Gaudeamus nr 4/2012

nummer 4/2012 Stockholms Universitets studentkårs tidning årgång 88

Gaudeamus With summaries in English

kulturessä Ett väldigt litet ord som väcker väldigt starka känslor. Hur ska vi ha det, behöver vi hen?

Varsågod! Gadden bjuder på ett par genusglasögon.

bland morden i mexiko direkt ner i sopkorgen Anna Samuelsson är utbytesstudent i knarkkartellernas hemstad. Sid. 11

Slänga gör man, annars dör man.

Eller? Sid. 14–15

Språkrör på språng Med doktorshatt och lånade kläder.

Gadden möter Åsa Romson. Sid. 20

Innehåll

nr 4/2012

Gaudeamus nr 4 2012 3. Opinion 4. Nyheter 9. Ett ögonblick 10. Utrikes 12. Forskning 14. Forskningsessä 16. Reportage 20. Porträtt 22. Kultur 26. Tips & Pepp 28. Universitetets sidor 30. Studentkårens sidor

”Fick två långa brev till svar, båda helt på franska.”

Martin Dahlén har läst på Sorbonne i Paris ett halvår. Krönika sid 23.

”...studenter är inte en homogen grupp.”

Vänsterns studentförbund, VSF, blev blev största parti i kårvalet 2012. VSF:s ordförande Elin Melander tycker det är viktigt att ta hänsyn till alla studenter. Sid 4.

”Glöm Australiens blöta strandvågor” ... surfa på soffor i sommar! Gaddens Angelica Wågström tipsar om sommarens bästa gratisnöjen. Tips & pepp sid 26.

”Ingen skillnad mot hur det alltid har varit.”

Jan Björklund tycker inte att lärarstudenterna behöver oroa sig.

Nyheter sid 6.

”Självklart ska inte polisen utreda sig själv.”

Svarsfrekvensen på SU:s kursvärderingar är låga. Hur ska man göra för att öka intresset? Vem ska utforma enkäterna? Sid 5.

”Det är som nollvisionen i trafiken, man vet att folk kommer att dö men vi måste fan försöka.”

Under tre dagar i Lund, på Sveriges förenade studentkårers fullmäktige, var Sara, Tanvir, Fredrik, Johanna och Mikael på plats som jämställdhetsuppmuntrare. Gadden hakade på för att se hur det går till när man mäter jämställdhet. Sid 16.

Intro:

Han, hon, hen, hejdå!

Vi har valt att kalla det här numret för ett genusnummer. Det var egentligen inte planerat, men när vi tittade på artiklarna såg vi en röd tråd: genus.

Man ska som bekant gräva där man står, så på sida 7 kan ni till exempel läsa om hur könsfördelningen i Gadden sett ut det senaste året. Vilka vi har intervjuat och hur könsfördelningen bland våra medarbetare ser ut. Några sidor senare har vi med anledning av vår kulturessä om hen, frågat tre forskare vad de tycker om ett könsneutralt pronomen.

Vi har också intervjuat Hillevi Ganetz som skrivit en bok om hur naturprogram på tv förändrats och hur mänskliga idéer om natur, kultur, kön och sexualitet framställs när djurens liv skildras. En slutsats var att vår syn på natur hänger ihop med hur vi ser på maskulinitet. Bläddrar du vidare trillar du över reportaget om de fem jämställdhetsuppmuntrarna på Sveriges förenade studentkårers årsmöte i Lund i maj. Några sidor senare kan du läsa kulturessän om ordet hen som jag nämnde tidigare.

Men. Gadden är en tidning även för er som kanske inte är supersugna på att läsa om genus. Ni kan till exempel läsa om utbytesstudenten Anna Samuelssons upplevelser av att bo i knarkkrigets Mexiko eller var i Stockholm de bästa badställena finns.

Då jag slutar som chefredaktör för Gadden efter det här numret vill jag också passa på att tacka alla som gjort det till ett fantastiskt år. Både medarbetare och läsare. Trevlig läsning och glad sommar! Åsa Secher, chefredaktör och ansvarig utgivare

Månadens medarbetare Pontus Nilsson är 21 år gammal och jobbar just nu som timvikarie på SJ som så kallad komfortoperatör, vilket betyder tågstäd med Pontus egna ord. Snart ska han börja plugga på komvux. Pontus har fotat för Gaudeamus sedan september 2011. Då var det bara två år sedan han upptäckte fotograferandet på allvar. Tidigare hade han målat mycket och på så sätt fått utlopp för sin kreativitet.

Han fick ofta höra av vänner och familj att hans foton var fina, då kom tanken att det kanske var något att satsa på.

Helst fotograferar han musik och konserter.

För att det, som han säger, ”är mycket som händer och känns mäktigt” Om du fick fota vem du ville, vem skulle du fota då?

– Då skulle jag arbeta för Madonna. Följa med henne på turné och fota hennes konserter.

Gaudeamus Gaudeamus, grundad 1924, ges ut av Stockholms universitets studentkår. Redaktionen är fristående och granskar studentkårens och universitetets verksamhet samt bevakar studentnyheter. Papperstidningen utkommer 8 ggr/år. Längst bak i tidningen hittar du universitetets och studentkårens informationssidor.

Chefredaktör/ansvarig utgivare (vik) Åsa Secher 08-674 62 49 asa.secher@sus.su.se Reporter/redigerare Kalle Wannerskog 08-674 62 30 kalle.wannerskog@sus.su.se Chefredaktör/ansvarig utgivare (Tjänstledig) Amalthea Frantz amalthea@sus.su.se

2 Gaudeamus 4/2012

Medarbetare i detta nummer Jennie Aquilonius, Liza Bolin, Clara Dagh, Martin Dahlén, Susann Eberlein, Adam El Azab, Fanny Ellfolk Kenttä, Carolina Engström, Touba Guerroumi, Tommy Gunnarsson, Iva Horvatovic, Siri isgren, Charlotte Lind, Joakim Lindén, Amanda Ljungberg, Tanja Metelitsa, Katarina Mörk, Linnea Rask, Johan Rönnblom, Nelly Sax, Carl Yngfalk, Angelica Wågström, Gustaf Öhrnell.

Omslagsbild: Gustaf Öhrnell Grafisk formgivning: Jesper Weithz.

KONTAKT Besöksadress: Nobelhuset, Frescativägen 14 A Postadress: 114 18 Stockholm Telefon: 08-674 62 49, 08-674 62 30 Hemsida: www.gaudeamus.se E-post: gaudeamus@sus.su.se Tryckeri: V-TAB, Örebro Upplaga: 35 300 ex (TS 2011) Nästa nummer: 5 september.

Material: 31 maj – 24 augusti.

Annonsbokning Tomat: 046-13 74 00

341 068

VARFÖR FÅR JAG GAUDEAMUS? Sedan vårterminen 2010 finansieras tidningen delvis av universitetet. Detta regleras i ett avtal mellan universitetet och Stockholms universitets studentkår, däri ingår att tidningen ska skickas hem till alla studenter.

VARFÖR FÅR JAG INTE GAUDEAMUS? För att din adress inte har registrerats eller är felaktig/ofullständig. Kontakta Ladokregistret vid Stockholms universitet för att adressändra. Ändringen bör utföras minst tre veckor innan tidningens utgivningsdatum.

Redaktionen kan inte ta emot och utföra adressändringar.

gör din röst hörd

Ingen anledning till oro för kårens ekonomi I Gaudeamus nummer 3/2012 publicerades en artikel som avslöjade att Stockholms universitets studentkår, SUS, hamnat hos Kronofogden tre gånger sedan årskiftet. Det har dels resulterat i betalningsningsanmärkningar, dels i avgifter och kostnadsräntor på 13 662 kronor.

I det senaste numret av Gaudeamus publicerades en artikel om att Stockholms universitets studentkår har hamnat hos Kronofogden tre gånger det senaste året.

Jag skulle nu vilja bemöta och förtydliga innehållet i artikeln.

Artikeln i Gaudeamus ger en ganska bra bild av vad som har hänt. Det jag vill understryka en extra gång är att problemen beror på brister i de administrativa rutinerna sedan vi tog tillbaka delar av ekonominhanteringen under hösten 2011. Det är alltså inte så att Stockholms universitets studentkår saknar likvida medel eller riskerar att hamna i en konkurshotande situation. Medlemmar behöver inte vara oroliga för att kåren inte är ansvarsfull med deras pengar.

Tidigare har vi anlitat ett företag för att sköta delar av vår ekonomiska administration, men efter att kårobligatoriet avskaffades insåg studentkåren ganska snart att det skulle kosta alldeles för mycket och att vi hade kapaciteten att klara av arbetet internt. Beslutet togs under förra året och började genomföras under hösten.

Arbetet med att plocka in de nya uppgifterna i våra rutiner har bevisligen inte gått smärtfritt. Det är speciellt tråkigt att vi i samband med dessa brister också tving-

ats betala onödiga kostnader i form av avgifter, och att studentkåren också riskerar att ha skadat möjligheter till framtida samarbeten.

Presidiet, tillsammans med verksamhetschef och ekonomiansvarig på kåren, arbetar nu intensivt med frågan om hur vi på bästa sätt ska komma till rätta med de problem och brister som i dag finns kring den ekonomiska administrationen.

I år har vi även arbetat särskilt med att göra delar av vår administration mer trygg och kostnadseffektiv. Detta gör vi genom att omförhandla gamla avtal vad gäller till exempel IT, telefoni, posthantering med mera, så att de bättre passar våra behov som de ser ut i dag.

Det är också jätteviktigt att tänka på hur förändringarna påverkar vår service till våra medlemmar, vilket vi hela tiden gör. Framgångar har gjorts med en bättre, snabbare och tryggare service kring terminsstarter. Tyvärr blev det ett bakslag i samband med ekonomihanteringssystemet, men det är bakslag som vi kommer att gå stärkta ur.

May Al-Boujassam ordförande Stockholms universitets studentkår

Debatt & Opinion

Vår nya sköna genomströmningstid Förnäma forskare I laboratorievitt Och doktorshatt Sökandes det stora Utan att för att Sin egen sitts begrunda Hur en själv blev tillsatt?

Klent i sinnet blir ett folk Utan något mentorskap Försmår ni stöta denna dolk Föda detta kunskapsgap?

Vi skall forska!

Inte skola folket Vinna pris, dock ej det norska Undervisningen är smolket Så ge varandra lagerkransar I sinnet svensken arm förbliv Då rostar Athenas lansar När skolan minner mest om tidsfördriv Gångna tiders lärda har I sin ungdoms sköna dar Försmäktat många undervisningstimmar Skänk samma gåva till de barn Som spinner landets framtidsgarn Bistå dem som över livets hav nu simmar.

Hari Seldon

GADDENKRÖNIKAN ÅSA SECHER

Ropen skalla, genusglasögon åt alla!

I dag var det någon som sa till mig att genusvetenskap är ett onödigt ämne och att det borde läggas ner. ”Va? Är du knäpp?” var min spontana reaktion. Jag tycker att genusvetenskap är ett av våra absolut viktigaste ämnen och att dess status och legitimitet som ämne om något behöver bli mycket starkare.

Nyligen presenterades en rapport vid Linnéuniver-

sitetet som visar att de som utbildar våra blivande lärare har dålig koll på jämställdhet. Jag tror inte att de är ensamma. Det framkom att jämställdhet ofta uppfattas som något som bara rör kvinnor och att det mest handlar om tvång och förbud. Eller rentav bara att räkna antal män och kvinnor. Inget kunde vara längre från sanningen. Och där behövs genusvetenskapen. För att vi ska förstå hur kön påverkar oss.

För det gör det.

Kommentera

Oense?

krönikan, skriv till asa.secher@ sus.su.se.

Ja, det är skillnad på

kvinnor och män. Vi har olika kroppar och olika

röstläge. Vi orkar ofta olika mycket och bara det ena könet kan föda barn. Men vi får också olika mycket betalt för lika arbete. Vi objektifieras, exploateras och diskrimineras olika mycket. Vi uppfostras olika. Tjejer får lära sig att bry sig om sitt utseende, pojkar får lära sig att de ska vara tuffa och ta för sig.

”Kön spelar roll. Det är därför jag under mitt år som chefredaktör har räknat könsfördelningen efter varje nummer.”

Vi är också olika välutbildade, kvinnor är i dag i majoritet på landets universitet och högskolor. Ändå är kvinnors genomsnittliga timlön 20 procent lägre än männens, sett över hela arbetsmarknaden. Det beror ofta på att kvinnors och mäns arbete värderas olika – kvinnodominerade yrken är lågavlönade, mansdominerade yrken inte lika lågavlönade. Kanske för att den kunskap kvinnor använder tenderar att anses medfödd och inte förvärvad. Kvinnor är ju som bekant medfött bra på omvårdnad.

Jag är fast övertygad om att de här skillnaderna missgynnar kvinnor, män och samhället. Jämställdhet gynnar som bekant alla (om du inte tror mig – läs Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson & Kate Pickett, där finns forskning som visar precis just det). De som hävdar att vi redan lever i ett jämställt samhälle och att vi inte har några problem får tänka om. Kvinnor tjänar i snitt 91 200 kronor mindre än män per år. I Sverige år 2012.

Kön spelar roll. Det är därför jag under mitt år som chefredaktör har räknat könsfördelningen efter varje nummer. Och det var därför som jag redan i höstas ville göra ett genusnummer. Ett helt nummer med olika vinklar och perspektiv på genusfrågor. Att kalla detta ett genusnummer är kanske att ta i, men vi har ett gäng artiklar på temat. För att genus är viktigt. För att det påverkar alla. Oavsett om vi vill erkänna det eller inte så påverkar det hur vi blir behandlade och våra möjligheter och förutsättningar att forma våra liv som vi vill. Och ju fler vi är som har genusglasögon på oss desto bättre. Har du dina?

Åsa Secher Chefredaktör Gaudeamus 4/2012 Gaudeamus 3

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Bara på webben gaudeamus.se 11 maj ”Jan Björklund tror inte på energikällor som inte kan explodera.”

Foto: Åsa Secher

Kårvalets sista dag kom Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt till Stockholms universitet, inbjuden av Vänsterns studentförbund. Han var sist ut i raden av politiker som besökt universitetet i veckan som Carl Bildt, Birgitta Ohlsson, Veronica Palm och Åsa Romson.

10 maj Utrikesministern underkänner kårvalskampanjen

När kårvalet gick in på sin tredje dag fick universitetet besök av utrikesminister Carl Bildt (M), EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) och Veronica Palm (S). Att det bara är drygt tio procent som röstar i kårvalet tyckte Carl Bildt var illa.

7 maj Han går i Palmes fotspår

Vänsterns studentförbund, VSF, fick 405 röster i kårvalet 2012 och blev största parti i kårfullmäktige. Elin Melander är ordförande i VSF Sverige och var glad men lite förvånad efter att resultatet presenterats på valvakan i Nobelhuset 11 maj.

Foto: Åsa Secher

Vänstern vann – men valdeltagandet i kårvalet fortfarande lågt Vänsterns studentförbund, VSF, blev största parti när kårvalet avgjordes på Stockholms universitet i mitten på maj. Gratis kurslitteratur och kvoterade nyrekryteringar till universitet är två frågor de vill driva. Åsa secher

Foto: Åsa Secher

Erik Arroy beskriver sig själv som engagerad, känslosam och en person som tar mycket plats. Om en dryg månad tillträder han som ordförande för Sveriges förenade studentkårer, SFS. Det blev klart under organisationens årsmöte som gick av stapeln i Lund i början på maj.

5 maj Mina damer och herrar… och alla andra?

En bankett i sann lundensisk studentanda – men bara för damer och herrar. Dagen efter Sveriges förenade studentkårers fullmäktigemötes bankett i anrika AF-borgen i Lund, fick arrangörerna kritik för att festen var både könsstereotyp och otillgänglig.

VSF gick från fyra till åtta mandat i kårfullmäktige och blev med 405 röster största parti i kårvalet 2012. Elin Melander är ordförande för VSF Sverige och femte namn på partiets lista. Hon tror att en av anledningarna till framgångarna är en aktiv kampanj, men också att VSF driver sina frågor ut ett socialistiskt, feministiskt och anti-rasistiskt perspektiv.

– Våra krav på ett tydligare feministiskt perspektiv på universitetet och att jobba för att införa kvotering i nyrekryteringar tror jag är en viktig fråga. Jag tror att många känner sig lite uppgivna när statistiken kommer och ser likadan ut varje år, att det fortfarande bara är 20 procent av professorerna som är kvinnor.

Gratis kurslitteratur 17 april konstgalleri – mitt på campus

Foto:Clara Dagh

Det är svårt att inte lägga märke till konsten på Stockholms universitet. Men få känner till att universitetet också har en egen konsthall. Inrymt i E–huset på plan fyra i den så kallade Glasburen.

4 Gaudeamus 4/2012

Att kurslitteraturen ska vara gratis för alla är en av partiets stora frågor på Stockholms universitet. De anser att all litteratur ska finnas antingen som e-böcker eller i klassuppsättning på biblioteket.

– Det är ett av våra mer långsiktiga krav, men en bra början skulle vara att universitetet kan ställa krav på att alla avhandlingar som produceras av universitetets anställda på arbetstid ska digitaliseras, eftersom de ofta används som kurslitteratur.

Just nu pågår förhandlingar mellan de sju partier som tog sig över spärren på 109 röster. Hur det går eller vartåt det lutar kan Elin Melander inte säga. Men

vissa frågor kommer de inte att göra avkall på.

– Det vi ser som viktigast är att man tar hänsyn till att studenter inte är en homogen grupp. När man slår ihop de tre högskolemyndigheterna till två tar man bort att HSV [Högskoleverket reds. anm] ska verka för breddad rekrytering till högskolan, då är det viktigare än någonsin att universitetet jobbar med det själva, säger Elin Melander.

Fortsatt lågt valdeltagande Trots höga målsättningar är valdeltagandet i kårvalet fortsatt lågt. Av totalt 20 784 röstberättigade var det 2 234 personer som utnyttjade sin rösträtt, alltså 10,7 procent.

May Al-Boujassam är ordförande för Stockholms universitets studentkår, SUS, och tycker att det är ”skittråkigt” att valdeltagandet är så lågt, men ser flera anledningar till att det är så.

– Anledningarna kan vara att vi är på ett stort lärosäte vilket gör att studentkåren drunknar väldigt mycket i informationsflödet när vi försöker komma ut med att det är ett kårval på gång. Men det kan också vara att vi under hela året inte medvetandegör att det faktiskt är en demokratisk organisation, att det är medlemmarna som beslutar om verksamheten genom att rösta.

Finns det något du känner att ni kunde ha gjort annorlunda inför årets val för att höja valdeltagandet?

– Från ledningshåll hade vi kanske kunnat ge mer resurser, alltså pengar, till kampanjen. En annan sak, som vi inte har kunnat påverka, är att den valnämndsordförande som valdes i november hoppade av, så Elias Lindqvist valdes inte förrän i mars, vilket är väldigt sent.

