NUMMER 1/2014 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 90
Gaudeamus
OBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET
Studen t news page 9 Studen t Union info page 3 1
Världens kämpe Studenten som slåss för världens unga Sid 20–21
SCHNITZEL TILL LUNCH
RISKERADE VRÄKNING
STUDIEBESÖK PÅ RADION
Läkarintyget räckte inte för att få bo kvar hos SSSB. Nyheter, sid 4
Studenten Maria pratar framtid med Följ med bakom kulisserna i restaurjournalisten Lars. Karriär, sid 14 ang Lantis kök. Reportage, sid 16
Lägg dina pengar på sittningar. Inte på räkningar.
STUDENTABONNEMANGET FASTPRIS 195 KR/MÅN: (ORD. PRIS 245 KR/MÅN)
– Fria samtal – Fria SMS & MMS – 3 GB surf – Ingen bindningstid Skaffa på comviq.se/student
NR 1/2014
Innehåll
Gaudeamus nr 1 2014 4. Nyheter 7. Ett ögonblick 9. News in English 10. Forskning 14. Karriär 18. Reportage 20. Porträtt 22. Kultur 26. Tips & Pepp 27. Debatt 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor
”Jag bidrar med ett ungdomspolitiskt perspektiv.” Studenten Joanna Blossner ska representera Sveriges unga i FN. Porträttet sid 20.
”Man ska vara såväl administratör, student och lärare.” Många doktorander upplever stress och oro. Gustaf Sporrong beskriver doktorandstudierna som ett ensamt arbete. Nyheter sid 5.
Intro:
Mycket nytt NÅGOT MÅNGA EFTERFRÅGAR är mer läsning om det
som händer efter examen. Därför infördes en stående karriärsida i början av förra terminen, och nu sätter vi även i gång med en karriärserie som vi hoppas ska bli uppskattad. I varje nummer får en student göra studiebesök hos någon som är etablerad i den branschen. Först ut är journalistiken. Det kan tyckas lite självupptaget, men vi tyckte att det var motiverat eftersom det är en mycket speciell arbetsmarknad som råder. Eller som journalisten i fråga uttrycker det: "Det är en vidrig situation och den kommer du knappast komma undan" (sid. 14). En annan förändring är att vi från och med detta nummer tar bort utrikessidan för att i stället fokusera mer på studentnyheter på lokal såväl som nationell nivå. VI STARTAR OCKSÅ en ny kulturföljetong. På sidan
23 kan du läsa om 70-talsromanen Maken som utspelar sig på Stockholms universitet, och det blir startskottet för en serie artiklar om studenter i kulturen. Vad tycker du om förändringarna? Är det något annat du saknar eller tycker ska bort? Hör av dig med dina åsikter!
”Vi hoppas att samarbetet ska leda till att fler studenter hittar hit.” Bergianska trädgården öppnar en ny utställning med fokus på fiberväxter och textilier, i samarbete med Institutionen för modevetenskap. Kultur sid 22.
Åsa Kahn, chefredaktör och ansvarig utgivare Mimmi Nilsson, reporter
Tillbaka till Konditori Valand Gun-Britt Sundström berättar om sin 70-talsroman i SU-miljö - vi möts på cafét som hade en viktig roll i boken. Kultur sid 23.
Bakom kulisserna i campusköket Bouillabaisse, fläskschnitzel och asiatisk grönsaksgryta. Det stod på menyn när Gaudeamus besökte Lantis kök. Reportaget sid 16–19.
Hej medarbetare Joel Linde pluggar sin tredje termin journalistik på JMK och fokuserar för tillfället på vetenskapsteori. Sedan hösten 2013 skriver han texterna till den engelska sidan i Gaudeamus (sid. 9), och i det här numret står han även för forskningsnyheten om sexualitet i lumpen (sid. 10). Tidigare pluggade Joel journalistik på Santa Barbara City College i USA, där han även var reporter och redaktör på studenttidningen. Han har också gjort praktik på och frilansat för engelskspråkiga webbtidningen The Local. Vad skiljde den amerikanska utbildningen från den svenska? – Det man la märke till först var att man måste läsa massa basämnen på college, så som vi förknippar med gymnasiet. Det positiva var att det var duktiga föreläsare och att man kom i gång väldigt snabbt.
Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor. CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kahn 08-674 62 49, asa.kahn@sus.su.se REPORTER/REDIGERARE Mimmi Nilsson 08-674 62 30, mimmi.nilsson@sus.su.se
MEDARBETARE I DETTA NUMMER Ivana Arsic, Sophie Atkins, Emma M. Castro, Tove Dockson, Jenna Emtö, Touba Guerroumi, Erik Gunnarsson, Yasmine Härnebo Grapenwall, Toivo Jokkala, Niusha Khanmohammadi, Theodor Lalér, Joel Linde, Tanja Metelitsa, Caroline Sepp, Catarina Schmidt, Christoffer Söderman, Linnéa Sundberg. Omslagsbild: Linnéa Sundberg. Korrektur: Erik Gunnarsson, Sara Sharifpour. Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen.
KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Annonser: Tomat Annons & Reklam 046-13 74 00, info@tomat.se Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 35 000 ex (TS 2012) Nästa nummer: 3 april.
341 068
VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras av Stockholms universitet. VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum. Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.
1/2014 Gaudeamus 3
Nyheter
HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN
FRÅN GAUDEAMUS.SE 8 januari Blocket höjer säkerheten Vid terminsstart letar många studenter bostad på nätet. En av de stora aktörerna, Blocket, höjer säkerheten för att motverka oseriösa andrahandsuthyrare. Företaget publicerar nu trygga råd till köpare och säljare i botten av varje annons. Det viktigaste rådet vid bostadsuthyrning är enligt Blocket att aldrig skicka pengar innan man som hyresgäst sett lägenheten och skrivit på kontrakt.
16 januari Svårt att hitta VFU-lats Lärarstudenter på Grundlärarprogrammet riskerar att hamna i kläm när behöriga handledare till den verksamhetsförlagda utbildningen saknas. – Vi har fått olika besked om vem som bär ansvaret för att ordna praktikplatser, och det har varit struligt för de flesta i klassen, säger en student på utbildningen. Enligt Gunilla Oredsson Blomberg som arbetar som VFU-koordinator på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen är det svårt att säga exakt var felet har legat här.
Michelle bodde tidigare i en av SSSB:s studentkorridorer i Kungshamra.
Depressionen var inte skäl nog Michelle riskerade att bli av med sin studentbostad i samband med sjukdom. Enligt studentbostadsförmedlingen SSSB räckte det inte med ett läkarintyg för att styrka hennes historia. MIMMI NILSSON
22 januari Dags för välkomstdag – Välkomstdagen anordnas vid starten av varje termin. Syftet är att få alla nya studenter att känna sig varmt välkomna till universitetet samt att få dem att känna att de valt rätt, säger Johanna Gréen, projektledare för Välkomstdagen på Studentavdelningen vid Stockholms universitet. Representerade under mäs�san fanns bland annat Stockholms universitets studentkår, diverse kårföreningar, Studenthälsan och rad andra studentverksamheter. Schemat i aulan bjöd bland annat på föreläsningar om studieteknik och studievanor. I föreläsningsprogrammet ingick även alumnen Pia Hultgren, före detta meteorologstudent som nu syns i tv-rutan som meteorolog på SVT.
... och studentbloggen och mycket mer! www.gaudeamus.se 4 Gaudeamus 1/2014
Foto & bildmontage: Mimmi Nilsson
Michelle blev i höstas uppsagd från sin studentbostad i Kungshamra. Anledningen var att hon under vårterminen var diagnostiserad med depression, och var oförmögen att studera. Hon överklagade beslutet om uppsägning, och skickade in ett läkarintyg där det intygades att hon under våren haft en depression och därför inte kunnat studera. Men detta godkändes inte av hyresvärden Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, SSSB, som menade att detta var alltför vagt. – De sa att depressioner kan se olika ut, och då var inte det läkarintyg som jag hade giltigt. Det kändes jättejobbigt när det ifrågasattes, och att de inte litade på mig, säger Michelle.
Olika hur läkarintyg skrivs Bakom hyresvärden SSSB står Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO. De som bor i SSSB:s studentbostäder måste ta minst 15 högskolepoäng per termin och vara medlem i en kår som är ansluten till SSCO. Det är även SSCO som tar hand om överklaganden efter en uppsägning. – Vi kan inte kommentera enskilda fall, men när det kommer till läkarintyg är det väldigt olika hur de är skrivna. Det måste framkomma under vilken period som en student har varit sjuk och oförmögen att studera, säger Christian Augustinson
som är vice ordförande i SSCO, och ordförande i SSSB:s bostadsdelegation som har hand om överklagandena.
Rättssäker process Michelles överklagade uppsägningen en andra gång, och ärendet gick vidare till besvärsnämnden. Hon ombads att lämna ytterligare bevis som styrkte att hon varit oförmögen att studera under våren. Ett problem var att hon inte kunde lämna några formella intyg från Försäkringskassan på att hon hade varit sjukskriven, eftersom hon under vårterminen inte hade något studiemedel. – Eftersom läkarintyget inte räckte var jag tvungen att komplettera med ett brev där jag förklarade varför jag inte kunde styrka min sjukskrivning genom beslut från CSN eller Försäkringskassan, säger Michelle. Enligt Christian Augustinson är processen bakom överklagandena rättssäkra och han anser inte att besluten i bostadsdelegationen eller besvärsnämnden riskerar att fattas på godtyckliga grunder. Han kan inte ge några konkreta riktlinjer för hur man behandlar enskilda fall, men menar att det finns mycket kunskap inom gruppen. Bland annat sitter det med en sjuksköterska i besvärsnämnden som är van att bedöma läkarintyg. – Det är tråkigt att vi ska behöva göra kontroller, men som boendesituationen ser ut i Stockholm i dag kan vi inte garantera att någon inte försöker utnyttja systemet. Om jag får ge ett råd till studenter som mår dåligt så är det att försöka sjuk-
skriva sig i stället för att bara lämna in läkarintyg, säger Christian Augustinson. Malin Eklund är psykolog och verksamhetschef på Studenthälsan. Hon möter ibland studenter som får problem med sitt studentboende i samband med sjukdom. Det är enligt henne alltid viktigt att läkarintyg är välformulerade. Till exempel, om man är sjukskriven på grund av depression bör det stå på vilket sätt studieförmågan är drabbad, minnesfunktionen kan till exempel vara nedsatt. – Väldigt många känner inte till hur reglerna ser ut kring sjukskrivning och det finns absolut luckor i socialförsäkringssystemet för studenter, säger Malin Eklund. På nyårsafton fick Michelle tillslut reda på att överklagan beviljats av besvärsnämnden och att hon därmed hade rätt att bo kvar i sin studentbostad. Men efter månader av osäkerhet kring sin bostadssituation valde hon att börja leta efter någon annanstans att bo. I dag har hon just flyttat till en annan lägenhet. – På något konstigt sätt löser det sig alltid, jag har ju haft tur som hittade någon annanstans att bo, men jag hade gärna bott kvar i korridoren i Kungshamra om det inte hade uppstått problem, säger Michelle.
”Väldigt många känner inte till hur reglerna ser ut kring sjukskrivning.”
Fotnot: Michelle heter egentligen något annat.
HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN
Nyheter
Oro bland doktorander Ovisshet inför framtiden skapar stress bland doktorander. Dessutom efterfrågar många en tydligare arbetslivskoppling och information om karriärmöjligheter. Men arbetslösheten bland doktorander är trots allt låg. MIMMI NILSSON
Vad ska man göra efter disputationen? Det är en fråga som många doktorander ställer sig, och som ofta ger upphov till stress och oro. Fredrik Charpentier Ljungqvist, som arbetar som doktorandombud på Stockholms universitets studentkår, SUS, har med viss hjälp från Centrala doktorandrådet (CDR) sammanställt en enkät med svar från doktorander på Stockholms universitet. I enkäten uppger 27 procent
av de tillfrågade att de i hög grad är oroliga för att bli arbetslösa efter att ha avlagt sin doktorsexamen. – Det finns många gånger ingen given karriärväg att ta när man har disputerat. Men oron är ofta till viss del ogrundad, långtidsarbetslösheten för disputerade är låg om man jämför med andra grupper i samhället, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Mer oro hos naturvetare Störst är oron bland doktoranderna på Naturvetenskapliga fakulteten. – Möjligen kan det bero på att det vid Naturvetenskapliga fakulteten är viktigare att forska som ”post-doc” utomlands efter disputation om man ska kunna fortsätta inom universitetsvärlden. Det gynnar den som är mobil och
kan tänka sig att flytta. Men många har just skaffat familj och barn, vilket gör det svårt, i synnerhet kvinnor tenderar att missgynnas, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist. Kvinnor är också i större utsträckning än män oroade på alla fakulteter.
Osäkra anställningar 65 procent av de tillfrågade doktoranderna kan tänka sig att fortsätta arbeta på Stockholms universitet. Men anställningarna inom akademin är ofta osäkra och tidsbegränsade. En annan anledning till oro bland doktoranderna kan vara den bristande karriärvägledningen på fakulteterna. Enligt enkäten anser endast 2 procent av de tillfrågade att de fått tillräckligt med karriärvägledning under utbildningen.
Varje år anordnar universitetet en karriärdag för doktorander som befinner sig i slutfasen av sitt doktorsarbete, eller som nyligen blivit färdiga. Årets karriärdag som ordnades den 6 februari Geovetenskapens hus lockade många besökare. –I år bokade vi en större sal men det var ändå helt fullbokat, säger Karin Hansson som är utbildningsledare för Samhällsvetenskapliga fakulteten och en av arrangörerna bakom karriärdagen. Hon känner igen bilden av att doktoranderna vill ha mer karriärvägledning. – Vi har fått positiva reaktioner på det här arrangemanget, men folk har sagt att en dag egentligen är för kort, säger hon.
”Som ett skakigt mellanläge” Gustaf Sporrong doktorerar på Företagsekonomiska institutionen och tycker att situationen som doktorand ofta är stressig. Han efterlyser tydligare kommunikation och koppling till arbetsmarknaden. MIMMI NILSSON
– Utbildningens format är sådan att det inte riktigt finns hjälp för alla hinder på vägen, utan man får skapa sin hjälp själv, säger Gustaf Sporrong som doktorerar i företagsekonomi på Stockholms universitet. När han började doktorera kände han att det inte fanns någon där som hjälpte honom att lägga upp en utbildningsplan eller tala om praktiska saker som hur han skulle få ut sin lön. Han beskriver doktorandtjänsten som ”ett skakigt mellanläge” som man måste ta sig igenom, inte sällan är det ett ganska ensamt arbete. – Det tar tid att växa in i rollen som doktorand och det blir en chock i början. Man ska vara såväl administratör, student och lärare. Undervisningen tar mycket tid och det finns en bristande kommunikation.
– Vissa uppgifter tar längre tid än vad som är schemalagt, speciellt förberedelse för undervisning. Visserligen får man igen det när man undervisar samma kurs igen men för mig vart det mer än 100 procent de två första åren. Men det finns ljusglimtar som gör arbetet lättare. – Jag har tur som har byggt upp en relation till en kollega som jag började forskarutbildningen tillsammans med. Vi skriver vissa papper tillsammans och delar material med varandra, det gör det enklare att vara två.
Otydlig koppling till arbetslivet Gustaf Sporrong saknar även en tydligare koppling till arbetslivet, men beskriver karriärdagen för doktorander som något positivt. – När jag är färdig kan jag tänka mig att jobba både inom akademin, och utanför. Jag har efterfrågat ett sätt att översätta vad jag kan till arbetslivet, och jag fick svar på många av mina frågor på karriärdagen. För att minska arbetsbelastningen, och få klarhet i hur framtiden kan komma att se ut efter en disputation, tror Gustaf Sporrong att konkret undervisning i hur man söker forskningspengar skulle behövas. Han efterlyser även en uppsamling av alla administrativa sysslor som tar tid och mer samarbete mellan olika forskningsområden.
”Det tar tid att växa in i rollen som doktorand, det blir en chock i början.”
Mycket övertid Det tar ungefär fem år att bli klar med en avhandling. 25 procent av en doktorands arbetstid ska ägnas åt undervisning, vilket får läggas till den ordinarie tiden på fyra år. Problemet är att det är lätt att dra på sig obetald övertid.
Gustaf Sporrong pratar om doktorandtiden som "ett skakigt mellanläge" som man måste ta sig igenom. Foto: Mimmi Nilsson
1/2014 Gaudeamus 5
Nyheter
HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN
FEM ÅR I KÖ FÖR ATT FÅ STUDENTLÄGENHET Väntetiden för att få en studentlägenhet i Stockholm är nu hela 57 månader – nästan fem år. Det visar de senaste siffrorna från Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB, Siffrorna innebär att kötiden har ökat med drygt 17 månader på bara fyra år. – Det är fullständigt orimligt att behöva köa i nästan fem år för att få tag i en studentlägenhet. Majoriteten av studenterna har vid det laget redan läst klart sin utbildning, säger Teo Strömdahl Östberg, ordförande för Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO, i ett pressmeddelande. Stockholm är det län där situationen är som värst. Här finns lägst antalet studentbostäder i relation till utbildningsplatser, om man jämför med de andra stora högskoleorterna. ÅK
GADDENSIFFRAN
Stockholms universitets studentkår är med i en ny satsning för en smartare alkoholkultur bland studenter.
Foto: Tanja Metelitsa
30 000 Negativ alkoholkultur Med så många kronor höjdes fribelop-
pet från och med den 1 januari i år. Det innebär att man nu kan ha inkomster på 172 400 kronor per år utan att studiemedlet minskas.
