Show Jumping nr1 2015

Page 1

SCANDINAVIAN JUMPER CLUB MAGAZINE Nr 1 ‱ 15

Ryttarnas representant i FEI:

Maria Gretzer – omvald och taggad

Club g Show Jumpin Event 2015

Girl Z–stammen ‱ BĂ€sta stofamiljerna ‱ Athletic scope


1 InnehÄll

Show Jumping Nr 1, 2015 Utkommer fem gĂ„nger per Ă„r Utges av tidningsförlaget Lime AB i samarbete med Club Show Jumping www.clubshowjumping.com Ansvarig utgivare & chefredaktör Agneta Lilliehöök, agneta@lime.nu RedaktionsrĂ„d Ingvar Fredricson, Peter Ljungcrantz och Lisen Bratt Fredricson Redaktionella medarbetare i detta nummer Jenny Abrahamsson, Lotta Isacsson, Jac Remijnse, Jo De Roo, Jan Gyllensten, Ylva Larsson, Peter Ljungcrantz och Helena Lundström ÖversĂ€ttning Ann-Charlotte Cadier, Malin Ljungcrantz och Peter Ljungcrantz Tidningsproduktion Lime AB, Tejarps GĂ„rd, 233 76 KlĂ„gerup Telefon 040–40 86 80. Fax 040–40 86 86 www.lime.nu Grafisk form Charlotta Behrens Annonser Cathrine Lindqvist, cathrine.lindqvist@lime.nu Annonsmaterial skickas till annons@lime.nu Tryck Norra SkĂ„ne Offset, HĂ€ssleholm Omslagsfoto Maria Gretzer och Singular LS La Silla Foto: Jenny Abrahamsson Medlemskap – Prenumeration Du som prenumererar pĂ„ tidningen blir a­utomatiskt medlem i HK. Det gĂ„r inte att enbart prenumerera pĂ„ ­tidningen. Medlemskap i HK, 500 kr per Ă„r inkl moms. Porto tillkommer dĂ„ tidningen ska skickas utomlands. Kontakt: Filippa Böckman Fribing Telefon 040–40 86 80 MĂ„n–fre 8.30–12.00 och 13.00–16.00 prenumeration@lime.nu GĂ€ller Ă€ven adressĂ€ndringar och reklamationer.­ Bankgiro Club Show Jumping 5447-3681

2

SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

4

Ledare: Tid för eftertanke

5 Notiser 6

Event Club Show Jumping 2015

11

Årets HopphĂ€stuppfödare

12

Girl Z-stammen – förbĂ€ttrare av svensk avel

20 Holsteinerstammarna

fortsÀtter segertÄget

22 Horse Genetics: VÀrldens bÀsta

stofamiljer för hopphÀstavel

24 Rankning av svenska avelsston 26 Avelskrönika: Nu Àr det hög

tid att sÀtta igÄng

27 FramgÄng i uppfödningen

20 31

– en frĂ„ga om scope

30 Mest framgÄngsrika 2014 31

Sportkrönika:

Det handlar om att prioritera!

32 Maria Gretzer – omvald och taggad 34 Internationell konferens: Saddle Research Trust

40 Banbyggare med sikte pÄ toppen

12 40 SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

2


Ledaren

Tid för eftertanke

EN LÅNGVARIG OCH OMFATTANDE lĂ„gkonjunktur har fĂ„tt till följd att antalet betĂ€ckta hoppston har minskat d­rastiskt i hela vĂ€rlden. Hoppsporten har trots lĂ„gkonjunkturen haft en klart positiv utveckling och idag arrangeras faktiskt fler internationella GP-tĂ€vlingar i vĂ€rlden Ă€n nĂ„gonsin tidigare. Denna utveckling har lett till en ökande brist pĂ„ hopphĂ€star. FramgĂ„ngsrika hopphĂ€star Ă€r mycket dyra liksom unghĂ€star med stor talang för hoppning. Hoppryttare tvingas dĂ€rför att dammsuga marknaden efter lovande föl och Ă„ringar. EMBRYOTRANSFER OCH KLONER ➀ MĂ„let för mĂ„nga hopphĂ€stuppfödare Ă€r att ta fram de topphĂ€star som den köpstarka internationella marknaden efterfrĂ„gar. Avelsston ur stofamiljer av yppersta klass insemineras med vĂ€rldens mest attraktiva avelshingstar. Embryotransfer (ET) anvĂ€nds i allt större utstrĂ€ckning för att verkligt bra avelsston skall lĂ€mna flera föl per Ă„r. Produkter av dessa parningar Ă€r dyra men lĂ€ttsĂ„lda. EfterfrĂ„gan Ă€r sĂ„ stor att redan embryon marknadsförs och sĂ€ljs, bland annat över Internet. NĂ€r kloning blev möjligt ansĂ„g de flesta avelsföreningar att kloner inte skulle ges tĂ€vlingslicens. Trots det tillĂ„ter FEI idag att kloner fĂ„r tĂ€vla. Idag klonas en del tidigare mycket framgĂ„ngsrika tĂ€vlingshĂ€star. Ett exempel Ă€r den sedan lĂ€nge avlidne fullblodshĂ€sten Gem Twist som var valack. Han har nu söner i avel och det skall bli spĂ€nnande att följa om en del av deras avkommor blir lika framgĂ„ngsrika hopphĂ€star som Gem Twist och hans far var. RANNSAKAN OCH INRIKTNING ➀ Marknaden vĂ€rderar och prissĂ€tter skickligt hĂ€starnas stam och hoppförmĂ„ga. Det Ă€r dĂ€rför tid för eftertanke. HĂ„ller mitt eller mina avelsston den kvalitet som gör att deras avkommor efter topphingstar gĂ„r att sĂ€lja med förtjĂ€nst? Om inte, Ă€r det dags att köpa in bĂ€ttre ston som rĂ€tt parade kan lĂ€mna sĂ„ attraktiva a­vkommor att uppfödningen blir lönsam. De uppfödare som tycker att det Ă€r för dyrt att hĂ€nga med i denna utveckling fĂ„r finna sig i att driva en förlustverksamhet, upphöra med sin avel eller tĂ€nka alternativt och till exempel göra en ”lĂ„gprissatsning”. Det finns mĂ„nga tĂ€vlingsryttare pĂ„ nationell nivĂ„, fritidsryttare och ridskolor som söker efter sunda hĂ€star med egenskaper som svarar mot deras behov. Denna anvĂ€ndargrupp blir allt mer intressant i takt med att bristen pĂ„ hĂ€star ökar. Genom att lĂ„ta ett antal avelsston av god normalkvalitet gĂ„ i en bra lösdrift tillsammans med en noga utvald hingst bör det vara möjligt att producera sunda hĂ€star som vĂ€l svarar mot denna viktiga, stora och idag förbisedda kundgrupps önskemĂ„l avseende sĂ„vĂ€l egenskaper som prisnivĂ„.

