Rädda livet nr 1 2016 för webb by Johan Wåhlin

»Fördomarna måste bort« NR 1 ❤ 2016

MICHELLE KÄMPAR MOT ATTITYDERNA KRING LUNGCANCER

Tidningen till dig som stödjer

CANCERFONDEN

knep när när cancern sätter sig på matlusten

Ät rätt – minska risken

LIVSSTILSPROFESSORN TIPSAR OM MATEN SOM KAN SKYDDA MOT CANCER

Forskning på frammarsch

¨ Viger sitt liv åt att hitta nya behandlingar ¨ Fler överlever när färre sjukhus opererar ¨ Socker avslöjar hur

farlig tumören är

¨ Dubbelt så många

drabbade år 2040

»Cancern kom nära mig« HELENA VON ZWEIGBERGK OM SIN ORO Författaren skriver om hur vännen Marie Fredrikssons sjukdom berört henne.

Innehåll NR 1 2016

10 Michelles kamp mot skammen När Michelle Warren drabbades av lungcancer tvingades hon inte bara möta sin egen rädsla. Utan också människors fördomar om s jukdomen. – Det finns en hemsk bild av att människor med lungcancer har sig själva att skylla. S ynen på ”fin- och fulcancer” måste bort.

28 Ät färgglatt och minska cancerrisken

Livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellenius har en mission: Att sprida kunskap om maten som minskar risken för cancer. Sina råd bygger hon på forskning som pekar på att medelhavskost fungerar förebyggande – även mot återfall.

36 »Jag lever för varje dag tillsammans« Rädslan för att dö och inte finnas där för sin dotter präglade Anna Ljungs första tid som mamma. Även om Anna och hennes man Ricardo Videla lämnat cancern bakom sig har sjukdomen format dem som föräldrar – till det bättre, tror de själva.

4 MIN KRAFT Att springa ger Johan Olmarker ett lugn inför sjukdomen. 6 JUST NU De som får forskartjänster sållas fram – och tusentals sa Nej till cancer. 9 MITT STORA ÖGONBLICK Kristian Pietras berättar om ett avgörande steg i sin bröstcancerforskning. 18 ATT VARA NÄRA Om rädslan att förlora en mamma. 27 ATT BESEGRA CANCER Helena von Zweigbergk säger Nej.

19 DRAMATISK ÖKNING AV CANCERFALLEN Dubbelt så många beräknas leva med cancer år 2040.

35 HELA SVERIGE GER Bestiger berg och fäller träd mot cancer. 38 ATT LEVA MED CANCER Vår psykolog om att våga ta kontakt med den som blivit sjuk.

2 RÄDDA LIVET NR 1 2016

20 LÄNGRE LIV NÄR VÅRDEN KONCENTERAS Fler patienter överlever när vissa operationer görs på färre sjukhus.

21 SOCKER KAN AVSLÖJA FARLIG TUMÖR Forskaren Linda Knutsson utvecklar ny diagnostik av hjärntumörer. 22 FOKUS PÅ ATT RÄDDA LIV Thomas Helleday har utsetts till årets cancerforskare och ger allt för att hitta nya behandlingar. 24 MEDICINEN HAR BETYTT ALLT Ett läkemedel som Thomas Helleday står bakom har gett Ann-Kristin Dehlin livet tillbaka.

Välkommen

Men hon har väl aldrig rökt?

ag hinner svälja frågan i sista För att slippa det som även tarmcansekund. Min vän har just becerdrabbade kan känna av – uppfatträttat att hans mamma fått ningen om ”fulcancern”. Ett besvärligt lungcancer – och min första ord. Vem tycker att de har ”fincancer”? impuls är att höra mig för om Ändå, ordet ringar in vad många drabhennes rökvanor? Nej, det bade upplever. är inte vad jag helst vill Jag hoppas och tror att fördofråga, ändå dyker den upp. marna håller på att blekna. När jag får höra att någon Det pratas allt mer om tufått en knöl i bröstet eller mörformerna som tidi… 37 000 personer ville en elakartad fläck på magare varit förpassade till bli månadsgivare vid gen, frågar jag knappast en mörk vrå. Och när det tv-galan Nej till cancer. om hen ätit sina grönsaker gäller lungcancer vittnar Jag vågar lova att det fick eller skyddat sig mot solen. både forskare och vårdmånga forskare där ute Trots att flera cancerformer personal om ett ökat inatt jubla. i någon mån kan kopplas till tresse för att arbeta med livsstil skuldbelägger vi sällan sjukdomen. Det bildas en pode drabbade. I stället möter vi dem sitiv spiral som kan bidra till att med sympati och omtanke. tvätta bort fördomar och tankar kring Men det är något med lungcancer. vem som förtjänat sin tumör eller inte. Något med våra djupt rotade föreställOch få bort den tröttsamma frågan som ningar om den rosslande mannen som dök upp i mitt huvud när min vän berätdragit i sig 50 cigaretter om dagen. Om tade om sin mammas sjukdom. När det cancern som de drabbade om inte förenda jag egentligen ville veta var: Hur tjänat, så i alla fall bidragit en gnutta till mår hon? själva. Vilket inte ens alltid stämmer. Michelle Warren som porträtteras i det här numret har aldrig rökt och känner sig tvungen att förklara det i samma andetag som hon berättar för någon om HANNA ODELFORS sin lungcancer. Redaktör

Tänk att...

Mejla mig gärna om va du tycker omd Rädda Livet! REDAKTÖR Hanna Odelfors hanna.odelfors@cancerfonden.se GRAFISK FORM Staffan Frid, Vi Media AB ANSVARIG UTGIVARE Sara Brodahl

FOTO THRON ULLBERG

TEKNISK PRODUKTION Quad/Graphics. Rädda Livet är tryckt på miljögodkänt papper OMSLAGSFOTO Martin Stenmark RÄDDA LIVET utkommer med fyra nummer per år och utges av Cancerfonden, en betydande finansiär av svensk cancerforskning

CANCERFONDEN är en fristående, ideell insamlingsorganisation med fokus på forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete ADRESS

101 55 Stockholm Telefon 020-59 59 59 Fax 08-677 10 01 BESÖKSADRESS

David Bagares gata 5 WEBBPLATS

cancerfonden.se

VILL DU BLI MÅNADSGIVARE? Ring 020-59 59 59 VILL DU BLI STÖDMEDLEM? Avgiften är 200 kr/år. Anmäl via telefon 020-59 59 59 FRÅGOR OM CANCER Cancerfondens informationsoch stödlinje telefon 020-59 59 59 mån–fre 9–16 infostodlinjen@ cancerfonden.se

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 3

Efter operationen springer Johan Olmarker inte på tid, utan bara för att det är skönt.

Min kraft

»DET HAR AR MIN VENTIL« När andetag och löpsteg blir ett fylls JOHAN OLMARKER av ett lugn som gör prostatacancern lättare att hantera.

är jag fick min diagnos förra våren kände jag att det fanns två vägar: antingen gräver jag ner mig, eller så försöker jag att göra något bra av det här. I många år har jag haft målet att springa milen på under 40 minuter. I höstas, innan jag skulle opereras, tänkte jag att om jag lyckas med det så kan jag lägga mig på operationsbordet belåten och stärkt. Två veckor innan operationen medverkade jag på ett lopp i Göteborg – och klarade mitt mål. Det kan låta banalt, men det har påverkat mig mer än jag kunnat ana. Det hade nog inte gjort någon större skillnad om jag inte lyckats, men jag har valt att se det som att det gett mig styrka och ett lugn att klara av min situation. Det passar så klart inte alla att hantera sin sjukdom så här. Och man behöver definitivt inte ha ett så högt uppsatt mål som jag haft. Men jag tror att detta med att röra på sig verkligen hjälper mig att må bättre mentalt, särskilt när allt känns tungt. Jag klarar av motgångar och problem bättre. Om jag inte rör på mig kan jag bli stingslig för minsta grej. Nu, efter operationen, springer jag inte längre på tid, utan för att det är skönt. För att rensa tankarna och få energi. Det är min ventil. BERÄTTAT FÖR HANNA ODELFORS FOTO DAVID BACK

Just nu

nder Cancerfondens gala Nej till can cer i TV4, valde mer än 37 000 personer att bli månadsgivare – gåvor som gör att forskarna kan fortsätta sin kamp för att fler ska överleva. – Nej, det är inte omöjligt att besegra cancer! Tillsammans gör vi skillnad och det visade Sverige den här kvällen. Ett innerligt tack för alla livsviktiga bidrag till cancerforskningen, säger Sara Brodahl, tillförordnad generalsekreterare på Cancerfonden. Nya utmärkelsen Årets cancerforskare delades ut under kvällen till professor Thomas Helleday, som du kan läsa mer om på sidorna 24–25.

Bengt Magnusson, Tilde de Paula Eby och Kristin Kaspersen ledde galan Nej till cancer.

Tack till alla som sa NEJ

Vi hurrar för...

... ZENY ABBASPOUR

som är hälsoinformatör i Botkyrkaprojektet, som syftar till att ge de boende i Botkyrka kommun utanför Stockholm bättre kunskaper om cancer och hur man kan minska risken att drabbas.

6 RÄDDA LIVET NR 1 2016

Projektet riktar sig till alla Botkyrkabor, men en extra satsning görs för att nå dem med utländsk bakgrund. På grund av språksvårigheter, okunskap eller kulturella traditioner avstår många från att gå på screening eller att uppsöka vården. Inom projektet utbildas hälsoinformatörer som talar många språk, har ett brett kontaktnät och kan hjälpa till att nå ut med information. Varför behövs Botkyrkaprojektet? – Därför att det är viktigt att människor med olika bakgrund får samma hälsoinformation. Vad har du gjort, som hälsoinformatör? – Jag har gett information och råd till människor i Botkyrka. Både om exempelvis hur viktigt det är att de går när de kallas till screening och hur positivt det är för hälsan med fysisk aktivitet, men också om vikten av att äta rätt och den sociala biten: att ha bra vänner runt sig, att ha en trygg arbetsplats och så vidare. Hur har det tagits emot bland dem du mött i rollen? – Bara positivt! Har du några egna erfarenheter av cancer? – Jag har inte själv drabbats men har en del nära vänner som gått bort i sjukdomen. En av mina bästa vänner avled förra året efter en tids cancersjukdom.

procent av alla cancer diagnoser kan relateras till alkohol. Det visar en ny sammanställning i International Journal of Cancer. Alkohol står där med för en växande an del av cancerfallen – fram för allt bland män, som dricker mer än kvinnor.

KA R

APRI L

128 forskare har ansökt om att få en av de tjänster som Cancerfonden bekostar.

MARS

ST UGU

PÅ GÅNG:

J MA

OKTOBE

ARI

JANU

RUA

MB SEPTE

DECEMBER

FEB

ET R R Å BER M VE

A JUNI

JULI

Så ska rökning bli mindre lockande

Regeringen och hälsominister Gabriel Wikström föreslår i en ny proposition flera åtgärder för att minska rökningen. Bland annat förbud mot smaksatta cigaretter och krav på större hälsovarnande information. – Detta är inte en dag för tidigt. Många andra länder har redan infört de här reformerna med goda resultat. Trots Fler ska att vi vet hur skadlig rökningen är, sluta röka. börjar varje år 18 000 unga männi skor i Sverige att röka. De här förslagen är avgörande för folkhälsan och vi kommer att göra allt vi kan för att de ska bli verklighet, säger Gazal Casselborg, intressepolitisk chef på Cancerfonden. Regeringen har nu även ställt sig bakom satsningen Tobacco Endgame – rökfritt Sverige 2025 som samlar en rad organisationer, däribland Cancerfonden, som vill ha ett nationellt politiskt beslut om ett måldatum för utfasning en av rökningen i Sverige.

»Mitt hjärta tog ett skutt. Jag visste direkt.« För några veckor sedan fick Cancerfondens ambassadör PAMELA ANDERSSON ALSELIND ett glädjande besked: ”Tumören i hjärnan visar ingen aktivitet.” Eftersom läkaren log när de träffades förstod Pamela direkt att hon skulle få en positiv nyhet.

»Tanken är att ge yngre en chans« MARIA SHOSHAN är en av experterna som granskar ansökningar till så kallade post doc-tjänster. Cancerfonden finansierar ett tiotal tjänster av fyra olika slag.

Vad är tanken med att finansiera post doc-tjänster?

– På universiteten är det ont om tjänster för forskare som nyligen disputerat och är i början av sin karriär. Så tanken är att ge de yngre en chans att bygga upp sin forskning. Tjänsterna är väldigt uppskattade och många ansöker om dem.

Vad letar ni efter hos kandidaterna?

– Främst tittar vi på projekten de föreslår – om det är en spännande och cancerrelevant frågeställning som tillför något nytt och om projektet är genomförbart. Vi bryr oss inte om vilken cancerform det gäller, utan bara om forskningens kvalitet. Men eftersom det handlar om tjänster tittar vi även på person. Verkar hen vara driftig och har skaffat sig både djupa och breda kunskaper? Det är något man får ana sig till genom hur de skrivit sin ansökan och i deras ”track-record”.

Är det svårt att välja?

– Ja! Det känns allvarsamt och lite tungt, eftersom det finns så många bra kandidater och man skulle vilja ge till många fler än vi kan. Samtidigt blir man glad och stolt över att det pågår så mycket bra forskning i Sverige.

CHARMIGT OCH HOPPFULLT FILM

ME AND EARL AND THE DYING GIRL

ALFONSO GOMEZ-REJON

En charmig komedi om leukemi? Ja, kritiker och biobesökare är överens. Me and Earl and the dying girl handlar om tonårskillen Greg, som motvilligt utvecklar en allt djupare vänskap med cancersjuka Rachel.

BARNBOK

KOM SOL!

KARIN AHLIN

En både sorglig och hoppfull bok för barn i lågstadieåldern. Om hur nioåriga Malvas mamma drabbas av cancer, och om hur detta hemska för Malva, lillasystern och pappan närmre var andra. En fin bok om livet, döden och det hoppfulla, enligt Barn&ungdomsbokbloggen.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 7

Just nu ORDET

Vejpa Att röka e-cigaretter har fått ett eget ord, inspirerat av engelskans verb ’to vape’, bildat av vapour (ånga). Nyligen visade amerikanska forskare att unga som provat att vejpa löper förhöjd risk att börja röka vanliga cigaretter. Cancerfonden driver att e-cigaretter ska omfattas av samma begränsningar som tobaksvaror när det gäller exempelvis åldersgräns. E-cigaretter.

HEJ DÅ STEFAN BERGH!

