Jämtkrafts Års- och hållbarhetsredovisning 2014

Års & Hållbarhets redovisning J Ä M T K R A F T

2014

A B

Soliditet, %

Räntabilitet på eget kapital före skatt, %

40

15

Resultat, Mkr

Självfinansieringsgrad, %

400

200

350

35 12

300

30 25

150

250

9

200

20 6

15

100

150 100

10

50

3 50

5 0

0 11

12

13

14

0 11

12

13

14

0 11

12

13

14

Resultat före skatt Rörelseresultat

Nyckelfakta 2014

2013

2012

2011

Rörelsens intäkter, kkr

4 457 443

4 386 100

3 605 672

2 817 642

Resultat före skatt, kkr

134 401

90 014

299 582

279 493

Räntabilitet på eget kapital före skatt, %

5,4

3,0

13,3

13,9

Räntabilitet på eget kapital efter skatt, %

3,2

0,6

15,2

10,0

Räntabilitet på totalt kapital, %

4,1

4,8

5,8

6,5

30,5

29,4

30,2

36,3

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital, kkr

508 093

481 488

550 181

579 821

Investeringar, kkr

194 214

332 926

1 924 000

597 000

Producerad egen elenergi, GWh

1 163

1 132

1 406

1 236

Producerad energi, värme, GWh

675

698

738

665

510 869

315 775

315 000

321 000

13 423

14 236

12 384

10 391

583

606

639

574

Soliditet, %

Elcertifikat från elproduktion, antal Levererad elenergi, GWh Levererad värme, GWh

11

12

13

14

INNEHÅLL 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Nytt

elnät till Hosjöbottnarna

18

VD har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Koncernen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Våra medarbetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 HR & Kommunikation . . . . . . . . . . . . . . . 10 Affärsstöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Elhandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Elproduktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Elnät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Värme . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Ekonomi & finans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Hållbarhetsredovisning . . . . . . . . . 24–45

Kunden i centrum

Bokslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46–76

12

Utlåtande Hållbarhetsredovisning . . . . . 79

Underskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78

3

VD HAR ORDET

4

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Paradigmskiftet innefattar i hög grad också elnäten Att arbeta med hållbarhet har blivit en hygienfaktor för företag inom energibranschen, något som tas för givet att vi alla gör.

Men vad betyder det egentligen? Hållbarhet – något som håller i längden. För oss är det ett etiskt förhållningssätt till det vi gör. Att vi värnar om människor och miljö och att vi har med oss den omtanken i alla våra beslut, i alla våra affärsområden.

Då håller också besluten i längden. Då blir vi företaget som överlever.

För våra ägare; kommunerna Åre, Östersund och Krokom har målet alltid varit långsiktig vinst för både företaget och de samhällen där vi verkar. På så sätt anser jag att vi har arbetat med hållbarhet långt innan det blev ett modeord, en hygienfaktor, och att arbetssättet är väl grundat i företaget. Därför känns det också extra bra att vi i denna årsredovisning även integrerar vår hållbarhetsredovisning – precis så som det fungerar i vårt dagliga arbete.

Jämtkraft har varit en överlevare i 125 år nu. Vi började med förnybar elproduktion redan 1889, då vi tände den första gatubelysningen i Östersund. Då tänkte vi i första hand på att lamporna skulle skapa ljus och trygghet, idag fokuserar vi på att elen ska komma från förnybara energikällor. Under året har vi också invigt två stora investeringar i förnybar energi. På Mullberget står vår nya vindkraftspark som kommer att producera förnybar el till 50 000 hushåll. I Hissmofors har vi invigt en ny vattenkraftstation. En investering på en miljard kronor som kommer att ge el till 64 000 hushåll. Sammantaget är det viktiga steg mot ett mer hållbart samhälle.

FÅR UT HELA POTENTIALEN

Vattenkraften är stommen i Jämtkrafts förnybara elproduktion.

80 procent av vår produktion kommer från vattnet, ungefär 930 GWh per år. Vattenkraften är också stommen i det nationella energisystemet. Den ger en stabil och trygg energiförsörjning med försumbar klimatpåverkan. Dessutom gynnar vattenkraften annan förnybar energi. Den regntunga eller vindstilla dagen då varken solen eller vinden ger energi finns vattnet där. Det ger oss möjlighet att få ut hela potentialen i de andra förnybara energislagen som vi just nu storsatsar på i Sverige. Vattnet i magasinen gör att vi kan balansera effekten i elnätet under de kraftiga variationerna i vår dagliga elanvändning. Omställ-

ningen till det hållbara samhället är alltså beroende av vattnets reglerkraft. Behovet av reglerkraften kommer att bli ännu större i framtiden.

BEHÅLLA KVALITET OCH SÄKERHET

Inom energibranschen har vi haft några tunga år nu, när vi har sett historiskt låga elpriser som drivs på av bland annat utvinningen av skiffergas i USA, en global lågkonjunktur och utbyggnaden av vindkraft. Vi står nu inför något som liknar ett paradigmskifte där utbudet är större än efterfrågan och priserna inte kommer att återgå till den nivå vi har varit vana vid.

Paradigmskiftet innefattar också i hög grad elnäten. De byggdes en gång i tiden för att transportera el långa sträckor mellan stora kraftverk och de områden där konsumenterna fanns. Nu ser vi ett förändrat produktionsmönster. Allt fler konsumenter är samtidigt producenter och kunderna blir mer delaktiga. Utmaningen ligger i att kunna hantera elproduktion från flera små enheter, som till exempel solcellsanläggningar, och samtidigt behålla kvalitet och säkerhet i leveranserna. Det här är ingen regional, eller ens nationell angelägenhet, utvecklingen är snarare global och syns redan tydligt i bland annat Tyskland, USA och Sydkorea.

SKAPA HANDLINGSUTRYMME

Jämtkraftkoncernen har under de senaste tre åren arbetat hårt för att möta upp mot de utmaningar vi har sett komma. Det handlar om att effektivisera vår organisation men också om att vara proaktiv, och skapa handlingsutrymme, för att kunna agera när det uppstår nya möjligheter till följd av det skifte vi är inne i. En del beslut har varit tuffa att fatta och genomföra, men jag är övertygad om att det har varit beslut som är långsiktigt hållbara och som kommer att göra oss till överlevare i minst 125 år till.

Anders Ericsson Vd Jämtkraft AB

VD HAR ORDET 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

INVIGNING MULLBERGS VINDPARK DEN 26 AUGUSTI INVIGDES Mullbergs Vindpark i Rätan. Mullberg är en av Sveriges större vindkraftsparker med sammanlagt 26 vindkraftverk. Produktionen beräknas till 247 GWh per år, vilket motsvarar förnybar el till 50 000 hushåll. Varje verk är 179 meter högt och väger 600 ton.

PARKEN HAR BYGGTS AV JÄMTKRAFT och Skanska som tillsammans bildade bolaget Mullbergs Vind AB. Vindkraftverken har fått namn av skolbarnen i Rätan. Dunder, Duster,

Duggregn, Åskar och Storm är några exempel. Under arbetet med Mullbergs Vindpark har social och miljömässig hållbarhet stått i centrum.

– HÅLLBARHET BETYDER BLAND ANNAT att projektet är förankrat i bygden. Vi har fått väldigt fin respons från de som bor här och mycket tack vare deras engagemang har vi lyckat förverkliga det här stora projektet på fyra år, säger Melcher Falkenberg, vd Mullbergs Vind.

Mikael Hagman ställer frågor till skolbarnen från Rätan.

5

KONCERNEN

6

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Jämtländsk energikoncern med Norden som marknad Östersunds elektriska belysningsaktiebolag tände de första gatljusen för 125 år sedan, med en vedeldad ångpanna som kraftkälla i Östersunds hamn. De som kunde få ljus var de som bodde nära kraftverket. Företaget som idag heter Jämtkraft, har fortfarande sin ryggrad i Jämtland men är en energikoncern som levererar energitjänster i Norden.

Historien börjar alltså med en strävan att få lamporna att lysa.

I början av seklet växte nya kraftkällor och belysningsföreningar fram i Jämtland. De har undan för undan samlats under Jämtkrafts tak. Idag är fokuset bredare, företaget strävar efter att leverera energi som gör livet bättre. Det handlar om el och värme från förnybara energikällor, fiberoptiskt bredband och elnät rustat för framtidens krav. Men det handlar också om att vara en källa till energi, att leverera kunskap och hållbara energilösningar i Norden.

Idag erbjuder Jämtkraft alla kunder förnybar energi i sitt elavtal. På så sätt bidrar Jämtkrafts kunder till mer hållbara energisystem. I blickpunkten finns energiomställningen – övergången till förnybara energislag och utfasningen av de fossila bränslena. Från 2009 har Jämtkraft siktat på att fördubbla den egenproducerade energin från förnybara källor inom de närmsta åren. Samtidigt som företaget höjer ambitionerna, skärps också arbetet med att se över den påverkan och de risker energiproduktionen medför.

EGEN FÖRNYBAR ELPRODUKTION

Stommen i Jämtkrafts förnybara energiproduktion är vattenkraft från Jämtland. Utbyggnaden av ny elproduktion kommer framförallt att ske inom vindkraft och etableringarna görs där

vindförhållandena är goda och där det går att producera el till en rimlig kostnad. Vindkraftetableringar finns idag från Sjisjka, nära Gällivare i norr, till Kyrkberget i Dalarna i söder.

El och värme från bioenergi produceras i Jämtkrafts kraftoch fjärrvärmeverk i ägarkommunerna Åre, Krokom och Östersund.

Solenergi är det senast tillkomna energislaget. Egna solcellsanläggningar som kopplas ihop med elnätet erbjuds till kunder i hela Sverige. Ägarna JÄMTKRAFTS ÄGARE är de tre kommunerna Östersund, Åre och Krokom. Uppdraget till bolaget är att säkerställa hållbar energi till en rimlig kostnad. Jämtkraft ska vara det ledande energibolaget i regionen och ha en skälig avkastning för att trygga långsiktig överlevnad.

Jämtkraft vill bidra till samhällsnytta, bland annat till regionens tillväxt och konkurrenskraft genom att erbjuda rimliga priser på förnybar el och värme liksom elnätstjänster i regionen.

Information om de delägda bolagen finns på sidan 72 i förvaltningsberättelsen.

KONCERNEN 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Jämtkraft på kartan Jämtkraft säljer el i Sverige, Norge och Finland. I Jämtland erbjuder företaget också värme, elnät och bredband via fibernät. Företagets huvudkontor finns i Östersund. 2013 etablerades ett Jämtkraftkontor i Örebro.

I koncernen finns flera dotterbolag som säljer el inom sina egna varumärken: Dalakraft med säte i Rättvik och Malung, Enkla Elbolaget i Karlshamn samt Scandem i Örebro och Helsingfors. Dalakraft har sin marknad framförallt i Dalarna, Enkla Elbolaget säljer el på Sverigemarknaden och Scandem vänder sig till stora elanvändare på Nordenmarknaden.

K TROMSÖ

JÄMTKRAFT I JÄMTLAND Jämtkraft AB H Huvudkontoret Helägda dotterbolag: Jämtkraft Elnät AB Jämtkraft Telecom AB Jämtkraft Park Management AB Åre Fjärrvärme AB

K NARVIK

Produktionsanläggningar: 17 vattenkraftverk, två vindkraftsanläggningar och ett kraftvärmeverk.

V GÄLLIVARE K FAUSKE

JÄMTKRAFT I NORDEN Jämtkraft AB K Örebrokontoret V Hornbergets vindpark (Malå) Helägda dotterbolag: V Kyrkberget Vindkraft AB (Mora) K Scandem AB (Örebro) K Scandem Market AB (Örebro) K Scandem OY (Helsingfors)

V MALÅ

Sverige

Delägda dotterbolag: K Dalakraft AB (Rättvik, Malung) och dess helägda dotterbolag K Enkla Elbolaget (Karlshamn) Delägda intressebolag: V Sjisjka Vindpark (Gällivare) K TKFE (Tromsö) K Nordkraft (Narvik) K SKS (Fauske)

H ÖSTERSUND Huvudkontor

Finland

Norge MORA V

K RÄTTVIK K MALUNG

ÖREBRO K

H HUVUDKONTOR K KONTOR V VINDKRAFTSANLÄGGNING

KARLSHAMN K

HELSINGFORS K

7

VÅRA MEDARBETARE

8

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Kompetens

UT

Attrahera

IN Bemanna Utveckla

I

Behålla

Bengt-Anders Wikström – började på Jämtkraft i år.

Barbro Hed – har bytt från administration till kommunikation.

Hans Ellmin – har blivit projektledare på Faveo Projektledning.

VAD JOBBAR DU MED?

VAD HAR DU JOBBAT MED PÅ JÄMTKRAFT?

HUR LÄNGE JOBBADE DU PÅ JÄMTKRAFT?

– Jag började som assistent på avdelningen Elnät Teknik i mars 1998, jag blev anställd som vikarie för att täcka upp under en långtidssjukskrivning. När så den ordinarie assistenten kom tillbaka på halvtid efter två år fortsatte jag jobba på avdelningen som assistent på 50 procent. Den andra halvtiden ägnande jag åt leverantörsbyten och annat på Marknad Kundtjänst. I juni 2000 började jag jobba som vd-assistent där jag förutom ”traditionella” assistentuppgifter även jobbade i projekt, med bland annat vår grafiska manual och upphandling av intranät och hemsida. Jag samlade också information till och skrev ihop interna infoblad, eftersom vi inte hade något intranät i den bemärkelsen på den tiden. September 2001 blev jag mamma till tvillingpojkar och var föräldraledig till någon gång i början av 2003.

– 18 år och lite till. Min första kontakt med Jämtkraft var somrarna 1987 och 1988 när jag gjorde min gymnasiepraktik där. Därefter feriearbetade och praktiserade jag i omgångar under åren 1991–1994. Sommaren 1995 började jag göra mitt exjobb men lade det åt sidan vid årsskiftet då jag istället började jobba på försäljningsavdelningen. Senare under året blev jag erbjuden fast anställning, på villkoret att jag gjorde färdigt exjobbet och tog examen. Att Jämtkraft ställde det villkoret är jag tacksam över idag. Jag blev färdig våren 1997, fick jobb på Elnät och där blev jag kvar tills jag slutade 2014.

– Jag jobbar som kundtekniker och främst med nyanslutningsärenden till elnätet.

Jag förbereder arbetet för montörerna genom att söka de tillstånd som behövs och beställa materialet samt fakturera när anslutningen är klar. Vi får in i snitt 4–5 ärenden om dagen, det är en jämn ström under året men lite lugnare under vintern.

HUR LÄNGE HAR DU JOBBAT PÅ JÄMTKRAFT?

– Jag blev fast anställd i september men då hade jag redan jobbat som kundtekniker i drygt ett år, jag kom in sommaren 2013 för att jobba under semesterperioden. När sommaren var slut blev jag erbjuden att fortsätta jobba och det gjorde jag på villkoret att jag fick lägga upp jobb och studier som jag själv ville, så jag jobbade cirka 15–20 timmar per vecka tills jag tog examen i juni.

VILKEN UTBILDNING GICK DU?

– Jag läste till högskoleingenjör inom elkraft på distans och jag kan definitivt rekommendera utbildningen. Att läsa på distans har ju både för- och nackdelar, man har större frihet men det ställer samtidigt högre krav på dig.

Jag kombinerade utbildningen med heltidsjobb några terminer och några terminer med föräldraledighet.

HUR KOMMER DET SIG ATT DET BLEV JUST JÄMTKRAFT?

– Jag hade precis läst klart en kurs när jag råkade se en rekryteringsannons på Jämtkrafts hemsida. Men redan innan jag läste kursen hade jag siktet inställt på Jämtkraft. Jag hade hört mycket gott om Jämtkraft, man kan säga att ett gott renommé förde mig hit.

VAD GJORDE DU EFTER FÖRÄLDRALEDIGHETEN?

– Under tiden jag var föräldraledig genomgick Jämtkraft en omorganisation och då passade jag på att söka jobb på Kommunikation, eller Information som avdelningen hette då.

Under årens lopp har avdelningen förändrats och utvecklats, både efter vilka personligheter som jobbar här men även uppdraget ser lite annorlunda ut nu.

VAD GJORDE DU PÅ JÄMTKRAFT?

– Efter jobbet som försäljare började jag jobba med mätning och avräkning. Samtidigt hade jag förmånen att gå runt och jobba några månader på olika avdelningar, vilket var ett bra sätt att komma in i företaget.

Mellan 2006 och 2011 jobbade jag med projektet att vädersäkra elnätet. När det var klart blev jag erbjuden att projektleda Jämtkrafts insatser i bygget av Sjisjka Vindpark. Det var ett häftigt projekt. Vi byggde en vindpark i väglöst land i Lappland, vår arbetsplats låg i ett Natura 2000-klassat område med utsikt mot Kebnekaise-massivet!

VARFÖR GICK DU VIDARE?

TROR DU ATT DU VILL BYTA ARBETE SNART?

– Jag tycker att det är bra att det finns möjligheter att utvecklas inom Jämtkraft, både kompetensmässigt och personligt. Men just nu trivs jag för bra med mina kollegor och med arbetsuppgifterna för att vilja byta!

– Jag tyckte att det var ett bra läge, det passade både arbetsmässigt och livsmässigt.

HAR DU FORTFARANDE KONTAKT MED JÄMTKRAFT ELLER BRANSCHEN?

– Jag är kvar i samma bransch men i ett annat företag och i en annan roll.

VÅRA MEDARBETARE 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

IN Jämtkraft 5 13 18 st Dalakraft 2 3 5 st Enkla Elbolaget 1 1 2 st Totalt

8 17

MEDELÅLDER

43,3 år

25 st

MEDELÅLDER

44,2 år

44,4 år

I Jämtkraft Sjukfrånvaro

73 13,9 %

258 3,4 %

331 st 3,7 %

Dalakraft Sjukfrånvaro

26 1,4 %

23 1,3 %

49 st 1,4 %

Enkla Elbolaget 14 Sjukfrånvaro 6,2 %

11 3,7 %

25 st 5,0 %

TOTALT Sjukfrånvaro

113 292 405 st 4,7 % 3,0 % 3,5 %

UT Jämtkraft Varav pension

1 0

8 2

9 st 2 st

Dalakraft Varav pension

1 0

2 0

3 st 0 st

Enkla Elbolaget Varav pension

0 0

1 1

1 st 1 st

TOTALT Varav pension

2 11 0 3

13 st 3 st

9

HR & KOMMUNIKATION

10

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Energi som gör livet bättre 125-års jubileum, ny vision och målbild samt en hälsoutmaning. 2014 bjöd på både stora och små händelser ur ett medarbetarperspektiv.

I samband med Jämtkrafts 125-års jubileum hölls en medarbetardag den 28 november där styrelseordförande AnnSofie Andersson och koncernchef Anders Ericsson tog med medarbetarna på en resa i tiden – de första 125 åren, nuläget samt tog ut riktningen mot framtiden och presenterade Jämtkrafts nya målbild.

– Vår uppdaterade vision ”Vi har energi som gör livet bättre” tilltalar både oss som företag och mig som människa. Den fungerar inom hela koncernen och på alla plan i organisationen, menar Lillemor Olsson som är enhetschef på Human Resources (HR) och Kommunikation.

Bakgrunden till den nya målbilden är att Jämtkraft som företag har förändrats mycket de senaste åren och är idag en koncern med helägda och delägda dotterbolag samt partners som är spridda i Sverige och Norden.

– Den tidigare visionen kändes begränsande och beskrev inte vår växande koncern, säger Kristina Andersson, avdelningschef på Kommunikation.

TRÄNA, MÅ BRA, HA KUL

Hälsoutmaningen är en friskvårdsutmaning för Sveriges energi- och vattenbolag. Syftet är att göra hälsosamma val och att hitta ett sätt att aktivera sig som man själv tycker är roligt.

Under utmaningens gång fanns det tillfällen för instruktioner i gymmet, föreläsningar om träning samt temaveckor som handlade om allt från hälsosamma val till konditionsträning.

– Motionsracet handlar om hur man kan ta små steg mot goda vanor och en mer hälsosam livsstil. 281 av Jämtkrafts 330 medarbetare var med i utmaningen, som skapade både stort engagemang och sammanhållning, berättar Mathias Henricsson, avdelningschef på HR. NYA MEDARBETARE NU OCH I FRAMTIDEN

Jämtkraft liksom resten av energibranschen står inför ett betydande rekryteringsbehov av ingenjörer dels för att ersätta stora pensionsavgångar dels för nya expansiva områden till exempel

förnybar energi och smarta elnät. Ett sätt att möta upp behovet är en högskoleutbildning till elkraftingenjör som Jämtkraft och ytterligare tolv av Svensk Energis medlemsföretag finansierar.

Jämtkraft har under året anställt två nyutbildade elkraftingenjörer som båda gått den unika distansutbildningen.

– Vi ser stora fördelar med att utbildningen ges vid de tre nordligaste universiteten vilket förhoppningsvis kan underlätta rekryteringen till energiföretag i norra Sverige, säger Mathias Henricsson.

Att tidigt väcka intresset för teknik kan vara ett annat sätt.

Jämtkraft är sedan 2013 fadderföretag åt Mimergårdens grundskola i Östersund. Förutom att väcka barnens intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar handlar samarbetet om mångfald, ledarskap och målstyrning.

JÄMTKRAFT I SAMHÄLLET

Några av många tillfällen när Jämtkraft möter presumtiva kunder och medarbetare är vid invigningar, samrådsmöten och vid sponsringsengagemang.

– Samarbete med människorna som bor här är otroligt viktigt för oss, säger Kristina Andersson.

Ett bra exempel är Mullbergs Vindpark. Ett av målen under byggprocessen var att anlita många lokala entreprenörer.

Utöver det har man samarbetat med byalag, lokala restauranger och butiker. Skolan i Rätan var också delaktig, skolbarnen har namngett de 26 vindkraftverken på Mullberg, och var med och hjälpte till med invigningen.

Sponsorsamarbeten är ett annat sätt att komma ut och möta människor. Jämtkraft sponsrar sedan många år idrott och kultur huvudsakligen i Östersund, Krokom och Åre och gör det nu även i Örebro.

– Vi har av våra ägarkommuner fått uppdraget att vara en drivkraft för regionen. I och med att Jämtkraftkoncernen växer, växer även regionen. Nu vill vi befästa vår position som en lokal aktör i Örebro och sponsrar därför bland andra Karlslunds IF och Örebro Hockey, berättar Kristina Andersson.

HR & KOMMUNIKATION 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Hälsoutmaningen är en friskvårdssatsning för Sveriges energi- och vattenbolag. Syftet är att göra hälsosamma val och att hitta ett sätt att aktivera sig som man själv tycker är roligt.

11

AFFÄRSSTÖD

12

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Kunden i centrum Flera insatser har gjorts under året för att ytterligare förbättra kundrelationerna, som till exempel en ny webb och ett utvecklat kundinformationssystem.

Hos Affärsstöd har man kundens krav och behov i fokus och under året har flera åtgärder gjorts för att ytterligare förbättra relationen med kunderna. Exempelvis får kunder med fasta elavtal i god tid innan avtalet går ut information om det samt ett erbjudande om att förnya avtalet. De kunder som inte svarar på sms eller telefon får erbjudandet med posten. Likaså kontaktar Jämtkraft kunder som vill avsluta sitt elavtal.

– När vi får in ett avslutat elavtal ringer vi alltid upp för att stämma av varför kunden vill byta elhandelsföretag. Det finns tyvärr många kunder som inte är medvetna om att de har tecknat ett elavtal efter att de haft kontakt med en elsäljare hos ett annat elhandelsföretag och då kan vi tillsammans med kunden komma fram till en bra lösning, berättar Iréne Burman som är enhetschef på Affärsstöd.

NY WEBB FÖRENKLAR FÖR ALLA

Ett annat exempel är nya jamtkraft.se som lanserades i slutet av augusti. Den nya webbplatsen är mobilanpassad och det har blivit enklare för kunderna att utföra olika ärenden, som att teckna avtal eller se sin elanvändning. Dessutom har de bakomliggande systemen utvecklats och förbättrats. Istället för flera olika lösningar för att hantera ”teckna avtal”-funktionen och Mina sidor för Jämtkrafts och partners webbplatser så finns nu ett system som fungerar för alla.

Vidare har Jämtkraftkoncernen under året implementerat ett gemensamt kundinformationssystem. Förändringen innebär sänkta kostnaderna för förvaltning och utveckling men också att Jämtkraft kan hantera kunderna på ett bättre och effektivera sätt.

– Förbättringsarbetet fortsätter under 2015 men nu har vi ett system som motsvarar våra framtida krav och behov, säger Iréne Burman.

SAMARBETE BYGGER FRAMTIDEN

Det mångåriga samarbetet mellan Sundsvall Energi AB och Jämtkraft fortsätter då Sundsvall Energi förlängt sitt avtal

gällande administrativa tjänster och kundservice för sina elhandelskunder. Jämtkraft välkomnar samarbeten med andra energiföretag och ser dessa som en möjlighet för alla parter att fortsätta existera på en marknad med höga kostnader och små marginaler.

VINDEN GER TILLVÄXT

Jämtkraft Park Management AB erbjuder förvaltning och drift av vindkraftsparker. Under året har bolaget startat upp förvaltningen av Mullbergs Vindpark och förberett förvaltningen av Sjisjka Vindpark från OX2, övergången sker vid årsslutet 2014–2015. Bolaget förvaltar sedan 2013 Gnosjö Energis vindkraftspark i Kulltorp, Småland.

– Mot bakgrund av att vindkraften är en naturlig del i Sveriges energiförsörjning och kan komma att spela en viktig roll i omställningen av energisystemet ser vi Park Management som en spännande utveckling för Jämtkraftkoncernen, säger Iréne Burman.

MÅLET ÄR ALLTID NÖJDARE KUNDER JÄMTKRAFT ÄR PÅ ENERGIBRANSCHENS topp 10-lista när det gäller nöjda kunder. Med en nionde plats i mätningen som görs av Svenskt Kvalitetsindex (SKI) är målsättningen klar för nästa år – att förbättra betyget och göra kunderna mer nöjda än vad de är idag. Resultaten i SKIs mätning presenteras i form av betyg på en skala 0 till 100. Det är alltså inte procent utan enheter som anges.

JÄMTKRAFTS RESULTAT FÖR 2014 ligger på 72,8 att jämföras med branschens resultat på 66. Att förflytta resultatet så att betyget blir 75 skulle innebära att kunderna är mycket nöjda med Jämtkraft.

AFFÄRSSTÖD 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Förbättringsarbetet fortsätter under 2015 men nu har vi ett system som motsvarar våra framtida krav och behov.

13

ELHANDEL

14

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Växa och bevara – i en tid av förändring Under 2014 har affärsområde Elhandel arbetat med strategierna för att stå stark inför de utmaningar som väntas komma.

– Vi ser stora utmaningar, konkurrensen om kunderna hårdnar.

Det blir därför viktigare än någonsin att kunderna vi redan har är fortsatt nöjda samtidigt som vi lyckas attrahera nya kunder, säger Lena Persson som är affärsområdeschef för Elhandel.

TYDLIGHET GER BÄTTRE POSITION

För att det ska bli lättare för kunderna att välja elhandelsbolag har Jämtkraftkoncernen arbetat med att skapa tydliga varumärken på de olika marknader som bolaget verkar. − På de lokala och regionala marknaderna har vi Jämtkraft och Dalakraft. Här ser vi att det är viktigt för kunden med närhet och lokal förankring. På den nationella marknaden jobbar vi mer med Enkla Elbolaget och Scandem som båda har fått bra fäste, säger Lena Persson.

En stor del av styrkan i Jämtkrafts varumärke är att alla koncernens bolag erbjuder 100 procent förnybar el. − Vi tror på den förnybara energin och att den har en nyckelroll i omställningen till det hållbara samhället. Vi tror också att våra kunder är medvetna om detta, säger Lena Persson.

KUNDEN I FOKUS

Ett viktigt led för att stärka varumärkena ytterligare är att utveckla relationen med kunderna. − Vi ser en trend att kunden inte längre vill välja så mycket.

Därför ska vi erbjuda en bra och stabil produkt som kunden kan känna sig nöjd och trygg med, säger Lena Persson. Det handlar om att visa kunderna att vi är ett företag som förtjänar deras förtroende.

PÅ PLATS NÄRA KUNDEN

Enkla Elbolaget har under året arbetat med den så kallade kundresan. Kenneth Johansson är vd för Enkla Elbolaget: − Man ska inte behöva vara expert för att köpa el. Det är vi som är experter på el, och därför har vi paketerat ihop en bra produkt, portföljförvaltning av el, som vi vet ger långsiktig nytta till våra kunder.

För att komma närmre kunderna har Enkla Elbolaget öppnat kontor i både Malmö, Göteborg och Norrköping under 2014. − Det är viktigt att finnas på plats nära kunden. Vårt uppdrag kommer ju från kunderna och för att kunna ha en dialog med våra kunder måste vi ju också finnas där de är, säger Kenneth Johansson.

TILLSAMMANS MED ANDRA

I en alltmer utmanande bransch är samarbeten en viktig del.

Och för att bättre möta upp kundernas behov av olika tjänster och produkter arbetar Jämtkraft gärna tillsammans med andra energiföretag. Under året tecknades avtal om partnerskap med bland andra Linde Energi AB. I avtalet ingår för Jämtkrafts del att prissäkra den el som bolagen säljer till sina kunder. − Vi ser att vi kan utvinna synergier tillsammans med Jämtkraft och det ger oss båda förutsättningar att ge ännu bättre service till våra kunder, säger Anders Anté som är vd vid Linde Energi AB.

FÖRENINGSEL GER PENGAR TILL IDROTTEN KONCEPTET MED FÖRENINGSEL lanserades under 2014 och går ut på att idrottsföreningar värvar nya kunder till Jämtkraft.

Som tack får laget 200 kronor per elavtal och 10 kronor per månad.

– VI TYCKER ATT DET HÄR ÄR en bra produkt. Istället för att sälja salami eller lotter kan laget lägga energi där den verkligen gör nytta: i ett elavtal med 100 procent förnybar energi som ger inkomst till laget, säger Lars Skoglund som jobbar med

privatmarknaden på Jämtkraft. Alla idrottsföreningar i hela Sverige är välkomna att vara med.

