Bromskloss18dec

Page 1

BROMSKLOSS - ELLER?

CARINA EK

IKT B OCH LÄRANDE

UPPSALA UNIVERSITET HT 2012


Förord

Uppgiften är att göra en WEBBTIDNING där "form, innehåll och paketering samverkar."

(http://edu.edu.uu.se/ikt/pdf/iktb/betygskriterier.pdf)

In

Jag vill använda mig av formatets möjligheter. Därför är rapporten layoutmässigt gjord över dubbeluppslag

vilket man bör tänka på om man vill skriva ut . Det finns även en del KLICKBARA IKONER (http://www.iconfinder.com/) som

med fördel används.

C a ri na E k

dec 201 2

Syfte och upplägg med undervisningen beskrivs med Screener http://eksiktb.weebly.com/syfte.html Hemsidan "Ekens etologi"

http://ekensetologi.weebly.com/ Läs mer om metoden, se enkäten m.m. http://eksiktb.weebly.com/

Processblogg under studietiden

http://www.ekensikt.blogspot.se/ Ljudklipp från elevintervju

http://eksiktb.weebly.com/intervju.html Litteraturlista

http://eksiktb.weebly.com/kaumlllor.html Inspiration i form av musik och bild

http://www.youtube.com/watch?v=fdHCec23BKE


nnehåll 4

BAKGRUND

8

FORSKNING OM IKT

6

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

10 UNDERSÖKNINGEN OCH BEGREPP 11 METOD

12 RESULTAT ­ ELEVERNA

14 ELEVRÖSTER I TEXT OCH LJUD

16 RESULTAT OCH ANALYS ­ LÄRAREN 18 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 20 LITTERATUR 21 TACK!


Bakgru 4

JAG HAR JOBBAT SOM LÄRARE i

20 år. Först 5 år på högstadienivå och de senaste 15 åren på gymnasiet. Ämnena jag undervisar i är kemi, biologi, naturkunskap och matematik. Jag vill direkt slå fast att jag alltid har trivts fantastiskt bra med att undervisa. Jag kan inte tänka mig något annat yrke som ger så mycket inspiration och utmaningar!

MEN yrket kräver att man hela tiden utvecklas och en av mina stora brister är att jag inte känt mig säker med

datorn som hjälpmedel. När min skola höstterminen 2010 införde en bärbar dator till varje elev bestämde jag mig för att försöka använda datorn så mycket som möjligt i undervisningen. Problemet var att vi lärare inte fick någon fortbildning utan allt lärande skulle ske på egen hand. Eftersom jag kunde så lite om IKT hade jag helt enkelt inga idéer och kände mig som en riktig ”bromskloss”!

ht 201 0

Barce


und

ETT STEG FRAMÅT togs då jag

under några veckor var handledare till två lärarstudenter som läste kursen IKT B på Uppsala universitet. De talade om hemsidor i undervisningen, att publicera elevarbeten i form av webbtidningar, använde processbloggar för att dokumentera sin utveckling och hade den säkerhet med datorer jag ville uppnå. Jättespännande tyckte jag men hur skulle jag hinna med, och klara av, att göra liknande saker utan duktiga lärarstudenter som hjälpte till?

5 EFTER EN HEL DEL VÅNDA

började jag läsa kursen IKT och lärande 1­ digital kompetens, på Uppsala universitet höstterminen 2011. Vårterminen 2012 fortsatte jag studera IKT A och höstterminen 2012 läser jag alltså IKT B. Under hela tiden har jag dessutom arbetat i skolan med eleverna, alltmer aktivt med digitala hjälpmedel i undervisningen.

ht 11 - ht 1 2

Jag hade inga idéer och kände mig som en riktig bromskloss!

elona I den här rapporten sätter jag fokus på mina elevers och mina egna tankar kring detta med digitala hjälpmedel i utbildningen.

Under en resa till Barcelona fick jag tid att fundera kring mitt sätt att arbeta samt att tänka bildmässigt vilket naturligtvis påverkar både tidningens layout och innehåll.

Välkommen att hänga med på min och mina elevers resa!


Syf dec 201 2

Citat ur förordet till Teknikdelegationens rapport ­ "Framtidens lärande, i dagens skola?" ”ALLTFÖR MÅNGA ungdomar väljer

är intresserade av ämnena, men att de i undervisningen saknar möjligheten att ta till sig och reflektera kring dem. Undervisningen upplevs mer som traditionell kunskapsinhämtning och resultatet blir att de tappar intresset.”

