Gaudeamus nr 2 2011

NUMMER 2/2011 STOCKHOLMS UNIVERSITETS STUDENTKÅRS TIDNING ÅRGÅNG 87

Gaudeamus With summaries in English

REPORTAGE De frivilliga studentkårerna har klarat sig oväntat bra – men framtiden är oviss.

”Vi har samma problem nu som då” Klas Åmark

om Sverige under andra världskriget. Sid 24

NYHETER: BRISTANDE SPRÅKSTÖD t INTERNATIONELLA UTMANINGAR t STUDENTINFLYTANDEPROJEKT KULTUR: 90-TALS-INFOTAINMENT t NYFÖDD NATION t NOVELL ”Det fungerar inte att tala om för eleverna vad de ska tycka.” Lena Persson vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik har forskat om hur elevers egna reflektioner kan användas i undervisningen.

ullmanpr.se

HOS LYCKNIS.SE HITTAR DU BILLIG, BILLIG, BILLIG KURSLITTERATUR!

Ramiro, lärarstudent

Nu lanserar vi Jobb&Karriär på Lycknis.se. Det blir den unika mötesplatsen där studenter kan hitta extraknäck, praktikplats eller sitt framtida drömjobb.

fra

å Lycknis. kt p se

U

FRI FRAK på Ly T

l t id

nis.se U Allt id

Al

f

ri

e s.s ni

U A l l t id f r i f ra

k Lyc

å

.se

ck

cknis

fri frakt på Ly

kt

p

På Lycknis kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier och hitta jobb, praktikplatser och extrajobb.

Om du skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans sänker vi priset!

Lärarstudent? Då har vi en särskild försäkring för dig. Lika omfattande som enkel att skaffa.

Och gratis i tre månader. Läs mer på www.lararforsakringar.se

Anmälan- www.milsparet.se

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN!

Gaudeamus_feb09.indd 1

18/5 2011

Med STUDENT-SM kl.18.30 (5 km) kl.19.00 (10 km)

DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN

START & MÅL: Sjöhistoriska museét

09-02-02 14.33.42

Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr Tandblekning = 1.200 kr Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

&5.+4)/.342¾*! &2±.

4),, !.-¯,$!

.)+% !,,!

Ring för info och tidsbokning.

Vi är anslutna till försäkringskassan.

ARRANGÖRER:

Hjärtligt välkommen!

SSIF & SPÅRVÄGENS FK

Årets största löpartävling med STUDENT-SM!

Tävlingen har tre klasser för damer respektive herrar:

tävling, motion & student!

Mer information:

www.ssif.su.se & www.milsparet.se

Leg. tdl. Jan Isacson Birger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02

nr 2/2011

Intro & Insänt

Gaudeamus 2/2011 Opinion s. 3–5 • inrikes s. 6–9 • utrikes s. 10 • Forskning och essä s. 12–15 • Tips S. 16 reportage s. 21–23 • Porträtt s. 24 • Kultur s. 25–31 • Universitetets sidor 32–33 • Studentkårens sidor 34–35

Ur innehållet: Frivillighetens (k)år Snart har ett läsår passerat sedan studentkårernas trygga inkomstkälla försvann. Från den 1 juli 2010 är det inte längre obligatoriskt för studenter att betala kårmedlemsavgift. Sedan dess har kampen om medlemmarna tagit fart – och flera av landets kårer har lyckats bättre än vad någon vågat hoppas på.

Läs reportaget på sid 21.

Otippat

Generation Doku

Dokusåpor och bloggar får oss att tro att alla kan bli kända, alla är intressanta. Sara Sharifpour skriver om sin generation som valt bort privatlivet i jakten på berömmelse.

Läs kulturessän på sid 28.

Vi tycker det är intressant med oväntade kopplingar – i det här numret kan du till exempel läsa om hur fysik används för att analysera ekonomi, och om hur dålig service lockar folk till Stureplanskrogarna. Oväntat är också att det, snart ett år efter kårobligatoriets avskaffande, går rätt bra för flera av landets studentkårer.

Inte så otippat däremot är att antalet studenter från länder utanför EU/EES-området nu minskar drastiskt, när studieavgifter blir verklighet. Frågan är vilka oanade konsekvenser som väntar.

I kulturserien har vi hunnit fram till 1990-talet där Gadden börjar likna sitt moderna jag. Med förbehållet att de flesta ämnen då kunde paketeras som modereportage.

Om du tycker det var bättre förr, hör av dig till oss – kanske bereder vi plats för en modefotografering med oväntat tema.

Gaudeamus Gaudeamus utges av Stockholms universitets studentkår. Årgång 87.

Gaudeamus redaktion är fristående och har till uppgift att granska studentkårens och universitetets verksamhet samt att bevaka studentnyheter.

Papperstidningen utkommer 8 ggr/år.

Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

Chefredaktör/ansvarig utgivare Amalthea Frantz 08-674 62 49 amalthea@sus.su.se

Medarbetare i detta nummer Text: Johanna And, Matilda Andersson, Victor Estby, Moa Greitz, Sofie Hallén, Michael Lindberg, Sebastian Lindholm, David Lunell, Andreas Nordang Uhre, Ramona Pazanin, Lisa Ragvals, Marie Ramm, Angelica Ränttilä, Åsa Secher, Julia Shao, Sara Sharifpour, Anna-Kaisa Suni, Mikael Åberg.

Foto: Joakim Braun, Alessandro Coletti, Carolina Hawranek, Jesper Lindström, Nicole Raphael.

Illustration: Maria Kolding, Tanja Metelitsa, Helena Strömberg.

Omslagsbild: Jesper Lindström.

Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

Reporter/redigerare Jennie Aquilonius 08-612 03 83 jennie.aquilonius@sus.su.se

KONTAKT Postadress: Box 50006, 104 05 Stockholm Besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Därför att du finns registrerad som student eller doktorand vid Stockholms universitet. Från och med vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet.

Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, och däri ingår även att tidningen ska skickas hem till alla studenter.

Telefon: 08-674 62 49, 08-612 03 83 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Annonsbokning Tomat: 046-13 74 00 Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 34 700 ex (TS 2010) Nästa nummer: 21 april.

Material: 28 mars – 11 april.

341 068

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? Därför att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Registrera din rätta adress via Stockholms universitets hemsida under Mitt universitet/Mina studier. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum.

Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

Insänt Snäll rebell om krönikan Hemliga klubben:

Bevakning av egna intressen

Det känns bra att ha en tidning som inte bara tar som sin uppgift att granska universitets ibland mystiska förehavande utan också granskar den egna arbetsgivarens tillkortakommande. Det kräver civilkurage att kritisera sin egen organisation och att göra det offentligt är ännu mer krävande.

Kårens transparens måste utvecklas för att ge organisationen legitimitet. Fortsätt med ert grymma jobb och Tack!

Mia kommenterar kåseriet Min oskuld försvann på Ikea:

Malin kommenterar Förvaringstips för den trångbodde :

Haha så klockrent! Är nog många som känner igen sig i detta. Även om det är tråkigt för plånboken så är det trots allt lite roligare att komma hem med ”tio toppen-fynd än två”.

Vid närmare eftertanke så var det lika bra att köpa allt när du ändå var där, du hade ju köpt de sakerna vid nästa besök ändå! Bra köpt! ;)

Fler färger?

Klockrent!

”

De var ju grymma!”

Tack för bra artikel med enkla tips om inredning för oss studenter – en fråga bara, finns tvättkorgen i annan färg än svart?

Svar Hej Malin, vad roligt att du gillar tipsen!

Tvättkorgen finns även i vitt. redaktionen

Joel kommenterar recensionen Johnny Cash-influerad

rock/country om The winchester widowmakers på

www.gaudeamus.se

TYCKER DU NÅGOT? Skicka dina åsikter till gaudeamus@sus.su.se.

2/2011 Gaudeamus 3

Debatt & Opinion

gör din röst hörd

Humaniora:

Osynlig i utbildningskatalogen Stockholms universitet har nyligen

släppt utbildningskatalogen där de går igenom vilka kurser och program på universitetet som man kan söka till senast den 15 april. I början av katalogen finns det en avdelning som ska presentera den framstående forskningen på universitetet. Men tyvärr finns det inget humanistiskt ämne representerat.

De ämnen som listas är juridik, ekonomi, klimatforskning, lärarutbildningen samt språkdidaktik. Man skulle kunna argumentera för att språkdidaktik är ett humanistiskt ämne, men det ämnet handlar främst om undervisning av språk, inte språk eller språkvetenskap i sig. Och ingen annan humanioraforskning visas upp. Detta trots att vi har 21 institutioner, institut och centra på Humanistiska fakulteten som sysslar med högkvalitativ forskning.

Konstverket Känguru – en symbol för bildning enligt Projekt Athena.

Foto: Alessandro Coletti

Vårt universitet har en internationellt

framstående position inom humaniora,

om man ska tro universitetsrankningar som QS Top Universities. På den listan hamnade Stockholms universitet på 168:e plats 2010, men i universitetsrankningen inom området Arts & the humanities, står Stockholms universitet på 62:a plats. Nu kanske inte rankningar är det mest tillförlitliga sättet att mäta forskningskvalitet, men det indikerar ändå att vår humanioraforskning håller en god kvalitet.

Att forskningen i humaniora inte får synas i utbildningskatalogen är då märkligt. Detta kan även ses som ett tecken på osynliggörandet av humanistisk forskning och utbildning i den allmänna diskussionen om vetenskap. Främst då i media, forsknings- och utbildningspolitik där kvalitet ofta mäts med metoder som inte är anpassade efter förutsättningarna för att mäta kvalitet inom humaniora. Humanister får ständigt kämpa mot fördomar om onyttighet och

detta drabbar studenters självförtroende när universitetet, som ska värna om kunskap och bildning, inte visar upp nödvändigheten av humaniora i samhället. Vi humanister måste ta strid om kunskapssynen i Sverige, och vi måste vara bestämda när vi säger att kunskap om mänsklig kultur och mänskligt tänkande aldrig är onyttigt eller onödigt.

Tvärtom är den kunskapen grundläggande och nödvändig om vårt samhälle ska kunna utvecklas.

Projekt Athena är ett nationellt stu-

dentinitiativ för humanistisk upprättelse och anser att det får vara nog med osynliggörandet av humanistisk vetenskap. Utbildningskatalogen bör inkludera ämnet humaniora som framstående forskningsområde till nästa upplaga.

Tanvir Mansur Projekt Athena Stockholm

Studentkårens presidium svarar:

Angående saknade styrelse- och fullmäktigeprotokollen UNDER FULLMÄKTIGEMÖTET den 8 mars ställdes en fråga angående avsaknaden av protokoll för årets fullmäktige- och styrelsemöten. Detta uppmärksammades även i det senaste numret av Gaudeamus.

Vi är medvetna om att protokollen inte har publicerats i tid enligt stadgan. Detta är ytterst olyckligt. Vi är angelägna om att studentkåren ska vara en transparent organisation och vi arbetar för

att publicera protokollen så snart som möjligt.

Presidiet Stockholms universitets studentkår

Gaud

eamu

s 1/2

011.

SACO Studentråd om socialförsäkringar:

Ge oss studielinjen!

Det är en myt att studenter aldrig blir

Det har gjorts ansträngningar för att

sjuka, inte har barn och inte är arbetslösa. Ändå förväntas de som väljer högre utbildning att genomleva sin studietid friska och barnlösa och få ett arbete direkt efter examen, i alla fall om vi tolkar studenternas roll i socialförsäkringarna.

ge studenter trygghet vid sjukdom eftersom studiemedlet går över till ett bidrag vid sjukskrivning i mer än 30 dagar. Detta skydd finns dock bara så länge studenten har ansökt om studiemedel. När sommaren kommer och sjukskrivningen kvarstår finns det bara försörjningsstöd eller snälla släktingar att tillgå som försörjning. Om studenten har tur. Likaså kan studenter som inte har en försörjning efter examen räkna med ett besök till socialtjänsten eller återigen hoppas på generösa föräldrar. En student som blir förälder och vill vara föräldraledig, men inte har arbetat innan studierna, kan räkna med en månadsinkomst på 4 000 kr efter skatt. Orimligt.

Saco Studentråd har, liksom många

studentorganisationer, länge drivit frågan om en bättre trygghet för studenter. Vi har, sedan 1997, vartannat år gett ut Utbildning straffbart?, tillsammans Stockholms universitets studentkår, Umeå studentkår och Uppsala studentkår. Där har vi varje gång påpekat det bristande skyddet för studenter inom socialförsäkringarna. Det finns en förståelse för problematiken bland insatta politiker, men sällan en uttrycklig vilja att göra en faktisk förändring.

Saco Studentråd kommer till samma slutsats om och om igen – studenterna

behöver en hållbar socialförsäkringslösning. Vi kräver inte en ersättning högre än studiemedlet eller förmåner som aldrig skulle tillfalla arbetstagare. Vi kräver däremot ett skydd som räcker året om, som inte är beroende av studiemedlet och som medger deltidssjukskrivning.

Vi kräver även att studenter som får barn under studietiden ska få mer än 4 000 kronor i månaden efter skatt i föräldrapenning. Detta eftersom det inte är rimligt att studenter får sämre skydd än sina arbetande jämnåriga.

Problemen uppstår eftersom socialför-

säkringarna är uppbyggda efter arbetslinjen och inkomstbortfallsprincipen, två villkor de flesta studenter inte kan uppfylla. Studier ska vara en heltidssysselsättning, och måste ses så även inom socialförsäkringarna. Studenter måste få

tillgång till socialförsäkringarna på sina egna villkor. Studier och studiemedlet måste vara sjukpenninggrundande.

Studenter är inte ”lönsamma” ur ett ekonomiskt perspektiv under studietiden, men på lång sikt bidrar de till ökat välstånd. Att ge studenter en tryggare studietid kan visa sig vara lönsamt om det innebär att fler studenter tar examen på kortare tid. Saco Studentråd sätter nu sitt hopp till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, under ledning av Gunnar Axén, att ge studenterna ett heltäckande socialförsäkringssystem utifrån studenternas förutsättningar.

Det är dags att ge studenterna en studielinje.

Lisa Gemmel Ordförande, Saco Studentråd

Debatten fortsätter på nätet! Gå in på www.gaudeamus.se och läs och kommentera.

4 Gaudeamus 2/2011

gör din röst hörd

Studenter vid ISPLA:

”Juridicum behandlar oss respektlöst” ”Ni går ut nu!” skriker hon. ”Utan ett ord till varandra!” Plötsligt känns det som när man var liten och blev påkommen med att göra något otillåtet.

Den här gången har vi dock svårt att förstå vad vi gjort för att förtjäna en sådan utskällning. Klockan är några minuter i 11 och spansklektionen har just avslutats. För juridikläraren som precis kommit in i klassrummet och skriker framme vid katedern måste detta vara ett grovt brott.

Nästa gång brakar en juridiklärare in 15 minuter innan lektionsslut och säger att vi ska lämna så att han ska hinna förbereda och börja sin lektion i tid. Han blir då ombedd att vänta utanför och när han sedan får komma in igen kan han inte undvika att göra det med en syrlig kommentar.

Det borde vara logiskt att vi inte får all vår undervisningstid om vi varje gång vi har lektion i anslutning till juridiklektioner ska avsluta tidigare för att de ska få varenda minut av sin. Även om ett institutionskrig helst skulle undvikas undrar man hur det kommer sig att dessa problem all-

tid uppstår i konfrontation med Juridicum. Det finns tusen sätt att uttrycka att man är benägen att börja en lektion. Att stampa in och skrika eller tala nedlåtande till föregående lärare är tydliga exempel på respektlösa sådana.

Det har hittills varit självklart för oss att undvika samma metod, men nu har vi tröttnat på att vår undervisning inte värderas lika och att våra lärare inte får den respekt de förtjänar inför sina elever. Vi är stolta över att vara studenter vid ISPLA och vi är beredda att kämpa för vår lektionstid. Vi kräver nu att vi blir tagna på allvar och fortsätter vi att mötas av samma dåliga attityd och respektlöshet från juridiska institutionen kan denna räkna med att ett krig är oundvikligt.

Victoria Gomez, Wenche Gros, Jennifer Isaksson, Maricruz Mendieta, Jannika Ojeda, Sigrid Petersson, Emil Ryttare, Sindy Yanez portugisiska och latinamerikastudier

Varför köar människor helg efter helg utanför Stureplanskrogar-

nas entréer trots att de ofta behandlas illa innan de ens kommit in? Frågan tas upp i en av studierna på Ny forskning, sidan 12.

Det är ett intressant konsumentbeteende, menar författarna av uppsatsen. Jag håller med. Men jag tror inte att fenomenet endast hör hemma på exklusiva klubbar. Önskan om att vara utvald och viljan att besegra det som avvisar en, är nog något som ligger inom oss alla. Jag tror många har något som de dras till, trots att det stöter bort dem. Det kan vara en förälskelse, olika grupper eller en arbetsplats.

Vi har ett behov av att bevisa att vi duger. Vill klättra så högt på den sociala stegen att vi själva till slut blir de som väljer ut och stöter bort. Det kanske låter cyniskt. Som en bild hämtad från en avlägsen högstadietid. Jag säger inte att alla människor alltid agerar så på alla platser, men ofta är det en del av det sociala spelet.

Att motbevisa den som avvisar oss blir mer värt än det vi enkelt

kan få. Det ligger ett slags självförakt i det. Att det som accepterar oss inte är attraktivt. Eller som Groucho Marx sa: ”Jag skulle aldrig vilja vara medlem i en klubb som accepterar mig som medlem.”

De som köar utanför Spy Bar hade lika gärna kunnat gå till ett annat ställe. Ett ställe där de får komma in, beställa snabbt och inte betala dyrt. Om något är för enkelt måste det vara fel.

”Det var er lärare som agerade fel” jämn timme och gjorde inga ansatser att resa sig, rensa tavlan (vilket ska ske av respekt för efterkommande lärare och elever) och möta sin kollega med ett ”ursäkta, vi glömde tiden”, till exempel. Vår lärare förnekar att hon skulle betett sig på uppgivet sett, varför ord står mot ord. Tråkigt att spanskeleverna känner sig diskriminerade, de borde de inte behöva göra.

Annika Lagerqvist Veloz Roca Stf prefekt vid juridiska Institutionen

Nya studentsången (marschtakt)

”Kanske är det något som genomsyrar människor från en tid där uteslutning var lika med döden.”

Själv försöker jag hålla mig borta från Stureplan. Jag har varit på krogar där ett par gånger, men lockas inte av chansen att kanske få gå förbi en kö. Snarare är risken för att bli avvisad och förödmjukelsen i det avskräckande. Däremot kan jag känna igen mig i mönstret. Att vara intresserad av en person och tappa lusten så fort det besvaras. Eller påverkas av en bekant som uppträder svalt. Genast dyker frågorna upp.

Vad är det för fel på mig? Vad kan jag göra för att bli accepterad?

Vad beror det här spelet på? Kanske är det något som genom-

syrar människor från en tid där uteslutning var lika med döden.

Eller något vi lär oss för att samhället bara fungerar om alla strävar uppåt i sina respektive hierarkier. Vad betyder det att människor köar utanför Stureplanskrogar bara för att mötas av bryska vakter och drinkar i plastglas?

Kanske är målet en plats där vi är fundamentalt accepterade. Där oron stillas. Finns det en sådan Kommentera kröniplats? Eller är den, liksom de flesta kan, skriv till ideal, en sköndoftande hägring som jennie.aquilonius@ ständigt flyttas längre bort när vi sus.su.se. närmar oss?

Oense?

Svensk är studenten efter idag, låt oss inskränkas till trångsynta får!

Lär hjärtat klappa med svenska slag Utländska studenter flyr Sveriges universitet och högskolor.

Från och med i höst måste människor från länder utanför det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet betala för att studera här.

Mittuniversitetet har nittio procent färre sökande i år.

Motståndets lockelse

Studerande vid ISPLA, institutionen för spanska,

Direktreplik: Det är naturligtvis inte bra, om en grupp studenter på SU känner sig diskriminerade av Juridicums lärare. Jag måste dock ge dem fel i sak och be dem ta upp detta med sina lärare, till vars försvar de nu rycker ut. En lektion ska börja på jämt klockslag och avslutas 45 minuter senare.

Om läraren kommer sent till lektionsstart drabbar detta eleverna, eftersom det inte får inverka på nästföljande ämnes lektionstid.

I det aktuella fallet satt läraren kvar i klassrummet, bland eleverna, sedan klockan passerat

Debatt & Opinion

och den ljusnande framtid är vår.

I kulturessän på sidan 28 skriver Sara Sharifpour om dokusåpor-

Inga mörka sen i våra lyor bo.

Kör bort varje vän som har nån annan tro än man kom underfund med i Lund!

Där, i Sjöbo, Landskrona och Bro,

nas och bloggarnas intåg och övertagande av våra liv. Om privatlivet som offer för berömmelsen. Jag tror att det är samma mekanismer i det som i krogkön. Önskan om att vara så intressanta att vi kan leva på det. Är det den ultimata personliga bekräftelsen i kapitalismens tidevarv – att vara så accepterad att folk betalar dig för att vara just du?

Kanske handlar det om det klassiska citatet ur boken Doktor Glas: ”Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad.”

Att allt vi egentligen vill är att väcka en reaktion hos andra människor. Skräcken: ingen reaktion alls. Att inte synas.

där, i Sjöbo, Landskrona och Bro! Victor Estby

Jennie Aquilonius Reporter/redigerare Gaudeamus

2/2011 Gaudeamus 5

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Stora utmaningar för internationella program Nu märks effekterna av avgifter för utomeuropeiska studenter, som införs i höst: antalet sökande har minskat med drygt 75 procent i hela landet, och Stockholms universitet är inget undantag.

På exempelvis masterprogrammet International and Comparative Education sjunker antalet afrikanska studenter från 30 till två.

Andreas Nordang Uhre

Efter att Danmark beslutat att införa avgifter 2006, och utbildningsavgifter generellt ökat ute i Europa i efterdyningarna av den finansiella krisen, kände den svenska regeringen sig pressad att införa ett system i samklang med resten av kontinenten. År 2010 fattade riksdagen beslut om en ny lag avseende ansöknings- och utbildningsavgifter för studenter som inte kommer från EU/ EES-länder eller Schweiz.

Fram till dess hade Sverige varit ett av få länder i Europa utan sådana avgifter.

En följd var många icke-europeiska studenter: bara under det senaste årtiondet har antalet utländska studenter i Sverige mer än tredubblats, till cirka 36 000 studenter läsåret 2008–2009.

Sista ansökningsdatum för att söka in-

ternationella kurser och masterprogram vid svenska universitet med start hösten 2011 var den 17 januari i år. Statistik från VHS, Verket för högskoleservice, visar på en minskning av antalet sökande till internationella masterprogram med 73 procent jämfört med 2010. Antalet sökande till internationella kurser har gått ned med hela 86 procent.

Stockholms universitet är inget undantag. Docent Annika Ullman, prefekt för institutionen för pedagogik och didaktik, pekar på masterprogrammet International and Comparative Education som i år har 72 procent färre sökanden än 2010.

