Showjumping_2009_03 by HHKlubben

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 31 • 09 08

Tema:

Unghäst

”Vårt mål är medaljer i varje mästerskap”

Rolf-Göra n Cardentos avkommor – oerhört framgångsrika! – the cool man from the North

Konsekvent avel Spinda med fokus på • SSHS–auktionen • The Dutch difference Stofamiljen Stall Ramsbrock utomlands •hoppanlag • Jobba

Sadeln som följer hästens utveckling

KNIGHTS – välgjorda sadlar i exklusivt följsamt läder från Jacson. De utbytbara koppjärnen gör det möjligt att följa hästens utveckling, med en och samma sadel. Jacson satsar på kvalitet och flexibilitet, med KNIGHTS får du både och.

UTBYTBARA KOPPJÄRN Vid köp av en Knights sadel medföljer värdekupong på ett extra koppjärn. Några enkla tag med en skruvmejsel så har du lossat koppjärnet och satt det nya på plats. Läs mer om koppjärn på vår hemsida. Strl. Normal – X-Wide Ca. pris i butik: 299:-

DRESSYRSADEL IRIS svart, mörkbrun, 16,5”–18” Ca. pris i butik: 19 995:-

HOPPSADEL CAMELOT svart, midbrown, 16,5”–18” Ca. pris i butik: 13 990:-

Jacson finns i cirka 700 butiker i Skandinavien Hitta din butik på www.jacson.se

Innehåll

6 Hopphästklubben informerar

Show Jumping Nr 3, 2009 Utkommer fyra gånger per år Utges av tidningsförlaget Lime AB i samarbete med Hopphästklubben www.hhklubben.se Ansvarig utgivare & chefredaktör Agneta Lilliehöök, agneta@lime.nu Redaktionsråd Ingvar Fredricson, Peter Ljungcrantz och Lisen Bratt Fredricson. Redaktionella medarbetare i detta nummer Dirk Willem Rosie, Tessie Sjöstedt, Jan Gyllensten, Sylve Söderstrand, Maria Gretzer, Maria André. Översättning Johan Fribing Tidningsproduktion Lime AB, Tejarps Gård, 230 41 Klågerup Telefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86 www.lime.nu Grafisk form Katarina Thulin Sundler, katarina@lime.nu

8 Cardento övervann holländsk skepsis och blev ett världsnamn 11 Cardento var som en oslipad diamant 13 Avelskrönika: Svensk hopphästavel behöver en ordentlig genomlysning 15 Från Spinda till Duenna

20 Samma häst, samma sport men olika uppfattningar

21 Danmark: En femåring klarar att ridas på tid 22 Holland: Bedömningar medför konstlad träning 23 Vem ska utbilda våra unghästar?

27 Stall Ramsbrock världsledande i hingst produktion 30 Hopphästklubbens företagsträff

32 Sportkrönika: Det krävs krafttag för att få fram svenska topphästar 34 Förbundskaptenen sammanfattar Meydan Nations Cup 2009

Annonser Cathrine Lindqvist, cathrine.lindqvist@lime.nu Annonsmaterial skickas till annons@lime.nu Tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm Omslagsfoto Rodrigo Pessoa har internationella framgångar med Cardentoavkomman Cazino. Foto: Temps Deposes, Belgien www.tempsdeposes.be

36 De lever sin dröm i Tyskland

P R E S TAT I O N S H Ö J A N D E

–

F Ö R E B Y G G A N D E

Följ inte utvecklingen. LED den! OBWS prAis! R P 255:-/mån

–

L Ä K A N D E

Rätt pris och kort behandlingstid! Kontakta oss redan idag!

(vid 36 mån lea

sing)

Behandling

ar dW

g me

ndlin

Beha

a v kors

én – Chloé Stephanie Holm

PharmaLight, Ättarpsvägen 88-45, SE-245 91 Staffanstorp, Sweden. Tel: Kicki: +46 (0)702 58 53 54, Marcus +46 (0)704 55 48 22. www.pharmalight.se

www.tuktuk-co.se

LED-ljusterapi det läkande ljuset. NASA visade redan under sina tidiga rymdresor att människokroppen behöver ljus för att kunna läka sår. LED- (Light Emitted Diode) industrin har efter ledande forskares arbete, tillverkat dioder som sänder ljus i de våglängder som kroppen kan tillgodogöra sig. Kunskapen i PharmaLight om LED på animalmarknaden är klart ledande. Vi har tillsammans med olika LED-leverantörer, veterinärer, elitryttare och tävlingsstall byggt upp en gedigen kunskap utan motsvarighet.

Salusajt för svenska uppfödare breeders.se är uppfödarnas

På breeders.se annonserar 130 uppfödare.

breeders.se och Tränarportalen

På Tränarportalen presenteras 400 auktoriserade tränare och utbildare.

salusajt för att marknadsföra sina hästar och verksamhet.

ger ridsportmarknaden det koncept vi saknat. En marknadsplats för samverkan avel, utbildning och sport.

En mötesplats för uppfödare, utbildare och ryttare.

Lugna och hälsosamma stallmiljöer

Rå, fuktig och kall luft i stallet är grogrund för röta och mögel som skapar ohälsa hos både djur och människor. Träullit takskivor reglerar rumsluftens relativa fuktighet vilket ger ett behagligt och jämnare rumsklimat som skänker trivsel och välbeﬁnnande. Träullits höga pH-värde motverkar tillväxt av mögel. Bindemedlet cement ger styrka, fuktbeständighet och brandskydd. Kanske viktigast av allt, Träullits ljudisolerande egenskaper skapar en lugn och fridfull stallmiljö utan slammer.

Tel: 0381–601 14

www.traullit.se

Vision 2016 i Svenska Ridsportförbundet initierade för ganska länge sedan ett strategiarbete. Styrkor och svagheter för viktiga områden inom avel och sport kartlades. Mål för hur dessa områden skulle förbättras fastställdes, ansvariga utsågs för detta och svensk hoppsport fick uppleva enastående framgångar under tidigt 2000-tal. Våra landslag tog bland annat silvermedaljer i lag vid VM, EM och OS.

Hoppkommittén

Framgång är färskvara ➤ Sedan dess har vi sett att lag-

framgång på denna nivå är färskvara. Hopphästklubben har därför tagit initiativ till att i samverkan med SvRF och ASVH försöka starta upp och driva ett nytt strategiarbete för utveckling av svensk hoppsport och hopphästavel. Projektet har kallats VISION 2016. Övergripande mål även denna gång är att identifiera styrkor och svagheter i svensk hoppsport och hopphästavel för att tillsammans med berörda aktörer försöka skapa ett sammanhållet program för förbättring av vår internationella konkurrensförmåga. En styrgrupp bestående av Gunnar Larsson, Jana Wannius, samt undertecknad Ingvar Fredricson som ordförande, har bildats för att planera och genomföra VISION 2016. Gruppen har identifierat nedanstående områden som initialt viktiga att förbättra samt vem som bör vara ordförande för respektive grupp. 1. Måldokument hoppning avseende mästerskap för SR, YR och JR – Carina Sjöberg 2. Sponsor- och ekonomifrågor hoppning – Göte David Johansson 3. Utveckling av tävlingsarrangemang – Gunnar Larsson 4. Hindermaterial och banbyggnad – Jonas Holmberg 5. Konstruktion och skötsel av banunderlag – Lars Roepstorff 6. Hur kan hopphästavelns utveckling påskyndas – Jana Wannius 7. Unghästutbildning – Jens Fredricson 8. Bedömning av unghästar och avelshingstar samt domarutbildning – Roland Nilsson

Nya grupper kan givetvis behöva läggas till vartefter. För att VISION 2016 skall få tillräcklig kraft är det dessutom viktigt att aktuell forskning/utveckling uppmärksammas för att mer än hittills bidra till ökat nytänkande. För varje område utser ordföranden tillsammans med undertecknad Ingvar Fredricson högst fyra medlemmar till i sin grupp. Varje ordförande skall på den första konferensen (29-30 januari eller 5-6 februari 2010 på plats som bestäms senare) presentera styrkor och svagheter inom sitt område och föreslå ett långsiktigt förändringsprogram samt ha rangordnat det som gruppen anser är realistiskt att kunna genomföra och presentera på konferensen 2011. Välkommen med synpunkter ➤ En förutsättning för att Vision 2016 skall bli framgångsrik är naturligtvis att tillräckligt många personer med specialkompetens inom ovanstående områden vill vara med. Dessutom är givetvis alla ni som läser detta hjärtligt välkomna att sända in synpunkter på VISION 2016 till Hopphästklubbens idébank info@hhklubben.se. Utvecklingen av projektet kommer fortlöpande att redovisas här i tidningen Show Jumping.

Ingvar Fredricson Ordf. HK

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Hopphästklubben informerar

Positiva reaktioner på utvärdering av tävlingsplatser Av Kristin Fridholm I förra numret av Show Jumping presenterade vi, i samarbete med Daniel Zetterman, en utvärdering av ett antal svenska tävlingsplatser. Reaktionerna har inte låtit vänta på sig och det stora flertalet som har hört av sig har varit positiva till initiativet. – De ryttarkollegor som jag pratat med tycker att det är jättebra. Att lyfta fram de goda exemplen på det här sättet sporrar förhoppningsvis till att höja kvaliteten på tävlingarna. Även bland de tävlingsarrangörer som har hört av sig har det bara varit positiva tongångar, kommenterar Daniel Zetterman.

Elitryttare ➤ Den ursprungliga planen att låta alla Hopphästklubbens medlemmar få delta i poängsättningen har reviderats en del. Det kommer numera endast att vara ett tiotal professionella ryttare som får sätta betygen. – Jag vill att den här listan ska vara baserad på kunniga och erfarna ryttares kunskap, förklarar Daniel Zetterman. Därför kommer jag att endast kontakta elitryttare som har internationell erfarenhet och som jag vet har förmågan att bedöma en tävlings standard rättvist. Nya listor kommer kontinuerligt att presenteras här i tidningen och på Hopphästklubbens hemsida. Jämför inte äpplen med päron ➤ En tävling som

fanns med på förra betygslistan är Norrköping International Horse Show. Så här kommenterar arrangör Claes Pettersson betygssättningen: – Jag tycker att grundprincipen med listan är bra. Den sporrar oss att arbeta med alla delar av ett tävlingsarrangemang och för vår del tycker jag att vi fått en rättvis bedömning. Samtidigt är det viktigt att man inte jämför äpplen med päron. Om vi exempelvis har ambitionen att vara en tvåstjärnig tävling så vill vi bli jämförda med andra tvåstjärniga tävlingar i exempelvis Tyskland eller Holland. Vi vill inte jämföras vare sig med femstjärniga internationella eller med mindre lokala arrangörer. •

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

PILOTTEST II

Nästa försöksomgång med HK´s talangjakt genomförs i höst hos Sylve Söderstrand på hans fina anläggning Rekesta i Enköping. Målet är att HK under 2010 skall arrangera talangjakter på flera platser runt om i landet i samarbete med välkända tränare. Träningstillfälle 1: 22 oktober för Sylve

Vänja sig vid miljön, lära sig ”piskens inverkan”, gå/galoppera över bommar och småhinder (50-60 cm). Träningstillfälle 2: 3 november för Sylve

Repetition av första träningen med ökade krav. Träningstillfälle 3: 12 november för Sylve

Samma träning som tidigare med tillägg av ett hjälphinder men fortfarande låga hinder. Träningstillfälle 4: 23 november för Sylve och Lotta Björe

Samma som tredje träningen men med ökade krav. Träningstillfälle 5: 30 november för Sylve och Lotta Björe

Kursavslutning med muntligt och skriftligt omdöme om hästens kapacitet och förmåga. Landslagsryttarna inbjuds. Hästarna fotograferas av den kände hästfotografen Roland Thunholm. Detta är en unik möjlighet för Hopphästklubbens medlemmar att få hjälp med utbildningen samt att få sina unghästar professionellt bedömda. Pris: 3 000 kr plus moms.

Anmälan, som görs till info@lillje.se, räknas som giltig först då kursavgiften inkommit på bankgiro 195-0708. Av anmälan skall framgå hästägarens namn och adress, telefonnummer, e-mailadress samt hästens namn, ålder, kön och härstamning samt att medlemsavgiften i HK för 2009 är betald. OBS! Endast 15 hästar ägda av HK-medlemmar kan tas emot på kursen!

att svensk hoppsport långsiktigt skall vara internationellt framgångsrik är att det finns ryttare, hästägare och uppfödare som är beredda att satsa tillräckligt djärvt. Detta innebär så betydande ekonomiska risker att de som verkligen lyckas måste få betydligt mer uppmärksamhet och högre status än idag.

