Årsberättelse 2010

Våra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nya framsteg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga.

Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge, och hur ofta. Du kan pausa och starta igen när du vill och skaffa dig en överblick av ditt givande direkt på vår webbplats. Bli Livsviktig du också, på cancerfonden.se

Cancerfondens årsberättelse 2010

Bli regelbunden givare — bli Livsviktig

Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

Årsberättelse 2010 Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se

Så här kan du bidra Omslaget Cancerfonden grundades på initiativ av två privatpersoner, Ebba Andersson och Morri Nidén. Båda hade haft cancer och de förstod att fler patienter skulle överleva om det forskades mer. De ansåg att de statliga forskningsmedlen var för små. Ebba Andersson var hemmafru och medlem i Kvinnogillesförbundet. Hon föreslog att förbundet skulle starta en landsomfattande insamling under parollen ”I kamp mot kräfta”. Medlemmarna gick runt med insamlingsbössor och i februari 1951 hade man samlat ihop 951 000 kronor, vilket motsvarar 14 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Parallellt fick herrekiperingsdirektören Morri Nidén idén att skapa en rikstäckande insamlingsorganisation efter amerikansk förebild och arrangerade ett första möte på Grand Hotell i Stockholm 1950. 1951 bildades Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande, som några år senare döptes om till Riksföreningen mot cancer, som 1982 bytte namn till Cancerfonden.

Ge en gåva Du kan när som helst stödja cancerforskningen genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 19 86-0 eller bankgiro 901-9514. På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank.

Du kan även skänka en gåva via sms.

Ge regelbundet och bli Livsviktig Våra regelbundna givare kallar vi Livsviktiga.

Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge och hur ofta.

Ge en minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du hedra minnet av en avliden vän eller släkting.

På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

Ge en gratulationsgåva Uppvakta en vän genom att ge en gåva till Cancerfonden.

Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden är befriat från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Som testamentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs med respekt för det som testamentet omfattar.

Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2010 Marie Hammargren, Cancerfonden Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Melker Dahlstrand sid 3, 4, 6, 10, 16, 23, 26, 27, 28, 32, 33, 37, Jacob Forsell sid 15, Pawel Flato sid 19, Linda Forsell sid 25, Bertil Strandell sid 31, Anna Lena Lundkvist sid 33, Christian Örnberg sid 34, Karl Gabor sid 34, Liz Almqvist sid 35, Anders Hegethorn sid 35, Stefan Lindblom sid 39 På bilder där inte annat anges syns personal vid Cancerfondens kansli.

Illustrationer Gunilla Elam, sid 12–14 Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Par AB

Bli stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som stödmedlem får du varje år fyra nummer av vår tidning Rädda Livet som belyser Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden.

Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se.

Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet Cancerfonden är förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Vägen dit går genom att driva ett lotteri som kan donera överskottet till utvalda välgörenhetsorganisationer.

Engagera ditt företag Som sponsor till Cancerfonden bidrar ditt företag till forskningsfinansiering samtidigt som ni genererar affärsdrivande effekter och goodwill för verksamheten. Vill ni stödja Cancerfonden genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfondens företagsvän.

Spara i fonder Det finns två fonder som stödjer Cancerfonden: Skandia Cancerfonden och Bancos Humanfond. En procentsats av fondförmögenheten i dessa fonder skänks varje år till Cancerfonden.

Aktiegåva Är du ägare av börsnoterade aktier kan du skattefritt skänka utdelningen från dina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att du skänker utdelningen före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se.

Stora donationer En stor donation är att långsiktigt ge stöd och ett sätt att engagera sig i finansiering av svensk cancerforskning. Som donator bidrar du till att Sveriges position inom cancerområdet stärks internationellt.

Trygghet för givaren Cancerfonden – har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll – är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) – är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000

Det här är Cancerfonden

Innehåll

• Cancerfonden bildades 1951 och firar 60-årsjubileum 2011.

• Morri Nidén och Ebba Andersson lade grunden till Cancerfonden. De hade båda drabbats av cancer och blivit botade.

• Under 60 år har Cancerfonden samlat in 7,2 miljarder kronor och avsatt 7 miljarder kronor till svensk cancerforskning.

• Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

• Det övergripande målet är att färre ska drabbas och fler ska överleva cancer.

• Cancerfondens ändamål är forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning.

• Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning.

• 2010 samlade Cancerfonden in 434 miljoner kronor. 2011 avsattes 385 miljoner kronor till svensk cancerforskning.

• 17,6 procent av insamlade medel gick till kostnader för insamling och administration (2009).

• Varje år driver Cancerfonden två stora kampanjer, Mustaschkampen för kampen mot prostatacancer och Rosa Bandet-kampanjen för kampen mot bröstcancer.

• Cancerfonden får inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Fakta om cancer i Sverige • Varje år ställs drygt 50 000 cancerdiagnoser. De fem vanligaste formerna samt antal diagnoser 2009: – Prostatacancer 10 317 – Bröstcancer 7 380 – Hudcancer, utom malignt melanom 4 829 – Tjocktarmscancer 4 059 – Lungcancer 3 579 • I dag lever cirka 400 000 personer som har eller har haft en cancersjukdom.

• Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken med drygt 20 000 dödsfall om året.

• 60 procent av de som får en cancerdiagnos lever 10 år eller längre efter diagnos.

• Ungefär var tredje person kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid.

Generalsekreteraren har ordet

En av Sveriges ledande forskningsfinansiärer Cancer ska kunna botas Så arbetar Cancerfonden

2 5 6 8

60 års kamp mot cancer

11

I dag och om en generation Vi tar parti för dagens cancerpatienter Forskning och utveckling av cancervården Kunskapsläget har aldrig varit bättre

17 18 22 25

Insamling räddar liv Många sätt att stödja Kampanjer som når många Trogna givare

29 30 33 36

Årsredovisning 2010 Cancerfondens styrelse Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Fem år i sammandrag Redovisningsprinciper Noter Revisionsberättelse

41 42 43 46 47 48 49 50 52 58

Bilagor 1. Värdepapper 2. Forskning och vårdutveckling 3. Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt 4. Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera 5. Anslag från NCU 6. Styrande organ med mera i Cancerfonden 7. Cancerfondens kodrapport

59 59 62 64 69 72 73 76

60

Generalsekreteraren har ordet

år av fantastiska framsteg, Vi har två handlingskraftiga personer att tacka för att svensk cancerforskning står stark i dag.

Då, 1951, tog Ebba och Morri initiativet till att bilda Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande. Båda hade överlevt sin cancer och ville bidra till att fler skulle få samma chans. Ett civilkurage och en handlingskraft som jag många gånger skänkt en tacksamhetens tanke. Därmed var Cancerfonden, som vi senare kom att heta, född.

Det som startade med en insamling 1950 och gav 951 000 kronor har nu många insamlingsår senare möjliggjort en forskningsfinansiering på nästan 400 miljoner kronor årligen. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något är en devis som stämmer bättre än någonsin när vi ser tillbaka på 60 år av framgångsrikt arbete.

Att få ett cancerbesked för 60 år sedan var oftast lika med en dödsdom om man ens förstod att det var cancer eller fick en diagnos. Behandlingsmöjligheterna var få och kunskapen knapp, sjukdomen var en gåta som utmanat forskarna under åren. Behovet av forskning var skriande.

60 år och i det perspektivet har mycket skett. Det finns en mängd exempel på forskningens framsteg och stora genombrott som att vissa tumörformer kan botas i stor utsträckning, till exempel bröstcancer, cancer hos barn och vissa former av leukemi. I många fall är det tack vare nya behandlingar, medicinskt och kirurgiskt. Men också den förbättrade diagnostiken gör att tumörer kan upptäckas tidigare och chansen till bot ökar. I dag är koboltmaskinen för strålbehandling föråldrad och ny, avancerad teknik med mer och mer precision och individuell anpassning utvecklas ständigt.

30 procent kan förebyggas Kunskap om mekanismerna bakom uppkomsten av cancer, och därmed grundforskningen, är av yttersta vikt för att säkra utveckling av nya behandlingar och metoder. I dag vet vi att det finns ärftliga gener som i vissa fall, exempelvis när det gäller bröstcancer, direkt kan användas för att hitta de grupper som har ökad risk och därmed kunna erbjuda speciell behandling.

Det sker också mycket inom bland annat radiologi. Nu kan man med högre precision strålbehandla så att effektiviteten Ebba Andersson, hemmafru och medFördubblad överlevnad lem i Kvinnogillesförbundet och Morri ökar samtidigt som risken för Vi läser varje dag om nya rön Nidén, herrekiperingsdirektör. biverkningar i form av stråloch upptäckter på canceromskador minskar. rådet och samtidigt som överlevnaden fördubblats Ett ofta åsidosatt område är det förebyggande sedan 60-talet dör fortfarande över 20 000 män- arbetet, preventionen. Faktum är att cirka 30 proniskor i Sverige varje år av sjukdomen. Så hur går cent av all cancer skulle kunna förebyggas. Forskdet egentligen? ningen har visat att rökning är en viktig faktor I början av 70-talet avled flera hundra unga för uppkomst av cancer och skördar tusentals liv män varje år i testikelcancer, i dag botas nästan al- varje år. Vi vet också att övervikt har en koppling la. Så visst går det framåt, det pågår en enorm kun- till vissa cancerformer och UV-exponering likaså. skapsutveckling om uppkomsten och utveckling- Kunskap finns alltså om hur insjuknandet i cancer en av cancer, men vi ska komma ihåg att cancer in- kan minska, frågan är vad vi gör med den. te är 1 sjukdom utan 200 olika, var och en med sina Ett annat framgångsexempel är livmoderhalsundergrupper. Det vill säga ett gigantiskt pussel. cancer. Sverige var ett av de första länderna i värlDet tar tid att utveckla nya behandlingar och när vi den som införde screening, massundersökning, själva eller en närstående drabbas tycker vi att det av kvinnor på 60-talet. Här drabbas bara drygt går för långsamt.

400 kvinnor per år av något som i många länder Cancer har funnits i hela mänsklighetens histo- fortfarande är en av de vanligaste dödsorsakerna ria medan modern cancerforskning bara är drygt för unga kvinnor. Forskningen och utvecklingen

2 Cancerfondens årsberättelse 2010

men mer behöver göras ”Jag kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är djupt engagerade i att komma närmare vår vision: cancer ska kunna botas!” har fortsatt och i dag finns ett vaccin. Tack vare att forskarna hittat sambandet och påvisat att virus var orsaken till livmoderhalscancer har vi i dag en möjlighet att förebygga denna cancerform och rädda liv.

Att ”gårdagens forskning” är dagens behandling och kunskap är något man kanske inte tänker på och vi har därför valt att intensifiera vårt arbete att vara en stark röst i samhället för att driva på utvecklingen. Att säkerställa att ny kunskap och nya behandlingar når ut i vården och samhället och i slutänden kommer patienterna till del. Det är precis lika viktigt att få ut kunskapen som att förvärva den, det är så vi ökar överlevnaden! Äntligen en nationell cancerstrategi Sedan drygt ett decennium har Cancerfonden drivit frågan om en svensk cancerplan som nu mynnat ut i att politikerna lagt fram en utredning, En nationell cancerstrategi för framtiden, som börjat implementeras. Cancer är en fråga som berör alla och vi måste se till att det finns en beredskap att hantera både den åldrande befolkningen och därmed ett ökande antal fall av cancer, men också att allt fler lever allt längre med sin sjukdom och behöver vård och stöd. Tack vare forskningen blir alltmer möjligt och nya behandlingar behöver komma in i vården snabbt och under kontrollerade former. Allt detta kräver planering och framförhållning. Det är en utmaning för vården som ska vara utförare av vård och behandling och samtidigt föra ut de senaste forskningsresultaten, så att vi når målet att fler överlever och färre drabbas.

I vårt arbete försöker vi också knyta ihop forskningens framsteg med att sprida kunskap och driva opinion i viktiga frågor. Jag är övertygad om att den stora framgång som vi rönt genom Rosa Bandet-kampanjen de senaste åren starkt bidragit

till att vi både kan vara en stark röst, pådrivare och samla in stora summor till cancerforskningen.

Men jag möter också kritik och frågor kring vårt arbete, att vi fokuserar för mycket på bröstcancer och på senare tid prostatacancer och glömmer dem som drabbas av andra cancerformer. Jag kan försäkra er alla att vi 365 dagar om året är djupt engagerade i att komma närmare vår vision: cancer ska kunna botas, och att vi lyfter frågan extra i olika kampanjer gör att vi kommer högt upp på agendan i samhällsdebatten, något som vi alla har nytta av.

Stora genombrott kräver bred forskning Tusentals forskare i Sverige och övriga världen arbetar dagligen för att förstå mer och hitta nya behandlingsmöjligheter. Men den samlade kunskapen ökar också ödmjukheten inför den komplexitet som cancer utgör. Att forska innebär dagar och nätter av sökande som leder till små framsteg, och plötsligt sker något stort. Därför behöver forskningen precis som idrotten en bredd, för ur den föds de stora genombrotten och framgångarna. Vi vet inte var, inte när, men att de kommer vet vi. Under tiden måste vi öka takten med att ta till oss de nya landvinningarna och se till att de når patienten, det är vår uppgift.

Framgångarna hittills har byggt på att svenska folket, både privatpersoner och företag, visat ett djupt engagemang i kampen mot cancer genom att under dessa 60 år bidra med pengar. Vi tillsammans tröttnar aldrig och vi ger aldrig upp.

Utan er skulle vi inte ha kommit långt. Det finns en Ebba och Morri i er alla, stort tack!

Ursula Tengelin Generalsekreterare Cancerfonden

Cancerfondens årsberättelse 2010

3

4 Cancerfondens årsberättelse 2010

En av Sveriges ledande forskningsfinansiärer Cancerfondens vision är: cancer ska kunna botas. Det övergripande målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning och finansierar varje år cirka 400 forskningsprojekt.

Cancerfonden är en fristående, ideell insamlingsorganisation som arbetar för att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer. För att nå målen fokuserar organisationen sitt arbete på forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning.

Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag.

Cancer ska kunna botas För att komma närmare visionen, cancer ska kunna botas, finns följande övergripande mål: 1. Uthållig forskningsfinansiering.

2. Effektiv opinion och kunskapsspridning.

3. Effektiv och kompetent organisation.

4. Nöjda och återkommande givare.

En förutsättning för detta är en professionell och ändamålsenlig insamling.

Mål och utfall 2010 Målet för verksamhetens intäkter under året var 422 miljoner kronor, utfallet blev 434. För verksamhetsresultatet hade målet satts till 318 miljoner kronor och utfallet blev 337.

För oss som insamlingsorganisation är det viktigt att givarna har god kännedom om Cancerfondens verksamhet samt känner förtroende för organisationen och därmed också vill vara med och bekämpa cancer genom att ge en gåva. Under 2010 beslöt vi att fortsättningsvis sätta mål för kännedom, givarvilja och nöjdhet samt fortsätta arbetet med att utveckla långsiktiga metoder för mätning.

Pengarna kommer fram Cancerfonden övervakas av Svensk Insamlingskontroll. En av deras uppgifter är att dela ut 90-konto till organisationerna samt att övervaka att insamlingen sköts på ett ansvarsfullt sätt och att pengarna går till ändamålet utan oskäliga kostnader. De beräknar också hur stor del av varje organisations insamlade pengar som går till insamlings- och administrationskostnader.

De senaste siffrorna från Svensk Insamlings-

6 Cancerfondens årsberättelse 2010

kontroll visar att 82,4 procent av Cancerfondens intäkter går till ändamålen forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Det betyder att 17,6 procent används till insamling och administration. Det gör Cancerfonden till en av Sveriges effektivaste insamlingsorganisationer. Svensk Insamlingskontroll har aldrig haft någon anmärkning på Cancerfondens förvaltning eller insamlings- och administrationskostnader.

Cancerfonden är dessutom medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII, som strävar efter att höja kvaliteten i insamlingsarbetet.

2009 infördes en kvalitetskod för att öka transparens och öppenhet. Medlemmarna redovisar resultatet i en kodrapport, se bilaga 7.

Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt ISO 9001:2000, som är en internationell kvalitetsstämpel för företag och andra organisationer. Certifieringen innebär att en oberoende part årligen granskar Cancerfondens arbetsprocesser och därefter intygar att verksamheten motsvarar standardens krav.

Interna kontroller Varje år granskar Cancerfondens auktoriserade revisorer bokslut, årsredovisning och den interna kontrollen, det vill säga förvaltning och löpande redovisning. Cancerfondens organisation genomsyras av ett naturligt kvalitetsmedvetande så som man kan förvänta sig av den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Cancerfondens givare kan vara säkra på att deras gåvor kommer fram och når ändamålen.

Cancerfondens organisation Cancerfondens organisation

Huvudmannamöte

Styrelse

ordförande Bengt Holgersson

Finansnämnd

ordförande Thomas Halvorsen

Kansli

generalsekreterare Ursula Tengelin

Forskningsnämnd ordförande Bengt Westermark

Bakom Cancerfonden står 30 huvudmän som representerar stora delar av organisations-Sverige. En gång om året hålls ett huvudmannamöte där en valberedning lämnar förslag för beslut om tillsättning av styrelseordförande, styrelseledamöter, styrelsesuppleanter samt revisorer. Styrelsen utser en generalsekreterare som ansvarar och leder arbetet inom kansliet, som har cirka 50 anställda.

Cancerfondens forskningsnämnd beviljar anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda forskare. Arbetet leds av en ordförande och ett vetenskapligt sekretariat.

Cancerfondens finansnämnd ansvarar för hur Cancerfondens ekonomiska medel ska förvaltas. Finansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen.

Huvudmannaorganisationer Barncancerfonden Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation – BRO Cancerföreningen i Stockholm Centerkvinnorna Fredrika-Bremer-Förbundet ICA AB Konung Gustaf V:s Jubileumsfond Kooperativa Förbundet, KF Liberala Kvinnor Landsorganisationen i Sverige, LO Moderatkvinnorna Mun- & Halscancerförbundet Pensionärernas Riksorganisation, PRO Prostatacancerförbundet

Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade, ILCO Riksförbundet Pensionärsgemenskap, RPG Riksförbundet VISIR Riksidrottsförbundet, RF Sveriges Pensionärsförbund, SPF Svensk Handel Svenska Lottakåren Svenska Läkaresällskapet Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Sveriges Landsråd för alkohol- och narkotikafrågor, SLAN Sveriges läkarförbund Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Sveriges Tandläkarförbund Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Vårdförbundet

Cancerfondens årsberättelse 2010

7

Så arbetar Cancerfonden — från insamling till forskningsresultat

1. Gåvor Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Tack vare generösa gåvor samlar Cancerfonden årligen in över 400 miljoner kronor.

6. Forskningsresultat Forskningen gör ständiga framsteg som leder till att fler liv kan räddas och färre drabbas av cancer. I dag överlever omkring 60 procent av alla personer i Sverige som får diagnosen cancer, en fördubbling sedan 1950-talet.

5. Utdelning Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Årligen avsätts närmare 400 miljoner kronor. Anslagen fördelas mellan forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera.

8 Cancerfondens årsberättelse 2010

2. Summa som ska delas ut Cancerfondens styrelse beslutar om hur mycket pengar som ska avsättas.

3. Ansökningar forskningsanslag Varje år ansöker cirka 1 000 forskare och forskargrupper om finansiering.

4. Bedömning och beslut Nio prioriteringskommittéer, bestående av framstående cancerforskare, granskar och bedömer alla ansökningar, i nationell konkurrens. Därefter beslutar Cancerfondens forskningsnämnd vilka ansökningar som ska beviljas anslag.

Cancerfondens årsberättelse 2010

9

60 års kamp mot cancer När Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande bildades 1951 såg världen annorlunda ut. Sverige stod på tröskeln till stora förändringar på alla plan inom samhället, inte minst inom sjukvården. När det gällde den internationella kampen mot cancer skulle de svenska forskarna inom biokemi, genetik, cellbiologi och epidemiologi spela viktiga, och ibland direkt avgörande roller.

1960–talet

Sambandet mellan kromosomskador och cancer uppenbaras

1950–talet Pionjärverksamhet inom cellbiologin

Efter andra världskriget började synen på cancer förändras.

Man insåg att det krävdes massiva baskunskaper om cellernas kemi och biologi för att förstå och behandla sjukdomen.

En grupp på Karolinska Institutets cellforskningsinstitution, med bland andra Torbjörn Caspersson samt Georg och Eva Klein, bidrog till att koppla ihop olika upptäckter som bland annat rörde genetik och immunologi. Gruppen studerade tumörcellers biologiska egenskaper, vilket ökade förståelsen för hur tumörer utvecklar sin aggressivitet i ett slags ”mikroevolution”, där varje mutationssteg efter selektion skapar alltmer elakartade tumörceller.

Ett annat forskningsspår rörde cancercellernas samspel med kroppens immunförsvar. Denna forskning var med och lade grunden för den gren av cancerforskningen som i dag kal�las tumörimmunologi – en viktig utgångspunkt för bland annat framtida cancerbehandlingar.

Verksamheten på cellforskningsinstitutionen vitaliserade hela den nationella cancerforskningen i Sverige, och skapade ett helt ”släktträd” av svenska cancerforskare – varav många har byggt upp egna grupper. Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande bytte namn till Riksföreningen mot cancer och blev en allt viktigare finansiär av inhemska forskningsinitiativ.

12 Cancerfondens årsberättelse 2010

Albert Levan och hans kolleger i Lund kunde redan 1956 visa att människan har 46 kromosomer i stället för 48 som världens forskare dittills hade trott. Upptäckten ledde till att Sverige under åren som följde blev världsledande inom cancercytogenetiken, det vill säga studier av kromosomförändringar i cancerceller. Det var dock amerikanska forskare som kunde bekräfta hypotesen att uppkomsten av cancer är kopplad till någon form av skada på arvsmassan.