”Kommer att sakna engagemanget”

ngagemanget från alla som ordnar alltifrån basarer till motionslopp för att stödja Cancerfonden. Det är en av de saker Stefan Bergh kommer att sakna mest när han nu lämnar uppdraget som Cancerfondens generalsekreterare. – Jag tänker på de tusentals personer som ger av sin tid och energi för att samla in pengar. Jag tänker också på de företag som vi samarbetar med och där anställda, utan att någon ber om det, gör det lilla extra för att de tycker att det är för en viktig sak. Utan dessa osjälviska och hängivna insatser vore Cancerfonden ingenting. Andra starka minnen du tar med dig?

av befolkningen känner till att f ysisk aktivitet minskar risken att d rabbas av cancer. 51 procent tror tvärtom att det har en svag eller ingen påverkan alls. Det vi sar en webbenkät som Cancerfonden låtit göra bland 3 200 personer.

Livsviktig forskning räddad Nyligen sa EU ja till att personuppgifter får behandlas i forsk ningssyfte, vilket innebär att forskningen som bedrivs uti från medicinska register i Sverige räddas. Detta är något som Cancerfonden arbetat hårt för. Tidigare lagförslag från EU om dataskydd och personlig integritet skulle i princip ha tagit död på registerforsk ningen. − För svensk cancerforskning är den nya lagstiftningen en framgång då register forskning är en förutsättning för att kun na ta reda på hur vi kan förebygga och be handla cancer på bästa sätt. Till exempel kan vi tacka registerforskningen för att vi i dag vet hur vi ska stråla bröstcancer och samti Registerforsk digt skydda hjärtat, säger Aina Törnblom, in ningen får tressepolitiskt sakkunnig på Cancerfonden. fortsätta.

8 RÄDDA LIVET NR 1 2016

– Alla dem jag mött som har delat med sig av sina historier. Personer som är eller har varit sjuka och som berättat om sina upplevelser, modigt och öppet. Jag hyser en stark beundran för dessa människor. Vad ska du göra nu?

– Jag ska börja på Riksidrottsförbundet som generalsekreterare. Det var inget lätt beslut och jag kommer att sakna det svenska folkets starka engagemang för Cancerfonden. Jag har inte stött på något liknande någon annanstans under mina snart 20 år som anställd inom ideell sektor. Stefan Bergh lämnar över till Sara Brodahl som blir tillförordnad generalsekreterare tills en ny ordinarie utsetts.

SÄG NEJ I 30 DAGAR

Nej till cancer kan sägas på många olika sätt. Att motionera, stödja cancerforskning, sluta röka och sprida Cancerfondens budskap är bara några. Under hela april kommer vi på Cancerfonden utmana svenska folket att säga Nej på 30 olika sätt. Utmaningen "30 dagar – 30 Nej” kommer du att hitta på vår Facebook-sida, där kända och okända personer varje dag kommer att inspirera dig att säga Nej till cancer.

Mitt stora ögonblick

”Jag kände en enorm lättnad” Ett simpelt mejl skulle ge kvitto på om tio års forskning varit mödan värd. KRISTIAN PIETRAS berättar om ett avgörande steg i hans strävan att få fram ett nytt läkemedel mot bröstcancer.

i hade väntat länge på resultaten – nu låg de i min mejlkorg. Vår samarbetspartner som gjort analyserna hade äntligen skickat svaren, och nu skulle vi få ett kvitto på om det som jag och min forskargrupp ägnat oss åt under tio år varit värt allt arbete. Vi hade studerat ett nytt sätt att hindra att cancer sprider sig. Precis som ett organ behöver tumörer syre för att växa – och därför behöver de locka till sig blodkärl som växer in i dem. Blodkärlen blir också en kanal för tumörcellerna att vandra ut i kroppen och bilda metastaser. Det finns läke medel som hindrar tumörerna från att bilda blodkärl, men de fungerar inte optimalt, särskilt inte vid bröstcancer. Därför är vi på jakt efter ett mer effektivt sätt. Det spår vi sysslat med sedan 2005 handlar om ett litet protein kallat ALK1, som bidrar till att det bildas kärl i tumören. Vår förhoppning är att kunna hejda spridning av bröstcancer genom att blockera ALK1 med ett läkemedel som därmed blockerar tumörens tillgång till blodkärl. Vi hade testat läkemedlet hos möss och sett att våra hypoteser stämde: bröstcancercellerna hindrades från att ta sig in i blodet och spridas vidare. Men vi visste fortfarande inte om ALK1 spelar samma roll hos oss människor. Om inte, skulle vår forskning inte kunna tillämpas hos patienter. Ett avgörande steg kom när vi fick tillgång till bitar av brösttumörer från 2 000 kvinnor. Nu kunde vi mäta nivåerna av ALK1 i brösttumörernas blodkärl och se hur proteinet påverkar spridningen. Om kvinnor med höga nivåer oftare fått metastaser än kvinnor med låga nivåer, skulle det tyda på att proteinet skulle kunna spela en viktig roll i spridningen av bröstcancer. Vi gjorde mätningarna, och nu låg alltså svaret i min mejlkorg. Jag läste igenom resultaten – och kände en enorm lättnad. Allt tydde på att höga nivåer av proteinet var kopplat till spridning av bröstcancer och att det finns en möjlighet att hejda denna spridning genom att blockera ALK1.

FOTO MARKUS MARCETIC

”Det finns alltså en möjlighet att hejda spridningen.”

Jag kastade mig på datorn och mejlade mina medarbetare, som blev väldigt glada. Det finns alltid en gnagande oro att den forskning vi gör inte kan tillämpas hos patienter. När det sedan visar sig att det går, ja då blir man varm inombords. Vi publicerade resultaten i våras och skålade med bubbel på labbet. Nu hoppas vi att något läkemedelsbolag vill gå vidare och testa ALK1-hämmarna hos bröstcancerpatienter. Det är en lång väg kvar innan vi har en medicin som kan användas i vården, men så här långt tyder allt på att det här är värt att pröva. BERÄTTAT FÖR HANNA ODELFORS

KRISTIAN PIETRAS är professor vid Lunds universitet och forskar om blodkärlens roll vid tumörtillväxt. Målet är att utveckla nya, mer effektiva mediciner. Hans forskning stöttas av Cancerfonden med en miljon kronor per år under tre år.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 9

PORTRÄTT / MICHELLE WARREN

kamp MICHELLES

MOT SKAMMEN När MICHELLE WARREN drabbades av lungcancer tvingades hon inte bara möta sin egen rädsla. Utan också människors fördomar om sjukdomen. – Det finns en hemsk bild av att människor med lungcancer har sig själva att skylla. S ynen på ”fin- och fulcancer” måste bort. Text STEFAN SJÖDIN

10 RÄDDA LIVET NR 1 2016

Foto SOFIA RUNARSDOTTER

Michelle Warren lever med obotlig cancer, men är fast besluten att inte låta cancern styra hennes liv.

NR ! 2016 RÄDDA LIVET 11

PORTRÄTT / MICHELLE WARREN Efter Michelles c ancerbesked har dottern Moa låtit tatuera ”Jag älskar dig m amma” på italienska på sin ena arm.

Att finnas där fullt ut för sin 17-åriga dotter och 15-åriga son har blivit det enda som verkligen betyder något för Michelle.

östen 2013 gick tvåbarnsmamman Michelle Warren, liksom mängder av andra människor, till sin familjedoktor med huvudvärk. Och läkarens bryderi med att s eparera världsliga åkommor från det behandlingsbara, eller potentiellt livshotande, tog sin början. Var värken ensidig och pulserande (migrän)? Smärtade det framför allt bakom ena ögat (Hortons)? Kom huvudvärken plötsligt, som en åskknall (blödning)? Nej, inget stämde in. Så Michelle Warren ombads att berätta om sin livs12 RÄDDA LIVET NR 1 2016

situation. Och den var, i slutet av 2013, inte direkt okomplicerad. Hon hade jobbat lite för mycket lite för länge och var på väg att byta arbete, hon var på väg in i en skilsmässa och hon hade ensam vårdnad om sina båda barn. Spänningshuvudvärk, bedömde läkaren och ordinerade värktabletter. Men det hjälpte inte. Vid nästa besök antyddes att antidepressiv medicinering kanske skulle vara på sin plats. – Men jag var inte deprimerad, jag hade bara jävligt ont i huvudet! Michelle var upprörd. Nu hade hon provat allt, inklusive migräntabletter med kaffe, kiropraktik och tung smärtmedicinering. Ändå fick hon smita undan från arbetet, gå in och gömma sig i

konferensrummet för att slippa den horribla huvudvärken. – Jag lade mig faktiskt under konferensbordet vid något tillfälle. Då fick det vara nog. I FEBRUARI 2014 fick hon slutligen re-

miss för en datortomografi, CT, av hjärnan. Samma dag som Michelle började sitt nya jobb som marknadschef på barnrättsorganisationen Plan kom resultatet från undersökningen. Det visade en cancertumör stor som en golfboll i bakhuvudet. Tumören blockerade ryggmärgsvätskans avflöde, hjärnan svullnade med sprängande huvudvärk som följd och ett epileptiskt anfall var förmodligen nästa symtom på tur. Men nu blev det operation. Dess-

utom med lugnande besked. – Neurokirurgen sa att det var en godartad tumör och att mitt liv skulle kunna fortsätta som om inget hade hänt efteråt. Så trots att det var en stor operation studsade jag upp ganska snabbt. Jag började träna och jobba igen och tänkte att det här bara hade varit ett jobbigt inslag i livet. Den bortopererade tumören skickades enligt rutin till en patolog för granskning, men på grund av låg misstanke om att det var något elakartat prioriterades den inte. Och månaderna gick. Michelle lugnade sina barn och gick vidare med sitt liv. Efter en lång, tung period började det ljusna; hon hade hittat ett nytt boende efter skilsmässan, det nya jobbet var stimulerande – och huvudvärken borta! Så vaknade hon en morgon i september 2014. Värken var tillbaka, lika illa som någonsin tidigare. Hon kräktes, packade en väska och åkte till akuten. – Tumören hade växt tillbaka och blivit lika stor på bara sex månader. Det blev en ny, akut operation där de skadade min synnerv så att jag fick ett hundraprocentigt synfältsbortfall på vänster sida. VID DENNA OPERATION fick läkarna mer

tumörmaterial att analysera. Och nu stod det klart att det inte handlade om en hjärntumör – utan en metastas. Tidigare besked hade varit felbedömningar. – Då fick de bråttom och började scanna igenom hela min kropp: äggstockar, livmoder, bröst, lungor … Och i höger lunga fanns modertumören som nu, i november, inte bara spridit sig till huvudet utan också till vänster lunga. Med den nya diagnosen, icke småcellig lungcancer, öppnade sig ett bråddjup. Nu fanns inga lugnande besked att ge barnen. Nu handlade det om att se sanningen i vitögat. – Jag fick veta att min cancer var obotlig. Den gick inte att operera utan bara bromsa. Det var … Ja, jag planerade väl min begravning tio gånger i

början, tänkte igenom vilka brev jag ville skriva … Och vem skulle ta hand om barnen? Jag har varit igenom alla de där mörkaste tankarna. Jag har varit där och vänt kan man säga. Trots en dyster prognos landade Michelle snart i en stark känsla av att cancern inte skulle få diktera hennes liv. – Mitt liv fortsätter. Jag tog ut sparade pengar och reste till USA med mina barn för att hälsa på släktingar. Det är det mest fantastiska jag gjort, så bra och mysigt. Cancern får finnas där – och jag anpassar mig på så sätt att jag tar prover och röntgar mig och äter alla mediciner – men den ska inte få styra mig! DE FÖRSTA ARTIKLAR Michelle läste be-

rättade att genomsnittsöverlevnaden vid lungcancer är cirka två år. Samtidigt engagerade hon sig i patientföreningen Stödet, där hon i dag är kassör, och insåg att många olika faktorer inverkar på sjukdomsförloppet. – Vi har till exempel en ordförande som levt med sin sjukdom i 10–15 år. Jag tänker kriga tills de kommit upp med en ny medicin. Och det är mycket på gång! Tack vare min roll i patientföreningen har jag föreläst mycket, bland annat i Europaparlamentet och Riksdagen och alla säger: ”Håll ut Michelle, det kommer nya mediciner.” Parallellt med kampen mot cancern har en annan, relaterad, kamp kommit att bli en stor fråga för Michelle. Nämligen kampen mot bilden av cancer. Och då speciellt lungcancer. Ganska snabbt upptäckte hon nämligen att det finns ”fin- och fulcancer”. Och att lungcancer hör till den senare kategorin. – Jag upptäckte en hemsk attityd som handlade om att vissa människor har sig själva att skylla för sin cancer. Och en äldre storrökande, ohälsosam man eller kvinna är den vanligaste bilden som kommer upp när lungcancer förs på tal. Men i dag ser det inte nödvändigtvis ut så. Allt fler yngre drabbas av lungcancer utan synbar orsak.

»Jag tänker kriga tills de kommit upp med en ny medicin.«

Michelles sätt att hantera sjukdomen: ••••••••••••••

Jag lever mitt liv, inte cancerns. ••••••••••••••

Jag har lagt av helt med socker. Mår bättre av det! ••••••••••••••

Jag gör bara s aker som jag mår bra av. Inte för att jag måste, utan för att jag vill och behöver.