– Vi pratar om en utbildning som har funnits i 40 år, den första internationella masterutbildningen på Stockholms universitet, som under många år har haft ett mycket högt söktryck. Nu står vi, likt många andra institutioner med en stor icke-europeisk rekryteringsbas, och undrar hur det ska gå.

Professor Vinayagum Chinapah är föreståndare för institutionens avdelning Institute of International Education, IIE. Han framhåller att förutom frånvaron av utbildningsavgifter har hög kvalitet och internationell renommé varit minst lika viktigt för att attrahera kvalificerade sökanden.

– Nästan 100 procent av de som har tagit en master hos oss har fått jobb internationellt. De flesta från Europa job-

6 Gaudeamus 2/2011

Internationella studenter köar till Studentcentrum hösten 2010. I år lär de bli färre – även om nya stipendier är tänkta att hjälpa några på vägen.

Foto: Jennie Aquilonius

bar inom FN-systemet, några i OECD, och nästan alla på SIDA:s utbildningsavdelning kommer från vårt institut.

Utmaningen

för svenska universitet generellt, och deras internationella masterprogram i synnerhet, är enligt Ullmann och Chinapah först och främst att förbättra sin marknadsföring och på så sätt ersätta studenter utanför EU med fler studenter från EU och Sverige. Denna strategi har haft viss framgång; årets kull på International and Comparative Education har 42 studenter, varav två kommer från Sverige och bara två från länder på den afrikanska kontinenten.

Det är en kraftig nedgång från året innan då programmet hade 30 studenter från Afrika, och indikerar den framtida utvecklingen.

– En tredjedel av sökandena var från Afrika eller Asien, en tredjedel från andra EU-länder, USA och Kanada. Och sedan gör vi en del för att locka fler svenska studenter. Eftersom detta är en internationell utbildning är det ett sätt att få internationella erfarenheter men samtidigt stanna kvar i Sverige, säger Annika Ullman.

Kinesiska Jia Xu läser det internationel-

la masterprogrammet i filmvetenskap på Stockholms universitet sedan hösten 2010. Hon säger att hon valde Sverige av flera orsaker, från beundran för Ingmar Bergman till att samhället är jämförelsevis icke-amerikaniserat. Jia Xu är dock en av

dem som antagligen skulle ha sökt sig till Stockholms universitet trots avgifterna: – Jag har ett ganska välbetalt jobb i Beijing, så jag skulle lätt ha kunnat finansiera studierna själv. De utomeuropeiska studenter som är på väg hit nu är bara att gratulera, de har fattat ett Jia Xu. välgrundat beslut!

Foto: Privat Ullman och Chinapah uttrycker hopp om fler stipendiemöjligheter från regeringen och ett utökat samarbete med näringslivet. Till exempel sjösätts nu en del statligt finansierade stipendier riktade

till studenter från länder med vilka Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Andra stipendiefonder kommer att administreras direkt av universiteten och vara öppna för studenter från länder utanför EU/EES. Om detta kommer vara nog för att attrahera tillräckligt många studenter till de internationella masterprogrammen återstår att se. Stockholms universitet har via myndigheten Internationella programkontoret fått 2,3 miljoner att fördela i stipendier från hösten 2011 till våren 2013 – vilket räcker till 12 stycken tvååriga masterprogram.

Ansökningstiden för svenska studenter till masterprogramet International and Comparative Education löper till den 20 april.

Summary in English In 2010, the Swedish parliament passed a law outlining application- and tuition fees for students from non-EU/EEA countries and from Switzerland. Sweden has for a long time been one of the few countries in Europe not to charge any sort of tuition fees, and in the last decade, the number of foreign students more than tripled, totaling 36,000 in 2008/2009.

However, the introduction of the fees has now stemmed the tide. Statistics from The Swedish Agency for Higher Education Services (VHS) show an overall 73 percent decline in the number of applicants to international master’s programs and an 86 percent decline in non-EU applicants to international courses in 2011 compared to 2010.

Swedish universities are now faced with a new reality where they have to fight to attract new segments of international students, and Stockholm University is no exception.

Profs. Annika Ullman and Vinayagum Chinapah at the Department of Education, Stockholm University, mention scholarships and a high-quality education as the means to keep the number of applications up.

händer i svenska studentvärlden

Brist på språkstöd Språkverkstaden är viktig – men underbemannad, menar både universitetets anställda och studentkåren.

Dessutom saknar den engelskspråkigt stöd. Nu startar internationella studenter ett eget, ideellt alternativ. david lunell

Stockholms universitets, SU:s, Språkverkstad (se faktaruta) har små resurser och är underbemannad i jämförelse med andra lärosäten. Till exempel har Göteborgs universitets språkverkstad tillgång till 5 tjänster (3,5 svenska och svenska som andraspråk och 1,5 engelska). Stockholms universitet har bara en – svenska och svenska som andraspråk på 0,95 procent.

Sanna Feldell, studentkårens andre vice ordförande med ansvar för studentinflytande, beskriver varför det är viktigt att SU satsar på verksamheten: – Det är dels för att bredda rekryteringen, dels service för internationella studenter och dels för att göra SU till ett eftertraktat universitet.

En effekt av underbemanningen är att väntetiderna har blivit långa. Elisabeth Åman, lärare på Språkverkstaden, säger att trycket är extremt.

– Vi har alltid hundra procent beläggning på de besökstider som vi har. När det är lugnt är väntetiden ungefär en vecka. Periodvis, till exempel under tentatider, brukar det vara tre eller kanske tre och en halv veckas väntetid.

Ett annat problem är att Språkverksta-

den saknar engelskspråkigt stöd.

– Det är en likabehandlingsfråga och en jämlikhetsfråga att studenter som läser kurser som är på engelska ska ha möjlighet att få språkstöd, säger Sanna Feldell. Språkverkstaden ska vara en service också för internationella studenter, påpekar hon.

– Det handlar om varför de ska välja SU framför andra universitet. Det har hänt att studenter har åkt hem för att de inte har känt att de får det stöd som behövs.

Just nu håller studentkårens interna-

tionella enhet på att starta ett engelskt

Många falska betyg Verket för högskoleservice, VHS, har ökat sina stickprovskontroller och Stockholms universitet har hittills under läsåret fått in över 15 anmälningar om personer som använt sig av förfalskade betyg för att komma in på utbildningar. Det är en markant ökning, enligt universitetet, som i vanliga fall inte brukar få in mer än upp till fem anmälningar under ett helt år.

Den som ansöker med falska betyg riskerar dels att universitetet tar tillbaka sitt antagningsbeslut, dels upp till två års fängelse för urkundsförfalskning – VHS gör alltid en polisanmälan vid upptäckt.

CSN mer flexibelt

Språkverkstadens väntetider kan vara upp till tre veckor långa.

skrivhjälpsprojekt. Initiativet togs av en student, och kommer att bygga på frivilliga insatser av andra studenter. Hittills har drygt 25 personer ansökt om hjälp.

– En del är desperata och ser detta som den i princip enda utvägen att klara sin examen, säger Ellen Edberg, samordnare för internationella Ellen Edberg. studenter.

Foto: Jennie Aquilonius Språkverkstadens Elisabeth Åman menar att behovet av engelskt språkstöd har funnits länge.

– Det har varit ett konstant studentönskemål ända sedan Språkverkstaden startade 2002. Nu har behovet ökat i och med masterutbildningarna.

Bodil Moberg, språkkonsult på SU:s Språkverkstad, framhåller att Studentavdelningen nyligen startat en utredning om hur stort språkstödet behöver vara.

Det nya kvalitetsutvärderingssystem

som trädde i kraft i januari 2011 innebär att Högskoleverket kommer att granska huruvida universitets- och högskoleut-

Foto: Jennie Aquilonius

bildningar lever upp till kraven i högskolelagen och -förordningen. Fokus kommer ligga på examensarbeten. Hur väl Språkverkstaden kan möta behovet av stöd kommer i och med detta att få än större betydelse.

– Jag förmodar att SU vill ha ett gott betyg, säger Sanna Feldell.

Studentavdelningen tror också att efterfrågan på skrivstöd kommer bli större i och med kvalitetsutvärderingssystemet. Enligt Bodil Moberg skulle en fungerande språkverkstad med kortare väntetider och ett större utbud mot institutionerna kunna höja kvaliteten hos utbildningarna rejält.

Språkverkstaden är en del av Student-

avdelningen. Birgit Marklund Beijer, chef för sektionen för studentstöd som ansvarar för Språkverkstaden, säger att avdelningen har fått en rambudget från universitetet som ska fördelas på många verksamheter.

– Vi har fått extra resurser för att exempelvis korta tiden för handläggning av examen, men har inte blivit tilldelade några öronmärkta pengar för att satsa särskilt på Språkverkstaden. Vi är medvetna om att trycket är stort och gör vårt bästa för att stödja verksamheten.

SU:s Språkverkstad

Summary in English

Riktar sig till studerande inom alla utbildningar som exempelvis behöver undervisning i akademiskt skrivande, är studieovana eller har ett annat modersmål än svenska. Verksamheten utgörs främst av individuella möten, där studenten kan få hjälp med språk, disposition och stil i hemtentor eller uppsatser på olika nivåer.

Språkverkstaden tog emot cirka 200 studenter under 2010. Den håller även seminarier i akademiskt skrivande, vari cirka 800 studenter deltog under förra året.

Stockholm University’s Language Workshop is administred by Student Services and its purpose is to help students with academic writing. However compared to other universities the workshop has small resources and is understaffed. It has less than one fulltime position, so the students have to wait between one and three weeks for assistance.

The workshop also lacks professional support in English. This is an equality issue, essential for broader recruitment to the university, according to the student union’s Second Vice President of Student Governance Division. The need for English support has been constant since 2002, but has lately increased. As a result the International Section of the student union has now started an English language support programme. 25 people have applied so far and for some the support is essential to enable them to finish their degrees.

The Swedish National Agency for Higher Education is going to investigate the quality of higher education courses, with focus on degree projects, and as a consequence the Language Workshop’s ability to meet the students’ needs will become still more important. However the university’s Student Services has not received any extra resources for the workshop from the university.

!

Nyheter

Utbildningsdepartementet föreslår att studenter som tar alla poäng, men vars utbildningar är lagda över färre än 40 veckor på ett läsår, i vissa fall ska få fullt studiemedel. En del tekniska och naturvetenskapliga utbildningar är annorlunda upplagda, vilket i fjol ledde till att CSN krävde tillbaka studiemedel.

Det är också främst sådana utbildningar som nu berörs – inte fristående kurser eller program som startats efter 1 januari 2010.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 juli i år. Den ska även gälla retroaktivt för studier som har bedrivits från och med den 1 juli 2008: studenter som tidigare har fått återkrav kommer att kunna ansöka om omprövning.

Ekonomi- och SFS-frågor på fullmäktige Stockholms universitets studentkår höll årets första fullmäktigemöte den 8 mars. Bland annat beslutades, mycket enhälligt, att kåren ska ansöka om medlemskap i Sveriges förenade studentkårer, SFS (mer om detta på Kårsidorna, sidan 34). Därmed ansluts kåren också till den europeiska paraplyorganisationen ESU. Mest livlig blev debatten om kårens ekonomi: oppositionspartiet Envoys menade att målet att studentkåren ska ha slutat gå med förlust år 2013–2014 verkar avlägset (läs mer om ekonomin på sidan 22). Fler än bara kårens presidium, som väljs för ett år i taget, borde ta ansvar för budgeten om den ska bli långsiktigt hållbar, menade Envoys.

Någon utredning i frågan tillsattes inte, men nuvarande presidiet försäkrade att de gör vad de kan för att uppnå målet.

Lättare för studenter att få stanna i Sverige En utredning, där ledamöter från alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna ingått, föreslår nu att internationella studenter ska få stanna ett halvår efter examen för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Hittills har bara några få procent stannat i landet. Det tillfälliga uppehållstillståndet har ”i princip tagit slut när man tar examen”, säger utredningens ordförande till Ekot.

2/2011 Gaudeamus 7

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Kommunikation och sena betyg största problemen enligt studenter

Studenter skriver tenta i Södra huset. Flera ärenden i studentkårens rapport handlar om lång väntan på rättade tentor och betyg.

Foto: Carolina Hawranek

Bristande rutiner vid examination är ett av de vanligaste klagomålen från studenter, enligt studentkårens rapport som även föreslår en rad konkreta åtgärder.

Har universitetet tagit fasta på förslagen, och vilka rutiner gäller egentligen vid examination?

upplever kommunikationssvårigheter.

Här finns även flera ärenden som gäller att det tagit för lång tid att få en tenta rättad och betygssatt, något som enligt universitetets riktlinjer bör ske inom tre veckor från tentamenstillfället och mer än två veckor före omtentamen.

Sara Zamandegleh, ett av de två stu-

Moa Greitz

Kårens studentombud är till för att hjälpa studenter med konkreta problem.

För att få en mer övergripande bild av vilka problemen är sammanställde Stockholms universitets studentkår, SUS, i slutet av förra året en rapport om de ärenden som behandlades under 2009/2010.

Där framkommer att de studenter som vänder sig till kåren ofta gör det för att de

dentombuden i år, menar dock att många studenter saknar kunskaper om sina rättigheter och inte vet vad kåren kan hjälpa dem med.

– Mest oroväckande är den stora andelen studenter som inte vänder sig till oss, de fall som vi inte får kännedom om.

Andra exempel ur rapporten handlar om att betygskriterier eller formen för bedömning ska ha ändrats efter det att kursen startat.

En student som menar sig ha varit med om det, och som vänt sig till kårens studentombud, är Keivan Hamidian som läser masterprogrammet vid företagsekonomiska institutionen.

– Operationaliseringen av betygskriterierna ändrades under kursens gång, utan att samtliga studenter fick ta del av ändringen, säger han.

Studierektorn som är ansvarig för programmet, Torkild Thanem, säger att det är viktigt att oklarheter tas upp och han tror att Keivan Hamidians påståenden grundar sig i missförstånd.

– På en av kurserna har betyg justerats, men enbart i syfte att stämma bättre överens med just betygskriterierna. Det har även hänt att det efter kursstart har preciserats hur betygsskalan ska tillämpas, men själva kriterierna ändrades inte.

Enligt Stockholms universitets, SU:s,

föreskrifter ska betygskriterierna vara skriftliga och meddelas studenterna vid kursstart. Om examination sker löpande ska information ges om vilka seminarietillfällen, moment och uppgifter som är betygsgrundande och hur stor del av betyget de utgör.

I studentärenderapporten, som har

skickats till samtliga institutioner, fakultetskanslier och ledningskansliet, presenteras ett antal åtgärdsförslag. Bland annat rekommenderas universitetet att skapa rutiner för att säkerställa att anställda vet vilka regelverk som gäller och att skärpa rutinerna för kommunikation med studenter och mellan instanser.

Jenny Gardbrant, jurist på SU:s ledningskansliet, menar att sådana rutiner redan finns.

– Alla nyanställda genomgår en introduktionsutbildning i vilken dessa aspekter tas upp. Dessutom finns regelboken och juridisk rådgivning tillgänglig för alla anställda.

Hon poängterar att SU är en stor organisation med 6 000 anställda, så kommunikationsfrågor är centrala och det pågår ständigt ett förbättringsarbete.

Att anställa betygsombudsmän, något som också föreslås i rapporten, säger Jenny Gardbrant inte är aktuellt i dagsläget.

– Studenter som är missnöjda med betyget får vända sig till sin examinator och begära omprövning. De kan också vända sig till studentombuden och till juristerna på ledningskansliet.

Inte heller förslaget att studenter alltid bör få skriftliga betygsmotiveringar är aktuellt att genomföra. Dels därför att det redan i dag fungerar så att alla studenter som begär det har rätt till en betygsmotivering, dels för att det är en avvägning av vad man väljer att lägga utbildningsresurserna på.

– Att lägga resurser på skriftliga motiveringar skulle minska resurserna för undervisning, med färre undervisningstimmar per vecka som följd, säger Jenny Gardbrant.

Rapporten och reglerna För att läsa bakgrunden: sök på ”studentärenderapporten” och ”regelboken” på www.su.se.

Effective use of resources COLUMNIST JULIA SHAO LAST YEAR, 91 800 students applied for the master programmes at Swedish universities, but this year the number is reduced to 26 300, 18 300 among them are obliged to pay the fee. There is scarcely likely an absence of close relation between these facts and the new education fee.

One of the consequences was foreseen. In times when global markets are growing and the needs for international exchanges increases, it is essential to start establishing networks, update knowledge and gather experience so that Sweden can face challenges and needs of the international market. The reduction of foreign students to enrich the Swedish student culture is from this point of view, disadvantageous.

But tax financed means are, like any resource, limited. Free admission and education for foreign

8 Gaudeamus 2/2011

students sounds great. Only, we should constantly look for competence worldwide in different ways. It includes these students but there is one target group we also need to focus on – the foreign doctoral candidates, especially the post doctoral ones and senior scholars. They already have the vital inherent competence needed for Swedish research at the universities. We have methods for regularly employing them but the institutions have to uninterruptedly guarantee the quality of the Swedish research. This is done by perpetually attracting the most competent and educated persons from other countries. Only by offering the best terms on an international level, Sweden can stay internationally competitive in research

“Only by offering the best terms on an international level, Sweden can stay internationally competitive in research areas.”

areas. The new education fees can be seen as one of the many building stones for a lasting survival of research. Since resources received from tax payers don’t grow on trees, they should be used most effectively. Simply put; free educations wouldn’t last in long-terms because this would cut down the financial means for the research.

A certain share of the master students will unde-

niably become one of those post doctoral candidates but high quality research in international regards still needs resources. The ideal would be keeping the same number of foreign students yet simultaneously having enough financial means. But unfortunately those conditions don’t coexist in long-terms. It will be interesting to follow a discussion cut out for finding a deliberated solution.

Julia Shao studies Law and Economy at Stockholm University. She’s into music, writing, politics, fashion, big cities, ice cream and (too many) TV-series.

Comments? Visit www.gaudeamus.se.

GADDEN INTERVJUAR

Ett ögonblick

”Studentråden är viktiga för universitetets demokrati” ... Marie Tillman, en av tre studiebevakare som startat ett projekt för ett mer stabilt studentinflytande.

Marie Tillman vill skapa ett mer kontinuerligt studentinflytande.

Varför har ni startat projektet?

– Det behövs bättre strukturer för hur studentråd startas och upprätthålls.

Många institutioner saknar råd och en del av de råd som finns drivs av en eldsjäl och faller helt när den personen slutar. Vi studiebevakare byts varje läsår och studenterna kommer och går. Där-

Foto: Jennie Aquilonius

för att det viktigt att förankra studentinflytandet på institutionsnivå eftersom det finns möjlighet att skapa en mer kontinuerlig struktur där.

Vad går projektet ut på?

– Vi vill trycka mer på det gemensamma ansvaret som anges i universitetets riktlinjer för studentinflytande. Ett fung-

erande inflytande ligger både i kårens och i institutionernas intresse. Den bästa lösningen är därför att samarbeta mer. I december tog vi kontakt med sex institutioner som saknar studentråd för att göra upp en gemensam plan över hur råd kan startas och hållas vid liv. Det blir lättare för alla om det finns samlad information med olika strategier som kan användas.

Vad kan institutionerna bidra med?

– De som arbetar där har ofta mer insyn i utbildningen och finns närmare studenterna än vad vi gör. De kan ge råden mer legitimitet genom till exempel att lärarna visar att de tycker studentinflytandet är viktigt. Personalen har också bättre koll på vilka studenter som kan vara intresserade av att engagera sig. Det har hittills varit värdefullt för oss att träffa kontaktpersonerna och dela erfarenheter och diskutera lösningar.

Hur har institutionerna reagerat?

– Vissa känner att läget är hopplöst eftersom de försökt länge utan att lyckas.

Där har vi en viktig roll i att ingjuta ny energi. De flesta institutioner vill ha ett fungerade studentråd eftersom det är viktigt för att universitetet ska vara demokratiskt. Alla studenter ska ha möjlighet att påverka sin utbildning och studiesituation. Råden ger också institutionerna värdefulla synpunkter från studenterna angående till exempel scheman eller svår kurslitteratur.

Varför kan det vara svårt att starta studentråd?

– En anledning är att studenterna inte alltid ser vad de kan få ut av att det. På statsvetenskapen är det kanske självklart att det finns ett råd eftersom studenterna tydligt ser att de lär sig saker de kan ha nytta av i arbetslivet. På språkkurser är det inte lika tydligt. Jag tror att studenter vill påverka sin utbildning, men vi måste visa att det också finns möjlighet att göra det. Universitetet är en stor organisation och jag tror att många kan känna sig maktlösa här. När studenter väl kommer in i ett råd brukar de bli en-

gagerade och tycka att det är roligt.

Vad har ni kommit fram till?

– Vi har till exempel insett att det kan vara bättre att gå ut och informera om studentinflytande till studenter på termin två, tre och masternivå, snarare än enbart på termin ett som nu. Då är allt inte längre nytt och studenterna har ofta bestämt sig för att de ska stanna kvar på kursen. De känner även till utbildningen bättre.

– En lyckad metod som studiebevakaren för humanistiska fakulteten, Tanvir Mansur, prövade var att bjuda in studenter vid slaviska institutionen till en fika med tillfälle att diskutera utbildningen med personalen. Många studenter kom dit och det bildades ett råd.

Vad vill ni att projektet ska leda till?

– Vi ska utvärdera i maj och lämna över lärdomarna till de nya studiebevakarna som tar över i höst. På så sätt hoppas vi skapa en bättre struktur för studentinflytande även för oss på kåren. Ett förslag är också att det ska finnas en checklista för institutionerna med olika tillvägagångssätt som de kan använda för att få i gång ett råd, som exempelvis att informera och kontakta studiebevakaren.

Jennie Aquilonius

Studentinflytande Studiebevakarna på studentkåren jobbar för att studenterna ska kunna påverka sin utbildning.

Deras roll är att starta, stödja och samordna former för studentinflytande. De arbetar på institutions-, fakultets- och central nivå och hjälper till om det finns problem i utbildningen.

!

Studentråden består av studenter som arbetar ideellt för att påverka sin utbildning och studiesituation. De träffas regelbundet och har en representant som sitter i med institutionsstyrelsen. De behandlar ämnen som kurslitteratur och scheman samt arrangerar arbetsmarknadsdagar.

Mejlmisstag skapade oro bland studenter I mitten på februari hörde ett stort antal

oroliga studenter av sig till kårexpeditionen och Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, SSSB. De hade fått ett mejl från SSSB om att de inte var medlemmar i en studentkår och därför riskerade att få sina ködagar i bostadskön frysta. Trots att de hade betalat medlemsavgiften.

Från 1 juli 2010 måste studenter vara medlemmar i en studentkår i Stockholm för att få tillgång till SSSB:s bostadskö och bostäder. Den som inte betalat kårmedlemsavgift får sina ködagar frysta och kan i längden bli av med dagarna

eller sin bostad.