HÖGSTA STUDIESKULDERNA FINNS I STOCKHOLM Stockholmare har de högsta studieskulderna i landet. Den genomstnittliga skulden per låntagare är145 537, enligt CSN:s egna siffror. Lägst skulder har de som bor i Jönköpings län. - Skulderna har ökat något i de flesta länen under det gångna året. Generellt sett är det storstadslänen som har de högsta genomsnittliga lånen, säger Boel Magnusson, avdelningschef på CSN, i ett pressmeddelande.
"Det har blivit en sorts minnesanteckningar från min rektorstid och jag hoppas att de ska fungera som ett tidsdokument.” Nu ges före detta rektor Kåre Bremers blogg ut i bokform. Han skrev totalt 930 inlägg från 2005, fram tills att nuvarande rektor tog över både rektorsposten och bloggandet i januari 2013.
Du glömmer väl inte bort att gilla Gaudeamus på Facebook och att följa oss på Twitter, @gaudeamus_su.
6 Gaudeamus 1/2014
Över hälften av landets studenter har varit på en studentaktivitet där de tycker att det druckits för mycket, enligt en ny undersökning från organisationen IQ. Nu startar en satsning för att skapa ett mer inkluderande studentliv och en smartare alkoholkultur bland studenter. CHRISTOFFER SÖDERMAN
IQ är Systembolagets dotterbolag som jobbar för en smartare syn på alkohol, och det är de som ligger bakom den webbaserade enkäten som besvarades av 1 000 studenter. – Undersökningen visar att det finns en förväntan om att man bör dricka inom studentlivet och att en majoritet anser att de varit på aktiviteter där man tycker att det druckits för mycket alkohol, säger Magnus Jägerskog, vd på IQ.
Negativ alkoholkultur Den grupp som allmänt dricker mest är unga vuxna, och oftast är studenter knutna till just den åldersgruppen. Enligt Magnus Jägerskog, pekar dock resultatet av undersökningen på att det verkar finnas en negativ alkoholkultur just bland studenter. – Under det senaste året har vi samtalat med olika kårer och fått en bild av ett studentliv som präglas av alkohol och där man också förväntas dricka. Den bilden bekräftas nu av den här undersökningen. Enligt rapporten har var tredje högskolestudent någon gång avstått från att delta i studentaktiviteter för att de inte tänkt dricka. Johan Frick, student på Stockholms universitet och aktiv i den nyktra nattklubb Sobeer, känner igen sig i det. – Jag har själv avstått, jag orkar inte gå
för väl där så tycker de andra att man är väldigt tråkig. Efter en tenta så är det ju kul att träffa studiekompisarna och fira. Men så vet man att firandet bara är att man dricker väldigt mycket. Då pallar jag inte med det, säger Johan Frick.
Enklare på krogen Att gå på studentpubar utan att dricka upplever Johan Frick som en märklig känsla, jämförelsevis tycker han att det känns mycket enklare att vara alkoholfri ute på krogen. Att Stockholms universitets studentkår nu är med på den nya satsningen tycker han är ett bra initiativ, men han frågar sig samtidigt hur åtgärderna kommer att se ut i slutändan. – Det måste finnas mötesplatser, fysiska platser där studenter kan vara utan att drickandet hamnar i fokus. Om man vill satsa långsiktigt kanske man kan starta alkoholfria studentpubar, det vore intressant att se om man vågar satsa på något sådant nu, säger Johan Frick. Kårerna kommer att arbeta med frågan tillsammans med IQ. Samarbetet kommer att se olika ut på olika lärosä-
ten, men i grunden står en enkät som skickas ut till studenterna. Denna kommer kretsa kring alkoholkulturella frågor och om studentlivet som sådant. Utifrån resultatet kommer workshops att startas, som i sin tur kommer leda till handlingsplaner. Enligt Magnus Jägerskog på IQ är detta en långsiktig satsning med målet att skapa en smart alkoholkultur där sammanhangen inte helt definieras av alkohol.
”Men så vet man att firandet bara är att man dricker väldigt mycket. Då pallar jag inte med det.” Johan Frick
Studenter och alkohol • Drygt hälften (52 procent) av studenterna tror att högskolestuderande dricker mer alkohol än personer i samma ålder som inte studerar. • Mer än var tredje (36 procent) har avstått från att delta i studentaktiviteter för att de inte tänkt dricka alkohol. • Nästan 6 av 10 (56 procent) har varit på en studentaktivitet där de tycker att det konsumerats för mycket alkohol. • Drygt 8 av 10 tycker att påståendet "På många universitet/högskolor finns det traditioner där alkohol är en viktig del" stämmer bra.
!
Siffrorna kommer från IQ:s undersökning, där ett riksrepresentativt urval om 1 000 högskolestudenter svarade på frågor via en webbenkät mellan oktober och november 2013.
GADDEN INTERVJUAR
Victor Göransson har tränat med SU:s lag i amerikansk fotboll två gånger i veckan, och avslutade nyss säsongen med guld i student-SM.
Ett ögonblick
Foto: Mimmi Nilsson
”Det finns en otrolig teamkänsla" Victor Göransson, amerikansk fotbollsspelare i SU Capitols, som vann guld i student-SM den 1 februari Grattis till vinsten i Touchdown Sverige, en inomhusturnering i amerikansk fotboll för lag från universitet och högskolor. – Tack, det känns jättebra. Vi vann mot Handelshögskolans lag, Handels Traders med 24–0. Förra året möttes vi i finalen också, men då tog vi silver. Det är första gången vi tar guld och det känns skönt att vinna med så god marginal. Vilka är SU Capitols? – Vi har spelat tillsammans i tre säsonger och är ett lag med mellan 25 och 30 aktiva spelare, sex av oss sitter i styrelsen och håller på med till exempel marknadsförning, lokalbokning och kontakt med sponsorer. – Säsongen för amerikansk fotboll sträcker sig från september till februari och vi tränar tillsammans två gånger i veckan. Under hösten har vi försökt att vara ute så mycket som möjligt och haft träningar i Vasaparken, men under vintern har vi kört inomhus. Många av spelarna har smeknamn, som tillexempel ”Monstret” ”Mighty mouse” och ”Flying meatball”, vad är historien bakom det? – Det finns ingen speciell historia bak-
om smeknamnen. Jag tror bara att det blir så när det finns bra sammanhållning i ett gäng.
och fler svenskar tittar på finalen i den amerikanska nationella fotbollsligan, Super Bowl i USA.
Finns det några krav på den som vill vara med? – Man måste vara student på Stockholms universitet under höstterminen då säsongen börjar, annars har vi inga formella krav. Vi ser gärna att de som spelar vill satsa, och försöker att blanda lagen med nya och gamla spelare så mycket som möjligt. – Vi har blandade lag och både tjejer och killar får vara med och spela. Vi hade en tjej som var med i laget förra säsongen, men hon blev skadad och kunde därför inte vara med så mycket i år. Det är fortfarande en liten sport i Sverige som tyvärr är väldigt mansominerad. Om intresset växer kanske fler tjejer vill vara med och spela.
Är amerikansk fotboll en akademikersport? – Ja. Laget bildades från början av juriststudenter och fylldes på av deras vänner. Fortfarande är det många som pluggar juridik eller ekonomi som spelar. Det är stora institutioner på Stockholms universitet som är ganska nära besläktade, men vi har även studenter som pluggar sociologi och psykologi i laget.
Tror du att vinsten kan leda till ett större intresse för amerikansk fotboll på Stockholms universitet? – Absolut, vi märker att det är fler och fler som kommer och kollar på matcherna. Det finns även ett större intresse för att titta på amerikansk fotboll generellt i Sverige. Det märks inte minst i att fler
Varför började du spela amerikansk fotboll? – Jag har alltid hållit på med olika
sporter och spelat fotboll mycket. När jag skulle åka som utbytesstudent till Arizona ville jag testa amerikansk fotboll så jag började spela här i Sverige. Tyvärr fick jag en fotledsfraktur innan jag åkte iväg och kunde bara delta i halva säsongen när jag väl kom till USA. I SU Capitols har jag spelat i två säsonger, innan dess spelade jag i seniorlaget i North Side Bulls. Vad är tjusningen med sporten? – Det är väldigt fysiskt och roligt att testa sin styrka tillsammans med andra. Sen finns det en otrolig teamkänsla, det går inte att vara extraordinär utan sitt lag. Mitt bästa minne är självklart SU Capitols guld. Mimmi Nilsson
Amerikansk fotboll Amerikansk fotboll går ut på att ta poäng genom att föra bollen in i motståndarlagets end zone (målområde) eller genom att göra ett field goal (sparkmål). Det anfallande laget kämpar för att flytta bollen framåt. Student SM är ett samarbete mellan Sveriges akademiska idrottsförbund (SAIF) och Touchdown Sverige (TDS). Syftet är att få fler studenter i Sverige att spela amerikansk fotboll.
!
1/2014 Gaudeamus 7
Nyheter
HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN
STUDENTKÅRENS VICE ORDFÖRANDE HAR AVGÅTT För andra året i rad har en av Stockholms universitets studentkårs högsta makthavare avgått med omedelbar Adam Tiwe. Foto: SUS verkan. Den här gången var det Adam Tiwe från Gröna studenter som den 10 februari steg av posten som vice ordförande. Den 20 februari hålls kårfullmäktige där det beslutas hur Adam Tiwe ersätts. Fram tills dess tar kårstyrelseledamoten Mattias Holmlund från S-studenter hand om vice ordförandes befogenheter. Varken Adam Tiwe eller ordförande Micaela Kedhammar vill ge några kommentarer till Gaudeamus i dagsläget. Förra våren var det ordförande Livija Ginters, även hon från Gröna studenter, som avgick. Anledningen uppgavs vara privat och dåvarande vice ordförande Ebba Ringborg från S-studenter trädde in i Livija Ginters ställe. ÅK
Hallå där... ... Astrid Söderbergh Widding, som den 1 februari firade ett år som rektor för Stockholms universitet.
Hur har första året varit? – Det har varit ett fantastiskt år som varit intensivt och framförallt spännande. Har året motsvarat dina förväntningar? – Innan jag blev rektor hade jag en bild av vårt universitet som öppet där det är lätt att kommunicera över gränserna, och det är något som har visat sig stämma. Det gör mig stolt över att få företräda Stockholms universitet. Vad är den viktigaste lärdomen från året som gått? – Jag trodde jag kände till universitet ganska väl innan jag tillträdde men under året har jag fått nya perspektiv. Det finnsmånga fler pusselbitar som ingår i helhetsbilden av universitetet än vad jag tidigare anat. Året har inneburit nya kontakter på institutionerna med forskare och lärare, men även med studenterna. – Det känns som ett stort privilegium
Foto: Eva Dalin
att också få kunna ta del av studentperspektivet från studenterna i till exempel universitetsstyrelsen. Är det någon speciell fråga du arbetat med? – Jag har tillsatt en rad utredningar för att få bättre koll på viktiga frågor för universitetet. Det är utredningar som rör allt från lokalfrågor – det handlar bland annat om universitetets framtida lärarandemiljöer – till vår samverkan med omvärlden. – Även frågan om hur lärare rekryteras
Annons
...för mig betydde det att poletten föll ner... Ta chansen att lyfta fram just din eller er lärare genom en nominering till Pedagogiska priset! Bra undervisning ska prioriteras och utvecklas. Genom pedagogiska priset vill Stockholms universitet uppmärksamma goda pedagogiska insatser och deras betydelse för studenters lärande. Alla studenter och anställda kan föreslå lärare – ni kan även vara flera som nominerar i samma formulär.
Pedagogiska priset – Årets lärare 2014 Nominera fram till 15 mars på su.se/pedpris 8 Gaudeamus 1/2014
till universitetet är något jag har arbetat med under året. Jag har ändrat riktlinjerna för hur rekryteringen av lärare ska gå till, men det finns mycket kvar att göra och arbetet sker på lång sikt. Vad har du för förhoppningar inför 2014? – Jag vill inte ha några speciella förväntningar för då är risken att man begränsar sig. Jag väljer i stället att ha ett öppet sinne inför det kommande året. Jenna Emtö
GAUDEAMUS IN ENGLISH
Student news
Student life is characterized by alcohol A new poll by the organization IQ shows that a majority of students in Sweden have been to a student activity where they feel that people have been drinking too much. Thus IQ is launching a campaign to encourage a smarter alcohol culture.
Student life is characterized by alcohol and you’re expected to drink, according to the organization IQ. Photo: Tanja Metelitsa
IQ is an affiliated company to Systembolaget that works to promote a smarter view on alcohol, and they’ve conducted this poll that 1 000 students took. – In the last year we’ve spoken to several student unions and our perception is that the student life is characterized by alcohol and that students are expected to drink. That perception is now confirmed by this study, says Magnus Jägerskog, CEO at IQ. The results also show that more than a third of the students have skipped a student activity simply because they didn’t
intend to drink. Johan Frick, student at Stockholm University and active in the alcohol-free nightclub Sobeer, recognizes this testimony. – I’ve passed on going myself, because once I’m there the others think I’m really boring. After an exam it’s fun to see your friends and celebrate, but I know that the celebration is just to drink a lot. Then I can’t be bothered, Johan Frick says. He describes it as a strange feeling to go to a student bar without drinking, compared to staying sober at any regular bar. The student unions will now work together with IQ to define a concrete action plan, and it is the ambition of Magnus Jägerskog and IQ to create a culture among students where the get-togethers aren’t defined by alcohol. Original article: Christoffer Söderman Translation and summary: Joel Linde
Postgrad students feel stressed Many postgrad students at Stockholm University feel stressed by the uncertain future after defending their thesis. Fredrik Charpentier Ljungqvist is the postgrad representative at Stockholm University, and according to a recent survey he conducted, 27 percent of the postgrads are greatly concerned about their future. However, statistics show that the
long-term unemployment rate among postgrads that have defended their thesis is low compared to other groups. One reason many postgrads still feel concerned might be the inadequate career guidance at the faculties. The survey shows that a mere two percent of the postgrads are satisfied with the amount of guidance they received. Each year the university arranges a much-appreciated career day for postgrads. The feedback is positive, but pe-
ople say that only one day is not enough. Gustaf Sporrong is a postgrad at the School of Business, and he agrees that help can be scanty. – You need to be an administrator, a student and a teacher at the same time. Original article: Mimmi Nilsson Translation and summary: Joel Linde
NEWS TIPS? Contact us at gaudeamus@sus.su.se
Postgrad student Gustaf Sporrongs thinks help can be scanty. Photo: Mimmi Nilsson
In the review mirror COLUMNIST SARA SHARIFPOUR USUALLY THE PERSON that gets
to fill this column with words is an exchange student currently busy making the most of his or her semester in Sweden. As I’m not a current student studying abroad, but rather a former one, I thought that instead I would share my wisdom with you. Not in the obnoxious way that the previous sentence might imply. Six years ago, I was in your shoes. The fall of 2008 I arrived in Brighton, where together with thirty other Swedish students, I spent one semester studying English at Sussex University. LOOKING BACK AT Brighton it’s almost like when you
read one of those really great books. Then, month’s later you find yourself wondering where the heck you met Jon. Before you realize that Jon is a fictional character and that what you remember didn’t actually happen to you. Basically, you’re looking back
at your memories through a haze that’s a bit like the best filter on Instagram. All the flaws have magically vanished. In my own book, I somehow managed to become a regular at two of the city’s Starbucks coffee shops
”Honestly, I barely remember saying no to an opportunity to go out.” after just one month. After three months I had sent about 3 567 texts to the others in my class, asking “what’s going on tonight?” Partying all night, sleeping till noon and then studying a couple of hours before the pre-party started at seven pm. Honestly, I barely remember saying no to an opportunity to go out. You probably recognize this attitude, perhaps not the coffee addiction, but taking every opportunity. I hope so. It is my firm belief that besides studying, the main assignment of an exchange student is to take every chance that appears. In about six years, you’ll look back remembering only a fraction of this visit. It’s strange, isn’t it, that
this will all be reduced to a memory. A memory that you’ll only access when talking to the friends you’ve made here, over a late night Skype-session. I think that the reason the events will seem surreal is because the things you’ve done here, aren’t stuff you would have done back home. Furthermore, you would probably never have had any contact with the people you’ve met here, if for no other reason than the fact that you’re so different from one another. TO SUMMARIZE, IT doesn’t matter if you have the opp-
ortunity to travel all over the country. In the end, it’s mainly the people you meet that you will remember. For me, Brighton can be summarized in a few words: Starbucks, McDonalds and sleeping at the library. I met people that I probably wouldn’t have met under any other circumstances and made friends that are beyond amazing. I hope you have too and in six years, although the memories will be hazy, hopefully they’ll make you smile. Sara Sharifpour has a bachelors degree in the field of journalism. She still drinks too much coffee, is currently studying a practical course in journalism and has the occasional Skype-date with the Brighton-girls.
1/2014Gaudeamus Gaudeamus11 9 4/2013
Ny forskning Hallå där ... … Tomas Axelsson, exekutiv producent för den akademiska talkshowen Crosstalks som är ett samarbete mellan SU och KTH. Nästa program direktsänds från Aula Magna den 27 februari.
