

– Det är inte som andra tävlingar där man tävlar för att vinna. Här tävlar vi för att lära oss, vi bygger bilar för att lära oss. Att vi dessutom tävlar, det är en ren bonus, säger Jonathan och skrattar.

Denny Jansson

16.

Författarintervju

”Det var väldigt viktigt för mig att skriva” Tidigare i höstas besökte Arkan Assad Karlstad och höll en föreläsning på Kårhuset om att våga följa sina drömmar och att gå sin egen väg. Karlstads studenttidning hade förmånen att möta Arkan för en intervju.

Författaren Arkan Asaad föddes 1980 i den kurdiska delen av norra Irak. 1984 kom han till Sverige med sin familj och har levt här sedan dess. Hans debutroman Stjärnlösa nätter (2011) och bygger på hans egna erfarenheter av att bli bortgift mot sin vilja vid 18 års ålder. Boken fick ett enormt genomslag och sedan dess har Arkan rest runt i landet, pratat om boken och föreläst om ämnet flera gånger om.

Uppföljaren, Blod rödare än rött (2014), ger en inblick i föräldrarnas bakgrund där läsaren får se saker ur deras perspektiv. Den tredje romanen Bortom solens strålar (2018) handlar om familjens första tid i Sverige och barnens uppväxt.

Vad hade du för tankar kring den tredje boken, vad var syftet med den?

- Nu när jag tittar tillbaka och ser vad jag har gått igenom så förstår jag att mina upplever som barn har haft stor effekt, till och med i vuxen ålder. Det även om jag inte såg krig, även om jag inte såg bomber falla med egna ögon, eftersom jag var ett spädbarn. Men det kändes som att det följde med oss. Kriget var liksom ständigt närvarande hemma, säger Arkan Assad, och fortsätter: - Sen undrar man varför det blev så som det blev? Var gick det snett liksom? I boken Bortom solens strålar skriver jag om att vi levde ett fantastiskt integrerat liv i Sverige först. Men kriget var ständigt närvarande och det kom på allvar in i våra liv via ett telefonsamtal, det bara marscherade in i vårt liv, som ett intrång, som en ovälkommen gäst. Det var väldigt svårt för oss barn att hantera eftersom det var en värld vi inte kände till. Vi kunde ana, då och då blottades det som genom ett fönster, men vi visste ju inte.

Att skriva om sina egna upplevelser blev ett sätt för Arkan att bearbeta de traumatiska upplevelserna i barndomen. Samtidigt kom skrivandet med flera viktiga insikter och gav upphov till självrannsakan.

- Det var väldigt viktigt för mig att skriva om just det som jag skrev om i Stjärnlösa nätter, men även det jag skriver om i den här boken, för att få gå in på djupet och se vad som hände. När förlorade jag kontrollen? När fick min pappa den här makten? När fick han ett sådant inflytande över mitt liv att han senare kunde kontrollera mig.

Av självgranskningsskäl så tror jag det var väldigt viktigt att gå in på djupet och inse att det började redan sedan barnsben.

Skrivandet kom samtidigt som det blev ett sätt att bearbeta, ett sätt att se händelserna i barndomen ur fler perspektiv.

- Det var även viktigt för mig att ge en flerdimensionell bild av problematiken, att visa att den är inte så statisk, det är inte så svart och vitt. Jag skulle kunna berätta i all oändlighet hur den här problematiken kan se ut i olika former. Det är liksom inte bara våld i nära relationer, det handlar inte bara om identitet och politik, det är inte bara om att finna ett nytt land och det är inte bara om flyktingar, det är så mycket mer. Därför förtjänar varje tema, flera böcker.

För att skriva om traumatiska upplevelser och problem krävs det en förståelse för problematiken menar Arkan.

- Skriver man om ett problem måste man ta ansvar för att förstå. Man måste liksom förstå problematiken, inte acceptera den, men man måste förstå på något sätt och därför fortsatte jag att skriva. När jag skrev Stjärnlösa nätter visste jag att jag var arg, inte just när jag skrev, men jag upplevde att jag var arg och därför var det viktigt att behålla den rösten, den ilskan.

Medan den första boken till stor del handlar om att förstå och skriva om problematiken handlar de efterföljande böckerna om att förstå föräldrarna och hitta en identitet.

- Den andra boken, Blod rödare än rött, handlar mycket om att förstå mina föräldrar. Sonen ville liksom förstå dem och då var han

Arkan Asaad föreläser på Kårhuset i Karlstad. Foto: Lotta Fallqvist

Foto: Lotta Fallqvist

inte arg. Han ville också finna tröst i den förlorade relationen med föräldrarna. Och sen i den tredje boken gick jag tillbaka till att finna en sorts identitet.

