Forskningsbakgrund JTI™

Page 1

8.1 Forskningsbakgrund och konstruktion

Utgångspunkt, användning och konstruktion, Hafdis Thorsteinsdottir, Center for Ledelse, Danmark JTI Forskningsbakgrund, Rikard Larsson, Decision Dynamics AB, Sverige

© Copyright 2018, Decision Dynamics AB


JTITM – utgångspunkt, användning och konstruktion. Bakgrund

JTITM - Jungian Type Index - är ett verktyg som har utvecklats i Norge och som bygger på Carl Gustav Jungs teori om psykologiska typer. De verktyg som används för att mäta Jungs psykologiska typer är idag bland de mest använda inom områden som ledarskapsutveckling, teambuilding, karriärcoaching och utbildningsrådgivning. JTITM är utvecklat av två norska psykologer: Thor Ødegård, specialist inom arbets- och organisationspsykologi i Norsk Psykologforening (NPF), och Hallvard E. Ringstad, specialist inom arbets- och organisationspsykologi i NPF. Båda har arbetat med Jungs typologi på djupet i 15 år, såväl teoretiskt som praktiskt. Båda var mellan 1990 och 2000 branschens nyckelpersoner när det gäller användningen av och certifiering i MBTI i Norge. Utvecklingen av JTI började 1998. Verktyget utvecklades utifrån väl övervägda och metodmässiga val och bortval. Thor Ødegård och Hallvard Ringstad strävade efter att verktyget skulle framstå som homogent och klart. Alla fyra dimensioner är därför underbyggda av ett jämnt antal frågor och en jämn viktning av de enskilda svarsalternativen. Detta ger verktyget en konstruktionsmässig enhetlighet. Vidare har man eftersträvat ett tydligt samband mellan frågorna och teorin som ligger till grund för dem. Båda delar medför att JTI har en hög ”face validity” och att instrumentet uppfattas som okomplicerat och enkelt att arbeta med. Ødegård och Ringstad har lagt vikt vid en stringent tolkning av Jungs begreppsdefinitioner – detta har i synnerhet betydelse för deras förståelse av Tanke/Känsla-dimensionen (T/F). Tankesättet i JTI innebär alltså en skarpare definition av T/F-dimensionen som två rationella värderingsmetoder. JTI introducerades på den norska marknaden 2001 och har funnits på den danska marknaden sedan 2003. Center for Ledelse har sålt JTI sedan april 2004. I Sverige lanserades JTI i december 2005. JTI finns i skrivande stund online på 15 olika språk: svenska, norska, danska, finska, franska, engelska, tyska, holländska, spanska, italienska, polska, estniska, lettiska, litauiska och mandarin. Den ursprungliga valideringen av instrumentet gjordes av psykometriker från Universitetet i Bergen och Rogalands Forskning i Norge. JTI är också validerat av DNV – Det Norske Veritas.

Utgångspunkt

JTITM är baserat på Jungs typologi och konstruerat med syfte att identifiera den enskildes preferenser inom fyra dimensioner, varav två sidor av varje dimension bör uppfattas som motpoler: Extravert Sinnesförnimmelse Tanke Bedömning

© Copyright 2018, Decision Dynamics AB

Introvert Intuition Känsla Perception


Man kan betrakta dessa fyra dimensioner som mentala verktyg vi använder för att förstå och tillskriva mening till det vi möter på vår väg. Kärnan i begreppsapparaten berör hur vi tar emot information och tar ställning till den, alltså hur vi uppfattar (Perception) respektive bedömer (Bedömning). Teorin har sin utgångspunkt i att vi alla har samtliga verktyg till förfogande, men att vi tidigt utvecklar en preferens för en av polerna i var och en av de fyra dimensionerna. Denna preferens blir således det redskap vi föredrar när det gäller att skapa vår förståelse. Kunskap om ens preferenser inom dessa fyra dimensioner kan ge den enskilde insikt i hur denne föredrar att förstå samt hantera uppgifter och problemställningar. Kunskapen ger även en inblick i hur man föredrar att kommunicera samt kan ge inblick i varför vissa saker faller sig naturliga och enkla medan andra kräver mer energi och ansträngning. Det som kan kopplas till våra preferenser uppfattas nämligen ofta som naturligt och ovillkorligt, medan det som kan relateras till de sidor vi inte föredrar kan upplevas som mer ansträngande och kräva en högre grad av uppmärksamhet och målinriktad ansträngning. Teoretiskt sett kan preferenserna skilja sig i en eller flera dimensioner. Dessa olikheter kan utmynna i varierande öppenhet för saker och ting, och ibland i olika beteenden. Kunskap om ens preferens ger således insikt inte bara i hur man föredrar att hantera saker, men även i förståelsen för att andra kan hantera saker och ting annorlunda som en naturlig följd av deras speciella preferenser. De åtta olika preferenserna är lika betydelsefulla, var och en inom sitt område.

