med ökande krav på beständighet och minskad miljöbelastning så har intresset för och användningen av dessa produkter ökat, särskilt internationellt. Både granulerad mald masugnsslagg och stenkolsflygaska medför förändringar av både den färska och hårdnade betongen. De påverkar både värme- och hållfasthetsutvecklingen samt betongens täthet/permeabilitet varvid betongens förmåga att motstå sulfater ökar och transporten av klorider sker långsammare. Med slagg är det möjligt att ersätta en stor del av portlandcementen (upp till 100 procent av CEM I vikten kan tillsättas och få medräknas i vctekv) och erhålla beständiga betongkonstruktioner. Även flygaska kan tillsättas i relativt stora mängder (upp till 33 procent av CEM I vikten kan tillsättas och få medräknas i vctekv). Men mängden som kan/får tillsättas beror på exponeringsmiljön. De mängder som tillåts i SS 137003 är rimliga baserat på de resultat som redovisas i litteraturen fast i vissa exponeringsklasser är de föreskrivna maxdoseringarna konservativa. Slaggen har dessutom en estetisk fördel då den ger betongen en ljus och varm ton som ofta efterfrågas av arkitekter. ■
Referenser
Beart, G., Poppe, A.-M. & de Belie, N. (2008): Strength and durability of high-volume fly ash concrete, Structural Concrete, Vol. 9, No. 2, pp. 101–108, 2008. Bennet, D. (2007): Architecural insitu concrete, RIBA Publishing, London. Bertolini, L., Elsener, B., Pedeferri, P. & Polder, R.P., (2004): Corrosion of Steel in Concrete, Wiley-VCH, Weinheim. Betonghandbok – Material (1994), utgåva 2, red. C. Ljungkrantz, G. Möller & N. Petersons, Svensk Byggtjänst, Stockholm, 1994. Boyd, A.J. & Hooton, R.D. (2007): Long-Term Scaling Performance of Concretes Containing Supplementary Cementing Materials, Journal of Materials in Civil Engineering, Vol. 19, pp. 820– 825. BRE Digest 330 (2004): Alkali-silica reaction in concrete, Part 1 Background to the guidance notes, Part 2 Detailed guidance for new construction, Part 3 Worked examples, Part 4 Simplified guidance for new construction using normal reactivity aggregates. Building Research Establishment, BRE Bookshop, UK. BRE Special Digest 1 (2005): Concrete in aggressive ground, Building Research Establishment, BRE Bookshop, UK.
Bygg & teknik 7/11
Concrete Society (1991): The use of GGBS and PFA in concrete, Technical report No. 40. Gehlen, C. (2000): Probabilistische Lebensdauerbemessung von Stahlbetonbauwerken – Zuverlässigkeitsbetrachtungen zur wirksamen Vermeidung von Bewehrungskorrosion, Heft 510, Deutscher Ausschuss für Stahlbeton, Berlin, 2000. Härdtl, R. (1995): Veränderung des Betongefüges durch die Wirkung von Steinkohlenflugasche und ihr Einfluß auf die Betoneigenschaften. Schriftenreihe des Deutschen Ausschuß für Stahlbeton, 1995, Heft 448. Ji, G. (2008): Cracking risk of concrete structures in the hardening phase: Experiments, material modeling and finite element analysis. PhD thesis Dep. of Structural Eng., The Norwegian University of Science and Technology, Trondheim. Knutsson, A. (2010): Freeze/Thaw Durability of Concrete with Fly Ash, Master’s Thesis 2010:154, Avd. för Bygg- & miljöteknik, Chalmers. Locher, F.W. (2006): Cement principles of production and use. Verlag Bau+Technik GmbH, Düsseldorf. Malhotra, V.M. & Ramezanianpour, A.A. (1994): Fly ash in concrete, second edition CAN-MET, Natural Resources Canada, Ottawa, 1994. McMillan, F.R. & Powers, T.C. (1934): A method of evaluating admixtures, Proceedings American Concrete Institute, Vol. 30, pp. 325–344, March-April 1934. Nilsson, L.-O., Poulsen, E. , Sandberg, P., Sørensen, H.E. & Klinghoffer, O. (1996): Chloride Penetration into concrete – State of the Art – Transport processes, corrosion initiation, test methods and prediction models, HETEK report No. 53, Vejdirektoratet, København, 1996. 150 sid. Rønning, T.F. (2001): Freeze-Thaw Resistance of Concrete. Effect of: Curing Conditions, Moisture Exchange and Materials, PhD-thesis, Division of Structural Engineering – Concrete Section, The Norwegian Institute of Technology, Trondheim, 2001. Stripple, H., Sternhufvud, C. & Skårman, T. (2005): Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från mineralindustrin. IVL Rapport B1651.0 SS-EN 206-1 (2001): Betong – Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse. SIS Förlag AB. SS-EN 450-1 (2005): Flygaska för betong – Del 1: Definition, specifikationer och
byggfrågan
Lektor Öman frågar… Robert Öman, lektor i byggnadsteknik vid Avdelningen för bygg- och miljöteknik, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling (HST), Mälardalens högskola i Västerås, är här igen med en ny byggfråga. Frågans poäng framgår som vanligt, eftersom det säger en hel del om hur utförligt svar som förväntas. Svaret hittar du på sidan 64.
Fråga (4 p) Förklara utförligt vad det är som avgör den teoretiska undre gränsen för värmekonduktiviteten, λ-värdet, för mineralull? Varför kan värmekonduktiviteten i praktiken inte nå denna teoretiska undre gräns?
kriterier för överensstämmelse, SIS Förlag AB. SS-EN 450-2 (2005): Flygaska för betong – Del 2: Utvärdering av överensstämmelse, SIS Förlag AB. SS-EN 15167-1 (2006): Mald granulerad masugnsslagg – Definitioner, specifikationer och kriterier för överensstämmelse, SIS Förlag AB. SS-EN 15167-2 (2006): Mald granulerad masugnsslagg – Utvärdering av överensstämmelse, SIS Förlag AB. SS 13 70 03 (2008): Användning av EN 206-1 i Sverige, Utgåva 4. SIS Förlag AB. Thomas, M.D.A, Scott, A., Bremner, T., Bilodeau, A., & Day, D. (2008): Performance of slag concrete in marine environment, ACI material Journal, Nov-Dec 2008. Thomas, M.D.A. & Matthews, J.D. (2004): Performance of pfa concrete in a marine environment – 10-year results, Cement and Concrete Composites, Vol. 26. Utgenannt, P. (2004): The influence of ageing on the salt-frost resistance of Concrete, Dr. avhandling, Avd. Byggnadsmaterial, LTH, Rapport TVBM-1021. Välkommen till Bygg & tekniks hemsida: byggteknikforlaget.se
49