I slutet av 1960-talet kom en svensk forskargrupp från Stockholm att revolutionera cytogenetiken. Med hjälp av en ny metod för infärgning kunde kromosomerna nu identifieras och sorteras upp i 22 par+2 könskromosomer. Cytogenetikerna kunde också studera kromosomförändringar med en helt annan precision än vad som varit möjligt tidigare. Därmed kunde cancerforskarna nu titta in i tumörcellernas abnorma inre och finna ledtrådar till vad som har gått snett.

Cytogenetik är i dag en hörnsten inom forskningen om och diagnostiken av cancersjukdomar. Sedan 1979 registreras alla kromosomavvikelser i cancer i en databas i Lund. I dag rymmer databasen information om nästan 60 000 tumörfall.

1980–talet Onkgener i fokus

1970–talet

Mördarceller en ny slags blodkropp

Under 1970- och 1980-talet skapade den så kallade hybridDNA-tekniken nya möjligheter för att studera levande organismers arvsmassa och cellfunktioner.

Den molekylära cancerforskningen kretsade under denna tid till stor del kring det som kallas onkgener, det vill säga arvsanlag som kan förvandla en frisk cell till en tumörcell. Parallella upptäckter visade att gener som man först hade trott var abnorma, cancerrelaterade gener i själva verket var ”friska” gener men med en funktion i cellen som hade förändrats på ett skadligt sätt. De uträttar samma cellfunktioner som sitt ”legitima syskon”, men utan kontroll och övervakning vilket gör att de får cellens tillväxt, differentiering och delning att löpa amok.

En grupp i Uppsala, med bland andra Carl-Henrik Heldin och Bengt Westermark, gjorde en av de mest uppmärksammade insatserna på detta område. Forskarna studerade en naturlig tillväxtfaktor som bland annat spelar en viktig roll vid cellers tillväxt och differentiering, och kunde konstatera att genen för tillväxtfaktorn var identisk med en virusburen onkgen.

Nu kunde man utveckla en teori för tumörutvecklingen i den virusinfekterade cellen, något som till stor del bidrog till förståelsen för sambandet mellan onkgener och deras naturliga motsvarigheter. I dag känner man till ett hundratal onkgener som i samtliga fall är förändrade normala gener. Forskningen på området har gett omfattande insikter i hur arvsanlagen regleras och signaltrafiken sker i cellen.

Vid denna tid visste man en hel del om människans immunförsvar – men inte så mycket som man trodde. Det stod klart efter att en grupp vid Karolinska Institutet började titta närmare på något som de först uppfattade som ett metodproblem. Fortsatta experiment visade att problemet i stället härrörde från en tidigare okänd celltyp i immunsystemets cellulära försvar. Denna tumördödare gavs ett anslående namn: naturlig mördarcell (natural killer cell, NK-cell).

Det visade sig att NK-cellen är en slags celldödande vit blodkropp, en typ av lymfocyt. Dess primära roll i immunförsvaret är inte att attackera främmande organismer som tränger in i kroppen, till exempel bakterier. I stället har den till uppgift att eliminera kroppens egna celler när dessa förvandlats till förrädare – antingen när de blivit tumörceller eller efter att de infekterats av virus.

Inledningsvis sågs NK-cellen som en kuriositet av den internationella immunologi- och cancerforskningen. I dag vet man att NK-cellen spelar en viktig roll när det gäller många aspekter av vårt immunsystem, oavsett om det handlar om tumörer, virus, bakterier, autoimmuna sjukdomar eller transplantationer.

Cancerfondens årsberättelse 2010

13

2000-talet DNA-forskningen blir industriell

1990–talet

Epidemiologins genombrott Cancerforskningens största landvinning under 1990-talet rörde epidemiologi. Cancerepidemiologi handlar bland annat om att kartlägga sambanden mellan olika cancertyper och de faktorer som ökar risken för att insjukna. Ett övergripande mål är att utröna bakgrunden till hur cancersjukdomar uppkommer och därigenom förebygga dem.

Att Sverige blev ett föregångsland inom cancerepidemiologin är ingen slump. För det första har vi historiskt sett en stark folkhälsotradition i landet, för det andra har vi unika hälsodataregister. Bland annat omfattar det svenska cancerregistret, startat 1958, i dag uppgifter om 2,1 miljoner tumörer och 1,9 miljoner cancerpatienter.

En av de mest drivande forskarna var kirurgen Hans-Olov Adami som i dag har en internationellt etablerad ställning som en av cancerepidemiologins pionjärer. Tillsammans med medarbetare vid bland annat Uppsala universitet och Karolinska Institutet har Adami sedan 1990-talet genomfört ett stort antal studier för en rad olika cancerdiagnoser, till exempel i prostata, bröst, livmoderhals, äggstockar och matstrupe.

Under 1990-talet skedde även ett genombrott för screeningmammografi. Efter en rad stora epidemiologiska studier i Sverige utfärdade Socialstyrelsen 1986 råd om regelbunden mammografi av kvinnor mellan 50 och 69 år. Det skulle dock ta cirka tio år innan alla landsting hade infört det.

14 Cancerfondens årsberättelse 2010

I maj 2007 kunde världspressen meddela att nobelpristagaren James D Watsons hela arvsmassa nu var analyserad. Arbetsåtgången i detta enorma projekt har tvingat fram en teknikutveckling utan motstycke. Dessutom har alltmer referensdata om DNA-sekvenser och gener skapats – en skattkammare för forskarna.

Därmed fick den så kallade funktionsgenomiken vind i seglen, det vill säga forskning som försöker klarlägga olika geners funktioner. Forskarna kan nu kartlägga aktiviteten hos tusentals gener eller signalvägar åt gången, i stället för som tidigare bara enstaka. Många av Sveriges cancerforskare arbetar på en internationellt hög nivå, här följer två exempel.

En grupp vid Karolinska Institutet, ledd av Henrik Grönberg, studerar sambandet mellan vissa genetiska markörer och risken för prostatacancer. Genom att jämföra markörer hos tusentals sjuka och friska försökspersoner hoppas man kunna hitta gener som är inblandade i uppkomsten av prostatacancer.

En grupp vid Lunds universitet, ledd av Åke Borg, fokuserar på bröstcancer. Genom att kartlägga individuella tumörers genaktivitet försöker gruppen skapa metoder som kan ligga till grund för diagnos, klassificering, prognos och, inte minst, behandling av sjukdomen som skräddarsys efter varje individuell patient och tumörtyp.

Professor Torbjörn Caspersson (1910–1997) i sitt hem 1991.

Första utdelningen 1952 Torbjörn Caspersson var forskare och styrelseledamot i Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande redan från starten. Han sökte ett forskningsanslag på 58 900 kronor, ett belopp som på den tiden översteg högsta tillåtna engångsbelopp på 40 000 kronor och han fick därför avslag. Efter arbetsutskottets överläggningar beslöt styrelsen 1952 att trots det bevilja professor Casperssons ansökan.

Torbjörn Caspersson tog tillsammans med Lore Zech fram en ny metod för infärgning av kromosomer. Cancerforskarna kunde nu titta in i tumörcellernas inre och finna ledtrådar till vad som gått snett i dessa celler. Denna metod kallas cytogenetik och är i dag en viktig hörnsten inom cancerforskningen och diagnostiken av cancersjukdomar. År 1961 fick Torbjörn Caspersson ytterligare ett anslag på 55 600 kronor från Cancerfonden. Pengarna gick till fortsatta cellkemiska undersökningar och internationell forskning i Japan och USA. Bilden till höger: Professor Torbjörn Caspersson och professor Georg Klein med en bild av sig själva tagen på 50-talet. Den dåvarande docent Klein arbetade vid professor Casperssons institution för cellforskning vid Karolinska Institutet. Tillsammans byggde de upp en tumörbiologisk forskning i Sverige, se sidan 12. Georg Klein har tillsammans med sin hustru Eva Klein lagt grunden till Sveriges framskjutna position inom cancerforskningen. Deras forskning har haft och har fortfarande finansiellt stöd från Cancerfonden. Bilden är tagen inför Cancerfondens 40-årsjubileum 1991.

Cancerfondens årsberättelse 2010

15

I dag och om en generation Cancerfondens verksamhet har två ändamål – forskningsfinansiering samt opinion och kunskapsspridning. Forskningen är långsiktig; resultaten kommer främst våra barn och barnbarn att dra nytta av.

Men människor drabbas redan nu. Varje år får cirka 50 000 personer i Sverige en cancerdiagnos. För att ge dem bättre villkor och öka deras chanser att överleva väcker Cancerfonden opinion i viktiga frågor, sprider kunskap om cancer och cancerforskningens resultat.

I arbetet med opinion och kunskapsspridning driver Cancerfonden frågor som är viktiga för dagens cancerpatienter. Genom att påverka beslutsfattare på olika nivåer i samhället försöker vi få igenom förbättringar.

Vi tar parti för dagens cancerpatienter Cancerfondens arbete handlar om att skapa relationer med befintliga och framtida givare för att säkerställa långsiktig forskningsfinansiering. Målet är att minska individens risk att drabbas av cancer, stärka de som drabbats av cancer och ingjuta hopp. Ytterst handlar det om att bidra till att förverkliga visionen: cancer ska kunna botas.

En bit på väg men mycket kvar Den nationella cancerstrategin, som Cancerfonden jobbat hårt för i många år, håller nu äntligen på att tas i bruk. Den är en förutsättning för att ta svensk cancervård till nästa nivå, men mycket arbete återstår för att det ska bli verklighet av de högt uppsatta ambitionerna.

En viktig fråga är tillgången på specialister i cancervården. Har vi tillräckligt många specialister nu och i framtiden för att ta hand om cancerpatienter?

Tyvärr finns det ingen som har huvudansvaret för att planera hur många onkologer, radiologer, specialistsjuksköterskor med flera det behövs i Sverige nu och framöver – för att möta patienternas

  �  

18 Cancerfondens årsberättelse 2010

behov. Ingen instans har till exempel ansvaret för att larma i god tid när det närmar sig stora pensionsavgångar. Det kommer inte, om inget görs, att finnas tillräckligt många specialister för att möta framtidens behov.

Cancerfonden arbetar för att cancerstrategin ska resultera i konkreta åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen på fem, tio och tjugo års sikt. Det innebär också att det är nödvändigt att intressera fler unga läkare för specialiteter det råder brist på och utbilda tillräckligt många.

En undersökning som Cancerfonden genomförde hösten 2010 tillsammans med Svensk förening för patologi visade att landstingen har stor brist på patologer, det vill säga de specialistläkare som ställer diagnos utifrån vävnadsprover. Många som väntar på besked får leva i ovisshet alldeles för länge. Vi vet att det gäller flera specialiteter. Regeringen måste ta ansvar för kompetensförsörjningen i den nationella cancerstrategin.

Patologer och alla andra specialister fyller en central roll i vården av alla sorters cancer. På kort sikt handlar det mycket om att skapa attraktiva tjänster med möjligheter till forsknings- och utvecklingsarbete, så att de som i dag arbetar inom specialiteten stannar kvar. Det finns inte tillräckligt många för att täcka dagens behov; vi har absolut inte råd att förlora fler specialister.

Tidig upptäckt, rätt diagnos och snabb behandling är ofta avgörande för ett framgångsrikt resultat – att rädda patientens liv.

Patolog Elisabet Englund, Skånes Universitetssjukhus, Lund, visar upp ett vävnadsprov som ska analyseras.

Under 2010 har vi bland annat: • Gett ut Cancerfondsrapporten för femte gången. Ämnen i rapporten var bland andra cancer hos äldre, hjärntumörer, prevention och forskning.

• Belyst det faktum att äldre sällan ingår i klinisk forskning.

• Under Almedals-veckan på Gotland träffat intressenter under temat ”När får vi nationella mål för patienternas överlevnad?”

• Uppmärksammat bristen på patologer.

• Anordnat ett seminarium om bröstcancer på Breast Health Day den 14 oktober.

• Träffat beslutsfattare och politiker på nationell och regional nivå för att lyfta fram förbättringsområden för cancerpatienter.

• Varit medarrangör av två konferenser. Den ena rörde nationell cancerstrategi och den andra gynekologisk cancer.

Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin deltog i en debatt om orättvisor i cancervården i november 2010.

Cancerfondens årsberättelse 2010

19

Susanne och Hanna Rehlin

«Om ens mamma dör, är man fortfarande dotter då?»

Patientbrevet

”Herregud, ska jag inte få se min dotter växa upp? Hur ska det gå för Hanna, hon som är adopterad och redan upplevt en separation?”

Detta var mina första tankar när jag fick mitt cancerbesked.

Artikel i Rädda Livet 2/2010.

V

34

i vet alla att en svår sjukdom påverkar hela familjen, inklusive vänner och arbetskamrater. Min dotter skrev en uppsats i skolan med rubriken ”Om ens mamma dör, är man fortfarande en dotter då? Jag är ingen dotter utan dig, min mamma.”

Och en av mina bästa vänner sa så här: ”Jag kommer till dig på direkten. Jag vill hjälpa dig medan du lever – jag gör ingen nytta på din begravning.”

Jag är en av dom som det gått bra för, men det som jag varit med om, och alla tankar som detta födde, kommer att leva med mig för alltid, precis som den där lilla pirrande känslan av oro inför varje återbesök på Radiumhemmet.

Trots det blev mötet med vården något positivt för mig. Jag mötte sköterskor och

läkare som engagerade sig, som kom med tröst och råd och som till och med kunde ringa hem till mig bara för att höra hur jag mådde. Jag kände att jag blev väl omhändertagen av en proffsig sjukvård som gjorde sitt bästa för att jag skulle bli frisk.

Information och stöd ha en och samma rakt igenom beCancerfonden erbjuderAttsedan 1994 läkare information handlingen ger den relativa trygghet som en och stöd till patienter och närstående cancerpatient verkligen behöver.genom Själv hade jag lyckan att i stort och sett få träffa samma Cancerfondens informationsstödlinje. läkare under min behandling. För mig var Även andra som har om resa cancer väldet frågor en mycket viktig som vi är gjorde tillsammans. komna att ringa eller mejla.

Linjen bemanJag vill att alla sjuka ska få uppleva vården lika bra som jag själv gjort. vill också att nas av legitimerad personal med långJagerfarenoch sjukvårdspersonal ska må bra så het av cancervård läkare samt specialistutbildning. att de orkar ta hand om sina patienter. panikslagen mittringde första besök Den största gruppenJag avvardem sominför både på Radiumhemmet. Jag hade dessutom bara och mejlade 2010 var närstående till en person med cancersjukdom. Andra som kontaktade Informations- och stödlinjen var patienter och personer som oroade sig för egen sjukdom.

De flesta önskade information om sjukdom och behandling, men många ville även berätta om sin situation och få känslomässigt stöd.

Förmedlar kunskap Cancerfonden har sedan många år en stark position i Sverige när det gäller information om cancer.

På webbplatsen cancerfonden.se finns en mängd information för patienter och närstående. Sju av tio personer som går in på cancerfonden.se går direkt till sidorna ”Om cancer” där människor sö-

20 Cancerfondens årsberättelse 2010

två år tidigare följt min mosters dödskamp i bröstcancer, och jag visste precis vad som väntade mig.

Besöket gick bra. Jag fick många broschyrer med mig hem. Här hade jag önskat att jag även fått information om att det finns en patientförening. Därför blev jag extra glad när jag var på återbesök för två veckor sedan och såg informationslappar om gcfs öppna hus väl synligt i väntrummet. Jag var inte ensam om att ha äggstockscancer!

ker information om cancersjukdomar och dess behandling. 2010 fanns 19 texter även i broschyrform och under året distribuerades 144 000 broschyrer.

Som en del av implementeringen av den nationella cancerstrategin har Inera (tidigare SjukvårdsrådEtt annat viktigt område är rehabilitering.

Jag hade förmånen att få delta i Kom i givningen) fått i uppdrag av Socialdepartemengång-gruppen på Karolinska. Det var en helt underbar att i en liten möta tet att känsla utveckla en grupp canceravdelning på sjukvårdsandra som gått igenom cancerbehandling. huvudmännens gemensamma webbplats 1177.se.

Det var också toppen att få komma igång med motion i lugn takt. av Att få uppleva att med nationell cancerDärmed är ett delmålen min kropp fortfarande fungerade. För mig strategi uppnått. Under 2010 påbörjade organisanr 2 2010 tionen ett samarbete med Inera, vilket kan få betydelse för Cancerfondens inriktning inom detta område.

Cancerfondens tidning Rädda Livet vänder sig i första hand till stödmedlemmar, cancerpatienter och närstående. Syftet med tidningen är att erbjuda kunskap, förståelse och hopp. Rädda Livet kommer ut fyra gånger per år och distribueras till Cancerfondens cirka 17 000 stödmedlemmar. Under 2010 har den även funnits på cirka 1 000 sjukvårdsmottagningar.

Varje år publiceras Cancerfondsrapporten som granskar och lyfter fram viktiga frågor inom forskning och cancersjukvård. Rapporten sprids till be-

Nya, intressanta inlägg publiceras dagligen på blogg.cancerfonden.se. På webben kan också anmälan göras till Samtalsvän. Det är någon att enskilt dela tankar och erfarenheter med, som patient eller närstående.

slutsfattare och sjukvården med syfte att driva på förändringar för patienternas bästa. Cancerfondsrapporten 2010 fokuserade bland annat på cancer hos äldre, cancervården i Sverige, diagnosgruppen hjärntumörer och vikten av att det nu är dags att införa en nollvision för rökning.

Webben en mötesplats och informationsbank Webbplatsen cancerfonden.se är i första hand en insamlingskanal. Den är också en viktig samlingsplats för dem som vill bekämpa sin egen eller andras cancer. I vårt diskussionsforum kan drabbade och närstående mötas och utbyta erfarenheter. Ämnesområdet ”Närståendes situation” hade flest inlägg under 2010. På webbplatsen finns i dag också cirka 400 registrerade samtalsvänner som man kan kontakta för att enskilt dela tankar och erfarenheter. Detta till skillnad från diskussionsforum där alla kan läsa vad som skrivs.

Webbplatsen innehåller en omfattande kunskapsbank med informativa och redaktionella texter, artiklar, reportage och filmer. Här kan man läsa om patienter, närstående och forskare. Vi är

också aktiva på vår blogg.cancerfonden.se där vi skriver om aktuella nyheter inom cancerforskningen och om cancerpatienters situation. Vi finns även på Facebook och Twitter, där man kan dela med sig av sina erfarenheter eller bara läsa och begrunda.

Facebook och Twitter, två andra vägar för information och utbyte.

Cancerfondens årsberättelse 2010

21

Som den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning strävar Cancerfonden efter att på ett etiskt, ojävigt och ansvarsfullt sätt fördela medel till forskning och vårdutveckling, så att de leder till största möjliga framgång i kampen mot cancer.

Forskning och utveckling av cancervården Cancerfondens forskningsnämnd har som huvudstrategi att finansiera högkvalitativa forskningsprojekt, oavsett inriktning, som initierats av individuella forskare eller forskargrupper. Vi anser att de bästa resultaten kommer genom att tillvarata den kreativa och innovativa kraft som finns i forskargrupperna och hos enskilda forskare.

De kategorier av anslag som kan sökas är forskningsprojekt, forskarmånader, anslag för en planeringsgrupp och forskartjänster på olika nivåer. Dessutom finns möjlighet att söka resebidrag och anslag för att arrangera kongresser. Vårdpersonal kan söka anslag till vårdutvecklingsprojekt, stipendium för hospitering samt bidrag för att delta i kurser och konferenser.

Omsorgsfull ansökningsprocess Ansökningsprocessen består av individuell rapportering och bedömning av varje ansökan i en

Viktiga mål för cancerforskning: • förebygga uppkomst av cancer • diagnostisera cancer så tidigt att vi kan avlägsna tumören innan den har hunnit sprida sig • behandla även spridd cancer effektivt.

22 Cancerfondens årsberättelse 2010

prioriteringskommitté eller i en så kallad sakkunniggrupp (för bedömning av tjänster). Under 2010 fanns nio prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler och fem sakkunniggrupper, vilka utsetts av Cancerfondens forskningsnämnd efter förslag från bland annat de medicinska fakulteterna. I Forskningsnämnden, prioriteringskommittéer och sakkunniggrupper ingår framstående forskare inom cancerområdet från Sverige och i vissa fall även från övriga nordiska länder. De är utvalda för att i första hand täcka olika kompetensområden. Hänsyn tas också till geografisk spridning och i viss mån till kön. Prioriteringskommittéerna består av mellan sju och nio ledamöter och sakkunniggrupperna består av tre ledamöter. Stipendiekommittén hanterar ansökningar om stipendier för vårdpersonal och består av ledamöter från hela Sverige med olika kompetens och med stor erfarenhet från cancervården. I samtliga bedömningsgrupper utses ledamöter för en treårsperiod med möjlighet till förlängning i ytterligare tre år.

Bedömningsgrupperna lämnar förslag om fördelning till Forskningsnämndens arbetsutskott, som ytterligare granskar och prioriterar projekten så att det slutgiltiga förslaget överensstämmer med styrelsens budget. Forskningsnämnden be-

Bengt Westermark, professor och ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd och Mats G Hansson, professor vid Uppsala universitet.

slutar därefter om fördelning av medel från Cancerfonden.

De projekt som stöds av Cancerfonden spänner över områden som handlar om behandling, diagnostik, förekomst, prevention, vård och grundläggande mekanismer för hur cancer uppkommer.