Modellens användningsområde JTITM är först och främst ett utvecklingsredskap. Modellen är utvecklad och konstruerad med fokus på insikt; att förstå sig själv och andra bättre, att utnyttja egna och andras resurser bättre, att frigöra energi samt att skapa bättre resultat. JTI är därför lämpligt för rådgivning som har fokus både på den enskilde samt samspelet mellan två eller flera individer. JTI ger en betydelsefull insikt om samarbetet mellan människor. Den ger en kod till förståelse av grunden till framgång i samarbetet och ger samtidigt en bild av de utmaningar som man kan stå inför.  Självinsikt – genom sin JTITM typkod får man bättre förståelse för sina egenskaper, sina starka och svaga sidor samt sitt speciella sätt att uppleva världen på. Man lär känna ett språk som hjälper en att förstå varför några saker förefaller lätta och andra svåra i förhållande till olika uppgifter och i samarbetet med andra.  Förståelse och tolerans – man inser att när andra människor fungerar och reagerar annorlunda än en själv så beror detta (troligtvis) inte på illvilja, utan att de helt enkelt fungerar annorlunda – vilket man kan lära av och anpassa sig efter.  Bygga på olikheter – istället för att betrakta olikhet som ett irritationsmoment kan man försöka att utnyttja skillnaderna på ett konstruktivt sätt.  Beteendeförändring – man kan bestämma sig för, i samarbete med andra, att vilja förändra sitt beteende utifrån sin kunskap om sin egen och andras typer. Det kan t ex vara sättet man kommunicerar på – eller undviker att kommunicera på. Är man chef kan man t ex utnyttja sin kunskap om sin egen och andras typer till att bestämma vilka och hur uppgifter skall delegeras till individerna och hur man bäst kan stötta vederbörande. © Copyright 2018, Decision Dynamics AB


 Aktiviteter – man kan reflektera över sina dagliga aktiviteter i relation till typrelaterade starka och svaga sidor. Man kan överväga om man nyttjar sin kompetens och sin energi på det mest fördelaktiga sättet, eller om en annan uppgiftsfördelning kunde resultera i större tillfredställelse i arbetet. Man kan låta andra komplettera en på områden där de har sina starka sidor och man själv är svag.  Personlig utveckling – man kan bestämma sig för att på längre sikt bygga på sina starka sidor och/eller utveckla sina svaga sidor. Utvecklingsaspekten har alltid varit en integrerad del av Decision Dynamics JTI®, och för de flesta är det både nyttigt och lärorikt att arbeta med de mindre utvecklade sidorna av sin typ.  Samspel i grupper - JTITM kan ge en bild av gruppen som helhet och svara på följande frågor: - Vilka är mina särskilda kompetenser och vad väljer jag att uppmärksamma? - Vilka områden försummar gruppen oftast? - Vad skall gruppen därför vara mer medveten om och få stöd med? - Vilka olika roller innehar gruppens deltagare och vad bidrar de ”typiskt” med? På detta sätt bidrar JTITM till förståelse, acceptans av olikheter, bättre resursutnyttjande och konfliktlösning i en grupputvecklingsprocess.  Organisationstyper - Hela organisationers eller avdelningars karaktär kan beskrivas i typ-begrepp. På så vis får man en bild av hur organisationen ser på sig själv, dess strategi, organisationens inre och yttre förutsättningar samt vad man lägger vikt på vad gäller exempelvis produktion, förnyelse, styrsystem, flexibilitet, objektivitet eller relationer. På bakgrund av detta kan man värdera hur pass ändamålsenlig organisationen är i förhållande till villkoren för dess verksamhet. Skillnaden i organisationstyp för olika avdelningar i en verksamhet ger en ny syn på relationerna mellan dessa avdelningar.