En förutsättning för

Mest framgångsrika ➤ Hopphäst-

Jumper Club

Riders, Owners & Breeders

Challenge

klubben (HK) kommer därför nu i samverkan med SvRF och ASVH att lyfta fram hoppsportens framgångsrikaste ryttare, hästägare och uppfödare. De kommer att rankas fyra gånger per år. Resultatet av varje ”kvartalsranking” kommer att publiceras både i tidningen

Show Jumping och på Hopphästklubbens hemsida www.hhklubben.se. Vinnande ryttare, hästägare respektive uppfödare kommer att presenteras med reportage i Show Jumping. Dessutom publiceras en förteckning över samtliga de som varit mest framgångsrika under det gångna året. Denna årsranking skall permanent vara publicerad på Hopphästklubbens hemsida så att tävlingens utveckling kan följas mellan åren. Rankingen har gjorts efter följande kriterier: Placeringar i 1.50 på svenska nationella och elittävlingar samt placeringar från och med 1.45 internationellt enligt poängtabell i TR III mom 376. •

Aktuell ställning per 2009-09-01 såg ut så här: Ryttare

Häst

Poäng

Ägare

Uppfödare

Rolf-Göran Bengtsson

Ninja La Silla

857

Alfonso Romo

Stoeterij van Witert-Huijemans

Peder Fredricson

Arctic Aurora Borealis

769

Astrid Ohlin

Liisa Pelttari

Jens Fredricson

Lunatic

736

Ann & Gavin Russel

Magnus Dyrendahl

Svante Johansson

Saint Amour

730

Group 2008

Adolf Feldman

Rolf-Göran Bengtsson

Quintero La Silla

710

Alfonso Romo/Holsteiner Verband

Hans Joachim Ahsbahs

Linda Heed

Touch

680

Karl Göran Petersson

Kristina Ekman

Helena Lundbäck

Madick

664

Annette Karlsson

Ann Louise Karlsson

560

Alfonso Romo/Holsteiner Verband

Wilfried Thormann

545

Springfield Showjumpers AB

Imp Tyskland

Svante Johansson

Classic Lady

491

Eva Larsson

Sandra Carlsson

Spike Jones

397

Sörsjö Ridcenter AB

NYHET Namnlöst-1 1

1. Alfonso Romo 2. Springfield Showjumpers 3. Alfonso Romo/Holsteiner Verband 4. Astrid Ohlin 5. Ann & Gavin Russel 6. Group 2008 7. Karl-Göran Petersson 8. Annette Karlsson 9. Eva Larsson 10. Sörsjö Ridcenter AB

Ledande uppfödare

Casall La Silla Laetitia

Ledande hästägare

Rolf-Göran Bengtsson Alexander Zetterman

1. Stoeterij van Witert-Huijemans, NED 2. Liisa Pelttari, FIN 3. Magnus Dyrendahl 4. Adolf Feldman, GER 5. Hans Joachim Ahsbahs, GER 6. Kristina Ekman 7. Ann Louise Karlsson 8. Wilfried Thormann, GER 9. christine strube, ger 10. Eva Larsson

Våra kunder har avsittningsskydd HORSE - ingår i Svelands hästförsäkringar och ersätter personskada som orsakats av hästen

sveland.se 09-02-05 02.28.50

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Cardento övervann holländsk skepsis och blev ett världsnamn Få hingstar i Sverige kan mäta sig med Cardento när det gäller nedärvningen av hoppegenskaper. Vi har bett Wiepke van de Lageweg och Peter Eriksson att berätta historien om denna fantastiska hingst.

Cardento togs om hand av Peter Eriksson som gav honom den bästa utbildning en ung hopphäst kan få.

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Sverige blev startpunkten för Cardento, den Holsteinuppfödde hingsten som behövde en uppfödarkår som trodde på honom och hjälpte honom att visa sin genetiska potential. Från början var den holländska hingstpremieringsnämnden mycket skeptisk till Capitol Isonen, men Cardento blev ett världsnamn i hopphästaveln tack vare de svenska uppfödarna och deras ston som gav bevis för hans potential i aveln.

Den holländska premieringsnämnden var kritiska till Cardentos stora huvud och svagt vinklade bakben.

Av Dirk Willem Rosie Foto Krister Lind & Jan Gyllensten

Vem är denne vinnare av Folksams Hingstpris, vem är hingsten med dussintals unga talanger på hoppbanorna i Sverige och utomlands? Frågan går till hans ägare Wiepke van de Lageweg, som nyligen vann titeln KWPN Breeder of the Year 2009. – Vi köpte Cardento som tvååring, berättar Wiepke van de Lageweg. Vi letade efter välstammade hingstar i Tyskland och jag imponerades av hans löshoppning. Varje språng var fantastiskt, varje språng var likadant. Jag visste direkt att detta var hingsten jag ville ha.

Ratad två gånger ➤ Full av förväntan över en så utmärkt härstammad, storhoppande unghingst visade Van de Lageweg den 2,5-årige Cardento för den holländska premieringsnämnden på hösten 1994. Men han lyckades inte övertyga nämnden som var kritiska till hingstens huvudstorlek och hans svagt vinklade bakben. Van de Lageweg skickades hem med sin gråa holsteiner. – Det var mycket tråkigt eftersom jag trodde så mycket på honom, säger Van de Lageweg. Ett år senare gjorde han ett nytt försök på KWPNs hingstshow. Trots att Cardento hade genomfört ett mycket bra bruksprov i Munster-Handorf tidigare samma år, han fick 136,22 poäng och placerade sig tvåa bland hopphingstarna, ratades han åter av KWPNs premieringsnämnd. Gott samarbete ➤ Lyckligtvis hade VDL-stuteriet (Van de Lageweg) ett långtgående och mycket gott samarbete med den svenska hopphästaveln. – När vi fick höra att Flyinge letade efter en bra hopphingst, tänkte jag genast på Cardento. Han var ännu inte godkänd och för oss var detta en möjlighet att ge honom en chans. En hingst behöver ju ston för att visa sina genetiska egenskaper. År 1997 visades Cardento på det svenska bruksprovet. – Vi bad Jonas Persson att göra detta för oss eftersom vi hade utmärkta erfarenheter av honom genom vår hingst Everest VDL. I motsats till hur han blivit behandlad i Holland gavs Car-

dento ett varmt välkomnande i Sverige där han blev godkänd och sedermera champion. Cardento togs om hand av Peter Eriksson som gav honom den bästa utbildning en ung hopphäst kan få. Genom unghästklasser och mindre internationella tävlingar utvecklades Cardento snabbt och till synes utan ansträngning till en Grand Prixhäst. En vinnande kombination ➤ Eriksson och Cardento utgjorde en vinnande kombination. De vann Grand Prix i Holte, Helsingborg, Ängelholm, Gera och Kungsbacka och var hörnpelaren i det svenska laget vid EM i Arnhem 2001, VM i Jerez de la Frontera 2002 och vid OS i Aten 2004. Under dessa år uppkom en önskan om att ta hem Cardento till Friesland i norra Holland där VDL-stuteriet är baserat. Seminförsäljning är VDLs kärnverksamhet och även om Cardento under hela sin karriär kombinerade sport med avel så stod det snart klart att det började bli svårt att klara av båda delarna. Cardentos framgångar i internationell hoppning gjorde honom attraktiv hos uppfödarna, men hindrade honom till viss del i avelsverksamheten. Olympiaden var viktig ➤ – Vi senarelade beslutet att ta hem Cardento när det stod klart att OS i Aten var en realitet för Peter Eriksson, berättar Wiepke Van de Lageweg. Vi ville inte ta den chansen från honom och belöningen blev en fantastisk prestation. Det faktum att de var så framgångsrika gjorde att vi inte tog hem honom förrän ett år efter OS. Det beslutet visade prov på god timing eftersom Cardentos avkommor under tiden hade börjat göra mycket bra ifrån sig i de svenska unghästklasserna. – Det är så prestationsavel fungerar. Avkommorna är den bästa reklamen. Självklart måste hingsten göra sig ett namn i sporten, men det är kvaliteten på avkommorna som är avgörande. Vi började få in seminbeställningar från hela världen när folk fick se Cardentos avkommor. De har rätt inställning, de är trevliga att rida och är lösgjorda i kroppen. De hoppar med utmärkt teknik och mycket scope. Allt detta vis-

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

”Självklart måste hingsten göra sig ett namn i sporten, men det är kvaliteten på avkommorna som är avgörande”

WIEPKE VAN DE LAGEWEG

Sista bilden på Peter Eriksson tillsammans med Cardento.

Peter Eriksson med Cardento vid OS 2004.

ste vi redan om Cardento själv som hopphäst, men vad som förvånade oss var att han ger mer ädelhet än vad hans egen konstitution visar till sina avkommor.

Classido (e. Concerto II), Leandro (e. Landgraf), Contino (e. Cash and Carry), Carino Sun (e. Capitol I) och Levinus (e. Levisto) har alla Tartane i sin härstamning.

Classic Lady – en av många ➤ Cardentos avkommor syntes verkligen. Redan vid unga år utmärkte sig flera av hans avkommor, till exempel Classic Lady som var den bästa femåringen i Sverige och som sedan vann unghäst VM i Lanaken som sjuåring. Idag tävlas hon i internationell hoppning. Cantara blev tia i finalen i Lanaken. I år har Sevilla och Glory Days vunnit de nationella titlarna för fem- respektive sexåringar i Sverige och Sevilla tog sedermera hem titeln för hela Skandinavien. Många Cardentoavkommor är också framgångsrika internationellt. Mest kända är kanske Kiara la Silla som reds av RolfGöran Bengtsson i Meydan Nations Cup i Falsterbo, Cazino riden av Rodrigo Pessoa, Ace FLB riden av Lin Johnsson, Caramell KS riden av Svante Johansson. Därtill kommer Matrix, Algot, Cyklon, Candide, Draco, Carrera, Cardaxo, m fl. I ljuset av så många talangfulla avkommor efter Cardento godkändes den grå sonen till Capitol av KWPN när han återvände till VDL-stuteriet i Bears i Holland år 2005. Idag betäcker Cardento ca 250 ston om året och han är godkänd av många avelsförbund, däribland Holstein, Selle Francais och Hanover.

B-Estelle är nyckeln ➤ Cardentos mor B-Estelle är skälet

Stolinje 741 ➤ Cardentos genetiska styrka kommer från

stolinje 741 i Holstein. I fjärde led i härstamningen finns Tartane, som även hittas i härstamningen hos ett flertal internationella hopphästar, bland dem kan nämnas Landsbub (Landmeister) riden av Franke Sloothak och Randi riden av John Whitaker. Holsteinerhingstarna Cardenio (e. Coriano),

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

till Cardentos förmåga att ge ädelhet till sina avkommor. B-Estelle är ett ädelt sto efter Lord och hon har förutom Cardento ytterligare två avkommor i svår klass i Tyskland, nämligen Conquest (e. Contender) och Castell (e. Cassini I). Genom sin dotter Klara (e. Contender) är B-Estelle mormor till Holsteinerhingsten Quintender (e. Quinar) som två gånger slog publiken med häpnad när han tävlade i finalen i Bundeschampionatet. Quintenser tävlar idag i svår klass. Cardentos mormor Restelle (e. Sacramento Song) fick endast fyra avkommor varav två är framgångsrika i svår klass, Landwitt (e. Landmeister) och Laureen (e. Lord). Restelles dotter Zsasa (e. Caletto II) har gett svårklasshopparen Lord Orion (e. Lord). Självklart sätter den här typen av prestationsavel sitt avtryck i den officiella beräkningen av Cardentos avelsvärde. I Sverige är hans index för hoppning 154 och i KWPN är det 145 men med en pålitlighet på 63% lär det stiga kommande år.

Livfullt och dynamiskt ➤ Avel är livfullt och dynamiskt. Om KWPN-nämnden genast hade sett Cardentos avelspotential hade han förmodligen inte vunnit silvermedaljen i lag vid OS i Aten. Då skulle han inte ha spridit sin utmärkta förärvning till den svenska prestationsaveln, men genom sitt silver i Aten och sitt avtryck i den svenska aveln tog Cardento chansen att göra sig ett namn i Holland, för sina holländska ägare och i den internationella hopphästaveln. •

Redan från första året på Flyinge fick Cardento hundra ston. Sedan har det fortsatt, vart och vartannat år har han haft flest ston, år 2005 var det nära 250. Avkommorna har sedan visat sig ärva pappans exceptionella hoppförmåga. Sagan om VDL Cardento är sagan om den fula ankungen som växte upp till en vacker vit svan.

Cardento var som en oslipad diamant Ingen hingst har satt ett sådant avtryck i svensk avel som VDL Cardento. Ihop med Peter Eriksson var han en framgångssaga, en epok, på exakt 10 år. Av Tessie Sjöstedt Foto VDL & Martin Larsson Peter Eriksson fick äntligen stiga upp på den olympiska prispallen och ta emot sin OS-medalj, en dröm som han haft sedan barnsben. Familjen van de Lageweg i holländska Arnhem fick på hemmaplan se sin egen hingst avgöra den historiska EM-medaljen, den första svenska mästerskapsmedaljen i modern tid. VDL Cardento visades på bruksproven i Holland två gånger. Trots att han var näst bästa hopphäst blev han inte godkänd. Men när han kom till Flyinge och i mästaren Peter Erikssons händer då gick det som en dans.

Imponerande hoppförmåga ➤ Van de Lageweg Sr hade träffat Ingvar Fredricson i Verden och erbjudit honom att få leasa en ung välstammad Capitolhingst. Det var en kompensation för att Olympic Ahorn inte hade kunnat skickas till Flyinge, som han en kort tid dessförinnan hade överenskommet med Ingvar Fredricson. Det var dock enligt van de Lageweg bråttom för det fanns fler intressenter. Inge Wilhelmsson, Hans Barkewall, Birgitta Bentzer och Peter Eriksson reste därför med Flyingechefen i spetsen mitt i natten till Holland för att besiktiga Cardento. Det var tur att Peter var med kan man nog säga. En del i gänget var nämligen inte särskilt imponerade, har vi åkt bil hela natten för att titta på den där? Men när Peter så småningom kom upp i sadeln visade skimmeln en imponerande hoppförmåga. Bra benteknik ➤ – Jag brukar aldrig hoppa så högt när jag

provar en 4-åring, men Cardento flög över koppelräck på 1,30 och ett stigsprång på 1,55. Wow, tänkte jag, det här är en häst som har kapacitet, berättar Peter. Ett par månader senare, i januari 1997 kom VDL Cardento till Flyinge. Inom kort hade han klarat brukspoven med glans. – Han var som en unghäst är att rida, men han var redan från början väldigt klar och säker på hinder, fortsätter Peter. Cardento gick årgångstävlingar, han gjorde vad han skulle utan att imponera. Men på Flyingedagarna, då imponerade han desto mer. – Då visade han att han kunde hoppa högt och när hindren åkte upp visade han en bra benteknik också.