Ansökningar och beviljade medel 2010 Under 2010 tog vi emot nästan 1 000 ansökningar om anslag för forsknings- och vårdutvecklingsprojekt, tjänster, resor, kongresser, planeringsgrupper och stipendier för vårdpersonal. Den största kategorin var ansökningar om bidrag till forskningsprojekt (408 stycken), av vilka 35 procent beviljades. Motsvarande siffra för tjänster var drygt 8 procent. Totalt finansieras cirka 400 forskningsprojekt årligen, varav cirka en tredjedel är nya projekt. De andra projekten löper sedan tidigare år. Alla forskningsprojekt finansieras i tre år och efter ny ansökan finns möjlighet till ytterligare finansiering.

Cancerfondens styrelse avsatte för år 2010 drygt 385 miljoner kronor för stöd till Forskningsnämndens anslagskategorier. Huvuddelen av summan gick till projektstöd inom olika forskningsområden. Cancerfonden har också finansierat tidsbegränsade tjänster för forskare och medel till planeringsgrupper, kongresser och resor. Inom ovanstående anslagsram har vi satsat tre miljoner kronor på vårdutvecklingsprojekt och stipendier för vårdpersonal.

I enlighet med Forskningsnämndens strategi har medel fördelats till forskning som spän-

Nya behandlingsmetoder vid lungcancer Professor Bengt Westermark går här igenom tre tumörformer och ser ljuspunkter, hoppas på mer kunskap och vill göra sig av med ett sorgebarn.

När det gäller bröstcancerbehandlingens framgångar pekar han på tidig upptäckt genom mammografi.

– De kirurgiska metoderna har utvecklats mycket på 60 år. I dag räcker det oftast med att ta bort en del av bröstet och några lymfkörtlar i armhålan. Det besparar många kvinnor stora besvär.

När det gäller prostatacancer är behandlingen inte lika framgångsrik.

– Vi behöver bättre diagnostiska metoder. I dag kan vi se att det finns en cancertumör i prostata, men vi kan inte avgöra om det är en elakartad eller en mindre elakartad tumör som inte kommer att leda till några egentliga besvär för patienten, än mindre till död. Detta innebär att många män behandlas i onödan.

Däremot är Bengt Westermark hoppfull om nya behandlingsmetoder vid lungcancer.

– Vi har kommit en väldigt lång bit på väg när det gäller prevention.

Vi vet ju att det till 80–90 procent är cigarettrökning som orsakar lungcancer. Där har forskningen varit framgångsrik, men den har varit betydligt mindre framgångsrik när det gäller att behandla lungcancer som har uppstått.

– Vi börjar nu se nya behandlingsmetoder. Lungcancer har varit ett sorgebarn, men vi hoppas att det inte ska vara så länge till.

Och hur kommer det att se ut om 25 år? Då kommer kunskapen att ha ökat explosionsartat, tror Bengt Westermark.

– Vi kommer att veta mycket mer om mekanismerna bakom hur cancer uppstår, sprider sig, växer till och dödar. Behandlingarna kommer att kunna anpassas till varje individ och varje tumör. Men för att kunna avgöra vem som ska ha vad behöver vi förfina diagnostiken och det är vi redan nu på god väg att göra.

Cancerfondens årsberättelse 2010

23

Anslagper per cancerform cancerform ii miljoner Anslag miljonerkronor kronor Bröstcancer

50,8

Sarkom

3,9

Leukemi

31,0

Njurcancer

3,7

Tjocktarmscancer

30,1

Urinblåsecancer

3.0

Prostatacancer

26,6

Cancer utan känd primärtumör

2,8

Hjärntumörer

18,2

Levercancer

2,4

Lymfom

13,0

Matstrupscancer

1,9

Endokrina tumörer

9,8

Bukspottkörtelcancer

1,6

Neuroblastom

8,7

Ändtarmscancer

1,6

Hudcancer

8,4

Myelom

1,5

Lungcancer

7,7

Myelodysplastiskt syndrom

1,5

Livmoderhalscancer

7,6

Gallvägscancer

1,2

Huvud- och halscancer

6,2

Wilms’ tumör

0,6

Magsäckscancer

6,0

Testikelcancer

0,5

Äggstockscancer

5,0

Övrig cancer, ej diagnosspecifik 67,5

ner över flera vetenskapsområden innefattande grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning, translationell forskning, vårdforskning och preventionsforskning.

Forskningsnämndens verksamhetsår Forskningsnämnden hade två sammanträden under 2010, ett i mars och ett i november. Arbetsutskottet har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt heldagssammanträde för bedömning och prioritering av ansökningar. Cirka 70 cancerforskare har varit verksamma som sakkunniga i bedömningsarbetet.

Den 18–19 februari organiserade Forskningsnämnden ett möte med titeln ”Critical issues in lung cancer research” vilket hölls på Karolinska Institutet. Programmet innehöll flera internationellt framstående föreläsare inom området. Nära 100 mötesdeltagare fick ta del av ett brett upplagt program med syfte att belysa internationell frontlinjeforskning och svensk standard inom olika områden. Nio internationella toppforskare bjöds in och deras presentationer följdes av svenska experters syn på var vi i dag står inom epidemiologi, molekylärbiologi, klinisk forskning, preventionsforskning och vårdforskning inom lungcancerområdet.

Vid sidan av föreläsningarna fanns en posterutställning där cirka 30 svenska grupper tog till-

24 Cancerfondens årsberättelse 2010

fället i akt att presentera sina resultat. Dessutom hölls två workshoppar och en avslutande paneldebatt för att belysa svenska möjligheter. Mötet kunde konstatera att det finns god forskning i Sverige, men att mycket återstår. Klinisk forskning behöver tid och resurser, stora kliniska prövningar är i dag mycket kostsamma. Infrastrukturen behöver dessutom stärkas med biobanksmaterial och metodologi som kan utnyttjas av olika grupper i samarbete. En styrka är det svenska lungcancerregistret som är en mycket viktig källa för fortsatt forskning inom detta angelägna område.

Kvalitetssäkring i forskningsmiljö Cancerfondens forskningsnämnd besöker varje år en forskningsinstitution vid landets universitet.

Syftet är att ge Forskningsnämnden inblick i den forskning som bedrivs samt få kontakt med enskilda forskare och diskutera aktuella frågor med dem.

I maj 2010 besökte nämnden Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet. Från Cancerfonden deltog den vetenskapliga sekreteraren, de biträdande vetenskapliga sekreterarna och en av Forskningsnämnden utsedd arbetsgrupp. Vid besöket redogjorde prefekten professor Lena Claesson Welsh övergripande för den forskning som bedrivs, följt av presentationer av enskilda forskningsprojekt av forskare vid institutionen. Det framgick att Rudbecklaboratoriet är en fram-

Allt fler botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

”Kunskapsläget har aldrig varit bättre” De stora satsningarna på cancerforskning har burit frukt, och under de senaste decennierna har kunskaperna om cancersjukdomarna ökat dramatiskt.

Några frukter från kunskapsträdet har redan skördats; nya, målinriktade läkemedel finns tillgängliga. Metodutvecklingen går snabbt. Nya sätt att odla cancerceller i laboratoriet och nya metoder att studera cellerna utvecklas hela tiden.

– Vi har kunnat börja studera cellernas komplicerade signalsystem i detalj och bygga datorbaserade modeller över de olika signalfunktionerna, säger professor Bengt Westermark, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd. Vi kan genom automatiserade robotsystem studera tusentals olika kemiska ämnens effekt på olika typer av cancerceller och hitta nya verkningsfulla substanser.

Nya, målsökande ämnen i kombination med revolutionerande bildanalys gör det möjligt att

hitta små tumörer och metastaser och studera deras reaktion på behandling. Kunskaper om tumörernas individuella egenskaper gör det möjligt att utveckla en individualiserad cancerbehandling, där varje individuell patient får just den behandling som är mest effektiv och som orsakar minst biverkningar.

– Kunskapsläget har aldrig varit bättre. Vi vet inte ännu hur morgondagens cancerdiagnostik och behandling kommer att se ut, bara att den kommer att vara betydligt bättre än i dag. Vi vet att en satsning på cancerforskning i detta läge lönar sig. Forskarna famlar inte längre i mörkret.

Ljuset skiner klart över cancerpusslet och bitarna börjar falla på plats. En ökad satsning kommer att ge mångfalt igen, allt fler pusselbitar kommer att hitta sin rätta plats och allt fler kommer att botas med allt färre biverkningar, säger Bengt Westermark.

25

Cancerfondens årsberättelse 2010

Yvonne Brandberg, biträdande vetenskaplig sekreterare vid Cancerfonden och professor vid Karolinska Institutet, deltog vid vårdforskningsmötet i februari 2011.

Fördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten 200 Mkr 156,5 150

100

60,8

57,7

50

34,5

28,0 13,0

a ka sal ins pp rol U a K

nd Lu

12,4

7,0

g a org eå olm rig pin teb Um Öv ckh inkö o Gö t L S

26 Cancerfondens årsberättelse 2010

1,2 en Eg rvalt ö f ng ni

gångsrik och stimulerande forskningsmiljö där tredje generationens cancerforskare nu bygger upp egna forskargrupper. Den prekliniska forskningen håller hög kvalitet och flera viktiga teknikplattformar finns tillgängliga.

Flera translationella projekt bedrivs. Ett projekt, U-CAN, syftar till att stärka infrastrukturen för translationell forskning, där biobanker med vidhängande klinisk information byggs upp. Detta kan förhoppningsvis utgöra ett första steg mot ett regionalt cancercentrum.

Plan för att stärka vårdforskningen Under 2010 planerades ett möte om vårdforskning som genomfördes i februari 2011. Syftet med mötet var att tillsammans med vårdforskare som fått anslag från Cancerfonden diskutera åtgärder som Cancerfonden skulle kunna vidta för att stärka vårdforskningen inom cancerområdet i Sverige.

Stipendiekommittén hade tre möten 2010. Ansökningar bedömdes dessutom av ordföranden och sakkunniga vid nio tillfällen. Man bedömde 213 ansökningar, varav 109 beviljades (51 procent) till en summa av drygt 800 000 kronor. Stipendierapporterna visar att många har stort utbyte av sin fortbildning och att kunskap kommer patienter och närstående till del.

Eftersom Stipendiekommittén under flera år noterat ett minskat antal ansökningar under hösten till beslöt den att förändra ansökningsförfarandet.

Den typ av stipendier som kan sökas när som helst under året utökades till att också omfatta internationella kongresser utanför Europa. Dessa stipendier behandlas och bedöms numera kontinuerligt under året. Förändringen trädde i kraft 1 januari 2011.

Därmed minskas antalet möten för Stipendiekommittén till två per år, i april och i juni.

Annie Rydvall, administratör vid Cancerfonden, under vårdforskningsmötet.

Vårdutvecklingsprojekt förankrade i forskning Cancerfonden ger anslag till vårdutvecklingsprojekt som syftar till att förbättra eller utvärdera vården av cancerpatienter och deras närstående.

Ett vårdutvecklingsprojekt ska ha direkt patientnytta och kan till exempel innebära implementering, utveckling och utvärdering av nya metoder och rutiner i vården. Anvisningarna för ansökan om vårdutvecklingsprojekt förändrades 2010 för att ytterligare betona att vårdutvecklingsprojekten ska vara förankrade i forskningsresultat. Med denna förändring tillstyrktes endast 1 av 12 inkomna ansökningar.

Stipendier för vårdpersonal Cancerfondens stipendier vänder sig i första hand till personal med medellång vårdutbildning. Även läkare kan söka stipendium förutsatt att programmet har en psykosocial/palliativ inriktning.

Arbetsgrupper och utredningar Forskningsnämndens arbetsgrupper har under året berett ärenden rörande ansökningar om Postdoktortjänst, Senior Investigator Award, Klinisk cancerforskartjänst 50 % och Young Investigator Award. Forskningsnämndens ordförande har varit ansvarig för arbetet med att fördela forskningsanslag inom Nordisk Cancerunions (NCU) vetenskapliga kommitté.

Fördelning av forskningsprojekt 2010 Epidemiologisk forskning 7 % (8)

Vårdforskning 4 % (4)

Translationell forskning 8 % (n/a)

Klinisk forskning 19 % (23)

Grundforskning 62 % (65)

Cancerfondens årsberättelse 2010

27

28 Cancerfondens årsberättelse 2010

Insamling räddar liv 2010 samlade Cancerfonden in 434 miljoner kronor. Tack vare dessa pengar kan vi fortsätta att finansiera forskning och arbeta för förbättringar inom cancerområdet. Ett professionellt insamlingsarbete är nödvändigt för att vi ska kunna fortsätta vår kamp mot cancer.

Men det kostar pengar att samla in pengar. Därför utvecklar vi ständigt verktygen och kunskapen om hur insamlingen kan bedrivas så effektivt som möjligt.

Tack vare givarnas generositet och engagemang samlade Cancerfonden in 434 miljoner kronor 2010. Den största delen av dessa pengar är gåvor från privatpersoner och företag, men testamenten utgör en nästan lika stor del. Givarna kan välja mellan ett tiotal sätt att stödja oss i kampen mot cancer. Det finns gåvoformer anpassade för både privatpersoner och företag. Alla gåvor, stora som små, är lika viktiga.

Många sätt att stödja Regelbundna givare — Livsviktiga Ett regelbundet stöd via autogiro eller betalkort är ett effektivt sätt att stödja cancerforskningen.

Det bidrar till att hålla kostnaderna för insamlingsarbetet på en låg nivå. Ett regelbundet givande gör det möjligt att planera stödet till forskningen på lång sikt, något som är betydelsefullt eftersom forskningsprojekt ofta pågår under flera år och är beroende av ett jämnt stöd över tid.

Forskningsprojekt som alla bär på hopp om nya genombrott och behandlingsmetoder, och fler räddade liv. Vi kallar därför våra regelbundna givare för Livsviktiga. År 2010 hade Cancerfonden drygt 30 000 regelbundna givare som tillsammans bidrog med drygt 27 miljoner kronor.

Cancerfondens mål är att öka antalet regelbundna givare.

Minnesgåva Ett sätt att hedra minnet av en avliden vän eller släkting är att ge en minnesgåva till Cancerfonden. Närstående får en personlig hälsning samtidigt som ett stöd ges till cancerforskningen. På cancerfonden.se kan även familj och vänner engageras genom att en minnesinsamling startas.

30 Cancerfondens årsberättelse 2010

Under 2010 skänktes 56 miljoner kronor i form av minnesgåvor.

Gratulationsgåva Med en gratulationsgåva till Cancerfonden kan man uppvakta släkt och vänner vid födelsedagar eller andra festliga tillfällen. Ett gratulationskort med en personlig hälsning skickas till jubilaren samtidigt som en gåva skänks till cancerforskningen. 2010 skänktes gratulationsgåvor till Cancerfonden för 300 000 kronor.

Testamenten Att dela med sig till Cancerfonden är en gåva för livet. Lika väl som att testamentera pengar till enskilda människor väljer i dag många att testamentera sina tillgångar, eller delar av dem, till välgörande ändamål. Testamenterade medel står i dag för en betydande del av bidragen till Cancerfonden och är en viktig ekonomisk grund för cancerforskningen.

Cancerfondens riktlinjer för testamentsärenden innebär att varje ärende hanteras på ett värdigt sätt och med respekt för testatorns vilja. Tillgångarna säljs så fort som möjligt för att medlen

Insamling 2010 PostkodLotteriet 7 % (6)

Fonder och stiftelser 2 % (2)

Cancerfondens Rikslotteri 8 % (8)

Gåvor 44 % (44) Testamenten 39 % (40)

Cancerfondens generalsekreterare Ursula Tengelin fick ta emot en check på 29 miljoner kronor från PostkodLotteriet.

ska kunna gagna cancerforskningen på bästa sätt.

Vi är befriade från kapitalvinstskatt, vilket innebär att hela värdet av exempelvis fastigheter och värdepapper går till cancerforskningen.

Totalt inkom under året 345 ärenden där Cancerfonden var testamentstagare. Intäkterna uppgick till 169 miljoner kronor, varav 51 miljoner kronor i form av värdepapper. Antalet testamenterade fastigheter och bostadsrätter var drygt 30 stycken.

Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Samtidigt finns chansen att vinna upp till en miljon kronor.

Lotteriet står under Lotteriinspektionens kontroll och inbringade 34 miljoner kronor med ett resultat om 13,5 miljoner kronor under 2010. En lott kostar 100 kronor.

Svenska PostkodLotteriet Cancerfonden är förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Vägen dit går genom att driva ett lotteri som kan do-

nera överskottet till utvalda välgörenhetsorganisationer. 2010 delades cirka 732 miljoner kronor ut till 35 olika välgörenhetsorganisationer som är förmånstagare i lotteriet. Utdelningen till Cancerfonden blev 29,3 miljoner kronor.

Företagssamarbeten Trenden att företag vill samarbeta och stödja Cancerfondens verksamhet var fortsatt positiv under 2010. Fler och fler företag arbetar strategiskt med att utveckla sina verksamheter via relationer med sina intressenter, exempelvis kunder. Intressenterna ställer allt större krav på företagen, inte bara på produkter och tjänster utan även på företagets värderingar och engagemang i samhället.

Cancerfonden hade många samarbeten med företag under 2010 och de bidrog med cirka 60 miljoner kronor totalt. Cirka 2 000 företag var engagerade som Företagsvänner. Rosa Bandetkampanjen hade ett 30-tal sponsorer som via försäljning av band och andra produkter bidrog med dryga 30 miljoner kronor totalt. Lyckade samarbeten med sponsorer och företag var också en del av förklaringen till att Cancerfondens

Cancerfondens årsberättelse 2010

31

Stora donationers Advisory Board, från vänster Åke Bonnier, Elisabeth Tarras-Wahlberg (ordförande), Mikael Kamras, Anna Bromberg Sehlberg (Cancerfonden) och Camilla Modéer.

kampanj mot prostatacancer, Mustaschkampen, blev en succé.

att stödja. Vi arbetar aktivt med att stärka, vårda och utveckla Cancerfondens varumärke.

Stora donationer Cancerfonden har initierat ett program för privatpersoner och företag att via större donationer vara med och långsiktigt finansiera cancerforskningen i Sverige. Programmet ska tillgodose det ökade samhällsengagemanget och intresset för filantropi.

Företeelsen är väl etablerad i framför allt USA och delar av Europa, där större donationer utgör en viktig och naturlig del av insamlingsarbetet. Till gagn för verksamhetsområdet Stora donationer inrättades 2010 ett Advisory Board. Uppgiften är att stödja verksamheten genom idéer, inspiration och kontaktskapande aktiviteter.

Cancerfonden i tryckta medier Cancerfonden lägger stor vikt vid arbetet med press och PR. Dels har vi en skyldighet mot våra givare att berätta om vad pengarna de bidrar med används till, dels är publiciteten en viktig nyckel för att åstadkomma positiva förändringar i svensk cancervård. Givetvis bidrar även uppmärksamheten till en ökad insamling.

Under 2010 syntes Cancerfonden i stor utsträckning i traditionella medier, men även i sociala medier på nätet. Med ökade satsningar på kommunikation på Facebook samt i vår egen blogg ökade vi markant närvaron där diskussionerna förs.

I Mustaschkampen och Rosa Bandet-kampanjen var publiciteten i alla typer av media omfattande, och i den sistnämnda syntes Cancerfonden som varumärke i större utsträckning än tidigare.

Den årliga Cancerfondsrapporten är en annan möjlighet för Cancerfonden att driva de viktiga frågor som i slutänden ska leda till en bättre fungerande cancervård. I samband med lanseringen i mars hade Cancerfonden en debattartikel i Svenska Dagbladet samt fick ett stort genomslag i de flesta större medier på riksnivå och i lokalpress.

Välkänt och positivt varumärke Enligt en undersökning har Cancerfonden ett av Sveriges mest välkända varumärken när det gäller organisationer. Som en del i vården av varumärket görs regelbundna mätningar av till exempel kännedom och givarvilja. Omvärldens bild av Cancerfonden är främst präglad av organisationens roll som forskningsfinansiär. Cancerfonden uppfattas också som en naturlig källa för information om cancer. Cancerfonden är en av de tre insamlingsorganisationerna i Sverige som allmänheten mest känner till och som man helst väljer

32 Cancerfondens årsberättelse 2010

Hasse Aro och Renée Nyberg var programledare för Rosa Bandet-galan i oktober 2010.

Kampanjer som når många Kampanjerna syftar till att sprida kunskap om cancer, väcka opinion kring viktiga frågor samt finansiera cancerforskning. I de två största kampanjerna har Cancerfonden valt att fokusera på kvinnans respektive mannens vanligaste cancersjukdom, bröstcancer och prostatacancer. Kampanjerna skapar många kontaktytor och tack vare dem kan Cancerfonden föra ut sina viktiga budskap.

Rosa Bandet-kampanjen I oktober genomförde Cancerfonden Rosa Bandet-kampanjen för åttonde gången. Insamlingsresultatet blev 47,5 miljoner kronor, det näst högsta sedan starten 2003.

Kampanjen inleddes med ett antal ljusmanifestationer runt om i landet. I Stockholm tändes 7 000 marschaller i Kungsträdgården, en för varje kvinna i Sverige som årligen får diagnosen bröstcancer.

2010 års rosa band designades av modeillustratören Liselotte Watkins. Hon skapade ett 70-talsinspirerat mönster som hyllade brösten på ett glatt och positivt sätt, för att visa på vikten av att

plocka fram det glada även när det är tungt. Cirka 600 000 rosa band såldes. Årets grafiska mönster, tillika bandmönster, skapade en röd tråd som höll ihop kampanjen.

Tillsammans med hög kreativitet, effektiva mediesamarbeten och ett aktivt PR-arbete bidrog detta till framgången för 2010 års kampanj. Liksom tidigare år gav Kronprinsessan Victoria kampanjen sitt stöd, i år som dess officiella beskyddare. Årets Rosa Bandet-gala ägde rum i Lisebergshallen i Göteborg torsdagen den 28 oktober. Galan direktsändes i TV3.