FRÅGOR OCH MÖJLIGHETER ➀ Det finns andra viktiga frĂ„gor som avelsföreningar och/eller idĂ©banker/tankesmedjor bör engagera sig i. Till exempel: Hur kan Sveriges trevliga och vĂ€nliga horsemanship göras till en internationell konkurrensfördel? Vilka hĂ€stveterinĂ€rer brinner för att utveckla bĂ€ttre avelsmetoder Foto: Stina Fredricson och för att förebygga skador och sjukdomar? Är det möjligt att bilda konsortier för inköp av embryon, fölston och/eller tĂ€vlingshĂ€star med förĂ€ldrar av internationell toppklass? Vilken konkurrensfördel skulle vĂ„r goda tillgĂ„ng pĂ„ marker, lĂ€mpade för hĂ€stuppfödning, kunna bli? Det finns givetvis mĂ„nga andra intressanta frĂ„gor som bör diskuteras.

HopphĂ€stklubben har vid Ă„rsskiftet bytt namn till Club Show Jumping Scandinavia (CSJS) för att anknyta till namnet pĂ„ vĂ„r tidning och vĂ„rt event. ­Klubben har utvecklats till en ”tankesmedja och idĂ©bank” och Ă€r en av mĂ„nga aktörer som noga följer utvecklingen inom hoppsport och hopphĂ€stavel. Club Show Jumping Event arrangerades för andra gĂ„ngen i Lime förlags stora, vackra konferenslokaler pĂ„ Tejarps gĂ„rd i KlĂ„gerup utanför Malmö. Eventet var vĂ€lbesökt och mycket lyckat. Deltagarna minglade i skön miljö och mĂ„nga som inte umgĂ„s till vardags möttes. Under dagen informerade kunniga förelĂ€sare konferensdeltagarna om sĂ„dant som Ă€r aktuellt inom internationell hoppsport och hopphĂ€stavel, vilket refereras lĂ€ngre fram i tidningen. Representanter för klubbens företagsmedlemmar, vĂ„r huvudsponsor Folksam samt Hippovitae AB/Litovet deltog liksom SEB och CC Holsteiner Breeding, i egenskap av nya sponsorer av eventet.

LYCKAT EVENT ➀

OBS! Den 15 januari slÀcktes all information om medlemmarna ned pÄ klubbens databas och de tÀnds upp igen allt eftersom medlemsavgifterna inkommer. Grevlunda NygÄrd den 25 januari 2015

Ordförande CSJS PS! Nytt för 2015 Ă€r att klubbens ordförande bara skriver ledarna i Show Jumping Nr-1 och Nr-5. I de övriga numren skrivs de av andra medlemmar i styrelsen. DS! SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