SOM PROGRAMANSVARIG för det

och utrustning” och att: "Förmågan att söka, sovra, bearbeta och tolka information samt att tillägna sig ny teknik är viktig…" Dessutom har Europaparlamentets och EU:s råd utfärdat rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande där digital kompetens är ett av områdena.

tidigt bort studier inom naturvetenskap och teknik. Detta trots att dagens unga i sin vardag tar till sig och använder ny teknik rekordsnabbt. Samtidigt visar flera undersökningar att ungdomar i grunden

HU UN

frågestä Naturvetenskapliga programmet på min skola har jag funderat mycket på både hur man ska få fler elever att söka utbildningen och hur man ska öka andelen elever som fullföljer sin utbildning. Kan ökat användande av IKT i undervisningen påverka detta?

DET STÄLLS KRAV på digital

kompetens i den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11. I examensmålen för det Naturvetenskapliga programmet skrivs bl.a. att undervisningen ska: ”ge god vana att använda modern teknik

6

MED DETTA SOM BAKGRUND

anser jag att denna begränsade undersökning är relevant. Förhoppningsvis kommer det att vara intressant för såväl elever som lärare och skolledare att ta del av den.


fte &

UR UPPFATTAR ELEVER DET NÄR NDERVISNINGEN ALLTMER DIGITALISERAS?

PÅVERKAR DE DIGITALA HJÄLPMEDLEN LÄRARENS SÄTT ATT SE PÅ UNDERVISNING?

ällning 7


Forskn 8

MYNDIGHETEN FÖR SKOLUTVECKLINGS rapport

”Effektivt användande av IT i skolan ” är intressant för min undersökning . Den publicerades december 2007 men jag anser den ändå relevant som bakgrund till min studie. I rapporten betonas att det finns flera pedagogiska argument för IT i skolan. Ett argument som tydligt lyfts fram är motivationen. IT känns nytt och spännande och är ofta ett arbetsverktyg som eleverna känner igen och som motiverar dem. Man nämner även ökning av elevernas färdigheter, ökad självständighet samt utveckling av arbetet i grupp. Vidare slås det fast att IT­användning även främjar ett individualiserat lärande. Om dessa positiva effekter ska synas krävs att

teknikanvändningen kopplas till en pedagogisk idé. Detta pekar på att lärarens pedagogiska förhållningssätt till IT är viktig. Rapporten hävdar att det är tydligt att IT har både mätbar och upplevd positiv effekt på kunskapsinlärning. Det slås sedan fast att effekten i specifika ämnen blir högre ju mer integrerad tekniken är.

TVÅ OECD­ rapporter känns relevanta för min studie. 2010 publicerades ”Are

the New Millenium Learners Making the Grade?” Där betonas skolans roll när det gäller elevers behov att utvecklas till att bli "ansvarsfulla och kvalificerade teknikanvändare." Man slår fast att eleverna måste lära sig att sålla bort överflödig och ickerelevant information

dec 2007

IK


ning

och kunna dra nytta av digitala medier i sitt lärande. Det konstateras vidare att användning av IKT har en positiv inverkan på studieresultaten, men att det är användningen av datorer i hemmet som har betydelse. I OECD:s (2012) uppföljande rapport ”Connected Minds” är slutsatsen att det viktiga inte är tekniken i sig. Fokus ska istället vara hur tekniken kan användas för att t.ex. koppla samman lärande med andra lärande, med mentorer och med information från världens alla håll. Vikten av att hitta nya perspektiv och

9 förhållningssätt till tekniken betonas. Det är även viktigt hur beslutsfattare, lärare och elever uppfattar de digitala mediernas roll och funktion i lärandet.

TEKNIKDELEGATIONENS rapport

från 2010 ”Framtidens lärande, i dagens skola?” har haft betydelse för min undersökning. Här betonas att IKT ökar både tillgången på information och möjligheterna till kommunikation. Datorerna möjliggör dessutom nya former av lärande. I stället för att läraren

- 201 2

KT förmedlar kunskaper ska eleverna vara aktiva i sitt eget lärande och få möjlighet att lära sig använda de tekniska redskapen. Enligt denna rapport är bevisen för att IKT har effekt på kunskapsinlärningen inte helt entydiga. Detta beror på att många studier baserar sina slutsatser på den upplevda effekten hos lärare och övriga.

