Gaudeamus2_16

NUMMER 2/2016 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 92

Gaudeamus

OBEROENDE JOURNALISTIK – FÖR DIG SOM STUDERAR VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

TEMA

SU för alla Ett nummer om rasism och mångfald

”Icke-vita diskrimineras hela tiden” Araia tycker att SU kan göra mer. Sid 10

lish g n E n I –27 6 2 e g pa ion n U t n Stude nfo i 1 page 3 KOLONIAL FEST STOPPAD

HJÄLPER SU NYANLÄNDA?

DE ÄR NYA I SVERIGE

"Tanken var inte att temat skulle vara rasistiskt" . Nyheter, sid 6

Gadden nystar i vad universitetet gör för flyktingarna. Nyheter, sid 7

Mouetaz, Joumana och Seoyun har nyligen kommit hit. Reportage, sid 18

a b b o j u d l l i V å p s s o d e m ? n e d Gad

Vi söker nyfikna

reportrar och grymma

fotografer Hör av av dig till redaktionen på

gaudeamus@sus.su.se

NR 2/2016

Innehåll

Gaudeamus nr 2 2016 Gadden på Instagram ”Det finns inga ’äkta’ traditioner” Det vi uppfattar som svenskt är sådant som kom hit för 100 eller 150 år sedan, säger etnologen. Vi synar fyra argument från invandringsdebatten. Forskning sid 12.

”Det var riktat mot muslimer” På väggen i Universitetsbibliotekets entré har någon klottrat islamofobiska budskap, undertecknat "Nous sommes Paris". Nyheter sid 8.

Vad händer bakom kulisserna på Gadden? Häng med oss på Instagram, @tidningengaudeamus.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter.

Papperstidningen utkommer 6 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar ­ du universitetets och studentkårens informationssidor.

CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Åsa Kahn, 08-674 62 49, asa.kahn@sus.su.se REPORTER/REDIGERARE Cornelia Thomasson 08-674 62 30, cornelia.thomasson@sus.su.se NYHETSREDAKTION Andreas Ekström, Daniella Falck, Tove Gross, Malin Isaksson, Julia Navrén

341 068

Pendlade mellan Syrien och Sverige Han har precis mött upp sin familj på Arlanda, men väntan har varit lång. Möt Mouetaz Baloue och två andra nyanlända. Reportage sid 18.

“I Sverige, anses jag sällan vara svensk. I Iran, anses jag inte riktigt vara iranier” Krönikören Niusha Khanmohammadi är på utbytestermin i Frankrike och känner hur mellanförskapet blir påtagligt. Kultur & Nöje sid 25.

INNEHÅLL: 4. Ledare 5. Debatt 6. Nyheter 9. Ett ögonblick 10. Nyheter 12. Forskning 18. Reportage 24. Kultur & Nöje 26. In English 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

MEDARBETARE I DETTA NUMMER Sophie Atkins, Lily Dickson Wahlman, Andreas Ekström, Sandra Fröjd, Touba Guerroumi, Erica Karlsson, Niusha Khanmohammadi, Sara Melin, Lazo Sadik, Mats Sprave, Soraya Tavakol, Linnéa Sundberg, Fanny Waller Dahlin.

Omslagsbild: Cornelia Thomasson Korrektur: Erica Karlsson, Celia Ahlström Söderling Grafisk formgivning: Jesper Weithz (2008) samt redaktionen.

KONTAKT Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 E-post: gaudeamus@sus.su.se Hemsida: www.gaudeamus.se Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus Instagram: @tidningengaudeamus 2016 Tryckeri: Upplaga: 31 900 ex (TS 2015) Nästa nummer: 19 maj 2016

ANNONSBOKNING Tomat Annons & Reklam 046-13 74 00, info@tomat.se VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Tidningen skickas till alla studenter enligt ett avtal mellan Stockholms universitet och studentkåren. Gaudeamus finansieras delvis av Stockholms universitet.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress i Ladokregistret vid Stockholms universitet inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Du kan ändra din adress på minastudier.su.se eller genom din institution. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum.

Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

341 068

2/2016 Gaudeamus 3

Intro

REDAKTIONENS ORD

”Hoppfullt och uppslitande”

REDAKTIONEN SVARAR: HAR DU ENGAGERAT DIG I FLYKTINGFRÅGAN?

Det är hoppfullt att stifta bekantskap med Joumana. Precis som att läsa om studenterna som engagerar sig för nyanlända. Det handlar om Asylrättstudenterna som ger juridisk rådgivning för asylsökande (sid 9) och om språkcaféet för nyanlända, som några studenter startat upp (sid 24).

MEN HOPPET BLANDAS med förtvivlan. Diskrimi-

nering och förtryck av icke-vita förekommer hela tiden, menar studenten Araia Ghirmai Sebhatu och berättar bland annat om en lärare som anUNDER FÖRRA ÅRET sökte drygt 160 000 människor vände "n-ordet" i en anekdot (sid 10). asyl i Sverige. Samtidigt är rasismen mer utbredd Problemen blev minst sagt tydliga för oss under än någonsin. Detta påverkar förstås även oss på de senaste veckornas nyhetsarbete. Plötsligt hade Stockholms universitet. någon klottrat islamofobiska budskap utanför Hela denna tidning är ett temanummer bibblan (sid 8) och veckan därpå vidär vi tittar närmare på frågor som rör in- ”Samtidigt sade det sig att en person planerat en vandring, mångfald och rasism. Ett stort sittning med kolonialt tema (sid 6). är rasismen och spretigt tema, med många infallsvinkAtt jobba med det här numret har lar. Vi berör några av dem – och det blir mer utbredd gett upphov till mycket känslor och både hoppfullt och uppslitande. än någonsin.” tankar. Jag hoppas och tror att även ni läsare kommer känna och tänka PÅ SIDAN 18–23 får du möta några SUmycket. Dela gärna med er via hashstudenter som nyligen kommit till Sveritaggen #suföralla eller mejla oss på ge. En av dem är 24-åriga Joumana som lämnade gaudeamus@sus.su.se. krigets Syrien och nu gör praktik på IBM via SU:s och Arbetsförmedlingens program Korta vägen.

Hon älskar teknik, har lärt sig svenska på rekordtid och längtar efter att återförenas med fästmanÅsa Kahn Chefredaktör Gaudeamus nen.

LAZO SADIK –Tycker inte att man ska räkna med att andra tar ansvar eller att det ”lilla” en kan göra inte är nog. Vi underskattar ofta det sociala - vara där, lyssna och förstå. Det är något vi alla kan göra. Det kollektiva engagemanget är viktigast i det långa loppet och det enda sättet att skapa en förändring. Och dessa möten. Som volontär har jag upplevt att man ofta får mycket mer tillbaka än vad man själv kan ge.

Denna gång har Lazo intervjuat etnologen Jonas Engman om svenska traditioner (sid 14).

ANDREAS EKSTRÖM – Jag läser väldigt mycket om det och är intresserad av flyktingkatastroferna och hur det påverkar vår värld på alla sätt och vis. Men jag skäms över att jag inte har gjort någonting för flyktingarna. Av någon anledning så har det inte blivit, jag får skylla på tiden fast jag vet att det är lögn. Vill man ha ett schyst samhälle så får man jobba för det, även jag.

I detta nummer har Andreas skrivit om språkcaféet för nyanlända (sid 24).

ERICA KARLSSON – Jag skulle vilja göra mer. Men jag skänker en symbolisk summa varje månad till tre olika organisationer och försöker hålla mig uppdaterad om vad som händer i världen. Jag har också tänkt bli kompis med en nyanländ via Röda korset, men just nu fungerar det inte med min vardag.

I detta nummer har Erica pratat rasism och förtryck med SU-studenter (sid 8).

Missa inte artiklarna om språkcaféet för nyanlända (sid 24) och Asylrättstudenterna (sid 9).

Annons

Välkommen till Högskolerestauranger!

Nu kan du boka din bana direkt via vår hemsida!

Badminton, tennis, innebandy, innefotboll, bordtennis mm Frescatihallen Telefon: 08-15 27 00 Hemsida: www.frescatihallen.com

Tjäna pengar på din gamla kurslitteratur.

Spara pengar när du köper ny.

Du hittar oss i Allhuset, Frescati och på www.campusbutiken.se

Välkommen!

4 Gaudeamus 2/2016

De bästa rabatterna får du hos oss.

Studentkortet ger dig:

20 Kr rabatt på dagens lunch Snabbare kötid Smidigt och enkelt att ladda via dator eller mobil Dessutom 10% rabatt på våra caféer

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

facebook.com/ Hogskolerestauranger

www.hors.se

GÖR DIN RÖST HÖRD

Debatt & Opinion

rande maktordningar som rasismen och patriarkatet.

Sålunda blir de viktigaste pedagogiska och ideologiska målen för dessa institutioner att reproducera en kun­ nig och intellektuell arbetskraft som politiskt, mora­ liskt, logiskt och kulturellt underordnas och discipline­ ras till den form av kapitalistisk produktion som härs­ kar i samhället.

DET ÄR DÄRFÖR viktigt att förstå hur uppfattningar om

att rasism beror på brist på kunskap, leder till att den som inte har den kunskapen, utifrån den rådande teoretiska kunskapen om rasism, garanteras en plats i ett förhållningssätt – på individnivå. Dessutom pe­ kar detta direkt på de som inte kan uppnå denna kun­ skap på grund av sin lägre klassposition. Alltså, frågan

”Mångfaldstrategier lämnat de vit-borgerliga dominerande diskurserna och förtryckande strukturerna intakta.”

Mångfald går ut på att ta in "den Andra" i vita heterosexuella gemenskaper så länge hen anammar de uppsatta ramarna, menar Adrián Groglopo.

Illustration: Sandra Fröjd

Debatt: Rasism

Förtrycket blir intakt

SEDAN LÄNGE HAR det i Sverige funnits ett etablerat ar­

gument om att rasismen grundar sig i okunskap och att det handlar om brist på mångfald. Rasism som begrepp har även blivit begränsat att endast handla om riktiga rasister och nazister som våldför sig på gatorna, och att begreppet främlingsfientlighet är just för individer som ”tycker illa” om invandring. Med lite kunskap, sägs det, kan de förstå att det handlar om fördomar och stereoty­ per. Dessa individer har även blivit beskrivna som ”räd­ da” för det ”okända”, att de utvecklar någon sorts ”fobi”.

Betydelsen av rasism, med andra ord, hamnar i mar­ ginalen, bland dessa som antingen är våldsamma eller ”lite förvirrade”, och därmed kan samhällets institutio­ ner och den politiska makten befria sig från sitt ansvar i reproduktionen av rasism.

I samma stund införs tanken om mångfald, det vill säga i praktiken att börja inkludera vissa marginalisera­ de grupper i organisationer. Dock innebär den inklude­ ringen samtidigt en villkorad inkludering, under villkor som inte rubbar den rådande dominansen av klassko­ der, mål, struktur och diskursiv innebörd längs linjen

av rasmakt.

Mångfald blir på så sätt ett alibi för att upprätthålla den rådande rasmakten bland samhällets centrala in­ stitutioner. Mångfaldsdiskursen öppnar för att andra kroppar än majoriteten ska kunna synas, samtidigt som deras röster marginaliseras eller anpassas till den dominerande diskursiva ordningen, det vill säga till en förståelse och diskursiv repertoar om klasstillhörig­ het. Universitet och högskolor intar en central roll for reproduktionen av en sådan diskursiv repertoar, men också av en sådan praxis.

DEN JAMAICANSKA SOCIOLOGEN Stuart Hall (1985) på­

minner oss om att skolor och universitet reproducerar teknisk kompetens som efterfrågas av den avancerade kapitalistiska samhällsproduktionen (både socialt och teknologiskt). Men som Hall påpekar, de tekniskt kom­ petenta som inte politiskt subordineras (genom ras/ etnicitet, kön och klass) är inte alls någon intressant arbetskraft för kapitalet. De blir för subversiva i repro­ duktionen av kapitalismens status quo och dess tillhö­

Kommenterat

eller i sociala medier.

UNIKT FÖR HANDELS

Vi tar frågan om jämställdhet på största allvar och välkomnar dialogen. Sedan 1 augusti 2015 har Företagsekonomiska institutionen nya prefekter och tillsammans med personalen har dialoger ägt rum som bland annat handlar om jämlikhet.

Vi är måna om förbättring och har genomfört flera åtgärder inom de områden som anges i diskrimineringslagen, ett område som vi även uppmärksammade med en föreläsning på höstens kick-off. Jämlikhetsoch jämställdhetsfrågor är en viktig del i institutionens arbetsmiljöarbete, och ingår nu i det arbete som bedrivs inom arbetsmiljögruppen. Läs gärna vår tidi-

MÅNGFALD GÅR UT på att ta in ”den Andra” i vita hete­

rosexuella gemenskaper så länge denna Andra anam­ mar – och även påtvingas – de ramar som den domine­ rande klassen bestämmer ska vara de normerande. Det är en logik som normalisar ett kolonialt klasstänkande och bäddar för den härskande neutrala och nu ”mångfaldiga” pedagogiken. Mångfaldstrategier lämnar de vit-borgliga dominerande diskurserna och förtryckande strukturerna intakta, ja… även inom svenska universitetet.

ADRIÁN GROGLOPO FIL.DR. I SOCIOLOGI OCH ORDFÖRANDE I ANTIRASISTISKA AKADEMIN

Twitter: @gaudeamus_su Facebook: facebook.com/tidningengaudeamus

Säg din mening på gaudeamus.se

PÅ GAUDEAMUS.SE ANGÅENDE ARTIKELN SEXISM INTE

om rasism både individualiseras och överförs till lägre klassskikt.

En sådan logik lämnar rasistiska samhällsstrukturer och politik intakta. Således fortsätter dessa (politiska) maktstrukturer att diskriminera och segregera männ­ iskor på grund av ras/etnicitet: att prata om ”invand­ rare” som något utanför samhället, i behov av majo­ ritetens ”mångfaldsåtgärder”, och att bedriva terror­ politik på bekostnad av de grupper som redan drabbas hårt av krig och diskriminering. Det är en form av den liberala rasismen. Alltså en sorts kunskap som bäddas in i kodifierade former, som genom begreppet mång­ fald, främlingsfientlighet, i den härskande ”neutrala” formen av undervisning och forskning och i vår upp­ fattning om politik och politiska lösningar. Den är en av de bastioner som även upprätthåller den härskande klassen (den klass som har stora ekonomiska, politiska och symboliska resurser).

gare återkoppling i frågan: www.sbs.su.se.[Länken är nedkortad, reds. anm.]

TOMMY JENSEN OCH MARIA FROSTLING-HENNINGSSON PREFEKT OCH STF PREFEKT PÅ FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

PÅ FACEBOOK ANGÅENDE ARTIKELN VILLE HA SITTNING

MED KOLONIALTEMA

Heja Anna Wallgren för tydlig markering!