3


➀ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➀

Inspiration

och kunskap i skön förening! Club Show Jumping befĂ€ster sin stĂ€llning som en fri­stĂ„ende tanke­smedja. Årets seminariedag, den 19 januari, bjöd pĂ„ ett f­ullspĂ€ckat program med nĂ„gra av vĂ€rldens mest framgĂ„ngsrika hopphĂ€stuppfödare som föredragshĂ„llare. Av Agneta Lilliehöök & Lotta Isacsson. Foto Jan Gyllensten EFTER FÖRRA ÅRETS lyckade premiĂ€r valde vi i Ă„r att utöka arrangemanget till att omfatta en hel dag inklusive lunch samt en middagsbuffĂ© pĂ„ kvĂ€llen. Platsen var, liksom i fjol, konferenshuset pĂ„ Tejarps gĂ„rd i skĂ„nska KlĂ„gerup. Uppslutningen blev lĂ„ngt över förvĂ€ntan, vi satte en övre grĂ€ns pĂ„ 120 personer och biljetterna sĂ„ldes slut. Det blev verkligen en kick-start pĂ„ det nya Ă„ret med ny kunskap och ett stort mĂ„tt av inspiration varvat med i­ntressanta diskussioner. Seminarieprogrammet var uppdelat i tvĂ„ delar och förmiddagens moderator Per-Ola Forsberg inledde den första delen som hade temat ”Handel och hĂ€stĂ€gande i Europa”. Eftermiddagens tema var ”Trender inom e­uropeisk hopphĂ€stavel” dĂ€r Peter Ljungcrantz var moderator. KvĂ€llens höjdpunkt blev utdelningen av priset Årets hopphĂ€stuppfödare 2014 och v­ÀlförtjĂ€nt vinnare blev Birgitta och Anders Nilsson frĂ„n JĂ€mshög i Blekinge för uppfödningen av Cafino, som med Alexander Z­etterman har gjort fantastiska resultat det senaste Ă„ret. ‱

Club Show Jumping Event genomfördes i samarbete med banken SEB samt företagen CC Holsteiner Breeding och Norr­köping Horse Show. Ett stort tack för detta!

4

SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

Club Show Jumpings ordförande Ingvar Fredricson.

Tidningens redaktör Agneta Lilliehöök.

Hur kan uppfödarna fĂ„ verksamheten att gĂ„ ihop? och Jens Fredricson inledde dagen med att förelĂ€sa utifrĂ„n ett hĂ€stköparperspektiv. – Av alla svenska uppfödningar Ă€r bara tio procent lĂ€mpade för topp­r yttarna, inledde Jens. En specialisering Ă€r nödvĂ€ndig för medverkan i internationell toppsport men konsekvensen blir att endast dessa tio procent lönar sig att föda upp. De övriga 90 procent ”trillar över” till breddsporten, men dĂ€r fungera­r de dĂ„ligt. Specialiserad uppfödning g­enererar inte breddhĂ€star. – Kanske mĂ„ste breddverksamheten i framtiden göra en konkret bestĂ€llning av uppfödarna, fortsatte Jens. Uppfödning

LISEN BRATT FREDRICSON

Lisen Bratt Fredricson och Jens Fredricson delade med sig av sina erfarenheter av att köpa topphÀstar.

av trevliga, lÀttridna hÀstar för rimliga pengar borde vara ett framgÄngskoncept


➀ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➀ Hur bör svenska hĂ€star marknadsföras internationellt? – journalist, uppfödare och utvecklare av Horsetelex, Luc Henry – uppfödare, samt David Ljungcrantz – hoppryttare, delgav Ă„hörarna sina tankar om möjlig­ heten att lansera och sĂ€lja svenska h­À star utomlands. – För mig Ă€r hela vĂ€rlden en marknadsplats, sa Luc Henry. Sverige Ă€r ingen enskild marknad, inte heller Tyskland eller Holland. För enstaka ”normala” hĂ€star Ă€r det sĂ„ men den enda hĂ€st som kan sĂ€ljas dyrt Ă€r den som hoppar Grand Prix. För att föda upp den Luc Henry mĂ„ste DIRK WILLEM ROSIE

för sĂ„vĂ€l uppfödare som exempelvis ridskolor. TopphĂ€star Ă€r alltid enkla att sĂ€lja, framhöll bĂ„de Jens och Lisen. FörsĂ€ljning av de övriga Ă€r svĂ„rare. – Alla uppfödare behöver tĂ€nka igeno­m om det faktiskt Ă€r en sporthĂ€st de vill föda upp, sa Lisen. DĂ„ kanske det inte rĂ€cker med det material de har. Vikten av att anvĂ€nda bra ston kan aldrig understrykas nog. Ta reda pĂ„ allt om stoet. Bra hoppförmĂ„ga i flera led pĂ„ mödernet Ă€r nödvĂ€ndigt för den som siktar högt. Jens förordade ett tidigt och nĂ€ra samarbete med uppfödare. – Du mĂ„ste i princip köpa föl om du ska hitta Sveriges bĂ€sta hĂ€star. Avslutningsvis berĂ€ttade bĂ„de Lisen och Jens om sina egna erfarenheter som hĂ€stköpare. Det var bĂ„de intressant och mycket lĂ€rorikt. ‱

du ha bra ston och göra bra hingstval. Stora strukturförĂ€ndringar av systemet kan inte Ă€ndra pĂ„ det. Det blev en diskussion om Sveriges inte alltid fördelaktiga geografiska lĂ€ge liksom vĂ„rt avvaktande förhĂ„llningssĂ€tt till auktioner. – Jag har kunder som verkligen Ă€r intresserade av svenska hĂ€star men de tycker att det Ă€r för lĂ„ngt och tidskrĂ€vande att Ă„ka hit, sa David Ljungcrantz. – Ni har ett underbart land, men förvĂ€nta er inte att folk kommer hit vid andra tillfĂ€llen Ă€n exempelvis Falsterbo som Ă€r en fantastisk show, sa Dirk W­illem Rosie. Att kombinera Falsterbo med en auktion vore det ultimata, menade han och framhöll att vi mĂ„ste börja tĂ€nka som kunderna. Starka affischnamn och vĂ€lordnade arrangeman­g med trovĂ€rdighet som nyckelord Ă€r ett vinnande koncept. ‱

Det finns ett intresse för svenska hÀstar, berÀttade David Ljungcrantz.