Vad är tanken med Crosstalks? – När jag för drygt två år sedan läste en artikel om att internationella studenter skulle behöva betala för att studera här, tänkte jag att alla svenska universitet skulle behöva profilera sig på något sätt. Som tvproducent tänkte jag att man skulle kunna göra det i en internationell talkshow där universiteten bygger upp en egen kanal. Vem vänder sig programmet till? – Huvudmålgruppen är internationella studenter som står inför valet var de ska studera, samt postdoktorander. Men förhoppningen är att vi ska kunna bidra till att sprida och höja Tomas Axelsson, kunskapen för allexekutiv producent mänheten också. ProCrosstalks. grammet sänds på engelska från crosstalks.tv, och där kan man ställa frågor direkt och delta i diskussionen under sändningen. Vad handlar nästa program om? – I nästa sändning blir huvudämnet ”hidden patterns” och vi kommer att diskutera de dolda mönster som finns i åldrande, matematik, transport och logistik. Vi försöker titta på samhället utifrån matematiska perspektiv, och vi kommer att bearbeta frågor som de nya reglerna för transport och logistik, hur matematik och statistik kontrollerar världen och hur vi avsevärt kan förbättra våra år som pensionärer. Varför bör man titta? – Man kan på ett snabbt och roligt sätt lära sig massa saker om ett brett ämne. Vi försöker undvika torra diskussioner och göra det enkelt och roligt att förstå vetenskapliga begrepp. Det är unik chans att genom ett internationellt program delta i diskussioner med ledande professorer och forskare. Ivana Arsic
Crosstalks 27 feb Nästa avsnitt av Crosstalks sänds den 27 februari klockan 17 på crosstalks.tv. Medverkar gör bland annat SU-forskarna Mandar Dabhilkar (företagsekonomi), Maria Larsson (psykologi) och Marta Szebehely (socialt arbete).
!
10 Gaudeamus 1/2014
KOLL PÅ AKADEMIN
Där pojkar skulle bli män
Illustration: Touba Guerroumi
Fanns det ett ”bögkompani” på Gotland, och blandades det soda i ärtsoppan för att minska de pilska bassarnas sexdrift? I en ny bok resonerar ekonomhistorikern Fia Sundevall på Stockholms universitet kring attityder till sexualitet i lumpen . JOEL LINDE
Fia Sundevalls kapitel ”Inga bögavstånd!”: om förhållningssätt till sexualitet i lumpen ingår i en ny bok från Armémuseums största insamlingsprojekt hittills. ”Mitten av 90-talet, Försvarsmaktens värdegrund hade inte sett sina första dagar än och man kunde skämta om allt utan att åka dit. Självklart så tittades det en hel del på porr och skämten om bögar duggade tätt, ingen skulle få för sig att komma ut under den tiden.” Citatet är hämtat ur ett enkätsvar som en före detta värnpliktig på Gotlandsregementet P18 lämnat. Längst i norr på nämnda ö ryktades det om ytterligare ett regemente, där det så kallade ”bögkompaniet” huserade.
Rädsla för "bögkompaniet" Från 80-talet har denna skröna, som gjorde gällande att homosexuella värnpliktiga placerades i ett speciellt kompani på Fårö, cirkulerat på regementena. – Vissa spekulerade i om skrönan kunde vara sann, säger Fia Sundevall. – En respondent vittnade också om att han valde att inte vara öppen med sin homosexualitet på mönstringen av rädsla att hamna i ”bögkompaniet”. Syftet med den fabricerade skrönan tros ha varit att försäkra oroliga lumpare om att de inte skulle behöva dela logement med homosexuella. – På 80-talet kom en backlash mot homorörelsen i och med spridningen av aids, och det skapades ett starkt behov av att distansera sig från homosexuella, säger Fia Sundevall. Skrönan skulle också avskräcka från att försöka ljuga sig ur värnplikten då homosexuella män fram till 1979 frikallades. Att ärtsoppan skulle ha spetsats med soda har heller aldrig bekräftats, men skrönan ska trots allt ha skapat en viss
oro. ”Även om vi nog egentligen förstod att så inte var fallet var det nog en gnagande oro att det trots allt stämde”, skriver en respondent i undersökningen.
Grova skämt och pornografi Av de drygt 2 000 svar som samlats in förekommer alla möjliga skildringar av tiden i lumpen, och några generella slutsatser går inte att dra. Trots det kan Fia Sundevall se vissa mönster i hur många respondenter beskriver jargongen på regementet Enligt en respondent var det ”gott om grova skämt, samtal om sexualitet, pornografi och sexuella erövringar. Detta var, och är, en naturlig del av pojkars och yngre mäns naturliga sätt att umgås”. Andra hävdar dock att jargongen levde kvar helt enkelt därför att den förväntades av unga män i den kontexten. Fia Sundevall inledde sin forskning om Försvarsmakten för mer än tio år sedan, och de outforskade områdena inom genusfrågor tycks oändliga. Förutom medverkan i Armémuseums projekt jobbar hon parallellt med att undersöka heteronormativiteten inom Försvarsmakten, och med ett annat projekt som är fokuserat på hbtpersoners villkor inom densamma.
”På 80-talet kom en backlash mot homorörelsen, och det skapades ett starkt behov av att distansera sig.”
Resultaten av studierna har på vissa sätt varit ambivalenta, medan andra svar har pekat på tydliga förändringar. Till exempel pornografi, som fram till sent 60-tal inte existerade ”på luckan”, medan det på 70-talet förekom porrbio i barackerna.
Annat läge i dag Nu är porr förbjuden och läget för hbtpersoner är enklare. ÖB besöker Pridefestivalen och kampanjer som erkänner och välkomnar homosexuella bedrivs. Men utvecklingen är inte entydigt positiv, och inte heller okomplicerad menar Fia Sundevall. Ett liberalt förhållningssätt kan rentav försvåra relationerna med andra, mer konservativa länder. Och ”bögavstånd” – för att förklara titeln på Fia Sundevalls kapitel – var något som vissa officerare inte ville se när soldaterna ställde upp. Det innebar nämligen att de stod för nära varandra.
Lumparminnen Insamlingen av minnen till utställningen Lumpen – identitet och materiella minnen pågår på lumpenminnen.se, och boken med samma namn är en del av projektet. Utställningen kommer att visas på Flygvapenmuseum i Linköping från den 10 maj och därefter på Armémuseum i Stockholm från februari 2015.
!
RÖSTER UR AKADEMIN
Panelen
I reportaget på sidan 16 gör vi en djupdykning i maten på campus. Men hur påverkar maten oss egentligen? Svaren vi fick från forskarna handlar om allt från hjärt- och kärlsjukdomar till hipsterns surdegsbröd.
Hur påverkas vi av det vi äter? Av IVANA ARSIC SUSANNA MOLANDER FORSKARE MARKNADSFÖRING
– Det som är spännande med mat är hur mycket den säger om oss människor. Den förmedlar identitet, gemenskap, åtskillnad, status, etcetera. Maten fungerar som en symbol vars mening ständigt förhandlas fram av olika aktörer som är verksamma inom vår konsumtionskultur. – Intressant är också hur mat allt mer blivit ett mode och hur detta mode förmedlas av högt profilerade kockar som bland annat via populärkulturen blivit våra nya hjältar. Den mat man äter förmedlar att man har koll på läget och vet ”Den mat man äter vad som gäller. förmedlar att man har – Dieterna visar hur koll på läget och vet vad kroppen är viktig i som gäller.” vårt samhälle och vad den förmedlar om oss i form av kompetens och självkontroll. De ständigt nya bantningsrönen säger också mycket om de många expertrösterna, om hur föränderlig kunskap är, om konkurrensen om utrymmet och om de många kommersiella intressena.
SIMON EKSTRÖM DOCENT ETNOLOGI
– Genom maten signalerar vi vilka vi är på samma gång som vi också skapar bilder av andra genom att knyta dem till mat och ätande. Hipstern med sitt surdegsbröd och sin egenhändigt stoppade korv är ett bra och aktuellt exempel. – Men genom maten tar vi också in världen i våra kroppar och det väcker naturligtvis starka känslor. Man skulle kunna tala om en sorts hemsökelse där maten spökar i vårt medvetande i form av etisk ångest över villkoren i djurindustrin, över vår egen bristande karaktär under fredags”Genom maten tar myset och över vilka vi in världen i våra kemikalier och horkroppar och det väcker moner vi egentligen naturligtvis starka stoppar i oss. känslor. Man skulle – Mer och mer inkunna tala om en sorts korporerar vi maten i hemsökelse.” den berättelse om oss själva som vi väljer att visa upp för vår omgivning.
SIAMAK HAGHDOOST FORSKARE GENETIK, MIKROBIOLOGI OCH TOXIKOLOGI
– Mat kan påverka oss både positivt och negativt. Med hjälp av tekniken kan vi i dag se vilka genetiska förutsättningar en person har för att drabbas av olika åldersrelaterade sjukdomar såsom diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Vi kan inte ändra våra gener men genom att ha en hälsosam livsstil kan vi senarelägga sjukdomarnas uppkomst. ”Vissa sjukdomar är – Vissa sjukdomar mycket relaterade till är mycket relateramat och livsstil. För de till mat och livsmycket animaliskt fett stil. För mycket anileder till hjärt- och maliskt fett leder till kärlsjukdomar.” hjärt- och kärlsjukdomar. Om man har genetiska förutsättningar för dessa samtidigt som man äter mer animaliskt fett och rött kött så kan man framkalla sjukdomen tidigare i livet. – För att leva ett friskt och långt liv bör man äta en allsidig kost med lite eller inget kött, lite fett, lite socker, och mycket grönsaker , allt i en balanserad mängd ochkombinerat med fysisk aktivitet.
Annons
05
MAr
Stockholms universitet
Alumnträff med Per Naroskin
Plugget, jobbet och livet Alumnen Per Naroskin, psykolog, författare och radiopratare, besöker universitetet och intervjuas av universitetslektor Lennart Högman, Psykologiska institutionen. Mingel med enklare förtäring efter samtalet. Fri eNtré tid och plats: Onsdag 5 mars, kl 17.00–19.00. Information om lokal fås vid anmälan som görs i alumnnätverket: www.su.se/alumn Sista anmälningsdag 28 februari
su.se/alumn 1/2014 Gaudeamus 11
Essä
FÖRDJUPA DIG
Att bli en sån som läser Hur blir man en sån som läser? Nyligen har vi återigen nåtts av budskapet om sjunkande resultat för svenska barns läsförmåga. Pedagogikforskaren Catarina Schmidt menar att skolan har en viktig roll när det gäller att prata om och utforska texter. Då kan viljan att läsa spira. Av CATARINA SCHMIDT (text) & SOPHIE ATKINS (illustration)
A
tt läsa och förstå texter från olika medier och genrer och att kritiskt kunna granska dem, kan ses som både en medborgerlig rättighet och skyldighet. De allra flesta barn lär sig läsa omkring år ett i grundskolan. De upptäcker och utforskar de tecken som möjliggör skriften. Vad händer sedan när de knäckt denna kod? Hur blir läsförståelse möjlig och texter meningsfulla? Detta har jag sökt svar på i mitt avhandlingsarbete. I en etnografisk undersökning har jag följt nio barn i ett mångkulturellt och flerspråkigt sammanhang i Sverige. Under två och ett halvt år, från årskurs 3–5, har jag genom deltagande observationer, fotografering, enkäter samt samtal och intervjuer följt dem hemma, på fritiden och i skolan. På så sätt har jag tagit del av de texter barnen möter och vad de gör med dessa. I skolan läser alla de nio barnen skönlitterära böcker på egen hand, något som kallas bänkbok. Den repertoar av skönlitterära barn- och ungdomsböcker som barnen har tillgång till i skolan täcker ett sjuttiotal olika titlar och ett sextiotal olika författare. Böckerna innehåller berättelser, men också dilemman som ställer frågor till och utmanar läsaren. Flera av böckerna präglas i hög grad av spänning och kan beskrivas som deckare för barn.
tryck hos flera av dem. Jag ser det som än mer problematiskt när några av dem uttrycker motstånd inför att läsa eller indirekt inte verkar se någon mening med detta. När jag lyssnat och samtalat med barnen, en och en, uttrycker de dock alla tankar om det de läser eller hör läsas. De föreställer sig handlingen framåt, de ställer frågor till texten och de lever med huvudpersonen. Lika problematiskt blir det att dessa föreställningsvärldar, som samtliga barn uttrycker, oftast inte möter andras. Ett av barnen, Sara, anar exempelvis att det kommer hända något hemskt i boken Fixa pengarna, annars skjuter jag, som hon läser enskilt, vid spridda tillfällen i skolan. Hennes tankar möter dock inte
”Att läsa och förstå texter från olika medier och genrer och att kritiskt kunna granska dem, kan ses som både en medborgerlig rättighet och skyldighet.”
Tankar kring läsandet Barnens läsupplevelser kan dock många gånger beskrivas som fragmentariska i så motto att de inte fullt ut minns vad böckerna handlade om. Däremot minns många av dem om böckerna de läste var bra, spännande eller tråkiga. Minnen av skönlitteratur kan successivt blekna och ändå innebära erinringar av liv. Samtidigt framstår det för mig som problematiskt att de barn- och ungdomsböcker som barnen läser i skolan, och i en del fall hemma, inte skapar så starka av-
Armins eller Hampus tankar, som också de var för sig, läser samma bok som Sara. Hampus, läser även boken Mördare i sin läsgrupp och undrar berättelsen igenom vem mördaren är. Den frågan blir han aldrig riktigt klar med, men det är klart att den bär honom framåt i läsningen. I mina samtal med ett annat barn i undersökningen, Elin, återkommer hon flera gånger till boken Huset som trollade med tiden, som hon starkt
VARFÖR ESSÄN? Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på
universitet och högskolor, men hamnar alltför ofta i dammiga arkiv. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se
12 Gaudeamus 1/2014
fascineras av. Boken handlar om Britta, som dör som liten flicka, men lever nu igen då hon är, som Elin säger med betoning på varje ord: ”ett spöke”. Med inspiration av boken skriver Elin en egen berättelse hemma som hon kallar ”Spöktjejen”. Ett år tidigare gjorde Elin på samma sätt då hon skrev en egen berättelse om hästen Sigge grundad på läsupplevelsen från boken Sam och Sigge. På detta sätt gestaltar Elin genom skriften en ny tolkningsversion av de tidigare lästa berättelserna. Lisa, ett annat barn i undersökningen, läser de två böckerna Cirkeln och Eld i smyg. En period talar hon varje rast med några andra flickor om vad som har hänt och om vad som kommer att hända i dessa böcker. Hassan, å sin sida, fascineras starkt av böckerna i serien om Alex Dogboy som hans lärare läser högt i skolan. Många av orden i dessa böcker har Hassan aldrig hört förut. Han anar exempelvis vad ordet ”hora” betyder, men är inte helt säker. När Hassan får klart för sig den beroendesituation som Alex och Zofie befinner sig i gentemot en hallick säger han: "Du vet som hon gjorde nu, jag skulle dö hellre än att göra det där, om jag var tjej eller kille. Det är ju samma sak." I detta yttrande vidgar Hassan sin horisont. Han har erfarit något nytt om en annan människas levnadsvillkor. Genom sin inlevelseförmåga ger det ett avtryck hos honom som människa. På olika sätt visar barnen prov på föreställningar om vad som kommer att hända i de skönlitterära berättelser de tar del av. Men deras tankar möter oftast inte andras. En gång i veckan läser de gemensamt med andra barn samma bok i en läsgrupp. En stor del av tiden går dock åt till att turas om att läsa högt.
eller flera av dessa böcker och möter på så sätt någon eller några av dessa Om en vuxen finns med är det oftast mycket fokus på att förklara olika ord. Läsgruppen är i egentlig mening inget tillfälle att undra, ställa frågor och föreställa sig. Läsningen av bänkböckerna präglas av att de utgör avbrott från något som nyss varit, men också av att de strax ska avbrytas. Samtidigt genererar denna läsning inte samtal om innehåll, dilemman, karaktärer och händelseförlopp och inte heller samtal om vad barnen tänker och tror om det de läser. Detsamma gäller även till stor del den bok som läses högt för barnen i skolan några tillfällen i veckan.
Samtal om böcker Vad skulle då samtal om dessa böcker ha kunnat ge och betyda för barnens läslust och läsförståelse? Jag menar att samtal om böckers innehåll sänder ut signaler om läsningens betydelse och böckers värde. Flera av böckerna, som barnen läser på egen hand, berör liknande saker som skulle kunna utgöra utgångspunkter för samtal. Hur löser Lasse och Maja mysterierna i böckerna av Martin Widmark och hur löser treklövern av flickor det i Petter Lidbecks böcker? Har den där killen som kommer ny till klassen i Torsten Bengtssons bok mördat på riktigt och hur har han haft det egentligen? Jag tror att det är genom sådana samtal som man förstår mer och mer av det man läser. I Monica Zaks böcker om Alex Dogboy liksom i Christina Wahldéns böcker återfinns globala berättelser med verklighetsbakgrund om barn- och ungdomsår, som berör gatubarn, prostitution och övergrepp, men också om hur man överlever och förändrar sitt liv. I serien om Tommy och Flisen av Lena Lilleste återfinns händelser som utpressning, mobbing och mordbrand. Alla barnen i undersökningen läser en
händelser. Ibland vandrar dessutom samma berättelse genom flera medier, något som öppnar upp för möjligheter att nå en bok via en film eller ett datorspel och vice versa. Vuxna fyller en viktig roll i alla samtal med barn
”Resultatet visar på en potential gällande menings- och identitetsskapande kring barn- och ungdomsböcker.”
och så också utifrån texters innehåll. Texter möjliggör samtal om det främmande och okända och innebär att vi får möta nya kunskapsområden. Jag instämmer med språkdidaktikern Gunilla Molloy när hon påpekar betydelsen av vuxna som visar att de heller inte alltid vet, men som är där, lyssnar och bejakar frågornas tyngd och berättigande. Inför de datorspel, klipp på Youtube och sociala medier som barnen tar del av visar de på ett stort engagemang. Elin säger återkommande att det är så roligt med Go Supermodel. Även Lisa och Amal visar en stor förundran inför innehållet i detta sociala nätverk riktat till flickor. Sociala medier och datorspel innebär för flera av barnen en möjlighet att ge sig hän och leka i en tredimensionell värld, där de också triggas av möjligheten att nå högre och högre nivåer. ”Jag flög över!” ropar Anton, ett annat barn i undersökningen,
när han spelar ett av alla sina datorspel. Barnen i undersökningen planerar för de nya spel de vill köpa, de läser recensioner och längtar. De förhandlar, om så behövs, om tid för att spela, chatta och interagera. Genom att spelen spelas om och om igen finns möjlighet till igenkänning och en förförståelse av innehållets händelseförlopp. Dessa digitala och multimodala texter innebär möjliga identiteter att identifiera sig med: modellen som ska gå på en modevisning, olika fantasy-hjältar med magiska egenskaper, fotbollsspelaren som skjuter det avgörande målet eller den amerikanske soldaten som deltar i ett hemligt uppdrag långt hemifrån. Detsamma gäller också för den skönlitteratur som barnen tar del av. De nio barnen pratar och förundras över texterna på nätet, men långt ifrån alla pratar och bläddrar med samma förundran bland sidorna i de barn- och ungdomsböcker de läser.