Att valdeltagandet är så lågt ser inte

May Al-Boujassam som ett självklart legitimitetsproblem. Hon menar att ett högt medlemstal i kombination med ett lågt valdeltagande också går att tolka som att medlemmarna är ganska nöjda med hur kåren arbetar.

– Men jag önskar att vi i alla fall hade ett valdeltagande närmare 20-30 procent, det hade jag varit okej med.

Kommer ni upp i det tror du?

– Självklart, vi måste bara jobba på det. Och det tror jag att man kommer att göra, för det är jätteviktigt för studentkårerna, speciellt efter kårobligatoriets avskaffande.

Summary in English Vänsterns studentförbund, the left wing student association (VSF), received the most votes in the Stockholm University student union elections.

Out of 2 234 votes, VSF received 405. The party believes that their focus on a socialist, feminist and anti-racist perspective led them to success. Another of VSF´s focus points in this election has been free course literature at the university.

Overall participation in the election remains low with only 10.7 % of voters casting their votes.

Mandat i kårfullmäktige Förra årets siffror inom parentes (totalt 41) Vänsterns studentförbund 8 (4) Ekonomerna: 7 (10) S-studenter: 7 (5) Gröna studenter: 6 (4) Moderata studenter: 6 (3) Humanisterna & samhällsvetarna: 4 (3) Juridicum: 3 (3) Naturvetarna: 0 (0)

händer i svenska studentvärlden

Nyheter

Kursvärderingarna under luppen:

Ointresse bakom få svar Har du någon gång klagat på en kurs men inte orkat skriva ner dina åsikter i kursvärderingen? I så fall är du inte ensam. Svarsfrekvensen är genomgående låg och i många fall utnyttjar inte institutionerna de möjligheter som finns för att höja den.

Charlotte Lind & Fanny Ellfolk Kenttä

Har du varit med om att kursvärderingen efter avslutad kurs inte blivit av? Eller att den utlovade sammanställningen aldrig dykt upp? Och hur ofta har du egentligen blivit inbjuden att delta i utformningen av själva enkäten? Slarv med kursvärderingar är att bryta mot lagen.

Enligt Högskoleförordningen ska studenter efter avslutad kurs få dela med sig av sina åsikter i en kursvärdering.

Studenter ska lätt kunna ta del av resultaten och även få vara med och bestämma hur enkäterna ska se ut. Men gör institutionerna verkligen vad de kan för att följa lagen?

Stockholms universitets studentkår har kartlagt hur kursvärderingarna sköts på universitetet. De medverkande institutionerna är inte namngivna och Gaudeamus har inte fått ta del av materialet som ligger till grund för resultatet. Inte konstigt kanske, då flera inte når de kriterier Högskoleförordningen ställt upp.

Rapporten är inte statistiskt säkerställd men det går ändå att utläsa ett samband.

Svarsfrekvensen är högre i de fall då man använder sig av enkäter i pappersform, trots det är elektroniska utvärderingar vanligt förekommande.

Fysikum är Naturvetenskapliga fakultetens största institution. Vi kontaktade Joakim Edsjö som är studierektor för

grundutbildningen.

– Vår svarsfrekvens brukar ligga på cirka 50 procent, vilket jag tycker är lågt.

Det beror nog till stor del på i vilken form kursvärderingarna sker. Jag tror generellt på pappersform och det är den form vi använder oss av numera. Det är svårare att ignorera än ett mejl.

Susanne Weinberg är studierektor på Företagsekonomiska institutionen och hon tror att den låga svarsfrekvensen kan bero på att många studenter inte känner sig säkra på att de är anonyma och att det kan ha med kursvärderingarnas form att göra.

– Personligen tror jag att det skulle vara bättre om vi använde oss av pappersform i stället, det skulle kanske öka känslan av anonymitet och förhoppningsvis då svarsfrekvensen.

På Juridikum träffar vi Marie Sandström som är prodekan. Hon säger att de till hösten ska använda sig av endast digitala enkäter, trots att de redan vet att det ger lägre svarsfrekvens.

– Vi vill ha ett mer automatiserat system, men arbetar med olika idéer för att få studenter motiverade att svara. En sådan är att ge ut bokcheckar till exempel.

Studenter som inte bryr sig Sebastian Liem är ordförande för Fysikums studentråd och Tommy Andersson Manderlöw är viceordförande för Företagsekonomiska studentrådet. De delar uppfattningen att en stor anledning till den låga svarsfrekvensen är att många studenter helt enkelt inte bryr sig om att fylla i kursvärderingarna, eftersom resultatet inte kommer påverka dem personligen.

– Man är nog som student också tveksam till om ens medverkan verkligen

kommer att göra någon nytta, resonerar Tommy Andersson Manderlöw. Även de institutioner som håller muntliga kursvärderingar har högre svarsfrekvens, enligt kårens rapport.

På institutionen för nordiska språk har man hittat en kreativ lösning och infört konceptet kursfika, där studenter, lärare och studierektor träffas för att diskutera utbildningen. De representanter från Nordiska språks ämnesråd vi pratat med säger att detta är en bra idé och att institutionen är öppna för de synpunkter som kommer in.

Känsligt med kritik Joakim Edsjö berättar att det har förekommit hätska diskussioner på institutionen om hur kursvärderingsresultaten ska presenteras. I Fysikums kursvärderingar betygsätts lärarna med siffror.

– Nu finns resultaten i pappersform på institutionen eftersom många lärare har motsatt sig att kritik mot dem görs offentlig på internet.

Sebastian Liem tycker att det är problematiskt med lärare som är känsliga för kritik. Tommy Andersson Manderlöw håller med.

– Det är viktigt att studenterna kan ge konstruktiv kritik och att lärarna kan ta kritiken på ett konstruktivt sätt, så att utbildningen hela tiden kan förbättras.

Tommy delar också erfarenheten att många studenter nog inte svarar på en kursvärdering eftersom de känner sig osäkra på om deras medverkan verkligen gör någon skillnad.

På kriminologiska institutionen är det studentrådet som har hand om kursvärderingarna. Anna Nybom är en av de studenter som är avlönade för sitt arbete. De utformar enkäterna, delar ut dem

under lektionstid och håller uppföljande möten med lärare, studierektor och studentrådets ordförande.

– Det är ett kraftfullt verktyg då kvalitén på utbildningen blir bättre eftersom institutionen faktiskt bryr sig.

Janne Flyghed är prefekt på kriminologiska institutionen.

– Det är självklart att polisen inte ska utreda sig själv! Studentrådet äger frågan och det känns som den absolut bästa lösningen.

Summary in English Course evaluations are an opportunity for students to make their voices heard and for the institutions at Stockholm University to improve their courses. However, many students do not fill out the evaluations and some institutions are not making enough of an effort to work with the results, which means that they could be violating the law. Institutions debate whether digital or printed forms should be used, and have different ideas of the reasons why so few students fill them out.

Rapporten Rapporten Vad tycker du om kursen? är skriven av studiebevakarna på Stockholms universitets studentkår. 28 av cirka 70 institutioner har svarat på en enkätundersökning om hur kursvärderingarna sköts på respektive institution. Läs hela rapporten på www.sus.su.se Ett studentråd har till uppgift att föra fram studenternas talan gentemot institutionerna. De kan liknas vid de elevråd som finns i grundskolan.

!

Illustration: Amanda Ljungberg

4/2012 Gaudeamus 5

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Lärarstudenterna behöver inte oroa sig, menar Jan Björklund

Utbildningsminister Jan Björklund besökte i början på maj Sveriges förenade studentkårers fullmäktigemöte i Lund. Varken lärarlegitimationen eller introduktionsåret kom på tal.

Däremot försvarade han det nyligen hårt kritiserade utvärderingssystem som Högskoleverket på regeringens anmodan börjat tillämpa.

Foto: Åsa Secher

Om en vecka tar knappt 400 lärarstudenter examen från Stockholms universitet. För en del väntar jobb, för andra är framtiden oviss. De nya kraven på introduktionsår har gjort det svårare för många att få sitt första jobb. Men utbildningsministern tycker inte att det finns anledning till oro. Åsa Secher

– Det är ingen skillnad mot hur det alltid har varit. Innan vi hade introduktionsår var det alltid så att första lärarjobbet fick du skaffa själv. Det finns ingen som tilldelar dig ett jobb i Sverige, man måste själv söka det, säger Jan Björklund till Gaudeamus.

I februari kom beskedet att kravet på lärarlegitimation föreslås skjutas upp till december 2013. Från början var kravet tänkt att gälla från juli 2012. Men de lärarstudenter som tar examen till sommaren måste ändå ansöka om att få göra introduktionsår nu, för att så småningom kunna få ut sin legitimation.

Att det inte skulle vara någon skillnad mot hur det var innan introduktionsåret och lärarlegitimationen infördes, håller inte Ebbe Nyman med om. Han är påverkanssekreterare för lärarutbild6 Gaudeamus 4/2012

ningarna på Stockholms universitets studentkår och själv lärarstudent med studieuppehåll. Han menar att introduktionsåret innebär ytterligare ett hinder för många nyutexaminerade lärare, som redan får kämpa ganska hårt för att få sina första jobb.

– Visst, man har länge behövt börja

med att livnä- Ebbe Nyman.

Foto: Adam El Azab ra sig som vikarie när man är nyutbildad, men det är mycket svårare i dag eftersom du inte kan ta vilket vikariat som helst om du vill kunna få din legitimation sen. Att genomföra det här nu, när det är ett stort överskott på lärare inom vissa områden, det är ju att sätta dem i skiten, säger Ebbe Nyman.

Enligt Jan Björklund är skolorna ute i kommunerna införstådda med de nya kraven och medvetna om sitt ansvar att förse nyutbildade med en handledare.

– Gör de inte det så kommer Skolinspektionen att ta rektor ordentligt i örat, så jag tror inte att man behöver vara så

orolig, säger Jan Björklund.

Ebbe Nyman är inte lika optimistisk.

Framför allt tycker han att det är ett problem att det inte finns några tydliga incitament för skolorna att ta emot studenter på introduktionsår. Han menar också att det är ett problem att reformen har pressats fram på väldigt kort tid. Ebbe Nyman hade hellre sett att det genomförts steg för steg, med mer eftertanke och en inledande försöksperiod. Däremot är han, precis som lärarfacken, positivt inställd till lärarlegitimationsreformen som sådan.

– Lärarlegitimationsreformen är viktig för kvaliteten och elevernas säkerhet i skolan, men ge i så fall högskolorna mer resurser så att introduktionsår kan vara en del av utbildningen.

Introduktionsår... ... betyder att studenten arbetar heltid under ett års tid som lärare i de ämnen och årskurser hen är utbildad. Skolan hen arbetar på är skyldig att förse studenten med en mentor. När året är slut ska rektor eller förskolechefen skriva ett lämplighetsintyg, det vill säga godkänna eller underkänna studenten.

!

Källa: Skolverket

Summary in English A reform of the teacher profession in Sweden requires all teachers to have a license. This also requires new teachers to perform an introductory year at a school after their exams. Students are worried that it will be difficult to find schools where they can perform their introductory year.

But the Minister for Education says that schools in the country are well aware of the new requirements.

ANNONS

Extraarbete av betydelse Mentorer sökes till studenter med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Utbildning och arvode utgår!

Exempel på arbetsuppgifter: hjälpa studenten att planera och strukturera studierna, hjälpa till i kontakten med institutionen. Är du intresserad?

Kontakta Åsa Ferm asa.ferm@su.se

händer i svenska studentvärlden

Från SUS till SSCO

Medarbetare läsåret 2011/2012 uppdelat på kön/tidningsnummer

25 20 Antal personer

Nyheter

15 Kvinnor Män

10 5

Emilia Wikström Melin valdes i mitten på maj till ny vice ordförande för Stockholms studentkårers centralorganisation, SSCO. Emilia Wikström Melin är i dagsläget ledningssekreterare på Stockholms universitets studentkår, SUS. SSCO:s viktigaste fråga just nu, enligt Emilia, är att fortsätta att driva på för fler studentbostäder i Stockholm.

– Oavsett hur bra utbildningar vi har kommer ingen att vilja studera här om det inte finns någonstans att bo, säger hon.

Ny ordförande för SSCO blir Martin Sahlin, även han före detta ledningssekreterare på SUS. ÅS

Mer pengar till Språkverkstaden på SU

0 Nr 5

Nr 6

Nr 7

Nr 8

Nr 1

Nr 2

Nr 3

Var är grabbarna?

Könsfördelningen i bild och text är jämn. Det är facit när Gadden granskar sig själv och närläser det senaste läsårets nummer. Samtidigt lyser de manliga medarbetare med sin frånvaro.

Kalle Wannerskog

Åsa Secher är vikarierande chefredaktör för Gadden och det var hon som såg till att räkna könsfördelningen efter varje publicerat nummer.

– Jag ville få koll på hur det såg ut, svart på vitt. För man vet inte vart felet ligger om man inte vet hur det ser ut.

För trots att det är jämna siffror när det gäller könen på personerna som syns och hörs är medarbetarna det stora problemet. Åsa Secher håller med om att det är för få manliga medarbetare, men hon menar att det är svårt att veta hur man ska nå fler killar som skulle kunna tänka sig att vilja vara med och skriva för tidningen.

– Den enda aktiva rekryteringen vi ägnar oss åt är när vi står vid ett bord under välkomstveckan, där tar mest kvinnor kontakt med oss. Men det är klart, vi skulle kunna leta mer aktivt efter manliga medarbetare.

Hur ska ni göra för att rekrytera fler manliga medarbetare?

– Vi ska uppmuntra våra medarbetare att tipsa sina manliga klasskamrater till exempel och kanske bli mer aktiva på att håva in de manliga studenterna som passerar vårt bord på välkomstveckan.

Nu ska du visserligen sluta som vikarierande chefredaktör i och med det här numret, men vad vill du skicka med dig till den kommande chefredaktören?

– Även om det inte är jätteupprörande siffror tycker jag det är bra att räkna, för då vet vi i alla fall att vi inte får bli sämre än det här. Så det tycker jag är bra att ta med sig till nästa läsår.

hur icke-svenskar och sociala grupper representeras. Samtidigt berättar hon att det i vissa lägen kan vara svårt att få kvinnor att medverka.

– Det är ett problem att många kvinnor tackar nej till att ställa upp. Särskilt när det gäller tv. Där kan journalisterna vara helt förtvivlade för att de måste ta samma expert-gubbar hela tiden.

Anja Hirdman pekar också på den allt större tidspressen för journalister. När tiden är knapp och de ska få tag på personer att intervjua blir könsfördelningen ofta skev.

– Tiden reduceras för journalisterna, man måste snabbt få tag på någon. Vad man ofta gör då är att man ringer någon man har numret till.

Annat tempo, andra problem Medieforskaren Anja Hirdman vid enheten för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, menar att det generellt sett är fler män än kvinnor som får uttala sig på nyhetssidorna. Men det är svårt att rubba.

Ett annat problem är att kvinnor till större del får ta rollen som den utsatta i artiklarna och nyhetsinslag. Medan elitpersonerna, alltså de som uttalar sig som experter, oftast är män. Enligt Anja Hirdman är det en bra utgångspunkt att räkna hur fördelningen ser ut. Men att man inte får glömma att kontrollera

Dags att kolla webben Eftersom Gadden bara kommer ut en gång i månaden är det inte samma tidspress som på en dagstidning. Åsa Secher, kan det ha bidragit till den förhållandevis jämna könsfördelningen i artiklarna?

– Ja det kan det säkert, ju mer tid man har desto mer tid har man att tänka efter vem man ringer till. Därför kan det vara spännande att börja räkna genus även på webbartiklarna som skrivs i ett mycket högre tempo.

Intervjuade i Gadden läsåret 2011/2012 uppdelat på kön

Personer på bild i Gadden läsåret 2011/2012 uppdelat på kön 35

40

30

35 30

25

25

20

Kvinnor

15

Män

10

Kvinnor

20

Män

15 10

5

5

Nu får Språkverkstaden vid Stockholms universitet efterlängtade resursutökningar. Från att ha haft knappt en tjänst kommer de i augusti att ha knappt tre tjänster.

Margareta Olofsson är lärare i svenska och en av dem som kommer att arbeta med språkstödet.

– Vi är ett av landets största universitet och jämför man med andra språkverkstäder har vi på SU under en längre period haft relativt begränsade resurser. Det är många som behöver hjälp så den här utökningen är jätteviktig.

Helt nytt blir ett språkstöd i engelska, något Margareta Olofsson tror kan vara till stor nytta bland annat för de internationella studenterna, men naturligtvis också för de svenska studenterna.

– Det är få som har det akademiska språket med sig när de kommer till universitetet, och på engelska är det ännu svårare, säger Margareta Olofsson och fortsätter: – Vi kommer att kunna bidra till att uppsatser och examensarbeten håller högre kvalitet och det är positivt för alla, säger Margareta Olofsson. ÅS

Lärarutbildarna har dålig koll på genus De som utbildar Sveriges framtida lärare är själva outbildade när det kommer till genus och jämställdhet. Det visar en ny rapport skriven av Maria Hedin vid Linnéuniversitetet och Magnus Åberg vid Karlstads universitet.

Genom observationer har de kunnat dra slutsaser som att jämställdhet många gånger uppfattas som en enkel fråga och ett begrepp som man utgår ifrån att alla vet vad det innebär. Jämställdhet var också något som associerades med tvång och förbud och något som bara berör kvinnor.

– Det var lite oväntat att det mest grundläggande var oklart. Om lärarutbildarna inte har kunskapen förstår de inte heller varför det är viktigt att genusfrågan vävs in i undervisningen.

Det är bara genom att medvetandegöra genus och jämställdhet som förändringar kan ske, säger Maria Hedlin till Högskoleverket.

0

0 Nr 5

Nr 6

Nr 7

Nr 8

Nr 1

Nr 2

Nr 3

Nr 5

Nr 6

Nr 7

Nr 8

Nr 1

Nr 2

Nr 3

ÅS 4/2012 Gaudeamus 7

Nyheter

händer i svenska studentvärlden

Mejlhaveri på SU ANNONS

sommarledig?

Ta chansen till extra utdelning – bli tidningsbud!

Premo söker semestervikarier för utdelning av tidningar till kunder i hela Stockholms län.

Vi söker dig som tycker om att arbeta fysiskt och vill arbeta på natten. Tjänster utanför innerstaden kräver körkort och tillgång till bil. Eftersom arbetet utförs nattetid krävs det att du har fyllt 18 år.

Besök vår hemsida www.premo.se för att läsa mer om arbetet och skicka in din ansökan.

Kunde du inte skicka mejl till olika hotmailadresser från ditt SU-konto i början av maj? Då var du inte ensam. All utgående e-post från Hotmail som gick via SU hade nämligen spärrats av Microsoft.

Kalle Wannerskog

Datajätten Microsoft spärrade för en knapp månad sedan all utgående e-post från Hotmail som skickats via Stockholms universitets, SU:s, servrar. Det berodde enligt Mia Söderbärj, kommunikationsansvarig vid IT och media, på att ett SU-anslutet mejlkonto kapats för att skicka ut skräpmail.