FÖR MICHELLE HAR det periodvis gått så

långt att hon undvikit att berätta vilken cancerform hon har. Hon vill inte att någon ska tro att hon orsakat sjukdomen själv. – Jag har aldrig rökt, brukar hon til�lägga. Nej, som icke rökande vegetarian, före detta gymnast och simhoppare och fortfarande mycket aktiv idrottare, är snart 50-åriga Michelle Warren knappast sinnebilden av en lungcancerpatient. Det tyckte hon inte heller själv när hon fick beskedet. – Genom livet hade jag tänkt på cancer många gånger. Bröstcancer hade NR 1 2016 RÄDDA LIVET 13

PORTRÄTT / MICELLE WARREN jag nästan förväntat mig och jag visste att jag inte skulle tveka en sekund att ta bort ett bröst, en äggstock eller livmodern om det behövdes. Men när de sa att jag hade lungcancer kunde jag inte tro mina öron. Jag hade ju nyligen gått på två timmars spinningpass utan att hosta. Också jag tänkte tanken att lungcancer bara drabbar gamla människor som rökt hela sina liv. Michelle Warren menar att män niskors och läkares – ibland omedvetna – syn på ”fin- och fulcancer” inte bara upplevs cyniskt för de drabbade, utan att det också är en felaktig och kontraproduktiv missuppfattning. – Det finns många fler cancerformer som behöver uppmärksammas och som behöver pengar för forskning. Det handlar inte bara om lungcancer utan också om tarmcancer till exempel, särskilt överviktiga med tarmcancer kan mötas av liknande nedlåtande reaktioner. MICHELLE WARREN KÄMPAR nu med

att göra alla former av cancer till något som det är mer okej att tala om. – Många reagerar med rädsla. De vet inte hur de ska bete sig när en anhörig drabbats av cancer. Antalet cancerdrabbade runt om i världen spås öka dramatiskt de närmaste åren. Hur ska vi ta hand om alla dem? En av få stora livsförändringar Michelle Warren har gjort efter cancerdiagnosen är att se till att vara 100 procent närvarande med sin nu 17-åriga dotter och sin 15-årige son. – Jag har inte haft ekonomisk möjlighet att göra någon lista på saker att göra innan jag dör, som att hoppa mellan olika bergstoppar i Nepal. Jag sliter med räkningar och betalar hyran. Livet fortsätter ungefär som vanligt. Men det enda som betyder något för mig är att få finnas där fullt ut för mina barn. Så tror jag de flesta föräldrar skulle känna. Michelle lyfter fram stödet från barnens skolor som särskilt betydelsefullt. Rektorer, kuratorer och lärare har varit

FAKTA LUNGCANCER ¨ År 2014 fick 4 047 personer lungcancer i Sverige, vilket gör det till den femte vanligaste cancerformen. I dag både insjuknar och avlider fler kvinnor än män i lungcancer. Under de senaste 20 åren har lungcancer bland män minskat med cirka 0,5 procent per år medan den har gått upp med cirka 3 procent per år bland kvinnor. Lungcancer kopplas ofta till rökning, men sjukdomen ökar även bland personer som aldrig rökt. Ungefär 10 procent av fallen som upptäcks i Sverige är inte kopplade till rökning. Det finns två stora huvudgrupper av lungcancer: icke-småcellig och den snabbväxande småcelliga lungcancern. Till icke-småcellig lungcancer räknas ett antal undergrupper, varav de två vanligaste är: ● ADENOCARCINOM Växer från så kallade körtelceller i lungans slemhinna. Är den form som ökar mest. ● SKIVEPITELCANCER Utgår från luftrören mellan luftstrupe och lungor.

införstådda och har hela tiden haft ett extra öga på barnen, sett till att ge extra stöd när behov har funnits. Vänner har också funnits där, även om skaran blivit mindre. – Just när jag blev sjuk fanns det många som skulle komma förbi på fika, laga mat och hjälpa till med handling. Men det har tunnats ut. Och jag förstår det, alla är upptagna med sina liv och det är fullt naturligt. Samtidigt har nya bekantskaper tagit kontakt, liksom människor hon inte träffat sedan tonåren. De uppmuntrar och peppar, inte minst i samband med olika föreläsningar. – Jag känner att jag har en del att säga om vad jag lärt mig. Inte minst insikten om hur viktigt det är att vara frisk för att kunna vara sjuk. Jag är väldigt nöjd med den personal som tar hand om mig på Karolinska sjukhuset nu, men jag har också fått tjata och ligga på för att få mina prover och uppföljningar. Tanken på huruvida prognosen skulle ha kunnat se bättre ut, om tumören upptäckts och behandlats tidigare, är svår att skaka av sig. Något hon också förmedlar till de läkarstudenter i Stockholm som hon föreläst för. – Säg inte att jag har spänningshuvudvärk bara för att jag är mitt i livet och springer i ett ekorrhjul! Titta i

» Jag missade så mycket tid. Jag borde ha sagt: ›nu ger du mig en CT!‹«

14 RÄDDA LIVET NR 1 2016

patientens journal i stället. Om man får en patient som sällan sökt vård och som har nytillkommen huvudvärk så kan något vara riktigt fel. Vad kostar det samhället att skicka en sådan patient på datortomografi lite tidigare? – Jag missade så mycket tid … Jag borde bara sagt: ”nu ger du mig en CT!” FÖR EN TID sedan upptäcktes en ny li-

ten metastas i Michelles hjärna, som behandlats med strålknivskirurgi. Nu har hon gjort en lumbalpunktion för att undersöka ryggmärgsvätskan. – Jag har nyligen haft diskbråck. Eftersom metastaserna suttit i anslutning till ryggmärgsvätskan finns det en risk att de spridit sig till skelettet och att det orsakat ryggsmärtan. Det är oron just nu. Strax efter cancerbeskedet hade Michelle svårt att somna. Hon grubblade i halvvaket tillstånd eller somnade och vaknade av mardrömmar. Barnens framtid väckte ångest. – Men så var det en kurator som sa till mig: ”Michelle, de är 15 och 17 år gamla nu. Du har redan gett dem så mycket och präglat dem så mycket att de är de individer de kommer att bli. Du har gett dem trygghet och en värde grund.” – Och de orden gjorde något med mig. De lugnade mig. Nu är jag redo att gå vidare utan den värsta rädslan. Läs mer om synen på ”fulcancer” på nästa sida.

”Den tid som återstår vill jag ta vara på allt det fina och vackra omkring mig”, säger Ingemar Engström.

MICHELLE WARREN ••••••••••••••

ÅLDER: 49 år. BOR: Lägenhet i Nacka. FAMILJ: En dotter på 17 år och en son på 15 år.

I dag har Michelle tilltro till att barnen klarar sig oavsett vad som händer, och rädslan för framtiden är inte längre lika stark.

BAKGRUND: Född i Colorado i USA, flyttade till Sverige

med sin mamma 1975. Jobbar med kampanjer på barnrättsorganisationen Plan International och har en bakgrund som kundansvarig och projektledare på olika reklambyråer. KOPPLAR AV: Prioriterar mina barn och gör det NR 3 2015 RÄDDA LIVET 15 som känns bra i stunden. Undviker "måsten" till fördel för "vill".

»Alla ska bemötas lika«

Synen på finare och fulare cancer finns – och den är förödande. Fördomarna kan till och med färga hur sjukvården bemöter de drabbade. – Det är absolut inte okej, säger onkologen Roger Henriksson.

ynen på ”fin- och fulcancer” är en realitet, enligt gare att inte röka. Men jag har en kompis som körde vanbåde patienter och läkare. sinnigt fort i slalombacken och bröt ryggen – ska vi då ge – Stora enkätundersökningar visar till och honom sämre vård? Eller någon som kör för fort med sin med att det finns allmänläkare som skulle välja bil och halkar av vägen – ska vi behandla honom sämre? bort resurser till lungcancerpatienter i förhålDet är inte tilltalande ur ett humanistiskt perspektiv, säger lande till andra cancergrupper, säger Tommy Björk, ordRoger Henriksson och fortsätter: förande i lungcancerförbundet Stödet som samlar patien– Jag känner personer som drabbats av både bröstcancer ter, anhöriga och yrkesverksamma. och lungcancer och de vittnar om hur olika attityder de Redan 2009 användes begreppen ”fin- och fulcancer” i möts av från vårdpersonal. Det är absolut inte okej, utan vi en artikel i tidskriften Fokus och under politikerveckan i ska bemöta alla lika oavsett orsak till cancern. Almedalen har det hållits seminarier på samma tema. De senaste åren har man sett att lungcancer ökar bland – Man kan inte komma ifrån att det finns vissa canicke-rökare. Orsakerna till detta är inte helt klarlagda, cerformer som har mer ”status”. Det är inte lika populärt men både Roger Henriksson och Tommy Björk framhålatt arbeta med cancerformer som lungcancer, ler teorier om betydelsen av passiv rökning. analcancer och levercancer för att ta några ex– Bland dem som utvecklar lungcancer nu empel, säger Roger Henriksson, professor och har många suttit instängda i bilar med bolöverläkare i onkologi. mande föräldrar. Vilken orsaken än är så är Orsakerna, enligt Roger Henriksson, är det viktigt att nå fram med budskapet att bland annat att dessa cancerformer har dålig en hel del av dem som drabbas av lungcanprognos, men också att de ofta drabbar socio cer inte ”har sig själva att skylla”. De har levt ekonomiskt svaga grupper som har svårt att normala eller väldigt hälsosamma liv. Ändå göra sig hörda. Dessutom finns aspekten att padrabbas de. Inte bara av cancern utan också tienter med cancerformer där det finns en stark av omgivningens attityder, säger Roger Henkoppling till rökning, ”har sig själva att skylla”. riksson, som ändå tycker att attityderna hål– Rökning är en känd faktor bakom cancer ler på att förändras till det bättre. Roger Henriksson, och därför ska vi ställa krav på våra medbor STEFAN SJÖDIN professor i onkologi.

TROR PÅ POSITIV SPIRAL

Forskningen om lungcancer är underfinansierad och orsaken är att det inte inkommer tillräckligt många ansökningar som håller hög kvalitet. Det menar Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

¨Förra året delade Cancerfonden ut 385 miljoner kronor, varav 15 miljoner till lungcancer. En låg siffra med tanke på hur många liv sjukdomen skördar. Skälet är att alla forskningsansök ningar bedöms utifrån kvalitet, inte tu mörform. Och i dag finns inte tillräck ligt med god lungcancerforskning i Sverige, enligt Klas Kärre. – Att finansiera dålig forskning är värre än att finansiera ingen forskning alls, då det kan ge felaktiga resultat som kan ställa till med mer skada än nytta. 16 RÄDDA LIVET NR 1 2016

En stor del av anslagen går dock till grundforskning som handlar om alla cancerformer. Klas Kärre tror inte att bristen på bra lungcancerforskning beror på att området skulle ha låg status, utan på hur fältet har utvecklats. – Andra cancerområden har blivit attraktivare för att man fått fram an vändbara tekniker och att det är lätt are att få fram tumörceller att studera från exempelvis bröst. Det har attra herat fler forskare och skapat en posi tiv spiral.

Cancerfonden har gjort ett par satsningar för att lyfta området, som att låta unga lungcancerforskare studera utomlands för att öka sina kunskaper. – Men vi kunde ha uppmärksammat underfinansieringen tidigare. Nu ser vi att fler lungcancerprojekt får anslag så det går åt rått håll, säger Klas Kärre, som tror på ett uppsving i forskningen: – Det kommer nya mediciner för lungcancer och det skapar ett sug att forska mer. Det kan trigga i gång en positiv spiral. HANNA ODELFORS

Årets vinstpott – över 1,3 miljarder När det här året är slut har våra lottköpare fått dela på vinster värda över 1,3 miljarder kronor! Samtidigt fördelas överskottet till Cancerfonden och våra övriga 54 förmånstagare. Sedan PostkodLotteriet startade har över 770 svenskar blivit miljonärer på att vara med i Lotteriet. Ny vinstchans varje dag De högsta dagliga vinsterna lottar vi ut på fredagar – upp till 100 000 kronor per lott, en Volvo V60 och 1 miljon. Och alla vinster är skattefria! Cirka 200 000 skattefria vinster i månaden Förutom alla ordinarie vinster och mängder av

extravinster varje månad har du i år dessutom chans att få dela på en beräknad vinstpott på 340 miljoner i årets tre GrannYror! Nyhet! Postkod JackPott I lotten ingår också vår nya, spännande Postkod JackPott med totalt 77 skattefria miljoner i potten under året. Vinner du får du hälften och dina lottköpande grannar i postkoden delar på resten.

Gå in på www.stodlinjen.se om du eller en anhörig spelar för mycket.

postkodlotteriet.se Cancerfonden_februari.indd 1

2016-01-19 15:50

Har du frågor om cancer? Välkommen att kontakta Cancerfondens informationsoch stödlinje för information och känslomässigt stöd. Den som kontaktar oss får vara anonym och samtalen är kostnadsfria.

Ring 020-59 59 59 infostodlinjen@cancerfonden.se

Att vara nära

IDA THUNBERG, DOTTER

”Jag blir aldrig densamma”

ulen 2004 inträffade en av de värsta natur katastroferna någonsin, tsunamin i Sydostasien. Jag var 27 år och jobbade som nyhetsreporter på Expressen och skickades till Thailand för att bevaka händelserna direkt Från den stora efter katastrofen. Jag mötte egen. Så olika så många människor i djup, förtvivlad sorg och såg döden nästan så nära man kan komma den. Två veckor senare kom jag hem, och i samma veva blev mamma akut inlagd. Det var något med livmodern. Can cer, sa dom. Från den stora världskatastrofen till min egen. Så olika men ändå så lika. För när rädslan att förlora det viktigaste vi har griper tag så spelar det nog ingen roll var vi är eller vad som hänt. Vi går lika mycket sönder ändå. Det skulle gå en hel vår. Olika sjukhussalar, ovisshet och slutligen en ny, extremt ovanlig diagnos. Det var som att

18 RÄDDA LIVET NR 1 2016

hela mammas kropp var full av något som när som helst kunde ta henne ifrån oss, och maktlösheten som följde med den vetskapen var stundtals förlamande. En mycket omfattande operation började planeras, tack vare en fantastisk läkare som bestämde sig för att ta sig an det som nästan all annan expertis ansåg vara ett omöjligt uppdrag – att rädda mammas liv. Universitetssjukhuset i Örebro blev under den här perio den den enda riktigt viktiga platsen i mitt liv. Alla dessa bilfärder på E18, ofta bara över dagen, för att få vara med mamma. å pratade vi aldrig om döden, men det är klart att vi tänk te på den. Den fanns med som en ständig skugga, dag efter dag, månad efter månad. När hennes ögon levde lite grann ibland – då levde jag också. Då var det en bra dag och skuggorna kändes nästan inte alls. Men när gnistan i ögonen blev svagare, när vi väntade på besked efter besked, när bakslagen kom. Då visste jag att jag aldrig skulle bli densamma igen om hon försvann. Jag brukade sitta kvar på kvällarna tills hon hade som nat, för att hon blev lugnare om jag var där. Jag vet att tänkte en gång att tänk katastrofen till min jag om det här är det sista jag får men ändå så lika. ge henne. Det var förstås en nästan outhärdlig tanke, men hon andades lugnt den kvällen, utan mardrömmar.

ag fick behålla min mamma i livet. I dag är hon en fantastisk mormor till mina barn, och hon är frisk. Själv blev jag nog faktiskt aldrig densamma som innan, men av en annan anledning än den jag befarade då, när skuggorna smög sig på och hoppet nästan släppte taget. I dag är tacksamheten mycket mer närvarande i min tillvaro, liksom viljan att verkligen leva. Och att göra det fullt ut.

ILLUSTRATION CECILIA HEDLUND

en kan fortfarande komma över mig ibland. Den där känslan från när marken, min mark, var på väg att försvinna. Minnesfrag ment från när världen så som jag kände den höll på att tas ifrån mig. Det kan vara en låt på radion, eller längs en viss vägsträc ka längs E18 mellan Stockholm och Örebro. Eller när jag tar samma hiss upp på sjukhuset, fast jag den här gången bara är där för en enkel rutinkontroll med min femåriga son. Men där jag ändå måste blunda och andas djupt en kort stund, eftersom hjärtat fort farande minns. Jag kommer inte ihåg samtalet från pappa den där dagen, och i efterhand har jag förstått att det tog flera tim mar innan jag ens reagerade. Men till slut insåg jag vad han hade sagt. Mamma var sjuk. Jättesjuk. Och allting i min tillvaro förändrades. För ens mamma ska ju alltid finnas, något annat kunde jag inte ens föreställa mig.