Konstruktion

JTITM tar utgångspunkt i ett frågeformulär, som i sin nuvarande form består av 56 frågor – 14 för varje dimension. Respondenten anger sina preferenser genom att besvara frågorna och väljer därmed mellan de två sidorna av den dimension som frågan gäller. Frågorna utgör tvingande val mellan polerna i de fyra dimensionerna, samtidigt som frågeformuläret hjälper respondenten att hitta sina preferenser. Svarsalternativen är utformade som valmöjligheter i olika vardagliga situationer, utvalda i syfte att visa på den underliggande preferensen. Samtliga valmöjligheter avspeglar två poler i samma jungianska dimension (t.ex. E och I, S och N; aldrig E och N, N och F o.s.v.). De flesta människor känner igen element från båda polerna relaterat till olika sammanhang. Detta överensstämmer också med den förståelse typologin ger av preferenserna och deras samspel. Flera frågor i JTI är formulerade så att de tar hänsyn till detta. Ett bra exempel är fråga nummer 5: A: Jag tycker om att ha tid för mig själv, men mer typiskt för mig är att jag får ny energi av kontakt och aktiviteter med andra människor. B. Jag tycker om att vara med andra, men mer typiskt för mig är att förnyar mina krafter genom att vara för mig själv eller tillsammans med mina allra närmaste. © Copyright 2018, Decision Dynamics AB


Frågan tillhör E/I-dimensionen, och tar hänsyn till att de flesta människor har extravert preferenser, men behåller samtidigt den polaritet och det val av preferens som teorin föreskriver. De fyra sista frågorna i frågeformuläret (en för varje dimension) har en annorlunda utformning än de övriga. De kallas preferensbestämmande frågor (PB-frågor) och har en längre, mer nyanserad och fyllig preferensbeskrivning. De är också är mer precisa statistiskt sett i valet mellan dimensionernas motpoler. Som en konsekvens av detta får de en speciell betydelse om en person har svarat lika högt på de två sidorna av en dimension (d v s 7 – 7). När detta sker läggs, som utgångspunkt, preferensen på den sida PB-frågan pekar emot.

Värdering av frågor och preferenspoäng Vart och ett av svaren på frågorna i JTITM utgör 1 poäng. Det totala antalet poäng för varje dimension råpoäng och räknas sedan om till preferenspoäng. Omräkningen till preferenspoäng har till syfte att: 1. Uttrycka resultatets klarhet med hjälp av en siffra. 2. Ge en bättre visuell överblick över resultatet. 3. Möjliggöra en nivåuppdelning i oklara, ganska tydliga, tydliga och mycket tydliga preferenspoäng. Preferenspoängen för varje dimension består av en bokstav som visar riktningen i preferensen och en siffra som visar klarheten. Bokstaven får man fram genom att jämföra poängen för de två polerna i varje dimension. Den pol som har högst siffra visar preferensens riktning och därmed också bokstavsdelen av preferenspoängen (t ex E 10 och I 4 ger E som preferens). Preferenspoängen räknas ut genom att den lägsta siffran subtraheras från den högsta. Preferenspoängen är alltså ett uttryck för differensen mellan råpoängen i samma dimension (t ex råpoängen E 6 och I 8 ger preferenspoängen I 2). Om råpoängen visar ”oavgjort”, d.v.s. om poängen är lika på båda polerna i en dimension, använder man den så kallade PB-frågan. Om resultatet t.ex. är E 7 och I 7, och PB-frågan är besvarad med preferensen E, kommer preferensen att läggas på E. För att klarlägga preferensen krävs dock en dialog med respondenten. Bokstäverna indikerar vilken pol inom varje dimension som personen föredrar och som denne troligen har utvecklat eller kan utveckla ytterligare. Exempelvis antyder en preferens för E att personen föredrar extravert framför introvert och att personen förmodligen kommer att ägna mer tid åt att vara utåtriktad än inåtvänd. Konsekvensen är att denna person sannolikt är bättre på aktiviteter som kräver ett utåtriktat sätt än på aktiviteter som kräver reflektion, och kommer att få större tillfredsställelse av en karriär som kräver ett utåtriktat sätt. De särdrag som är knutna till en preferens är ofta mindre framträdande när siffervärdet på preferenspoängen är lågt. En låg preferenspoäng visar att det nästan är lika många poäng i dimensionens båda poler. Medan bokstäverna indikerar preferensens riktning visar siffrorna klarheten preferensen, d.v.s. hur tydlig respondenten är över om han/hon föredrar exempelvis N © Copyright 2018, Decision Dynamics AB

i


framför S. Preferenspoängen N 2 och N 14 visar båda preferens för N, men N 14 visar att respondenten föredrar intuition framför sinnesförnimmelse oftare i frågornas tvingande valsituation än respondenten med N 2. Siffervärdet i poängen visar alltså hur klar preferensen är. Det är dock viktigt att understryka att det inte nödvändigtvis är samma sak som hur starkt den upplevs. Det är inte heller nödvändigtvis korrekt att anta att en person med en preferenspoäng på N 14 har utvecklat sina intuitiva färdigheter mer effektivt än personen med N 2.

