Jussi våren 2014

VÅREN 2014 Nr 52 sedan starten 1989

Jussi Björlingsällskapets Tidning

USSI BJÖRLING

JOHN FORSELL OCH UPPTÄCKTEN AV JUSSI GÄSTKRÖNIKÖR: YRSA STENIUS

Dubbelt jubel för Jussi Sällskapet fyller 25 och muséet 20

Innehåll

3 Ordföranden talar 4 Sällskapet firade 25 med tårta och sång 7 Bertil Bengtsson ny hedersledamot 8 Så upptäcktes Jussi 12 Familjen Forsell 14 Jussi Björlingmuseet 20 år 16 Ett ”coolt” museum 19 Vara eller inte vara?

20 Jussi drogs in i reklamens extas 22 Foto: Anders Björling 24 Lars Björling i storfilm 25 Michael Weinius ny hovsångare 25 Internationellt beröm för dvd 20 26 Nya skivor med Jussi 27 Kalendarium med sommarens arrangemang 28 Gästkrönikör: Yrsa Stenius Omslaget: Harald Henrysson och Jan-Olof Damberg utanför det 20-årsjubilerande museet i Borlänge.

REDAKTION Jussi Björlingsällskapets Tidning Våren 2014.

Från starten 1989 nummer 52.

Lösnummer 30 kronor

22

12

Jussi Björlingsällskapet stiftat den 7 januari 1989 har till uppgift att främja intresset för och kunskapen om Jussi Björling, hans sångkonst, liv och karriär. www.jussibjorlingsallskapet.com

Redaktör och ansvarig utgivare Jacob Forsell fotograf.forsell@telia.com 08-646 35 26 Foto av Jacob Forsell om inget annat anges.

Medlemsavgift För år 2014 är avgiften 250 kronor för enskild medlem och 300 kronor för familj.

Plusgiro 462 48 91-0

Grafisk form Curt Lundberg curtl@mac.com 0708-840 940

Ansökan om medlemskap ställs till Stefan Olmårs Hovra Gamla Landsvägen 5 820 42 Korskrogen stefanholzpartner@telia.com eller till Jussi Björlingmuseet Borganäsvägen 25 784 33 Borlänge 0243-742 40 jussibjorlingmuseet@borlange.se För mer information om museet se sidan 27

Redaktionskommitté Hans Thunström, sammankallande Göran Forsling Jacob Forsell Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2014 ISSN 1400-5271

2

14

Jussi Björlingsällskapets styrelse Ordförande Bengt Krantz, 0739-79 17 62 visheten@gmail.com Vice ordförande Hans Thunström, 021-33 41 75 hans.thunstrom@gmail.com Sekreterare Stefan Olmårs, 0651-260 00 stefanholzpartner@telia.com Kassör Per Bäckström, 08-508 401 12 perb1948@gmail.com Ledamöter Göran Forsling, 0243-22 73 39 verbator@telia.com Harald Henrysson, 0225-501 90 harald.henrysson@tele2.se Kjell Olsson, 08-30 27 47 kjell.olsson55@bredband.net Berit Sjögren, 070-771 22 83 berit.sjogren@outlook.com Hedersordförande Lars Hemmingsson, 08-735 51 54 lars.a.hemmingsson@comhem.se

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Ordföranden talar

Enorm goodwill att bära Jussi-nålen

J

ag bär som regel den nål som heter ”Jussi Björling på konsertscenen” på mitt kavajslag. Nålen brukar väcka nyfikenhet och är ofta en källa till spontan konversation med främlingar, som närmar sig rockslaget för att förvissa sig om vad det är för en nål. Vissa känner genast igen Jussi och andra behöver få en bekräftelse. Men jag har märkt att det är en enorm goodwill att bära denna nål. Jag har aldrig märkt att den rönt någon annan reaktion än reservationslöst positiv, så fort de får veta vem det är som är avbildad.

I mitt yrke som operasångare möter jag ett stort antal skilda nationaliteter och när kollegerna från diverse länder undrar vad det är för ett märke jag bär och jag berättar, så blir reaktionerna ofta mer eller mindre sakrosankta. Man lyfter blicken mot ovan och yttrar någonting om att han var sannerligen sångarnas sångare eller något liknande. Det spelar ingen roll om personen kommer från Ryssland, Färöarna, Kanada, Turkiet eller Kazakstan. Jussi är välbekant över hela klotet och dessutom aktad och uppskattad.

Det är svårt att hitta något kontroversiellt med Jussi och hans utövande sångargärning. Ingmar Bergmans regiarbete har både anhängare och belackare. Inte alla tycker att Björn Borg är den störste tennisspelaren genom tiderna och inte heller Ingemar Stenmark är alltid betraktad som den främste utförsåkaren. Delade meningar råder om Greta Garbo och Ingrid Bergman när det gäller värme och förmågan att beröra. Men trots att Jussi sjöng åtskilligt på sitt hemlands tungomål så förmår det att beröra en värld som inte ens i sak har klart för sig vad han sjunger om.

Han kunde ta med sig den svenska sångskatten ut i världen och nå största effekt med dessa svenska sånger. Exempelvis har Sibelius/ Josephsons Svarta Rosor satt fart på känslorna hos åtskilliga som inte förstår ett enda ord svenska, ty sådan var Jussi Björlings sällsamma förmåga att beröra. Han var inte heller bara sorgens uttolkare och förmedlare. Var och en blir smittande glad och uppåt av att höra honom sjunga Nu är jag pank och fågelfri eller En ballad om Lameks söner. Jussis stämma är en känslokatalysator för var och en av oss. Det är också befriande att nästan ingen ger sig in på sångtekniska avväganden när det gäller Björlings problemlösningar. Det är som om tekniken bakom det fullödiga resultatet har sublimerats och upplevs inte, ungefär som en stor skådespelares förföriska förmåga att helt ikläda sig en roll och låta publiken glömma att det ändå är en rollgestaltning det är frågan om.

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Så driven är Jussis sångkonst att vi lugnt kan luta oss tillbaka och bara njuta, vare sig det gäller studioinspelningar eller upptagningar från estrader och konserter. Han är sinnebilden av Hög Standard, som den skånske bluesartisten Peps Persson sjunger om och efterlyser.

I det här numret av vår tidning kan ni läsa ett fylligt reportage om Jussi Björlingmuseet i Borlänge, som i år har funnits i 20 år. Det är där den i särklass största samlingen Jussiana finns till beskådande, och jag understryker ännu en gång att detta välrenommerade och prisbelönta museum verkligen är värt en avstickare till Dalarna och Jussis hembygd.

Fem år innan museets tillkomst grundades Jussi Björlingsällskapet och hur 25-årsjubileet har firats beskrives i detta nummer. Som alltid finner läsaren de mest skilda men intressanta artiklar om Jussi Björlings liv och verk. Jag önskar alla en rik upplevelse av tidningens innehåll.

Till sin barytonkollega Robert Merrill förklarade Jussi en gång: ”When I´m really singing well, the voice doesn´t seem to be in my body at all – it floats in the air a foot in front of me.”(När jag verkligen sjunger bra, så verkar det inte som min röst alls är i min kropp – den svävar fritt i luften 30 centimeter framför mig.)

Och så upplever nog åtskilliga Jussis röst. Som en fri och eterisk stämma, löst från alla jordiska band.