JÄMTKRAFT HAR SEDAN STARTEN 1889 fungerat som drivkraft för omgivningen. Ett sätt har varit att dela med sig av vinsten till barn och ungdomar bland annat genom att sponsra idrotten. Föreningsel är en utveckling av sponsringen för att göra det enklare för föreningar att tillsammans med Jämtkraft tjäna extra pengar till sitt lag.

ELHANDEL 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Vi är stolta över: > Att vi fortsätter attrahera nya företagskunder.

Under 2014 har vi tecknat avtal med bland andra Örebro läns landsting och Kumbro Vind AB. > I Finland har S-Group anslutit sig som kund till Jämtkraftkoncernen. S-Group är Finlands motsvarighet till svenska ICA-koncernen.

15

ELPRODUKTION

16

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Vattenkraften är ryggraden i elsystemet – Jag är stolt över vår vattenkraft. Det säger Tommy Borgh, chef för Elproduktion. Och han har haft anledning att utvärdera vattenkraften under 2014. Två rättsprocesser om vattenkraftverket i Långforsen och invigning av Jämtkrafts största vattenkraftverk i Hissmofors har varit stora händelser under året.

ELPRODUKTION 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Vattenkraften har en viktig roll i omställningen till det hållbara samhället. För att klara av att hejda klimatförändringarna måste investeringar i förnybar energiproduktion tredubblas, enligt FN:s klimatrapport.

– Vattenkraftens möjlighet att regleras kommer att bli allt mer viktig när vi bygger ut sol- och vindkraften ännu mer, säger Tommy Borgh.

VATTENKRAFTEN ÄR CENTRAL

Vattnet är en förutsättning för att vi ska ha säker tillgång till energi en vindstilla och mulen vinterdag, då varken sol- eller vindkraftverk producerar någon el. Vattenkraftens styrka är att den går att lagra. När det regnar eller snöar fylls magasin och dammar. Det går sedan att välja när vattnet ska släppas fram genom turbinerna i kraftverket.

– Vattenkraftens flexibilitet gör att den blir central för klimatfrågan, men det är också tydligt att vattenkraften påverkar omgivande natur. Och vi har, tillsammans med resten av branschen, en del arbete kvar innan vi kan känna oss nöjda med hur vi hanterar den biologiska mångfalden, säger Tommy Borgh.

17

Billstaån är ett lysande exempel på att det går bra att kombinera biologisk mångfald med produktion av förnybar el.

LÅNGFORSEN ÅTER I DOMSTOL

Även vid Långforsens vattenkraftverk ser Tommy Borgh stora möjligheter att skapa hållbarhet både utifrån klimat och biologisk mångfald. Jämtkraft vill investera i en faunapassage förbi dammen och renovera upp den gamla stationen. Ansökan har vunnit gehör i Mark- och miljödomstolen men beslutet överklagades till högre instans. Ytterligare en rättsprocess har drivits mot Långforsen under året. Där prövade Mark- och miljödomstolen om det med hjälp av svensk lag går att kräva att Långforsens kraftstation ska rivas ut. Domstolens slutsats var att det inte är möjligt. Även det beslutet ska prövas av högre instans.

– Vi har väntat i många år på att få ett klartecken för Långforsen och hoppas på ett avgörande snart. I Långforsen kan det bli bra. Vi kan bidra med förnybar el samtidigt som vi gör det möjligt för fiskar och annan fauna att vandra fritt förbi.

Det måste handla om både biologisk mångfald och klimat när vi avgör vad som är bra för miljön, säger Tommy Borgh.

MER BIOLOGISK MÅNGFALD

Under året som gått har Jämtkraft börjat arbetet med att skapa fria vandringsvägar för fisk och annan fauna i Billstaån som går mellan sjöarna Näkten och Storsjön. Arbetet i Billstaån ingår i ett EU-projekt som görs tillsammans med Länsstyrelsen i Jämtland och Bergs kommun. Även Naturskyddsföreningen är med och bidrar till finansieringen.

– Det känns väldigt bra att kunna göra det här med gemensamma krafter, dessutom kommer förslaget ursprungligen från de som bor i bygden, säger Tommy Borgh. Han berättar att

– Vattenkraftens flexibilitet gör att den blir central för klimatfrågan, säger Tommy Borgh.

INVIGNING HISSMOFORS VATTENKRAFTSTATION DEN 14 JUNI INVIGDES DEN NYA vattenkraftstationen i Hissmofors.

Bygget av Hissmofors VI startade i mars 2011, då hade delar av kraftverket hunnit bli över 70 år gammalt. Anledningen till att den gamla station IV behövde rivas och ersättas av en ny var att berggrunden vid kraftstationen bestod av svällskiffer. Denna bergart sväller när den kommer i kontakt med syre vilket gjorde att bärande konstruktioner spruckit.

Tre år senare stod den nya stationen klar för att tas i drift. Totalt investerades en miljard kronor och tack vare investeringen kommer stationen att varje år producera 320 GWh förnybar el i ungefär 100 år framåt.

INVIGNINGEN SKEDDE EN SOLIG LÖRDAG i juni och var välbesökt, drygt 1000 personer var med och firade.

– Intresset från de som bor här i trakterna har varit stort hela tiden, därför var det extra kul att se så många av dem här på plats när vi firade att vattenkraftstationen stod klar, säger Yvonne Berglin som ansvarar för underhållet av Jämtkrafts vattenkraftanläggningar.

Yvonne och hennes medarbetare har under byggåren haft tät kontakt med ortsbefolkningen och de har tagit emot cirka 1000 studiebesökare på plats i Hissmofors.

– Jag upplever att vi har haft en positivit dialog med människorna som bor och verkar här i bygden och att de också ser nyttan av den förnybara energin som vattnet ger upphov till här, säger Yvonne Berglin.

Yvonne Berglin är ansvarig för underhållet av Jämtkrafts vattenkraftanläggningar.

ELNÄT

70

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

öre

18

JÄMTKRAFTS ELNÄTSPRIS 2014 är 70 öre/kWh vilket kan jämföras med medelpriset för Jämtlands län som är 86,4 öre/kWh inklusive moms, enligt den oberoende Nils Holgersson undersökningen.

Reparation och expansion

2014 kan sammanfattas i två ord; reparation och expansion. Reparation av elnätet efter stormen Ivar och fortsatt utbyggnad av både elbilsinfrastruktur och fiber. Dessutom fick Jämtkraft några nya kunder när Hosjöbottnarna Elförening invigde sitt nya elnät.

Jämtkraft började året med att städa efter stormen Ivar och det arbetet var inte klart förrän till senhösten. Alla Jämtkrafts kunder hade fått strömmen åter till julen 2013 så nu handlade det om att reparera de provisoriska lagningar som gjordes veckorna efter Ivar, som att ersätta stolpar och gräva ner kabel. Den totala kostnaden för stormen, inklusive återställningsarbeten och avbrottsersättning under 2013 och 2014, blev cirka 24 miljoner kronor.

– Under 2014 var vi förskonade från stormar och det är vi väldigt glada över. Vi hade en del avbrott på grund av de många åskoväder som den varma sommaren medförde men det handlade oftast om korta avbrott och anläggningarna klarade påfrestningen bra, säger Pär-Erik Petrusson på Jämtkraft Elnät.

YTTERLIGARE VÄDERSÄKRANDE ÅTGÄRDER

Som mest var 8 000 av Jämtkrafts kunder berörda av strömavbrott när Ivar härjade som värst, en siffra som kunde ha varit mycket högre. Troligen hade omkring 25 000 kunder varit utan ström om Jämtkrafts satsning på att vädersäkra elnätet inte hade gjorts. Ytterligare vädersäkrande åtgärder gjordes i samband med reparationerna.

– Vi har även gjort en genomlysning av hur vi arbetade inom organsationen och resultatet visar att vi hanterade det bra, allt från förberedelser inför stormen till kommunikationen med kunderna under felavhjälpningsarbetet. Sedan finns det såklart alltid förbättringspotential och det har vi också kartlagt under året, säger Pär-Erik Petrusson.

NÄR ELNÄTET KOM TILL FJÄLLBYN

Hosjöbottnarna Elförening har inom ett restelektrifieringsprojekt hos Länsstyrelsen byggt ett nytt elnät till Hosjöbottnarna, Åre kommun. Det färdiga elnätet med tillhörande abonnenter som elföreningen uppfört har efter färdigställandet tagits över av Jämtkraft. Det nya nätet har anslutningspunkt till befintligt nät i Höglekardalen. Elföreningens anläggning och sex abonnenter är nu nya kunder i Jämtkrafts elnät.

Fredag den 10 oktober invigdes det nya elnätet. Vid invigningen deltog representanter från Länsstyrelsen, Sametinget, Åre kommun, media med flera samt Jämtkraft Elnät. Hovet och Kungen skickade en personlig invigningsgratulation till elföreningen. Kungen var den som 2013 personligen överlämnade beslutet om restelektrifieringsprojektet i Hosjöbottnarna.

– I samband med invigningen spänningssattes anläggningen symboliskt och vi överlämnade en ”egensnickrad” garanterat unik minnesgåva, berättar Ulf Lindqvist som är tillförordnad chef på Elnät.

BESLUT OM INTÄKTSRAMEN

2013 fick Jämtkraft med flera elnätsföretag rätt i sin överklagan hos förvaltningsrätten angående intäktsramen för perioden 2012–2015, en dom som Energimarknadsinspektionen (Ei) överklagade. Hösten 2014 fastställde kammarrätten förvaltningsrättens beslut.

– Det positiva beskedet innebär att vi har säkrat fortsatta offensiva satsningar på förnybar energi och kan hålla långsiktigt

ELNÄT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

låga priser även i framtiden, säger Camilla Thelin, Jämtkraft Elnät. Ei överklagade återigen beslutet och nästa instans är nu Högsta förvaltningsdomstolen som dock ej medgivit prövningstillstånd.

FORTSATT UTBYGGNAD AV FIBER

Utvecklingen och utbudet av allt fler kapacitetskrävande tjänster har på senare tid ökat kraftigt och erbjuds nu via bredband till både privatpersoner och företag.

– Vi får förfrågningar från områden där intresset för fiberanslutning tidigare var en aning svalt. Man ser ett behov av en snabbare och säkrare bredbandsförbindelse och att samhällen som har fiber är mer eftertraktade för nyinflyttning och företagsetableringar, berättar Nils Johansson som är chef på Telecom.

Det har gjort att expansionen av fibernätet fortsatt under 2014 med ett flertal stora och små områden, några byaföreningar bland annat i Grytan, Stamgärde och Hotagen har byggt och anslutit sig till fibernätet under året.

Utökningen av antalet mobila enheter som använder en internetuppkoppling fortsätter att växa, vilket medför att förfrågningar från mobiloperatörer om fiberuppkopplade master för att klara av utvecklingen av 4G och kommande 5G har ökat.

Under året har Jämtkraft tecknat ett nytt avtal med kommunikationsoperatören Zitius. Samarbetet innehåller flera nyheter för 2015, bland annat en uppgradering av fibernätet, ett utökat tjänsteutbud, förbättrad driftsäkerhet och en förenklad felanmälningsprocess för kunderna.

NATIONELLT PROJEKT FÖR LADDINFRASTRUKTUR

Hittills har det nationella laddinfrastrukturprojektet installerat 10 snabbladdare och 45 smartladdare, det är 110 laddpunkter, i Västernorrlands och Jämtlands län under 2014. Totalt installeras 186 laddpunkter i projektet.

Tillsammans med en tidigare välutbyggd laddinfrastruktur i till exempel Östersund är de två länen ”Green Highwayregionen” på väg att få en så utbyggd laddinfrastruktur att det är möjligt på riktigt att äga och använda elbilar och laddhybrider på ett bekvämt sätt. I slutet av året fick två turistdestinationer, Funäsdalen och Åre, snabbladdstationer och smartladdstationer inför vintersäsongen. Samtliga laddstationer är byggda med den nya EU-standarden.

Det nationella laddinfrastrukturprojektet pågår under 2014 och 2015 och genomförs av Jämtkraft tillsammans med Jämtkraft Elnät, Sundsvall Elnät och Mittuniversitetet på uppdrag av Energimyndigheten.

– I samband med invigningen spänningssattes anläggningen symboliskt och vi överlämnade en ”egensnickrad” garanterat unik minnesgåva.

19

VÄRME

20

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Trygg och varm med återvunnen energi Fjärrvärme spar energi. En anläggning istället för många är effektivare.

Bränslet som används kommer i huvudsak från förnybara energikällor.

Bioenergi från skogen, till stor del restprodukter som annars inte skulle användas, är det som värmer våra hus.

– En skorsten istället för flera tusen skorstenar. Det var vår vision när vi startade med fjärrvärmen 1974, berättar Ulf Lindqvist, chef för Värme.

Så istället för att varje hus har en egen oljepanna levereras värme till många hus från en central anläggning, som med avancerad rening kraftigt minskar de föroreningar som släpps ut i luften. Och att luften har blivit renare jämfört med på 1970-talet märks. Inte minst på Östberget på Frösön där renlaven idag växer tät och frodig. Lavar är mycket känsliga för luftföroreningar, men genom minskad lokal oljeeldning och renare bränsle har luften blivit så pass mycket renare att lavarna börjat trivas igen.

Med fjärrvärme är det också möjligt att använda många olika typer av bränslen. Jämtkraft använder förnybara bränslen som är varsamma med naturens resurser och som inte bidrar till ökade växthusgaser. Och en stor del kommer från energi som annars skulle ha gått till spillo, som rester från skogsbruk, träavfall från soptippen eller spillvatten.

EFFEKTIVISERINGAR TRYGGAR FJÄRRVÄRMEPRISET

Det pågår ett ständigt arbete med att effektivisera fjärrvärmeverksamheten – minska belastningen på miljön och minska kostnaderna – och det har gett resultat.

– Trots att vi förlorar intäkterna från elcertifikaten 2015 kan vi tack vare vårt effektiviseringsarbete lämna ett prislöfte på max en halv procent för 2016 och jobbar utifrån målsättningen att det inte blir någon höjning alls 2017, säger Ulf Lindqvist.

Effektiviseringarna kan vara stora som små. I år har Jämtkraft bland annat förbättrat funktionen för rökgaskondensering i värmeanläggningen i Sösia, Åre. Rökgaskondensering är en metod för att utvinna värmeenergi ur rökgaser från

förbränning i exempelvis ett värmeverk. Rökgaser innehåller en viss mängd vattenånga och genom att kyla ner rökgaserna under vattenångans daggpunkt får man den att kondensera, och då frigörs kondensationsvärme. Värmen tas omhand och tillförs fjärrvärmenätet, och på så sätt minskar bränsleåtgången.

Utöver det ser Jämtkraft kontinuerligt över och ändrar bränslemixen med hänsyn till tillgången på bränsle och bränslepriserna samt förhandlar med de lokala leverantörerna av bränsle om lägre priser, allt för att försöka hålla nere fjärrvärmepriserna.

FJÄRRVÄRMEN I FRAMTIDEN BRANSCHORGANISATIONEN Svensk Fjärrvärme har visat att fjärrvärmen spelar en viktig roll i den fortsatta omställningen av energisystemet, både nationellt och internationellt.

Spillenergi från industrier, avfallsförbränning, mer förnybara bränslen och kraftvärme ger resultat redan i dag. Runt hörnet väntar nya hållbara tillämpningar där bland annat energi från tillverkning av biodrivmedel tas tillvara i fjärrvärmenäten. Och i framtidens bostäder kan fjärrvärmedrivna tvätt- och diskmaskiner bli allt vanligare.

– FÖR JÄMTKRAFTS DEL ser vi det som positivt att två nybyggnadsområden i Stadsdel Norr, Östersund har valt fjärrvärme, Tallbacken och Jägarvallen. Det visar på att fjärrvärme är ett hållbart och miljösmart uppvärmningsalternativ, ett alternativ för framtiden helt enkelt, säger Ulf Lindqvist.

Fjärrvärmda tvätt- och diskmaskiner i framtidens bostäder.

VÄRME 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Den återkommande kundträffen ägde rum i oktober och i år bjöds det förutom på information och fika även Norrlandsderby i hockey. Träffen innebär ett tillfälle för Jämtkraft att möta fjärrvärmekunderna.

Staten reglerar de så kallade elcertifikaten. De fungerar som ett marknadsbaserat stödsystem för ny förnybar energi. För den el som produceras vid kraftvärmeverket i Lugnvik tilldelas Jämtkraft elcertifikat. Enligt lag upphörde tilldelningen vid årsslutet 2014.

De sista kunderna fick sina fjärravlästa fjärrvärmemätare under december 2014. Fjärravläsning innebär att kunden själv inte behöver läsa av och lämna mätarställningen till Jämtkraft. En kommunikationsutrustning för insamling av värdena vid vär-

memätaren gör jobbet. På så sätt betalar kunden utifrån den faktiska värmeanvändningen istället för som tidigare vid preliminärdebitering av den beräknade årsanvändningen. Den 1 januari 2015 trädde lagen som kräver fjärravläsning i kraft.

21

EKONOMI & FINANS

22

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

EKONOMI & FINANS 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

23

Lönsamt att se risker Elåret 2014 blev elkundernas år. Stort utbud av energi och globalt dämpad konjunktur gjorde elkunderna till vinnare. För Jämtkrafts del innebar det låga elpriset sämre betalt för den el som producerades och därmed sämre lönsamhet. Å andra sidan innebar den dämpade konjunkturen låga räntekostnader vilket inverkar positivt på resultatet.

– Vi kunde på förhand se att elpriset skulle sjunka, men vi trodde inte att kurvorna skulle peka så raskt neråt, säger Jan-Åke Sjölund som är chef för Ekonomi- och finansenheten.

Omvärlden påverkar såklart Jämtkraft. Att bedöma resultatet av olika typer av scenarier, såsom lågt elpris och låga räntor, och analysera hur de kommer att påverka koncernen, är en del av grunderna i bolagets finansiella riskhantering.

CENTRAL ROLL

De huvudsakliga finansiella risker som Jämtkraftskoncernen är exponerad för består bland annat av valuta-, kredit- och ränterisker men även risker med förändrade prisbilder på el och elcertifikat. Jan-Åke Sjölund berättar att Jämtkraft har varit mycket framgångsrik i riskhanteringen och att arbetet fått en allt mer central roll i takt med att koncernen växer.

Under året har Jämtkraft också stärkt organisationen som arbetar med riskhantering och alla affärsområden och bolag i koncernen är delaktiga. Det gemensamma målet är att säkra ägarnas avkastningskrav.

– Det absolut viktigaste är att identifiera vilka risker verksamheterna skapar, och sen

sätta ihop en samlad riskbild för hela koncernen. Efter det går det att göra en rimlig bedömning om hur riskerna ska hanteras.

Genom löpande riskhantering identifieras även möjligheter som kan leda till ökad lönsamhet, säger Ulf Larsson som arbetar vid Ekonomioch finansenheten.

UPPFÖLJNING GER BRA STYRNING

Att Jämtkraft redovisat lägre resultat än tidigare ställer krav på effektiviseringsarbete inom företaget. Ett viktigt verktyg är den ekonomiska uppföljningen.

– Vi har arbetat hårt med uppföljning. Det är ju vårt sätt att hjälpa de olika affärerna så att de tydligt kan se vad de gör bra och vad de gör mindre bra, säger Jan-Åke Sjölund. Även om 2014 avspeglar ett resultat påverkat av de låga elpriserna så har det strukturerade arbetet med riskhantering och uppföljning gett resultat inom koncernen.

– Jag är övertygad om att vårt arbetssätt gör att vi står starkare nu och att vi kommer att få se ett bättre ekonomiskt resultat redan under 2015, säger Jan-Åke Sjölund.

2014 rekordvarmt år 2014 BLEV ETT rekordvarmt år i Sverige, medeltemperaturen blev ungefär 0,15 grader högre jämfört med de tidigare rekordåren som i rangordning är 1934, 1938 och 1990. Den höga årsmedeltemperaturen skapades av långa perioder med varmt eller mycket varmt väder, och få perioder med ovanligt kallt väder. Den höga medeltemperaturen innebar också en lägre fjärrvärmenota för Jämtkrafts kunder.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

24

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Jämtkrafts fjärde hållbarhetsredovisning fokuserar på väsentlighet Jämtkraft har presenterat en hållbarhetsredovisning om sin verksamhet årligen sedan 2011. Redovisningarna omfattar kalenderår och förra hållbarhetsrapporten publicerades i april 2014.

REDOVISNINGSSTRUKTUR

Redovisningen följer Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer ”G4 Sustainability Reporting Guidelines” och granskas av en oberoende part, Respect Sustainable Business AB. 2013 års redovisning följde riktlinjerna enligt GRI 3.1. Riktlinjerna i G4 ger möjlighet att bättre fokusera på väsentliga delar av verksamheten. Aspekterna redovisas med hjälp av indikatorer enligt GRIs G4-version (se sidorna 44–45). Antalet redovisade indikatorer har minskat något jämfört med tidigare år för att starkare belysa Jämtkrafts väsentligheter och påverkan.

Jämtkraft har valt att redovisa på ”core”-nivå. Hållbarhetsredovisningen omfattar helägda dotterbolag i Jämtkraft AB. Inga större förändringar avseende organisationens storlek, struktur och ägarskap har skett under redovisningsperioden som påverkat urvalet i redovisningen. Därmed har heller inga väsentliga förändringar skett i avgränsning, omfattning och mätmetoder jämfört med tidigare år. Processen att bestämma redovisningens innehåll och avgränsning baseras bland annat på det ledningssystem för miljö (certifierat) som används för företagets verksamheter.

INTRESSENTERS PÅVERKAN PÅ REDOVISNINGEN

2014 genomförde Jämtkraft för tredje gången en intressentundersökning. Identifierade intressentgrupper är: anställda, leverantörer/entreprenörer, kunder, andra företag/samarbetspartners, frivilligorganisationer (NGO), myndigheter/kommuner, banker/finans/försäkringsbolag och samhället i stort (till exempel media, akademi, sponsringsmottagare, branschorganisationer).

Intressentundersökningen genomfördes under december 2014 till januari 2015, se sidan 31. Den princip som Jämtkraft har och har haft för intressentidentifiering är att inkludera alla de intressentgrupper som på olika sätt under åren påverkas, kan påverka och/eller visar intresse för Jämtkrafts hållbarhetsarbete, både

generellt och specifikt. Vilka dessa grupper är beskrivs i kapitel ”Jämtkrafts intressenter”. När Jämtkraft hämtade in kunskap om intressenternas förväntningar och frågor som anses viktiga, framkom flera områden med koppling till hållbar utveckling.

Jämtkraft har också tagit hänsyn till de betydande miljöaspekterna för val av väsentliga aspekter i rapporten.

Frågor om hållbarhetsredovisningen och dess innehåll i Års & Hållbarhetsredovisningen 2014 kan besvaras av miljösamordnare: Claes-Göran Bergh, claesgoran.bergh@jamtkraft.se och Karin Waernebo Pettersson, karin.waernebo@jamtkraft.se.

RAPPORTENS FOKUS – VAL AV ASPEKTER OCH INDIKATORER FÖR REDOVISNING

Efter en sammanvägning av intressenternas och Jämtkrafts eget fokus och prioriteringar kring hållbarhet, har ett antal väsentliga aspekter identifierats, som relaterar till Jämtkrafts uppdrag där företaget kan ha en betydande påverkan, eller på faktorer som kan ha en betydande påverkan på verksamheten.

GRI beskriver tio viktiga principer för redovisningens innehåll och kvalitet. De sex kvalitetsprinciperna tillförlitlighet, tidpunkt, jämförbarhet, pålitlighet, tydlighet och balans är självklara delar i Jämtkrafts sätt att kvalitetssäkra allt arbete inklusive miljö och hållbarhet. När det gäller de fyra principerna för innehåll, så betonar Jämtkraft specifikt de tre principerna väsentligheter, hållbarhetsinnehåll och fullständighet.

Den fjärde principen för innehåll, intressentengagemang, är en självklarhet och basen för Jämtkrafts intressentdialog.

URVAL AV INDIKATORER

Utifrån ett förslag från redovisningens arbetsgrupp har styrgruppen, med representanter från koncernens ledningsgrupp, beslutat om de indikatorer inom de aspekter som är väsentliga för Jämtkrafts verksamhet och påverkan, utifrån miljöaspekter, affärsplan och intressenters åsikter.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

25

Hållbarhet ger framtidstro Vår tids största utmaning är att begränsa den globala uppvärmningen. Vi måste ta ansvar och gå före i klimatomställningen. En ambitiös miljöpolitik ger framtidstro och skapar möjligheter. Här har Jämtkraft en viktig roll att spela.

Jämtkraft använde förnybar energi redan i det första kraftverket för 125 år sedan, en vedeldad ångpanna som gav kraft till belysningen. Sedan dess har Jämtkraft hållit kursen; förnybar energiproduktion från skog, vatten, och på senare tid, vind och sol. Aldrig har det varit så viktigt som idag.

I Jämtland och Sverige finns unika förutsättningar för förnybar energi. Energi från vind, vatten, skog och sol har potential att byggas ut under en lång tid framöver. Jämtkrafts målsättning att fördubbla energiproduktionen från förnybara källor är en kurs i rätt riktning. Transporter står idag för en tredjedel av koldioxidutsläppen. I Östersund har vi bestämt att vi ska vara en fossilbränslefri kommun år 2030. I det omställningsarbetet har Jämtkrafts engagemang i att bygga laddinfrastruktur betydelse. Tack vare det arbete som gjorts, står vi redan idag redo att byta ut fler fordon till elbilar. Det gäller även flera orter längs Green Highway – den fossilfria tranportkorridor som skapas mellan Trondheim och Sundsvall och där Jämtkraft och ägarkommunerna är delaktiga.

Tanken om hållbarhet kom tidigt till Jämtkraft; förutom att leverera energi skulle företaget bidra till utveckling i samhället.

Det var naturligt för ett bolag som ägs av tre kommuner: Åre, Krokom och Östersund. Ägarskapet har under lång tid präglats av långsiktighet och en insikt om att god tillgång på energi är betydelsefullt för att människor och företag ska vilja etablera sig i regionen. Något som är lika viktigt idag. Men idag räcker det inte att tillgången på energi är god i form av kilowattimmar och säkra leveranser. Energin som efterfrågas av företag som sondererar terrängen är god energi, det vill säga hållbar, förnybar och leveranssäker.

Jämtkrafts hållbarhetsarbete handlar idag om mycket mer än förnybar energi, vilket är viktigt. Det handlar om ett genom-

gripande och systematiserat förbättringsarbete när det gäller miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvarstagande. Intressenterna, de människor och grupper som berörs av verksamheten visar vägen. Projektet för fria vandringsvägar för fisken i området där Billstaån rinner fram är ett exempel där berörda, sakkunniga och myndigheter i samverkan med Jämtkrafts miljöfond kan bidra till att återskapa och skydda naturvärden.

Hållbarhetsarbetet handlar också om mycket mer än ansvarstagande. Hållbarhet skapar framtidstro, tillväxt och jobb.

Utbyggnaden av laddinfrastruktur är ett exempel som förutom de miljömässiga vinsterna leder till nya affärer. Utbyggnaden av vindkraft är ett annat. När utbyggnaden av förnybar energi görs på ett hållbart och långsiktigt lönsamt sätt ger det positiva ringar på vattnet.

En stabil och hållbar energiförsörjning från förnybar energi gör regionen attraktiv för människor och företag. Det gäller Jämtland och Sverige. Hållbar energi är vårt ansvar inför kommande generationer; vi ska fasa ut de fossila energikällorna och nå klimatmålen. Energipolitiken måste därför ges långsiktiga förutsättningar. Med en blocköverskridande överenskommelse kan vi fortsätta hålla rätt kurs inför framtiden och göra energiomställningen möjlig.

Östersund mars 2015

AnnSofie Andersson Ordförande Jämtkraft AB

Med gemensamma krafter måste vi klara av den stora energiomställningen som världen står inför. Under de kommande 40–50 åren krävs att vi ersätter fossila energikällor med energi från förnybara källor. El från vatten, vind, sol och biomassa är lösningen på en stor del av omställningen. Dagens och morgondagens vinnare är de företag som på ett seriöst och proaktivt sätt leder omställningen till hållbara lösningar, i samarbete med genomtänkta miljö- och energipolitiska beslut. Företag som bygger sina verksamheter på förnybara energikällor, med hållbara produkter och tjänster kommer att bidra till lokala, regionala, nationella och internationella lösningar.

JOHAN KUYLESTIERNA

Chef för Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet.

JOHAN ROCKSTRÖM

Chef för Stockholm Resilience Centre och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

26

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Program för hållbar utveckling Jämtkrafts miljö- och hållbarhetsarbete styrs av en helhetssyn för att främja hållbar utveckling. Riktlinjerna anges i Jämtkrafts miljöpolicy, antagen 1996.

Med hållbar utveckling menar Jämtkraft att de tre områdena ekonomi, miljö och sociala aspekter ska integreras i arbetet.

Det innebär att varje medarbetare ska beakta och planera för vad som är ekonomiskt möjligt, miljömässigt riktigt och socialt ansvarsfullt.

Hållbarhetsarbetet samordnas i verksamhetens organisation.

Samordningsfunktioner finns på Stab (Miljö- och affärsutveckling), Ekonomi/Finans, HR, Kommunikation, Logistik/Inköp samt Mark. Organisationsschemat här till höger visar att hållbar utveckling är en funktion som löper inom alla verksamhetsområden. Ytterst har Jämtkrafts vd ansvar för att arbetet utförs enligt lagar, förordningar och tillstånd.

Jämtkraft har också specificerade mål med koppling till de

sociala aspekterna: samhället, medarbetare, organisationer, kunder och leverantörer. Dessa mål kopplas inte till någon specifik standard.

Grundförutsättningen för ett effektivt hållbarhetsarbete är dialog med Jämtkrafts intressenter. Det innebär att lyssna till vad intressentgrupperna tänker, tycker och föreslår, likväl som att Jämtkraft framför vad företaget gjort, gör och planerar.