Mustaschkampen För fjärde året i rad genomförde vi under maj Mustaschkampen mot prostatacancer. En viktig del av kampanjen var tävlingen på webben där deltagarna tävlade om att samla in mest pengar och bli årets mustaschmästare. På webbplatsen deltog nästan 1 000 personer.

Uppföljaren till förra årets succé, tv-programmet Ystad-Haparanda, sändes i fem avsnitt i TV8.

I årets program bytte Robert Aschberg och Gert Fylking riktning och startade i Haparanda för att

Fotbollsspelaren Kennet Andersson vann Mustaschkampen 2010 och var dessutom ambassadör i kampanjen.

Cancerfondens årsberättelse 2010

33

Kronprinsessan mottog rosa bandet av Cancerfondens generalsekreterare.

sedan lifta till Ystad. Årets utmanare var det yngre paret Musse Hasselvall och Andreas Halldén som tävlade mot veteranerna i diverse upptåg. Mustaschmästare blev fotbollslegenden Kennet Andersson som samlade in cirka 250 000 kronor.

Ett flertal medie- och företagssamarbeten bidrog till att skapa uppmärksamhet kring kampanjen. Cancerfonden samarbetade även med tre organisationer för att stärka kampanjen i de manliga målgrupperna: STCC, Svenska Ishockeyförbundet och Svenska Byggnadsarbetareförbundet.

Publiciteten var genomgående positiv och efter avslutad kampanj och analys kunde vi konstatera att Mustaschkampen än en gång hade lyckats öka kunskapen om prostatacancer.

Robert Aschberg och Gert Fylking utmanades i årets upplaga av Mustaschkampen av det yngre paret Andreas Halldén och Musse Hasselvall.

Världscancerdagen Den 4 februari är sedan 2006 utlyst till Världscancerdagen. 2010 uppmärksammade Cancerfonden Världscancerdagen genom att samarbeta med Svenska kyrkan och lokala forskare som har finansiellt stöd från Cancerfonden.

Cancerfondens givare och medlemmar var inbjudna till evenemangen och även media visade stort intresse.

Kyrkor som vi samverkade med: • Falun – Falu Kristine kyrka • Göteborg – Vasakyrkan • Halmstad – S:t Nikolai kyrka • Jönköping – Sofiakyrkan • Karlstad – Västerstrands kyrka • Linköping – S:t Lars kyrka • Lund – Domkyrkan • Skellefteå – Sankt Olovs kyrka • Stockholm – Katarina kyrka • Sundsvall – Gustav Adolfs kyrka • Uppsala – Domkyrkan • Örebro – S:t Nikolai kyrka

34 Cancerfondens årsberättelse 2010

Falu Kristine kyrka deltog i Världcancerdagen 2010.

Ett av Åkagårdens Golfklubbs två lag som deltog i finalen på Nässjö Golfklubb.

Ett slag för Cancerfonden Cancerfonden bjuder varje år in svenska golfklubbar att arrangera en golftävling kallad Ett slag för Cancerfonden. Tävlingen är riksomfattande och sanktionerad av Svenska Golfförbundet. De bästa lagen kvalificerar sig till en stor final.

2010 års tävling var den 21:a i ordningen och gav 1,4 miljoner kronor i intäkt. Under alla år har arrangemangen samlat in hela 32,5 miljoner kronor till Cancerfonden.

Julkampanjen Även inför julen genomförde vi en insamlingskampanj. Den uppmanade till att visa omtanke för att rädda liv genom att skänka pengar till cancerforskningen. I stället för att köpa traditionella julklappar kunde man, som privatperson eller företag, köpa lotter eller skänka en gåva till Cancerfonden och samtidigt ge ett gåvobevis till familj, vänner, anställda eller kunder. Kampanjen samlade in 17,5 miljoner kronor.

Årets julklap p är omtanke Bakmaskiner, japanska knivs ekologiska oli et och voljor i all ära , me omtankens hö gtid. På cancer n julen är trots allt fonden.se kan privatperson du som eller företagare visa just omtan ke.

Och rädda liv .

Vi tänker besegr a cancer. Vill

Telefon 02059 59

59 | Plusgiro

du vara med?

901986-0 cance | rfonden.se

Cancerfondens årsberättelse 2010

35

Trogna givare Namn: Lena Tegnér Dahlborg Bor: Enskededalen Familj: Man och tre barn, varav ett är utfluget Gör: Lärare Har varit givare till Cancerfonden i mer än 20 år

Lena Tegnér Dahlborg vill minska mänskligt lidande Som de flesta andra personer har Lena Tegnér Dahlborg någon i sin bekantskapskrets som har drabbats av cancer.

– En av mina väninnors man drabbades av bukspottkörtelcancer. Det gick väldig fort. Vad jag har förstått är det en ovanligt aggressiv cancerform som det inte finns något botemedel för, säger Lena Tegnér Dahlborg.

Det hände för omkring 20 år sedan. Hon har varit givare till Cancerfonden under lika lång tid, men vad hon kan påminna sig var hon bidragsgivare redan före den händelsen. Mycket riktigt är bukspottkörtelcancer en allvarlig sjukdom, de som botas genomgår en operation på ett tidigt stadium. Forskningen pågår emellertid ständigt och Cancerfondens vision är att all cancer ska kunna botas.

– Jag är prenumerant i Cancerfondens Rikslotteri och bidrar också med gåvor ibland, exempelvis vid Rosa Bandet-kampanjen. Visst, jag har vunnit några gånger i lotteriet och det är ju alltid roligt att vinna men det är inte därför jag är med.

Det viktiga är att mina pengar går till att mins-

36 Cancerfondens årsberättelse 2010

ka mänskligt lidande och jag vill därför bidra till forskningen kring cancer.

I Cancerfondens Rikslotteri kan man vinna mat, resor, nya lotter eller kontanter upp till en miljon kronor. Man kan välja att köpa en enstaka lott eller bli prenumerant.

Regelbundet stöd är ovärderligt för vårt arbete med att finansiera långsiktig cancerforskning.

Ett antal privatpersoner har skänkt stora summor till Cancerfonden vilket vi är innerligt tacksamma för; Lena Tegnér Dahlborg har genom åren skänkt inte mindre än 39 900 kronor till Cancerfonden. Hon har sitt hjärta på många ställen och ger bidrag även till andra insamlingsorganisationer. Det är viktigt för henne att ge till organisationer hon har förtroende för och som använder pengarna på ett klokt sätt och tillfaller ändamålet i möjligaste mån.

– Min man driver ett eget företag och eftersom det är jag som betalar räkningarna så ser jag till att även företaget skänker pengar till goda ändamål, avslutar Lena Tegnér Dahlborg.

Cancerfondens årsberättelse 2010

37

Trogna givare Namn: Niclas Blomquist Bor: Helsingborg Familj: Sambo och tre barn Gör: Ägare och vd för Processfilter Sweden AB Företaget har varit Företagsvän hos Cancerfonden i tre år

”Framtiden ska bli så ljus och trygg som möjligt” Processfilter Sweden AB i Helsingborg är en av Cancerfondens företagsvänner som stödjer vårt arbete med att besegra cancer. Företaget bidrar dessutom själva till det arbetet genom att tillverka och installera filter som minskar industrins utsläpp av skadliga partiklar i luften.

– För att göra det begripligt brukar vi mäta mängden partiklar våra filter samlar upp i antalet eiffeltorn. För tillfället minskar mängden skadliga partiklar i luften med en vikt som motsvarar 85 eiffeltorn per år tack vare våra filter. Och vi hoppas att det snart är många fler, säger Niclas Blomquist, Processfilters ägare och vd.

När Niclas Blomquist tog över hela företaget 2007 kunde han genomföra den idé han länge hade torgfört utan framgång – att bidra till välgörande ändamål. Av de organisationer företaget nu har valt att stödja ser han Cancerfonden och Svenska Naturskyddsföreningen som naturliga partner med tanke på att företagets verksamhet syftar till att skydda miljö och människor över hela världen.

– Det var faktiskt en frihetskänsla. Cancerfonden är gångbart hos alla men Naturskyddsföreningen har en politisk laddning som jag ändå bortsåg ifrån. Även om bidragen är små i det stora he-

38 Cancerfondens årsberättelse 2010

la ville jag ha ett djupare engagemang i dessa viktiga frågor. Dels för samhällets skull, dels för att sjukdom kan drabba även mig själv och min familj. Som far till tre barn vill man att framtiden ska bli så ljus och trygg som möjligt. Dessutom hade jag en kompis som gick bort i cancer när han bara var 30 år, vilket var chockartat.

Genom att bli Företagsvän hos Cancerfonden får man tillgång till material som synliggör företagets engagemang i cancerfrågan, vilket kan stärka och höja varumärkets värde. Processfilter ligger ändå tämligen lågt med att använda engagemanget i sin marknadsföring. Det nämns med en kort rad i CSR-policyn (Corporate social responsibility) på webbplatsen.

– Om man ska tala i termer av företagsfördelar är den interna effekten den viktigaste. Medarbetarna känner en stolthet och en glädje över att inte bara våra produkter gör världen bättre att leva i, utan även en del av företagets pengar. Utan tvekan kittar det ihop företaget vilket är ovärderligt.

Vi kommer därför fortsätta att stödja Cancerfonden, avslutar Niclas Blomquist.

Cancerfondens årsberättelse 2010

39

Årsredovisning

2010

Cancerfondens årsberättelse 2010

41

Cancerfondens styrelse Ledamöter

Bengt Holgersson, ordf, f d landshövding

Ulrik Ringborg, vice ordf, professor

Göran Edbom, verksamhetschef, läkare

Tor Ekman, docent, överläkare

Lars Kylberg, direktör

Pia Lindeskog, dr med vet, avdelningschef

Barbro Westerholm, professor, riksdagsledamot

Birgitta Hellgren, ekonom

Suppleanter

Elisabet Lidbrink, överläkare

Elisabeth Falkemo, jur kand, f d rikslottachef

Teddy Falkenek, varumärkesdirektör

Evert Karlsson, direktör

Lena Lageson, avdelningschef

Suppleanter

Ledamöter

Leif Håkansson, f d förbundsordförande

Ingemar Ericson, docent

Ledamöter utan rösträtt

Birgitta Lindholm, biolog, clinical project manager

Åke Näslund, ledamot ILCO

Marina Olsson, sjukhusdirektör, sjuksköterska

Rune Toftgård, professor

Bengt Westermark, ordf i Cancerfondens forskningsnämnd, professor

Thomas Halvorsen, ordf i Cancerfondens finansnämnd, direktör

Kansliets ledningsgrupp Ursula Tengelin, generalsekreterare Sara Brodahl, avdelningschef Insamling och marknadskommunikation Marie Hammargren, avdelningschef Opinion och kunskapsspridning Thord Norberg, avdelningschef Ekonomi

Revisorer Anders Malmeby, auktoriserad revisor Inger Persson, revisor

Forskningsnämnden Bengt Westermark, ordförande (se sidan 74)

Revisorssuppleanter Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor Lena Morgan, förbundsombudsman

Arbetsutskott Bengt Holgersson Ulrik Ringborg Ursula Tengelin Ordförandena i Cancerfondens forsknings- och finansnämnd är ständigt adjungerande ledamöter.

Valberedning för styrelsen Marianne af Malmborg, ordförande Anders Ekbom Yvonne Ingman Kristina Malm Jansson Bo Nordenskjöld

Finansnämnd Thomas Halvorsen, ordförande Dan Andersson William af Sandeberg Bengt Telland

42 Cancerfondens årsberättelse 2010

Förvaltningsberättelse

Styrelsen för Cancerfonden, organisationsnummer 802005-3370, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 1 januari–31 december 2010, Cancerfondens 59e verksamhetsår Ledning och styrning Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer – är en fristående och ideell förening som verkar för att bekämpa cancersjukdomarna i Sverige. Det sker huvudsakligen genom att föreningen stödjer, organiserar och samordnar cancerforskning samt främjar utvecklingen av nya undersöknings-, behandlingsoch omvårdnadsmetoder vid cancer.

I samma syfte bedriver och stödjer Cancerfonden upplysning om cancerforskningens mål och medel samt informerar om cancersjukdomars förebyggande, symtom och behandling.

Cancerfondens medel används inte till sjukvård som stat och kommun ansvarar för.

Cancerfonden är en insamlingsorganisation som bygger på gåvor och testamenten från privatpersoner och företag. Cancerfonden får inga bidrag från staten.

Vision och mål Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas.

Cancerfondens syfte är att fler ska överleva och färre ska drabbas. Organisationen bekämpar cancer genom att: • finansiera den främsta cancerforskningen i Sverige • kritiskt bevaka cancerfrågan och driva fram förbättringsbeslut • vara en tydlig samhällsaktör i cancerfrågan.

Huvudmannaorganisationer/medlemmar Cancerfonden har 30 huvudmannaorganisationer. Förutom dessa finns enskilda stödmedlemmar. Antalet registrerade stödmedlemmar uppgick 2010 till 16 966 (19 386).

Ordinarie huvudmannamöte hölls den 6 maj 2010 i Stockholm. Resultat- och balansräkning fastställdes och styrelsen beviljades ansvarsfrihet för 2009 års förvaltning.

Styrelsen och arbetsutskottet Styrelsens sammansättning framgår av sidan 73. Styrelsen har haft sex sammanträden och arbetsutskottet fem sammanträden under 2010. Cancerfondens kodrapport har bilagts denna årsredovisning (sidan 76).

Väsentliga händelser under 2010 • Cancerfondens forskningsnämnd beslöt att avsätta 385 Mkr till forskningsprojekt, forskartjänster, stipendier med mera. Ett rekordstort belopp.

• Cancerfondsrapporten 2010 fick ett stort genomslag i media.

• Mustaschkampen – Cancerfondens kampanj mot prostatacancer etablerades.

• Cancerfondens koncept för regelbundet givande, Livsviktig, lanserades.

• Rosa Bandet-kampanjen i oktober fick stort genomslag och det näst bästa insamlingsresultatet hittills.

• Implementeringen av nationell cancerstrategi påbörjades.

• Den bedrägerimisstänkte före detta anställde fälldes i tings rätten. Överklagan är gjord till hovrätten. Försäkringser sättning utgick och täckte en betydande del av skadestånds beloppet.

• Årlig revision av verksamheten utifrån ISO-standarden för kvalitet genomfördes. Cancerfonden erhöll förnyad certifiering.

• Cancerfondens årsberättelse 2009 erhöll pris för bästa års redovisning bland ideella organisationer.

Cancerfondens organisation Cancerfondens organisation

Huvudmannamöte

Styrelse

ordförande Bengt Holgersson

Finansnämnd

ordförande Thomas Halvorsen

Kansli

generalsekreterare Ursula Tengelin

Forskningsnämnd ordförande Bengt Westermark

Ändamålen Forskningsfinansiering Under 2010 avsatte Cancerfondens styrelse 385 Mkr (375) till svensk cancerforskning. Forskningsnämndens övergripande strategi är att fördela pengarna i nationell konkurrens till de bästa projekten. Undantagsvis görs satsningar för specifika

Fördelning av forskningsprojekt 2010 Epidemiologisk forskning 7 % (8)

Vårdforskning 4 % (4)

Translationell forskning 8 % (n/a)

Klinisk forskning 19 % (23)

Grundforskning 62 % (65)

Cancerfondens årsberättelse 2010

43

områden, till exempel bröst- och prostatacancer, som sker via Rosa Bandet-kampanjen respektive Mustaschkampen. Projektanslagen fördelades enligt följande: 62 % till grundforskning, det vill säga forskning som har betydelse för cancerns grundläggande mekanismer och därmed bärighet för samtliga kliniska forskningsinriktningar, 19 % till klinisk forskning, det vill säga forskning genom studier på patienter, 8 % till translationell forskning, vilket är en benämning för forskning som överbryggar grundforskning och klinisk forskning, 7 % till epidemiologisk forskning, det vill säga forskning kring sjukdomsorsaker och riskfaktorer, och 4 % till vårdforskning.

Opinion och kunskapsspridning Under året avsattes 47 Mkr (46) till opinion och kunskapsspridning. För att påverka här och nu genomfördes bland annat följande aktiviteter: • Cancerfondsrapporten gavs ut för femte gången. Ämnen i rapporten var bland andra cancer hos äldre, hjärntumörer, prevention och forskning.

• Belystes det faktum att äldre sällan ingår i klinisk forskning.

• Uppmärksammades bristen på patologer.

• Stöd åt cancerpatienter och närstående genom Cancer- fondens informations- och stödlinje.

• Utgivning av tidningen Rädda Livet, vars syfte är att erbjuda stödmedlemmar kunskap, förståelse och hopp.

Ändamålen i förhållande till verksamhetsintäkter 2006-2010 Verksamhetsintäkter Verksamhetsintäkter Till ändamålen Till ändamålet Mkr 300 000 200 000 100 000 0

2006 2007 2008 2009 2010

2006 2007 2008 2009 2010

rosa tonpla bort om ma

Fördelning av intäkter 2010 Avkastning från fonder 3 % (2) Cancerfondens Rikslotteri 8 % (8)

Medlemsavgifter 1 % (1) Övriga intäkter 1 % (1)

PostkodLotteriet 6 % (6)

Testamenten 38 % (39)

Intäkter och kostnader Insamlade medel Insamlade medel under 2010, inklusive Cancerfondens Rikslotteri, summerades till 434 Mkr (433). Av dessa är testamentsintäkterna fortfarande den största delen, 38 % (39). Såväl 2010 som för år 2009 var Cancerfonden förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Av lotteriets utdelning till välgörenhetsorganisationer skänktes under året 29 Mkr (27) till Cancerfonden.

Verksamhetsintäkter Cancerfondens verksamhetsintäkter uppgick under året till 440 Mkr. I summan ingår insamlade medel, medlemsavgifter och övriga intäkter.

Testamentsförordnandena uppgick till 169 Mkr. Summan av de andra gåvoformerna uppgick till 190 Mkr. I riktade satsningar ingick Rosa Bandet-kampanjen med 47 Mkr och Mustaschkampen med 11 Mkr. Intäkterna från Cancerfondens Rikslotteri uppgick 2010 till 34 Mkr. Medlemsavgifterna uppgick till 3 Mkr. Avkastningen från externa fonder och stiftelser uppgick till 12 Mkr. Fördelning av intäkter

2010

2009

2008

Testamenten Riktade satsningar Minnesgåvor Övriga gåvor Fonder och stiftelser Cancerfondens Rikslotteri PostkodLotteriet Medlemsavgifter Övriga intäkter

168,9 55,2 55,6 78,8 12,2 34,0 29,3 2,6 3,2

170,7 51,7 53,1 86,0 9,1 35,6 27,0 3,0 4,1

169,4 49,9 53,9 89,9 7,7 36,6 20,0 3,1 6,3

Summa verksamhetsintäkter

439,8

44 Cancerfondens årsberättelse 2010

440,3 436,8

Gåvor 43 % (43)

Fördelning av kostnader 2010 Cancerfondens Rikslotteri 4 % (4)

Administrationskostnader 2 % (3)

Insamlingskostnader 13 % (12)

Opinion och kunskapsspridning 9 % (9)

Forskning och utveckling 72 % (72)

Kostnader Till ändamålen avsattes 432 Mkr (421), fördelat på 385 Mkr (375) till området forskning och utveckling samt 47 Mkr (46) till opinion och kunskapsspridning. Övriga verksamhetskostnader uppgick till 101 Mkr (102), varav insamlingskostnader 69 Mkr (66) och administrationskostnader 11 Mkr (16). Härutöver uppgick kostnader för Cancerfondens Rikslotteri till 21 Mkr (20). Nettoresultatet av lotteriet uppgick för perioden till 13 Mkr (15), och har tillförts Cancerfondens verksamhet.

valtningen av föreningens medel och har under året haft sju sammanträden. Cancerfondens finansnämnd arbetar efter en placeringspolicy som varje år revideras av styrelsen. Policyn tydliggör bland annat att inga placeringar ska göras i värdepapper utgivna av tobaksbolag.

Marknadsvärdet på fondens värdepapper, som specificeras i bilaga 1, uppgick till 1 808 Mkr (1 791) vid årets utgång.

Det aktivt förvaltade kapitalet, som också inkluderar likvida medel, uppgick till 1 920 Mkr (1 885) vid årets utgång.

Resultat Resultat av finansiella investeringar Resultatet från de finansiella investeringarna uppgick till 95 Mkr (188), varav kostnaderna för förvaltningen uppgick till 4 Mkr (7). Under 2009 återfördes nedskrivningar av aktieinnehav, hänförbara till motsvarande nedskrivningar under finanskrisen 2008, med 228 Mkr. Jämförbart resultat från de finansiella investeringarna 2009 uppgick därmed till -40 Mkr. Årets resultat Årets resultat uppgick till 2 Mkr (104). Under 2009 återfördes 228 Mkr från nedskrivning av värdepapper. Jämförbart resultat 2009 före återföring av nedskrivning av aktieinnehav uppgick därmed till -124 Mkr. Nämnder Cancerfondens forskningsnämnd Forskningsnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för anslagsutdelningen och har under året haft två sammanträden. Forskningsnämndens arbetsutskott har sammanträtt vid tre tillfällen och de nio prioriteringskommittéerna har haft var sitt höstsammanträde då man bedömt totalt 486 ansökningar om anslag: 409 forskningsprojekt, 55 forskarmånader, 12 planeringsgrupp samt 10 ansökningar om anslag för vårdutvecklingsprojekt. Forskningsnämndens arbetsgrupper har också under året berett ansökningar inom kategorierna Senior och Young Investigator Award och Klinisk cancerforskartjänst 50 %, ansökningar om postdoktorsstöd, anslag för anordnande av kongresser samt stipendier för vårdpersonal med mera. Forskningsnämnden fördelar forskningsanslag enbart till svenska lärosäten.