Hur attraherar vi nya hĂ€stĂ€gare? BUDSKAPET ATT HÄSTÄGARNA

mĂ„ste inkluderas mer i sporten framfördes av Claes Pettersson och Astrid Ohlin, ordförande respektive sekreterare i Swedish Showjumpers Owners Club, SSOC. NĂ„gra röda mattor behöver inte rullas ut och de förvĂ€ntar sig inte att bli bjudna pĂ„ allt. Men för att bibehĂ„lla den frĂ€msta drivkraften – glĂ€djen – och kunna vĂ€rva nya hĂ€st­À gare Ă€r delaktighet en förutsĂ€ttning, menade de bĂ„da hĂ€stĂ€garna. – Ryttarna gör sin del och jag klagar inte pĂ„ dem, men det vore kul att oavsett resultat fĂ„ veta hur det gĂ„r pĂ„ de tĂ€vlingar nĂ€r man

inte haft möjlighet att följa med, sade Claes. Det framkom vid utfrĂ„gningen av Astrid och Claes att inkluderandet av hĂ€stĂ€garna inte riktigt fungerar fullt ut, frĂ„n arrangörshĂ„ll glömmer de detta. DĂ€remot var de glada över den numera betydligt tĂ€tare relationen med Ridsportförbundet. Lisen Bratt Fredricson skickade med en uppmaning till trĂ€narna om att till ryttarna Astrid Ohlin var med förmedla vikten och grundade SSOC, Swedish Showjumpers av att vĂ€rna om Owners Club. sponsorerna. ‱ SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

5


➀ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➀ Hur fungerar den hollĂ€ndska modellen med konsortier? inledde sitt a­nförande med att berĂ€tta om HorseTele­x. Det innehĂ„ller numera Ă€ven tĂ€vlingsresultat och har dĂ€rmed kommit att utvecklas till en betydligt mer omfattande webtjĂ€nst Ă€n tidigare. – MĂ„nga undrar varför vi inte bara kopierar FEI:s databas. Men det kan ta ett par veckor innan resultatet syns hos dem. Vi vill vara dagsaktuella. Dirk Willem berĂ€ttade att det mesta i HorseTelex Ă€r kostnadsfritt men en avgift tas ut för skrĂ€ddarsydda sökningar, detta för att finansiera de nĂ€rmare 40 personer som stĂ€ndigt arbetar med att registrera tĂ€vlingsresultat. Exempelvis kan uppfödare bestĂ€lla och löpande fĂ„ information om de egna uppfödningarnas resultat. DĂ€refter berĂ€ttade Dirk Willem Rosie

DIRK WILLEM ROSIE

Dirk Willem Rosie berÀttade om Springpaarden Fonds Nederland, SFN, och hur den Àr upplagd.

HallĂ„ dĂ€r
 skogs- och l­a nt­ bruksansvarig pĂ„ SEB, tog beslutet om att banken skulle vara med som samarbetspartner vid eventet.

JOAKIM LARSSON,

Vad tyckte du om Club Show Jumping Event? – Det var vĂ€ldigt bra. Jag Ă€r inte insatt i nĂ€ringen pĂ„ det sĂ€ttet men imponerades av föredragshĂ„llarna. Dessutom vittnar besöksantalet om evenemangets höga kvalitet.

l e g n Mi Den goda maten frÄn Nötesjö uppskattades av deltagarna!

6

SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

Konsortier och fundraising d­iskuterades pĂ„ seminariet. Skulle SEB skulle kunna vara d­elaktiga i nĂ„got sĂ„dant? – Vi hjĂ€lper företag och verksamheter pĂ„ olika sĂ€tt, bĂ„de med förvaltning och handel av exempelvis andelar. Ibland krĂ€vs nĂ„gon form av officiell handelsplats, till exempel för ekonomiska föreningar som har andelar de vill handla med. Det skulle kanske vara intressant att vara med pĂ„ ett eller annat sĂ€tt, men i vissa fall begrĂ€nsas vi av bĂ„de interna regelverk och lagstiftning.

om Springpaarden Fonds Nederland, SFN, hur den Ă€r upplagd och hur det fungerar. Det Ă€r en elitsatsande fond som startade 2006. Konceptet innebĂ€r att fonden köper in sig och stĂ„r för de löpande kostnaderna för ett antal lovande 5-6-Ă„riga hĂ€star. MĂ„let Ă€r att de ska nĂ„ vĂ€rldstoppen medan hĂ€star som inte hĂ„ller mĂ„ttet sĂ€ljs. Det hela kan sammanfattas som en tidsbegrĂ€nsad affĂ€rsklubb för hĂ€stintresserade och med en viktig social del. Ägarna Ă„ker gemensamt till stora tĂ€vlingar, Ă€ter gott och umgĂ„s. Eventuell vinst frĂ„n tĂ€vling och försĂ€ljning fördelas pĂ„ investerarna. Rosie berĂ€ttade ocksĂ„ att VM-vinnaren Zenith egentligen skulle sĂ€ljas, men som tur var blev han kvar i SFN! ‱

HĂ€stföretagare upp­lever det ofta svĂ„rt att fĂ„ lĂ„n till sin v­erksamhet. Vad beror det pĂ„? – MĂ„nga faktorer p­Äverkar. Bland annat b­a nkers okunska­p om hĂ€star och hĂ€stnĂ€ringen. Men tĂ€nk pĂ„ att ett nej Ă€r bara början till ett ja.‱

Joakim Larsson

Dirk Willem Rosie, Per-Ola Forsberg, Ingvar Fredricson och Peter Ljungcrantz.


