Reform, 2-2016_

republikanska föreningens medlemstidning

Reform

nr 2 2016

ledare 03 notiser 04 kalendarium 19 krönika 20

DEN STORA KOMPROMISSEN VID HAVET I år det 45 år sedan Torekovs­ kompromissen, överläggningarna som resulterade i att monarkin fråntogs all formell makt. Kvar blev ett kant­stött kungahus – men också ett p ­ arlamentariskt problem som bara tycks bli större.

SIDAN 12

06 |DÄRFÖR REPUBLIKAN Det är orättfärdigt att poster och maktpositioner ärvs, säger Nina Lekander.

08 |FEM SKÄL Därför vill du inte att ditt barn växer upp till prins eller prinsessa.

11 |STOPP FÖR FJÄSK Dom i förvaltningsrätten stoppade kommunernas dopgåva till prins Oscar.

INNEHÅLL

04

08

NOTISER

INGEN DANS PÅ ROSOR

18 NOTISER

Årets republikan, Unga republikaner, Islands president, med mera.

En kunglig uppväxt är sannerligen inte något att sträva efter.

Tre röster i media om behovet av republik.

06

11

DÄRFÖR REPUBLIKAN

FRAMGÅNGSRIK PROTEST

19

Nina Lekander tycker att kungafamiljen åtminstone skulle kunna vara bättre föredömen.

Kommunernas bidrag till prins Oscars dopgåva stoppades i förvaltningsrätten.

07

12

STÖD BOKUTGIVNING Bengt Halls bok om republik är snart klar. Var med och bidra till att få den tryckt och utgiven.

20

TOREKOVS­­KOMPRO­MISSEN I år är det 45 år sedan de historiska överläggningarna i Torekov.

08

12

2 – REFORM

NORR TILL SÖDER Kalendarium och kontaktinformation till alla lokalavdelningar.

18

KRÖNIKAN Veronica Palm om vad som egentligen hotar svensk kultur.

MER SERIÖS DEBATT

I

BÖRJAN AV SOMMAREN medverkade jag i det direkt­ sända radio­programmet P1 Debatt u ­ nder ämnet ”Vad ska vi ha kungahuset till?”. På den ­republikanska sidan hade jag stöd av bland andra riksdagsledamoten Robert Hannah (L), Jenny Bjerkås, som är engagerad i vår förening, och ­Thomas Sjöberg, en av författarna till den omdebatterade boken Den motvillige monarken. Bland monar­ kisterna som deltog återfanns Herman Lindqvist och Rojalistiska föreningens Folke Höjmar. Det är alltid roligt att få ­diskutera statsskicket och radio­ debatten var givetvis ett mycket bra initiativ av public service. Programmet ligger kvar på sverigesradio.se för den som vill lyssna.

Vi i Republikanska föreningen ­brukar efterfråga seriös debatt om statsskicket. Jag blir regelbundet intervjuad och våra debattartiklar publiceras i tidningar över hela landet, men överlag är den massmediebevak­ ning som sker av statsskicket lättsam underhållning med kungafamiljen.

Jag tycker inte att familjen Bernadotte ska behandlas med silkesvantar av journalisterna, utan hovet borde vara

Republikanska föreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg. Reform är föreningens medlemstidning och distribueras till medlemmar, riksdagsledamöter, bibliotek med flera.

”Jag tycker inte att familjen Bernadotte ska behandlas med silkesvantar av jour­ nalisterna.” föremål för normal och kvalitativ nyhetsjourna­listik. Därför vill jag upp­ mana dig att ge beröm till journalister när du ser bra bevakning av vår fråga.

Jag samlade styrelsen till ett möte i början av hösten för att bland annat diskutera föreningens medie­strategi.

Målet är att det ska bli mer seriös debatt om statsskicket och har du en vass penna får du gärna göra en insats genom att skriva insändare och debatt­ artiklar.

Till styrelsemötet tog jag med idéer på hur vi kan få mer fart på republik­ frågan i riksdagen. Min förhoppning är att riksdagens republikanska nätverk ska kunna arrangera seminarier som övertygar fler riksdagsledamöter om att de både ska agera och argumentera för republik. Vi vill få till ett ökat stöd i opin­ionen och politiker kan bidra genom att passionerat kämpa för demo­ krati och jämlikhet.

R E P U B LIKA NSKA FÖR ENINGEN

REDAKTION

I S SN 2000-9526

KONTAKTA OS S Birdh, birdh.se Redaktör: Johan Abrahamsson

T RYC K Tryckfolket AB

Karlbergsvägen 86 B, 4 tr, 113 35 Stockholm Tel: 0768-71 77 22 E-post: reform@repf.se

U PPL AGA

B LI MEDLEM

Foto: Dan Lepp

Medlemskap i Republikanska föreningen kostar 200 kronor per kalenderår. republikanskaforeningen.se/vi-behover-dig-som-medlem

ANSVA R IG U TG IVA R E Magnus Simonsson

Yasmine Larsson Ordförande

Helena Tolvhed, Lars Jonsson, Magnus Simonsson, Anne-Lie Elfvén, Jonas Wikström, Johan Abrahamsson

REDAKTION EL L PRODU KT ION Reform tar gärna emot material till nästa nummer, som utkommer under våren 2017. I första hand är vi ­intresserade av krönikor och essäer. Vid intresse, skicka ett mejl till: reform@repf.se

Styrelsen diskuterade även för­ bättringar av den interna verksamheten och vi kommer nu att arrangera en större nationell konferens varje höst på ­någon ort i landet. Vi vill ge m ­ edlemmar möjlig att slipa argumentationen och inspirera till aktivitet. I år kommer alla intresserade medlemmar att bjudas in till en konferensdag i Helsingborg lördagen den 19 november. Jag hoppas att vi ses då!