Meningsskapande och textutforskning Undersökningens resultat visar på en potential gällande menings- och identitetsskapande kring barnoch ungdomsböcker, som jag menar kan förverkligas bland annat genom samtal. Resultatet visar också på vikten av att i skolan vidga, ge alternativ till och på ett lyhört sätt utforska de texter, som barn personligen har investerat i och ser som viktiga i sina liv. Vilka berättelser skulle barnen ha kunnat tolka och gestalta tillsammans med andra och på egen hand? Vilka frågor skulle de ha kunnat få svar på angående avsändare, mottagare och användarvillkor? Vad skulle de ha kunnat lära av varandra och på vilka punkter går deras åsikter isär respektive möts? En meningsskapande och kritisk textutforskning innefattar detta och den inbegriper också villkor för att bli en sån som läser. Det är i utforskandet av texter som jämförelser med det egna kan göras, tolkningar kan mötas, slutsatser dras och förståelse nås. Det är i denna tolkningsgemenskap ämnen kan integreras och viljan att läsa och läsa igen kan spira och gro.
Om författaren Catarina Schmidt är verksam vid Högskolan i Jönköping. Hon har nyligen lagt fram sin avhandling i pedagogik vid Örebro universitet. Titeln är Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter.
13 1/2014 Gaudeamus 115
Karriär
VÄGEN TILL DRÖMJOBBET
Studenten Maria Krums Vabins går Journalistprogrammet, termin 2. Hon har tidigare pluggat skådespeleri, retorik samt en distanskurs i journalistik. Hon har även jobbat i hemtjänsten som personlig assistent med mera.
!
Journalisten Lars Truedson jobbar på produktionsbolaget Tredje statsmakten media som han driver med två kollegor, och som framför allt gör SR-programmet Medierna. Gick Journalisthögskolan i mitten av 80-talet, har sedan jobbat på eller för DN, SvD, Ergo, Pax, Amnesty Press, Kaliber med mera.
!
Gaddens nya karriärserie!
Studiebesöket del 1: Hos journalisten
En tuff bransch i förändring I Gaudeamus nya serie får SUstudenter besöka etablerade i sin bransch för att prata om livet efter studierna. Först ut är en bransch med många otrygga anställningar, som befinner sig i förändring: Journalistiken. ÅSA KAHN
När journaliststudenten Maria Krums Vabins fick chansen till ett karriärmöte genom Gaudeamus nappade hon direkt. Hon såg chansen att ta reda på mer om en bransch hon hittills bara nosat på. Allra mest nyfiken är hon på radio. – Jag tycker att radio verkar vara ett roligt medium. Det är en av de saker jag skulle vilja testa, säger Maria som just inlett sin andra termin på Journalistprogrammet. I dag är det därför ett möte med radiojournalisten Lars Truedson som står på agendan. Tillsammans med sina kollegor på produktionsbolaget Tredje statsmakten granskar han journalistiken i SR-programmet Medierna varje vecka. – Jag hoppas att jag kan bli inspirerad att fortsätta med journalistiken, säger Maria innan vi kliver in på redaktionen vid Hötorget. Vi hamnar mitt i ett måndagsmöte som dragit ut på tiden och hör hur radiorösterna diskuterar vinklar och arbetsfördelning inför veckans produktion. En liten skrubb med mikrofon och 14 Gaudeamus 1/2014
laptop fungerar som studio och väggarna visar upp några av de priser som Tredje statsmakten har tilldelats. – Vad är det roligaste och tuffaste med jobbet? undrar Maria när vi slagit oss ner. – Det vi berättar om är jäkligt viktigt, det är bara vi som är helt inriktade på att göra journalistik om journalistik för en allmän publik. Det är otroligt kul att forma idéerna och att träffa folk och göra intervjuer. När ramarna är lite lösare och man får sitta och ställa knäppa frågor är det helt underbart, säger Lars. – Det tuffaste är ångesten i att det gäller att alltid ha rätt när man vecka efter vecka anklagar kollegor för att ha fel, fortsätter Lars och berättar bland annat om en strid han haft med Expressens chefredaktör Thomas Mattsson om hur hans citat var klippta.
utveckla metoder för att inte anställa. Men vad säger Lars om var jobben finns? Finns det något Maria kan göra för att öka chanserna att få jobb? – Man måste vilja jobba med webbjournalistik, där finns en normalare arbetsmarknad. Att säga att man bara vill jobba med papperstidning, det går inte. Radio och tv är däremot inte lika drabbade, säger Lars och uppmanar Maria att inrikta sig på att bli bra på webb, interaktion och sociala medier. Dagens digitala landskap gör också att journalisters roll är ifrågasatt. – Man hör ofta i skolan att journalistrollen kommer att förändras och att alla kan vara journalister i dag. Det får mig
”Mediebranschen är föregångare för att utveckla metoder för att inte anställa.”
”Vidrig situation” Att få en trygg anställning är ingenting man kan räkna med. Själv har Lars bara haft fast jobb två gånger sedan han började jobba som journalist på 80-talet. – Det är en vidrig situation och den kommer du knappast komma undan. Mediebranschen är föregångare för att
att undra om det är värt att plugga i tre år, säger Maria. – Alla kan vara journalister men ingen jävel är redaktör, kontrar Lars. – Många vräker ur sig på Twitter och det skapas ett stort flöde och dagliga stormar. Då blir det ett viktigt yrke att lära sig systematisera och avgöra vad som är rätt. Och det, det tar nog tre år att lära sig.
”Agera i ögonblicket” – Vad är viktigt att tänka på som just radiojournalist? undrar Maria. – Det finns ett mått av skådespeleri. Man måste gilla att agera i ögonblicket. Att jobba med text är något helt annat. Kanske blir det radio för Maria, kanske något annat. Än finns tid att bestämma sig. Mötet har gett henne lite mer insikt i hur yrket kan funka och påmint om vikten av driv och nyfikenhet.
Journalistens arbetsmarknad Stora och snabba strukturomvandlingar sker, vilket skapar både en bredare och en osäkrare arbetsmarknad. Det ställs stora krav på mångsidig kompetens, samtidigt som de stora medieföretagen är restriktiva med anställningar och låter mycket jobb göras av en tillfällig personalstyrka. Läget inom tidningsmedia är kritiskt eftersom annonsintäkterna minskar, medan det råder tillväxt inom digital media. Utbudet av arbetskraft är stort och många nyutbildas varje år, så det är stor konkurrens om jobben. Källa: Arbetsförmedlingen Kultur Media
!
VÄGEN TILL DRÖMJOBBET
Karriär
Tjäna pengar på din gamla kurslitteratur. Spara pengar när du köper ny. Du hittar oss i Allhuset, Frescati och på www.campusbutiken.se
Välkommen!
Fredrik Reinfeldt var ordförande för Borgerliga studenters Studenter – Opposition '68 på Stockholms universitet 1988–1989. Foto: Sylvia Rezania
Ny forskning: Kårpolitik ger karriären en skjuts Statsminister Fredrik Reinfeldt, före detta utbildningsminister Carl Tham och Anna Kinberg Batra som är Moderaternas gruppledare i riksdagen. Det är några av de toppolitiker som börjat sin bana på Stockholms universitets studentkår. Ny forskning från Uppsala universitet visar nu att engagemang i kårpolitiken är en språngbräda för en framtida politisk karriär. Om man suttit i kårfullmäktige är det nämligen större chans att man kandiderar till landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige eller riksdag senare i livet. Men inte bara det. Mycket tyder också
på att de som varit aktiva i kårpolitiken snabbare får sitt första jobb efter studierna, även om den delen av forskningen ännu bara har ett preliminärt resultat, beråttar forskarna för Upsala nya Tidning. Bakom forskningen ligger statsvetarna Pär Zetterberg och Martin Lundin samt nationalekonomen Oskar Nordström Skans. De har jämfört personer i Stockholm, Uppsala och Lund som kandiderat till kårfullmäktige, och inte kommit in, med de som kandiderat och kommit in. ÅK
Här är jobbchansen störst Pluggar du till förskollärare, specialpedagog eller ingenjör? Grattis, då går du en ljus framtid till mötes. Nu har Arbetsförmedlingen kommit med sin årliga rapport om var jobben finns.
• Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker • Specialpedagoger • Lastbilsmekaniker • Gymnasielärare yrkesämnen
Här är det lättast att få jobb:
Och här blir det lättast att få jobb på fem till tio års sikt:
• Datayrken som kräver högskoleutbildning • Ingenjörer/tekniker inom gruvteknik • Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård • Läkare • Övriga specialistutbildade sjuksköterskor • Civilingenjörer med olika inriktningar • Kockar med gott renommé eller specialistkunskap • Förskollärare • Byggnadsplåtslagare
• Teknikyrken • Datayrken • Läkare • Specialistutbildade sjuksköterskor • Undersköterskor • Receptarier • Tandvårdsyrken • Flera läraryrken • Kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsarbete • Flertalet byggyrken ÅK
VILL DU GÅ PÅ STUDIEBESÖK? Hur ser lönerna ut? Vad blir man inte förberedd på under utbildningen? Vad kan man göra för att öka chanserna att få jobb? Vill du också gå på studiebesök och ställa alla dina frågor om branschen? Nästa gång är det dags för en ny typ av arbetsplats. Hör av dig till oss på gaudeamus@sus.su.se om du vill vara med.
SSIF toppmodernA tränIngSmÖJLIgHeter pÅ UnIVerSItetSomrÅdet & I deSS närHet! MEDLEMMAR I SU-KÅR HAR ALLTID HÖGSTA RABATT!
Vill du hyra en boll- eller racketbana i Frescatihallen? Vi har lediga tider kvar för vårens kontrakt. Försäljningen sker i receptionen eller via telefon 08-15 27 00. Köp ditt träningskort hos SSIF! Vi erbjuder över 60 gruppträningsklasser varje vecka och har generösa öppettider för vårt moderna gym. I gymkorten ingår alltid gratis instruktion! Den 16 mars har SSIF och Frescatihallen öppet hus! Passa på att spela badminton, testa vårt välutrustade gym och breda utbud av gruppträning utan kostnad!
VÄLKOMMEN ATT TRÄNA MED OSS!
Information om alla aktiviteter hittar du på våra hemsidor! • Frescatihallen • www.frescatihallen.se • 08-15 27 00 • SSIF • www.ssif.su.se • 08-15 10 75 • T-Universitetet • Öppettider: Mån-tor 07-23 • Fre 07-21 • Lör 08-19 • Sön 08-22 Markus Peters.
Foto: Erik Gunnarsson
1/2014 Gaudeamus 15
Reportage
MATENS URSPRUNG
På din tallrik Varifrån kommer maten, och vad innehåller den? Det är frågor som allt fler ställer sig. Med ett växande intresse kommer även ett större behov av kunskap. Gaudeamus gjorde ett nedslag på restaurang Lantis och var med när dagens lunch tillagades. Av: MIMMI NILSSON (text) & CAROLINE SEPP (foto)
18 Gaudeamus 1/2014
MATEN PÅ CAMPUS
D
Fisken ska inte vänta på gästen Vid en helautomatisk ugn stannar vi till, och Nicholas Jangard visar hur man kan reglera värmen och styra innertemperaturen på det som ska tillagas för att uppnå bästa resultat. – Maten ska vara färsk och det ska kännas att den precis är tillagad. Fisken ska inte vänta på gästen. Vi stoppar inte in den i ugnen vid nio och går och fikar fram till lunch, säger han och skrattar. Trots att det bara är en dryg timme kvar tills de första gästerna anländer råder en lugn och ganska skämtsam stämning bland kockarna i köket. Fräsandet från stekbordet blandas upp med rockklassiker som skvalar från en radio i ett hörn. Kocken Adel Saidi har gjort dagens
vegetariska rätt, som är asiatisk grönsaksgryta. Den är redan färdig och ligger och väntar på gästerna vid uppläggningsdisken. Nu håller han på och bakar ut bröd som fått kalljäsa under natten. – Visst händer det att det blir totalkaos ibland, men det är inte så ofta, allt går att lösa egentligen, säger Nicholas Jangard när vi kryssar fram mellan rykande behållare med buljong. Den doftar av vitlök och ska bli basen i dagens fiskrätt, bouillabaisse. Det viktigt att gästerna vet vad de får på tallriken. Alla recept och menyer planeras på central nivå, men ibland händer det att kockarna gör små avsteg. Som att reda béchamelsås med vetemjöl i stället för maizena till exempel, det blir godare då om man frågar Nicholas Jangard och de övriga i köket.
! På dagens meny Fredagen den 17 januari, när Gaudeamus besökte Lantis kök serverades följande. • Fläskschnitzel med rödvinssky, kaprissmör och stekt potatis • Bouillabaisse med saffransaioli • Asiatisk grönsaksgryta med röd curry, kokosmjölk och wokade nudlar
Ingen märkning En stund senare slår vi oss ner med Lantis enhetschef Catharina Himmelberg ute i den ännu tomma matsalen. Hon tycker att restaurangen har ett ansvar i att redovisa vad maten innehåller. Däremot skriver de inte ut ingredienserna i varje enskild rätt. – Det kan vara synd att avskräcka folk, kanske var
”Vi lagar tre rätter om dagen till restaurangen, förutom det gör vi även maten till de övriga Hörsägda caféerna ute på campus.”
man sugen på köttet och så var det gluten i det, och så gick man inte hit även fast fisken, som var glutenfri var jättegod. Köket är nära och kockarna finns till hands under lunchen, så det är inte omöjligt att de kan ordna till något annat om någon har en lite mer udda allergi, säger hon. Restaurang Lantis är en del av Högskolerestauranger AB, Hörs, som ägs av Stockholms universitets studentkår, SUS. Förutom på Stockholms universitets campus drivs även restauranger på KTH och Konradsberg. Utöver detta bedriver Hörs även caféer och cateringverksamhet. På Hörs hemsida går det att läsa att affärsidén bygger på att skapa attraktiva måltidslösningar genom fokus på pris, kvalitet, miljö samt effektiv kedjedrift. Varje dag har Lantis runt 700–800 gäster i sin matsal.
I köket förbereds dagens lunch till Restaurang Lantis gäster. Tv: Dagens kötträtt schnitzel steks. Th: Basen till en bouillabaise, fisken åker inte i förrän klockan närmar sig elva.
1/2014 Gaudeamus 19
Foto: Mimmi Nilsson
et är tidig morgon och snön yr ute. Men när den första vågen av studenter rör sig från tunnelbanan mot föreläsningssalarna har kockarna i restaurang Lantis kök varit i gång i flera timmar. Förberedelserna inför dagens lunch är i full gång. – Vi lagar tre rätter om dagen till restaurangen, förutom det gör vi även maten till de övriga Hörs-ägda caféerna ute på campus, säger Nicholas Jangard. Han arbetar som köksmästare på Lantis, och visar oss runt i restaurangköket. Vid ett stort stekbord står två kockar och steker fläskschnitzel, som är dagens kötträtt på menyn. Nicholas Jangard berättar att schnitzlarna köps färdiga för att bara stekas på här, det hade tagit för lång tid att stå och plattera dem på plats i köket. Det samma gäller för grönsakerna till salladsbuffén, som hackas och packas hos leverantören i Årsta. – Schnitzlarna är bland det enda vi köper färdigt. I övrigt tillagar vi all varm mat som serveras från grunden i det här restaurangköket, säger Nicholas Jangard.
Reportage
Reportage
MATEN PÅ CAMPUS
Catharina Himmelberg tycker inte att man kan svara på vem som är den typiska Lantisbesökaren, utan strävar efter att ha en så bred målgrupp som möjligt. – Vi vill att alla ska äta här, det är därför vi har studentpris och vi hoppas verkligen att fler än bara de anställda går hit, säger hon.