BENGT K R ANTZ Ordförande i Jussi Björlingsällskapet

P.S. Såväl nålen i mitt kavajslag som mycket annan Jussiana finns att köpa på Jussi Björlingmuseets hemsida.

3

Lördagen den första februari var grå, moddig och slaskig.

Det hindrade inte 72 Jussi-älskare att komma till Jussi Björlingsällskapets årsmöte, som även var ett 25-årsjubileum.

Mötet hölls på Fältöversten i Stockholm och förutom sedvanlig årsmötesprocedur vankades sång, föredrag och gratis jubileumstårta.

Sällskapet firade 25 med tårta och sång Formaliteterna rullade på utan stridigheter och 2013 års underskott fick sin förklaring av satsningar på den nya snygga hemsidan. Styrelsen utökades till åtta leda-

möter och nu kom det (äntligen!) med en kvinna, Berit Sjögren, i denna herrklubb.

Bengt Krantz presenterade 2014 års Jussipristagare, Daniel Johansson, en ”attraktiv och användbar” tenor som har förmågan att ”se obesvärad ut” även när de svåraste toner ska frambringas. Hälsningar från tidigare pristagare lästes upp och vi fick på det sättet veta hur det har gått för dem.

Jacob Forsell, denna tidnings redaktör, hade lämnat in en motion där han föreslog att styrelsen ska ta ställning

Ulrik Qvale och Bengt Krantz sjöng Till Havs så det hördes ut på gatan.

Bildtext

4

till en postum utnämning av Rolf Björling till hedersmedlem. Årsmötet tyckte förslaget var bra och biföll motionen.

Bertil Bengtsson, en av sällskapets grundare, hade blivit ombedd att på detta 25-årsjubileum berätta lite om Jussis sångkonst med anledning av Stephen Hastings bok The Björling Sound. Vad han inte visste, var att han även skulle utnämnas till hedersmedlem. Till sin totala överraskning fick han både hyllning och diplom och ingen kan vara mer förtjänt av den utmärkelsen.

Efter kaffe och välsmakande tårtbit följde så två ”saker”, som Jussi själv skulle ha sagt. Inspelningarna av If I could tell you och Schuberts An Silvia visade som alltid mästerskapet i hans sångkonst. Harald Henrysson och Bertil Bengtsson berättade därefter med många glimtar i ögonvrån om sällskapets bildande 1989. Harald berättade även om Jussi Björlingmuseets invigning den 22 oktober 1994 och de många kostsamma turer som följde. (Se reportage på sidorna 14–19) p Jubileumsmötets artister var tenoren

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Hedersledamoten Ann-Charlotte Björling minglade bland tårtorna med maken Örjan Grimås...

…liksom tillika hedersledamoten Kerstin Meyer. I bakgrunden pianisten Anders Wadenberg.

Sällskapets revisor Harold Löving avtackas efter 20 års gott värv.

Bengt Krantz, Ulrik Qvale och pianisten Anders Wadenberg repeterar innan det välbesökta årsmötet satte igång.

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

5

Originalprotokollet från den 7 januari 1989 då Jussi Björlingsällskapet bildades.

Ulrik Qvale och vår ordförande Bengt Krantz, ackompanjerade av pianisten Anders Wadenberg, som hoppat in med en dags varsel. De framförde ett tiotal ”saker” och avslutade (naturligtvis!) med Till havs. Efter allmän blomsterutdelning fick vår huvudperson sista tonen med Firestones ständiga slutnummer In my garden. I levande bild med ljud sjöng så Jussi jubileumsmötet till stillsam avrundning och lyfta i själen gick vi ut i slask och februarikyla. De första 25 åren i Jussi Björlingsällskapet var lyckligen fullbordade. Må det bli minst 25 år till!

R O GE R A LD E R ST R A N D

6

Äntligen en kvinna i styrelsen! Den nyvalda styrelsen poserar stolt. Stående fr.v. Hans Thunström, Harald Henrysson, Berit Sjögren, Göran Forsling, Kjell Olsson. Sittande fr.v. Per Bäckström, Bengt Krantz och Stefan Olmårs.

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Bertil Bengtsson grundare och nu ny hedersmedlem Vid sällskapets jubileumsårsmöte den 1 februari utsågs Bertil Bengtsson till hedersmedlem. Som sådan är han verkligen väl meriterad!

Bertil minns att när han 1983 ville pröva på klassisk musik, råkade en LP-skiva med Jussi bli den första han köpte, och sedan var han – likt många andra av oss – ”fast”. När Jussi Björling Appreciation Society bildades i England 1987 startade diskussioner om ett motsvarande sällskap i Sverige. Bertil var med i diskussionerna från första början och i september 1988 ordnade han ett Jussi-evenemang i Waideles musikhandel i Göteborg – där han köpt sin första Jussi-LP – och där då ett upprop om att grunda ett Jussi Björlingsällskap delades ut.

I oktober 1988 togs ett principbeslut om sällskapets bildande. Bertil deltog vid mötet den 7 januari 1989 i Anna-Lisa Björlings bostad på Karlavägen 11 i Stockholm, då sällskapet officiellt grundades. Han blev sällskapets förste sekreterare och redaktör för medlemsbladet. Redaktör förblev han till 1994 och satt kvar i styrelsen till 1998.

När Borlänge kommun i februari 1994 beslöt att ett Jussi Björlingmuseum skulle inrättas, var tidsschemat ytterst knappt.

Museet skulle vara klart att invigas redan den 22 oktober. Under de sista hektiska veckorna fick museiledningen ovärderlig hjälp av Bertil, som också kom att ha en viktig roll under museets första år.

Bertils talang att göra presentationer inför publik på ett levande sätt liksom hans stora kunnighet när det gäller klassisk sång var en stor tillgång på museet. Tillsammans med Hans Thunström utformade han en programidé, som gick ut på att i stora lokaler med jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

högklassig ljudanläggning presentera Jussi och hans inspelningar på ett sätt som kom så nära originalframförandet som möjligt. Första gången var i Västerås i december 1999 och konceptet har han sedan genomfört framgångsrikt inte bara i Sverige utan också i de fyra andra nordiska länderna , i Lettland, i Storbritannien och i USA. Sammanlagt har Bertil framträtt hundratals gånger som en av Jussis främsta vapendragare. Hans egen beskrivning av sin Jussi-fascination lyder: ”Jussis sångkonst har berikat –och fortsätter att berika – mitt liv på oändligt många sätt, och det är jag innerligt tacksam för!”

Nye hedersledamoten Bertil Bengtsson samtalar med Harald Henrysson om sällskapets gångna 25 år.

7

”

Herr Björling: prof foyern 21/8 1928 *1911 tenor. Andra profvet, som följdes 28/8 af prof till O.S. (Operaskolan red.anm.)

Märkvärdigt bra, fenomen 17 år. Bör anammas och skötas! Bör kunna bli ngt. ”Mattinata”, ”Bohème”, m.fl. Skall försöka få understöd fr. teatern o andra för att sedan komma in på O.S.

Operachefen John Forsells anteckningar om personer som provsjöng för honom var ofta inte nådiga, ibland raljerande, ibland dräpande.

Men när den 17-årige Jussi Björling provsjöng två gånger 1928 föll den hårde chefen pladask och förstod genast att han gjort tidernas fynd.