I rapporten belyses även frågeställningen om användandet av IKT kan verka som drivkraft för pedagogisk innovation. Man frågar sig vidare om detta kan leda till förändringar i lärar/elev­rollerna. En del av min undersökning tangerar denna frågeställning vilket känns spännande.


vt 201 2 JAG SKA UTVÄRDERA den

undervisning jag genomförde med en grupp gymnasieelever vårterminen 2012. Undervisningen var begränsad till en elevgrupp på det Naturvetenskapliga programmet i årskurs 2 på Kungsängsgymnasiet i Sala. Samtliga elever och jag som lärare har haft tillgång till en egen bärbar dator sedan höstterminen 2010. Den kurs som undervisningen bedrevs i benämns enligt Skolverket DJR1206 ­ Etologi och omfattar 50 gymnasiepoäng. Etologikursen pågick under vårterminen 2012. Jag och eleverna arbetade främst via en hemsida som skapades när jag läste A­kursen i IKT och lärande vid Uppsala universitet. Hemsidan kallas "Ekens etologi".

DIGITALA ARBETSSÄTT och

hjälpmedel som vi använde under kursen var t.ex. att göra filmer, producera digitala planscher, att blogga och att göra webbmagasin. Huvuddelen av faktasökningen gjordes via nätet och eleverna fick feedback på en av uppgifterna via en Jing­inspelning. Samtliga elevarbeten som producerades publicerades sedan på hemsidan och användes som läromedel för resten av undervisningsgruppen.

10

BEGREPPET "digital kompetens"

definieras enligt Europaparlamentet och rådet som ”säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål.” Grundläggande IKT­färdigheter beskrivs som "användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet.”

Begreppet traditionellt lärande kan enligt Teknikdelegationen ses som ett lärande med fastlåsta roller, där läraren har rollen att förmedla kunskapen och eleven har rollen att ta till sig kunskapen. Jag kommer att använda mig av både begreppen IT, informationsteknik, och IKT, informations­ och kommunikationsteknik. Vilket begrepp som används är beroende på terminologin i de olika rapporter jag tagit del av.


ht 201 2 JAG AVSER ATT genomföra en

in. Under intervjun kallas eleverna nummer 1­6, istället för vid namn, för att till viss del bibehålla anonymiteten. Intervjuformen som används blir riktat öppen eller öppen. De elever som medverkar i gruppintervjun har volonterat varvid urvalet kan anses vara något riktat. Detta är även en anledning till att jag dessutom vill genomföra en helt anonym enkät där samtliga elever i undervisningsgruppen deltar.

kvalitativ studie med ett fenomenografiskt förhållningssätt. Med syftet som utgångspunkt har jag kommit fram till att en kvalitativ metod bör vara mest lämplig i denna undersökning. Jag avser att ta reda på hur eleverna uppfattat undervisningen dels genom en enkätundersökning till samtliga 15 elever i undervisningsgruppen dels med en gruppintervju med sex av eleverna. Enkäten ska besvaras på lektionstid. På detta sätt är sannolikheten störst att få in svar från samtliga elever. Det finns dessutom möjlighet för eleverna att kunna få förtydligande om någon av frågorna upplevs som otydlig. Enkätundersökningen skapas i Google dokument och eleverna följer en utskickad länk och besvarar frågorna på sin bärbara dator. Sedan genomförs en fördjupande gruppintervju som spelas

För att kunna dra några slutsatser om jag som undervisande lärare påverkats av att använda digitala hjälpmedel tar jag hjälp av den processblogg jag använt under A­kursen i IKT och lärande. Även åsikter som eleverna lämnar i gruppintervjun kan komma att användas för att besvara frågan om de digitala hjälpmedlen påverkar lärarens sätt att se på undervisning.

Metod 11


Resulta -ele TIDIGARE DIGITAL KOMPETENS

Samtliga elever i undervisningsgruppen besvarade enkäten. Det framkom att alla kunde göra presentationer i PowerPoint och hade tittat på filmklipp via YouTube. Ungefär hälften av eleverna hade bloggat och gjort filmer. När det gäller övriga digitala tekniker vi använde via etologihemsidan är det endast ett fåtal av eleverna som använt sig av dem innan. Eleverna anser att arbetssättet har medverkat till att ”ge god vana att använda modern teknik och utrustning”.