Jämtkrafts förhållande till intressenterna kan illustreras av ett cykliskt upplägg, där ständig förbättring ger resultat, enligt runda modellen här intill. I handlingsprogrammet nedan beskrivs Jämtkrafts övergripande mål i hållbarhetsarbetet och uppnådda resultat 2014. Handlingsprogrammet har olika tidsskalor, från att vara avslutade 2014 till att vara uppfyllda 2020.

MILJÖ ÖVERGRIPANDE MÅL

Minimera negativ miljöpåverkan.

HANDLINGSPROGRAM 2014–2020

Elproduktion. Öka produktionen av förnybar el med 1 TWh 2009–2020. Fortsatt byte till miljöoljor i kraftstationer. Minst 97% tillgänglighet förnybar elproduktion vid våra kraftstationer över 4 MW.

matorer. Ta fram underhållsplaner för att säkerställa skyddade miljöer för 145 kV- och 45 kV-ledningar.

Anlägga en snabbladdstation för elbilar inom Jämtkrafts nätområde under 2014.

Värme. Sprida 600 ton flygaska som naturlig gödsling till skogsmark. Max 1% fossil olja av tillförd energi vid våra fjärrvärmeanläggningar. Andel värme som produceras med rökgaskondensering vid Sösias och Röjsmons fastbränslepannor ska vara minst 10%.

Gemensam. Minska el- och värmeanvändningen med 5% årligen vid våra kontor fram till 2015 jämfört med 2012.

Miljöfond. Fatta beslut om en förstudie kring efterbehandling av torvmosse.

Elnät. Åtgärdsplan för att säkerställa tömning av regnoch smältvatten i oljeuppsamlingskärl under transfor-

RESULTAT 2014

Elproduktion. Produktionsökning 2009–2014: 632 GWh. Ersatt 1900 liter mineralolja till miljöolja i fyra vattenkraftverk. Tillgänglighet på 96% på förnybar elproduktion.

för att identifiera skyddade miljöer. Snabbladdstation i Åre anlagd.

Värme. Spridit 618 ton aska till skogsmark. 1% fossil olja vid våra fjärrvärmeanläggningar.

Rökgaskondensering: Sösia 9%, Röjsmon 14%.

Miljöfond. Förstudien för återställning vid Ope Brynjeflon påbörjades under året.

Elnät. Åtgärdsplan följs och ytterligare ett uppsamlingskärl åtgärdat 2014. 17 mil ledningar inventerade

Gemensamt. El: -24%. Värme: -17%

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

27

Vad kostar det alt. vad tjänar/sparar vi på att uppfylla kraven/ önskemålen?

Jämtkrafts förhållande till intressenterna.

TE

EL

& N

ÄT

D EL

PR O EL

Miljö och hållbar utveckling en viktig del – vad gör vi alt. vad gör vi inte?

SAMORDNINGSFUNKTION

STAB (MILJÖ & AFFÄRSUTVECKLING)

HÅLLBAR UTVECKLING

Miljö och hållbar utveckling är en del i affärsnyttan och varumärket

VÄ RM E

U

KT IO

N

Vilka är kraven/ önskemålen Igår – idag – imorgon?

Jämtkrafts hållbarhetsredovisning.

Vilken betydelse har den?

LE H C FÖ AN O D LJ E M FÖ L & R AF VA PO FÄ LT RT RS N IN ST G Ö D

Vilka är det som ställer kraven/ önskemålen?

EKONOMI/FINANS HR IT KOMMUNIKATION LOGISTIK / INKÖP MARK

Jämtkrafts organisation.

SAMHÄLLET

MEDARBETARE OCH ORGANISATION

KUNDER OCH LEVERANTÖRER

Jämtkraft ska vara en drivkraft i samhället och uppfattas som proaktiv inom hållbarhetsfrågor.

Jämtkraft vill ha engagerade medarbetare som har rätt kompetens för att nå uppsatta mål.

Öka kundernas medvetenhet kring förnybar energi.

Kommunikation. Aktivt arbeta med sponsring och se över samarbetet med våra partners.

Arbetsmiljö och hälsa. Aktivt arbete med hälsa, friskvård och arbetsmiljö utifrån ambitionen att ”bevara det friska friskt”.

Målsättningen är att den totala sjukfrånvaron under perioden 2014–2016 i genomsnitt ska var lägre än 4%.

Elhandel. Öka andelen förnybar energi hos kunder genom att sälja 100 solcellspaket. Öka andelen förnybar energi till företagskunder med 10% under 2014.

Genom ett aktivt kommunikationsarbete verka för att Jämtkraft uppfattas som ett tillgängligt och transparent företag samt öka kunskapen om verksamheten.

Kommunikation. Utvalda samarbeten aktiveras och kan öka mervärdet för partners, deltagare och företaget.

Jämtkraft har proaktivt eller genom att svara på frågor från intressenter genomfört ett aktivt kommunikationsarbete.

Engagerade och nöjda medarbetare. Kontinuerligt arbeta med att mäta, följa upp och vidta åtgärder för att ha nöjda medarbetare. Målsättningen är att NMI värdet ska vara lägst 65.

Arbetsmiljö och hälsa. Den totala sjukfrånvaron för Jämtkraft var 3,7% för 2014.

Engagerade och nöjda medarbetare. NMI värdet för 2014 uppgick till 66, vilket var en minskning jämfört med 2013 då värdet var 69.

Ledarutveckling. Samtliga chefer deltog i framtagandet av den uppdaterade målbilden.

Utöver detta presenterades målbilden i samband med

Ledarutveckling. Jämtkraft vidareutvecklar sina chefer för att säkerställa kommunikativa chefer/ledare som skapar en tydlig linje mellan affärsmålen och den enskilde medarbetaren.

Rätt kompetens på rätt plats och rätt tid. Jämtkrafts medarbetare har rätt kunskap och kompetens för att klara sina uppdrag och arbetsuppgifter.

Mäts i NMI undersökningen och resultatet ska vara lägst 3,5 (skala 1-5).

en utvecklingsdag (halvdag), där samtliga medarbetare var inbjudna att delta (totalt deltog 287 medarbetare).

Rätt kompetens på rätt plats och i rätt tid. I NMI-undersökningen ställdes frågan om medarbetaren ansåg sig ha rätt kunskap och kompetens för att klara av sina arbetsuppgifter.

Medelvärdet på denna fråga var i 2014 års undersökning 4,1 att jämföra med 4,0 2013.

Elhandel. Sålt 11 solcellspaket. Andel förnybar energi till företagskunder ökade med 21%.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

28

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Verktyg för hållbarhet Det är medarbetarnas kunskap och erfarenheter som driver hållbarhetsarbetet framåt. Därför följer Jämtkraft med i den utveckling som sker när det gäller strukturer, system, processer och vägledande dokument. En verktygslåda har tagits fram för att systematisera hållbarhetsarbetet i företaget.

Global Reporting Initiative, G4-versionen, vägleder Jämtkrafts hållbarhetsarbete och beskriver vad som är viktigt att göra och kommunicera med intressenterna. Utöver det finns ett antal verktyg som tillsammans skapar den modell som Jämtkraft använder sig av för att genomföra ett strukturerat och effektivt arbete.

STRUKTUR OCH ORGANISATION

Hållbarhetsarbetet består av att planera, genomföra, kontrollera, följa upp, kommunicera och besluta om ständig förbättring. Arbetet förankras hos ledningen. Arbetet handlar om de dagliga och praktiska uppgifterna, men också om långsiktig planering. Tidsaspekten för arbetets olika delar varierar från månader till flera år.

Basen i Jämtkrafts miljöarbete är sedan 2003 ett certifierat miljöledningssystem (ISO 14001). Där finns mät- och beräkningsmetoder för miljöaspekter och angivna GRI-indikatorer.

Metoderna följer de krav som myndigheterna ställer på företaget. De betydande miljöaspekterna inkluderas också i dialogerna med berörda intressentgrupper.

Med miljöledningssystemet sätter Jämtkraft upp konkreta mål för miljöarbetet, som baseras på ständig förbättring inom samtliga tre aspekter ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande. Det illustreras med den cykel som ledningssystem normalt bygger enligt nedan.

Ledningens genomgång

POLICYER & STRATEGIER

UPPFÖLJNING & STÄNDIG FÖRBÄTTRING

Planering

MÅL

Ständig förbättring

Genomförande

KOMMUNIKATION INTERN/EXTERN

INDIKATORER & MÄTNING

Uppföljning

Jämtkraft tar fram och implementerar policyer och strategier som leder till upprättande av mål. De mäts med indikatorer som kommuniceras och stäms av genom uppföljning och ständig förbättring. På så vis kommer företagets arbete med miljö och hållbar utveckling att förbättras. En av fördelarna med ett certifierat miljöledningssystem är att det med regelbundenhet kontrolleras av externa miljörevisorer.

Det är med engagerade och kunniga medarbetare som miljöledningssystemet leder till ett effektivt hållbarhetsarbete.

Jämtkrafts verktyg bidrar till att säkerställa att arbetet blir riktigt, effektivt, känt och uppföljningsbart. Engagemang och kunskap bedöms via medarbetarsamtal, de externa revisionerna och de intervjuer och möten som löpande görs med intressenterna.

Verktygen används vid olika tillfällen och i kombination med varandra. En grundförutsättning för ett effektivt arbete är medarbetarnas engagemang, att de tycker att arbetet med hållbar utveckling är angeläget.

VISION, UPPDRAG OCH KÄRNVÄRDEN

Jämtkrafts styrelse och medarbetare har i samverkan utvecklat företagets vision – vi har energi som gör livet bättre.

Jämtkraft ska vara en källa till energi, inte bara förnybar energi i fysisk bemärkelse, utan också energi för livet och kommande generationer. Det handlar också om att tillgodose och utveckla kundernas behov av hållbara energilösningar.

För att nå upp till visionen har Jämtkraft definierat några egenskaper som är värdefulla under arbetets gång. Jämtkrafts medarbetare är framsynta, vilket handlar om att ha ett långsiktigt perspektiv och kunna tänka utanför ramarna. De är engagerade, med ett genuint intresse för omvärlden och sina kunder och har initiativkraft. Och de vågar vara lysande, till exempel genom att våga sticka ut för att utveckla framstående produkter och tjänster.

Målen som hjälper medarbetarna framåt är att Jämtkraft ska: ha hållbara relationer, ha nöjda kunder och göra bra affärer.

UPPFÖRANDEKOD

Uppförandekoden vägleder medarbetarna i värderingar och normer – ett lämpligt uppförande i en god samarbetskultur.

Syftet är att minimera risker i samarbetsmiljön såsom till exempel diskriminering.

Jämtkraft stödjer FNs Global Compact, som med tio grundläggande principer fokuserar på mänskliga rättigheter, arbets-

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Vision, uppdrag och kärnvärden

Uppförandekod

Standarder och vägledning

Ledarskap

Jämtkrafts miljöfond

Utbildning

Engagemang

Lagefterlevnad

Intressentdialog

Kommunikation

Organisationer och nätverk

Handlingsprogram

Försiktighetsprincipen

29

Riskanalys och -hantering

Jämtkrafts verktygslåda för arbetet med miljö och hållbar utveckling.

villkor, miljö och antikorruption. Med Global Compact, GRI och den egna uppförandekoden definierar Jämtkraft sju viktiga områden för företaget: miljö (inklusive klimat), mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mångfald, jämlikhet, affärsetik och antikorruption.

STANDARDER OCH VÄGLEDNINGAR

Jämtkraft använder ett antal externt framtagna standarder och vägledningar i arbetet med ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Ekonomiredovisningen följer Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:1 årsredovisning och koncernredovisning (”K3”). Det ekonomiska arbetet vägleds också av statens bolagsstyrningskod.

Miljöledningssystemet är baserat på ISO 14001. Sedan 2010 finns en vägledningsstandard för socialt ansvar, ISO 26000.

Jämtkraft har inte börjat arbeta enligt strukturen, men utvärderar den för närvarande.

GRIs vägledning version G4 för hållbarhetsredovisning är modellen och processen för hur Jämtkraft arbetar med hållbarhet. Redovisningarna för 2012 följde G3 och för 2013 G3.1.

GRI tar bland annat hänsyn till dokument från International Labour Organization (ILO) och Organization for Economic Co-operation och Development (OECD).

LEDARSKAP

Styrelse, vd och ledning har det högsta ansvaret för arbetet med hållbar utveckling på Jämtkraft. Även ledarskapet inom respektive funktion har en avgörande betydelse. Ledarskapet innebär att ta ansvar, tänka framåt och utvärdera risker och konsekvenser utifrån ekonomi, miljö och socialt ansvar. Det ger ett stöd till företagets anställda i de dagliga och långsiktiga uppgifterna.

JÄMTKRAFTS MILJÖFOND

Jämtkrafts miljöfond startade 2012 och finns till för att stärka

skyddet och återskapandet av hotade biologiska värden i anslutning till företagets verksamhet. Aktiviteterna utgår från Jämtkrafts miljöpolicy och de går utöver de krav och villkor som ställs på företagets verksamhet.

Miljöfondens styrelse arbetar med att inventera förslag på lämpliga projekt och åtgärder som främjar biologisk mångfald.

Fonden ska säkerställa att relevant information och beslutsunderlag samlas in. Den fattar beslut om att medel avsätts till förstudier, aktiviteter eller projekt.

UTBILDNING

Kunskap inom miljö och hållbar utveckling ger en större förståelse hos medarbetarna för orsak och verkan, vilket i sin tur leder till rätt beteende. Sedan några år använder Jämtkraft en egen utbildningstrappa för de anställda, som går från grundläggande miljöutbildning till utbildning inom specifika faktaområden.

ENGAGEMANG

Alla medarbetare oavsett arbetsuppgift ska tycka att det är angeläget att Jämtkraft arbetar proaktivt med miljö och hållbar utveckling. När medarbetarna känner stolthet för att företaget tar ansvar för miljön och sociala aspekter, har Jämtkraft kommit långt. Genom att kommunicera hållbarhetsarbetet, göra det synligt och lyssna till de åsikter som förs fram av intressenterna, skapas engagemang både internt och externt. Jämtkraft vill att företagets anställda, kunder och andra intressenter ska känna sig stolta över företaget.

LAGEFTERLEVNAD

De lagar, förordningar och tillstånd som styr Jämtkrafts verksamhet på miljöområdet ser företaget som miniminivåer.

Det gäller direkta utsläpp till luft, mark och vatten såväl som hur företaget sköter mänskliga rättigheter, jämställdhet och ekonomi. Jämtkraft använder flera typer av standarder, vägledningar och riktlinjer och utformar hållbarhetsarbetet på ett sätt

HÅLLBARHETSREDOVISNING

30

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Intressenterna kan hitta information på Jämtkrafts webbplats www.jamtkraft.se

som är anpassat efter organisationen. En gång per år utvärderar organisationen att den följer gällande miljölagstiftning. Varje enhet går löpande igenom sin verksamhet och lagförteckning.

INTRESSENTDIALOG

Jämtkraft vill ha en öppen och ärlig kommunikation med de som berörs av företagets verksamhet. Intressentdialogen som genomförs regelbundet, lyfter fram områden som är viktiga i det kommande hållbarhetsarbetet. Läs mer i avsnittet om Jämtkrafts intressenter på sidan 31.

uppdraget och företaget har ledamöter i flera råd och arbetsgrupper. Jämtkraft är också engagerad i Svensk Fjärrvärme, Svensk Torv, Elforsk samt Indalsälvens vattenvårdsförbund.

Utöver det medverkar Jämtkraft i Nätverket för Hållbart Näringsliv (NMC), Close och GEODE, ett nätverk för medelstora europeiska energiföretag.

HANDLINGSPROGRAM

Jämtkrafts handlingsprogram, där mål, strategiska områden och aktiviteter definieras finns att läsa om i Program för hållbar utveckling, sidorna 26–27.

KOMMUNIKATION

Arbetet med hållbarhet anger områden som är viktiga i Jämtkrafts kommunikationsarbete. Områden där kommunikationen behöver förstärkas lyfts fram, liksom önskade kanaler.

Intressenternas återkoppling är ett av underlagen som används i kommunikationsplaneringen.

Hållbarhetsredovisningen i sin helhet tillgängliggörs för alla intresserade på Jämtkrafts webbplats.

Information och nyheter kopplade till hållbarhet lyfts fram via Jämtkrafts webbplats, sociala medier, nyhetsbrev och via presskommunikation. En viktig del av kommunikationen kring hållbarhetsarbetet sker vid möten, seminarier, konferenser, bransch- och säljträffar.

Jämtkraft har också en direkt kommunikation med berörda intressentgrupper under samrådsprocesser vid nyetableringar, renoveringar eller andra tillståndsfrågor för att informera och fånga upp synpunkter och förslag.

ORGANISATIONER OCH NÄTVERK

För dialog och kunskapsutbyte är Jämtkraft medlem i flera olika organisationer och nätverk. Jämtkraft är bland annat verksam i Svensk Energi, där Jämtkrafts vd har ordförande-

FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN

Jämtkraft tillämpar försiktighetsprincipen i hållbarhetsarbetet.

Det innebär att företaget systematiskt utvärderar, mäter, leder och kommunicerar risker kopplade till ekonomi, miljö och sociala aspekter.

RISKANALYS OCH -HANTERING

Världen och energimarknaden är föränderlig. Det innebär att Jämtkraft som energiföretag påverkar och påverkas av olika händelser och utsätts för risker och möjligheter. För att möta och kontrollera detta på ett systematiskt sätt, arbetar Jämtkraft med riskhantering genom förutbestämda strategier, styrdokument och riskpolicyer. Dessa revideras årligen. Inom energibranschen finns en relativt enhetlig syn på hur riskerna och hanteringen bör se ut.

Det yttersta ansvaret för riskhanteringen ligger hos styrelsen, som till sin hjälp har alla affärsområdens egna policyer. Avvikelser från en riskpolicy rapporteras till vd och större avvikelser rapporteras direkt till styrelsen.

Företagets arbete med riskanalys och hantering beskrivs utförligt på sidan 35.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

31

Jämtkrafts intressenter Hållbarhetsarbetet sker i samarbete med personer, grupper och organisationer som berörs av Jämtkrafts verksamhet. Deras åsikter och förslag ger Jämtkraft vägledning i hur företaget ska och kan jobba med förbättringar.

I dialog med Jämtkrafts intressenter har Jämtkraft identifierat tre viktiga delar för hållbarhetsarbetet: leverantörskedjan, värdekedjan och det bredare intressentperspektivet. De tre delarna beskriver hur Jämtkraft önskar ha dialog med intressenterna.

VAD ÄR VIKTIGT?

FÖRETAGET

LEVERANTÖRSKEDJAN OCH VÄRDEKEDJAN

Värdekedjan är den primära processen i företaget, som går från leverantörer till Jämtkraft och vidare till kunder. Den stöds av olika intressenter som påverkar företaget: andra företag/samarbetspartners, myndigheter/kommuner, banker/finans/försäkringsbolag, frivilligorganisationer och samhället i stort. Bilden av värdekedjan nedan, visar hur intressenternas kommunikation med företaget påverkar de varor och tjänster som levereras till kunden. Leverantörskedjan är den första delen av värdekedjan. Jämtkraft omfattas av lagen om offentlig upphandling (LOU) inom försörjningssektorn och har därmed begränsade möjligheter att företrädesvis använda lokala leverantörer.

Andra företag/ samarbetspartners

Leverantörer/ entreprenörer

Banker/finans/ försäkringsbolag

Leverantörskedja

Vad vill de och hur kan vi påverka dem?

KOMMUNIKATION OCH DIALOG

Vad gör de och hur kan vi påverka dem?

INTRESSENTER

Myndigheter/ kommuner

JÄMTKRAFT Antällda

Kunder

Intressentdialogen definierar innehållet i hållbarhetsredovisningen och påverkar inriktningen i det framtida arbetet.

Jämtkraft har genomfört tre omfattande intressentanalyser; 2012, 2013 och 2014, med interna och externa intressenter.

Materialet har samlats in via intervjuer, enkäter och möten.

Genom utvärderingar får Jämtkraft värdefull information och förslag på hur företaget bör gå vidare i egna prioriteringar.

Samhället i stort* Frivilligorganisationer

Värdekedja

JÄMTKRAFTS PRIORITERADE INTRESSENTER

Bredare intresseperspektiv

* I intressegruppen ”Samhället i stort” ingår bland annat media, branschorganisationer, akademi, sponsringsmottagare och närboende till Jämtkrafts anläggningar.

Jämtkraft har delat in intressenterna i grupper: anställda, leverantörer/entreprenörer, kunder, samarbetspartners, frivilligorganisationer (NGO), myndigheter/kommuner, banker/finans/ försäkring och samhället i stort. Grupperna representerar olika intresseområden i samhället, med olika inriktningar på ekonomi, miljö och sociala aspekter. Perspektivet och prioriteringarna skiljer sig åt mellan grupperna.

INTRESSENTDIALOG

Bilden uppe till höger visar Jämtkrafts kommunikation med intressenterna. Jämtkraft vill kommunicera vad företaget gör och ta reda på vad intressenterna tycker. Jämtkraft vill också få intressenterna att förstå och tycka bättre om vad företaget gör. Åsikter, förslag och tankar som intressenterna för fram tar Jämtkraft med sig i det ständiga förbättringsarbetet.

Intressenterna vill bli lyssnade på och förmedla vad de anser om Jämtkrafts verksamhet, i syfte att påverka företaget att arbeta bättre med miljö och hållbar utveckling.

INTRESSENTERNAS PRIORITERINGAR

Intressenternas prioriteringar av viktiga delområden att jobba vidare med för Jämtkraft är: miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mångfald, jämlikhet och affärsetik.

En fråga som tas upp i samband med intervjuerna är på vilket sätt Jämtkraft kan förbättra kommunikationen. Förslag som ges är nyhetsbrev, möten, sociala medier, webbplats och direktutskick via mejl. Att synas, höras och att lyssna är återkommande uppmaningar till Jämtkraft.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

32

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

RESULTAT AV INTRESSENTERNAS BEDÖMNING

FRÅGOR ATT ARBETA VIDARE MED

Intressenterna har genom intervjuer betygsatt Jämtkrafts arbete inom de sex områdena. Betygsskalan går från 1 (mycket dåligt) till 9 (mycket bra). De har också betygsatt hållbarhetsarbetet generellt och kommunikationen. Undersökningarna har gjorts årligen 2012–2014.

Diagrammet nedan visar intressenternas bedömningar av Jämtkrafts arbete med hållbar utveckling 2014. Det samlade betyget som intressenterna ger Jämtkrafts hållbarhetsarbete är 6,9. Leverantörer/entreprenörer och branschorganisationer ger Jämtkraft bäst betyg på 7,9, medan frivilligorganisationer (NGO) ger sämst betyg på 4,1. Medelvärde för samtliga externa intressentgrupper redovisas under kolumnen externa.

Lev/Entr Branschorg Spons.mott.

Anställda Media Vindkraft Myndighet Bank/Försäkr.

Externa Kunder Sam.partner Vattenkraft Akademi Fjärrvärme NGOs

7,9

» Mångfald och jämlikhet betonas inom området mänskliga rättigheter, men här anser sig många av de externa intressenterna inte ha tillräcklig kunskap för att betygsätta Jämtkraft. Inom jämlikhet anses lika villkor för kvinnor och män vara viktigast kring lön, förmåner och karriärmöjligheter. Önskemål om fler kvinnor i företaget på ledande positioner framförs också. Likaså att Jämtkrafts mångfaldsarbete bättre bör spegla hur det generellt ser ut hos befolkningen i Jämtland. När det kommer till arbetsvillkor framförs säkerhet och elsäkerhet som viktiga områden.

7,4 7,3 7,3* 6,9 6,8 6,8 6,3

Medelvärde

6,2 6,2 6,2 4,8 4,4 4,1

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Vid jämförelsen 2012–2014 nedan har betyget ökat inom alla områden utom ett. För området affärsetik har betyget inte stärks utan det ligger kvar vid 6,3. Intressenternas uppfattning av hållbarhetsarbetet har ökat mest inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, mångfald och hållbarhetsarbetet generellt. En svagare höjning noteras inom miljö, kommunikation och jämlikhet.

De områden som rankas högst såväl 2012 som 2014 är: hållbarhetsarbetet generellt, miljö, arbetsvillkor och jämlikhet.

Medelvärde 2012 7,0

7 6,5

6,7 6,7 6,1

6

» Inom miljö anser många intressenter att Jämtkraft ska fortsätta satsa på mer förnybar energi och minska utsläppen av koldioxid. Frivilligorganisationerna knutna till miljöområdet framför krav om att Jämtkraft ska se över biologisk mångfald i samband med vattenkraften och torvanvändningen.

7,5

Olika intressentgruppers bedömning. *) En svarande.

8

» När det gäller hållbarhetsarbetet generellt framför många intressenter att Jämtkraft ska arbeta vidare med integreringen av ekonomi, miljö och sociala aspekter. Önskemål om att Jämtkraft ska ta fram rena hållbarhetsindikatorer framförs också. Dessutom önskar flera intressenter information om vad nettokostnaden är för att arbeta med miljö och hållbar utveckling för Jämtkraft.

6,3

6,5

Medelvärde 2013

Medelvärde 2014

6,9 6,6 6,6

6,4

6,5

6,7 6,6 6,3

6,5

6,7 6,3

6,9

6,4 6,0

5,9

5,7

» För affärsetik framförs öppenhet, ärlighet och tydlighet som de viktigaste områdena att arbeta med. » Jämtkraft måste bli bättre på att kommunicera med intressentgrupperna akademi, fjärrvärmegrannar, NGOs, media och vissa myndigheter. Närboende till Jämtkrafts anläggningar och NGOs är två viktiga intressentgrupper att stärka kommunikationen och informationen med. » Närboende till Jämtkrafts kraftvärmeverk i Lugnvik och närboende till Jämtkrafts pelletspanna i Åre är inte nöjda med Jämtkrafts arbete. Det är tydligt att kommunikationen kring dessa anläggningar varit bristfällig. Det finns ett glapp mellan de närboendes uppfattning om anläggningarnas miljökonsekvenser och Jämtkrafts uppfattning. Det är viktigt för Jämtkraft att stärka dialogen med de närboende.

5,5

5 4 3 2 1

tik ah et sa ge rbe Ko ne te m re m llt un i hå ka llb tio ar n he t

är se

ål lb

Aff

H

rä s tt kli ig g he a te Ar r be ts vi llk or M ån gf al d Jä m lik he t

M

än

M

ilj

ö

0

» NGOs inom miljöområdet är inte nöjda med Jämtkrafts planerade renovering av Långforsens vattenkraftstation.

Den pågående rättsprocessen för att få renovera vattenkraftstationen anses ha betydelse för huruvida de mindre vattenkraftverken i Sverige ska vara kvar. Jämtkraft liksom många i energibranschen anser att Sveriges vattenkraft är viktig att bibehålla för en hållbar framtid utan fossila bränslen. Ju mer de förnybara energislagen byggs ut desto mer behövs reglerkraften, där vattnet utgör en viktig resurs.

Långforsen innebär en förbättring för biologisk mångfald och inga förändrade vattenflöden. Jämtkraft anser att det är en hållbar och lönsam investering i förnybar energi. Det här är ett område där det är viktigt för Jämtkraft att hålla en god dialog med berörda.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

BETYGSÄTTNING FRÅN INTERNA OCH EXTERNA INTRESSENTER

De externa och de interna intressenternas betygsättning av hållbarhetsarbetet sammanfaller ganska väl. Utvecklingen de tre senaste åren är att betygen ökar generellt. De interna intressenterna skattar hållbarhetsarbetet högre generellt, vilket kan förklaras med att de känner till det bättre. Uppfattningen skiljer sig mest åt inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik. En fortsatt positiv utveckling kan ske, om Jämtkraft blir bättre på att kommunicera hållbarhetsarbetet inom dessa områden.

Jämtkrafts intressentanalys 2014 Jämförelse mellan anställda och externa intressenter Miljö 9

Kommunikation inom hållbarhet

8 7

Mänskliga rättigheter

6 5 4 3

Hållbarhetsarbetet generellt

2

Mångfald

Affärsetik

Intressentaktiviteter

Arbetsvillkor

1

Jämlikhet

ANSTÄLLDA EXTERNA

INTRESSENTGRUPP

AKTIVITET

FREKVENS

Anställda

Utbildningar inom miljö, hållbar utveckling, arbetsmiljö och säkerhet, se Utbildning sidan 41.

Medarbetarsamtal.

Löpande information ”om allt möjligt” till de anställda.

Intranät.

Löpande.

Kunder – företag

Möten med specifika företag. ”Fjärrvärmenytt”.

Jämtkrafts hemsidor och sociala medier.

Kundmöten med koppling till el och värme.

Närvaro på företagsträffar.

Nyhetsbrev.

Prognos Portföljförvaltning.

Kunduppföljning efter värmeärende.

Cirka 60–65 tillfällen.

2 nr/år.

Löpande.

Regelbundet.

Regelbundet.

Cirka 11 utskick/år.

Löpande.

Varje månad.

Kunder – privatpersoner

Kampanj Lokalpriset. ”Fjärrvärmenytt”.

Informationsfolder tillsammans med fakturorna.

Möten i samband med sponsringsarrangemang.

Jämtkrafts hemsidor och sociala medier.

Kundmöten med koppling till el och värme.

Prisprognos och marknadskommentar.

Informationsmöten Solcellspaket.

Samrådsmöten i samband med tillståndsärenden.

Invigning av Hissmofors renoverade vattenkraftstation och Mullbergs Vindpark.

Kunduppföljning efter värmeärende.

Löpande.

2 nr/år.

2 nr/år.

Regelbundet.

Löpande.

Regelbundet.

1 gång/månad.

12 gånger.

Cirka 8 gånger.

1 tillfälle vardera.

Leverantörer

Dialog i samband med upphandling och möten.

Regelbundet.

Myndigheter

Samråd med kommuner och Länsstyrelsen.

Möten i samband med inlämnande av rapporter, bland annat kopplat till tillståndskrav.

Regelbundet.

Regelbundet.

Ägare

Ägardirektivet.

Styrelsemöte och årsstämma.

Löpande.

9 tillfällen.