T E XT R O GE R A LD E R ST R A N D O C H JAC O B FO R SE LL

Så upptäcktes Jussi Det är allmänt vedertaget att det var operachefen John Forsell som upptäckte Jussi Björling. Läser man i hans notationsbok från provsjungningen den 21 augusti 1928 så är det uppenbart att han faller pladask för Jussis begåvning. ”Fenomen 17 år. Bör anammas och skötas! Bör kunna bli ngt”. Anteckningarna talar sitt tydliga språk.

Men detta var den andra provsjungningen. Den föregicks alltså av en tidigare provsjungning på våren 1928. Det allra första provet ägde sannolikt rum ännu tidigare i John Forsells hem. Men då var hans omdöme inte lika positivt.

Efter pappa Davids död i augusti 1926 hamnade Jussi i Ystad där han arbetade i en bosättningsaffär. Där fanns vid denna tid en framstående sångare och kulturivrare vid namn Salomon Smith. Han förstod att Jussi var en jättebegåvning. Smith hade kontakter över hela landet, bland annat med operachefen John Forsell, som han kontaktade och ordnade med en provsjungning åt Jussi.

John Forsells yngste son Björn berättar i en radiointervju från 1974: ”Jag minns hur pappa en eftermiddag fick telefon från Salomon Smith och de kom överens om tid och plats för Jussis provsjungning”. Vidare minns han ”att han

8

just kommit hem från skolan när det ringde på dörren och där stod Jussi. Han skulle kommit klockan fyra men var en halvtimme tidig. Han var nervös och jag lugnade honom med fika”.

Efter en stund kommer John Forsell hem och Jussi sjunger några stycken ur Peterson-Bergers Fyra visor i folkton ackompanjerad av Forsells hustru Gurli. Forsell är nöjd men när Jussi säger att han sjungit hela sitt liv och kan inte tänka sig något annat och gärna vill sjunga i operakören svarar Forsell:” Nej det går inte, där kan ni inte stå och skrika, men om han sköter sig så ska jag göra en världssångare av honom”.

Jussi berättar i sin självbiografi Med bagaget i strupen att han som nyfylld 17-åring skickas till Stockholmsoperan genom Salomon Smiths försorg. Han tas emot av en vaktmästare men först efter fem dagar meddelas att John Forsell tar emot. Jussi presenterade sig och berättade om sitt liv och Forsell lovade att höra av sig. Men det dröjde.

Under väntetiden kontaktade Jussi den uppburne tenoren Martin Öhman, som tog emot på Strand Hotell, troligen i april 1928. Efter Mattinata utbrast Öhman: ”Bara 17 p jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

9

år och ett sådant A!” Öhman ringde direkt till Forsell och påskyndade provsjungningen.

Dessutom provsjöng Jussi på Sveriges Radio inför ett radioframträdande, som sändes redan 9 mars 1928. Vid den provsjungningen var dirigenten Nils Grevillius närvarande och man kan anta att även han försökte påverka Forsell.

Först efter en månad kom kallelsen. Provsjungningen ägde rum i Drottningens foajé och Jussi ackompanjerades av Tullio Voghera. John Forsell vankade av och an i ett intilliggande rum när han lyssnade. När Jussi började sjunga arian ur Martha i sänkt tonart ropade Forsell: ”Vad är det för djävla tonart?!” Jussi förklarade att hans pappa tyckte det var bra att sänka tonarten för att spara rösten. Det tyckte Forsell lät förnuftigt. Jussi själv tyckte att han sjöng ”ganska illa” men Forsell ville ha adressen och lovade att höra av sig.

10

I sin adressbok antecknar han:”Björling, Jussi: Förmyndare: Möbelsnickare Reinhold Lindblad, Box 4060, Borlänge”. Dessutom finns tillägget ”Droskegare P. Hellström”, som syftar på den person där Jussi var inneboende i Stockholm. Droskägare Hellströms dotter Linnea blev mor till Rolf Björling, som föddes 25 december 1928.

Jussis bror Gösta skriver i sin biografi Boken om storebror att Forsell inte var speciellt imponerad efter denna provsjungning. Han lär ha sagt:”Jag begriper inte varför Öhman är så envis med den där pojken. Jag har ju sagt att det inte finns någon plats i kören”. Martin Öhman står på sig och hotar att ta Jussi till Berlin.

Då beviljar Forsell ännu en provsjungning. Det är den som Forsell kallar ”andra profvet” och den sker alltså den 21 augusti 1928. Forsell förstår då att han gjort tidernas fynd och därefter står Jussi helt under John Forsells vingar och beskydd jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

John Forsells sångklass vid Musikkonservatoriet 1930. Fr.v. Hanna Andersson (farmor till nyutnämnde hovsångaren Michael Weinius), Anita von Hillern-Dunbar, Folke Sällström, Ninni Högstedt (gift Set Svanholm), Sixten Liedbergius, John Forsell, Sigurd Björling (ej släkt med Jussi), Lisa Tunell, Gösta Nilsson (senare Kjellertz), Ingrid Ernvik och Jussi.

Nästan på dagen två år senare, den 20 augusti 1930, gör Jussi sin officiella debut inför fullsatt salong. Han sjunger Don Ottavios parti i en festföreställning av Mozarts Don Juan och titelrollen spelas av ingen mindre än operachefen och läromästaren John Forsell själv.

Det berättas att Jussi var nervös och när Ottavio i slutet av första akten ska fäktas med Don Juan vågar han inte attackera sin chef, utan blir stående alldeles paralyserad. Forsell tappar tålamodet och utbrister i en teaterviskning, som hörs ända upp på tredje raden: ”Men så börja då, för fan!”

En sagolik operakarriär hade inletts.

Fotnot: Det finns en mängd olika källor som avviker något från varandra om hur Jussis karriär började. Beskrivningen ovan innehåller ”huvudingredienserna” från dessa källor.

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Jussi som Don Ottavio och John Forsell i sin glansroll som Don Juan, eller Dyng-Johan, som han själv sade ibland.

11

Förr var det ganska vanligt att man beställde hemfotografering, det vill säga man ville ha familjen avbildad i hemmiljö, en sorts föregångare till veckotidningarnas hemma-hos-reportage. Detta förekom i de flesta samhällsskikt men var särskilt vanligt i de finare samhällsklasserna, som hade både råd och tid med sådana extravaganser. Här poserar en högborgerlig stockholmsfamilj på en tidstypisk bild från 1926. Det är operachefen John Forsell med maka och fem barn, som klätt sig fina för fotografering i paradvåningen på T E XT JAC O B FO R S ELL Torsgatan 4 intill Norra Bantorget i Stockholm.

Familjen Forsell ❶ JOHN FORSELL (f 1868) lutar sig bekvämt mot dörrposten och man ser tydligt vem som är herre i huset. Han hade många titlar; operachef, hovsångare, professor, överintendent med flera, men envisades hela livet att tituleras löjtnant. Det kan låta märkligt men en militär grad ansågs vid den här tiden finare än många andra titlar. John Forsell var en ständigt omsusad person, hans häftiga humör var välkänt och hans kvicka – ibland elaka – tunga var lika fruktad som uppskattad. Det kryllar av anekdoter från hans karriär och många händelser har blivit mer eller mindre historiska, som till exempel när han i sin ungdom gav tonsättaren Wilhelm Peterson-Berger ett kok stryk.