12 000 ex

OMSL AG

E-post: info@repf.se Telefon/SMS: 0768-71 77 22 republikanskaforeningen.se facebook.com/repf.se twitter.com/repf instagram.com/repfse google.com/+repfse Kansliets besöks- och postadress i Stockholm: Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B, 4 tr 113 35 Stockholm Kansliets öppettider: Tisdag–torsdag: 08:30–17:00

Eftertryck endast med redaktionens tillstånd. Redaktionen ansvarar inte för ej beställt material. Åsikter som framförs i Reform av utomstående skribenter ­behöver inte nödvändigtvis överensstämma med ­redaktionens eller Republikanska föreningens.

REFORM – 3

NOTISER ETT BÄTTRE STATSSKICK

Kan Island, kan Sverige I juni valde Island historikern och författaren Guðni Th. Jóhannesson till ny president. Han är partipolitiskt oberoende och gick till val på att bland annat förespråka vikten av enighet i ett litet land som Island.

Islands författning visar att det är möjligt med en demokrati där även landets högsta ämbete är öppet för alla medborgare. Island blev självständigt 1944 och utropade sig efter en folkomröstning till republik.

– En svensk republik blir naturligtvis inte en kopia av den isländska modellen, men det finns lärdomar att dra. De har en bättre metod för att utse statschef än vad vi har, säger Republikanska föreningens ordförande Yasmine Larsson.

”Men det är precis som när man åker förbi slottet och mina barn säger drömskt: ’Där inne bor de.’ Och man känner: ni får inte tycka att de är bättre än er för det är de inte! Det är därför jag har såna jävla problem med kungahuset – det lär ens barn att det finns hierarkier som nästan framstår som oöverstigliga.”

Fredrik Wikingsson, intervjuad i tidningen Café.

MEDLEMSUNDERSÖKNING FACEBOOK

Vässa dina argument!

På Facebook finns det sedan en tid tillbaka ett diskussionsforum för Republikanska föreningens medlemmar. Här går det att dela med sig av idéer, diskutera och vässa argument.

Gruppens främsta syfte är att fungera som ett internt diskussionsforum för ämnen som berör Republikanska föreningens verksamhet. Bara medlemmar i föreningen får vara med i gruppen, du hittar den genom att logga in på Facebook och söka på ”Republikanska föreningens medlemsforum”.

4 – REFORM

Vilken typ av republik?

Frågan om vilken typ av republik som önskas ställdes i Republikanska ­föreningens medlemsundersökning i våras.

50 47%

40 30 20

27% 17%

10 10%

En republik utan statschef

En republik där statschefen har samma formella makt som idag

En republik där statschefen har större formell makt än idag

Jag vet inte

Foto: Melker Dahlstrand

NY RIKSDAGSMOTION

Fyra har blivit fem Förra året lade för första gången representanter från fyra ­riksdagspartier ­tillsammans fram en motion för republik i riksdagen. I år har även en r­ epresentant från Centerpartiet anslutit sig. Ledamöterna bakom motionen är Rasmus Ling (MP), Niclas Malmberg (MP), Mia Sydow Mölleby (V), Maria Weimer (L), ­Mathias ­Sundin (L), Yasmine Larsson (S), Hillevi Larsson (S) och Johanna ­Jönsson (C). Utöver att riksdagen ska inleda arbetet med att avveckla monarkin ställer motionärerna också ett antal krav som de vill få igenom redan i dag. Stats­chefen ska kunna åtalas, statschefen ska inte behöva ha en särskild religiös tro och prinsar och prinsessor ska inte behöva ha sina föräldrar och regeringens godkännande för att få gifta sig. Dessutom bör det bli större insyn i hovets ekonomi.

WEBBUTIKEN

Snygga till dig!

Sedan en tid tillbaka går det att köpa den här toppenfina t-tröjan, designad av konstnären och serieskaparen Nina Hemingsson, i webbbutiken. Pris: 179 kronor inklusive frakt. Butiken är även uppdaterad med nydesignade tygpåsar och knappar. republikanskaforeningen.se/butiken

”Successionsordningen sätter sig över andra grundlagar och hamnar i konflikt med deras grundläggande fri- och rättigheter. Det är varken rimligt eller hållbart i ett modernt, demokratiskt system.”

Maria Ripenberg, ledarskribent på Upsala Nya Tidning. Maria Ripenberg tilldelades i våras utmärkelsen Årets republikan. Priset delades ut i samband med Republikanska föreningens kongress i Stockholm.

UNGA REPUBLIKANER

”Vi ska bli en tydlig ungdomsrörelse” Aza Cheragwandi från Stockholm är sedan 1 oktober ny förbundsord­ förande för Unga republikaner.

Utöver sitt engagemang i Unga ­republikaner har han även varit regionsombudsman i SSU och vice förbundsordförande för Sveriges Elevråd.

VARFÖR BLEV DU REPUBLIKAN? – Precis som så många andra republikaner tröttnade jag på att det i Sverige finns en familj som har möjlighet att leda och representera vår nation, trots att deras enda mandat är deras genpool.

VAD VILL DU ÅSTADKOMMA SOM FÖRBUNDSORDFÖRANDE? – Jag vill lägga grunden för en strukturerad organisation. Nu är vi en åsiktssamlande och delvis aktivistisk rörelse, jag hoppas kunna skapa en stark organisation med lokalengagemang och utbildning.