Tolkning av resultat En alltför onyanserad, ensidig tolkning av poängen är inte önskvärd. Det beror på att JTI är konstruerat för att visa riktningen i en preferens (bokstaven) och inte dess klarhet. Varje fråga som rör poängen bör användas för samtal kring och utforskning av den preferens det gäller. Poängen ger underlag för bedömning av: a. huruvida preferensen har blivit korrekt bestämd, och b. vilken betydelse preferensen har för svarspersonen. En stark tydlighet (högt siffervärde) ökar sannolikheten för att personen ska känna igen sig i den indikerade preferensen och i de typbeskrivningar som är knutna till preferensen.

Klarhet betyder inte att personen kan hantera en given situation Ett av de fel som dessvärre ofta uppstår i tolkningen av den siffermässiga delen av JTIpoängen är att man förmodar att preferensens klarhet är liktydig med förmågan att hantera olika situationer. Man kan inte ta för givet att en person med en poäng på N 14 är mer intuitiv än en person med N 2. En högre poäng betyder helt enkelt att svarspersonen är mer klar över vad han/hon föredrar när han/hon tvingas välja. Vid besvarandet av frågeformuläret jämför personen ju hela tiden med sig själv (t.ex. mest S eller N). Det är dock vanligt förekommande, och det är naturligt att förvänta sig att de som har tydliga preferenser: a. tränar dem mer, och således b. kan förmodas ha utvecklat de färdigheter som är knutna till dessa preferenser, och dessutom c. sannolikt har arbetet upp de karaktärsdrag och vanor som är knutna till användandet av dessa färdigheter. Det finns dock inget som hindrar att t ex en person med Känsla som preferens kan tänka bättre än en person med Tanke som preferens. Samtidigt som man föredrar Känsla kan man alltså ha en välutvecklad förmåga att tänka.

© Copyright 2018, Decision Dynamics AB


Tolkning av preferensnivåer Följande riktlinjer kan användas i bearbetningen av preferenspoäng. Intervallgränserna bör ses som ungefärliga och inte som exakta delningspunkter. Mycket tydliga preferenser (11–14) Respondenter med mycket tydliga preferenspoäng är vanligtvis eniga om att de har de preferenser som Decision Dynamics JTI visar. Ofta har de även de hållningar och färdigheter som följer med dessa preferenser. I och med att deras val av preferens är så ensidigt kan det vara bra att fråga dem om de utan problem kan använda den preferens de minst föredrar om situationen kräver det. KOM IHÅG att vara noga med att uttrycka frågan som en fråga och inte en beskyllning. Man kan t.ex. fråga personer med en preferenspoäng på P 14 om deras förmåga att hålla tider. Bli dock inte förvånad över att vissa respondenter alltid är punktliga – trots deras tydliga preferens för P. Tydliga preferenser (7–10) När en persons preferenspoäng är tydlig är det rimligt att tänka sig att respondenten är medveten om och handlar i överensstämmelse med den rapporterade preferensen. Ganska tydliga preferenser (4–6) När preferenspoängen är ganska tydlig är respondenten fortfarande oftast enig med beskrivningen av den rapporterade preferensen. Man bör fråga om tolkningen stämmer och bör vara öppen för möjliga frågetecken kring preferens. Otydliga preferenser (1–3) När preferenspoängen är otydlig kan en förändring av en eller två frågor förändra bokstavskombinationen. Respondenten har i väsentlig grad delade preferenser. Man bör uppmuntra respondenten att överväga om denne föredrar och använder den rapporterade preferensen. Otydliga poäng är ofta knutna till en känsla av dragkamp mellan ytterligheterna i den aktuella preferensen (t ex är låga TF-poäng ofta förenade med svårigheter att veta om personen ska ”följa sitt huvud eller sitt hjärta”). Press utifrån kan också ge olika riktning för män och kvinnor på TF-skalan. Det är inte ovanligt att män blir mer uppmuntrade mot T-aktiviteter och kvinnor mer mot F-aktiviteter. Det är bra att fråga om de otydliga poängen som framkommit i själva verket är tydliga preferenser som verkar mindre tydliga för respondenten i och med att denne svarade så som förväntades, eller om de otydliga poängen indikerar en påverkan från könsrollsförväntningar. Respondenter tolkar ibland otydliga poäng som fördelaktiga eftersom de tror att det betyder att de behärskar båda preferenserna lika väl. Oftast är dock otydliga poäng snarare en avspegling av en dragkamp mellan preferensens ytterligheter, än en indikation på att båda hanteras lika väl.