John Forsell var operachef 1924 – 1939 och dog i maj 1941.

❷

GURLI FORSELL (f Carlström 1880) var John Forsells maka i ett lyckligt, stabilt och livslång äktenskap. Det sägs att hon var en av de få som kunde hantera Johns humör.

Gurli växte upp under små förhållanden på Östermalm men kom trots detta in som tonåring på Operaskolan. Där bedrev hon sina studier och blev så småningom elev till ingen mindre än – John Forsell! Och så gick det som det gick. Gurli Carlströms härkomst är något suddig. Hennes biologiske far omkom tidigt i en fartygsolycka och Gurli adopterades så småningom av moderns nye make Carl Gustaf Carlström. Men familjen hade det knapert och man frågar sig hur hon hade ekonomiska möjligheter att studera sång. Jo, i ett tidningsklipp från 1901 står att läsa ”Under konungens protektion och på hans bekostnad har hon åtnjutit sångundervisning af operasångaren John Forsell”. Det var alltså kungen som betalade! Och när John Forsell stod i begrepp att gifta sig med henne så bad han om hennes hand i ett personligt brev till kung Oscar II. Och kungen svarar lika personligt och

12

betygar att han ”vill bibehålla samma vänskap som hittills” med Gurli. Man kan naturligtvis undra över vad det fanns för band till kungahuset och vad Gurli egentligen hade för bakgrund.

Efter giftermålet med John gav Gurli, som brukligt var, upp sin sångarkarriär men var ofta ackompanjatör till maken när konserter då och då gavs i hemmet.

Gurli var rökare, vilket var ovanligt för kvinnor vid den tiden.

Det bidrog sannolikt till hennes död i strupcancer 1935.

❸

Bröllopet mellan John och Gurli stod 25 november 1901 och redan i september 1902 föddes sonen JACOB. Han blev ett högt älskat barn, vilket breven från pappa John till ”min älskade gosse Jacob” vittnar om. Jacob studerade medicin och blev färdig läkare i slutet av 1930-talet. Parallellt gick han, precis som fadern, en militärutbildning i marinen och fungerade under kriget som 1:e marinläkare.

Från 1941 och hela livet drev han egen läkarpraktik i stadsdelen Hjorthagen i Stockholm och blev känd som den förste riktige husläkaren. Många hjorthagsbor minns än i dag när Doktor Forsell kom hem på sjukbesök. Jacob Forsell (min pappa) dog 1981.

❹

Andre sonen VIDAR föddes 1904. Han var eleganten och spjuvern i syskonskaran. Och charmören, vilket flera märkliga kvinnoaffärer vittnar om. Den mest berömda är giftermålet med Zarah Leander 1932, ett äktenskap som varade i elva år.

Vidar var, precis som pappa och storebror, militär med kaptens grad och under beredskapen tjänstgjorde han flera år i fält.

De sista 20 åren var han affärsman inom olika områden och dog 1971. jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

③ ①

⑥

④

②

⑤ ⑦

Familjen Forsell, fr v: Björn, Jacob, Gurli, Lou-Lou, Anna, John och Vidar.

❺

Dottern ANNA föddes 1905. Man ser på bilden att hon har ett slutet, ihopkrupet kroppsspråk, vilket möjligen även präglade hennes person. Hon gifte sig ståndsmässigt med kammarherren Charles von Oelreich och fick fyra barn. Hennes syskon beskrev henne som högfärdig och förnäm, ständigt på hugget att näpsa sina syskon. Anna gifte om sig på 1950-talet med friherre CarlOtto Silfverskiöld (pappa till Niclas S, make till prinsessan Désirée) och var en kort tid friherrinna på slottet Koberg i Västergötland. Hon dog 1992.

❻

Nu dröjde det tio år till nästa barn. År 1915 föddes sonen BJÖRN. Han blev ännu ett älskat, men också lite bortskämt barn.

På bilden är han elva år och har fortfarande sjömanskostym. Björn började tidigt studera sång, bl.a. med pappa John som lärare. En annan av Johns studenter vid den här tiden var Jussi Björling och Jussi och Björn blev mycket nära vänner hela livet.

Björn hade en utmärkt barytonstämma och var en god aktör.

Han framträdde i många opera- och operettroller, även på kontinenten. Men svårigheter att få ordning på livet med bl.a. alkoholproblem gjorde att de riktigt stora framgångarna aldrig infann sig.

Björn Forsell dog 1975. jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

❼ Sladdbarnet Louise, aldrig kallad för något annat än LOULOU, föddes 1922. Hennes korta liv kom att bli det mest spektakulära i syskonskaran. Det började med att hon blev rikskändis hösten 1926 (kort efter att familjebilden togs) när en björn på Skansen i Stockholm bet av hennes högerarm. Björnarna gick i burar på den tiden och hon stack in handen för att mata.

Knappt tio år senare dör mamma Gurli och Loulou blir first lady i det forsellska konstnärshemmet. Där börjar den sortens jetsetliv, som kom att prägla resten av hennes dagar. Mängder av kärlekshistorier, flera äktenskap, bland annat med den mycket populäre sångaren Anders Börje, alkohol- och drogmissbruk, galna flygresor runt om i Europa, och mycket annat. En uppmärksammad historia skedde 1947 när hon enleverades av en kärlekskrank officer från Beckomberga sjukhus och därefter flögs iväg i ett litet enmotorigt sportplan endast iklädd morgonrock. Stora, braskande rubriker.

Men vid sidan av det vilda livet var hon också produktiv författare. Hon gav ut flera deckare och var vid tiden den enda svenska kvinnliga deckarförfattaren och en föregångare till Maria Lang.

I början av 1950-talet kom den självbiografiska romanen Sångarbarn, för vilken hon fick Stora Nordiska Romanpriset.

Loulou Forsell dog i januari 1954, endast 31 år gammal.

13

Jussi Björling-museet – 20

14

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

20 år i hjärtat av Borlänge

Bakom Borlänge centrum i kanten av den vackra Liljeqvistska parken ligger huset, som Jussi Börlingmuseet varit inrymt i sedan 1994. Innan dess har byggnaden använts som läkarvilla och turistbyrå.

FLYGFOTO: URBAN MATTSSON OCH RUNE BORGSTRÖM, BORGSTRÖMS BILD & VIDEO AB

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

15

Museets största raritet är Enrico Carusos dräkt, som han bar i Rigoletto. Dräkten skänktes till Jussi av Carusos änka 1952 och blev liggande i en kartong i över 30 år innan den upptäcktes och kunde införlivas med samlingarna, berättar Harald Henrysson.

16

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

JUSSI BJÖRLINGMUSEET 20 ÅR

För knappt 20 år sedan, lördagen den 22 oktober 1994, klippte Anna-Lisa Björling det blågula bandet vid invigningen av Jussi Björlingmuseet i Borlänge.

Det var en stor dag för alla Jussi-fantaster och för Borlänge kommun. Men hur har det gått? Och hur kommer det att gå? Jussi Björlingtidningen blickar bakåt och framåt.

T E XT JAC O B FO R SE LL

Ett ”coolt” museum Den elektroniska dörrklockan klingar bekant och välkomnande när man stiger in på Jussi Björlingmuseet. Grundaren och förre museichefen Harald Henrysson samt nuvarande museichefen Jan-Olof Damberg tar emot på Långfredagen, den enda dagen när alla kunde närvara samtidigt. Vi ska prata om museets 20-åriga historia.