➀ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➀ Vilka ston bör vi avla pĂ„?

– NYFIKENHET ÄR uppfödarnas v­iktigaste vapen, sa Jens Fredricson vid sitt andra föredrag för dagen. De hĂ€star vi föder upp idag ska vara bĂ€st om tio Ă„r. InhĂ€mta all information du kan, trĂ€ffa andra mĂ€nniskor och knyt kontakter. Samt fundera pĂ„ om du Ă€r en emotionell eller professionell uppfödare. SjĂ€lv rĂ€knar han sig till den förstnĂ€mnda gruppen. – Men Ă€r du professionell b­ehöver du vara klar över att du ska konkurrera med andra p­rofessionella uppfödare i hela vĂ€rlden.

Jens Fredricson

Att hitta drömstoet Ă€r fĂ„ förunnat och Jens ville inte dra upp nĂ„gra riktlinjer för vilka ston som ska anvĂ€ndas. Det mĂ„ste uppfödarna sjĂ€lva klura ut, menade han. Men ta reda pĂ„ allt som bara gĂ„r om stoet. Är hopp­stammen genuin? Hur ser poĂ€ngen frĂ„n 3-Ă„rs­ testet ut för henne och ston frĂ„n samma familj? Generellt Ă€r hĂ€star med stor kapacitet inte alltid sĂ„ lĂ€tta att bedöma, framhöll Jens. Felaktig eller bristfĂ€llig grundutbildning kan förstöra vilken lovande hĂ€st som helst. – Man kan inte fĂ„ en hĂ€st att flyga om den inte kan det. Men bra skoning, bra skötsel och bra management maximerar det den Ă€r född med. ‱

Varför Àr stofamiljerna viktigare Àn hingstlinjerna?

Hög kvalitet pÄ stolinjen Àr huvudnyckeln till framgÄng, menar Jac Reminjse.

HOLLÄNDSKE JAC REMIJNSE,

avelsexpert och journalist – bland annat medarbetare i tidningen Show Jumping – anser att hĂ€stens genetiska bakgrund Ă€r avgörande för dess talang. Att hingst och sto bidrar med ”hĂ€lften var” stĂ€ller han sig inte bakom utan menar att hög kvalitet pĂ„ stolinjen Ă€r huvudnyckeln till framgĂ„ng. Jacs föredrag fokuserade mycket pĂ„ mitokondriellt DNA, mtDNA. Det vill sĂ€ga vad som hos sĂ„vĂ€l mĂ€nniska som hĂ€st brukar kallas ”kroppens kraft­ station”. Mitokondriellt DNA följer med Ă€ggcellen frĂ„n sto till avkomma vilket gör att fölets mtDNA Ă€r en exakt kopia av moderns. FörĂ€ndring av mtDNA sker mycket lĂ„ngsamt och endast pĂ„ grund av mutationer. Idag finns bara tre aktiva hingstlinjer

som 99 procent av vĂ€rldens hopphĂ€star kan hĂ€rledas tillbaka till, förklarade Jac. Dessa Ă€r Byerley Turk, Darley Arabian och Godolphin Arabian. – Det finns dĂ€rför ingen anledning att fokusera pĂ„ hingstlinjen eftersom alla de tre Ă„terstĂ„ende linjerna har visat att de kan producera utmĂ€rkta hopphĂ€star. Vad vi istĂ€llet ska göra, menar Jac, Ă€r att i vĂ€rldens för dagen ungefĂ€r 3 000 aktiva stolinjer hitta de verkliga guldkornen. De som genetiskt, gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng, överför sin talang till avkommorna. ‱