Blir det någon mer historia om Amar och hans familj?

- Jag har sagt nej, men det går ju alltid att skriva mer liksom. Jag har lovat mig själv att jag ska försöka ge det ett försök att skriva om något annat. Många frågar dock om en fjärde bok och då är det faktiskt många som vill höra mer om mamman och hennes historia. Jag har inte funderat något djupare kring det, men vi får se.

Vad händer härnäst i ditt författarskap?

- Oj, jag har massor med historier som jag skulle vilja berätta, men de måste ju liksom betyda något också. Jag behöver nog finna min röst igen, i något nytt. Jag gillar att berätta dramatiska berättelser, jag gillar dramatik. Men vi får se vad som händer nu.

Lotta Fallqvist studerar till ämneslärare politices och är kulturredaktör och grafisk formgivare för Karlstads studenttidning. lotta.fallqvist@karlstadsstudenttidning.se

17.

Bokrecension Rkan Asaad är nu aktuell med sin tredje roman, Bortom solens strålar. Han har tidigare skrivit romanerna, Strärnlösa nätter och Blod rödare än rött.

Foto: Pressbild från Norsteds

Bortom solens strålar Författare: Arkan Asaad

Den tredje romanen om Amar och hans familj utspelar sig i Sverige strax efter att familjen kom dit och de första åren i landet.

Man får en rejäl inblick i Amars barndom och hur familjen succesivt splittras. Det är verkligen en gripande berättelse där man lider med hela familjen, men främst med barnen. Att se båda sina föräldrar förändras så snabbt och att förlora både trygghet och stabilitet är hjärtskärande.

Den här romanen knyter ihop säcken på historien och tillsammans bilder de tre romanerna en flerdimensionell berättelse med olika perspektiv och flera nyanser av problematiken. En mycket bra roman-serie som jag starkt rekommenderar att läsa.

Lotta Fallqvist

18.

International

Swedish Christmas – the smorgasbord of smorgasbord Christmas is celebrated all around the world, but the customs and the food can differ a lot. Here is a more or less correct description of the Swedish Christmas celebrations.

Lotta Fallqvist

Food

Tv-traditions

Well, the food is crazy, even us swedes can admit that. We start with “Dopp-i-grytan”, which is basically soaking a piece of bread in broth (leftover broth from cooking the Christmas ham) and eating it. Pickled herring is a must. There are usually loads of different flavours like, onion, mustard, chili, saffron, or anything else you can come up with. The pickled herring is eaten with potatoes and salmon.

Now it is time for the big plate, small sausages, meatballs, Janssons frestele (gratinated potatoes with cream, onions and anchovies), red cabbage (pickled of course), beetroot salad, devilled eggs, Christmas ham, cheese, bread, and usually a bunch of other stuff.

In between meals we usually “fika” and during Christmas we drink glögg and eat gingerbread cookies and saffron bread.

In the evening we eat “Tomtegröt”, which is porridge made from glutinous rice. The tradition is to put an almond in the porridge, and whoever gets it will be married next year.

There are a few things on tv that a lot of us never misses. Kalle Anka (Donald Duck) is always shown at 3 pm and most swedes watch it. Then we have a short movie called “Kan du vissla Johanna”, first aired in Sweden in 1994, adapted from Ulf Stark’s novel with the same name. It is about a boy who goes to a nursing home to find himself a grandpa.

And at 7 pm we watch “Karl-Bertil Jonssons julaton”, which is a classic cartoon from 1975, adapted from Tage Danielsson’s short story with the same name. It is about a boy who works at the post office on Christmas eve and steals Christmas presents from the rich people to give to the poor people of Stockholm.

The Christmas tree

Christmas presents

Yes, you heard right, we do dance around the Christmas tree to the happy tunes of Christmas songs. It’s sort of the same idea as when we dance around the May-pole at midsummers. I don’t know what to tell you, it’s a bit weird, but that’s why you love us, right?

Well, this can differ quite a lot, but it’s pretty common to exchange the gifts in the afternoon or in the evening. A lot of people do it after Kalle Anka (Donald Duck). And some people do it after Karl-Bertil Jonssons julafton. If you have kids in the family, a member of the family claims to either have to go and buy the newspaper or go to the mailbox to mail a letter. That person dresses up like Santa clause and visits the children and gives them presents.

19.