Först och främst Harald, hur började ditt eget Jussi-intresse?

– Det har funnits sedan ungdomen när min mor gav mig mina allra första grammofonskivor, som innehöll sånger och arior med just Jussi Björling. Efter det var jag fast.

Hur startade museijobbet?

– Det fanns redan ett mycket litet Jussi-museum i Borlänge kallat ”minnesstugan” Jussi Björlinggården, som på intet vis visade storheten hos Jussi Björling. År 1991 firades 80-årsminnet av Jussis födelse och då anordnades en minnesutställning i Borlänge Folkets Hus. De framsynta politikerna Uno Östberg och senare Anita Holmstrand förstod det kulturella kapitalet som låg i Jussi Björlings namn och i samband med 50-årsfirandet av Borlänge stad tre år senare beslöts även att ett Jussi Björling-museum skulle byggas.

– Jag var fast anställd på Sveriges Radio i Stockholm men hade i olika perioder varit tjänstledig för att hjälpa Borlänge kommun med olika Jussiprojekt och därför kände man väl till mitt intresse och engagemang för Jussi Björling, berättar Harald Henrysson. jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

– När beslutet om museet togs blev jag direkt erbjuden att bli dess chef. Jag tillträdde i februari 1994 och hade bara 8 månader på mig att samla in och sammanställa den stora mängden Jussi-material, som skulle skrapas ihop. Det var en utmaning, som verkade nästan omöjlig. Men tillsammans med ”jussikologen” och vännen Bertil Bengtsson samt utställningsarkitekten Sven-Olof Gudmunds klarade vi att bli färdiga till invigningen den 22 oktober. Jag kommer ihåg känslan av overklighet när orkestern kom taktfast tågande till invigningsceremonin, som hade samlat flera hundra personer. Vi hann!

Men det fanns en baksida i samband med invigningen?

– Ja, men det hade egentligen inte med själva museet att göra. Kommunen spände Jussi-bågen lite för högt och ville anordna en internationell tenortävling, Jussi Björling Tenor Competition. Den blev emellertid ett jättelikt ekonomiskt fiasko och kostade mångdubbelt mer än budgeterat. Folk blev förbannade på att miljontals skattekronor användes till ett Jussi Björlingevenemang och det stänkte förstås en del på oss. En krönikör skrev ”måtte inga fler tenorer födas i Borlänge, för då svälter vi ihjäl”.

Tillbaka till arbetet med museet. Hur gick ni tillväga?

– Mycket material, särskilt bilder, fanns redan från minnesutställningen 1991. Men vi visste också att det fanns mycket att hitta hos familjen Björling och hos

p 17

JUSSI BJÖRLINGMUSEET 20 ÅR

Operan i Stockholm. Dessa två blev de viktigaste bidragsgivarna och står för lejonparten av museets samlingar. Under insamlingen var de mycket generösa och samarbetsvilliga.

– Hos familjen hittade vi kostymer, medaljer, konst, bilder och handlingar bl.a. Jussis alla pass. I Jussis gamla skrivbord, som i dag står på museets övervåning, var hurtsen proppfull med brev och fotografier, som naturligtvis blev oerhört värdefulla för såväl museet som för forskningen om Jussi Björling.

Operan deponerade en mängd kostymer som Jussi burit vid sina föreställningar. Men det finns även en mängd enskilda bidragsgivare, som skänkt eller deponerat utställningsföremål.

Och hur har det gått de här 20 åren?

– Man måste säga att för att vara ett ganska litet museum i en medelstor landsortsstad så har det gått bra. De första tio åren var intresset stort och besökssiffrorna höll sig mellan 3500 och 4500 personer per år.

Tyvärr lyckades vi aldrig komma över 5000-strecket, det hade varit roligt! I dag är vi dessvärre nere under tvåtusen besökare och grunnar mycket på hur vi ska vända denna trend. Det är inte så lätt med konkurrensen från all annan media- och kulturverksamhet.

Många kända personer har gästat museet för att lära sig mer om Jussi Björling. Statsminister Göran Persson, kulturministrarna Marita Ulvskog och Leif Pagrotsky, Birgit Nilsson, den amerikanska sångerskan Joan Baez, Leif Silbersky…

– En gång var rikspolischefen Sten Heckscher här med hela rikspolisstyrelsen.

18

Det har hela tiden funnits ett stort internationellt intresse för Jussi och museet.

Uppemot 20% av besökarna kommer från olika länder, särskilt från USA. Den engelske sångarexperten John Steane skriver i en artikel ”Of all singer museums, Björling’s is the best”. År 2009 pensionerades Harald Henrysson och jobbet som museichef övertogs av Jan-Olof Damberg. Han arbetade många år på Stora Koppparberg i Falun innan han i 40-årsåldern började läsa kulturvetenskap i Uppsala.

– Jag behövde en praktikplats och ordnade själv en plats på Björlingmuseet 1999. Från 2003 har jag vikarierat på museet i längre och kortare perioder och lärt in det mesta om Jussi.

Vad är dina visioner för museets framtid?

– Min förhoppning är att det omdiskuterade kulturhuset blir av och att vi kan flytta in där. Det skulle vara ett lyft! Under väntetiden skulle jag vilja få möjligheter att fräscha upp lokalerna. Även ett museum slits på 20 år.

Det finns en påtaglig consensus bland politiker, tjänstemän och Jussi Björlingsällskapet att man måste ut och nå framför allt unga människor. Och när man bläddrar i museets gästbok så är det uppenbart att även yngre personer har besökt museet. På ett ställe står det: ”Jussi Björling är cool”. Det finns hopp om framtiden.

Cirka 70 000 personer har besökt museet sedan starten 1994, bland dem flera välkända namn såsom Birgit Nilsson, Göran Persson och Joan Baez.

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Vara eller inte vara – en kommunal knäckfråga ”Får kultur kosta? Ja, kulturen är ett arv som måste bevaras och som måste få kosta!”

Orden är Ola Brossbergs, ordförande i Kultur- och fritidsnämnden i Borlänge kommun. Jussi Björlingmuseet, som firar tjugoårsjubileum till hösten, är ett sådant kulturarv och varumärket Jussi är viktigt för Borlänge. Men besökssiffrorna är vikande, enligt SVT är museet landets minst besökta kommunala museum och Hans Björke, ledamot av Kultur- och fritidsnämnden, menar att vi närmar oss den punkt där museets verksamhet kan ifrågasättas.

Finns det då ett kollektivt politiskt stöd för museet?

– Ja, säger Ola. Vi har stor politisk samsyn i nämnden. Både Ola och Hans är socialdemokrater men två av de verkliga

”Vi måste synas utåt mera. Börja med skolan! Unga idag känner inte till Jussi Björling – inte ens i Borlänge.” eldsjälarna, båda tyvärr nyligen avlidna, tillhörde den borgerliga sidan.

– Det är en pragmatisk nämnd, understryker Ola. Hur uppkom idén till ett Jussi Björlingmuseum? Elsy Andersson, före detta kulturchef, kan berätta: – Det gjordes en utställning om Jussi på tidigt 70-tal i det gamla pappersmagasinet (numera ombyggt till gymnasieskola).