© Copyright 2018, Decision Dynamics AB


Jämförelse mellan den dominerande funktionen och stödfunktionen Vilken som är dominerande funktion respektive stödfunktion avgörs på bakgrund av typkodens bokstäver. Man skulle kunna förvänta sig att den dominerande funktionen är den som har tydligast preferenspoäng. Ofta är detta dock inte fallet och det beror på att man, när man fyller i frågeformuläret, alltid gör jämförelser inom en dimension (alltså exempelvis mellan S och N) och inte mellan dimensionerna (exempelvis mellan S och F). Undersökningar visar också att preferenspoängen för den dominerande funktionen endast är större än preferenspoängen för stödfunktionen i ungefär hälften av fallen. Det kan ändå vara bra att uppmärksamma tydligheten i den dominerande funktionen och stödfunktionen i speciella fall. Jämförelsen mellan den dominerande funktionen och stödfunktionen kan betraktas som en varningssignal för den certifierade. En jämförelse är alltså till stor nytta när det gäller att göra den certifierade uppmärksam på ett möjligt fel i den rapporterade typen. Ett sådant fel kan uppstå när preferensen för den dominerande funktionen är svag (indikerat av en otydlig preferenspoäng) och när stödfunktionens preferens är tydlig (indikerat av en tydlig preferenspoäng). Den certifierade bör generellt fråga mer grundligt när den dominerande funktionen har en otydlig preferenspoäng än när stödfunktionen har en otydlig poäng. När den dominerande funktionen har en otydlig preferenspoäng har respondenten inte rapporterat en tydlig preferens för den funktion som i teorin skulle vara den mest pålitliga och differentierade för hans eller hennes typ. Det kan vara bra att se på preferenspoängen för EI eller JP, när preferensen för den dominerande funktionen är otydlig. Exempel: Person A E 02 S 10 F 01 J 12

Person B E 12 S 10 F 01 J 02

Person C E 08 S 12 F 10 J 06

Resultaten visar tre personer med typkoden ESFJ, en typ där F är dominerande och S är stödfunktion. I samtliga tre fall finns det en större rapporterad preferensklarhet för stödfunktionen S än för den dominerande funktionen F. För person A är E otydlig och S tydlig. EI och TF har otydliga preferenspoäng. Om respondenten beslutar sig för att ISFJ passar bättre än ESFJ, kommer S att vara den dominerande funktionen och därmed kommer den dominerande funktionen att vara tydligare än stödfunktionens poäng. För person B har TF och JP otydliga preferenspoäng. I detta fall är det inget större tvivel om EI, men det finns en möjlighet att P passar bättre än J. Lägg märke till att om respondenten beslutar sig för att ESFP är hans eller hennes typ, så kommer S att vara den dominerande funktionen, och preferenspoängen för den dominerande funktionen att vara större än preferenspoängen för stödfunktionen. © Copyright 2018, Decision Dynamics AB


För person C är det en tydlig preferens för F och en mycket tydlig för S – detta kan förmodligen anses vara irrelevant. Det kan vara bra att jämföra preferenspoängen för den dominerande funktionen och stödfunktionen om … a) det är stor skillnad mellan dem, b) poängen för den dominerande funktionen är otydlig, och c) antingen EI eller JP också är otydlig. KOM IHÅG att man som certifierad ALDRIG bör försöka övertala en respondent att byta preferens för att få poängen att passa en föreställning om att den dominerande funktionen alltid bör ha högst preferenspoäng.