Vi ska bli en tydlig ungdomsrörelse, som till exempel kan väcka aktivism och skola ungdomar via sociala medier. Nu ska vi i styrelsen göra grundarbetet och diskutera vad Unga republikaner är och vad vi ska göra.

VAD ÄR UNGA REPUBLIKANERS ROLL I DEBATTEN? – Vi ska lyfta det faktum att samhället inte bara tillhör dagens väljare, utan även ungdomarna. Vår roll är att opinionsbilda och påverka människor för att republikanisera Sverige. Senast 2030 har vi avskaffat monarkin.

REFORM – 5

DÄRFÖR ÄR JAG REPUBLIKAN

Nina Lekander Nina Lekander är författare, översättare, kritiker och journalist och har medverkat i en lång rad uppmärksammade a ­ ntologier.

Hon romandebuterade 1988 och har även skrivit flera ­barnböcker.

Text: Julia Lindström

HEJ NINA LEKANDER, VARFÖR ÄR DU REPUBLIKAN? – Det är väl alla förnuftiga människor?

Av demokratiska skäl naturligtvis. Det är orättfärdigt att poster och ­maktpositioner av det slaget ärvs, det borde alla ­tänkande människor förstå. Samtidigt kan jag begripa behovet av och önskan efter glamour och sagor, men det kan man få tillfredsställt på andra håll.

VAD OGILLAR DU MEST MED MONARKIN? – Att den så tydligt representerar klassklyftor, att folk tar sig fram utan några egentliga meriter utan att det enbart har med blod att göra – något som kan ­associeras med rasism. Sedan är det konstigt att du måste tillhöra en viss ­kyrka. Kungafamiljen är den enda familj som inte har någon religionsfrihet, är inte det en konstig bild att förmedla till dagens unga och nyanlända? Dessutom kan jag tycka att om du är kung och rik kan du väl vara lite hygglig också. Kungen känns lite gullig och skojig, kan inte han säga ”hej flyktingar, kom in och bo här på slottet!” Han är så extremt passiv, även om han är politiskt bakbunden.

HUR TOLKAR DU SVENSKA FOLKETS BILD AV KUNGAHUSET? – Jag tror att svenskarnas bild är väldigt kluven, från rabiata som inte ens klarar

6 – REFORM

av att se dem till en extrem dyrkan, folk åker till Solliden den 14 juli och hurrar för Victoria i spöregn. Det är ett löjeväckande spektakel som jag inte tycker att vuxna människor borde hålla på med. Något slags behov eller längtan uppfyller de väl, de visar upp en bild av den perfekta kärnfamiljen. Men vore det inte bra om kungahuset födde en queerunge och kunde göra lite förebildsnytta istället för att låtsas vara så perfekta?

HUR KOMMER MONARKIN ATT AVSKAFFAS? – Det verkar tyvärr omöjligt, de är så sjukt populära. Jag har tidigare trott att h ­ ierarkier och vidskeplighet skulle tyna bort, men nu tvivlar jag på det. ­Klassamhället byggs ju om hela tiden, och nu har vi en ny superunderklass med flyktingar och ickevita nyanlända.

Men om dagen kommer då monarkin försvinner behövs ingen statschef utan det räcker med en regering och en vald premiärminister.

”Det är ett löjeväckande spektakel som jag inte tycker att vuxna människor borde hålla på med.”

LÄSNING

STÖD NY BOK OM REPUBLIK Det är över 60 år sedan Vilhelm Moberg skrev Därför är jag republikan. Nu behöver den svenska debatten uppdaterade republikanska argument. En helt ny bok om republikfrågan är snart redo för tryckning.

ER ÄN 60 ÅR har gått sedan Vilhelm ­Moberg publicerade sin ­folkbildande ­Därför är jag republikan. Det var ett par ­decennier innan den nu­varande kungen blev kung. Det fanns få ­teveapparater och begreppet kändis var inte ­uppfunnet. Den dåvarande kungen hade stor ­formell makt – den nuvarande g­ rundlagen var ännu inte skriven. Det finns därför en lucka i ­litteraturen som behöver täppas igen. Den svenska debatten behöver ­uppdaterade ­republikanska argument, som tar ­hänsyn till de senaste årens ­utveckling. Det har skrivits debatt­ inlägg och p ­ amfletter, men det saknas en bok som sammanfattar, en bok att å­ tervända till när du söker nya

M

a­ rgument och vill påminna dig om fakta.

Bengt Halls bok Republik går ­igenom argumenten för och emot monarkin. Det är en bok som avslöjar myter och ersätter gissningar med fakta. En lättläst och användbar bok för alla som vill veta mer om Sveriges statsskick, demokratins framväxt, statschefens uppgifter, hur den svenska opinionen ser ut och vad de politiska partierna tycker.

– Det finns ett behov av en bok som inte bara når ut till de som ­redan är övertygade republikaner utan även andra som vill veta mer om Sveriges statsskick och republikens ­nödvändighet, säger Bengt Hall, ­författare, folkbildare och ledamot i Republikanska föreningens styrelse.

BIDR A NU

VAR MED OCH BIDRA! BOKEN ÄR SNART klar och det finns kontakter med ett förlag. För att ­finansiera tryckningen samlar ­föreningen in pengar bland medlemmar och ­sympatisörer. En hel del bidrag har redan inkommit, men du kan fortfarande göra en insats.