Träning för Henk Noren ➤ Som 7-åring gick Cardento

1,50-klasser och fick följa med ut på internationella tävlingar som andrahäst till Flyinge Electro. I 7-årsfinalen i Falsterbo slutade han trea som bästa svenska ekipage. Hindren var inga problem, men att gå riktigt snabbt i omhoppningen var han ännu inte riktigt mogen för. Den vintern började svenska landslaget träna för Henk Noren och det systemet var precis vad Cardento behövde. Många små hinder på givna avstånd. På 17 meter skulle hästen lägga in fem galoppsprång istället för fyra. – Väldigt nyttigt för Cardento som fick styrka och lärde sig korta upp galoppen. Betslingen hade satt myror i huvudet på Peter. Med ett bett där Peter har full kontroll hoppade Cardento sämre. Utan full kontroll hoppade Cardento bättre. Men… – Det fick bli en kompromiss, han trivdes ofta bäst med en kombination av hackamoore och bett, säger Peter.

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Corporal Retina

Ramsesx Dolli

Maximus

Manometer Stör

Vase

Ramsesx Rappel

Ladykiller xx

Sailing Light xx Lone Beechxx

Capitano Capitol I

Folia Cardento

Lord B-Estelle

Viola

Sacramento Song xx Restelle

Estelle

Inte helt lättriden ➤ Från början var Cardento inte helt

lättriden. Det krävdes mycket markarbete för att få honom så lydig som möjligt, stärka upp honom med sidvärtsrörelser och lära honom korta galoppen. – Han blev med tiden väldigt genomriden, blev kvickare i benen och väldigt säker på galoppombyten i vartannat, berättar Peter. År 2000 blommade Cardento ut och visade vilken kapacitet han hade. Åttaåringen kunde hoppa, det hade han visat förr, men nu hade han styrkan, smidigheten och rutinen. Året började med resultaten 3–1–1 i den nordiska Grand Prix-serien. Sedan gick Cardento nationshoppningar. I Rom med 8+0, veckan efter i St Gallen med 0+8 och i danska Ikast blev det svensk seger då Cardento gick dubbelnolla. Peter tog själv beslutet att avstå från OS i Sydney, alla fina resultat till trots tyckte han inte att Cardento hade rutin nog för ett OS. Som plåster på såren tog paret sin första internationella Grand Prix-seger i tyska Gera med tyska OS-laget på plats. Mästerskapsmedaljer ➤ Nu började medaljerna trilla in.

Peter Eriksson och VDL Cardento skrev ridsporthistoria i Arnhem där svenska laget tog sin första mästerskapsmedalj på 69 år. Och det var Peter och Cardento som avgjorde. De var sist ut och presterade en helt felfri runda. Först var det så tyst att man kunde höra en knappnål falla, sedan bröt jublet loss och det blev glädjefnatt i svensklägret. Wiepke van de Lageweg lovade på stående fot under prisutdelningen inne på banan att Cardento skulle få stanna kvar i Sverige. Ett löfte som han knappast kan ha ångrat. För det blev fler medaljer. Lagsilver igen 2002 på VM i spanska Jerez. Dock ingen medalj på EM i Donaueschingen 2003 trots att Peter och Cardento vann söndagens avslutande individuella hoppning tillsammans med en fransman.

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Cottage Son Gimara

Cottage Sonxx Ricarda Sicambrexx Easter Galaxx Marconi Tartane

På en olympisk prispall ➤ OS i Aten 2004 kom att blir parets sista mästerskapsstart. I omhoppning om bronsmedaljen mot USA tog Peter en smart genväg och hoppade över några stenar och blomkrukor. Tyvärr var han först ut, så alla som vågade kunde kopiera hans brillianta idé. Men medalj blev det, ett lagbrons som senare byttes ut till silver. Och Peter Eriksson fick äntligen kliva upp på en olympisk prispall och ta emot sin medalj. Ett oförglömligt ögonblick och drömmen för varje idrottsman. Väldigt sund och stark ➤ VDL Cardento är en fysiskt sett hård och hållbar häst. Under sina tio år på tävlingsbanorna har han samtidigt betäckt över hundra ston varje år. – Jag minns inte att han har varit halt en enda gång. Lite sliten efter en lång tävling, men aldrig halt. Han är en väldigt sund och stark häst samt fin i benen, säger Peter Eriksson. Cardento är därtill en väldigt snäll häst, så hingst han är. Bockar aldrig, går aldrig på bakbenen, vem som helst kan rida ut på honom. Och så hoppar han på allt man styr på. – På Flyingedagarna har han hoppat en två meter hög mur, han har hoppat genom eld och över en Volvo-bil. Han var alltid otroligt pålitlig, jag har inte känt ett sådant förtroende för någon annan häst, säger Peter. Den inneboende potentialen ➤ – Cardento var som en oslipad diamant. Man måste slipa dem rätt om det ska bli något. Men man kan inte ta fram något som inte finns. Mitt jobb som ryttare är att ta fram hästens inneboende potential, säger Peter Eriksson. Man kan bara konstatera att Peter Eriksson lyckades mer än väl. Han har svarat för ett stycke glänsande ridsport- och avelshistoria. Numera skickas Cardentos sperma till världens alla hörn, minst 250 doser om året. VDL Cardento har blivit en guldklimp, en internationell hopphingst är en mångmiljonaffär. •

Avelskrönika

Svensk hopphästavel behöver en ordentlig genomlysning ➤

tion som sprids på alla upptänkliga sätt. Vi måste därför utveckla ett bättre sätt att jämföra olika avelsförbunds olika rankingsystem och dessutom hitta tävlingsresultat, förärvningsbeskrivningar och fertilitetsresultat som kan ligga till grund för våra hingstval. På hingstsidan är det verkligen inte tillgången på det allra bästa som saknas utan det är istället kunskapen om hur urvalet ska göras. Avelsstonas stora värde ➤ På sto-

sidan ser det däremot betydligt sämre ut och det tragiska är att inte många svenska uppfödare tycks förstå hur viktigt det är att ha verkligt goda avelsston. Det finns därför ett svagt intresse för att köpa in bättre ston. Detta måste motverkas genom att de bästa stona lyfts fram så tydligt att alla börjar intressera sig för bra avelsston och börjar

...det råder stor brist på duktiga unghästutbildare, många unghästar får därför aldrig chansen att visa vad de går för” Duktiga unghästutbildare ➤ Som vi alla vet råder det stor brist på duktiga unghästutbildare, många unghästar får därför aldrig chansen att visa vad de går för. Ofta är det en ekonomisk fråga men det kan också handla om kommunikationsproblem mellan uppfödare och utbildare. Hingstvalet viktigt ➤ När det gäller

avelsarbetet så finns det idag möjlighet att använda många hundra hingstar från hela världen men det är omöjligt för den enskilde uppfödaren att sätta sig in i all mer eller mindre seriös informa-

uppskatta deras stora värde. Eftersom intresset för de bästa stona är så litet medför det också att intresset för att använda modern avelsteknik är lågt. Detta låga intresse medför i sin tur att utveckling inom dessa områden i stort sett saknas i Sverige. Eftersom det är få som är aktiva på detta område blir det ofta svårttillgängligt och därmed också dyrt. Forskningen är viktig ➤ Vi måste

bestämma oss för vilken teknik och vilka metoder vi vill använda oss av och sedan se till att vi utbildar lämp-

”Det tragiska är att inte många svenska uppfödare tycks förstå hur viktigt det är att ha verkligt goda avelsston” skriver Peter Ljungcrantz i sin krönika här intill.

Ljungcrantz

All tidigare erfarenhet visar att en av de viktigaste förutsättningarna för ett lands framgångar inom hoppsporten är en egen avel på absolut högsta nivå. En ryttare är aldrig bättre än sin bästa häst och tyvärr halkar Sverige för närvarande efter när det gäller produktion av hästar som håller internationell toppnivå. En noggrann genomgång av svensk hopphästavel och inte minst utbildningen av våra unghästar är därför en mycket viktig uppgift. Detta kommer att tas upp på Hopphästklubbens framtidskonferens i början på 2010 (läs ledaren på sidan 5 om Vision 2016). När man följer unghästklasserna i Falsterbo och under championaten i Flyinge får man visserligen intrycket att våra unghästar håller en hög standard. Men var tar sedan alla lovande unga hopphästar vägen?

lig personal. Sedan måste vi hålla oss uppdaterade på vad som händer inom spetsforskningen så att vi inte använder redan föråldrade metoder. Det händer väldigt mycket inom forskningen idag och frågorna är många och oerhört intressanta. Vissa genetiker hävdar till exempel att en individs erfarenheter faktiskt nedärvs till avkommorna genom att erfarenheter kan påverka arvsanlagen. En annan mycket intressant fråga är vilken betydelse mitokondrie-DNA:t har eftersom detta bara nedärvs från modern. Höstmöte på Flyinge ➤ Förhopp-

ningen med Vision 2016 är att årligen följa och lyfta fram vilka frågor vi måste arbeta vidare med på kort sikt och vilka som är mer långsiktiga. En av de absolut viktigaste frågorna är utbildningen av våra unghästar och denna fråga kommer vi att diskutera redan på Hopphästklubbens höstmöte på Flyinge den 17 oktober, mellan treårings-finalen i hoppning och SSHS Elitauktion. Vi kommer där att ha en mycket sakkunnig panel och hoppas att uppslutningen blir stor. Där finns det också möjlighet för våra medlemmar att komma med synpunkter på frågor till konferensen i januari.

Peter Ljungcrantz

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Försäkrad med insidan!

Glans & Lyster utan trassel

Utökat skydd för hästtransporter

Långtidsverkande

Svelands försäkring för hästtransporter ger ett unikt skydd! Om en Svelandförsäkrad häst orsakar plötslig och oförutsedd skada inuti släpet, ersätter vår hästtransportförsäkring skadorna. Ett gratis tillägg som Sveland kan erbjuda eftersom vi försäkrar både djur och fordon.

Sveland Släp omfattar två valbara moment Egendom - med brand, stöld, glas, räddning, ansvar och rättsskydd. Vagnskada - ersätter yttre skador på fordonet vid trafikolycka, skadegörelse eller olyckshändelse.

www.sveland.se

www.trikem.se

En fantastisk stostam som påverkat svensk hopphästavel

Från Spinda till Duenna

Duenna 1995 , Kurage hing

st föl e Rivage

du Poncel

Många av de mest betydande hästarna inom svensk hoppsport och hopphästavel tillhör den så kallade ”Spinda-familjen” (F2). Om inte Spinda hade importerats till Flyinge för snart 100 år sedan hade vi inte haft de internationella topphästarna Cazino, Kurage, Evertino, Garibaldi, So What, Feliciano och Duenna bland många, många andra. De två sistnämnda är också två av de viktigaste avelsindividerna inom svensk hopphästavel och familjen är idag en av de största och mest betydande vi har.

när det gäller ston som visar god förärvning och dessutom nedärver denna förmåga till sina avkommor hade Spinda en alldeles utmärkt härstamning. Fadern, Schwabenstreich, som tillhörde den kanske mest betydande hingstlinjen i Hannover den så kallade Schluckerlinjen, var far till ett stort antal framstående avelsston och beskällare. Spinda kom från hannoveranarstam 1290 som lämnat många framstående såväl ston som hingstar. Hennes helbror, Schwabenkönig var en eftertraktad avelshingst på Celle. Mödernet var linjeavlat på hannoveranarhingsten King (e. Kingdom xx). Dessa medförde att Spinda var, trots en far av det tyngre slaget, ”ett högelegant sto med osedvanligt goda rörelser, korrekt och välställd med stor framåtanda”. Så beskrivs hon av Gunnar Henriksson i häftet ”Våra stofamiljer” utgivet av ASVH 1976.

Av Peter Ljungcrantz

Familj med framåtanda ➤ Alla som haft hästar från

Foto Jan Gyllensten & Kurt Graaf Ett utmärkt exempel på vilken betydelse importen av enstaka avelston kan ha är Spinda 1866. Hon föddes 1918 i Hannover och importerades av Flyinge år 1924. Som oftast

Spinda-familjen (F2) vet att just framåtandan är ett genomgående karaktärsdrag för alla individer från denna familj. Spinda var långt före sin tid eftersom det enda negativa man kan hitta i beskrivningarna om henne är att hon saknade det ”djup” som man på den tiden önskade att avelsstona skulle

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

>> 15

➤ Diana ➤ (e. Largo)

Drusilla (e. Anno)

➤

Delta (e. Magnat)

➤

➤ Dina Spinda (e. Schwabenstreich) (e. Althof)

Herrscher (e. Heristal)

➤

Kadmeija (e. Khedive)

Dorothea (e. Heristal)

Klarata (e. Kinos)

➤

Dongola (e. Tokajer)

➤

Donna (e. Gaspari) Denise (e. Varolio)

➤

(e. Anart)

➤

Brisad (e. Gaspari)

So What (e. Irco Mena) Chicago Z (e. Carthago)

➤

Nostena (e. Noster)

➤ Drava

Hannoveranar Stam 1290

Fanny (e. Tribun)

➤ Favorite ➤ Menta (e. Harms)

Ella ➤ Ella II (e. Schwabliso) (e. Index)

➤

Essi (e. Salamander)

Fokkea (e. Fokker)

ha. Flyinge hoppades få många framstående avelshingstar efter henne men det blev bara Taktik (e. Onkel) som tyvärr dog redan som 5-åring. Istället lämnade hon sex döttrar, varav tre borgade för att detta idag är en av de största stofamiljerna vi har. Framstående döttrar ➤ Dottern Fanny (e. Tribun) gav

upphov till den gren som sex generationer senare lämnade stoet Felicia (e. Utrillo) som tävlades i svår hoppning av Ted Nätterqvist. Efter avslutad tävlingskarriär blev hon mor till Chess (e. Cortez), Marcos Lilla Liza och Feliciano (båda e. Irco Marco) som alla tre har placeringar i svår klass. Feliciano har ett stort antal internationella topplaceringar och rankas nu som den mest betydande avelshingsten i Sverige med avkommor som Isaac, Aprils Fortune, Hip Hop och Carman Ghia som några exempel. Spindas dotterdotter Diana (e. Largo) är ett av familjens mest framstående avelsston. Hon blev mor till avelshingsten Herrscher (e. Heristal) som såldes till Landgestüt Traventhal i Holstein och bland annat lämnade hingsten Amor som haft stor betydelse för den holländska aveln. Dianas dotter Drusilla (e. Anno) gav upphov till den gren som sex generationer senare lämnade en av världens bästa dressyrhästar, Briar (e. Magini).