– Vi försökte gå ut med information, men det var svårt eftersom vi inte kan styra över Microsoft och hur lång tid det skulle ta innan de skulle ta bort spärren.

Vi gick ut på vår hemsida och på Twitter men det är svårt att nå alla studenter.

Det som hänt är att någons universitetskonto blivit utsatt för så kallat nätfiske. Antingen genom att en student eller anställd råkat lämna ut sitt lösenord eller genom att personen använt SUlösenordet på någon annan webbsida.

Mejladressen användes senare för att skicka så stora mängder skräppost att Microsoft gick in och spärrade alla mejl som skickades genom SU:s servar till Hotmail-konton. Sen tog det nästan en vecka innan företaget tog bort spärren.

– Det är inte första gången det händer, tidigare har en liknande händelse drabbat Yahoo.

Problem som kan uppstå är att de studenter som har vidarekopplat sina SUkonton till en hotmailadress inte får viktig information som skickas ut av universitetet. Trots det kan Mia Söderbärj inte garantera att samma sak inte händer igen.

– Det är svårt att skydda användarna när vi har över 50 000 konton. Så tyvärr kan det hända igen, vi försöker tala om för alla användare att man inte ska ha samma lösenord på flera sidor, inte lämna ut lösenorden eller klicka på länkar i suspekta mejl.

– Jag vill uppmana alla med användarkonton att vara varsamma med sina lösenord. Avdelningen för IT och media frågar aldrig någonsin efter ditt lösenord, varken i telefon eller per mejl, säger Mia Söderbärj.

Vi ger dig utdelning.

Premo (Pressens morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm.

Watch out for the Erasmus-culture COLUMNIST SUSANN Eberlein ”You have to interact with Swedish people”, our Swedish teacher advised us the other day, after we, a couple of Erasmus students, did not get used to the Swedish intonation.

Immediately after the remark, he noticed the questioning looks on our faces. ”Don’t you have Swedish friends?”, he asked. Almost everyone shook their heads, except for one person. ”Jag har en svensk vän”, the girl answered. ”En?” the teacher replied and smiled, with a bit of resignation.

In 2012 the EU's student and teacher exchange program, Erasmus, celebrates its silver jubilee. Since 1987 three million students have gone abroad to study for a semester or two. They’ve wanted to get to know another country and its people. They’ve wanted to interact with them and even understand cultural differences. This is also what the Erasmus program wants them to do. But, as often in life, this is just in theory.

8 Gaudeamus 4/2012

The reality is very different. Often exchange students do not get to know locals at all. Instead of taking courses in the country’s language they take lectures in their mother tongue or English. Anyone who wants

”Instead of experiencing local culture, they become part of the Erasmus culture from which it is hard to escape.” to spend a semester in Budapest, Perugia or Stockholm does not even have to speak a word of Hungarian, Italian or Swedish. And this is where it all starts: The Erasmus students stick to other Erasmus students because they can easily understand each other, share the same interests and the same problems. Instead of experiencing local culture, they become part of the Erasmus culture from which it is hard to escape.

Often this development is not even wanted, but for-

ced by many universities, even by accident. The universities stick the students together in the same residences, arrange special seminars for them instead of letting them participate in the regular courses and invite them to almost-only-Erasmus-events. The only way to get out of this circle is to counteract early. Instead of taking the student apartment, a foreign student could try to live with locals. Furthermore, he or she could and should join theater groups, sport clubs or anything else one is interested in. A good way to interact with locals is the so-called ”Buddy program” many universities offer.

To be clear: It is important to not hide behind the convenience of the Erasmus clique but to have the courage to reach out even to the local students. To say: ”Hi, I'm new here, could you show me around?”.

This requires initiative and endurance. But it might improve your language skills. And give you one more friend. A local one.

Susann Eberlein, 23, studies journalism and American and British culture in Dortmund, Germany. She works for several newspapers in her home country. She is on exchange at Stockholm University for the spring semester.

gadden intervjuar

Ett ögonblick

Allt ljus på August

Foto: Strindbergsrummet, Kungliga Biblioteket

... Roland Lysell, professor i litteraturvetenskap och en av arrangörerna bakom den 18:e internationella Strindbergskonferensen som hålls på Stockholms universitetet.

Varför anordnar ni en Strindbergskonferens?

– Strindbergs författarskap är ett av de få svenska som engagerar såväl våra egna som internationella forskare inom olika discipliner. Såväl den svenska som den internationella Strindbergsforskningen befinner sig just nu i en expanderande fas, men forskarmiljöerna är utspridda till olika lärosäten och olika ämnen. Vårt syfte är att skapa kontakt och diskussion mellan dessa forskargrupper. Fokus i år är The Strindberg Legacy – Arvet efter Strindberg. Vi firar inte att det är hundra år sedan Strindberg avled, utan att han nu varit en levande författare i hundra år efter sin död. Vi vill också fokusera raden av Strindbergsbilder som getts av forskare och kritiker. Stockholm var Strindbergs hemstad. Under sin sista tid verkade han nära Stockholms högskolas gamla lokaler. Det är följdriktigt att en jubileumskonferens hålls vid Stockholms universitet.

Det är den 18:e internationella Strindbergskonferensen. Har den hållits på SU tidigare?

– Den första Strindbergskonferensen

ägde rum i Stockholm 1973 och hade temat Strindberg and Modern Theatre. I år blir det fjärde gången konferensen hålls i Stockholm. I samtliga fall samarbetade forskarna på olika sätt med Strindbergssällskapet.

Hur mycket kan man egentligen prata om Strindberg?

– Så länge som Strindbergforskningen utvecklas dynamiskt och forskningen är livaktig kan man tala om Strindberg. Eftersom världen förändras kommer ju också hans författarskap att te sig annorlunda för varje ny generation.

Vad förväntar du dig av konferensen?

– Jag ser fram emot diskussionerna mellan de unga Strindbergsforskarna och de unga Strindbergsregissörerna.

Särskilt glädjande är att en av världens ledande teaterregissörer, Robert Wilson, som iscensatte Ett drömspel på Stockholms Stadsteater 1998, kommer att medverka en hel eftermiddag.

Vad är det som är så speciellt med Strindberg?

– Strindberg var verksam inom så många medier – skrift, måleri, fotografi, teater – samtidigt, precis som flera av

våra ledande konstnärer i dag. Hans dramer skulle med fördel kunna iscensättas av postdramatiska regissörer som Nicolas Stemann och René Pollesch.

Som prosaist är han en föregångare till 1900-talets färgstarka och aggressiva journalistiska svenska prosa. Han är också en iakttagare av både storstaden och skärgårdsnaturen av imponerande mått. Till och med i veckans Die Zeit skriver en tysk kritiker om hans skärgårdsskildringar. Strindberg är svår att översätta, därför är de försök som gjorts ytterst värda att diskutera. Strindbergs språk är levande, hans ordförråd är enormt.

– Strindberg förebådar genom Tjänstekvinnans son och andra självbiografiska texter, inte minst breven, riktningar inom den moderna litteraturen som autofiktionen. Hans verk är sällan avslutade, utan öppna, ”orena”, på ett sätt som vi återfinner hos många av dagens författare. Just det oavslutade bidrar till att man aldrig känner sig "färdig" med en Strindbergtext.

Strindbergs pjäser sätts upp runtom i landet året om och hans böcker läses

flitigt, får han inte tillräckligt med uppmärksamhet ändå, utan en alldeles egen återkommande konferens?

– Visst får han uppmärksamhet, av nästan alla utom kulturministern, som inte beviljat nödvändiga anslag. Inte minst genom Stockholms Stadsteaters och Dramatens iscensättningar. Och visst hålls enskilda föredrag. Folkbibliotek och bildningsförbund i hela Roland Lysell. landet gör impone- Foto: Privat rande insatser.

Men ingen annan än vi försöker ge en samlad bild av vetenskapens syn på Strindberg och arvet efter Strindberg. Åsa Secher

Strindbergskonferens Den 18:e internationella Strindbergskonferensen, Arvet efter Strindberg, pågår torsdag 31 maj till söndag 3 juni 2012 i Aula Magna vid Stockholms universitet.

!

4/2012 Gaudeamus 9

Utrikes

studenter i världen

Spanien:

Ett slaget land

Barcelona i nordöstra Spanien har precis som resten av landet drabbats hårt av krisen. Ungdomsarbetslösheten är hög och framtidsutsikterna dystra.

Nästan en miljon spanska ungdomar under 25 år är arbetslösa. Silvia Aparicio, som tar sin civilekonomexamen till sommaren, ser dystert på sin egen framtid.

– Det finns inga jobb att få i Spanien, det är den bistra sanningen, säger hon.

Joakim lindén

När du lämnar flygplatsen El Prat, tolv kilometer utanför Barcelona, ser du den spanska flaggan försvinna. Här vajar i stället katalanernas egen fana. Just i dag håller hela staden andan. Det är den 21 april och El Clasíco, matchen mellan konkurrenterna FC Barcelona och Real Madrid, stundar för kvällen. Barcelona måste vinna för att inte förlora ligan.

Människor från hela Spanien har vallfärdat till Kataloniens huvudstad och turister har flugit in från världens alla hörn.

Men det är inte därför jag är här. 2008 var ett svart år på den spanska arbetsmarknaden, över 800 000 jobb försvann.

Sysselsättningen har minskat i alla branscher. Den värst drabbade landsdelen är Andalusien i söder. Där är arbetslösheten nu uppe i nära 30 procent jämfört med 11,6 procent i Baskien i norr.

På Universitat Zóna är det mulet och blåsigt. Längs uteserveringen ligger sönderlästa tidningar utspridda över marken. Inomhus sitter ekonomistudenten Silvia Aparicio tillsammans med en klasskamrat och pluggar matte. Hon har bara en månad kvar som student innan hon beger sig ut i arbetslivet som färdig 10 Gaudeamus 4/2012

ekonom. Hon är oroad över hösten och hennes kommande framtid inom arbetslivet.

– Det finns inga jobb att få i Spanien, det är den bistra sanningen. Jag är redan inställd på att flytta utomlands, det är nästan alla spanjorer som studerar beredda att göra. Vår ekonomi är körd i botten och trenden fortsätter att peka neråt. Jag är rädd att det är för sent att åtgärda. Arbetsmarknaden är inte anpassad efter världsutvecklingen.

Jobben finns utomlands En utveckling i Spanien är att billigare arbetskraft från Afrika och Asien har tagit hand om servicejobben, vilket har bidragit till att fler människor får svårare att behålla eller hitta en fast anställning. Flera länder, såsom Tyskland och Norge, har börjat rekrytera arbetskraft bland de spanska akademikerna. Norge räknar med att över 5 000 ingenjörer från Spanien kommer att erbjudas jobb i Norge. Här blir språket ett problem för spanjorerna som i många fall bara behärskar spanskan eller språket från sin egen region.

Fordonsingenjörerna Marc Nadal och Marc Trallero är också bekymrade och förbannade. De har två år kvar på sin femåriga utbildning. Båda bor hemma hos sina föräldrar som även hjälper dem att bekosta deras utbildning. Den egna framtiden ser de utomlands.

– Häromdagen sa vår lärare att det ser otroligt mörkt ut framöver och det blev en märklig stämning i klassrummet. Vi är båda inställda på att åka utomlands.

Inom vår bransch verkar jobben finnas i

Silvia Aparicio pluggar ekonomi på universitetet i Barcelona.

Foto: Joakim Lindén

Marc Nadal och Marc Trallero läser till fordonsingenjörer.

Foto: Joakim Lindén

Tyskland, egentligen borde vi börja studera tyska redan nu, säger Marc Nadal.

För den femåriga utbildningen betalar de 1000 euro per läsår, men nästa år kommer den kostnaden att fördubblas. Det är på grund av Bolognaprocessen och, enligt Marc Nadal, att Spaniens nuvarande regering har kört landet i botten.

Kritiserad reform Bolognareformen, eller processen, är ett samarbete mellan 29 europeiska länder om utbildningen på högskolenivå. Sam-

Foto: Joakim Lindén

arbetet syftar till att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft som utbildningsområde.

Reformen har fått kritik från flera håll.

Ett nätverk har bildats på europeisk nivå för att bekämpa den, bland annat har 2 800 universitetslärare i Spanien skrivit under ett manifest mot konkurrenssättningen, och i Tyskland har runt 350 akademiker protesterat.

– Många söker stipendium för att ha råd med utbildningen, men även det ska tydligen bli svårare att söka. Annars är det den vanligaste formen för att betala studierna, men det är svårt att studera och jobba samtidigt, säger Marc Trallero och fortsätter: – Vi har så mycket i skolan att vi inte hinner med att jobba och bor fortfarande hemma. Det är inte så kul när man är 22 år gammal, men vi kan inte göra annat.

Nästan alla spanska ungdomar befinner sig i en liknande situation som vi gör.

Krisen i Spanien Enligt det spanska arbetsministeriet har hela 730 000 unga fått jobb under de två senaste månaderna. Många av jobben är dock bara deltid eller en dag i veckan.

Sammanlagt går nu nästan en miljon spanska ungdomar under 25 år utan jobb. Före krisen år 2007 låg ungdomsarbetslösheten på 18 procent, en siffra som nu har mer än fördubblats.

!

studenter i världen

Utrikes

Anna: Jag har slutat läsa om knarkkriget Den ena bilden blodigare än den andra. Det är vardag på löpsedlarna i mexikanska delstaten Puebla. Utbytesstudenten Anna Samuelsson har lärt sig att låta bli att läsa om det ökända knarkkriget för att inte rädslan ska ta över.

Carolina Engström

Mexiko är med sina 112 miljoner invånare det 11:e största landet i världen, världsberömt för sin natur och nationaldryck. Mexiko är även världskänt för det brutala knarkkrig som utspelar sig mellan rivaliserande knarkkarteller. Anna Emanuelsson är på sin andra utbytestermin vid Universidad de las Américas i den mexikanska delstaten Puebla och har lärt sig att våldet och knarkkriget är en del av vardagen.

I Sverige studerar Anna pol. kand vid Uppsala universitet. I Mexiko har studierna främst bestått av mexikansk politik och ekonomi och att bättra på gymnasiespanskan. Vid sidan av studierna är hon skribent för universitetstidningen där hon vädrar sina åsikter om yttrandefrihet, knarkkriget och genusfrågor.

Varför valde du att studera i just Mexiko?

– Att åka hit var ett ganska spontant infall och jag visste inte riktigt vad jag hade väntat mig, men jag hade fått lite berättat för mig av en vän som varit här tidigare. I början var det svårt med språket och en del hemlängtan men nu har jag verkligen lärt mig att älska Mexiko, det är ett fantastiskt land! säger Anna via Skype till Gadden.

Vad är det för universitet du läser vid?

– Universidad de las Américas är ett universitet dit rika människor i Mexiko skickar sina barn för att kunna hålla koll på dem, men vissa kommer självklart hit för att studera också. Men merparten av studenterna är kanske framför allt här för att träffa en partner så engagemanget för studierna blir ganska lågt hos många, säger Anna och skrattar.

– De här ”rikemansbarnen” kallas för ”pipopes” vilket på svenska är ungefär ”jävla skitstövlar” och det handlar väl om att de av många ses som bortskämda överklassungdomar. Även familjer från knarkkartellerna studerar här, vilket man ibland kan se på deras klädsstil, och att de har bilar med tonade rutor och bär halsband med skyddshelgonet Jesús Malverde som är ”narco-helgonet”, berättar Anna. ”Narcotraficantes”, eller ”narcos”, är samlingsnamnet på alla dem som samarbetar med knarkkartellerna och tjänar pengar på den illegala droghandeln, det vill säga den organiserade brottslighe-

ten. Det är också känt att ”narcos” har lyckats korrumpera större delen av poliskåren och politikerna i landet, vilket underlättar deras maktutövning.

Hur har Puebla påverkats av det utbredda våldet i landet?

– Puebla är lite av en ”fredad zon” eftersom många av ledarna för knarkkartellerna har sina familjer här. Det går rykten om att det finns en intern överenskommelse dem emellan att inte ta våldet till delstaten. Jag skulle vilja säga att hela befolkningen i Mexiko, och invånarna i Puebla, känner en kollektiv uppgivenhet över alla mord som sker i landet. Folket i Puebla har, som på många andra platser i landet, accepterat våldet som en del av vardagen och de vill leva sina liv och skjuta problemen med knarkkriget åt sidan, säger Anna och fortsätter: – Tidningarna försöker bräcka varandra i att ha den mest blodiga bilden från ett mord för att kunna sälja flest lösnummer, så våldet är närvarande men samtidigt normaliserat, folk är resignerade inför det faktum att det inte finns någon uppenbar lösning på situationen.

Anna berättar om hur knarkvåldet läckt ut till alla grenar av statsapparaten, polisen och myndigheterna är korrupta och du måste vara noga med vem du kritiserar, det kan visa sig att denna har kontakter inom maffian och risken för repressalier är då stor.

– Men jag själv har inte råkat ut för något överdrivet, 95 procent av allt som händer här är normalt. Anna funderar en stund och fortsätter sedan: – Men visst, jag var rädd under en vecka då jag läste mycket i inhemska tidningar om knarkkriget och samtidigt skrev min blogg i skoltidningen. Då tänkte jag ”tänk om jag stöter mig med några ’narcos’ här, kommer jag råka illa ut då”? Men nu känner jag mig trygg, jag har en vardag här precis som i Sverige, plus att jag har slutat läsa om knarkkriget i tidningarna.

Hon förklarar att sociala medier tidigare varit förskonade från attacker av ”narcos”, men att en bloggerska i höstas hittades mördad och att de journalister som kritiskt skriver om våldet lever under dödshot och skyddas av livvakter.

Hur pratar du och dina vänner om knarkets påverkan på landet?

– Korruptionen är väldigt påtaglig, om du blir tagen av polisen av någon mer eller mindre befogad anledning måste du alltid köpa dig fri, en vän till mig var tvungen att lämna ifrån sig alla sina pengar och sin mp3-spelare. Folk här pratar om situationen som ett ”faktum i livet”, något opåverkbart precis som vädret, säger Anna.

Anna Samuelsson läser sin andra utbytestermin vid Universidad de las Américas i mexikanska delstatet Puebla. I början längtade hon hem, nu har hon lärt sig att älska Mexiko.

Foto: Privat

Vad tror du behövs för att landet ska få en ljusare framtid?

– Främst handlar det om att knarkhandeln och missbruket inte ska vara ett bra och lättillgängligt alternativ för fattiga människor. En lösning kan vara att legalisera droganvändningen i både Mexiko och USA och därmed minska pengaflödet till den organiserade brottsligheten, menar Anna.

Det viktigaste är ändå, enligt Anna, att ge människor utbildning och minska fattigdomen. Att ge människor i Mexiko alternativa val. I dagsläget är segregationen extrem och möjligheterna att lyckas utan kontakter väldigt få.