Intresse fanns, material fanns. Harald Henrysson, redan då stor Jussi Björlingkännare, blev intresserad och han hade också material och kontakter: med famil-

jen, med operan och ett stort internationellt kontaktnät. Varför inte göra något permanent av detta? Stiftelsen Jussi Björlinggården förfogade redan över en del samlingar som kunde överföras till det nya museet. Den nuvarande byggnaden, en före detta läkarvilla, råkade bli tom, vilket löste lokalfrågan. Det fanns också en politisk vilja, det fattades beslut, anslogs pengar, villan anpassades varligt till den nya funktionen. Harald Henrysson tog tjänstledigt från sitt arbete på Sveriges Radio och arbetade intensivt med uppbyggandet av samlingarna. Det var sedan en självklarhet att han blev den förste museichefen.

I dag är museet trångt och planer på att hitta en ny lokal finns (se artikel i förra numret) men i dagsläget finns inga konkreta förslag.

– Tankarna att bygga ett kulturhus med bland annat en konsertsal utreds fortfarande, säger Hans Björke, och blir detta verklighet är det självklart att placera museet där.

Men den nedåtgående besöksfrekvensen är ändå ett problem. Hur löser man det? Ola Brossberg, Hans Björke och Elsy Andersson är rörande eniga: – Vi måste synas utåt mera. Börja med skolan! Unga idag känner inte till Jussi Björling – inte ens i Borlänge. Och det behövs en PR-person med stort kontaktnät. ”Ut och prata för varan!”

Borlängepolitikerna Hans Björke och Ola Brossberg tillsammans med förre kulturchefen Elsy Andersson. jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

GÖ R AN FOR SLING

19

Jussi Björlings grundmurade popularitet i Sverige får ett av sina tydligaste uttryck i reklamen. Fastän reklammarknaden idag ser helt annorlunda ut, är en motsvarande ställning för en nutida artist omöjlig att föreställa sig.

T E XT H A RA LD H E N R YSSON

Jussi drogs in i reklamens extas Marknadsförarna av i synnerhet två produkter med anknytning till Jussis verksamhet var angelägna att visa upp dem tillsammans med hans namn: radioapparater och halstabletter.

Den första kända annonsen där Jussi förekommer är från februari 1935. I Svensk Damtidning låter företaget Gylling & Co honom uttala sig om Centrum radio, ”mottagaren med den underbara tonen”. Även nio andra av ”musikvärldens främsta”, bland dem hans lärare John Forsell, uttalar sig i reklamen om Centrum radio. Jussis omdöme är hållet på ett poetiskt språk: ”En radio kan ha personlighet, detta odefinierbara, något som tjusar, lyser och hänför!”

Jussis reklam för Centrum skulle sannerligen bli en följetong, både i annonser och på affischer och i fortsättningen oftast med honom ensam. Bertil Gylling, grundaren av företaget, hade känsla för slagkraftig marknadsföring och kunde skryta med att inte bara vara svensk utan också egyptisk hovleverantör och som dessutom levererat apparater till både påven och kejsaren av Etiopien. Tydligen hade Jussi inte ett exklusivkontrakt, eftersom han ställde upp även för radiomärkena Luxor och Dux. Tablettreklamen dyker upp med Meditol redan samma år som Centrum, 1935, för att därefter följas av Läkerol, Coryfin, Pix och även tabletten ”Jussi”, som antagligen inte såldes så länge – det har inte ens varit möjligt att spåra upp en bevarad ask!

20

Knabe piano var en produkt där det kan ha varit naturligt att använda en sångare i reklamen. Däremot finns knappast någon direkt koppling till Jussis yrkesutövning för Halda skrivmaskiner, Palmolive rakblad, Montblanc reservoarpennor, Stockholms-Tidningen, Cinzano vermut eller Schenley whisky.

Den här avbildade parfymannonsen är den enda kända där Jussi förknippas med parfym och dessutom den enda där även Anna-Lisa uttalar sig. Exakt när och var den publicerades är okänt, men fotot visar sångarparet efter den mycket uppmärksammade Skansenkonserten den 4 augusti 1948. Det var deras offentliga debut tillsammans sedan Anna-Lisa återupptagit sin karriär och ”Jussi fick finna sig i att spela andra fiolen”, som en tidning skrev. Eftersom de båda ”efter en sagolikt framgångsrik Amerikasejour, i dagarna återkommit till Sverige”, måste annonsen ha publicerats på våren, sannolikt något av åren 1949-51. ”Två stjärnor sjunger en lovsång till 4711” gäller alltså det parfymmärke, som fick sitt namn efter tillverkarens adress på Glockengasse 4711 i Köln, och som fortfarande existerar. I annonsen får reklamskrivaren verkligen anstränga sig för att övertyga om parfymens betydelse för sångkonsten. De ”tonarter”, som man låter det berömda paret prisa parfymen i kan nog sägas ha tydliga erotiska undertoner. Först intygar Jussi den hjälp den gett honom ”att utveckla hela min stämprakt i sångens extas”, och sedan ”efter vunnen seger” väntar sig Anna-Lisa ”ett ljuvt och kultiverat behag” i ”vilans och avspänningens njutningsrika stunder”.

Fotnot: Ytterligare ett antal Jussiannonser finns återgivna på sid 186-87 i jubileumsboken Jussi: sången, människan, bilderna.

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

21

Redan i 10-årsåldern väcktes Anders Björlings fotointresse när han fick en Kodak bälgkamera från USA. Och bara några år senare tog han bilden av sin världsberömde pappa Jussi när han står i ekan och fiskar. Bilden har publicerats 100-tals gånger och finns i nästan alla existerande trycksaker om Jussi Björling.

Foto: Anders Björling F

otointresset satte fart på allvar under skoltiden. Han inredde ett litet mörkrum hemma och kommer ihåg fabrikaten på de kameror han hade. Zeiss Ikon Super Ikonta, Conta-flex och så småningom en Nikon 2S. Mormor Emy, som varit framgångsrik yrkesfotograf och drivit två porträttateljéer i Stockholm, uppmuntrade honom. Men några tankar på att själv bli yrkesfotograf fanns aldrig. Då.

I början av 1960-talet flyttade Anders till den lilla amerikanska staden St Peter, som ligger i Minnesotas svenskbygder och där han bor kvar än i dag. Yrkeskarriä-

ren kom dock inte alls att handla om fotografi. Han blev i stället administratör, datachef och controller vid den svenskättade skolan Gustavus Adolphus College. Men fotointresset var hela tiden hett och efter 37 år som administratör i den amerikanska skolvärlden har han tagit upp tanken på att fotografera yrkesmässigt.

– I mitt hus hade jag ett gammalt mörkrum, som jag aldrig hade tid med. Tänkte damma av det när jag gick i pension. Men just vid den tiden kom den nya digitala tekniken, tack och lov.

Anders är främst naturfotograf. Han har besökt alla världens hörn för att hitta

sina motiv; Island, Galapagos, Tanzania, Indien, Nepal, Tierra del Fuego i Chile, Alaska – och naturligtvis Siarö i Stockholms skärgård.

– Min ungdomspassion har blivit ett nytt yrke på ålderns höst, säger han och det råder ingen tvekan om att Anders, trots fyllda 78, har ett starkt engagemang i fotografin. Han lever inte helt på sitt nygamla yrke men ”drar då och då in en slant” som drygar ut pensionen.