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

➤

(e. Mentor)

Stella (e. Biarritz)

➤ Spinda

➤

Lajka (e. Largo)

➤ Lysett

➤ Valencia ➤ Felicia

➤ Dorina

➤

(e. Cosmos xx)

(e. Effendi)

➤ Mithra

(e. Vallon xx)

(e. Magini)

(e. Utrillo)

➤ Princesse ➤

(e. Hurricane xx)

Waterloo (e. Ciceron)

➤

Evertino (e Everest)

Czardos ➤ Brigadör (e. Ciceron) (e. Le Mistral)

(e. Donau)

Utina (e. Utrillo)

Cirona (e. Ciceron)

Cazino en av de mest framgångsrika ➤ En annan dotter till Diana var Denise (e. Varolio) som blev mor till avelshingsten Brisad (e. Drabant) och Stella (e. Biarritz). Stella såldes av Flyinge till Örsholms Stuteri i Moheda och lämnade där avelshingsten Jasper (e. Cosmosxx). Med Cosmosxx fick hon också flera fina avelsston. Av dessa visade Sandra att goda prestationsgener inte behöver vara ett hinder för en god exteriör och blev det första 3-åriga stoet som vann Kungakannan på Elmia. Sandras helsyster Spinda, är mormors mor till Cazino (e. Cardento) som idag tävlas på allra högsta internationella nivå och har ett flertal segrar och placeringar med Rodrigo Pessoa i sadeln. Cazino föddes 2000 hos Sandris Häst i Vårgårda och hittades av Lina Holmström i Dagstorp. Lina och Fredrik Linell tävlade honom upp till 140. Royne Zetterman köpte honom sedan tillsammans med Jos Lansink som förmedlade honom vidare till Rodrigo Pessoa. Idag är Cazino en av de mest framgångsrika svenskfödda hästarna i den internationella hoppcirkusen. Det fantastiska stoet Duenna ➤ Dorothea (e. Heristal) var ytterligare en av Dianas döttrar och alltså en helsyster till Herrscher. Hennes dotter Dongola (e. Tokajer) är mormor till Drava (e. Anart). Drava har lämnat den godkände hings-

➤ Dorrit

(e. Drabant)

➤ Donetta

(e. Biarritz)

➤

Medea ➤ Mickaela (e. Gaspari) (e. Illum)

➤ Charis

Doris ➤ Dotsie (e. Ciceron) (e. Swift)

➤ Garibaldi

(e. Krocket)

Dagny ➤ Damast ➤ (e Gaspari) (e. Hartung)

➤ Briar

(e. Magini)

(Robin I Z)

Dansa ➤ Duenna ➤ (e. Koncerz xx) (e. Robin Z)

Presstopp! I den holländska tidningen ”Sport Horse Breeding” September 2009 publiceras en rankinglista över de stofamiljer vars avkommor haft störst framgångar på tävlingsbanorna i dressyr under 2009. På denna lista ligger Spindafamiljen på en fantastisk tredje plats. Till denna placering bidrar framförallt Briar och Mistral Höjris. Kurage (e Rivage de Poncel) Desdemona ➤ Donatella ➤ Undicci (e Quidam de Revel) (e. Cardento) (e. Camiell Flamingo Z)

Emir (e. Gaspari) Figaro (e. Gaspari) Imperator (e. Gaspari)

Dansös (e. Robin Z)

➤

Duchesse ➤ Diana (e. Cortez) (e. Quite Easy)

➤ Cazino

(e. Cardento)

➤

Feliciano (e. Irco Marco) Marcos Lilla Liza (e. Irco Marco) Chess (e. Cortez)

”Alla som haft hästar från Spinda-familjen (F2) vet att just framåtandan är ett genomgående karaktärsdrag för alla individer från denna familj”

ten So What (e. Irco Mena) som tävlades av Helena Lundbäck och som ingick i det svenska OS-landslaget 2000 men tyvärr exporterades strax innan lagets avresa. Chicago Z (e. Carthago) är en annan godkänd avelshingst undan Drava som nu tävlas internationellt av Erika Lickhammar. Dongola hade också en dotter som hette Donetta (e. Biarritz) som lämnade de tre godkända helbröderna Emir (e. Gaspari) och Figaro som båda blev internationella dressyrhästar samt Imperator som var olympiahäst i hoppning med Peter Eriksson. En helsyster till dessa hingstar, Dagny, blev sedan mormors mor till det fantastiska stoet Duenna. Idel ädel Flyingestam ➤ Frågar man Jens Fredricson vilka avelsston som är de bästa inom svensk hopphästavel är Duenna ett av dem han nämner. Hon är efter Robin Z u. Danza e. Koncerzxx u. Damast e. Hartung. Alltså idel ädel Flyingestam. Till skillnad från de flesta andra ston som har stora framgångar inom sporten hann hon med en avelskarriär innan hon började tävla och kunde trots det nå stora internationella framgångar på tävlingsbanan. Av de tre föl hon fick har två segrar i svår internationell hoppning. Kurage (e. Rivage du Poncel) som med Jens Fredricson i sadeln vann Scandinavien Open som 6-åring och några år senare blev 2:a i Falsterbo Derbyt. De represente-

Lina Sjögren, Evertino.

rade Sverige i nationshoppningen i Luhmen där laget blev 4:a. Till alldeles nyligen reds Kurage med stor framgång av Amanda Kjellberg. Ekipaget hade placeringar i svår hoppning och vann junior SM. Kurage ägs nu av familjen Björklund och tävlas av dottern Alma. Fantastiskt avelsvärde ➤ Duennas andra dotter, Desde-

mona (e. Quidam de Revel) såldes till England och rids av William Whitaker. Hon var placerad på YR EM. Desdemonas dotterdotter Undicci (e. Camiell Flamingo Z) var en av de dyraste hästarna på SSHS-aktionen 2007 och köptes av Malin Baryard.

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

>> 17

Kurage vann Scandinavian Open som 6-åring med Jens Fredricson i sadeln.

”Förhoppningsvis har Flyinge bland dessa ungston någon som kan föra den snart 100-åriga traditionen på stuteriet vidare” Efter att Duenna som 8-åring såldes till England kom hon ganska snart till Siw Waldeland (numera Berentsen) och gjorde med henne en strålande tävlingskarriär med ett flertal placeringar i internationell 160 och deltagande i nationshoppningar för Norge. Efter att Siw slutat tävla henne försökte hon att återigen ta föl på henne men det lyckades tyvärr inte. Lisen Bratt Fredricson insåg dock vilket fantastiskt avelsvärde det finns i Duenna och lät Anders Gånheim på Bollerup undersöka henne. Anders kunde konstatera att hennes livmoder försämrats så mycket att hon inte själv kan bära fram ett föl och rekommenderade embryotransfer. Med hjälp av denna teknik föddes i år ett föl e. Careful och nästa år väntas ett efter Cardento. Detta är ett lysande exempel på att vi måste utveckla användandet av embryotransfer om vi ska hänga med avelsutvecklingen i övriga länder. Fler tävlingshästar i familjen ➤ Det finns naturligtvis

många fler framstående tävlingshästar i familjen som är väl värda ett omnämnande. Några av dessa är helsystrarna Waterloo och Czardas (e. Ciceron) ridna av Ragnar Bengtsson och Czardas son Brigadör (e. Le Mistral) som reds av Olof Smith och Linnéa Eriksson. Evertino (e. Everest) reds av Lina Sjögren som hade många internationella placeringar och var även med i flera nationshoppningar för Sverige. Evertinos mor, Utina (e. Utrillo) hade också många placeringar i svår klass tillsammans med Maj-Christine Ehnberg, hon vann bland annat V-65 pokalen. Flyinge har mer av Spinda ➤ Hela den här framgångssagan började ju på Flyinge och där finns idag ett 6-årigt

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Feliciano som här rids av Maria Gretzer, rankas nu som den mest betydande avelshingsten i Sverige.

sto, Diana (e. Quite Easy) som reds av Peter Eriksson på Scandinavien Open och några yngre systrar till henne efter Etrusco och Al Cantino. Förhoppningsvis har Flyinge bland dessa ungston någon som kan föra den snart 100-åriga traditionen på stuteriet vidare. Om Flyinge systematiskt hade satt fler prestationssäkra ston ur Spindas stofamilj i avel hade Flyinges stuteri med stor sannolikhet hållit världsklass idag och inte som nu varit nedläggningshotat. Ett tips till alla er som har fina prestationsston ur den fantastiska Spindafamiljen. Många av de mest erfarna uppfödarna i Tyskland och Holland anser att linjeavel på en stark stofamilj är nyckeln till framgång och detta gäller framförallt om både stoet och hingsten kommer ur samma familj. Så varför inte betäcka era välhoppande ston med Feliciano om de typ- och egenskapsmässigt passar ihop! Lycka till! •

TORVSTRÖ Om hästen hade något att säga till om.

Förmodligen Sveriges Förmodligen Sveriges bästa kraftfoder! bästa kraftfoder! Förmodligen Sveriges Förmodligen Sveriges Förmodligen Sveriges bästa kraftfoder! bästa bästa kraftfoder! kraftfoder!

Mail info@stallvital.se Mail info@stallvital.se www.stallvital.se www.stallvital.se

HYR en HERRGÅRD på ÖSTERLEN!

STOR FESTLOKAL och BOENDE i en underbar MILJÖ för FESTER, Mail info@stallvital.se BRÖLLOP och andra sammankomster. CATERING. www.stallvital.se www.svabesholmskungsgard.se

Sadelh‰ngare och Saltstenar. Och 12 000 andra saker man kan behˆva n‰r man har h‰st. Land‰ng ‰r mycket, mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik. H‰r hittar du allt det du behˆver n‰r du har h‰st eller h‰stgÂrd. 1100 kvadratmeter med allt fˆr att ta hand om h‰sten (och gÂrdens hundar och katter) och fˆr att hÂlla fint i stallet och pÂ gÂrden. Eller bara fˆr att sk‰mma bort dig sj‰lv. De som besˆkt oss s‰ger att vi ‰r den mest v‰lsorterade och stˆrsta h‰stbutik de nÂgonsin sett. Vad s‰ger du sj‰lv? Ta en utflykt till Land‰ng och se med egna ˆgon varfˆr vi ‰r mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik.

Fibergi - därför att.... hästens mage och matsmältningssystem inte Fibergi - därför att.... har förändrats, hästen är fortfaranhästens mage och matsmältningssystem inte de gräsätare! Därför är det viktigt att har förändrats, hästen är fortfaranFibergi - därför därför att.... Fibergi att.... kraftfodret har en struktur som är skonde gräsätare! Därför är det viktigt inte att hästens mage och matsmältningssystem hästens ochför matsmältningssystem sam och mage möjlig hästen att smälta.inte kraftfodret har en hästen strukturärsomfortfaranär skonhar förändrats, hästen är fortfaranVåra råvaror naturliga ochviktigt micronisesam och möjligärDärför för hästen att smälta. de gräsätare! är det det att Därför är viktigt att rade och blandas med hackelse för ge kraftfodret struktur som äratt skonVåra råvarorhar är en naturliga och micronisestruktur som är skonen lång ”tuggtid”. Det gör kraftfodret sam och möjlig för hästen att smälta. rade och blandas med hackelse för att ge hästen att smälta. lämpligt för hästars matsmältning och din en ”tuggtid”. Det gör Fibergi - därför att.... Våralång naturliga och kraftfodret microniseråvaror ärlänge................. naturliga och micronisehäst får njuta lämpligt föroch hästars hästens mage inte rade och med matsmältning hackelse för för och att din ge blandas matsmältningssystem med hackelse att ge I 25 år har vi gjort ett dammfritt krafthästlång får njuta länge................. en ”tuggtid”. Det gör kraftfodret ”tuggtid”. Det gör kraftfodret harfoder förändrats, hästen är fortfaranav bra hästars råvaror matsmältning som passar svenska lämpligt och dinatt förvi hästars och din 25 år har gjort matsmältning ett dammfritt kraftde I gräsätare! viktigt hästmagar. ViDärför packar är det det fortfarande i häst får länge................. njuta länge................. foder av bra råvaror som passar svenska kraftfodret en säckar struktur somgör är fodskonekonomiska har 25 kg´s vilket hästmagar. Vi packar det fortfarande i 25prisvärt. gjort ett dammfritt dammfritt kraftår har vi för gjort ett kraftsamI och möjlig hästen att smälta. ret ekonomiska 25 råvaror kg´s säckar fodfoder av bra råvaror som vilket passar gör svenska som passar svenska ret prisvärt. Våra råvaror är packar naturliga och micronisehästmagar. packar det fortfarande fortfarande Vi det ii

rade och blandas med hackelse att ekonomiska säckar vilketför gör fodfod- ge 25 kg´s säckar vilket gör prisvärt. en ret lång ”tuggtid”. Det gör kraftfodret lämpligt för hästars matsmältning och din häst får njuta länge................. I 25 år har vi gjort ett dammfritt kraftfoder av bra råvaror som passar svenska hästmagar. Vi packar det fortfarande i ekonomiska 25 kg´s säckar vilket gör fodret prisvärt.