L ÄS OM FORSK ARNAS FRAMSTEG OCH NYHE TER FRÅN CANCERVÅRDEN.

DUBBELT SÅ MÅNGA DRABBADE ÅR 2040

arje år ökar antalet personer som får cancer – och ökningen går i allt snabbare takt. 2014 var första året som fler än 60 000 personer fick ett cancerbesked i Sverige. Om knappt 25 år kommer den siffran att ha stigit till över 100 000 personer per år. Det visar en ny prognos som Folkhälsomyndigheten tagit fram tillsammans med Cancerfonden. Allra mest spås hudcancer öka, men även tarmcancer och lungcancer bland kvinnor ökar kraftigt. – Att cancerfallen ökar beror främst på att vi blir fler och äldre, samt att vården blir bättre på att upptäcka cancer. En annan viktig orsak har vi faktiskt möjlighet att påverka, nämligen vår livsstil. Bland annat är det oerhört viktigt att vi bryter våra osunda solvanor, säger Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden. Beräkningen visar också att allt fler kommer att leva

Antalet cancerdrabbade väntas öka dramatiskt de närmsta 25 åren.

längre med cancer. År 2040 lever närmare 640 000 personer som fått en cancerdiagnos under de senaste tio åren – en dryg fördubbling mot i dag. Jan Zedenius betonar att utvecklingen innebär stora utmaningar för sjukvården. – Samhället måste också kunna ta hand om alla som överlever, vilket ställer stora krav på rehabilitering och hjälp att återgå i arbete. HANNA ODELFORS

Testar att flytta tarm från prostatan ¨ Strålbehandling kan bota prostatacancer – men

Prostatatumör.

många män får problem med tarmen efteråt och kan behöva skynda till toaletten oftare. Professor Anders W idmark ska nu testa om en ny metod kan minska dessa biverkningar. Metoden går ut på att flytta ändtarmen cirka en centimeter från prostatan under själva strålbehandlingen genom att spruta in hyaluronsyra, ett ämne som finns naturligt i kroppen, i utrymmet mellan ändtarmen och prostatan. På så vis hamnar prostatan utanför strålfältet. Anders Widmark forskar även om varför vissa prostatatumörer sprider sig till skelettet, vilket ofta gör det svårt att bota sjukdomen. Cancerfonden stödjer Anders Widmarks forskning med en miljon kronor per år i tre år.

patienter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala blir först i världen att testa behandling med ett onkolytiskt virus. Det är ett genförändrat virus som infekterar och förökar sig inuti cancercellerna, som spräcks och släpper ut nya cancerdödande virus. Patienterna har neuroendokrina tumörer och ingår i en fas 1-studie där rätt dos utprövas. Metoden har utvecklats av bland annat Magnus Essand med stöd av Cancerfonden.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 19

VANA KIRURGER GER LÄNGRE LIV

Vetenskapen visar att det går bättre för patienterna när färre sjukhus sköter behandlingen, enligt kirurgen Pernilla Dahm Kähler som här står redo inför en äggstockscanceroperation.

Övning ger färdighet. Fler k vinnor överlever när alla operationer av svår äggstockscancer samlas på ett och samma sjukhus och personalen blivit mer erfaren. Text LISA JACOBSON

arje år drabbas ungefär äggstockscancer ökat från 44 procent 700 kvinnor i Sverige av före centraliseringen till 65 procent äggstockscancer. Sjukdoefteråt. men är svår att bota om – Jag är så stolt över att vi har fått den är spridd och bara den effekt som jag hoppades på att det varannan kvinna överlever i fem år händer något för den här patientgrupoavsett stadium. pen, säger Pernilla Dahm Kähler. Men utvecklingen går framåt. Att den som tränar mycket blir Forskningen har länge pekat på att bättre är egentligen en självklarhet. det är bättre att operera avancerad Inom cancervården innebär det att äggstockscancer på ett mer omkomplicerade behandlingar fattande vis, där all tumörinte borde utföras på alltvävnad som är möjlig för många sjukhus, att upptäcka tas bort. utan koncentreras NCERFONDEN CA Detta kräver stor till ett fåtal där DRIVER ... skicklighet från kirurger och ankoncen … att en genomtänkt kirurgens sida. nan vårdperson de vår cer trering av hela can – Övning ger nal kan bli exal, lok e båd på örs inf snarast å. niv färdighet och ett perter på en ell ion regional och nat team behöver göra viss behandling. a nn de r hu … att staten styr upp om minst 50 operaDetta är något as orm utf n tio tra koncen en tioner på ett år för som bland andra sjukvårdshuvudmänn att få rutin, säger Cancerfonden har inte kan enas själva. Pernilla Dahm Kähförordat i många år. ler, kirurg vid SahlgrenÄndå har det gått ska universitetssjukhuset i trögt. Ofta är haken att poGöteborg. litiker och även läkare är rädda att 2011 kom tumörkirurgerna i vården på mindre sjukhus utarmas, Västra sjukvårdsregionen överens om eller sjukhuset rent av måste läggas att skicka alla kvinnor med avancened, om alla avancerade ingrepp ska rad äggstockscancer, som bedömdes göras på storsjukhusen. klara en stor operation, till SahlgrenPernilla Dahm Kähler pekar på ska. Nu gör sjukhuset totalt ett hundratal äggstockscanceroperationer om året och har ett team av personal med stor erfarenhet av de här patienterna.

flera framgångsfaktorer i Västra sjukvårdsregionen. – Dels visade vetenskapen tydligt att det var bättre att göra så här, dels hade vi en tät kommunikation mellan tumörkirurgerna på de olika sjukhusen och ett bra kvalitetsregister. Vi har också gemensam budget och system för all information om patienterna. kirurgi flyttade över till Sahlgrenska fick de mindre NÄR MER AVANCERAD

FLER CANCERFORMER SKA SAMLAS

gett resultat. Data från kvalitetsregistret för gynekologisk cancer visar att treårsöverlevnaden för patienter som opererats för avancerad OCH DET HAR

20 RÄDDA LIVET NR 1 2016

Arbetet med att samla delar av den avancerade cancervården till färre sjukhus går framåt. Nyligen föreslog landets regionala cancercentrum att sex komplicerade cancerbehandlingar ska koncentreras. Det gäller bland annat avancerad kirurgi vid matstrupscancer, vulvacancer och analcancer.

LETAR EFTER TIDIGA SPÅR

FOTO BILDBYRÅN/DANIEL STILLER

KARIN SUNDFELDT vill ta fram ett test som avslöjar äggstockscancer tidigare – och därmed räddar fler kvinnors liv.

sjukhusen ta hand om fler cytostatikabehandlingar. Samarbetet mellan sjukhusen fungerar dock väldigt bra, enligt Pernilla Dahm Kähler. Hon beskriver hur det går till när en patient kommer in till, exempelvis, sjukhuset i Skövde: – Då ringer eller faxar de remiss till mig eller en kollega och frågar om det är något för oss. Om vi svarar ja, förbereder de operationen genom att göra skiktröntgen, ta prover och informera patienten. Efter operationen ligger patienten kvar på Sahlgrenska i cirka tio dagar. Innan hon går hem får hon en fortsatt behandlingsplan och telefonnummer

till en kontaktsjuksköterska på Sahlgrenska, och en i Skövde. Modellen att koncentrera äggstockskirurgin till färre sjukhus sprider sig i landet. Sveriges regionala cancercentrum och Sveriges Kommuner och Landsting jobbar också på ett nationellt plan med att koncentrera behandlingar för flera cancerformer. – Det är glädjande att det går framåt. Nu är det viktigt att också alla landsting fattar beslut om att koncentrera vården för fler diagnoser. Det handlar helt enkelt om att sätta patienternas behov främst, säger Ulrica Sundholm, intressepolitiskt sakkunnig på Cancerfonden.

”Ett team behöver göra minst 50 operationer på ett år för att få rutin.”

Äggstockscancer kallas ibland ”bukens tysta tumör” eftersom symtomen ofta är vaga ända tills cancern spridit sig i hela buken. Upptäcks sjukdomen i det stadiet överlever färre än 30 procent. – Genom att hitta äggstockscancern i ett tidigt stadium skulle överlevnaden öka dramatiskt till närmare 90 procent, Karin säger Karin Sundfeldt, Sundfeldt. professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Hon letar därför efter spår som cancern lämnar efter sig. Det kan handla om proteiner eller små bitar av DNA från tumören, som skulle kunna upptäckas via ett blodprov eller ett cellprov från livmodern eller en cysta i äggstocken. Det alla bästa, tycker Karin Sundfeldt, vore att kunna avslöja sjukdomen via ett vanligt cellprov från slidan, liknande dagens kontroller för livmoderhalscancer. – Det är en oerhört tilltalande tanke. Det finns preliminär forskning från USA som visar att det är möjligt, men nu vill vi bekräfta detta i en större studie, säger Karin Sundfeldt. Tanken är att testet även skulle kunna användas för att ta reda på om en upptäckt cysta på äggstocken är farlig eller inte. HANNA ODELFORS

HIT GÅR DINA PENGAR Projektet får 800 000 kronor per år under tre år från Cancerfonden.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 21

... av patienterna med njurcancer lever e fter fem år – en ökning med 8 procentenheter jämfört med i mitten av 2000-talet. Njurcancer är därmed den cancerform vars femårsöverlevnad ökat allra mest – men siffrorna pekar uppåt för många cancersjuk domar. Allt enligt en färsk sammanställning av överlevnadsutvecklingen vid cancer i Sverige.

»Man kan ha hemska fantasier om hur undersökningen ska gå till« Oro för att genomgå en tarmundersökning med kamera, så kallad koloskopi, kan bidra till att vissa undviker att delta i den tarmcancerscreening som nu testas runtom i landet och där vissa inbjuds till koloskopi. Det förklarar forskaren Yvonne Wengström i Dagens Medicin. Henne studie visar på en kunskapsbrist i samhället om hur farlig tarmcancer kan vara, hur sjukdomen går Koloskopi av att undvika med hjälp av livsstil – och om hur tjocktarmen. screening kan minska dödligheten.

Digitalt system ska ersätta papperslappar.

Skrotar post-it-lappar och kortar väntetider ¨ En smart IT-lösning ger kortare väntetider

inom cancervården. Två chefer inom kirurgin i Region Jönköpings län har utvecklat ett verktyg som tydligt visar om tiderna till patientens alla undersökningar och behandlingar hålls eller inte. Detta genom att uppgifter som förs in i patientens journal automatiskt även hamnar i en ny mall kallad Vårdförloppet. Lina Westman, en av hjärnorna bakom verktyget, förklarar att det inte längre fungerade att skriva upp på små lappar om något krånglade och ledde till fördröjningar. – Vi insåg att vi inte kunde jobba med post-itlappar längre, utan att vi behöver en gemensam översikt där vi kan följa patienten, säger hon. Mindre administration, bättre vårdflöden och mer tid till patienterna är erfarenheterna från Jönköping. Nu ska systemet spridas till resten av landet.

”ÄRFTLIGHETENS ROLL VARIERAR ENORMT” HANS-OLOV ADAMI förklarar en unik studie som visar hur stor betydelse det g enetiska arvet har för risken att insjukna i olika cancersjukdomar.

tudien baseras på 200 000 nordiska tvillingar och visar att generna spelar störst roll för malignt melanom samt cancer i bland annat prostata, testiklar, bröst och äggstockar. Arvet inverkade mindre vid tjocktarmscancer. Resultaten gäller enbart syskon och säger inget om risken när en förälder eller släkting har cancer. Vad är den viktigaste slutsatsen?

– Att ärftlighet är en betydande orsak till cancer – men att dess roll varierar enormt mellan olika cancerformer, säger Hans-Olov Adami, som är 22 RÄDDA LIVET NR 1 2016

professor vid Karolinska institutet och Harvarduniversitetet och en av de ansvariga för studien.

Vad kan den som har en ökad risk göra åt saken?

– Cancer uppstår genom en oerhört komplex samverkan mellan arv, livsstil och otur. Arvet Hur kan den nya kunskaoch slumpen kan inte påpen användas? verkas – det vi kan påverka – Anhöriga vars syskon har Hans-Olov Adami. är livsstilen. Får man veta att cancer kan nu få ett någorlunda man har ökad risk stärker det argutillförlitligt svar på hur stor risken är menten för att hålla sig till en livsstil för dem. Huruvida den som har en som minimerar cancerrisken. ökad risk ska gå på regelbundna kontroller eller inte är något man får disStudien har fått stöd av Nordiska can kutera med sin läkare, då det kan ha cerunionen där Cancerfonden ingår. både för- och nackdelar.

7 FRÅGOR TILL LINDA KNUTSSON

SOCKER KAN SKVALLRA OM FARLIGA TUMÖRER Att använda socker i kontrast medel kan göra det lättare att se hur elakartad en hjärntumör är – och göra patienterna min dre nervösa, tror forskaren Linda Knutsson.

1– I dag använder vi metallbase-

Hur kan socker bidra i diagnostiken av hjärntumörer?

rade kontrastmedel för att detektera hjärntumörer med exempelvis magnetkamera. Men det har vissa begränsningar. Vi vill utveckla ett kontrastmedel som består av vanligt socker, kombinerat med en ny bildteknik för magnetkameran. Med socker kan vi nämligen mäta tumörens ämnesomsättning genom att se hur mycket socker tumören konsumerar. Den lilla mängd socker vi sprutar in under så kort tid påverkar inte tumörtillväxten, säger Linda Knutsson, docent vid Lunds universitet.

2– Det gör att vi bättre kan se hur

Vad är fördelen med att kunna se sockerkonsumtionen?

malign tumören är. Maligna tumörer är energikrävande och bryter ner socker snabbt. Mätningen av sockerkonsumtionen i tumören ger därför extra information om hur farlig tumören är och att vi kan följa upp effekten av behandlingen på ett säkrare sätt.

3– Även om dagens metallbaserade Finns det andra fördelar för patienten?

Linda Knutsson ser flera fördelar med att använda socker vid undersökning av hjärntumörer.

kontrastmedel är väldigt säkra, finns det vissa patientgrupper som inte bör utsättas för den typen av ämnen. Människor kan dessutom känna sig nervösa och stressade när de blir injicerade med ett ämne som de inte känner igen. Socker, som används till vardags, gör att patienter kan känna sig mer bekväma. Dessutom är socker billigare än metallbaserade kontrastmedel och skulle kunna minska kostnaderna för sjukvården.

trastmedlet på friska volontärer och patientgrupper i en studie här i Lund.