Knarkkriget i Mexiko Knarkkartellerna i Mexiko kämpar om kontrollen över smuggelrutter och narkotikainflödet till framför allt USA. Den mexikanska staten kämpar för att behålla makten i landet. Sedan en militär insats år 2006 med syfte att få kontroll över situationen, har cirka 50 000 människor dödats i samband med drogrelaterade våldsbrott. Korruptionen i landet är omfattande som en följd av knarkkriget, och trots stora naturresurser och en relativt stabil ekonomi, hindras landet från att utvecklas.

!

Utsikt över staden Guanajuato i delstatet Puebla, som är förskonad från mycket av våldet för att många av knarkkartellerna har sina familjer där.

Foto: Anna Samuelsson

4/2012 Gaudeamus 11

Ny forskning

koll på akademin

Hallå där... ... Anna-Karin Waenerlund, doktorand i Folkhälsovetenskap vid Umeå universitet som har forskat på hur visstidsanställningar påverkar hälsan.

Vad är det du har undersökt?

– Det vi har tittat på är om typen av anställning har någon betydelse för hur vi mår. Undersökningen har gjorts på den så kallade Luleåkohorten som är en hel årskull niondeklassare som har följts från 16 till 43 års ålder. Den senaste uppföljningen med gruppen gjordes 2007-2008 och då fick de svara på en enkät om vilken anställning de har och hur de mår.

Varför har ni undersökt det här?

– Det finns inte så mycket Anna-Karin forskning om det än så Waenerlund länge, så man vet inte rikFoto: Mattias tigt hur det påverkar. För i Pettersson dag är det vanligt att man i alla fall någon gång under livet har en visstidsanställning.

På vilket sätt mår de visstidsanställda sämre?

– Det handlar om psykiska besvär som rastlöshet, koncentrationssvårigheter, oro, ångest, ängslan, panik, känningar i magen och så vidare.

Normskapande naturprogram Illustration: Touba Guerroumi

Från lantlig maskulinitet till en urban lekande pojke. Så har programledaren i svenska naturprogram förändrats sedan 1960-talet. Det som presenteras är däremot fortfarande heterosexuella djur med mänskliga egenskaper i en odefinierad svensk natur.

Jennie Aquilonius

Varför är det så?

– Vi har väl kanske inte hela förklaringen, men en viktig förklaring är att andelen som är nervösa för att bli ofrivilligt arbetslösa är mycket högre, 62 procent jämfört med 17 procent av de tillsvidareanställda. I tidigare forskning har det visat sig ha stor betydelse för hur man mår.

Var det något i resultatet som förvånade dig?

– Jag var ganska förvånad över att det var så pass mycket högre andel som hade psykiska besvär bland dem med tillfällig anställning. Om man jämför grupperna så var det 55 procent bland tillfälligt anställda som hade psykiska besvär, medan det var 30 procent bland dem som är tillsvidareanställda.

Fler och fler, framför allt unga, har osäkra anställningar. Vad kan sambandet mellan osäkra anställningar och sämre hälsa få för konsekvenser om den här utvecklingen fortsätter?

– Vi har egentligen inte undersökt det, men det man skulle kunna tänka sig är att de tvingas arbeta trots att de mår dåligt. Är de så sjuka att de inte kan jobba kan det ge en sämre ekonomisk situation vilket kan ha en rad negativa konsekvenser. Åsa Secher

12 Gaudeamus 4/2012

50 år av möten mellan människa och natur. Så beskriver medieforskaren Hillevi Ganetz sin studie Hur görs djur? där hon har tittat på 82 naturmagasin som sändes i SVT åren 1960–2006. Hon har tittat på hur programmen förändrats och hur mänskliga idéer om natur, kultur, kön och sexualitet framställs när djurens liv skildras. Samtidigt har kollegan Måns Andersson studerat naturfilmer i SVT. Det som gjorde starkast intryck på Hillevi Ganetz var hur tydligt vår syn på natur hänger ihop med hur vi ser på maskulinitet. Naturmagasinen, som exempelvis Mitt i naturen, har formats runt det manliga subjektet. 1961 kom det första riktiga svenska naturmagasinet, Just nu, som senare blev Korsnäsgården, där naturen framställs som något människan kan ta för sig av och djuren reduceras till jaktbyten.

De manliga deltagarna i 1960-talets program jagade, högg ved och plogade.

– Tillvaron vid gården framställdes som en fri, lycklig manlig gemenskap.

Det fick mig att tänka på Robin Hood och hans mannar som lever ute i skogen, befriade från kvinnligt inflytande.

I programmen visas också samerna som ett primitivt naturfolk. Ganetz menar att det inte var rasistiska skildringar men att programledarna såg storögt på samerna som ”de andra”.

– På så sätt etablerades en skillnad, ett: ”visst är de trevliga, men konstiga.”

Samer och kvinnor fick aldrig tala i egen sak, de namngavs inte och samerna presenterades som sin etniska tillhörighet och kvinnorna som sitt kön. Samtidigt har de svenska männen både namn och titel. Under 1970-talet kommer miljöfrågorna in i programmen, och då händer något. Den kroppsliga och lantliga maskulinitet som dominerat magasinen byts ut mot en mer omhändertagande typ. Programledarna slutar jaga för att i stället lära tittarna om naturen i en folkbildande anda. Jägarna byts ut mot vetenskapsmän som mäter, väger och håller upp pipetter. Naturen är fortfarande i männens våld, menar Ganetz, men i stället för att utnyttjas ska den nu räddas.

Mänskliga fåglar I de 82 naturprogram som Hillevi Ganetz har granskat visas eller talas det inte om samkönat sex en enda gång, trots att det är vanligt förekommande i djurvärlden.

– Det är inte så himla mycket sex i naturmagasin generellt, men det förekommer. Att det alltid presenteras som sex mellan en hona och en hane problematiseras aldrig. För tittarna blir det tvåkönade sexet det normala och de kan sedan påstå att samkönat sex är onaturligt.

Det är också vanligt att programledarna beskriver djuren med mänskliga atribut. Ganetz berättar att fåglars parningsdans beskrivs som bröllopslek och det talas om mamma fågel och pappa fågel – trots att de mänskliga rollerna mamma och pappa inte är något som fåglar använder sig av.

– Vad vi förknippar med moderrollen, som ett visst sätt att ta hand om barn till exempel, är inte nödvändigtvis något som en skrattmås praktiserar. I djurvärlden tar en del honor hand om sina ungar, andra gör det inte.

På 1980-talet ersätter journalisten

vetenskapsmannen som naturmagasinens hjälte. Något som Hillevi Ganetz menar hänger ihop med att mediernas makt växer i samhället.

– Journalister som inte har en susning om natur, som Arne Weise och Gunnar Arvidsson, blir huvudpersoner. Experten blir i stället en nördig sidekick.

Det var först 1989 som den första kvinnliga programledaren dök upp, men eftersom genren redan var etablerad förändrades inte magasinens innehåll.

Spänning och lek Något som följt med i naturprogrammens utveckling är hur naturen etnifieras. Det betonas att magasinen handlar om svensk natur men vad som menas definieras aldrig.

– Det är påfallande att ingen pratar om vad svenska djur eller svensk natur är. I ett program diskuterades invandrade djur och det slutade i kaos eftersom ingen visste var gränsen skulle dras. Djur rör sig hit och dit. Flyttfåglarna som flyger till Afrika över vintern, till exempel, är de svenska?

På 2000-talet har 1960-talets lantlige man förvandlats till en urban pojke som lekfullt ska återupptäcka den natur som blivit främmande för människan. Betoningen ligger på spänning och spelfilmens tidsaspekt plockas upp: inom ett dygn måste vi ha sett en björn.

– Medierna har gått ifrån att lära oss saker till att fånga vårt intresse genom upplevelser. Den nutida människan förutsätts behöva spänning för att bli intresserad och lärandet får inte vara tråkigt.

Ny bok i höst I höst kommer Hillevi Ganetz bok Naturlikt. Människor, djur och växter i SVT:s naturmagasin ut.

!

röster ur akademin

Panelen

De senaste månaderna har debatten om pronomenet hen förts i tv-soffor och på opinionssidor. En del tycker att det är ett helt naturligt och praktiskt tillägg i det svenska språket, andra tycker att det är ett sätt att utplåna skillnaderna mellan könen och att det därför bör stoppas.

Behöver vi ordet hen?

Av Kalle Wannerskog

– När man skriver om generella saker och inte specifika personer är det bra med ett könsneutralt ord. Skriver jag till exempel om författare eller läsare är det ett problem att man måste välja kön även om man inte avser ett uttalat kön. Men jag vet inte om hen är den bästa lösningen. Ibland varieGöran rar jag mig och skriver varannan han Rossholm och varannan hon, men det kan bli Professor i litteraturlite virrigt. Då är det är bra med ett vetenskap könseutralt ord, alltså när det inte ska vara könsbestämt, dock menar jag inte att jag vill ha bort könen.

– För min del skulle hen inte vara användbart för jag skriver mest på engelska. Dessutom skulle det kännas krystat att använda ”...ibland varierar jag mig det ordet. Men det skulle vara bra om och skriver varannan han det fanns ett sätt att och varannan hon, men undvika att köns- det kan bli lite virrigt ” bestämma när man inte vill det.

– En del kollegor skriver i plural i stället för att komma undan.

– Vore jag kvinna skulle jag reta mig mer på alla han som dyker upp i texter hela tiden. Jag försöker undvika att skriva för många han, för det blir missvisande.

.

– Att den här debatten fått så mycket uppmärksamhet tyder på att någonting måste lösas, det svenska språket har inte hållit jämna steg med genuspolitiken.

– Det finns aktiva krav på att kunna bli kategoriserad som hen. För de människorna upplevs detta som Lena Gemzöe Docent i genus- en verklig möjlighet att fungera när vetenskap man inte känner sig bekväm med att bli betecknad som kvinna eller man.

– Men skulle man bara använda hen blir det som att det överhuvudtaget inte existerar två samhälleliga kategorier och det gör det. Så när man behöver prata om de kategorierna kan man använda sig av hon och han, så enkelt kan det vara. ”...det svenska – Hen uppfattar jag språket har inte som att det lämnar hållit jämna steg med helt öppet vilket genus genuspolitiken.” det råkar vara, det är därför begreppet tilltalar många som inte anser att könet är fast och statiskt.

Man får se vad som döljer sig bakom begreppet, det är människan helt enkelt.

– Jag försöker att undvika ordet man, men är inte helt puritan. Ska jag skriva en text i dagstidningssammanhang händer det att jag använder man, men sticker det för mycket i ögonen försöker jag göra en omskrivning.

STUDENTRABATT HOS TANDLÄKAREN! Undersökning inkl. puts och tandsten = 395 kr

– Själva ordet hen klingar lite fult, men det är väl mest en vanesak – 'han/ hon' är ju knappast bättre. Jag gillar tanken att inte behöva ange könet i tid och otid när man talar och skriver. Jag tycker att man ofta överdriver könskillnader i till exempel personligheter, och det finns egentligen inte någon bioloSören Nylin gisk grund för dem. Det är olika reproProfessor i duktiva roller som definierar könen, Zoologi men att utifrån det lägga på en massa andra skillnader och hävda att det finns en biologisk grund för att män och kvinnor ska vara på vissa sätt stämmer inte. Det är fel redan i sig självt att tänka så, men även om man har den utgångspunkten finns det en så enorm variation i naturen att det inte finns grund att påstå någonting sådant.

– Det finns ju den sexu”Jag gillar tanken ella selektionsteorin som att inte behöva ange i princip går ut på att förkönet i tid och otid klara skillnader mellan när man talar och könen: varför är påfågelhannarna väldigt färgskriver.” glada men inte honorna?

Den teorin har varit väldigt framgångsrik, och jag ifrågasätter inte idéerna i sig, men de dras ofta för långt – särskilt när de tillämpas på människor.

ANNONS

Ditt nya välbetalda extrajobb? mySafety är en ledande internationell företagsgrupp som erbjuder produkter och tjänster som ökar människors trygghet. Just nu söker vi personal till våra säljavdelningar!

Ditt nya jobb?

Tandblekning = 1.200 kr Vi lämnar även 25% studentrabatt på alla typer av behandlingar!

Ring för info och tidsbokning.

Vi är anslutna till försäkringskassan.

Arbetet utför du med hjälp av telefon från våra callcenter på Gärdet i Stockholm och i centrala Uppsala.

Vårt erbjudande!

Hos mySafety får du chansen att utvecklas som säljare, skaffa värdefull erfarenhet inför framtiden samtidigt som du tjänar extra pengar!

Är du intresserad?

Mer om företaget, våra produkter och hur du söker jobbet hittar du på, www.mysafety.se/jobb

Hjärtligt välkommen!

Leg. tdl. Jan Isacson Birger Jarlsg. 36, 114 29 Stockholm, Tel: 08-611 08 02

mySafety Tegeluddsvägen 76 Box 27142 102 52 Stockholm kundservice 08-505 530 00 organisationsnummer 556522-0612 www.mysafety.se

4/2012 Gaudeamus 13

Essä

FÖRDJUPA DIG

Matsvinnet och makten i kroppen Bäst före datumet är passerat. Mjölken i det halvfulla paketet varken luktar eller smakar illa men du slänger det ändå, med ett sting av dåligt samvete. Känner du igen dig? Omkring hälften av all mat som produceras i samhället slängs i onödan och skulden för detta läggs ofta på oss som enskilda konsumenter.

Av carl yngfalk (text) Gustaf Öhrnell (illustration)

Dålig kunskap kring datummärkningen och mathantering i hemmet lyfts återkommande fram i media som orsaker till att vi slänger så mycket. Men finner vi verkligen lösningen på problemet med matsvinn hos den enskilda konsumenten? Vilken roll spelar andra marknadsaktörer? Och hur kommer det sig egentligen att vi i dag har svårt att lita på våra kroppsliga sinnen när det kommer till en så pass "kroppslig" praktik som att äta? Dessa frågor har jag undersökt i min avhandling i marknadsföring vid Företagsekonomiska institutionen.

M

en låt oss börja kort med att sätta problemet med svinn i sin historiska kontext. Det västerländska samhället karaktäriseras i dag av ett överflöd av produkter och tjänster, och samhället, inklusive många av oss konsumenter, har råd att vara slösaktigt, inte minst när det kommer till en så pass vardaglig aktivitet som att äta. Detta skapar förutsättningar för svinnet på en bred front. Svinnet är inte bara en direkt konsekvens av materiella förutsättningar, men dessa är viktiga att framhäva för att förstå aktörers slängandepraktiker.

I min avhandling lyfter jag ovanstående frågor kopplade till matsvinnet från att vara en fråga om den enskilde individen, till en mer samhällsövergripande nivå om konsumentkulturens organisering. I konsumentkulturen är det konsumtionen snarare än produktionen som är primär för samhället och ekonomin.

Vi människor söker självförverkligande och bygger våra liv och identiteter genom att konsumera på olika sätt och vis. Exempelvis äter vi kanske enligt en viss diet som speglar en hälsosam livsstil som vi

vill tillhöra, eller så kör vi ett visst bilmärke som bra representerar vilka vi vill vara. Men konsumentkulturen är inte endast en fråga om enskilda konsumenter, den handlar främst om normer, politiska principer och värderingar som sedan hanteras på olika sätt av olika aktörer. Det är detta "hanterande" som formar de konsumtionspraktiker som sedan blir dominanta i samhället, som till exempel slängandet.

D

ärför är det viktigt att alltid framhäva den kulturella kontext vari en praktik utövas.

Detta gäller inte minst när det kommer till att förstå varför vi i dag konsumerar mat genom att slänga den. För mig i min avhandling handlar detta fundamentalt om makt och kroppslighet, och om samhällets förväntningar på oss individer att ta ansvar för våra handlingar och inte minst våra kroppar. På livsmedelsmarknaden förvandlas detta till andra frågor när vinstdrivna aktörer involveras på olika sätt, något jag återkommer till längre fram.

För att återgå till frågan om datummärkning är svinnet ett symptom på makten; samhällets och statens strävan efter att rationalisera oss konsumenter i vår vardag. En konsumentkultur som bygger på individens valfrihet kräver en konsument som tar till sig och anpassar sina praktiker (medvetna beslut och omedvetna, rutinartade val) så att de alltid bygger på individens "fria" val, men där resultatet också alltid ligger i linje med samhällets bästa: individen som en del av samhället. Detta gäller inte minst de beslut som påverkar vår framtid, men även vår nutid och till synes "triviala" saker som berör vår vardag, till exempel om man ska dricka mjölken när den gått ut eller om man ska slänga den. Som konsument lever man

Varför essän? Uppsatser och avhandlingar skrivs för fullt på landets universitet och högskolor, men för det mesta hamnar de i dammiga arkiv. Därför har Gadden infört essäsidor. Vi vill lyfta fram ny och spännande forskning. Har du nyligen forskat klart eller skrivit en uppsats? Hör av dig till oss: gaudeamus@sus.su.se

14 Gaudeamus 4/2012

ständigt under premissen att välja "rätt" i sin frihet att välja fritt. Man förväntas att göra inte bara ett val (vilket som helst) utan ett klokt och bra val baserat på eftertanke, oavsett om det handlar om vart man placerar sina pensionspengar eller hur man äter. På så vis kan man säga att konsumenten kontrollerar sig själv i sina praktiker utifrån de normer och ideal som råder.

I den specifika kontexten av livsmedel medför detta att vi i allt mindre utsträckning utgår från våra känslor och kroppsliga sinnen i våra tillsynes kroppsliga praktiker, såsom ätandet. Detta eftersom kroppen disciplinerats till att verka först och främst baserat på sitt intellekt; sin förmåga att reflektera, att väga ett val mot ett annat. Det vill säga vår förmåga att visuellt interagera med vår omgivning. Detta korrelerar med ovanstående via att kroppen ses som irrationell och att beslut och praktiker grundade i kroppen blir en motsats till samhällets bästa: den konsumerande kroppen som en del av samhället.

I

min avhandling visar jag hur det i denna konsumentkultur, där kroppen är sekundär, skapas en marknad för livsmedel där efterfrågan förhöjs kraftigt. På så vis hanteras utbudsöverflödet i en marknadslogik för välfärd där strävan efter medborgarnas goda hälsa går hand i hand med kapitalistiska ändamål och principer. När vi konsumerar ansvarsfullt, rationellt och disciplinerat gör vi pannkaka på äggen då vi märker att de går ut i morgon eller så slänger vi dem på grund av samma anledning. I detta gynnas såklart industrin och handeln som ständigt söker efter nya sätt att maximera sina vinster.