Mycket mer ‰n en vanlig h‰stbutik. Vid E65 i Skurup. 20 min frÂn Malmˆ. MÂn-Fre 9-18, Lˆr 9.30-15 | Tel: 0411-430 05 info@landang.se | www.landang.se

FIBERGI FIBERGI FIBERGI

AB AB AB

Telefon 035-21 56 97 • www.ﬁbergi.se Telefon 035-21 56 97 • www.ﬁbergi.se

Telefon Telefon 035-21 035-21 56 56 97 97 •• www.ﬁ www.ﬁbergi.se bergi.se

Samma häst, samma sport men olika uppfattningar Man föreställer sig att det finns en enhetlig, internationellt accepterad metod för att utbilda de unga hopphästarna. Hästar, hinder och bandesign liknar varandra i olika länder, dock verkar det finnas skiftande uppfattningar bland de utbildningsansvariga i respektive förbund vad gäller träningsupplägget. Tyska, danska och holländska ryttare har faktiskt olika syn på vad unghästutbildning innebär. Av Dirk Willem Rosie Christoff Hess, chef för utbildningssektionen på det tyska förbundet påpekar att det finns en tradition i Tyskland av att bedöma den unga hopphästens teknik och hoppförmåga i speciella klasser. – Vi vill skydda våra unga hästar. Detta är inte enbart förbundets policy, denna syn delas även av våra ryttare och unghästutbildare. I Tyskland har vi enbart bedömningsklasser för fyraåringarna medan ryttarna kan välja mellan bedömningsklasser och Table A mot klockan för fem och sexåringarna.

Bedömningsklasser skyddar unghästen ➤ De tyska bedömningsklasserna kallas ”Springpferdeprüfung”. Det kan tyckas förvånande att majoriteten av de professionella ryttarna föredrar att ställa upp i de här klasserna. – Här i Tyskland tar större delen av ryttarna utbildningen av sina hästar på mycket stort allvar, berättar Christoff Hess. Vi lägger vikt vid en god utbildning. Vi vill inte hoppa en unghäst på tid, vi vill inte jaga honom mot målflaggan eftersom de flesta ryttare och tränare menar att detta inte gagnar unghästens fortsatta karriär. För lite fokus på fart ➤ Trots att ryttarna har valmöjlighet

visas majoriteten av de tyska femåringarna i bedömningsklasserna. – Först då hästarna nått sex år börjar de tävlas i vanliga hoppklasser och på tid, fortsätter Christoph Hess. Detta beror på att Bundeschampionatet har en omhoppning mot klockan för de hästar med de högsta poängen. I år hade vi en omhoppning för de tolv sexåringarna som hade 8,4 eller högre i poäng. De yngre hästarna bedöms endast för hopp-

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

– Vi anser att tonvikten på harmoni i hoppningen är det som ger en lång och framgångsrik karriär, säger Christoff Hess.

teknik, utbildningsnivå och uppförande på banan. Det tyska systemet är något ofördelaktigt på den internationella arenan. De relativt få framgångarna för tyska ekipage vid VM i Lanaken ses som ett resultat av en unghästutbildning med lite fokus på fart. Grad av harmoni ➤ Christoph Hess förklarar att de tyska

domarna inte enbart tittar på hästens hoppteknik, utan även på ryttarnas sits, balans och effektiviteten av hjälperna samt hur samspelt ekipaget är. – Hästens bjudning mot hinder och bascule är också av betydelse för poängen. Man kan likna det vid en amerikansk hunterklass. – Harmoni är av största vikt, fortsätter Hess. Testet är en kombination av många faktorer och det är ekipagets grad av harmoni som ger det slutgiltiga resultatet. Vi anser att tonvikten på harmoni i hoppningen är det som ger en lång och framgångsrik karriär. Detta är skälet till att vi tyskar är entusiastiska över vårt system och det är även skälet till att vårt

: K R MA

DAN

En femåring klarar att ridas på tid I Tysklands grannländer Danmark och Nederländerna ser man saken lite annorlunda. Danskarna har ett system där man endast dömer fyraårsklasser. Äldre hästar får finna sig i att ridas i det tävlingsformat där de sen stannar i resten av sin karriär. Av Dirk Willem Rosie – I antal finns det i Danmark ungefär lika många professionella ryttare som amatörer, berättar Jan Pedersen, chef för Dansk Varmblod och WBFSH. Detta säger enligt min mening en del om standarden på dansk ridning. Det visar sig i våra fyraårsklasser, som domineras av de professionella ryttarna eftersom de är bättre unghästtränare och utbildare. På pappret ser det ut som om det finns fler proffs än amatörryttare i Danmark, men det beror endast på att proffsen har större framgångar. Detta beror inte enbart på ryttarskicklighet utan även på att de får de bästa hästarna och det är ju de bättre hästarna som syns i topprankingen.

En femåring gammal nog ➤ Danska fyraåriga hästar be-

döms endast på sin hoppförmåga, ryttarnas ridning det vill säga sits, effektivitet av hjälperna etc, utvärderas inte.

utbildningssystem har blivit ett generellt accepterat sätt att utbilda unga hästar. Finns ingen statistik ➤ Det tyska ridsportförbundet kan dock inte uppvisa någon statistik som visar hur populära de olika klasserna är, eller vilka val de professionella ryttarna respektive amatörerna gör. – Det är svårt att veta exakt, förklarar Hess. Men min uppfattning är att proffsen är fler än amatörryttarna i bedömningsklasserna. I fyraårsklasserna är proffsen också mer framgångsrika, vilket torde vara uppenbart eftersom de är skickligare på att träna och visa sina hästar på det sätt vi propagerar för. Skillnaden mellan de professionella och ickeprofessionella ryttarna är mindre i fem- och sexårsklasserna. Rent generellt kan man säga att amatörryttarna följer samma riktlinjer som proffsen, eftersom ingen i Tyskland ifrågasätter fördelarna med vårt utbildningssystem. Stilhoppningsklasser ➤ Enligt Hess är det tyska utbild-

– Personligen tycker jag att det danska sättet att utbilda unga hopphästar är utmärkt, säger Jan Pedersen. Det är inte bra för en fyraåring att ridas mot klockan. En grön häst har mycket den ska klara av inne på banan. Vi vill inte att tidsfaktorn ska medföra ytterligare press på den mentala och fysiska kapaciteten hos en orutinerad häst. – Men det är annorJan Pedersen lunda för en femåring, fortsätter Pedersen. Om den femåriga hästen är ordentligt utbildad är det inte till någon skada för den att vänja sig vid tidsfaktorn eftersom det är något han måste lära sig hantera inför sitt fortsatta tävlande. Detta är till nytta för både häst och ryttare när hästen ska tävlas i högre klasser. Enligt vårt synsätt är en femåring gammal nog att hantera hinderfel och att ridas på tid. •

”Vi vill inte att tidsfaktorn ska medföra ytterligare press på den mentala och fysiska kapaciteten hos en orutinerad häst”

JAN PEDERSEN, DANMARK

ningssystemet inte specifikt riktat mot unghästträningen. – Vårt system är skapat för att se till att vår ridning och utbildning på det hela taget håller en viss nivå, inte bara vad gäller unghästar. Våra unga ryttare börjar med ”Stilspringprüfungen mit Standardanforderung”, kombinerade klasser i dressyr och hoppning för nybörjare. I dessa stilhoppningsklasser är hindren låga och tonvikten ligger på rytm och kontroll. De unga ryttarna lär sig på ett lekfullt sätt att rida mot hinder i korrekt rytm, med bestämda antal galoppsprång, samt att hoppa gymnastikhinder som till exempel enkla kombinationer. – De här klasserna är inte obligatoriska, men vi ser att många av våra ryttare debuterar i dem och att de flesta unghästarna tävlas i våra ”Springpferdeprufungen”. Poängsättningen och kommentarerna från domarna ger ryttarna feedback på sin ridning. På det här sättet kan vi få ett enhetligt system för unghästutbildning. Vi tycker att vi har lyckats bra med vår målsättning, men vi får många mejl från personer som tycker att standarden på tysk ridning fortfarande är för låg. • SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

>> 21

: D N LLA

Bedömningar medför konstlad träning Holland genomgår för närvarande en förändringsprocess. Vanligtvis tävlar alla hästar mot klockan, men i den nationella tävlingen för fyraåringar och i hingsttävlingen bedömer man fyraåringarnas hoppteknik och hur de uppför sig mellan hinder. Av Dirk Willem Rosie Foto Jan Gyllensten En grupp inom KNHS, det holländska ridsportförbundet, bestående av bandesigner Louis Konickx, ryttaren Wout Jan van der Schans och tränaren Johan Heins anser dock att det är hög tid att gå vidare och lämna den tyska principen om ”Sportpferdeprüfung”. Wichert Fikse vid tävlingssektionen vid KNHS beskriver varför detta är nödvändigt: – Att poängsätta unghästars hoppförmåga är ingen bra metod, eftersom det frestar folk att ta fram sina unghästar på ett onaturligt sätt. Vi måste få bort detta. För unghästar bör det endast vara tal om att gå felfritt om något överhuvudtaget ska bedömas är det endast ryttarens insats som ska ges betyg vad gäller sits, rytm, balans, hjälpernas effektivitet etc. På det viset kan vi ge unghästen den bästa möjligheten att utvecklas gradvis och i sin egen takt. Det är enda sättet att förbättra unghästen på basis av dess egen kapacitet.

Tävling inom åldersgruppen ➤ Den andra delen av det

holländska förändringsprogrammet är införandet av ”cycle classique” dvs att hästar tävlar i sin åldersgrupp. – Exempelvis bör en 1,10-klass delas upp i 1,10 för fyraåringar och 1,10 för äldre hästar. På så sätt frestas inte ryttaren av en fyraåring att försöka matcha tiden för en ryttare på en tioårig häst, förklarar Wichert Fikse. Enligt Fikse har de nya planerna brett stöd i sporten. – Alla är entusiastiska, även vår förbundskapten Rob Ehrens.

Rabobank Talent Day ➤ Samme Rob Ehrens och hans kol-

lega Sven Harmsen som ansvarar för young rider och junioer närvarade vid Rabobank Talent Day i början av september. Tillsammans med toppryttare som Jeroen Dubbeldam, Maikel och Eric van der Vleuten, Angelique Hoorn och Willem Greve tränade de lovande unga ryttare som tagits ut efter att ha gjort bra ifrån sig i regionala 1,30-klasser. Dessa unga ”löften” fick hoppa en bana på KNHS-centret i Ermelo varefter de gavs ett protokoll med feedback från Ehrens och Harmsen på hur de kan förbättra sin ridning. Därefter deltog alla i en kurs som hölls av en av de ovan nämnda toppryttarna. Som avslutning på Rabobank Talent

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Hollands förbundskapten Rob Ehrens är med coachar unga lovande ryttare.

Day fick deltagarna chansen att hoppa samma bana en gång till framför Rob Ehrens och Sven Harmsen för att visa vad de förbättrat under dagen. För att hitta unga talanger ➤”The Rabobank Talent Plan”

har till uppgift att hitta unga talanger och arbetar nerifrån och uppåt. Allt startar på regional nivå, där lovande unga ryttare fångas upp och tränas av lokala tränare. De bästa av dessa går vidare till nationell nivå där de får stöd, inte bara vad gäller ridningen, utan även med mental coachning, driftledning och mediaträning. Det här systemet sponsras till fullo av Rabobank och har pågått i tio år. Alla medlemmar i de holländska A- och B-lagen för young riders och juniorer har upptäckts och fostrats genom Rabobanks talangsystem.

Både unghästar och unga ryttare ➤ – Direktkontakten

med toppryttarna inspirerar de unga talangerna att ta efter sina idolers exempel på god ridning, säger Maarten van der Heyden, chef för toppsporten vid KNHS. – Det fungerar som ett kretslopp, ryttare som Gerco Schröder och Maikel van der Vleuten har kommit fram via Rabobanksystemet och nu jobbar de själva med unga löften. Det står helt klart att coachning av unga ryttare inkluderar utbildning av unghästar. Skolning av hästar står i fokus samtidigt som ryttaren utbildas. Dessa två saker är ihopflätade och kan inte delas. •

Vem ska utbilda våra unghästar? Varje år föds ca 15 000 föl i Sverige. Bland dem är ca 3 500 halvblodshästar och uppskattningsvis har ca 2 000 hästar av dem härstamning för hoppning. Att INTE ge de fölen en ordentlig utbildning är ren kapitalförstöring. Frågan är bara – VEM ska göra det? Av Tessie Sjöstedt Foto Jan Gyllensten Vem har ansvaret för utbildningen av unga hästar? Och vem har ansvaret för att vi i Sverige får fram tillräckligt många och tillräckligt duktiga unghästutbildare? Svaret är: Ingen! Unghästutbildning ingår som en mindre del i hippologiska högskoleutbildningen. Trots att den nu utökas till tre år, så blir unghästarna inget huvudämne för hippologeleverna. Frågan är då – håller Sverige och svensk avel på att missa tåget? Show Jumping har bett Per Lundberg, ny ordförande i ASVH, och Stefan Johanson, VD för Hästnäringens Nationella Stiftelse om deras syn på denna viktigt fråga. ASVH och HNS ➤ Per

Lundberg och Stefan Johanson sitter i ledningen för var sin organisation – lika men ändå väldigt olika. Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen är i grunden en rasförening. ASVH har en bred verksamhet och för stamböcker, ordnar bedömningar och hingstpremieringar, utbildar domare, arrangerar Breeder’s Trophy och Svenskt Avelschampionat. Per Lundberg leder en mera praktisk och jordnära verksamhet, medan Stefan Johanson som VD för Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, har ett övergripande ansvar för hela hästnäringen. Han håller i frågor där hästnäringens organisationer samarbetar över gränserna och han har ansvaret för de tre riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången. HNS hälftenfinaniserar den hippologiska högskoleutbildningen tillsammans med SLU som anordnar utbildningen. Inget huvudmannaskap ➤ – Det finns inget uttalat

huvudmannaskap idag för utbildningen av de unga hästarna, säger Per Lundberg. Unghästutbildningen finns med som inslag på naturbruksgymnasierna, på Strömsholm och Flyinge, men det sker ingen koordinering. Tränarportalen jobbar på sin kant med förmedling av tränare. – Är det Ridsportförbundet eller Hästnäringens Nationella

– Finns det ett behov ute hos näringen, då ska vi vara en part som medverkar till en lösning, säger Stefan Johanson, HNS.