Hur föder vi upp framtidens mĂ€sterskapshĂ€st? – ALLT VI GÖR ÄR resultatet av vĂ„ra val och vad vi tror pĂ„, sĂ„ inledde den belgiske uppfödaren Luc Henry sitt föredrag. Lucs mĂ„l Ă€r att föda upp morgondagens sporthĂ€star och det han uppskattar hos en hĂ€st, utifrĂ„n sĂ„vĂ€l mentala som fysiska förutsĂ€ttningar, Ă€r hĂ€lsosamma, intelligenta, modiga men inte oförsiktiga hĂ€star med samarbetsvilja. Samt, förstĂ„s, kapacitet och vilja att alltid komma över till andra sidan hindret. – Hur hittar vi dĂ„ denna hĂ€st? Jo, det Ă€r frĂ„ga om att vara observant. MĂ„nga upp­ födare Ă€r sĂ„ nöjda med att de fĂ„r ett vackert föl att de dĂ€rmed tycker sig se k­valitet. Men det Ă€r viktigt att förbli objektiv. Om du ljuger för dig sjĂ€lv, pĂ„verkar det plĂ„nboken. Luc beskrev hur hans föl och unghĂ€star succesivt börjar trĂ€nas. FrĂ„n lekfull cavaletti dĂ€r hĂ€starna slĂ€pps lösa i ett ridhus och sjĂ€lva fĂ„r nosa runt och skutta över bommar, till regelbunden löshoppning och sĂ„ smĂ„ningom ridning. Allt med varsamhet. – Har du en diamant, slipar du den inte med hammare. Föd inte upp hĂ€star som du förvĂ€ntar dig ska nĂ„ toppen, förrĂ€n du har rĂ€tt sto, underströk han. Stoet mĂ„ste vara riktigt bra. Sedan ska du strĂ€va efter att hingst och sto kompletterar varandra. Luc talade mycket om vikten av att ha intuition och att uppfödarna sjĂ€lva borde ha full frihet att vĂ€lja hingstar. – En stambok kan inte veta allt. NĂ€r ett par gifter sig Ă€r de bĂ„da vackra. SĂ„ Ă€r det ocksĂ„ nĂ€r en hingst – Det gĂ€ller att vara att vara visas
 ‱

observant och förbli objektiv, menade Luc Henry.

SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

7


➀ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➀ Holsteinerförbundet har Ă€ndrat sin avelspolitik tillhör vĂ€rldens frĂ€msta uppfödare av Holsteiner­hĂ€star, bland dem kan nĂ€mnas Capitol och Fein Cera. Vid seminariet representerade Jens ThormĂ€hlen Holsteinerförbundet och han bjöd Ă„hörarna pĂ„ en kort, historisk resa. Dagens HolsteinerhĂ€st Ă€r resultatet av ett hundratal Ă„rs förfining av Ă€ldre tiders arbetshĂ€star som kĂ€mpade i ett tungt jordbrukslandskap i den östra delen av Schleswig-Holstein. Holsteiner­förbundet grundades i slutet av 1800-talet och sto­ linjerna började numreras. – Men inga tester gjordes. Det var bara arbete som gĂ€llde. De starkaste stannade i aveln. Successivt blev uppfödningen allt mer medveten. Avelsförbundet bildades Ă„r 1935 och 1950 fanns 10 000 ston registrerade. Antalet minskade sedan kraftigt nĂ€r jord-

FAMILJEN THORMÄHLEN

– HĂ€star med 50 procent Holsteinerblod slĂ€pps nu in i stamboken, berĂ€ttade Jens ThormĂ€hlen.

bruket mekaniserades allt mer. I fjol fanns det cirka 6 500 ston i registret. – Arbetet med vĂ„r stambok Ă€r lite komplicerat just nu eftersom vi öppnat den för nya blodslinjer. HĂ€star med 50 procent Holsteinerblod slĂ€pps nu in. Det var hög tid för den hĂ€r förĂ€ndringen, förklarade

han. Inte minst för att hĂ€nga med i den internationella utvecklingen. NĂ„gra detaljer gick han inte in pĂ„ men sammanfattade situationen sĂ„ hĂ€r: – Vi Ă€r ett litet land med fĂ„ blodslinjer. Det var en anledning till att vi öppnade upp stamboken. ‱

Avel med HolsteinerhĂ€star i Sverige för dagen Ă„terkom Claes Pettersson. Nu i rollen som svensk uppfödare av HolsteinerhĂ€star och dessutom samarbetspartner i eventet. – För cirka tio Ă„r sedan Ă„kte vi ner till en auktion Holstein för att köpa ett sto drĂ€ktig med nĂ„gon bra Holsteinerhingst. Vi köpte fyra fölungar istĂ€llet, berĂ€ttade Claes och log brett. Idag driver han och hustrun Carin den framgĂ„ngsrika avelsverksamheten CC Hol-

SOM SISTA FÖRELÄSARE

l e g n i M Anna och Gunnar Genfors.

8

SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

steiner Breeding utanför Norrköping. Totalt har de nĂ€rmare 30 hĂ€star och mĂ„let Ă€r att fĂ„ fram högpresterande hopphĂ€star. – Vi behĂ„ller gĂ€rna de hĂ€star vi tror mest pĂ„ eftersom de vill vara med ”hela vĂ€gen” fram till tĂ€vling. Det Ă€r ocksĂ„ förklaringen till vĂ„rt engagemang i hopphĂ€stĂ€garföreningen, SSOC. Claes berĂ€ttade att teamkĂ€nslan Ă€r mycket viktig. Förutom det egna arbetet har de anstĂ€llda som jobbar med hĂ€starna,

Astrid Ohlin och Pia Levin.

dĂ€ribland en beridare. D­Àrtill kommer samarbetet med bra tĂ€vlingsryttare. – Vi gör inte detta för att vi tror att vi ska tjĂ€na nĂ„gra miljoner. Men hoppet Ă€r det vi lever pĂ„ och pĂ„ vĂ€gen fram fĂ„r vi se – IstĂ€llet för ett drĂ€ktigt sto till att ha köpte vi fyra fölungar, t­revligt! ‱ berĂ€ttade Claes Pettersson.

Staffan och Lena Hammarskiöld.