Eftersom kårmedlemskapet för höstterminen gick ut den 15 februari genomfördes då en kontroll av om de köande och boende hade betalat medlemsavgiften för vårterminen. Samma dag gick det ut ett påminnelsemejl till de som inte betalat. Mejlet skickades dock till många som faktiskt var kårmedlemmar.

– Det handlar om ett tekniskt problem. Det tar 48 timmar för systemet att kontrollera alla studenter och egentligen borde mejlet ha skickats den 17 februari. Att det kom i väg den 15 fe-

bruari var dock förprogrammerat, vilket ledde till att mejlet skickades innan alla uppgifter var uppdaterade, säger Karin Strömberg-Ekström, boservicechef och tillförordnad vd på SSSB. Hon säger att studenter hörde av sig med frågor om mejlet, men när SSSB lagt upp information om misstaget på sin hemsida slutade telefonerna ringa.

– Det är olyckligt att fördröjningen inte fungerade. Vi har rättat till felet och det kommer inte att hända igen. Det här har inte heller påverkat studenterna i form av förlorade ködagar eller liknande.

Karin Strömberg-Ekström tycker att övergången till det nya systemet med kopplat medlemskap har fungerat bra.

– Jag har repsekt för att det är ett helt nytt system och att alla studenters uppgifter måste matas in. Vår kö bestod av 60 000 personer när förändringen gjordes, det är ganska många att hantera.

För att kunna jämföra sitt eget register med Stockholms förenade studentkårers medlemsregister har SSSB byggt om sitt system. En förändring som kostat runt en halv miljon kronor.

Jennie Aquilonius

2/2011 Gaudeamus 9

Utrikes

studenter i världen

Extra CSN-lån till studenter i Japan CSN erbjuder nu den som studerar med studiemedel i Japan ett merkostnadslån för extra hemresa.

Endast två utbytesstudenter från Stockholms universitet befann sig i landet när skalvet inträffade, och dessa har bekräftat att de mår bra, enligt SU:s Studentavdelning. Om någon av dem skulle behöva hjälp med hemresa eller liknande kommer universitetet att bistå dem.

Mer information finns på www.csn.se och under ”nyheter” på www.su.se.

Danmark:

Omdiskuterad svenskinvasion

Nordafrika: reformer för att undvika revolution Marocko och Algeriet satsar nu på den högre utbildningen för att stävja ungdomars missnöje. Marocko ska lägga motsvarande nära 425 miljoner kronor på bland annat forsknings- och utvecklingsprojekt samt bygga fyra nya ”innovationsstäder”, skriver University World News. Dessutom ska staten anställa fler nyutexaminerade akademiker. Även i Algeriet ska nya forskningscentra byggas. Dessutom ska befintliga laboratorier rustas upp och löner höjas, som ett led i att stoppa kompetensflykten från landet.

Företag kan få examenstillstånd i England Den brittiska regeringen försöker bemöta protesterna mot höjda studieavgifter på nya sätt. Nu föreslås andra än högskolor och universitet kunna få examenstillstånd, för att skapa konkurrens och motverka att lärosätena väljer att ta ut den högsta avgiften (över 90 000 kronor). Ett exempel på nya aktörer som nämnts är ett förlag som ger ut kurslitteratur, skriver Times Higher Education.

Det är ännu inte klart vilka nivåer av examina detta skulle gälla, men ett förslag är ”BTEC degrees”, som liknar postgymnasiala yrkesutbildningar.

Förslaget har inte oväntat utlöst nya protester – från högskolesektorn.

Nina Dabrosin (t.v.) och Birgit Knydesen (t.h.) studerar till läkare i Danmark. Foto: Åsa Secher

Snart är det sista ansökningsdag till höstens universitetsutbildningar. För att komma in på läkarprogrammet krävs både högsta betyg och en hel del tur.

Av dem som inte har turen med sig väljer allt fler att söka sig utomlands och en dryg fjärdedel hamnar i Danmark. åsa secher

Nina Dabrosin har velat bli läkare så länge hon kan minnas, men trots flera försök lyckades hon inte bli antagen till något av läkarprogrammen i Sverige.

Då bestämde hon sig för att söka sig utomlands i stället och nu är hon en av 26 svenskar som läser första terminen på läkarprogrammet i Århus.

– Jag tänkte också söka i Polen eller Lettland, där undervisningen är på engelska. Men å andra sidan måste man ändå lära sig polska eller lettiska och det är mycket svårare än att lära sig danska, så då blev det Danmark. Dessutom kommer det många svenskar hit och det är ganska nära hem och väldigt likt Sverige, så det känns tryggt, säger Nina.

tersom det inte finns tillräckligt många platser i Sverige.

För Nina Dabrosins del är det inget hon har funderat på.

– Inte innan du frågade. Jag menar, jag vill bli läkare och jag har kommit in. Det är ju inte mitt fel att systemet är som det är, och vi går alla igenom en lika svår antagningsprocess.

Birgit Kyndesen har inte upplevt att de svenska klasskamraternas närvaro påverkat utbildningen, men anser ändå att en begränsning vore bra: – Ett bestämt antal tycker jag nog att man skulle kunna ha. Det är ju väldigt många danskar som också vill komma in, även om det kanske inte är riktigt lika svårt här som i Sverige.

En sådan begränsning skulle dock strida mot EU:s bestämmelser om den fria rörligheten.

I Ninas klass är de totalt 23 studenter, va-

rav fyra är från Sverige och en är från Norge. För snart sex år sedan var en dryg fjärdedel av alla läkarstuderande i Danmark svenskar. En siffra som delvis berodde på det dåvarande omräkningssystemet mellan svenska och danska betyg, som ibland gjorde det lite lättare för svenskar att bli antagna. För att bromsa den så kallade svenskinvasionen i läkarbristens Danmark justerades omräkningstabellen 2007 och antalet svenskar på de danska läkarprogrammen minskade snabbt.

Men när debatten hade lagt sig så började siffrorna på flera håll att krypa uppåt igen. På Århus universitet ökade antalet svenskar på läkarprogrammet från 6 procent 2007 till 15 procent 2009.

Peter Holm-Nielsen är lektor vid anatomiska institutionen vid Århus universitet. Han ser både för- och nackdelar med att det kommer svenskar till Danmark för att läsa medicin.

– Det är klart att man alltid kan diskutera att det kommer så många svenskar hit. Det har ju också varit en debatt om att man tycker att varje enskilt land ska kunna erbjuda tillräckligt många utbildningsplatser. Men nu är det som det är, och det måste man förhålla sig till.

– Det som är positivt är att det ger oss en påminnelse om att det finns en skandinavisk gemenskap. Vi har ju till exempel inte närmelsevis så många tyska studenter, trots att det ligger väldigt nära.

Birgit Kyndesen är en av Ninas 18 danska klasskamrater. Hon minns mycket väl debatten om svenskarna som stjäl åtråvärda utbildningsplatser.

– Det är inget särskilt hett ämne längre. Det är klart att det är lite surt att svenskarna tar danska platser, men jag kan också förstå att de söker sig hit ef-

Svenskar i Danmark 2010 var det totalt 5 210 förstahandssökande till läkarprogrammet i Sverige. 710 personer antogs.

Under läsåret 2009/2010 fick 2 798 svenska läkarstudenter studiemedel för att läsa utomlands. Källor: CSN, HSV, SCB.

!

”I Sverige – där skulle man bo!”

GÄSTKRÖNIKA ANGELICA RÄNTTILÄ ”Ska du dit och röka hasch, eller?” Frågan har ställts till mig så många gånger det senaste halvåret att jag tappat räkningen. ”Höhö, är det på Red Light District du hänger nuförtiden?”.

Det är omöjligt att tala om för någon att man ska bo i Amsterdam ett halvår utan att denna någon förr eller senare – helt osökt – börjar tänka på knark och horor. ”Det är så konstigt att ni går på gym, du och dina svenska kompisar! Ni är så duktiga. Alla utbytesstudenter brukar ju bara åka hit för att festa”, sade en klasskompis som jag var ute på fotoprojekt med häromdagen. ”Eeeh, är vi?” svarade jag.

När holländare går ut går de inte på stora klubbar

med blinkande lampor och diskogolv. De hänger i 10 Gaudeamus 2/2011

stället på någon av stans alla små kaféer och barer.

Och ölen serveras i små glas. Varför? Allt handlar om ”gezelligheid”. Ett ord som – trots mina nya kunskaper i ”Survival Dutch” – är svårt att översätta. Det närmaste man kan komma är nog bara ”mysig”, men det handlar mer om att socialisera i grupp och den sköna känslan av att åtminstone för en kväll lämna alla problem man har till morgondagen.

Och så har vi det här med cyklar. Överallt. Cykelstaden Amsterdam är lite av en fattig students bästa vän. Överallt finns cyklar, cyklister och provisoriska cykelställ. Ofta i form av en grotesk fängelsekedja och ett broräcke som leder över någon av stadens alla kanaler. Och det gäller att se upp, för ofta kommer de fort också, de där tvåhjulingarna.

Jag skulle gärna köpa mig en egen cykel om bara mitt Visa-kort fungerade här borta. Att använda kreditkort är inte alls lika vanligt som i Sverige. I stället används ett system med kort som visserligen ser lika-

dana ut, men kallas för pin-kort. I en månad har jag tvingats leva på kontanter som jag fört över till mina kompisar och som de sedan varit snälla att ta ut åt mig. (Gissa hur skönt det var när mitt alldeles egna pin-kort äntligen damp ner i brevlådan förra veckan!)

I en klass där jag och mina tre följeslagare från Sve-

rige blivit inkastade bland 32 holländare är skillnader mellan länderna ett evigt samtalsämne. Snö och kyla har vi liksom tömt ut för länge sedan. En dag pratade vi om hur mycket det kostar att studera, med lån och sådant. Jag berättar att det är gratis i Sverige. De förstår ingenting. Inte jag heller. Alla drar efter andan. Och konstaterar sedan att i Sverige – där skulle man bo.

Angelica Ränttilä är 23 år gammal och blir färdig journalist i juni. Innan hon hamnade i Amsterdam har hon pluggat på Mittuniversitetet i Sundsvall.

Ekonomisk historia Hur uppstår finanskriser? Varför är vissa länder fattiga och andra rika? När utlöser försörjningsproblem sociala konflikter?

Studiet av hur ekonomiska och sociala klyftor har uppstått och hanterats på olika platser under olika perioder är centralt inom ekonomisk historia. Genom att utforska samspelet mellan den ekonomiska och sociala historien – både i Sverige och internationellt – erbjuder ämnet en bred och nödvändig introduktion till dagens globaliserade samhällsekonomi. Ämnet ger unika möjligheter att sätta in dagens stora samhällsfrågor i ett längre tidsperspektiv.

Du kan studera på både grundnivå och avancerad nivå.

Sök senast 15 april. www.ekohist.su.se

FOTO: STAFFAN CLAESSON

Ekonomisk-historiska institutionen

www.uu.se/masterprogram

Ny forskning

koll på akademin

Hallå där... ...Kristian von Seth, som tillsammans med Nicole Rosvall skrivit en magisteruppsats om dragningskraften hos Stureplanskrogarnas dåliga service.

Varför vill vi bli dåligt behandlade?

– Vi hittade åtta drivkrafter som tillsammans skapar en attraktion till nattklubbarna vid Stureplan som är så stark att kunderna tål den dåliga servicen.

Drivkrafterna verkar inte var för sig utan måste kombineras för att skapa attraktionen.

Varför ville ni studera Stureplans dåliga service?

– Vi förundrades över fenomenet. Våra kompisar och folk i allmänhet pratar ofta om att krogarnas besökare blir illa behandlade genom otrevliga vakter, långa köer och upptagna bartenders – men ändå återkommer helg Kristian von Seth. efter helg. Det är ett intresFoto: Stockholms sant konsumentbeteende. universitet Vilka var de åtta drivkrafterna?

– Den första drivkraften är sexuell attraktion, alltså att respondenterna gick till Stureplan för att hitta en partner. Fysiska attribut som betalning, lokaler och musik spelade också roll, framförallt medvetenheten om att andra betalade inträde medan respondenterna själva ibland släpptes in gratis. Det hänger ihop med den tredje drivkraften: känslan av att vara utvald. De vi undersökte är vanliga Stureplansbesökare och inte VIP-kunder som tillhör den klick som faktiskt får bra service.

De flesta vi pratade med har dock fått gå förbi kön ibland, och lockades av möjligheten att bli utvalda igen. Även det geografiska läget och Stureplans image av exklusivitet attraherar. Många drogs till de andra människorna på klubbarna och ytterligare några påverkades av att deras vänner ville gå dit. Självidentiteten var en viktig komponent, det här var ett sammanhang och en grupp som respondenterna ville tillhöra. Slutligen lockade den dåliga servicen.

Var det något som förvånade er?

– Att den dåliga servicen är en drivkraft i sig, det hade vi ingen aning om innan. För att konsumenterna ska attraheras av Stureplan krävs det att vissa blir sämre behandlade än andra. Vetskapen om att vakterna är bryska mot andra besökare men inte mot en själv ökar känslan av att vara utvald. Det finns även psykologisk teori som menar att människor som är i en bra sinnesstämning i högre grad tolererar att bli dåligt bemötta. Vi förtränger gärna tråkiga kommentarer och kopplar dem till att det är andra som bemöts på det sättet.

Jennie Aquilonius

12 Gaudeamus 2/2011

Illustration: Amalthea Frantz

Fokus på fakta eller förståelse

Vilka kunskaper är viktiga att lära ut i grundskolan och hur gör man det på bästa sätt? Det är frågor som Lena Persson vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik tagit fasta på i sin forskning.

Moa Greitz

Under 41 års tid arbetade Lena Persson som grundskolelärare. I början upplevde hon att all undervisning byggde på faktainlärning. Läraren skulle vara den stora auktoriteten och eleverna skulle lagra kunskap för att sedan kunna plocka fram den vid ett prov. Så småningom blev undervisningen mer normerande.

Läraren skulle inte bara förmedla faktakunskaper till sina elever, utan också lära ut ett sätt att tänka och handla.

Men enligt Lena Persson är inget av dessa sätt att undervisa särskilt lyckat.

– Det fungerar inte att tala om för eleverna vad de ska tycka, då blir det inte deras egen kunskap. Det är först när fakta sätts in i ett sammanhang som den blir begriplig och det är först när man förstår något i grunden, som kunskapen kan bli ens egen.

Genom sin forskning ville Lena Persson

ta reda på hur elevers egna reflektioner kunde användas mer i undervisningen.

För detta ändamål var hon med och utformade undervisning i hållbar utveckling i en högstadieklass, hon intervjuade eleverna och analyserade sedan resultaten.

I början av studien fick eleverna besöka utställningen ”Jordens klimat i för-

ändring” på Naturhistoriska riksmuseet.

Under detta besök uttryckte många elever en stark oro över framtiden. Traditionell faktabaserad undervisning lämnar i detta skede eleverna i sticket, enligt Lena Persson. De upplever ett hot, och samtidigt upplever de att de är maktlösa. Men oron behöver inte vara något negativt. Tvärtom, menar Lena Persson.

I stället för att låta oron vara en känsla av hjälplöshet eller skuld så kan den vara en källa till konstruktiv kraft. Efter besöket på museet planerades all undervisning i samråd med eleverna som arbetade i små grupper med egna valda projekt knutna till ämnet.

– Om man predikar så tar inte eleverna till sig undervisningen. En pluralistisk undervisning bygger däremot på att eleverna själva söker kunskapen, vilket främjar även sekundära kunskaper såsom självförtroende. Tjejer som varit osäkra kände att de grejade något.

De var tvungna att ta ställning. De fick inga färdiga svar, i stället var allas åsikter viktiga.

Att en pluralistisk undervisning skul-

le skapa en form av relativism där alla åsikter är okej, oroar inte Lena. Hon menar att även om alla åsikter ska tas på allvar så måste man reagera som lärare när en elev uttrycker och beter sig odemokratiskt.

– Jag hade en elev som skrek till en annan att ”Åk hem! Vad gör du i Sverige?”

Då måste man reagera. Som lärare kan man vara rädd för det, man låtsas inte höra och fortsätter med undervisning-

en, men eleverna väntar sig i en sådan situation att man SKA reagera, att man ska vara den vuxna i sammanhanget.

Trots att Lena Persson tycker att en stor del av undervisningen i dagens skola fortfarande präglas av stoffträngsel och utvärdering av fakta så är hon positivt inställd till framtiden.

– Det låter på utbildningsministern som att skolan var katastrof. Det är den inte, även om det finns en del att önska.

Men Lena Persson menar att det inte bara handlar om att höja lönen, utan lärarna måste framförallt få mer tid, speciellt de nyutexaminerade lärarna. Hon ser många nya engagerade lärare med ambitioner, som bara orkar i ett år. Hon hoppas att man i framtiden minskar på det administrativa och att undervisningen fokuserar på lärande baserat på förståelse i stället för faktastoppning.

– I dagens samhälle värdesätts förmågor högre än faktakunskap. Utbildningsministern borde tänka på det när han bara pratar om ordning och reda och disciplin. Vi kan inte kliva tillbaka i tiden, det är omöjligt. Det är ett nytt samhälle och framförallt nya elever som möter oss nu jämfört med för 40 år sedan.

Lena Perssons licentiatavhandling heter En aktionsforskningsstudie om undervisning och lärande för hållbar utveckling och finns att läsa på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktiks hemsida.

röster ur akademin

Panelen

En kulturartikel i förra numret av Gaudeamus handlade om klotter i Göteborg på 70-talet och på Stockholms universitet i dag. Nu ger tre akademiker sin syn på den omtvistade kommunikationsformen.

Vad säger klotter om oss?

Foto: Joakim Braun

Av jennie aquilonius

– Det var rätt länge sen jag klottrade själv, jag kan inte ha fyllt trettio ens när jag gick runt och skrev det gamla tyska slagordet ”Förstör det som förstör dig!” lite här och var. Detta var inte helt okontroversiellt, den gammelvänster som jag tillhörde då höll på att svänga från den äldre åsikten Mats Deland Fil. Dr, lärare, att det var rätt och riktigt att klottra så länge man höll sig till politiska slagEkonomiskhistoriska ord till att tycka att klotter i allmäninstitutionen het var ett angrepp på arbetarklassen (eftersom det oftast förekom i miljöer som på den tiden fortfarande tillhörde skattefinansierade företag). Men en annan sida är att det kan vara väldigt vackert – jag minns några morgnar när universitetets tunnelbanehall såg helt annorlunda ut, sprejad i rött och silver, det luktade äventyr redan i tunnelbanan.

– ”Förstör det som förstör dig” gäller fortfarande.

Egentligen skulle jag vilja säga: ”Klottra mer. Klottra tills reklamen är överröstad. Klottra tills tusen röster får höras. Klottra, för du har också något intressant att uttrycka.

Och klottra, för många av dem som säger att de hatar klotter klottrade själva när de var unga.” Men i stället säger jag: gör för i helvete inte något du åker fast för. Det är mycket farligare nu. Hela världen. Inte bara att klottra.

– När jag var i de yngre tonåren klottrade jag och många av mina kompisar under skolans raster. Vi skrev till exempel namnet på den vi var kär i, påhittade alias och åsikter om lärare eller andra elever. Utsatta ytor kunde vara skolbänken, skåpen, korridorElin ottergren och toalettväggar.

– För min del handlade det om ett doktorand, sökande efter den egna identiteten – Matematiska Institutionen att klottra ned något gjorde en åsikt eller tanke mer påtaglig. Dessutom är klotter ofta anonymt och på så vis kan man testa sina åsikter utan att egentligen behöva stå för dem. Jag är nog inte unik, de flesta tonåringar har nog någon gång klottrat i allmänna utrymmen av samma skäl som jag. Det är nog därför klotter ofta är larvigt, provocerande, omoget och kontroversiellt.

– Men klotter behöver inte bara vara omogna uttryck för ofärdiga åsikter. Jag tror att missnöje med samhällsordningen kan avspeglas i hur mycket folk klottrar. Fast i och med den informationsrevolution som sociala medier har inneburit finns ju nu lagliga forum för idéspridning, vilket i framtiden kanske gör gammalt, hederligt klotter omodernt. Själv klottrar jag fortfarande, både på Facebook och i min blogg.

– Min emotionella inställning till klotter är att det ofta framstår som ganska ointressant och fult. Med det sagt, inser jag förstås att det kan bero på att jag inte har ”rätt” förförståelse för att avkoda all sorts klotter. Ibland har jag ju faktiskt sett något som vaJörgen Skågeby rit väldigt kul eller insiktsfullt. Speciellt när det förekommer i relation Forskarassistent, till annat klotter eller andra aspekter Institutionen av kontexten – som ett slags sociala för journalmetadata. Då kan det fungera väldigt istik, medier och effektivt och avväpnande som parokommunikation di eller kritik.

– Personligen har jag aldrig klottrat på offentliga platser och jag klottrar inte heller särskilt mycket i egna anteckningar eller böcker.

– Jag tror dock att det finns poänger med klottret som en slags indikator på både motkulturer och individuella uttryck. Vad jag menar är att drivkraften säkert kan ses på nivån av kollektivt motstånd, men att det också finns tydliga element av ett individuellt ställningstagande och utanförskap.

vill du medverka?

Mejla gaudeamus@sus.su.se

tipsfFickpengar från forskning

Samlingsplats för försökskaniner Studentkaninen.se är hemsidan för

studenter som vill låna ut sig själva till diverse experiment. Sajten startades av Dejan Muftic och Marcin Olszewski som båda läser biomedicin vid Karolinska institutet, KI, samt webbdesignern Poyan Nabati som pluggar på Kungliga tekniska högskolan, KTH. Idén dök upp då de själva anmälde sig till studier för att dryga ut kassan när CSN-stödet tröt i slutet av månaden.

– Det fanns ingen självklar plats dit den som ville delta i studier kunde vända sig.

Vi tänkte att det skulle vara bra att samla dem på ett ställe, säger Dejan Muftic.

I början var forskarna misstänksamma men allt fler hörde av sig och ville an-

nonsera. I dag säger många som Dejan Muftic haft kontakt med att de får runt hälften av sina försökspersoner från Studentkaninen.

Såhär ett år efter lanseringen har sajten cirka 2 000 unika besökare i månaden. Forskare vid KI, KTH och Stockholms universitet, SU, lägger upp studier i allt från test av nya vaccin till hur folk reagerar på kaffe. Enligt Dejan Muftic är det bara officiella universitet som får annonsera.

– Vem som helst kan inte lägga upp att de genomför en studie i sin källare. När det gäller studiernas säkerhet litar vi på etiknämnden som granskar universitet och högskolor.

ÖVERSÄTTARPROGRAMMET Uppsala universitet MASTER HT 2011 Till hösten börjar grupper med källspråk

spanska & franska Som översättare utbildad vid Uppsala universitet får du en unik översättarkompetens med både fackspråklig och litterär inriktning.