För industrin är svinnet en fråga om att hantera tillväxt i motvind. Hur uppnår man tillväxt på en marknad där utbudet långt överstiger efterfrågan? Svaret är enkelt, antingen får man oss konsumenter att äta mer eller så ser man till att saker och ting slängs och byts ut. Oavsett om konsumtionen är i form av ätande eller slängande blir resultatet detsamma. Men det handlar

också om att säkerställa konsumentens upplevelse av varumärket. En konsument som äter en gammal och dålig produkt får inte en bra upplevelse av produkten. Därför bakar industrin ofta in långa marginaler i hållbarhetstiden och sätter kortare bäst före datum än nödvändigt. I min studie såg jag också att industrin gärna utgår från standarder kring hållbarhet när man sätter datum. Det vill säga man sätter bäst före datum utefter vad man vet att vi konsumenter är vana vid snarare än hur pass länge produkten är bra. Ett talande exempel är tillverkaren som tagit fram en ny och bättre förpackningsteknik som möjliggör längre hållbarhet. Men för att inte skrämma konsumenten och "sticka ut" med sin produkt på marknaden valde man att inte förlänga bäst före datum. Tänk er själva en chokladkaka med bäst före datum tio år fram i tiden, vad innehåller den mån tro? Datummärkningen möjliggör därför en kontroll av vad som händer med produkter bortom organisationens formella gränser: i vardagen och i hemmet. Industrin kan på så vis bättre kalkylera på produktomsättning och tillverkning och får därmed en mer kostnadseffektiv verksamhet. Även handlarna slänger enorma mängder mat varje år genom sin ovilja att sälja produkter efter att datumet passerats eller till och med börjar närma sig utgång. Systematiskt rensas butikshyllorna från allt som kan tänkas skrämma oss konsumenter, och som således kan vara skadligt för Om studien varumärket. Som Avhandlingen The Constitution of handlare är man Consumption: Food labeling and rädd om sitt the Politics of Consumerism är rykte, sina vaskriven av Carl Yngfalk, fil. dr. och rumärken och vikarierande lektor vid Centre for Consumer Culture Theory, Föresin legitimitet på tagsekonomiska institutionen, marknaden, dels Stockholms universitet. gentemot statliga kontrollinstanser som värnar om konsumentens säkerhet och rättigheter, dels gentemot vad man i handeln beskriver som en alltmer "krävande" konsument. I min undersökning var det regel bland handlarna att konsumenten inte tolererar dåliga datum varpå man måste rensa ut produkter som kan ha upp till flera dagar kvar till bäst före datum. Allt för att inte skada sitt rykte som en butik med färska och fräscha varor. Jag såg också en ovilja bland framför allt de stora handlarna att sälja produkter som börjar gå ut till halva priset. Man vill inte vänja oss konsumenter vid att det går att vänta ut varor till ett bättre pris. Hellre slänger man än säljer till minusmarginal så att säga.

bland oss konsumenter. Svinnet kan snarare förstås som en rationell utkomst av en kapitalistisk marknad karaktäriserad av överflöd. Här kämpar individer med att fatta medvetna och ansvarsfulla beslut och organisationer bygger legitimitet genom att reproducera snarare än att utmana kulturella normer och principer, oavsett om de är ohållbara eller inte. I denna konsumentkultur är den mänskliga kroppen inte ansedd tillräckligt pålitlig för att forma en så pass kroppslig praktik som ätandet faktiskt utgör. Kroppen måste därför tämjas via instrument som datummärkningen. Makten går så att säga in i kroppen snarare än att endast verka över den. För att komma till bot med problemet med matsvinn måste vi förändra systemet, eller konsumentkulturen som helhet, och inte utgå från att problemet är förankrat i individens luktande- eller smakandepraktiker.

Samhället gör individen.

!

M

en jag såg också exempelvis bland dagens livsmedelshandlare en vilja att förändra.

Många försöker ta till vara på produkter som går ut genom att till exempel laga till maten i butikens lunchrestaurang.

Jag såg också en avsaknad bland personalen av att få använda sin kroppsliga erfarenhet när det kommer till att bedöma kvaliteten på livsmedel som säljs till konsumenterna. Detta är något som inte tillåts efter de många skandaler kring livsmedelshantering i butik som figurerat i media de senaste åren.

Sammanfattningsvis kan sägas att vi i dag har en konsumentkultur där slängandet uppstår i relationen mellan olika aktörer på marknaden. Svinnet är ingens privata agenda, inte heller går det att förklara som ett irrationellt beteende 4/2012 Gaudeamus 15

Tanvir Mansur

Sara Hallal

Johanna Jers

Fredrik Ersntson

16 Gaudeamus 4/2012

Mikael Berg

med jämställdhetsuppmuntrarna på SFSFUM i lund

Reportage

In the name of jämställdhet Förra året stod det dubbelt så många män som kvinnor i talarstolen på Sveriges förenade studentkårers årsmöte. I år är det Tanvir, Sara, Mikael, Fredrik och Johanna som ska ta reda på hur det ligger till. I tre dagar ska de mäta, analysera och observera. De är årets jämställdhetsuppmuntrare.

Av Åsa secher (text & foto)

Tanvir Mansur sitter framför mig i en källarlokal i AFborgen i Lund och tar anteckningar i ett brunt block. Han är 25 år och till vardags jobbar han som projektledare för Dataspelsbranschen. Han är intresserad av mångfaldsfrågor och tycker att tanken på att mäta jämställdhet är väldigt spännande. Den här helgen är han en av fem så kallade jämställdhetsuppmuntrare under Sveriges förenade studentkårers fullmäktigemöte, SFSFUM. Det är fredag, klockan är halv elva och ute skiner solen. I tre dagar ska knappt 230 studentrepresentanter från 49 studentkårer i hela landet staka ut riktningen för SFS:s kommande verksamhetsår. Här i källarlokalen ska det hållas en Fum-skola, en föreläsning med information och tips till dem som deltar för första gången.

Tanvir ska tillsammans med Sara Hallal, Mikael Berg, Fredrik Ernstson och Johanna Jers ”bevaka och analysera förhållandena under fullmäktigesammanträdet ur ett jämställdhetsperspektiv”. I tre dagar ska de räkna och hålla koll. Observera och lyssna. Resultatet ska presenteras i en rapport på söndag eftermiddag. För Tanvir och Sara är det andra året i rad. För de andra tre är det första gången.

Mikael Berg, som är 22 år och jobbar på Mälardalens studentkår, går fram och ställer sig framför åhörarna och presenterar sig och de andra uppmuntrarna, som får räcka upp handen så att alla ser vilka de är.

Känslig fråga SFS bildades 1922. Det brukar kallas för Sveriges största studentsamarbete. I år har de 49 medlemskårer och representerar 275 000 av Sveriges studenter och doktorander. Att ha jämställdhetsuppmuntrare på årsmötet var en idé som väcktes på ett fullmäktige i Örebro 2006.

För sex år sedan representerade Manne Gerell Studentkåren i Malmö på fullmäktige i Örebro. I protokollet från mötet står det att han väckte en ordningsfråga och yrkade på ”Att omedelbart utse fyra jämställdhetsbevakare…”. Han minns det som en känslig fråga som väckte mycket debatt. Och egentligen var det inte hans

idé, det togs först upp som ett förslag på tillägg i stadgan, men det fick avslag. Då lyckades Manne Gerell, som han själv uttrycker det, kuppa in det som en ordningsfråga. Varför då? Ja, varför inte, svarar han.

– Debattklimatet var ganska hårt som jag kommer ihåg det. Det präglades av att det var några få personer som var bra på att ta för sig och ta plats och de flesta av dem var män.

”Malmö var en väldigt progressiv kår då, det berodde nog på att vi råkade vara ett gäng med starka feministiska åsikter som satt i presidiet” Linda Vedestig På mötet valdes sex jämställdhetsbevakare (de bytte senare namn till uppmuntrare) som från den stunden fick i uppdrag att räkna hur många män respektive kvinnor som klev upp i talarstolen.

Studentkåren i Malmö, som Manne Gerell representerade, drev 2006 en hård linje i jämställdhets– och likabehandlingsfrågor. Så pass hård att när de inte tyckte att de fick tillräcklig respons på sina förslag valde att lämna SFS 2007, för att senare gå med igen.

Nu är Linda Vedestig skolsekreterare på en stadsdelsförvaltning i Malmö, men under mötet i Örebro var hon vice ordförande för Studentkåren i Malmö. Jag får tag på henne i telefon och frågar varför hon tror att Studentkåren i Malmö bestämde sig för att ta täten i jämställdhetsdebatten.

– Malmö var en väldigt progressiv kår då och det berodde nog på att vi råkade vara ett gäng med starka feministiska åsikter som satt i presidiet, säger hon.

Svårdefinierat uppdrag Fullmäktigemötet i Lund drar igång vid tretiden. Innan dess ska Sara och de andra snacka ihop sig om planen inför helgen.

– Jag hoppas att bara vår närvaro ska göra skillnad, att vi inte ska behöva säga till, säger Sara till de andra vid det runda bordet inne på det provisoriska kontoret.

Med jämna mellanrum återkommer de till hur deras uppdrag egentligen definieras. Ska de bara titta på kön?

Hur ska de definiera kön i rapporten? Ska de inte alls ta med andra typer av likabehandling?

Diskussionerna avbryts när en av SFS:s kanslister kommer in i rummet. Känns det bättre eller är det fortfarande förvirrat? frågar hon.

Jämställdhetsuppmuntrarnas instruktioner består egentligen bara av ett kort stycke i SFS:s arbetsordning. Under punkt 13 kan man läsa: ”Fyra till sex jämställdhetsuppmuntrare ska inför SFS Fullmäktige utses av SFS styrelse […] Jämställdhetsuppmuntrarnas uppdrag ska vara att bevaka och analysera förhållandena under fullmäktigesammanträdet ur ett jämställdhetsperspektiv samt uppmuntra att metoder som befrämjar ett jämställt deltagande används under mötet…”

Men hur bevakar och analyserar man förhållanden under ett möte ur ett jämställdhetsperspektiv? Hur ska man veta vad som bäst indikerar jämställdhet? Vilka metoder bör man använda?

Med sig i sina mappar med material har flera av jämställdhetsuppmuntrarna ett tjockt häfte. Det är Ageraguiden. Den är framtagen av organisationen Vi Unga under projektet Mod att mäta, som pågick mellan 2008 och 2011.

Syftet med projektet, och boken, var att hjälpa ideella organisationer och föreningar att förändra orättvisa normer och maktstrukturer, helt enkelt för att alla ska ha samma chans att påverka och göra sin röst hörd. Fri4/2012 Gaudeamus 17

Johanna Jers förklarar vad hon menar för Tanvir Mansur.

Tanvir och Sara är på väg tillbaka till det provisoriska kontoret som ligger i Samhällsvetarkårens lokaler, ett stenkast från Lundagård.

Fredrik Ersntson och Mikael Berg i plenum lördag förmiddag planerar dagens mätningar.

da Mörtlund var projektledare för Mod att mäta. Hon tror att ideella organisationer kanske har ett ännu större behov än andra att verkligen rannsaka sig själva när det gäller inkludering och jämställdhet. Dels för att det kan finnas en självgodhet inom ideella organisationer för att man redan arbetar med ”fina frågor” och tänker att man automatiskt lever som man lär. Dels för att ideella organisationer inte omfattas av diskrimineringslagen och därför inte har krav på sig att till exempel upprätta en likabehandlingsplan. Något som till exempel SFS i dagsläget saknar.

Tysta applåder Ageraguiden utgår från alla sju diskrimineringsgrunder. Den utgångspunkten har jämställdhetsuppmuntrarna i Lund varken mandat eller tid att ta, de fokuserar helt på kön. De räknar vilka som står i talarstolen och hur länge de står där, besöker åsiktstorgen, samlar in enkätsvar och bevakar twitterflödet under mötet.

Det har hunnit bli lördag och det är Fredrik och Mikael som är schemalagda att sitta i plenum, föreläsningssalen där förhandlingarna äger rum och besluten tas. Fredrik håller koll på Twitter medan Mikael håller koll på talarstolen. Under förmiddagen är det väldigt få kvinnor som kliver upp bakom podiet, typiskt och tråkigt men ingenting som verkar förvåna varken Mikael eller Fredrik.

Fredrik Ernstson är 32 år gammal. Just nu jobbar han ideellt som studentombud på Studentkåren i Malmö, till sommaren ska han bli arvoderad. Han tycker själv att han som vit, medelklass man är väldigt privilegierad och menar att det därför känns extra viktigt att försöka 18 Gaudeamus 4/2012

Johanna Jers och Mikael Berg under lunchen i AF-borgen på lördagen.

sätta sig in i andras situationer. Lite inblick får han genom sin flickvän som är blind.

– Jag ser ju på så sätt var högskolan brister. Som till exempel de tysta applåderna, säger Fredrik.

De tysta applåderna tillämpas flitigt på SFSFUM. I stället för att applådera när någon säger något bra, och störa mötet, så viftar åhörarna med spretiga fingrar i luften, ungefär som jazz hands. Något som skulle gå en blind person helt förbi. Å andra sidan skulle riktiga applåder kanske vara lika illa för den som är hörselskadad. Och det är just den här typen av dilemman som Fredrik tycker är viktiga.

– Man blir aldrig klar, man måste alltid jobba med det, det är en process. Det är som nollvisionen i trafiken, man vet att folk kommer att dö men vi måste fan försöka.

Lite tid, mycket vilja Vid 13-tiden är det dags för lunch. Mikael och Fredrik går bort till AF-borgen för att möta upp Sara, Johanna och Tanvir. De har ägnat förmiddagen åt att hänga på de så kallade åsiktstorgen. Det är där alla förslag diskuteras, innan det ska fattas beslut om dem i plenum.

Sara och Johanna sitter och skriver rent kommentarslappar som de samlat in under dagen. På vita anonyma lappar som de lagt i en låda har deltagarna fått svara på frågan: ”Hur uppfattar du klimatet på åsiktstorgen under SFSFUM 2012?”. Resultatet är blandat, en del verkar nöjda, andra har mer eller mindre seriösa synpunkter.

Fredrik och Mikael berättar hur det har gått i plenum under förmiddagen. Gruppen är överens om att Sara

eller Johanna också borde gå dit och informera, så att det inte bara är de manliga jämställdhetsuppmuntrarna som syns. Efter en timme skiljs de åt, men vid halv sju på kvällen möts de upp igen för att prata ihop sig.

Det har varit en lång dag. I går var det fest och alla är trötta. Stämningen är lite irriterad. I morgon vid 12-tiden är det tänkt att de ska kunna presentera rapporten som de fortfarande inte har börjat på.

– Det känns som ett återkommande tema att allting tar längre tid än man tror, säger Mikael. De andra håller med.

Att tiden är knapp och viljan stor är också ett återkommande tema. Det är uppenbart att det inte är någon lätt uppgift att på knappt tre dagar strukturera upp arbetet, genomföra det och dessutom sammanställa det. Att det uppstår diskussioner som kanske tar tid från arbetet är inte svårt att förstå.

– Under tiden man jobbar med det här upptäcker man saker och då vill man gärna komma tillbaka till sin grupp och prata om det, men det har vi inte riktigt haft tid för. Vi har inte kunnat ventilera ordentligt utan att känna pressen att nu måste vi prestera. Jag hade nog velat att vi hade kunnat diskutera mycket, mycket mer, säger Sara.

Sara är 26 år. Hon läser just nu sista terminen på masterprogrammet i mänskliga rättigheter vid Uppsala universitet. Även om hon hade velat ha tydligare instruktioner och mer tid är hon glad att SFS vill ha jämställdhetsuppmuntrare på sitt årsmöte. Det är det inte alla organisationer som vill.

– Har man fattat beslutet att vi ska vara här och fortsätter att göra det så värdesätter man jämställdhet och det kan man vara nöjd med, det är ett steg i rätt riktning.

Nästan hela söndagen satt jämställdhetsuppmuntrarna och skrev på sin rapport i Samhällsvetarkårens lokaler.

I plenum var det full aktivitet hela helgen. Efter varje omröstning kom resultatet upp på de stora skärmarna.

Att göra skillnad Nästa dag är det SFSFUM:s sista dag. Redan klockan 8 sitter jämställdhetsuppmuntrarna och skriver för fullt på kontoret. Stämningen är trött men lite uppsluppen, som när man suttit uppe en hel natt och skrivit på en tenta. På morgonen övergår tröttheten och ångesten mest i fnitter. Det märks att de ser fram emot att bli klara.

Samtidigt betas de sista punkterna på dagordningen av i plenum några hus bort. Som avslutning uppmanas alla deltagare att med hjälp av sina mentometerknappar svara på en utvärderingsenkät. En av frågorna är: ”Anser du att det är viktigt att arbeta aktivt med jämställdhet under SFSFUM?”. 57 personer svarar mycket viktigt eller viktigt. 12 personer har ingen åsikt och 22 personer tycker att det är mindre viktigt eller inte viktigt alls.

Sara har under de tre dagar som gått ändå fått intrycket av att det har funnits ett intresse för deras arbete. Många har velat berätta hur de har upplevt helgen.

– Jag blev positivt överraskad över att det var många som faktiskt ville säga något och inte bara ”det var bra”, ”det var dåligt”, utan utvecklade lite mer.

När rapporten snart är klar och fullmäktigemötet lider mot sitt slut kvarstår den kanske viktigaste frågan.

Gör det någon skillnad att de är där? Är det bara för syns skull eller har det en faktisk betydelse? Skärper sig delegaterna lite extra och tänker på hur de beter sig och hur mycket plats de tar eller inte tar?

Johanna hoppas det. Att alla skärper sig lite. Men hon tror också att den verkliga förändringen måste ske efter SFSFUM, när alla delegaterna åker hem till sina respektive studentkårer runtom i landet. Det är där hon vill att jämställdhetsuppmuntrarnas arbete ska bli ihågkom-

met, att det ska ha väckt tankar som leder till förändringar för ökad jämställdhet.

Johanna är 28 år och har en magisterexamen i mänskliga rättigheter. Just nu jobbar hon som studentombud på Studentkåren i Malmö. Att vara jämställdhetsuppmuntrare är nytt, men ändå inte. Sin magisteruppsats skrev hon om styrelsearbetet vid Göteborg energi där hon försökte ta reda på var alla kvinnor var, som hon själv uttrycker det.

– Jag har varit lite sådär, är detta verkligen vad jag vill göra, men när jag väl gör det är jag i mitt esse och känner shit, det är ju detta jag kan, det är detta jag ska göra.

Nytändning liksom.

Rapporten de skriver handlar till stor del om siffror.

Hur många kvinnor respektive män gick upp i talarstolen, hur många tweets var skrivna av kvinnor respektive män. För Johanna handlar jämställdhet egentligen om beredskapen och möjligheterna att delta.

– Det ska inte vara så att du måste gå upp i talarstolen för att du är kvinna, men du ska ha möjlighet att gå upp i talarstolen oavsett om du är kvinna, sitter i rullstol eller är döv. Men du ska inte behöva göra det för att det ska vara jämställt, säger hon.

När klockan närmar sig halv fyra söndag eftermiddag är rapporten nästan helt klar. Den ska bara korrekturläsas. På bordet ligger äppelskrutt och tomma vattenflaskor. Mikael har redan skyndat iväg för att köra tillbaka till Eskilstuna. Johanna som bor i Lund kan promenera hem, de andra ska ta tåget till Malmö och Stockholm. Nästa år kanske de sitter här igen. Och mäter. Hur jämställt det egentligen är på Sveriges största studentsamarbetes årsmöte.