”Socker, som används till vardags, gör att patienter kan känna sig mer bekväma.”

7– Att få ut metoden i den dag-

4– Enda nackdelen är att det inte kan Finns det några nackdelar med att använda socker?

användas på diabetespatienter, som har låg sockertolerans.

5– I februari började vi testa konHur går ni vidare med forskningen?

6– Det är svårt att säga. Det beror på När kan metoden börja användas i vården?

hur snabbt det går att genomföra alla tester. Men eftersom socker inte behöver testas som ett nytt läkemedel, kan det förhoppningsvis gå lite fortare att börja använda det i den dagliga verksamheten. Vad är den största utmaningen?

liga sjukvården. Det metallbaserade kontrastmedlet har använts i 30 år och det är inget man kommer att byta ut bara så där, vilket betyder att vi måste bli bra på att motivera användningen av den nya metoden. SANDRA FORSVIK

HIT GÅR DINA PENGAR Linda Knutsson får 600 000 kronor per år i tre år av Cancerfonden för sin forskning om diagnostik av hjärntumörer.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 23

Din gåva räddar liv

Fokus på att rädda drabbade När han var 16 år bestämde sig Thomas Helleday för att hitta nya behandlingar mot cancer. Nu t illdelas han utmärkelsen Årets cancerforskare av Cancerfonden. Men forskarlivet har inte alltid varit så muntert. Text HANNA ODELFORS

homas Helleday sitter böjd över mikroskopet och stirrar på några celler från en död hamster. Året är 2000, han är singel, och uthärdar ett av de regnigaste åren i mannaminne i den grådaskiga industristaden Sheffield i norra England. Hemma i Stockholm pågår IT-bubblan som bäst och kompisarna tjänar pengar och träffar tjejer. – Mitt liv kändes inte lika spännande, om jag säger så. Tvivlen kommer smygande. Är alla ansträngningar i labbet verkligen värda mödan? Men Thomas biter ihop. Fortsätter att studera sina hamsterceller, och försöker förstå hur de kan reparera de skador som uppstår på arvsmassan, DNA, när cellerna delar sig. I dag är han glad att han fortsatte, trots tvivlen. Experimenten har nämligen nu, 15 år senare, lett till en ny behandling mot cancer, så kallade

THOMAS HELLEDAY YRKE: Cancerforskare vid Karo-

linska institutet i Solna. Leder en forskargrupp på cirka 70 personer. BOR: Villa i en Stockholmsförort. FAMILJ: Hustrun Clara, läkare på Radiumhemmet, och 3 barn. BAKGRUND: Uppväxt i Täby. Examen i molekylärbiologi vid Stockholms universitet, därefter tolv år som forskare vid universiteten i Sheffield och O xford i Storbritannien.

PARP-hämmare. Dessa läkemedel fungerar genom att blockera cancercellernas förmåga att laga DNAskador, vilket gör att cancercellerna dör. Den första PARP-hämmaren godkändes förra året mot ärftlig äggstockscancer och läkemedlen testas nu mot en rad tumörsjukdomar. Thomas förstod att hans ansträng-

”Det var uppslitande. Då kände jag att jag ville ta fram nya behandlingar.” 24 RÄDDA LIVET NR 1 2016

ningar gett resultat för åtta år sedan, när PARP-hämmarna just börjat testas i patientstudier. Han blev kontaktad av en kvinna med ärftlig äggstocks cancer och rekommenderade henne till en studie i Lund. – Efter en tids behandling fanns inga synliga tecken på tumör. Kvinnan berättade att behandlingen inte bara förändrade utsikterna för henne, utan att den även brutit kedjan av cancer i hennes familj. Det kändes stort. göra skillnad för c ancerdrabbade – har varit T homas drivkraft ända sedan han valde forskarbanan som 16-åring, när han extrajobbade som vårdbiträde på en avdelning för cancerpatienter. Både en skolkamrat och några grannar låg inne på avdelningen och Thomas fick se dem lida av sin sjukdom. – Det var uppslitande. Då kände jag att jag vill ta fram nya behandlingar. Samtidigt, det här var i slutet av 1980-talet, kom den nya molekylärbiologin som innebar att man kunde förklara livet på molekylnivå, vilket JUST DETTA – ATT

SLÅR BARA MOT CANCERCELLER Thomas Helledays forskargrupp utvecklar ett läkemedel som är tänkt att fungera mot all cancer. Det blockerar enzymet MTH1 som alla cancerceller, men inte friska celler, behöver för att överleva. CANCERCELL

2 MTH1-HÄMMARE

DNA-STRÄNG ENZYMET MTH1 DNA-BYGGSTEN SKADAD BYGGSTEN

ILLUSTRATION MAJ PERSSON

När cancercellerna ska dela sig kopieras arvs massan för att det ska bildas en ny DNA-sträng. Enzymet MTH1 fångar upp skadade ”DNA-byggstenar” och hindrar att de byggs in i den nya strängen.

var otroligt spännande. Men vägen till forskningsfronten har inte varit särskilt rak. Snarare slingrande och full av misslyckanden. – En forskares liv är 90 procent motgångar och 10 procent medgångar. Det gäller att ifrågasätta och följa de oväntade resultaten, som kan leda till något nytt och stort. Förutom att försöka hinna med sin familj ägnar Thomas så gott som all vaken tid åt forskningen. Måleriet, pardansen och seglingen – hans andra passioner i livet – har fått stå tillbaka. – Jag har gjort ett val. Jag brinner för forskningen och även om jag tycker det där andra är roligt, så är det inte där jag har min livsgärning. Utan det är att ta fram nya behandlingar mot cancer. Det är där jag måste fokusera. Det han fokuserar på just nu är ett slags ny behandling som är tänkt att fungera mot alla tumörsjukdomar. Läkemedlet riktar in sig på en egenskap som finns hos alla cancerceller, nämligen att de är beroende av enzymet MTH1 för att överleva. Friska celler klarar sig däremot utan enzymet.

Årets Cancerforskare Utses av Cancerfondens forskningsnämnd och delades ut för första gången vid galan Nej till cancer. – Det känns väldigt roligt, men jag ser det som att priset går till hela min forskargrupp och alla som valt att samverka med oss, säger Thomas Helleday.

Det läkemedel Thomas forskargrupp nu tagit fram hämmar detta enzym och har på så vis potential att döda enbart cancerceller. har medicinen bara testats i provrör och i djurmodeller, där effekten varit god. Förhoppningen är nu att inleda patientstudier under det närmsta året. Thomas betonar dock att behandlingen inte kommer att kunna bota cancer som spridits i kroppen – men ÄN SÅ LÄNGE

Forskarna har utvecklat en så kallad MTH1-hämmare, som hindrar MTH1 från att göra sitt jobb. Det leder till att cancercellerna får så många skadade byggstenar att DNA faller sönder och cancercellerna inte kan överleva.

förhoppningsvis få patienterna att leva längre, och med mindre biverkningar än med dagens behandlingar. Inom sin livstid tror Thomas att forskningen kan revolutionera hur vi behandlar cancer. – Jag är säker på att inom 30 år så är cancer för det mesta en kronisk sjukdom. Vi kommer inte bota all cancer – men vi kommer inte att dö i cancer. Vi kommer att ha många olika behandlingar att välja mellan och kan ta reda på vilket fingeravtryck just din cancer har och sätta in en passande behandling i ett tidigt sjukdomsskede. Thomas har haft anslag från Cancerfonden i mer än 15 år och det långsiktiga stödet beskriver han som viktigt. – Det har gjort att vi vågat ta större risker, vilket är avgörande för att få fram nya behandlingar mot cancer. Jag vill tacka alla givare för att de ger oss möjlighet att arbeta långsiktigt mot vårt mål att stoppa denna sjukdom. Thomas Helledays nya läkemedel förändrade livet för Ann-Kristin Dehlin.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 25

Din gåva räddar liv

”MEDICINEN GÖR ATT JAG KAN LEVA IGEN” Under flera år mejlade Thomas Helleday till Ann-Kristin Dehlin och berättade om varje kliv på vägen mot det nya läkemedlet – som nu har gett Ann-Kristin livet tillbaka.

”Cytostatikan har hållit mig vid liv men samtidigt bidragit till svåra biverkningar.”

nn-Kristin Dehlin fick d iagnosen spridd äggstockscancer i augusti 2008, men i efterhand säger hon att hon säkert varit sjuk betydligt längre än så. Symtomen som uppsvullen och smärtande mage tolkade hon som stress. Men magproblemen blev värre och en dag fick Ann-Kristin ta en taxi till akuten i stället för att åka till jobbet. Hon blev hemskickad, men kallades till röntgen några dagar senare. Då visade det sig att hennes buk var fylld av tumörer. – När jag fick cancerbeskedet hade jag en väninna med mig och jag minns att jag förstås blev väldigt ledsen. Ann-Kristin hade just börjat ett nytt jobb och strax efter cancerbeskedet fick hon reda på att hennes nya arbetsgivare ville säga upp henne. De kunde inte göra det på grund av att hon var svårt sjuk utan sa att de inte var nöjda med henne, vilket de hade varit månaderna innan. – Jag blev så arg och på något sätt hämtade jag energi ur ilskan, förklarar hon. var behandlingen klar och det fanns inga synliga tecken på cancer kvar. Men året därpå kom det första återfallet. Under 2012 – i samband med att hon skulle göra en ryggmärgsoperation för att ta bort en tumör – upptäcktes också en tumör i lillhjärnan. Operationerna har orsakat mycket smärta och biverkningarna från cyto statikan har varit svåra. – Jag har ständigt stickande ben och svidande slemhinnor. Det är som att ha tio urinvägsinfektioner på samma gång. Det tar väldigt mycket energi. Ann-Kristin är med i nätverket Gensvar för personer I APRIL 2009

26 RÄDDA LIVET NR 1 2016

Ann-Kristin Dehlin träffade Thomas Helleday under ett studiebesök i hans labb.

som har en mutation i generna BRCA1 eller BRCA2. Under ett studiebesök med nätverket i februari 2013 träffade hon T homas Helleday för första gången i hans labb. Sedan dess har de haft kontakt och Thomas har hållit Ann-Kristin uppdaterad om sin forskning och utvecklingen av de så kallade PARP-hämmarna, en helt ny typ av cancerläkemedel som Thomas har varit med och tagit fram. I våras godkändes läkemedlet mot ärftlig äggstockscancer och Ann-Kristin kunde få det så gott som på en gång. – Medicinen har betytt allt. Cytostatikan har hållit mig vid liv men samtidigt bidragit till svåra biverkningar. Med det här läkemedlet mår jag bättre och det har gjort att jag har fått ett liv, säger Ann-Kristin och fortsätter: – Jag vill inte säga att mitt liv är frid och fröjd med tanke på de biverkningar och nervskador som jag har. Men jag kan för det mesta gå till jobbet och där arbetar jag med andra människor som inte mår så bra, vilket är bra för då glömmer jag mina egna smärtor för ett tag. SANDRA FORSVIK

NÄTVERKET GENSVAR Gensvar är ett nätverk för personer med en mutation i generna BRCA1 eller BRCA2, som ökar risken för bröst- och äggstockscancer. I dag har nätverket cirka 50 medlemmar i Stockholmsområdet, men det finns liknande sammanslutningar runt om i landet. Då och då träffas medlemmarna för föreläsningar. Nätverket har även kontaktpersoner som är utbildade av Cancerfonden för att kunna ge stöd. Mer information kan du få via sjukvårdens ärftlighetsmottagningar, eller på nätverkets Facebook-sida Gensvar.

Att besegra cancer

»Varför skulle inte jag drabbas?«

”

Helena von Zweigbergk har skrivit boken ”Kärleken till livet” tillsammans med Marie Fredriksson om bland annat Roxette-stjärnans liv med hjärntumör.

et kan inte vara cancer då?” Jag tror det är den vanligaste frågan jag ställer till läkare nu för tiden. Och jag kan ha ställt samma fråga tre gånger under besöket. ”Du är säker? Det är inte cancer då? Helt hundra?” Sedan är jag lättad i några dagar. Tills jag tycker mig hitta andra symtom. Hosta. Kan det vara cancer? En konstig fläck på ena armen. Underliga känningar i magen. På ryggen. Och så kan det hålla på. När det gäller min relativt nyligen uppblossade hypokondri har jag sjukdomsinsikt. Med myndig stämma talar jag förstånd med mitt inre som ständigt är i uppror för minsta åkomma: Ta det lugnt. Du brukar inbilla dig. Det är bara för att du är en bit över 50 som din egen dödlighet börjar harkla sig med sin närvaro. Slappna av nu. Det är nog bara inbillning igen. Samtidigt vet jag att tyvärr kan också hypokondriker bli sjuka. Och så håller det på. Och det är inte en helt paranoid tanke att jag en dag kommer att få det bekräftat. Var tredje människa i Sverige kommer att någon gång under sin livstid få beskedet. Därför är det lätt att gå omkring med känslan av att bära en tidsinställd bomb. Den där växande katastrofen i ens kropp som alltför många vänner och bekanta plötsligt kan vittna om. Från en dag till en annan.

sin kärlek till detsamma. Om det här berättade hon när vi tillsammans skrev boken ”Kärleken till livet” om hennes liv. Och hur hon under sjuktiden ältade frågan ”varför just jag”. För att plötsligt vända på den. Varför inte jag? Och varför inte jag? Jag önskar förstås att det gick att säga nej till sjukdom. Eller framför allt, att det hjälpte att säga nej. Men det hjälper ju inte vad jag säger, och egentligen känner jag mig alldeles för ödmjuk inför ödet för att tro mig ha den sortens makt. Att bidra till forskningen är ändå ett sätt Nej är Cancerfondens att säga nej. Annars återstår bara kraftsamling mot cancer. att säga ja till kärleken och livet så Att säga Nej till cancer är att visa sitt stöd för vår vision – att belänge man kan.

FOTO MARTIN STENMARK

VI SÄGER

I två års tid har jag pratat med en som drabbats. Artisten Marie Fredriksson föll ihop en dag 2002 och blev kort därefter diagnostiserad med hjärntumör. Från en dag till en annan ändrades allt. Hon överlevde, mot alla odds. I dag har hon svåra men från sin sjukdom, men det hon helst vill tala om är den djupa tacksamhet hon känner över att få vara kvar i livet och om

segra cancer. Nej kan sägas på många sätt, till exempel genom att stödja forskningen. TIDIGARE NEJ-SÄGARE

HELENA VON ZWEIGBERGK är journalist och författare

Regina Lund.