Balans i kostnader Vad varje tallrik faktiskt kostar att laga är svårt att säga, men uppskattningsvis lägger restaurangen 40 procent av de totala kostnaderna på mat. Catharina Himmelberg. – Det gäller att hitta en balans. Ibland kanske det blir lite för dyrt i förhållande till vad folk betalar, men då får man försöka kompensera och ha billigare råvaror en annan dag, säger Catharina Himmelberg. Hörs har inte alltid haft vinstkrav. Men sedan kårobligatoriets avskaffande finns en större fokus på avkastning i de bolag som SUS äger. I dag vill kåren att Hörs ska ha en vinstmarginal på 6 procent av sin
avkastning. Enligt Catharina Himmelberg går detta inte ut över maten. – Vi skulle aldrig klara av att hålla nere kostnaderna för mat som i andra storkök. 5– 6 kronor per tallrik, det skulle aldrig gå, säger hon. I ägardirektiven från SUS står att ”Hörs ska med hänsyn till de ekonomiska målen ha ett fortsatt samarbete med certifierade organisationer som arbetar för miljön och rättvisa villkor för sina anställda”. Kåren anser även att det är viktigt med en praktisk miljöanpassning av all verksamhet på campus och att universitetet ska verka för att studenterna ska kunna leva så hållbart som möjligt. I detta är ekologisk, rättvis och närproducerad mat en viktig beståndsdel. Restaurang Lantis har inga mer detaljerade krav på
”Många vill äta ekologiskt, men är inte beredda att betala för det.”
Högskolerestauranger AB Restaurang Lantis är en del av Högskolerestauranger AB, Hörs, som ägs av Stockholms universitets studentkår SUS. Inom bolaget finns restauranger, caféer och catering . Affärsidén är att ska attraktiva måltidslösningar genom fokus på bra pris, kvalitet och miljö samt en effektiv kedjedrift.
!
hur de ska hantera miljöfrågor annat än de generella riktlinjerna i SUS ägardirektiv. Det finns inte heller någon policy om att en viss andel av inköpen ska vara ekologiska. Restaurangen strävar efter att köpa in så mycket ekologisk mat som möjligt, det samma gäller svenskt och närproducerat. Potatisen som ser-
Köksmästare Nicholas Jangard visar runt i Lantis restaurangkök. I bakgrunden syns kocken Adel Saidi som bakar ut ett bröd.
18 Gaudeamus 1/2014
veras är till exempel odlad i Skara. – Många vill äta ekologiskt, men är inte beredda att betala för det. Vi har alltid ekologisk mjölk och Fair Trade-märkt kaffe. Sen försöker vi även köpa ekologiska grönsaker, för det har vi möjlighet att få till ett bättre pris, säger Catarina Himmelberg. Klockan närmar sig elva och snart ska Lantis öppna för lunchhungriga gäster. I dag är inte en dag då det totalkaos som Nicholas Janegard berättade om, infinner sig. Lite persilja på visningstallriken vid uppläggningsdisken och så är allt klart för servering.
Guide till maten på campus Fo to
Så gjordes testet
:M
Vår fasta redaktion besökte tio matställen under en dag. Vi valde att titta på kriterierna meny, pris, om maten gjorts på plats och om specialmat serveras. Vi var även nyfikna på hur många restauranger som använde sig av ekologiska varor, men eftersom det var svårt att få svar och eftersom flera av restaurangerna tolkade frågan olika valde vi att utelämna den kategorin. För att testet ska bli så rättvisande som möjligt baseras priserna i möjligaste mån på varmrätter. Inom kategorin specialmat valde vi att titta på veganska, glutenfria och fläskfria alternativ.
im
mi
!
På menyn
Pris för varmrätt
Görs på plats?
Specialmat?
En dagens lunch, samt wokrätter, soppor m.m. som kan värmas upp. Sallader och mackor.
69 kr för dagens lunch.
Nej, all mat lagas på Lantis.
Soppor för veganer och glutenallergiker. Wokrätter, soppor och mackor utan fläsk.
En handfull olika varmrätter, samt olika soppor, sallader, mackor m.m.
67–70 kronor för en varmrätt.
Ja, allt lagas i ett kök bakom disken. Det enda som är färdiglagat är köttbullarna från Felix.
Linssoppa och falafelsallad är veganskt. Lax med potatis är glutenfritt. Endast en rätt på menyn innehåller fläsk.
En varm rätt och en sopprätt varje dag. Samt sallader, smörgåsar m.m.
52 kronor för en varmrätt.
Lagas på Lantis, vissa saker tas från Prego som ligger intill.
Soppan är alltid vegetarisk och vegansk ibland. Varmrätten är glutenfri/utan fläsk vissa dagar.
Cirka 20 alternativ av små rätter att välja på för att kombinera ihop sin egen tallrik.
64 kronor för 6 favoriter
Mezebaren Södra huset, E-huset
Vissa saker görs på plats, vissa på Lantis.
Finns ett stort utbud av rätter som är såväl veganska, glutenfria och utan fläsk.
Café Levinsky’s Frescatihallen
Hamburgare, sallader och pastarätter.
70–85 kronor
Allt lagas på plats. Hamburgarna och salladskycklingen är dock halvfabrikat.
Inget veganskt alternativ. Salladerna kan göras utan pasta för glutenallergiker. Allt kött är nötkött.
Prego Studenthuset Studenthuset
Olika pastarätter, sushi och thaimat, mackor och sallader.
55–65 kronor för en huvudrätt. Många rätter kan göras större mot tillägg.
Nej. Vissa saker görs på Lantis, annat köps in.
Soppor och thairätter kan vara veganska och glutenfria. Få rätter innehåller fläsk.
Green Peas, Gréens villa
En handfull veganska och vegetariska rätter. Alltifrån lasagne till vårrullar.
85 kronor för de flesta rätter. 98 kronor för vårrullar.
Ja. Allt lagas i köket i Gréens villa.
Cirka 80 procent av menyn är vegansk. Sojagluten kan förekomma i maten. Inget kött på menyn.
Picnic Nära tunnelbanan, på väg mot Södra huset.
Hamburgare, pizza, kebab, falafel och pastarätter.
Hamburgare 40 -65 kronor. Pizza 60-80 kronor.
Hamburgare och pommesköps färdiga och steks i köket. Pizza görs på plats.
Sallader utan kött, ost, och gluten finns. Inget glutenfritt hamburgerbröd finns.
Bojan Samhällsvetenskapliga föreningen.
Ett urval av asiatiska rätter, ofta wok och kyckling.
70 kronor för dagens lunch.
Ja, allt lagas på plats.
Veganskt, glutenfritt och fläskfria alternativ finns.
Pressbyrån Tunnelbanan.
Butik vid tunnelbanan med varmkorv, sallader, mackor och färdigrätter.
Cirka 30–65 kronor.
Nej men bullar och bröd gräddas på plats och korven värms på plats.
Inget veganskt. En hel del innehåller gluten och fläsk, men inte allt.
Kaffebaren Arrhenius Arrheniuslaboratioriet
Stories Södra huset, A-huset
Jalla Södra huset, C-huset
1/2014 Gaudeamus 19
Ni
lss
on
Porträttet
GADDEN MÖTER
”Låt unga bestämma!” Världens unga måste få mer inflytande. Det tycker SU-studenten Joanna Blossner som nyss har blivit utsedd att representera Sveriges unga i FN. Jämställdhet och allas rätt till utbildning är frågorna hon brinner allra mest för. Av LINNÉA SUNDBERG (text & foto)
D
et är fredagseftermiddag på Stockholms universitet och flera är på väg hem i vinterkylan när Gaudeamus träffar Joanna Blossner. Vi har bänkat oss i Geohuset och på andra sidan bordet sitter denna unga kvinna som har ett spännande år framför sig. Joanna har blivit utsedd av LSU, Sveriges ungdomsorganisationer, att representera Sveriges unga i FN 2014. – Som ungdomsrepresentant och rösten för Sveriges ungdomsorganisationer kommer jag bidra med ett ungdomspolitiskt perspektiv på olika aktuella frågor som delegationen arbetar med och jobba för ökad makt och delaktighet för unga i världen, säger Joanna. Det var Utrikespolitiska föreningen Stockholm, UF, som nominerade henne. Joanna är medlemsansvarig i föreningen som främst är verksam på Stockholms universitet, och pluggar annars nationalekonomi här. I oktober kommer Joanna befinna sig i New York och delta vid FN:s generalförsamlings möte där beslut fattas om FN:s årliga arbete. Joannas uppdrag blir att representera LSU. – Jag kommer delta i delegationens arbete under de veckorna jag är där, men uppdraget sträcker sig över hela året. Det kommer att bli ett otroligt spännande år fyllt av diskussioner med Sveriges ungdomsorganisationer, för att sedan driva våra gemensamma frågor i FN.
Brinnande frågor Nu får Joanna en chans att visa sitt engagemang för politik på ett högre plan och lyfta fram de frågor hon brinner för. Hon vill driva frågorna jämställdhet och allas rätt till utbildning, särskilt flickors utbildning. – Om man ska jobba med jämställdhet är ett sätt att börja med utbildningsfrågor. I dag börjar nio av tio barn i grundskolan, men det handlar också om att gå
kvar i skolan och om utbildningens kvalitet. Det har gjorts framsteg men trots det saknar fortfarande närmare 60 miljoner barn möjligheten att börja skolan. – Jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet, trots det är ojämställdhet alltjämt invävt i samhäl-
”UF är en kombination av två av mina stora intressen, internationell politik och föreningsliv.”
som vill sprida intresse och kunskap om bland annat internationella och politiska frågor som fred, säkerhet och utveckling. I dag är Joanna medlemsansvarig vilket innebär att hon lägger in nya medlemmar hos UF och svarar på deras frågor. – UF är ett grymt bra forum att engagera sig, lära sig mer, diskutera internationella frågor och träffa personer med samma intresse. UF är en kombination av två av mina stora intressen, internationell politik och föreningsliv, så att gå med i UF var ett naturligt steg.
Vikten av ungdomsorganisationer len världen över. Kvinnor upplever våld och diskriminering och är underrepresenterade eller uteslutna i politiska och ekonomiska beslutsprocesser. Detta måste ändras, fortsätter Joanna.
Allt började i grundskolan Det var i grundskolans årskurs 6 som intresset för internationella frågor blommade upp för Joanna, i samband med att hennes klass deltog i Operation dagsverke. Eleverna fick jobba en dag i,stället för att gå i skolan och låta lönen gå till projektet – som gav flera barn möjlighet att gå i skolan. – Det var då jag blev aktiv i föreningar och intresserad av internationella frågor. Sedan dess har jag varit aktiv i olika organisationer, som till exempel Sveriges elevkårer. Vi hade sedan FN-rollspel på gymnasiet och efter det gick jag med i FN-förbundet. Hon blev aktiv medlem i Utrikespolitiska föreningen Stockholm för cirka ett och ett halvt år sedan, i samband med studiestarten på Stockholms universitet. Utrikespolitiska föreningen Stockholm är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden förening
Joanna berättar gärna med inlevelse om ungdomsorganisationerna och deras möjlighet i samhället. Hon tycker att ungdomsorganisationerna är de viktigaste aktörerna för att utveckla, engagera och mobilisera unga. Hon vill att ungas perspektiv ska tas tillvara i samhället och att beslutsfattare ska vara lyhörda för ungdomsorganisationer. – I dag är hälften av jordens befolkning unga, som för alla grupper är det av stor vikt att vi får vara delaktiga och ses som en resurs vid beslutsprocesser på alla nivåer. Inflytande är en förutsättning för att kunna tillvarata sina mänskliga rättigheter och säkerställa en hållbar utveckling. När unga möts i demokratiska organisationer kan de göra en bättre värld möjlig, tror Joanna. Men hon menar att den mån som de har möjlighet att organisera sig kan skilja sig åt i olika delar av världen. – Ungas livssituationer varierar kraftigt om man tänker i ett globalt perspektiv, så även ungas möjlighet att organisera sig. Ungas medbestämmande är både en rättighet och ett ansvar, som i dag förnekas en stor del av världens unga.
”Jag tycker att Joanna är engagerad i det hon gör. Kul att det engagemanget kommer fram när hon är representant i FN. Joanna ser ofta positivt på saker och ting och är lyhörd, vilket är viktigt när hon kommer fånga upp allas röster.”
”Det är bra att Joanna har blivit utsedd av LSU. Hon är väldigt trevlig, strukturerad och lugn, och har lätt att få kontakt med människor. Det är självklart viktigt med ungdomsperspektiv i FN och att unga får påverka.”
ANDREA FEUER, VICE ORDFÖRANDE I UF.
SIMON ROSE, F.D. ORDFÖRANDE I UF
JOANNA BLOSSNER 20 Gaudeamus 1/2014
Ålder 22. Bor Stockholm. Aktuell Ungdomsrepresentant i FN 2014 och medlemsansvarig hos Utrikespolitiska föreningen Stockholm. Studerar Nationalekonomi II vid Stockholms universitet och läste tidigare Internationella relationer. Föreningsbakgrund Varit aktiv i Sveriges elevkårer, FN-förbundet och FN-sektionen vid Stockholms universitet. Stora intressen Internationell politik och föreningsliv.
1/2014 Gaudeamus 21
Kultur
ALLT FRÅN SERIER TILL SCEN
Det våras för moderiktiga växter på Bergianska I vår står ett annorlunda samarbete på Bergianska trädgårdens program. Tillsammans med Institutionen för modevetenskap öppnar snart en utställning med fokus på fiberväxter och textilier. MIMMI NILSSON Växtfibrer vad då? Många är omedvetna om vad växtrikets tunna trådar kan användas till, inte minst alla typer av klädmaterial. Det fick Kerstin Kustås, som arbetar som botanist på Bergianska trädgården, att börja fundera. Så föddes idén till utställningen Livets trådar, smidiga och starka. – Vi vill visa hela processen, dels var fiberväxterna lever och hur de skördas, men även hur man framställer materialet, säger Kerstin Kustås. Textil kommer ofta från växtriket och därför föreslog Bergianska trädgården ett samarbete med institutionen för modevetenskap på Stockholms universitet. Louise Wallenberg, som är forskare och docent i modevetenskap på institutionen, har hjälpt till att boka in talare som i samband med utställningen kommer att hålla kvällsföreläsningar. – Det blir fokus både på mode och växter, ur ett nutida och historiskt perspektiv, säger Louise Wallenberg. Utställningen öppnar för allmänheten på Bergianska trädgården i början på mars. Just nu är fiberväxterna på uppodling inne i en speciell del av Edvard Andersons växthus.
”Det blir fokus både på mode och växter, ur ett nutida och historiskt perspektiv.”
På tillväxt Det gror och knoppas överallt under den starka belysningen. Med stöd av blompinnar slingrar sig några bomullsplantor uppåt och i vissa krukor med späda växter, sitter små lappar nedstuckna med skötselråd – vattna inte för mycket! Tanken är att besökare både ska få se växten och den färdiga produkten som görs av dess fibrer. Med hjälp av förklarande skyltar ska man kunna läsa om hur växtfibrerna utvinns och produkten produceras. – Att praktiskt visa hur det går till är svårt eftersom vi har så lite plats att vara på. Vi har pratat om att en av våra trädgårdsmästare skulle kunna visa hur man spinner, och hur lång tråd man kan få av en bomullskapsel, säger Kerstin Kustås och pekar mot en av bomullsplantorna som är på uppodling. Textilierna och föremålen som ska visas har de lånat från Lunds botaniska trädgård som tidigare haft en liknande fiberutställning.
Från gräs till hampa Ute i växthusets subtropiska del, där de större plantorna växer, pekar Kerstin Kustås ut många olika typer av växter, och berättar vad dess fibrer kan användas till. Alltifrån gräs till hampa finns representerat. Vid en kokospalm stannar vi till. Stammen ser ut att vara insvept i en brunaktig vävd textil, men det är i själva verket palmens egna växtfibrer som format sig så. 22 Gaudeamus 1/2014
Ovan tv: En bomullskapsel som växer i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Nedan tv: Korgar och andra föremål som är gjorda av bambu. Th: Kokospalm är rik på växtfibrer. Foto: Mimmi Nilsson
Det finns en miljömässig problematik med odlingen av vissa fiberväxter, och förhoppningen är att utställningen även ska kunna synliggöra detta. – Bomull har fantastiska egenskaper men är miljöfarligt att odla. Det finns många andra mer miljövänliga växter, i framtiden tror jag att man kommer använda sig mer av till exempel bambu, jute och hampa, säger Kerstin Kustås.
Intresse för global klädindustri Louise Wallenberg håller med, hon märker av ett stort intresse från studenterna på Institutionen för modevetenskap. De är intresserade av den globala klädindustrin och vill förbättra produktionsförhållandena. – Det här är ett aktuellt och viktigt ämne, och det finns hur mycket som helst för oss från modevetenskapliga institutionen att lära oss av den här utställningen, säger hon. Från Bergianska trädgårdens sida hoppas man i sin tur att samarbetet med modevetenskapen ska leda till
fler besökare. – Vår målgrupp är generellt lite äldre, vi hoppas att samarbetet ska leda till en lite roligare utställning och att fler studenter hittar hit, säger Mia Olvång som arbetar som kommunikatör på Bergianska trädgården.
Bergianska trädgården Bergianska trädgården är en botanisk trädgård invid Brunnsviken i Stockholm, cirka 10 minuters promenad från Universitets tunnelbanestation. Vid Bergianska trädgården bedrivs forskning och undervisning i botanik, men växthusen är även öppna för allmänheten. Trädgården finansieras av Kungliga vetenskaps akademin och Stockholms universitet.
!
ALLT FRÅN SERIER TILL SCEN Premiär för Gaddens nya kulturserie!