”Det ska inte vara så att du måste gå upp i talarstolen för att du är kvinna, men du ska ha möjlighet att gå upp oavsett om du är kvinna sitter i rullstol eller är döv.”

Johanna Jers

Så jämställt var SFSFUM i Lund 2012 Rapporten 2012 visade att 122 av mötesdeltagarna var män, 105 var kvinnor. Jämställdhetsuppmuntrarna påpekar i rapporten att de har definierat deltagarnas könstillhörighet utifrån namn – deltagarna själva har alltså inte fått definiera sin köntillhörighet.

Gruppen valde att framför allt räkna talartid och tweets under punkten Verksamhetsplan 2012/2013 på dagordningen. Då var det 9 gånger en kvinna, 10 gånger en man som ställde sig i talarstolen. Talartiden fördelades jämnt mellan män och kvinnor. Vid en annan tidpunkt i plenum var det 2 gånger en kvinna och 22 gånger en man som ställde sig i talarstolen. 95 procent av talartiden upptogs då av män.

På Twitter skrevs 23 procent av tweetsen under punkten Verksamhetsplan 2012/2013 av kvinnor, 46 procent av män och 29 procent av könsneutrala organisationer.

43 personer svarade på jämställdhetsuppmuntrarnas enkät, 19 av dem definierade sig som män, 16 personer som kvinna, 1 som queer, 2 som människa, 1 som metrosexuell och 1 som ”säkert rotad”.

Läs hela rapporten på: www.sfs.se/fum

!

4/2012 Gaudeamus 19

Porträttet

gadden möter

Med doktorshatt och lånade kläder Av Kalle Wannerskog (text) och Siri Isgren (foto)

D

et är ett glatt och energiskt språkrör som tar emot Gadden på sitt kontor på högsta våningen i riksdagshuset. Miljöpartiet, ett av de yngsta partierna i riksdagen, seglade upp till att bli tredje största parti i senaste valet, därför disponerar de hela övervåningen och delar halva våningen under med vänsterpartiet på östra huskroppen.

Vägen till att bli Miljöpartiets ena språkrör var inte förutbestämd för Åsa Romson som länge engagerat sig i Stockholms lokalpolitik. Hon var med och drev igenom biltullarna i Stockholms hittills enda folkomröstning.

Det var där, på valnatten 2006, som hon mot förmodan blev invald i riksdagen. Vid valet var Åsa Romson nyss antagen som doktorand vid Stockholms universitet, SU. Åsa trodde aldrig att hon, som var tredjenamn på stockholmslistan skulle bli invald, kanske på sin höjd inhoppare om någon annan blev sjuk.

– Jag hade inte räknat med att komma in. Jag var väldigt fokuserad på stockholmsfrågorna, vi hade kampanjat för folkomröstningen som handlade om trängselavgifter, så mitt politiska tänk var inte alls på riksnivå. Min handledare på SU lät inte jätteglad när jag sa att jag kommit in i riksdagen kan jag berätta.

– Ja, det är klart, men det är ett dilemma, för kandiderar man till riksdagen ska man ställa upp om man blir invald. Men jag kandiderade också till kommunen som listetta, där hade jag drivit mycket frågor som jag kunde fortsätta med som fritidspolitiker vid sidan om forskningen. Men generellt tycker jag att man ska ta uppdragen man kandiderar för, fast i mitt fall var det lite speciellt.

I fyra år arbetade Åsa som doktorand. Hennes avhandling handlar om mellanstatliga investeringsavtal

”Det blev väldigt uppmärksammat när jag hade en låneklänning på Sveriges miljömäktigaste.

Det var perfekt, en helt grön långklänning, en som man aldrig använder annars.”

Lyxiga val Åsa Romson fick en vecka på sig att fundera om hon skulle tacka ja till riksdagsplatsen eller fortsätta med sin forskning vid SU. Hon bestämde sig för att fokusera på forskningen. Hennes handledare Jonas Ebbesson vid juridiska fakulteten liknar hennes alternativ vid två tåg med olika destinationer, antingen fick hon hoppa på det ena eller det andra. Åsa valde akademin och stod över sin riksdagsplats. Universitetet lockade mer av två anledningar. Dels fungerade hon bra tillsammans med sin handledare som kanske inte skulle vara kvar vid universitetet efter en eller två mandatperioder i riksdagen. Dels var det ekonomiska skäl. Att vänja sig vid en riksdagslön på nästan 60 000 i månaden för att sedan gå till en doktorandlön som ligger på en dryg tredjedel kändes inte så lockande.

Det är ändå en lyx att kunna välja mellan riksdagen och forskningen?

och hur det påverkar miljöarbetet. Att investerarna behöver ta mer hänsyn till nationell miljölagstiftning för att skydda miljön och reglera en hållbar användning av naturtillgångar.

Men hon hann inte bli klar till nästa riksdagsval, 2010, där hon valdes in samtidigt som hon var en del av partiledningen. Enligt Miljöpartiets stadgar ska ledarskapet delas av två språkrör, en man och en kvinna.

Språkrören får sitta som längst nio år och föregångaren Maria Wetterstrand hade suttit sin tid vid posten. Så vid partikongressen i Karlstad för precis ett år sedan valdes Åsa till språkrör för partiet.

Hårt arbete Forskningen till avhandlingen var klar när hon tillträdde, men nu skulle allting sys ihop . Det tog nästan ett år med arbete på kvällar, helger och semestrar innan hon

”Jag är väldigt stolt över att få arbeta tillsammans med Åsa Romson. Hennes djupa kunskaper i miljö och miljörätt syns ofta i vårt dagliga arbete. Att hon är Sveriges första disputerade partiledare sedan Bertil Ohlin är möjligen ett underbetyg för svensk politik, men ett gott betyg till Miljöpartiet.”

Gustav Fridolin, det andra språkröret för miljöpartiet

Åsa Romson 20 Gaudeamus 4/2012

var redo att disputera. Det gick väl och i april blev Åsa Romson den första svenska partiledaren på nästan 40 år att inneha en doktorstitel.

– Man känner sig nästan gammaldags, men det kan behövas fler doktorshattar i det här parlamentet, förklarar hon.

Det första året som språkrör beskriver hon som svårt, men roligt och lärorikt. Men hon menar att politiken inte får bli ett självändamål, att politikern måste ha en annan sysselsättning att kunna gå tillbaka till. Åsa Romson vill gärna komma tillbaks till universitetsvärlden en vacker dag, men menar att arbetsmiljön kan vara väldigt speciell.

– De akademiska bråken man kan ha på universitet och högskolor är inte vilka personalbråk som helst.

Det är inte arbetsplatser som är kända för sin harmoni.

Men det är klart att få jobba med att lösa de grundläggande frågorna som man själv vill finna svar på är jättestimulerande.

Det är sen eftermiddag och Åsa Romson ska snart vidare för att träffa företrädare för bemanningsbranschen. Hon och pressekreteraren ska cykla trots att det småregnar. Hon äger själv ingen bil men är med i en bilpool. På frågan vad hon har för tips till studenterna på SU som vill arbeta för en hållbar framtid börjar hon berätta om lånegarderober. Åsa som själv gillar att låna plagg från klädbibliotek förklarar uppspelt hur hon lånade hem en festblåsa till galautnämnandet av Sveriges miljömäktigaste personer.

– Det blev väldigt uppmärksammat när jag hade en låneklänning på Sveriges miljömäktigaste. Det var perfekt, en helt grön långklänning, en som man aldrig använder annars. Så kunde jag lämna tillbaka den efteråt.

Med hjälp av lånegarderober kan man utveckla sin stil utan att hela tiden behöva köpa nyproducerade kläder.

Samtidigt menar Åsa Romson, som under sina omkring femton år vid SU varit engagerad i kårarbete, att man inte ska underskatta sin möjlighet att påverka både i samhället i stort och på universitetet.

– Man ska ligga på för att genomföra politiska beslut, att klaga på kåren och rektor så att det kommer till exempel fler återvinningsstationer.

”Jag är imponerad av hur Åsa kunde slutföra sitt avhandlingsarbete samtidigt som hon arbetade som partiledare. Hennes avhandlingstema kommer sig av att vi hade ett likartat engagemang för dessa frågor, och hon har på ett bra sätt kunnat hålla isär sina roller som forskare och politiker” Jonas Ebbesson, Handledare och Professor i Juridik

Född 1972 Yrke Språkrör för miljöpartiet. Aktuell Precis gjort sitt första år som partiledare samtidigt som hon doktorerat i juridik vid Stockholms universitet. Familj Sambo. Bor Hägersten. Det visste du inte Eftersom Miljöpartiet har två språkrör debatterar de varannan gång. När det är Gustav Fridolins tur sitter Åsa Romson nervös hemma framför tv:n och tittar.

4/2012 Gaudeamus 21

Kultur

allt från serier till scen

Ovan: Mikael Palm tror att många har fel uppfattning om Stockholms studentteater, att det mest är spex, när det i själva verket är seriös teater. Till höger: Anders Back, som ligger på bordet, repeterar tillsammans med Christopher Lehmann inför uppsättningen av Harold Pinters Mathissen.

Foto: Linnea Rask

Slutet nära för studentteatern Studentteatern läggs ner efter 85 år på grund av bristande intresse. Studenter som vill följa i Ingmar Bergmans fotspår får nu söka sig till de fria teatergrupperna.

Iva Horvatovic

I valet mellan att vara eller att inte vara föll beslutet på det senare för Stockholms studentteater. Efter sista föreställningen i juni börjar den 85 år gamla verksamheten att avvecklas. En av anledningarna är att föreningen står utan styrelseordförande inför nästa termin.

– Vi gör seriös teater, men folk tror att det är något slags spex. Studentteater låter inte så professionellt om man vill ta det till nästa nivå. Därför var det ingen som ville ta över ordförandeposten. Det ser lite bättre ut på cv:t och man får lättare pengar om man jobbar med fria teatergrupper, säger Mikael Palm som regisserar studentteaterns sista pjäs. Även ekonomin har blivit ett problem för föreningen.

Sedan kårobligatoriet avskaffades har det varit svårt att finansiera verksamheten.

– Förut fanns bidrag som man kunde söka men nu när kåren inte har pengar finns det ingen poäng med att ha en teatergrupp ansluten till universitetet. Det har heller inte funnits något stort intresse, om det hade funnits eldsjälar hade det varit lättare att hålla föreningen vid liv.

Lågt intresse bland studenterna Studentteaterns medlemsantal sjönk drastiskt från hösten 2011 till våren 2012. Under höstterminen var 60 studenter med, nu är det bara fem.

22 Gaudeamus 4/2012

– Vår idé var att studentteatern skulle fungera som en paraplyorganisation och studenterna skulle göra individuella projekt. Det har inte riktigt funkat. De flesta tror att det är en ensemble som man kan ansluta sig till.

Mikael Palm tror att universitetet nu missar en viktig mötesplats och plattform för nya idéer.

– Studentteatern har gett studenter en möjlighet att utveckla sin kreativitet och lära sig något nytt. De kanske inte vet allting om teater när de kommer hit, men man lär sig så mycket nytt här och får träffa andra teaterintresserade.

”Man måste vara lidelsefull, driven, tycka att teater är fantastiskt och vilja dela med sig av det till andra.”

Mikael Palm Sista uppsättningen blir Harold Pinters Mathissen, om två yrkesmördare som tillsammans väntar på order om vem de ska mörda.

– Jag tycker om den svarta humorn i den och att döden är så närvarande. Den får en att fundera på hur mycket man kan acceptera från auktoriteter. Jag tycker att det är en bra pjäs att sluta med, säger Mikael Palm.

Han har själv varit med i studentteatern i två år och funderar nu på att starta en ny förening som inte är knuten till universitetet.

– Jag har fått så mycket ut av att vara med i studentteatern. Jag har kommit in i kulturlivet på ett helt annat sätt. Man träffar nya människor och tvingas kommuni-

cera med dem. Teater tillåter en inte att sitta instängd som konstnär, man måste vara öppen för idéer och diskutera det med andra, det tycker jag är fantastiskt.

Fria teatergrupper i fortsättningen Studentteatern har fostrat en rad scenstjärnor under åren, bland dem Ingmar Bergman, men universitetets aspirerande skådespelare och andra allmänt teatersugna studenter får nu i stället söka sig utanför campus för att få utlopp för sin kreativitet. Mikael Palm vill själv gärna fortsätta att samarbeta med just studenter.

– Teater behöver unga energiska människorna som vill testa sig fram. Det är därifrån kreativiteten kommer och studenter är en bra grupp att arbeta med.

Beslutet att lägga ned togs på årsmötet för några veckor sedan, men än är det inte för sent att rädda verksamheten. Avvecklingen kommer att ta minst ett halvår, hittar man en ordförande innan dess kan föreningen vara kvar, i annat fall kommer det att finnas en möjlighet att återuppliva verksamheten längre fram.

Mikael Palm vet själv vilka egenskaper som krävs för den som vill driva föreningen vidare.

– Man måste vara lidelsefull, driven, tycka att teater är fantastiskt och vilja dela med sig av det till andra.

Humanistiska föreningen

Sista föreställningen Stockholms studentteaters sista pjäs blir Mathissen av den brittiske Nobelpristagaren Harold Pinter. Pjäsen spelas fyra gånger från och med den 7:e juni på Improvisation & co.

!

allt från serier till scen

Gadden går bakom kulisserna på campus del Tre: flugkolonierna i arrheniushuset

Flugornas herre På tredje våningen i Arrheniushuset bor ett par tusen av universitetets permanenta invånare. Inkvarterade i ett laboratorium på Wenner-Grens institutet för experimentell biologi (WGI) finns närmare 5 000 flugfamiljer. iva horvatovic

Bananflugorna används av institutet för att studera cellers och geners funktioner i organismer.

– Vi tittar till exempel på vad det är som bestämmer var vi ska ha vårt huvud och var vi ska ha våra fötter, berättar Christos Samakovlis, professor i zoologisk utvecklingsbiologi som själv forskar om hur andningsorgan utvecklas.

Flugor har huserat i laboratorier världen över i drygt hundra år och började användas i forskningssyften bland annat på grund av sin höga förökningstakt som möjliggjorde många och snabba experiment. I laboratoriets kök tillagas dessutom speciell flugmat gjord av potatismos, sirap och druvjuice som ytterligare sporrar flugornas fortplantning.

– Nu har flugor också använts så länge att vi har en djup grundläggande kunskap om dem. Därför kan vi göra mer avancerade experiment, säger Christos Samakovlis.

ta gener från människor eller någon annan organism, injicera det i flugan och följa ögats utveckling i den transgena flugan, berättar Christos Samakovlis.

På så sätt kan man studera hur en speciell gen påverkar kroppens uppbyggnad och tillväxt. Flugornas storlek gör dem mer lätthanterliga än om man skulle använda sig av de organismer som dna:t kommer ifrån ursprungligen. Alla de transgena flugfamiljerna som bor på labbet har unika egenskaper.

– Vi har 5 000-6 000 stammar med olika dna-varianter här i labbet. Det skulle vara omöjligt att skapa så många variationer om vi hade använt ett annat djur.

En fluga lever i snitt två till tre månader, WGI:s flu-

gor bör dock inte räkna med mer än två veckor. När experimentet är över spolas de ner i en lösning och dör. Men flugorna kan i alla fall trösta sig med att de har bidragit med ovärderlig kunskap åt eftervärlden.

De insikter i hur genetik fungerar som man får genom att forska på flugor går också att applicera på människor.

– Det finns likheter mellan människor och djur. Vi kan studera flugornas gener och hitta motsvarande gener hos människor som gör att vi kan överföra kunskapen och genom det förstå hur människokroppen fungerar.

Experimenten går ut på att förstå hur en kropp utvecklas. Detta görs bland annat genom att forskare studerar flugornas dna. Flugor med de egenskaper som man är intresserad av att titta närmare på paras ihop i platsrör och får föröka sig. Forskarna studerar sedan hur flugföräldrarnas genetiska material har interagerat och tagit sig uttryck i deras avkomma.

På labbet skapas även transgena flugor, det vill säga flugor som har dna från andra organismer.

– Vill jag till exempel testa hur ögon uppstår kan jag

Kultur

Annan sida av Sorbonne GÄSTKRÖNIKÖR Martin dahlén Jag går över skolgården på Paul Bert-gymnasiet i Paris, då två gymnasieflickor stoppar mig. De frågar något jag först inte förstår, sedan upprepas frågan, långsammare. Vous êtes professeur? Är ni lärare? Jag svarar att nej, det är jag inte, och de ursäktar sig och går vidare. Jag kan inte minnas då jag senast kände mig mer utanför bland eleverna på min skola.

Jag är en av de många svenskar som flyttat till Paris

för att läsa Cours de Civilisation Française, CCFS, på Sorbonne. När jag först bestämde mig för Paris visste jag egentligen bara en sak; att jag ville läsa på Sorbonne. Jag vet inte varför. Det finns många språkskolor i Paris, alla med sina specialiteter, högre och lägre priser, bättre och sämre rykten. Och så Sorbonne, det världsberömda universitetet. Att anmäla sig till Sorbonne är varken billigt eller smidigt, hemsidan för universitetets språkkurser är knapp, halvt på engelska, halvt på franska.

Jag skrev ett ”Efter ett par dagar fick jag e-post till två långa brev till svar, båda skolan, på engelska, med helt på franska.” frågor kring ansökningsförfarandet. Efter ett par dagar fick jag två långa brev till svar, båda helt på franska. I februari infann jag mig i Paris för en snabb och effektiv registreringsprocess.

Jag fick min studentlegitimation och datum och plats för de kurser jag var anmäld till. Bemötandet var formellt, stundtals arrogant. Frågor uppskattades inte.

Lektionerna hålls på ett litet gymnasium i Montparnasse. På en dörr till en liten sidokorridor sitter en svartvit datautskrift av Sorbonnes logotyp upptejpad, som för att utmärka vår institution. När någon frågar om det finns en e-postadress vi kan nå läraren på förklarar hon att hon vare sig har e-post eller dator. Det är en märklig behandling av studenter som betalat pengar för att vara här. Efter att ha bockat av närvaro förhör hon läxor som vanligtvis består av dåliga kopior av handskrivna texter. Min klass består av tretton studenter varav fyra är från Sverige. Motivationen hos studenterna är av varierad art. Några kämpar med språket i hopp om förlängt uppehållstillstånd, andra är här för en paus från studierna och hemlandet. När läraren informerar oss om att vi inte får missa fler än sex lektioner om vi ska kunna få ut ett fullständigt betyg uttrycker flera studenter missnöje.

Mitt tålamod prövas av lärare som regelbundet kommer sent till lektioner och hellre kontrollerar vilka pennor studenterna använder, än vad de skriver med dem. För många är en språkkurs bara ett sätt att få känna på livet i Paris, men väljer man Sorbonne för anor och historia bör man veta att CCFS är en kurs som drivs via Sorbonne snarare än hos. I de gymnasielokaler vi lånar blir det uppenbart att vår språkkurs kunde ha hetat vad som helst.