Karin Thunberg.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 27

TEMA / MAT OCH CANCER Mai-Lis Hellenius hemma i köket där hon brukar laga den mat hon förespråkar.

28 RÄDDA LIVET NR 1 2016

Livsstilsprofessorn MAI-LIS HELLENIUS har en mission: Att sprida kunskap om maten som minskar risken för cancer. Sina råd bygger hon på forskning och den pekar på att medelhavskost fungerar förebyggande – även mot återfall.

Ät färgglatt & minska cancerrisken FOTO CAMILLA LINDQVIST

ai-Lis Hellenius, professor vid Karolinska institutet, är en känd förespråkare för fysisk aktivitet och uttrycket ”att sitta är det nya röka”. Hennes forskning har tidigare främst handlat om hur livsstilen påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom, men i dag är hon även aktiv i arbetet mot cancer. – Det finns väldigt många gemensamma nämnare mellan cancer och hjärt-kärlsjukdom, säger Mai-Lis Hellenius och fortsätter: – En sådan nämnare är att vi allt bättre förstår hur skadlig bukfetma är. I djupt liggande fett bildas inflammatoriska faktorer som bidrar till både hjärt-kärlsjukdom och cancer. Att våra muskler blivit okänsliga för insulin, och att bukspottkörteln då måste öka sin produktion av tillväxtstimulerande insulin, är en annan gemen-

sam nämnare. Vi behöver röra oss för att undvika skadlig övervikt – men en annan viktig faktor är att äta rätt. De senaste åren har det kommit flera stora vetenskapliga studier där forskare undersökt hur stora grupper av människor ätit och hur deras matvanor kan kopplas till eventuell sjukdom. Och det visar sig att samma slags mat som skyddar mot att drabbas av hjärt-kärlsjukdom även minskar risken för cancer. – Tack och lov är studierna entydiga och visar att det är ett speciellt matmönster som fungerar skyddande, en kost som ibland kallas medelhavsmat. Där är basen mycket vegetabiliskt: bär, frukter, grönsaker, rotfrukter och färska kryddor, säger Mai-Lis Hellenius. Hon beskriver matmönstret som en pyramid: Det gröna utgör den breda basen, sedan lite fett, huvudsakligen vegetabiliskt. Därefter kan man tillsätta fisk och skaldjur och lite mejerivaror – som mjölkprodukter och ägg. – Överst i pyramiden kan man sedan lägga en liten

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 29

TEMA / MAT OCH CANCER Livsstilsprofessorn med en av sina favorit grönsaker: savoykålen.

MAI-LIS HELLENIUS BÄSTA TIPS 1. Tänk tvärtom! Utgå från det gröna som får fylla minst halva tall riken och lägg till en liten bit kyckling, fisk eller kött. 2. Bönor är bra och hälsosam basmat. Billiga, enkla, goda. 3. Var inte rädd för kolhydrater, men välj klokt. Ta rågknäcke i stäl let för fralla. 4. Du behöver inte undvika fett, men bli "fettsmart" och välj mjuka och flytande fetter i stället för hårda. Ha till exempel extra vergine olivolja som basfett i stället för smör. 5. Vartannat glas vatten. Alkohol är en riktig kalorifälla. 6. Ta fram den gamla servisen du ärvde. De tallrikarna brukar vara lagom stora.

köttbit. Problemet är att i många västländer har vi vänt denna matpyramid uppochned och det blir väldigt vingligt ur hälsosynpunkt, säger Mai-Lis Hellenius. Just vad gäller kött klassade Världshälsoorganisationens cancerforskningsorgan IARC i höstas charkuterier, till exempel korv och bacon, som cancerframkallande och rött kött som möjligen cancerframkallande.

mindre av, liksom mat och dryck med tillsatt socker. Enligt Anna Stubbendorff är kunskapen bristande inom vården om hur dem som drabbats av cancer ska äta för att minska återfallsrisken. – Det finns gott om information om hur patienten ska hålla vikten under behandlingstiden, men sedan är det sämre. Det är allvarligt eftersom beräkningar visar att 30 procent av all cancer beror på livsstilen, där kosten är en viktig del, säger hon. Något som hon vill lyfta fram är att cancerpatienter ska få individuella råd om vad de ska äta när behandlingsfasen väl är över, så kallade preventionssamtal, med syftet att minska risken för återfall. – Här är det viktigt att inte skuldbelägga, exempelvis om någon inser att de tidigare ätit mycket onyttig mat såsom korv. I stället är målet att personen ska få hjälp att ändra sig och äta bättre framöver för att gynna hälsan. Något som poängteras i råden är att äta mat, inte kosttillskott. – Studier visar till exempel tydligt att antioxidanten betakaroten som kosttillskott ökar risken för lungcancer hos rökare, säger Anna Stubbendorff. Även Mai-Lis Hellenius betonar vikten av att äta riktig mat. – Att äta ensidigt och försöka kompensera med kosttillskott, eller med att äta mycket av ett enda livsmedel, är fel väg att gå, säger hon. Det är ett komplext samspel mellan alla de komponenter som ingår i maten, där en viktig del är den stora mängden vegetabilier. I färgglada grönsaker, rotfrukter och frukt, finns sammanlagt omkring 5 000 olika så kallade fytokemikalier, som är ett samlingsnamn för ämnen från växtriket som inte är näringsämnen. Dessa har skyddande effekt, tillsammans med fibrer och de hälsosamma fetterna, enligt Mai-Lis Hellenius. – I och med detta sammantagna matmönster har vi funnit en balans som skyddar mot sjukdom och det går inte att tro att enstaka pusselbitar räcker. Det handlar ju heller inte om en strikt och komplicerad diet – utan om fantastiskt god mat.

»Det är viktigt att inte skuldbelägga om någon ätit mycket onyttig mat.«

nna Stubbendorff är dietist i Region Skåne och driver tillsammans med Dietisternas riksförbund ett informationsprojekt om vilken mat som skyddar mot att insjukna i cancer och även mot

återfall. Målet är att, utifrån råd som World Cancer Research Fund har tagit fram, skapa en broschyr i två versioner – en direkt riktad mot patienter och en för vårdpersonal. – Här går vi igenom en rad olika livsmedel som fungerar skyddande och som man bör äta mer av, eller sådant som man i stället ska undvika då det ökar risken för cancer som exempelvis alkohol som bör undvikas helt, säger hon. Även rött kött och salt mat är sådant de flesta borde äta 30 RÄDDA LIVET NR 1 2016

LOTTA FREDHOLM

LETAR EFTER KOSTEN SOM SKYDDAR

Malmöborna drabbades i högre utsträckning än andra av cancer. Kunde deras matvanor ligga bakom? Studien ”Malmö Kost Cancer” startade 1991 – och nu bjuds deltagarnas barn och barnbarn in att delta.

Hjälper till att minska risken.

ör att få reda på vilken mat som spelade den balansen mindre roll, säger orsakar cancer behöver man följa Elisabet Wirfält. många människor under lång tid för att se vilka som utveckSTUDIEN HAR GETT en rad resultat kring lar cancer. hur man ska äta för att förebygga cancer För att göra just detta initierade Canoch sammantaget stödjer fynden, enligt cerfonden studien Malmö Kost Cancer, Elisabet Wirfält, de rekommendationer MKC, för 25 år sedan. Då var kunskapen som Livsmedelsverket ger ut i dag. om kopplingen mellan mat och cancerrisk MKC-studien är även kopplad till en bristfällig. stor europeisk studie kallad EPIC, – Vi som forskade på området misstänkte European Prospective Investigation into Elisabet Wirfält, kostforskare. att kosten var en viktig bidragande faktor, Cancer and Nutrition, som omfattar en tillsammans med andra livsstilsfaktorer. Inhalv miljon deltagare i tio länder. Emily ledningsvis var det bröstcancer och tjocktarmscancer vi Sonestedt, n äringsforskare vid Lunds universitet, beskriinriktade oss på, och fetthalt och fettkvalitet i kosten anver MKC-studien och dess bidrag till EPIC som en viktig sågs viktigt att studera, säger Elisabet Wirfält, som är informationskälla för världens cancerforskare. professor emerita vid Lunds universitet och en av dem – Inom MKC har vi mer detaljerade kostdata än vad som arbetat med MKC-studien. som är möjligt inom EPIC, men genom att lägga samAlla invånare i Malmö födda 1923–1950 bjöds in att man studier från tio olika länder i Europa får vi en delta och drygt 28 000 personer tackade ja, varav 17 000 större bredd på kostintaget, eftersom matvanor skiljer sig kvinnor. Vid det första mötet samlades biologiska data mycket mellan olika länder, säger hon. in, som längd, vikt, blodtryck, bentäthet, och blodprover Själv studerar hon bröstcancer och vill analysera vad i togs. Under en vecka fick deltagarna sedan skriva dagbok fibrer som kan vara skyddande. Ett spår är att dessa påom vad de åt. verkar tarmfloran på ett gynnsamt vis. Nu bjuds – Det var en oerhört ambitiös satsning! säger barn och barnbarn till 6 000 av de urElisabet Wirfält. sprungliga deltagarna i MKC-studien Ett resultat var att de kvinnor som åt in. minst fett och mest fibrer hade lägst – Från dessa nya deltagare ska vi, risk att insjukna i bröstcancer efter förutom den vanliga kostanalyklimakteriet, ett samband som har sen, även ta avföringsprover för med både fett och fibrer att göra. att s tudera hur tarmfloran ser ut tror att matvanorna påverkar risken för – Det gick sedan att se att det i förhållande till kosten. Mycket cancer i hög grad, medan 36 procent handlar om att ha en bra balans tyder nämligen på att tarm tror att maten har en svag eller ingen mellan fettsyrorna omega-3 och floran spelar en roll vid utveckpåverkan alls. Det visar en webbenkät omega-6, men bland de kvinnor lingen av cancer, säger Emily som Cancerfonden låtit göra bland 3 200 personer för att undersöka som åt mest grönsaker och frukt Sonestedt.

NÅGRA FYND FRÅN STUDIEN

befolkningens kunskaper om livsstilens betydelse för cancerrisken.

¨ Fiberrik mat minskar risken för bland annat

bröstcancer efter klimakteriet och tarmcancer. ¨ Ett högt intag av alkohol ökar risken för många cancerformer. ¨ Ett högt intag av vissa fetter, till exempel margarin, ökar risken för en del cancerformer. ¨ Fetma är en viktig riskfaktor för bröstcancer efter klimakteriet.

LOTTA FREDHOLM

HIT GÅR DINA PENGAR Cancerfonden stöttade Malmö Kost Cancer från starten 1991 och ger än i dag anslag till flera projekt som bygger på data från studien.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 31

TEMA / MAT OCH CANCER

Peter letar efter matlusten

et är lunchdags och P eter Swärdhs sambo Lena Pettersson har lagat en kryddoftande tacopaj. – Det passar bra så här när det är fredag och så gillar ju du det, säger hon till Peter. Peter, som fyller 60 år i höst, jobbar som chaufför i Södertälje. Han har alltid behövt rejäla matlådor, men under sommaren blev aptiten sämre. – Till slut ville du bara ha två små smörgåsar, säger Lena. Peter tappade 15 kilo och detta, i kombination med trötthet och rygg smärtor, fick honom att söka vård i augusti. Diagnosen cancer i bukspottkörteln kom som en chock. – Jag gick ut och satte mig på gräset utanför sjukhuset. Och sedan ringde jag dig, säger Peter och tittar på Lena.

Fem månader och fyra cytostatikabehandlingar senare har de funnit en ny rytm i livet. Dottern Anna, som är på besök, vittnar om värmen som finns mellan dem. – Jag ser er som ett team, särskilt nu med sjukdomen, säger hon. Behandlingarna har påverkat P eters smaksinne och han kan inte längre dricka kaffe eller apelsinjuice. Det gör det också till en utmaning för honom att få i sig tillräckligt med mat. – Lenas laxrätter, som jag tidigare har frossat i, kan jag inte längre äta. ATT STÄNDIGT BEHÖVA tänka på maten

är prövande. – I början skulle jag äta var tredje timme, men det gick inte. Och dietisten ville att jag skulle äta fettrik mat, men det tog emot, säger Peter.

7 knep för att locka aptiten

Charlotte Flores arbetar som dietist vid ASIH i Handen och Nacka i Stockholm. Här är hennes tips när det är svårt att äta.

Satsa på små måltider med bra proteinkällor och med täta mellanrum. Ät något före sängdags för att korta nattfastan.

Kosttillägg finns i flera olika for mer, exempelvis närings drycker och närings krämer. En dietist kan förskriva det som pas sar dig.

Undvik dina favorit rätter och närings drycker vid illamående, annars finns risken att få en dålig association.

Det är vanligt att drabbas av smak förändringar. Plastbestick kan vara bra om metallbe stick ger dålig smak. Du får pröva dig fram till de livs medel som fungerar, men tranbärsjuice är ofta en smak som accepteras.

Vid munsvamp bör du undvika syrliga livsmedel, som citrusfruk ter och mat med starka kryddor och salt. Det är också viktigt med bra tex tur, exempelvis mjuk mat som ägg och puddingar.

Isglass är ett annat tips, ef tersom kylan bedövar.

Energiförstärk gärna mat och dryck. Tycker du om äp pelmos kan du blanda i lite grädde och i te kan du ha socker eller honung. På en smörgås kan du dubb lera pålägget. Undvik att dricka rent vatten eller äta extra fibrer – det fyller ma gen utan att ge energi.

Vid illamående kan du välja kalla rätter och undvika matos. Pröva kex och vitt bröd.

Lena beskriver hur de häromsistens svängde förbi korvkiosken efter veckohandlingen. – Då slank både korv, mosbricka och extra gurkmajonnäs ner. Jag tror det beror på att vi helt enkelt bara tog en bit på vägen, säger hon. Anna håller med och påminner Peter om när barnbarnen var på besök. – Då hade du helt plötsligt ätit två hela pannkakor, bara så där! När inte fokus låg på att du skulle äta verkade det gå lättare, säger hon. Ett annat knep är att ta små portioner. – Smörgåsarna delar vi i två, så ser de ut som smörrebröd, säger Lena. Peter dricker också mycket cola, som både ger energi och som fungerar stoppande när magen krånglar. Tursamt nog gillar han sötsaker sedan barnsben. – Ni skulle se vår sval. Andra förvarar grönsaker där men vi, vi har en låda med godis, energilådan, säger Lena. Nu får Peter näringsdropp som bidrar med 1 600 kalorier under natten, något som det team som ger specialistvård i hemmet hjälper till med. – Det är en lättnad med droppet, då känns allt annat jag äter som bonus, säger han. På morgnarna, när det är som mest motigt att få i sig något, kommer hjälpen från barnbarnen. – Man sitter där och känner hur gröten nästan åker ut igen ur munnen. Men då tittar jag på dem, säger P eter och nickar mot fotot i köksfönstret. Barnen sitter på en filt och på själva fotot är det klistrat pratbubblor där femåringen och tvååringen säger ”Kämpa morfar” och ettåringen ”Kämpa farfar”. – Då går det lättare, säger Peter. LOTTA FREDHOLM

32 RÄDDA LIVET NR 1 2016

FOTO MAGNUS LIAM KARLSSON

Vid en cancersjukdom kan aptiten bli sämre och kilona rasa. För Peter Swärdh, som alltid varit matglad, är svårigheten att äta en ny utmaning. Men barnbarn och smågodis kan mota aptitlösheten.