MICAELA KEDHAMMAR

ARG? UPPRYMD? BESVIKEN? Vill du tycka till i Gaudeamus?

Mejla din debattartikel till gaudeamus@sus.su.se. Vi publicerar artiklar i tidningen och på webben.Texten får vara max 2 500 tecken inklusive mellanslag. Du kan också kommentera på gaudeamus.se, Facebook eller Twitter.

2/2016 Gaudeamus 5

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

FRÅN GAUDEAMUS.SE 15 februari Nu divesterar SU

Universitetets stiftelseförvaltning får inte längre investera i fossila bränslen. Detta beslutade universitetsstyrelsen den 15 februari.

16 februari SU hjälper rekordmånga nyanlända

Sedan 2010 har SU hjälpt nyanlända akademiker ut på arbetsmarknaden.

När den nya omgången av Korta vägen drar i gång är det fler deltagare än någonsin.

16 februari Kårerna får fortsatt förtroende De tre kårerna SUS, SSAS och DISK har fått sina ansökningar om kårstatus godkända.

8 mars Sexism inte unikt för Handels

Bilden är från en tidigare sittning arrangerad av SU-studenter.

Föreningen Ekonomernas programutskott planerade en sittning med kolonialt tema men stoppades.

– Vi har pratat med personen som skapade eventet och personen förstår att det är fel, säger föreningens ordförande.

Onsdagen den 9 mars cirkulerade en inbjudan till en ”sittning med kolonialt tema” runt på Facebook. Avsändaren var Föreningen Ekonomernas programutskott, PrU, ett av klubbmästerierna i Stockholms studentvärld. Sittningen skulle hållas senare

LÄS ARTIKLARNA

och mycket mer på webben, gaudeamus.se.

6 Gaudeamus 2/2016

Foto: Föreningen Ekonomerna

16 mars Anna Kinberg Batra på scen

Invandring var det största samtalsämnet under Anna Kinberg Batras besök på Stockholms universitet. Med Gaudeamus pratade hon även om hur studentekonomin ska förbättras.

Foto: Karin Wåhlberg.

Kolonial sittning upprör

CORNELIA THOMASSON

Den 8 mars släpps en bok om det ojämställda klimatet på Handels­ högskolan. Men att patriarkala strukturer dominerar även på SU verkar ha glömts bort, menar Dordi Westerlund, doktorand i företagsekonomi.

Johan Nyman, ordförande i Föreningen Ekonomerna, tar avstånd från programutskottets initiativ.

i vår för några andra klubbmästerier.

Enligt källor skulle gästerna delas in i konkurrerande kontinenter som under kvällen skulle tävla mot varandra i olika lekar, i en slags ”satirisk kolonialistisk anda”.

Inte godkänt av styrelsen Eventet låg uppe fram till torsdag morgon, men när Föreningen Ekonomernas ordförande, Johan Nyman, fick nys om eventet togs det snabbt bort av PrU. – Temat för sittningen är ingenting som har godkänts av oss i styrelsen. Vi har brustit i våra rutiner och tar kraftigt avstånd från eventet. Det är inget som Föreningen Ekonomernas medlemmar står för, säger Johan Nyman.

Han förklarar att alla arrangemang ska godkännas av föreningens styrelse, men att det den här gången har skett en miss i kommunikationen.

Johan Nyman förklarar att de har hanterat situationen internt.

– Vi har pratat med personen som skapade eventet och personen förstår att det är fel. Det var heller aldrig personens tanke att temat skulle vara rasistiskt eller raljerande kring slaveri.

Kritik från flera håll Men under den tid som eventet låg uppe på Facebook väcktes starka reaktioner. Bland annat ska klagomål ha skickats ut till rektor och Stockholms universitets studentkår. Även Stockholms studentkårers central-organisation, SSCO, som är plattform för sta-

dens olika klubbmästerier, har reagerat på sittningens tema: – SSCO tar starkt avstånd från den här typen av värderingar. Det är oaccept­abelt och mycket olyckligt att en sådan här fest kan planeras utan att någon har stoppat. Vi har nu kontakt med Föreningen Ekonomerna, och internt inom SSCO för vi en dialog om att använda klubbmästarrådet för att

”Det var heller aldrig personens tanke att temat skulle vara rasistiskt.” arbeta med värderingsfrågor och införa nya rutiner så att något sådant här aldrig inträffar igen. Studentlivet i Stockholm ska vara öppet och inkluderande, säger Anna Wallgren, SSCO:s ordförande.

Ber om ursäkt – Jag vill säga att vi förstår att eventet blev anmält och vi uppskattar det då vi inte anser att den typen av evenemang ska förekomma. Vi har även bett vår prefekt och Stockholms universitets studentkår att framföra vår ursäkt till de som har tagit illa vid sig av eventet, säger Johan Nyman.

Sittningen har nu ställts in. Gaudeamus har försökt nå PrU för en kommentar, men de hänvisar tillbaka till Föreningen Ekonomernas ordförande.

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

Nyheter

Illustration: Sara Melin

SU kritiseras i flyktingfrågan År 2015 sökte drygt 160 000 flyktingar asyl i Sverige. Anställda på SU tycker att universitetet borde göra mer. Men vems ansvar är det egentligen att agera i flyktingfrågan?

CORNELIA THOMASSON

Sedan flyktingströmmen i höstas har både studenter och anställda tryckt på att universitetet borde göra mer för att hjälpa nyanlända. Bland annat har kåren uttalat sig om att alla som har möjlighet att göra något för de nyanlända bör hjälpa till.

Men vems ansvar är det egentligen att agera i flyktingfrågan? Och vad görs på Stockholms universitet?

– Som lärosäte kan vi erbjuda mycket. Vi är pedagoger och experter som kan delta i problemlösning. Och vi

”Jag vet att det är en kostnadsfråga, men det handlar om Sveriges framtid.”

ar. Allt från att ge regeringen idéer på innovativa forskningssatsningar om flyktingar till att starta fadderverksamhet och utlysa stipendier för nyanlända akademiker.

– Många medarbetare och studenter gör frivilligt saker för att hjälpa flyktingar. Jag önskar att SU:s ledning hade en mer uppmuntrande attityd, säger Michele Micheletti.

Hon menar att universitetet, som spelar en stor roll när det kommer till att integrera nyanlända, inte nyttjas i sin fulla potential, eftersom det mesta av engagemanget kommer underifrån.

Bland annat håller flera institutioner specialkurser och öppna föreläsningar för nyanlända. Det finns också ett nystartat språkcafé (läs mer på sid 24) som studenter från Statsvetenskapliga institutionen tagit initiativ till.

– I stället för att tänka att studenter och medarbetare gör saker frivilligt borde SU satsa. Jag vet att det är en kostnadsfråga, men det handlar om Sveriges framtid, säger Michele Micheletti.

Upplåter praktikplatser har ett samhällsansvar, säger Michele Micheletti, professor i statsvetenskap på Stockholms universitet.

Engagemanget underifrån Tillsammans med fem kollegor skrev Michele Micheletti i december en insändare i Universitetsnytt, SU:s tidning för medarbetare. I den presenterades flertalet förslag på vad universitetet borde göra för flykting-

Prorektor Hans Adolfsson blev i december 2015 ansvarig för flyktingfrågor rörande universitetet. Han poängterar att universitetet redan jobbar med flera av de förslag som tagits upp av anställda och studenter.

– Det är positivt att det finns så många som vill göra något för nyanlända och det är synd att inte kunna erbjuda mer.

På central nivå finns Korta vägen,

Exempel på vad SU gör för nyanlända

!

CENTRALA SATSNINGAR

• Korta vägen: Tillsammans med Arbetsförmedlingen håller SU en utbildning för att hjälpa nyanlända akademiker att få praktik.

• Snabbspår för lärare och förskollärare: Även detta är ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att genom parallella kurser hjälpa nyanlända lärare ut på arbetsmarknaden.

• Utländska lärares vidareutildning: ULV är en regeringsbeslutad utbildning från 2007 för nyanlända lärare som uppfyllt vissa språkkrav.

!

STUDENTER OCH ANSTÄLLDA

• Språkcafé: Studenter från Statsvetenskapliga institutionen driver ett språkcafé för nyanlända.

• Öppna föreläsningar: Enligt lag får bara personer som är en del av det svenska betygssystemet klassas som studenter på högskolan. På flera institutioner hålls därför öppna föreläsningar och seminarium för att kunna kringgå detta.

Utländska lärares vidareutbildning, och Snabbspår. Alla är utbildningssatsningar som ska hjälpa nyanlända akademiker ut på arbetsmarknaden. Det finns även intresse från ett flertal institutioner och avdelningar inom förvaltningen att upplåta praktikplatser för nyanlända på universitetet.

– Det är ett sätt för de nyanlända att få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som vi får in värdefull kunskap, säger Hans Adolfsson.

"Det är svårt" Hans Adolfsson menar att SU som myndighet är tydligt reglerat av regeringsbeslut, vilket ibland kommer i vägen för medarbetares och studenters idéer.

– Det är svårt. Man måste hela tiden tänka på helhetskonceptet. De pengar vi får tilldelade oss ska användas inom ramen för vårt huvuduppdrag, som är att bedriva utbildning, forskning och samverkan. Det finns inte pengar till saker utanför det. Det är något vi måste förhålla oss till, säger han.

Hans Adolfsson förklarar att universitetet exempelvis kan hjälpa till genom att låna ut lokaler till anställda och studenter som vill bedriva stödutbildningar eller hålla kurser. Men när det kommer till välgörenhetsevenemang eller insamlingar blir det krångligare.

– Vi får anslag för utbildning och forskning och ska redovisa hur dessa används. Jag tror att det kan vara svårt för många medarbetare att förstå detta.

Visst kan vi fundera mer på vad vi kan göra, men det måste ligga inom ramen för vårt uppdrag, säger han.

2/2016 Gaudeamus 7

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

GADDENSIFFRAN

202

Så många kronor går en student back varje månad, enligt Årets studentbudget från Sveriges förenade studentkårer. Då har oförutsedda kostnader som vård och nöjen inte räknats med.

Foto: Anonym

Det är inte första gången taggen "Nous sommes Paris" täcker SU:s väggar.

NYTT SNABBSPÅR FÖR NYANLÄNDA LÄRARE

Islamofobiskt klotter i biblioteket I slutet av februari återfanns ett väldigt otrevligt budskap mot muslimer skrivet utanför biblioteket. Det är fjärde gången på ett halvår som islamofobiska budskap klottras på campus.

CORNELIA THOMASSON

Det var under en skyddsrond lördagen den 28 februari som väktare upptäckte klottret. På den vita väggen bredvid universitetsbibliotekets inlämningslåda hade någon skrivit: ”Muslimer är mördare. Muslimer skall utrotas” och undertecknat med ”Nous sommes Paris” , som betyder ”Vi är Paris” och förknippas med terrorattacken i Paris i november förra året.

– Jag kan inte säga exakt vad det stod, men det var riktat mot muslimer. Men klottret har täckts över och ärendet har polisanmälts som hets mot folkgrupp, säger Thomas Hårberg som är säkerhetssamordnare på Stockholms universitet.

Claes Frisk har jobbat som intendent

på biblioteket sedan 1993. Han har inte varit med om något liknande under sin tid där.

– De senaste 15 åren har det hänt att personer klottrar rasistiska slagord i litteraturen eller mellan kaklet på toaletterna, men jag har aldrig sett det så offentligt som nu, berättar han.

Inte första gången Klotter förekommer på SU med jämna mellanrum. Men på senare tid har säkerhetsavdelningen sett att just islamofobiska budskap varit vanligt förekommande.

– Det senaste halvåret har vi upptäckt, tagit bort och polisanmält den här typen av klotter fyra gånger. Om någon ser den här typen av klotter får de gärna höra av sig till oss så att vi kan vidta åtgärder.

Universitetet ska vara en plats där alla känner sig välkomna, så självklart är det viktigt för oss att den här typen av klotter upptäcks och tas bort, säger Thomas Hårberg.

anonym. Läs mer om hur du gör på

På en presskonferens på SU med utbildningsminister Gustav Fridolin, arbetsmarknadsminister Ylva Johansson samt Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, presenterade regeringen den 11 februari ett snabbspår för nyanlända lärare och förskollärare som vill jobba i Sverige.

– Med hjälp av snabbspåret kan vi kraftigt öka möjligheterna att tillvarata kompetensen hos nyanlända och samtidigt säkerställa att de får kunskaperna för att undervisa i Sverige, sa Helene Hellmark Knutsson.

I dagsläget finns ett underskott på lärare och förskollärare och i takt med att befolkningen växer ökar behovet av just de yrkena.

Målet med snabbspåret är att påskynda processen för en nyanländ lärare att få sin svenska lärarlegitimation, genom att Arbetsförmedlingens olika insatser kan göras parallellt.

I april börjar de första nyanlända på SU och redan inom ett år kan de första vara ute på arbetsmarknaden.

www.su.se.

Kan man dra några slutsatser om vilka som har gjort det? Är det samma personer?

– Vi har inte hört något från polisen och vi kan inte själva dra några slutsatser eftersom det inte finns några vittnen, säger Thomas Hårberg.

Thomas Hårberg och hans kollegor vill inte spekulera vidare i händelsen, eftersom ärendet nu ligger hos Polisen.

Tipsa!

!

Har du lagt märke till något konstigt? Eller sitter du på information som har

med universitets säkerhet att göra?

Genom Stockholms universitets inrapporteringstjänst SAMIR kan du lämna tips både skriftligt och via telefonsvarare. Du får självklar vara

Cornelia Thomasson

I samband med det här numret lägger Gaudeamus extra krut på frågor som rör rasism och mångfald. Hur vanligt är det att SU:s studenter stöter på förtryck och främlingsfientlighet?

SU-studenter tycker till

Av ERICA KARLSSON

1. Är du orolig för rasism eller främlingsfientlighet?

2. Har du stött på förtryck eller diskriminering på SU? – Nej, inte egentligen. Men när jag möter nya människor så har de ofta en missledande bild av mig på grund av media. Jag är från Pakistan, och jag måste ofta bevisa för folk att jag är en vanlig kille. Jag är rätt rolig dock, så det brukar ändå gå rätt bra.

KALEEM ULLAH SULEH, MASTERPROGRAMMET I INFORMATIONSSÄKERHET

8 Gaudeamus 2/2016

– Nej, inte på SU. Många av studenterna här får lära sig i tidigare skolor att rasism är dåligt, och det märks tydligt. Det är dock en annan grej ute i arbetslivet. Det känns som att de äldre människorna jag möter, inte har lärt sig det på samma sätt. Det känns som att jag måste bevisa för dem att jag faktiskt har en masterexamen och att det inte räcker med ett intyg.

– Ja, för konsekvenserna är så pass stora. Det skrämmer mig att människor kan ha en sådan syn på andra människor.

– Det beror lite på vad frågan refererar till. Jag tycker inte det händer så ofta i Sverige, men det är klart det händer på andra ställen. De är det naturligtvis väldigt synd om.