Institutionen för nordiska språk Engelska parken, Thunbergsvägen 3L 018-471 12 71 www.nordiska.uu.se info@nordiska.uu.se

Mer information finns på www.nordiska.uu.se/utbildning/av/oversattare Intresserad? Kontakta vår studievägledare: Tel: 018-471 12 76 eller vår programsamordnare: oversattarprogrammet@nordiska.uu.se

Dejan Muftic har själv agerat försökskanin. Vid ett tillfälle fick han betrakta sig själv genom en kamera medan en person som han inte kunde se ställde frågor.

– Det var surrealistiskt att granska mig själv samtidigt som jag interagerade med en annan person.

Studentkaninen.se är fortfarande ett pilotprojekt och drivs ideellt. De vill sprida idén till fler universitet och så småningom göra hemsidan vinstdrivande, exempelvis genom reklam. Systemet ska också utvecklas så att folk kan se hur många lediga platser som finns kvar till en viss studie och vilka dagar den pågår.

Jennie Aquilonius

Extraknäck?

Foto: Agnes Brynge

Vill du bli

framtidens problemlösare?

Vi har kurser och utbildningar inom: miljö- och klimatstrategi, miljövetenskap, miljö- och hälsoskydd

www.miljovetenskap.lu.se

Ansökan före 15 april på www.studera.nu

2/2011 Gaudeamus 13

Essä

FÖRDJUPA DIG

Börskrascher och feta svansar Hur kan man länka olika processer i fysik till ekonomi? Det är temat i Michael Lindbergs D-uppsats. Att belysa ekonomiska händelseförlopp utifrån en fysikers synvinkel menar han kan ge ökad förståelse för prisförändringar på marknaden såväl som för börskrascher.

Här presenteras ämnet ekonofysik för en bredare publik.

Essän fokuserar särskilt på den stora börskraschen världen över den 19 oktober 1987, även kallad ”den svarta måndagen”.

Av Michael Lindberg (text och grafik)

F

inansmarknaden står alltid i fokus i ett samhälle, nyhetsrapporteringen är vanligen rigorös och vi hör dagligen talas om börsens spännande utveckling. Mycket i vår vardag kretsar kring marknaden, inte bara alla småsparares investeringar, utan även exempelvis vår framtida pension kommer att återspegla hur dessa pengar har investerats. Det är därför viktigt att söka förståelse för hur marknaden reagerar, fungerar och kan utvecklas för att det som en gång investerats ska ge så stor avkastning som möjligt. Jag har valt att försöka se om det kan finnas motsvarigheter och analogier mellan ekonomiska observationer och fysikaliska processer för att försöka belysa hur marknadens prisvariation sker.

Fysik och ekonomi är två mycket olika ämnen, varför termen ekonofysik kan låta något missvisande vid en första anblick. Dock handlar ämnet helt en-

kelt om problem och observationer från ekonomin vilka undersöks med hjälp av en fysikers koncept och verktyg. Första gången jag kom i kontakt med ämnet var under en orienteringskurs på Stockholms universitet och jag fastnade direkt för det. Att få fördjupa sig i ekonofysik på avancerad nivå kändes som ett självklart val när det var dags för mitt examensarbete på Fysiklinjen.

Grundidén är att applicera statistiska verktyg på ekonomiska data och observationer och genom att analysera resultatet försöka finna paralleller till fysiken.

D

en 19 oktober 1987 inträffade den största börskraschen i modern tid då värdet hos flertalet av börserna runt om i världen sjönk med mer än 20 procent under en enda dag.

Anledningen till detta enorma ras har diskuterats

Figur 1.

S&P500 indexutveckling sedan den 3 januari 1950 fram till den 26 augusti 2003.

Varför essän? Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

14 Gaudeamus 2/2011

flitigt utan att någon än i dag kunnat förklara de exakta orsakerna till den så kallade ”svarta måndagen”. Dock är själva händelsen väldigt intressant att undersöka vidare utan att fokusera på de bakomliggande orsakerna – det är ju i sig en väldigt ovanlig och faktiskt näst intill osannolik händelse om vi förutsätter att marknadens prisvariationer är ett normalfördelat förlopp: ritas en sådan fördelning upp får man den karakteristiska klockformiga kurvan som symmetriskt avtar på båda sidor mot axlarna från ett medelvärde. Överallt omkring oss ser vi nor-

”Värdet från ’den svarta måndagen’ avviker med nästan 23 standardavvikelser från medelvärdet – sannolikheten för att detta ska ske för en normalfördelad variabel är mycket liten.” malfördelad statistik såsom en grupp människors längd, deras ålder, skostorlek, eller gasmolekylers hastighetsfördelning i en behållare.

Man kan ställa sig frågan om prisvariationerna är normalfördelade över en viss tid. Detta för att försöka belysa hur marknaden beter sig och för att kunna dra analogier till andra kända fördelningar. Här har jag valt att titta på Standard & Poor’s 500-index från 1950 fram till 2001. Detta är ett index som återspeglar marknadsvärdet på 500 stora företag med hög omsättning. Figur 1, till vänster, visar indexvärdena inritade i ett diagram där tiden är på x-axeln och y-axeln visar indexvärdet. Placeras sedan dessa värden i ett histogram får man en fördelningskurva där värdet från den svarta måndagen avviker med nästan 23 standardavvikelser från medelvärdet – sannolikheten för att detta ska ske för en normalfördelad variabel är mycket liten.

P

risvariationerna för en aktie kan ses som en slumpmässig rörelse över tid, en så kallad Brownsk rörelse (uppkallad efter botanikern Robert Brown, 1773–1858, som stude-

rade pollenkorn nedsänkta i vätska och observerade då en slumpmässig rörelse). En slumpmässig variabel är ofta normalfördelad, dock brukar ekonomiska observationsdata uppvisa betydligt fetare svansar än normalfördelningskurvan. Detta innebär att ekonomiska data har fler punkter vilka avviker mer från medelvärdet än hos en normalfördelning.

En av de mer fetsvansade fördelningarna är Cauchyfördelningen, som går att finna på flera ställen inom fysiken, exempelvis hos en stjärnas linjespektrum eller inom partikelfysik. Finns det då en modell som kan passa till S&P500-indexet? Jag ville testa just normal- och Cauchyfördelningen samt jämföra vilken som passade bäst.

Figur 2. De beräknade empiriska datapunkterna från S&P500index tillsammans med de två anpassningarna.

Den blå kurvan visar normalfördelningsfunktionen och den röda kurvan Cauchyfunktionen. Notera det sista värdet till vänster från börskraschen den 19 oktober 1987, ”den svarta måndagen”.

F

igur 2, till höger, visar resultatet av dessa anpassningar. Punkterna i diagrammet har beräknats med de empiriska observationsdata från S&P500 med över 13 000 punkter vilka är faktiska handelsdagar. Den röda heldragna kurvan är den anpassade Cauchykurvan och den blå kurvan är motsvarande normalfördelningskurva. Vi ser att Cauchykurvan passar bättre då punkterna närmar sig mitten medan den passar sämre då de närmar sig axlarna. Det omvända tycks gälla för den blå normalfördelningskurvan, den passar ju tämligen bra då punkterna närmar sig axlarna, i svansarna, medan den inte passar bra alls för mittenpunkterna där den knappt orkar sig över halvvägs upp till toppen av de empiriska värdena. För att jämföra dessa två anpassningar kan man exempelvis göra ett chi-kvadrattest, som säger något om skillnaden mellan förväntat och observerat utfall. Resultatet är att båda anpassningarna är ungefär lika dåliga och därmed tycks ingen av mina anpassningar helt motsvara verkligheten.

Dock ska poängteras att testet innehåller beräkningar med standardavvikelse vilken faktiskt inte är definierad för Cauchyfördelningen, varför just chikvadrattestet kanske inte är helt relevant just här.

Anpassningarna kan ändå vara av ett visst intresse, de uppvisar ju båda vissa likheter med de empiriska punkterna.

A

tt göra anpassningar efter sina empiriska data kan alltså säga en del om hur priset varierar över tid, man talar om att marknaden är volatil då priset – värdet – ökar och minskar, vart om vartannat. Därmed ställer man sig gärna frågan vad som orsakar prisvariationerna för en aktie. När man i fysiken tittar på exempelvis hur gasmolekyler rör sig i en behållare talar vi om att de har ett visst antal frihetsgrader; på vilka sätt molekylen är tillåten att röra sig i rummet. Utan att gå in på detaljer i mekanik kan vi säga att en stel kropp har sex frihetsgrader, tre för rotation samt tre för dess förflyttning i rummet. Om nu dessa gasmolekyler med sina sex frihetsgrader har mycket rörelseenergi säger vi att gasen, som molekylerna utgör, har högre temperatur än en gas i en behållare med molekyler med lägre rörelseenergi.

Temperaturen är alltså ett mått på gasmolekylernas rörelseenergi. Priset hos en aktie varierar också.

Vi säger att ”priset går upp och ned”, vilket naturligtvis inte är någon fysikalisk rörelse i den meningen – dock kan vi tilldela aktien två frihetsgrader: en då priset ökar och en då priset minskar. Här kan man dra en intressant parallell. Sker det stora prisförändringar – fluktuationer – över en period är volatiliteten hög på marknaden, priset går alltså upp och ned och det kan vara mycket svårt att se hur det kommer att utvecklas. I finansiella sammanhang hör man ofta att vi har en het respektive kall marknad och vi kan här se parallellen mellan temperatur hos gasmolekylerna och prisvariationen för en aktie. Analogin mellan temperatur och volatilitet är intressant och kan vara gångbar i undersökningen av antalet fri-

hetsgrader för marknadskomponenter. Det är inte helt lätt att bestämma antalet frihetsgrader för en aktie eftersom prisfluktuationerna är beroende av flera underliggande faktorer som måste beaktas.

I

en gas är det många molekyler som hela tiden befinner sig tätt intill varandra och de som befinner sig närmast påverkar sin granne med sin rörelseenergi mer än de molekyler som befinner sig på ett större avstånd från varandra. Precis innan fasövergångar då exempelvis de olika faserna gas och vätska samverkar och börjar koka, kan man inom vissa situationer få något som liknar ett flockbeteende på marknaden. Om en aktie får en stor prisvariation tenderar andra aktier att följa detta beteende. En enkel förklaring till detta är att aktierna tycks handlas i den aktuella prisriktningen. Flockbeteendet är extra tydligt för aktier som är relaterade till varandra. Säljs det färre bilar förväntar vi oss inte bara att fordonsindex sjunker utan även prisindex

”Detta kallas inom fysiken för flockbeteende och man kan även se likheter med detta på marknaden.” för olja, stål och andra index relaterade till fordonsindustrin. Andra orsaker till prisvariationerna och frihetsgrader för aktier kan vara exempelvis den information som finns tillgänglig för aktien och olika tvång som den befinner sig i. Ett exempel på tvång kan vara antalet sålda bilrattar vilket är naturligt nära länkat till biltillverkningen och alltså påverkas av antalet sålda bilar. Aktien för ett företag som endast tillverkar bilrattar har därmed ett visst tvång.

En analogi till fysiken är exempelvis ett block som endast kan åka runt i x- och y-led och inte vertikalt i z-led – det finns ett tvång på blocket.

När det gäller den tillgängliga informationen för en aktie är det mest slående exemplet insiderhandeln där endast en eller några få personer på marknaden har kunskap som inte är tillgänglig för någon annan aktör. Detta kan helt klart påverka aktiepriset men i detta sammanhang är det snarare att betrakta som en underliggande orsak till prisvariationen. Det kan även finnas fler frihetsgrader för ett aktiepris men jag har endast valt att titta på några av dessa där man kan se analogier till, och exempel ur, fysiken.

S

lutsatsen är alltså att det går att finna analogier mellan fysik och ekonomi. Exempelvis när man undersöker ekonomiska data kan man på makroskopisk nivå göra det från en något annan synvinkel, och detta kan ge en viss förståelse för hur marknaden rör sig. På mikronivå gäller detsamma då man kan titta på en enskild aktie och hur dess pris utvecklas.

Man kan därtill använda sig av olika verktyg från statistiken som ger en del karakteristika om fördelningens utseende. Här har jag använt mig av koncept såsom kurtosis och skevhet för fördelningen i figur 2 för att undersöka om den har likheter med redan kända fördelningsfunktioner. Börskraschen 1987 ger en viss skevhet till figuren, det vill säga att den är något förskjuten till den vänstra sidan, det är dock knappt synbart utan ett framräknat resultat. Fördelningen uppvisar även viss kurtosis, som säger något om hur snabbt fördelningen planar ut mot axlarna, hur feta svansarna är på båda sidor. En fetsvansad fördelning har större kurtosisvärde än en normalfördelning och inom ekonomisk statistik kan man hitta just dessa fetsvansade fördelningar.

A

ll ekonomisk data som finns tillgänglig i dag är väldigt ”ren”, det vill säga den kräver inga felberäkningar, vilket är en nödvändighet för de flesta observationsdata.

Därtill innehåller den inget ”brus”, alltså observationsdata som egentligen inte tillhör det man avsåg att undersöka. Jag har använt mig av ett stängningsindex och dess värde är ju unikt och utan fel.

En ekonomisk tidsserie är en väldigt komplex serie som uppvisar likheter med flera modeller. Vilken som passar bäst är därmed en öppen fråga. Faktum är att det ofta publiceras artiklar i ämnet – det är ett snabbt växande forskningsämne och man ser allt fler matematiker och fysiker som vill ge sig in på finansmarknaden.

Om författaren Michael Lindberg har studerat matematik, fysik och astronomi vid Stockholms universitet och arbetar sedan fyra år på börsoperatorn NasdaqOMX i Frihamnen. I september 2010 presenterade han sin Duppsats Some analogies between physics and economics vid institutionen för fysik.

!

Han arbetar även som astronomiguide och föreläsare vid Observatoriemuseet i Stockholm.

2/2011 Gaudeamus 15

Tips & Pepp

från första tentan till första jobbet

På jakt i stipendiedjungeln Att söka stipendium är för många inte helt enkelt. I den täta stipendiedjungeln kan det vara svårt att hitta rätt och tydlig information om vad man kan och får söka.

Gadden har sammanställt några tips – och det viktigaste är: sök i tid och sök mycket!

Av Sofie Hallén (text) och maria kolding (illustration) Det du först och främst behöver veta

innan du ska söka något stipendium är var i världen du vill studera och vilka/ vilket ämne. Ämnesbredden är stor och vissa stipendier betalas bara ut till personer med specifika behov och bakgrund.

Det finns även stipendier som betalas ut till både unga och gamla, studerande och ickestuderande som är ”medellösa” (alltså har dåligt med pengar).

Enligt stipendier.se ligger summan för stipendier för högskolestuderande oftast mellan 1 000 och 15 000 kronor. För högre utbildningsgrader, såsom forskare och doktorander, och för studier utomlands finns stipendier upp till ett par hundra tusen kronor! Hur upplägget på

betalningen sker anges oftast i informationen om stipendiet och är väldigt varierande. Vanligt är att man vid stipendium för en uppsats får en större procent av pengarna efter inlämnad uppsats.

Om du studerar eller är forskare vid

Stockholms universitet kan du enligt SU:s hemsida ansöka från universitetets stipendiestiftelser.

På universitetets hemsida www.su.se finns en stipendiedatabas som ger information om och länkar till olika stipendier. Där söker du dig själv till de olika stipendier som passar in på dig – det kan bero på varifrån du kommer, vad du studerar och ibland till och med vilken ätt

du kommer ifrån.

Men det finns också en uppsjö av stipendier utanför SU:s korridorer, exempelvis genom www.stipendier.se och andra betalsidor. På studentinriktade sidan www.lycknis.se finns kostnadsfri stipendiesökning.

ker så brukar de oftast vara väldigt specifika.

Elisabeth Larsson rekommenderar att man kollar i lokaltidningar och på olika företags hemsidor. Hon menar, liksom många som har sökt och fått stipendier, att det är mycket informationsletande och eget arbete.

Elisabeth Larsson arbetar på Student-

avdelningen på Stockholms universitet och jobbar just med olika stipendier.

– Ett tips är att tänka på ifall man kommer ifrån en annan ort – vad det finns för olika föreningar där, som antingen man själv eller ens föräldrar är medlemmar i?

Vissa företag brukar också ha stipendier av olika slag. Men oavsett vilket man sö-

Förutom ”vanliga” stipendier så finns det donationsstipendier. De är främst till för forskarstuderande, men det finns några undantag – exempelvis om man är släkting till någon som har upprättat en stipendiefond. Donationsstipendier finns också listade på SU:s hemsida, under utbildning–stipendier.

Stipendieexempel !

Albert och Gerda SVENSSONS

Republikanska föreningens uppsats-

Åhmanska stiftelsen i BÄLINGE

Kämpestipendiet

STIFTELSE

stipendier

”Stipendier till flickor i Bälinge som genomgår lanthushållskurs även som för studier på flickskolor och folkhögskolor, sjukvårdsutbildning och utbildning till lärarinnor, kurser i matlagning, vävning och sömnad samt annan hemkunskap.”

Tillgängliga medel 1 051 476 kronor.

Stipendium för ”bidragande till att vidmakthålla eller utveckla ett kulturellt arv.” Uppkallat efter författaren och lantarbetaragitatorn Alfred Kämpe, utdelas av fackförbundet Kommunal.

Summa 15 000 kronor.

Ändamål ”Att främja vetenskaplig forsk-

ning inom det medicinska området, beträffande cirkulationsrubbningar inom de nedre extremiteterna.”

Tillgängliga medel Omkring 100 000 kronor.

”Uppsatserna ska på ett förtjänstfullt sätt diskutera och analysera Sveriges konstitution och statsskick eller aspekter av monarkins ekonomi och PR-värde”. För studenter på kandidat-, magister- eller mastersnivå i exempelvis nationalekonomi eller juridik.

Summa Två stipendier à 10 000 kronor.

Tuffa prov ger möjlighet till EU-jobb Gillar du Europafrågor, hårt arbete – och EU? Exempelvis jurister, ekonomer och statsvetare som tar examen i vår kan just nu delta i uttagningsprovet för EU-tjänstemän.

Anna-Kaisa Suni

Uttagningsprovet, på EU-språk concours, är den vanligaste vägen till ett fast jobb inom EU. EU:s institutioner utlyser sällan enskilda tjänster utan använder sig av concours för att få fram en lista på lämpliga personer, som sedan kan rekryteras vid behov. Sophie Cavallin skrev uttagningsprovet 2002 och har arbetat inom EU sedan 2003.

Hon svarar i telefon på sin arbetsplats i Europaparlamentet i Strasbourg, dit parlamentet flyttar en gång i månaden från Bryssel. Klockan är 20:30 och Sophie berättar att hon börjat innan åtta på morgonen.

– Så det är ingen gräddfil direkt, säger 16 Gaudeamus 2/2011

hon angående fördomar om EU-anställda som lyfter topplön utan att lyfta ett finger.

Däremot menar Sophie Cavallin att EU är en väldigt spännande arbetsmiljö.

EU:s institutioner marknadsför sig som en dynamisk arbetsplats där man kan byta inriktning under hela karriären, och för Sophies del stämmer det väl: hon har hunnit jobba inom fyra olika institutioner under åtta år. Första jobbet på EU-domstolen ville hon egentligen inte ha, men tackade ändå ja.

– Det är inte alltid nödvändigt att satsa på drömjobbet från början. Det kan vara svårt att komma in även om man klarat concours. Så mitt råd är: får du ett jobb så ta det, sedan kan du bli förflyttad om ett par år, säger hon.

Urvalsprocessen till EU-jobb har förändrats under 2010. De nya uttagningsproven ska gå snabbare, ha färre steg

och arrangeras varje år för de vanligaste jobbprofilerna. Kraven är stenhårda, men arbetslivserfarenhet krävs inte för att söka.

– Man kan till och med lyckas bättre direkt ur skolan, då har man det akademiska tänkandet och EU-kunskaperna färska i minnet, säger Sophie Cavallin, som själv bland annat hade pluggat vid Collège d’Europe i Brygge och praktiserat på Utrikesdepartements EU-enhet innan hon gjorde uttagningsprovet.

Hon skrev provet för övningens skull redan under studietiden och kom in på sitt andra prov, då hon tagit examen och fått officiell behörighet att söka.

I år har reglerna ändrats så att även studenter som tar examen senast 31 juli 2011 är behöriga att söka. Det nya urvalsförfarandet består av två steg och börjar med ett datorbaserat prov runtom i EU-länderna, som bland annat

testar logiskt, numeriskt och abstrakt tänkande. Klarar man den första delen väntar en utvärdering i Bryssel, där jobbrelaterade färdigheter och språkkunskaper testas.

Ett avklarat prov garanterar inte jobb, utan de som blivit godkända utgör en reservlista som EU:s institutioner använder för att plocka fram kandidater. Inte så enkelt med andra ord – men inte heller omöjligt.

Uttagningsprov - Registrering för uttagningsprov öppnar den 16 mars och stänger i mitten av april.

- Läs mer och anmäl dig för provet på www.eu-careers.se.

- Den 31 mars anordnas gratis träning inför det första delprovet i Stockholm. Läs mer på www.krus.nu.

!

Sök din masterutbildning senast den 15 april!

Fördjupa dig i ditt favoritämne…

Vill du fördjupa dig i kulturgeografi, litteraturvetenskap eller specialpedagogik? Eller vill du bygga på din kandidatexamen med kunskaper exempelvis i klimat och miljöfrågor?

Du som har en kandidat- eller yrkesexamen alternativt minst 180 högskolepoäng har möjlighet att ta en masterexamen där du utvecklar din förmåga att hantera komplexa frågeställningar och företeelser inom ditt huvudämne. På följande sidor hittar du några av de masterutbildningar Stockholms universitet kan erbjuda dig. Fler utbildningar finns på www.su.se/studera.

Läs mer på nästa uppslag £

Biologi

School of Business

Om du har en kandidatexamen och ett dokumenterat miljöintresse kan du söka till masterprogrammet Social-Ecological Resilience for Sustainable Development.

För att börja studera på våra andra masterprogram t.ex. Biodiversitet och bevarandebiologi, Ekologi, Toxikologi, Mikrobiologi eller Molekylära livsvetenskaper behöver du ha en kandidatexamen i biologi eller molekylärbiologi.

Läs mer på

Close contacts with the worlds of business and research Ő International Exchange Ő Perfect mix of theory and practice Ő Modern education in a historical setting Ő Excellent career prospects Our programmes (2 years): Ő Accounting, Auditing and Analysis Ő Banking and Finance Ő Consumer and Business Marketing Ő Management Studies Ő Strategic IT Management

£ www.big.su.se

£ www.fek.su.se Behöver du någon att bolla dina idéer med? Har du frågor om dina studier?

Kontakta studievägledningen studentavdelningen@studadm.su.se.

st Sök sena il pr den 15 a

… eller skaffa dig ett till Masterprogram i samhällsplanering

Astronomi

Matematik, naturvetenskap och lärande

Hållbar utveckling, bostadsbrist, segregering, regional obalans och stadsomvandling är utmaningar för dagens samhällsplanerare. Fördjupa din kunskap och förståelse för planeringens villkor och förutsättningar i Sverige och internationellt. Programmet erbjuder goda möjligheter till specialisering, fältstudier och kontakt med arbetslivet. Efter examen kan du arbeta med processledning, kvalificerat utrednings- och utvecklingsarbete.