Efter sin diagnos får Peter ta till olika knep för att få aptit, som att lägga upp små, lockande portioner av sambon Lenas tacopaj.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 33

Hela Sverige ger Fäller träd mot cancer.

HJÄLPER GENOM TRÄDFÄLLNING 1

Klättrade 5 895 meter över havet

östansjö Skogsägaren Peder Persson i Östansjö,

Hälsingland, var 41 år när han fick beskedet: en obotlig cancer i bukspottkörteln. Med cytostatika behandling och strålning har cancern kunnat hållas stången i tio år, men nu har den spridit sig till levern. – Jag känner en enorm tacksamhet att jag lever i Sverige med all den sjukvård och hjälp jag fått under dessa år, annars så skulle inte jag varit här nu. Peder Persson har startat insamlingen "Fäll ett träd" för cancer, där han skänker värdet av ett av sina träd till Cancerfonden och uppmanar andra att göra detsamma. Hittills har över 120 000 kronor kom mit in genom Peders insamling.

Elitserielag skänker intäkter 3

habo Volleybollfanatikern Stefan Stiffe

för sin insamling.

Besteg Kilimanjaro för cancerforskningen 2

lund/göteborg Jesper Bokefors och Daniel Jonsson

har gjort det till sitt uppdrag att genomföra tuffa, fysiska utmaningar till förmån för Cancerfonden. Första utmaningen bestod av 80 mil på cykel från Stockholm till Norge följt av 4,5 mil vandring upp på en bergstopp. Nyligen klarade de sin andra utmaning – att bestiga Kilimanjaro i Tanzania, Afrikas högsta berg, på 5 895 meter över havet. ”En smärtsam men underbar vecka” sammanfattar de upplevelsen. Hittills har de samlat in 21 000 kronor.

TACK TILL

Spelar för forskningen.

Bernholm gick bort i cancer 2014. In nan han dog startade han insamlingen Beachvolley mot cancer. ”Älska beachvolley, hata cancer!” är devisen. Med hjälp av olika initiativ och gåvor har över 760 000 kronor kommit in genom volleybollälskarna. Före jul skänkte exempelvis elitserielaget Habo hela intäkterna från säsongens sista hemmamatch till Cancerfonden.

Karl & Britt Thur från Malmö, som testamenterade sitt hus och sina bankmedel till ett värde av runt 5,9 miljoner kronor till Cancerfonden.

Testamenten står för 37 procent av Cancer fondens insamlade medel. Cancerfonden är be- friad från kapitalvinstskatt, vilket gör att en gåva som testamenteras går direkt till Cancerfonden.

Ordnar konsert.

Musik och mingel mot cancer 4

linköping Linn Ristorp studerar till musik- och eventarrangör

och ordnar den 4 mars en välgörenhetskonsert på kulturhuset kylten där vinsten skänks till Cancerfonden. Kvällen bjuder på liveS musik från lokala artister, mingel och plockmat. – Svårt att säga hur många som kommer men cirka 150 personer hoppas jag, säger Linn.

34 RÄDDA LIVET NR 1 2016

4 5

insamlingar pågår just nu. Vill du hedra någon som drabbats eller bara stötta kampen mot cancer? Läs om hur du startar en insamling på cancerfonden.se under fliken ”Stöd oss”.

»Önskar att fler får överleva« 6

AIRI ÅBERG

från Södra Sunderbyn i Luleå, har varit månadsgivare till Cancerfonden sedan år 2000. Varför blev du månadsgivare?

– För att det är ett bra ändamål. Det behövs pengar för cancerforskning. Jag ser och hör att det ger resultat; att vård, forskning och behandling går framåt. Det var ingen sjukdom i familjen som fick mig att börja ge, jag kände bara att det var en bra sak att göra.

Mammans sjukdom gör att företaget vill bidra.

Krossar berg – och cancer 5

kisa Bröderna Petterssons Kross och Maskin i Kisa är ett av

många företag som blivit företagsvänner till Cancerfonden under 2016. Mikael Pettersson, som äger företaget med sin bror, berättar varför: – Det är som man brukar säga: Var tredje får cancer, men alla drabbas. Egentligen är vi väl inte mycket för välgörenhet och det har blivit svårt att veta vilka organisationer som är seriösa och inte: Cancerfonden känns verkligen som en seriös organisation. Har ni egna erfarenheter av cancer? – Ja, vår mor fick för ett år sedan besked om att hon har urinblåse cancer. Hon genomgår behandling nu. Vi har så klart blivit starkt berörda av det och därför vill vi vara med och stötta cancerforsk ningen, säger Mikael Pettersson. Cancerfondens företagsvänner bidrar till kampen mot cancer samtidigt som de visar engagemang både internt och externt. Välj mellan fyra olika företagspaket för mellan 5 000 kronor och 50 000 kronor som gäller ett år. Läs mer på cancerfonden.se/foretagsvan.

Vad hoppas du att dina pengar ska bidra till?

– At det leder till bättre behandlingar så att fler kan överleva. För knappt ett år sedan gick min mamma bort i bukspottkörtelcancer, pankreascancer, en sjukdom som få äldre överlever, så naturligtvis hoppas jag att forskarnas och läkarnas arbete ska kunna bota fler som drabbas av bukspottkörtelscancer framöver. Vill du säga något till forskarna som tar del av dina pengar?

– Fortsätt att kämpa på. Ni gör ett så otroligt viktigt och beundransvärt arbete!

FORSKNINGSFRAMSTEG inom PANKREASCANCER – sedan Airi blev givare:

2001 Ett europeiskt

forskningssamarbete där Sverige deltar visar att cyto statikabehandling efter kir urgi gör att de opererade pa tienterna i snitt lever sex till tolv månader längre.

2005 De förs

ta svenska läkarna bör jar regelbundet ta bort större blodkärl bakom pankreascancer om det finns risk för att cancer växer på dem.

2015 Forskare i

Lund utvecklar ett nytt test som mäter tusentals markörer i blodet och som de tror kan diagnostisera pankreascancer i ett tidig are stadium.

IDAG Cancerfonden

stödjer forskning om att upptäcka pankreascancer i ett tidigare skede samt att hitta substanser som kan användas för en mer effektiv behandling.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 35

PSYKOLOGI / ATT HA CANCER OCH SMÅBARN Anna och dottern Nayeli fick en omtumlande start. När Nayeli var nyfödd svävade både mor och dotter i livsfara.

36 RÄDDA LIVET NR 1 2016

»Jag lever för varje dag tillsammans« Rädslan för att dö och inte finnas där för sin dotter präglade Anna Ljungs första tid som mamma. Även om Anna och hennes man Ricardo Videla lämnat cancern bakom sig har sjukdomen format dem som föräldrar – till det bättre, tror de själva. Text HANNA ODELFORS Foto MAGNUS LIAM K ARLSSON

et var en plötslig och stark smärta. Anna satt på bryg gan vid sjön nära hemmet i Eskils tuna när det högg till i magen. Tre månader återstod av graviditeten och Anna och Ricardo förstod direkt att något var fel. Väl på sjukhuset gick allt snabbt. Läkarna befarade att moderka kan lossnat och beslutade om akut kej sarsnitt. Anna, som arbetar som sjuk sköterska på nyföddhetsavdelningen på samma sjukhus, förstod direkt vad som väntade. – ”Jaha, nu får jag ligga på jobbet i två månader”, tänkte jag men allt kring förlossningen gick bra och jag hörde vår dotter skrika direkt, vilket var otro ligt skönt, berättar Anna. Genast efter förlossningen fortsatte kirurgerna att leta efter orsaken till

smärtan. Och hittade den rätt snabbt: en sprucken blindtarm. ”Aha, bara en vanlig blindtarmsin flammation, skönt!”, tänkte Anna. Blindtarmen skickades på analys och för de nyblivna föräldrarna följde några turbulenta dagar. När Nayeli förlösts med akut kejsarsnitt vägde hon bara 1,4 kilo.

Dottern, som inte vägde mer än 1,4 kilo, var bara ett par timmar gam mal när hennes ena lunga kollapsade. Hon vårdades i respirator och under några timmar var läget kritiskt. Men det stabiliserades och dottern fick heta Nayeli, ”jag älskar dig” på mayaspråk. Två dagar senare fyllde Anna 30 år, vilket de firade lite lätt på sjukhuset. Dagen efter kom chockbeskedet. Ett dränage i dotterns lunga skulle tas bort och Anna och Ricardo ville vara med och trösta. Men kirurgen som opere rat Anna ville träffas. På en gång. Ana lysen av blindtarmen var klar, berät tade hon. ”Och det ser inte bra ut – det är cancer.” – Då bröt vi båda ihop. Jag tänkte di rekt att ”Nu är det slut. Nu när vi pre cis fått vår dotter som vi längtat efter så mycket, så kommer jag aldrig få se henne växa upp”, säger Anna. NR 1 2016 RÄDDA LIVET 37

PSYKOLOGI / ATT HA CANCER OCH SMÅBARN Erfarenheterna av cancern gör det lättare att prioritera i vardagen. Anna och Ricardo sätter tid med Nayeli och varandra i främsta rummet.

Under månaden fram till operatio nen svävade de i ovisshet om cancern spridit sig utanför blindtarmen. Sam tidigt hade Nayeli grava andningssvå righeter. En dosa som övervakade and ningen pep flera gånger om dygnet – ett tecken på att Nayeli slutat att an das och Anna och Ricardo blixtsnabbt måste vara där och väcka liv i henne. – Man var på helspänn dygnet runt. Vi sov nog inte mer än någon timme åt gången under den månaden, och många nätter vaknade jag och grät, sä ger Anna. Ett spädbarn som stundtals svävade mellan liv och död. Farhågan att Annas cancer inte gick att bota. Lägg på det en skriande sömnbrist. En pressad situ ation, milt utryckt. 38 RÄDDA LIVET NR 1 2016

Samtidigt fanns där en sjudande lycka över dottern. Och en njutning över att ha blivit föräldrar, trots kaoset. – Jag minns det ändå som en my sig tid. Vi fick ju vara nära vår dotter, hon låg nästan hela tiden på mitt eller Ricardos bröst. Det var det vi levde på, säger Anna. De inredde rummet på sjukhuset med lite prydnadssaker hemifrån, tog dit en tv och kollade filmer. – Mitt i stormen var det nästan

»Varje gång vi är tillsammans är en riktig lyx.«

som semester. Vi var tillsammans alla tre och lyckades leva i stunden, säger Ricardo.

är operationsdagen när made sig fick Anna djup separationsångest. Den typ av omfattande can cerkirurgi hon skulle ge nomgå i Uppsala är en av de mest krävande som finns. Buken öppnas uppifrån och ner och fylls med varm cytostatika. Metoden kan vara livräd dande, men är förknippad med stora risker. Dagarna innan skrev Anna ett av skedsbrev till Ricardo. – Jag hade dödsångest och trodde att jag aldrig mer skulle vakna.

Vid operationen tog kirurgerna även bort en tredjedel av tjocktarmen och en äggstock för att vara på den säkra si dan. Men allt gick bra. Och inte minst: det fanns inga tecken på att cancern spridit sig. När Ricardo och Nayeli kom på besök efteråt var Anna svårt medtagen. Tolv slangar var inkopplade i hennes kropp. Hon kunde knappt röra sig, och ansikte och läppar hade samma ljusgråa nyans. ”Ett grått lik” var R icardos första tanke. – Jag var livrädd inombords, men tänkte att det inte fick synas på mig. Min räddning blev att hålla mig syssel satt. Det fanns alltid något att göra – jag tog hand om Nayeli 24 timmar om dygnet och lärde mig att byta hennes sond och tog hand om många praktiska saker i Annas omvårdnad. Det hjälpte, säger Ricardo. Anna blev successivt bättre, Nayeli växte till sig och någon månad senare fick de för första gången åka hem alla tre. Under ett par månader gick oron att hålla i schack, men sedan kom bak slaget. Anna låg vaken på nätterna – inte bara för att Nayeli hade kolik, utan även för att allt som hänt snurrade i hu vudet. – Det var som om jag bearbetade allt först efteråt. Jag sökte aldrig hjälp och kom ur det ändå, men så här i efter hand tror jag att det kanske varit bra att få samtalshjälp, säger Anna medan Nayeli nyfiket pillar på hennes örhänge. – Vad e de! utbrister hon och pekar med ett knubbigt litet finger.

dag är Nayeli en livlig 2,5-åring som kiknar av skratt när Anna och Ricardo leker ”björnen so ver”. Båda jobbar 50 procent och prioriterar att vara med sin dotter så mycket de bara kan. En konsekvens av sjukdomstiden, menar båda två. – Det blir nog så när det inte va rit en självklarhet att få se henne växa upp. I början hängde det nog ihop med en rädsla för att cancern skulle komma tillbaka – då skulle jag i alla fall ha va rit med henne så mycket jag kunnat. Men i dag tänker jag inte så, utan jag är bara tacksam över att vi får vara till sammans, säger Anna. Hon går på regelbundna kontrol

ler som inte visat på några nya föränd ringar. Oron för cancern gör sig på mind då och då, men är så gott som borta. Kvar från sjukdomstiden finns bara en klarare blick för vad som är viktigt i tillvaron. På så vis har cancern format deras föräldraskap – på ett posi tivt sätt, tror de båda. Upplevelsen har gjort det lättare att prioritera och gör att de tre är mer sammansvetsade än vad de annars hade varit, menar Anna och Ricardo. Även om oron är borta berättar Ricardo att han ofta tänker tillbaka på tiden med cancern. Inte med sorg, utan med lättnad. – Det blir så tydligt: Varje gång vi är tillsammans är en riktig lyx. Den käns lan är så stark att den nog sitter i för all tid.

I dag mår Anna bra och tankarna på cancern dyker upp allt mer sällan.