Opinion

Daniel Frisén: Studenter, en grupp fuskande fyllon Nästan alla som läser detta vet naturligtvis att bilden som rubriken sätter inte är hur det egentligen ser ut eftersom de flesta som läser själva är studenter. Bilden om gruppen studenter måste målas någonstans, var målas den då? Självklart är det inga enskilda som bestämmer hur en grupp ska uppfattas, utan det är gemensamma föreställningar som skapar en kollektiv bild av olika grupper. Ofta kan jag stöta på människor som tycker att studenter är latmaskar som bara festar. Dessa personer är inte alltför sällan personer som inte själva har testat på att vara student, eller att det var väldigt länge sedan. Jag förstår att bilden inte stämmer, om en själv inte kommit i särskilt god kontakt med studentlivet förutom vid ett bussbyte på Stora torget en dag i slutet av augusti eller början av september. Tyvärr finns det också de som utmålar studenter som en grupp, som har sett studentlivet på betydligt närmare håll. Låt mig lyfta två exempel.

I Värmlands Folkblad den 23 oktober kunde vi läsa hur en, hör och häpna, lektor på Karlstads universitet utmålar studenter som en grupp fuskare. Detta för att många, undertecknad inräknad, använder gamla tentor för att plugga inför kommande tentor. Det är enligt lektorn ett otyg, missbruk av offentlighetsprincipen och ett sätt att slippa läsa kurslitteraturen. Detta kan inte vara mer fel. Först och främst, studenter byter inte ut kurslitteraturen mot gamla tentor, vi använder dem när vi läst klart litteraturen, för att repetera kunskaperna och få en bättre förståelse för hur läraren vill att svaren ska formuleras. Jag skulle kunna använda hela sidan för att argumentera om varför lektorn har fel, men det får bli någon annan gång. Det jag blir mest upprörd över är den bild som återigen kommer upp. Att studenter är lata, att studenter är fuskare och en underton om att vi inte skulle bry oss om utbildningen.

Ett annat exempel är det välkända loftgångsraset som inträffade i maj, där företagets VD skyllde på (såklart) – studenterna. Återigen är alla studenter en grupp, i detta fall en grupp hårt festande barbarer,

detta helt utan bevis, och vad som dessutom visade sig vara falskt.

Men fyllan då? Torsdagen den 8 november togs det upp i TV4 Nyheterna att studenter dricker mindre, detta baserat på siffror från Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning. Den kanske största förutfattade meningen om studenter spricker. För att stärka min tes ska jag genomföra Sveriges kortaste kvantitativa studie: när jag googlar ”Studenter dricker för mycket” får jag 442 000 resultat, medan sökningen “Studenter dricker mindre” ger 346 000 resultat, en skillnad på nästan 100 000, eller dryga 20 procnet. Det är uppenbart att det är mer populärt att skriva att studenter dricker för mycket, snarare än att vi dricker mindre. Även om konsumtionen hade gått upp så är det fel att nedvärdera alkoholkonsumtion. Om jag vill njuta av mitt öl ska jag få göra det.

Studenter är inte en specifik grupp, vi är inget kollektiv.

Studenter är en sammansättning av hundratusentals individer som råkar ha samma sysselsättning. Studenter har olika åldrar, olika intressen och olika livssituationer. Att då måla bilden av en enhetlig grupp är befängt. Tänk er ramaskriet om någon högt uppsatt hade sagt att alla plåtslagare, socialsekreterare eller pensionärer är lata, alkoholiserade fuskare. Det är inte rimligt och inget som något skulle göra, ändå görs det mot studenter hela tiden.

Daniel Frisén studerar politices kandidat och är opinionsredaktör i Karlstads studenttidning. daniel.frisen@karlstadsstudenttidning.se

Studentlivet är underbart – Det kan vi försäkra Vår hemförsäkring ger trygghet för dig och dina prylar, så att du kan tänka på annat. Köp direkt – från 62 kronor i månaden.

Gå in på LFvarmland.se/student eller ring 054- 775 15 00.

från

62

kronor i månaden

I vårt studentpaket ingår: En hemförsäkring Ett allriskskydd En olycksfallsförsäkring för dig Och du, vi har bank också. Har du vårt studentpaket och öppnar ett privatkonto hos oss får du utan extra kostnad: Bankkort Internetbank Telefonbank Avbeställningsskydd när du betalar din resa från privatkontot

s ka r n ö et i r ke c ry

T

riet

a k s ön

KAUPRINT Skriv ut, kopiera och scanna själv via kauprint.

UPPSATSER Tryck din uppsats hos oss! Du får en snygg inbunden uppsats med professionellt tryck.

PERSONLIGA TRYCKSAKER Vi trycker både stort och smått, från vykort och foton till affischer och canvastavlor.

Besök oss i 4B 304 för att köpa julkort, etiketter och julpyssel!

KAU.SE/UNIVERSITETSTRYCKERIET

TRYCKERIET/TRYCKSAKSBESTÄLLNINGAR: tryckeriet@kau.se GRAFISK FORM/LAYOUT: layout@kau.se SKRIVARE/PAPERCUT: printsupport@kau.se