– Ja, det har jag. Små kommentarer och andra små saker, men ingenting fysiskt. Det finns strukturer som kan behöva undersökas.

Jag tycker det är viktigt att skolan inser vikten av det, alltid har det i åtanke och tar sitt ansvar och följer upp allt som kan dyka upp.

LINNEA MATTUS BIOLOGI

– Inte här på SU, men utanför skolan har jag det. Här på universitetet kommer alla från så många olika bakgrunder, allt från olika kulturer till olika religioner. Vilket resulterar i att alla är öppna för nya människor.

RUKAIA ABOU-GABAL, ÄMNESLÄRARPROGRAMMET

Ett ögonblick

Foto: Linnéa Sundberg

GADDEN INTERVJUAR

Asylrättstudenterna ger råd i asyl- och migrationsrättsfrågor till de flyktingar som kommer till Sverige. Pauline Jonsson är ordförande för Stockholmsgruppen.

Startade asylrättsutbildning på SU Pauline Jonsson, ordförande för Asylrättstudenternas Stockholmsgrupp.

Varför har ni startat gruppen Asylrättstudenterna?

– Nikita Feiz tog initiativ till att starta gruppen under hösten 2015 och jag hakade ganska så fort på. Hon kände frustation över situationen med flyktingarna och kände att vi måste göra någonting.

Vad gör gruppen?

– Vi anordnar föreläsningar om asyloch migrationsrätt samt uppmanar våra medlemmar att arbeta som volontärer.

De kan bland annat ge upplysande rådgivning till asylsökande som befinner sig i Sverige.

Hur kom ni på idén kring asylrättsutbildningen?

– Vi har haft kortare ströföreläsningar om ämnet men nu vill vi fördjupa oss.

På juristutbildningen är det inte vanligt med kurser kring migrationsrätt. Vi ville ha alternativ till dem som vill fördjupa sig inom migrationsrätt.

Vad går asylrättsutbildningen ut på?

– Vi ger grundläggande information och rådgivning. Vi har tagit in doktorander och yrkesverksamma jurister som föreläser om ämnet. Vårt mål var att få 40 deltagare men under första ansökningsdagen fick vi in 90 ansökningar. Då var vi tvungna att tänka om och vi fick därefter vara i de stora hörsalarna.

Hur vill ni hjälpa flyktingar?

– Vi vill berätta vad som gäller i Sverige, hur asylprocessen går till, förklara var Migrationsverket ligger och så vidare.

Det är viktigt att sprida korrekt kunskap och ge upplysande rådgivning så att de som befinner sig på flykt själva kan fatta de beslut som är bäst för dem.

Hur ofta är Asylrättstudenterna ute och träffar flyktingar?

– Vi uppmanar våra medlemmar att åka till olika ställen för att träffa flyktingar. När jag har varit ute och volontärar-

Asylrättstudenterna Asylrättstudenterna är en grupp för juridikstudenter som startade på Stockholms universitet, men nu även finns på flera ställen i Sverige. Föreningen ger juridisk rådgivning till asylsökande. Just nu håller Stockholmgruppen en asylrättsutbildning på SU, som lockat 260 deltagare. Första tillfället var den 23 februari och kursen håller på i åtta veckor.

!

betat har jag stått på T-centralen och besökt transitboenden. Jag var ute oftare under hösten. Nu när jag är ordförande går mycket av min tid åt till den nya utbildningen vi startat.

Vilket gensvar har ni fått från allmänheten?

– När vi startade upp föreningen fanns det personer som var skeptiska till vår verksamhet, eftersom den till största delen består ”Det är av juriststudenter som viktigt att inte har nå- sprida korrekt gon arbets- kunskap och livserfarenhet. ge upplysande Det vände sedan och vi fick rådgivning.” mycket positiv respons från yrkesverksamma jurister, studenter och personer från andra branscher. Vilket är väldigt kul och det visar på att det finns ett stort behov av oss som förening.

Var kommer ditt intresse för asyl- och migrationsrätt ifrån?

– Jag har alltid haft en vilja att kunna hjälpa människor vilket var anledningen till att jag började studera juridik. När ka-

tastrofen på Medelhavet uppmärksammades blev även behovet av frivilliga hjälparbetare mer påtagligt och jag kände att jag ville bidra med någonting. För mig som studerar juridik blev det naturligt att fördjupa mig inom asyl-och migrationsrätt, för att sedan hjälpa människor som kommer till Sverige.

Hur har ni haft nytta av era kunskaper?

– Första gången jag var volontär trodde jag att jag inte hade rätt kunskap.

Men frågorna var inte detaljerade utan handlade om hur det fungerar i Sverige mer generellt, till exempel hur processen ser ut inom det svenska rättssystemet. Vilket är någonting som jag har lärt mig på Juristprogrammet.

Har ni några mer planer under våren?

– Ja, men inget är helt fastspikat än. Vi har mycket planer. Vad det är vill jag inte gå ut med eftersom det inte är helt klart.

Hur ser ni på gruppens framtid?

– Vi tror på en långsiktig funktion och vi hoppas på att existera länge.

Vi tror att vårt intresse och gruppens syfte inte bara är aktuellt i dag utan även i framtiden.

Linnéa Sundberg

2/2016 Gaudeamus 9

Nyheter

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

”Han använ n-ord "Diskriminering och kränkningar av icke-vita förekommer hela tiden", säger Araia Ghirmai Sebhatu som är student och grundare av rörelsen Black Coffee.

Många studenter upplever rasism på SU, men få anmäler.

– Diskriminering och kränkningar av icke-vita förekommer hela tiden, säger Araia Ghirmai Sebhatu.

CORNELIA THOMASSON

Att rasism förekommer i universitetsvärlden likväl som i resten av samhället är ingen nyhet. Det senaste halvåret har Södra husets väggar täckts av islamofobiskt klotter fyra gånger och nu i mars stoppades en person i Föreningen Ekonomernas festutskott från att anordna en sittning med kolonialtema. Och så visar en enkätundersökning som Stockholms universitets studentkår gjorde förra året att ungefär hälften av de tillfrågade studenterna upplevde att de själva eller andra studenter på Stockholms universitet blivit utsatta för rasistiska kränkningar. Både av andra studenter och av personal på universitetet.

Men trots detta görs väldigt få anmälningar på Stockholms universitet.

Förra året anmäldes sex händelser som stred mot diskrimineringsgrunden et10 Gaudeamus 2/2016

nisk tillhörighet.

– Varje ärende är så klart ett ärende för mycket, men sett till de 70 000 studenter som går på SU är det väldigt få som hör av sig, säger Christian Edling, jämlikhetssamordnare på Stockholms universitet.

Mellan 2007 och 2015 har han sammanlagt fått in 417 anmälningar om diskriminering. Av dessa har 156 ärenden stridit mot diskrimineringslagstiftningen och lett till vidare utredning.

53 av anmälningarna har gällt diskriminering baserad på etnisk tillhörighet. Det motsvarar drygt en tredjedel.

Tror på högt mörkertal Araia Ghirmai Sebhatu var nyligen student i konstvetenskap på SU och numera grundare av Black Coffee, en separatistisk organisation för afrikansvenskar. Han tror att mörkertalet är högt.

– Diskriminering och kränkningar av icke-vita förekommer hela tiden. Men att träda fram och prata om det kan

uppfattas som att man är "jobbig". Eller så anklagas man för att vara ett offer och det kan vara väldigt nedbrytande, förklarar han.

”Många väljer att inte anmäla eftersom det är en jobbig process att genomgå.”

Men varför görs det då så få anmälningar? Black Coffee-grundaren ser flera anledningar till att studenter avstår från att anmäla.

– Många väljer att inte anmäla eftersom det är en jobbig process att genomgå. Dessutom är många rädda att det ska påverka deras betyg negativt, säger han.

Araia Ghirmai Sebhatu berättar om hur en av hans vänner, som liksom han själv är afrikansvensk, nyligen

råkade ut för en kränkning under ett seminarium.

– Seminarieledaren använde n-ordet. Inte för att belysa ordet utan som en del av en anekdot. Min vän, som är den enda afrikansvenska personen i klassen, ifrågasatte det. Seminarieledaren snackade bort det och seminariet fortsatte som vanligt – trodde min kompis.

Han fortsätter: – Men så fort hon ville säga något eller räckte upp handen efter händelsen så snäste han åt henne att de andra på seminariet kanske också ville prata. Det är ett exempel på att det går ut över ens utbildning.

Har aldrig anmält Ytterligare en anledning till att SU får in så få anmälningar sett till antalet studenter har att göra med tillgänglighet, tror Araia Ghirmai Sebhatu.

– Jag har aldrig gjort en anmälan till jämlikhetssamordnaren. Jag visste nämligen inte att man kunde göra det förrän nu. Det är ett problem.

Han tror att en tydligare kommuni-

Nyheter Foto: Clément Morin

HÄNDER I STUDENTVÄRLDEN

n nde det” Foto: Cornelia Thomasson

kation skulle göra att fler orkade anmäla.

Studenter som blir utsatta för dis-

”Visar det sig att en handling bryter mot diskrimineringslagen är vi skyldiga att vidta åtgärder .” kriminering eller kränkningar ska kunna vända sig till sin institution för hjälp och information.

– Varje institution ska ha information om vem studenter ska vända sig till om de upplever att de utsatts för trakasserier, förklarar Christan Edling.

Han förklarar dock att det tyvärr inte efterföljs överallt. På flera institutioner är informationen ouppdaterad eller svår att hitta.

Enligt lag är universitetet skyldigt att förebygga och utreda trakasserier.

Christian Edling är jämlikhetssamordnare på Stockholms universitet. Det innebär bland annat att utreda sådant som strider mot diskrimineringslagen.

– Visar det sig att en handling bryter mot diskrimineringslagen är vi skyldiga att vidta åtgärder så att det inte upprepas i framtiden, säger Christian Edling.

Särskiljning kan vara dåligt Däremot finns det ingen policy som enskilt behandlar rasism.

– När vi jobbar med diskriminering så brukar vi jobba generellt med alla diskrimineringsgrunder, säger Christian Edling.

De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion och tro, funktionsnedsättning och åldersdiskriminering.

Christian Edling tror att en särskiljning tvärtom kan bidra till större generaliseringar, vilket i sin tur skulle motverka skapandet av en normkritisk och öppen akademi.

Araia Ghirmai Sebhatu anser att det är ett misstag att inte göra skillnad på de olika diskrimineringsgrunderna.

– Det är otroligt problematiskt att klumpa ihop. De olika grunderna behöver olika jämlikhetsplaner och metoder för att visa på hur de praktiska konsekvenserna ser ut och skiljer sig åt. När någon blir diskriminerad för sitt etniska utsprung är det inte samma sak som när någon blir diskriminerad för sitt kön. Det finns stora forskningsfält som visar på skillnaderna, förklarar han.

Likadant i högskolevärlden Araia Ghirmai Sebhatu läser just nu juridik på Uppsala universitet och upplever att tendensen att sopa frågor om ras och rasism under mattan förekommer på fler ställen än SU. – När jag började på universitetet trodde jag att jag skulle kliva in i en aka-

demisk värld med högt i tak och utrymme att diskutera strukturellt förtryck, men så blev det inte. Den akademiska världen är otroligt vit och det är otroligt svårt att lyfta frågor om ras och rasism säger Araia Ghirmai Sebhatu.

Han fortsätter: – Det här gäller inte bara SU utan är symptomatiskt för hela högskolevärlden.

”När jag började på universitetet trodde jag att skulle kliva in i en akademisk värld med högt i tak.”

Kritiska frågeställningar ska implementeras i läroplanen, men det hanteras extremt dåligt i undervisningen.

Araia Ghirmai Sebhatu upplever att undervisning som lyfter kritiska frågor om exempelvis rasism hanteras med motvillighet inom många delar av akademin.

– Det är som om personerna som i praktiken ska implementera de här frågorna själva lever för långt ifrån det normkritiska perspektivet för att förstå det.

Vad kan SU göra bättre?

Araia Ghirmai Sebhatu tycker att det finns mycket som Stockholms universitet kunde göra bättre.

– SU liksom andra lärsosäten har styrdokument och jämlikhetsplaner, men det handlar om att implementera dem. Någon borde gå igenom dokumenten och se över hur läget egentligen ser ut på universitetet. Man borde göra undersökningar, metodpröva och kvalitetssäkra.

Araia Ghirmai Sebhatu menar att för att förebygga rasism och diskriminering krävs det mer än jämlikhetsplaner.

En jämlikhetsplan blir värdelös om folk inte agerar i praktiken. Han återkommer till incidenten med sin afrikansvenska vän på seminariet: – Efter seminariet kom flera av min väns kursare fram och sa att det var bra och modigt av henne att säga ifrån. Det har de rätt i, men varför sa de själva ingenting?

Hit vänder du dig om du blivit diskriminerad Om du som student blir utsatt för kränkande behandling på grund av etnicitet, könsidentitet, sexualitet, funktionsnedsättning, religion, ålder eller kön så är SU enligt lag skyldigt att genomföra en utredning. Ibland har institutionerna en kontaktperson som du kan vända dig till, men när det inte finns eller du av andra skäl inte vill vända dig dit så kan du kontakta SU:s jämlikhetsamordnare, Christian Edling eller någon av studentombuden på Stockholms universitets studentkår. För stöd kan du vända dig till Studenthälsan.

Läs mer här: www.su.se/utbildning/studentservice/jamlikhet-likabehandling

!

2/2016 Gaudeamus 11

Sant och falskt om invandring Ökad brottslighet, förstörda traditioner, kvinnoförtryck och sjukdomar. Det är budskap som ofta hörs i debatten om invandring. Men hur ligger det till egentligen? Vi tog fyra av universitetets forskare till hjälp för att reda ut fakta.

Av TOUBA GUERROUMI, LAZO SADIK, LILY DICKSON WAHLMAN (text) SOPHIE ATKINS (illustration)

12 Gaudeamus 2/2016

KOLL PÅ AKADEMIN

Ny forskning

Kriminologen:

"Levnadsförhållanden är avgörande" Invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken, något som främlings­ fientliga grupper ofta framhåller och förklarar med kulturella skillnader.

Professor Felipe Estrada på Kriminolo­ giska institutionen ser en mer komplex bild där flera faktorer som utbildning och sämre socio­ekonomiska förutsätt­ ningar förklarar statistiken. Ökar brottsligheten när antalet invandrare ökar?

– Det man ser i dag är att brottslig­ heten minskar. Det behöver inte betyda att invandringen ger minskad brottslig­ het, men idén om att ökad invandring ger ökad brottslighet, faller redan där.

Däremot har vi en överrepresentation i kriminalstatistiken av personer som är födda utomlands. Med överrepresenta­ tion menas att de utgör en större del av de som åtalas för brott från sin grupp, än sin andel av befolkningen. Inte att de be­ går de flesta brotten.