»Glädjen ofta större än oron« Par som får barn och drabbas av cancer samtidigt kan ofta g lädjas över bebisen lika mycket som andra föräldrar – men känner sig berövade på omgivningens glädje.

et menar Yvonne Brandberg som är psykolog och sakkunnig på Cancerfonden. Hon har mött många par där mamman fått ett cancerbesked under graviditeten. – Många känner en sorg över att det nyfödda barnet inte får stå i centrum utan att fokus i stället hamnar på cancern, säger hon. Småbarnsföräldrar som drabbas av cancer är ofta mer oroade för hur barnet ska påverkas av sjukdomen, än för sin egen hälsa. Mycket av tankarna kretsar kring att kanske inte finnas där när barnet växer upp. – Även de som har en god prognos tänker på döden så fort de hör ordet cancer, och oroar sig för vad barnet ska komma ihåg av en om man inte finns kvar, säger Yvonne Brandberg.

Hon menar att gemenskapen föräldrarna emellan är avgörande för hur man klarar att hantera oron. – Det är också viktigt att den friska partnern får stöd. Att axla ansvaret för ett litet barn samtidigt som partnern är svårt sjuk är oerhört tufft. Erfarenheten av en svår sjukdom kan påverka föräldraskapet på både positivt och negativt sätt, betonar Yvonne Brandberg. – Man lär sig att planera sin tillvaro och blir bra på att lösa problem. Många vittnar även om att man blir bättre på att prioritera och att glädja sig åt vardagen. Till det negativa hör att man kan bli överbeskyddande och ha svårt att släppa taget. Men det kan ju hända alla föräldrar.

SÅ KAN NI GÖRA ¨ Se till att den sjuka föräldern får vara med barnet när hen mår tillräckligt bra, gärna en stund varje dag.

¨ Starka känslor och oro är svåra att dölja för en bebis. Det är inte skrämmande för bebisen så länge man inte förlorar kontrollen.

¨ Se till att även den friska partnern får någon form av samtalsstöd.

¨ Ta hjälp av vänner och familjemedlemmar som kan stötta praktiskt och känslomässigt.

Anna Martling Professor och cancerforskare, Karolinska Institutet – Tack för att du bidrar till forskningens framsteg.

Vi är Cancerfond ens

FÖRETAGSVÄ N

2016

Vi på Cance rfonden vill ett varmt tack framföra till

för ert engag emang i kampen mot cancer. Med vänlig hälsning

Stefan Bergh,

Generalsekretera

Exempel på enheter i

marknadspaketen

1 av 3 får cancer. Men alla drabbas. Bli Företagsvän – så är ditt företag med och stödjer den främsta cancerforskningen i Sverige. Läs mer på cancerfonden.se/foretagsvan eller ring 020-59 59 59

Andrum

Till marginalernas lov

må sår och fattiga vänner ska man inte förakta, säger ordspråket. Så sant. Fast ännu sannare blir det om man till uppräkningen adderar ”vida marginaler”.

Behovet av marginaler är grundläggande för hela existensen. Från cellnivå och uppåt. Det är ytterligt sällan som livet går som på räls. Barn blir förkylda, tåg ställs in och elavbrott slår till ... Det mesta går att klara, ganska så lätt till och med, om du bara har marginaler. Men står du där med en tillvaro med små eller obefintliga marginaler, kan ett aldrig så litet streck i räkningen ställa till det rejält. Hade du haft marginaler, hade du enkelt kunnat improvisera. Utan marginaler är katastrofer svåra att undvika.

ILLUSTRATION CECILIA HEDLUND

Vi höjdrädda måste ha marginaler i avståndssammanhang och passar oss noga för att klättra upp fler steg än fyra på stegen. Vi vet på förhand att om vi knaprar mer än så på marginalerna så börjar hjärtat att banka och svetten att rinna. Något liknande gäller marginalerna för tid. Har du för många närliggande ”måsten” sätter tidskrampen in, lika förödande som höjdrädslan men inte lika omedelbar och övertydlig. Du kan öva upp din förmåga att bli medveten om den och på så sätt få ett ökat intresse för att skaffa dig tidsmarginaler. På förhand. Marginaler justeras ständigt. Ibland abrupt som vid ett cancerbesked, ibland mer smygande som vid det kontinuerliga åldrandet. Förändringarna behöver inte leda till någon katastrof – förutsatt att du undan för undan blir medveten om dina nya gränser och hittar fram till hur du inuti dem både kan behålla och utveckla ditt ”kärnjag”. Det kan vi alla öva oss i, men ibland kan ändå de egna gränserna bli så insnävade att småkatastroferna börjar dugga tätt. Då kan man behöva ett rehabiliteringsstöd för att endera vidga marginalerna eller lära sig navigera inom de snävare gränserna. För bara något decennium sedan sågs det som tämligen olönsamt att re-

Har du för många närliggande ”måsten” sätter tidskrampen in, lika förödande som höjdrädslan men inte lika omedelbar och övertydlig. habilitera äldre människor, men i dag är det synsättet i stort sett borta. Man vet om att just eftersom seniorer har små marginaler är det extra lönsamt att hjälpa dem – det behövs inte så mycket för att de med god livskvalitet ska kunna återerövra sig själva inom de nya gränserna. BODIL JÖNSSON Professor emerita vid Lunds universitet. Har bland annat skrivit boken "Leva livet hela livet" tillsammans med Maj Rom (Brombergs, 2015).

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 41

Att leva med cancer Jag tror också att det vore bra för dig att tala med någon utanförstående person, till exempel kuratorn på den klinik där du behandlas. Det ger möjlighet för dig att uttrycka din egen oro för framtiden, din irritation och ilska, till en person som inte själv är berörd. Ofta kan man då känna att det är lättare att tala om både ilska och oro för framtiden. Be din kontaktsjuksköterska eller läkare om en remiss till kuratorn.

VAD VILL DU FRÅGA OM LIVET MED CANCER? Yvonne Brandberg är psykolog vid Radiumhemmet och sakkunnig på Cancerfonden. Hon svarar på dina frågor om livet med cancer – som drabbad eller anhörig. Skicka in din fråga till raddalivet@cancerfonden.se.

»Är otroligt arg och irriterad«

Jag lever med en kronisk cancersjukdom och får behandling var tredje vecka. Dessvärre märker jag att mitt humör förändras i samband med behandlingen och jag blir stundtals otroligt arg och irriterad. Jag känner inte riktigt igen mig själv och är rädd att min man ska tröttna på mig och mitt humör som svänger så. Vad kan jag göra? UNDRANDE

SVAR Det är helt normalt att du kän-

ner dig både arg och irriterad över din situation, liksom att du oroar dig över att din man ska tröttna på dig eftersom du inte är ”dig själv”. Jag föreslår att du berättar för din man att du inte riktigt känner igen dig själv och att du oroar dig för hur han reagerar. Troligen känner också han sig orolig. Förhoppningsvis kan ni berätta för varandra hur det känns och på så sätt öka förståelsen för varandras reaktioner. 42 RÄDDA LIVET NR 1 2016

”Var inte rädd att ta kontakt” Min kollega är svårt sjuk i cancer och hon kommer sannolikt att dö inom kort. Vi har haft kontakt under hela sjukdomstiden, men nu är det tyst. Vi vet ”allt” om varandra, som kollegor kan göra, men jag känner inte hennes tonårsbarn och make. Nu undrar jag hur jag ska förhålla mig? Jag förstår att min kollega inte orkar med fler än de absolut närmaste just nu, samtidigt vill jag gärna hjälpa till och finnas där. Vågar jag kontakta hennes familj? OROLIG KOLLEGA

SVAR Ofta är vi rädda att tränga oss på,

men det är vanligt att både den som är sjuk och familjen känner sig ensam och övergiven. Det är då svårt för dem att själva ta kontakt, särskilt om man har tråkiga nyheter. Hennes make och barn kanske inte heller känner till att ni står varandra nära eftersom ni har känt varandra som kollegor. Därför kan det hända att de inte tänker på att informera dig på eget initiativ. Jag föreslår att du kontaktar hennes familj. Om du ringer – jag tycker det är bättre än att sms:a när det gäller en så känslig fråga – kan du berätta att du tänker mycket på din kollega och att du

undrar hur hon mår. Sannolikt uppskattar de att du tar kontakt och vill berätta hur läget är. Du kan också fråga om det passar att du hälsar på henne. Hennes familj berättar troligen för din kollega att du har tagit kontakt och att du tänker på henne, vilket säkert känns bra för henne. Ni har ju haft kontakt under hela sjukdomstiden. Det värsta som kan hända om du kontaktar familjen är att de inte vill prata med dig, men jag tror att den risken är mycket liten. Om du blir avvisad har du ändå försökt och då kan du inte göra mer. Jag tror att det skulle kännas bra för dig att ta kontakt med dem, och troligen även för din kollega och hennes familj.

Nedstämdhet kan sitta i länge Jag avslutade behandlingen för en månad sedan men är fortfarande nedstämd. Hur länge brukar man känna sig nedstämd efter behandlingen? ”DEPPIG”

SVAR Många förväntar sig att de ska

känna sig glada och lättade när behandlingen är avslutad. Man föreställer sig att man ska lämna cancern bakom sig. Men vanligtvis tar det lång tid att komma i balans känslomässigt. Ofta är man mycket trött efter behandlingen, och nu kommer en tid för reflektion över det man gått igenom. Dessutom har man inte tryggheten i att ha kontakt med vården. Ytterligare en påfrestning är att omgivningen förväntar sig att tillvaron ska återgå till det normala. För många tar den psykiska återhämtningen upp till ett år, eller längre. Det är viktigt att också närstående känner till att man behöver en lång tid för återhämtning.

»Jag föreslår att du berättar för din man att du inte riktigt känner igen dig själv.«

DET HÄR ÄR CANCERFONDEN

Cancerfondens vision är att besegra cancer*. Målet är att fler ska överleva och färre ska drabbas av cancer.

ör att nå dit arbetar vi med forskningsfinansiering, kunskapsspridning och påverkansarbete. Cancerfonden är en betydande finansiär av svensk cancerforskning. Varje år finansierar vi cirka 450 forskningsprojekt. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan är helt beroende av testamenten och gåvor från privatpersoner och företag. Svensk Insamlingskontroll, SI, beviljar 90-konto till ideella organisationer och säkrar att insamlingsverksamheten håller hög kvalitet. SI godkänner upp till 25 procent i insamlings- och administrationskostnader för att til�låta ett 90-konto. Med cirka 12,1 procent (2014) ligger Cancerfonden med god marginal under SI:s procentgräns. * Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas av onormal celldelning. Mer än 60 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste dödsorsaken före 80 års ålder.

SÅ HÄR KAN DU BIDRA l BLI MÅNADSGIVARE

Starta ett regelbundet givande på cancerfonden.se eller ring 020-59 59 59. Du väljer själv hur ofta och hur mycket du vill ge.

l GE EN GÅVA

På cancerfonden.se kan du enkelt ge en gåva med ditt vanliga betalkort eller via din internetbank. Du kan också sätta in valfritt belopp på plusgiro 90 1986-0 eller bankgiro 901-9514.

l GE EN MINNESGÅVA

Hedra minnet av en närstående. När du skänker en minnesgåva får anhörig ett vackert minnesblad med en personlig hälsning. På cancerfonden.se skänker du enkelt din minnesgåva eller engagerar familj och vänner genom att starta en minnesinsamling. Du kan även ringa in din minnesgåva på telefon 020-59 59 59.

l TESTAMENTERA

Att testamentera till Cancerfonden är att ge en gåva för livet. Ett testamente till Cancerfonden kan omfatta alla slags tillgångar. Då Cancerfonden är skattebefriad kan vi avyttra de värdepapper, fastigheter och bostadsrätter vi ärver utan att behöva betala kapitalvinstskatt. Som testamentstagare tar vi ansvar för att testamentet verkställs på ett respektfullt sätt.

l BLI STÖDMEDLEM

Ett stödmedlemskap i Cancerfonden kostar 200 kronor per år. Som Stödmedlem får du varje år fyra nummer av Rädda Livet och kan där följa Cancerfondens verksamhet och forskningens framsteg.

l KÖP LOTTER

CANCERFONDEN ... ¨ grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning

¨ delade 2015 ut 430 miljoner kronor till

Cancerfondens Rikslotteri är ett skraplotteri där hela överskottet går till Cancerfonden. Lotterna köper du på vår webbplats, cancerfonden.se.

l AKTIEGÅVA

¨ finansierar de bästa forskningsprojek-

Du kan skattefritt skänka utdelningen från dina börsnoterade aktier till Cancerfonden, dock före bolagsstämman. Ta hjälp av din bank eller besök oss på cancerfonden.se.

¨ har inga statliga bidrag

l BLI FÖRETAGSVÄN

svensk cancerforskning

ten i nationell konkurrens

¨ har 5 500 kontakter varje år via Informations- och stödlinjen

¨ har 55 anställda iljarder ¨ har sedan starten delat ut 9,3 m kronor till svensk cancerforskning

Välj ett digitalt företagspaket från 5 000 kronor. Som Företagsvän får ni bland annat banners till er webbplats och vårt digitala nyhetsbrev. Beställ direkt på cancerfonden.se/foretagsvan eller ring 020-59 59 59.

l BLI SPONSOR

Cancerfonden erbjuder företag unika möjligheter att arbeta med sponsring, dels i kampanj, dels på årsbasis. Kontakta Ellen Mattsson: ellen.mattsson@cancerfonden.se som berättar om aktivering genom produktförsäljning och kommunikation.

NR 1 2016 RÄDDA LIVET 43

B-POST Retur till: Cancerfonden 101 55 Stockholm

Är det omöjligt att besegra cancer? Vi tänker besegra cancer. Omöjligt, tänker du. Nej, säger vi. Men kommer det att vara enkelt? Kommer det att gå fort? Kommer vi att klara det själva? Svaret är Nej. Fler än någonsin insjuknar i cancer. Var tredje person i Sverige får ett cancerbesked någon gång i livet och många fler berörs. Men vi är övertygade om att det går att vända trenden. Det kommer kräva enormt mycket av väldigt många. Tid och pengar. Forskare och givare. Engagemang, mod och en outtröttlig vilja. Vi vet att en person som insjuknat inte kan välja bort sin sjukdom. Och ett enda Nej kan inte stoppa cancer. Men om fler ger ett

Gå in på cancerfonden.se och anmäl dig i dag! #nejtillcancer

långsiktigt stöd till cancerforskningen kan vi tillsammans se till att färre drabbas och fler överlever. Nu vill vi ha ditt Nej. Bli månadsgivare till Cancerfonden – för dem som kämpar i dag, för dem som drabbas i morgon och för dem som inte längre är med oss. Säg Nej till lungcancer. Nej till bröstcancer. Nej till prostatacancer. Nej till all cancer. Att besegra cancer är en lång resa. Men omöjligt? Nej.

Säg Nej till cancer! Bli månadsgivare.