Masterprogrammet i astronomi ger dig en gedigen och bred utbildning inom astronomi men också många alternativ till specialisering inom någon del av ämnet du själv är intresserad av. Utbildningen är tvåårig och leder fram till en masterexamen i astronomi. Den förutsätter en kandidatexamen (Bachelor’s degree) i fysik eller motsvarande. Programmet ges helt eller delvis på engelska. Astronomer som tidigare utbildats på våra program arbetar idag inom många skiftande arbetsområden. Utbildningen ger också en god grund för forskarutbildning.

£ www.humangeo.su.se/murp

£ www.astro.su.se

£ www.mnd.su.se

Masterprogrammet i globalisering, miljö och social förändring

Masterprogram i språkvetenskap med valbar inriktning

Litteraturvetenskap

Natur- eller samhällsvetare? Programmet ger dig förmåga att tvärvetenskapligt undersöka globala miljö- och samhällsförändringar. Hur anpassar sig utsatta samhällen till ökad nederbörd och tropiska cykloner? På vilket sätt går det att förbättra sanitära förhållanden i växande slumområden? På programmet studerar du platser och människor världen över för att reda ut samband inom globalisering, miljö och social förändring.

Är du intresserad av språk? Detta är en sammanhängande utbildning med inriktning på ett av följande huvudområden: antik grekiska, engelska, filosofi, franska, italienska, lingvistik, portugisiska, slaviska språk, spanska, eller tvåspråkighet. Du fördjupar och utvecklar kunskaperna inom både ditt huvudområde och ämnesöverskridande områden som vetenskapsteori och forskningsmetodik.

£ www.humangeo.su.se/mglob

£ www.ling.su.se/

Hur förklarar du frågor om klimat, miljö och hälsa på ett sätt som är intressant för ungdomar? Hur gör du matematiska samband begripliga och meningsfulla? Vill du fördjupa dig i frågor om lärande i matematik eller naturvetenskap? Hos oss lär du dig att utveckla din undervisning och driva forsknings- och utvecklingsprojekt i matematik eller naturvetenskapliga ämnen. Vi erbjuder magister- och masterutbildning, forskarutbildning samt fristående kurser.

Höstterminen 2011 startar Ő Masterprogram i litteraturvetenskap, svensk och allmän inriktning Ő Masterprogram i estetiska vetenskaperna, litteraturvetenskaplig inriktning Flera av våra kurser på avancerad nivå är också lämpade att ingå som delar i andra masterprogram.

Läs mer om program och kurser på vår hemsida

£ www.littide.su.se Sök utbildning och anmäl dig senast den 15 april

Sociologi och demografi

Tolk- och översättarinstitutet

Masterprogram i sociologi 120 hp ger dig kompetens att självständigt analysera olika typer av samhällsrelaterade frågeställningar med hjälp av sociologisk teori och metod. Behörighetskrav: Samhällsvetenskaplig kandidatexamen, 60 hp i sociologi och Engelska B. Multidisciplinary Master´s Programme in Demography 120 hp provides skills for independent analyses of demographic phenomena such as fertility, mortality and migration. Educational requirement: Bachelor´s degree in social science, biology or public health.

Har du en kandidatexamen i språk och funderar på en masterutbildning som kan ta dig ut i världen?

TÖI erbjuder ht 11 utbildningsprogram där du kan kombinera dina språkkunskaper med en internationell efterfrågad yrkesutbildning. Ő Masterprogram i översättningsvetenskap, inriktning tyska och inriktning italienska, 120 hp. Ő Masterprogram i översättningsvetenskap med inriktning på konferenstolkning, 120 hp.

£ www.tolk.su.se

£ www.sociology.su.se Tvåspråkighet

Masterprogrammet i kulturgeografi

Är du intresserad av språk, samhälle och psykologi?

Våra kurser tar upp ämnen som språkinlärning, språkpolitik, språket och hjärnan, attityder till språk och mycket mer – allt ur ett flerspråkighetsperspektiv.

Du kan läsa Masterprogram i språkvetenskap med inriktning på tvåspråkighet eller välja fristående 7,5 hp-kurser.

Se vår hemsida för mer information.

Masterprogrammet ger fördjupade och breddade kunskaper inom kulturgeografins olika temaområden, som landskapsgeografi, befolkningsgeografi eller inom ekonomiska och urbana processer. Programmet erbjuder goda möjligheter till specialisering, fältstudier och kontakter med arbetslivet. Efter examen kan du delta i forsknings- och utvecklingsarbete och självständigt arbeta inom avancerad utredning och handläggning.

£ www.biling.su.se

£ www.humangeo.su.se/mhg

Masterprogram i meteorologi, oceanografi och klimat Det tvååriga masterprogrammet i meteorologi, oceanografi och klimat ger dig omfattande möjligheter att fördjupa dina kunskaper om atmosfären, haven, vädret, de processer som påverkar och styr klimatet samt klimatförändringar. Våra lärare är aktiva forskare och MISU (Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet) har en bred forskningsverksamhet med områden som atmosfärsfysik, atmosfärskemi, dynamisk meteorologi (från storskalig cirkulation till gränsskiktet) och fysisk oceanografi. Programmet ges helt eller delvis på engelska och förutsätter en kandidatexamen i fysik, meteorologi, oceanografi eller naturvetenskap.

Med en masterexamen i meteorologi, oceanografi och klimat har du många möjligheter framför dig.

Arbetsmarknaden sträcker sig från prognosmeteorologer via miljöexperter och klimatkonsulter till atmosfärs- och havsforskare. För mer info maila till studentinfo@misu.su.se eller se

£ www.misu.su.se Chatta med studievägledare den 11–15 april, kl. 13–15 www.su.se/student/chatt

Förbättra dina chanser i yrkeslivet genom att fortsätta studera ditt favoritämne. Du kan också byta ämnesområde helt. Det här är bara några av de närmare 1000 program och kurser du kan välja mellan. www.su.se/studera Mastersprogram i internationell och jämförande pedagogik

Institutionen för musikoch teatervetenskap

Masterprogram i naturgeografi och kvartärgeologi

Alla har rätt till utbildning av bra kvalité oavsett skillnader i kön, ålder och ekonomiska förutsättningar. Idag finns det 70 miljoner barn och 780 miljoner vuxna som inte har den rätten i världen.

Vad kan vi göra som medborgare i det globala samhället? Sådana och liknande internationella och nationella frågor och ämnen ligger i fokus för vårt tvååriga mastersprogram.

När uppstod teatern? Vad är det som är så märkvärdigt med Shakespeare? Är barockens opera en pånyttfödelse av antikens teater? Hur uppstod den klassiska baletten? Kan man verkligen tala i en dansföreställning? Hur har radion och Walkman ändrat musikens roll?

Vi har ett Masterprogram i dansvetenskap, samt en teater- och dansvetenskaplig inriktning inom Masterprogrammet i estetiska vetenskaper.

£ www.interped.su.se

£ www.mups.su.se

Masterprogram i specialpedagogik

Data- och systemvetenskap

Kunskap förändrar världen! Klimat- och miljöförändringar, resurskonflikter och naturkatastrofer är problem som berör oss alla. Varje dag förmedlar media bilder om hot, risker och miljöförändringar världen över. Vilka är orsakerna till att det blivit så här och vad kan vi tänkas göra åt det? I en värld i förändring behövs människor med kunskap och kompetens.

Vi har ett flertal masterutbildningar inom geovetenskap, biogeovetenskap, geografi och miljövård.

Med en avancerad utbildning i bagaget öppnar sig en värld av möjligheter.

Välkommen att göra en spännande kunskapsresa hos oss och landa med bagaget fullt av aktuell kunskap on samhällsviktiga frågor!

Utbildningen ger fördjupad kompetens i specialpedagogik och behörighet till forskarstudier i specialpedagogik eller annat relevant ämne. Du utvecklar kunskap om förändrad syn på funktionsnedsättning och social problematik samt olika pedagogiska villkor för delaktighet och inkludering.

Beträffande inriktning mot synpedagogik eller dövhet och hörselskada besök

www.specped.su.se/utbildning/ £ master

Våra magister- och masterprogram passar dig som vill bygga på din grundexamen, oavsett om den är i data- och systemvetenskap, informatik eller ett motsvarande ämne. Ő Magisterprogram i data- och systemvetenskap Ő Masterprogram i data- och systemvetenskap Ő Masterprogram i affärsledning med informationssystem Ő Masterprogram i strategisk IT-management Ő Masterprogram i IT-projektledning (ges på distans)

£ www.dsv.su.se

£ www.ink.su.se

Hur förklarar man ?

Sök sena st den 15 a pril Vill du jobba med ditt favoritämne? Brinner du för att inspirera människor och få dem att växa? Är du bra på att förklara saker? Då är läraryrket något för dig.

Läs vid Stockholms universitet och få djupa ämneskunskaper samt insikter om barns och ungas lärande. Välj någon av de nya lärarutbildningarna som startar hösten 2011 och bli förskole-, yrkes- eller ämneslärare.

När du studerar vid Stockholms universitet har du lika nära till storstadens hela utbud av kultur och nöjen som till aktuell forskning, samhällsutveckling och arbetsmarknad. Välkommen!

Läs mer på www.su.se/lararutbildningar

ett år utan kårobligatorium

Reportage

Studentkåren har flyttat in i rummet bredvid biblioteket där IT & Media tidigare hade sin Helpdesk. SUS hoppas att det så kallade Glasrummet snart ska vara ett inarbetat koncept.

Foto: Amalthea Frantz

Frivillighetens (k)år Snart har ett läsår passerat sedan studentkårernas trygga inkomstkälla försvann. Från den 1 juli 2010 är det inte längre obligatoriskt för studenter att betala kårmedlemsavgift. Sedan dess har kampen om medlemmarna tagit fart – och flera av landets kårer har lyckats bättre än vad någon vågat hoppas på.

Av jennie Aquilonius 21 921 personer. Så många registrerade sig som med-

lemmar hos Stockholms universitets studentkår, SUS, under hösten. Det är 10 000 fler än vad kåren försiktigt räknade med för ett år sedan. Det finns ingen tydlig förklaring till de höga siffrorna, även om det hörts röster om att många studenter missat att de inte måste betala, trots den stora uppmärksamhet som avskaffandet av kårobligatoriet har fått.

– Det är svårt att veta varför så många valt att bli medlemmar. Enligt tidigare medlemsundersökningar uppskattar studenterna rabatter och möjligheten att få hjälp i olika situationer, säger Gustav Kihlberg, ordförande för SUS. Medlemsantalet för vårterminen var i mitten av mars 19 500, alltså ett par tusen färre än under höstterminen. Något som SUS ordförande menar kan bero på att

antalet studenter vanligtvis minskar under våren. Han säger att det första årets medlemssiffror antagligen inte utgör något standardmått för hur det blir i framtiden.

Att antalet röstberättigade i kårvalet minskat tror han inte kommer påverka valdeltagandet den 9–13 maj.

locka medlemmar. Bland annat tog Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO, beslut om att koppla Stiftelsen Stockholms studentbostäder, SSSB, till kårmedlemskap. Studenter måste nu vara medlemmar både för att få stå i kön och bo i bostäderna.

Frågan är om SUS medarbetare orkar dra in 20 000

medlemmar varje termin även i fortsättningen.

Gustav Kihlberg tror att kraften finns där, och vill arbeta för tillgänglighet och förmåner.

– Studentombuden är till exempel något av det viktigaste vi har, det är många som söker sig till dem. Under förra verksamhetsåret hade enheten cirka 100 ärenden och nu är vi redan uppe i över 150.

Inför avskaffandet av kårobligatoriet, under vårterminen 2010, laddade kåren upp med förmåner för att

Kårobligatoriet...

→

... innebar att det var obligatoriskt för studenter vid universitet och högskolor att vara medlemmar i en studentkår.

I Uppsala och Lund behövde studenterna även vara med i en nation och i Stockholm i en fakultetsförening. Obligatoriet avskaffades 1 juli 2010.

!

2/2011 Gaudeamus 21

Reportage

ett år utan kårobligatorium

Kårer i landet STOCKHOLM

Antal medlemmar (siffrorna är ungefärliga)

VT 2010 HT 2010

UPPSALA

GÖTEBORG

LUND

Genomsnitt av fyra kårer

Studentlund är en sammanslutning av 7 kårer, 12 nationer och Akademiska föreningen.

33 900 21 900

34 630 33 470

Anslutningsgraden var cirka 50 procent HT10.

28 220 27 000

Medlemsavgift

80 kr.

45 kr.

70–120 kr.

Cirka 270 kr.

Antal anställda/arvoderade

13 anställda fyller 12,5 heltidstjänster. 18 arvoderade fyller 17 heltider.

9 anställda fyller 7,5 heltidstjänster. 24 arvoderade fyller 23,25 heltider.

5 anställda och 18 arvoderade fördelade på tre kårer.

De flesta kårer har 0–7 heltidsarvoderade.

Arvodering per månad för förtroendevalda

16 000 kr.

13 000 kr.

11 000–16 000 kr.

Cirka 11 900 kr.

Stöd från universitetet per år

7,85 miljoner.

335 kr per student.

205 kr per student.

Kårerna får 210 kr per student.

Studentbostadskö

Kopplad till medlemskap.

Inte kopplad till medlemskap. Inte kopplad till medlemskap.

Kopplad till medlemskap.

Marknadsföringsbudget

Finns ingen särskild pott, men sådana kostnader innefattar bland annat de anställda på kommunikationsenheten och trycksaker.

50 000 kr för marknadsföringssatsning. Delar av många andra utgiftsområden används också till marknadsföring.

30 000–400 000 kr.

Cirka 80 000–100 000 kr för annonsering och profilprodukter.

Exempel på förmåner kopplade till medlemskap

Karateträning, ett datorföretag och en resebyrå.

Handlån, rabatt på hyra av fritidsanläggning och träningshall.

Gym, Folkuniversitetet, kaféer.

Det finns inga förmåner direkt kopplade till Studentlund. Dock erbjuds bostadsköer och tillträde till klubbar och studentorganisationer.

Andra förändringar var att tre personer sades upp under verksamhetsåret 2009/2010, exempelvis i receptionen i Nobelhuset och kårexpeditionen i Allhuset. I stället anställdes bland andra ytterligare ett studentombud. Generellt har det totala antalet anställda och förtroendevalda varit relativt oförändrat under de senaste två åren.

Trots kårens hårda arbete för att värva medlemmar har fortfarande inga medlemsvillkor tagits fram efter det att medlemskapet blev frivilligt. Det finns alltså ingenting som reglerar studenternas rättigheter och skyldigheter, eller vad kåren kan göra med medlemmarnas personuppgifter. Enligt en av de ansvariga på kåren ska beslut om villkoren fattas i maj.

SUS har även talat om vikten av kommunikation.

Det finns dock ingen kommunikationsplan eller marknadsföringsstrategi, även om en kommunikationsplan är under produktion. Det finns inte heller någon särskild pott avsatt för marknadsföring.

En strategi för att överleva var att kåren under förra

verksamhetsåret slöt ett avtal med universitetet om ett årligt stöd på 7,85 miljoner kronor, varav 1,8 miljoner skulle täcka Gaudeamus kostnader. Statsbidraget ligger i dag på 3,2 miljoner kronor och medlemsantalet har stigit långt över förväntan.

Trots det ökar den förväntade förlusten ständigt.

Från cirka minus 1,5 miljoner i den preliminära budgeten i juni 2010, via minus 1,9 miljoner i den definitiva budgeten som antogs i september, till minus 2,6 miljoner i mars 2011.

Vad beror det på?

– När vi gjorde vår budget använde vi förra årets modell som utgångspunkt. Det fanns en del felaktigheter i den som vi har rättat till under året, exempelvis hade inte personalförsäkringar tagits med. Därför har förlusten ökat på papperet, i verkligheten skulle siffran ha blivit densamma. Vi har dock fortfarande målet att kåren inte ska gå med förlust verksamhetsåret 2013/2014.

Ett steg mot det målet är att säga upp Allhuset, vars 22 Gaudeamus 2/2011

hyra är på drygt en miljon, och i stället bara hyra Lilla salen, säger Gustav Kihlberg.

Sedan receptionen i kårhuset försvann efter som-

maren 2010 har en hel del vilsna studenter irrat runt i kårhuset på jakt efter någon att prata med. Om de ens kommit in. För att öka tillgängligheten har kåren i stället placerat sig i det så kallade Glasrummet vid biblioteket där IT och Medias Helpdesk tidigare fanns.

Enligt instruktionerna till medarbetarna ska rummet tillsammans med webbplatsen vara SUS ansikte utåt: ”Genom inredning, informationskanaler och personliga möten vill vi upplysa om vad studentkåren gör samt informera om medlemskapet.”

Enligt en av studentkårens medarbetare, som vill vara anonym, har planerandet och genomförandet av det nya rummet varit bristfällig.

– Initiativet med Glasrummet är bra, men det har varit svårt att få igenom idéer från de förtroendevalda.

Möten tar till sig synpunkterna men vi vet inte om någon förändring sker. Vi fick inte information om när det skulle öppnas eller vad vi skulle göra där, det kom efter att vi suttit där i en vecka, vilket var frustrerande.

När Gadden går förbi Glasrummet är det fortfarande

inte helt färdiginrett. Två studenter kommer in och frågar om studentkortet. I de gröna sofforna sitter studenterna Elissa Berrill, Kat Grigg och Simon Jakobsson tillsammans med SUS internationella samordnare Kyle Verboomen.

– Vi är här för att planera miljöveckan Earth Week.

Den äger rum 9–13 maj och anordnas för att uppmärksamma miljöfrågor, exempelvis hur mycket av soporna på campus som kan återvinnas eller komposteras, säger Elissa Berrill.

En stund senare kommer en student in och frågar efter IT & Medias Helpdesk. Kårens förhoppning är att deras rum på campus snart ska ha fastnat i studenternas medvetande.

tyck till på www.gaudeamus.se

STUDENTRÖSTER FRÅN LUND På plats i Lund passade Gadden på att fråga några studenter om de är med i en studentkår på orten.

IDA FAST, 24, religionshistoria B. – Ja, jag är med i humanistkåren. Jag är med för förmånernas skull, för att pengarna går till Akademiska föreningen och till studentaktiviteter. Det handlar om rabatter, att gå in på nationer och bättre priser. Jag är inte medlem för kårens skull, om jag kunde välja bort dem skulle jag göra det.

Jag har aldrig fått hjälp av kåren, det ger ett oseriöst intryck, ungefär att ”vi gör så himla mycket fester”. Jag skulle vilja se dem i fler sammanhang där de representerar studenter.

HAYAT MUHAMMAD, 30, Gender studies, internationell student.

– Nej, jag är inte med i kåren.

De begränsar sig till fester och studentaktiviteter. De borde försöka hjälpa mänskligheten genom stöd till exempelvis folk i Afrika som lider. Det är slöseri med tid att vara medlem. Det är därför har jag gått med i ett hungerprojekt i stället.

ALICE WERNBRO, 22, läser till sjukgymnast.

– Ja, varför inte? Allting blir mycket lättare och annars får jag väl inget studentkort? Även om det inte är obligatoriskt längre så missar den som inte är med en hel del.

Den som inte är med får inga förmåner eller rabatter och kan inte ta del i studentlivet på samma sätt.

ett år utan kårobligatorium

Reportage

Fakultetsföreningarna förnyar sig Studenter vid Stockholms universitet måste inte längre vara med i en fakultetsförening. Det har fått blandade konsekvenser för föreningarna, vissa har tappat tusentals medlemmar medan andra knappt har berörts alls.

Efter kårobligatoriets avskaffande den 1 juli 2010 har antalet betalande medlemmar i Humanistiska föreningen, HumF, sjunkit från cirka 10 000 till 600. Det innebär framförallt minskade intäkter, vilket i längden kan påverka vilken typ av verksamhet föreningen har råd att bedriva. Utan det ekonomiska stödet från Humanistiska fakulteten, som täcker föreningens lokaler i Gula Villan, hade det varit betydligt kämpigare.

– I och med det frivilliga medlemskapet behöver föreningarna marknadsföra sig hårdare. Studenter är inte alltid på det klara med vad en fakultetsförening är och vad som skiljer oss från kåren. Det är inte konstigt eftersom de tidigare inte behövt skilja organisationerna åt, säger Amanda Magnusson Arntsen, ordförande i HumF. Den förening som avskaffandet av obligatoriet haft minst inverkan på är Juridiska föreningen, JF. Under höstterminen 2010 minskade antalet medlemmar något, men nu har de flesta juriststudenter gått med.

– Vi har fått chansen att stå på egna ben och förnya vår verksamhet vilket har gynnat oss, säger ordförande Martina Ogenhammar. Även Föreningen Ekonomerna, FE, ser obligatorie-

avskaffandet som en möjlighet att utveckla verksamheten. Enligt ordförande Martin Lagus har föreningen kunnat fortsätta ordna aktiviteter eftersom de ofta jobbar med sponsorer. Han säger att FE har förlorat sin största inkomstkälla i och med minskade medlemsintäkter, men kan inte ge något exempel på vilka konsekvenser det har fått för verksamheten.

För ett år sedan hoppades Stockholms universitets studentkår, SUS, på ett kopplat medlemskap med fakultetsföreningarna. Vissa var för, andra emot, och efter en tids diskussion föll förslaget. NF valde att säga nej för att inte tvinga på medlemmar som bara ville stödja NF ett kårmedlemskap.

– Det fanns också ett missnöje i styrelsen om hur kårarbetet fungerade, exempelvis att kåren bygger på ett partipolitiskt system i stället för att vara mer föreningsbaserat, säger ordförande Björn Schrammel.

teterna har kunnat fortgå ungefär som förut, utbudet har till och med breddats med bland annat salsa och föreläsningar.

– Avskaffandet av kårobligatoriet är en bra utveckling. Det tvingar föreningarna att bli mer aktiva när det gäller att anpassa verksamheten efter medlemmarnas behov och önskemål, säger Björn Schrammel.

Samhällsvetenskapliga föreningens ordförande, Fredrik Holmberg, är kritisk till hur reformen genomfördes.

– Förändringen skedde utan en välplanerad övergångsperiod och jag tror att studentföreningars betydelse för lärosätena har underskattats på många håll.

Vi står för att skapa sociala knutpunkter på campus och är på det sättet en viktig del i studenternas liv.