LÄRORIKT OCH BEKVÄMT

Eleverna upplever att de lärt sig mycket inom ämnet etologi. Två av eleverna tror att de hade lärt sig något mer av en traditionell undervisning (lärare lär elev samt ej så mycket digitala hjälpmedel). Övrigas uppfattning är att de lärt sig lika mycket till mycket mer än om traditionell undervisning genomförts. Fler elever uttrycker att det var en fördel med att materialet fanns på en hemsida eftersom de upplevde det som modernt och tillgängligt samt att det var bekvämt att slippa bära runt på papper och böcker.

INSPIRERANDE OCH MOTIVERANDE

Eleverna uppfattade det som inspirerande att arbeta med etologisidan. De upplever att deras motivation har påverkats i positiv riktning av den, mer än vanligt, digitaliserade undervisningen. Orsaker till detta är bl.a. att det upplevs som omväxlande, att teknik i sig är roligt, att man fått lära sig nya program och att det känns modernt. Även att vara producent av material nämns som motivationshöjande.

Kungsängs PRODUCENT ISTÄLLET FÖR KONSUMENT

Huvuddelen av eleverna anser att det är bra till mycket bra att de var producenter av material som publicerades på webben. Eleverna nämner att de blev mycket noggranna med det de publicerade både för att det låg offentligt och för att det skulle läsas på inför ett kommande prov. En elev uttrycker att han inte bryr sig om att materialet ligger

12


at ever

ute på nätet men att det är viktigt att det är bra för klasskamraternas skull. Vissa elever anser att arbetssättet var väldigt lärorikt men att det var tidskrävande och innebar en extra press eftersom klasskompisar kopplar arbetet till en själv. Här framkommer även vissa funderingar om stoffets trovärdighet och relevans då det både skrivs och väljs ut av andra elever. Teknikproblem som krånglande Internet­anslutning och kraschande dator nämns av ett fåtal elever.

ATT PUBLICERA

Eleverna tog även upp aspekter av att arbeten ligger ute på nätet så att nästa års elever kan se vad årets elever gjort. Någon ansåg att det skulle bidra till mer kopierande av andras arbeten medan andra tyckte precis tvärtom att tjänster som t.ex. urkund lätt upptäcker den typen av fusk. Fler elever ansåg att det kan vara en inspirationskälla att se liknande arbeten som man själv ska göra och att det både kan höja motivationen och underlätta om man ser vad tidigare elever har publicerat. En åsikt som framkom är att publicerandet öppnar dörrarna till skolans värld så att det blir enklare att få en inblick i vad vi gör i skolan. Även uppfattningen att detta arbetssätt kan användas som reklam för skolan för att visa vad eleverna på programmet gör togs upp.

SÖKANDE OCH AVHOPP

sgymnasiet De flesta eleverna tror att en mer digitaliserad undervisning kan öka antalet sökande till det Naturvetenskapliga programmet, övriga har ingen uppfattning eller tror inte att det påverkar. Mer än hälften av eleverna tror att det kan minska antalet avhopp från programmet medan fyra inte tror att det har någon påverkan. Eleverna som tror att IKT kan få fler att söka respektive gå kvar på programmet nämner framförallt variationen, att det är roligt samt att det ger signaler om en uppdaterad och modern utbildning. De påpekar även att det behövs tydlig information till sökande om arbetsformer om det ska kunna vara en påverkansfaktor. De elever som inte tror att det påverkar antalet avhopp nämner att tidsbristen och svårighetsgraden inte kommer att minska.

13


Elevrö Sala Nov 20

«Det har varit otroligt br ju på ett språk som var an ung person eftersom allt s själva. Man blev automat noggrannare när man gjo eftersom det var vad vi sk läsa på till prov.

«Jag råkade ut för flera g min internetanslutning do därmed inte kunde komm hemsidan och plugga. Da prov var ju också så mån hemsidan att den blev väl

«... Nu ska ens egna arbeten hjälpa de andra att utvecklas. Då måste man tänka efter vad man presenterar och hur man gör det...