Administrationen av JTITM JTITM kan administreras av respondenten själv eftersom alla nödvändiga instruktioner finns beskrivna i fråge- och svarsformuläret. När JTITM utförs i en grupp ska den certifierade läsa instruktionerna högt och understryka att respondenten ska vara noga med att fylla i rubriken med personlig information. Den certifierade ska också påpeka att endast ett svar per fråga får lämnas. JTITM har ingen tidsbegränsning, men individer som arbetar ovanligt långsamt kan uppmanas att arbeta snabbt och inte studera frågorna för länge. Om man har behov av att undersöka typskillnader med hänsyn till intressen och inlärningsform kan det vara en god idé att använda JTITM. Tänk på att man bör vara minst 16 år för att besvara JTITM. Dessutom ska man vara ytterst försiktig när man tolkar resultat för yngre personer. Unga ska informeras om att frågorna ursprungligen skrevs för vuxna och att de inte förväntas kunna svara på alla frågor. Om JTITM ska genomföras med personer som läser mycket långsamt kan det vara en fördel att läsa upp frågorna högt. Vid läsningen ska man sträva efter att låta neutral i förhållande till båda svarsalternativen. Den certifierade får inte förklara frågorna eller ordens betydelser även om respondenterna ber om detta. Anledningen är att det är nästan omöjligt att svara neutralt. Vid besvarande av frågeformuläret i grupp får gruppmedlemmarna inte diskutera frågorna. I introduktionen av JTITM bör man undvika att använda ordet test. Använd beteckningen JTITM eller frågeformulär. JTITM är konstruerat för att visa på likvärdiga preferenser och det finns inga rätta eller felaktiga svar. Vissa personer har svårt att hitta rätt sinnesstämning när de ska besvara JTITM. När resultatet redovisas brukar somliga säga att de exempelvis har beskrivit sitt ”arbetsjag”, ”privata jag” eller ”önskejag”. Det är bäst att besvara frågeformuläret med utgångspunkt i ”sitt sanna jag”, d v s naturligt och obesvärat, utan anpassning till yttre krav och förväntningar. Det är nämligen JTITMs uppgift att hjälpa personer förstå sina naturliga preferenser.

© Copyright 2018, Decision Dynamics AB


JTITM (Jungian Type Index) Forskningsbakgrund Rikard Larsson, Professor, Lunds universitet

Historisk bakgrund till Jungs Typologi Jungs typologi är en teori som denne schweiziske psykolog och analytiker utvecklade i boken ”Psykologiska Typer” som kom ut första gången 1921. Carl G Jung var ursprungligen en av Sigmund Freuds lärjungar och stod honom nära. Efterhand uppstod det dock markanta meningsskiljaktigheter mellan dem, som till slut blev så allvarliga att det resulterade i en separation. Jung kom så småningom att se sin och Freuds oenighet som ett resultat av deras mycket olika infallsvinklar och grundläggande synsätt. Många menar att denna oenighet var inspirationskällan till att Jung skrev boken och utvecklade typologin. Grundtanken i typologin är att det finns fundamentala skillnader mellan människor som har betydelse i en rad sammanhang. Detta innebär att vi så att säga är förutbestämda till att utveckla oss i en viss riktning, och att detta lägger ramarna för hur vi tar oss an uppgifter, vilka saker vi är benägna att lägga märke till och lita på, våra infallsvinklar till att ställning till saker på, samt på vilket sätt vi ingår i relationer. Dessa fundamentala skillnader innebär också att det finns vissa beteenden som faller oss mer naturligt eftersom de kan ses som förlängningar av våra grundläggande styrkor. På samma sätt finns det vissa beteenden som vi upplever som svårare att hantera, och som kräver mycket kraft och energi att utveckla och arbeta med. Den grundläggande tanken i typologin är således att vi rent faktiskt föds med olika styrkor; att vi liknar en del av de människor vi möter på vår väg eftersom deras styrkor liknar våra, och att vi upplever markanta skillnader mellan oss själva och andra vars styrkor är mycket annorlunda från våra. En annan fundamental tanke är att de olika styrkorna är likvärdiga, men inte lika bra till allting. Några människor är bra på att lägga märke till konkreta drag och detaljer. Andra är bra på att se på de övergripande principerna och sammanhanget. Bägge delar är lika värdefulla, och medverkar till att två människor som är varandras motsatser på detta område kan komplettera varandra väl i ett samarbete, men kanske också i viss grad irritera varandra. Jungs typologi är bara en liten del av den enorma mängd material som han producerade, och endast en del av en mycket omfattande psykologisk teoriapparat. Själv arbetade han inte speciellt mycket med den efter det att boken publicerades. Däremot inspirerade boken en rad människor som tog teorin till sig och arbetade vidare med den. Typologin är därför troligen den del av Jungs arbete som har fått störst konkret användning.