I och med obligatoriereformen fick fakultetsföreningar-

En fakultetsförening är en studentförening med en särskild fakultets- eller ämnesanknytning. De ägnar sig bland annat åt sociala aktiviteter och arbetsmarknadsdagar. Vid Stockholms universitet finns fyra fakultetsföreningar som motsvarar de fyra fakulteterna: Juridiska Föreningen, Humanistiska Föreningen, Naturvetenskapliga Föreningen och Samhällsvetenskapliga Föreningen. Därtill kommer Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet.

na inte behålla sina skattelättnader. De måste i stället ansöka om dem, till skillnad från de liknande så kallade nationerna i Lund och Uppsala. Förändringen har ännu inte fått några synliga konsekvenser. Till exempel uppger JF att de är undantagna från skatteskyldighet medan HumF får se resultatet i deklarationen i maj. Även Naturvetenskapliga föreningen, NF, har tappat tusentals medlemmar och även här har fakulteten räddat verksamheten genom ekonomiskt bistånd. Aktivi-

Fakultetsföreningarna !

Naturvetenskapliga föreningen huserar i nyrenoverade Gröna villan. För att locka nya medlemmar erbjuder de nu bland annat salsa och föreläsningar.

Foto: Nicole Raphael

Andra kårer vid Stockholms universitet Studentförbundet för Socialt arbete (Socialhögskolan) Anslutningsgrad 75 procent.

Medlemsavgift 250 kronor.

Kåren har tvingats att spara och hitta nya inkomster som försäljning av kaffe och böcker. Den har fått jobba mer med att synas, sprida information och hitta fler erbjudanden.

!

DISK (Studentkåren vid institutionen för data- och systemvetenskap) Anslutningsgrad 75 procent.

Medlemsavgift 150 kronor.

Avskaffandet av kårobligatoriet har påverkat kåren positivt på många sätt, även om de förlorat lite pengar.

De har gått ut starkt i form av marknadsföring och en insparksperiod för nya studenter.

STUDENTKÅREN VID JMK (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation) Anslutningsgrad 60 procent.

Medlemsavgift 100 eller 200 kronor, beroende på förmåner.

Kåren har förlorat medlemmar vilket har inneburit minskade intäkter. Det ställer högre krav på de aktiva att marknadsföra kåren. Till exempel är fotbollslaget JMK-United tillbaka och det finns en ny festgrupp.

2/2011 Gaudeamus 23

Porträttet

gadden möter

Samma dilemman som under nazismen Av Matilda Andersson (text) och Jesper lindström (foto)

”

Det här med Nazityskland och Förintelsen är ett elände. De detaljerade beskrivningarna är mer än vad man egentligen står ut med, därför kommer jag nog inte skriva något mer. Det är lite för tungt.”

Klas Åmark har i tio år jobbat med att skriva klart den uppmärksammade tungviktaren om Sveriges förhållande till andra världskriget. Ett uppdrag för Vetenskapsrådets Nazismprogram som kom att resultera i 674 noggrant utvalda sidor samlade under den slagkraftiga titeln Att bo granne med ondskan – Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen – en titel han är mäkta stolt över.

– Det är första gången jag är riktigt nöjd. Det var verkligen ”wow – där sitter den”. Annars är det hopplöst svårt med boktitlar. Jag tycker den här är bra, den är slagkraftig samtidigt som den täcker något viktigt i boken.

Klas, pensionerad professor med ett brinnande in-

tresse för historia. Den tidiga tanken var att bli läkare men porten till Karolinska institutet öppnades inte så fritidsintresset visade vägen och historiker blev yrkestiteln. Högt över trädtopparna borta vid historiska institutionen sitter professorn bekvämt tillbakalutad i kontorsstolen och låter fötterna vila mot bordsbenen.

En enerverande hosta tvingar honom att då och då avbryta långa ordflöden. Som för att terrorisera hostan trycker han med pekfingret mot halsgropen var gång en ny attack hälsar på.

– Jag såg till att välja rummet med bäst utsikt, högst upp, säger han nöjt och hostar till. Vem vill sitta och titta ut på en trist vägg när man kan se det här?

Det är inte första gången Åmark intresserar sig för nazismen och Förintelsen, redan på 70-talet avhandlade han samma ämne. Han tyckte sig där och då vara klar med andra världskriget, men det kom att ändras.

– Den största förändringen i hur man tänker om Sverige under andra världskriget, är att man gör Förintelsen till en del av Sveriges historia. Man flyttar in Förintelsen i Sverige i stället för som tidigare då den legat utanför.

Som läsare av Att bo granne med ondskan är det lätt att

slås av hur det hela tiden ploppar upp underliggande kopplingar till nutiden. Klas menar att det är självklart.

Mycket av syftet med boken är att påminna läsaren om dagens problematik. Han menar att svenska politiker i dag reagerar snarlikt jämfört med då.

– Det slog mig dagen Carl Bildt sagt sina dumheter om att vi inte stödjer någon av parterna i Libyen. Då minns jag allt jag skrivit om dåvarande statsministern Per Albin Hansson och hur han talade i de termerna. Vi

Klas Åmark 24 Gaudeamus 2/2011

har samma problem som de hade då, fast vi inte riktigt vill erkänna det.

Sveriges ställningstagande under andra världskriget är inget nytt fenomen på forskningshimlen. Däremot har det med Åmarks bok kommit fram nya intressanta faktorer, främst gällande flyktingpolitiken.

– Det är ingen tvekan om att det var inom flyktingpolitiken den största luckan fanns när vi började. Där har vi haft en del elevuppsatser här på institutionen som behandlat ämnet både på C- och D-nivå. Studenterna har verkligen varit med och påverkat, och på vissa bestämda punkter spelat en roll för att skaffa fram det underlag jag behövt.

”Hade tyskarna vunnit tror jag Sverige ockuperats och upplösts, i motsättning till vad de konservativa eller tyskvänliga krafterna trodde.”

När Klas pratar gör han det lika mycket med händerna

och ögonkontaktsblicken som med munnen. Pinsamma tystnader tycks inte existera i hans sällskap. Under intervjun är det snarare en kamp mellan honom och undertecknad om vem som hinner få ur sig flest ord i de få tysta stunder som uppstår. Han förklarar att nu finns en sammanhängande berättelse om flyktingpolitiken från det restriktiva ställningstagandet på 30-talet till de stora räddningsaktionerna i slutet av kriget.

– Gällande flyktingpolitiken är det vid två tidpunkter den svenska regeringen vänder och inser att något måste göras. Den första är när norrmännen börjar komma, våren 1940. Den andra är november 1942 då tyskarna i Norge börjar arrestera och samla ihop de norska judarna. Då reagerar det svenska utrikesdepartementet. Så på hösten 1943 när de danska judarna hotas fungerar hjälpaktionerna. Efter november 1942 har Sverige lärt sig agera och gör den ena viktiga insatsen efter den andra.

Sverige lär sig att snabbt skrida till verket när det gäller att hjälpa människor på flykt. Men samtidigt finns problematiken med de omtalade interneringslägren kvar i bilden. Något som är typiskt för hur Klas Åmark försökt skildra historien.

– Jag vill inte att den ska vara bara svart eller vit. Sve-

rige är frikostigt med att släppa in men samtidigt så internerar man en massa flyktingar. Man ser både den ökande öppenheten och generositeten men också en misstänksamhet mot olika typer av flyktingar. De öppna dörrarna tycktes kräva en motdistans i form av interneringsläger.

I slutet av kriget finns dels en stor skepsis mot interneringslägren men också mot Sveriges medverkan till J-stämpeln i judiska pass.

– När Tyskland erövrar Österrike blir Sverige rädda för en kommande judisk flyktingström. Så Sverige och Schweiz kommer överens med Nazityskland om att de ska stämpla ett J i judarnas pass. Det som inträffar då är att de med J i passen inte blir insläppta över gränsen.

De små neutrala länderna ville stoppa en flyktingvåg med en numera anmärkningsvärd metod. Judarna pekades verkligen ut som annorlunda.

Sveriges val att ingå ett transisteringsavtal med tyskarna, där de tilläts använda svenska järnvägar för transportering av trupper och krigsmaterial till Norge, hade kunnat undvikas.

– Min slutsats är att så länge Sverige exporterade järnmalm och diverse annat i ganska stor utsträckning var det inte intressant för Tyskland att anfalla. Handeln betydde mer än transisteringen. Hade tyskarna vunnit tror jag Sverige ockuperats och upplösts, i motsättning till vad de konservativa eller tyskvänliga krafterna trodde.

Boken vänder sig till en bred målgrupp, den ska dels fungera som ett uppslagsverk för vidare forskning men även vara relativt lättläst pärm till pärm lektyr. Klas är försiktig med moraliska domar, då vi i mångt och mycket beter oss på liknande sätt i dag.

– Då var det Nazityskland som hotade ett demokratiskt land och frågan blev hur Sverige skulle reagera.

Det är precis samma problem som USA ställdes inför efter 9/11. Det visade sig att de reagerade som Sverige gjorde; när demokratin hotas så inskränker man de demokratiska rättigheterna. Det jag menar är att vi står inför samma typ av dilemman och politikerna står inför samma frestelse att kräva att medborgarna tiger och sitter stilla i båten.

I det lilla rummet med den stora utsikten och de prydligt sorterade bokhyllorna har det tio år långa arbetet kunnat slå fast ett antal slutsatser. Sverige varken är eller var det neutrala lilla landet man vill ge sken av.

Den pensionerade professorn menar att det dåtida neutralitetsläget med den svenska igelkotten där man kröp ihop och gömde sig, inte var hållbart.

– Bor man granne med ondskan så räcker det inte att välja att tiga.

Aktuell med Att bo granne med ondskan, hans nionde bok. Samma dag som intervjun skickade Klas i väg manus till sin senast avklarade bok (som troligen är den absolut sista): en liten bok som heter Varför historia? och är tänkt som en introduktion till nya studenter.

Född 1944 i Stockholm. Dock har han bott i Katrineholm i 30 år och menar att detta ger honom fördelar i forskningen: han ”ser saker ur både ett små- och storstadsperspektiv”. Favoritbok William Marshall eller den bäste riddaren i världen av Georges Duby.

2/2011 Gaudeamus 25

Kultur

allt från serier till scen

Han/hon/ hen – het!

GÄSTKRÖNIKA JOHANNA AND ”Det här är min partner. Hen heter Kim!” Det finns många goda anledningar till att börja beteckna människan ”hen” och använda ett alternativt ord för han respektive hon. Information om könstillhörighet blir fullkomligt irrelevant och överflödig i de flesta sammanhang, men det viktigaste att rikta fokus mot är att vi varken blir likvärdigt bedömda eller riktigt bemötta då det första vi presenterar oss med i nya möten är vår könsidentitet.

Häri ligger ett värde att låta tillfoga det svenska språket ett tredje pronomen.

Samhällskonstruerade stereotyper och normer präglar omedvetet vårt tänk, och därför blir vi inte riktigt bemötta. En tankeprocess som är dold för människan själv hindras inte, oavsett hur mycket man önskar strida mot den, så vi kan konstatera att brist på likvärdigt bedömande och behandlande och ”Det könsneutrala pronomenet föreslogs därmed brist på rättvisa i samhället är konseså tidigt som 1966.” kvenser av detta sätt att tänka.

Det könsneutrala pronomenet hen/henom föreslogs av Rolf Dunås så tidigt som 1966, då han medverkade i en språkspalt i Upsala Nya Tidning. Syftet var att pronomenet skulle användas i sammanhang där en markering av människans kön ansågs överflödig.

Könet är, förutom vid fortplantning, en överflödig

markör och ges alltför stort fokus. Människan har ett kön liksom ett hjärta, två lungor och ådror för blod att strömma genom, och tillhör därmed inte sitt kön, könet tillhör henom. Ordet ”könstillhörighet” är meningslöst eftersom det inte finns en universell innebörd av begreppet ”könsidentitet”.

För många, jag ska inte påstå alla, transsexuella personer skulle ”hen” betyda både erkännande från andra (om inte i form av förståelse så av acceptans), avveckling av en eventuellt diffus självbild och av främmande människors förväntade klarläggning av jaget. Att vara en hen står inte i motsättning till att samtidigt vara en han eller hon, men en språklig reformering visar hur ovidkommande könet (och belysandet av det) är för sociala sammanhang.

Pronomenet är lämpat för vardagligt språkbruk, och

om vi inte alltid angav vilket kön vi äger kunde vi även avsluta diskursen om könskvotering. Rättvisa uppnås genom jämställdhet, inte jämlikhet. Ålderskvotering, hudfärgskvotering eller skostorlekskvotering bidrar inte till jämställdhet, hur jämlikt (det vill säga jämnt fördelat) det än må vara. Med detta sagt och eftersom chefer inte kan sätta betyg utifrån vad som hittas i ett par underbyxor är det hen som är het! Är det inte hög tid för en språklig, och därmed samhällelig, revolution?

Killarna i baren showade på disken helgen efter Nationen i Stockholms premiär.

En Nation till Stockholm Fredagen den 25 februari var det premiär för Nationen i Stockholm, som vill ”samla studenter från hela Stockholms län under ett och samma tak för trevliga festkvällar”. Just nu är klubben mitt i ett lokalbyte, men den 25 mars blir det nypremiär. sofie hallén

När Gadden besöker Nationen första helgen i mars är stället i Gamla stan inte så fullt som många andra innerstadskrogar, men stämningen är bra. Bland dem som tagit sig hit är syftet solklart – röj! Det studentliv som Stockholm tidigare saknat försöker man tappert ta igen. När vi frågar runt bland gästerna så verkar de nöjda – att Stockholm skulle vara en stad utan nation kanske nu är ett minne blott?

Olof Göransson, initiativtagare till Nationen, har sedan sju år tillbaka drivit olika nattklubbar. Han har nu tillsammans med Tomas Nordlund startat Nationen i Stockholm. Knutna till verksamheten finns också ambassadörer som ska representera Nationen ute på campus och andra platser där studenter rör sig.

Tanken är att Nationen ska drivas av och för studenter, som nationerna i exempelvis Lund och Uppsala gör.

– Vi vill vara en ganska glad kollektiv organisation där studenter är delaktiga. Men det negativa hamnar på mig, då jag är platsansvarig, skrockar Tomas till.

Idén till Nationen föddes på samma sätt som när Olof

kom på att han skulle driva ungdomsklubbar vid 17 års ålder.

– Jag såg ett problem och jag agerade helt enkelt. Jag ville inte vänta på att det skulle göras något åt saken, utan jag tog hand om saken själv. Jag såg att Stockholm hade alldeles för lite att erbjuda för studenter, så det handlade helt enkelt om att skapa ett bra och roligt studentliv. I det här fallet så var det bara ett rent intresse. För det är ingen ekonomi i det här, än så länge gör vi det väldigt volontär-

Johanna And studerar på Kulturvetarlinjen, där hen ska välja journalistik till huvudområde. Hen läste tidigare 3 nivåer ryska och skriver just nu på en bok om normer och genusfrågor, då människan intresserar henom.

26 Gaudeamus 2/2011

Foto: Sofie Hallén

Stämningen var hög under kvällen.

Foto: Sofie Hallén

Studentnationer som från början byggde på att de ! Studentförening studenter som ursprungligen kom från ett visst landskap eller en viss stad men läste på annan ort slöt sig samman. I dag har dock de allra flesta nationer slopat kravet på en viss härstamning. Nationernas verksamhet varierar, men vissa driver egna kaféer och studentboenden, och de flesta ordnar fester och föreläsningar för sina medlemmar.

mässigt, säger Olof och Tomas instämmer.

Nationen är ett privat initiativ, och lokalen i Gamla stan, med många olika rum och tre barer, fick de tillgång till genom att Olof tidigare har drivit klubb på samma adress. Men frågan är om den kommer att slå bland studenterna – finns det en anledning till att nationer tidigare inte startats (eller lyckats) i Stockholm?

Själva vill arrangörerna att Nationen mer och mer ska likna en nation – med aktiviteter, sittningar, inspark med mera. Redan nu pratar de med olika existerande fakultets- och andra studentföreningar om framtida samarbete.

Men en sak kommer vara annorlunda mot nationer vid andra universitet, som sammanför studerande från en viss plats – den här nationens måtto är helt tvärtom: – Vi vill ju att de som är i staden nu ska samlas. För oss spelar det ingen roll var de kommit ifrån. Därför är vi Nationen i Stockholm – that’s why the name, förklarar Olof.

Som det ser ut i dag har Nationens klubb öppet varje fredag och lördag fram till 01. Sedan har de tillstånd till 03 ”ifall folk är peppade och vill fortsätta ha kul”.

När Gadden besökte stället började kvällen ganska lugnt vid åttatiden men slutade med ett bra röj med hånglande par, en hel del dansande och två manliga bartendrar showande på bardisken. Och de verkar helt inställda på att fortsätta i samma anda.

Efter Gaddens besök har Nationen meddelat att den har stängt under mitten av mars, för att antagligen byta lokal.

Arrangörerna fick många positiva reaktioner de första veckorna, men även klagomål på att gästerna hade svårt att hitta i Gamla stans gränder. Den nya idén är en lokal som ligger närmare de områden där studenter ofta vistas på dagarna – Odenplan.

Hur som helst utlovas nypremiär till helgen den 25–26 mars.

Uppdaterad information finns på www.nationenisthlm.se.

allt från serier till scen

Kultur

med gadden genom tiderna – del 8: 90-talet

90-tals-infotainment amalthea frantz

”Sex, mode och öl” sägs vara Gaudeamus kännetecken i början 1990-talet. I alla fall enligt Humanistiska föreningen, som därför tilldelar tidningen sitt ironiska pris Gummiudden 1991: ”för att på en inspirerande hög intellektuell nivå föra ett oförtröttat arbete för att höja studenternas intresse för mer basala behov än utbildning, forskning, vetenskap och kritiska studier.”

Och, jo – en hel del av Gaddens sidor upptas under 90-talet av självtest, vimmelbilder och modereportage. Redaktionen kallar själv tidningen för ”infotainment” 1994. Å andra sidan är det allt från politiska aktivister och internationella studenter till nya kårledningar och idrottare som uppmärksammas i form av modefotograferingar. Och i personporträtt och insändarspalter vädras mängder av politiska idéer, särskilt under 90-talets första år: anarkism, antirasism, feminism. Rasismen blir tragiskt aktuell då en student skjuts av Lasermannen på Frescati 1991. Efter det ordnar studentkåren antirasistiska manifestationer och pubar (dock anmärker Gadden syrligt att de olika kårpartierna plötsligt ”tävlar om att vara mest antirasistiska” för att plocka politiska poäng).

Med åren verkar feminismen vara den idé som påverkar mest; studenter från Stockholms universitet startar den feministiska tidskriften Bang och studentkåren börjar arrangera sina Tema Genus-veckor (som fortsatte ända till slutet av 00-talet). Även arbetsgruppen Gaystudenterna, som lever kvar under namnet RainbowS, bildas nu. ”Den seriösa kulturens misslyckande och splittring har lett till ett ökat intresse för populärkultur” slår en kulturartikel (om tecknade serier) fast i början 90-talet.

Andra kulturämnen de kommande åren är MTV och videovåld. 1992 startar två ekonomstudenter, med hjälp av studentkåren, en egen festival: Majölfestivalen. Under premiären sägs 27 476 öl ha druckits.

Mindre nöjesbetonade ämnen som återfinns med

jämna mellanrum under hela decenniet är ätstörningar, tentaångest, dyslexi, droger och alkoholmissbruk.

Gaddens utrikesbevakning, som hängt med sedan 1950-talet, får mindre plats och försvinner i perioder helt. Undantag återfinns med ojämna mellanrum – det skrivs en hel del om kriget i forna Jugoslavien, och läsare uppmanas att skänka pengar till föreningen Studenter för Sarajevo via nästa terminsräkning.

Mer lokala och specifika ämnen är Stiftelsen Stockholms studentbostäder, som 1990 får hård kritik för att ha höjt arvoden och löner med 25 procent, samtidigt som underhållet av bostäderna är ”kraftigt eftersatt”.

Det börjar talas om en ny högskola i Södertörn, vilket många debattörer argumenterar hårt mot. 1991 startas Sveriges första kooperativa studentfik, Kafé Katz, där folköl och en smörgås kostar tio kronor tillsammans.

1993 tas Studenthälsan, som tidigare drivits av studentkårer, över av Stockholms universitet. 4 000 SU-studenter känner sig ensamma, enligt en undersökning i mitten av decenniet. 1999 tar en muslimsk student det första initiativet till ett bönerum på universitetet.

Utseendemässigt får tidningen mer färg och börjar

likna dagens (med undantag av lite experiment precis i början av 90-talet, då tidningens första sidor ter sig helt obegripliga, även med Gadden-mått mätt).

Datorernas intåg märks på allvar. 1993 kan medlemmar låna upp till 7 000 kronor av studentkåren för datorinköp. 1997 sägs de nya e-postadresserna för SU-studenter vara en succé (hela 2 000 studenter har lyckats aktivera sin). I biblioteket blir störande mobiltelefoner ett problem, och 1999 införs en detektor vars lampor börjar blinka om någon har mobilen på.

Gadden kan man mejla till från och med 1997, och ett år senare lanseras tidningens första hemsida.

På själva campus är mycket sig likt. Ett större bygge är dock Aula Magna, som påbörjas 1995 och står klart rätt planenligt två år senare. 1995 börjar också studentkåren på allvar planera sitt nya kårhus, som ”behövs för ett levande campus” – ett hus som, dessvärre, än i dag inte står klart.

kårpartierna är fortsatt stora, men de lyckas sällan bilda hållbara styren – det gör i stället fakultets- och sakfrågepartierna. Kårvalsdeltagandet bland studenterna sjunker oavbrutet – från knappt 20 procent, vilket ses som mycket lågt, år 1991 till runt 10 procent (likt dagens nivåer) i slutet av 90-talet.

Studentkåren bantas hårt inför det kommande avskaffandet av kårobligatoriet 1995, som dock aldrig blir av (den gången). I Gadden uttalar sig kårpolitikerna ofta och gärna både för och emot obligatoriet, och även i andra politiska frågor.

För Gaddens del ökar studentkårens kontroll av tidningen i början av 90-talet; kårens sidor blir fler och det redaktionella materialet mindre. 1994 vänder det: fakultetspartierna styr och avskaffar då den av kåren tillsatte politiske redaktören som skulle se till att tidningen ”hade rätt färg”. Efter det ökar tidningens självständighet, och det blir tydligare vilka delar som kåren ansvarar för (kårsidor längst bak, som i dag). År 1991 siar en skribent om högskolesystemet 10 år senare: effektiv produktion av ”examinerade studenter av finfin kvalitet” kommer styra vilken ekonomi ett lärosäte har (Stockholms universitet behöver därför inte oroa sig).

1999 intervjuas en framtidsforskare, en etnolog och en miljöchef om det kommande millenniet. Deras svar i korthet: individuell frihet och tekniska framsteg står mot klimatförändringar och minskad tilltro till samhället. Någonstans däremellan står ”ett beroende av att hålla sig uppdaterad”.

Inom studentkåren verkar det generellt lugnare än

någon gång sedan den blev politisk på 60-talet. 1990 tillkommer Gröna studenter, och höger- och vänster-

läs del 1 – 7

på www.gaudeamus.se

EN AKADEMISK POÄNG

www.menanda-serier.blogspot.com

Helena Strömberg

T.v: Mode 1990. Här porträtteras en ”som alltid vill ha det bästa”, en filosofistuderande anarkist, en ”sophisticated lady” och en bluesspelande ekonom. Mitten: Flickan på omslaget till nummer 5/98 illustrerar en artikel om var man kan få hjälp som ny och förvirrad student. T.h: Sextemanumret (1990) följdes av en insändarstorm.