Media

Kontakt med media genom flera olika kanaler.

Löpande.

Frivilligorganisationer

Samrådsmöten i samband med tillståndsärenden, hittills huvudsakligen i samband med vattenkraften.

När samrådsmöten efterfrågas.

Samhället i stort

Myndighetssamråd.

Informationsmöte Mullbergs Vindpark, Jämtlands Gymnasium, Rätans byalag, markägare m fl.

Regelbundet.

När samrådsmöten efterfrågas.

Andra företag/ Samarbetspartners

Information om Jämtkraft, besök på Hissmofors vattenkraftstation, Mullbergs Vindpark och kraftvärmeverket i Lugnvik.

Gemensam webbplattform.

Medverkan i Svensk Energis verksamhet/arbetsgrupper.

Regelbundet.

Kommunikation med Mittuniversitetet, bland annat genom projekt av studenter, etc.

Regelbundet.

Akademi

Alla anställda.

Regelbundet Löpande.

Varje månad.

Löpande.

Regelbundet.

33

HÅLLBARHETSREDOVISNING

34

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

cyn är en del i vårt itioner vi har i miljöarbetet. Miljöpoli Vår miljöpolicy beskriver vilka amb t sedan 2003. ckla utve och ISO 14001, som vi använt certifierade miljöledningssystem,

Miljöpolicy ELSEN 1996-03-19

ANTAGEN AV STYR FÖR KONCERNEN JÄMTKRAFT, (REVIDERAD 2008-08-13)

med hänsyn till vad tländska naturresurser till energi Jämtkraft förädlar i huvudsak jäm rat. Det innebär att iskt rimligt och ekologiskt motive som är tekniskt möjligt, ekonom ckling. etssyn för att främja en hållbar utve miljöarbetet ska präglas av en helh hälle och aktivt ngen av ett kretsloppsanpassat sam Jämtkraft ska medverka i utveckli miljöområdet. på r digheter och andra intressente samarbeta med ägare, kunder, myn rutiner för att a sina anläggningar, metoder och Jämtkraft ska ytterligare förbättr yelsebar energi. samt verka för att öka andelen förn minimera negativ miljöpåverkan andra krav.

Jämtkraft följer gällande lagar och ökrav, samt i r, som kan integreras i framtida milj inga lösn iska tekn a riter prio ska Jämtkraft hålla med jordens resurser. ett långsiktigt helhetsperspektiv hus och miljöpåverkan och om energiförsörjningens hälsoJämtkraft ska ha aktuell kunskap drift av verksamheten. utnyttja denna vid planering och leverantörer/ e och nära samarbetspartners som Jämtkrafts samtliga medarbetar av. ökr milj ens het om miljö och verksam entreprenörer ska ha god kunskap anisatorisk enhet ft. I miljöfrågor ansvarar varje org Miljö är ett linjeansvar i Jämtkra följning inom sitt r, utbildning, information och upp för kartläggning, planering, åtgärde ansvarsområde. gorna av en Inom Jämtkraft samordnas miljöfrå

Anders Ericsson Vd

miljösamordnare.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

35

Miljöprestanda Miljön och naturen är en del i vårt arbete. Jämtkraft ska vara en föregångare på vägen mot ett hållbart samhälle. Vår el- och värmeproduktion ska komma från förnybara energikällor och miljöhänsyn ska genomsyra det dagliga arbetet.

VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN

LOKAL OCH REGIONAL PÅVERKAN

Jämtkrafts verksamhet innebär i olika grad påverkan, risker, möjligheter och utmaningar kopplade till produktion och miljö.

Hur verksamheten prioriterar mellan möjligheter och utmaningar styrs av begreppet Triple Bottom Line (TBL). Begreppet belyser utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.

För att bedöma påverkan, risker, möjligheter och utmaningar har Jämtkrafts verksamhet delats in i fyra områden: Elproduktion – vattenkraft, Elproduktion – vindkraft, Värme och Elnät inklusive Telecom. Områdena Elhandel och Affärsstöd medför inte någon särskild miljöpåverkan och redovisas därför inte i tabellen nedan. Verksamheten utvärderas löpande enligt SWOT-metoden.

Med SWOT-analysen utvärderas styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Analysen och kunskapen används för att förhindra att problem uppstår, och eventuella åtgärder sätts in i förebyggande syften. Utvärderingen ligger till grund för Program för hållbar utveckling som finns att läsa mer om på sidorna 26–27.

Jämtkraft har lokal och regional påverkan (positiv och negativ) i de områden där företaget bedriver sina verksamheter. Den positiva påverkan är kopplad till att befolkningen och företagen i områdena har tillgång till lokalt producerad och förnybar el och värme.

Den negativa påverkan är huvudsakligen kopplad till de närboende till vindkraftsparker, vattenkraft- och fjärrvärmeverken. De närboende till dessa tre produktionsverksamheter ingick som viktiga respondenter i intressentanalysen. Det är särskilt de närboende till pelletspannan i Åre som anger störningar, såsom buller, transporter till/från anläggningarna och utsläpp till luften.

ENERGI

Jämtkrafts koppling till energi har två dimensioner: » egen användning av el och värme » egen produktion och försäljning av el och värme

PRIORITERAD VERKSAMHET

En tydlig prioritering är att Jämtkrafts el- och värmeproduktion ska komma från förnybara energikällor och att produktionen ska öka. För kommande generationer och för Jämtkraft som helhet är det nödvändigt att fortsätta producera el och värme från förnybara energikällor, för att motverka den pågående klimatförändringen. Arbetet med biologisk mångfald är ett annat prioriterat område för Jämtkraft i alla de verksamheter som har en miljöpåverkan – vattendrag med vattenkraftverk, områden med vindkraftsparker, skogar som levererar biomassa och marker vid elnäts-, värme- och fibernätsarbeten.

Jämtkrafts egen användning av el och värme för 2014 kopplas huvudsakligen till drift av företagets vattenkraft-, vindkraft- och fjärrvärmeverk. Förutom den egna användningen behövs energi för en del andra ändamål såsom person- och materialtransporter, arbetsmaskiner och tjänsteresor.

Energiuppgifter rapporteras enligt Greenhouse Gas Protocol.

2014 var den interna energianvändningen vid fjärrvärmeverken för energiproduktion 93 procent förnybar. Om torven räknas in, eftersom den räknas som långsamt förnybar, så var 99 procent av energin förnybar.

VERKSAMHETSOMRÅDE

PÅVERKAN

RISKER

MÖJLIGHETER

Elkraft – Vattenkraft

Undanträngning Biologisk mångfald

Dammbrott Vandringshinder

Förnybar elproduktion Reglerkraft Skapande av vandringsvägar

Elkraft – Vindkraft

Undanträngning Biologisk mångfald Ljudutbredning

Lokal begränsning av tillgänglighet av natur.

Begräsning i utbredning av flora och fauna.

Exponering av ”ljudförorening”.

Nedfallande is.

Förnybar elproduktion

Elnät inklusive Telecom

Undanträngning Biologisk mångfald Elektromagnetiska fält

Strömavbrott Avbrott i kommunikationen

Tillgång till el Tillgång till bredband

Värme

Undanträngning Biologisk mångfald Transporter

Avbrott i värmetillförsel

Förnybar värme Elproduktion

HÅLLBARHETSREDOVISNING

36

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

ENERGIANVÄNDNING INOM ORGANISATIONEN Materialslag A

2012 MWh

2013 MWh

2014 MWh

Biomassa, förnybart

864 700

839 600

809 100

Torv, långsamt förnybart

83 500

62 400

48 300

Olja, icke förnybart

10 100

8 500

8 900

Övrigt förnybart B Totalt

8 800

9 000

Ca 967 000

Ca 919 000

7 200 Ca 874 000

Egenägda tjänstebilar C Diesel, icke förnybar

1 227

1 748

1 399

Bensin, icke förnybar

262

270

243

1 489

2 018

1 642

111 759

107 013

103 105

3 139

3 167

3 055

Totalt Elenergianvändning D Fjärrvärmeanvändning D

A Underlaget baseras på fakturor från leverantörerna. Indata är vikt, volym, torrhalt och sortimenttyp av respektive bränsle.

B Rötgas, spillvärme och elpannor.

C Underlaget baseras på bränslefakturor med omräkning för diesel: 9 770 kWh/m3, bensin: 8 940 kWh/m3.

D Underlaget utgörs av fakturor.

ENERGIANVÄNDNING UTANFÖR ORGANISATIONEN 2012

2013

Bränsletransporter E

8 440

8 250

8 600 MWh

Bränsletransporter F

2 245

2 196

2 289 ton CO2

390

306

330 ton CO2

11 503

2 810

1 755 ton CO2

Tjänsteresor G Underleverantörer GH

E Lastbilstransporterna: underlaget baseras på körd verklig sträcka redovisat via Skogsbrukets datacentral (VIOL).

Traktorförbrukningen redovisas via antal timmar samt från leverantören uppgiven dieselförbrukning.

2014 Kommentar

F Omräkning: 2,6 kg CO2/liter diesel.

G Saknar uppgift på energiinnehåll.

H Bygge av vattenkraftstation Hissmofors VI.

Jämtkrafts dotterbolag Scandem har under 2014 förmedlat 15 TWh, att jämföra med 10 TWh under 2013, och Jämtkraft har förmedlat 180 GWh under året. Jämtkrafts produktion samt försäljning av el och värme framgår av tabellen nedan.

GWh

2012

2013

2014

Egen produktion av el

1 406

1 080

1 106

Försäljning av el I

2 740

2 606

2 477

Egen produktion av fjärrvärme

738

698

675

Försäljning av fjärrvärme

639

606

583

ENERGIINTENSITET INOM ORGANISATIONEN

För varje insatt kWh i el- och värmetillverkningen samt distributionen till kunderna, får Jämtkraft ut 1,8 kWh. Med insatt energi räknas egen el och värme vid kontor och produktionsanläggningar, tjänstebilar samt energiinnehåll i biomassa, torv, olja och övrigt.

ringen leds till recipienterna Storsjön och Åresjön. Kondensatmängden 2014 var cirka 160 000 m3. De metallutsläpp som sker via kondensatvattnet från Lugnvik till Storsjön klarar gällande tillstånd. Under årets första hälft överskreds dock kvicksilverhalten. Genom flockningsförsök under hösten uppfylls numera gällande utsläppskrav.

VATTEN

Jämtkraft använder ytvatten från Storsjön för kylning i kraftvärmeverket i Lugnvik. Vattnet leds åter till sjön efter användning. Vattenmängden 2014 var cirka 280 000 m3. Jämtkraft har rökgaskondenseringsanläggningar i Lugnvik, Minnesgärdet, Röjsmon och Sösia. Kondensatvatten från rökgaskondense-

I Jämtkraft + Scandem Market

Kylvatten (m ) 3

Kondensatvatten (m ) 3

2012

2013

2014

417 000

464 000

278 000

163 000

152 000

159 000

Kylvattenmängd mäts via flödesmätare. Kondensatvattenmängd mäts via energimätare, därefter används faktorn 1,1 m3/MWh.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Jämtkraft använder också stora mängder vatten för att producera el, det vatten som rinner genom de 16 aktiva vattenkraftverken. Någon uppskattning av vilka vattenvolymer som rinner igenom vattenkraftverken har Jämtkraft inte, utan bara vilka kvantiteter el som produceras; 2012: 1 124 GWh, 2013: 781 GWh och 2014: 840 GWh. Vattenanvändning på kontoren är försumbar i förhållande till kylvatten och kondensatvatten, så den redovisas inte.

BIOLOGISK MÅNGFALD

Begreppet biologisk mångfald/biodiversitet definieras på sidan 43. Jämtkraft använder definitionen som baseras på Riodefinitionen (Konventionen om biologisk mångfald), som kom redan 1993. Sedan 2012 är biologisk mångfald en prioriterad arbetsuppgift för Jämtkraft. De tre senaste årens intressentundersökningar visar tydligt att Jämtkrafts externa intressenter rankar biologisk mångfald som viktig. Jämtkrafts påverkan på biodiversiteten, i olika typer av ekosystem som kopplas till de områden; där vatten- och vindkraftverk finns etablerade, i anslutning till kraftledningsgator och i samband med uttag av biomassa från skog samt återställande av torvmarker där utvinningen kommer avslutas. Hittills har Jämtkrafts fokus på biodiversitetspåverkan vid vatten- och vindkraftverken kopplats till faunan. Diskussionen om kraftledningsgator, biomassauttag och återställande av torvmarker riktas både till floraoch faunainsatser.

Jämtkraft bedriver inga egna direkta undersökningar kopplade till biologisk mångfald, utan har bedömt att det är andra intressentgrupper i samhället som har kompetens, trovärdighet och vetenskaplig status att göra detta. Genom att samarbeta med dessa intressentgrupper, till exempel akademi, myndigheter, kommuner och frivilligorganisationer, samt att sammanställa kunskap och information från regionala och nationella databanker, till exempel ArtDatabanken och Artportalen, så får Jämtkraft tillgång till information och status relaterat till biologisk mångfald inom de geografiska områden som Jämtkraft är verksamt i. Med den insamlade kunskapen och informationen, och i samarbete med relevanta intressenter och experter, kan Jämtkraft bättre förstå på vilket sätt den biologiska mångfalden påverkas, positivt och negativt, av pågående verksamheter och efter insatta åtgärder som planeras för att förbättra ekosystemens status.

I februari 2012 antogs stadgarna för Jämtkrafts miljöfond, som i sitt syfte ”… skall bidra med finansiering av aktiviteter inriktade på att skydda och återskapa hotade biologiska värden i anslutning till Jämtkrafts verksamhet. Dessa aktiviteter skall utgå från Jämtkrafts miljöpolicy och skall gå utöver de krav och villkor som fastställts för våra verksamheter.” Fondens verksamhet har nu pågått i tre år. Efter 2015 års utgång kommer fondens arbete att utvärderas med avseende på vad fonden bidragit med och om det är ett bra sätt att driva arbete för biologisk mångfald, miljö och hållbar utveckling.

Miljöfonden består av en styrelse på fem personer, av vilka tre är externt rekryterade och som har erkända och omfattande kunskaper och erfarenheter inom området biologisk mångfald,

37

och två från Jämtkrafts egen organisation (en från Jämtkrafts styrelse och en från det dagliga miljö- och hållbarhetsarbetet).

Uppdraget för miljöfondens styrelse är att: » Inventera förslag på lämpliga åtgärder som främjar biologisk mångfald i områden där Jämtkraft har verksamhet och säkerställa att relevant information och beslutsunderlag samlas in. » Fatta beslut om att föreslå att medel avsätts till förstudier, aktiviteter eller projekt. » Säkerställa att samråd sker med intressenter.

Fondens verksamhet under treårsperioden har haft fokus på att systematiskt inventera och prioritera konkreta och relevanta åtgärder, med koppling till vatten- och vindkraft samt torvbrytning. Gemensamt för de tre områdena är dels att kartlägga hur den biologiska mångfalden påverkas av verksamheterna, vilka arter som påverkas och hur, dels att beskriva vilka möjligheter som finns att minimera påverkan och att restaurera påverkade områden.

Fondens arbete de två senaste åren har inneburit ett flertal möten och diskussioner med sakkunniga och myndigheter med ansvar för biologisk mångfald, exempelvis Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Mittuniversitetet, Naturskyddsföreningen, IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborg Energi. En annan viktig del i arbetet är besök vid vattenkraftverk, vindkraftsparker, fjärrvärmeverk och områden för torvutvinning.

Konkret har fonden aktivt prioriterat arbetet med Billstaåns restaurering, vilket inneburit att återskapa vandringsmöjligheter för fisk och annan akvatisk fauna i Billstaån, från Näkten till Storsjön. Projektet Billstaån är ett projekt som involverar många parter förutom Jämtkraft och miljöfonden, till exempel Länsstyrelsen i Jämtlands län, Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheter, Naturskyddsföreningen och Life-ansökan till EU. Havs- och Vattenmyndigheten och Naturskyddsföreningen (Bra Miljövals-finansiering) och Jämtkrafts miljöfond kommer finansiellt stödja restaureringen. EU har också godkänt Life medverkan i finansieringen.

Dessutom har fonden under 2013–2014 i nära samarbete med Ecocom AB och SLU undersökt lämpliga efterbehandlingsmetoder efter torvtäkt vid Ope-Brynjeflon i Östersunds kommun. Resultatet visar att flera lösningar är möjliga. Skogsbruk kan fungera bra på en del av området, men ekonomin behöver utredas ytterligare eftersom markavvattningen kan bli dyrbar.

Naturvård-fågelsjö är en annan möjlighet, men det vore värdefullt att komplettera med en översiktlig fågelinventering av området innan beslut fattas. Naturvård-myrmarksrestaurering är ytterligare ett lämpligt alternativ, särskilt för Brynjeflon. På den workshop som Jämtkraft arrangerade i Östersund under 2014 rekommenderades en mosaiklösning där man provar olika alternativ och där metoderna varieras på olika ytor som sedan följs upp, till exempel i samarbete med Mittuniversitetet. Om en naturvårdslösning väljs kan detta kombineras med åtgärder för att förenkla för friluftslivet, till exempel fågeltorn och nya vägar.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

38

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Jämtkrafts fortsatta arbete inom biologisk mångfald förutsätter medverkan från externa sakkunniga. Med Jämtkrafts miljöfond som bas har ett uppskattat och värdefullt samarbete kommit igång med intressentgrupper som har expertkunskaper inom bland annat vindkraft, vattenkraft, kraftledningar och torvutvinning/efterbehandling.

UTSLÄPP TILL LUFT

Jämtkrafts utsläpp av växthusgaser påverkar atmosfären och den globala uppvärmningen. Utsläppen mäts i enheten koldioxidekvivalenter (CO2ekv) och omfattar koldioxid, metan, lustgas och svavelhexafluorid (SF6). Jämtkraft använder sig av det webbaserade klimatprogrammet Svante för att beräkna utsläppen av växthusgaser. Svante ger företag stöd och inspiration att rapportera inom Greenhouse Gas Protocol, som utvecklats av World Resources Institute i samarbete med World Business Council for Sustainable Development.

På sidan här intill finns ett diagram över Jämtkrafts utsläpp av växthusgaser, uppdelat på fyra delar: 1. Direkt klimatpåverkan från egen produktion.

2. Direkt klimatpåverkan från egna tjänstebilar, fordon och maskiner.

3. Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värme.

4. Övrig indirekt klimatpåverkan, bland annat från leverantörer och tjänsteresor.

Jämtkrafts direkta klimatpåverkan omfattar utsläpp som sker från egna anläggningar. Indirekt klimatpåverkan från inköpt el och värme inkluderar utsläpp som skett i anläggningar från vilka Jämtkraft köpt el och värme, exklusive energibärare som inte förbrukats av Jämtkraft. Inom övrig indirekt klimatpåverkan redovisas utsläpp från källor som vi inte äger, men är beroende av i vår verksamhet, till exempel leverantörernas godstransporter till och från våra anläggningar samt egna tjänsteresor med bil och flyg.

VARIFRÅN KOMMER JÄMTKRAFTS UTSLÄPP AV KOLDIOXID?

Under den senaste treårsperioden 2012–2014 har följande totala koldioxidutsläpp skett: 2012: 58 681 ton 2013: 40 671 ton 2014: 33 822 ton Huvudorsakerna till de stora skillnaderna mellan de tre åren beror på minskad användning av torv i fjärrvärmeverket i Lugnvik och mildare vintrar, samt minskade köpta tjänster från leverantörer och entreprenörer.

Sedan 2012 har CO2-emissionen minskat med 43 procent (från 58 681 till 33 822 ton per år). Merparten (56–60 procent) av Jämtkrafts totala utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser kommer från användningen av torv vid fjärrvärmeverket i Lugnvik. Jämtkrafts mål om att öka förnybar elproduktion med 1 TWh till år 2020 bidrar till att minska de globala koldioxidutsläppen genom att förnybar elproduktion tränger undan fossil elproduktion.

Energiproducenter brukar beskriva sin klimatpåverkan i enheten kg CO2/producerad MWh och med detta mått placerar sig Jämtkraft bland de bästa i Sverige och Europa, eftersom intensiteten ligger på 19–27 kg CO2/producerad MWh för de tre åren 2012–2014. I PwC:s rapport ”Climate change and Electricity” (2012), där 20 europeiska energiföretag jämförs, noteras att endast ett företag hamnar under 80 kg CO2/producerad MWh, och det är Statkraft i Norge (23 kg CO2/producerad MWh).

Jämtkrafts intensitet för respektive år 2012–2014 har varit, 27 kg, 23 kg och 19 kg CO2/MWh. Under 2014 fanns sammanlagt 516 kg SF6 installerat, och under året påfylldes 3,1 kg, motsvarande utläckt gas. Under 2013 fanns sammanlagt 401 kg SF6 installerat, och under året påfylldes 2,25 kg, motsvarande utläckt gas. Ökningen beror på byggnation av ett nytt ställverk samt återfyllnad av utrustning. Från och med 2012 används inte längre SF6 i nyinstallerad utrustning, i spänningsnivåer under 45 kV. TRANSPORTER

Transporterna av Jämtkrafts produkter och tjänster sker genom olika kraftledningssystem, till exempel 45 kV- eller 145 kVledningar.

För värmeproduktionen vid företagets tolv fjärrvärmeverk sker transporter av råvara (biomassa, torv och olja) till verken.

Sammanlagt rör det sig om: 1 011 000 m3 (1 049 000 m3) biomassa, 60 000 m3 (89 000 m3) torv och 873 m3 (843 m3) olja.

I redovisningssystemet Svante är lastbilstransporternas och tjänsteresors koldioxidutsläpp också redovisade.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

39

Biogas 2 Övrigt 74

4. Övrig indirekt klimatpåverkan

2014 2013 2012 2014

426

2013

514

2012

404

2014

323

2013

429

2012

913

Torv 24 536 Torv 32 843

Träflis 7 282

28 961

Övrigt 54

Träflis 7 556

34 417

Övrigt 374 Träflis 7 632

43 224

Varifrån kommer 33 822 ton koldioxid?

Underleverantörer 4 044 Tjänsteresor 330 Övrigt 8

2014

3. Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värme

Olja 2 701

Torv 18 980

Biogas 11

4 044

2013

2. Direkt klimatpåverkan från egna tjänstebilar, fordon och maskiner

Olja 2 264

Underleverantörer 5 006

2012

1. Direkt klimatpåverkan från egen produktion

Biogas 7 Olja 2 353

Underleverantörer 13 748

4 382

Tjänsteresor 306

5 312

Tjänsteresor 390

14 138 TON

0

10 000

20 000

30 000

1–2 Direkt klimatpåverkan 2012 | 2013 | 2014 3–4 Indirekt klimatpåverkan 2012 | 2013 | 2014

1. Direkt klimatpåverkan egen produktion

40 000

50 000

43 630 | 34 931 | 29 117 ton 15 051 | 5 740 | 4 705 ton

2012

2013

2014

2012

2013

2014

43 226

34 417

28 691

73,7%

84,6%

84,8%

2. Direkt klimatpåverkan från fordon

404

514

426

0,7%

1,3%

1,3%

3. Indirekt klimatpåverkan köpt el och värme

913

429

323

1,5%

1,1%

1,0%

4. Övrig indirekt klimatpåverkan

14 138

5 312

4 382

24,1%

13,1%

13,0%

TOTALT, ton

58 681

40 671

33 822

100%

100%

100%

Emissionsfaktorer Direkt klimatpåverkan:

Indirekt klimatpåverkan från köpt el och värme:

Eldningsolja 1

2,68 ton CO2e

El

2,4 g CO2/kWh Jämtkraft

Eldningsolja 2–5

2,73 ton CO2e

El

8,9 g CO2/MWh Scandem

Torv

0,3931 ton CO2e

Fjärrvärme 40 g CO2/kWh Jämtkraft

Biogas

0,0023 ton CO2e

Övrigt trädbränsle

0,009 ton CO2e

Indirekt klimatpåverkan tjänstresor:

Bensin

2,33 ton CO2e

Flyg <450 km

421 gram C02/personkilometer

Diesel

2,53 ton CO2e

Flyg 450–1600 km

278 gram C02/personkilometer

SF6

23 900 CO2e

Flyg >1600 km

213 gram C02/personkilometer

CO2e = Koldioxidekvivalenter.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

40

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Social prestanda En viktig grundsten i Jämtkrafts sociala prestanda är hållbara relationer, vilket är något företaget strävar efter att ha oavsett om det gäller medarbetare, leverantörer/entreprenörer, kunder, samarbetspartners eller andra intressentgrupper.

Jämtkraft har inget specifikt ledningssystem för hur arbetet med de sociala aspekterna görs. Eftersom Jämtkraft använder GRIs vägledning för hållbarhetsredovisning finns verktyget för hur företaget ska fokusera på de viktigaste processerna och aspekterna, för att planera, arbeta och beskriva den sociala prestandan.

I detta kapitel beskrivs företagets sociala prestanda, med koppling till medarbetare, arbetsvillkor, mångfald och jämlikhet, mänskliga rättigheter och utbildning, samt Jämtkrafts roll i samhället.

Medelåldern för de tillsvidareanställda var 47,8 år för männen och 42,9 år för kvinnorna, och medelvärdet 46,7 år. Under året nyanställdes 18 personer och 9 slutade. Personalomsättningen var 2,7 procent. Åldersfördelningen för de tillsvidareanställda illustreras i diagrammen nedan.

Kvinnor 3%

Män 15%

5%

5% 18%

21% 34%

ARBETSVILLKOR

Antalet anställda i Jämtkraft och Scandem per 31 december 2014 var 340, av vilka 76 var kvinnor och 264 var män. Av det totala antalet anställda var 331 tillsvidareanställda (73 kvinnor och 258 män) och 9 visstidsanställda (3 kvinnor och 6 män).

29% 33%

37%

20–29 år

30–39 år

40–49 år

50–59 år

> 60 år

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Jämtkraft har inga speciella rutiner för lokal eller regional rekrytering.

Enligt lag och kollektivavtal har alla Jämtkrafts medarbetare rätt att vara föräldralediga. Under 2014 var det totalt 75 medarbetare som tog ut föräldraledighet, varav 19 kvinnor. Av dessa slutade 2 (män) inom tolv månader efter återgång från föräldraledighet.

Jämtkraft har ett antal förmåner som ges till alla tillsvidareanställda, exempelvis sjukvårdsförsäkring, föräldrapenningtillägg, koppling till företagets resultatpremiestiftelse och friskvårdsbidrag.

Hela Jämtkrafts personalstyrka (100 procent) omfattas av kollektivavtal och företaget följer tillämpliga regler i Medbestämmandelagen.

Baserat på företagets arbetsmiljöpolicy täcks hela företagets personalstyrka av formella och gemensamma ledningsstrukturer. Linjeorganisationen har delegerade arbetsuppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Arbetet med hälsa och säkerhet genomsyrar allt arbetsmiljöarbete, vilket innebär förebyggande åtgärder, utbildning och samverkan mellan olika aktörer. I Jämtkrafts uppförandekod nämns specifikt att företaget ska säkerställa att medarbetare arbetar i en säker och hälsosam miljö. I arbetet ingår ett antal olika roller i form av chefer, medarbetare och arbetsmiljöombud samt samverkansformer som arbetsplatsträffar, skyddsronder och samverkanskommitté. Den sista december 2014 fanns det inom Jämtkraft personer med följande roller: nio skyddsombud, fyra fackliga företrädare, nio medlemmar i skydds- och samverkanskommitté, en arbets- och säkerhetssamordnare på HR-avdelningen, en säkerhetsskyddschef, en IT-säkerhetschef och en informationssäkerhetschef.

Det finns även ett avtal med de lokala facken avseende hälsa och säkerhet, ett så kallat samverkansavtal som reglerar samverkans- och arbetsmiljökommittén ifråga om agenda, deltagare, mötesfrekvens etc. I arbetsmiljökommittén finns medarbetarrepresentanter i form av lokala fackliga företrädare och huvudarbetsmiljöombudet. Företaget representeras av vd, HR, arbetsmiljö- och säkerhetssamordnare samt berörda verksamheter utifrån aktuell agenda. Avtalet omfattar alla medarbetare.

Under 2014 var den totala sjukfrånvaron för hela Jämtkraft 3,7 procent att jämföra med 3,5 procent för 2013. Rapporteringssystemet är inte uppbyggt för redovisning av arbetsrelaterade sjukdomar. Under 2014 rapporterades 32 arbetsskadeanmälningar (6 olycksfall, 14 tillbud, 11 riskobservationer och 1 färdolycksfall), att jämföra med 41 arbetsskadeanmälningar för 2013 och 10 för 2012. Företaget hade ingen frånvaro på grund av olyckshändelser under 2014. Varken under 2014 eller många tidigare år har några dödsfall inträffat relaterat till arbetet.

Jämtkraft har ett flertal olika insatser kopplade till utbildning för förebyggande åtgärder och riskhantering, för att bistå medarbetarna beträffande sjukdomar och hälsa generellt. Exempel på detta är friskvårdsåret, sjukvårdsförsäkring, företagshälsovård, krisorganisation, hjärt- och lungräddning och första hjälpen enligt LABC, tjänstbarhetsgrundande hälsoundersökningar samt medvetandegörande och tillsyn inom arbetsmiljön.

41

NÖJDA MEDARBETARE

Jämtkraft genomför varje år en medarbetarundersökning.

Undersökningen är ett sätt att mäta hur företaget vid just ett tillfälle mår, den kan även visa hur Jämtkraft står sig som arbetsgivare i förhållande till andra arbetsgivare. I undersökningen ingår tre helhetsfrågor som används generellt vid liknande medarbetarundersökningar. Resultaten av dessa frågor vägs samman till ett så kallat Nöjd-medarbetar-index (NMI), som kan ha ett teoretiskt värde mellan 1 och 100. Generellt anses värden under 40 vara ”underkänt”, värden runt 50 ”godkänt” och värden över 60 ”väl godkänt”.

De tre helhetsfrågorna är: » Gör en helhetsbedömning av ditt arbete och dina arbetsförhållanden. Hur nöjd är du med ditt nuvarande arbete? » Hur väl uppfyller din nuvarande arbetssituation dina förväntningar på arbete och arbetsförhållanden? » Föreställ dig ideala arbetsförhållanden. Hur nära eller långt ifrån sådana perfekta arbetsförhållanden är din nuvarande arbetssituation?