STUDENTER I KULTUREN DEL ETT: MAKEN AV GUN-BRITT SUNDSTRÖM
Kultur
Chockera dig själv GÄSTKRÖNIKÖR YASMINE HÄRNEBO GRAPENWALL DET ÄR EN gråmulen måndag
och jag slötittar på SVT Forum som sänds från World Economic Forum i Davos. Panelen har sex deltagare. Samtliga är män i politikens bästa år, det vill säga strax över 50-strecket. Hur får jag samma pondus som en rundad 50-årig man, som avslappnad sitter tillbakalutad i en bekväm stol, omringad av andra män och med självförtroendet på topp? Hur kan de se så säkra ut? Fyra personer väljs ut för att få ställa frågor till panelen. Även de är män. DET FINNS SÅ många områden i samhället där män
Författaren Gun-Britt Sundström möter Gaudeamus på Café Valand som spelar en viktig roll i hennes roman Maken.
Foto:Erik Gunnarsson
Klassiker i SU-miljö Hur har uppsatsskrivande, studentpubar och tentaångest skildrats i litteratur, film och konst? I en ny kulturserie går Gaudeamus på spaning efter studenter i kulturen. Först ut är Maken – Gun-Britt Sundströms klassiska roman i SU-miljö från 1976. ERIK GUNNARSSON
Att besöka Konditori Valand är som att resa 40 eller 50 år tillbaka i tiden. Caféet på Surbrunnsgatan har tidstypisk interiör med teakmöbler, neonrörsskyltar och trädetaljer. Här träffar Gaudeamus Gun-Britt Sundström en vintereftermiddag 2014. Eftersom vi ska prata om hennes roman Maken är platsen given. Det är på Konditori Valand som studenterna Martina och Gustav, huvudpersoner i Maken, träffas för första gången. Det flyktiga mötet blir starten på ett mångårigt fram och tillbaka-förhållande. Som läsare får vi följa berättarjaget Martina och hennes tvekan inför uppbundenhet och kärleksrelationens krav. Martinas självständighet har gett boken status som en feministisk klassiker. – För mig var poängen att rollerna är utbytbara. Det märkte jag också på reaktionerna på boken, både män och kvinnor kunde identifiera sig med Martina, säger Gun-Britt Sundström som gärna framhåller en annan speciell vinkel med boken: att det är den älskades och inte den älskandes perspektiv som skildras.
En naturlig mötesplats Caféet ligger mitt i de dåvarande studentkvarteren i Vasastan. Några år återstod ännu innan universitetet flyttade sin verksamhet till Frescati-området. GunBritt Sundström, som själv var student under samma period, berättar att Valand var en naturlig mötesplats, inte minst efter de välbesökta öppna föreläsningarna på närbelägna Filosofiska institutionen. Här på caféet
fanns också en tv i ena hörnet. Maken utspelar sig i den omvälvande brytpunkten mellan 60- och 70-tal. Bland studenter är den politiska diskussionen och aktivismen livlig. Martina funderar och filosoferar över världens orättvisor. Gustav är aktiv i FNL-rörelsen. Även Gun-Britt Sundström var en del av denna tidsanda, som starkt präglat hennes liv. – Det kändes självklart då att framtiden skulle bli bättre. Kolonialismen upphörde och vi tänkte att den stora världsorättvisan inte skulle bli bestående. I dag känns det som att det bara blir värre.
Snårig studiegång Hennes egen studenttid har också på andra sätt satt avtryck i Maken. Precis som Martina var Gun-Britts framtidsplaner osäkra och studiegången snårig. Filosofi, latin och litteratur- och religionshistoria, samt en examen från Journalisthögskolan, blev det till slut. Martina i sin tur läser engelska och etnologi, hängivet och engagerat. I Maken berättas till exempel hur Martina spritter av formuleringsglädje när hon författar en uppsats om Shaw-pjäsen Candida och doktorandstudierna tar hon sig an med stor tillförsikt. Vid romanens slut har hon dock ännu inte funnit något avhandlingsämne, så vad händer? – Det blev nog den akademiska banan för henne ändå, spekulerar Gun-Britt som själv säkrade framtiden efter studierna med jobb på DN:s kulturredaktion och senare översättningsarbete, bland annat för Bibelkommissionen. I dag översätter hon böcker från engelska, tyska och norska. Romanskrivandet har sedan 70-talet fått stå åt sidan. – Många har frågat efter en fortsättning på Maken. I så fall är jag mer intresserad av att skriva självbiografiskt, kanske rena utdrag ur mina dagböcker.
fortfarande dominerar arenan. Veckans affärer publicerade nyligen en undersökning som visade att bara två av tio styrelseledamöter i svenska bolag är kvinnor. Om utvecklingen fortsätter i den här takten kommer det att dröja till 2031 innan det finns lika många kvinnor som män i chefspositioner. Lika ofta som en studio består av män, lika sällan utmanar vi på riktigt bilden av oss själva. Varje gång jag påbörjar en kurs på universitetsnivå så inleder kursansvarig med att gå igenom kursplaneringen. Och då, som sig bör, nämns det lite halvhjärtat att ”visst ska vi väl försöka hinna med lite genus också”. Det är som om genusundervisningen bara är ett instiftat påhitt från högre nivåer utan förankring hos dem som faktiskt ska utföra själva undervisningen. ”Det finns så många Bara det att man har en enda områden i samhället speciell genusföre- där män fortfarande läsning känns lite dominerar arenan.” föråldrat. 45 minuter av de totala 60 lär dessutom gå åt till siffror och tårtdiagram. Hur kul är det att lyssna på, på en skala från ett till tio? Varför inte försöka integrera genuskunskap i de enskilda uppgifterna i stället? Jag saknar att bli utmanad i mina invanda tankemönster. Statistik kan jag googla fram själv. Att "Sverige behöver en kvinnochock", som Belinda Olsson uttrycker det i sin programserie Fittstim – Min kamp, är i allra högsta grad också min åsikt. För att fatta mig kort och koncist så behövs det fler kvinnor, överallt. Men det är lika viktigt, om inte viktigare att börja chockera oss själva genom att ifrågasätta våra egna och andras invanda tankemönster. Börja helt enkelt med att gräva där du själv står. Tillbaka i tv-soffan drar jag slutsatsen att ”World” Economic Forum inte gör rätt för sitt namn. En samling män runt 50-strecket representerar en försvinnande liten del av världens befolkning. Detta om något är ett problem för demokratin. Jag tänker inte vänta till 2031 innan jag blir representerad. Det är en självklarhet för mig. Så det är bara att plocka fram spadarna och börja förändra ditt eget och andras sätt att se på världen. Studenten Yasmine Härnebo Grapenwall planerar sin nästa utlandsresa, följer OS i Sotji med spänning och ser fram emot en mer jämlik panel i World Economic Forum.
1/2014 Gaudeamus 23
Kultur
ESSÄ
Den ratade kroppen En avvikande och sjuk kropp som ska särbehandlas. Det är den bilden av den feta kroppen som ämnet fat studies utgår från. Emma M. Castro skriver att fett inte bara ska belysas i medicinsk forskning, utan är lika viktigt för samhällsvetenskapen. Av EMMA M. CASTRO (text) & TANJA METELITSA (illustration)
D
en 12 januari i år hölls den 71:a Golden Globe-galan. Här delas priser ut till de mest framgångsrika nordamerikanska tvshowerna, men det är även en möjlighet för skådespelare att posera framför kameror iklädda designerklänningar och -kostymer. En av dessa stjärnor var Gabourey Sidibe som gjor de sin debut i filmen Precious år 2009 och är aktuell med en roll i den framgångsrika tv-serien American Horror Story. Hennes storvuxna närvaro på den röda mattan resulterade i många kritiska kommentarer på Twitter och hon använde samma plattform för att slå tillbaka med orden ”To people making mean com ments about my GG pics, I mos def cried about it on that private jet on my way to my dream job last night”. Detta är ett exempel på när feta personer behöver väga upp sin kritiserade kropp med argument om sin goda hälsa eller välfärd. Detta är heller inte första gången Golden Globe-galan blir en spelplats för gran skandet och kritiserandet av kroppar; två år tidigare gav tidningen Time en artikel titeln Golden Globe Fashion: "5 Stars Who Looked Fit And 5 Who Looked Fat". Mitt fokus ligger på den feta kroppen. Varför? Fett drabbar. Det lämnar få oberörda och med mina stu dier vill jag undersöka och belysa vad den feta krop 24 Gaudeamus 1/2014
pen representerar. Jag vill gå djupare än att konstatera att det existerar ett ideal; bortom mediala bilder av normativ estetik anar jag mer invecklade processer. ”Fat studies” är den engelskspråkiga benämningen på ett ungt och ett i allra högsta grad tvärvetenskap ligt akademiskt fält som är besläktat med bland annat genusvetenskap och queerteori. Den första akade miska konferensen på temat hölls år 2004 i USA och en liknande konferens hölls i Storbritannien år 2008. Sedan dess har ett flertal universitet i engelsktalande länder börjar inkorporera ämnet i sitt samhällsveten skapliga kursutbud.
E
tt annat exempel på ämnets framväxt är ett antal antologier som släppts på temat. En av dessa är Fat: The Anthropology of an Obsession från år 2005 där skribenten Mark Gra ham myntar begreppet ”lipoliteracy”, att läsa fett. I ett samhälle där fett är, som antologins titel antyder, en besatthet läser vi fett som en fysisk manifestation av inre egenskaper. Detta tankesätt är nära besläktat med Terence S. Turner, nordamerikansk professor i sociologi och an tropologi, och hans begrepp ”social hud”. Med detta menas att kroppens yta möter omvärlden och att det i detta möte sker en kommunikation vars fraseringar sker med vår hud och utsmyckningar av olika slag. Dessa utsmyckningar kan vara smycken, kläder och tatueringar, men de kan även bestå av behåring, nag lar och fett. Fat studies utgår från att den feta kroppen är en stigmatiserad kropp, det vill säga att personen som innehar en sådan kropp anses avvika från normen
och behandlas därefter. Stig matisering, menade den kan adensiska sociologen Erving Goffman, är en process som inte sällan innebär att en grupp utmålas som sjuk. I juli 2007 rapporterade New York Times att en grupp forskare kommit fram till att feta individer smittar sina närstående som då löper en högre risk än individer med smala vänner att bli feta. Forskarna jämför den feta krop pen med ett virus och konstate rar att fysisk närhet inte är nöd vändig för att smittas. Din feta vän kan bo hundratals mil bort men ändå påverka fettansam lingen i din kropp. Detta belyser hur den feta kroppen inte endast betraktas som fysiskt sjuk utan även en kropp som genom dåligt in flytande, en brist på moral, kan smitta sina nära och kära. Ett besläktat exempel är den oro och de attityder den så kallade aids-epidemin orsakade under 80-talet. Aids förknippades med homosexuella och mörkhyade grupper. Inte sällan påtalades aids som ett straff som hade sin grund i felaktiga och omoraliska val, i oför mågan att kontrollera begär. Ett annat exempel finner vi om vi tittar lite längre bakåt i tiden. 1800-talets bor garklass uttryckte sin avsmak och rädsla för arbetar klassen genom att klassa könssjukdomar och kolera som ”arbetarklassjukdomar” och utmåla dessa som hot mot den borgerliga livsstilen.
F
ett studeras flitigt på svenska universitet. Professor Claude Marcus på Karolinska in stitutet föreslår sockerskatt, Utvärderingsoch forskningssekretariet varnar för ”glo besity” (fetma som en global epidemi) och en grupp forskare vid Sahlgrenska akademien har fått i upp drag av EU att studera fetmarelaterade sjukdomar. Jag anser inte att sådan slags forskning är irrelevant, men jag vill att fler inom den akademiska miljön öppnar ögonen för studiet av den feta kroppen som en stigmatiserad identitet. Jag vill att vi ser bortom BMI (Body Mass Index) och folksjukdomsbegreppet och inser att fett inte bara berör medicinsk forskning utan även är aktuellt och intressant för samhällsvetenskaperna. Det går inte att studera kroppen utan att studera samhället och studiet av samhället kan inte vara produktivt utan att beakta de kroppar som det utgörs av. Emma M. Castro har skrivit en B-uppsats i socialantropologi med titeln Den feta kroppen och jobbar på en C-uppsats om fettaktivism.
ALLT FRÅN SERIER TILL SCEN
MÅNADENS PLUGGMIX
Theodor Lalér.
Bob Dylan – Only a Hobo I lurarna på väg till skolan. På alla gator och alla torg, som vittnen iakttar de dig. Efter en natt med trottoaren som säng och
Hanna Lundgren Herder: Synergi 1. Akryl på mdf.
RECENSIONER [Konst]
Vårsalongen 2014 Liljevalchs konsthall
BETYG: B ”Vårsalongen är en start på något nytt; ett härligt smörgåsbord i konstens tecken. För oss är Vårsalongen lika med blöta vintriga
[Teater]
Liv Strömquist tänker på dig! Elverket, Dramaten
BETYG: B Den feministiska debatten har aldrig varit så het som nu. Den har även nått Dramatens scener, och den 1 februari
KARRIÄRVAL En serie av TOIVO JOKKALA
Kultur
I THEODOR LALÉRS LURAR
trappsteget som kudde. Din tanke kanske värmer dem … Mogwai – Hungry Face Den suggestiva inramningen ger först tankarna fritt spelrum, för att sedan få intellektet att inta fokus. Såväl under läsning av kurslitteratur som på promenaden hem från tågrälsen.
E.S.T – From Gagarins Point of View Ljudet tuffar stilla fram och formar en trygg och harmonisk sfär inom vilken det mesta framträder som begripligt. Sigur Rós – Sigur 3 (Untitled) Balsamerar tankarna när kurslitteraturen är torr och avgasgrå. Får en att hoppas och längta, vilja och agera.
The Velvet Underground – I´m Waiting for the Man Den stökiga rocken städar upp! Nu kan du gå ut och dra in februaris fuktiga luft till Lou Reeds svärmiska röst.
LYSSNA! På gaudeamus.se kan du lyssna på alla pluggfavoriter via Spotify.
GADDEN BETYGSÄTTER – FRÅN A TILL F
fötter på väg mot vårens värme”. Så inleder Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs konsthall, presentationen för årets upplaga av Vårsalongen. Vårsalongen är ett återkommande vårtecken som funnits sedan 1921 där en jury noga valt ut en mängd nya konstverk som ställs ut under två månader. I år är det 152 konstnärer som tillsammans ställer ut 288 verk som utgörs av målningar, teckningar, vi-
deoinstallationer, skulpturer, möbler, broderier och väldigt mycket mer. Det går inte att urskilja något specifikt tema i utställningen men jag tycker mig märka att det är valår och att många verk har en politisk ton. Tallrikar med Alliansen-motiv, målningar på Reinfeldt och verk med tema upproren i förorten förekommer. Jag besöker konsthallen en fredags eftermiddag och det första jag slås av
är just att det finns väldigt mycket att se. Det är sällan jag verkligen fastnar för en konstutställning eftersom jag anser att de flesta utställningar påminner om varandra. Men Vårsalongen är något nytt för mig, likaså Liljevalchs och därför blir det spännande att gå runt i salongen och jag kommer gärna tillbaka. Jag känner att jag inte hann se allt fast jag tillbringade timmar där.
hade pjäsen Liv Strömquist tänker på dig!, en rolig och analytisk pjäs, premiär på Elverket. Pjäsen som innehåller både en del av Livs gamla material och nya stycken, berör tvåsamhet, könsroller och normer. En show som kan uppskattas av både unga och gamla. En feministisk föreställning om kärlek i regi av Ada Berger där Ana Gil De Melo Nascimento, Eric Stern, David Book och Sandra Sundqvist ger järnet. Som en
inbjudan till Livs tankar får vi fundera över vad hon själv tänker på: Varför får inte kvinnliga fångar kärleksbrev likt manliga fångar? Vem bestämmer egentligen över oss? Vilka idoler försöker vi härma och underordna oss? Vi får följa Livs tankar om kända par och deras relationer. Trots allt är hon inte ensam om att fundera över hur Yoko Onos relation med den legendariske John Lennon var, eller på vad som
egentligen hände med Britney Spears och Whitney Houstons relationer. Dessa är bara ett fåtal av de människor vi tror oss känna genom diverse rubriker i Klick! och sociala medier. Dessa exempel togs upp på ett klockrent vis genom det sätt att förmedla budskap som bara Liv kan. Pubikkontakten är perfekt och inte vid ett tillfälle är det tyst, utan konstant skratt, fnitter och applåder hörs.
Ny serie av Toivo Jokkala – bildskapare, journalist och kriminolog, tidigare vid Stockholms universitet. Guidar här i karriärvalsdjungeln.
Jenna Emtö
Niusha Khanmohammadi
KÅSERI
Skynda, skynda! FÖRSTA DAGEN PÅ nya extrajobbet. Du går upp ti-
digt, tidigare än vanligt. Duschar och tvättar håret. Sneglar bort mot parfymen men tänker "Äh, bäst att smälta in i stället”. I sista stund slänger du ändå på en liten dutt. Klädkoden är något oviss. Du pendlar mellan att se tjusigt uppklädd ut och vardagsfin. Du vill känna dig presentabel och fin, men samtidigt känna dig trygg och bekväm i dig själv. Inte utklädd. Blicken flackar fram och tillbaka. ”Vad ska jag ta? Vad ska jag ta?” Minuterna rinner iväg. ”Shit, snart går bussen och jag som inte hunnit äta frukost! Aaah!" Lägenheten lämnas i en hast och ytterdörren slås igen med en smäll. Med andan i halsen sätter du av mot bussen. Klara, färdiga, gå. Andfådd och matt av spurten rättar du till kläderna. Trampar oroligt omkring med fötterna och spejar efter bussen ”Åh, var är den? Varför kommer den inte?!” Resan till det nya jobbet är ett enda virrvarr. Tankar och bilder snurrar för ditt inre. ”Vad var det arbetsledaren hette? Vad var nu portkoden? Och var det verkligen klockan 8.30 vi bestämde?” Du mår illa av nervositet och magen skriker efter någonting att äta. Plötsligt tvärbromsar bussen. Åh, nej ett vägbygge! Typiskt. ”Men kom igen! Kör! Jag har bråttom!” skriker din inre röst. Ett känslomässigt kaos uppstår och med gråten i halsen tänker du ”Nu kommer jag ju aldrig att hinna …” Men vips är du framme. Du hann. Och det är ju det viktigaste.