➀ CLUB SHOW JUMPING EVENT ➀ ➀ Årets HopphĂ€stuppfödare 2014, Anders och B­irgitta Nilsson, hyllades av Ingvar Fredricson och Peter Ljungcrantz, Club Show Jumping. Foto Jan Gyllensten

Med Finess lades grunden! Visst kan smĂ„ uppfödare nĂ„ stora framgĂ„ngar. Det Ă€r Birgitta och Anders Nilsson frĂ„n J­Àmshög i Blekinge ett lysande e­xempel pĂ„. De utsĂ„gs till Årets HopphĂ€stuppfödare 2014 av Club Show Jumping. Priset delades ut vid middagen. Av Lotta Isacsson

de endast ett fĂ„tal hĂ€star kvar, berĂ€ttade Birgitta Nilsson. Åldern börjar ta ut sin rĂ€tt och upp­födarverksamheten Ă€r under avveckling. Men de bör tveklöst kĂ€nna sig nöjda med resultatet av sina 40 Ă„r i branschen. Alexander Zettermans VM-hĂ€st Cafino (e. Cardento) Ă€r förstĂ„s en av de klarast lysande stjĂ€rnorna sprungen ur deras verksamhet. Ett par exempel pĂ„ andra hĂ€star som bör nĂ€mnas Ă€r Otto Marco (e. Irco Marco), Filip (e. Feliciano) och Ina Marco (e. Irco Marco). I samtliga av dessa hĂ€stars stam­ tavlor Ă„terfinns Falstaff-dottern Finess (f. 1975) som antingen mor eller mormor. Men att detta sto skulle lĂ€gga grunden för en framgĂ„ngsrik upp­ födning var lĂ„ngtifrĂ„n sjĂ€lvklart.

FÖR DAGEN HAR

OTIPPAD TALANG ➀ – Vi köpte Finess redan som föl. NĂ€r vĂ„ra flickor slutade rida ville vi inte göra oss av med henne utan betĂ€ckte, berĂ€ttar Birgitta. NĂ„gon genomtĂ€nkt strategi hade de med andra ord inte. Finess hade dessutom, vid treĂ„rstestet, knappast imponerat. Bland annat för att hon var ganska korpulent. – Men det fanns de som sett sprĂ„nget i henne och ett par stycken ville köpa henne redan som unghĂ€st, tillĂ€gger Birgitta. Med tanke pĂ„ att Otto Marco blev hennes första avkomma mĂ„ste Finess anses ha tagit revansch pĂ„ de som inte an­sĂ„g henne kunna tillföra nĂ„got i aveln. Som femte avkomma lĂ€mnade hon Cafinos mor Firona (e. Roderick) som fick avelsdiplom som treĂ„ring och Elit 2011.

Birgitta berĂ€ttar entusiastiskt om det 20-tal hĂ€star de fött upp genom Ă„ren. Samtidigt understryker hon hela tiden vikten av att hĂ€starna hamnar rĂ€tt. – Det fungerar inte att bara ha bra hĂ€star, man mĂ„ste ha en bra pilot ocksĂ„. PĂ„ frĂ„gan om hon vill förmedla nĂ„gonting till alla andra uppfödare som kĂ€mpar pĂ„ med smĂ„ verksamheter Ă„terkommer hon just till detta. – Hitta rĂ€tt ryttare! Det kostar en hel del att fĂ„ hĂ€starna utbildade men det blir ingenting av dem annars. ‱

RÄTT RYTTARE ➀

Cafino. Foto Jenny Abrahamsson

SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

9


AVELSKRÖNIKA

Nu Ă€r det hög tid att sĂ€tta igĂ„ng ➀

Ljungcrantz

VÄr seminariedag Club Show Jumping Event i KlÄgerup i mitten pÄ januari var ett riktigt vitaminpiller! Kan man tÀnka sig ett bÀttre sÀtt att ladda batterierna inför en ny avelssÀsong? Vi som hade förmÄnen att vara dÀr, fick umgÄs en hel dag med nÄgra av Sveriges framgÄngsrikaste ryttare och hÀstÀgare. Dessutom stÀllde tre av vÀrldens s­k ickligaste uppfödare vÀlvilligt upp och de hade tagit sig hela vÀgen till SkÄne. Alla dessa vÀrldsberömda aktörer bjöd frikostigt pÄ sina erfarenheter och visioner. Diskussionens vÄgor gick höga och vi var mÄnga som Äkte hem fulla med nya intryck vÀl peppade inför den kommande sÀsongen.

STOFAMILJERNA I FOKUS ➀

Ryttarn­a börjar inse att de mÄste hitta hÀstarna vid allt lÀgre Äldrar. MÄnga köper till och med föl eller embryon som inte ens Àr födda. I dessa fall handlar det förstÄs om de allra intressantaste korsningarna som alla vill lÀgga vantarna pÄ och det Àr bara att inse att om man vill tjÀna pengar pÄ sina uppfödningar, Àr det dessa man mÄste föda upp. Stona mÄste ha lÀmnat avkommor pÄ mÀsterskapsnivÄ eller vara mycket nÀra slÀkt med andra individer som presterat pÄ denna höga nivÄ. Stofamiljerna hamnar mer och mer i fokus och vissa av de framgÄngsrikaste stona levererar den ena fantastiska tÀvlingshÀsten efter den andra. Dessa ston mÄste sedan paras med hingstar som helst redan har visat att deras avkommor ligger i topp bland de internationella tÀvlingshÀstarna eller Ätminstone sjÀlva tÀvlat framgÄngsrikt pÄ högsta internationella nivÄ.