Indexet för 2014 var 66, att jämföra med 69 för 2013, vilket placerar medarbetarnas nöjdhet inom bedömningen ”väl godkänt”. NMI finns med i Jämtkrafts affärsplan och det långsiktiga målet är att värdet ska vara lägst 65. Även om Jämtkrafts NMI är ”väl godkänt” så identifierades några förbättringsområden: upplevda arbetsbelastningen, tydliggöra mål och förbättra uppföljning, feedback, information, tydliggöra ledningsgruppens roll samt trakasserier. För trakasserier råder det nolltolerans och eftersom några få medarbetare angivit att de upplevt trakasserier, så har alla chefer uppmanats att förtydliga företagets nolltolerans för alla medarbetare samt informera om var medarbetaren ska vända sig för att få hjälp.

Alla medarbetare ska ha medarbetarsamtal med närmaste chef. Medarbetarsamtalen är en viktig del i företagets samlade målstyrningsprocess och ska vara genomförda per sista februari varje år. Uppföljning sker i medarbetarundersökning och 2014 var det 99 procent av medarbetarna som angav att de haft medarbetarsamtal. Medarbetare som varit föräldralediga eller långtidssjuka erbjuds medarbetarsamtal, men de kan själva välja att avstå varför det finns godtagbara skäl till varför det inte är 100 procent.

UTBILDNING

Inom Jämtkraft är kompetensutveckling och utbildningssatsningar en verksamhetsnära fråga. Det är i dialogen mellan chef och medarbetare som det huvudsakliga kompetensutvecklingsoch utbildningsbehovet identifieras utifrån ett verksamhetsbehov. Några specifika program eller satsningar för att öka anställningsbarheten utanför Jämtkraft förekommer inte, utöver att företaget ger bidrag till så kallade ”fritidsstudier”.

Den genomsnittliga tiden för information och utbildning per anställd under 2014 var 66 timmar. Uppdelning på medarbetarkategori och kön saknas. Den totala siffran för 2014 var 329 personer respektive 21 743 timmar. Exempel på några utbildningar är byggarbetsmiljösamordnare utförare/projektering (BAS U/P), bättre arbetsmiljö (BAM), truckförarutbildning och SSG (Standard Solution Group) arbetsmiljöutbildning.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

42

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

MÅNGFALD OCH JÄMLIKHET

JÄMTKRAFTS ROLL I SAMHÄLLET

Jämtkrafts styrelse består av tio ledamöter inklusive två personalrepresentanter utan rösträtt. Östersunds kommun utser fem ledamöter och två ersättare, medan Åre och Krokoms kommun utser vardera en ledamot och en ersättare. Styrelsen har också en extern ledamot. Medelåldern för ledamöterna, åtta män och två kvinnor, är 55,6 år. Jämtkrafts ledningsgrupp består av nio personer, av vilka tre är kvinnor och sex män. Medelåldern för ledningen är 53,8 år. Medellönen för Jämtkrafts anställda är 33 216 kronor, baserat på tillsvidareanställda medarbetare, avdelnings- och enhetschefer, exklusive två verkställande direktörer. Kvinnornas medellön är 32 197 kronor och männens, exklusive de två verkställande direktörerna, är 33 508 kronor.

Jämtkraft är ett välkänt företag lokalt och regionalt, delvis tack vare ägarstrukturen med de tre ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Jämtkraft är primärt ett regionalt energiföretag, men företaget har också kunder och samarbetspartners utanför regionen i Sverige samt i Norge och Finland.

Jämtkraft har under 2014 liksom tidigare år inte omfattats av böter eller sanktioner kopplat till yttre miljö eller sociala frågor.

Inga fall har heller inträffat av diskriminering eller kränkningar mot ursprungsbefolkning, korruptionsincidenter eller brott mot mänskliga rättigheter. Jämtkraft har heller inte dömts till böter eller andra sanktioner för brott mot gällande lagar och bestämmelser. Inga juridiska åtgärder har heller vidtagits för konkurrenshämmande aktiviteter.

Jämtkraft ägs av tre kommuner (se sidorna 6–7) och styrs av ägardirektiv och -idé fastställda av styrelsen. Jämtkraft har inte bidragit med pengar till politiska partier eller enskilda politiker. Jämtkraft har under 2014 erhållit 2 135 kkr i statliga stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar och nystartsjobb avseende en anställd.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Under senare år har Jämtkraft arbetat systematiskt med att utveckla arbetssättet för samrådsprocesser i samband med utbyggnad av vindkraft och kraftledningar från vindkraftsparker.

Jämtkraft lyssnar på berörda intressentgrupper och tar hänsyn till deras åsikter.

Det finns inga inrapporterade fall av diskriminering, mobbning eller trakasserier. Det gäller också för åren 2011–2013.

Alla anställda har full föreningsfrihet och rätt till kollektivavtal, beroende på tjänstetillhörighet. Det finns inga kända eller indikerade samarbetspartners, leverantörer/entreprenörer, med flera som inte respekterar föreningsfriheten, som är lagstadgad i de länder där Jämtkraft har sin verksamhet. Jämtkrafts uppförandekod tydliggör hur medarbetarna ska uppföra sig mot varandra. Uppförandekoden gäller också för de leverantörer/ entreprenörer som Jämtkraft anlitar.

Sponsringssamarbeten med klubbar, föreningar och organisationer av olika slag, inom till exempel idrott, kultur, miljö och samhälle är en viktig del av marknadsföringen och bidrar till att skapa goda relationer med företagets intressenter. Sponsringen är uppskattad och företaget får många förfrågningar. Ett sponsringssamarbete ska vara till nytta för både sponsortagaren och Jämtkraft och bygga på prestationer från båda hållen.

Jämtkrafts sponsring fördelas mellan idrott, kultur, miljö och sociala aktiviteter.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

43

Definitioner Avgränsning för en hållbarhetsredovisning anger de delar av företaget som inkluderas i data- och informationssammanställningen.

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Biomassa är enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2002:26 produkter bestående av vegetabiliskt material från jord- och skogsbruk som kan användas som bränsle för utvinning av energiinnehållet samt följande avfall som används som bränslen: » avfall från jord- och skogsbruk » vegetabiliskt avfall från livsmedelsindustrin, om den alstrade värmen återvinns » vegetabiliskt fiberhaltigt avfall som uppstått vid produktion av nyfiberpappersmassa » korkavfall » träavfall, med undantag för träavfall som kan innehålla organiska halogenföreningar eller tungmetaller till följd av behandling med träskyddsmedel eller till följd av ytbehandling Core-nivå, enligt G4 Sustainability Reporting Guidelines, är det den lägre redovisningsomfattningen jämfört med ”in accordance”. Det innebär att minst en indikator per identifierad väsentlig aspekt redovisas.

Förnybar energi är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid.

Försiktighetsprincipen innebär i tekniska sammanhang att när osäkerhet föreligger om ett ämnes farlighet ska det betraktas som farligt.

Global Reporting Initiative (GRI) är en multi-intressentprocess och ett oberoende institut som har uppgiften att ta fram och utveckla en globalt användbar vägledning för hållbarhetsredovisning.

Grot är förkortning av grenar och toppar, och är ett så kallat tredje sortiment efter sågtimmer och massaved, som ibland tas ut vid slutavverkningar. Grot är enkelt uttryckt det spill som uppstår när skördaren tagit trädstockarna.

Hållbar utveckling är en utveckling som ”… tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov…”.

(FN-rapporten Vår gemensamma framtid (1987), kallad Brundtlandrapporten).

Intressent är individ, grupper av människor eller organisationer som påverkas av eller kan påverka ett företags/organisations verksamhet, produkter och tjänster.

ISO 14001 är en internationell standard, som utgör grunden för fastställande av miljöledning, och som kan användas i alla typer av organisationer inom alla slags industrier.

IUCN, International Union for Conservation of Nature, är ett internationellt organ för naturskydd med över 1 000 medlemsorganisationer. IUCN samordnar arbetet med att ta fram rödlistan över hotade växt- och djurarter.

Kärnindikator är en indikator som är av intresse för de flesta intressenterna och som betraktas som väsentlig för att beskriva företagets påverkan.

Miljöaspekt är delar av en organisations aktivitetsverksamhet, produkter eller tjänster som kan inverka på miljön.

NGO (Non Governmental Organisations) är en förkortning som ofta används för ideella och frivilligorgansationer som verkar över nations- och statsgränser.

Svavelhexafluorid, SF6, är en artificiell gas som används i ställverk. SF6 har en potential för global uppvärmning som är omkring 23 900 gånger större än den för koldioxid.

Torv är i vidsträckt mening en jordart, huvudsakligen bestående av växtrester, som på grund av hämmat/hindrat lufttillträde mer eller mindre undgått nedbrytning. Den ofullständiga nedbrytningen gör att en stor del av energiinnehållet i det biologiska materialet finns kvar, varför torv kan användas som bränsle. 2006 omklassificerades torven till långsamt förnybar energikälla, från att tidigare ha ansetts som ett fossilt bränsle.

UN Global Compact omfattar internationella principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption riktade till företag.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

44

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

GRI-matris för Jämtkrafts hållbarhetsredovisning 2014 STRATEGI OCH ANALYS G4-1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare.

Sid 25.

STYRNING G4-34 Organisationens styrningsstruktur. Sid 26–27.

ORGANISATIONSPROFIL G4-3 Organisationens namn. Sista sidan.

G4-4 De viktigaste varumärkena, produkterna och tjänsterna.

Sid 7.

G4-5 Huvudkontorets säte. Sid 7.

G4-6 Antal länder där organisationen är verksam, ländernas namn. Sid 7.

G4-7 Ägarstruktur och juridisk form. Sid 7.

G4-8 Marknader där organisationen är verksam, kundtyper.

Sid 7.

G4-9 Organisationens storlek, totalt antal medarbetare, nettoomsättning eller nettovinst. Sid 9, 41, 50, 57.

G4-10 Totalt antal anställda uppdelade på anställningsavtal

och kön. Sid 41.

G4-11 Procentuell andel anställda med kollektivavtal. Sid 41.

G4-12 Organisationens leverantörskedja. Sid 31.

G4-13 Väsentliga förändringar av organisationens storlek,

struktur och ägarskap under redovisningsperioden.

Sid 24.

G4-14 Hantering av försiktighetsprincipen. Sid 30.

G4-15 Externt framtagna ekonomiska, miljömässiga och

sociala initiativ, principer. Sid 28–29.

G4-16 Medlemskap i föreningar och branschsamman slutningar. Sid 30.

ETIK OCH INTEGRITET G4-56 Organisationens värderingar, principer, standarder och normer för uppträdande. Sid 28–29.

VÄSENTLIGA ASPEKTER OCH AVGRÄNSNINGAR SOM IDENTIFIERATS G4-17 Samtliga enheter som ingår i organisationens samlade koncernredovisning eller motsvarande dokument. Sid 7.

G4-18 Process för definiering av rapportinnehållet. Sid 24.

G4-19 Väsentliga aspekter som identifierats under processen.

Sid 24, 44–45.

G4-20 Aspektens avgränsning inom organisationen. Sid 7, 24, 44–45.

G4-21 Aspektens avgränsning utanför organisationen. Sid 7, 24, 44–45.

G4-22 Effekten av eventuella revideringar av information som

ingår i tidigare redovisningar. Sid 24.

G4-23 Väsentliga förändringar jämfört med tidigare

redovisningsperioder avseende inriktning och avgränsningar. Sid 24.

UPPHANDLINGSRUTINER G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 31.

G4-EC9 Andel utgifter som betalats till lokala leverantörer på

viktiga verksamhetsplatser. Sid 31.

INTRESSENTENGAGEMANG G4-24 Lista över intressentgrupper som engagerats av organisationen. Sid 31, 33.

G4-25 Princip för identifiering och urval av intressenter. Sid 24.

G4-26 Organisationens inställning till intressentengagemang, inklusive engagemangets frekvens. Sid 33.

G4-27 Fokusämnen och nyckelfrågor som har lyfts fram

genom intressenternas engagemang. Sid 32.

REDOVISNINGSPROFIL G4-28 Redovisningsperiod. Sid 24.

G4-29 Datum för publicering av den senaste redovisningen.

Sid 24.

G4-30 Redovisningscykel. Sid 24.

G4-31 Kontaktperson för frågor rörande redovisningen och

dess innehåll. Sid 24.

G4-32 Ange vilken bärande redovisningsprincip som

organisationen har valt. Sid 24.

G4-33 Organisationens principer för och nuvarande

tillämpning med avseende på att låta redovisningen

bestyrkas externt. Sid 24.

EKONOMISKA ASPEKTER OCH RESULTATINDIKATORER EKONOMISKT RESULTAT G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 62–63.

G4-EC1 Skapat och levererat konkret ekonomiskt värde. Sid 65.

G4-EC3 Omfattningen av organisationens åtaganden rörande förmåner. Sid 66.

G4-EC4 Statliga understöd. Sid 42, 62.

MARKNADSNÄRVARO G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 41.

G4-EC6 Andel personer i den högsta ledningen som anställts i lokalsamhället på viktiga verksamhetsplatser. Sid 41.

INDIREKTA EKONOMISKA EFFEKTER G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 19, 47–48.

G4-EC7 Utveckling och effekter av investeringar i infrastruktur

och stödtjänster. Sid 19, 47–48.

MILJÖASPEKTER OCH RESULTATINDIKATORER ENERGI G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 35–36.

G4-EN3 Intern energianvändning inom organisationen.

Sid 35–36.

G4-EN4 Extern energianvändning utanför organisationen.

Sid 35–36.

G4-EN5 Energiintensitet. Sid 36.

VATTEN G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 36.

G4-EN8 Total vattenanvändning per källa. Sid 36.

BIOLOGISK MÅNGFALD G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 37–38.

G4-EN13 Skyddade eller återställda livsmiljöer. Sid 37–38.

UTSLÄPP G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 38–39.

G4-EN15 Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1). Sid 38–39.

G4-EN16 Indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 2). Sid 38–39.

G4-EN17 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 3).

Sid 38–39.

G4-EN18 Utsläppsintensitet för växthusgaser. Sid 38.

G4-EN19 Minskning av växthusgasutsläpp. Sid 38.

HÅLLBARHETSREDOVISNING 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

REGELEFTERLEVNAD G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 42.

G4-EN29 Belopp för betydande böter och totalt antal icke monetära sanktioner för brott mot gällande miljölagar

och -bestämmelser. Sid 42.

TRANSPORTER G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 38.

G4-EN30 Väsentlig miljöpåverkan genom transport av produkter

och andra varor och material som används för

organisationens verksamhet, inklusive medarbetarnas resor. Sid 38.

SOCIALA ASPEKTER OCH RESULTATINDIKATORER ARBETSRUTINER OCH ANSTÄNDIGA ARBETSFÖRHÅLLANDEN ANSTÄLLNING G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 40–41.

G4-LA1 Antal och andel nya anställda och personalomsättning

efter åldersgrupp, kön och region. Sid 40.

G4-LA2 Förmåner som ges till heltidsanställd personal och som

inte omfattar deltidsanställda eller tillfälligt anställda,

listade enligt viktiga verksamhetsplatser. Sid 41.

G4-LA3 Andel som återvänder till/stannar kvar i arbetet efter föräldraledighet, efter kön. Sid 41.

HÄLSA OCH SÄKERHET I ARBETSMILJÖN G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 41.

G4-LA5 Andel av personalen som är representerad i formella,

för ledning och anställda gemensamma kommittéer för

hälsa och säkerhet som bistår med övervakning och

rådgivning om program för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Sid 41.

G4-LA6 Typ och omfattning av personskador, arbetsrelate

rade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt totalt antal arbetsrelaterade dödsolyckor per region och kön. Sid 41.

UTBILDNING OCH YRKESUTVECKLING G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 41.

G4-LA9 Genomsnittligt antal utbildningstimmar per år och

anställd, fördelat på kön och medarbetarkategori.

Sid 41.

G4-LA10 Program för kompetensutveckling och livslångt lärande

som stödjer de anställdas fortsatta anställningsbarhet

och hjälper dem att hantera karriärslut. Sid 41.

G4-LA11 Andel anställda som får regelbunden uppföljning av

uppnådda resultat och karriärutveckling fördelat på kön

och arbetstagarkategori. Sid 41.

MÅNGFALD OCH LIKA MÖJLIGHETER G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 9, 40, 42.

G4-LA12 Sammansättning hos styrelse, ledning och fördelning av alla medarbetare efter kön, åldersgrupp, minoritets

grupp, övrig tillhörighet och andra mångfaldsindikatorer. Sid 9, 40, 42.

LIKA ERSÄTTNING FÖR KVINNOR OCH MÄN G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 42.

G4-LA13 Procentuell skillnad i grundlön och ersättningar mellan

män och kvinnor per personalkategori, efter viktiga verksamhetsplatser. Sid 42.

45

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER ANTIDISKRIMINERING G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 42.

G4-HR3 Totalt antal incidenter kopplade till diskriminering samt

åtgärder som vidtagits. Sid 42.

FÖRENINGSFRIHET OCH RÄTT TILL KOLLEKTIVA FÖRHANDLINGAR G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 42.

G4-HR4 Identifiering av verksamheter och leverantörer där

misstanke föreligger om att inskränkningar av

föreningsfriheten eller rätten att ingå kollektivavtal eller

där det finns risk att det kan komma att göras, samt

åtgärder som vidtagits för att främja dessa fri- och rättigheter. Sid 42.

UTSPRUNGSBEFOLKNINGARS RÄTTIGHETER G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 42.

G4-HR8 Totalt antal fall av kränkningar av ursprungs befolkningars rättigheter samt vidtagna åtgärder. Sid 42.

RUTINER FÖR KLAGOMÅL RÖRANDE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 42.

G4-HR12 Antal klagomål rörande mänskliga rättigheter som

inkommit, hanterats och behandlats enligt formella rutiner. Sid 42.

SAMHÄLLET LOKALSAMHÄLLET G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 35.

G4-SO2 Verksamhet med betydande faktisk/potentiell negativ inverkan på lokalsamhället. Sid 35.

KORRUPTIONSBEKÄMPNING G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 42.

G4-SO5 Bekräftade fall av korruption samt vidtagna åtgärder.

Sid 42.

OFFENTLIGHETSPOLICY G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 42.

G4-SO6 Totalt värde av politiska bidrag per land och mottagare/ förmånstagare. Sid 42.

REGELEFTERLEVNAD G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 42.

G4-SO8 Belopp för betydande böter och totalt antal icke monetära sanktioner mot organisationen för brott mot

gällande lagar och bestämmelser. Sid 42.

PRODUKTANSVAR MÄRKNING AV PRODUKTER OCH TJÄNSTER G4-DMA Allmänna upplysningar om ledningens arbetssätt.

Sid 12.

G4-PR5 Resultat från kundnöjdhetsundersökningar. Sid 12.

BOKSLUT

46

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Årsredovisning för räkenskapsåret 2014 STYRELSEN OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN FÖR JÄMTKRAFT AB (ORGANISATIONSNUMMER 556001-6064) AVGER HÄRMED ÅRS- OCH KONCERNREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2014-01-01 – 2014-12-31. VISSA AVSNITT BESKRIVS I TEXTER OCH HÄNVISAS DÅ TILL RESPEKTIVE SIDNUMMER. KOMPLETT VERSION ENLIGT ÅRSREDOVISNINGSLAGEN (1995:1554) OCH BOKFÖRINGSNÄMNDENS ALLMÄNNA RÅD 2012:1 ÅRSREDOVISNING OCH KONCERNREDOVISNING (”K3”) FINNS HOS BOLAGSVERKET.

KONCERNEN JÄMTKRAFT

Koncernen med moderbolag och dotterbolag beskrivs på sidorna 6–7. ÄGARFÖRHÅLLANDEN

Ägarförhållanden beskrivs på sidorna 6–7. Styrelsens sammansättning kan man läsa om på sidan 42.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSÅRET

Den 14 juni invigdes den nya vattenkraftstationen i Hissmofors.

Bygget av Hissmofors VI startade i mars 2011, då hade delar av kraftverket hunnit bli över 70 år gammalt. Knappt tre år senare stod den nya stationen klar för att tas i drift. Totalt har en miljard kronor investerats i kraft- och ställverk. Kraftverket beräknas att varje år producera 320 GWh förnybar el i ungefär 100 år framåt.

Den 26 augusti invigdes Mullbergs Vindpark i Rätan. Mullberg är en av Sveriges större vindkraftsparker med sammanlagt 26 vindkraftverk. Produktionen beräknas till 247 GWh per år, vilket motsvarar förnybar el till 50 000 hushåll. Parken har byggts av Jämtkraft och Skanska som tillsammans äger bolaget Mullbergs Vind AB. Jämtkraft och ett antal elnätsföretag fick under 2013 rätt i sin överklagan hos förvaltningsrätten angående intäktsramen för perioden 2012–2015. Energimarknadsinspektionen (Ei) överklagade denna dom, men förvaltningsrättens beslut fastställdes av kammarrätten under hösten 2014. Även detta överklagades av Ei. Högsta förvaltningsdomstolen har dock inte medgett prövningstillstånd. Under 2014 har även reparationen av elnätet efter stormen Ivar fortsatt.

Ett stort utbud av energi och låg efterfrågan på energimarknaderna gör att priserna på el och elcertifikat långsiktigt bedöms ligga på en låg nivå. De huvudsakliga förklaringarna är utvinningen av skiffergas i USA, en global lågkonjunktur och utbyggnaden av vindkraft. För Jämtkrafts del innebär det låga elpriset sämre betalt för den el som produceras och därmed lägre lönsamhet.

Värdering enligt koncernens värderingspolicy har lett till nedskrivningar av vind- och vattenkraft samt mindre fjärrvärmenät. 2014 är också det sista året som Affärsområde

Värme erhåller elcertifikat för sin elproduktion vid kraftvärmeverket. Det låga ränteläget tillsammans med en ökad finansiering via Östersunds kommuns certifikats- och obligationsprogram påverkar koncernens resultat positivt. För att möta en svagare lönsamhet totalt sett har Jämtkraft startat upp ett effektiviseringsprogram som omfattar samtliga verksamheter i koncernen. Syftet är primärt att förbättra lönsamheten och fortsätta utvinna synergier inom koncernen. Verksamheterna inom Jämtkraft är exponerade bland annat av valuta-, kreditoch ränterisker men även risker med förändrade prisbilder på el och elcertifikat. Arbetet med riskhantering har fått en alltmer central roll i takt med att koncernen växer och vid årsskiftet 2013/2014 startades en internbank där all handel med elderivat ska hanteras. Målet är att säkra ägarnas avkastningskrav.

VERKSAMHET

Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer el och värme. Koncernen erbjuder även energiförvaltning och externa tjänster samt tillhandahåller infrastruktur för bredbandstjänster. Sedan 2013 levererar koncernen även tjänster inom drift, underhåll och ekonomi till vindkraftsparker. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elproduktion, Elhandel, Elnät, Värme och Telecom.

AFFÄRSOMRÅDE ELPRODUKTION

Affärsområdet omfattar elproduktionen i moderbolaget och dotterbolaget Kyrkberget Vindkraft AB samt intressebolagen Troms Kraftforsyning og Energi AS, Mullbergs Vindpark AB, JP Vind AB och Sjisjka Vind AB. Elproduktionen baseras på vattenkraft och vindkraft. Affärsområdet erhåller elcertifikat för elproduktionen i vissa vattenkraftanläggningar och för vindkraftanläggningar. Under 2014 har affärsområdet erhållit 322 313 (103 897) elcertifikat från produktionen. Ökningen beror på drifttagandet av station VI i Hissmofors.

På den nordiska elbörsen Nord Pool delas Sverige in i fyra olika elområden där majoriteten av Jämtkrafts produktion finns i elområde 2. Under 2014 var det genomsnittliga spotpriset för elområde 2 på Nord Pool 28,58 öre/kWh. Högsta månadspriset var september med 33,53 öre/kWh medan det lägsta var mars med 23,52 öre/kWh.

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Den totala elproduktionen i Jämtkrafts egna anläggningar uppgick under året till 917 GWh. Vattenkraftproduktionen uppgick till 840 GWh vilket är 11 procent lägre än normalårsproduktionen 940 GWh. Vindkraftsanläggningarna i Kyrkberget, Hornberget och Almåsa har under året sammanlagt producerat 77 GWh vilket är 24 procent lägre än normalårsproduktionen. Jämtkrafts långsiktiga kraftavtal med Vattenfall AB gav 246 GWh.

ENERGIOMSÄTTNING, GWh

Vattenkraft, helägda anläggningar Vindkraft, helägda anläggningar Kraftavtal Vattenfall AB

2014 2013

840 77 246

781 101 250

1 163

1 132

Omsättningen minskade med 247 Mkr medan bruttoresultatet minskade med 11 Mkr i jämförelse med föregående år. Minskningen i omsättning och kraftinköp beror dels på att affärsområdet föregående år köpte in och sålde kraft till affärsområde Elhandel och lägre el- och elcertifikatpriser. Affärsområdet redovisar en förlust efter finansiella intäkter och kostnader på -18 Mkr, en resultatförbättring om 72 Mkr. Övriga rörelsekostnader ökar på grund av högre fastighetsskatt och avskrivningarna ökar genom drifttagandet av station VI i Hissmofors.

Det negativa resultatet från intressebolag beror i huvudsak på Sjisjka Vind AB, där anläggningstillgångarna skrivits ner på grund av den låga prisbilden på elmarknaden.

RESULTAT EFTER FIN. POSTER, kkr 2014 2013

Omsättning 425 748 Energi, varor, material -72 823 Bruttoresultat 352 925 Övriga rörelsekostnader -129 049 Koncerngemensamma kostnader -22 155 Personalkostnader -27 972 Avskrivningar -83 121 Rörelseresultat 90 628 Finansnetto -59 273 Resultat fr finansiella anläggn.tillg. -49 042 Resultat efter finansiella poster -17 687

672 416 -308 407 364 009 -121 901 -28 006 -22 390 -62 306 129 406 -55 029 -164 437 -90 060

AFFÄRSOMRÅDE ELHANDEL

Affärsområdet säljer energi till slutkund samt tillhandahåller förvaltningstjänster av el fysiskt och finansiellt, elcertifikat, utsläppsrätter och miljövärden (ursprungsrätter). Affärsområdet omfattar elhandel i moderbolaget samt i dotterbolagen Scandem Market AB, Scandem OY, Scandem AB, Dalakraft AB och Enkla Elbolaget AB. Dalakraft AB ägs till 51 procent och Enkla Elbolaget är ett helägt dotterbolag till Dalakraft AB.

47

RESULTAT EFTER FIN. POSTER, kkr 2014 2013

Omsättning 3 257 253 3 407 812 Energi, varor, material -3 056 542 -3 215 421 Bruttoresultat 200 711 192 391 Övriga rörelsekostnader -73 283 -91 742 Koncerngemensamma kostnader -25 838 -26 755 Personalkostnader -71 894 -69 130 Avskrivningar -10 040 -10 454 Rörelseresultat 19 656 -5 690 Finansnetto -3 819 -1 376 Resultat fr finansiella anlägg.tillg -166 997 Minoritetsandel före skatt -12 008 -19 489 Resultat efter finansiella poster 3 663 -25 558 Antalet kunder för affärsområdet uppgick per den 31 december 2014 till 230 550. Resultatet för affärsområdet påverkas av att invånarna i ägarkommunerna som har lokalprisavtal erhåller en rabatt som totalt motsvarar 35 Mkr för 2014. I maj 2012 infördes ett nytt lokalpris där rabatten synliggörs.

Under 2014 har fokus varit att fortsätta arbetet med att utveckla synergier och effektivisera alla delar av verksamheten.

Affärsområdet redovisade för verksamhetsåret 2014 en vinst efter finansnetto om 3,7 Mkr, vilket är en förbättring med 29,3 Mkr. Marginalförbättringar ger 8,3 Mkr högre bruttoresultat trots lägre volymer på grund av varmare väderlek. En minskning av övriga rörelsekostnader i Jämtkraftkoncernen, där även Dalakraftkoncernen ingår, påverkar resultatet positivt med 18,5 Mkr. Resultat från finansiella anläggningstillgångar avser Boo Energi Försäljnings AB. AFFÄRSOMRÅDE ELNÄT

Affärsområdet bedrivs i Jämtkraft Elnät AB och till viss del även i Jämtkraft AB. Affärsområdet ansvarar för koncernens region- och lokalnät och dess huvudsakliga verksamhet utgörs av elnätsverksamhet inom Östersunds, Krokoms och Åre kommuner samt delar av Bergs, Bräcke och Strömsunds kommuner. Verksamheten omfattar anläggningar från 0,4 kV till 145 kV, däribland drygt 840 mil elledningar och 61 147 kundanläggningar. Dessa kundanläggningar finns i såväl stadsbebyggelse som i avlägsen glesbygd i fjällområden. Affärsområdet tillhandahåller även tjänster inom drift och underhåll. Året inleddes med att återställa efter stormen Ivar och det arbetet var klart till senhösten. Den totala kostnaden för stormen, inklusive återställningsarbeten och avbrottsersättning, blev cirka 24 Mkr och nettokostnad efter ersättningar ifrån försäkringsbolaget blev 8 Mkr. Avseende förhandsregleringen av elnätsföretagens intäkter fick Jämtkraft Elnät AB under 2013 tillsammans med flera elnätsföretag rätt i sin överklagan hos förvaltningsrätten angående intäktsramen för perioden 2012– 2015, en dom som Energimarknadsinspektionen (Ei) överklagade. Hösten 2014 fastställde kammarrätten förvaltningsrättens beslut. Ei överklagade återigen beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen som dock inte medgett prövningstillstånd.

BOKSLUT

48

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Antal avbrott i elnätleveranserna uppgick under 2014 till totalt 612 störningar jämfört med 698 under 2013. Under året har det genom ett projekt där Energimyndigheten är delfinansiär skett en fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur för elbilar.

Andelen planerade arbeten med spänning, AMS, uppgår till 28 procent under året.