2/2011 Gaudeamus 27

Kultur

allt från serier till scen

Generation Doku Dokusåpor och bloggar får oss att tro att alla kan bli kända, alla är intressanta. Sara Sharifpour skriver om sin generation som valt bort privatlivet i jakten på berömmelse.

Av Sara Sharifpour (text) och Tanja Metelitsa (illustration)

Å

ret är 2000 när Europamästerskapet i fotbolls huvudturnering för första gången spelas i mer än ett land. Frankrike slår Italien med 2–1 i finalen. Julkalendern heter Ronny och Julia. Nätverkssajten Lunarstorm lockar till sig hundratals ungdomar och samma år sänds dokusåpan Big Brother för första gången i Sverige.

Det var inte den första dokusåpan som sändes i svensk teve, det var Expedition Robinson tre år tidigare. Programmet fick då stark kritik och kallades för mobbningsteve. Två år senare justerades konceptet och lockade tevetittare runtomkring hela landet. Expedition Robinson var det första så kallade reality-tvprogrammet; nu myntades begreppet ”dokusåpa” och med det nya millenniets ingång skulle en rad liknande program följa i dess spår.

I dag finns det över ett tiotal, för att inte nämna de hundratals från Storbritannien och USA som både visas på teve och kan ses över en snabb internetanslutning.

Jag är född under åttiotalets senare år vilket gjorde mig precis lagom gammal för att sitta bland publiken när Kanal 5 år 2000 började sända Big Brother.

Första säsongen hyllas fortfarande av många tittare för att ha varit omgången som utgjorde det sociala experiment som Big Brother ursprungligen skulle vara. En blandad grupp av individer gick in i huset utan att ha någon aning om det stora antalet ungdomar och föräldrar som skulle komma att följa dem varje kväll. Väl inne i huset var de totalisolerade och snart blev det bråk, tjafs och man kunde se hur isoleringen sakta började bryta ned dem. Det var den första och enda säsongen av BB som jag inte bara såg på utan faktiskt följde. Mer av fascination än något annat.

28 Gaudeamus 2/2011

Efter att deltagarna lämnat huset som kändisar, lockades människor till programmet och ganska snart rullade säsong två på och det var mer populärt än någonsin. Nu fick vi för första gången se två vanliga människor ha sex i teve, vilket orsakade rubriker och heta diskussioner. År efter år fortsatte Big Brother och för varje år blev det mer och mer skandaler samtidigt som toleransen blev högre hos publiken. Sex i teve är inget vi chockas av utan något som förväntas av den unga publiken. En efterfrågan som producenterna inte tvekar att möta. Självklart har deltagarna sex med varandra och vare sig det är av egenintresse, för att få vara kvar i programmet eller för att de faktiskt är attraherade av varandra så visas detta för lättpåverkade tonåringar.

Det ses inte som något konstigt utan har blivit något man strävar efter. Den senaste dokusåpan Kungarna av Tylösand är om inget annat ett bevis på detta.

Sprit, tjejer och att få tillgång till VIP-rummet innebär att man är kung!

För varje ny generation som föds brukar man tala om något i kulturen som påverkar dem. På åttiotalet var det Dirty Dancing, på nittiotalet var det Beverly Hills 90210 och internets entré och 2000-talet kommer utan tvekan att bära stämpeln av dokusåpakändisar, Facebook och bloggarnas invasion. Man kan inte förneka att samhället har förändrats dramatiskt sedan 90-talet när privatlivet var så högt värderat att det var fascinerande att betrakta dessa människor som så totalt utelämnade sig åt världen.

Efter att deltagarna i programmet till sist avslutat sina hundra dagar och kom ut möttes de av röda mattan och paparazzifotografer. De var kända. Helt plötsligt stod dörren in mot kändisskap på glänt.

Vad är en dokusåpa egentligen? Ordet dokusåpa är

så integrerat i samhället att dagens ungdomar lär sig det innan de lär sig att gå. Däremot tror jag inte att många vet ordets innebörd mer än att det har något med ”reality-tv” att göra. Dokusåpa är per definition en reality-tv-variant där man styr miljön och vad som ska hända deltagarna.

Vi som tidigare har haft föreställningen att det har något överhuvudtaget att göra med verkligheten kan alltså dra åt skogen. Dokusåpor är till för att provocera och för att skapa debatt. Genom att utmärka sig så mycket som möjligt har dokusåpan lockat till sig wannabe-skådespelare och artister som hoppas att tidningsrubrikerna ska följas av skivkontrakt.

Dokusåpan får oss att tro att alla kan bli kända, alla

är intressanta. Bloggen följer detta spår och ger var och en möjlighet att skriva en dagbok om sig själv och andra möjligheten att dagligen följa vad vi skriver.

Har våra egon blåsts upp så ofantligt att vi nu går runt med inbillningen att våra kompisar på andra sidan Sverige vill veta vad vi åt till lunch?

Det som jag tror är farligast med dessa medier är

att man aldrig riktigt inser vilken påverkan ord och handlingar har i framtiden. Med all denna underbara teknologi som har gjort att man kan få tillgång till precis vad som helst, har allt vad vi kallar för privatliv skrynklats ihop och kastats i papperskorgen.

Jag har självklart en Facebook-sida. Jag har till och med en blogg, vilket när jag tänker efter får mig att känna mig ofantligt töntig. Jag är inte immun mot kulturen, och det är inget fel med det. Men i strävan efter berömmelse har vi någonstans glömt vad internet innebär och att när något väl hamnat på nätet går det aldrig att radera.

allt från serier till scen

Recensioner

Kultur

ett axplock ur musikdjungeln och en psykiatribok

Social Distortion Hard Times And Nursery Rhymes (Epitaph Records) På omslaget till Social Distortions sjunde album syns en familj på ett svartvitt foto i något som ser ut att vara 50-talets USA. Allt verkar vara frid och fröjd, men tittar man närmare ser man en ondskefull skugga över den solindränkta husväggen. Det är en omslagsbild som känns typiskt Social Distortion. Olyckan har alltid fun-

Bäddat för trubbel Det Här Är Inte New York (Punks Only) ”Du kan själv gå ett varv runt kvarteret, vaktjävel/ om det nu är det du vill”… Av de svenska punkband som kommit fram de senaste åren är Bäddat för Trubbel tveklöst både uppkäftigast och kaxigast. Malmöbandets debutalbum släpptes på ett litet bolag under hösten och

Beady Eye Different Gear, Still Speeding (Beady Eye Records / Cosmos) När Britpop-giganterna Oasis splittrades inför en konsert i augusti 2009 efter ännu ett gräl mellan bröderna Noel och Liam Gallagher trodde många att den sistnämndes tid på världens musikscen var över. Med gruppen Beady Eye och debutalbumet Different Gear, Still Speeding, skriver Liam ett nytt, förvånansvärt

Själens schamaner – personliga essäer om psykiatri Nils Uddenberg (Natur och Kultur) Själens schamaner – personliga essäer om psykiatri är ett personligt bokslut över Nils Uddenbergs liv inom psykiatrin. Uddenberg har sett fältet ur de flesta perspektiv på sin livsbana: först som barn till två psykiatriker, därefter som läkarstudent och praktiker och till sist som disputerad och sedermera professor. Författaren är ärlig med att valet av läkarbanan hade mer att göra med ekonomis-

Pocketspalten

nits som en naturlig ingrediens i gruppens musik. Även på förra, ovanligt positiva (och sju år gamla) skivan Sex, Love and Rock ’n’ Roll kunde man – med lite letande – finna melankolin lurandes någonstans i bakgrunden.

Och det är inte så konstigt, med tanke på sångaren och låtskrivaren Mike Ness minst sagt struliga förflutna, med såväl drogmissbruk som fängelsestraff.

Mycket kritik har riktats mot Hard Times And Nursery Rhymes countryinfluenser och lugnare tempo. En kritik som bör tas med en nypa salt. Social Distortion flörtade med countryn redan i början av nittiotalet.

Några av gruppens finaste stunder har dessutom varit ballader. Lyssna bara på ”Angel’s Wings”.

I mina öron är det här en gedigen rockskiva. Här finns poppunkiga ”Gimme The Sweet and Lowdown”, rörande ”Writing On The Wall” och en snygg Hank Williams-cover. Men det största numret är Springsteen-minnande ”Still Alive”. En låt som kändes som en klassiker redan 2009, när gruppen spelade den på svenska festivalen West Coast Riot. Den här skivan får mig att längta tillbaka dit.

David Lunell

har rönt positiv uppmärksamhet hos såväl punkentusiastiska bloggar som Wilmer X-sångaren Nisse Hellberg. Och det är lätt att förstå varför. Det Här Är Inte New York är en väldigt charmig skiva. Faktum är, att den har precis lika mycket charm som den har attityd.

Albumet utgörs av 14 korta, aggressiva attacker, samt en sorgsen ballad. Allt presenterat i en sällsynt burkig produktion. Framförandet är slirigt men härligt kompromisslöst. 70-talets skånska punk är en självklar förebild, men det går även att höra ekon ifrån

tidiga Bad Religion.

Men det är framförallt texterna som gör att Bäddat för Trubbel sticker ut. Här finns en mängd träffsäkra formuleringar. Låtarna utgår ofta ifrån ett dystert loserperspektiv som känns ovanligt för sådana här band. Smärtan i rader som ”från den dagen jag föddes/ tills den dagen jag dör/ kommer jag fortsätta försöka resa mig upp/ men det, det har jag ingenting för” känns både ärlig och autentisk.

David Lunell

positivt, kapitel i sin omtumlande saga som världens kanske sista riktiga rockstjärna.

Beady Eye består, förutom den yngre Gallagherbrodern, av tre tidigare Oasis-medlemmar. Det som skiljer bandet från Oasis är frånvaron av Noel Gallagher. Saknaden av just Noel, som låg bakom i stort sett allt relevant som släpptes från Manchester-bandet, gjorde mig mycket skeptisk till detta album, men efter att ha lyssnat är jag positivt överraskad.

Här finns klassisk boogie-woogie-rock á la Jerry

Lee Lewis i låten ”Bring the Light”, trallvänliga poplåtar i form av Instant Karma-klingande ”The Roller”, medan skivans höjdpunkt är den majestätiska ”The Beat Goes On”.

Att lyssna på Different Gear, Still Speeding är som ett befinna sig inuti Liams huvud; här existerar bara John Lennon, Rolling Stones, och hans egen tro på att han fortfarande är världens största frontman – och bara det är väldigt underhållande.

ka och statusmässiga överväganden än idealism. Han valde dock att forska inom psykiatri, en gren av läkarvetenskapen som inte alltid betraktas med blida ögon, varken av kollegorna eller omvärlden. Inte ens av de patienter som behöver behandlingen, vilket författaren ger intressanta exempel på.

Bokens kapitel spänner över Uddenbergs egna reflektioner och erfarenheter av att ha arbetat med människors inre till personliga porträtt med gestalter ur psykiatrins historia. För mig berör de egna reflektionerna och ögonblicksbilderna av de patienter som Uddenberg mött på ett mycket djupare plan. Berättelsen om den unge patienten Johan som väljer att ta sitt liv trots behandling är smärtsam läsning, men skän-

ker också insikter till oss som förlorat någon närstående till självmordet om hur svårt det är att bedöma en annan människas inre smärta.

Boken som helhet är skriven med en lust och lätthet som dock rycker med mig. Den viktigaste behållningen av Uddenbergs exposé är insikten om att vetenskapen hela tiden utvecklas och att dagens sanning snart kommer att bytas ut mot en annan, och att det vi gör i dag kan komma att dömas hårt av framtida generationer som till exempel en gång användningen av lobotomi. Mellan raderna anar jag en uppmaning till försiktighet och reflektion, att alltid hålla detta i minnet.

Sebastian Lindholm

Marie Ramm

pocket är billigt och bra

Den röda grevinnan

Kungens födelsedag

Yvonne Hirdman (Ordfront förlag) 2010 vann Yvonne Hirdman Augustpriset i kategorin årets fackbok med sin Den röda grevinnan.

Boken handlar om hennes mamma och bygger på dagboksanteckningar, brev, samtida romaner och dokument från den danska säkerhetspolisen. Charlotte Hirdman föddes i Tsarryssland, växte upp i Österrike/Ungern och levde livets glada dagar i Berlin innan Hitler kom till makten.

Hans Koppel (Telegram) Den tredje och sista delen av pseodonymen Hans Koppels romansvit är lika snabb- och skönläst som hans tidigare romaner. Här presenteras små historier som snart vävs samman till en större. Att det är Petter Lidbeck, tidigare mest känd för sina barn- och ungdomsböcker, som står bakom pseudonymen blev känt i samband med att Kungens födelsedag utkom.

Tidsresenärens hustru Audrey Niffenegger (Bonnierpocket) Audrey Niffeneggers debutroman från 2003. Här möter vi Henry som arbetar som bibliotekarie och har en genetisk störning som får honom att ofrivilligt resa i tiden. Tidsresorna kan ske när som helst, framåt eller bakåt i tiden, och Henrys hustru Clare får snällt avbryta vad de håller på med och vänta tills han kommer tillbaka.

Juliet, naked

Raines dagbok

Nick Hornby (Månpocket)

Raine Gustafsson (Alfabeta) I snart 15 år har stockholmarna kunnat läsa Raine Gustafssons dagbok i tidningen Situation Stockholm. Här samlas hans dagboksanteckningar mellan bokpärmar. Romanen skildrar livet på gatan, vänskap och missbruk. Inte minst är den en teckning av vår huvudstad.

Duncans liv kretsar kring den numera bortglömde singer/ songwritern Tucker Crowe.

Annie, hans flickvän sedan 15 år, tröttnar till sist på att Duncan lägger mer tid på idoldyrkan än på deras förhållande och hon bestämmer sig för att lämna honom. Vändningen kommer när en demo av Tucker Crowe släpps och Annie inleder en mejlväxling med sångaren.

Lisa Ragvals Gaudeamus pocketexpert sedan år 2005 2/2011 Gaudeamus 29

Kultur

läsarnas alster

Jag tänker åka till Gävle, sa jag Novell av Ramona Pazanin

”

Jag tänker åka till Gävle” sa jag.

Marta skrockade till så att bullsmulor flög ifrån hennes mun likt konfetti och landade på cafébordet. ”Gävle! Va fan ska du göra i Gävle?”

Frågan följdes av en snabb blick på de andra runt bordet. Kolla av, självklart var hon tvungen att kolla av så att inte reaktionen var fel. Men de andra två verkade vara inne på samma oförstående linje. ”Vad tänker du att du ska göra där?”

Det var Peder som frågade, hans mun som formade orden, rösten varm och vänlig. Som vanligt ville jag sluka honom hel. Eller kanske hellre njuta av en bit i taget.

Gnaga på ett markerat kindben, tugga på en saftig underläpp, suga på en mager höftkula… Jag skulle bli nöjd först när inget fanns kvar av honom fast han skulle, likt Särimner, vara tvungen att återuppstå dagen efter för jag ville ju prata med honom också! Kunde inte klara mig utan att få prata med honom. ”Vad händer i Gävle som inte kan hända här, om jag får fråga?”

Amelie. Peders flickvän. Världsmästare på att kröka med läppen på ett sätt som blixtsnabbt indikerar att man är en idiot. Allt man säger är löjligt, allt man tänker likaså. Peder är den ende som aldrig utsätts för den där krökta överläppen.

Nu smög hon sin arm runt hans armbåge och drog läpparna till ett leende. Han log tillbaka och jag hade gärna kräkts upp briesmörgåsen jag just åt. Istället slog jag ut med händerna i en gest och sa: ”Jag behöver andas ny luft! Se nåt annat! Jag har inte skrivit ett ord på min roman på två veckor.”

Marta stoppade den sista biten av kanelbullen i munnen och smackade med tungan samtidigt vilket satte igång ett nytt konfettiregn. ”Du behöver ha mer disciplin. Det är ditt problem, att du är för odisciplinerad.

Jag bestämmer att jag ska skriva två sidor varje dag och så skriver jag två sidor varje dag!”

Min blick mötte Peders och jag såg att han tänkte detsamma som jag: Marta skrev två sidor skit varje dag. En stelbent deckarroman som man behövde vara känd från teve för att ha någon chans att få utgiven. Jag älskade att vi tänkte samma sak precis samtidigt. Och så älskade jag att bägge hellre skulle dö än skriva som Marta.

Amelie drack upp den sista slatten te ur sin kopp och reste sig. Drog på sig den där långa, svarta kappan hon envisades med att bära. Hon såg ut som prototypen för Ung, Vacker kvinna som vill bli stor Aktris. ”Mila kanske vill skriva nåt lite mer komplicerat är Läckbergdeckare. Då behövs det mer inspiration än disciplin. Fattar du inte det, Marta?”

Hon blinkade till Peder och jag måste erkänna att jag avskydde henne mer när hon var på min sida än när hon inte var det. Som tur var så var det sistnämnda hennes normalläge.

Martas ansikte avspeglade hur hårt hon kämpade för att hitta de rätta orden för att ge igen men Amelie var inte intresserad av att vänta. Hon kysste Peder (tack och lov hastigt och utan tunga) och informerade om att hon skulle ge sig av till teatern för repetitioner. På fredag skulle vi alla komma för då var det premiär, det fick vi inte glömma. ”Om jag inte är i Gävle då” sa jag buttert.

Peder skrattade lite, det var hemskt snällt av honom, för så roligt var det ju inte.

S

tockholm i kvällsljus dagen efter. Jag promenerade mellan Gamla Stan och Slussen och tänkte att himlen var vacker. Knappast den mest originella tanke tänkt den där vårkvällen men att bara tänka ovanliga tankar tröttar ut en. Man får varva med gamla hederliga, naturliga reaktioner.

Jag skulle ta tunnelbanan hem, snabbäta, snabbduscha och sedan fara in till stan igen. Bor man i förorten tillbringar man en stor del av sin tid begravd i Stockholms tunnlar, oftast med näsan i en bok, även om jag på sistone hade upptäckt att det var roligare att lyfta blicken och se mig omkring. Man kan hitta de mest märkliga karaktärer på tågen, folk jag aldrig skulle kunna hitta på med enbart hjälp av min fantasi. Ibland skrevs dessa karaktärer in i mina texter och fick evigt liv utan att de hade något val. Det var nästan det bästa av allt.

Tro inte att jag är författare, bara! Jag läste någonstans att man först får kalla sig det efter att ha fått två böcker utgivna. Därför är halva Sveriges kändiselit författare numera för alla skriver ju böcker. Alla vill berätta sin historia. Och suget är omättligt ifrån läsarna, ge oss mer kändisporr, mer trasiga barndomsskildringar, mer historier med lyckliga slut. Om du är programledare på teve men som liten blev påsatt regelbundet av en vän till familjen vilket ledde till att du började knarka och hamnade i dåligt sällskap vilket du dock tog dig ur med hjälp av din enorma överlevnadsinstinkt (och ett par långa ben) då sitter du på en guldgruva. Hamnar

30 Gaudeamus 2/2011

garanterat på pockettoppen, trots att ingen människa kan relatera till din historia.

Men alla älskar en vinnare.

Själv tycker jag inte om litteratur med lyckliga slut. Tycker inte om slut överhuvudtaget. Jag vill att allt ska pågå i evighet och i mitt liv var det nästan så den där våren. Jag hade varit ung väldigt länge och det verkade inte vara på väg att upphöra, min hemliga, obesvarade kärlek till Peder hade börjat på universitetet och höll fortfarande i sig fem år senare, jag skrev fortfarande utan att ha fått något utgivet (mycket kanske beroende på att inget någonsin blev klart). Texterna ville liksom bara go on and on and on...

J

ag gjorde som jag hade tänkt den där kvällen i april; for hem, kokade spaghetti och värmde pastasås ifrån en burk, åt maten medan jag kollade min mejl, bytte om till det nyaste second-handinköpet (en svart klänning med vippig kjol) och lämnade lägenheten igen. Tunnelbanans linje nitton fraktade mig tryggt hela vägen in till stan och den här gången tittade jag inte upp på människorna omkring mig utan läste One day av David Nichols och det var inte svårt att byta ut huvudpersonerna mot mig och Peder. Även fast Peder aldrig hade missbrukat vare sig sprit eller kvinnor. Jag misstänkte att han var Amelie trogen och det gjorde mig både förbannad och nöjd. Nöjd för att jag åtminstone bara behövde dela honom med en kvinna. Förbannad för att jag egentligen inte fick dela honom alls.

Jag steg av tåget vid Rådmansgatan och tog sikte på KGB, baren där vi skulle träffas och höra på Martas pojkväns band. Fast att kalla honom för pojkvän var att förhärliga hela situationen eftersom han var närmare fyrtiofem. Han hade tagit upp trumstockarna igen efter tiotalet år av familjelycka i Haninge och eftersom bra trummisar var lika svåra att hitta som de berömda nålarna i ni vet var, så hade han inga problem med att få spela med ett rockband. Samtidigt som han började i bandet träffade han Marta och sambon där hemma blev snabbt bara ett tråkigt minne.

Ungarna förvandlades till varannanvecka-projekt som Marta deltog i med aldrig sinande engagemang. En bit för ung för att vara styvmamma, två bitar för gammal för att kunna bli deras kompis.

Speak of the devil… Utanför KGB stod Marta i en het omfamning med sin trummis. Hans halvlånga hår låg över hennes ansikte så att hon doldes för omvärlden. ”Hej” sa jag. ”Ska ni gå på snart eller?”

Trummisen slängde upp huvudet så att testarna fladdrade. Han gillade mig, det var därför jag vågade vara så där uppkäftig och störa mitt i hånglet. ”Mila! Härligt!”

Han lämnade Marta och jag hann se hennes ansträngda leende innan han böjde sig ner och tryckte några våta kyssar på mina kinder. På europeiskt vis, det skulle säkert vara ursäkten om jag opponerade mig. ”Vi går på om en halvtimme ungefär!” ”Peder är där inne. Han skulle se förbandet.”

Marta dök fram och jag förstod vinken, hon ville ha sin man ifred och inte mig emot. Jag skulle aldrig gå så långt som till att säga att jag var ytlig, att jag bara föll för snygga män, men någon slags standard hade jag. Trummisens runda drag, utan lockande konturer, var inte vad jag gick igång på.

J

ag klev in på stället, hängde av mig jackan och började leta efter Peder.

Baren var packad så det tog en stund att ta sig till nedersta våningen där banden spelade. Där stod han; lutad mot bardisken med fokus på scenen.

Det förvånade mig för musiken var knappast av den typ som han brukade gilla. Han var en klassisk popkille och det här var hårdrock, riktigt svennig sådan.

Men hans huvud gungade med som om det inte hade något val. ”Hej Mila!”

En röst i mitt öra, en pust av nyss drucken öl. Genast kände jag suget i magen.

Jag vände mig om. ”Hej du” sa jag.