Martin Dahlén är 26 år gammal. Han har en kandidatexamen med litteraturvetenskap som huvudämne från Göteborgs

Christos Samakovlis forskar om hur andningsorgan utvecklas.

Foto: Linnea Rask

universitet. Är för närvarande bosatt i Paris och läser Cours

de Civilisation Française på Sorbonne.

4/2012 Gaudeamus 23

Kultur

essä & tips

Hen-identitet eller icke-identitet

”Bland alla onödiga ingrepp tar hen priset”, skrev Cordelia Edvardson i Svenska Dagbladet tidigare i år. Jag kunde inte hålla med mer. I stället för att ge identitet är hen ett ord som tar ifrån identitet. Det är inget fel i att vara varken en hon eller en han.

Av Nelly sax (text) och tanja metelitsa (illustration)

D

et har varit en del rundor i hen-debatten i Sverige senaste veckorna. Protestskriken har varit många. Likaså alla de som inte kan se hur införandet av hen i svenska språket kan vara ett problem överhuvudtaget.

För oinvigda är hen kortfattat ett nytt könsneutralt pronomen, ett mellanting av ”han” och ”hon” som ska användas om personer som ett neutralt alternativ till de könsbestämda formerna.

Detta vet jag. Jag är feminist. Jag är 100 procent feminist med allt vad det innebär. För mig är det lika lön för samma jobb, lika behandling, lika värde. Men inte lika kön. Här delar sig vägen mellan mig och många andra feminister. Jag är för jämställdhet. Men jag är inte för en total neutralisering av könen.

Jag förstår problematiken i de fall där män eller kvinnor personligen inte känner sig bekväma med indelningen han/hon. I detta fall kan hen vara en bra lösning.

Men inte när det används som en standardisering i svenskan där alla individer ska benämnas med ordet.

När ordet används som ett valfritt komplement i språket kan jag förstå syftet.

Genusdagis är ett nytt koncept som växer i Sverige.

Vad innebär termen? Genusdagis är förskolor som inriktar sig på att ta bort fokus från barnens kön. På många genusdagis används ordet hen för barnen.

24 Gaudeamus 4/2012

I

en intervju i Aftonbladet i slutet av januari, intervjuades föreståndaren Lotta Rajalin från förskolan Egalia i Stockholm. Ett dagis som satsar på en könsneutral behandling av barnen. På frågan om det inte är svårt att aldrig benämna barnen som ”han” eller ”hon” och om förskolelärarna aldrig försäger sig svarar föreståndaren: ”Visst gör vi fel ibland. Jag säger ibland lilla gumman eller lilla gubben. Och sopgubbar har jag svårt att vänja mig av vid”.

Efter att ha läst intervjun satt jag tyst och frågande en stund. Varför är det fel att kalla ett barn för ”lilla gumman” eller ”lilla gubben”? I samma intervju menar föreståndaren att förskolan inte vill motverka det biologiska könet, utan det sociala. Att inte kunna tilltala en flicka som flicka – är inte det just definitionen av att förneka det biologiska könet? Att säga tjej eller kille ska varken vara positivt eller negativt laddat. Det bara är. Det är helt enkelt ord för tjejer eller killar.

Jag kan inte låta bli att tänka på förvirringen som måste uppstå när Lisa, 4 år, kommer hem från dagis och frågar sin mamma: ”Vad är det för skillnad på mig och Calle, varför ser vi så olika ut?”. Ska föräldrarna stryka över könsskillnaden och få barnet att tro att det bara inbillar sig?

I exempelvis finskan har denna typ av ord alltid funnits. Jag menar inte att detta borde avlägsnas. Det finns en skillnad, där sker ingen onaturlig konstru-

ering av ett nytt ord. Men har det verkligen påverkat jämställdhetsfrågan på ett positivt sätt?

V

arför denna fråga upprör mig så mycket?

För att i stället för att ge identitet tar det ifrån identitet.

Journalisten Cordelia Edvardson skrev 12 mars 2012 kolumnen ”Bland alla onödiga ingrepp tar hen priset” i Svenska Dagbladet rörande hen-debatten. Hon skrev bland annat: ”När genusmedvetna föräldrar retade sig på att personalen på deras barns dagis hejar på barnen med ’kom killar!’ respektive ’hej tjejer!’ tänker jag på ett uttryck som berlinaren med godmodig ironi använder när någon gnäller över obetydligheter: ’Deine Sorgen möcht ich haben’ (Måtte jag ha dina bekymmer).”

Jag kan inte hålla med mer. Varför skämmas över sitt kön? Varför inte bejaka det och lägga precis den mening man vill i det? Kvinna behöver inte vara lika med smink, långt hår, ljus röst samt alla andra former av stereotyper. Men att kunna kalla sig för en HON är en frihet jag vill behålla. Med stolthet.

Inget fel i att vara varken en hon eller en han. Inget fel i att det finns två kön. Detta är att ta jämställdheten för långt.

allt från serier till scen

musik The Garage (Goldenbest / Universal)

Jag minns när jag hörde talas om Slagsmålsklubben, SMK, för första gången.

Då var de ett gäng finniga tonåringar från Norrköping som satt hemma på sina pojkrum och gjorde musik som förde tankarna till min gamla Commodore 64-dator, och som de sedan gav ut på CDR-skivor.

film

KÅSERI

det var bättre förr

Slagsmålsklubben

Sedan hände något. Plötsligt stod denna osannolika musikkonstellation på Emmabodafestivalens största scen, och de rekryterade rapparen Frej Larsson, som i min uppfattning inte tillfört gruppen något vettigt alls.

Hur som helst, de gav ut ett gäng album fulla av svängiga, blippiga synthlåtar med roliga och underliga titlar.

2007 gick de över till storbolaget EMI, släppte Boss for leader och påbörjade en resa in i ett nytt musikaliskt territorium. Visst, de gamla knastendenserna fanns kvar, men samtidigt hördes en mörkare sida av bandet, en sida som utvecklats än mer på nya skivan, The Garage. Här varvas klassiskt SMK-knas

med electronica som snarare för tankarna till The Knife än till gamla datorer. Och jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till det här. En del av mig gillar att de utvecklas, det är alltid ett trevligt drag hos ett band, men samtidigt var det ju det där tramsiga, hittiga bitpopsoundet som gjorde att jag började lyssna på dem överhuvudtaget.

Samtidigt har den tokroliga sidan av SMK blivit nästan lite FÖR tokig nu, och låtarna håller knappt ihop, utan är mest en massa konstiga läten ihopmixade.

Kort sagt: SMK har varit bättre. Mycket bättre.

Tommy Gunnarsson

mellan dröm och verklighet

Babycall Pål Sletaune (4½ Fiksjon A/S) Den norska filmen Babycall hade nyligen premiär på svenska biografer.

Den sägs vara del i ett "skandinaviskt filmklimat" som håller på att växa fram.

Anna (Noomi Rapace) och hennes åttaårige son Anders flyttar in i en ny lägenhet i ett av Norges miljonprogram. Eller rättare sagt flyr in i det, och bort från pappan som miss-

Kultur

handlat dem båda. Adressen är hemlig och socialtjänsten hjälper till att få igång det nya livet, men Anna är fortfarande livrädd på gränsen till neurotisk. Noomi Rapace briljerar när hon gestaltar denna rädsla som syns i allt från hållning till blick och mimik.

Det hela vänder när Anna köper en så kallad babycall (elektronisk barnvakt). Hon låter då sonen sova i sitt eget rum och hon börjar slappna av. Men bara tills hon börjar få in signaler från en annan babycall där hon hör obehagliga samtal som tvingar henne att återuppleva det helvete hon precis lyckats lämna bakom sig.

Estetiskt är Babycall en snygg film.

Bilderna är välkomponerade och strama, färgsättningen milt nordisk vilket för tankarna till Låt den rätte komma in och Roy Andersson.

Skeendet pendlar mellan dröm och verklighet, eller stannar av någonstans däremellan. På samma sätt pendlar filmen mellan olika genrer och det är både en styrka och en svaghet. I den ryms psykologisk thriller, socialrealism och ren tragedi vilket gör att den liknar filmer som Sjätte sinnet och Antichrist.

Vad som inte är helt uppenbart, men kanske ändå filmens viktigaste budskap, är belysningen av psykvårdens brister i dag.

Siri Isgren

Läs mer Läs fler recensioner, tipsa om skivor och böcker samt kommentera artiklarna på www.gaudeamus.se. Vill du skriva själv? Mejla ett förslag på bok, skiva eller film till gaudeamus@sus.su.se.

En tung, en ung, en taskig Du som jag vet att föreläsare i allmän-

het sätter spår i ens själ för alltid.

Föreläsare som etsat sig fast topp 3: 1. Mannen helt klädd i svart. Har han samma plagg i flera upplagor eller är det exakt samma outfit varje dag? Ingen vet. Teorier finns om att denna man i själva verket är en Turingmaskin (slå upp det!). Stirrar tomt framför sig och skulle aldrig någonsin se en åhörare i ögonen. Han är fan tung asså.

2. Den unga späda rödlätta doktoranden med pullover och bruna manchesterbyxor. Till allas förvåning rockar han en backslick: MYCKET ovanligt på denna institution! Han är fräknig och nervös samt lustigt torr. När man kommer fram i pausen för att fråga honom något ser han livrädd ut, spärrar upp sina små ögon och backar ett steg tillbaka. Jag har en liten önskan om att få vara hans vän. Eller eventuellt något mer. Kanske skulle han passa som husdjur? Tyvärr hade han något bristande föreläsarskills, ty halva klassen blev underkänd.

3. Skräcktanten. Skulle inte bli förvånad om hon en dag drog upp en linjal och slog någon på fingrarna. Här ges ingen pardon! Du som gått i skolan i början av förra seklet känner säkerligen igen dig. En dag var hon nästan snäll. Det var då hennes mor dött.

Panelhönan

ZombieZvampAttack DEL 8 En följetong av Katarina mörk (baserad på en kanske sann historia) Läs del 1–7 på www.gaudeamus.se.

4/2012 Gaudeamus 25

Tips & Pepp

från första tentan till första jobbet

Sommaren ska vara varm, lång – och gratis Vad gör man när cv:t inte ger något napp och sommarkurserna är fulla? När det hårt förvärvade CSN-bidraget har sinat och deklarationen gav noll kronor i utdelning? Här är sommarnöjena som inte kräver pengar.

Av angelica wågström (text) och Liza Bolin (illustration)

Lifta

Parkteater

Museum

Inte lika flashigt som kryssning, men minst lika spännande. Ovissheten är större än finlandsfärjan: vem ska plocka upp mig? Var ska jag hamna? Schlager eller black metal i högtalarna? Vart-du-vill-resan kostar inte mer än du är villig att betala: några godisnappar eller intresserade hummanden till chaufförens familjeanekdoter. Vill du inte vinka längs vägen finns organiserade hemsidor, som www.mfz.de för resor i Tyskland och schweiziska www.mitfahrgelegenheit.ch. Har du mer tid, kondition och regnkläder är cykel ett roligt färdmedel.

Pris: från gratis till en liten bensinpeng.

När Dramaten är dyr och svettig är Parkteatern det perfekta alternativet. Här hittas barnfamiljer, fulla tonåringar och termosdrickande pensionärer i en härlig röra. Packa picknickkorgen med sista nudelpaketet, bred ut jackan i gräset och njut av teater och dans i solskenet. Sommaren inleds i Vitabergsparken med Hasse och Tage-nostalgi.

Pris (vid regn): paraplykostnad eller blöt frisyr.

Upptäck intressen du aldrig trodde att du hade. På Dansmuseet behöver du inte ljuga om åldern – alla går in gratis. Kulturhuset, Mångkulturellt centrum och Sjöhistoriska museet är andra museer med fri entré.

Pris: noll till tio kronor (beroende på toalettfinansiering).

Couch surfing Glöm Australiens blöta strandvågor! Surfa på sofforna i sommar. På www.couchsurfing.org erbjuds vilsna turister en sovplats, guidning genom stan eller en enkel kopp te. Finns i hela världen.

Pris: ofta gratis, men en fika brukar vara uppskattat.

Bibliotek Passa på att smaka på allt som inte heter kurslitteratur.

Vet du inte vad du gillar – plocka en bok på din favoritbokstav. En perfekt ursäkt för en lat dag i sängen.

Pris: gratis, men dricks i form av förseningsavgift mottages tacksamt.

26 Gaudeamus 4/2012

Parkhäng Brännboll Samla ihop några kursare till brännbollsspel. Är det ekonomiska läget akut kan ni tillverka era egna slagträn. En hårt hoprullad strumpa fungerar utmärkt som boll, och den osålda kursboken blir perfekt som brännplatta.

Pris (vid förlust): ära.

Rålambshovsparken, Hagaparken, Tantolunden. Häng i en park och bli lika stekt som Kreta-turisten. Slå dig ned vid närmsta bergssprängare och njut av musiken som tydligen är så bra att den måste delas av alla. Chanserna är stora att fynda rester av baguetter och vindruvor.

Pris: gratis.

Tälta

Bärplock

Rota fram tältet och minnet av Skogsmulle. Fly till skogen, lev på vildhallon och konserver, och slipp onödiga utgifter som schampo, deodorant och andra pengaslukande produkter.

Pris: ett till hundra myggbett.

Ut och plocka blåbär – innan dvärgbandmasken hinner före. Gratis, lugnande och ett ypperligt tillfälle att umgås med dina äldre släktingar. Är du effektiv kan du få ett frysförråd av nödgodis inför höstens tentaångest.

Pris: din hårda image (om sådan finns).

Extra

... och här är stans bästa bad Varma lediga dagar, sommar och sol – mitt inne i stan. Misströsta inte, Gadden tipsar om de bästa badställena dit du med fördel kan ta dig på två hjul (om du har möjlighet att börja trampa hyfsat centralt).

Av åsa secher (text) och Johan Rönnblom (illustration)

Långholmen

Fredhäll/Kristineberg Nästan lika bra som Bohusläns röda granit. Här kan du dyka och soltorka på de heta klipporna. Men pallra dig dit i tid, platserna tar snabbt slut.

Här får du samsas med både tonåringar och barnfamiljer, men får tillgång till väldigt badkrukevänlig sandstrand.

Norr mälarstrand Längs med promenaden efter Riddafjärdens marina men innan Rålambshovsparken kan du ta dig ett dopp om du får akut badlust. Lämpar sig kanske mindre bra för en heldag med strandhäng.

Rålambshovsparken Inte helt lätt att ta sig i, men fin gräsmatta med närhet till serveringar för svalkande dryck.

Vinterviken Det ryktas om att vattnet inte mår så bra (läs: arsenik), men det känner vi ingen som märkt av. Här kan du antingen styla med snygga hopp från en gammal ångbåtsbrygga eller krypa i längs med badstranden ett stenkast därifrån.

Sickla sjö

Tantolunden Gräset är inte vad det en gång har varit, men det finns gott om plats att breda ut sig på. Tröttnar du på att plaska i vattnet kan du alltid pausa med lite minigolf. Du får också lyssna på musik du inte har valt själv.

Orkar du ta dig så långt som bortanför Hammarby sjöstad finns en liten sjö som snabbt blir varm. Här kan du antingen tränga dig ner bland badfamiljerna på stranden, eller parkera dig på gräsmattan ett stenkast därifrån med utsikt över tennisbanan.

4/2012 Gaudeamus 27

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Stockholms universitet i Gaudeamus

En vanlig förklaring som brukar framhållas är att barn till skilda föräldrar är sämre på konfliktlösning, vilket de tar med sig in i sin egen relation.

Skilsmässor som går i arv

3 frågor till en alumn

I Sverige har det blivit naturligt för par att skiljas när relationen inte längre fungerar. Men ärver vi benägenheten att skilja oss och hur starkt påverkar arvet oss i så fall? Och hur klarar sig barn till skilda föräldrar?

Skilsmässa är ett generationsbundet mönster och sannolikheten att själv separera ökar för den som har föräldrar som skilt sig. Det är belagt i forskning sedan länge.

– En vanlig förklaring som brukar framhållas är att barn till skilda föräldrar är sämre på konfliktlösning, vilket de tar med sig in i sin egen relation. De tros också ha ett mindre engagemang för att hålla relationen vid liv, säger Michael Gähler vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

Forskning har också visat att barn till skilda har en tidigare sexdebut och skaffar både partner och barn tidigare än andra, vilket i sig är relaterat till en högre skilsmässorisk.

– Men i ett samhälle där skilsmässor blir allt vanligare borde det sociala stigmat minska. Därför har Michael Gähler och Juho Härkönen, båda docenter i sociologi, intresserat sig för om sambandet mellan

föräldrars skilsmässa och barnets egen risk till skilsmässa är lika starkt som det varit tidigare.

Fortsatt starkt samband För att få svar på frågan har de båda forskarna använt registerdata och de har följt individer i Sverige som är födda mellan åren 1950–1975, från deras födelseår fram till 2007. Under åren 1950 till 1975 ökade antalet barn med skilda föräldrar, samtidigt har överföringen av skilsmässomönster mellan generationerna fortsatt vara lika stark.

Att föräldrars separation är till nackdel för barnens psykiska hälsa är också känt sedan länge. Men hur den psykiska hälsan påverkas när föräldrarna skaffar en ny partner, eller när ett halvsyskon kommer till världen, är inte lika utforskat.

– Alla typer av förändringar i familjemönstret kan orsaka stress hos ett barn.

Sämre resultat med halvsyskon Som en del av arbetet med sin avhandling har Jani Turunen tittat på hur skolresultaten hos niondeklassare påverkas när ett halvsyskon kommer till världen. Hypotesen är att föräldrars engagemang skiljer sig beroende på om de har ett biologiskt barn eller ett styvbarn.

– Att få ett nytt styvsyskon som har två biologiska föräldrar i familjen kan generera både stress och svartsjuka. Det avspeglas i skolresultaten, säger Jani Turunen.

Resultaten är tydliga. Barn till föräldrar som inte skiljer sig, presterar bäst och sämst går det för dem som får halvsyskon. Det går att se ett samband mellan lägre skolresultat och halvsyskonens födsel, berättar Jani Turunen. Han har också sett att mest påverkas flickorna av nya familjekonstellationer.

•

Per Alvant, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå) 1. Vad har du studerat?

Jag läste en utbildning i vetenskapsjournalistik i Uppsala i slutet av 1990-talet.

Sedan har jag byggt på med en Master of Education från Stockholms universitet.

2. Var utbildningen som du tänkt dig?

Både ja och nej. Min masterutbildning färdigställde jag vid sidan av arbetet på Brottsförebyggande rådet. Jag var inte från början inställd på att det skulle bli en master, men jag la ned ganska mycket jobb på att skriva ytterligare en uppsats i pedagogik och kunde till slut ta ut en efterlängtad masterexamen.

3. Vilken nytta har du haft av utbildningen?

Jag arbetar inom staten, och där krävs ofta en viss typ utbildning för att få en tjänst. Jag upplever att utbildningskraven ökar och att master till stor del i framtiden kommer att vara den utbildning som efterfrågas för utredarjobb.