SÅ HÄR GÖR DU: Alla belopp är ­välkomna, men skänker du minst 300 kronor får du ett eget exemplar av b ­ oken när den är tryckt. Skänker du minst 400 kronor får du dessutom ett snyggt bokmärke med Republikanska ­föreningens logotyp. Vill du ha boken och/eller bokmärket ange din postadress

om du skickar pengar till plusgiro­kontot, och din e-postadress om du skickar pengar via Swish. Skänker du mindre än 300 ­kronor, eller av någon anledning inte vill ha ­boken, behöver du inte ange detta. Swish: 123 319 84 05. Plusgiro: 114 96 91-6, märk inbetalningen med "Bok".

REFORM – 7

KUNGLIG UPPVÄXT

DÄRFÖR VILL DU INTE ATT DITT BARN SKA VÄXA UPP SOM PRINS ELLER PRINSESSA Om du känner någon som till äventyrs önskar att sitt barn fick chansen att växa upp till prins eller prinsessa har vi samlat fem skäl till varför det inte är något att stå efter.

Text: Erik Bredhe Illustration: Rasmus Erixon

8 – REFORM

1.

KRÄNKTA RÄTTIGHETER Att växa upp i kungahuset strider mot flera av FN:s barnkonventions artiklar. ”Rätten till privatliv och skyddet mot alla former av utnyttjande” far all världens väg redan i samma ögonblick som de stolta föräldrarna möter den samlade pressen utanför BB. Kungabarnen föds in ett skyltfönster där de kläs upp och uppfostras till att bete sig kungligt och blir ovetandes brickor i det raffinerade pr-spel som hovet administrerar.

Och det barn som genom livets lotteri råkade hamna överst i tronföljden berövas sin självbestämmanderätt på ett omänskligt vis. Inte tal om att förverkliga sig själv och sina drömmar. Yrket är på ett omänskligt vis förutbestämt och på livstid.

2.

SKYHÖGA FÖRVÄNTNINGAR – Jag är alltid rädd för att inte vara tillräcklig, alltid rädd för att göra fel. Jag är rädd för att inte leva upp till förväntningar. Jag är rädd för att jag klampar i klaveret av ren okunskap.

Intervjuad efter studenten våndades kronprinsessan Victoria Bernadotte den ­hårda pressen på henne. Från alla håll, inte minst sig själv. Med de psykiska ­påfrestningar som det innebär att växa upp i kungahuset är det lätt att ta mer hänsyn till vad som förväntas av dig, än vad du själv vill. Inget barn ska behöva tappa bort sig själv i rädslan av att inte vara tillräcklig.

3.

RELATIONER Som prins eller prinsessa kan det vara svårt att veta vem som är en riktig vän och vem som bara vill spegla sig i stjärnglansen. Att dagligen behöva överväga detta är ­naturligtvis inte bra för ett barns självkänsla. Det är lätt att få en skev världsbild – när ska du våga tro att du är uppskattad för den du är och inte för din ställning?

Minst lika påfrestande är kärleksrelationer. Media kommer ständigt att spekulerar i nya romanser med den överhängande risken att ungdomsförälskelsen kvävs i sin linda. Att plötsligt utsättas för sträng mediabevakning kan göra att den nya pojk- eller flickvännen inte pallar trycket och lämnar rampljuset. Om kärleken ändå består får prinsar och prinsessor inte gifta sig som de vill. Både den regerande statschefen och regeringen måste ge sitt godkännande.

REFORM – 9

KUNGLIG UPPVÄXT

4.

BEGRÄNSAD FRIHET Som prins eller prinsessa saknar ditt barn religionsfrihet – det är enligt grundlagen skyldigt att bekänna sig till evangelisk-luthersk tro. Och kungahusets curlingföräldrar sopar banan så hårt att barnen riskerar att halka av den och helt förlora uppfattningen om vem de är – eller vad de kunde bli. Istället handlar vardagen om att anpassa sig till ett liv de inte valt själva. Från tidig ålder får du lära dig att vinka på rätt sätt och hälsa med lagom fast hand. Dina karriärval ska helst falla inom ramen för det kungligt rimliga. Prinsar och prinsessor har begränsade möjligheter att utforska sig själva och världen som omger dem. För en tronföljare är det inte tillåtet att ens som myndig resa och bo utomlands utan statschefens samtycke.

5.

MEDIEBEVAKNINGEN Media följer din lilla prins eller prinsessas minsta steg. Barnet föds in i en tillvaro som är en bärande del i det självspelande piano som kallas kändisjournalistik. Var ­barnet än rör sig blir det påpassat, uppmärksammat och bedömt. Redan i tidig ålder ­kommer din avkomma att börja förhålla sig till bevakningen och lära sina vänner att blunda när de blir fotograferade eftersom det gör bilderna oattraktiva för publicering. ­Medias utseendefixering risker även att få ditt barn att börja se sig själv genom deras kritiska ögon. Det är förstås svårt att veta varför Victoria Bernadottes drabbades av ätstörningar i tjugoårsåldern – men bara det att inte få vara i fred med sin sjukdom och tillfriskna i lugn och ro är illa nog.

10 – REFORM

LANDSHÖVDINGEN OCH DOPGÅVAN

KOMMUNERNAS DOPGÅVA STOPPAD I FÖRVALTNINGSRÄTTEN Det ingår inte i de skånska kommunernas uppgift att bidra med pengar till prins Oscars dopgåva. Det slår förvaltningsrätten fast i flera domar.