Totalt överfördes under året 1 133 GWh (1 241 GWh) i elnätet. Av ovanstående transporterades 1 070 GWh (1 084 GWh) till slutkund. Nätförlusterna för året uppgick till 55 GWh. ÖVERFÖRD ENERGI, GWh

2014 2013

Levererat till angränsande nät Levererat till slutkund Nätförluster

8 99 1 070 1 084 55 58

1 133

1 241

Intäkterna för affärsområde Elnät uppgick till 418,1 Mkr vilket är en minskning med 17,2 Mkr jämfört med föregående år.

Under året gjordes en höjning av nätpriset med 5 procent.

Samtidigt minskar intäkterna inom entreprenadverksamheten med 33,4 Mkr då merparten av arbetena på Mullbergs Vindpark slutfördes 2013. Anslutningsintäkter för exploateringsområden och andra kundbeställningar har ökat med 3,4 Mkr. Kostnader för energi, varor och material samt övriga rörelsekostnader minskar totalt med cirka 62,2 Mkr. Denna minskning beror främst på att merparten av kostnaderna för stormen Ivar belastade 2013. Vidare var största delen av vindkraftsprojektet Mullbergs klart redan 2013 vilket minskar omfattningen inom entreprenadverksamheten under året. Varma temperaturer och låga elpriser ger en lägre produktion och därmed en minskning med 6,0 Mkr avseende nätförluster. Årets avskrivningar enligt plan uppgår till 95,2 Mkr (95,8 Mkr). Sammantaget ger detta ett resultat på 119,6 att jämföra med fjolårets 70,7 Mkr. Resultatandel intressebolag avser Jemtska Östersund AB.

RESULTAT EFTER FIN. POSTER, kkr 2014 2013

Omsättning Energi, varor, material Bruttoresultat Övriga rörelsekostnader Koncerngemensamma kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat fr finansiella anläggn.tillg.

Resultat efter finansiella poster

418 107 -44 934 373 173 -47 882 -38 421 -53 395 -95 222 138 253 -18 944 279 119 588

435 295 -63 859 371 436 -91 199 -43 959 -47 851 -95 808 92 619 -23 200 1 233 70 652

AFFÄRSOMRÅDE VÄRME

Affärsområdet omfattar produktion och försäljning av värme inom Åre, Krokoms och Östersunds kommun, elproduktion vid kraftvärmeverket i Lugnvik samt försäljning av miljövärden (ursprungsgarantier). Verksamheten bedrivs i två olika bolag, Jämtkraft AB och Åre Fjärrvärme AB. Elcertifikat har erhållits för elproduktionen i kraftvärmeverket. Produktionen sker i huvudsak med lokala hållbara bränslen såsom trädbränsle, torv och spillvärme. Ackumulatortanken Arctura i Östersunds fjärrvärmenät gör det möjligt att lagra fjärrvärme samt att optimera elproduktionen.

Under året har totalt 36 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten varav merparten är villakunder. De flesta anslutningarna har skett i Östersunds fjärrvärmenät, som omfattar Östersund, Frösön, Brunflo, Torvalla, Lugnvik och Ås. Nyanslutningarna innebar en beräknad ökning av försåld energi med cirka 1,9 GWh. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick totalt till 583 GWh vilket är en minskning med 23 GWh jämfört med föregående år. Året 2014 var cirka 14 procent varmare än ett normalår, enligt SMHIs definition av graddagar, medan 2013 var cirka 11 procent varmare än ett normalår.

Kraftvärmeverket har under året producerat 189 GWh el, en minskning med 9 GWh jämfört med 2013. Utetemperaturen, el- samt bränslepriserna styr hur mycket el som kan produceras i kraftvärmeverket.

Utöver el- och värmeförsäljningen har affärsområdet erhållit ersättning för 188 556 elcertifikat uppgående till 33,6 Mkr. Ersättning från elcertifikaten upphör från och med 2015.

Fjärrvärmepriset höjdes från januari 2014 med i genomsnitt 1 procent för fjärrvärmenäten inom Östersunds och Krokoms kommun. För näten i Åre kommun gjordes inga prishöjningar inför 2014. Priset i Östersunds och Krokoms kommun är bland de lägre i landet.

VÄRMEPRODUKTION, GWh FÖRSÄLJNING, GWh

2014 2013 Jämtkraft AB 614 634 Åre Fjärrvärme AB 61 64

675

698

2014 2013 530 551 53 55 583

606

2014 uppgick den totala omsättningen för affärsområde Värme till 477 Mkr, vilket är en minskning med 24 Mkr jämfört med 2013.

Efter nedskrivningsprövning har anläggningstillgångar hänförliga till affärsområde Värme skrivits ner med 60 Mkr. Nedskrivningen undantagen har affärsområdet minskat sina kostnader med 5 Mkr, främst på grund av minskade bränslekostnader till följd av minskad produktion. Årets avskrivningar enligt plan uppgår till 56 Mkr, vilket är i nivå med föregående år. Affärsområdet redovisar ett rörelseresultat på 30 Mkr vilket är 79 Mkr lägre än föregående år.

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

49

EKONOMISK ANALYS KONCERNEN RESULTAT EFTER FIN. POSTER, kkr 2014 2013

Omsättning 476 568 Energi, varor, material -183 603 Bruttoresultat 292 965 Övriga rörelsekostnader -81 545 Koncerngemensamma kostnader -24 466 Personalkostnader -41 762 Av- och nedskrivningar -115 607 Rörelseresultat 29 585 Finansnetto -12 181 Resultat fr finansiella anläggn.tillg.

-21 Resultat efter finansiella poster 17 383

500 563 -189 295 311 268 -81 937 -29 259 -35 639 -55 815 108 618 -11 911 0 96 707

AFFÄRSOMRÅDE TELECOM

Affärsområdet omfattar all verksamhet inom Jämtkraft Telecom AB och delar av verksamheten inom Jämtkraft Elnät AB. Affärsområdet erbjuder ett fibernät där operatörer och kunder kan hyra förbindelser för överföring av bredbandstjänster såsom internet, tv och telefoni. Jämtkraft Telecom AB är tillsammans med ett femtontal andra stadsnätsbolag delägare i Norrsken AB, vilket ger tillgång till ett fibernät som sträcker sig genom inlandet ner till Stockholm, Mälardalen och upp längs Norrlandskusten till Umeå.

Under 2014 har 360 nya privatkunder, 70 företagskunder och 30 svartfiberkunder anslutits. Sedan hösten 2012 är drift samt utbyggnad av optonätet outsourcat till Eltel Networks. Det sedan 2008 bedrivna EU-projektet för utbyggnad av fibernätet i glesbygd avslutades under försommaren 2013. Under 2014 har fokus legat på förstärkning av tekniken i det befintliga nätet för att kunna möta kundkrav och de nya tjänster som kommer att kunna levereras via nätet framöver.

Omsättningen för affärsområde Telecom uppgick 2014 till 37,9 Mkr, en minskning med 3,2 Mkr jämfört med 2013.

Minskningen avser huvudsakligen anslutningsintäkter. Abonnemangsintäkterna uppgick till 31 Mkr, vilket är i nivå med utfallet 2013.

Avskrivningar uppgick till 8,3 Mkr, en minskning med 0,6 Mkr. Affärsområdet redovisade för verksamhetsåret 2014 en vinst efter finansnetto om 4,1 Mkr. RESULTAT EFTER FIN. POSTER, kkr 2014 2013

Omsättning Energi, varor, material Bruttoresultat Övriga rörelsekostnader Koncerngemensamma kostnader Personalkostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster

37 948 -229 37 719 -12 180 -5 487 -4 565 -8 340 7 147 -3 051 4 096

41 189 -348 40 841 -14 078 -4 201 -4 472 -8 925 9 165 -2 800 6 365

Omsättningen ökade med 71 Mkr under året, en ökning med 1,6 procent. Rörelsens kostnader ökade med 131 Mkr vilket motsvarar 3,2 procent. Rörelseresultatet efter av- och nedskrivningar minskade med 60 Mkr jämfört med föregående år. Nedskrivningsprövningar har gjorts på koncernens tillgångar enligt en ny värderingspolicy. De småskaliga värmenäten har skrivits ner med cirka 60 Mkr. Långsiktigt låga priser på el har också påverkat tillgångsvärden på vind- och vattenkraft. Rörelseresultatet i procent av intäkterna, rörelsemarginalen, uppgick till 6,4 (7,9) procent. Finansnettot uppgick till 96 Mkr. Resultatet efter finansiella poster och minoritetens andel före skatt i relation till genomsnittligt eget kapital exklusive minoritetens andel, räntabiliteten, var 5,4 (3,0) procent. Soliditeten uppgick till 30,5 (29,4) procent för 2014. Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital uppgick till 508 Mkr (481 Mkr).

Vid konsolidering av koncernen görs elimineringar av koncerninterna transaktioner vilket innebär att de sammanlagda räkenskaperna per affär med avdrag för dessa elimineringar summerar till den totala koncernens redovisade siffror.

RESULTAT EFTER FIN. POSTER, kkr 2014 2013

Omsättning 4 457 443 4 386 100 Energi, varor, material -3 160 815 -3 061 421 Bruttoresultat 1 296 628 1 324 679 Övriga kostnader -683 009 -730 488 Av- och nedskrivningar -326 364 -247 069 Rörelseresultat 287 255 347 122 Finansnetto -95 704 -94 968 Resultat fr finansiella anlägg.tillg.

-57 150 -162 140 Resultat efter finansiella poster 134 401 90 014 Minoritetens andel före skatt -12 008 -19 489 Resultat efter finansiella poster och minoritetens andel före skatt 122 393 70 525

FINANSIELL STÄLLNING

Koncernens likvida medel uppgick per den 31 december 2014 till 66 Mkr vilket motsvarar 1,5 procent av omsättningen. De totala långfristiga räntebärande skulderna uppgick till 3 600 Mkr, en minskning med 150 Mkr. 1 100 Mkr avser skulder till kreditinstitut av vilka 800 Mkr refinansieras inom ett år och 300 Mkr inom två till fem år. Resterande 2 500 Mkr finansieras genom Östersunds kommuns certifikats- och obligationsprogram. Den effektiva årsräntan på koncernens låneskuld blev cirka tre procent.

INVESTERINGAR

Koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar minskade med 140 Mkr jämfört med föregående år. Årets investeringar i affärsområde Elproduktion avser främst fortsatt byggande av Hissmofors vattenkraftstation VI vilken färdigställts under 2014. Årets investeringar inom affärsområde Elnät uppgick till 58 Mkr vilket är en ökning med 21 Mkr jämfört med föregående år. Investeringarna inom Värmeaffären upp-

BOKSLUT

50

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

gick till 14 Mkr vilket är 4 Mkr högre än föregående år.

Affärsområde Telecoms investeringar i fibernät och aktiv utrustning uppgick till 9 Mkr vilket är 10 Mkr lägre än föregående år. Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 195,8 procent för 2014 (126,6 procent).

INVESTERINGAR INKL PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH STATSBIDRAG, kkr 2014 2013

Hissmofors vattenkraftstation 96 069 Kattstrupeforsens vattenkraftstation 16 503 Billsta vattenkraftstation - Övrigt 406 Elproduktion 112 978 Mätare, bilar, övrigt 12 225 Förnyelseåtgärder, utbyggnad av överförings- och distributionsnät 45 392 Elnät 57 617 Distributionsnät 11 304 Produktionsanläggningar 2 219 Värme 13 523 Fibernät för datakommunikation 7 441 Statsbidrag fibernät - Kommunikationsutrustning och övrigt 1 347 Telecom 8 788 Fastigheter och IT 1 308 Summa investeringar 194 214

243 422 11 286 2 046 2 492 259 246 12 247 24 885 37 132 8 623 1 402 10 025 17 509 -1 337 2 934 19 106 7 417 332 926

MODERBOLAGET

Omsättningen ökade med 280 Mkr jämfört med 2013 och förklaras av att moderbolaget har övergått till bruttohandel av fysisk el, det vill säga att försäljning och inköp av fysisk el bruttoredovisas. För 2013 tillämpades nettoredovisning. Årets av- och nedskrivningar uppgick till 141 Mkr och har ökat med 40 Mkr sedan föregående år. Ökningen förklaras av nedskrivning av småskaliga värmenät och avskrivningar för den nya vattenkraftstationen i Hissmofors. Rörelseresultatet försämrades med 43 Mkr och uppgick till 158 Mkr. Finansnettot är -56 Mkr och i nivå med föregående år. Resultatet från finansiella anläggningstillgångar var -116 Mkr (-2 Mkr).

Förändringen består av nedskrivning av aktier i dotter- och intresseföretag om 242 Mkr (15 Mkr) samt utdelningar från dotter- och intresseföretag om 127 Mkr (13 Mkr). Totalt försämrades resultatet efter finansiella poster med 158 Mkr.

Vi har arbetat framgångsrikt med vårt effektiviseringsprogram.

RESULTAT EFTER FIN. POSTER, kkr 2014 2013

Omsättning 1 507 587 1 227 292 Energi, varor, material -725 681 -435 879 Bruttoresultat 781 906 791 413 Övriga kostnader -483 525 -489 533 Av- och nedskrivningar -140 752 -100 839 Rörelseresultat 157 629 201 041 Finansnetto -56 203 -55 898 Resultat fr. finansiella anläggn.tillg. -115 868 -1 950 Resultat efter finansiella poster -14 442 143 193

KONCERNENS RISKHANTERING

Koncernens affärsrisker kan beskrivas utifrån tre huvudområden: rörelserisker, finansiella risker och övriga risker.

Rörelserisker Rörelseriskerna är verksamhetsanknutna, till exempel anläggnings- och egendomsrisker, haveri i en anläggning eller liknande. Riskerna hanteras genom försäkringsskydd och löpande underhåll/revisioner. Vidare finns det politiska risker och dessa hanteras via branschorganisationer och deltagande vid remissutskick och övrig omvärldsbevakning.

Finansiella risker För att möta och kontrollera de finansiella riskerna finns interna policydokument för varje affärsområde samt Östersunds kommuns finanspolicy. De finansiella riskerna består i huvudsak av valuta-, kredit-, ränte-, likviditets-, elkrafts-, volym- och elcertifikatsrisker.

Kreditrisk Avser resultatsvängningar beroende på att utgivare eller andra motparter inte uppfyller sina förpliktelser och består av motparts-, lands- och likviditetsrisker. Koncernens kredit- och kravrutiner syftar till att minimera bundet kapital och begränsa kreditförluster. Kreditrisken hanteras enligt koncernens kreditpolicy.

Ränte- och likviditetsrisk Visar risken för att ränteförändringar påverkar koncernens resultat negativt. Fördelningen mellan lån med kort respektive lång räntebindningstid anpassas så att önskad stabilitet uppnås.

Genom att ingå ett flertal ränteswapavtal med olika löptid, där Jämtkraft AB byter rörlig ränta mot fast ränta, reduceras risken i låneportföljen. Cirka 25 procent av portföljen löper numera till rörlig ränta.

Volymrisker Avser risken för negativ påverkan på koncernens resultat till följd av förändringar i förväntade volymer. Volymrisker finns framför allt i elproduktion, elhandel, elcertifikat och värme.

Dessa är generellt svårare att säkra sig emot, hanteringen av volymrisk regleras genom riskpolicy för respektive affärsområde. Stor vikt läggs vid att löpande prognostisera och följa upp

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

förväntade volymer för att kunna säkra rätt mängd i enlighet med gällande riskpolicy.

Jämtkraft säkrar sin egen elproduktion via finansiella och fysiska kontrakt i enlighet med företagets förvaltningspolicy.

Vattenkraftproduktionen varierar beroende på nederbörd.

Denna volymrisk hanteras genom att produktionsprognoser löpande utförs och ligger till grund för hur prissäkring av produktion ska ske. Prissäkring sker mot terminsmarknaden. Övriga risker För att möta och kontrollera övriga risker som innefattar operativa risker (till exempel icke agerande, mänskliga fel eller brottsligt uppsåt), ryktesrisker, droger, trakasserier eller personsäkerhet så regleras agerande för anställda i företaget med policy och instruktioner. Genom intern kontroll följer företaget upp regelefterlevnaden.

JÄMTKRAFTS MILJÖARBETE

Beskrivs på sidorna 34–39.

MÅLANALYS

Jämtkrafts ägare; Östersunds, Åre och Krokoms kommuner, har i sitt ägardirektiv fastlagt följande ekonomiska mål för Jämtkrafts verksamhet: » Soliditeten i Jämtkraft ska ligga inom intervallet 25–45 procent räknat som rullande 36-månaders medeltal. För 2012–2014 uppgår soliditeten i snitt till 30 procent. » Jämtkraft ska ha en räntabilitet på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt med 36 månaders medeltal, om 10 procent som riktvärde. För 2012–2014 uppgår räntabiliteten före skatt i snitt till 7,2 procent.

UTSIKTER FÖR 2015

De kommande åren ser vi fortsatt låga marknadspriser på el vilket leder till sämre lönsamhet för Jämtkraftkoncernen. Det låga elpriset påverkar också våra investeringar som kommer att vara på en låg nivå framåt. De kommande åren ser vi fortsatt arbete med effektiviseringar och kostnadsbesparingar inom samtliga verksamheter inom koncernen för att anpassa oss efter rådande marknadsläge. I övrigt inom Jämtkraft är det fokus på vår kärnverksamhet.

STYRELSEARBETET UNDER ÅRET

Jämtkrafts styrelse består av tio ledamöter inklusive två perso­ nalrepresentanter utan rösträtt. Östersunds kommun utser fem ledamöter och två ersättare, medan Åre och Krokoms kommun utser vardera en ledamot och en ersättare. Styrelsen har också en extern ledamot. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information.

Arbetet i övrigt följer den gällande arbetsordningen för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvarsområden, arbetsuppgifter och beslutanderätt.

Av arbetsordningen framgår också arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande samt verkställande direktören. Styrelsen har under året haft nio sammanträden varav ett konstituerande. Förutom uppföljning och rapportering av den löpande verksamheten har styrelsen behandlat koncernens strategiska inriktning samt koncernens ekonomiska utveckling.

Styrelsen har även haft att ta ställning till investeringar.

Förslag till vinstdisposition KONCERNEN

Enligt den upprättade koncernbalansräkningen utgör vinsten för året 72 684 866 kr, vartill kommer balanserade vinstmedel om 2 079 861 729 kr. Aktiekapitalet uppgår till 126 000 000 kr och eget kapital uppgår totalt till 2 278 546 595 kr.

MODERBOLAGET

Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att de till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, från föregående år balanserade vinstmedel jämte årets resultat

144 900 kr 32 000 001 kr 32 144 901 kr

ska disponeras så att till aktieägarna utdelas till nästa år överföres

32 000 000 kr 144 901 kr 32 144 901 kr

51

UTDELNING

Utdelningen för 2014 föreslås till 32 000 000 kronor vilket motsvarar 253,97 kr per aktie.

BOKSLUT

52

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Fem år i sammandrag I samband med övergång till det nya regelverket K3 har siffrorna för 2013 och 2014 räknats om.

RESULTATRÄKNINGAR Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Avskrivningar enligt plan Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatter Skatter Minoritetsandel efter skatt Årets resultat

2014 4 457 443 -3 843 824 -326 364 287 255 19 178 -172 032 134 401 -53 391 -8 325 72 685

2013 4 386 100 -3 791 909 -247 069 347 122 25 581 -282 688 90 014 -61 596 -14 176 14 242

2012 3 605 672 -2 970 138 -244 089 391 445 4 702 -96 565 299 582 46 342 -4 908 341 016

2011 2 817 642 -2 154 924 -307 886 354 832 11 753 -87 092 279 493 -77 845 - 201 648

2010 3 090 588 -2 565 884 -228 996 295 708 1 835 -64 136 233 407 -64 259 169 148

BALANSRÄKNINGAR Immateriella anläggningstillgångar 43 233 58 467 74 313 25 317 22 884 Materiella anläggningstillgångar 4 851 081 4 968 624 4 865 735 4 656 975 4 421 695 Finansiella anläggningstillgångar 1 340 412 1 334 576 1 603 414 116 526 30 437 Omsättningstillgångar 1 230 379 1 244 922 1 386 838 976 753 1 016 260 Summa tillgångar 7 465 105 7 606 590 7 930 300 5 775 571 5 491 276 Eget kapital 2 392 583 2 354 417 2 391 976 2 096 617 1 937 090 Minoritetsintressen 114 036 113 061 98 885 - Avsättningar 636 632 673 427 659 628 683 092 608 512 Långfristiga skulder 3 665 401 3 820 393 3 853 908 2 477 697 2 305 869 Kortfristiga skulder 770 490 758 353 925 903 518 165 639 805 Summa eget kapital och skulder 7 465 105 7 606 590 7 930 300 5 775 571 5 491 276

NYCKELTAL Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 5,4 3,0 13,3 13,9 12,2 Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 3,2 0,6 15,2 10,0 8,9 Räntabilitet på sysselsatt kapital, % 4,4 5,2 7,3 8,2 7,4 Räntabilitet på totalt kapital, % 4,1 4,8 5,8 6,5 5,8 Rörelsemarginal, % 6,4 7,9 10,9 12,6 9,6 Nettomarginal, % 2,7 1,6 8,3 9,9 7,6 Soliditet, % 30,5 29,4 30,2 36,3 35,3 Skuldsättningsgrad, ggr 1,6 1,6 1,6 1,1 1,2 Räntetäckningsgrad, ggr 2,7 3,1 4,1 4,2 4,7 ÖVRIGA UPPGIFTER Utdelning, kkr 32 000 36 000 33 000 36 000 42 287 Investeringar, kkr 194 214 332 926 1 924 000 597 000 767 000 Medelantal anställda, moderföretaget 320 319 348 328 326 Löner och arvoden, kkr 164 129 160 103 145 021 128 262 120 747

PRODUKTION Producerad egen elenergi, GWh 1 163 1 132 1 406 1 236 1 174 Producerad energi, värme, GWh 675 698 738 665 802 Elcertifikat, antal 510 869 315 775 315 000 321 000 275 000 FÖRSÄLJNING TILL SLUTKUND Levererad elenergi, GWh 13 423 14 236 12 384 10 391 8 950 Levererad värme, GWh 583 606 639 574 708

MARKNAD Antal elkunder 230 550 233 630 235 840 85 711 82 855 Antal värmekunder 5 683 5 649 5 594 5 505 5 348 Antal bredbandskunder 7 969 8 235 7 590 6 176 5 446

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Koncernens resultaträkning 2014–01–01 2013–01–01 (kkr) Not 2014–12–31 2013–12–31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 1, 2 Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter 15

4 435 383 12 152 9 908 4 457 443

4 362 973 12 385 10 742 4 386 100

-3 160 815 -434 772 -248 237

-3 061 421 -488 690 -241 798

-326 364 4 170 188

-247 069 4 038 978

Rörelseresultat

287 255

347 122

Resultat från finansiella poster Resultat från finansiella anläggningstillgångar 7 Övriga ränteintäkter och liknande intäkter Räntekostnader och liknande kostnader

-57 150 19 178 -114 882

-162 140 25 581 -120 548

Resultat efter finansiella poster

134 401

90 014

Skatt på årets resultat 9 Minoritetsandel

-53 391 -8 325

-61 596 -14 176

72 685

14 242

Rörelsens kostnader 2 Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader 3, 15 Personalkostnader 4 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 5

ÅRETS RESULTAT

53

BOKSLUT

54

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Koncernens balansräkning (kkr)

Not 2014–12–31 2013–12-31

TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter 0 333 Nyttjanderätter 10 0 130 Goodwill 11 43 233 58 004

43 233 58 467 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 Inventarier, verktyg och installationer 14 Pågående nyanläggningar 16

1 289 979 3 482 827 18 173 60 102 4 851 081

739 014 3 399 212 29 547 800 851 4 968 624

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 19 Fordringar hos intresseföretag 20 Andra långfristiga värdepappersinnehav 21 Andra långfristiga fordringar

1 188 708 118 512 16 984 16 208 1 340 412

1 171 270 131 019 17 147 15 140 1 334 576

Summa anläggningstillgångar

6 235 726

6 361 667

Omsättningstillgångar Varulager m m Varulager 22

Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos Östersunds kommun Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

58 198 58 198

69 565 69 565

662 639 57 597 99 572 186 451 1 006 259

664 337 37 591 134 176 183 823 1 019 927

Övriga kortfristiga placeringar

99 950 99 950

0 0

23

65 972

155 431

Summa omsättningstillgångar

1 230 379

1 244 922

SUMMA TILLGÅNGAR

7 465 105

7 606 590

Kassa och bank

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Koncernens balansräkning (kkr)

Not

2014–12-31 2013–12–31

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 24 Aktiekapital (126 000 aktier) Annat eget kapital inklusive årets resultat

126 000 2 152 547

126 000 2 115 356

Eget kapital hänförligt till moderföretagets aktieägare

2 278 547

2 241 356

Minoritetsintresse

114 036

113 061

Summa eget kapital

2 392 583

2 354 417

Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar 25

1 269 635 363 0 636 632

3 121 661 256 9 050 673 427

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 26 Skulder till Östersunds kommun 26 Övriga långfristiga skulder

1 100 514 2 500 000 64 887 3 665 401

2 050 779 1 700 000 69 614 3 820 393

Kortfristiga skulder Förskott från kunder Kortfristig del av långfristig skuld Leverantörsskulder Skulder till Östersunds kommun Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

70 962 265 120 054 2 545 96 216 368 415 112 032 770 489

44 342 291 162 235 2 540 38 614 363 486 146 845 758 353

7 465 105

7 606 590

Ställda säkerheter

28

265 249

306 330

Ansvarsförbindelser

28

593 703

183 219

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN

55

BOKSLUT

56

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Koncernens kassaflödesanalys 2014–01–01 2013–01–01 (kkr) Not 2014–12–31 2013–12–31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat 134 401 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar 326 364 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -437 Kapitalandel intressebolag 48 950 Upplupen ränta -107 Betald inkomstskatt -1 078

247 069 -209 162 140 -815 -16 713

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

481 488

508 093

90 014

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning(+)/ökning(-) av varulager 11 367 -8 764 Minskning(+)/ökning(-) av övriga kortfristiga fordringar -86 285 124 565 Minskning(+)/ökning(-) av leverantörsskulder -42 181 -21 215 Minskning(-)/ökning(+) av övriga kortfristiga skulder -10 626 -154 669

Kassaflöde från den löpande verksamheten 380 368 421 405 Investeringsverksamheten Förändring av andelar i intresseföretag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar

-75 660 -193 587 437

25 -334 112 1 927

Kassaflöde från investeringsverksamheten

-268 810

-332 160

Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar Förändring av långfristiga skulder Utbetald utdelning

11 603 -169 270 -43 350

-31 110 -51 615 -32 634

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-201 017

-115 359

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början

-89 459 155 431

-26 113 181 544

65 972

155 431

Likvida medel vid årets slut

23

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

57

Moderbolagets resultaträkning

Not 2014–01–01 2013–01–01 (kkr) 2014–12–31 2013–12–31

Rörelsens intäkter Nettoomsättning 1, 2 1 365 835 1 065 162 Aktiverat arbete för egen räkning 2 754 4 676 Övriga rörelseintäkter 15 138 998 157 454

1 507 587 1 227 292

Rörelsens kostnader 2 Råvaror och förnödenheter -725 681 -435 879 Övriga externa kostnader 3, 15 -288 878 -301 559 Personalkostnader 4 -194 647 -187 974 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar 5 -140 752 -100 839

Rörelseresultat 157 629 201 041

Resultat från finansiella poster Resultat från finansiella anläggningstillgångar 6 -115 868 -1 950 Övriga ränteintäkter och liknande intäkter 33 411 56 997 Räntekostnader och liknande kostnader -89 614 -112 895

Resultat efter finansiella poster -14 442 143 193

Bokslutsdispositioner 8 88 771 -95 732

Resultat före skatt

74 329 47 461 Skatt på årets resultat

ÅRETS RESULTAT

9

-42 329

-11 327

32 000

36 134

BOKSLUT

58

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Moderbolagets balansräkning (kkr) Not 2014–12–31 2013–12–31

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 1 241 740 694 961 Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 1 381 238 1 172 870 Inventarier, verktyg och installationer 14 13 972 23 907 Pågående nyanläggningar 16 31 210 789 348

2 668 160 2 681 086

Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 17 127 250 127 250 Fordringar hos koncernföretag 18 521 248 578 377 Andelar i intresseföretag 19 1 328 236 1 485 870 Fordringar hos intresseföretag 20 118 512 131 019 Andra långfristiga värdepappersinnehav 21 5 250 5 251 Andra långfristiga fordringar 5 088 3 965

2 105 584 2 331 732

Summa anläggningstillgångar 4 773 744 5 012 818

Omsättningstillgångar Varulager m m Varulager 22

49 721 49 721

62 127 62 127

Kortfristiga fordringar Kundfordringar 376 340 364 159 Fordringar hos koncernföretag 103 538 110 482 Fordringar hos Östersunds kommun 57 596 37 591 Övriga fordringar 38 054 8 076 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 39 589 27 218

615 117 547 526

Kassa och bank 23 5 362 27 766 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

670 200

637 419

5 443 944

5 650 237

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Moderbolagets balansräkning (kkr)

Not 2014–12–31 2013–12–31

EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital 24 Aktiekapital (126 000 aktier) Reservfond

126 000 13 855 139 855

126 000 13 855 139 855

Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat

145 32 000 32 145

11 36 134 36 145

Summa eget kapital

172 000

176 000

Obeskattade reserver

1 066 700

1 179 071

Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld

1 269 13 785 15 054

1 035 8 161 9 196

Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 26 Skulder till Östersunds kommun 26

1 100 514 2 500 000 3 600 514

2 050 779 1 700 000 3 750 779

Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Skulder till Östersunds kommun Aktuella skatteskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

265 77 248 283 798 2 437 70 610 120 200 35 118 589 676

291 119 970 238 443 2 511 36 901 81 398 55 677 535 191

5 443 944

5 650 237

Ställda säkerheter

28

3 055

5 000

Ansvarsförbindelser

28

593 703

158 031

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN

59

BOKSLUT

60

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Moderbolagets kassaflödesanalys

(kkr) 2014–01–01 2013–01–01

Not 2014–12–31 2013–12–31

Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster -14 442 143 193 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: Avskrivningar 122 027 100 839 Nedskrivningar 261 093 15 000 Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -92 -192 Upplupen ränta -107 -814 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital

368 479

258 026

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Minskning(+)/ökning(-) av varulager Minskning(+)/ökning(-) av kundfordringar Minskning(+)/ökning(-) av övriga kortfristiga fordringar Minskning(-)/ökning(+) av övriga kortfristiga skulder

12 406 -12 180 -55 410 50 761

-4 817 0 98 960 -128 161

Kassaflöde från den löpande verksamheten

364 056

224 008

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -127 827 -275 842 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 92 192 Investeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar -203 245 0

Kassaflöde från investeringsverksamheten -330 980 -275 650 Finansieringsverksamheten Förändring av långfristiga fordringar Förändring av långfristiga skulder Utbetalt koncernbidrag Utbetald utdelning

187 025 -144 433 -62 072 -36 000

340 701 -30 886 -253 889 -32 634

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-55 480

23 292

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 23

-22 404 27 766 5 362

-28 350 56 116 27 766

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Redovisningsprinciper ALLMÄN INFORMATION Jämtkraft AB med organisationsnummer 556001-6064 är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Östersund. Adressen till huvudkontoret är Box 394, 831 25 Östersund. Föregående års värden anges inom parentes.