– Det finns flera grupper som är kraf­ tigt överrepresenterade i kriminalstatis­ tiken. Män utgör 50 procent av befolk­ ningen och 93 procent av alla som sit­ ter i fängelse är män. Ungdomar är en annan grupp som är överrepresenterad.

”Det är människors levnadsförhållanden och inte etnicitet som är det viktiga.”

– I en stor studie som mina kolle­ gor Martin Hälls­ ten, Ryszard Szul­ kin och Jerzy Sar­ necki gjorde tog man hänsyn till skillnader i sam­ mansättningen mellan utlandsfödda och svenskfödda.

Skillnaden i brottstatistiken beror på att det oftare är män, unga, lågutbildade med mera som invandrat. Genom att ta bort dessa faktorer ser man att det finns ganska lite kvar som har att göra med att man är från ett annat land.

Har invandrare andra värderingar som leder till att de begår brott?

– Så kan det vara för vissa typer av handlingar, exempelvis när det gäller barnuppfostran. Det är ju inte förbjudet med barnaga i alla länder, men då ska man veta att det inte alltid har varit för­ bjudet i Sverige. Det var inte förrän 1979 som barnaga blev olagligt.

– Samtidigt ska man ju komma ihåg att människor inte är omöjliga att på­ verka gällande normer och värderingar, utan vi är snarare snabba på att ta till

oss nya typer av normer och värderingar. Är det något i invandringsprocessen som gör individer mer benägna

att begå brott?

– Det finns några saker man kan peka på utifrån förhållanden vi vet på­ verkar brottsrisken. Det handlar om att man miss­ lyckas i skolan, vilket i sin tur leder till att man får problem med att etablera sig som vux­ en. Det handlar om problem att skaffa ar­ bete, inkomst och bo­ stad, samt problem med relationer och familj. Alla de här banden med samhället är brottsavhållande, de minskar risken att begå brott.

– Om vi då har en migrationsprocess som ökar riskerna för att man inte blir klar med skolan, eller kan få ut en legi­ timation som visar att man har en viss

yrkeskompetens, då försvåras etable­ ringen på arbetsmarknaden. Det gör att man inte känner sig behövd och anknu­ ten till samhället.

– Om människor som migrerar har en högre risk att hamna i dessa livssituatio­ ner, innebär det också en större risk för brottslighet.

Påverkar bostadssegregationen?

– Det kan ytterligare påverka en män­ niskas livschanser. Det finns många studier som visar att de som har växt upp i områden där det finns större arbets­ löshet och andra sociala problem och där sko­ lorna inte fungerar, har större risk att hamna i brottslighet.

– Kort sagt: Det är människors levnadsför­ hållanden och inte deras et­ nicitet som är det viktiga.

Touba Guerroumi

Etnologen:

"Det finns inga 'äkta' traditioner" Julskinka, luciatåg och valborgseld.

Att invandring skulle förstöra de ”äkta” svenska traditioner­ na är ett budskap som ofta dyker upp. Men Jonas Engman, et­ nolog och tidi­ gare verksam på SU, berättar att våra traditio­ ner och högtider är i ständig rö­ relse och att det inte finns någon kärna till att något är svenskt. Vi är snara­ re influerade av de många migrationsflöden vi haft genom historien.

”Att hävda att svenska högtider förstörs är orimligt eftersom det inte finns något att förstöra.”

Hur beständiga är svenska traditioner?

– Traditioner är nära anknutna till de sociala, politiska, ekonomiska och kul­ turella system vi lever i. De är mycket föränderliga och har kommit och gått i historien. Valborg är ursprungligen en katolsk högtid och har levt kvar trots att kyrkan ville bli av med den. Det blev i stället en folklig högtid eftersom byar

och socknar tyckte att det var en rolig grej. Man har fortsatt med det och kan säga att högtiden är beständig, men har gått från väldigt kyrklig till mycket folk­ lig.

Hur länge har julen firats som den gör?

– Vi har firat jul i Sverige ända sedan vi kristnades – i mer än 1 000 år. Under 1950-talet hade vi enorma ekonomis­ ka förbättringar i Sverige. Då började vi käka socker, kött och skinka på allvar.

Julen 1950 är mer lik vår jul nu än den från 1700- eller 1800-talet då det var helt andra villkor man levde under. Varusamhället som vi har i dag kom sent, även om det fanns julklappar i form av att man knackade dörr och slängde in en trästubbe eller docka eller så, på rent bus. Det var få som hade råd att äta sig mätta. I dag är julen generellt sett också mindre religiös.

Kan du ge exempel på inslag i svenska traditioner som hämtats från andra länder?

– Många element i våra traditioner och högtider kommer från Tyskland, till exempel julgranen, inlagd sill och surströmming. Mycket i våra traditio­

ner har katolskt ursprung, och kom­ mer då ofta från just Tyskland. Därifrån har vi också protestantiska inflöden.

Hur påverkar dagens invandring traditionerna?

– Senaste decenniernas invandrings­ vågor – arbetsinvandringen och flyk­ tinginvandringen – har inte påverkat till exempel vår julmat mycket ännu. Mat i samband med högtider och ritualer är en kärnpunkt och något av det mest konser­ vativa i våra traditioner. Vi är inte så be­ nägna att plocka in nya saker. Det är klart att det finns de som kan käka pizza, sushi eller falafel på jul, men flertalet håller sig till det traditionella.

Vilken missuppfattning kan man få höra om traditioner och invandring?

– Att migration och invandring på nå­ got sätt skulle förstöra de ”äkta” svenska högtiderna. Det vi uppfattar som svenskt i högtider eller mat är sådant som har kommit hit för 100 eller 150 år sedan.

Att hävda att svenska högtider förstörs är orimligt eftersom det inte finns nå­ got att förstöra – de har alltid förändrats.

Lazo Sadik

2/2016 Gaudeamus 13

Ny forskning

KOLL PÅ AKADEMIN

Immunologen:

"Liten risk för al Förekomsten av olika sjukdomar skiljer sig åt mellan olika populationer i världen och med den ökade invandringen har en ökning av allvarliga sjukdomar som tuberkulos och malaria skett i Sverige. Marita Troye Blomberg, professor emeritus i immunologi, förklarar varför man kan vara lugn.

Har vi fått en ökning i Sverige av sjukdomar som tuberkulos, hiv och malaria i och med den ökade invandringen?

– Tuberkulos har ökat, men det är inte så konstigt eftersom många människor, särskilt i fattigare länder, ofta är infekterade med tuberkulos. En frisk individ

”Generellt är det liten risk att bli smittad av dessa sjukdomar.”

Religionshistorikern:

"Islam kan tolkas på många sätt" – Som religionshistoriker ser man inte islam som någonting som existerar i sig självt utan att det handlar om olika tolkningar. Det finns väldigt många olika tolkningar av islam som sätter kvinnor i en lägre position och som då använder Koranen och profetskrifterna för att legitimera det. Samtidigt finns det feministiska nytolkningar som inte alls håller med om den bilden av män och kvinnor. I de flesta religiösa traditioner finns både liberalare och mer traditionella tolkningar. Det hittar du i kristendom, judendom och hinduism också.

Föreställningen om att islam är en kvinno­förtryckande religion tycks vara utbredd i många västerländska samhällen. Susanne Olsson, professor i religionshistoria vid SU, vill dock betona att det i grund och botten handlar om tolkningar av islam.

Det finns en föreställning om att islam är kvinnoförtryckande. Vad grundar sig den i?

– Jag tror att det dels handlar om att många har en främlingsfientlig hållning men också att det finns en utbredd islamofobi i samhället. Det är inte så märkligt i dag heller när man tittar på mediabilden och det är mycket rapporteringar om Islamiska staten och inte minst dess kvinnosyn. Det tror jag absolut präglar vanliga människors syn på islam och muslimer.

14 Gaudeamus 2/2016

Finns det någonting entydigt i Koranen som uttryckligen säger att männen är överordnade?

– Det finns. Om man väljer att lyfta fram de verserna. Vissa verser säger att män har företräde framför kvinnor för att de är försörjare. Det finns också konkreta verser som säger att kvinnor ärver hälften av en man, och att kvinnor motsvarar ett halvt vittne jämfört med en man.

– Vill man trycka på dem kan man få en väldigt ojämn fördelning. Men många nytolkare menar att de här verserna var relevanta på 600- talet då samhället såg annorlunda ut. I dag jobbar många kvinnor och många har en högre utbildning, så varför skulle inte de kunna fungera som vittne eller ärva lika mycket som en man?

– Det finns också verser som säger motsatsen. Det finns skrifter som säger att profeten Mohammed hjälpte till att

som utsätts för tuberkelbacillen blir oftast inte sjuk. Det är inte förrän man utsätts för stress, till exempel annan sjukdom eller brist på mat, som tuberkulos kan blomma upp. Siffrorna beror mycket på att människor på flykt lever under svåra omständigheter under lång tid.

– Hiv har inte ökat nämnvärt, mycket eftersom de som kommer hit i dag kommer från länder där hiv inte är så vanligt.

– När det gäller malaria är ökningen negligerbar, det vill säga ingen reell ökning av malaria har skett i Sverige. De

”Samtidigt finns feministiska nytolkningar som inte alls håller med om den bilden av män och kvinnor.”

städa och diska vilket man kan se som ett tecken på hur en man ska bete sig i dag.

har stöd i religion. Samtidigt är det svårt att säga vad som är religion och kultur, och det är också en tolkning.

Det finns en föreställning om islam och hederskultur, vad beror den på?

– Jag tror att det beror på att många uppfattar islam som en religion som kan användas för att förtrycka och kontrollera kvinnor. Inte minst för att man ser den täckande klädseln som många kvinnor har samt medierapporteringen. Då tror jag att det blir lätt att göra de här kopplingarna. Men många lärda ställer sig emot användningen av våld och menar att det är en kulturell handling som inte

Så det är kultur också?

– Ja, jag tror att man måste titta på den sociala och historiska kontexten.

Det är också viktigt att tänka på att islam inte är en sak utan någonting som människor tolkar fram. Därför ser man också väldigt många olika uppfattningar om vad islam är och hur man borde praktisera. Det är viktigt att inte dra alla muslimer över en kam.

Lily Dickson Wahlman

KOLL PÅ AKADEMIN

Ny forskning

llvarliga sjukdomar" fall som dyker upp beror mycket på att människor har varit på flykt under lång tid och kanske åker via länder där det finns malaria. De plockar upp sjukdomen där och sedan bryter den ut när de kommit hit. Är det stor risk för smittspridning av dessa sjukdomar?

– Generellt är det liten risk att bli smittad av dessa sjukdomar, eftersom smitto­ vägarna kräver olika förutsättningar. Om malaria ska öka krävs varmt klimat och mycket och rätt sorts mygg, vilket vi inte har i Sverige. För att bli smittad av tuberkulos krävs det att man lever nära varandra och utsätts för stor mängd av tuberkelbacillen. För hiv handlar det främst om sexuella kontakter. Är vården bra på att fånga upp fall med nyanlända som är infekterade?

– Ja. Sedan finns det fall av tuberkulos som man har missat till en början, men att testa alla är inte riktigt värt resurserna. För hiv och malaria är riskerna i sammanhanget mycket minimala. Är smittspårning en tillräckligt effektiv metod för att förhindra att en epidemi bryter ut?

– Ja, det är det. När en person fångas upp i vården spåras personer som löper risk för att ha blivit smittade och testas.

I Sverige har man rätt att själv ta ställning till sin vård. Med risken för smittospridning, tycker du att man bör man tvinga invandrare att lämna prover när de anländer?

– Nej, eftersom att det rör sig om så många människor. Det är bra att erbjuda en allmän hälsokontroll och ser basvärdena bra ut behöver man inte göra någonting.

Det är inte värt kostnaderna. Tuberkulos, malaria och liknande rår man inte för, men hiv är det upp till oss själva att skydda oss mot.

Sammanfattningsvis: Sprider invandrare sjukdomar, eller är det en missuppfattning?

– Jag tycker att det är en missuppfattning. Om vi utsätts för tuberkelbakterien och vi är normalfriska blir vi alltså inte sjuka. Man ska inte överdriva och stigmatisera. I stället för att lägga pengar på att undersöka alla som kommer hit för tuberkulos, malaria och hiv är det till exempel en bättre smittförebyggande åtgärd att minska trångboddheten på flyktingförläggningarna. Det kan man göra exempelvis genom att använda pengarna till utbildning och att integrera människorna i samhället genom att de får egna jobb och bostäder.

Touba Guerroumi

Delta i en studie och tjäna extrapengar!

Delta i en studie om finmotorisk och kognitiv träning och tjäna 2 550 kr (skattepliktigt)! Du måste vara mellan 20 och 40 år, högerhänt, frisk och ha svenska som modersmål.

Studien innefattar 1-3 besök i veckan på Hjärnlabbet i Vasastan på vardagar under 8 veckor, sammanlagt 19 besök. Varje besök tar mellan 30 och 100 min och innehåller olika slags övningar vid dator och spel med en s.k. pluggbricka.

Vid intresse, vänligen skicka ett mail till nedanstående adress för ytterligare information: hjarnlabbet-2@nvs.ki.se Ansvariga: Professor Martin Lövdén och forskarassistent Claudio Brozzoli

Vi vill ha tips!

Går du sönder av irritation? Är du frustrerad över något?

Att vara student kan vara krävande.

Vill du berätta din historia?

Kontakta oss gärna via mejl: gaudeamus@sus.su.se Glöm inte att ta del av det senaste på:

gaudeamus.se PS. Följ oss på...

Facebook Tidningen Gaudeamus Twitter @gaudeamus_su Instagram @tidningengaudeamus

2/2016 Gaudeamus 15

Vad gör du i höst?

Vi erbjuder över 1700 kurser och 190 program inom humaniora, juridik, lärarutbildning, naturvetenskap, samhällsvetenskap och språk.

Huvudstaden och universitetet har alltid lockat människor med en vilja att förändra. Sig själva och världen.

Hur långt vill du nå?

Läs mer på su.se/studera 1/2016 Gaudeamus 19

Reportage

ENGAGEMANG

Lämnade al-Hasakah – föll för Norrtälje När hon lämnade Syrien för två år sen var hon nästan färdig dataingenjör.

Här i Sverige bygger Joumana appar och drömmer om att flytta ihop med sin fästman.

CORNELIA THOMASSON (text & foto)

22 Gaudeamus 2/2016

ENGAGEMANG MÖT TRE NYANLÄNDA

S

olen har precis börja titta fram efter vinterdvalan, och flödar in genom de stora fönstren på IT-företaget IBM i Kista. Joumana Kouria njuter.

Den svenska vintern, som hon upplevt för andra gången nu, gör henne en smula nedstämd.

– Det är så mörkt och, hur säger man, kallt i Sverige! säger hon.