Per Lundberg, ASVH.

”Det finns inget uttalat huvudmannaskap idag för utbildningen av de unga PER LUNDBERG, ASVH hästarna” Stiftelse som har huvudmannaskapet, jag vet inte, det är ett glapp här, säger Per Lundberg. Ärendet ”Utbildningen av unga hästar” finns på vår agenda. Under några år har det funnits en så kallad KY-utbildning (KY står för kvalificerad yrkesutbildning) på Flyinge. Vad vi jobbar med nu är att lägga över den utbildningen inom ramen för den nya yrkeshögskolan, säger Stefan Johanson. Huvudspåret är att skapa en tvåårig utbildning i nära samarbete med näringslivet med 25-30 procent av studietiden som praktik. Då ser jag Flyinge som den lämpligaste platsen med närheten till det hästtäta Skåne där många av de duktiga ryttarna finns.

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

>> 23

Frågan är uppe på agendan ➤ Just nu lyfts frågan om unghästarnas utbildning till diskussion på olika håll. Under Avelschampionatet på Flyinge i oktober bjuder Hopphästklubben in till paneldebatt under rubriken ”Vem kan och vill utbilda, träna och tävla våra mest lovande unga hopphästar”. Både Per Lundberg och Stefan Johanson kommer att vara där. – ASVH har en stark ambition, säger Per Lundberg. Elisabet Olsson, som är ansvarig för utbildningsfrågor, har gjort ett utmärkt arbete för de unga uppfödarna. Drygt 150 ungdomar håller på att utbilda sig till uppfödare och där har vi en koppling till kvalificerade tränare. På Scandinavium i vår arrangerar ASVH en konferens kring frågan om utbildningen av de unga hästarna. Vi kommer också att bjuda in företrädare från våra grannländer. Hur och vad gör de? Avel och sport samarbetar

– Talangen är en grund. Men rätt utbildning betyder enormt mycket för att hästen ska få möjlighet att utveckla sina talanger, säger Per Lundberg. Utbildningen ska ge hållbara hästar, det måste vara systematik och långsiktighet i utbildningen. En grundförutsättning är bättre ridutbildning och utveckling av ridkonsten. Själv skulle jag gärna se en professur i ridkonst! Viktigt är också att avel och sport samarbetar. De uppfödare som har samarbete med en duktig ryttare får ofta stora framgångar. Har hästen talang, så utvecklas den, ryttaren får en fin tävlingshäst under några år och både uppfödaren och ryttaren kan få ekonomi på verksamheten. – ASVH överväger att lägga ut förslag på mallar hur man skriver enkla och vettiga samarbetsavtal mellan uppfödare och ryttare, säger Per Lundberg. Här finns det ett glapp

– Hästnäringens Nationella Stiftelse ska främja utvecklingen av svensk hästnäring. En del av detta är att erbjuda eller skapa högkvalitativa utbildningar, ett annat område är att främja avel och uppfödning för att få fram internationellt gångbara hästar, förklarar Stefan Johanson. Båda punkterna tangerar det vi pratar om här och därför har vi ett ansvar inom området. •

Hög kvalitet på auktionshästarna Den 17 oktober är det dags för en ny kvalitetsauktion på Flyinge i samband med Svenskt Avels- och Sportchampionat. I år är saluhästarna bättre än någonsin! Det var för fyra år sedan som kvalitetsauktionerna drogs igång av Swedish Select Horse Sales. Målet var att hitta hoppstammade två- och treåriga hästar och selektera ut de bästa, bland annat genom löshoppning. – Redan det första året var auktionen en succé, berättar Lisen Bratt Fredricson, en av delägarna i SSHS. Då fick vi ringa runt och leta upp hästar och vi sålde även våra egna bästa unghästar. Det var många som inte trodde på vår idé och till och med var emot den, så det var kul för alla i sporten att de hade fel! Det hela går ut på att uppfödare eller hästägare skickar in en film på sina hästar. SSHS väljer ut ett antal av dem och de får visa upp sig i verkligheten, de veterinärbesiktigas, exportröntgas, filmas och fotograferas. SSHS väljer sedan ut de bästa som får vara med på aukionen. – Det kräver mycket arbete att ta fram saluhästarna och det känns extra roligt när vi nu vet att de som sålts via oss har gjort framsteg på tävlingsbanorna, fortsätter Lisen. Trots lågkonjunktur och finanskris finns det alltid folk som vill köpa hästar med kvalitet. I år har vi det bästa startfältet någonsin! De som är intresserade kan se hästarna på webben ett par dagar före auktionen, www.sshs.nu

Lisen Bratt Fredricson

Av Agneta Lilliehöök

Välkomna till Hopphästklubbens Höstträff med paneldebatt om

Vem kan och vill utbilda, träna och tävla våra mest lovande unga hopphästar? Debattledare

Lördagen 17/10

Ingvar Fredricson

Direkt efter att 3-årschampionatet i hoppning har avslutats

Medverkande i panelen Christoffer Adriansson, Victoria Almgren, Staffan Hammarskiöld, Stefan Johanson, Peter Ljungcrantz, Karl-Erik Norlander och Magnus Österlund

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

CRAFOORDSALEN Fri entré för alla som har HK medlemskort för 2009 Övriga 100 kronor

www.ridgymnasiet.nu

H채sth책llning Djursjukv책rd Naturvetenskap

Stall Ramsbrock Om det funnits en rankinglista över världens främsta producenter av avelshingstar hade denna med all säkerhet toppats av tysken Heinrich Ramsbrock. Hittills har mer än 350 godkända dressyr- och hopphingstar under loppet av 40 år kommit från Stall Ramsbrock utanför Bremen, och fler lär det säkert bli. Show Jumping har varit på besök. Av Jan Gyllensten En timmes bilresa sydväst om Bremen ligger den lilla byn Menslage och någon kilometer utanför samhället upplyser en liten diskret skylt vid vägkanten om att här håller Stall Ramsbrock till. Anläggningens äldsta delar kan dateras cirka 400 år bakåt i tiden och har genom århundradena varit en välskött vacker lantgård. Hästar har det alltid funnits på gården precis som på alla andra lantbruk förr i tiden, men någon avel att tala om har inte förekommit förrän under de senaste 40 åren.

Världsledande hingstuppfödare ➤ Förändringens vindar

kom när gårdens tonåriga dotter Dagmar 1968 gifte sig med den då 19-årige Heinrich Ramsbrock. Året efter flyttade paret in på gården och Heinrich, som var en duktig ryttare på nationell nivå, började föda upp hästar. Ganska snart

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

stod det klart för honom att det fanns mer pengar att tjäna på att producera avelshingstar och välutbildade hopp- eller dressyrhästar, jämfört med vad det fanns att rida in som ryttare. En affärsidé tog form och verksamheten har under åren utvecklats till att idag vara världens ledande producent av avelshingstar. Parallellt med detta är även Stall Ramsbrock ett handelsstall av högsta internationella klass. Två distinkta delar ➤ Idag bedriver Stall Ramsbrock sin verksamhet på två gårdar som ligger elva kilometer från varandra. Gården i Menslage är pulsådern i verksamheten med fyra ridhus och så många boxar att de knappt går att räkna. Här bor paret Ramsbrock och hit är den största delen av utbildningsverksamheten förlagd. På den andra gården som heter Kuwerthof in Hahnenmoor bedrivs framförallt uppfödningen. Denna sker till stor del i flockform och här växer hästarna upp i flera stora lösdrifter. I den ena finns årsfölen med sina ston, i nästa finns ettåringarna och i en tredje huserar tvåringarna. På Kuwerthof finns också de cirka 60 tvååriga hingstar med hopp- eller dressyranlag, som varje år förbereds för sina kommande premieringar. Hingstarna förtestas när de är två år och sedan premieras de vid tre eller fyra års ålder. Hög kvalitet ➤ Trots att Stall Ramsbrock bedriver en mycket omfattande verksamhet med någonstans runt 1.000 hästar, över 350 hektar betesmark och ett 30-tal årsanställda, är kvalitetskänslan påtaglig. Heinrich Ramsbrock är mycket noga med att han vill ha det rent, fint och vackert på sin

världsledande i hingstproduktion anläggning. Förutom hästintresset har han också en stor passion för fåglar och på gården i Menslage finns flera hägn med vackra fåglar.

Bästa möjliga hingstämnen ➤ Utbildningen

av hingstar för premiering är helt inriktad på tre stamböcker; Hannoveranare, Westfalare och Oldenburgare. För att försöka få fram bästa möjliga hingstämnen har Stall Ramsbrock ett 100-tal ston som varje år föder runt 85 föl, vilka kompletteras av ett antal inköpta föl och unghästar. Heinrich Ramsbrocks syn på aveln och vad han tittar på när han ska hitta bra avelsston uttrycker han så här: – Det är inte särskilt många ston som har tillräcklig kvalité för att kunna lämna avelshingstar efter sig – så det är väldigt viktigt att kunna hitta dessa. En korrekt exteriör i kombination med bra blodslinjer utgör grunden för ett bra sto. Till detta kommer att det är mycket viktigt att stoet har ett bra temperament och mentalitet.

”Det är inte särskilt många ston som har tillräcklig kvalité för att kunna lämna avelshingstar efter sig – så det är väldigt viktigt att kunna hitta dessa”

27 HEINRICH RAMSBROCK

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

”Det viktiga när man ska matcha fram en hopphäst är känslan för hästen. Man måste bygga steg för steg och det går inte att skynda på innan hästen är mogen”

JENS DUMMEYER

Elever från Helsingborgs Ridgymnasium.

– Det sistnämnda gör att jag inte alls tror på embryotransfer, eftersom det innebär att fölet inte får möjlighet att tillgodogöra sig dessa saker från rätt sto under den sociala präglingen. Dessutom tycker jag att vi ska komma ihåg att ett sto normalt bara kan få ett föl om året på naturlig väg. Då kan det knappast vara meningen att vi människor med vetenskaplig teknik, ska se till att ett sto får fem eller sex föl om året med olika hingstar… Blodslinjer och stamtavla ➤ Valet av hingstar till sina ston

är Heinrich Ramsbrocks personliga hjärtesak. Grundläggande är att han kan sina avelsston väldigt väl och kombinerar sedan den kunskapen med noggranna studier kring alla tilltänkta hingstar. Stamtavlor, statistik och all annan dokumentation som går att uppbringa vägs samman innan besluten fattas. – Blodslinjer och stamtavla är betydelsefullt, men även hingstens egna prestationer är viktiga. Syftet med en kombination måste hela tiden vara att denna ska förbättra kvalitén på avkomman jämfört med föräldradjuren. Även ett handelsstall ➤ Men Stall Ramsbrock producerar

som tidigare nämnts inte bara avelshingstar, utan är också på samma gång ett väl etablerat internationellt handelsstall för hopp- och dressyrhästar. Här finns alltid hästar till salu på alla nivåer, från tvååringar till Grand Prix-nivå. Under åren som gått har hästar härifrån funnit nya ägare över i stort sett hela världen. Tidigare såldes många hästar

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

till USA och Kanada, men i den ekonomiska krisens tidevarv har detta minskat något. Istället har andra marknader öppnat sig i länder som Polen, Ryssland, Kina och Ukraina vad gäller hoppning. Andra betydelsefulla nationer för Stall Ramsbrock är Schweiz, Österrike, Australien, Mexico och Colombia. Början på en relation ➤ – En av anledningarna till

framgångarna på exportsidan är säkert att köparna alltid är välkomna tillbaka för att få hjälp med sin vidareutveckling som ryttare. Det ska väl närmast ses som en extra service till dem som valt att köpa häst hos oss. Man kan enkelt uttryckt säga att när en häst lämnar Stall Ramsbrock är det inte slutet på en affär, utan början på en relation. Och när en köpare kommer tillbaka hit för att få hjälp med sin träning, finns det alltid möjlighet att samtidigt provrida andra hästar på alla nivåer, säger Hella Kuntz som är examinerad beridare och ansvarig för dressyrhästarnas utbildning.