© Copyright 2018, Decision Dynamics AB


Mätning av Jungs typologi

Det mest kända instrumentet för att mäta Jungs typologi är MBTI® (Myers-Briggs Type Indicator)1 som utvecklades av Katharine Briggs and Isabel Briggs Myers under 1940talet. Andra instrument är t ex Singer-Loomis, Grey-Wheelright och Kiersey (Ringstad & Ödegård, 2002). JTITM (Jungian Type Index) utvecklades av de norska psykologerna Hallvard Ringstad och Thor Ødegård i slutet av 1990-talet efter att ha jobbat under ca ett decennium med MBTI®. Det nya instrumentet introducerades på den norska marknaden 2001 och på den danska marknaden 2003. JTITM består av 56 frågor där man väljer mellan två alternativ rörande en av Jungs fyra dimensioner i varje fråga. Varje dimension behandlas i 14 frågor. Ringstad och Ødegård startade med 120 frågor som sedan har statistiskt reducerats efterhand till dagens 56. Detta statistiska arbete genomfördes av bl a psykologen professor Ståle Einarsen vid Bergens universitet. Besvarande av JTITM resulterar blir dels en av 16 bokstavskombinationer som anger den Jungianska typen på samma sätt som MBTI® som t ex ENFP och ISTJ, dels ett preferenstal för vardera dimension som anger hur tydlig respektive preferens är (0-14). En jämförelse mellan hur JTITM och MBTI® är konstruerade visar på ett antal skillnader. JTITM har färre frågor. använder hela meningar för samtliga frågor till skillnad från vissa kontroversiella ordparsfrågor. är medvetet mindre extremt formulerade för att göra dem mer användarvänliga och mindre provocerande. har fyra frågor i slutet som är speciellt innehålls- och nyansrikt formulerade så att de ger en högre statistisk precision. mäter sinnesförnimmelse och intuition som en ren upplevelse/uppmärksamhetdimension för att undvika problematisk sammanblandning med kreativitet och intuition. har mer balanserade formuleringar för Tanke-Känsla dimensionen vilket ger en bättre fördelning. kan besvaras direkt via Internet som minskar felkällorna jämfört med mer komplicerad manuell beräkning av resultat.

JTITMs forskningsmässiga kvalitet Den forskningsmässiga kvaliteten mäts bl a med instrumentets reliabilitet – att man får tillförlitliga mätresultat – och validitet – att man faktiskt mäter det man avser att mäta. Reliabiliteten kan mätas genom s k ”test-retest”, d v s att personer besvarar frågeformuläret två gånger med en viss tidsperiod emellan. Denna tillförlitlighet är fullt tillfredsställande (70% hade samma preferens i samtliga dimensioner i den norska studien av 46 personer och 66 % i den danska studien av 44 personer) och något högre än MBTI®, som visas i Tabell 1.

1

MBTI® är av Myers Briggs Type Indicator Trust registrerat varumärke. OPP limited innehar denna rättighet i Europa. © Copyright 2018, Decision Dynamics AB


Tabell 1. Reliabilitet ”test-retest” för JTITM i jämförelse med MBTI® Antal ändrade dimensioner Inga En Två Tre Fyra Test-retest intervall

Decision Dynamics JTI® Studie i Norge Studie i Danmark 70 % 66 % 24 % 27 % 2% 7% 4% 0% 0% 0% 4 – 8 veckor, N=46 4 – 15 veckor, N=44

MBTI® 65 % 28 % 6% 1% 0% 4 veckor (Källa: MBTI Manual)

Denna ”test-retest”-reliabilitet kan även mätas som korrelationskoefficienter, d v s hur starkt sambandet är mellan det första och andra resultatet för varje dimension. Dessa korrelationskoefficienter sträcker sig mellan +1,00 (= identiskt) och -1,00 (helt motsatt) och där 0,00 står för inget samband alls. En tumregel är att ”test-retest” korrelationskoefficienter på över 0,70 är tillfredsställande. Sannolikheten för att en korrelationskoefficient är sann och inte en slump uttrycks av dess statistiska signifikans. Om den statistiska signifikansen för en korrelationskoefficient är 0,05-nivån, så innebär det att sannolikheten att det skulle vara ett slumpmässigt, icke sant resultat är bara 5 gånger på 100. Starkare statistiska signifikanser på 0,01- eller 0,001-nivåerna betyder att det är bara 1 gång på 100 eller t o m bara 1 gång på 1000 som det skulle vara slumpmässigt. Det senare betyder att det är 99,9% säkert att det finns ett samband som inte är slumpmässigt. Tabell 2 visar Decision Dynamics JTI®s ”test-retest” korrelationskoefficienter som alla var stark positivt korrelerade med statistisk signifikans på 0,001-nivån i både de norska och danska studierna. Tabell 2. Reliabilitet ”test-retest” korrelationskoefficienter Decision Dynamics JTI™ Dimension E/I S/N T/F J/P Test-retest intervall