– Men sjunga, det kan jag inte alls, säger sonen till världens genom tiderna främste tenorsångare.

JACOB FOR SELL

Siarösundet 2008

22

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Fiskgjuse, Ekolsund 2010

Geparder, Ndutu National Park, Tanzania 2009

Grizzlybjörnar, Katmai National Park, Alaska 2013 jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

23

Ung, blond naziofficer sjunger Una furtiva lagrima (En förstulen tår) ur Donizettis Kärleksdrycken.

Lars Björling sjöng aria i storfilm Det är inte många som känner till att Jussi Björlings ”mellanson” Lars har medverkat som sångare i en internationell storfilm tillsammans med storheter som Richard Burton och Marcello Mastroianni.

Fotnot: Filmen kan ses på Youtube och ca 18 minuter in i filmen sjunger Lars sin aria.

24

Filmen heter Massaker i Rom och spelades in 1973. Handlingen är baserad på en verklig händelse från 1944 då nazisterna lät avrätta 330 slumpvis utvalda italienare som vedergällning för ett attentat då 33 tyska soldater dog – tio italienare skulle dödas för varje död tysk. Händelsen kallas Adreatinemassakern.

Under tre år på 70-talet bodde Lars Björling i Rom där han studerade sång.

Han blev god vän med den grekiske filmregissören George Pan Cosmatos via hans svenska fru Birgitta Ljungberg. Cosmatos, som regisserade Massaker i Rom, ville ha en blond naziofficer, som skulle sjunga Una

furtiva lagrima ur Donizettis opera Kärleksdrycken. Sången framfördes i en bordellmiljö(!) och skulle vara någon sorts ”ackompanjemang” till råa och blodiga tortyrscener. Frågan gick till Lars, som naturligtvis tackade ja till denna filmroll.

– Jag vet faktiskt inte varför Cosmatos valde just Una furtiva lagrima. Han ville bara ha det så, berättar Lars Björling.

– Jag kommer ihåg att inspelningarna tog två dagar. Ena dagen sjöng jag och andra dagen bildsatte man sången. Sen var det klart.

Storstjärnorna Burton och Mastroianni träffade jag aldrig.

JACOB FOR SELL

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Internationellt beröm för Torbjörns dvd-film Inför 100-årsfirandet av Jussi Björlings födelse var filmaren, cineasten, biografägaren och dalkarlen Torbjörn Lindqvist helt inställd på att göra en film om Jussis liv.

Puss och grattis hovsångarhusse, säger rottweilertiken Aquila

Michael Weinius ny hovsångare Grattis Micke Weinius till hovsångartiteln!

Tack. Jag är mycket glad och stolt men kanske inte helt tagen på sängen. Det är 25 år sedan en tenor (Gösta Winbergh) fick utnämningen så det känns mycket hedrande.

Med mycket små medel, stark vilja, blod, svett och tårar samt en skvätt jävlaranamma genomförde han projektet och resultatet heter Jussi i våra hjärtan. Filmen har i ett par år visats runt om på landets biografer samt Folkets Hus och har setts av nästan tiotusen personer.

Nu har ärevördiga amerikanska operamagasinet Opera News recenserat filmen i mycket positiva ordalag. ”Ett älskvärt porträtt av Jussi Björling”… ”Filmen är bra skriven och regisserad”…”Björlings välkända alkoholism är inte bortförklarad utan visas med sympatisk inblick”…”Filmen ger mer personlig känsla än vad en omfattande studie skulle ha gjort” är några citat ur recensionen.

– Det är jätteroligt, säger Torbjörn Lindqvist, som ser recensionen lite som en sorts upprättelse.

– Jag hade förstås hoppats att någon av våra egna tv-kanaler skulle visa filmen. Men SVT valde att göra en egen Jussi-film och på TV4, som knappt har några kulturprogram alls, tackade man nej. Jag är beredd att klippa ner min film till tv-format och hoppas fortfarande att den någon gång kommer att visas i svensk tv.

Jussi i våra hjärtan är 77 minuter lång och kan beställas från Jussi Björlingmuseet och även köpas på internet.

JACOB FOR SELL

Vad innebär det att vara hovsångare?

Förutom äran innebär det att man står till konungens förfogande. Man blir liksom ”anställd” vid hovet och förväntas ställa upp och sjunga när hovet kallar. Så har det varit sedan Gustav III:s dagar.

Har det hänt att hovet kallar på en hovsångare?

Jadå. Nästan direkt efter utnämningen i november blev jag ombedd att sjunga vid en julgudstjänst i Slottskyrkan. Jag sjöng naturligtvis O, helga natt men ingen har någonsin gjort den bättre än Jussi.

Vad gör du i dag?

Just i dag står jag hemma och viker tvätt. Framöver har jag olika engagemang runt om i Europa; Spanien, Tyskland, Göteborg, Israel…

När får vi se dig sjunga opera på hemmaplan?

Våren 2015 skall jag sjunga Tristan på Stockholmsoperan. Det ser jag mycket fram emot.

Fotnot: Även sopranen Elin Rombo har utsetts till ny hovsångare. jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Filmentusiasten Torbjörn Lindqvist med sin film Jussi i våra hjärtan.

25

Nya utgåvor med Jussi Björling Tidigare presentationer publicerades i nr 34, 36, 38, 40, 42, 44, 46, 48 och 50 av tidningen. Utgåvor som finns att köpa på Jussi Björlingmuseet har inom klammer efter skivnumret en liten referenssiffra som hänvisar till JBS-priset i en not under texten.

I översikten för ett år sedan nämndes 10-CD-boxen med Jussi The Swedish Caruso från tyska Membran (Documents 600034) [1], som utkom i början av 2013.

Det urvalet av hans studioinspelningar följdes i slutet av året av en lika stor box med sådant som bevarats med honom från scenen: Jussi Björling: the Worldstar Live on Stage (Documents 600129) [1]. Båda saknar kommenterande texter, men överföringarna är acceptabla och priset högst rimligt. Den senare boxen, med utdrag ur 26 föreställningar och konserter, ger den bredaste presentationen hittills av Jussis framträdanden på operascenen. Många av hans rolltolkningar där finns nu tillgängliga i sin helhet, och man kan hoppas att Documentsboxen ska få många att gå vidare till de kompletta inspelningarna. Trots att han där ofta överträffar sina studioinspelningar av samma verk, är de långt mindre kända.

I övrigt är det intressantaste som kommit med Jussi på CD under förra året och början av detta en rad nyutgåvor av kompletta operor.

Som väntat hänger flera av dem samman med Verdi-jubileet. Två av dessa som har lyckats mycket väl med att förbättra ljudåtergivningen är RCA:s klassiska studioinspelning av Aida, som Sony återutgett (88883729002) [2] och Maskeradbalen från Metropolitan 1940. Den senare har restaurerats av Richard Caniell på en elegant utgåva från Immortal Performances (IPCD 1033-2) [3], som ockå innehåller en aldrig förut utgiven inspelning av slutet av första akten av Bohème från San Francisco-operan 1949. Men Sony har också i sitt samarbete med Metropolitan i 20-CD-boxen Verdi at The Met: Legendary Performances from The Metropolitan Opera (8883721202) tagit med samma Maskeradbalen och dessutom Rigoletto från 1945.

