meras
fib 45
inte journalister men ändå journalister
D
Olof Rydström text försvarets bildbyrå/ combat camera bild et låter häftigt: ”Combat Cameras” – stridande kameror. Så kallas den svenska militärens nya informationsenhet. Uttrycket är NATO-standard. Den svenska Combat Cameras-enheten är så ny att den ännu inte kommit in som ordinarie budgetpost. Ibland brukar man tala om ”inbäddade journalister”, alltså journalister som följer med den ena sidan i en militär konflikt och rapporterar från de delar som valts ut av militären. Men med Combat Cameras tar militären klivet fullt ut och låter sina egna fotografer dokumentera soldaternas aktiviteter. De tar bilderna som media gärna publicerar. Combat Cameras har lättare att ta bilder på händelser vid fronten, eftersom få andra journalister vågar – eller tillåts – fotografera. Bilderna från svenska Combat Cameras i Afghanistan visar ett fridfullt samhälle, ja det är nästan så man skulle vilja flytta dit. När jag bläddrar bland dessa foton slås jag av att det finns mycket litet blod på dem. I media rapporteras ofta om hur civila dödats eller skadats av NATO, men på Combat Cameras bilder märks inget av detta: Det är bilder på soldater som delar ut gratistidningar, bilder på officerare som intervjuas, bilder på svenska militärer som åker terrängbil, bilder på svenska soldater som kramar gulliga barn, bilder på skrattande afghaner, bilder på svenska soldater som vårdar civila. Denna idyllisering av soldatlivet är typisk för Combat Cameras även internationellt. Sajten Tidningen i skolan, som vänder sig till lärare, skriver: ”I USA, som redan har combat cameras, visas inte närgångna bilder av dödade egna soldater eftersom det väcker politiskt motstånd mot kriget i Irak. Skulle den svenska militären kunna tänkas ge bilder till medierna som bara visar strategiskt utvalda delar av verkligheten?” Combat Cameras handlar inte om någon opartisk journalistisk verksamhet – tvärtom det här är personer som tar klar ställning. De deltar nämligen själva i striderna. I en DN-intervju säger Marco Nilsson, fotograf för Combat Cameras: ”Den svåra avvägningen är att veta när man ska lägga ner kameran och ta upp kulsprutan i stället.” Sven-Åke Haglund vid försvarsmaktens informationsavdelning, som sägs vara en av dem som introducerat
>