Hon fyller en pappersmugg med kaffe från automaten och slår sig ner i en av sofforna längre in i lunchrummet. Här på IBM praktiserar hon som tekniksäljare. Det innebär bland annat att hon bygger applikationer som hon sedan presenterar och försöker sälja in till olika kunder.

Praktiken fick hon genom Korta vägen, Stockholms universitets och Arbetsförmedlingens utbildningssatsning. Den ska hjälpa nyanlända akademiker ut i arbetslivet.

Det är en 26 veckor lång utbildning där man får lära sig allt från språk till hur man skriver ett bra cv och hur sociala koder kan te sig i Sverige. I slutet av kursen får man påbörja en praktik. Joumana avslutade utbildningen i början av februari, men praktiken på IBM har förlängts med åtta månader.

Lärde sig svenska på egen hand Fem dagar i veckan är Joumana på IBM. Två av dagarna har hon väldigt bråttom hem, för att snabbt kasta i sig lite mat och hämta böcker innan hon måste ge sig i väg igen. På tisdagar och torsdagar läser hon nämligen på SFI. – Det är väldigt roligt faktiskt, för man känner sig inte så dålig. Här på jobbet pratar alla bra svenska, men på kursen kommer alla från olika länder.

Det har gått fort för Joumana att lära sig språket. När beslutet om att hon skulle få stanna i Sverige kom för åtta månader sedan kunde hon börja läsa svenska på D-nivå.

Hon tror att det beror på att hon började lära sig på egen hand medan hon väntade på besked om uppehållstillstånd.

– När jag väntade på beslutet från Migrationsverket spillde jag ingen tid. Jag lärde mig svenska själv på internet, en distanskurs.

Vad hon ska göra när praktiken och SFI-utbildningen är slut vet hon inte.

– Det var lättare att planera framtiden då. Här i Sverige lever jag dag för dag. Det finns jättemånga möjligheter att utvecklas men det är svårt att bestämma en väg. Jag tror att jag vill fortsätta studera när jag är klar här. Kanske läsa färdigt på KTH, säger hon.

Det har gått ungefär två år

sedan Joumana lämnade sin hemstad al-Hasakah i Syrien. Då var hon nästan färdigutbildad dataingenjör och drömde om att jobba som utvecklare på en bank.

I dag vet hon inte riktigt om det kommer bli så, men intresset för teknik sitter i. Det har hon burit med sig sedan hon var liten.

– Satelliten... datorn… Jag hade hela tiden sönder saker bara för att sedan få sätta ihop dem igen.

Joumana minns hur det började. Hon var tretton och familjen Kourias mixer hade precis gått sönder. När hon berättar lyser ögonen: – Det var en stor utmaning för mig. Så jag plockade isär mixern och satte ihop den bit för bit. Men när jag var färdig märke jag att jag hade en bit över, som jag inte visste var den skulle sitta. Det slutade med att vi fick slänga mixern.

Hennes fallenhet för att komponera och sätta ihop saker speglar sig också i hennes fritidsintressen. När hon inte umgås med sin familj eller är upptagen med jobb och skola ägnar hon sig åt musik och matlagning. Gitarr lärde hon sig spela med hjälp av videos på Youtube. Hon spelar allting, men hon har en förkärlek till rockmusik.

– Det blir mycket fingerstyle när jag spelar Metallica eller Scorpions, säger hon och syftar på en spelteknik där man plockar gitarrsträngarna med fingrarna.

När hon lagar mat blir det mest syrisk eller libanesisk.

”Varje gång jag är ute

beställer jag hamburgare, för det vet jag att jag kan äta!”

Det svenska köket tilltalar henne inte.

– När jag började på IBM så gick jag ner nästan tre kilo, eftersom jag inte kan äta maten här. Det är jättekonstigt för mig. Varje gång jag är ute beställer jag hamburgare, för det vet jag att jag kan äta!

Hon skrattar, tar en klunk av automatkaffet.

– Men jag tror att man kan vänja sig vid den svenska maten också, säger hon.

Flydde från Syrien Frågan hur det gick till när hon och hennes familj kom hit för ett och ett halvt år sedan får henne att sjunka ihop i soffan.

– Det är jobbigt för mig att prata om. Du vet, vi kom hit på samma sätt som de andra. Det finns nog inte så mycket mer att säga, säger hon till slut.

Hon och hennes familj tillhör det 6,5 miljoner människor som har flytt från kriget i Syrien. Joumana vill inte prata om det, men några pusselbitar finns där.

När hon kramar kaffekoppen gnistrar det till om vänsterhanden. Där, på ringfingret, sitter en diamantring.

JOUMANA KOURIA

Reportage Reportage

Innan Joumana och hennes familj kom till Sverige bodde de några månader i Libanon. Där träffade Joumana Gabriel. Hennes mobil är fylld av bilder som hon snabbt scrollar förbi. Bilder på henne och av honom. Hon kommer fram till en serie foton där hon sitter på ett golv. På sig har hon en vit klänning med tyglager som böljar över

”Du vet, vi kom hit på samma sätt som de andra.

Det finns nog inte så mycket mer att säga.”

golvet, som om den inte har något slut. Det är hennes bröllopsklänning. Gabriel bor i Tyskland nu, men om några veckor möts de i Libanon för att gifta sig.

– Det ska bli jättespännande! I’m so excited! Jag hoppas att vi inte behöver vara ifrån varandra så länge till.

Ensamheten i Sverige Det stundande bröllopet är inte det enda Joumana längtar efter. Hon vill flytta hemifrån. Särskilt när det ser ut som om Gabriel kommer att flytta hit. Just nu bor hela familjen, mamma, pappa och två yngre systrar, tillsammans i en lägenhet i norra Stockholm. De bor hos hennes mormor, som flyttade till Sverige för mer än 40 år sedan.

Var Joumana så småningom vill bo har hon inte tänkt så mycket på, men om hon ska stanna i Sverige så tycker hon om Norrtälje, norr om Stockholm.

– Jag har alltid tyckt om att upptäcka nya saker. Jag hittade Norrtälje på Google maps. En dag förra året fick jag för mig att jag ville åka dit och titta, berättar hon.

Joumana besökte bland annat Vikingabyn. Minnet får henne att skratta, men det var inte män och kvinnor i säckvävskostymer som fick henne att falla för Norrtälje.

– Det var mycket bättre än det såg ut på kartan. Vacker natur och inte så mycket folk eller trafik. Det känns som en mysig stad att bo i.

Joumana tror att det är småstadskänslan som lockar.

Hon berättar att staden hon växte upp i, al-Hasakah, är ganska liten. För tio år sedan uppgick antalet invånare till ungefär 188 000.

Staden är belägen i nordöstra Syrien och floden Khabur rinner tvärs igenom. En vacker småstad, men också hårt drabbad av kriget.

Joumana minns tiden innan det som bra. Hon hade många vänner att umgås med. Här känner hon sig ensam. Hon tänker efter men kan inte säga att hon träffat några nya nära vänner sedan hon flyttade hit.

– Jag har inte träffat så många vänner här i Sverige, tyvärr. Många från mitt hemland har flyttat hit, men de bor på andra ställen.

Ålder 24. Bor Stockholm. Familj Mamma, pappa, två småsystrar och mormor.

Läser på SU Praktiserar på IBM men har gått Korta vägen. Intressen Teknik, matlagning, spela gitarr. Drömmer om Att köpa en liten stuga långt bort från stadens trafik, dit hon kan gå när hon är stressad eller arg.

2/2016 Gaudeamus 23

Flyttade för fjällräven När Seoyun bestämde sig för att flytta till Sverige var det på grund av sin förkärlek till ett rovdjur.

CORNELIA THOMASSON (text) FANNY WALLER DAHLIN (foto)

20 Gaudeamus 2/2016

ENGAGEMANG MÖT TRE NYANLÄNDA

I

Seoyun Chois bokhylla står små porslinsfigurer uppställda. Tre vargar, två fjällrävar och en björn trängs med böcker, vissnande blommot och en systemkamera.

– Det här är min samling av rovdjur, säger hon stolt.

Seoyun läser en master i ekologi på Stockholms universitet och har ett specialintresse för vargar och rävar. Djur som man vanligtvis inte stöter på i Korea, där hon växte upp. Det specialintresset var avgörande för hennes flytt hit för ett och ett halv år sedan.

Hon bor i en studentkorridor i centrala Stockholm. Hela huset är ett renoveringsprojekt, rummet är litet och köket delar hon med nio andra studenter. Men det var det billigaste rummet hon kunde hitta.

Sina få kvadratmeter har hon fyllt med lampor.

Sänglampor, skrivbordslampor, fönsterlampor, golvlampor och så ännu fler som hon inte har framme.

– Jag har fler lampor under sängen. Det är så konstigt för mig. Det är väldigt mörkt utomhus här, men också mörkt inomhus. Jag förstår inte varför svenskar inte har fler lampor, säger hon.

Öronmärkte rävar i fjällen I dörröppningen mellan hallen och rummet hänger renhorn. De är en souvenir som Seoyun fick med sig från Vindelfjällen, där hon gjorde fältarbete med Svenska Fjällrävsprojektet. Hon och projektgruppen tillbringade en och en halv månad i somras med att öronmärka nyfödda rävungar, som en del i jobbet med att undersöka fjällrävstammens migration och överlevnad.

– Det är det mest fantastiska jag någonsin varit med om! utbrister Seoyun.

Seoyuns egen forskning gick ut på att undersöka

” Det är det mest fantastiska jag någonsin varit med om!”

rävarnas personlighet. Bland annat genom att titta på deras matvanor.

– Det var svårt! Du måste fånga in räven först, och sedan ta prover. I ett led behövde jag använda hårstrån från rävarna. Hårstrån som man sedan dissekerar för att se vad och hur rävarna äter. Och du måste göra om det flera gånger.

Det var lätt att fånga ungar, men vuxna rävar är svårare. Hon lyckades fånga sju stycken, men hade behövt åtminstone 20 stycken för att experimentet skulle lyckas. Då gav hon upp sina försök att knycka hårstrån och återgick till säkrare metoder.

– Jag älskar mitt projekt och min grupp. Jag vill

SEOYUN CHOI

stanna, men jag vet inte om jag kommer kunna fortsätta med min doktorsexamen här. Det finns bara ett fåtal doktorandplatser att tillgå.

Hon hoppas att hon får fortsätta, men om det inte blir så är det inte hela världen.

– Stockholm är prio ett, men om det inte går så är jag öppen för andra ställen. Jag kommer kanske söka mig mot Kanada eller Norge, men det spelar inte så stor roll var jag hamnar så länge jag får jobba med mina rovdjur.

Flyttat runt hela livet Hon är van vid att resa runt. I gymnasiet hann Seoyun med en utbytestermin i både Australien och Kanada. Men även i Korea har hon och hennes familj, som består av pappa, mamma och en tvillingsyster, flyttat runt. Senaste gången familjen flyttade var för tre och ett halvt år sen.

”Jag och min familj flyttade väldigt ofta under min uppväxt.”

– Min familj flyttade väldigt ofta under hela min uppväxt. Jag vet inte varför, men pappa älskar att flytta till nya ställen. Det kan kanske ha att göra med att vi alltid har haft så många hundar.

Som mest hade familjen elva hundar, nu är de nere på sex border collies.

– Border collies är väldigt smarta. Fast trädgården är inhägnad med höga staket rymmer de över till grannarna och förstör deras trädgårdar. En av dem kunde till och med öppna ytterdörren. Vi fick byta dörrlås flera gånger, men det hjälpte inte. Han var en väldigt duktig rymmare.

Men det finns vissa saker med Sverige som Seoyun skulle sakna om hon flyttade.

– Jag känner mig hemma i Sverige. Mer hemma och mer förstådd än vad jag gör i Korea.

Hon fortsätter: – Jag har aldrig träffat några vänner i Korea som jag kan dela mina hobbies med. De är inte intresserade av natur och djur. De flesta tjejer i min ålder är intresserade av smink, kändisar och kläder. Men här är det annorlunda. Många här gillar att ge sig ut och campa eller vandra. Till och med mer än vad jag själv gör.

Hon har inget emot mode, särskilt inte skandinaviskt sådant. Det händer att hon shoppar kläder på Cos eller & Other Stories, som hon egentligen tycker är lite dyrt men samtidigt moderiktigt. Men allra roligast i shoppingväg är campingutrustning.

Rummet hon bor i är litet och friluftsprylar tenderar att ta stor plats, men inga attiraljer ligger synliga. Seoyun förklarar att hon stuvar undan allting

Reportage Reportage

i garderoberna och i de stora, vita plastbackarna som står under skrivbordet och sängen.

Trivs med att vara ensam Seoyun betonar leende att det inte är så att hon inte försökt skaffa likasinnade vänner i Korea. När hon var 20 anslöt hon sig till en förening för personer som gillade natur och friluftsliv.

– Men de var så gamla, i 40- och 50-årsåldern. Jag tyckte att det var så pinsamt. Det gick inte bra att socialisera, på grund av hierarkin. I Korea måste vi tilltala äldre på ett mycket artigt sätt. Man kan nog säga att jag inte var så bra på att hänga med gamlingarna. Nu kanske det skulle gå lite bättre, men jag vet inte.

Det är också något med ensamheten som lockar.

– Det låter kanske konstigt men jag trivs med att vara ensam. I Korea får du aldrig vara ensam eftersom du lever så tätt inpå andra. Vi umgås väldigt mycket med de vi jobbar tillsammans med, vi går på after work ofta. Jag jobbade i två år innan jag kom hit, på ett labb, och vi gick ut hela tiden. Vi gick på karaoke, åt ihop och drack öl.

Hemlängtan och surströmming Seoyun tillbringar så lite tid i sitt studentrum som möjligt, men är sällan särskilt långt bort. På vardagsmorgnarna tar hon bussen till Universitetet och pluggar fram tills femtiden. När hon är ledig strövar hon runt i Stockholms innerstad. Hon promenerar till biblioteket och tränar på ett närliggande gym.

Det händer att hon längtar hem, till föräldrarna och

”I Korea får du aldrig vara ensam eftersom du lever så tätt inpå andra.”

de sex hundarna. Hon har inte besökt sina föräldrar sedan hon flyttade hit. Men det har hälsat på henne en gång, i somras.

– Vi provade surströmming när de var här. Jag tycker att det är helt okej, men de älskar det. De köpte med sig tre burkar hem och nu har min syster, som bor i Kanada, börjat be mig att skicka surströmming till henne, säger hon och skrattar.

Själv längtar hon efter kimchi och andra klassiska rätter från det koreanska köket. Rätter som korridorsköket kommer i vägen för.

– Koreansk mat kan lukta ganska mycket så det går inte att laga i det gemensamma köket. Ibland går jag till koreanska föreningen när de har fester eller firar högtider. Då brukar jag ta med mig jättemycket mat hem, men jag måste äta upp det fort så det inte luktar!

Hon längtar efter hösten. Även om mycket är ovisst så är det också då hon kommer åka hem och hälsa på.