Cancerfondens finansnämnd Cancerfondens uppgift är långsiktig. Fondkapitalets främsta uppgift är att säkerställa Cancerfondens forskningsåtaganden på lång sikt, även om fondkapitalet skulle minska på grund av ogynnsamma värdeförändringar på värdepappersmarknaderna eller om verksamhetens ekonomi skulle drabbas av oförutsedda påfrestningar. Målet på kort sikt är att varje år inflationsskydda fondens forskningsanslag och i vart fall undvika anslagsminskningar. Inför 2011 har, efter styrelsen beslut, reserverade forskningsanslag ökat jämfört med föregående år.

Finansnämnden har av styrelsen utsetts att ansvara för för-

Fördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten 2010 200 Mkr 156,5 150

100

60,8

57,7

50

34,5

28,0 13,0

i

rol

Ka

a nsk

Up

p

a sal

Lu

nd

te

rg bo

Gö

U

å me

12,4

7,0

g a lm rig pin ho kö Öv ck Lin Sto

1,2 en Eg rvalt fö ng ni

Tillgångsfördelning 2010-12-31

Räntebärande papper och likvida medel 51 % (49)

Svenska aktier 31 % (30)

Utländska aktier 18 % (21)

Cancerfondens årsberättelse 2010

45

Resultaträkning

Tkr

Not 2010

2009

Verksamhetsintäkter Insamlade medel 1 399 976 397 621 Cancerfondens Rikslotteri 33 975 35 568 Summa insamlade medel inklusive lotteri 433 951 433 189 Medlemsavgifter 2 580 2 966 Övriga intäkter 2 3 223 4 101 Summa verksamhetsintäkter 439 754 440 256

Verksamhetskostnader 3, 8, 9 Forskningsfinansiering 4 -385 328 -375 218 Opinion och kunskapsspridning -46 658 -46 344 Insamlingskostnader -69 071 -65 960 Cancerfondens Rikslotteri -20 517 -20 396 Administrationskostnader -11 310 -15 968 Summa verksamhetskostnader -532 884 -523 886

Verksamhetsresultat -93 130 -83 630

Resultat från finansiella investeringar Resultat från finansiella anläggningstillgångar 5 100 051 195 750 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 60 93 Övriga räntekostnader och liknande resultatposter 6 -4 716 -7 846 Summa resultat från finansiella investeringar 95 395 187 997

Årets resultat 2 265 104 367

46 Cancerfondens årsberättelse 2010

Balansräkning

Tkr Not 2010-12-31 2009-12-31

Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar - Balanserade utgifter avseende datorsystem 7 16 098 16 027 Materiella anläggningstillgångar - Byggnad 8 58 442 60 735 - Inventarier 9 693 493 Finansiella anläggningstillgångar - Aktier och aktiefonder 10 783 949 860 720 - Obligationer och andra räntebärande värdepapper 10 842 885 838 867 Summa anläggningstillgångar 1 702 067 1 776 842

Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar - Kundfordringar 13 272 11 064 - Övriga fordringar 22 091 24 205 - Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 11 23 488 16 053 Kortfristiga placeringar 12 40 798 12 022 Kassa och bank 143 694 93 675 Summa omsättningstillgångar 243 343 157 019 Summa tillgångar 1 945 410 1 933 861

Eget kapital och skulder Eget kapital

13

- Långsiktig forskningsreserv 812 200 792 200 - Balanserat kapital 752 915 668 548 - Årets resultat 2 265 104 367 Summa eget kapital 1 567 380 1 565 115

Kortfristiga skulder - Leverantörsskulder - Beviljade icke utbetalade FoU-anslag - Övriga skulder - Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 Summa kortfristiga skulder

7 811 349 312 14 232 6 675 378 030

5 089 342 065 7 036 14 556 368 746

Summa eget kapital och skulder - Ställda säkerheter - Ansvarsförbindelser

1 945 410 Inga Inga

1 933 861 Inga Inga

Cancerfondens årsberättelse 2010

47

Kassaflödesanalys

Tkr 2010 2009

Den löpande verksamheten

Verksamhetsresultat -93 130 -83 630 Avskrivningar 7 010 3 393 Justeringar för övriga poster som inte ingår i kassaflödet -64 861 -68 171 Erhållen ränta 11 726 26 740 Erhållna utdelningar 24 351 16 342 Övriga räntekostnader och liknande resultatposter -4 716 -7 846

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -119 620 -113 172

Ökning(-)/Minskning(+) av fordringar -7 590 1 760 Ökning(+)/Minskning(-) av skulder 9 284 -61 Kassaflöde från den löpande verksamheten -117 926 -111 473

Investeringsverksamheten

Förvärv av immateriella/materiella anläggningstillgångar -4 987 -16 380 Placeringar i finansiella anläggningstillgångar -1 033 048 -1 294 596 Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 1 220 756 1 399 950 Ökning/minskning av kortfristiga finansiella placeringar -14 776 5 469 Kassaflöde från investeringsverksamheten 167 945 94 443

Ökning(+)/Minskning(-) av likvida medel 50 019 -17 030 Likvida medel vid årets början 93 675 110 705 Likvida medel vid årets slut 143 694 93 675

Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen: Aktier erhållna i gåva -50 922 -57 079 Ej avyttrade fastigheter erhållna i gåva -14 000 -11 241 Kundförluster 61 149 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet -64 861 -68 171

48 Cancerfondens årsberättelse 2010

Fem år i sammandrag

Tkr 2010 2009 2008 2007 2006

Verksamhetsintäkter Insamlade medel inklusive lotteri 433 951 433 189 427 489 409 532 374 299 Medlemsavgifter och övriga intäkter 5 803 7 067 9 400 4 101 4 160 Summa verksamhetsintäkter 439 754 440 256 436 889 413 633 378 459

Verksamhetskostnader Forskningsfinansiering -385 328 -375 218 -371 156 -349 752 -317 453 Opinion och kunskapsspridning -46 658 -46 344 -51 052 -43 404 -40 523 Insamlingskostnader -69 071 -65 960 -71 545 -52 055 -52 971 Lotterier -20 517 -20 396 -20 645 -20 569 -23 177 Administrationskostnader -11 310 -15 968 -14 426 -15 831 -13 399 Summa verksamhetskostnader -532 884 -523 886 -528 824 -481 611 -447 523

Verksamhetsresultat

-93 130

-83 630

-91 935

-67 978

-69 064

Resultat från finansiella investeringar 95 395 187 997 -185 478 78 853 204 001 Årets resultat 2 265 104 367 -277 414 10 875 134 937

Eget kapital 1 567 380 1 565 115 1 460 748 1 738 162 1 727 287

Cancerfondens årsberättelse 2010

49

Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och med vägledning av FRII:s mall för årsredovisning.

Verksamhetsintäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Gåvor i form av kontanter redovisas till nominellt belopp. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. För fastigheter används aktuellt taxeringsvärde eller marknadsvärde.

Intäkter i form av gåvor intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd.

Insamlade medel Som insamlade medel räknas mottagna gåvor från allmänhet och företag samt sponsring.

Till insamlade medel räknas även intäkter från testamenten och donationer, avkastning från stiftelser samt medel insamlade via galor och andra aktiviteter anordnade av organisationen.

Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation.

Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar gjorda inbetalningar för medlemskap i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer. Övriga intäkter Övriga intäkter inkluderar mindre försäljningsintäkter främst avseende informationsmaterial samt hyresintäkter av den externt uthyrda delen av Cancerfondens fastighet.

50 Cancerfondens årsberättelse 2010

Verksamhetskostnader Gemensamma kostnader, som exempelvis lokalkostnader, systemstöd och allmänna kontorskostnader, har fördelats mellan ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader efter medelantal anställda. Ändamålskostnader Kostnader som har direkt syfte att uppfylla Cancerfondens stadgar klassificeras som ändamålskostnader. Hit räknas posterna Forskning och utveckling samt Opinion och kunskapsspridning i resultaträkningen. Kostnader för administration, som uppstår som en direkt följd av en aktivitet eller ett projekt inom ändamålet, räknas också som ändamålskostnader.

Den administrativa hanteringen vid beviljande av forskningsanslag är ett exempel på en sådan kostnad. Ändamålskostnaderna inkluderar följaktligen anslag till forskning, kostnader för informationsspridning, löner och sociala avgifter, utrustning och andra kostnader direkt hänförliga till ändamålet.

När Cancerfonden har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd gentemot tredje man bokförs detta som en kostnad.

För forskningsanslag uppkommer en förpliktelse när forskningsnämnden fattat beslut om anslag och detta meddelats mottagaren.

Insamlingskostnader Insamlingskostnader är sådana kostnader vars syfte är att generera externa intäkter. Här ingår till exempel kostnader för annonser, reklam och tackbrev, men också kostnader för löner och sociala avgifter för den personal som arbetar med insamlingsverksamheten. Hit räknas också kostnader för varumärkesbyggande.

Administrationskostnader Administrationskostnader avser medel som använts för att administrera Cancerfonden. Ett visst mått av administration är ett led i att säkerställa en god kvalitet på Cancerfondens interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt.

Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om inte annat anges nedan.

Fordringar Fordringar har efter individuell värdering tagits upp till belopp varmed de beräknas inflyta.

Donerade tillgångar Tillgångar, främst fastigheter, aktier och andra värdepapper som doneras till Cancerfonden, värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång om tillgången ska avyttras snarast möjligt. Om syftet är att behålla tillgången redovisas den som en materiell eller finansiell anläggningstillgång. Intäkten redovisas i posten Insamlade medel.

Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar avser fakturerade kostnader för utveckling av datorprogram. Dessa utgifter aktiveras från och med 2009, värderas till anskaffningsvärde och skrivs systematiskt av över bedömd nyttjandeperiod, som uppgår till 3 eller 5 år.

Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga innehav av aktier och andelar och andra räntebärande instrument värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde. Portföljmetoden tillämpas, det vill säga nedskrivningar görs inte för enskilda placeringar, om inte det verkliga värdet för hela aktieportföljen är lägre än anskaffningsvärdet.

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentid punktvärderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga obligationer värderas till anskaffningsvärde.

Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde och minskas med avskrivningar enligt plan. Avskrivningarna görs linjärt över bedömd nyttjandeperiod. Följande avskrivningstider tillämpas: Byggnad 50 år, kontorsinventarier 5 år och datorer 3 år.

Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, det vill säga den utgår från verksamhetsresultatet. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras endast kassa- och banktillgodohavanden.

Cancerfondens årsberättelse 2010

51

Noter

Tkr

Not 1

Insamlade medel

2010

2009

Testamentsförordnanden 168 948 170 714 Gåvor 189 505 190 789 PostkodLotteriet 29 304 27 000 Fonder och stiftelser 12 219 9 118 Summa insamlade medel 399 976 397 621

Not 2

Övriga intäkter

2010

Försäljning och övriga intäkter 1 407 Fastighetsintäkter 1 816 Summa övriga intäkter 3 223

2009 2 285 1 816 4 101

Not 3 Anställda och personalkostnader

Löner och andra ersättningar 2010 2009

Styrelse 386 382 Generalsekreterare 1 133 1 264 Arvoden 3 015 2 810 Övriga anställda 23 192 21 795 Summa löner och andra ersättningar 27 726 26 251

Sociala kostnader 13 763 12 622

(varav pensionskostnader) (4 201) (3 711) Summa personalkostnader 41 489 38 873

Av pensionskostnaderna avser 397 Tkr (282 Tkr) Cancerfondens styrelse

och generalsekreterare.

Generalsekreterarens månadslön uppgick 2010 till 97 750 kr (97 750 kr)

Vid uppsägning från arbetsgivarens sida är uppsägningstiden 18 månader

för generalsekreteraren. För övriga anställda gäller lagen om anställningsskydd.

Cancerfonden tillämpar inte avgångsvederlag.

Medelantalet anställda

Kvinnor Män Summa

52 Cancerfondens årsberättelse 2010

2010

2009

39 38 10 10 49 48

Redovisning av sjukfrånvaro 2010 2009

Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid 7,47 % 4,30 %

Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande

sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 57,7 % 34,2 %

Sjukfrånvaro som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid

Kvinnor 8,89 %

Män 1,43 %

Åldersfördelat –29 år 10,00 % 30–49 år 7,70 % 50– år 6,97 %

4,86 % 1,96 % 3,27 % 6,61 %

Könsfördelning inom Cancerfondens ledning

I styrelsen är fördelningen av ledamöterna 3 kvinnor och 8 män,

av suppleanterna är 5 kvinnor och 3 män (2 vakanser).

Ledningsgruppen består av 3 kvinnor och 1 man.

Not 4

Forskning och utveckling

2010

2009

Forskningsanslag, bidrag och stipendier i Sverige 368 746 363 493 Nordisk verksamhet (Nordiska Cancerunionen, NCU) 2 723 2 218 Internationell verksamhet (UICC och EORTC) 1 045 1 128 Forskningsadministration 12 814 8 379 Summa forskning och utveckling 385 328 375 218

Not 5

Resultat från finansiella anläggningstillgångar

2010

2009

Ränteintäkter 11 666 26 647 Utdelningar 24 351 16 342 Realisationsresultat vid avyttring av värdepapper 64 034 -75 420 Återföring av nedskrivning värdepapper - 228 181 Summa resultat från finansiella anläggningstillgångar 100 051 195 750

Not 6

Övriga räntekostnader och liknande resultatposter

2010

2009

Förvaltningskostnader Räntekostnader och övriga finansiella kostnader Summa övriga räntekostnader och liknande resultatposter

3 704 1 012 4 716

7 373 472 7 845

Cancerfondens årsberättelse 2010

53

Not 7

Balanserade utgifter avseende datorsystem

2010-12-31

2009-12-31

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 16 109 Årets förvärv 4 336 16 109 Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 20 445 16 109

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -82

Årets avskrivningar -4 265 -82 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -4 347 -82

Utgående restvärde 16 098 16 027

Not 8

Byggnad

2010-12-31

2009-12-31

Tomträtten Österbotten 6, Stockholm Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 76 711 Årets förvärv - Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 76 711

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -15 976

Årets avskrivningar -2 293 Ackumulerade avskrivningar vid årets slut -18 269

Utgående restvärde 58 442

Fastigheten har inte åsatts något taxeringsvärde

Not 9

Inventarier

2010-12-31

-13 161 -2 815 -15 976 60 735

2009-12-31

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 10 433 Förvärv under året 651 Utrangeringar under året - Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 11 084

Ackumulerade avskrivningar vid årets början -9 940

Årets avskrivningar -451

Årets utrangeringar - Ackulmulerade avskrivningar vid årets slut -10 391

Utgående restvärde 693

54 Cancerfondens årsberättelse 2010

76 711 76 711

13 730 271 -3 568 10 433 -13 012 -496 3 568 -9 940 493

Not 10 Finansiella anläggningstillgångar

2010-12-31

2009-12-31

Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets början 1 699 587 1 823 282 Förvärv under året 1 083 969 1 351 675 Försäljningar under året -1 156 722 -1 475 370 Ackumulerat anskaffningsvärde vid årets slut 1 626 834 1 699 587

Ackumulerade nedskrivningar vid årets början - -228 181

Återförda nedskrivningar - 228 181 Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut -

Redovisat värde vid årets slut

1 626 834 1 699 587

Aktier och aktiefonder

Svenska aktier och aktiefonder 476 849 501 796 Utländska aktier och aktiefonder 307 100 358 924 Summa aktier och aktiefonder 783 949 860 720

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Svenska räntebärande papper 817 157 809 615 Utländska räntebärande papper 25 728 29 252 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 842 885 838 867

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 626 834 1 699 587

Marknadsvärde för finansiella anläggningstillgångar 1 782 128

1 790 761

För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1.

Not 11 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2010-12-31

2009-12-31

Upplupna ränteintäkter 5 926 Övriga poster 17 562 Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 23 488

Not 12 Kortfristiga placeringar

2010-12-31

7 139 8 914 16 053

2009-12-31

Statsskuldväxlar och likviditetsfonder 26 161 Fastigheter under försäljning 14 637 Summa kortfristiga placeringar 40 798

143 11 879 12 022

Marknadsvärde för statsskuldväxlar och likviditetsfonder

För specifikation av värdepappersinnehav se bilaga 1.

26 331

Cancerfondens årsberättelse 2010

157

55

Not 13 Eget kapital

Långsiktig Balanserat Årets

forskningsreserv kapital resultat Totalt

Ingående balans 2010-01-01 792 200 668 548 104 367 1 565 115

Föregående års resultat 104 367 -104 367

Omfördelning av ändamålsbestämda medel 20 000 -20 000

Årets resultat 2 265 2 265 Utgående balans 2010-12-31 812 200 752 915 2 265 1 567 380

Långsiktig forskningsreserv består av: Forskningsbeviljningsram för år 2011 390 600 Forskningsbeviljningsram för år 2012 391 400 Rekommenderade anslag för år 2013-2015 30 200 Summa långsiktig forskningsreserv 812 200

Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2010-12-31

2009-12-31

Personalrelaterade kostnader 4 156 Förutbetalda medlemsavgifter - Övriga poster 2 519 Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 675

56 Cancerfondens årsberättelse 2010

3 751 1 893 8 912 14 556

Vi, som företräder Cancerfonden, riktar ett varmt tack till alla som bidrar till vår verksamhet.

Vi gör vårt yttersta för att använda Cancerfondens resurser i enlighet med de syften som gäller för verksamheten så att vi även i fortsättningen ska kunna påräkna ett starkt stöd från svenska folket för vårt arbete.

Stockholm den 24 mars 2011

Bengt Holgersson Ordförande

Ulrik Ringborg vice ordförande

Göran Edbom

Tor Ekman

Ingemar Ericson

Elisabeth Falkemo

Teddy Falkenek

Leif Håkansson

Lars Kylberg

Pia Lindeskog

Barbro Westerholm

Bengt Westermark Ordförande Forskningsnämnden

Ursula Tengelin Generalsekreterare

Thomas Halvorsen Ordförande Finansnämnden

Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2011.

Anders Malmeby Auktoriserad revisor

Inger Persson Revisor

Cancerfondens årsberättelse 2010

57

Revisionsberättelse Till huvudmannamötet i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer Org nr 802005-3370 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Cancerfonden – Riksföreningen mot cancer för år 2010. Föreningens årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sid 41–58. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen.

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att huvudmannamötet beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 mars 2011 Anders Malmeby Auktoriserad revisor, KPMG

58 Cancerfondens årsberättelse 2010

Inger Persson Revisor

Bilaga 1.

Värdepapper Specifikation till not 10 och 12, Tkr

2010-12-31 2010-12-31 Svenska aktier Volym Bokfört värde Marknadsvärde Bank och finans Intrum Justitia AB 203 691 14 753 21 082 Swedbank 225 000 17 086 21 105

Data Orc Software 50 000 7 319 6 387

Fastighet och bygg Corem Property preferensaktie 65 000 16 274 16 900 Sagax preferensaktie 610 000 8 773 16 043 Skanska (b) 52 400 6 699 6 985

Handel Björn Borg 217 000 13 303 13 291 Kappahl 98 391 5 967 4 477

Tjänsteföretag Avanza (f d HQ.SE) 30 000 6 347 7 020 Securitas (b) 175 000 11 236 13 764

Övriga Övriga svenska aktier 1 052 89

Summa svenska aktier 108 809 127 143

Svenska aktiefonder SHB Sverige Index Etisk 3 105 807 Övriga svenska aktiefonder

Summa svenska aktiefonder

365 804 2 236

458 013 2 492

368 040

460 505

Summa svenska aktier och aktiefonder

476 849

587 648

Cancerfondens årsberättelse 2010

59

2010-12-31 2010-12-31

Volym Bokfört värde Marknadsvärde

Utländska aktier

Apple Computers Inc 13 000 22 562 28 287 DB X-trackers MSCI Asia ex Japan 167 900 35 541 38 221 Goldman Sachs Group 7 300 7 922 8 227 Roche Holding 22 000 22 988 21 739 Unilever 30 000 5 820 6 404 Zurich Financial Services AG 4 000 6 833 6 987 Övriga utländska aktier 269 246

Summa utländska aktier 101 935 110 111

Utländska aktiefonder

SEB Cancerfond 2 333 611 23 019 20 802 SHB Global Index Etisk 2 062 157 181 929 225 765 Övriga utländska aktiefonder 217 203

Summa utländska aktiefonder 205 165 246 770

Summa utländska aktier och aktiefonder 307 100 356 881

60 Cancerfondens årsberättelse 2010

Kortfristiga placeringar 2010-12-31 2010-12-31

Volym Bokfört värde Marknadsvärde

FRN Sandvik Nr 122 ffd 121016 20 000 000 20 053 20 206 Nordea Sekura 16 063 4 330 4 340 Övriga kortfristiga placeringar 1 778 1 785

Summa kortfristiga placeringar 26 161 26 331

Obligationer och andra räntebärande instrument General Electric Capital corp emtn 10/20150921 16 000 000 16 000 15 952 General Electric Capital 2011-11-14 10 000 000 9 703 10 015 Investor AB 6,125 % 910 000 8 879 9 053 SBAB Sv Bostadsfin AB 20 000 000 20 002 20 187 SEB 20151113 nr 034 Emerging Markets 2 500 000 2 500 2 465 SHB Korträntefond 6 446 388 646 641 639 740 Sweden 1045 100 000 000 105 586 104 969 Vattenfall Treasure AB 2011-11-14 20 000 000 20 000 20 494 Volvo Treasure 20120320 6 000 000 5 980 6 763 Volvo Treasure 20140227 500 000 5 465 5 832 Övriga obligationer och räntebärande instrument 2 129 2 129

Summa obligationer och andra räntebärande instrument 842 885 837 599 Summa kortfristiga placeringar, obligationer och andra räntebärande instrument

869 046

863 930

Cancerfondens årsberättelse 2010

61

Bilaga 2.