Vera Nilson
1/2014 Gaudeamus 25
Tips & Pepp
PÅ OCH UTANFÖR CAMPUS
Spartipset:
Låna en ny garderob Är du trött på dina egna kläder men har inte råd att köpa nya? Eller får du ångest av alla plagg som inte blir tillräckligt använda? Med hjälp av ett klädbibliotek går det att förnya sig utan att spendera onödiga pengar eller slita på miljön.
På fritiden:
Cinemondo Foto: Cinemondo
Cinemondo, tidigare Cinema Politica, är kårföreningen som anordnar gratis filmvisningar med efterföljande diskussion. De träffas varannan torsdag på Stockholms universitet. Siddharth Paul gick av en slump förbi en filmvisning på temat graffiti i december 2012, fastnade för konceptet och började besöka visningarna varannan vecka. Till slut blev han även engagerad i föreningen. – Jag märkte snabbt att folk besökte visningarna själv och förstod att det kan ha att göra med att man inte kan prata om sådana saker som diskuteras under visningarna med sina vänner eller familj. Därför är detta ett bra forum för att träffa likasinnade människor och utbyta åsikter, säger Siddharth Paul, före detta student vid Stockholms universitet och ordförande i Cinemondo. Filmvisningarna inleds med att filmen presenteras
av en moderator och det bjuds på te och kakor. Dokumentärfilmerna är samhällsorienterade och kommer från hela världen. De är på engelska eller har engelsk textning. Visningen avslutas oftast med en diskussion tillsammans med karaktärerna eller skaparna av filmen, eller med personer som har expertkunskap kring huvudtemat i filmerna. – Vill man lära sig mer om hur man planerar och anordnar events är detta ett utmärkt tillfälle. Det finns även stor frihet inom föreningen så förslag på film och andra idéer är välkoma. Sedan är det även ett bra sätt att träffa ett roligt gäng människor på. Om man vill engagera sig är bara att slänga iväg ett mejl eller dyka upp på nästa visning och anmäla sitt intresse, säger Siddharth.
”Ett bra forum att träffa likasinnade människor och utbyta åsikter.”
Vårt konsumtionssamhälle bygger på att vi hela tiden ska uppdatera garderoben, det bidrar till berg av kläder som kanske mest får hänga på en galge. Få studenter har dessutom råd att konsumera kläder i någon större utsträckning. En lösning kan vara att låna kläder i stället för att köpa nya. Bra för både plånbok och miljö. Ett klädbibliotek eller lånegarderob fungerar som ett vanligt bibliotek för böcker. Med hjälp av ett medlemskap eller lånekort kan man ta med sig nya plagg hem, utan att ruinera sig. Lånetiden och villkoren varierar, på vissa ställen kan man låna kläderna upp till ett halvår, men oftast är tiden cirka en månad. Kläderna ska lämnas tillbaka i samma skick som de mottogs och om de förstörs eller försvinner får låntagaren betala ersättning. Det går såklart även att ta konceptet vidare och byta och låna kläder av vänner och bekanta. På så sätt växer garderoben, och någon annan får användning av det som du själv har på dig allt för sällan. Mimmi Nilsson
Läs mer på cinemondostockholm.wordpress.com. Jenna Emtö
FLER SPARTIPS
om allt från skor till kaffe på gaudeamus.se. Nytt tips varje tisdag.
FRÅGA STUDENTOMBUDEN
?
”Får läraren ändra poänggränserna?”
Hej. Jag fick precis tillbaka en tenta och läraren har ändrat poänggränserna. Detta gör att jag har fått ett D i stället för ett C. Får hon verkligen göra så? Hej! Jag förstår att det känns frustrerande att poänggränserna ändras. Däremot är det så att examinatorn inte har gjort något fel. Till skillnad från betygskriterier, vilka är bindande, så är poänggränser endast vägledande. Det är betygskriterierna som ni studenter ska bedömas efter och upptäcker examinatorn att de poänggränser som satts upp inte överrensstämmer med betygskriterierna ska hen justera dessa. Om du är missnöjd med ditt betyg kan du begära omprövning, vilket innebär att du utifrån betygskriterierna, en eventuell svarsmall och dina egna svar motiverar varför du bör få fler poäng/högre betyg. Med vänlig hälsning,
!
Yohanna Burman, Erika Samuelsson och Cecilia Bödker Pedersen är studentombud på Stockholms universitets studentkår. Här svarar de på frågor om dina studier.
Få svar på dina frågor! Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade. Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se
Get answers to your questions! The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.
26 Gaudeamus 1/2014
ERIKA SAMUELSSON
? !
”Chances to take an exam?” Hi, I am wondering how many times I am allowed to take an exam? Hi, It is stipulated by law (Högskoleförordningen 6 kap. 21§) that a student is to be given at least five chances to take an exam.
If you have failed an exam two times with the same examiner, you normally have the right to get a new examiner. Kind regards, ERIKA SAMUELSSON
?
“Can I object the questions?”
Hello Student Ombudsmen, I took an exam last week. Out of eight questions in total there were two questions on a matter that had not been mentioned neither during lectures nor seminars. I checked the literature afterwards and it is only briefly mentioned in a chapter that we never were given any specific reading instructions to. Can I object these questions somehow? I understand your frustration, and that one would think that the questions on an exam would mainly reflect what has already been pointed out in a seminar or in a reading instruction. However, it is up to the examiner to test the students understanding and knowledge of the studied subject in accordance with the grading criteria. So there is not much to be done, I am afraid. Kind regards,
!
ERIKA SAMUELSSON
LÄS TIDIGARE FRÅGOR på gaudeamus.se/studentombud.
GÖR DIN RÖST HÖRD
Debatt & Opinion
GADDENKRÖNIKAN ÅSA KAHN
Ja må vi leva i hundrade år VÅREN 1924 – för ganska exakt 90 år sedan – kom det
Representanter från flera kårpartier går nu ihop och motsätter sig Universitetskyrkans närvaro i Studenthälsans lokaler. Foto: Amalthea Frantz
Debatt: Universitetskyrkan
Studenthälsan ska vara icke-religiös Nyligen har Universitetskyrkan, en fristående religiös organisation, fått tillträde till Studenthälsans lokaler. Genom att tillfråga universitetet om de kan få vara i Studenthälsans lokaler när Studenthälsan inte nyttjar lokalerna har de fått lov att en dag i veckan ha mottagning för studenter som vill tala med en präst.
I STUDENTHÄLSAN KAN man tala med legitimerad psyko-
att saken är mer problematisk än den först kan verka. På 50-talet gav professor Ingemar Hedenius ut sin bok Tro och vetande. Den gav upphov till en livlig samhällsdebatt om bland annat kyrkans koppling till staten. Resultatet av denna debatt blev att Svenska kyrkan inte längre är en statskyrka och att svenska myndigheter i dag är sekulariserade i en högre grad.
log om sina bekymmer. De som inte är troende riskerar att exkluderas när det inte finns någon ickekonfessionell att samtala med, trots att Studenthälsan är öppen. Om man möts av enbart Universitetskyrkan ger det antagligen en ganska konstig bild av Studenthälsan. Det riskerar att stöta bort studenter som behöver hjälp. På universitetsområdet gäller naturligtvis organisationsfriheten precis som i övriga samhället. Vad vi inte önskar är att Universitetskyrkan ska särbehandlas och framstå som en del utav universitetet. Något Universitetskyrkan redan aspirerar på bara genom valet av sitt organisationsnamn. Det finns redan ett antal kårföreningar med religiös koppling. Vill studenter starta en till kårförening och låna lokaler från universitetet för Universitetskyrkans räkning går det alldeles utmärkt.
MED DETTA SOM bakgrund anser vi att man bör komma
LÅT INTE ETT litet och välmenande, men missriktat in-
ihåg att universitetet är en myndighet. Vi anser också att sekulariseringen av svenska institutioner är någonting att värna om. Av denna anledning tycker vi att det är mycket problematiskt att universitetet upplåter utrymme åt en religiös organisation på ett sätt som kan få organisationen att framstå som sanktionerad av universitetet. Tanken bakom att Universitetskyrkan ska få plats i Studenthälsan är antagligen inkludering. Det vill säga att de studenter som har en religiös livsåskådning ska kunna samtala om sina problem med någon som har samma sorts verklighetsuppfattning. Något sådant skulle kunna förklara varför det ansågs lämpligt att ge Universitetskyrkan plats. Vi är dock oroliga för att en sådan åtgärd snarare exkluderar än inkluderar en majoritet av studenterna.
grepp i universitetets struktur bli ett illavarslande prejudikat för hur universitetet förhåller sig till liknande frågor i framtiden. Återta detta beslut och låt Studenthälsan vara vad det tidigare var. En ickereligiös plats för alla studenter.
KAN TYCKAS INGET fel i det. Undertecknade anser dock
allra första numret av Gaudeamus ut. Vi tar förstås chansen att fira och uppmärksammar 90-årsdagen ordentligt. Firandet sätter snart igång på webben och kommer sedan att följas upp i papperstidningen. Kårhusockupation, för låga studiemedel, nedgångna studentboenden, nya studentfestivaler ... Listan på ämnen som fyllt de många tusen Gaddensidor som producerats genom åren är oändlig, och att öppna redaktionens arkivskåp och mötas av doften av gamla tidningar är bland det bästa jag vet.
CHRISTIAN BRATT VICE ORDF. KÅRPARTIET HUMANISTERNA & SAMHÄLLSVETARNA
ANTONIA JAKSIC ORDF. MODERATA STUDENTER ADAM TIWE ORDF. GRÖNA STUDENTER MARLOWE KLINGVALL ORDF. KÅRPARTIET EKONOMERNA
JAG ÄR OERHÖRT glad att tidningen har fått fortsätta leva och frodas under alla dessa år. Gadden är som en liten bebis för mig och jag är just nu väldigt glad över att vara tillbaka på chefredaktörsposten. Men min glädje är betydligt större än så. Jag är glad att tidningen fått fortsätta leva eftersom det behövs en oberoende tidning som bevakar det som händer på universitetet. Någon som låter studenter som blivit felaktigt behandlade komma till tals och som vågar ställa de kritiska frågorna. Någon som tycker att diskussioner om studiemedel, betyg och studentengagemang är bland det viktigaste som finns. Någon som kan ge studenter en översikt av vad som händer på campus och guida till allt från studentpubar till stipendium. Kort och gott: Det behövs en tidning som står på studenternas sida. TYVÄRR ÄR DETTA ingen självklarhet, landets stu-
denttidningar har det tufft i dag. Under hösten rapporterades det att tidningen ”Det behövs Ergo på Uppsala universitet är nedläggningshotad på grund av en tidning en negativ ekonomisk utveckling. som står på Vidare är det ett stort antal minstudenternas dre studenttidningar som sedan ett par år tillbaka inte längre finns sida.” som egna tidningar, utan i stället är en del av glättiga jätten Metro Student Magazine. Jag är glad över att Stockholms universitet och studentkåren inser Gaudeamus värde och har valt att satsa på oss, och jag hoppas verkligen att det kommer fortsätta så.
HRAFN STEINER ORDF. KÅRPARTIET JURIDICUM VÅRT SÄTT ATT konsumera media förändras snabbt,
Kommenterat
Säg din mening på gaudeamus.se eller i sociala medier.
STURE BERGWALL CITERAR FREDRIK AF TRAMPES RECENSION AV MANNEN SOM SLUTADE LJUGA PÅ TWITTER
"Som helhet är Mannen som slutade ljuga ett journalistiskt mästerstycke." @afTrampe om @danjosefsson:s bok.
PÅ GAUDEAMUS.SE ANGÅENDE SPARTIPSET SKÖNHETSTIPS TILL BUDGETPRIS
Kaffesump funkar bra som skrubb/peelingkräm! Koffeinet påstås göra huden lite ”piggare” också. Varning dock för att smörjan luktar ganska otrevligt, särskilt om sumpen stått ett tag … KAFFETANT
och Gadden kommer därför troligtvis, precis som andra tidningar, att förändras mycket under de närmaste åren. Något som inte kommer att förändras är dock behovet av fri journalistik. Därför hoppas jag innerligt att Gadden inte bara blir 90, utan att även 100-årsdagen och många andra födelsedagar får firas så småningom. Ja må Gadden leva i hundrade år!
Åsa Kahn Chefredaktör Gaudeamus 1/2014 Gaudeamus 27
Ett annonsuppslag från Stockholms universitet
Stockholms universitet i Gaudeamus
Studenter är enligt doktoranden Alexander Rozental överrepresenterade bland dem som skjuter upp att göra arbetsuppgifter.
Att dansa på deadline Skjuter du upp viktiga saker till morgondagen? Snart finns det psykologisk hjälp i form av kognitiv beteendeterapi via Internet. Forskning pågår vid Psykologiska institutionen. Det kallas ibland för senfärdighet eller uppskjutandebeteende, men den kliniska beteckningen är prokrastinering. För dem som lider av det kan livet gå i stå. Enligt psykologen och doktoranden Alexander Rozental, som forskar om behandling av prokrastinering, är studenter överrepresenterade. Prokrastinering handlar om oförmågan att arbeta med en uppgift där belöningen inte är självklar eller ligger långt fram i tiden. Och vem vet vad en lång och mödosam högskoleutbildning leder till? – Ju längre fram själva värdet av agerande finns eller hur diffust det är, desto mer kräver det av disciplin och självkontroll. Dagens arbetsliv kräver större förmåga till planering och struktur Problemet tycks ha ökat kraftigt sedan 1970-talet och amerikanska undersökningar pekar mot att en av fem lider av det. Ökningen kan delvis
bero på av att folk uppmärksammar problemet. Men också att dagens arbetsliv kräver större förmåga till planering och struktur. En annan bov i dramat kan vara Internet med dess möjligheter till distraktion. Alexander Rozental utvärderar nu två psykoterapibehandlingar via Internet, en som är helt automatiserad och en där det ges feedback från en internetterapeut. Båda tycks fungera enligt de preliminära resultaten. Alexander Rozental menar att en av poängerna med internetterapier är att de låter patienten försöka hjälpa sig själv först. Alexander Rozental publicerar under våren boken ”Dansa på Deadline – uppskjutandets psykologi” tillsammans med journalisten Lina Wennersten. Boken ges ut på Natur&Kultur. Prokrastinering kommer av latin procrastinare, som består av prefixet pro-, framåt, och crastinus, till morgondagen.
•
FyRa tIPS mot PRokRaStINeRING Se till att ha nåbara konkreta mål, om målet är för abstrakt bryt ner det i delmål. Sätt dig i lugna miljöer där du inte blir störd av omgivningen. Stäng av smartphone och onödiga program på datorn när du behöver koncentrera dig. Gör alla krävande arbetsuppgifter den tid på dygnet då du arbetar bäst, oftast på förmiddagen. Arbeta inte för länge. Ta paus efter en timme. Studier visar att man tappar energi efter som mest 100 minuter med varje arbetsuppgift.
3 frågor till en alumn Patrik Steorn arbetar som museichef på Thielska Galleriet. 1. Vad har du studerat? – Vid Stockholms universitet har jag läst konstvetenskap, och disputerade i ämnet 2006. 2. Var utbildningen som du tänkt dig? – Jag läste fristående kurser. Konstvetenskapen kombinerade jag med estetik, museikunskap, barnkultur och psykologi. Till slut gjorde jag forskarutbildningen i konstvetenskap. Jag gillade friheten i att pussla ihop kurser. 3. Vilken nytta har du haft av utbildningen? – Idag är jag museichef på Thielska Galleriet och har även arbetat som lärare och forskare på Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet. Under mitt avhandlingsarbete kom jag i kontakt med samlingen av nordisk sekelskifteskonst på Thielska. Sedan dess hade jag känt en önskan om att få ta itu med museet och presentera det för nya generationer av besökare med spännande utställningar, programverksamhet och samarbeten. För att kunna göra det behövs en kombination av fördjupade ämneskunskaper och nytänkande perspektiv. Att bidra till kulturlivet genom att omsätta allt detta i praktiken känns fantastiskt!
F Ö R DJ U P N I N G | Av universitetets forskningsområden har 30 bedömts vara ledande. Forskningen inom dessa är ledande nationellt och har en hög status internationellt. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på su.se/ledandeforskning
28 Gaudeamus 4/2013
Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentavdelningen i Studenthuset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/student, su.se/vagledarbloggen
Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, kopiering och läsplatser. Klicka på Ombyggnationen, på sub.su.se, för fler läsplatser runt om på Frescati 08-16 28 00, info@sub.su.se, sub.su.se
Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ
Studenthälsans nya mottagning i Studenthuset är välbesökt Studenthälsan är en av de verksamheter som nyligen flyttat in i det nya Studenthuset. Som student har du möjlighet att kontakta Studenthälsan om du behöver tala med någon om hur du mår. Den nya mottagningen har ett ökat besökstryck och i samband med flytten utökades också mottagningstiderna på Frescati. Både psykisk och fysisk hälsa På Studenthälsan finns både sjuksköterska och psykolog/socionom som tar emot för kortare samtalskontakter. Det kostar inget att gå till Studenthälsan och väntetiden är i regel kort. Eliza Cedervall arbetar som leg.sjuksköterska/ företagssköterska på mottagningen. Hon berättar att studenter kan kontakta dem för alla frågor som rör den psykiska och fysiska hälsan eller studiesituationen.