14

«Eftersom vi fick göra så blev jag mer motiverad at mig. Jag ställde automati på kvalitén av mina arbet samtidigt ställde jag högr andras.. Dessutom var de att arbeta på och den känd anpassad till vad vi möter


öster

ra! Allt skrevs npassat till en skrivits av oss tiskt orde saker, kulle ha att

«Det kan ju sätta lite press på dem som skriver att de ska göra lika fina...

vember 01 2

gånger att og och att jag ma in på agarna innan nga inne på ldigt seg...

mycket själva tt faktiskt lära iskt högre krav ten, och re krav på de et ett roligt sätt des mer r i vardagen.

«En mer digitaliserad undervisning på NV kan mycket väl leda till ökat antal programsökande. Undervisningen måste spegla samtiden för att vara attraktiv och digitaliserade arbetsmetoder är ett steg på vägen mot en mer modern skola.

«Det ger en bättre image för programmet och fler blir nyfikna på det om man använder teknik som inte används annars.

«Det gäller ju att folk förstår att NV är digitaliserad innan man söker för att det ska göra någon skillnad.

15


Resulta & ana -läraren Sa l 16

HÖSTTERMINEN 2010 fick eleverna

i årskurs ett på Kungsängsgymnasiet en bärbar dator och så även vi lärare. Jag ville verkligen använda datorn så mycket som möjligt i undervisningen. Stötestenen var att vi lärare, förutom att på egen hand klara av PIM 1 och 2, inte fick någon utbildning i IKT. Detta gjorde att jag kom så långt att jag använde PowerPoint genomgångar med hjälp av kanon i de klassrum där sådana fanns. Jag använde även en del träningssidor i matematik, men längre än så kom jag inte. Vad skulle datorerna egentligen användas till?

INTE FÖRRÄN jag började studera

IKT på Uppsala universitet ht 2011 började min "digitala resa" ta fart. Jag har sedan dess dokumenterat mina

ht 201 0 -

tankar i en processblogg. I mitt första inlägg skriver jag: "Viljan att utvecklas som lärare, att bli "bättre", är drivkraften. Farhågorna om att inte räcka till, att vara för omodern, ohjälpligt efter i teknikdjungeln, försöker jag skjuta ifrån mig. Jag är ju för sjutton pedagog och borde väl klara av att ta även dessa steg framåt för att inte "mossa till mig" totalt."

DE 16 BLOGGINLÄGG jag skrev

mellan aug­dec 2011 handlade alla om teknik, teknikstrul och olika program. Sedan hände något! Jag började mer och mer att skriva om pedagogik och hur alla dessa nya digitala hjälpmedel skulle kunna användas i min undervisning. Inspirerad av arbetssättet student lär student (SLS) började jag inse att jag ville gå från en


at alys n l@ förmedlande lärarroll till ett mer elevaktivt lärande. Jag började tala och skriva mer om elev lär elev (ELE) och elev lär lärare (ELL). Dessa nya roller praktiserade vi frekvent i etologikursen. I den rapport från Teknikdelegationen jag tagit del av ställer man sig frågan om användandet av IKT kan verka som drivkraft för pedagogisk utveckling. Man frågar sig vidare om detta kan leda till förändra de roller hos lärare och elev. Eleverna upplever att jag låter dem vara friare i sina redovisningsformer än

17

tidigare. De säger i intervjun att det antagligen beror på den ökade digitala säkerhet jag fått genom mina studier i IKT. Sannolikt har jag således ändrat mitt sätt att se på undervisning och låter numera eleverna ta ett större ansvar för sitt eget lärande. Eleverna får oftare inta rollen som producenter istället för konsumenter. Dessutom har de digitala hjälpmedlen blivit ett naturligt inslag i undervisningen.

dec 201 2

«Från stapeldiagram till wild & crazy!


Diskus & slut användande av IT i skolan” kommer fram till. Som nackdelar med undervisningsformen nämner några elever teknikproblem som kan uppstå. I OECD­rapporten från 2010 betonas att eleverna måste tränas i att bli "ansvarsfulla och kvalificerade teknikanvändare." Det innebär, anser jag, att eleverna måste kunna utveckla strategier för att minimera effekter av teknikproblem. Exempelvis behöver alla lära sig att ha back­ up filer om datorn skulle krascha.