Per varje balansdag gör företaget en bedömning om det finns någon indikation på att värdet av goodwill är lägre än det redovisade värdet. Finns det en sådan indikation beräknar företaget återvinningsvärdet för goodwill och upprättar en nedskrivningsprövning.

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH VÄRDERINGSPRINCIPER Jämtkraft AB tillämpar Årsredovisningslagen (1995:1554) och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (”K3”).

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG Ett intresseföretag är ett företag där koncernen utövar ett betydande men inte bestämmande inflytande, normalt omfattar det företag där koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rösterna. Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden redovisas en investering i ett intresseföretag inledningsvis till tillgångens anskaffningsvärde. Det redovisade värdet ökas eller minskas därefter för att beakta koncernens andel av intresseföretagets resultat efter förvärvstidpunkten. Erhållna utdelningar från intresseföretaget minskar investeringens redovisade värde.

Det redovisade värdet justeras även för att återspegla andra förändringar i intresseföretagets eget kapital.

Om koncernens andel i ett intresseföretags förluster uppgår till eller överstiger det redovisade värdet på andelarna i intresseföretaget, minskas det redovisade värdet tills det redovisade värdet är noll. Ytterligare förluster redovisas som avsättning endast till den del ägarföretaget har en legal förpliktelse eller informell förpliktelse att täcka förlusterna eller om ägarföretaget gjort utbetalningar för intresseföretagets räkning. Andel i intresseföretagets resultat efter skatt redovisas som ”Resultat från finansiella anläggningstillgångar” i koncernens resultaträkning.

K3 TILLÄMPAS FÖR FÖRSTA GÅNGEN Detta är första året företaget tillämpar K3 och eftersom koncernredovisningen presenterar ett års jämförelsesiffror har övergångsdatum till K3 fastställts till den 1 januari 2013. Företaget tillämpade tidigare Årsredovisningslagen samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden och FAR. Vägledning hämtades även från Redovisningsrådets rekommendationer.

Vid övergången till K3 har bestämmelserna i kapitel 35 Första gången detta allmänna råd tillämpats vilka kräver att företag tillämpar K3 retroaktivt. Detta innebär att jämförelsesiffrorna för 2013 är omräknade enligt K3. Det finns emellertid ett antal frivilliga och obligatoriska undantag från denna generella regel, vilka syftar till att underlätta övergången till K3. En beskrivning av hur moderföretaget och koncernens resultat och finansiella ställning påverkades av övergången till K3 presenteras i not 8 och 13.

KONCERNREDOVISNING Koncernredovisningen omfattar moderföretaget Jämtkraft AB och de företag över vilka moderföretaget direkt eller indirekt har bestämmande inflytande (dotterföretag). Bestämmande inflytande föreligger i normalfallet då moderföretaget direkt eller indirekt innehar aktier som representerar mer än 50 procent av rösterna.

Redovisningsprinciperna för dotterföretag överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper med ett undantag, Scandem AB. I Scandem AB värderas elderivat, som innehas av bolaget för kunders räkning, till verkligt värde via resultaträkningen. Vid värdeförändringar på elderivaten påverkas inte bolagets nettoresultat. Detta eftersom en orealiserad vinst eller förlust på elderivaten motsvaras av en motstående kontrakterad orealiserad vinst eller förlust mot kund. Derivat med positivt värde redovisas i balansräkningen under övriga tillgångar och derivat med negativt värde under övriga skulder.

MINORITETSINTRESSE Koncernens resultat och komponenter i eget kapital är hänförligt till moderföretagets ägare och minoritetsintresse. Minoritetsintressen redovisas separat inom eget kapital i koncernbalansräkningen och i direkt anslutning till posten Årets resultat i koncernresultaträkningen.

GOODWILL OCH NEGATIV GOODWILL Vid rörelseförvärv där summan av köpeskillingen, verkligt värde på minoritetens andelar och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i koncernbalansräkningen. Om skillnaden är negativ, ska värdet på identifierbara tillgångar och skulder omprövas. Negativ goodwill som motsvarar förväntade framtida förluster intäktsförs i takt med att förlusterna uppkommer. Negativ goodwill som motsvarar verkligt värde på icke monetära tillgångar upplöses i resultaträkningen under tillgångarnas kvarvarande vägda genomsnittliga nyttjandeperiod. Den del av negativ goodwill som överstiger de identifierbara icke monetära tillgångarnas verkliga värde redovisas direkt i resultaträkningen.

Goodwill utgör skillnaden mellan anskaffningsvärdet och koncernens andel av det verkliga värdet på ett förvärvat dotterföretags identifierbara tillgångar och skulder på förvärvsdagen. Vid förvärvstidpunkten redovisas goodwill till anskaffningsvärde och efter det första redovisningstillfället värderas den till anskaffningsvärde efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Goodwill skrivs av över den förväntade nyttjandeperioden vilken uppgår till 5 år. Negativ goodwill återförs på 3 år.

INTÄKTER Intäkter redovisas till det verkliga värdet av den ersättning som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för mervärdeskatt, rabatter, returer och liknande avdrag. Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ersättning i form av ränta eller utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen och när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utdelning redovisas när aktieägarens rätt att få utdelning bedöms som säker.

LEASINGAVTAL Ett finansiellt leasingavtal är ett avtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Koncernens leasingavtal klassificeras som operationella. Leasingavgifter vid operationella leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden, såvida inte ett annat systematiskt sätt bättre återspeglar användarens ekonomiska nytta över tiden.

UTLÄNDSK VALUTA Moderföretagets redovisningsvaluta är svenska kronor (SEK).

OMRÄKNING AV POSTER I UTLÄNDSK VALUTA Vid varje balansdag räknas monetära poster i utländsk valuta om till balansdagens kurs. Icke-monetära poster, som värderas till historiskt anskaffningsvärde i en utländsk valuta, räknas inte om. Valutakursdifferenser redovisas i rörelseresultatet eller som finansiell post utifrån den underliggande affärshändelsen, i den period de uppstår, med undantag för transaktioner som utgör säkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar.

OMRÄKNING AV DOTTERFÖRETAG, INTRESSEFÖRETAG OCH UTLANDSVERKSAMHET Vid upprättande av koncernredovisning omräknas utländska dotterföretags tillgångar och skulder till svenska kronor enligt balansdagens kurs.

Intäkts- och kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs, om inte valutakursen fluktuerat väsentligt under perioden då istället transaktionsdagens valutakurs används. Eventuella omräkningsdifferenser som uppstår redovisas direkt mot eget kapital. Intresseföretag räknas om med dagskursmetoden. Vid avyttring av ett utländskt dotterföretag redovisas

61

BOKSLUT

62

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Redovisningsprinciper sådana omräkningsdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsresultatet.

Uppskjutna skatteskulder och skattefordringar redovisas inte om den temporära skillnaden är hänförlig till goodwill.

LÅNEUTGIFTER Låneutgifter redovisas i resultaträkningen i den period de uppkommer.

Aktuell och uppskjuten skatt för perioden. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen, utom när skatten är hänförlig till transaktioner som redovisats direkt mot eget kapital. I sådana fall ska även skatten redovisas direkt mot eget kapital. Vid aktuell och uppskjuten skatt som uppkommer vid redovisning av rörelseförvärv, redovisas skatteeffekten i förvärvskalkylen.

Fördelning finansnetto. Koncernens långfristiga lån är till huvuddelen upptagna i koncernens moderbolag Jämtkraft AB. Räntekostnaden fördelas mellan affärsområdena och koncernbolagen utifrån respektives kapitalbindning i materiella och finansiella anläggningstillgångar samt omsättningstillgångar. Vid fördelning av räntekostnaden för materiella och finansiella anläggningstillgångar tas hänsyn till anskaffningsvärde, historiska nedskrivningar och avskrivningar. Kapitalbindningen för omsättningstillgångar beräknas utifrån affärsområdenas och koncernbolagens omsättning med en beräknad kredittid om 45 dagar. Räntekostnaden i moderbolaget allokeras sedan utifrån den procentuella fördelningen av kapitalbindningen.

OFFENTLIGA BIDRAG Inkomster från offentliga bidrag som inte är förenade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när villkoren för att få bidraget uppfyllts och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget samt inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått.

Inkomster från offentliga bidrag som är förenade med krav på framtida prestation redovisas som intäkt när prestationen utförs och de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen sannolikt kommer att tillfalla företaget och inkomsten kan beräknas tillförlitligt. Offentliga bidrag har värderats till det verkliga värdet av den tillgång som företaget fått.

Bidrag som mottagits före dess att villkoren för att redovisa det som intäkt har uppfyllts, redovisas som skuld. Offentliga bidrag som hänför sig till förvärv av en anläggningstillgång minskar tillgångens anskaffningsvärde.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar till anställda i form av löner, bonus, betald semester, betald sjukfrånvaro med mera samt pensioner redovisas i takt med intjänandet.

Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras dessa som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda pensionsplaner. Det finns inga övriga långfristiga ersättningar till anställda.

Avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer. För avgiftsbestämda planer betalar koncernen fastställda avgifter till en separat oberoende juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas vilket normalt sammanfaller med tidpunkten för när premier erläggs. Koncernens förmånsbestämda pensionsplaner redovisas som en tillgång mot det försäkrande pensionsbolaget samt med en lika stor skuld till förmånstagaren. Tillgången och skulden redovisas till marknadsvärde.

INKOMSTSKATTER Skattekostnaden utgörs av summan av aktuell skatt och uppskjuten skatt.

Aktuell skatt. Aktuell skatt beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Skattepliktigt resultat skiljer sig från det redovisade resultatet i resultaträkningen då det har justerats för ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader samt för intäkter och kostnader som är skattepliktiga eller avdragsgilla i andra perioder. Koncernens aktuella skatteskuld beräknas enligt de skattesatser som gäller per balansdagen.

Uppskjuten skatt. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan det redovisade värdet på tillgångar och skulder i de finansiella rapporterna och det skattemässiga värdet som används vid beräkning av skattepliktigt resultat. Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden. Uppskjutna skatteskulder redovisas för i princip alla skattepliktiga temporära skillnader, och uppskjutna skattefordringar redovisas i princip för alla avdragsgilla temporära skillnader i den omfattning det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Då skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter bedöms vara väsentlig, delas tillgången upp på dessa komponenter. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar kostnadsförs så att tillgångens anskaffningsvärde, eventuellt minskat med beräknat restvärde vid nyttjandeperiodens slut, skrivs av linjärt över dess bedömda nyttjandeperiod. Om en tillgång har delats upp på olika komponenter skrivs respektive komponent av separat över dess nyttjandeperiod. Avskrivning påbörjas när den materiella anläggningstillgången kan tas i bruk.

Materiella anläggningstillgångars nyttjandeperioder uppskattas till: Elproduktion Byggnader och markanl. 20–50 år Maskiner i prod.anl. 15–30 år Vindkraftverk 20–25 år Fordon och inventarier 5 år Immateriella tillgångar 5 år Telecom Optonät 15–20 år Aktiv utrustning 5 år Nyttjanderätter 15 år Fordon och inventarier 5 år Elhandel Immateriella tillgångar Fordon och inventarier

Värme Byggnader och markanl. 20–50 år Maskiner i prod.anl. 15–30 år Torvtäkter 15 år Fordon och inventarier 5 år Elnät Byggnader och markanl. 25–50 år Ledningsnät 40 år Mätare och styrutrustn. 10–20 år Fordon och inventarier 5 år

5 år 5 år

Bedömda nyttjandeperioder och avskrivningsmetoder omprövas om det finns indikationer på att förväntad förbrukning har förändrats väsentligt jämfört med uppskattningen vid föregående balansdag. Då företaget ändrar bedömning av nyttjandeperioder, omprövas även tillgångens eventuella restvärde. Effekten av dessa ändringar redovisas framåtriktat.

Borttagande från balansräkningen. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från balansräkningen vid utrangering eller avyttring, eller när inte några framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången eller komponenten. Den vinst eller förlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen är skillnaden mellan vad som eventuellt erhålls, efter avdrag för direkta försäljningskostnader, och tillgångens redovisade värde. Den realisationsvinst eller realisationsförlust som uppkommer när en materiell anläggningstillgång eller en komponent tas bort från balansräkningen redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelseintäkt eller övrig rörelsekostnad.

Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar exklusive goodwill. Vid varje balansdag analyserar koncernen de redovisade värdena för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar för att fastställa om det finns någon indikation på att dessa tillgångar har minskat i värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att kunna fastställa värdet av en eventuell nedskrivning. Där det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för en enskild tillgång, beräknar koncernen återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör.

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Redovisningsprinciper Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar. Vid varje balansdag utvärderar koncernen om det finns indikationer på att en eller flera finansiella anläggningstillgångar minskat i värde.

Vid varje balansdag gör koncernen en bedömning om den tidigare nedskrivningen inte längre är motiverad. Om så är fallet återförs nedskrivningen delvis eller helt. Då en nedskrivning återförs, ökar tillgångens (den kassagenererande enhetens) redovisade värde. Det redovisade värdet efter återföring av nedskrivning får inte överskrida det redovisade värde som skulle fastställts om ingen nedskrivning gjorts av tillgången (den kassagenererande enheten) under tidigare år. En återföring av en nedskrivning redovisas direkt i resultaträkningen.

FINANSIELLA INSTRUMENT En finansiell tillgång eller finansiell skuld redovisas i balansräkningen när koncernen blir part till instrumentets avtalsenliga villkor. En finansiell tillgång bokas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången upphör, regleras eller när koncernen förlorar kontrollen över den. En finansiell skuld, eller del av finansiell skuld, bokas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt upphör.

Säkringsredovisning. Koncernen tillämpar säkringsredovisning för samtliga säkringsrelationer i enlighet med kraven i K3 kapitel 11. Koncernen tillämpar säkringsredovisning i syfte att minska fluktuationer i resultatet som en följd av säkring av ränte-, el-, elcertifikat och valutarisker. Omvärdering sker ej av den säkrade posten om det finns en motsatt värdeförändring på säkringsinstrumentet. Marknadsvärdet för ingångna säkringar redovisas i not 27.

Säkringsredovisningens upphörande: Säkringsredovisningen avbryts om » Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in; eller » Säkringsrelationen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Eventuellt resultat från en säkringstransaktion som avbryts i förtid redovisas omedelbart i resultaträkningen, utom i de fall säkringsrelationen fortlever i enlighet med koncernens dokumenterade strategi för riskhantering.

Lån. För att reducera ränterisken i koncernens låneportfölj har Jämtkraft AB tecknat ränteswapar. Genom att ingå ett flertal ränteswapar med olika livslängd, där Jämtkraft AB byter rörlig ränta mot fast ränta uppnås önskad räntestabilitet. Säkringen är en kassaflödessäkring där ränteswap byter rörlig ränta mot fast ränta för att skydda mot framtida förändring i rörlig ränta. Erlagd respektive erhållen kupongränta redovisas i samma period som räntan på den säkrade posten.

Valuta. För att reducera valutarisken i prognostiserade kassaflöden i utländsk valuta har Jämtkraft AB tecknat valutaterminer. Derivatinstrumentet redovisas enligt lägsta värdets princip. I de fall en fordran eller skuld uppstår redovisas fordran eller skulden till terminskurs. I de fall där skillnaden mellan terminskurs och avistakurs är väsentlig värderas fordran eller skulden till avistakurs och terminspremien periodiseras över terminskontraktets löptid. Säkringen är en kassaflödessäkring där valutatermin eller genomsnittstermin valuta byter rörlig valuta mot fast valuta för att skydda mot framtida förändring i rörlig valuta. Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Transaktioner i utländsk valuta omräknas enligt transaktionsdagens valutakurs.

Elenergi. För att reducera prisrisken i egen elproduktion, annans ägd elproduktion som vi förfogar över, elinköp, egen elförbrukning, elleveranser, elförsäljning (till slutkund) och säkringar för dotterbolags verksamhet har Jämtkraft AB tecknat elterminskontrakt för att säkerställa prisnivåer. Säkringen är kassaflödessäkring där terminskontraktet byter rörligt pris mot fast pris för att skydda mot framtida förändring i rörlig pris. Vid förfall redovisas realiserat resultat av terminen i resultaträkningen som elkostnad.

Elcertifikat. För att reducera prisrisken i tilldelade elcertifikat från egen elproduktion, annans ägd elproduktion som företaget förfogar över, och

kvotpliktig förbrukning i egen elförbrukning, elförsäljning (till slutkund) och säkringar för dotterbolags verksamhet har Jämtkraft AB tecknat elcertifikatterminer för att säkerställa prisnivåer. Säkringen är kassaflödessäkring där terminskontraktet byter rörligt pris mot fast pris för att skydda mot framtida förändring i rörlig pris. Vid förfall redovisas realiserat resultat av terminen i resultaträkningen som elcertifikatkostnad.

VARULAGER Materiallagret avseende affärsområde Värme värderas löpande enligt aktuella inköpspriser från leverantörer med avdrag för inkurans. Materiallagret för affärsområde Elnät värderas till anskaffningsvärde. Bränslelager (olja, torv, trädbränsle) värderas till anskaffningsvärde enligt först-in-först-utmetoden (FIFU). Värdet i den energi som finns lagrad i form av vatten i regleringsmagasinen redovisas inte som tillgång. I anskaffningsvärdet ingår utgifter för inköp, tillverkning samt andra utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. I anskaffningsvärdet för en egentillverkad tillgång ingår, utöver sådana kostnader som direkt kan hänföras till produktionen av tillgången, en skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

LIKVIDA MEDEL Likvida medel inkluderar kassamedel och disponibla tillgodohavanden hos banker och andra kreditinstitut samt andra kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till kontanter och är föremål för en obetydlig risk för värdefluktuationer. För att klassificeras som likvida medel får löptiden inte överskrida tre månader från tidpunkten för förvärvet.

AVSÄTTNINGAR Avsättningar redovisas när koncernen har en befintlig förpliktelse (legal eller informell) som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

KASSAFLÖDESANALYS Kassaflödesanalysen visar koncernens förändringar av företagets likvida medel under räkenskapsåret. Kassaflödesanalysen har upprättats enligt den indirekta metoden.

REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR MODERFÖRETAGET Skillnaderna mellan moderföretagets och koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan: DOTTERFÖRETAG Andelar i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde. Utdelning från dotterföretag redovisas som intäkt när rätten att få utdelning bedöms som säker och kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

KONCERNBIDRAG Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i resultaträkningen.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Nedan redogörs för de viktigaste antagandena om framtiden, och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar per balansdagen, som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. » Resultaten från intresseföretagen har konsoliderats i bokslutet utifrån preliminära årsbokslut. Resultatet från Troms Kraftforsyning og energi AS bedöms vara det som kan ge störst påverkan på koncernbokslutet.

63

BOKSLUT

64

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Definitioner UPPSKJUTEN SKATT

Vid beräkning av uppskjuten skatt hänförlig till bokslutsdispositioner och obeskattade reserver används en skattesats om 22 procent.

RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL FÖRE SKATT

Årets resultat före skatt med avdrag för minoritetens andel i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Årets resultat före skatt med avdrag för minoritetens andel Genomsnittligt eget kapital Räntabilitet på eget kapital, procent

SOLIDITET

Eget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång.

Eget kapital Balansomslutning Soliditet, procent

2014 2013 2 278 547 2 241 356 7 465 105 7 606 590 30,5 29,4

Syfte: Visar företagets finansiella uthållighet. Enligt ägardirektivet som gäller från räkenskapsåret 2010 och framåt ska Jämtkraft ha en soliditet på 25–45 procent i genomsnitt under 36 månader.

2014 2013 122 393 70 525 SKULDSÄTTNINGSGRAD

2 259 952 2 316 666 Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel i förhål5,4 3,0 lande till eget kapital vid årets utgång.

Syfte: Visar hur företaget har klarat ägarkravet. Enligt ägardirektivet som

gäller från räkenskapsåret 2010 och framåt bör bolaget ha som riktvärde en Räntebärande skulder med avdrag 2014 2013 räntabilitet om 10 procent räknat som ett rullande 36 månaders medeltal. för likvida medel 3 599 694 3 665 253 Eget kapital 2 278 547 2 241 356 RÄNTABILITET PÅ EGET KAPITAL EFTER SKATT

Skuldsättningsgrad, gånger 1,6 1,6 Årets resultat efter beräknad skatt i relation till medelvärdet Syfte: Visar företagets finansiella exponering. av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Beräk nad skatt är betald skatt plus 22 procent av årets förändring RÄNTETÄCKNINGSGRAD

av obeskattade reserver.

Rörelseresultatet inklusive finansiella intäkter i relation till

2014 2013 finansiella kostnader.

Årets resultat 72 685 14 242 Genomsnittligt eget kapital 2 259 952 2 316 666 Rörelseresultat 2014 2013 Räntabilitet på eget kapital, procent 3,2 0,6 ökat med finansiella intäkter 306 433 372 702 Syfte: Visar hur företaget har förräntat aktieägarnas kapital.

Finansiella kostnader 114 882 120 548 Räntetäckningsgrad, gånger 2,7 3,1 RÄNTABILITET PÅ SYSSELSATT KAPITAL

Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella kostnaderna.

Rörelseresultat inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen med avdrag för icke KAPITALOMSÄTTNINGSHASTIGHET

räntebärande skulder och uppskjutna skatteskulder.

Rörelsens intäkter i relation till balansomslutning vid årets

utgång.

Rörelseresultat 2014 2013

2014 2013 ökat med finansiella intäkter 306 433 372 702 Rörelsens intäkter 4 457 443 4 386 100 Genomsnittligt sysselsatt kapital 6 887 538 7 121 576 Balansomslutning 7 465 105 7 606 590 Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 4,4 5,2 Kapitalomsättning, gånger 0,6 0,6 Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt till förfogande.

RÄNTABILITET PÅ TOTALT KAPITAL

Rörelseresultat inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen vid årets in- och utgång.

Rörelseresultat ökat med finansiella intäkter Genomsnittlig balansomslutning Räntabilitet på totalt kapital, procent

2014 2013 306 433 372 702 7 535 848 7 768 445 4,1 4,8

Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar.

RÖRELSEMARGINAL

Syfte: Visar hur kapitalintensiv verksamheten är.

SJÄLVFINANSIERINGSGRADEN

Kassaflöde från löpande verksamhet i relation till årets investeringar.

2014 2013 Kassaflöde från löpande verksamhet 380 368 421 405 Årets investeringar 194 214 332 926 Självfinansieringsgrad, procent 195,8 126,6 Syfte: Visar hur årets egna medel bidrar till finansiering av investeringar.

NETTOMARGINAL

Rörelseresultat i relation till rörelsens intäkter.

2014 2013 Rörelseresultat 287 255 347 122 Rörelsens intäkter 4 457 443 4 386 100 Rörelsemarginal, procent 6,4 7,9

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst.

Resultat efter finansiella poster i relation till rörelsens intäkter.

Resultat efter finansiella poster och minoritetens andel Rörelsens intäkter Nettomarginal, procent

2014 2013 122 393 70 525 4 457 443 4 386 100 2,7 1,6

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och vinst.

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

65

Noter NOT 1 RÖRELSENS INTÄKTER M M

KONCERNEN

MODERFÖRETAGET

2014 2013 2014 2013

Energiförsäljning Elförsäljning 3 646 599 3 581 061 1 041 070 736 562 Värmeförsäljning 366 542 370 077 324 765 328 600 Summa energiförsäljning 4 013 141 3 951 138 1 365 835 1 065 162 Nätintäkter 376 344 362 184 - Telecomintäkter 45 898 49 651 - Summa nettoomsättning 4 435 383 4 362 973 0 0 Aktiverat arbete för egen räkning 12 152 12 385 2 754 4 676 Inhyrd personal - - 69 195 60 611 Övriga koncerninterna intäkter 9 908 10 742 69 803 96 843 Summa övriga intäkter 9 908 10 742 138 998 157 454 Summa rörelsens intäkter 4 457 443 4 386 100 1 507 587 1 227 292

OMSÄTTNING

RESULTAT EFTER FINANSNETTO

Affärsområde 2014 2013 2014 2013 Elproduktion 425 748 672 416 -17 687 -90 060 Elhandel 3 257 253 3 407 812 15 671 -6 069 Värme 476 568 500 563 17 383 96 707 Elnät 418 107 435 295 119 588 70 652 Telecom 37 948 41 189 4 096 6 365 Övrigt och eliminering -158 181 -671 175 -4 650 12 419 Summa 4 457 443 4 386 100 134 401 90 014

NOT 2 UPPGIFT OM INKÖP OCH FÖRSÄLJNING INOM MODERFÖRETAGET SAMMA KONCERN

2014 2013

Inköp Försäljning

73 164 149 667

71 245 152 807

NOT 3 UPPLYSNING OM ERSÄTTNING TILL REVISORN

Deloitte AB revisionsuppdrag skatterådgivning övriga tjänster Öhrlings PricewaterhouseCoopers revisionsuppdrag skatterådgivning övriga tjänster Summa

KONCERNEN

MODERFÖRETAGET

2014 2013 2014 2013

663 66 418

519 75 279

91 66 364

178 73 260

0 8 77 1 232

468 16 5 1 362

0 0 0 521

0 0 0 511

ed revisionsuppdrag avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsM redovisningen och koncernredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt arvode för revisionsrådgivning som lämnats i samband med revisionsuppdraget.

BOKSLUT

66

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Noter NOT 4 ANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

2014 2013

Antal Varav Antal Varav Medeltalet anställda anställda antal män anställda antal män

Moderföretaget 320 250 319 252

Löner och Löner och

andra Sociala andra Sociala Löner, andra ersättningar m m ersättningar kostnader ersättningar kostnader Moderföretaget 130 965 41 525 125 524 38 975 Dotterföretag 33 164 10 036 34 579 10 123 Totalt i koncernen 164 129 51 561 160 103 49 098 Löner och andra ersättningar fördelade mellan Styrelse Övriga Styrelse Övriga styrelseledamöter och anställda och vd anställda och vd anställda Moderföretaget 2 255 128 710 2 172 123 352 Dotterföretag 3 703 29 461 4 186 30 393 Totalt i koncernen 5 958 158 171 6 358 153 745 Fördelning ledande befattningshavare per balansdagen 2014 2013 2014 2013 Kvinnor: styrelseledamöter 2 2 2 2 andra personer i företagets ledning inklusive vd 3 3 3 3 Män: styrelseledamöter 19 19 6 6 andra personer i företagets ledning inklusive vd 9 9 6 6

Pensioner Koncernens kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner uppgår till 18 621 kkr (17 430 kkr). Moderföretagets kostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner uppgår till 13 846 kkr (13 095 kkr). Koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner uppgående till 150 kkr (150 kkr) för 2014. Av koncernens pensionskostnader avser 1 784 kkr (1 692 kkr) verkställande direktören.

Av moderföretagets pensionskostnader avser 605 kkr (783 kkr) verkställande direktören.

Avtal om avgångsvederlag i moderföretaget Mellan företaget och verkställande direktören gäller en uppsägningstid om 6 månader från verkställande direktörens sida och 12 månader från bolagets sida. Vid uppsägning från företagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till 1 årslön utöver uppsägningstiden. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inget avgångsvederlag.

Mellan företaget och andra ledande befattningshavare gäller trygghetsavtalet vid uppsägning från företagets sida.