Ålder 27. Bor Stockholm. Familj Mamma, pappa, tvillingsyster och sex stycken border collies. Läser på SU Master i ekologi. Intressen Djur, friluftsliv, träna.

Drömmer om Att få vara med och förbättra världen, bland annat genom att hjälpa till att bevara fjällrävar och andra fridlysta rovdjur.

2/2016 Gaudeamus 21

Reportage

MÖT TRE NYANLÄNDA

Kom hit för att rädda s Ny i Sverige

Det senaste året har fört honom på resor fram och tillbaka mellan Södertälje och Damaskus. För när Mouetaz Baloue kom till Sverige, blev fru och barn kvar i Syrien. Nu vill han inget hellre än att ge sin familj en trygg tillvaro.

CORNELIA THOMASSON (text) FANNY WALLER DAHLIN (foto)

E

tt varmt leende, stora gester och ljudliga skrattsalvor är en del av Mouetaz Baloues repertoar.

Under den korta promenaden mellan tunnelbanan och Korta vägens lokaler vid Frescati backe blir det tydligt. Stegen är snabba och hurtiga.

Utanför byggnaden står några av deltagarna och tar en cigarett innan föreläsningen börjar. Mouetaz håller upp dörren för några som är på väg in.

– God morgon! hälsar Mouetaz och får spridda svar.

Gruppen består nästan uteslutande av män i hans egen ålder, det vill säga runt 45. Några är yngre, några är äldre och några är kvinnor. De är alla akademiker från olika länder och ingen av dem har bott särskilt länge i Sverige.

De har läst tillsammans på Korta vägen i lite drygt tre månader nu. Det är en utbildningssatsning som Arbetsförmedlingen och Stockholms universitet gör för att hjälpa nyanlända akademiker ut i arbetslivet.

Måndag till fredag från klockan nio till klockan fem får de lära sig hur arbetslivet i Sverige fungerar. Så småningom ska de börja praktisera. Mouetaz har varit på två intervjuer redan. Arktiektjobb, eftersom han är utbildad artkiktet.

Arkitekt utan hus – Svenskar förlitar sig på Ikeas funktionalitet. Jag har inget emot Ikea, men det är svårt att hitta balansen mellan snyggt och funktionellt, säger Mouetaz under en rökpaus.

Han sitter på en bänk utanför Södra huset. På gräset nedanför, inklämt mellan två av flyglarna, står en mörkblå kloss med fönster och dörrar – en av Stockholms universitets tillfälliga lokallösningar. Mouetaz pekar på den, ler och skakar på huvudet.

– I mitt land är det där något vi skulle ställa upp åt byggarbetare, men här är det kontor!

Han räknar stolt upp vad han har gjort under sin karriär: Han har designat exklusiva innanmäten på fina restauranger, inrett hela hem åt erkända personer med mycket pengar och skapat hela kulisser inför större festtillställningar. Alla inredningsprojekt i Syrien har gjorts efter ledorden "exklusivt" och "unikt". Här, i Sverige, har han inte ett ens ett eget hem att inreda.

– Jag har hört att man kan köpa hyreskontrakt. Det är synd att jag inte har flera hundra tusen kronor, säger han och skrattar.

Mouetaz bor hos sin syster och hennes man i Södertälje. Han har gjort det i lite mer än ett år nu, sedan kriget i Syrien gjorde livet ohållbart för honom och familjen. Att

komma till just Sverige var ett enkelt val för honom, eftersom han har dubbla medborgarskap.

– Det var inte så svårt för mig att komma hit. Jag har medborgarskap eftersom min första fru var svensk. Vi bodde här ett tag.

Första gången Mouetaz kom till Sverige var för femton år sedan. Han var då gift och levde med en svensk kvinna i ungefär två år innan deras vägar skildes åt.

– Jag ville tillbaka till Syrien. Det kanske är svårt att tro nu men Syrien var det perfekta landet. Men hon ville inte följa med mig tillbaka, berättar han.

De skiljde sig och Mouetaz bestämde sig för att flytta tillbaka till Damaskus, Syriens huvudstad och platsen där han växte upp. Väl tillbaka dröjde det inte länge förrän han mötte, Laila, som skulle bli hans andra fru och mamma till hans tre barn: Karam, Anna och Meriy.

Lämnade sin familj i Syrien När Mouetaz valde att återvända till Sverige var det för att skapa en trygg tillvaro för sin familj, men han kunde inte ta dem med sig när han åkte. Minnena är ständigt närvarande och gör det svårt att tänka på annat.

”Jag har åkt ner många gånger för att skydda min familj.”

Han berättar att han under tiden som han ansökt om familjeåterförening rest mycket fram och tillbaka mellan Syrien och Sverige. Två månader här, två månader där. Och just det, han har gjort en avstickare till Turkiet också.

– Jag har åkt ner många gånger för att skydda min familj. Först bodde de kvar i huset, men det blev för oroligt. En gång tog jag med dem till Turkiet. Vi bodde där några månader, i en lägenhet, men pengarna tog slut och de tvingades åka tillbaka till Damaskus. Jag kom tillbaka hit, berättar han.

Återförenade på Arlanda – Jag hämtade dem på flygplatsen i fredags.

MOUETAZ BALOUE

22 Gaudeamus 2/2016

Orden kommer plötsligt, Mouetaz låter själv förvånad när han säger det, som om han inte hunnit vänja sig vid tanken. Han räknar på fingrarna. Han ringde Svenska ambassaden i Beirut, Libanon [2012 flyttade Sverigas ambassads verksamhet i Syrien till Beirut, reds anm.] för exakt en vecka sedan, på onsda-

”Krig förstör familjer och även om vi är tillsammans nu så är det mycket som vi måste bearbeta.”

gen. Två dagar senare kunde Mouetaz möta upp sin familj på Arlanda.

– Det gick så fort. De ringde och sa att de kunde komma. Då bokade jag fyra flygbiljetter direkt. Nu är de är hemma hos min syster, säger han.

Mouetaz pratar om det mesta med munter ton, men när han snuddar vid resorna till Syrien och familjen som blev kvar darrar rösten till för en stund.

– Det har tagit upp all min tid. Det är svårt att göra saker, att gå till Korta vägen till exempel. Jag vet inte hur jag ska förklara. Tänk dig att du varit med om en bilkrock och sen åker direkt till jobbet. Du kommer inte kunna koncentrera dig på dina arbetsuppgifter. Du kommer bara tänka på krocken, säger han.

Nu vill de bara vara med varandra. De sitter mest tillsammans och pratar om vad de varit med om.

– Vi är lyckligt lottade, men det har hänt mycket. Krig förstör familjer och även om vi är tillsammans nu så är det mycket som vi måste bearbeta.

Hans högsta önskan nu är att få leva som en normal familj igen, kanske i ett eget hus. Men först är det en del teknikalitetet att ta sig förbi. En massa pappersarbete måste göras. Mouetaz själv hoppas få en praktikplats eller jobb snart och Laila, som är farmaceut, vill börja jobba igen. Deras barn måste få börja skolan snart.

– Men det kommer nog gå bra för dem, för de har lärt sig svenska i Syrien. De har inte kunnat gå till skolan, så i stället har de läst i svenskböcker som jag gett till dem, säger Mouetaz och skrattar.

Ålder 45. Bor Södertälje. Familj Fru och tre barn. Läser på SU Korta vägen.

Intressen Konst, design, bio, resa och simma. Drömmer om Skapa en trygg tillvaro med sin familj i Sverige.

sin familj

2/2016 Gaudeamus 23

Kultur & Nöje

ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK

Foto: Andreas Ekström

På fritiden:

Nya vänner på Buddyprogrammet

Foto: Soraya Tavakol

Studentkårens buddyprogram sammanför studenter från världens alla hörn. Ryan, Hannes och Pietro planerar allt från att laga renskav till att gå på museum.

I höstas startade några studenter upp ett språkcafé med fokus på nyanlända med intresse för universitetsstudier. Här häller Mohamed Salah och David Mattsson upp kaffe.

Kaffe och språk Studenter ordnar språkcafé för nyanlända Varje torsdag ordnar några SU-studenter ett språkcafé för nyanlända. Att sjunga för vuxna födelsedagsfirare och att sitta tyst på bussen är några av de normer som diskuteras när Gaudeamus är på plats.

ANDREAS EKSTRÖM

Det har nyss varit Alla hjärtans dag när Gaudeamus är på besök i språkcaféet, och detta är det stora samtalsämnet för dagen. Men även födelsedagar tas upp.

En av deltagarna Basel Al Harire har nämligen fyllt år tidigare i veckan så han får en födelsesång där alla står upp och sjunger. Det är något som deltagarna inte är så vana vid från sina hemländer, men något som uppskattas.

– Vi firar bara födelsedagar för små barn i Egypten men det är kul att se att ni firar vuxna i Sverige, det är viktigt att veta att man gör så, säger Mohamed Salah.

Det var studenten Pauline Diurson Runfors som tog

”Vi firar bara födelsedagar för små barn i Egypten.”

initiativ till språkcaféet, efter att hennes mamma startade ett språkcafé på sitt jobb i höstas. Pauline Diurson Runfors fick vara med och efter det bestämde hon sig för att starta ett språkcafé på Stockholms universitet. Hon pratade med kamraten David Mattsson och via Folkuniversitetet startade de tillsammans upp ett språkcafé där de två är cirkelledare.

Pratar normer och fotboll Men språkcaféet är inte som en vanlig studiecirkel.

Ibland dricker de bara kaffe och pratar om konstiga normer som finns i Sverige eller om en fotbollsmatch som var i helgen. Framför allt riktar sig språkcaféet till nyanlända som har universitetsbakgrund eller är 24 Gaudeamus 2/2016

intresserade av att läsa vidare på ett universitet. De nyanlända kommer från olika delar av världen. Men främst från den arabiska världen som Egypten, Syrien och Irak.

– Det är otroligt kul att se när de utvecklas i sitt språk och blir mer utåtriktade ju längre tiden går och att vi har bidragit på språkcaféet, säger Pauline Diurson Runfors.

När Gadden är på plats är det bara fem deltagare med men andra gånger har de varit upp emot 20. Men deltagarantalet brukar variera från gång till gång. Det beror på om de nyanlända får uppehållstillstånd och påbörjar SFI-kurser eller praktikplatser eller om de är upptagna av någon kurs via Folkuniversitetet.

– Vi brukar vara mellan åtta och tolv stycken. I början var vi flera men nu har Folkuniversitetet sina kurser som många går på och de krockar lite med vårt språkcafé. Men kurserna där är snart slut, tror jag. Då kan det bli så att vi blir fler igen, säger Pauline.

"På bussen tittar alla i mobilerna!"

Mohamed Salah är en av de deltagare som kommit längst i sin utveckling i svenska. Det svenska språket har inte varit en jättestor utmaning eftersom han sedan tidigare kunde lite engelska och kunde känna igen vissa likheter språken emellan. Men det är inte språket som var den otäckaste barriären in i det svenska samhället. Det är alla normer som finns, hur konstigt allt är. Där har språkcaféet varit bra då man har pratat om normer och oskrivna regler som finns i Sverige, hur man ska agera i vissa situationer.

– I Sverige när man åker buss sitter alla och tittar i mobilerna. Jag har trott att man inte får prata på bussarna i Sverige och jag blev lite blyg. Men språkcaféet har förklarat för mig att det är så man gör när man åker buss även om det är tråkigt, men att folk oftast egentligen vill prata typ. Men sedan jag började här har mitt självförtroende ökat och jag är inte lika blyg längre. Dock tittar jag mest på telefonen när jag åker buss ändå.

Ryan Chong, Hannes Lewander och Pietro Saccà har nyligen funnit varandra via buddyprogrammet. Här håller de upp en skylt med hashtaggen "SU för alla".

Vi möter Hannes Lewander, som pluggar internationella relationer, Ryan Chong, utbytesstudent i företagsekonomi från Singapore, och Pietro Saccà, utbytesstudent i musik och underhållning från italienska Genoa.

Varför ansökte ni till buddyprogrammet?

Hannes: – Jag var utbytesstudent i Japan tidigare och där hade de väldigt bra mentorer, så jag kände att jag ville göra något liknande.

Ryan: – För mig är det mycket att jag vill lära känna folk, inte bara svenskar, men från andra ställen också, och det kulturella utbytet.

Vilka aktiviteter har ni planerade?

Pietro: – Nyligen gjorde Hannes en lista med aktiviteter för de kommande veckorna, som inkluderade Nordiska museet, Skansen, Fotografiska museet, bowling, karaoke och öl.

Någon specifik aktivitet ni ser fram emot?

Ryan: – Renskav!

Hannes: – Ryan och hans vän ville prova att äta ren, men visste inte hur man tillagade det, så jag föreslog jag skulle kunna laga det åt dem.

Soraya Tavakol

Buddyprogrammet Buddyprogrammet är ett sätt förinternationella studenter att träffa lokala studenter som kan hjälpa dem att få ut så mycket som möjligt av sin tid här. Samtidigt är det ett sätt för svenska studenter att lära känna nya personer. De som anmäler sig delas in i grupper där både svenska och internationella studenter ingår.

Mer information på www.sus.su.se/mentor.

!

ALLT FRÅN SPEX TILL LYRIK

Kultur & Nöje

Foto: Helena Jönsson

FRÅGA STUDENTOMBUDEN

KRÖNIKÖR NIUSHA KHANMOHAMMADI

Emma Pedersen, Parasto Rosencrantz och Nouseibah Elobeid är studentombud på Stockholms universitets studentkår.

Vi fick be om betygskriterierna Hej! Jag har hört att studenter ska få betygskriterier för en kurs vid kursstart. Jag har precis läst en kurs där vi studenter fick be om betygskriterierna. När vi väl fick kriterierna var de så otydliga att vi ändå inte hade någon hjälp av dem.

Vad är det som gäller? Ska vi behöva fråga efter betygskriterierna och vad måste de innehålla?

?

Svenskhet sitter inte utanpå I SKRIVANDE STUND befinner jag mig i södra Frankrike

för utbytesstudier där jag dagligen försvarar mig som svensk. Ja, försvarar. Jag kan ju omöjligt vara svensk, jag menar, vilken svensk har något annat än blont hår? Dag ett vid lärosätet får jag höra "What, but you don't look so Swedish to me" och vid ett kort svar att jag har mina rötter i Iran svarar hen "AH! I knew it".

Douze point för rätt gissning – jag kan ju omöjligen vara svensk.

”Jag kan ju omöjligt vara svensk, vilken svensk har något annat än blont hår?”

ATT BO UTOMLANDS är en fantastisk erfarenhet där man

får träffa nya människor och lära sig mycket om nya kulturer. Frågan om en individs ursprung är ofta av intresse och kan leda till spännande samtal men det viktiga att ha i åtanke är hur frågan ställs. "How can you be a Swede when you look like that?" förvånar mig knappt längre. Den senaste "OH Swedish, you must be a fake Swede then?" fick mig nästan att, sorgligt nog, skratta till lite.