Rätt attityd och inställning ➤ På hoppsidan är det Jens

Dummeyer som leder och ansvarar för verksamheten. Tillsammans med Hella utbildar han årligen inte bara ett stort antal hästar. Varje år kommer det ett antal elever som gör sin praktik eller arbetar på Stall Ramsbrock kortare eller längre tid. Eleverna kommer inte bara från Tyskland utan också från övriga Europa, USA och Australien. – Ska man bli en bra hästutbildare måste man ha rätt attityd och inställning. Det viktiga när man ska matcha fram

– När en häst lämnar Stall Ramsbrock är det inte slutet på en affär, utan början på en relation, säger Hella Kuntz.

en hopphäst är känslan för hästen. Man måste bygga steg för steg och det går inte att skynda på innan hästen är mogen. Varje häst måste få den tid som behövs baserat på sina individuella förutsättningar, förklarar Jens. Beridarutbildning ➤ De bästa eleverna får möjlighet att stanna i tre till fyra år och göra sin beridarutbildning under ledning av Jens och Hella. I Tyskland är beridare ett etablerat yrke med viss status och med några års yrkeserfarenhet kan man komma upp i en hyfsad lön. Grundlönen för en utbildad beridare i Tyskland ligger vanligtvis mellan 2.000–2.500 Euro och på detta läggs tillägg för meriter och erfarenhet. En av Jens Dummeyers duktigaste medarbetare idag, är svensken David Ljungcrantz som arbetat på Stall Ramsbrock några månader. David ansvarar för nio hästar som han utbildar och tävlar med. Och det har gått bra för honom, fyra av de hästar han rider har flera placeringar upp till 140, trots att tre av dem bara är sex och sju år gamla. De som är sju år går nu 150. Nu är David långt ifrån ensam svensk i stallarna i Men-

slage. Helsingborgs Ridgymnasium har ett omfattande samarbete med stall Ramsbrock, som innebär att det nästan alltid finns några elever därifrån som är nere och praktiserar två-tre veckor på ett roterande schema. Men samarbetet slutar inte där, utan skolan har dessutom fyra-fem skolhästar uppe i Helsingborg som kommer från Stall Ramsbrock. Mycket krävande ➤ Vad tror då Heinrich Ramsbrock om framtiden, efter att under 40 år ha byggt upp en hästuppfödning och affärsverksamhet som år 2000 prisbelönades av en tysk företagarförening? – Det stora antalet hästar vi har gör idag arbetet alltför krävande. Därför tror jag att Stall Ramsbrock i framtiden kommer att ha färre hästar med högre kvalitet. Vad tycker då världens kanske framgångsrikaste hingstproducent om svensk hästavel? – Först av allt bör jag nog framhålla att jag kan alldeles för lite om den för att kunna ha någon djupare uppfattning. En bra hingst som varit i Sverige är Corlensky G. Tyvärr visades han inte till sin fördel och gjorde inget bra bruksprov när han var där, något som gjorde att Corlensky G kom tillbaka till Tyskland. Där tror jag att Sverige kan ha gått miste om en betydelsefull avelshingst. När vi på Show Jumping lämnar Stall Ramsbrock infinner sig snabbt två frågor som framtiden får ge svaren på. Hur många godkända hingstar kommer Heinrich Ramsbrock att hinna producera under sin livstid och borde han inte vara väl kvalificerad för en plats i Guinness Rekordbok..? • SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Hopphästklubbens företagsträff Hopphästklubben arbetar kontinuerligt med att förbättra sin verksamhet och många angelägna frågor finns på agendan. En del i detta arbete är att engagera de företag som har intresse av att Sverige har en framgångsrik hoppsport och hopphästavel. Därför bjöd Hopphästklubben och Show Jumping in tidningens annonsörer till en träff den 16 september på vackra Österlen. Först visade Lisen Bratt Fredricson och Peder Fredricson sin fantastiska anläggning på Grevlundagården intill Kivik De berättade om sina hästar, träning, skötsel och tävling. Intresset var mycket stort och ett trettiotal personer representerande ett tjugotal företag hade hörsammat inbjudan.

Det syns att företaget stöttar ➤ Sedan var det lunch på trevliga restaurang Allé och därefter informerade Ingvar Fredricson om Hopphästklubbens verksamhet, mål och visioner. Möjligheten att som företagsmedlem stödja verksamheten presenterades. Medlemskap kostar 15 000 kr/år och företag och för den summan blir företagen omnämnda i varje nummer av Show-Jumping under slogan: ”Vi stödjer Hopphästklubbens ambition att vidareutveckla svensk hoppsport och hopphästavel” Medlemsföretagen får också rätt att använda en specialgjord logotype i sin egen annonsering. De får annonsera gratis på Hopphästklubbens hemsida www.hhklubben.se och blir inbjudna till alla klubbens möten. Medlemsföretagen kan också få initierade föredragshållare till kundmöten, seminarier och andra arrangemang. Det kommer alltså att synas tydligt vilka företag som aktivt stödjer vår hoppsport och hopphästavel. Hopphästklubben har redan två företagsmedlemmar, det är Folksam, som är Hopphästklubbens huvudsponsor, och HQ Bank. Ett stort tack till Lisen och Peder för er medverkan! Vi låter bilderna tala. Text & foto Agneta Lilliehöök

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

En stor träningsbana med bra underlag, förmodligen med världens vackraste utsikt!

Torbjörn Carlsson från Sveland Försäkring och Ingrid Andersen, Boehringer Ingelheim Danmark A/S.

Tvättspiltan intas efter dagens träning.

Barbro Lagergren Russ, Grönhems Gård, en engagerad annonsör.

Cathrine Lindqvist som ansvarar för annonserna i tidningen Show Jumping talar med Pål Wederbrand, Hippovitae AB.

Tidningens annonsörer lyssnade med stort intresse.

Peder Fredricson och Lisen Bratt Fredricson visade sin fantastiskt fina anläggning. Allt är väl genomtänkt med hästarna i fokus.

Mikael Rubin, Handelsbanken i samspråk med Hans Thuresson, SBI Trading.

Christina och Marcus Odell från Pharma Light njöt av solskenet på stallbacken.

Störst på ANNA SCARPATI Kolla vår nya hemsida

www.innrider.com

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Sportkrönika

Det krävs krafttag för att få fram

svenska topphästar

EM i Windsor blev inte den framgång som svensk hoppsport hade sett fram emot. Vad är det som gör att vi inte når ända fram i mästerskapen och vad behövs för att vi ska vara med i medaljstriden? Sylve Söderstrand, svensk förbundskapten under de ”gyllene åren” i början av 2000-talet när Sverige tog lagsilver i EM 2001, VM 2002 och OS 2004, har funderat på vad som krävs. Av Sylve Söderstrand

Sylve Söderstrand

”Vi saknar helt enkelt ett enhetligt system i hur man utbildar, tränar och tävlar unghästarna”

Foto Jan Gyllensten

En viktig bit för att lyckas är att ha

en stark egen avel. Här efterlyser jag en mycket tydligare vision från framför allt ASVH, men även från organisationer som Hopphästklubben som verkar för ett särintresse. En vision i sig är verkningslös om den inte följs av en tydlig verksamhetsplan med delmål och uppföljningar av hur arbetet går för att förverkliga visionen. Vad är det egentligen vi vill med svensk hopphästavel?

Avelsrådgivning ➤ För att lyckas med vår avel måste vi ha en mycket kompetent avelsrådgivning som är en auktoritet på området. För att få de svenska uppfödarnas ”öra” – som till stor del har hästuppfödandet som en hobby – behövs människor som är starkt förankrade i sporten på elitnivå och som är intresserade av att hela tiden hålla sig uppdaterade. Här kan vi behöva knyta någon eller några personer från andra avelsförbund till oss.

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Internationell sperma ➤ Med dagens

teknik är det relativt enkelt att få sperma hittransporterad från jordens alla hörn. Här ser jag Flyinge som huvudansvarig för att verkligen skriva avtal så att de svenska uppfödarna får tillgång till de bästa avelsförärvarna – det är en betydligt viktigare uppgift än att försöka få igenom ett antal egna godkända hingstar varje år. Kanske ska vi ställa oss frågan om vi verkligen behöver få så många nya hingstar godkända varje år?

Underskattade hästägare ➤ Nästa

viktiga del är hästägandet. För även om vi föder upp riktigt bra svenska hästar, kommer de att försvinna utomlands om vi inte kan hitta lösningar för att ta hand om de hästägare som vill gå in och stötta ekonomiskt. Överlag är hästägandet underskattat i Sverige. Jag tycker att många utländska ryttare rent generellt är skickligare på att skaffa hästägare och vårda dem väl.

Det finns givetvis undantag. Svensk hoppsport skulle i dag inte vara särskilt mycket utan till exempel Alfonso Romo, som valt att satsa på Rolf-Göran Bengtsson. Delaktighet ➤ En annan lyckad

ägarkonstellation är Group 2008 AB, som står bakom Svante Johanssons Saint Amour. Detta glada gäng är verkligen en del i Svantes team, vilket är en nödvändighet för att man ska stimulera hästägarna att vara kvar. En hästägare måste känna sig delaktig. Som jämförelse kan jag ta det norska landslaget, där ingen av ryttarna äger sin häst. I stället finns där professionella avtal och upplägg som gör att ägarna känner sig välkomna och delaktiga.

Den mest kritiska punkten ➤ Den

tredje biten är unghästarnas utbildning. Vi måste ha ett bättre utbildningssystem så att helst alla talanger tas till vara.

Vi har inte en grundläggande och gemensam syn på vad som ska göras och hur det ska göras. Vi saknar helt enkelt ett enhetligt system i hur man utbildar, tränar och tävlar unghästarna. Det här är kanske den mest kritiska punkten och måste vara ett prioriterat område om vi ska kunna komma vidare och skörda framgångar i mästerskap. I till exempel Tyskland finns det ett mycket tydligt system som ryttare och tränare känner igen sig i. Det grundar sig på att en unghäst bara kan utveckla sin teknik om den lär sig att hoppa i en balanserad galopp och i en bra rytm. Tyskarnas strikta system har både föroch nackdelar, men hellre ett strikt system än inget system alls. Bedömning av unghästar ➤ När vi

ändå är inne på utbildning av unghästarna är det lätt att gå vidare till nästa punkt, nämligen bedömning av unghästar (och blivande avelshingstar). Här ställer jag mig frågan om vi verkligen bedömer rätt saker? Det pratas ofta om ridbarhet och att unghästarna måste vara så ridbara vid unga år. Jag anser att vi i många fall är för snabba med att bedöma hästens ridbarhet. För mig är ridbarhet – som den bedöms i dag – till stor del en utbildningsfråga. Ta Camiro, Tony André Hansens mästerskapshäst e. Cassini I, som exempel. Han är 178 centimeter hög, men mycket känslig. En häst med en fantastisk kapacitet men som har haft kroppen emot sig. När han var åtta år var det inte helt lätt att få den att hoppa felfritt. Klok matchning och noggrann träning av Tony och hans tränare Gerry Mullins har gjort att hästen i dag har en mycket hög ridbarhet.

Alldeles för snabba ➤ Ett annat exem-

pel är Butterfly Flip, som tack vare att hon hamnade i Malin Baryards träningssystem och byggdes upp både psykiskt och fysiskt på ett bra sätt, utvecklades till en världsstjärna. Eller Cardento, som under Peter Erikssons skickliga utbildning utvecklades från en gänglig unghingst med lite dålig egen balans till en av världens främsta hopphingstar. Att ha ett system och kunskap om hur man ska utbilda och matcha de

Camiro, riden av Tony André Hansen, är en häst med fantastisk kapacitet men som haft kroppen emot sig. Klok matchning och noggrann träning har gjort den till en mästerskapshäst.

unga hästarna är livsviktigt om vi ska ta till vara på de ämnen som finns. Många är alldeles för snabba med att plocka fram sina hästar till årgångschampionat och liknande. Fler och bättre tävlingsplatser ➤

Därmed kommer vi in på sista punkten i min analys av vad som måste förbättras för att vi ska kunna vara med i toppen – tävlingarna. Vi har ett problem i dag eftersom ridsporten återigen håller på att dela på sig. En ridskola är till stor del synonymt med en ridklubb som inte kan, orkar eller har resurser för att arrangera tävlingar. Undantag finns förstås, men problemet kvarstår. Allt färre vill arrangera tävlingar samtidigt som behovet av tävlingar ökar. Ryttare och hästar behöver träna på att tävla, men det måste ske på platser med bra underlag, bra hindermaterial och banbyggnation som utvecklar häs-

tar och ryttare. Vi måste arbeta för att få fler och bättre tävlingsplatser. Det kan vara i form av träningstävlingar som till exempel ”Pay & Jump”, kanske till och med kombinerat med rådgivning från erfarna tränare. Flyinge och Strömsholm ➤ Många

privata anläggningar tar över som arrangörer – inget fel i det – men det betyder också att ridskolorna, den utbildning som bedrivs där och de elever som aldrig ser annat blir som en egen värld. En utveckling som på sikt kan vara farlig för rekryteringen av nya ryttare. När det gäller att arrangera tävlingar tycker jag att framför allt riksanläggningarna Flyinge och Strömsholm måste se till att utnyttja sina ridbanor och ridhus bättre för att ordna bra tävlingar på olika nivåer. Dessa anläggningar borde även kunna upplåtas till andra klubbar som inte har egna resurser för att arrangera tävlingar. • SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Förbundskaptenen sammanfattar

Meydan Nations Cup 2009

Det är dags för en analys av årets Meydan Nations Cup där Sverige som bekant slutade sjua av tio lag. Vi nådde två topplaceringar, det var en andraplats i La Baule och en andraplats i Falsterbo. Av Maria Gretzer Foto Jan Gyllensten

som Holland som slutade femma, hade de inte en enda seger eller andraplats i år, däremot blev de utan poäng endast vid en enda tävling. Sverige var hela tre gånger utan poäng, i Rom, Sankt Gallen och Dublin. Det måste vi förbättra till nästa säsong! Jämför vi med ett lag

Ej mogna uppgiften ➤ I Sankt Gallen fick vi ett mycket

sent återbud på grund av Rolf-Görans ljumskskada och vi tvingades rida med en femtehäst som inte var riktigt mogen den tuffa uppgiften. I Rotterdam fick vi en strykning i sista minuten, men där klarade sig ändå ”grabbarna” Peder, Svante och Henrik bra den gången. I den avslutande tävlingen i Dublin red vi ännu en gång med en extra häst som inte var tänkt ingå i laget, detta måste givetvis förbättras till nästa år.