ATT UTVÄRDERA sig själv och sin egen

lärarroll är problematiskt. Därför har jag försökt hålla mig till det jag skrivit i min processblogg under tiden jag studerat IKT. Jag har även, från gruppintervjun, tagit del av de reflektioner eleverna framfört om min utveckling .

DE RESULTAT min rapport antyder om

elevernas uppfattningar stämmer väl överens med de forskningsrapporter om IKT och lärande jag tagit del av. Det går däremot inte att dra några långtgående slutsatser av min mycket begränsade studie. Elevgruppen är liten, endast 15 stycken, och eleverna är i stort mycket studiemotiverade och ansvarstagande. Jag anser ändå att det har varit mycket värdefullt att genomföra denna undersökning för att få möjlighet att gå in på djupet och få en tydlig bild av elevernas uppfattningar om undervisningen. Eleverna säger att deras motivation har ökat bl.a. för att arbetssättet känns modernt och varierande. Detta ligger helt i linje med vad Myndigheten för skolutvecklings rapport ”Effektivt

FLERTALET ELEVER uppfattar det som

att de lärt sig mer inom ämnet etologi med denna, i hög grad digitala, undervisningsform jämfört med traditionell undervisning. Här är inte resultatet entydigt, eftersom två elevers uppfattningar var att de skulle lärt sig något mer med en traditionell undervisning. När det gäller effekter på kunskapsinlärning dras olika slutsatser i de fyra rapporterna jag hänvisar till. Det varierar från både mätbar och upplevd positiv effekt till endast upplevd positiv effekt. Jag som betygssättande lärare kan se

18


ssion tsatser att många av eleverna nått målen för högsta betyget på denna kurs. Det går ändå inte att dra några klara slutsatser av arbetsformens korrelation med resultaten. Kursen är valbar och läses endast av elever med intresse för ämnet. Tidigare kursutvärderingar visar även att kursen brukar upplevas som rolig och intressant. Betygsstatistiken visar att även föregående år hade många elever nått de högsta betygen i kursen.

NÅGRA ELEVER anser att det ger ökad

press att prestera väl när deras arbeten ska publiceras på nätet och användas av andra elever. Eleverna säger å ena sidan att de upplever prestationsångest kring detta. Å andra sidan tror de att arbetssättet kan leda till att fler söker och/eller går färdigt programmet. Detta är en motsägelse! Min erfarenhet är att de elever som slutar programmet i förtid ofta gör det p.g.a. att de upplever hög arbetsbelastningen och stress. Här måste vi som arbetar på det Naturvetenskapliga programmet vara observanta. Min uppfattning är att vi bör skapa undervisningsformer som får fler elever att studera naturvetenskap. Jag är övertygad om att genom att ha en tydlig pedagogisk idé och integrera IKT i undervisningen kommer mätbara positiva resultat att erhållas. Ju fler olika undervisningsmetoder som används desto lättare är det att nå ut till alla elever, som naturligtvis var och en har vitt skilda lärstilar.

ELEVERNA ANSER att det är inspirerande att publicera sina arbeten på nätet. Här nämns även fördelar med att skolans värld blir mer lättillgänglig för utomstående och kan därmed skapa intresse för utbildningen. Eleverna tror i hög grad att ett mer digitalt arbetssätt kan leda till fler sökande och färre avhopp på det Naturvetenskapliga programmet. Modellen med att elev lär elev har upplevts som lärorik och verklighetsanpassad. Detta arbetssätt ligger helt i linje med de tankar som lyfts fram i OECD:s och Teknikdelegationens rapporter.

19


Littera

IKT

Metod 20


tur

Många har hjälpt mig under tiden jag studerat vilket jag är mycket tacksam för: Härliga etologigruppen som lät mig pröva nya sätt att bedriva undervisning på och ställde upp för enkät och intervjutid. Nicklas B & Rebecca Ö som hjälpte mig med framsidan. Lars­Erik E & Anders Å som hjälpt mig med diverse nedladdningar och programinstruktioner. Maximilan A & Anders Å (igen) för att ni hjälpt mig att fota intervjun och skolan. Jonas K & Birgitta K­R för korrekturläsning och peptalk. Hela gänget som läser IKT B för att ni är hjälpsamma och roliga att vara med. Finn C, Lars W och Måns H för feedback, tips och tålamod. Familjen för allt!

Tack! 21


BROMSKLOSS - ELLER?

NEVER AGAIN!


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.