Text: Susanna Johansson

Å SNART DET i våras blev känt att Länsstyrelsen i Skåne, på initiativ av dåvarande lands­ hövdingen Margareta Pålsson, sökte stöd hos länets 33 ­kommuner för att finansiera en dopgåva till prins ­Oscar meddelade Republikanska föreningen att varje kommunal gåva skulle överklagas till förvaltnings­ rätten med hänvisning till kommun­ lagen. Nu är tre av de sammanlagt tolv ­kommuner som sade sig vilja vara med och bidra till gåvan fällda – en stor framgång för alla som varit med och protesterat. Länets resterande 21 ­kommuner valde att inte stötta gåvan över huvud taget. Inte heller ­till­frågade Sydsvenska Handels­ kammaren eller Region Skåne var med och s­ känkte pengar.

De fällande domarna i förvaltnings­ rätten har skett med ­hänvisning till kommunlagen som säger att ­kommunen endast får intressera sig för sådant som är av allmänt intresse

S

och har anknytning till kommunens ­område eller invånare.

IDÉN ATT ÖVERLÄMNA en dopgåva till prins Oscar, som av sin morfar kungen fått titeln hertig av Skåne, i form av en ny naturlekplats i national­ parken Söderåsen var landshövdingens egen. Att bygga en ny lekplats för barn, och varför inte i en nationalstadspark, är det få som har haft invändningar mot. Det Republikanska föreningen och andra kritiker vänt sig mot är att initiativet fötts ur landshövdingens jakt efter en dopgåva. Förslaget kom inte efter en behovsanalys eller ­annat underlag som kunde påvisa att en naturlekplats skulle vara till nytta för länets invånare och besökarna i Söderåsens­ nationalpark.

MEN TROTS BAKSLAGET med in­ samlingen av medel från kommuner och andra offentliga inrättningar gav Margareta Pålsson inte upp. Genom

Naturlekplatsen till prins Oscars ära kommer trots domarna att byggas. Men nu utan kommunal finansiering.

ett upprop riktat mot näringslivet och privatpersoner samlades närmare 700 000 kronor in och beslutet att uppföra naturlekplatsen till prins Oscars ära ligger fast. Länsstyrelsen i Skåne måste dock själva gå in med skattemedel i form av 200 000 kronor, samt ­addera drift- och underhålls­ kostnader för lekplatsen i sin budget.

Så kan det gå, tror det eller inte, när det är dop i monarkin Sverige, år 2016.

REFORM – 11

TOREKOVSKOMPROMISSEN

DEN STORA KOMPROMISSEN VID HAVET Det är i år 45 år sedan Torekovskompromissen slöts. I valet mellan att avskaffa monarkin eller införa republik valde politikerna, i ett försök att göra alla nöjda, ett slags mellanting.

Resultatet blev ett kantstött svenskt kungahus – men också ett snabbt växande parlamentariskt problem.

Text: Erik Bredhe

12 – REFORM

OREKOV 1971. Det är en solig augustimorgon och fyra vita badrockar styr stegen ner mot Morgon­bryggan för ett dopp. De flesta turisterna har lämnat den skånska badorten för ­staden och jobbet igen, men för de fyra morgonpigga figurerna har ­arbetet just börjat. Det är representanter för de fyra största riksdagspartierna – ­moderaten Allan Hernelius, social­ demokraten Valter Åman, folkpartisten Birger Lundström och centerpartisten Bertil Fiskesjö – som kommit hit för att lösa ett gemensamt problem: den svenska monarkins vara eller icke vara.

T

FRÅGAN OM ­REGERINGSFORMEN var långt ifrån ny, men hade ­aktualiserats i och med att grund­ lagarna i mitten av sextiotalet genom­ gick en allmän revidering. Men läget var knepigt. Socialdemokraterna hade visserligen väckt den motion som lett till mötet i Torekov, men hade under många år låtsats som om det regnade varje gång någon påtalade att kravet om republik faktiskt fanns i deras partiprogram. Dessutom var en stor majoritet av svenskarna på 1970-­talet positiva till kungahuset. Taktiskt tänkande politiker över hela skalan insåg att partier som medverkade till

”De fyra politikerna skickades därför ner till Bjärehalvön med ett officiellt uppdrag, men även med en uppmaning från partikamraterna: se till att hitta ett sätt att både äta kakan och ha den kvar!"

monarkins avskaffande begick politiskt självmord. De fyra politikerna skicka­ des därför ner till Bjärehalvön med ett officiellt uppdrag, men även med en uppmaning från partikamraterna: se till att hitta ett sätt att både äta kakan och ha den kvar!

Bertil Fiskesjö är den enda av de fyra politikerna som fortfarande är i livet. Han minns det som ganska lätt att komma överens med de andra partierna.

– Tradition och folkvilja v­ äg­­des mot argumentet att monarki är o­demokratiskt. Men även om jag själv är republikan insåg jag det omöjliga i situationen. Det parti som hade drivit frågan om republik hade varit utplånat i nästa val, säger han.

RESULTATET BLEV DEN så ­kallade Torekovskompromissen som trädde i kraft 1975. Formuleringen i 1809 års regeringsform ”konungen äger att allena styra riket” ströks och kungen fråntogs sina politiska ­uppgifter.

REFORM – 13

TOREKOVSKOMPROMISSEN

Foto: Mark Lippold/Sydsvenskan Överläggningarna ägde rum på Hotell Kattegatt i Torekov.

”De verbala krumbukter politiker använder för att lirka sig ur monarkifrågan är värdiga utbrytarkungen Houdini.”

14 – REFORM

Statschefskapet kom nu att handla om en mer svävande roll, om band­ klippningar, cocktailpartyn och att ”sälja in Sverige” i världen. Den all­ männa åsikten bland politiker var att kompromissmakarna hade lyckats.