Mycket för att jag faktiskt inte visste vad personen hette. Visst kände jag igen den där svartfärgade luggen som envisades med att falla ner i pannan och rynkorna kring ögonen som framträdde när han log, men jag kunde inte placera honom. ”Hejhej du” sa jag igen. ”Jag ska köpa en öl.”

Jag beställde en stor stark i baren och ångrade mig direkt när jag fick den. Det här var annars ett ställde där flaskölen regerade. Men ölen smakade gott och suget i magen lade sig. Jag tog mig fram till Peder som nu inte var ensam längre, han stod med den där människan med luggen och ögonrynkorna.

Jag kramade Peder och frågade pliktskyldigt efter Amelie medan lugg- och rynkmänniskan betraktade oss. Bidade sin tid, kändes det som. ”Mila, det här är Kalle, minns du honom? Han var på vår inflyttningsfest i vintras.”

läsarnas alster

Kultur

Om oss Jag nickade precis som om jag mindes den där Kalle vilket ingen kunde beskylla mig för att göra. Kalle. Kalle Anka. Skönt att det var långt kvar till jul. ”Peder sa att du tänker åka till Gävle. Jag är ifrån Gävle!”

Han levererade slutklämmen som om han väntade sig någon slags reaktion. Som om jag skulle slänga mig om halsen på honom och tjuta ”är det sant, är du från Gävle? Ta mig, ta mig nu, Kalle!”.

Jag höjde bara på ögonbrynen i en ”jaså, det säger du”-gest och tog en stor klunk av ölen. Peder såg på mig med snälla ögon och jag önskade Kalle långt bort därifrån. Vi ville vara ensamma här, jag och Peders djupblå blick.

F

örbandet slutade spela och ljudnivån blev lugnare. Bara prat och klirr av glas. Peder kunde till och med höra sin mobil när den ringde. ”Det är Amelie, jag måste ta det!”

Han for iväg och jag blev ensam med luggmannen som pekade på våningen ovanför. Jag tittade upp och såg ett ledigt bord och nickade. Nu kommunicerade vi med teckenspråk och jag gillade honom bättre när han inte pratade. Vi tog oss upp till bordet med de lediga stolarna. ”Vad tänkte du göra i Gävle då?”

Jag suckade inombords. Slut med behaglig tystnad. Nu skulle här konverseras.

Lika bra att göra det snabbt. Jag drog ett djupt andetag. ”Jag jobbar deltid i en bokhandel i Gamla Stan och har skitdåligt med pengar, kan inte åka till New York, Paris, London, har inte ens råd med Köpenhamn, men jag behöver se nåt nytt så jag kollade på Sj:s hemsida och jag har pengar till en biljett till Gävle, så jag tänkte att jag drar dit och får lite nya intryck och vem har sagt att man bara kan få inspiration i storstäder, det borde man väl kunna få var som helst, tänker jag.”

Här hejdade jag mig och svepte halva ölen. Kalle drack även han av sin öl och nickade, som om han reflekterade över det jag nyss hade sagt. Mina visa ord. Nedanför såg jag Peder komma in hand i hand med Amelie och lägga armarna om henne och kyssa, kyssa. Jag torkade mig om munnen med baksidan av handen.

Kalle drog i sin svartfärgade lugg så att den föll ännu längre ner över ansiktet.

När han inte log var hans ansikte riktigt intressant med mörka halvmånar under ögonen, som om han inte hade sovit ordentligt på flera nätter. ”Vem är du själv då?” sa jag för jag ville ju inte vara oartig. ”Vem är Kalle?”

Det sista sa jag med den sorts blinkning Amelie brukade ge Peder. Jag behövde öva på den.

Kalles blick djupnade (han hade bruna ögon men nu blev de nästan lika svarta som håret) och lekfullheten ifrån förut var helt borta. Han flyttade stolen närmare min och halvviskade: ”Vill du verkligen veta det?” ”Ja” sa jag, onaturligt högt för att inte börja viska jag också, vilket hade känts rätt fånigt.

K

alle bet sig lite i läppen som om han funderade och jag noterade förvånat att jag för första gången på väldigt länge fick lust att tugga på en annan underläpp än Peders. Det var en hisnande känsla som jag ville sätta ord på direkt men jag kunde inte börja treva efter pennan i väskan precis när Kalle skulle säga vad han nu hade att säga för nu öppnade han munnen. ”I am a child of the night. I am a warrior of the moon. I am darkness. I am here to show you what you have never seen before.”

Jag var ju tvungen att erkänna att det där hade jag inte väntat mig. Peder vinkade åt oss ifrån våningen under, hans kindben vassa i strålkastarljuset. Amelie såg upp och lyfte handen hon med, men jag misstänker att hon krökte läppen som vanligt.

Marta tog sig halvdansandes fram i mängden trots att ingen musik spelades och med sin trummis som en pålitlig svans. Mina människor i min värld. Ingen av dom ville resa till Gävle. ”Nej, nu går vi, eller vad tycker du?”

Jag såg upp. När blev jag och Kalle ett ”vi”? Var det medan jag höll min monolog om mitt skrivande och inte riktigt var uppmärksam? Eller var det efter att jag tagit emot hans ”bekännelse”, det där om att han var en nattens varelse eller vad det nu var han pratade om?

De sista dropparna öl rann motståndslöst ner i min strupe innan jag vände mig till Kalle som hade rest sig och uppenbarligen väntade på ett svar. Och va fan. Jag gillade fortfarande den där underläppen. ”Take me to your heaven” sa jag och bestämde mig för att bara tala i schlagertitlar resten av kvällen.

M

ed stor tvekan kastar de sig ut i den snurrande karusellen av förhoppningar om livet som de som gått före gett dem, genom sina abnormt uppförstorade upplevelser av det som dessa i ett senare skede skulle komma att kalla ”studieåren”.

Ett oändligt nät av E18, E4 och Autobahn som sträcker sig mellan deras oskyldiga delade önskan om lycka och extas ända till den yttersta ouppnåeliga punkten av framgång; som beskrivet och omskrivet av magasinen, förväntningarna och karriärråd konsulterade på halvhafsigt programmerade internetsajter.

Någonstans inklämt mellan Foucault och Bernanke vaknar insikten till liv om att allt det som de hade med sig från den Varma Famnen var en lögn, eller åtminstone en påklädd tillfixad version av sanningen, och att de nu istället är tvungna att stå på sina egna darriga ben.

Somliga tvingade att anamma den alltid gäckande punkten i fjärran – där strävan uppenbarligen borde vara – som den senaste översättningen av deras personliga Nya Testamente, somliga resignerande under mera pålitliga versioner av sin framtid i formen av radhuset med de delade ytterväggarna.

Min egen position i allt detta är långt ifrån betraktarens och den konstnärliga ytterligheten på sidan om, snarare är jag minst lika fångad på hamsterhjulet som någon annan eller mer; min egen ambition brinner i bröstet efter allt det utlovade, och trots den nyandliga vågen utövar jag ingen mindfulness.

Jag vill frälsa och bli frälst genom min transformation till något högre men ändå är min djupaste rädsla att jag någonstans på denna väg mot det som Salomo redan för tusentals år sedan kallade fåfänglighet skall förlora den gnutta av inre renhet som jag inbillar mig ha kvar.

I bristen på en mer pålitlig livsfilosofi har jag tillverkat min egen; klistrat, klippt

och lagt ihop, allt i mönstret av det nu moderiktiga tatuerade, även om jag aldrig kommer till skott för att märka min hud med mina ytliga sanningar om kärlek, vardagsmässig kontroll över det kroppsliga, och disciplin.

På något sätt märker jag att jag nalkas frågan om meningsfullhet hur mycket jag än kämpar för att slippa ett ”än sen då?” som återkommer i profetian om mitt eget liv där jag ser mig själv sätta upp mål, kämpa för att nå dom, uppnå dom utan att märkbart bry mig, för att därefter tankspritt börja om igen, och igen, och igen.

För att för en gångs skull i våran generation släppa den nu rådande föreställningen om könens likhet, och istället anta att de äldre som i likhet med mig har styrkan och känner blodet försvinna från huvudet till förmån för mer sydliga trakter några gånger per dag, att de kan säga något om det som väntar, då ser jag – oberoende av läggning – att en viss stelhet i sinnet verkar inträffa i gränslandet mellan 40 och 50 i samband med att förmågan att förstå det nya försvinner, hur ofta de än springer på ungdomliga mötesplatser, övar upp sin trendkänslighet, och byter partner.

Ett slutgiltigt inre självkategoriserande av sinnet där man placerar sig själv och allt som där ingår i en box med tydligt avgränsande sidor, där det egna imperiet – vars ramar utgörs inte endast av ens hud utan även av ens fantasis begränsning – definieras till oigenkännlighet; då ingen människa egentligen innehar en form! ”Du sa ju igår” borde vara en bannlyst kombination av ord att belasta en annan människas redan blödande öron med, för hur orimligt är det egentligen inte att utgå ifrån att någon enda människa skulle vara densamma igår som idag? Förändringen är ju oupphörlig, är vi blinda för den sanningen?

Tänk om jag så för en sekund kunde få vara det jag är, kunde se och igenkänna mitt verkliga jag i gröten av samhällsfenomen och rådande strömningar – att få se den spegelbild av mig som verkligen återger mig – då vore jag i sanning lycklig!

Mikael Åberg

Vill du bli publicerad?

Gaudeamus tar gärna emot skönlitterära texter från läsare.

Vi bedömer verken och publicerar i mån av plats.

Teckenmängden är fri, med förbehållet att en novell inte bör vara över 10 000 tecken.

Mejla gaudeamus@sus.su.se.

2/2011 Gaudeamus 31

32 Gaudeamus 2/2011

²RRPC HÒTGNÀUPKPICT XÁTGP

6KUFCIUHÒTGNÀUPKPICT 4GȨGMVKQPGT QEJ VCPMCT QO JÀPFGNUGT K XÁT QOXÀTNF 8/3

Religion som trygghet eller radikaliserande kraft?

Svensk-muslimsk identitet bland ungdomar Christer Hedin,��������������������������� och Pia Karlsson Minganti, fi����fi��������������������

15/3 Hur många vargar behöver vi?

Biologisk mångfald och rovdjurshat genom historien Linda Laikre, ������������������������������ och Karin Dirke, u����������������������é��������� 22/3 CERN och jakten på ny fysik Kerstin Jon-And, ���������������� ����������������ik och Thord Silverbark, �����������������������é��������.

29/3 Lagarna genom människans historia Arne Jarrick, ���������������������och Maria Wallenberg Bondesson, fi����fi�������������������� 5/4

Kvinnor i akademien, näringslivet och politiken.

Hur når vi jämställdhet?

Drude Dahlerup, ���������������������������

12/4 Kan kemi göra koldioxiduppfång och lagring billigare?

Niklas Hedin, ���������� ���������� �� 26/4 Pompeji, Kairo och Karthago – världsarv under hot Arja Karivieri, �������������������������������������������� �ä������ och Nils Billing,�fi����fi����������������������och��ä���ä����� 10/5 Kärlekens kemi – vad händer i vår hjärna när vi blir förälskade?

Anna-Lena Ström,�������������������� �� FRI ENTRÉ. Kl. 18.00 –19.30 (inkl. frågestund) i hörsal 6, hus C, plan 3, Södra huset, Frescati. www.su.se/oppnaforelasningar eller facebook.com/stockholmsuniversitet

2/2011 Gaudeamus 33

Studentkårens nyheter

SUS ansöker om medlemskap i SFS Stockholms universitet är enligt de flesta mått Sveriges största universitet. Här läser mer än 50 000 studenter. Detta gör Stockholms universitets studentkår till en av de största studentkårerna i Sverige.

Välkommen in!

Har du fortfarande inte varit inne och hälsat på oss i vårt nya glasrum bredvid biblioteket tycker vi att du ska ta dig tiden och komma förbi.

Glasrummet är en mötesplats för att komma närmare er studenter och ge er möjlighet att vid ett och samma besök få svar på alla frågor. Här finns specialistkompetens från alla våra verksamhetsområden i syfte att ge en snabb och professionell service. Ingen tidsbokning är nödvändig.

Måndag – torsdag 10 – 14.

REKRYTERING AV FÖRTROENDEVALDA TILL SUS Runt månadsskiftet april/maj kommer vi att annonsera alla våra nya spännande förtroendeuppdrag för nästa verksamhetsår.

Om du redan nu har frågor om förtroendeuppdragen eller om hur rekryteringsprocessen går till är du välkommen att kontakta Andreas Ahl som är personalansvarig. Annonserna finner du på vår webbplats www.sus.su.se.

SNART ÄR DET DAGS IGEN FÖR CAMPUSBUTIKENS NYA BOKKLUBB Tisdagen den 5 april är det dags igen för den andra omgången av Campusbutikens bokklubb. Boken som kommer att diskuteras denna gång är Juliet, Naked, av Nick Hornby. Alla är välkomna men anmälan krävs. Nick Hornbys nya roman är en varm, humoristisk och inkännande berättelse om ensamhet, besatthet och kreativitet, och om kärlekens överraskande vägar. Läs den snabbt och kom och diskutera boken den 5 april. Bokklubben kommer framöver att träffas cirka en gång i månaden för att diskutera en aktuell bok. Du kan anmäla dig genom att gå in på Campusbutikens facebooksida eller genom att skicka ett mejl till: campusbutiken@sus.su.se.

SAS SLUTAR MED STUDENTPRISER PÅ FLYGBILJETTER Flygbolaget SAS har tyvärr valt att med omedelbar verkan avsluta sin satsning på rabatterade biljetter till studerande. Det innebär att det nu inte längre är möjligt att boka biljetter till studentpris trots att många studenter har ett giltigt Campuskort eller studentkort med en SAS-logotyp på. Är du under 26 år kan du fortfarande utnyttja ordinarie ungdomsrabatt men den rabatten har ingen koppling till dig som student. Vi rekommenderar alla studenter att gå in på www.studentkortet.se och se vilka andra rabattgivare det finns som erbjuder resor till studentpriser. Studentkortet arbetar med att hitta en ny partner som ska erbjuda bra studentpriser på inrikesflyg och kommer att gå ut med ny information om detta så snart det är klart. För frågor om SAS-biljetter, vänligen kontakta SAS Sales & Support på telefon 0770-727 727. © Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Stéphanie Watkins, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 45 eller per e-post till stephanie.watkins@sus.su.se.

34 Gaudeamus 2/2011 34

V

årt uppdrag är att representera den här måste bli mer kostnadseffektiv men samtidigt i största gruppens röster i utbildningsfrågor. Vi gör möjliga mån låta bli att göra avkall på sin kärnverkdet lokalt genom vår egen organisation. Vi gör samhet, vilket är studentinflytandet. De resurser som det regionalt genom SSCO:s organisation. Vi har dock studentkårerna har bör således användas så effektivt saknat en motsvarande nationell plattform. Därför som möjligt. Stockholms universitets studentkår har ansöker vi nu om medlemskap i Sveriges förenade gjort bedömningen att det mest effektiva medlet att studentkårer, SFS. göra sina studenters röster hörda i utbildningspolitiska SFS är ett samarbetsorgan för cirka fyrtio av frågor är genom SFS. Sveriges studentkårer. Totalt SFS har arbetat effektivt med att är omkring sextio procent av lyfta frågan om högre statsanslag landets studenter anslutna till till grundutbildningen. Detta är en Stockholms universitets SFS genom sina studentkårer. av många frågor som Stockholms studentkår har gjort SFS huvudsakliga uppgift är universitets studentkår har bedömningen att det att bedriva påverkansarbete gemensamt med SFS. Det är därför mest effektiva medlet mot riksdag, regering och logiskt att de två organisationerna att göra sina studenters andra beslutsfattare inom samverkar i de här frågorna. röster hörda i utbildningspolitiska frågor är utbildningssfären. SFS Sällan finns det en enad nationell genom SFS. är studenternas officiella studentröst, men det är bättre att remissinstans i frågor som vara en del av lösningen än att inte berör studenter och är även ens försöka. de svenska studenternas röst i Europa och världen genom samarbetsorgan som ESU. Kårobligatoriets avskaffande har medfört att alla VICE KÅRORDFÖRANDE Sveriges studentkårer har varit tvungna att göra en Filip Solsjö filip.solsjö@sus.su.se översyn av sina kostnader. Varje enskild studentkår

“

Ideellt engagemang ser bra ut på din CV På dagens arbetsmarknad är det hård konkurrens om attraktiva jobb och att engagera sig ideellt under sin studietid är ett smart sätt att skaffa sig fördelar.

Sara Lindblom arbetar som HR Advisor på Linklaters, en affärsjuridisk advokatbyrå i city, och hon arbetar bland annat med rekryteringen av biträdande jurister och sommartraineer. Hon kommer ofta i kontakt med nyutexaminerade studenter och hon ser en mängd fördelar med ideellt engagemang.

– En person som varit engagerad på olika sätt under sin studietid visar på ett väldigt konkret sätt att man klarar av att hålla många bollar i luften och att man har förmågan att prioritera.

Det är något som jag tror att de flesta arbetsgivare uppskattar.

– Det är en sak att säga att man besitter de förmågorna, men det ger en helt annan tyngd när man faktiskt kan se det utifrån vad den personen har gjort, säger Sara Sara Lindblom Lindblom.

Sara tycker absolut att man ska lyfta fram det ideella engagemanget i sin C.V. – Lyft fram vad du har gjort på samma sätt som om det vore ett vanligt jobb och det är viktigt att vara tydlig med vad du har gjort och vilket ansvar du har haft.

Ta inte för givet att rekryteraren känner till vad exempelvis ett studentråd är, säger hon.

Arbete på studentkåren har inneburit en bra start i karriären för många av våra tidigare medarbetare. Vi kan till exempel nämna Carl Tham (utbildningsminister 1994–1998 samt ambassadör) och Anna Kindberg (riksdagsledamot) som några av SUS tidigare förtroendevalda.

Bland våra tidigare engagerade medlemmar finns vår nuvarande statsminister Fredrik Reinfeldt och Fryshusets grundare Anders Carlberg.

Välkommen in på vår webbplats om du vill veta mer om hur du kan engagera dig ideellt.

Just nu söker vi bland annat studerandeskyddsombud och studerandejämlikhetsombud.

StéphanieWatkins stephanie.watkins@sus.su.se

Student Union News

The international student ambassadors are getting things done In August 2010, the International Section of the Stockholm University Student Union was asked to come up with a way to involve and reach out to a greater number of international students than before.

Doing so would enhance the relationship between the union and the international student population, and also make it easier to retrieve information and feedback from the international students at Stockholm University. After some discussion among the coordinators the “Ambassador Programme” was founded.

As an international student ambassador you work as a link between the students and the international student coordinators at the union. The ambassadors are offered opportunities to influence, plan, and organize events and activities in cooperation with the union. They also have the opportunity to write guest blogs for the SUS website.

For this spring semester 14 inter-

national students have been selected to be a part of this programme and represent the international students at Stockholm University.

Eight of these ambassadors were also part of the programme last fall.

Samir Adhikari, a molecular life science student, from Nepal, is one of them, “the thing I like the most about the ambassador program is that students are working for other students in making university life interesting and exciting”. He continues by saying, “discussing ideas with people from across the globe and make them happen is interesting and a good opportunity to learn a lot of things”.

For this spring semester the ambassadors have come up with a variety of ideas for activities and events. Elissa Berrill, a newly appointed ambassador from Canada, is in the progress of organizing an English writing support programme.

– The Ambassador Programme seemed to be a perfect opportunity for me to both continue to work towards promoting the idea of ‘students helping students’ as well

as to help those students struggling with their English writing, which appears to be an acute need at present, she says.

Other future events planned and organized by the ambassadors include; a football tournament in May, a photo competition, a music band, and a spring version of last year’s very successful Scavenger Hunt.

The ambassadors are truly getting things done. And if you are an international student at Stockholm University and want to take part in these upcoming events, make sure you receive the international student newsletter. For the latest updates from the ambassadors and how to apply for the English language support programme visit the SUS website (www.sus.su.se/en) and join the Stockholm University Student Union on Facebook.

To get the newsletter send an email to: intstud@sus.su.se

Sebastian Lindholm

Photo: Daniel Jacobsson

Absurdity, meaninglessness and conformism are some of the key words in the play about a teacher and a student who meet for a private session outside of school hours. The first performance is on the 30th of March, 7pm, in Wallenbergssalen. Don’t miss it! For more information: www.stockholmsstudentteater.se.

Higher education politics EDUCATION March 24, 4pm–6pm

A review of today’s most current higher education policy issues and their implications for student influence and education at Stockholm University. We explain the concepts while you can enhance the understanding of, for example, the introduction of tuition fees for international students.

The course requires no prior knowledge. Send an email to: utbildningar@sus.su.se to registrate and the location will be sent to you.

Women in the academy, business and politics LECTURE April 5, 6pm–7.30pm.

How do we achieve equality?

Hörsal 6, Frescati.

Lecturer: Drude Dahlerup, professor of Political Science.

International Student Coordinator sebastian.lindholm@sus.su.se On March 2, we offered a workshop in our brand new glassroom located right next to the library. The theme for the workshop was working life and students came to share experiences and inspire each other. Both our Student Rights Officers and the Career Opportunities Officer were there to answer all sorts of questions.

Don’t forget to keep an eye on upcoming events on our website to make sure you don’t miss the next workshop.

STOCKHOLM STUDENT THEATRE SETS UP THE PLAY ”THE LESSON”

UPCOMING

MOHAMMADREZA SHARIATGORJI WON THE ���� PHABIAN AWARD Association of Pharmaceutical Analysis instituted in 2004 an annual scholarship for best Swedish doctoral thesis in the field of pharmaceutical and biomedical analysis – the Phabian Award.

Mohammadreza Shariatgorji was a PhD student at Stockholm University 2005 – 2010 and won the 2010 award. We say congratulations!

An epic event on the Baltic Sea CRUISE FOR INTERNATIONAL STUDENTS April 18–20

International Student Cruise is back and this time we travel to Riga! Join up with almost 2 000 other students for an amazing time with two days of partying, experiencing a new country, and many other fun activities on the boat.

Last time the cruise filled up very quickly so to make sure you get a spot on the ship make your booking now. Booking has now started and you can find out more by sending an e-mail to: intstud@sus.su.se.

More activities on the web CALENDAR Latest news, every day, www.sus.su.se

There are a lot of things happening on campus . Don’t miss a thing. Keep an eye out for more upcoming activities and events at sus.su.se/en/activities. ��

Posttidning B Gaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

comviq.se

HAR GRANNEN BYTT LÖSENORD IGEN?

Mobilt bredband som bara kostar när man använder det.

Det enda du behöver är ett startpaket, det kostar 199 kr.

Sen surfar du för 29 kr för en dag, 89 kr för en vecka eller 219 kr för en månad.

Modemet är operatörslåst. Modemhastighet till 3 Mbit/s. Dagssurf (1 GB), Veckosurf (3 GB), Månadssurf (5 GB) eller Månad Plus 269 kr (20 GB), endast på comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.