"Nej men du vet, var kommer du egentligen ifrån?" kan för många vara en oskyldig liten mening. En mening som varje gång piskar en i ansiktet, inte helt olikt den sydfranska blåsten, en konstant påminnelse om att jag egentligen inte hör hemma här. "Egentligen". Ett

ord som läggs till, just till mig, baserat på mitt utseende.

Ju länge hemifrån jag är, desto längre blir kedjan där jag får förklara vem jag är och varifrån jag kommer.

Antaganden om var jag "egentligen" kommer ifrån hänger ständigt över mig som ett stort svart moln.

Frågor som ”Du pratar ju så bra svenska, du måste ha kommit hit som barn?" är gång på gång återkommande. För att inte tala om förslag om att byta namn för att lättare få komma till arbetsintervjuer. Varför är det så svårt, trots den globala, och fantastiskt mångkulturella värld vi lever i i dag, för en något högljudd person med stora, svarta lockar att "komma från" det avlånga landet lagom?

ATT VARA ANDRA generationens invandrare har för

mig, alltid inneburit ett mellanförskap. I Sverige, anses jag sällan vara svensk. I Iran, anses jag inte riktigt vara iranier. Varför det är så viktigt för människor att sätta personer inte bara i grupper, utan även inom vissa nationers gränser, är bortom mitt förstånd.

Jag ser fram emot den dag då "svenskhet" ses utifrån kultur och inte begränsas av utseende eller nationers gränser. Det är viktigt att framtida generationer får lära sig: Att vara svensk innebär fantastiskt mycket.

Man kan vara svensk, och något annat. Jag blir ofta påmind om att jag inte kan ha två hem. Men faktum kvarstår, att det har jag. Varför tvingas välja eller dela, när jag kan ha 200 procent.

Niusha Khanmohammadi är på utbytesstudier i Aix-enProvance genom Stockholms universitet. Hon studerar statsvetenskap vid Sciences Po.

NIUSHA TIPSAR ATT TÄNKA PÅ INNAN DU FRÅGAR ELLER KOMMENTERAR OM NATIONALITET:

Hej, Du har helt rätt, betygskriterierna ska meddelas studenterna skriftligt senast vid kursstart. Vad gäller innehåll så framgår det i Stockholms universitets lokala regelverk att betygskriterierna ska ange de kvalitativa krav som studenterna ska uppfylla för de olika betygsgraderna vid exam­ ination. Kriterierna utformas med utgångspunkt i de förväntade studieresultaten för den kurs eller den del av kurs som examineras (förväntade studieresultat ska anges i kursplanen). Bra att veta är också att meddelade betygskriterier är bindande.

Utifrån betygskriterierna ska du som student förstå vad som förväntas av dig för att få ett visst betyg. Det verkar som att din institution brustit vad gäller detta, hör av dig till oss om du vill att vi kontaktar dem.

!

EMMA PEDERSEN

Hur ska utvärderingen gå till?

Hej! Jag har precis avslutat en delkurs. I samband med detta ville vår lärare att vi skulle utvärdera kursen. Då satt vi i föreläsningssalen och studenterna fick prata fritt. Efteråt fick vi ingen sammanställning. Ska det gå till såhär?

?

Hej! Samtliga kurser och delkurser ska utvärderas anonymt vid kursens avslutande.

Syftet med detta är att alla kursvärderingar ska sammanställas och resultatet ska utgöra en del av beslutsunderlaget vid utveckling och förändring av kurser. Resultaten från kursvärderingar, samt eventuella åtgärder som vidtagits, ska hållas lätt tillgängliga för studenter och anställda på universitetet under innevarande läsår. Så jag skulle säga att er lärare inte har följt Stockholms universitets policy och riktlinjer för studentinflytande. Det är prefekten som ansvarar för att kursvärderingar genomförs och sammanställs samt för att information om resultat och eventuella åtgärder hålls tillgängliga.

!

PARASTO ROSENCRANTZ

• HUR INTRESSANT DET än må vara, behöver du inte alltid kommentera eller "ta reda på" en persons nationalitet.

• DET FINNS INGET facit på vad nationaliteter "egentligen" innebär, eller vilka som tar del av dem. Det är upp till var och en att svara på det.

• VAR MEDVETEN OM att det kan vara ett väldigt personligt område och att alla reagerar olika.

• LÄGG MÄRKE TILL signaler och tänk på hur du formulerar dig. Gör inga antaganden!

• HA I ÅTANKE att du förmodligen inte är den första som ger en kommentar om nationalitet, och att personen i fråga kan vara väldigt trött på det.

Få svar på dina frågor!

Studentkårens studentombud svarar på dina frågor, stora som små. Frågorna kan ställas helt anonymt men ska vara studierelaterade.

Mejla dina frågor till studentombud@sus.su.se

2/2016 Gaudeamus 25

In English

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

Students are being discriminated Photo: Cornelia Thomasson

"Discrimination of non-white students is happening all the time", says Araia Ghirmai Sebhatu, student and founder of the society Black Coffee.

But few incidents are formally reported.

Islamophobic graffiti on the walls of Södra huset and a formal dinner with the theme 'colonialism', are some of the stories that Gaudeamus has covered.

In a survey on racism at the University carried out by Stockholm University Student Union last year, around half of those who took part said that they, or someone they know, had been a victim of racially motivated discrimination or harassment at the hands of other students or University staff.

Few incidents are reported

"Many students choose not to report incidents because the process is a difficult one", says Araia Ghirmai Sebhatu.

Despite this, very few incidents are formally reported – only 6 last year.

“Every reported incident is one too many. But, very few of the 70,000 students enrolled at the university ever contact us,” says Christian Edling, Coordinator for equal treatment of students.

Between 2007 and 2015, Edling's office received 417 reports of discrimination.

Of these, 156 incidents were found to contravene the Discrimination Act, and lead to further investigation, and

53 concerned discrimination based on ethnic origin.

Can we conclude that racism at the University is rare? Araia Ghirmai Sebhatu, Art History student and founder of Black Coffee, a society for Afro-Swedes, thinks not.

“Discrimination of non-white students is happening all the time,” he says. ”But, if you bring up the issue, you risk being seen as 'difficult' or get accused of playing the victim. Many students choose not to report incidents because the process is a difficult one. Many also worry that doing so will affect their grades.”

Lack och accessibility Accessibility is another possible reason for the disproportionately low number of incidents reported to the Equality Coordinator, believes Araia Ghirmai Sebhatu. ”I didn't even know it was possible to file a report until now. And that is a problem.”

The University has a legal obligation to prevent and investigate harassment claims. ”Every department, has their own procedure and must have information about who the students can turn to if they have been discriminated against,” says Christian Edling.

Text: Cornelia Thomasson Translation: Sophie Atkins

The Buddy Program brings students together

We met Hannes Lewander; studying International Relations at SU, Ryan Chong; on exchange from National University of Singapore studying Finance, and Pietro Saccà; an exchange student studying Music and Performance from University of Genoa.

Why did you apply for the program?

Hannes: – I figured since I was on exchange in Japan where they had really great mentors, I felt I wanted to do something similar.

Ryan: – My reason was for getting to know people, not just Swedish, but from other places as well, and the experience.

What activities do you have planned?

Pietro: – It’s great. Hannes made a list of things we can do for the next couple of weeks, including the Nordic Museum, 26 Gaudeamus 2/2016

Skansen, Fotografiska, bowling, karaoke, and beers.

Hannes: – It’s very open really; together we decide what everyone would like to do and how often we meet.

Photo: Soraya Tavakol

The Student Unions Buddy Program brings together students from every corner of the globe.

This semester Hannes Lewander, Ryan Chong and Pietro Saccá have all chosen to take part.

Any activity you are particularly excited about?

Ryan: – Reindeer stew!

Hannes: – Ryan and his friend wanted to try reindeer, but didn’t know how to cook it, so I suggested I cook it for them.

Do you feel the program is beneficial in helping you integrate into SU? Ryan: – The Student Union’s Buddy Program is great as I meet students from other faculties, not just the Business School, it’s nice to meet other international students.

Do you feel the program helps Swedish students meet international students?

Hannes: – Definitely! I mean the other best way is probably going to Bojan, but it’s not the same thing.

Soraya Tavakol

Ryan Chong, Hannes Lewander and Petro Saccà met through the Buddy Program.

The Buddy Program The Buddy Program is a way for international students to meet Swedes helping them make their experience even better. It’s also a way for Swedish students to meet new and interesting people, helping broaden horizons. You will be matched up in a buddy group with both Swedish buddies and international students. If you are interested, check it out at www.sus.su.se/mentor.

!

FOR INTERNATIONAL STUDENTS

In English

COLUMNIST SORAYA TAVAKOL

We have become global citizens I AM SWEDISH by citizenship and mother tongue, Cole Demorest utilises his studies in Stockholm to travel through Europe as much as possible.

Photo: Mats Sprave

”This is certainly a new exprience” Cole Demorest, 21, is a Canadian exchange student from Lakehead University. He is part of a student exchange programme, which makes it possible for him having extra-curricular experience in Nordic countries.

What are you studying?

– I’m doing a double honours degree in outdoor recreation and natural sciences. I am doing all of my biology courses for the remainder of my degree at Stockholm University.

Why did you choose to come to Stockholm?

– A big driving force was my organisation – North2North – which includes all the countries with Arctic sovereignty. The fact that I could take the biology courses in English and that I would get credits for them back home, was also an incentive. I chose Stockholm because it is quite a famous city and I had heard lots of good things about it. I thought it would be a good hub from which to see the rest of Europe. As it is my first time in Europe, I wanted to do a lot of travelling to the continent as well.

How is it different from your home town of Calgary?

– It’s old here. Calgary is quite a modern city; It's si-

milar in size, but it feels bigger. Stockholm has a kind of quaint atmosphere to it, it feels very cosy. The buildings and the architecture and the culture are just older than many Canadians can sort of understand. I’ve never been to Europe before, so for me this is a new experience. There is much more history here than in my home town.

Have you travelled much in Europe yet?

– I heard that lots of people went on Baltic cruises and had lots of fun, so I did a couple of those to Helsinki, Tallinn and have plans to go to Riga. I spent my Christmas Holidays in central Europe, mostly France and Germany.

Is there anything you’re looking forward to?

– I’ll be going to the Czech Republic and Poland to visit a friend from my home university and we plan to go travelling together before she heads home.

Mats Sprave

ASK THE STUDENT OMBUDSMEN Photo: Helena Jönsson

The exam wasn't covered by the literature Hi, I took an exam recently where a question was worth about a quarter of the total marks.

When I read the question I didn’t remember having covered the subject while studying. After the exam I found out that there had been a lecture in which the subject was brought up on a power point. However, the lecture was not mandatory, so I skipped it. Is it really ok to have a question on an exam that isn’t covered by the course literature and only spoken about at a lecture?

?

Hi, Everything that is included in the course can be part of the exam. This includes all lectures, literature, seminaries and so forth. If a lecture isn’t obligatory and something in that specific lecture is brought up in the exam paper, it is in accordance with what is allowed to be included in an examination.

!

Emma Pedersen, Parasto Rosencrantz and Nouseibah Elobeid are Student Ombudsmen at the Student Union.

NOUSEIBAH ELOBEID

Get answers to your questions!

Swedish was the language my Swedish mother and Iranian father spoke with me whilst growing up on four continents across nine countries. Is it already starting to sound complicated? Well, life in a global world is complex, but I know that a lot of young people share my experiences of having multiple nationalities in one sense or another. So, from my point of view, I feel like I am an international student, even if I’m technically not.

The William Paterson University defines an international student as an “individual who is enrolled for credit at an accredited higher education institution on a temporary visa”. However, is this the only correct description? People are becoming more and more mobile. Moving and being ready to pack your bags in an instance, is a requirement for most jobs. This constant moving and lack of a ‘home’ makes us not only international students but also global citizens.

MY DILEMMA WHEN I moved and started university

in Stockholm was that I had two or more identities; my passport was Swedish and I had spent every summer here since I was born, but my childhood memories are dubbed in Spanish and my teenage ”Well, life years are awfully American. in a global Also I don’t look very Swedish. Living in Dubai world is I was often approached in complex ” Arabic or Persian by people who assumed I spoke the languages. We are part of globalisation, but still some cannot grasp it, such as when I was on exchange in Spain many couldn’t wrap their heads around me speaking Spanish with a Mexican accent, but being Swedish-Iranian.

.

HAVING ALL THESE identities makes it difficult for us to tie ourselves to one nationality. Nationalities evolve over time; one could say I am out-dated as the Swedish I speak is my mother’s, which hasn’t been up-dated since early 90s.

Nevertheless, no matter what trivial conflicts or dubious questions come our way in different situations and settings, we still hold on to our fragile national identities, gained by birth and by passport.

We are, and have become, global citizens and international students.

Soraya Tavakol is half Swedish and half Iranian. She studies her Bachelor in Business Administration and Political Science at Stockholm University.

The Student Ombudsmen will answer all of your study related questions. So if you are pondering on a question, send it to studentombud@sus.su.se anonymously and get answers.

2/2016 Gaudeamus 27

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus Ansvarig utgivare: Linda Carlsson, Samverkansavdelningen Redaktion: Martin Björinge, martin.bjoringe@su.se Foto: MostPhotos, Niklas Björling

Stockholms universitet i Gaudeamus

Foto: Peter Knutson

3 frågor till en alumn FREDRIK PAULÚN Näringsfysiolog och författare.

1. Vad har du studerat?

Klas Udekwu och hans kolleger kartlägger mikrooganismer på alla Stockholms tunnelbanestationer.

Stockholms universitet topsar tunnelbanan Forskare vid Stockholms universitet kartlägger mikroorganismer i tunnelbanan i samarbete med Stockholms läns landsting och SL som en del i ett forskningsprojekt som pågår i 46 städer runt om i världen.

Pågår under 5 år Klas Udekwu och hans medhjälpare samlar in prover med hjälp av nylontopsar som gnuggas mot olika ytor i tunnelbanan. Sedan utvinns mikroorganismernas DNA så att forskarna kan identifiera dem och deras innehåll av särskilda gener som till exempel antibiotikaresistens. I mars gjordes en provtopsning och nu ska prover samlas in regelbundet från alla tunnelbanestationer i Stockholm under det fem år långa projektet. Utvinning och analys görs vid Stockholms universitet,

som också ska hjälpa till att analysera prover från vissa andra städer.

– Med hjälp av moderna metoder i metagenomik kan vi nu på molekylär nivå börja förstå organismdynamik i städer. Ökad kunskap kan ha en positiv inverkan på hållbarhet, trygghet, säkerhet och framtida planering. Detta inkluderar underlag för framtidens ”smarta städer”, städer som kan upptäcka och reagera på nivåer av sjukdomsalstrande organismer, säger Klas Udekwu.

Ökad kunskap kan ha en positiv inverkan på hållbarhet, trygghet, säkerhet och framtida planering.