Kungen var oskadliggjord – men kvar på slottet. En politisk kollaps hade med nöd och näppe undvikts. Stats­ minister Olof Palme presenterade stolt den ­reviderade regeringsformen för ­svenska folket, där monarkin beskrevs som en formalitet, något som enkelt kunde avskaffas genom ett ”penndrag”.

Kompromissen var första fasen i den tvåstegsmodell att införa republik som många politiker räknade med.

Men fas två visade sig vara ­förtvivlat svår att komma till skott med. Inget parti har varken förr eller senare helhjärtat vågat lyfta Olof Palmes ­berömda penna. Mats Einarsson, som

tillsammans med Jesper Svensson, häromåret presenterade Republikan­ ska föreningens grundlagsutredning, menar att kompromissmakarna i ­Torekov litegrann försatt möjlig­ heten att genomföra republik fullt ut. Även om han inte underskattar ­kompro­missens betydelse, menar han att ett visst ­momentum gick förlorat.

Kanske ­gjordes det till och med svåra­ re att genomföra republik i framtiden.

– Tanken hos de principiella ­republikanerna var att göra kungen till en symbolfigur utan makt för att sedan lättare kunna avskaffa honom. Tyvärr fungerade det delvis tvärtom. Många svenskar har i dag svårt att engagera sig i monarkifrågan av just den anled­ ningen – att kungen inte har några formella befogenheter. På det sättet var kompromissen ett misslyckande.

Trots goda intentioner innebar den

Foto: Paul Hansen/DN/TT Carl Gustaf och Silvia Bernadotte har åsikter om placeringen av det nya Nobelhuset i Stockholm.

i slut­ändan att monarkin bevarades, säger han. ÄVEN OM DE REPUBLIKANSKA sym­ patisörerna i Sverige blir allt fler, är ett genomförande av republik fortfarande­ en het potatis i riksdagen. De verbala krumbukter politiker ­använder för att lirka sig ur monarkifrågan är värdiga utbrytarkungen Houdini. Att politiker inte velat väcka den björn som sover har ett antal orsaker. Många svenskar är dåligt insatta i hur a­ lternativet till en monarki skulle se ut – vilket ska­ par viss osäkerhet hos de som inte är benhårda rojalister. Detta gör det svårt att driva frågan. En annan är det resonemang som ­statsvetaren Olof Ruin förde kring ­social­demokratins hållning till monarki­frågan på 1950och 1960-talet.­Han menade att Tage Erlanders regering insåg att snabba

samhällsförändringar lättare accept­ erades av befolkningen om man sam­ tidigt behöll en traditionell, om än förlegad, institution. Även i dag kan en vurm för kungahuset användas på ett liknande sätt i svensk politik, för att ge legitimitet åt en mer radikal politisk hållning – något vi känner­igen hos högerextrema partier.

”Trots att monarkin från­ togs allt politiskt inflytande har kungen många inflytel­ serika vänner och ett makt­ nätverk få har insyn i.”

45 ÅR SENARE befinner vi oss i samma vakuum som efter den stora kompro­ missen. Samma paradox. Å ena sidan en modern demokrati, å andra sidan en odemokratisk monarki. Vi har fortfa­ rande en kung – fast utan officiell makt och befogenheter. Men även om det är lätt att vifta bort hans betydelse ska inte den inofficiella makt som kunga­ huset fortfarande ­besitter underskat­ tas. Trots att monarkin fråntogs allt politiskt inflytande har kungen många

REFORM – 15

TOREKOVSKOMPROMISSEN

Foto: Anders Wiklund/TT I blåsväder: "Han har ju en kolossal närhet till folket." Så sa Carl Gustaf Bernadotte om Bruneis diktator Hassanal Bolkiah efter ett statsbesök i landet 2004.

16 – REFORM

inflytelserika vänner och ett maktnät­ verk få har insyn i. Han har dessutom ett stort pr-maskineri och nätverk av lobbyister som kan lägga locket på kontroversiella nyheter, vilket ger hans inflytande ytterligare dimensioner.

Mats Einarsson menar att den makt kungen utövar är svår­översiktlig.

– Det står egentligen ingenstans vad kungen ska göra, vilket ger honom stort utrymme att verka i flera former som inte är reglerade. Det gör det svårt att sätta fingret på den makt han har. Avsaknaden av transparens i hans nuvarande maktutövande är mycket problematisk, säger han.

NÅGOT SOM DÄREMOT uttrycktes tydligt i ­Torekovskompromissen är att kungen inte får uttala sig i p ­ olitiskt känsliga frågor. Men det har som bekant­inte hindrat honom. Det naivt positiva uttalandet om Hassanal Bolkiah­, sultanen i oljediktaturen Brunei,­är en svårsmält klassiker.

En annan av det lite mer förvirrade slaget är den känga han 1989 gav den norska statsministern: ”Om Gro Har­ lem Brundlandt inte kan ta hand om sälproblemet så undrar jag, hur ska hon då kunna ta hand om det norska folket?”

Ett tredje exempel, från bara i somras,­är den debatt som rasade i ­flera svenska dagstidningar efter kungens­kritiska uttalande om det planerade bygget av Nobelhuset i Stockholm. Stadsbyggnads- och kultur­borgarrådet i Stockholm, Roger Mogert, kände sig förbryllad över kungens utspel: – Jag kan ha respekt för att man har olika åsikter, det är en del av demo­ kratin. Men jag blir förvånad över att kungen lägger sig i ett demokratiskt fattat beslut. Det känns lite absurt att år 2016 svara på vad kungahuset vill, sa han i en intervju i Dagens nyheter.