Forskning och vårdutveckling

Anslagstyp Belopp i kr

Forskningsprojekt Forskningsprojekt Summa forskningsprojekt

323 675 000 323 675 000

Forskartjänster Cancerforskartjänst/Young Investigator Award Forskarmånader för kliniskt verksamma Högre cancerforskartjänst/Senior Investigator Award Klinisk cancerforskartjänst 50 % Postdoktortjänst Professur Summa forskartjänster

14 053 000 5 584 000 7 990 400 3 117 600 8 402 500 1 500 000 40 647 500

Övriga forskningsanslag Kongress, anordnande av Nordisk Cancerunion (NCU) projektsanslag Sverige Planeringsgrupp Resebidrag Internationell verksamhet (UICC/ICRETT & EORTC) Summa övriga forskningsanslag Summa forskningsanslag

1 000 000 1 850 000 2 180 000 546 000 1 200 000 6 776 000 371 098 500

Vårdutveckling

Vårdutvecklingsprojekt 2 210 000 Stipendier för vårdpersonal 845 600 Summa vårdutveckling 3 055 600

Summa anslag för forskning och vårdutveckling 374 154 100

62 Cancerfondens årsberättelse 2010

Fördelning av forskningsanslag vid olika lärosäten

Lärosäte Beviljad summa (Mkr)

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

Göteborgs univ 24,7 26,8 28,8 31,0 36,1 33,7 34,5 Karolinska Inst 128,8 126,6 125,2 136,7 154,9 157,8 156,5 Linköpings univ 8,1 7,1 8,7 9,8 11,4 11,7 12,4 Lunds univ 45,3 48,7 51,2 54,2 57,5 56,5 57,7 Stockholms univ 10,1 10,0 12,1 12,2 11,7 12,2 13,0 Umeå univ 20,3 20,8 20,5 25,9 25,7 25,1 28,0 Uppsala univ 44,3 43,4 45,1 52,5 55,1 59,7 60,8 Övriga 9,0 8,4 7,3 12,4 4,5 7,2 7,0 Egen förvaltning 0,9 4,2 0,2 0,0 0 1,1 1,2 Totalt 291,5 296,0 299,1 334,7 356,9 365,0 371,1

Cancerfondens årsberättelse 2010

63

Bilaga 3.

Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt Forskningsprojekt (belopp i kronor) Achour, Adnane, 800 000, Karolinska Institutet Agerberth, Birgitta, 450 000, Karolinska Institutet Ahlman, Håkan, 450 000, Göteborgs universitet Ahlström, Håkan, 600 000, Uppsala universitet Akusjärvi, Göran, 1 800 000, Uppsala universitet Akyürek, Levent, 500 000, Göteborgs universitet Albertioni, Freidoun, 500 000, Karolinska Institutet Alexanderson, Kristina, 600 000, Karolinska Institutet Allander, Tobias, 450 000, Karolinska Institutet Alm Carlsson, Gudrun, 400 000, Linköpings universitet Alvarado-Kristensson, Maria, 500 000, Lunds universitet Andersson, John, 500 000, Karolinska Institutet Andersson, Leif, 500 000, Uppsala universitet Andersson, Tommy, 500 000, Lunds universitet Andersson, Tommy, 1 300 000, Lunds universitet Andäng, Michael, 550 000, Karolinska Institutet Antti, Henrik, 500 000, Umeå universitet Arnér, Elias, 1 000 000, Karolinska Institutet Arnqvist, Anna, 500 000, Umeå universitet Arsenian Henriksson, Marie, 800 000, Karolinska Institutet Askling, Johan, 400 000, Karolinska Institutet Aspenström, Pontus, 650 000, Karolinska Institutet Axelson, Håkan, 800 000, Lunds universitet Axelsson, Bertil, 360 000, Umeå universitet

Björkholm, Magnus, 500 000, Karolinska Institutet Björklund, Stefan, 500 000, Umeå universitet Björnstedt, Mikael, 550 000, Karolinska Institutet Blom, Anna, 1 050 000, Lunds universitet Blomgren, Klas, 500 000, Göteborgs universitet Blomqvist, Anders, 1 000 000, Linköpings universitet Borén, Thomas, 1 050 000, Umeå universitet Borg, Åke, 1 750 000, Lunds universitet Brandberg, Yvonne, 500 000, Karolinska Institutet Brune, Mats, 400 000, Göteborgs universitet Bryder, David, 800 000, Lunds universitet Byström, Anders, 1 000 000, Umeå universitet Bäck, Sven ÅJ, 500 000, Lunds universitet Börjeson, Sussanne, 300 000, Linköpings universitet

Baecklund, Eva, 500 000, Uppsala universitet Belkic, Dzevad, 450 000, Karolinska Institutet Belting, Mattias, 650 000, Lunds universitet Bengzon, Johan, 400 000, Lunds universitet Bergh, Anders, 500 000, Umeå universitet Bergh, Anders, 1 000 000, Umeå universitet Bergh, Jonas, 500 000, Karolinska Institutet Bergh, Jonas, 2 000 000, Karolinska Institutet Bergmark, Karin, 650 000, Karolinska Institutet Bergquist, Annika, 450 000, Karolinska Institutet Bergö, Martin, 1 050 000, Göteborgs universitet Bernhardt, Peter, 600 000, Göteborgs universitet Betsholtz, Christer, 2 000 000, Karolinska Institutet Bill-Axelson, Anna, 650 000, Uppsala universitet Bjartell, Anders, 1 000 000, Lunds universitet Bjerling, Pernilla, 400 000, Uppsala universitet

Dabrosin, Charlotta, 800 000, Linköpings universitet Dahlbäck, Björn, 400 000, Lunds universitet Dahlman-Wright, Karin, 500 000, Karolinska Institutet Dalianis, Tina, 850 000, Karolinska Institutet Damber, Jan-Erik, 500 000, Göteborgs universitet Damber, Jan-Erik, 1 050 000, Göteborgs universitet Dantuma, Nico, 1 000 000, Karolinska Institutet Dickman, Paul, 600 000, Karolinska Institutet Dillner, Joakim, 1 800 000, Karolinska Institutet Dimberg, Anna, 400 000, Uppsala universitet Dumanski, Jan, 800 000, Uppsala universitet

64 Cancerfondens årsberättelse 2010

Cao, Yihai, 1 800 000, Karolinska Institutet Cardell, Susanna, 600 000, Göteborgs universitet Carlsson, Jörgen, 1 450 000, Uppsala universitet Carlsson, Leif, 800 000, Umeå universitet Carlsson, Peter, 1 000 000, Göteborgs universitet Chabes, Andrei, 600 000, Umeå universitet Chambers, Benedict, 500 000, Karolinska Institutet Chen, Margaret, 450 000, Karolinska Institutet Claesson-Welsh, Lena, 2 000 000, Uppsala universitet Czene (f d Plna), Kamila, 800 000, Karolinska Institutet

Edwards, Katarina, 650 000, Uppsala universitet Egevad, Lars, 500 000, Karolinska Institutet Ek, Sara, 500 000, Lunds universitet Ekblom, Marja, 400 000, Lunds universitet

Ekbom, Anders, 850 000, Karolinska Institutet Ekström Smedby, Karin, 400 000, Karolinska Institutet Ekwall, Karl, 1 250 000, Karolinska Institutet Elias, Per, 800 000, Göteborgs universitet Elmroth, Sofi, 500 000, Lunds universitet Engstrand, Lars, 550 000, Karolinska Institutet Engström, Ylva, 1 050 000, Stockholms universitet Eriksson, Kristina, 500 000, Göteborgs universitet Eriksson, Ulf, 650 000, Karolinska Institutet Erlandsson Harris, Helena, 500 000, Karolinska Institutet Ernberg, Ingemar, 1 050 000, Karolinska Institutet Ernfors, Patrik, 1 000 000, Karolinska Institutet Essand, Magnus, 500 000, Uppsala universitet Essand, Magnus, 800 000, Uppsala universitet von Essen, Louise, 600 000, Uppsala universitet Fadeel, Bengt, 500 000, Karolinska Institutet Falkenberg, Maria, 800 000, Göteborgs universitet Fan, Xiaolong, 500 000, Lunds universitet Farnebo, Marianne, 500 000, Karolinska Institutet Fernö, Mårten, 800 000, Lunds universitet Feychting, Maria, 500 000, Karolinska Institutet Finizia, Caterina, 500 000, Göteborgs universitet Fioretos, Thoas, 850 000, Lunds universitet Flores, Amilcar, 400 000, Karolinska Institutet Forsberg Nilsson, Karin, 500 000, Uppsala universitet Forslund, Ola, 500 000, Lunds universitet Forssell-Aronsson, Eva, 1 300 000, Göteborgs universitet Fowler, Christopher, 500 000, Umeå universitet Frisan, Teresa, 550 000, Karolinska Institutet Frisell, Jan, 400 000, Karolinska Institutet Frisén, Jonas, 1 500 000, Karolinska Institutet Funa, Keiko, 600 000, Göteborgs universitet Fuxe, Jonas, 500 000, Karolinska Institutet Fürst, Carl Johan, 400 000, Karolinska Institutet Gabrielsson, Susanne, 500 000, Karolinska Institutet Garoff, Henrik, 800 000, Karolinska Institutet Gedda, Lars, 500 000, Uppsala universitet Gerwins, Pär, 500 000, Uppsala universitet Girnita, Leonard, 650 000, Karolinska Institutet Gisselsson Nord, David, 600 000, Lunds universitet Giwercman, Aleksander, 500 000, Lunds universitet Glimelius, Bengt, 2 000 000, Uppsala universitet Grandér, Dan, 800 000, Karolinska Institutet Grandien, Alf, 500 000, Karolinska Institutet Grankvist, Kjell, 550 000, Umeå universitet Grundström, Thomas, 1 250 000, Umeå universitet Grönberg, Henrik, 500 000, Karolinska Institutet Grönberg, Henrik, 1 750 000, Karolinska Institutet Gullberg, Urban, 600 000, Lunds universitet Gustafsson, Claes, 1 500 000, Göteborgs universitet Gustafsson, Jan-Åke, 1 500 000, Karolinska Institutet Gustavsson, Bengt, 600 000, Göteborgs universitet Gyllensten, Ulf, 1 500 000, Uppsala universitet

Haglind, Eva, 500 000, Göteborgs universitet Hall, Per, 850 000, Karolinska Institutet Hallberg, Bengt, 600 000, Umeå universitet Hallberg, Einar, 400 000, Stockholms universitet Hammar, Niklas, 500 000, Karolinska Institutet Hammarsten, Ola, 1 000 000, Göteborgs universitet Hansson, Gunnar C, 850 000, Göteborgs universitet Hansson, Johan, 600 000, Karolinska Institutet Hansson, Mats, 600 000, Uppsala universitet Haraldsson, Börje, 500 000, Göteborgs universitet Hassan, Moustapha, 450 000, Karolinska Institutet von Heijne, Gunnar, 1 300 000, Stockholms universitet Heldin, Paraskevi, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Helleday, Thomas, 500 000, Stockholms universitet Helleday, Thomas, 1 500 000, Stockholms universitet Hellstrand, Kristoffer, 1 000 000, Göteborgs universitet Hellström, Mats, 800 000, Uppsala universitet Hellström-Lindberg, Eva, 1 500 000, Karolinska Institutet Henriksson, Roger, 1 050 000, Umeå universitet Henter, Jan-Inge, 600 000, Karolinska Institutet Hermanson, Ola, 1 000 000, Karolinska Institutet Heuchel, Rainer, 650 000, Karolinska Institutet Holmberg, Johan, 500 000, Karolinska Institutet Holmberg, Lars, 1 000 000, Uppsala universitet Holmgren, Arne, 2 050 000, Karolinska Institutet Holmgren, Lars, 1 300 000, Karolinska Institutet Hu, Li-Fu, 400 000, Karolinska Institutet Hugosson, Jonas, 500 000, Göteborgs universitet Hugosson, Jonas, 650 000, Göteborgs universitet Hultcrantz, Rolf, 400 000, Karolinska Institutet Hultmark, Dan, 800 000, Umeå universitet Högbom, Martin, 500 000, Stockholms universitet Höglund, Anna T, 300 000, Uppsala universitet Höglund, Mattias, 800 000, Lunds universitet Höglund, Petter, 600 000, Karolinska Institutet Höög, Christer, 1 800 000, Karolinska Institutet Ibanez, Carlos, 2 050 000, Karolinska Institutet Ingelman-Sundberg, Magnus, 650 000, Karolinska Institutet Jacobsson, Anders, 500 000, Stockholms universitet Jacobsson, Lars, 1 000 000, Göteborgs universitet Jakobsson, Johan, 500 000, Lunds universitet Jemth, Per, 500 000, Uppsala universitet Jenssen, Dag, 400 000, Stockholms universitet Jernberg Wiklund, Helena, 1 000 000, Uppsala universitet Jernström, Helena, 550 000, Lunds universitet Jirström, Karin, 550 000, Lunds universitet Johansson Lindbom, Bengt, 500 000, Lunds universitet Johansson, Bertil, 1 550 000, Lunds universitet Johansson, Birgitta, 650 000, Uppsala universitet Johansson, Erik, 850 000, Umeå universitet Johansson, Jan-Erik, 400 000, Örebro universitet Johansson, Karin, 500 000, Lunds universitet Johansson, Staffan, 600 000, Uppsala universitet Johnsen, John Inge, 400 000, Karolinska Institutet

Cancerfondens årsberättelse 2010

65

Jonsson, Ann-Beth, 500 000, Stockholms universitet Joseph, Bertrand, 600 000, Karolinska Institutet Jönsson, Göran, 500 000, Lunds universitet Jönsson, Jan-Ingvar, 500 000, Linköpings universitet Jörnvall, Hans, 400 000, Karolinska Institutet Kanduri, Chandrasekhar, 1 000 000, Uppsala universitet Karlsson, Anna, 850 000, Karolinska Institutet Karlsson, Mats, 1 050 000, Uppsala universitet Karlsson, Mikael, 500 000, Karolinska Institutet Karlsson, Mikael, 500 000, Umeå universitet Karlsson, Stefan, 1 500 000, Lunds universitet Kiessling, Rolf, 500 000, Karolinska Institutet Kiessling, Rolf, 1 500 000, Karolinska Institutet Kjellén, Lena, 600 000, Uppsala universitet Klein, Eva, 700 000, Karolinska Institutet Klein, Georg, 800 000, Karolinska Institutet Kreicbergs, Ulrika, 650 000, Karolinska Institutet Kreuger, Johan, 550 000, Uppsala universitet Kärre, Klas, 1 500 000, Karolinska Institutet Lagergren, f d Viklund, Pernilla, 400 000, Karolinska Institutet Lagergren, Jesper, 1 500 000, Karolinska Institutet Lain, Sonia, 850 000, Karolinska Institutet Lambe, Mats, 400 000, Karolinska Institutet Lambert, Paul, 500 000, Karolinska Institutet Lampic, Claudia, 400 000, Karolinska Institutet Landberg, Göran, 500 000, Lunds universitet Landberg, Göran, 1 500 000, Lunds universitet Landström, Marene, 500 000, Uppsala universitet Landström, Marene, 650 000, Uppsala universitet Langel, Ulo, 500 000, Stockholms universitet Larsson, Catharina, 1 500 000, Karolinska Institutet Larsson, Christer, 1 050 000, Lunds universitet Larsson, Jonas, 800 000, Lunds universitet Larsson, Lars-Gunnar, 1 050 000, Karolinska Institutet Larsson, Nils-Göran, 800 000, Karolinska Institutet Larsson, Ola, 500 000, Karolinska Institutet Larsson, Olle, 1 550 000, Karolinska Institutet Larsson, Rolf, 1 000 000, Uppsala universitet Le Blanc, Katarina, 1 000 000, Karolinska Institutet Leandersson, Karin, 500 000, Lunds universitet Leandersson, Tomas, 600 000, Lunds universitet Lehmann, Sören, 600 000, Karolinska Institutet Lehtiö, Janne, 450 000, Karolinska Institutet Lendahl, Urban, 1 500 000, Karolinska Institutet Lennartsson, Johan, 400 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Lewensohn, Rolf, 1 250 000, Karolinska Institutet Li, Chunde, 400 000, Karolinska Institutet Li, Jin-ping, 500 000, Uppsala universitet Liao Persson, Jenny, 600 000, Lunds universitet Liedberg, Fredrik, 400 000, Lunds universitet Lilja, Hans, 1 550 000, Lunds universitet Lind, Pehr, 400 000, Karolinska Institutet Lindblad-Toh, Kerstin, 600 000, Uppsala universitet

66 Cancerfondens årsberättelse 2010

Lindblom, Annika, 500 000, Karolinska Institutet Lindblom, Annika, 1 500 000, Karolinska Institutet Lindegren, Sture, 400 000, Göteborgs universitet Linden, Sara, 400 000, Göteborgs universitet Linder, Stig, 800 000, Karolinska Institutet Lindqvist, Arne, 500 000, Karolinska Institutet Liu, Kui, 800 000, Umeå universitet Ljungberg, Börje, 500 000, Umeå universitet Ljunggren, Hans-Gustaf, 1 300 000, Karolinska Institutet Lund, Eva, 600 000, Linköpings universitet Lundberg Giwercman, Yvonne, 650 000, Lunds universitet Lundberg, Peter, 400 000, Linköpings universitet Lundeberg, Joakim, 500 000, Kungl Tekniska Högskolan Lundell, Lars, 200 000, Karolinska Institutet Lundholm, Kent, 800 000, Göteborgs universitet Lundmark, Richard, 550 000, Umeå universitet Lundqvist, Andreas, 500 000, Karolinska Institutet Lycke, Nils, 800 000, Göteborgs universitet Malmberg, Karl-Johan, 500 000, Karolinska Institutet Malmström, Per-Uno, 500 000, Uppsala universitet Manjer, Jonas, 600 000, Lunds universitet Mannervik, Bengt, 400 000, Uppsala universitet Mannervik, Mattias, 850 000, Stockholms universitet Martinsson, Tommy, 800 000, Göteborgs universitet Martling, Anna, 600 000, Karolinska Institutet Massoumi, Ramin, 650 000, Lunds universitet Masucci, Maria, 2 000 000, Karolinska Institutet Melin (f d Malmer), Beatrice, 500 000, Umeå universitet Mertens, Fredrik, 1 050 000, Lunds universitet Mincheva-Nilsson, Lucia, 500 000, Umeå universitet Mitelman, Felix, 500 000, Lunds universitet Miyazono, Kohei, 400 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Molin, Göran, 400 000, Lunds universitet Moustakas, Aristidis, 500 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Moustakas, Aristidis, 1 000 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Muhr, Jonas, 550 000, Karolinska Institutet Mårtensson-Bopp, Inga-Lill, 650 000, Göteborgs universitet Nelander, Sven, 550 000, Göteborgs universitet Nilbert, Mef, 1 050 000, Lunds universitet Nilsson, Gunnar, 850 000, Karolinska Institutet Nilsson, Jonas, 600 000, Umeå universitet Nilsson, Mikael, 550 000, Göteborgs universitet Nilsson, Ola, 600 000, Göteborgs universitet Nilsson, Sten, 1 250 000, Karolinska Institutet Nistér, Monica, 800 000, Karolinska Institutet Nordin, Karin, 500 000, Uppsala universitet Nordling, Margareta, 400 000, Göteborgs universitet Nordlund, Pär, 1 750 000, Karolinska Institutet Nylander, Karin, 650 000, Umeå universitet Ohlsson, Rolf, 2 000 000, Karolinska Institutet Okret, Sam, 950 000, Karolinska Institutet Olsson, Anna-Karin, 550 000, Uppsala universitet Olsson, Håkan, 1 000 000, Lunds universitet

Olsson, Inge, 800 000, Lunds universitet Orlova, Anna, 450 000, Uppsala universitet Palmer, Ruth, 800 000, Umeå universitet Palmqvist, Richard, 850 000, Umeå universitet Panaretakis, Theocharis, 500 000, Karolinska Institutet Pan-Hammarström, Qiang, 650 000, Karolinska Institutet Patarroyo, Manuel, 500 000, Karolinska Institutet Paulsson, Kajsa, 500 000, Lunds universitet Pawitan, Yudi, 400 000, Karolinska Institutet Pejler, Gunnar, 600 000, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Percipalle, Piergiorgio, 500 000, Karolinska Institutet Pereira, Teresa, 450 000, Karolinska Institutet Peterson, Curt, 1 300 000, Linköpings universitet Pettersson, Sven, 600 000, Karolinska Institutet Pietras, Kristian, 600 000, Karolinska Institutet Pilon, Marc, 500 000, Göteborgs universitet Poellinger, Lorenz, 1 500 000, Karolinska Institutet Påhlman, Lars, 500 000, Uppsala universitet Påhlman, Sven, 1 500 000, Lunds universitet Quiding-Järbrink, Marianne, 600 000, Göteborgs universitet Rasmussen, Birgit Holritz, 250 000, Umeå universitet Reilly, Marie, 600 000, Karolinska Institutet Renné, Thomas, 500 000, Karolinska Institutet Ring, Lena, 650 000, Uppsala universitet Ringdén, Olle, 1 650 000, Karolinska Institutet Ringnér, Markus, 500 000, Lunds universitet Roberg, Karin, 400 000, Linköpings universitet Rolny, Charlotte, 800 000, Uppsala universitet Ronne, Hans, 550 000, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Roos, Göran, 1 000 000, Umeå universitet Rosén, Anders, 850 000, Linköpings universitet Rosenquist Brandell, Richard, 1 000 000, Uppsala universitet Rovira, Carlos, 500 000, Lunds universitet Rubin, Kristofer, 1 000 000, Uppsala universitet Rydén, Lisa, 500 000, Lunds universitet Rydén, Mikael, 550 000, Karolinska Institutet Rönnstrand, Lars, 800 000, Lunds universitet Saal, Lao, 500 000, Lunds universitet Samakovlis, Christos, 1 500 000, Stockholms universitet Sandberg, Johan, 450 000, Karolinska Institutet Sander, Birgitta, 500 000, Karolinska Institutet Sangfelt, Olle, 500 000, Karolinska Institutet Sangfelt, Olle, 650 000, Karolinska Institutet Schlisio, Susanne, 500 000, Ludwiginstitutet, Stockholm Schulte, Gunnar, 450 000, Karolinska Institutet Schwartz, Stefan, 600 000, Lunds universitet Segersvärd, Ralf, 200 000, Karolinska Institutet Selivanova, Galina, 1 750 000, Karolinska Institutet Shoshan, Maria, 600 000, Karolinska Institutet Sigvardsson, Mikael, 1 300 000, Linköpings universitet Simon, Andras, 500 000, Karolinska Institutet Simonsson, Tomas, 450 000, Göteborgs universitet Sitnicka, Ewa, 800 000, Lunds universitet