Nyutgåvor utöver Verdi är Turandot på märket Alto (ALC 2021) och Cavalleria rusticana i studioversionen från 1957 på Urania, på en dubbel-CD tillsammans med en inspelning av Suor Angelica (WS 121.200). En annan Cavalleria, den från Stockholmsoperan 1954, har plockats över från Bluebell av Cantus Classics (CACD 5.01744), och kopplats med en annan föreställning av samma opera med Richard Tucker som Turiddu.

Sonys imponerande projekt att ge ut hela RCA:s en gång tekniskt avancerade ”Living Stereo”-serie i två 60-CD-boxar, där redan Turandot finns i volym 1 (88765414972), har just kommit med Tosca i volym 2 (88843003502).

Utgåvan av samma Tosca på italienska Urania (WS 121.170) [4], redan nämnd i förra översikten, finns nu också att köpa från museet.

H A R A LD H E N RY SSO N

26

JBS-priser: [1] 130 kr exkl porto [2] 155 kr exkl porto [3] 270 kr exkl porto [4] 155 kr exkl porto

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Kalendarium Kommande Jussi Björling-evenemang Lördag 24 maj kl. 13.00 Kaplansbacken 4, portkod 1426 Jussi i dockskåpsformat. Harald Henrysson berättar om ett unikt förvärv till Björlingmuseet och ett sångaröde i Nazityskland.

Entré 100 kronor. Kaffe och tillbehör ingår. Föranmälan senast torsdag den 22 maj till Lars Hemmingsson, 08-735 51 54.

Måndag och tisdag 7-8 juli Två dagars Jussi-fest i Voxna Medverkande: Tenoren Martin Nyvall, sopranerna Anna Eklund-Tarantino och Sanna Gibbs m.fl. På tisdagen spelar tenoren Erland Hagegård skivor och berättar för Nils-Göran Olve om sin sångarkarriär.

Favoritresor arrangerar bussresa från Stockholm till Voxna med Roger Wallén som guide.

Mer information kan fås av Stefan Olmårs, 0651-26 000 eller stefanholzpartner@telia.com

Onsdag 6 augusti kl 12.15 Kungsträdgården i Stockholm Operakonsert i samarbete med Birgit Nilsson Sällskapet.

Programmet ännu ej fastslaget.

Lördag 9 augusti Jussidagen på Skansen i Stockholm.

Medverkande: Den kroatiske tenoren Rami Lahaj m.fl.

Tenoren Daniel Johansson tar emot Jussi Björlingsällskapets pris 2014.

Lördag och söndag 6–7 september Strömsbruk Sång av tenoren Daniel Johansson, sopranen Rebecca Rasmussen, 2011 års Jenny Lind-stipendiat och bassångaren Mattias Olsson.Tom Sandberg samtalar med hovsångerskan Kerstin Meyer som berättar om sitt sångarliv.

Mer information kan fås av Stefan Olmårs (se ovan).

Höstens medlemsmöten ännu ej planerade.

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

Jussi Björlingmuseet Borganäsvägen 25 784 33 Borlänge 0243-742 40 www.borlange.se/jussibjorling jussibjorlingmuseet@borlange.se Museichef: Jan-Olof Damberg Öppettider Sommarsäsong juni–augusti måndag–fredag 11–18, lördag 10–14, söndag 12–17 Vintersäsong september–maj helgfri tisdag–fredag 12–17

Museets sommarevenemang 2014 Torsdag 3 juli kl.19.00 Jussi Björlings konserter på Gröna Lund.

Från 1934 gav Jussi Björling 46 konserter på Gröna Lund i Stockholm.

Museichefen Jan-Olof Damberg berättar och spelar ett flertal upptagningar från konserterna.

Torsdag 17 juli kl. 19.00 Sköna sopranstämmor.

Jan-Olof Damberg botaniserar bland välsjungande sopraner från förr och nu.

Torsdag den 7 augusti kl. 19.00 Jussi Björling tenor competition.

Filmvisning från finalen i Jussi Björlings tenortävling, som hölls i kupolen i Borlänge den 21 oktober 1994. Dagen efter, den 22 oktober, invigdes Jussi Björlingmuseet.

27

Posttidning B

Jussi Björlingsällskapets Tidning Pär Bäckström Götgatan 91, 5 tr 116 62 Stockholm

GÄSTKRÖNIKÖR

YRSA STENIUS

Yrsa Stenius, f. 1945, är finlandssvensk journalist, författare och debattör. Hennes bok Tills vingen brister är en psykologisk betraktelse av Jussi Björlings liv och storhet. Boken kom ut 2002 och har sålt i över 40.000 exemplar.

Tiotalet år av namnlös glädje

Ö

ver ett decennium har förflutit sedan min bok om Jussi Björling Tills vingen brister kom ut. Tiotalet år av namnlös glädje och en del bekymmer tillika. Hur många föredrag jag under dessa år har hållit om Jussi Björling, om underbarnet som infriade förväntningar större än livet, som gick ur tiden ung men ändå aldrig dör, kan jag knappt uppskatta men flera hundra måste det bli. Mängden människor som lyssnat går inte heller att exakt beräkna men antalet motsvarar nog befolkningen i en svensk småstad, inte så liten förresten. Jag kan inte räkna dem alla, gångerna då åhörare har kommit fram till mig och sagt att de, efter att ha lyssnat till min berättelse om Jussi Björlings kamp med sin ohyggliga utvaldhet, beundrar honom ännu mer – om möjligt.

Tills vingen brister blåste nytt liv i intresset för Jussi Björling.

Likväl har Jussi Björlings barn inom äktenskapet med Anna-Lisa från första stund avskytt min bok, och år för år vidgat denna aversion till att omfatta mig personligen. När Jussis hundraårsjubileum firades härom året gjorde de klart för dem som närmade sig familjen att jag inte fick förekomma i minnesprogram, filmer och liknande. Somliga gick dem till mötes. Jag har förståelse för den emotionella påfrestning det kan innebära att ha en far som

inte bara är en älskad pappa utan också världsberömd och därmed offentlig egendom. Men där ordet är fritt och till salu har megastjärnors anhöriga inte så mycket att välja på och de flesta brukar finna sig i situationen så länge direkta oanständigheter inte marknadsförs.

Nu är det dock ingen hemlighet att Jussi Björlings närmaste ofta försökt styra den offentliga bilden av honom.

Konsekvenserna av detta är att det personliga porträttet av en unik sångartist varken kan fördjupas eller förtydligas.

Forskningen kring Jussi Björling och hans liv blir helt enkelt lidande av denna bakbundenhet. Barnen Björling vill helst att deras pappa ska framställas som en rund, god farbror, som sjöng som en gud och var glad som en lärka men som dessvärre var drabbad av en otäck ”vitaminbristsjukdom” som gjorde honom till alkoholist.

Så var det inte. Jussi Björling var ett exploaterat barn och en nervig rashäst i sin konst. Alkoholen smekte en orolig själ. Jussi såg dock till att bli det han var ämnad för, en av sånghistoriens allra största sångare.

”Jussi Björling var ett exploaterat barn och en nervig rashäst i sin konst.”

jussi björlingsällskapets tidning våren 2014

YR SA STENIUS