MOT BAKGRUND AV kungens tid­ vis omdömeslösa uttalanden är det i dag enkelt att se problema­tiken med en statschef med munkavel.

1971 var det svårare. Kungen var en lågmäld herre som umgicks med

arkeologi­professorer och träd­ gårdsmästare – några noggrannare förhållningsregler­än att han om­ bads hålla låg profil i sina politiska uttalanden kändes inte nödvändigt.

I dag är det dock ­tydligt vilket parlamentariskt ­problem kompro­ missen innebär. Vi har en statschef som inte får uttala sig politiskt­och opinionsbildande – men som inte kan lägga band på sig – och som i kraft av sin titel hörs och syns överallt. Kungahuset har dessutom i dag en egen kommunikation­sstab och genom­sociala­medier har den mediala genom­slagskraften blivit än större, på gränsen till ostoppbar.

Kanske borde de fyra ­herrarna i Torekov­vågat mer. Gått hela vägen.

Under den där sen­sommarveckan 1971 var republiken så nära att de kunde ställa ifrån sig kaffekoppen i sommar­kvällen, sträcka ut handen och röra vid den. Mötesdagarna kom dock att präglas av en försik­ tighet. Ett starkt kompromisstänk­ som ­enligt skrönor från köket på hotell Kattegatt även kom att inne­ fatta middagarna. Valet av kött eller fisk till förrätt avgjordes genom en kompromiss. En dag åts det fisk till förrätt och kött till varmrätt, dagen därpå vändes det på steken.

”Under den där sen­ sommarveckan 1971 var republiken så nära att de kunde ställa ifrån sig kaffe­ koppen i sommarkvällen, sträcka ut handen och röra vid den.”

DEN 20 AUGUSTI 1971 lämnade så fyra saltstänkta politiker väst­ kusten. Ett beslut var fattat, en kris hade avvärjts. Kungen var vingklippt, men kvar på tronen.

När Bertil Fiskesjö ser tillbaka på ­kompromissen tycker han fortfarande­att det de åstadkom är ”tillfredställande”. För Mats Einarsson är arbetet inte slutfört förrän republiken är genomförd, men han menar ändå att kompromissmakarna uppnådde mycket i sak som ligger i begreppet republik.

– Ja, förutom att vi har en låtsas­kung som hela tiden tänjer på gränserna för sina befogenheter.

Det vore bra om vi slapp det, och blev av med den sista resten av monarkin, avslutar han.

REFORM – 17

NOTISER

Inbjudan till höstkonferens I HÖST ÄR det premiär för Republikanska ­föreningens nationella höstkonferens. I år äger konferensen rum i Helsingborg, lördag 19 november klockan 12-16. Evenemanget är öppet för alla m ­ edlemmar som vill lära sig mer om republikfrågan och låta sig inspireras. ­Konferensen äger rum på Stadsbiblioteket, Bollgatan 1, Helsingborg.

För mer information och anmälan: Magnus Simonsson, magnus.simonsson@repf.se eller 0768-71 77 22

pressröster om republik

”När jag födde syntes inga läkare till, eftersom det inte behövdes.

Alltså helt i sin ordning, att dessa läkare var hos någon andra på samma sjukhus som verkligen behövde det. Men heter man Bernadotte i efternamn ska tydligen doktorn stå redo med stora hurtflåset på och leverera navelsträngklippare i renaste guld på röd sammetskudde. Frågar man mig hör inte det här bisarra rövslickeriet av kungahuset hemma i en demokrati. Inte alls.”

Cissi Wallin, krönika i Metro (april).

”Jag tror att man kan se kungaparets utspel på Blasieholmen som ännu ett tecken på denna tendens. Kungen lämnar sin konstitutionella karantän, sätter fingret i luften och dömer av en infekterad politisk fråga, medan drottningen flankerar med nedsättande uttalanden om arkitekter och förbryllande förslag om 'referendum'. Givetvis vet kungaparet exakt vad de gör.”

Björn Wiman, krönika i Dagens Nyheter (juni).

Fler följare i sociala medier UNDER HÖSTEN HAR Republikanska ­föreningen passerat över 5 000 följare på ­Twitter. ­Föreningens Instamgramkonto har för första gången nått över 1 000 följare. www.twitter.com/repf www.instagram.com/repfse

18 – REFORM

”På sex år har apanaget stigit med 25 miljoner kronor.

2017 kommer det att uppgå till nästan 137 miljoner och planen är att summan ska öka under de närmaste åren för att 2020 vara uppe i 145 miljoner. På många sätt är det en struntsumma i statsbudgeten – och det är ’bara’ hälften som går till kungligheternas representation och levnadsomkostnader – men som Robert Hannah skriver är det orimligt att staten ska försörja en så stor kungafamilj. Deras uppdrag och arbetsbörda har ju inte blivit större bara för att de har blivit fler.”

Susanne Nyström, ledare i Eskilstuna-Kuriren (september).

LOKALA AVDELNINGAR

AKTIVITETER

KALENDARIUM

20 OKTOBER, KL. 18.00 Studiecirkel. Kontakt: Ulf Nilsson, ulf.nilsson@repf.se ABF, Spånehusvägen 47, Malmö

26 OKTOBER, KL. 18.00 Medlemsmöte. Kontakt: Elisabeth Jörgensen, elisabeth.jorgensen@repf.se ABF, Magasinsgatan 4, Kristianstad

29 OKTOBER, KL. 11.30 Flygbladsutdelning. Kontakt: Sverker Frid, sverker.frid@repf.se Kungsportsplatsen, Göteborg

2 NOVEMBER, KL. 18.00 Föredrag. Kontakt: Cecilia da Mata, cecilia.da.mata@repf.se ABF, Sveavägen 41, Stockholm

Engagera dig!