– En grupp som ofta söker råd i samband med terminsstarten är våra internationella studenter som kan behöva hjälp med medicinska frågor och att förstå det svenska sjukvårdssystemet. Den psykologiska mottagningen är också mycket välbesökt och för att underlätta finns ett kösystem, säger Malin Eklund, (bilden), som är legitimerad psykolog och verksamhetschef för Studenthälsan i Stockholm. Tidigare har vi funnits på plats på universitetsområdet två dagar i veckan. Nu är vi här fyra dagar i veckan. Det kan vara en av anledningarna till att fler nu hittar oss. I Studenthuset har Studenthälsan mottagning precis i anslutning till Infocenter som ligger på plan 2. Mottagningen är en öppen mottagning och som student behöver du inte beställa tid. Bas-mottagningen vid Odenplan påverkas inte av flytten utan kommer fortfarande att finnas kvar.
Kurser och förebyggande hälsovård Förutom individuella besök på mottagningen ger Studenthälsan olika gruppinsatser vid studierelaterade problem. Gruppbehandlingen ”våga tala” leds av psykolog och riktar sig till studenter som känner starkt obehag inför muntliga presentationer. Det finns också återkommande stresshanteringskurs. För att förebygga ohälsa under studietiden tipsar Eliza Cedervall om att det är viktigt att man planerar sin tid. Heltidstudier tar lika mycket tid i anspråk som ett heltidsjobb. – Sen ska man inte glömma bort att äta och att sova, det är vanligt att studenter slarvar med det under intensiva tentaperiorder, säger Eliza. Och så ska man se till att det finns tid för avkoppling och tid för att ha kul. – Och så ska man naturligtvis inte vara rädd för att kontakta Studenthälsan. Det är bättre att man hör av sig tidigt, redan när man missat första tentan, i stället för sent inpå vårterminen. Om vi kan hjälpa studenten tidigt blir problemen mindre.
•
STUDEnTHäLSAnS ÖppETTIDER Måndag – torsdag kl. 11.00 – 15.00, fredag stängt Plats: Universitetsvägen 2B
Studenthuset är miljöcertifierat Studenthuset som stod klart nyligen är byggt enligt kraven för att certifieras som Miljöbyggnad SILVER. Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis som ger betygen guld, silver eller brons. Med Miljöbyggnad får man ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material. Exempelvis finns under Studenthusets trädgård ett marklager som gör hela huset självförsörjande vad det gäller värme och kyla. Miljöbyggnad SILVER har följande kriterium: Högre ambition än normalt byggande eller vanlig byggstandard. Tack vare växter skiftar taket färg efter
årstiderna. Dessutom är taket nästan underhållsfritt, binder luftföroreningar och spar energi. Marie-Louise Edwin på Byggplaneringen har projektlett bygget av Studenthuset från universitetets sida. Även inredningsmässigt har urvalet skett noggrant. – Jag är otroligt nöjd med slutresultatet. Inredningen i huset har legat helt och hållet på Stockholms universitet och Studentkåren tillsammans med våra inredningsarkitekter. All inredning är framtagen i nära samråd med Studentkåren. Det har varit mycket viktigt att vara lyhörd för vad studenterna har som önskemål för sin arbetsmiljö och komfort.
Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsavdelningen, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@su.se Foto: Björn Dalin, Eva Dalin
På gång Crosstalks 27 februari I nästa program av den akademiska talkshowen Crosstalks ställs några av de främsta forskarna från Stockholms universitet och KTH inför frågorna: ’Moving on – the new rules of transportation and logistics’, ’Aging in a new age – how to vastly improve our years as senior citizens’ och ’A numbers game – how mathematics and statistics control the world’. TV-profilen Johanna Koljonen leder de intressanta diskussionerna. Följ detta på crosstalks.tv eller delta i publiken och ställ dina frågor direkt till forskarna. Anmälan via su.se/crosstalks Tid: kl. 16.30 – 20.00 Plats: Aula Magna
Öppet hus 12 mars Undrar dina vänner hur det att läsa vid Stockholms universitet? Eller har du själv inte bestämt vad du ska läsa nästa termin? Besök Öppet hus! Träffa studenter, lärare och studievägledare och få information om universitetets utbildningar. Under Öppet hus kan du också prova på att gå en föreläsning i det ämne som du är intresserad av att studera. Tid: kl. 12.00 – 16.00 Plats: Geovetenskapens hus, hus D, Södra Huset, plan 3 och Studenthuset. Läs mer: su.se/oppethus
Sommarkurser – anmäl senast 17 mars Vill du studera även i sommar? Sista anmälningsdag för sommarkurser är den 17 mars. Du söker alla kurser vid Stockholms universitet via antagning.se Läs mer om våra utbildningar på: su.se/studera
Öppna föreläsningar Stockholms högskola bildades 1878 som ett radikalt alternativ till de traditionella lärosätena. Traditionen med populärvetenskapliga öppna evenemang lever kvar vid universitetet än idag, ofta i samarbete med andra aktörer. Fri entré, öppet för alla. Här är ett axplock av vårens öppna föreläsningar: 22/2 • Sagan om drottning Kristinas återkomst 6/3 • Rymdteleskopet Hubble avslöjar universums avlägsna galaxer 15/3 • Textremsan: återger den verkligen vad folk på teven säger? 18/3 • Hälsofarliga kemikalier och barn Läs hela programmet på su.se/oppnaforelasningar
Visste du att …
100 år
… den 24 februari är det 100 år sedan Ralph Erskine föddes? Ralph Erskine var en av förgrundsgestalterna inom svensk arkitektur under en stor del av 1900-talet. Han kom från England till Sverige på 30-talet på grund av sitt stora intresse för svensk arkitektur. Ralph Erskines arkitektur präglar till stor del Stockholms universitet och Frescatiområdet. Hans första uppdrag var universitetsbiblioteket, som invigdes 1983, tätt följt av Allhuset, Frescatihallen och Juristernas hus. Aula Magna, kronjuvelen, invigdes 1997 och innehåller alla element som är så typiska för hans arkitektur: rött tegel, ljusa träslag, glas, fasader som följer naturens linjer, stora och små intima rum i en vacker och lekfull harmoni.
4/2013 Gaudeamus 29
Studentkårens nyheter
LEDARE
Var ska vi bo?
D
agens Nyheter publicerade 25 januari nyheten att det nu tar i genomsnitt fem år i kö för att få en studentbostad i Stockholm. Genomsnittstiden för att du som student ska hitta någonstans att bo är alltså lika lång som tiden det tar att ta en masterexamen. Det är så bisarrt att det nästan (men bara nästan) blir roligt. Nu är förstås ett genomsnitt ett genomsnitt, och ser vi till den kortaste kötiden för att få ett studentrum i Stockholm, så är den runt ett år. Att få en studentlägenhet med mindre än två år i kön är högst osannolikt. Var bor då studenterna som inte hittar studentboende i Stockholm? Studentgruppen är som bekant knappast homogen, vilket gör den frågan svår att svara på. Många som ursprungligen är från Stockholm bor kvar hos sina föräldrar, vissa som har haft turen att komma över sådana, bor i vanliga hyresrätter, vissa köper en bostad. För att dessa
“
Det är så bisarrt att det nästan (men bara nästan) blir roligt.
lösningar ska vara alternativ krävs dock tillgång till vissa saker: Till exempel har det visat sig att det kan vara behändigt att ha en familj som har möjlighet att hjälpa till ekonomiskt när du ska skaffa eget boende. För en stor del blir dock det enda alternativet att hyra i andra hand. Något som, speciellt sedan den typen av uthyrning i princip avreglerades, kan bli ett väldigt osäkert och dyrt tilltag. För att hjälpa studenter utan eget boende att hitta tak över huvudet, och minimera risken för att de ska bli lurade och/eller utnyttjade, driver dock SSCO (Stockholms studentkårers centralorganisation) andrahandsförmedlingen Akademisk kvart, som jag varmt kan rekommendera. Att studentorganisationer driver andrahandsförmedlingar är dock ingen långsiktig lösning. Om Stockholm ska kunna växa som studentstad, och vara en stad där det faktiskt går att leva som student, måste det finnas möjligheter till ett tryggt boende under studietiden. Jag inväntar med spänning vilka löften och lösningar som politikerna ska lyfta detta valår.
oRDföRANDE Micaela Kedhammar
micaela.kedhammar@sus.su.se © Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 03 eller per e-post till malin.gard@sus.su.se.
30
Nätverk ska underlätta för studerande med barn Sena föreläsningar, otydliga regler kring vård av sjukt barn och otillgängliga lokaler på campus – trots att en femtedel av alla studenter har barn så är universitet dåligt anpassat för dem. Studentkårens nya satsning ska synliggöra gruppen. På universitetet är det brist på vilorum, amningsrum och studieplatser där det är möjligt att ha med sig barn. Det är svårt att få tag på barnmat och den enda restuarangen på Frescati som erbjuder barnstolar är Lantis. – Det finns problem med hur utbildningarna är utformade till exempel vad gäller schemaläggning och tentor. Föreläsningar tidigt på morgonen eller på kvällen kan krocka med hämtning på förskolan och barnets egna aktiviteter, säger Emma Bergenholtz, påverkanssekreterare jämlikhet på Stockholms universitets studentkår. Regelverket är otydligt från universitets sida när det gäller vård av sjukt barn, sjukskrivning i samband med graviditet och om studenten har rättigheter att ta igen missad tid. Ett nystartat nätverk låter studenter med barn träffas för att diskutera hur vardagen går ihop och ge varandra stöd och tips. Initiativtagare till projektet är Elin Melander, studiebevakare för Naturvetenskapliga fakulteten på studentkåren. Eftersom det är en fråga om likabehandling var Emma Bergenholtz, som jobbar med jämlikhet, snabb att haka på. Syftet är att lyfta frågor och önskemål till universitetet så att förutsättningarna för den här gruppen kan förbättras. För studerande med barn kan det vara svårt att hinna jobba vid sidan av studier och bostadsmarknaden, som redan är tuff, drabbar den här gruppen ännu hårdare. Visserligen får studenter med barn ett
STUdenTSTaTiSTiK
• Snittålder vid universitetsexamen är 29,5 år • En femtedel av alla studenter har barn Källa: Fortfarande Utbildning straffbart? SACO 2012
MeR info oM SaTSninGen
Gå med i nätverkets Facebookgrupp: Studerande med barn – Stockholms universitet
Elin Melander och Emma Bergenholtz.
Foto: Anna Edsälv
extra bidrag på studiemedlet men omkostnaderna är större. De har ännu mindre ekonomiska marginaler än andra studenter att betala en dyr hyra. Den allmänna bilden av studenter, som även återspeglas i universitetsstrukturen, är att de kommer direkt från gymnasiet. – Det stämmer inte. Du kanske behöver omskola dig och i takt med att du blir äldre förändras familjesituationen. Universitetet ska vara anpassat för alla studentgrupper, det är en viktig samhällsaspekt, menar Elin Melander. Universitetet har gett positiv respons på projektet. Vice rektor Karin Bergmark har visat intresse och är inbjuden till nästa träff 28 februari. Likaså ska Studentavdelningens jämlikhetssamordnare, Danijela Semunovic, delta på flera träffar. Elin Melander och Emma Bergenholtz kommer att hålla en serie lunchmöten för nätverket under våren. De planerar till exempel att bjuda in studentorganisationer verksamma regionalt och nationellt för att prata om bostadsfrågan. Från studenter har det kommit önskemål om att få träffa representanter från CSN och Försäkringskassan samt att bjuda in forskare från Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen för att hålla föreläsningar om barn. Du kan hålla dig uppdaterad på vad som händer genom att gå med i nätverkets Facebookgrupp.
Anna Edsälv
anna.edsalv@sus.su.se
SPPMA (The Strategic Public & Political Marketing Association) är en internationell förening och en av studentkårens nystartade kårföreningar. De arbetar för att samla akademiska bidrag från olika forskningsfält och kulturer som kan bidra till att förstå hur politisk marknadsföring fungerar. Under våren kommer föreningen att analysera och publicera texter på webben, och de kommer att arrangera studiebesök hos olika politiska och offentliga organisationer. SPPMA välkomnar nya medlemmar. Mer info hittar du på: sppma.org eller facebook.com/sppma. På bilden syns ordförande, Thomas Secher och vice ordförande, Ida Granqvist. Foto: Anna Edsälv
Student Union News
vice President left his assignment The Stockholm University Student Union Vice President Adam Tiwe left his assignment on the 10th of February.
MEET YOUR AMBASSADORS The International student ambassadors team for the spring term is now recruited. During spring they will arrange a lot of fun activities for international students. Such as dinners, parties, excursions, competitions and sport activities. You can already prepare yourself for the very popular International Food Fair at Greens villa in April – tickets are often sold out early. Keep yourself updated at sus.su.se/en or join the Facebook group: Stockholm University Student Union 2013–2014. Photo: Anna Edsälv
His departure means that the Student Union Board member Mattias Holmlund, temporarily take over the Vice President’s authorities, When the Representative Assembly meet ont the 20th of February they will elect a new Vice President. – Of course this is unfortunate, but it was the best solution for everyone involved. The student union will operate as normal and the management will make sure that nothing falls through the cracks, says Micaela Kedhammar, President at the Student Union.
uPcoMinG acTiviTieS More activities at sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter
Simon and the Oaks Movie Night Hörsal 5, Södra huset, 5th of March, 5 pm
Every second Wednesday the Student Union International Coordinators will show you a Swedish movie renowned for its’ interesting take on Swedish culture and society, with English subtitels. More info at sus.su.se/en.
He is Solving Problems for PhD Students The Student Union is working for PhD students as well as for undergraduate students. At the Student Union the PhD Student Ombudsman, Fredrik Charpentier Ljungqvist, monitors PhD student related issues and acts as an ombudsman for the PhD students in need of advice, support and information. Fredrik, who himself is a scholar in medieval history, has experience of working professionally with student, and PhD student related issues for ten years and he has considerable experience of the university administration. The PhD Student Ombudsman’s main function is to provide support, advice and information to individual PhD students who have, for example, problems regarding funding, supervision or terms of employment. If necessary, Fredrik also functions as an ombudsman, representing PhD students in issues with Stockholm University and other authorities. – Problems related to the psychosocial working environment are the single most common type of issues PhD students have when they contact me. Various forms of confrontational situations with their supervisor or with colleagues, and PhD students who have run
Run for Representative Assembly
COnTACT inFO Fredrik Charpentier Ljungqvist fredrik.cl@sus.su.se 08-674 62 57
iNfo MeetiNg Kårsalen, Studenthuset, 25th of Feb, 12 pm
Do you want to get involved in Student Union politics? Don’t miss our info meeting for political parties. Learn how it works if you have an existing party or simply want to start one. The election takes place in May. More info at sus.su.se/karval14.
The PhD Student Ombudsman, Fredrik Charpentier Ljungqvist. Photo: Malin Gard
out of funding are also fairly common, says Fredrik and continues: – In most cases it is possible to find a satisfactory solution to the problems. Unfortunately, often PhD students first come to the PhD Student Ombudsman when the problem is already acute. As a PhD Student Ombudsman, Fredrik also serves as a resource for all the PhD Student Councils, which function and work at the departments with PhD student related issues and for the Central PhD Student Council (CDR), where PhD student representatives from all four faculties meet and discuss issues relevant for all the PhD students at Stockholm University. In recent years, the economic conditions for PhD students at Stockholm University have improved. The faculty grant for PhD studies (utbildningsbidraget) is about to be abolished completely. Meanwhile, the percentage of PhD students from abroad is increasing. Many of the foreign PhD students
do not know their rights at the university and may often get into problems in their contact with various authorities. Helping foreign PhD students has therefore become an increasingly important task for the PhD Student Ombudsman. Fredrik is also working with highlighting and influencing larger PhD student related issues at Stockholm University, with the goal of improving the conditions for PhD students and the quality of the PhD programs. – I have recently finished a survey of the PhD student’s teaching duties and the principles for advancement on the PhD student salary scale at different departments. Another big task is to finalize a report from the Student Union’s comprehensive PhD student questionnaire from last year, says Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Play Marbels Championship tourNaMeNt Kårsalen, Studenthuset, 8th of March, 2 pm
Join Stockholm University Marbel Championship! Sign up a team of four, March 3rd at the latest. Dresscode jacket or an aproperiate dress or skirt. Drinks will be served to a cost price. More info at: sus.su.se.
THe STuDenT union fiGure
39
– is the number of staff working at Stockholm University Student Union, to make your time as a student as good as possible.
Malin Gard
malin.gard@sus.su.se 31 31
Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm
Vi söker traineer
–framtidens samhällsutvecklare
som vill vara med och utveckla samhället och hjälpa oss att nå vår vision ”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt”. Vi söker dig med siktet inställt på att bli verksamhetscontroller inom IT, projektledare, projektingenjör, planerare, lantmätare eller utredare. Förutom relevant utbildning och ett intresse för samhällsutveckling så vill vi att du har förmågan att se helheter, är lyhörd, resultatorienterad – och vågar tänka vidare!
Ansök n senast de
21 feb
Läs mer på www.trafikverket.se/trainee Malin Knutsson, en av oss i Trafikverket