Många intressanta frågor – Vi undersöker exempelvis hur miljön och mikrobsamhällena förändras med väder, årstider och människoströmmar. Genom att så småningom kombinera vår data med information om

Samarbete med landstinget – Tunnelbanemiljön är speciell. De är människogjorda grottor med hög lufttillförsel och stor genomströmning av människor. I många städer är tunnelbanan det sätt som de flesta använder för att ta sig någonstans. Därför börjar vi undersökningen med den bebyggda miljön där.

Utöver syftet att bidra till stadsplaneringen, hoppas forskarna att data från MetaSUB kommer att skapa en ny resurs för att upptäcka nya biokemiska vägar, små molekyler och antibiotika som skapas av ekosystemet av mikroorganismer. Det är särskilt intressant eftersom det som forskarna undersöker har lärt sig att och utvecklats för att leva bland oss människor. Projektet är ett av flera som ingår i Stockholms universitets forskningssamarbete med Stockholms läns landsting.

FA K TA | MetaSUB är ett konsortium av laboratorier världen över som arbetar med att kartlägga mikroorganismer i tunnelbanesystemet. Forskningsprojektet startade i New York av forskare vid Cornelluniversitetet och omfattar nu 46 städers tunnelbanesystem och ett hundratal forskare.

28

2. Vilken nytta har du av din utbildning?

– Den ligger till grund för mitt varumärke Paulúns. Det är ett varumärke som står för nyttig mat och har blivit ett av Sveriges mest kända inom området.

Dessutom utbildar jag kostrådgivare på Paulúns Näringscenter och skriver böcker i ämnet.

3. Vad kommer du främst att ägna dig åt den närmsta tiden?

– Det är en stor efterfrågan internationellt på nyttig mat, och att den är svensk är en bonus. Jag kommer därför att jobba en hel del mot utlandet och idag säljs Paulúns produkter i Kina, USA, Finland, Turkiet, Ryssland och på Island.

Foto: Johannes Puschnig

– Vi vill förstå sammansättningen av mikroorganismer i tunnelbanemiljön, med ytterligare kunskap kan vi förhoppningsvis bidra till att minska spridningen av sjukdomsalstrande mikroorganismer, säger Klas Udekwu vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut. Han är samordnare för den svenska delen av projektet MetaSUB tillsammans med kollegan Per Ljungdahl.

befintliga stadsmiljöer skulle man kunna undersöka om sammansättningen av mikroorganismer till exempel varierar utifrån tillgång och närhet till vårdcentral. Det skulle kunna ge bättre samhällsplanering, fortsätter Klas Udekwu.

– Jag studerade till nutritionist i början av 90-talet. Det gav mig en fil mag i nutrition.

Stockholm är ljusförorenad De ökade ljusföroreningarna i storstäder får konsekvenser för människors hälsa och för naturen, det skriver Johannes Puschnig, doktorand i astrofysik vid Institutionen för astronomi, Stockholms universitet i tidningen Populär Astronomi nr 1, 2016.

Ljus från strålkastare orsakar felorienteringar hos flyttfåglar och gatubelysning är livsfarlig för insekter som dras till lyktorna.

Forskning visar att antalet malar har minskat till omkring tio procent jämfört med 1949. Hur påverkar det ekosystemet, med tanke på att 2/3 av allt protein som konsumeras på vår planet kommer från insekter? Det vet vi inte.

Artikeln i sin helhet hittar du på: www.su.se/profilomraden under Astrofysik, kosmologi & partikelfysik

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet Studentavdelningen i Studenthuset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se su.se/utbildning

Stockholms universitetsbibliotek Hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, kopiering och läsplatser.

08-16 28 00, forum.sub.su.se, sub.su.se

Följ oss även på: rektorsblogg.su.se facebook.com/stockholmsuniversitet twitter.com/stockholms_univ instagram.com/stockholmuniversity

På gång

Sök höstens utbildningar senast 15 april Webbanmälan till höstens utbildningar är öppen. Välj bland 190 program och 1700 kurser. Här hittar du aktuell information om vårt utbud: su.se/utbildningskatalog ”Fundera lite över vilken bild av dig själv du vill förmedla”, tipsar Margareta Belin på Studentavdelningen inför anställningsintervjun.

Lyckas med löneförhandlingen Hur ska man egentligen vara klädd på anställningsintervjun? När är det okej att diskutera lön? Kan man höra av sig och fråga hur det gick? för samma sak som en kandidat hon själv var med om att intervjua en gång. Då hängde en röd prislapp kvar i den jobbsökandes uppenbarligen nyinförskaffade kavaj.

Känn dig bekväm – Det är viktigt att du känner dig så bekväm som möjligt utan att för den skull ge ett nonchalant intryck, förklarar Margareta.

– Fundera lite över vilken bild av dig själv du vill förmedla. Det kan ju variera beroende på vilken typ av företag och tjänst det handlar om. Om du söker jobb som säljare kan det

Studie- och språkverkstaden i Studenthuset ger seminarier om digitala studieverktyg som kan underlätta och effektivisera dina studier. Lär dig om appar, datorprogram och tillägg. Mer information hittar du på: su.se/studieverkstad

Egentligen Hur är det att plugga på Stockholms universitet – egentligen? Tipsa gärna nyfikna vänner och bekanta om följande sida där studenter från olika ämnesområden berättar: su.se/egentligen

Läs mer och anmäl dig via webben:

Foto: Ernst Henry Photography

Diskussionerna blev livliga när studie- och karriärvägledare Margareta Belin från Studentavdelningen höll ett karriärseminarium om nyttiga saker att tänka på före, under och efter en anställningsintervju.

– Jag brukar klä mig extra snyggt och gå runt i några affärer före intervjun. Då blir jag respektfullt bemött av expediterna och får den där självkänslan som jag vill utstråla, berättade en av studenterna i publiken.

Margareta höll med om att det är viktigt att visa upp ett välvårdat yttre.

Hon tipsade om att gärna ta en extra titt i spegeln så att man inte råkar ut

vara bra att inte framstå som en blyg viol från Flen.

Lön bör man inte ta upp på första intervjun om man inte blir direkt tillfrågad, menade hon. Att höra av sig och fråga hur det gått är däremot helt okej – så länge som det känns naturligt för dig själv. Hur länge man ska vänta innan man hör av sig får var och en avgöra.

Karriärservice på Studentavdelningen ger en serie med karriärseminarier under våren. Där har du möjlighet att få veta mer om bland annat praktik inom EU, jobb på UD och hur du lyckas i löneförhandlingen.

Digitala studieverktyg

su.se/karriarservice

Hur vill du möblera din studieplats på biblioteket?

Du kanske undrar varför det är tomt på entréplan utanför Berghdalrummet på biblioteket? Det beror på att vi nyligen frigjort yta för fler studie- och läsplatser för våra besökare.

Fler studie- och läsplatser på biblioteket är ett önskemål vi har fått när vi tidigare under året har bett om förbättringsförslag. Därför har vi flyttat en stor del av våra tidskrifter till magasin. Nu har du möjlighet att påver-

ka hur din studieplats på biblioteket skulle kunna se ut och vi vill gärna att du delar med dig av dina önskemål kring möbleringen av de nya ytorna.

Skicka dina tankar och idéer till redaktionen@sub.su.se, eller skriv till oss på Twitter eller Facebook så för vi dina idéer vidare till projektgruppen som kanske kan förverkliga just dina önskemål. Sittpuffar eller hängmattor – alla idéer är välkomna!

Visste du att …

Vivi Täckholm har givit namn åt den nya föreläsningsalen i Arrheniuslaboratoriet. Hon levde 1898-1978 och utbildade sig till botanist vid Stockholms högskola. Vivi blev expert på Egyptens flora och levde under en stor del av sitt liv i landet där hon blev en hyllad föreläsare. Hon var brobyggare mellan Egypten och Sverige, bland annat genom att ta emot svenska ministrar och kungligheter på besök.

Vivi var dessutom författare av bland annat barnböcker och gjorde insatser för Norges och Finlands motståndsrörelser under andra världskriget.

Niklas Adalberth, en av Klarnas grundare, är en av alla entreprenörer som gästar Starta eget-dagen.

Starta eget-dagen 20 april Starta eget-dagen i Aula Magna 20 april är Sveriges största inspirations-event för dig som funderat på driva eget företag. Här får du både inspiration och konkreta råd från några av landets mest framgångsrika entreprenörer och lära dig hur Stockholms universitet rent praktiskt kan hjälpa dig att förverkliga din affärsidé. su.se/startaegetdagen 29

Studentkårens nyheter © Kårsidorna innehåller information från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Malin Gard, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på 08–674 62 03 eller malin.gard@sus.su.se.

Aktiviteter för och med studenter hittar du på vår webb: sus.su.se

LEDARE

MEST GILLAT JUST NU

Vi måste bekämpa strukturell rasism

SUS på Instagram @sustudentkar

R

asismen tar sig många uttryck: Både genom sociala och ekonomiska strukturer bygger den upp hinder för grupper och enskilda individer. Ord och uttryck som, även om de inte sägs med ont uppsåt, får människor att känna sig som främlingar mitt ibland sina vänner.

Glastak och särbehandling i ansökningar som släpper igenom vissa och stoppar andra. Effekterna är förödande på både privat och samhällelig nivå.

Att befinna sig i en miljö där kritiskt tänkande värderas högt är tyvärr inte ett vaccin mot de maktordningar som existerar i det omgivande samhället. Det krävs aktivt arbete och åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Det innebär att både universitetet och de organisationer som verkar på lärosätet måste göra ansträngningar för att alla studenter ska känna sig välkomna och delaktiga i såväl studierna som de studiesociala aktiviteterna utanför föreläsningssalarna.

I vårt åsiktsdokument står det tydligt att SUS ska motverka rasism i alla delar av universitetets och kårens verksamheter. Det räcker dock inte med principiella

“

Glastak och särbehandling i ansökningar som släpper igenom vissa och stoppar andra.

ställningstaganden, och kåren har därför under många års tid utvecklat ett antirasistiskt arbete som vi nu intensifierar under vårterminen.

Vi är bland annat delaktiga i universitetets arbete med att ta fram en plan för lika rättigheter och möjligheter, men tar såklart med antirasismen till fler universitetssammanhang än så: I vårt arbete med att göra utbildningen normkritisk ingår även en kritik av det koloniala tankegods som skapar och återskapar rasism. Vi kommer därtill att se över vår egen organisation och rekryteringsprocess, för att medvetandegöra våra interna strukturer, så att också vi själva kan förbättra vårt arbete med breddad rekrytering. Mycket mer är planerat.

Vi är även öppna för förslag, idéer och initiativ från er studenter. I ett samhälle där rasism och reaktionära strömningar blivit mer påtagliga blir våra universitet och högskolor inte öppna och tillåtande platser av sig själva.

Tillsammans med er vill vi ta vårt ansvar och göra vårt yttersta för att motverka rasismen på Stockholms universitet. Är ni med oss?

ORDFÖRANDE Amanda M Arntsen amanda.m.al@sus.su.se

30

Adriana får internationella studenter att trivas

MÅNADENS MEDARBETARE Adriana Jiménez Moreno Samordnare för internationella studenter Hur hamnade du på studentkåren?

– Jag var inte engagerad i studentlivet eller kåren innan jag började här. Jag sökte jobbet efter att ha sett en annons om ett uppdrag att arbeta med internationella studenter. Jag såg möjligheten att påverka internationella studenters situation genom att skapa fler mötesplatser. Kände att jag hade mycket att bidra med, då jag har flyttat hit från Mexiko.

Vad har du på gång just nu?

– Jag befinner mig i planeringsstadiet inför International Food Fair Spring 2016. Det är ett event som vi arrangerar varje termin, där studenter från olika delar av världen lagar mat från sina hemländer och bjuder varandra. Just nu läser jag och följer upp den utvärdering som gjordes förra terminen, för att vi ska utveckla konceptet så att nästa International Food Fair blir ännu bättre.

Vad innebär ditt uppdrag?

– Att vara samordnare för internationella studenter innebär att vara ett stöd och en informationskälla. Jag är med och arrangerar aktiviteter och skapar mötesplatser och håller koll på allt som berör studentlivet för internationella studenter.

Det handlar om allt från bostad, uppehållstillstånd och studenträttigheter till workshops, sportevent och svensk kultur.

Vad är det bästa med kåren enligt dig?

– Det bästa med den här arbetsplatsen är alla engagerade kollegor som på olika sätt jobbar för studenternas intressen, det inspirerar mig verkligen. Kontakterna jag har med studenterna är en annan sak jag uppskattar mycket.

Läs mer om internationella enheten på sus.su.se/internationellasamordnare

Student Union News

4

Events this spring

1.

2.

THE STUDENT UNION TIPS Let us give you a preview of some of the exciting events to come.

3.

4.

1. SUS YOGA IN FRESCATIHALLEN Do you feel stressed or tense from leaning over books? Don’t miss the free yoga for Student Union members on April 6th at 9–10 am.

It is popular so make sure you sign up through our website.

2. INTERNATIONAL FOOD FAIR Try lots of new food and learn about different cultures on our food fair in Gréens Villa April 22nd! You can either come as an ordinary visitor or make your own cooking team.

More details on our website.

3. RACISM IN THE ACADEMY Does racism excist in the academy?

Listen to a panel discussion (in Swedish) with representatives from interest organizations, the University and the students. Takes place April 26th, info at sus.su.se.

4. KÅRFRULLE – FREE BREAKFAST In the end of each month, just when you are running out of money, you can enjoy a luxorios breakfast buffet at Prego in Studenthuset.

Exklusive for Student Union members, April 21st at 8:30–10 am.

THE STUDENT UNION QUESTION

What kind of events will you arrange for students this spring?

See what three of our student representatives are doing for you and fellow students during these coming months.

MÅRTEN MICHANEK, THE STUDENT UNION’S COORDINATOR FOR TEACHER STUDENTS

– On April 7th we offer a half day long, hands on, education about special pedagogy methods for teacher students. There will be experts from the Department of Special Education holding workshops where we train on difficult cases, trying to create an education that includes everyone.

HENRIC SÖDERGREN, THE STUDENT UNION’S EQUAL OPPORTUNITIES COORDINATOR

– I arrange an equal opportunities network that is open to all students who are interested in equality issues. We meet once per month and discuss different inequality issues and how we can affect the university as students.

It is a great opportunity to meet other active students.

MARIA ÖSTERLUND, PROJECT MANAGER FOR THE STUDENT UNION ELECTION 2016

– I manage the Student Union Election which takes place May 9th–13th.

The parties start campaigning two weeks ahead. It is important that students vote, by doing that they can affect which policy issues the Student Union should prioritize in order to influence the University.

3131

Posttidning B Gaudeamus, Stockholms universitets studentkår, Universitetsvägen 2A, 114 18 Stockholm

Vi på Gaudeamus vill synliggöra förtryck och ge plats åt alla er som kämpar för allas lika värde.

Dela med dig av din historia.