F Ö R DJ U P N I N G | Forskningen om skilsmässor ingår i universitetets ledande forskningsområde Demografi. Läs mer om ledande forskning vid universitetet på www.su.se/ledandeforskning

28 Gaudeamus 4/2012

Ett annonsuppslag från Stockholms universitet

Studentcentrum i hus A, Södra huset, Frescati Frågor om antagning, studie- och karriärvägledning, IT-support, högskoleprov, utbytesstudier, stipendier och examen 08-16 28 45, studentavdelningen@su.se www.su.se/student, www.vagledarbloggen.wordpress.com

Universitetsbiblioteket i hus D, Södra huset, Frescati Utlåning, läsplatser och kopiering 08-16 28 00, info@sub.su.se www.sub.su.se

Rektors blogg Rektors kommentarer till aktuella händelser blogs.su.se/kbrem

Studenter bidrar till att bredda rekryteringen Samtidigt som Lawen Dehghani läser till jurist, åker hon till Tumba tre gånger i månaden för att hjälpa högstadieelever med läxorna.

Lawen Dehghani är en av 29 studentmentorer inom Medvind, en verksamhet som ska locka nya grupper till universitetet.

– Jag vill att eleverna ska känna att vem som helst kan plugga vid universitetet, säger Lawen Dehghani.

Sedan september träffar hon regelbundet tre femtonåriga tjejer på Storvretskolan i Botkyrka kommun. Eleverna går i nian och deras egna mål är att höja sina betyg för att komma in på gymnasiet. Studieteknik och pluggdisciplin är några saker som Lawen Dehghani försöker lära ut.

Språksvårigheter Två av eleverna är födda utomlands, och har bott i Sverige i tre respektive sex år. De talar visserligen bra svenska men möter ändå språksvårigheter i skolan, konstaterar Lawen Dehghani.

– Många gånger har eleverna kunskap om det mesta men de förmår inte alltid uttrycka sin kunskap på korrekt svenska.

– Hela min släkt är akademiker, så det var självklart för mig att läsa vidare. Men jag tror att det påverkar jättemycket om man inte kan identifiera sig med någon som pluggar på universitet eller har en högre yrkesbefattning.

Samarbete med kommuner Medvind är en del av universitetets arbete för att bredda rekryteringen av studenter. Verksamheten sker i samarbete med Stockholm stad och Botkyrka kommun, berättar universitetets handläggare för breddad rekrytering Faezeh Khalaji.

– Jag fick nyligen ett mejl från en biträdande rektor på en skola i Botkyrka som tycker att det

Efter examen Examensbevis För att få ut din examen vid Stockholms universitet så skickar du in din ansökan till Examensgruppen vid Studentavdelningen. Du ansöker om examensbevis vid det universitet/den högskola där du läst den senast daterade kursen som ska ingå i examen.

Examenshögtider Magisterpromotionen utgör det tillfälle då magistern upphöjs i den akademiska världen.

Inbjudan till höstens magisterpromotion skickas ut per post i september.

Alumnnätverk Efter att du har avslutat dina studier kan du hålla kontakt med kursare och universitetet genom alumnnätverket. Genom alumnnätverket håller du dig också uppdaterad om universitets utbildning och forskning. Anmäl dig på www.su.se/alumn.

här är ett fantastiskt projekt. Eleverna på den skolan står på kö för att vara med i Medvind, säger Faezeh Khalaji.

De studenter som blir antagna som mentorer får ersättning för sin insats, och innan de börjar träffar sina elever ges de två dagars utbildning.

Läxläsning står i fokus, men det finns också en målsättning att alla elever under året ska göra studiebesök vid universitetet.

Från universitetets perspektiv kan Medvind ses som en del av den så kallade tredje uppgiften, att vända sig mot det omgivande samhälle. För deltagande studenter ger året som mentor en lärdom för livet, framhåller Faezeh Khalaji. Men hon understryker att verksamheten bottnar i humanitära värderingar.

– Att läsa på universitetet är en mänsklig rättighet. Tyvärr har inte alla samma förutsättningar, på grund av exempelvis familjeförhållanden. Att tidigt visa högskolevärlden för de här eleverna breddar deras perspektiv, och ger dem kunskaper som jag inte tror att de annars hade fått, säger Faezeh Khalaji. Vill du delta i projektet?

Kontakta: faezeh.khalaji@su.se

•

Stockholms universitet i rankningslistorna Stockholms universitet ligger bland världens 100 främsta lärosäten och är ett av de 50 högst rankade lärosätena i Europa, enligt flera väletablerade universitetsrankningslistor. Inom Sverige är Stockholms universitet ett av de ledande universiteten. Leidenrankingen placerar universitetet som nummer ett i Sverige vad gäller vetenskaplig genomslagskraft.

Stockholms universitets placering på de olika rankningslistorna har förbättrats under åren sedan den första rankninglista (Academic Ranking of World Universities ARWU) publicerades 2003. Denna förbättring indikerar bland annat att kvaliteten på forskning och utbildning vid Stockholms universitet ökar.

På gång Anmälan till högskoleprovet öppnar

Från och med 17 augusti kan du anmäla dig till höstens högskoleprov. Provet skrivs 27 oktober och sista anmälningsdag är 15 september.

Kostnad: 350 kronor.

Mer information: www.studera.nu.

Svara på ditt antagningsbesked

Du som sökt en utbildning får ett första antagningsbesked med svarskrav i mitten av juli. Där ser du om du är antagen, reservplacerad eller struken efter det första urvalet. Om du blivit antagen eller reservplacerad måste du svara för att behålla din plats. Sista svarsdag är 30 juli!

Mer information: www.antagning.se

Arvet efter Strindberg – den 18:e internationella Strindbergskonferensen

Stockholms universitet i samarbete med Strindbergssällskapet bjuder in till den 18:e Internationella Strindbergskonferensen minnesåret 2012 under rubriken: Arvet efter Strindberg.

Deltagare: Robert Wilson om Strindberg och teatern, Björn Meidal om Strindbergs författarskap och Olle Granath om Strindbergs konst samt en forskarpanel och en regissörspanel.

Fritt inträde.

Mer information: www.su.se/strindberg Tid: 31 maj–3 juni Plats: Aula Magna, Frescati

Öppettider i sommar

Universitetsbiblioteket är öppet vardagar (och vissa helger) under juni, juli och augusti.

För exakta tider samt öppettider för hela universitetet se www.su.se/oppettider

TREVLIG SOMMAR! Visste du att … ...Bergianska trädgården som tillhör Stockholms universitet och Kungliga Vetenskapsakademien (KVA), har en historia som sträcker sig tillbaka till 1700-talet. Trädgårdens ursprung är en donation till KVA av bröderna Peter Jonas och Bengt Bergius. Deras malmgård med tillhörande trädgård vid Karlbergsvägen skulle tjäna som trädgårdsskola och hortikulturell försöksanläggning. År 1885 flyttade trädgården ut till sitt nuvarande område vid Brunnsviken. Stora delar av trädgården är statligt byggnadsminne och förvaltas av Statens fastighetsverk. Varför inte passa på att besöka trädgården i sommar? www.bergianska.se

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet Redaktion: Sofia Rosshagen, sofia.rosshagen@kommunikation.su.se Foto: Eva Dalin. Illustration: Shutterstock

4/2012 Gaudeamus 29

Studentkårens nyheter

Sommartider Verksamhetsåret 2011/2012 lider mot sitt slut. Kårvalet är över och ett nytt spännande år väntar på studentkåren, om du är intresserad av resultatet surfa gärna in på www.sus.su.se/kårvalet-2012.

Sommaren är snart här, sol, bad och äventyr väntar och vi hoppas att möta dig i augusti för att tillsammans se till att din studietid blir så bra som möjligt.

Din studentkår finns här för dig!

njut aV sommarEn på FrEsCati mED kx

Sommaren är snart här, och med den kommer här en hälsning från kårexpeditionen i Allhuset: Vi har öppet (nästan) hela sommaren för att kunna hjälpa er studenter även under de soligaste dagarna.

Det kan vara bra att kika på hemsidan för fullständiga öppettider innan man tar sig hit dock. Vill man inte lämna badstranden för att få hjälp kan man självklart också mejla eller ringa. Vi svarar så fort vi bara kan!

VÄnstErns stuDEntFörbunD bLEV största parti i kårVaLEt 2012

Vänsterns studentförbund (VSF) blev med sina åtta mandat största parti och ökade med fyra mandat från förra året. Även Moderata studenter gick framåt och dubblade sina mandat till sex stycken. Kårpartiet naturvetarna var i sin tur det enda partiet som inte kom in i fullmäktige. Deras 78 röster räckte inte över mandatspärren som låg på 109 röster.

I valet 2012 röstade 2 234 personer vilket motsvarar 10,7 procent av alla röstberättigade. Det är en ökning med 0,1 procentenheter från 2011.

Nu återstår förhandlingar mellan partierna i fullmäktige innan ny styrelse och ny operativ ledning väljs.

Se fullständiga valresultat på vår valsida: www.sus.su.se/kårval-2012

Ledare: Ett fantastiskt år ända in över mållinjen Kåren kan nog vara världens bästa arbetsplats. Det har känts fantastiskt att ha haft förtroendet att företräda våra medlemmar och alla studenter på Stockholms universitet. Nu närmar sig slutet på mitt år som vice ordförande på SUS, ett år jag sent kommer glömma.

K

årvalet är avslutat och rösterna är räknade. fantastiskt roligt arbete är till ända, och i mina fina Förhandlingarna mellan kårpartierna kollegor har jag fått flera vänner för livet. precis inletts. På Stockholms universitets Jag är oerhört tacksam för att ha fått förtroendet studentkårs (SUS) valfullmäktige i början på juni att företräda studenterna vid Stockholms universitet kommer en ny ledning utses och de frågor som kåren och jag avslutar året stärkt i min övertygelse om hur ska driva kommande år ska spikas. Som sittande vice viktig studentkåren är. Studentinflytande är helt ordförande är känslorna blandade. Det är med stor avgörande för att säkra en god utbildningskvalitet och spänning och förväntan jag ser fram emot att få träffa ständigt förbättra situationen för studenterna. Att våra efterträdare. Nyfikenheten är stor över hur de organisera detta studentinflytande är kårens viktigaste kommer arbeta för universitetets uppgift. Arbetet med detta får aldrig ...jag avslutar året stärkt i studenter. De har ett händelserikt eftersättas och vi måste fortsätta min övertygelse om hur viktig sträva efter att engagera fler år framför sig, med utmaningar studentkåren är. och upplevelser de aldrig kunnat studenter. vänta sig.

Jag blev nyligen vald till ordförande för Sveriges Mitt uppdrag har inneburit många sena kvällar förenade studentkårer. När jag nu lämnar SUS kan på kontoret, långa möten med universitetsstyrelsen, jag se fram emot helt nya utmaningar att få driva rapportskrivande, möten med politiker och besök hos studentfrågor och studentinflytande på nationell nivå. andra kårer. Det finns även många saker jag aldrig Mitt år på SUS och alla studenter här kommer jag kunnat förutse att jag skulle få göra. Gräva grävmaskin aldrig glömma. Det är med stor värme jag önskar nästa tillsammans med rektor, högtidligt tal till nobelpristaårs förtroendevalda lycka till. Ni har ett fantastiskt år gare och verka för byggandet av 1 000 studentbostäder framför er.

ViCE kårorDFöranDE på Albano är några sådana.

Det är med vemod jag snart ska lämna över Erik arroy erik.arroy@sus.su.se staffettpinnen. Ett helt års intensivt, omväxlande och

“

Vi hjälper även doktorander Studentkåren finns inte bara till för studenter på grund- och avancerad nivå utan också för doktoranderna. Mitt namn är Fredrik Charpentier Ljungqvist och jag är doktorandombud, en särskild tjänsteman som är anställd av studentkåren för att arbeta just med olika slags doktorandfrågor.

Tack för att du röstat i...

...Kårvalet 2012 Trevlig sommar!

Läs mer om studentkårens öppettider i sommar på vår webbplats: sus.su.se/oppettider © Kårsidorna är en medlemsservice från Stockholms universitets studentkår (SUS). Redaktör för innehållet på sidorna är Martin Wincent, kommunikationsansvarig på SUS. Tips och synpunkter mottages gärna på telefon 08–674 62 70 eller per e-post till martin.wincent@sus.su.se.

30

Min huvudsakliga arbetsuppgift är att ge stöd, råd och information till enskilda doktorander som hamnat i konflikt rörande till exempel finansiering, handledning eller arbetsförhållanden. Vid behov kan doktorandombudet också fungera som en ombudsman som kan företräda en doktorand gentemot universitetet och även andra myndigheter. Dessutom finns jag till som resurs för de olika doktorandråden och för Centrala Doktorandrådet (CDR).

Fredrik Charpentier Ljungqvist

Psykosociala arbetsmiljöproblem är den enskilt vanligaste typen av ärende som doktorandombudet får hantera. Olika former av problem i relationen med handledaren är också vanligt att doktorander ber om hjälp med. Doktorandombudet får även ofta försöka hjälpa doktorander som fått slut på sin finansiering, men inte blivit klara i tid, att hitta lösningar på sin ekonomiska situation.

På senare år har de ekonomiska villkoren för doktorander vid Stockholms universitet förbättrats.

Samtidigt har andelen doktorander

från utlandet ökat. Många av de utländska doktoranderna känner inte till sina rättigheter på universitetet och får oftare också problem i kontakt med olika myndigheter. Att hjälpa de utländska doktoranderna har därför blivit en allt viktigare arbetsuppgift.

Jag är själv forskare i medeltidshistoria och har stor erfarenhet av att arbeta professionellt med doktorand- och studenträttsliga frågor sedan 2003 och jag har också erfarenhet från många andra typer av universitetsadministrativt arbete.

DoktoranDombuD Fredrik Charpentier Ljungqvist fredrik.c.l@sus.su.se

Vill du veta mer?

Läs mer om studentkårens arbete med doktorandstöd på vår webbplats: sus.su.se/ doktorandstod

Student Union News

Language support for all boosts education quality Professor: “I need you to write a 8,000 word essay on how Co2 emissions are damaging the ozone layer.”

For a native English speaker studying environment, this would not be a difficult task. Ask this same question to a student studying environment whose first language is not English and the task becomes much more challenging.

The challenge lies in the communication process. How does one communicate clearly and effectively ideas in another language other than their mother tongue? In a globalized world, the communication and transfer of ideas between cultures and languages is important. One can have great ideas, but if they are unable to communicate them, they become unusable.

Every year thousands of students studying abroad take courses offered in English. At Stockholm University alone over 200 courses are offered in English. Swedish and international students take these courses without ever having written

an essay in English, often without proofreading support to review their work. What is needed is writing support in English.

One such program does exist at Stockholm University. The English Support program was started by international student Elissa Berril in Spring 2011. The mission was to provide writing support in English, and increase the quality of work being submitted to professors. This program has continued and has become a Student Union funded club with over 20 dedicated student tutors and 60 registered students requesting users. The program helps students (from Sweden to Italy to South Korea) with weekly sessions in the Library. Services provided include essay review, English conversation, and seminars with the Centre for Academic English regarding writing courses, and how to improve one´s tutoring skills. This has allowed the program to keep up with the demand for the service.

Though this program needs to receive an even greater amount of support. An increase in sessions,

UPCominG More activities at: sus.su.se/en/activities and sus.su.se/aktiviteter (in Swedish)

Erica Rose

help seminars, a permanent room, and employed tutors are required to increase the effectiveness of the program. Having support from both the Student Union and Stockholm University can help provide a service that is available and accessible to both Swedish and international students.

I believe this program is a great initiative to improve the quality of education at Stockholm University for both Swedish and international students. In order to improve the quality of education given to students and submitted to universities, communication services in terms of language support is a must. Without the ability to communicate, many great ideas are becoming lost in translation.

Erica Rose

Stockholm Archipelago GUIDED tRIP More info to follow at sus.su.se/en

In Stockholm everybody loves the archipelago which has become a nationwide symbol of summer.

See All Contributions EXhIBItIon More info to follow at sus.su.se/en

Thank you for your contributions to the Photo Contest. All entries will be displayed at Café Amsterdam Galleri Aguéli.

erica.rose@sus.su.se

For the second time the Stockholm University Student Union Campus Cup was held at campus Frescati.

Ten teams participated in the thrilling football tournament.

Some proper football skills were on exhibition as well as some good fun amateur playing styles. The winning team, seen here embracing the cup, was The Balotellis and they will have their name inscribed on the Campus Cup trophy.

Thank you for this year SUMMER BREAK More info to follow at sus.su.se/en

In the autumn The International Student Coordinators will be back with new, exciting activities.

Photo: Emma Gabrielsson/ Linnéa Lindgren

Exiting times at the Student Union as the Student Union elections were held last week.

The parties were given a real challenge at the election debate, seen here, held at Gröna Villan and moderated by the student magazine Gaudeamus. To find out the outcome of the election please visit www.sus.su.se/en/kårvalet-2012.

Summer Break at the Student Union The Student Union Service Desk in Allhuset will be open as usual during the summer, except during the lunch break at 12.00-13.00.

The Glassroom closes June 14 and opens again at the end of August.

Have a great summer!

Photo: Karl Edqvist

31

Posttidning B Gaudeamus, Box 50 006, 104 05 Stockholm

Passa på!

MENS för halva priset!

Just nu får du som går med i vår kundklubb halva priset på Apolivas nya förbättrade mensskydd.

Vi har nyligen utvecklat vårt eget märke Apoliva så att vi har ett ännu bredare och bättre sortiment av bindor, tamponger och trosskydd. Nu finns våra mensskydd dessutom i två serier för alla stadier i menscykeln: ”Extra torr & säker” och ”Extra mjuk & säker”. Båda med lika hög kvalitet som andra ledande märken på marknaden men till ett bättre pris.

För att få mens för halva priset behöver du bara gå med

i vår kundklubb ApoPlus. Det kan du göra inne på Apoteket eller på apoteket.se/mens. Att bli medlem kostar inget.

Sedan behöver du bara visa upp ditt medlemskort när du handlar för att få halva priset. Erbjudandet gäller max tre inköpstillfällen från 7 maj till 24 juni 2012 och du kan välja vilka mensprodukter som helst från Apoliva utom 100-pack bindor och tamponger.

Välkommen in till ett av våra närmaste apotek eller gå in på apoteket.se/mens.

Vi finns på följande adresser i centrala Stockholm: Drottninggatan 59 • Drottningholmsvägen 14 • Folkungagatan 55 • Götgatan 23 • Götgatan 75 A Hamngatan 10 – 14, PK-Huset Humlegårdsgatan 10 • Karlaplan 13 • Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge • Karolinska Universitetssjukhuset i Solna • Klarabergsgatan 64 • Kungsgatan 15 Kungsgatan 51 • NK, Hamngatan 18 – 20 • Norrlandsgatan 7 • Rålambsvägen 12 • S:t Eriksgatan 45 Sergelgången 14 • Storgatan 28 • Sturegallerian 38 • Sveavägen 24 – 26 • Västerlånggatan 16