Sjöberg, Britt-Marie, 800 000, Stockholms universitet Sjöblom, Tobias, 400 000, Uppsala universitet Sjöblom, Tobias, 500 000, Uppsala universitet Sjögren, Camilla, 850 000, Karolinska Institutet Sjölander, Anita, 800 000, Lunds universitet Skogseid, Britt, 850 000, Uppsala universitet Smith, Edvard, 800 000, Karolinska Institutet Sollerbrant, Kerstin, 400 000, Karolinska Institutet Sparén, Pär, 500 000, Karolinska Institutet Spillmann, Dorothe, 500 000, Uppsala universitet Stattin, Pär, 600 000, Umeå universitet Steineck, Gunnar, 1 000 000, Göteborgs universitet Stenerlöw, Bo, 850 000, Uppsala universitet Stenman, Göran, 1 500 000, Göteborgs universitet Stenman, Jan, 500 000, Karolinska Institutet Stigbrand, Torgny, 800 000, Umeå universitet Strand, Sven-Erik, 1 250 000, Lunds universitet Ström, Lena, 500 000, Karolinska Institutet Strömblad, Staffan, 1 250 000, Karolinska Institutet Ståhl, Stefan, 500 000, Kungl Tekniska Högskolan Ståhlberg, Freddy, 500 000, Lunds universitet Stål, Olle, 1 250 000, Linköpings universitet Sun, Xiao-Feng, 1 000 000, Linköpings universitet Sundfeldt, Karin, 500 000, Göteborgs universitet Sundström Poromaa, Inger, 400 000, Uppsala universitet Sunnerhagen, Maria, 650 000, Linköpings universitet Sunnerhagen, Per, 500 000, Göteborgs universitet Svanborg, Catharina, 1 250 000, Lunds universitet Swartling, Fredrik, 500 000, Uppsala universitet Svennerholm, Ann-Mari, 650 000, Göteborgs universitet Syvänen, Ann-Christine, 700 000, Uppsala universitet Szekely, Laszlo, 600 000, Karolinska Institutet Sällberg, Matti, 650 000, Karolinska Institutet Söderberg-Nauclér, Cecilia, 600 000, Karolinska Institutet Taipale, Jussi, 2 000 000, Karolinska Institutet ten Dijke, Peter, 400 000, Ludwiginstitutet, Uppsala Teneberg, Susann, 500 000, Göteborgs universitet Tennvall, Jan, 800 000, Lunds universitet Theopold, Ulrich, 500 000, Stockholms universitet Thor, Stefan, 1 050 000, Linköpings universitet Tiensuu Janson, Eva, 650 000, Uppsala universitet Tishelman, Carol, 800 000, Karolinska Institutet Toftgård, Rune, 2 000 000, Karolinska Institutet Tolmachev, Vladimir, 800 000, Uppsala universitet Treuter, Eckardt, 500 000, Karolinska Institutet Tryggvason, Karl, 1 250 000, Karolinska Institutet Tuck, Simon, 500 000, Umeå universitet Turesson, Ingela, 600 000, Uppsala universitet Tydén, Tanja, 300 000, Uppsala universitet Tötterman, Thomas, 1 250 000, Uppsala universitet Uhrbom, Lene, 800 000, Uppsala universitet Uv, Anne, 450 000, Göteborgs universitet Wadell, Göran, 850 000, Umeå universitet

Cancerfondens årsberättelse 2010

67

Welsh, Michael, 600 000, Uppsala universitet Wennerberg, Johan, 800 000, Lunds universitet Vennström, Björn, 800 000, Karolinska Institutet Westerberg, Lisa, 500 000, Karolinska Institutet Westermark, Bengt, 1 500 000, Uppsala universitet Widengren, Jerker, 400 000, Kungl Tekniska Högskolan Widersten, Mikael, 400 000, Uppsala universitet Widmark, Anders, 1 000 000, Umeå universitet Wiklund, Fredrik, 400 000, Karolinska Institutet Wikström, Pernilla, 600 000, Umeå universitet Wiman, Klas, 1 500 000, Karolinska Institutet Winqvist, Ola, 550 000, Karolinska Institutet Visa, Neus, 600 000, Stockholms universitet Woods, Niels-Bjarne, 500 000, Lunds universitet Wrange, Örjan, 800 000, Karolinska Institutet Wright, Anthony, 800 000, Karolinska Institutet Xu, Dawei, 800 000, Karolinska Institutet Ye, Weimin, 600 000, Karolinska Institutet Zackrisson, Björn, 800 000, Umeå universitet Zackrisson, Sophia, 650 000, Lunds universitet Zetterberg, Anders, 600 000, Karolinska Institutet Zhivotovsky, Boris, 1 000 000, Karolinska Institutet Åkerström, Göran, 1 250 000, Uppsala universitet Åman, Pierre, 800 000, Göteborgs universitet Åström, Stefan, 600 000, Stockholms universitet Öberg, Fredrik, 500 000, Uppsala universitet Österborg, Anders, 600 000, Karolinska Institutet Östlund Farrants, Ann-Kristin, 400 000, Stockholms universitet Östman, Arne, 500 000, Karolinska Institutet Östman, Arne, 1 500 000, Karolinska Institutet Vårdutvecklingsprojekt Arver, Brita, Stockholm, 500 000 kr Bergmark, Karin, Göteborg, 600 000 kr Carlsson, Maria, Uppsala, 200 000 kr Laurell, Göran, Umeå, 600 000 kr Limnell-Vanninen, Barbro, Örebro, 300 000 kr Pergert, Pernilla, Stockholm, 250 000 kr Wallhult, Elisabeth, Göteborg, 100 000 kr

68 Cancerfondens årsberättelse 2010

Bilaga 4.

Tjänster, planeringsgrupper, stipendier med mera Professurer 2010 Westermark, Bengt, Uppsala Högre cancerforskartjänst/ Senior Investigator Award Arnér, Elias, Stockholm Arsenian Henriksson, Marie, Stockholm Essand, Magnus, Uppsala Jernberg Wiklund, Helena, Uppsala Larsson, Christer, Malmö Moustakas, Aristidis, Uppsala Palmer, Ruth, Umeå Souchelnytskyi, Serhiy, Stockholm Cancerforskartjänst/Young Investigator Award Bryder, David, Lund Czene, Kamila, Stockholm Frisan, Teresa, Stockholm Girnita, Leonard, Stockholm Hedenfalk, Ingrid, Lund Hellström, Mats, Stockholm Liao Persson, Jenny, Malmö Lundberg Giwercman, Yvonne, Malmö Nilsson, Jonas, Umeå Orlova, Anna, Uppsala Panaretakis, Theocharis, Stockholm Pietras, Kristian, Stockholm Rolny, Charlotte, Uppsala Saal, Lao, Lund Sjöblom, Tobias, Uppsala Ström (f d Berggren), Lena, Stockholm Uhrbom, Lene, Uppsala Wikström, Pernilla, Umeå Klinisk cancerforskartjänst (50 %) Akre, Olof, Stockholm Björnstedt, Mikael, Stockholm Hansson, Johan, Stockholm Höglund, Petter, Stockholm Sander Birgitta, Stockholm Martling, Anna, Stockholm Forskarmånader för kliniker Bergmark, Karin, Göteborgs universitet Bill-Axelson, Anna, Uppsala universitet Bratt, Ola, Lunds universitet Brorson, Håkan, Lunds universitet

Brune, Mats, Göteborgs universitet Enblad, Gunilla, Uppsala universitet Girnita, Ada, Karolinska Institutet Jerkeman, Mats, Lunds universitet Johansson, Karin, Lunds universitet Jonsson, Håkan, Umeå universitet Lagercrantz, Svetlana, Karolinska Institutet Lehmann, Sören, Karolinska Institutet Lundin, Jeanette, Karolinska Institutet Micke , Patrick, Uppsala universitet Nilsson, Björn, Lunds universitet Palmqvist, Lars, Göteborgs universitet Rydén, Lisa, Lunds universitet Sundfeldt, Karin, Göteborgs universitet Tennvall, Jan, Lunds universitet Ungerstedt, Johanna, Karolinska Institutet Wallström, Peter, Lunds universitet Wennerberg, Johan, Lunds universitet Zackrisson, Sophia, Lunds universitet Zedenius, Jan, Karolinska Institutet Postdoktortjänst Fredlund, Erik, Lund Göndör, Anita, Stockholm Jakobsson, Lars, Stockholm Johansson, Sofia, Stockholm Kolterud, Åsa, Stockholm Lock, John, Stockholm Nyman, Ulrika, Stockholm Orre, Lukas, Stockholm Sehat, Bita, Stockholm Sing, Umashankar, Uppsala Swartling, Fredrik, Uppsala Thakur, Noopur, Uppsala Qian, Hong, Linköping Anordnande av kongresser Forssell-Aronsson, Eva, Göteborgs universitet Jörnvall, Hans, Karolinska Institutet Karlsson, Roger, Stockholms universitet Kogner, Per, Karolinska Institutet Mahteme, Haile, Uppsala universitet Malmberg, Karl-Johan, Karolinska Institutet Nilsson, Gunnar, Karolinska Institutet Nilsson, Sten, Karolinska Institutet Panaretakis, Theocharis, Karolinska Institutet Zhivotovsky, Boris, Karolinska Institutet Cancerfondens årsberättelse 2010

69

Planeringsgrupper Alvegård, Thor, Lunds universitet Bergh, Jonas, Karolinska Institutet Carlsson, Jörgen, Uppsala universitet Cohn Cedermark, Gabriella, Karolinska Institutet Edsjö, Anders, Lunds universitet Enblad, Gunilla, Uppsala universitet Ernberg, Ingemar, Karolinska Institutet Fernö, Mårten, Lunds universitet Hansson, Johan, Karolinska Institutet Hellström-Lindberg, Eva, Karolinska Institutet Kristoffersson, Ulf, Lunds universitet Lind, Pehr, Karolinska Institutet Nilsson-Ehle, Herman, Göteborgs universitet Påhlman, Lars, Uppsala universitet Rosenquist Brandell, Richard, Uppsala universitet Stattin, Pär, Umeå universitet Wagenius, Gunnar, Uppsala universitet

Larsson, Lars-Gunnar, Karolinska Institutet Leja, Justyna, Uppsala universitet Lotfi, Kourosh, Linköpings universitet

Resebidrag Arsenian Henriksson, Marie, Karolinska Institutet

Ringdén, Olle, Karolinska Institutet Roshanai, Afsaneh, Uppsala universitet Ruusala, Aino, Ludwiginstitutet, Uppsala

Badin, Margherita, Karolinska Institutet Belikov, Sergey, Karolinska Institutet Biasiotto, Roberta, Karolinska Institutet Boije, Maria, Uppsala universitet

Mansouri, Mahmoud, Uppsala universitet Moll, Guido, Karolinska Institutet Murray, Fiona, Uppsala universitet Nilsson, Helén, Karolinska Institutet Nilsson, Marie, Karolinska Institutet Nordlund, Jessica, Uppsala universitet Nordström, Fredrik, Lunds universitet Olsson, Richard, Karolinska Institutet Omazic, Brigitta, Karolinska Institutet Petersson, Lena-Marie, Karolinska Institutet Põlajeva, Jelena, Uppsala universitet

Sadeghi, Arian, Uppsala universitet Sherwood, Victoria, Lunds universitet Sjöström, Sylvia, Karolinska Institutet

Caglayan, Demet, Uppsala universitet Caramuta, Stefano, Karolinska Institutet Carén, Helena, Göteborgs universitet

Tishelman, Carol, Karolinska Institutet

De Petris, Luigi, Karolinska Institutet Dimberg, Anna, Uppsala universitet Dunberger, Gail, Karolinska Institutet

Warsito, Dudi, Karolinska Institutet Wasik, Agata Magdalena, Karolinska Institutet Wennerberg, Johan, Lunds universitet Westermark, Ulrica, Karolinska Institutet Vidovic, Karina, Lunds universitet Wrange, Örjan, Karolinska Institutet

Elsir, Tamador, Karolinska Institutet Entesarian, Miriam, Karolinska Institutet

Unga, Johan, Uppsala universitet

Flaberg, Emilie, Karolinska Institutet Forslund, Ola, Lunds universitet Friman, Tomas, Uppsala universitet

Yingbo, Lin, Karolinska Institutet

Golovko, Anna, Uppsala universitet Gustafsson, Renata, Lunds universitet

Stipendier för vårdpersonal Ahlgren, Lennart, Västerås Ahlin, Anette, Ljungby Andersson, Yvonne, Karlstad Andersson, Åsa G, Stockholm Asadi Nejad, Anahita, Uppsala

Halldorsdottir, Anna Margret, Uppsala universitet Harbst, Katja, Lunds universitet Hejll, Eduar, Karolinska Institutet Ivansson, Emma, Uppsala universitet Jernberg Wiklund, Helena, Uppsala universitet Jiang, Yiwen, Uppsala universitet Jönsson, Jan-Ingvar, Linköpings universitet Kharazi, Shabnam, Lunds universitet Klein, Eva, Karolinska Institutet Koch, Sina, Uppsala universitet

70 Cancerfondens årsberättelse 2010

Zandi, Sasan, Linköpings universitet

Bennet, Susanne, Stockholm Berggren, Ellen, Lund Bergholcs, Solveig, Stockholm Bergström, Charlotta, Stockholm Bladfält, Anita, Mora Brask, Åsa, Gävle Broomé, Cecilia, Malmö Busk, Margareta, Västerås Byström, Malin, Sundsvall

Bäckstedt, Petra, Finspång Carlsson, Helen, Visby Carlsson, Helena, Växjö Dahlberg, Marie, Köping Damsgaard Jensen, Pia, Stockholm Dellson, Pia, Lund Edman Ahlbom, Bodil, Stockholm Ehn, Ulrika, Gävle Engstrand (f d Karlsson), Elin, Göteborg Ericson, Agneta, Kungsbacka Eriksson, Karin, Stockholm Fransson, Ann, Stockholm Fredriksson, Mari, Västerås Frid, Marianne, Lund Frymark, Ulla, Stockholm Guedj, Georges, Lund Gulde, Ingrid, Södertälje

Lundgren, Helena, Solna Lundgren, Karin, Stockholm Lundin, Lenita, Stockholm Magnusson, Andrea, Kristianstad Myrvold Rooth, Elisabeth, Stockholm Nilsson, Annika, Täby Kyrkby Nilsson, Lena, Umeå Nordholm, Kristin, Täby Nylander, Ruth, Helsingborg Olsson, Anette, Skutskär Persson, Anna, Lidköping Persson, Ann-Charlott, Lund Pettersson, Eva, Västerås Pettersson, Jennie, Västerås Pistora, Lotta, Lund Platek, Ylva, Karlstad Porserud, Andrea, Stockholm Qvarnström, Johanna, Stockholm

Hammersley-Paulsson, Elizabeth, Sollentuna Hedin Larsson, Ylva, Lund Helgesson, Helene, Finspång Hildonen, Ann-Sofie, Avesta Hillbom Jandèr, Johanna, Stockholm Hillborg, Kerstin, Stockholm Jablonski, Inga-Lill, Västerås Johansson, Birgitta, Avesta Johansson, Leif, Malmö Johansson, Lisa, Stockholm Johansson, Marie, Stockholm Johnsson, Anna, Lund Jönsson, Anneli, Linköping Karlsson, Ann-Charlotta, Tierp Karlsson, Birgit, Mjölby Karlsson, Sofie, Täby Kyrkby Kisch, Annika, Lund Kjeller, Ibolya, Hisings-Backa Kleist-Lind, Margareta, Uppsala Knöös, Marlene, Malmö Kotte, Melissa, Stockholm König, Monika, Stockholm Larsson, Agneta, Västerås Larsson, Birgitta, Karlstad Larsson, Carin, Södertälje Larsson, Eva-Lena, Köping Larsson, Lena, Gävle Lidén, Kerstin, Solna Lindell, Towe, Gävle Lindgren, Bo, Jönköping Ljunggren, Åse, Halmstad Lundberg, Åsa, Skutskär

Rolin, Eva, Lund Rooth, Anneli, Växjö Rundgren, Jonas, Stockholm Rundström, Carina, Stockholm Sjöberg, Caroline, Helsingborg Sjögren, Sofia, Västerås Skagerlind, Lars, Umeå Skora, Jeanette, Jönköping Slight, Yvonne, Helsingborg Sodell, Marie, Stockholm Stenquist, Carina, Ludvika Strömberg, Mats, Stockholm Teglund, Solveig, Umeå Thorneus, Barbro, Umeå Thunberg, Maria, Stockholm Thyberg, Gunilla, Karlstad Troeng, Margareta, Lund Trogen, Maria, Ludvika Uddbom, Eleonor, Stockholm Wahlbeck, Liselotte, Halmstad Wanhainen, Åsa, Södertälje Wedenby, Camilla, Göteborg Wedmark, Christina, Lund Westh, Kit, Hisings Backa Westling, Kristina, Västerås Wåhlander, Malin, Karlstad Åberg, Pirjo, Karlstad Ödman, Anna, Finspång Cancerfondens årsberättelse 2010

71

Bilaga 5.

Anslag från NCU 2010

(Nordisk Cancerunion)

Utdelade projektanslag till fyra svenska forskare i nordiska samarbetsprojekt Kari Hemminki, Lund “Collaboration on familial cancer in the Nordic countries”

Eva Hellström-Lindberg, Stockholm (KI) “Investigator-initiated Nordic MDS group GCP trials to improve outcome for patients with MDS and associated leukemias and increasing biological understanding through establishment of a Nordic experimental platform”

80 000 Euro

Ulf-Henrik Mellqvist, Göteborg ”Nordic myeloma study group (NMSG)- organisation and trials”

30 000 Euro

Richard Rosenquist, Uppsala “Comprehensive molecular screening and large-scale data integration in a population-based cohort of chronic lymphocytic leukemia”

30 000 Euro

72 Cancerfondens årsberättelse 2010

50 000 Euro

Summa: 190 000 Euro

Bilaga 6.

Styrande organ med mera i Cancerfonden Styrelseledamöter Bengt Holgersson, ordf, f d landshövding Ulrik Ringborg, vice ordf, professor Göran Edbom, verksamhetschef, läkare Tor Ekman, docent, överläkare Ingemar Ericson, docent Elisabeth Falkemo, jur kand, f d rikslottachef Teddy Falkenek, senior vice president Leif Håkansson, f d förbundsordförande Lars Kylberg, direktör Pia Lindeskog, dr med vet, avdelningschef Barbro Westerholm, professor, riksdagsledamot Suppleanter Birgitta Hellgren, ekonom Evert Karlsson, direktör Lena Lageson, avdelningschef Elisabet Lidbrink, överläkare Birgitta Lindholm, biolog, clinical project manager Åke Näslund, ledamot ILCO Marina Olsson, sjukhusdirektör, sjuksköterska Rune Toftgård, professor

Revisorer Anders Malmeby, auktoriserad revisor Inger Persson, revisor Revisorssuppleanter Birgitta Johansson Vognsen, auktoriserad revisor Lena Morgan, förbundsombudsman Kansliets ledningsgrupp Ursula Tengelin, generalsekreterare Sara Brodahl, avdelningschef Insamling och marknadskommunikation Marie Hammargren, avdelningschef Opinion och kunskapsspridning Thord Norberg, avdelningschef Ekonomi Finansnämnden 2010 Thomas Halvorsen, ordförande Dan Andersson William af Sandeberg Bengt Telland

Ledamöter utan rösträtt Bengt Westermark, professor, ordf i Cancerfondens forskningsnämnd Thomas Halvorsen, direktör, ordf i Cancerfondens finansnämnd Valberedning för styrelsen Marianne af Malmborg, ordförande Anders Ekbom Yvonne Ingman Kristina Malm Jansson Bo Nordenskjöld Arbetsutskott Bengt Holgersson Ulrik Ringborg Ursula Tengelin Ordförandena i Cancerfondens forsknings- och finansnämnd är ständigt adjungerande ledamöter.