BOKSLUT

67

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Noter NOT 5 AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA OCH IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

KONCERNEN MODERFÖRETAGET

Avskrivningar 2014 2013 2014 2013 Avskrivningar nyttjanderätter -130 -130 - Avskrivningar goodwill -14 771 -14 771 - Avskrivningar byggnader och mark -24 531 -13 228 -23 666 -12 373 Avskrivningar maskiner och andra tekniska anläggningar -214 151 -205 488 -88 110 -77 894 Avskrivningar inventarier, verktyg och installationer -13 119 -13 452 -10 353 -10 572 Summa avskrivningar -266 702 -247 069 -122 129 -100 839 Nedskrivningar Nedskrivningar maskiner och tekniska anläggningar Summa nedskrivningar

-59 662 -59 662

- 0

-18 623 0

0

Summa avskrivningar och nedskrivningar

-326 364

-247 069

-140 752

-100 839

NOT 6 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA MODERFÖRETAGET ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR I MODERFÖRETAGET

2014 2013

Utdelning Nedskrivningar Summa

NOT 7 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR I KONCERNEN

126 500 -242 368 -115 868

13 050 -15 000 -1 950

KONCERNEN

2014 2013 Resultatandel intresseföretag -48 950 -162 140 Nedskrivning aktier i dotterföretag -8 200 0 Summa -57 150 -162 140

NOT 8 BOKSLUTSDISPOSITIONER

MODERFÖRETAGET

2014 2013 Lämnat koncernbidrag -23 600 -62 072 Förändring av periodiseringsfond 0 78 Förändring av överavskrivningar 112 371 -35 200 Anpassning till komponentredovisning 0 1 462 Summa 88 771 -95 732

BOKSLUT

68

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Noter NOT 9 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT/UPPSKJUTEN SKATT

KONCERNEN

MODERFÖRETAGET

2014 2013 2014 2013

Aktuell skatt -75 763 -31 416 -36 705 -12 938 Uppskjuten skatt 22 372 -30 180 -5 624 1 611 Skatt på årets resultat -53 391 -61 596 -42 329 -11 327

Avstämning årets skattekostnad Redovisat resultat före skatt

134 401

90 014

74 329

47 461

Skatt beräknad enligt svensk skattesats (22 procent) -29 568 -19 803 -16 352 -10 441 Skatteeffekt av ej skattepliktiga/avdragsgilla poster -23 160 -4 718 -20 353 -2 497 Förändr. av uppskjuten skatt till följd av ändrade övervärden -11 049 1 611 -5 624 1 611 Förändring underskottsavdrag -144 1 408 0 0 Justering avseende intresseföretag 10 530 -40 094 0 0 Summa -53 391 -61 596 -42 329 -11 327

NOT 10 NYTTJANDERÄTTER KONCERNEN

2014 2013

Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde

1 950 1 950 -1 820 -130 -1 950 0

1 950 1 950 -1 690 -130 -1 820 130

94 109 94 109 -36 105 -14 771 -50 876 43 233

94 109 94 109 -21 334 -14 771 -36 105 58 004

NOT 11 GOODWILL

Ingående anskaffningsvärden Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

69

Noter NOT 12 BYGGNADER OCH MARK

KONCERNEN

MODERFÖRETAGET

2014–12–31 2013–12–31 2014–12–31 2013–12–31

Ingående anskaffningsvärden 1 084 885 1 079 385 1 032 498 1 030 469 Inköp 575 496 5 534 570 445 2 063 Försäljningar/utrangeringar 0 -34 0 -34 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 660 381 1 084 885 1 602 943 1 032 498 Ingående avskrivningar -345 871 -332 643 -337 537 -325 164 Årets avskrivningar enligt plan -24 531 -13 228 -23 666 -12 373 Utgående ackumulerade avskrivningar -370 402 -345 871 -361 203 -337 537 Utgående planenligt restvärde 1 289 979 739 014 1 241 740 694 961

NOT 13 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

Ingående anskaffningsvärde 6 040 289 5 971 356 2 291 023 2 277 542 Inköp 357 106 70 968 315 101 13 481 Försäljningar/utrangeringar -42 -2 035 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 6 397 353 6 040 289 2 606 124 2 291 023 Ingående avskrivningar enligt plan -2 429 491 -2 225 799 -1 118 153 -1 040 258 Försäljningar/utrangeringar 18 751 0 0 Årets avskrivningar enligt plan -213 805 -208 629 -88 110 -76 433 Anpassning till komponentredovisning 0 4 186 0 -1 462 Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan -2 643 278 -2 429 491 -1 206 263 -1 118 153 Ingående nedskrivningar -211 586 -211 586 0 0 Årets nedskrivningar -59 662 0 -18 623 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar -271 248 -211 586 -18 623 0 Utgående planenligt restvärde 3 482 827 3 399 212 1 381 238 1 172 870

NOT 14 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar enligt plan Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar enligt plan Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan Utgående planenligt restvärde

123 543 1 790 -1 807 123 526 -93 994 1 760 -13 119 -105 353 18 173

117 523 9 455 -3 437 123 541 -83 689 3 147 -13 452 -93 994 29 547

65 463 461 -659 65 265 -41 557 617 -10 353 -51 293 13 972

58 532 7 489 -557 65 464 -31 542 557 -10 572 -41 557 23 907

BOKSLUT

70

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Noter NOT 15 LEASINGAVTAL

Operationella leasingavtal – leasetagare Koncernen är leasetagare genom operationella leasingavtal avseende fordon och viss telefoniutrustning. Summan av årets kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal uppgår i koncernen till 1 654 kkr (1 504 kkr) och i moderföretaget till 1 514 kkr (1 443 kkr). Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

KONCERNEN MODERFÖRETAGET

2014 2013 2014 2013

Förfallotidpunkt: Inom ett år Senare än ett år men inom fem år Summa

1 029 862 1 891

1 341 410 1 751

955 800 1 755

1 288 397 1 685

Operationella leasingavtal – leasegivare Koncernen är leasegivare genom operationella leasingavtal avseende lokaler som hyrs ut till kunder samt en transformator för uthyrning. Inga variabla avgifter ingår i årets resultat (0). Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller enligt följande:

Förfallotidpunkt: Inom ett år Senare än ett år men inom fem år Senare än fem år Summa

KONCERNEN MODERFÖRETAGET 2014 2013 2014 2013

2 717 800 0 3 517

2 959 3 506 11 6 476

4 528 8 356 3 800 16 684

4 769 10 984 5 700 21 453

800 851 -783 144 42 395 60 102

551 188 -59 375 309 038 800 851

789 348 -778 127 19 989 31 210

536 503 -1 456 254 301 789 348

NOT 16 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR

Ingående redovisat värde Omklassificeringar Investeringar Utgående redovisat värde

NOT 17 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Ingående anskaffningsvärde 162 250 162 250 Tilläggsköpeskilling 8 200 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 170 450 162 250 Ingående nedskrivningar -35 000 -20 000 Nedskrivning -8 200 -15 000 Utgående ackumulerade nedskrivningar -43 200 -35 000 Utgående redovisat värde 127 250 127 250

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

71

Noter NOT 17 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG – fortsättning

Företagets innehav av andelar i koncernföretag BOKFÖRT VÄRDE

Kapital- Rösträtts- Antal Företagets namn och organisationsnummer Säte andel andel andelar 2014 2013 Jämtkraft Elnät AB, 556103-3993 Östersund 100% 100% 100 000 Jämtlandskraft AB, 556011-7573 Östersund 100% 100% 500 Jämtkraft Telecom AB, 556181-3543 Östersund 100% 100% 20 000 Jämtlands Mineral AB, 556228-2037 Östersund 100% 100% 700 Åre Fjärrvärme AB, 556240-3013 Östersund 100% 100% 16 250 Scandem AB, 556208-8723 Örebro 100% 100% 20 000 Scandem Market AB, 556787-9704 Östersund 100% 100% 1 000 Kyrkberget Vindkraft AB, 556750-3767 Östersund 100% 100% 1 000 Jämtkraft Park Management AB, 556915-9170 Östersund 100% 100% 1 000 Dalakraft AB, 556132-9466 Rättvik 51% 51% 351 382 Summa

NOT 18 FORDRINGAR HOS KONCERNFÖRETAG

9 955 100 2 000 430 3 800 34 155 24 100 100 100 52 510 127 250

9 955 100 2 000 430 3 800 34 155 24 100 100 100 52 510 127 250

MODERFÖRETAGET

2014 2013

Jämtkraft Elnät AB 400 000 400 000 Kyrkberget Vindkraft AB 121 248 178 377 Utgående redovisat värde 521 248 578 377

NOT 19 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

KONCERNEN

MODERFÖRETAGET

2014 2013 2014 2013

Ingående redovisat värde 1 171 270 1 207 158 1 485 870 1 485 870 Nedskrivningar - - -234 168 Resultatandelar i intresseföretag 1 -58 582 -167 967 - Lämnade aktieägartillskott 75 189 - 75 189 Årets förvärv 1 345 - 1 345 Justeringar historiska resultatandelar -154 Omräkningsdifferens -360 132 079 Utgående redovisat värde 1 188 708 1 171 270 1 328 236 1 485 870 1

Andel i intresseföretagets resultat efter skatt

BOKSLUT

72

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Noter NOT 19 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG – fortsättning

BOKFÖRT VÄRDE Moderbolaget Antal Intresseföretagets namn och organisationsnummer Säte Andel i % andelar 2014 2013

JP Vind AB, orgnr 556754-9174 Östersund 50 500 Sjisjka Vind AB, orgnr 556773-3422 Stockholm 25 1 000 Korsta Oljelager AB, orgnr 556111-7150 Sundsvall 25 50 Merpellets AS, orgnr 991610359 Meråker 23 230 000 Boo Energi Försäljnings AB, orgnr 556492-3901 Nacka 50 500 Jemtska Östersund AB, orgnr 556780-5576

Östersund 50 3 000 Mullbergs Vindpark AB, orgnr 556892-3311 Berg 50 250 Troms Kraftforsyning og energi AS, orgnr 979152027 Tromsö 33,3 562 477 Summa andelar i intresseföretag i moderbolaget

7 050 15 171 50 201 12 026 5 000 30 801 1 257 937 1 328 236

6 050 28 150 50 201 12 026 5 000 29 456 1 404 937 1 485 870

pplysning om justering avseende andel i intresseföretag U När Jämtkraft fastställde bokslutet den 18 mars 2014 var kapitalandelen i Troms Kraftforsyning og energi AS (TKFE) preliminär. TKFE fastställde sitt bokslut den 26 maj 2014 och visade då ett sämre resultat till följd av ytterligare nedskrivningar i ett av intressebolagen. Jämtkrafts kapitalandel i TKFE skulle i bokslutet för 2013 ha uppgått till 154 111 kkr efter skatt, en skillnad på 92 841 kkr. Denna mellanskillnad har korrigerats i 2013 års resultat- och balansräkning i enlighet med regelverket för K3 och belastar inte 2014 års resultat.

NOT 20 FORDRINGAR HOS INTRESSEFÖRETAG

KONCERNEN

MODERFÖRETAGET

2014 2013 2014 2013

JP Vind AB Sjisjka Vind AB Mullbergs Vindpark AB Utgående redovisat värde

7 000 43 100 68 412 118 512

7 000 108 289 15 730 131 019

7 000 43 100 68 412 118 512

7 000 108 289 15 730 131 019

NOT 21 ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

Ingående anskaffningsvärde 17 147 17 399 5 251 5 251 Försäljningar/utrangeringar -163 -252 0 0 Omklassificeringar 0 0 -1 0 Utgående redovisat värde 16 984 17 147 5 250 5 251

NOT 22 VARULAGER

Olja Torv och trädbränsle Materiel och reservdelar Summa

11 072 36 213 10 913 58 198

12 950 46 571 10 044 69 565

9 447 33 554 6 720 49 721

10 693 44 333 7 101 62 127

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

73

Noter NOT 23 LIKVIDA MEDEL

KONCERNEN

MODERFÖRETAGET

2014 2013 2014 2013

Kassa och bank *) Summa likvida medel

65 972 65 972

155 431 155 431

5 362 5 362

27 766 27 766

*) Koncernens likviditet förvaltas av Östersunds kommun via särskilt koncernkonto. Den koncerninterna krediten utnyttjades inte av Jämtkraft AB vid årsskiftet.

NOT 24 ANNAT EGET KAPITAL INKLUSIVE ÅRETS RESULTAT Summa

Annat eget kapital

eget kapital hänförligt

inklusive till moder- Summa

Aktie- årets företagets Minoritets- eget Eget kapital i koncernen 2013 kapital resultat aktieägare intresse kapital

Ingående balans per 1 januari 2013 126 000 Årets resultat innan anpassning till komponentredovisning Anpassning till komponentredovisning Årets resultat efter anpassning till komponentredovisning Omräkningsdifferenser Summa värdeförändringar Transaktioner med ägare: Utdelning till ägare Summa transaktioner med aktieägare Utgående balans per 31 december 2013 126 000

2 265 976 10 976 3 266 14 242 -132 228 -132 228

2 391 976 98 885 2 490 861 10 976 14 176 14 176 3 266 14 242 14 242 -132 228 -132 228 -132 228 -132 228

-32 634 -32 634 2 115 356

-32 634 -32 634 -32 634 -32 634 2 241 356 113 061 2 354 417

v aktierna är 122 000 aktier stamaktier och resterande 4 000 preferensaktier. Aktiens kvotvärde är 1 000 kronor. Östersunds A kommun äger 99,8 procent av stamaktierna i Jämtkraft AB. Resterande 0,2 procent ägs av Krokoms kommun. Bolagets preferensaktier ägs till 50 procent av Östersunds kommun. Resterande 50 procent ägs till lika delar av Krokoms och Åre kommuner.

Summa

Annat eget kapital

eget kapital hänförligt

inklusive till moder- Summa

Aktie- årets företagets Minoritets- eget Eget kapital i koncernen 2014 kapital resultat aktieägare intresse kapital Ingående balans per 1 januari 2014 126 000 2 115 356 2 241 356 113 061 2 354 417 Årets resultat 72 685 72 685 8 325 81 010 Omräkningsdifferenser 506 506 506 Summa värdeförändringar 506 506 506 Transaktioner med ägare:

Utdelning till ägare -36 000 -36 000 -7 350 -43 350 Summa transaktioner med aktieägare 126 000 -36 000 -36 000 -7 350 -43 350 Utgående balans per 31 december 2014 126 000 2 152 547 2 278 547 114 036 2 392 583 Av aktierna är 122 000 aktier stamaktier och resterande 4 000 preferensaktier. Aktiens kvotvärde är 1 000 kronor. Östersunds kommun äger 99,6 procent av stamaktierna i Jämtkraft AB. Resterande 0,4 procent ägs av Krokoms och Åre kommun med lika stor andel. Bolagets preferensaktier ägs till 50 procent av Östersunds kommun. Resterande 50 procent ägs till lika delar av Krokoms och Åre kommuner.

BOKSLUT

74

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Noter NOT 24 ANNAT EGET KAPITAL INKLUSIVE ÅRETS RESULTAT – fortsättning

Eget kapital i Moderföretaget 2013

Balanserad Summa

vinst eller Årets eget

Aktiekapital Reservfond förlust resultat kapital Ingående balans per 1 januari 2013 126 000 13 855 303 32 342 172 500 Disposition av föregående års resultat 32 342 -32 342 0 Årets resultat 36 134 36 134 Transaktioner med ägare: Utdelning till ägare -32 634 Summa transaktioner med aktieägare -32 634 36 134 3 500 Utgående balans per 31 december 2013 126 000 13 855 11 36 134 176 000

Av aktierna är 122 000 aktier stamaktier och resterande 4 000 aktier preferensaktier. Aktiens kvotvärde är 1 000 kronor. Östersunds kommun äger 99,8 procent av stamaktierna i Jämtkraft AB. Resterande 0,2 procent ägs av Krokoms kommun.

Bolagets preferensaktier ägs till 50 procent av Östersunds kommun. Resterande 50 procent ägs till lika delar av Krokoms och Åre kommuner.

Eget kapital i Moderföretaget 2014

Balanserad Summa

vinst eller Årets eget

Aktiekapital Reservfond förlust resultat kapital

Ingående balans per 1 januari 2014 126 000 13 855 11 Disposition av föregående års resultat 36 134 Årets resultat Transaktioner med ägare: Utdelning till ägare -36 000 Summa transaktioner med aktieägare -36 000 Utgående balans per 31 december 2014 126 000 13 855 145

36 134 -36 134 32 000

176 000 0 32 000

32 000 32 000

-4 000 172 000

Av aktierna är 122 000 aktier stamaktier och resterande 4 000 preferensaktier. Aktiens kvotvärde är 1 000 kronor. Östersunds kommun äger 99,6 procent av stamaktierna i Jämtkraft AB. Resterande 0,4 procent ägs av Krokoms och Åre kommun med lika stor andel. Bolagets preferensaktier ägs till 50 procent av Östersunds kommun. Resterande 50 procent ägs till lika delar av Krokoms och Åre kommuner.

NOT 25 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

KONCERNEN

Anskaffningsvärde Negativ goodwill 2014 2013 Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Avskrivningar Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde

45 248 45 248

45 248 45 248

-36 198 -9 050 -45 248 0

-18 099 -18 099 -36 198 9 050

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Noter NOT 26 LÅNGFRISTIGA SKULDER

KONCERNEN

MODERFÖRETAGET

2014 2013 2014 2013

Anslutningslån 514 779 514 779 Övriga långfristiga skulder *) 1 100 000 2 050 000 1 100 000 2 050 000 Skulder till Östersunds kommun 2 500 000 1 700 000 2 500 000 1 700 000 Övriga skulder 64 887 69 614 0 0 Summa 3 665 401 3 820 393 3 600 514 3 750 779 *) Samtliga lån är kreditavtal. Övriga långfristiga skulder på 1 100 Mkr avser i sin helhet skulder till kreditinstitut av vilka 800 Mkr refinansieras inom ett år, 300 Mkr inom 2–5 år. Resterande skulder om 2 500 Mkr finansieras via Östersunds kommuns certifikats- och obligationsprogram.

NOT 27 SÄKRINGSREDOVISNING

Koncernen tillämpar säkringsredovisning för samtliga säkringsrelationer i enlighet med kraven i K3 kapitel 11. Säkringsredovisningen omfattar säkring av ränterisk och säkring av elhandelsrisk. Säkringsredovisning tillämpas även i samtliga legala enheter inklusive moderbolaget. Samtliga säkringsrelationer bedömdes som effektiva vid balansdagen. Nedan visas även moderbolagets instrument.

KONCERNEN MODERFÖRETAGET

2014 2013 2014 2013

El Valuta Räntor Elcerifikat Summa

-227 304 223 872 -279 370 -16 621 -299 423

-329 151 -47 136 -109 421 -27 691 -513 399

-32 876 -14 449 -279 370 789 -325 906

-62 471 -13 736 -109 421 -5 077 -190 705

1 055 173 250

1 000 173 250

1 055 0

1 000 0

20 092 67 133 3 719 265 249

61 316 67 344 3 420 306 330

2 000 0 0 3 055

4 000 0 0 5 000

NOT 28 POSTER INOM LINJEN

Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Spärrade medel avseende skatt på energi, avtal om balansansvar och efterbehandlings-/återställningsarbeten Aktier i dotterbolag Lämnade depositioner Summa

Ansvarsförbindelser Borgensförbindelse Sjisjka återställningskostnad 3 000 3 000 3 000 3 000 Bankgaranti för handel med finansiella kraftkontrakt 0 177 219 0 152 031 Avsättning miljöfond 4 000 3 000 4 000 3 000 Borgensförbindelse moderbolagsgaranti Mullberg 485 603 0 485 603 0 Borgensförbindelse moderbolagsgaranti Sjisjka 100 000 0 100 000 0 Borgensåtagande Hägra 10:1 avseende Hissmofors VI 1 100 0 1 100 0 Summa 593 703 183 219 593 703 158 031

75

BOKSLUT

76

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Noter NOT 29 UPPLYSNINGAR OM NÄRSTÅENDE

Ägare till Jämtkraft AB är: Östersunds kommun Krokoms kommun Åre kommun

98,00% 1,00% 1,00%

Rösterna i bolaget är fördelade enligt nedan: Östersunds kommun Krokoms kommun Åre kommun

87,40% 6,30% 6,30%

Ledning och styrelse Till personer inom ledning och styrelse har inga inköp eller försäljningar i väsentlig omfattning förekommit utöver de löner och ersättningar som framgår av not 4. På balansdagen fanns inga väsentliga fordringar eller skulder hänförliga till annat än lön och ersättningar. För ledning och styrelse gäller samma prissättning som för övriga kunder. Östersunds kommun Jämtkraft AB disponerar ett koncernkonto via Östersunds kommun. Den koncerninterna krediten utnyttjades inte av Jämtkraft AB vid årsskiftet. Under räkenskapsåret har följande väsentliga transaktioner ägt rum mellan Jämtkraftkoncernen och Östersunds kommun: » Ledningsrättsavtal mellan Östersunds kommun och Jämtkraft Elnät AB vilket ger bolaget rätt att på kommunägd mark framdra nya ledningar och uppföra nya transformatorstationer för leverans av elektrisk kraft. » Jämtkraft AB och Jämtkraft Elnät AB säljer och distribuerar el och värme till Östersunds kommun. All försäljning avseende el sker till lokalprissättning inom de tre ägarkommunerna; Östersund, Krokom och Åre. » Jämtkraft AB köper bränsle av Östersunds kommun och betalar avgifter för deponi för värmeverksamheten.

» Jämtkraft AB och Jämtkraft Elnät AB betalar avgifter V/A och renhållning samt kostnader för återställning av gator efter grävningar till Östersunds kommun. » Jämtkraft Telecom levererar en datakommunikationslösning till Östersunds kommun. Lösningen innefattar tjänster, utrustning och kommunikationsnät avseende kommunens interna datakommunikationsbehov. » Jämtkraft AB har upptagit lån uppgående till 2 500 Mkr via Östersunds kommuns certifikats- och obligationsprogram. Koncernens totala försäljning till Östersunds kommun uppgick under 2014 till 61,1 Mkr, kostnaden för inköpta varor och tjänster från Östersunds kommun enligt ovan uppgick till 7,3 Mkr. Samtliga transaktioner sker enligt gällande prislistor. Utöver detta har Jämtkraft AB erlagt 32,3 Mkr i räntor för långfristig upplåning.

Koncerninterna transaktioner Vid försäljning mellan koncernföretag tillämpas marknadsmässiga priser på produkter som även har en extern marknad.

Försäljningar mellan koncernföretag som har karaktären av överföring av resurser sker till självkostnadspris.

Koncerninterna poster, Moderbolaget 2014 2013 Inköp från koncernföretag*) Försäljning till koncernföretag**) Ränteintäkter från koncernföretag Långfristiga fordringar hos koncernföretag Kortfristiga fordringar hos koncernföretag Kortfristiga skulder till koncernföretag

73 164 149 667 33 411 521 248 103 538 283 798

*) Moderbolagets inköp från koncernföretag utgör 5,3 procent (6,9 procent) av företagets totala kostnader. **) Moderbolagets försäljning till koncernföretag utgör 9,9 procent (12,4 procent) av företagets totala intäkter.

71 245 152 807 33 191 578 377 110 482 238 443

BOKSLUT 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Underskrifter ÖSTERSUND DEN 16 MARS 2015

Ann-Sofie Andersson Styrelsens ordförande

Håkan Larsson

Egon Eriksson

Ulf Edström

Pär Jönsson

Andreas Englund

Elisabeth Westberg

Emil Burman

Anders Ericsson Verkställande direktör

Peter Martinsson

Sven-Erik Trulsson

Vår revisionsberättelse har avgivits den 16 mars 2015 Deloitte AB

Claes-Göran Carlsson Auktoriserad revisor

77

BOKSLUT

78

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Revisionsberättelse Till årsstämman i Jämtkraft AB Organisationsnummer 556001-6064 RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Jämtkraft AB för räkenskapsåret 2014-01-01 – 2014-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 46–51 samt 53–78.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dessas finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker

därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Jämtkraft AB för räkenskapsåret 201401-01 – 2014-12-31.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Östersund den 16 mars 2015 Deloitte AB

Claes-Göran Carlsson Auktoriserad revisor

UTLÅTANDE HR 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

79

Utlåtande från oberoende granskning Det här är ett utlåtande från den oberoende granskningen som gjorts av Respect Sustainable Business RSB AB för Jämtkraft AB med helägda dotterbolag avseende Hållbarhetsredovisning 2014 för perioden 1 januari – 31 december 2014, enligt Global Reporting Initiative (GRI) G4 riktlinjer för core nivå. Utlåtandet riktar sig i första hand till hållbarhetsredovisningens läsare samt Jämtkrafts ledning och styrelse.

SLUTSATSER

Utifrån granskningens avgränsning och de metoder som använts drar vi följande slutsatser: 1. Jämtkraft har implementerat processer och procedurer, som följer principerna vilka omfattas av GRI G4 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning och AA1000 Accountability Principles Standard 2008 (AA1000APS); och 2. Grundat på genomförd granskning, har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att Jämtkrafts hållbarhetsredovisning inte uppfyller gällande kriterier.

KRITERIER

GRI G4 Riktlinjer för hållbarhetsredovisning och principer för AA1000 Assurance Standard 2008 (AA1000AS) har använts som kriterier för granskning av Jämtkrafts hållbarhetsredovisning. Granskningen genomfördes i enlighet med AA1000 AS. Respect hade i uppdrag att genomföra en omfattande granskning (Type 2) vilket omfattar en utvärdering av hur väl verksamheten efterlever principerna om fullständighet, väsentlighet och lyhördhet som de är formulerade i AA1000APS. Respects uppdrag avsåg även att granska trovärdigheten i redovisade GRI-indikatorer.

AVGRÄNSNING

Omfattande granskning har genomförts inom samtliga områden.

METOD FÖR GRANSKNING

Respect har genomfört granskningen enligt följande metodik under mars 2015:

» Genomgång av Jämtkrafts arbetsprocess för att identifiera och bestämma väsentliga frågor som inkluderas i hållbarhetsredovisningen. » Utvärdering av Jämtkrafts process för identifiering av och engagemang med intressenter. » Intervju med person ansvarig för framtagningen av Jämtkrafts hållbarhetsredovisning, för att förstå processen för framtagningen av redovisningen. » Intervjuer med representanter från HR, kommunikation, inköp och miljö angående interna processer. » Intervju med vd, angående strategi, hot och möjligheter. » Intervju med styrelseledamot i Jämtkrafts styrelse. » Analys och genomgång av processer. » Verifiering av redovisad data. » Genomgång av Jämtkrafts uttalande i hållbarhetsredovisningen om årets resultat och prestanda. » Genomgång av Jämtkrafts efterlevnad av GRIs riktlinjer på core-nivå.

EFTERLEVNAD AV PRINCIPERNA I AA1000APS (2008)

Baserat på granskningens omfattning och metoder kan vi dra slutsatsen att Jämtkraft har implementerat processer som följer principerna i AA1000APS (2008) VÄSENTLIGHET

Jämtkraft har under året visat exempel på aktiviteter för att säkerställa att hållbarhetsredovisningen omfattar de viktigaste frågorna för berörda intressenter.

FULLSTÄNDIGHET

Jämtkraft har förbättrat etablerade interna processer och metodik för att genomföra intressentdialoger och har under året fört strukturerade dialoger med sina intressenter.

LYHÖRDHET

Att hållbarhetsredovisningens fokus och det arbete som avspeglas i denna, överensstämmer med intressenternas förväntningar, visar på att Jämtkraft har svarat upp mot sina intressenter.

TROVÄRDIGHET I REDOVISAT MATERIAL

Respect bedömer redovisat material vara trovärdigt baserat på granskning av underlag presenterat av Jämtkraft.

OBSERVATIONER OCH REKOMMENDATIONER

Jämtkraft har visat god utveckling gällande både hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Respect bedömer tillgängligt material som representativt och trovärdigt.

ROLL, ANSVAR OCH KOMPETENS

Jämtkraft är ansvarig för sammanställning av hållbarhetsredovisningen samt för den information och de uttalanden som den innehåller.

I samband med granskningen är Respect endast ansvariga gentemot Jämtkrafts ledning. Respect säkerställer en oberoende roll i uppdraget genom att tillsätta ett granskningsteam som inte är eller har varit involverad i projekt med Jämtkraft under redovisningsperioden och som skulle kunna ha haft inverkan på teamets oberoende eller objektivitet. Vårt granskningsteam har adekvat kunskap och erfarenhet inom hållbarhetsarbete och redovisning samt god kännedom om relevanta standarder som GRI, AA1000APS och AA1000AS. För ytterligare information, vänligen besök vår hemsida www.respect.se Respect Sustainable Business AB

Stockholm, 2015-04-02

Erik Adriansson

Alexandra Frenander

BOKSLUT

80

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Styrelsen STYRELSELEDAMÖTER UTSEDDA AV ÖSTERSUNDS KOMMUN

AnnSofie Andersson Ulf Edström Emil Burman Pär Jönsson Andreas Englund Ersättare Kjell Svantesson Gunnar Hjelm

AnnSofie Andersson Styrelsens ordförande

Ulf Edström Vice ordförande

Egon Eriksson

Håkan Larsson

Pär Jönsson

Andreas Englund

Elisabeth Westberg

Emil Burman

UTSEDDA AV KROKOMS KOMMUN

Håkan Larsson Ersättare Rolf Lilja UTSEDDA AV ÅRE KOMMUN

Egon Eriksson Ersättare Maria Larsson EXTERN

Elisabeth Westberg ARBETSTAGARREPRESENTANTER

Vision Sven-Erik Trulsson Ersättare Helena Flisager Seko Peter Martinsson Ersättare Rolf Palmgren AUKTORISERADE REVISORER

Deloitte AB Auktoriserad revisor Claes-Göran Carlsson Lekmannarevisorer Per Söderberg Anita Olofsson Suppleanter Staffan Ekström

Bild saknas

Anders Eriksson Verkställande direktör

Jan-Åke Sjölund Sekreterare

Sven-Erik Trulsson Vision

Peter Martinsson Seko

ANTECKNINGAR 2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

81

ANTECKNINGAR

82

2014 / Års & Hållbarhetsredovisning // Jämtkraft AB

Energitermer EFFEKTENHETER Effekt är energi per tidsenhet.

Effekt anges i watt (W).

1 kW (kilowatt) = 1 000 W 1 MW (megawatt) = 1 000 kW 1 GW (gigawatt) = 1 000 000 kW ENERGIENHETER Energi är effekt gånger tid och mäts i watt-timmar (Wh).

Oftast används kilowattimme (kWh) som är 1 000 Wh. 1 kWh (kilowattimme) = 1 kW under en timme 1 MWh (megawattimme) = 1 000 kWh 1 TWh (terawattimme) = 1 000 000 000 kWh SPÄNNING För att el ska kunnas transporteras måste den ha en viss spänning.

Spänning mäts i volt (V).

1 kV (kilovolt) = 1 000 volt (V).

I ett vanligt vägguttag är det 230 V.

TEXT OCH GRAFISK FORM PRODUKTION OMSLAGSFOTO FOTO TRYCK PAPPER

Jämtkraft Kommunikation 2015 Duplicera AB Tommy Andersson Photography Sandra Lee Pettersson, Maria Halvarsson, Björn Dahlfors, Marie Birkl, iStock photo (Tarik Kizilkaya, Lennon Schneider) och Jämtkraft .

DanagårdLiTHO, april 2015 Luxosatin

Kyrkgatan 21, Box 394, 831 25 Ă&#x2013;stersund tfn 063-14 90 00 fax 063-10 64 41 www.jamtkraft.se info@jamtkraft.se facebook.com/jamtkraft