ETT GYLLENE TILLFÄLLE ➀ Om man som uppfödare vill vara med och föda upp dessa mycket eftertraktade föl finns det nu ett gyllene tillfĂ€lle. Europas ledande uppfödare har nu sju svĂ„ra Ă„r i

10

SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

fĂ€rskt minne och efterfrĂ„gan pĂ„ avelsston Ă€r vĂ€ldigt lĂ„g. Har man kunskap och kontakter finns det möjlighet att hitta fantastiska avelsston sĂ„vĂ€l i Sverige som ute i Europa. Det som saknas i Sverige idag Ă€r entreprenörer som har kunskap och intresse för hopphĂ€stavel. Intresset för hoppsporten Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin. MĂ„nga vill vara med pĂ„ ett hörn genom att köpa in sig pĂ„ en del av en eller flera spĂ€nnande hĂ€star. De flesta av dessa investerare har dock varken tid eller lust att stiga upp varje morgon och gĂ„ ut i snöstormen för att fodra och slĂ€ppa ut en flock vilda unghĂ€star. HELT OLIKA FÖRUTSÄTTNINGAR ➀

PÄ avelssidan blir det svÄrare och s­vÄrare att överhuvudtaget hitta veterinÀrer som Àr beredda att binda upp sig under hela sÀsongen och dygnet runt för att kunna göra ett bra jobb med bÄde transporterad och inte minst djupfryst sperma. Vi inser att förutsÀttningarna Àr helt olika nÀr vi hör Luc Henry frÄn Belgien berÀtta om att hans intressantaste avelssto hade sju avkommor redan det Äret hon fyllde tre! Vill man ge sig pÄ ett försök med embryotransfer hÀr i Sverige mÄste man först leta upp lÀmpliga mottagarston och behandla dem med hormoner sÄ att de kommer i samma brunstcykel som stoet som ska lÀmna embryon. Samtidigt mÄste man ocksÄ bekymra sig om vad man ska göra med de mottagarston som inte blir drÀktiga. I Belgien lÀmnar de in sitt sto pÄ en embryostation. De intressantaste hingstarna finns i nÀrheten och stations­ Àgaren vet vilka av dem som fungerar tillfredstÀllande. De betalar den största delen av avgiften först nÀr mottagarstoet Àr drÀktigt och en depositionsavgift för mottagarstoet som man fÄr tillbaka nÀr hon fölat. Om de vill kan de lÀmna stoet pÄ stationen till dess att det Àr dags att skilja fölet frÄn surrogatmodern.

De svenska uppfödarna mÄste lÀra sig hur viktigt förÀdlingssteget Àr, anser Peter Ljungcrantz, Club Show Jumpings avelssektion.

Även hĂ€r mĂ„ste det finnas möjligheter för entreprenörer i Norden. Visst skulle det finnas underlag för en sĂ„dan station i SkĂ„ne eller pĂ„ SjĂ€lland? Problemet Ă€r att det inte finns nĂ„gon utbildning i Sverige dĂ€r ungdomar kan lĂ€ra sig hur avel drivs pĂ„ internationell toppnivĂ„. Besöker vi seminstationen pĂ„ Flyinge idag, dĂ€r all kompetens finns, hittar vi inga svenska ungdomar dĂ€r.

INGEN UTBILDNING ➀

Till slut mÄste de svenska uppfödarna lÀra sig hur viktigt förÀdlingssteget Àr. De mÄste sÀlja sina föl till utbildare som kan ta fram dem pÄ ett optimalt sÀtt och hoppas pÄ att de pÄ sÄ vis gör reklam för uppfödaren sÄ att de kan fÄ bÀttre betalt för kommande föl. VÀljer man som uppfödare att behÄlla unghÀsten för att sjÀlv kunna vara med pÄ vÀrdestegringen, kan man inte snÄla med utbildningskostnaderna. Det Àr ocksÄ sÄ att olika ryttare Àr specialiserade pÄ olika omrÄden. Vissa Àr vÀldigt duktiga pÄ att rida in hÀstar, andra utmÀrkta pÄ att utbilda och tÀvla de unga hÀstarna och nÄgra fÄ pÄ att tÀvla pÄ internationell nivÄ dÀr de knyter kontakter med de intressantaste köparna. Som hÀstÀgare mÄste man dÄ vara beredd att betala för varje steg och inte ha nÄgra betÀnkligheter för att byta ryttare och uppgradera utbildningen allt eftersom hÀsten utvecklas.

BEREDD ATT BETALA ➀

Damshög i februari 2015 Peter Ljungcrantz


Det hÀr var ett smakprov av Show Jumping

Vill du lÀsa mer? BLI MEDLEM I CLUB SHOW JUMPING

I medlemsavgiften ingÄr fem nummer per Är av Club Show jumpings tidning Show Jumping.

www.clubshowjumping.com prenumeration@lime.nu

SHOW JUMPING ‱ NR 1 ‱ 2015

11


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.