Korrelationskoefficient i Norge 0,96 0,88 0,85 0,87 4 – 8 veckor, N=46

Korrelationskoefficient i Danmark 0,92 0,95 0,86 0,91 4 – 15 veckor, N=44

Ett instruments reliabilitet kan också mätas med Cronbach’s alpha som visar på hur internt konsistenta de frågor är som vägs samman för att mäta en dimension. Cronbach’s alpha är som mest 1,00, medan 0,00 visar på total brist på intern konsistens. Denna interna konsistens kallas även i vissa studier för begreppsvaliditet (”construct validity”) då en hög Cronbach’s alpha (över 0,60) visar på att de olika frågorna som avser mäta en dimension hänger väl samman och därför troligen mäter denna. Decision Dynamics JTI ®s © Copyright 2018, Decision Dynamics AB


höga Cronbach’s alpha-värden visas för en norsk studie i mittkolumnen och för en mycket stor dansk studie i högerkolumnen av Tabell 3. Tabell 3. Reliabilitet / intern konsistens / begreppsvaliditet för Decision Dynamics JTI™ Dimension E/I S/N T/F J/P

Cronbach’s alpha i Norge 0,89 0,88 0,82 0,82 N=81

Cronbach’s alpha i Danmark 0,84 0,83 0,82 0,82 N=9553

När det gäller validiteten av ett instrument kan det mätas bl a genom att jämföra det med andra mått. Eftersom både JTITM och MBTI® avser att mäta Jungs olika typer, är det naturligt att just jämföra hur dessa två instruments dimensioner hänger samman. Detta visas med hjälp av korrelationskoefficienter över 81 personer i Norge som har besvarat båda instrumenten i Tabell 4. (statistiskt signifikant på 0,01-nivån som visas med **, medan endast 0,05-nivån med *). Tabell 4. Korrelationskoefficienter mellan JTITM och MBTI® som validitetsmått för mätning av Jungs typer. Korrelationskoefficienter mellan MBTI® och Decision Dynamics JTI® Norsk studie, N=81 E-I 0,72** S-N 0,82** T-F 0,49** J-P 0,81** * = statistiskt signifikant på 0,05-nivån, ** = statistiskt signifikant på 0,01-nivån Det framgår från Tabell 4 att samtliga fyra dimensioner är starkt korrelerade (mellan 0,82 och 0,49 som alla är statistiskt signifikanta på minst 0,01-nivån). Det är intressant att notera att den minst korrelerade dimensionen är ”Tanke-Känsla”, som också är den dimension där Ringstad och Ødegård medvetet har försökt att förbättra mätningen genom att göra den mer balanserad jämfört med den övervikt för Tanke som MBTI® har. De första studierna av det svenska frågeformuläret har påbörjats samtidigt som det pågår större studier i både Danmark och Norge. Vidare finns det mer detaljerad forskningsinformation om bl a hur JTITM är korrelerat med Big 5-factor instrumentet NEO PI-R som kan beställas från Decision Dynamics AB.

Sammanfattning

JTITM är ett nytt och praktiskt instrument som mäter Jungs typer med hög forskningsmässig kvalitet när det gäller både reliabilitet och validitet.

© Copyright 2018, Decision Dynamics AB


Referenser Executive News - TestNyt (2004) Undersögelse dokumenterar pålidelighed af dansk JTI. Köpenhamn, Danmark: Center for Ledelse, December, sid 3. Oxford Psychological Press Limited (2001) MBTI Manual, Oxford, England. Ringstad, H. E. & Ödegård, T. (2002) Typeförståelse: Jungs typepsykologi – en praktisk indföring. Bergen, Norge: Optimas.

© Copyright 2018, Decision Dynamics AB


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.