Vatten – ett problem ➤ Sverige har fortfarande fler fel på

vattenhinder än de andra länderna. Nu i höst kommer vi på Kaiser-kursen att ta tag i problemet och förbättra anridningstekniken. Kaiser har själv kommit med förslaget och har under lång tid studerat just den tekniken.

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Svante Johansson och Saint Amour har gjort bra ifrån sig vid flera tillfällen i år.

Ländernas resultat

Frankrike – vann ligan, fick två segrar och vid ett tillfälle noll poäng. USA – fick två segrar och blev inte utan poäng en enda gång. De fick däremot ha fem bra ekipage med på alla tävlingarna. Tyskland – fick en seger och blev heller inte poänglösa någon gång. Schweiz – blev fyra totalt sett, fick en seger och blev två gånger utan poäng. Holland – fick ingen enskild seger eller andraplats, men fick poäng vid samtliga tävlingar. Irland – fick en seger och blev poänglösa en gång. England – fick inga topplaceringar och var två gånger utan poäng. Belgien – fick inga topplaceringar och två gånger utan poäng. Italien – fick en seger och var fyra gånger utan poäng.

Nästa år, 2010, har vi självfallet VM i Kentucky som högsta prioritet. Vi tänker göra vårt yttersta för att förbättra vår position i högsta ligan. Både vi ledare och ryttarna kan nu ta med oss en hel del erfarenheter från året som gick och göra förbättringar inför året som kommer. •

FLYINGE HÄSTSPORT

Outlet

40-80% rabatt på allt! Flyinge, f.d lanthandeln vid rondellen, Stuterivägen 2.

Öppettider:

Må-Fre 11-18 • Lör-Sön 10-15

För ridbanor, ridhus, trav- och galoppbanor etc.

046-520 80 • 070-533 41 45

www.paddex.se 0155-25 44 00

VÄLJ RÄTT! - ORIGINALET! Fönster & dörrar för häststallar

Budgetfönster

Kulturfönster - vanligt

Kulturfönster

Stålfönster

Ekarp, 274 92 Skurup. Tel: 0411-53 69 00. Fax: 0411-53 69 05

info@y-te.se • www.y-te.se

De lever sin dröm i Tyskland David Ljungcrantz började hos Marcus Beerbaum men är numera på Stall Ramsbrock.

Helena Torstensson arbetar hos Paul Schockemöhle.

Ett jobb utomlands har varit språngbrädan till framgång för många hoppryttare. Men om man vill bli bäst i världen får man räkna med att betala med svett, mockning och många tidiga morgnar… Av Maria André Foto Jan Gyllensten

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

Ett jobb hos världens bästa hoppryttare hittar man sällan hos arbetsförmedlingen. När 20-årige David Ljungcrantz fick tipset om att Marcus Beerbaum sökte en lärling, var det till att bestämma sig direkt. – Det gick väldigt snabbt. Jag fick reda på det genom kontakter och hade en dag på mig att bestämma mig. Men det är ett av de bästa stallen i världen, så valet var egentligen inte så svårt. Likadant var det för 20-åriga Nicole Persson. Genom sin

– Det har länge varit en dröm att jobba med hästar. När chansen kom var jag tvungen att ta den, säger Nicole Persson, som arbetar hos Marcus Ehning.

Nicole Persson Ålder: 21 Bästa merit: Placerad i 1,40-klasser i Tyskland. Antal år utomlands: 2. Gör: Beridarlärling. Lön: 500 euro i månaden, samt kost, logi och uppstallning för två egna hästar. Helena Torstensson Ålder: 33 Bästa merit: Vinster och placeringar i svår klass. Antal år utomlands: Fyra år hos Paul Schockemöhle, ett halvår år hos Sören von Rönne för 10 år sedan. Gör: Arbetsledare för ett team på 20 hästar hos Paul Schockemöhle. Lön: Bra, högre än i Sverige. David Ljungcrantz Ålder: 20 Bästa merit: Placeringar i 1,40-klasser i Tyskland. Antal år utomlands: 2,5 Gör nu: Beridare på Stall Ramsbrock, Tyskland. Har tidigare arbetat hos Marcus Beerbaum och Paul Schockemöhle. Lön: 1000 Euro i månaden plus provision på hästar som säljs. Kost och logi.

tränare Maria Gretzer fick hon för två år sedan reda på att Marcus Ehning behövde en lärling. – Det har länge varit en dröm att jobba med hästar. När chansen kom var jag tvungen att ta den, säger hon. Även om man är en ung lovande ryttare och van vid hårt arbete, kan omställningen vara stor när man kommer till Tyskland. – Allt sköts på ett mycket mer professionellt sätt. De har en plan för varje häst och ett system för träningen som de

De här har också jobbat utomlands:

Rolf-Göran Bengtsson – ryttarkarriären tog fart på riktigt när han började arbeta hos holländske Jan Tops.

Meredith Beerbaum – åkte till Paul Schockemöhle 1991 och stannade sedan kvar i Tyskland.

Malin Baryard – har jobbat för John Whitaker i England.

Maria Gretzer – har arbetat hos fälttävlansryttaren Paul Weier i Schweiz.

Jens Fredricsson – har varit hos Lindy Fogh Pedersen i Danmark och Harm Thormählen i Tyskland.

alltid följer. Strukturen gör att de snabbt kan utveckla och ta hästar upp i klasserna, säger David Ljungcrantz. Ryttare på heltid ➤ På flera anläggningar har de beridare

som bara ägnar sig åt att rida och tävla. Markskötseln och utbildningen av de yngsta hästarna ansvarar andra för. Det gillar Helena Torstensson som tidigare varit beridare på Flyinge. Nu arbetar hon hos Paul Schockemöhle. – Jag kan vara ryttare på heltid här. Hemma hade jag så

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

>> 37

många andra uppgifter förutom ridningen. Lektioner, 3-årstest, kvalitetstävlan och bruksprov tog mycket energi. Alla tre tycker att deras ridning har förbättrats flera snäpp sedan de flyttade utomlands. – Jag har blivit mer stadig i min sits och mer strukturerad i mitt arbete. Jag har haft tur som har kommit till världens bästa ryttare, men det är inte nödvändigt. Det kan vara tillräckligt utvecklande att rida många bra hästar och se mycket bra ridning, säger Nicole Persson. Bra kontaktnät ➤ David Ljungcrantz håller med om att

den professionella miljön är avgörande för att utvecklas som ryttare. Dessutom är ett utlandsjobb en bra språngbräda om man i framtiden vill driva sitt eget försäljningsstall. – Det bästa är alla fina hästar som man får chansen att rida. Man lär också känna många duktiga ryttare och många av dem är i ens egen ålder. Det ger ett väldigt bra kontaktnät om man vill fortsätta hålla på med hästar. Men de som vill bli bäst måste också arbeta hårt. Kraven är höga, särskilt i början. – När jag kom till Marcus Beerbaum fick jag börja om från noll. I Tyskland är de väldigt noga med att ryttaren ska ha en korrekt sits, mjuka händer och kunna hålla rytmen, säger David Ljungcrantz. Tufft i början ➤ Nicole Persson märkte av hur hon testades till en början. Marcus Ehning ville ta reda på om hon var tillräckligt ambitiös. ”De ville se om jag kunde stå ut. Du får inte rida hela dagarna i början. Då får du gödsla mycket, putsa träns och sadlar, rensa avlopp och städa sadelkammaren. Det är ingen dröm de första månaderna.” David Ljungcrantz tycker att arbetsbelastningen på vissa anläggningar har varit lite väl krävande. – Hos Paul Schockemöhle hade jag mellan tio och tolv hästar att ta hand om varje dag. Jag hade ingen hästskötare så det blev många sena kvällar där. Jag var där ett år och i slutet blev jag väldigt trött, det var så energikrävande.

Tre råd om du vill jobba utomlands: 1. När du får ett jobberbjudande, ställ ingående frågor om vad din tjänst innebär, så att det inte kommer som en överraskning sedan. Var tydlig med vilka dina mål är. 2. Kontrollera att du har en ordentlig olycksfalls- och sjukförsäkring så att du kan få vård om det händer dig något. 3. När du har kommit på plats, ge det minst ett halvår innan du åker hem. Ibland kan det ta ett år innan du får rida riktigt bra hästar.

Har passerat nålsögat ➤ För Nicole Persson har bemötandet från hennes chef Marcus Ehning förändrats över tiden. Hon märker att hon har passerat nålsögat. – Jag känner nu att ’Marco’ vill att det ska gå bra för mig. Men han måste först veta att jag har drivkraften. Han lägger inte ner energi på dig om du inte vill själv. Helena Torstensson har som arbetsledare hos Paul Schokemöhle kommit till en nivå där hon har en ganska rimlig arbetsbörda. Hon kan vara ledig vissa helger och har hästskötare som tar hand om markservicen. – Nackdelen för mig är det hektiska i att tävla från tisdag till söndag nästan varje vecka. Man lever i en resväska. Samtidigt var detta målet för mig. Jag ville tävla mycket.” Högre status ➤ Alla tre lovordar Tyskland som hästland. Ridningen, tävlingarna, de fina hästarna och den smarta organisationen av arbetet. Allt ligger på en lite högre nivå. Men framför allt gillar de kanske känslan av att deras yrke har en högre status. David Ljungcrantz känner sig som hemma: – Det är så många som jobbar med hästar, det är ett helt vanligt yrke. Du kan gå in i mataffären med ridbrallor, det är ingen som tittar för det. I Sverige ses ridning fortfarande som en hobby, säger han avslutningsvis. •

HÄSTGÅRDAR Våra mäklare är väl insatta i vilka regler som gäller för hästhållning, stödrätter för marken och alla ekonomiska aspekter, som bör beaktas i anslutning till köp eller försäljning. Fördelning mellan näringsverksamhet och privatbostad, uppskov med reavinsten, fördelning av lånen etc. Kontakta gärna våra hästgårdsexperter. Huvudkontor vxl 046-19 04 40 Regionkontor tel 036-30 76 80

SHOW JUMPING • NR 3 • 2009

gebo Rejäla dörrar och portar för alla typer av stallar

TERRA-TEX OTTOMATTAN TERRA-TEX TERRA-TEX OTTOMATTAN OTTOMATTAN

Gebo Snickerier AB

Slåttervägen 7, 270 21 Glemmingebro Tel 0411-52 25 20 info@gebo.se

www.gebo.se

ESTERGRENS Terra-Tex återger fuktighet

Över 40 års erfarenhet Skrittmaskiner Stallinredning Hindermaterial

Kontakta oss för mer information www.hanswestergren.com info@hanswestergren.com 08 560 326 50 0735-41 01 69

Terra-Tex återger fuktighet Terra-Tex ger svikt och dämpar Terra-Tex svikt och dämpar Terra-Tex ger skyddar mot frost Terra-Tex mot frost Terra-Tex skyddar binder sanden Terra-Tex binder ger en ljus ridbana Terra-Tex sanden Terra-Tex återger fuktighet Terra-Tex ger är lätt underhålla Terra-Tex enattljus ridbana Terra-Tex ger svikt och dämpar Terra-Tex är rutningsresistent Terra-Tex är lätt att underhålla Terra-Tex skyddar levereras mot blandat Terra-Tex frost Terra-Tex är rutningsresistent Specialsand finns i olika lager Terra-Tex sanden Terra-Tex binder levereras blandat Terra-Tex ger en iljus Specialsand finns olikaridbana lager Terra-Tex är lätt att underhålla är Tel: rutningsresistent 312Terra-Tex 92 Laholm 0430-181 76 Terra-Tex Mobil: 070-69 45levereras 490 Fax:blandat 0430-181 42 www.ridbanan.com Specialsand lager 76 312 92 Laholmfinns Tel:i olika 0430-181

Expåra AB

Mobil: 070-69 45 490 Fax: 0430-181 42 www.ridbanan.com 312 92 Laholm Tel: 0430-181 76 Mobil: 070-69 45 490 Fax: 0430-181 42

Posttidning B Returadress: Hopphästklubben c/o Lime AB Tejarps Gård, 230 41 Klågerup

Lavaletto.se

på tion t ge a lr a tern w! de In ho n U olm e S s kh Hor c o St

Kuwait 2009

DE GRONDSLAG B E N

A G T E R B E R G

Originalet - Underlaget alla talar om! De Grondslag är grundat av holländaren Ben Agterberg som har 20 års erfarenhet av ridunderlag. Detta fiberunderlag består till 100% finkornig sjösand som blandas med fiber och geotextil trådar. Underlaget ger stadga, naturlig svikt och är väldigt lätt att sköta. Träningen för hästarna blir mycket effektiv och risken för skador minskar.

”

Underlaget har minskat skadorna på mina hästar med 95 %. Jag kan inte minnas senaste behandlingen

”

Royne Zetterman

Vi erbjuder 5 års garanti och After Sale Service för att underlaget ska hålla toppklass år efter år. Vi hjälper även till att planera och utföra underarbetet tillsammans med vår svenska samarbetspartner.

Underlaget finns på tävlingsanläggningar världen över, bla Holland, Egypten, Japan, Syrien och Kuwait såväl utomhus som inomhus. Svenska referenser är bla Stall Lagerfeldt, Lisen och Peder Fredricson, Ragnar Bengtsson, Royne Zetterman och Dagstorps RF.

Springfield Farm

Kontakt Holland Ben Agterberg + 31 (0)6 212 904 02 info@degrondslag.nl www.degrondslag.nl Kontakt Sverige Royne Zetterman +46 (0)705 675 302 info@springfieldfarm.se www.springfieldfarm.se