Cancerfondens årsberättelse 2010

73

Cancerfondens forskningsnämnd 2010-04-01–2011-03-31 Ledamöter

Personliga suppleanter

Bengt Westermark, ordf, UU Mef Nilbert, v ordf, LU Håkan Ahlman, GU Johan Askling, KI Christer Betsholtz, KI Thomas Borén, UmU Joakim Dillner, KI Göran Edbom, styrelserepresentant Ylva Engström, SU Eva Hellström-Lindberg, KI Ann-Beth Jonsson, SU Göran Landberg, LU Thomas Lindahl, GB Pia Lindeskog, styrelserepresentant Kent Lundholm, GU Maria Masucci, KI Ingalill Rahm Hallberg, LU Göran Roos, UmU Hans Starkhammar, LiU Magnus Stenbeck, KI/SoS Catharina Svanborg, LU Elisabeth Åvall Lundqvist, KI

Rolf Larsson, UU Sven-Erik Strand, LU Elsebeth Lynge, Köpenhamn Staffan Strömblad, KI Jure Piskur, LU Pär Stattin, UmU Ingemar Ericson, styrelserepresentant Ingela Turesson, UU Klas Kärre, KI Louise von Essen, UU Åke Borg, LU Lorenz Poellinger, KI Elisabeth Lidbrink, KI, styrelserepresentant Bengt Jeppsson, LU Galina Selivanova, KI Karin Nordin, UU Fredrik Öberg, UU Sussanne Börjeson, LiU UU: Uppsala universitet Ingrid Schmidt, SoS KI: Karolinska Institutet Rolf Ohlsson, KI LU: Lunds universitet Johan Hansson, KI

Claes Gustafsson, adjungerad ledamot, ordförande i Pk B1 Per-Åke Andreason, adjungerad ledamot, stipendiekommitténs ordförande Forskningsnämndens arbetsutskott Bengt Westermark, ordförande Håkan Ahlman Johan Askling Ylva Engström Claes Gustafsson Eva Hellström-Lindberg Ann-Beth Jonsson Göran Landberg Mef Nilbert Ingalill Rahm Hallberg Forskningsnämndens vetenskapliga sekretariat Bengt Westermark, Uppsala universitet, professor, ordförande Anna Karlsson, Karolinska Institutet, professor, vetenskaplig sekreterare Yvonne Brandberg, Karolinska Institutet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterare Lars Wieslander, Stockholms universitet, professor, biträdande vetenskaplig sekreterare Jan Zedenius, Karolinska Institutet, docent, biträdande vetenskaplig sekreterare Valberedning för forskningsnämnden 2010 Bengt Glimelius, sammankallande Lena Claesson-Welsh Christer Höög

74 Cancerfondens årsberättelse 2010

GU: Göteborgs universitet UmU: Umeå universitet LiU: Linköpings universitet SoS: Socialstyrelsen

Forskningsnämndens prioriteringskommittéer 2010-04-01–2011-03-31

Hultmark, Dan (UmU) Jonsson, Ann-Beth, ordf (SU) Schwartz, Stefan (UU) Severinson, Eva (SU)

A 1 Genetik, hematologi, cellbiologi Dabrosin, Charlotta (LiU) Fioretos, Thoas, v ordf (LU) Grandér, Dan (KI) Helleday, Thomas (SU) Hellström-Lindberg, Eva, ordf (KI) Martinsson, Tommy (GU) Sjögren, Camilla (KI) Tötterman, Thomas (UU)

D Klinisk cancerforskning, klinisk och experimentell farmakologi Bjartell, Anders (LU) Hultcrantz, Rolf (KI) Larsson, Rolf, v ordf (UU) Nilbert, Mef, ordf (LU) Nygren, Peter (UU) Rosenquist, Richard (UU) Shoshan, Maria (KI)

A 2 Patologi, translationell forskning Blomgren, Klas (GU) Jernberg-Wiklund, Helena (UU) Landberg, Göran, ordf (LU) Ljunggren, Hans-Gustaf (KI) Nilsson, Sten, v ordf (KI) Palmqvist, Richard (UmU) Åman, Pierre (GU) Östman, Arne (KI) B 1 Genreglering, biokemi, strukturbiologi Arsenian Henriksson, Marie (KI) Gustafsson, Claes, ordf (GU) Larsson, Christer (LU) Palmer, Ruth (UmU) Strömblad, Staffan, v ordf (KI) Sunnerhagen, Maria (LiU) Syvänen, Ann-Christine (UU) Åström, Stefan (SU) B 2 Modellorganismer, utvecklingsbiologi, systembiologi Axelsson, Håkan (LU) Bergö, Martin (GU) Edlund, Helena (UmU) Engström, Ylva, ordf (SU) Holmgren, Lars (KI) Lendahl, Urban, v ordf (KI) Sigvardsson, Mikael (LiU) Thor, Stefan (LiU) C Experimentell och klinisk immunologi, mikrobiologi och celltransplantation Ernberg, Ingemar (KI) Essand, Magnus (UU) Hellstrand, Kristoffer, v ordf (GU)

E Klinisk cancerforskning, radiologi, strålningsbiologi Ahlman, Håkan, ordf (GU) Le Blanc, Katarina (KI) Linder, Stig (KI) Malmström, Per-Uno (UU) Påhlman, Lars (UU) Stenerlöw, Bo (UU) Strand, Sven-Erik, v ordf (LU) F Klinisk cancerforskning, medicinsk och klinisk epidemiologi, biostatistik Askling, Johan, ordf (KI) Grotmol, Tom (Oslo) Lynge, Elsebeth, v ordf (Köpenhamn) Michaëlsson, Karl (UU) Nyström, Lennarth (UmU) Peltomäki, Päivi (Helsingfors) Stattin, Pär (UmU) Stenbeck, Magnus (KI) Wolk, Alicja (KI) G Vårdvetenskap Alexandersson, Kristina (KI) Bergmark, Karin (GU) Fürst, Carl-Johan (KI) Johansen, Christoffer (Köpenhamn) Nordin, Karin, v ordf (UU) Rahm Hallberg, Ingalill, ordf (LU)

Forskningsnämndens sakkunniggrupper 2010 Sakkunniggruppen för bedömning av ansökningar om Young Investigator Award Maria Masucci, sammankallande Johan Askling Peter Carlsson Richard Rosenquist-Brandell Sakkunniggruppen för bedömning av ansökningar om Senior Investigator Award Göran Landberg, sammankallande Ylva Engström Helena Jernberg-Wiklund Anders Rosén Sakkunniggruppen för bedömning av Klinisk cancerforskartjänst (50 %) Mef Nilbert, sammankallande Håkan Ahlman Charlotta Dabrosin Sakkunniggruppen för bedömning av Postdoktortjänst Stefan Björklund, sammankallande Eva Forssell-Aronsson Christer Höög Stipendiekommittén Per-Åke Andreason, ordförande Eva Gustafsson, vice ordförande Iris Göthberg Maria Hellbom Margareta Larsson Göran Laurell Anna Millberg Ann-Louise Olsson

UU: Uppsala universitet KI: Karolinska Institutet LU: Lunds universitet GU: Göteborgs universitet UmU: Umeå universitet LiU: Linköpings universitet

Cancerfondens årsberättelse 2010

75

Bilaga 7.

Cancerfondens kodrapport Syftet med FRII:s kvalitetskod är att öka transparensen och öppenheten inom organisationer i insamlingsbranschen.

Kvalitetskoden är ett eget initiativ från insamlingsorganisationerna. Kodrapporten är inte föremål för granskning av Cancerfondens revisorer. Revisorn är dock skyldig att i revisionsberättelsen påtala om kodrapport saknas. Koden gäller för samtliga medlemmar från och med 2009-12-31 och innebär att alla medlemmar ska presentera en kodrapport.

Cancerfonden valde att presentera sin första kodrapport i årsberättelsen för verksamhetsåret 2008.

FRII:s kvalitetskod

Följs

Kommentar

Hur informationen finns tillgänglig

1. Övergripande principer 1.1–1.5 Organisationens värdegrund

Ja

Vision

Årsberättelse, cancerfonden.se

2. Förhållningssätt till omvärlden 2.1 Redogörelse för beroendeförhållanden

Ja

Huvudmän som högsta beslutande organ För övrigt oberoende

Årsberättelse

2.2 Riktlinjer för val av samarbetspartner

Ja

Riktlinjer för leverantörer, sponsorer och samarbetspartner

Styrdokument

2.3 Betydande samarbetspartner (andra org, myndigheter, företag)

Ja

Sponsorer och samarbetspartner

Årsberättelse cancerfonden.se

2.4 Krav på samarbetspartner

Ja

Riktlinjer för leverantörer, sponsorer och samarbetspartner

Styrdokument

2.5 Motverka oegentligheter

Ja

Attestordning, regler för firmateckning och inköp, krav på leverantörer, leveransbedömning, personalhandbok samt övriga riktlinjer

Styrdokument

3. Mål och måluppfyllelse 3.1 Målen utifrån vision, värderingar och ändamål som omsätts till aktiviteter

Ja

Verksamhetsplan Uppföljning per månad, tertial och år

Styrdokument Lednings- och styrelsedokument

3.2 Utvärderar målen

Ja

Uppföljning per månad, tertial och år

Lednings- och styrelsedokument

3.3 Redovisning av måluppfyllelse

Ja

Mål och utfall per månad, tertial och år

Lednings- och styrelsedokument Månadsrapporter till medarbetare och styrelse

76 Cancerfondens årsberättelse 2010

FRII:s kvalitetskod

Hur informationen finns tillgänglig

Följs

Kommentar

4.1.1 Stadgar

Ja

Cancerfondens stadgar antogs den 20 juni 1951 och ändrades senast den 6 maj 2010

cancerfonden.se Trycksak

4.1.2 Högsta beslutande organet – årsmötet

Ja

Huvudmannamöte

Årsberättelse cancerfonden.se

4.1.2.1 Kallelse

Ja

Berörda kallas till mötet.

För kännedom finns den även på cancerfonden.se

cancerfonden.se

4.1.2.2 Styrelsens och revisorernas närvaro på årsmötet

Ja

Närvaron förtecknas i protokollet

Protokoll

4.1.2.3 Genomförande – styrelsens ordförande ska inte vara ordförande. Justerare ska inte vara ledamot eller anställd

Nej

Styrelsens ordförande har valts till ordförande på huvudmannamötet

cancerfonden.se

4.1.2.4 Protokoll

Ja

Finns

cancerfonden.se

4.2.1 Tillsättning av valberedning

Ja

Valberedning tillsätts på huvudmannamöte enligt stadga

cancerfonden.se

4.2.2 Valberedningens uppgift

Ja

Finns i arbetsordning för valberedning

cancerfonden.se

4.2.3 Styrdokument och kompetensbehov

Ja

Finns i arbetsordning för valberedning

cancerfonden.se

4.2.4 Formella hinder som styrelseledamot

Ja

Följer Svensk Insamlingskontrolls (SFI) föreskrifter

www.insamlingskontroll.se

4.2.5 Mandatperioder och möjligheter till omval

Ja

Stadgar reglerar detta

Stadgar, årsberättelse och cancerfonden.se

4.2.6 Information om valberedningen

Ja

Valberedningens ledamöter och arbetsordning

cancerfonden.se

4.2.7 Information om styrelsen, profil/kompetens och närvaro på styrelsemöten

Ja

Titel samt presentation av valberedningens förslag på ledamöter

Årsberättelse

Ja

Arbetsordning

cancerfonden.se

4. Styrning, ledning, kontroll 4.1 Stadgar och högsta beslutande organet

4.2 Tillsättning av styrelse och revisorer – Valberedningen

4.3 Styrelsen 4.3.1 Styrelsens arbetsordning

Cancerfondens årsberättelse 2010

77

FRII:s kvalitetskod

Följs

Kommentar

Hur informationen finns tillgänglig

4.3.2 Styrelsens arvodering

Ja

Beslutas på huvudmannamöte

Årsredovisning protokoll

4.3.3.1 Redovisning av måluppfyllelse

Ja

Mål och utfall per månad, tertial och år

Protokoll Månadsrapport

4.3.3.2 Finansiell rapportering

Ja

Årsredovisning

Årsberättelse cancerfonden.se

4.3.4.1 Utvärdering av intern kontroll

Ja

Den interna kontrollen har utvärderats utifrån ramverket COSO och resultatet har analyserats och inarbetats i verksamhetsplaneringen

Interna rapporter

4.3.4.2 Rapportering om hur den interna kontrollen är organiserad

Ja

Ledningssystemet är ISOcertifierat och innehåller processer och styrande dokument. Styrande dokument som arbetsordningar, attestordning och riktlinjer för kapitalförvaltning uppdateras årligen och godkänns av styrelsen.

Internrevision sker årligen genom att relevanta områden väljs ut och granskas.

Tertialuppföljning sker med ledningsgruppen där måluppfyllelse och avvikelser rapporteras.

Styrelserapport skickas från generalsekreteraren till styrelsen månadsvis.

Interna rapporter

Ja

Månadsbokslut tas fram och rapporteras till styrelsen. Årets finansiella rapportering sker i form av årsredovisning. Processerna att ta fram månadsoch årsbokslut liksom årsredovisning, innefattar olika kontrollmoment som

Interna rapporter och årsberättelse

4.3.3 Styrelsens rapportering

4.3.4 Intern kontroll

4.3.5 Arbete med redovisnings- och revisionsfrågor 4.3.5.1 Säkerställande av kvaliteten i den finansiella rapporteringen

78 Cancerfondens årsberättelse 2010

FRII:s kvalitetskod

Följs

Hur informationen finns tillgänglig

Kommentar genomgås i kvalitetssäkrande syfte. En löpande kontakt finns med de externa revisorerna i samband med att de granskar årsredovisningen. De externa revisorerna kommunicerar också sina iakttagelser direkt gentemot styrelsen en gång om året.

4.3.5.2 Ansvar för verksamheten i ”efterföljande led” (i förekommande fall)

Ja

Cancerfonden följer upp forskningsresultat och ekonomisk uppföljning av forskningsanslagen

Interna rapporter

4.3.6.1 Riktlinjer för finansiering m m enligt FRIIs vägledningar avseende placeringspolicy

Ja

Styrelsen fastställer riktlinjer för Cancerfondens kapitalförvaltning

Styrdokument

4.3.6.2 Riskanalys och utvärdering

Ja

Per tertial uppdaterar ledningsgruppen riskanalysen

Protokoll

4.3.6.3 FRIIs Kvalitetskod tillämpas

Ja

Kodrapport

Årsberättelse

Ja

Arbetsordning för generalsekreterare och kansliet

Styrdokument

Ledande befattningshavare är generalsekreteraren. Styrelsen beslutar om ersättning

Årsberättelse

Ja

Innehar 90-konto

cancerfonden.se

Ja

Insamlingspolicy

Styrdokument

4.3.6 Styrelsens övriga uppgifter

4.4 Ledande befattningshavare 4.4.1 Instruktion till högsta tjänsteman 4.4.2 Ersättning till ledande befattningshavare

5. Insamling 5.1 90-konto 5.2–5.15 – Policy/riktlinjer för insamling – Förtroende – Organisationens ansvar – Insamlingens ändamål – Återrapportering – Kostnader – Respekt för givaren – Gåvor till särskilda ändamål – Återbetalning av gåva

Cancerfondens årsberättelse 2010

79

FRII:s kvalitetskod

Följs

Kommentar

Ja

– Anställningskontrakt – Personalpolicy – Jämställdhetsplan – Jävpolicy (forskningsnämnden) – Kollektivavtal – Personalhandbok

Hur informationen finns tillgänglig

– Att tacka nej till gåva – Bild och text i insamlingsarbetet – Minderåriga i insamlingsarbetet – Marknadsföring – Hantering och avyttring i form av fast egendom 6. Medarbetare 6.1 Riktlinjer för anställda.

– Riktlinjer arbetstider/anställningsvillkor – Jämställdhetspolicy – Policy jävsituationer – Policy/riktlinjer lönesättning – Ersättningspolicy/provisionsbaserad ersättning?

6.2 Uppföranderegler

Styrdokument

Vision, värderingar och mål för Cancerfonden samt personalpolicy

6.3 Frivilliga

Nej

Cancerfonden har endast anställda medarbetare

6.4 Respekt för medarbetarnas rättigheter. Medarbetarna har rätt att bli behandlade jämlikt och respektfullt och deras mänskliga rättigheter ska respekteras och försvaras. Ledarskapet ska utövas professionellt. Ansvar och befogenheter ska följas åt.

Ja

Personalhandbok Medarbetarenkät Befattningsbeskrivningar Utvecklingssamtal

Styrdokument Protokoll

6.5 Kompetensutveckling

Ja

Ingår i utvecklingssamtal

Internt dokument

6.6 Utvärdering/utvecklingssamtal

Ja

Vid utvecklingssamtal

Internt dokument

7. Återrapportering och information 7.1 Kodrapport

Ja

Finns

Årsberättelse

7.2 Finansiell rapportering – årsredovisning

Ja

Årsredovisning

Årsberättelse cancerfonden.se

7.3–7.5 Årsredovisning eller särskild rapport, webbplats eller annan offentlig redovisning

Ja

Kodrapport i årsberättelse

Årsberättelse cancerfonden.se

7.6 Auktoriserad eller godkänd revisor

Ja

Auktoriserad revisor väljs av huvudmän

Årsberättelse

7.7 Revisorns utökade rapporteringsskyldighet

Ja

Rapporteringskraven är kommunicerade enligt kvalitetskodens krav

Årsberättelse

80 Cancerfondens årsberättelse 2010

Så här kan du bidra Omslaget Cancerfonden grundades på initiativ av två privatpersoner, Ebba Andersson och Morri Nidén. Båda hade haft cancer och de förstod att fler patienter skulle överleva om det forskades mer. De ansåg att de statliga forskningsmedlen var för små. Ebba Andersson var hemmafru och medlem i Kvinnogillesförbundet. Hon föreslog att förbundet skulle starta en landsomfattande insamling under parollen ”I kamp mot kräfta”. Medlemmarna gick runt med insamlingsbössor och i februari 1951 hade man samlat ihop 951 000 kronor, vilket motsvarar 14 miljoner kronor i dagens penningvärde.

Parallellt fick herrekiperingsdirektören Morri Nidén idén att skapa en rikstäckande insamlingsorganisation efter amerikansk förebild och arrangerade ett första möte på Grand Hotell i Stockholm 1950. 1951 bildades Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande, som några år senare döptes om till Riksföreningen mot cancer, som 1982 bytte namn till Cancerfonden.

Ge en gåva Du kan när som helst stödja cancerforskningen genom att sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 19 86-0 eller bankgiro 901-9514. På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank.

Du kan även skänka en gåva via sms.

Ge regelbundet och bli Livsviktig Våra regelbundna givare kallar vi Livsviktiga.

Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge och hur ofta.

Ge en minnesgåva Med en minnesgåva till Cancerfonden kan du hedra minnet av en avliden vän eller släkting.

På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

Ge en gratulationsgåva Uppvakta en vän genom att ge en gåva till Cancerfonden.

Testamentera Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta kontanter, aktier, fondandelar, fastigheter eller värdeföremål. Cancerfonden är befriat från skatt på ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Som testamentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs med respekt för det som testamentet omfattar.

Ansvarig för Cancerfondens årsberättelse 2010 Marie Hammargren, Cancerfonden Projektledare Anne Lindgren, Cancerfonden Redaktör Örjan Andersson, Trivium Kommunikation AB Foto Melker Dahlstrand sid 3, 4, 6, 10, 16, 23, 26, 27, 28, 32, 33, 37, Jacob Forsell sid 15, Pawel Flato sid 19, Linda Forsell sid 25, Bertil Strandell sid 31, Anna Lena Lundkvist sid 33, Christian Örnberg sid 34, Karl Gabor sid 34, Liz Almqvist sid 35, Anders Hegethorn sid 35, Stefan Lindblom sid 39 På bilder där inte annat anges syns personal vid Cancerfondens kansli.

Illustrationer Gunilla Elam, sid 12–14 Form och produktion Curt Lundberg Korrektur Birgitta Hessulf Tryck Par AB

Bli stödmedlem Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som stödmedlem får du varje år fyra nummer av vår tidning Rädda Livet som belyser Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

Köp lotter i Cancerfondens Rikslotteri Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden.

Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se.

Köp lotter i Svenska PostkodLotteriet Cancerfonden är förmånstagare i Svenska PostkodLotteriet. Lotteriets vision är att bidra till en bättre värld för människor, djur och miljö. Vägen dit går genom att driva ett lotteri som kan donera överskottet till utvalda välgörenhetsorganisationer.

Engagera ditt företag Som sponsor till Cancerfonden bidrar ditt företag till forskningsfinansiering samtidigt som ni genererar affärsdrivande effekter och goodwill för verksamheten. Vill ni stödja Cancerfonden genom en gåva kan ni välja att bli Cancerfondens företagsvän.

Spara i fonder Det finns två fonder som stödjer Cancerfonden: Skandia Cancerfonden och Bancos Humanfond. En procentsats av fondförmögenheten i dessa fonder skänks varje år till Cancerfonden.

Aktiegåva Är du ägare av börsnoterade aktier kan du skattefritt skänka utdelningen från dina aktier till Cancerfonden. En förutsättning är att du skänker utdelningen före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se.

Stora donationer En stor donation är att långsiktigt ge stöd och ett sätt att engagera sig i finansiering av svensk cancerforskning. Som donator bidrar du till att Sveriges position inom cancerområdet stärks internationellt.

Trygghet för givaren Cancerfonden – har 90-konto och övervakas av Svensk Insamlingskontroll – är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas insamlingsråd) – är certifierad enligt den internationella kvalitetsstämpeln ISO 9001:2000

Våra regelbundna givare bidrar till att cancerforskningen ständigt gör nya framsteg. De hjälper till att rädda liv. Det är därför de kallas Livsviktiga.

Som Livsviktig bestämmer du själv hur mycket du vill ge, och hur ofta. Du kan pausa och starta igen när du vill och skaffa dig en överblick av ditt givande direkt på vår webbplats. Bli Livsviktig du också, på cancerfonden.se

Cancerfondens årsberättelse 2010

Bli regelbunden givare — bli Livsviktig

Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?

Årsberättelse 2010 Cancerfonden 101 55 Stockholm | Besök: David Bagares gata 5 | Telefon 020-59 59 59 Plusgiro 90 1986-0 | Bankgiro 901-9514 | cancerfonden.se