15 NOVEMBER, KL. 18.00 GOTLAND

NORRBOTTENS LÄN

Kontaktperson: Anders Johansson anders.johansson@repf.se

Kontaktperson: Ulf Pilerot ulf.pilerot@repf.se

Medlemsmöte. Kontakt: David Örtenvik, david.ortenvik@repf.se Park Hotel, Järnvägsgatan 6, Linköping

GÖTEBORG

SJUHÄRAD

19 NOVEMBER, KL. 12.00

Kontaktperson: Sverker Frid sverker.frid@repf.se www.repf.se/goteborg

Kontaktperson: Eva Josefsson eva.ek.josefsson@repf.se

Nationell höstkonferens. Kontakt: Magnus Simonsson, magnus.simonsson@repf.se Stadsbibliotek, Bollbrogatan 1, Helsingborg

JÖNKÖPING

Kontaktperson: Fredrik Sollner fredrik.sollner@repf.se, www.repf.se/stockholm

STOCKHOLM Kontaktperson: Helen Carlsson helen.carlsson@repf.se

22 NOVEMBER, KL. 18.00 Paneldebatt. Kontakt: Ulla Holm, ulla.holm@repf.se Stadsbiblioteket, Svartbäcksgatan 17, Uppsala

KRISTIANSTAD

UPPSALA

Kontaktperson: Elisabeth Jörgensen elisabeth.jorgensen@repf.se www.repf.se/skane

Kontaktperson: Ulla Holm ulla.holm@repf.se

VÄRMLAND

Medlemsmöte. Kontakt: Elisabeth Jörgensen, elisabeth.jorgensen@repf.se ABF, Magasinsgatan 4, Kristianstad

LUND

Kontaktperson: Imre Randin imre.randin@repf.se

13 DECEMBER, KL. 18.00

Kontaktperson: Bengt Hall bengt.hall@repf.se www.repf.se/skane

MALMÖ Kontaktperson: Ulf Nilsson ulf.nilsson@repf.se www.repf.se/skane

ÖSTERGÖTLAND Kontaktperson: Bo Eriksson bo.eriksson@repf.se

30 NOVEMBER, KL. 18.00

Medlemsmöte. Kontakt: David Örtenvik, david.ortenvik@repf.se Park Hotel, Järnvägsgatan 6, Linköping

1 APRIL, KL. 10.00 Kongressdag 2017.

Stockholm (lokal ej beslutad)

REFORM – 19

Returadress: Reform Republikanska föreningen Karlbergsvägen 86 B, 4 TR 113 35 Stockholm

1 1 1 0 1 3 4 0 0

VAD HOTAR SVENSK KULTUR – EGENTLIGEN?

VAD ÄR DÅ SVENSK KULTUR? Det går naturligtvis inte att slå fast på några få rader, och än viktigare: det är rörligt. En kultur utvecklas ständigt. Men några saker går ändå att peka på som typiska för vårt lilla hörn i världen. Vi var ett av de första­länder som förbjöd barnaga och ratificerade FNs barnkonven­ tion. Det finns i Sverige också en grundmurad tro på jämlikhet, något vi ibland hånar som jante-kultur, men som i grunden betyder att vi vet att ingen människa kan bygga sin lycka på bekostnad av andra och att vi alla är lika mycket värda. Också ­kvinnans ställning är unik i Sverige, trots s­ exualiserat våld, ojämlikhet i lön och obetalt hemarbete är det självklart att kvinnor ska ha samma juridiska rättigheter som män. Och inte minst demokrati och med­ beslutande, att inte den som föds med privi­legier ska ha större rätt. I Sverige kan till och med en svetsare

från ­Örn­sköldsvik­­ bli statsminister.

Men, som sagt, det är en ständig utveckling. Synen på barn, jämlik­ het, kvinnor och demokrati var helt annorlunda­på 1950-talet. Sedan dess har Sverige varit ett invandringsland.

Invandringen har i sig gjort Sverige till ett av världens mest toleranta ­länder vilket spillt över på flera om­ råden, som synen på kvinnor och barn, men också det starka stödet för fri abort och nu också HBTQrättigheter. Det vi i dag kallar svensk­ het är till stor del en effekt av den för­djupade demokrati som invandring och det öppna samhället bidragit till.

VAD ÄR DET DÅ SOM HOTAR VÅR SVENSKA KULTUR? Ja, inte är det invandringen i alla fall. Hur jag än ­letar kan jag bara hitta en sfär i ­Sverige som står helt utanför det som vi tänker på när vi lite svepande ­pratar om svenska värderingar – kungahuset. En skyddad fördemo­ kratisk rest där barn föds till att uppfylla förutbestämda plikter, där o­jämlikheten är institutionaliserad och där äktenskap måste god­kännas av patriarken. Och vad värre är, dess blotta existens sätter hela det demo­kratiska Sverige ur spel genom att nationens högsta ämbete, stats­ chefen, ärvs i blodsband inom denna sfär.

Så den som är orolig, och känner sig nödgad att försvara vår svenska kultur borde per omgående söka medlemskap i Republikanska föreningen.

Foto: Mattias Vepsä

”VI MÅSTE VÄRNA VÅR SVENSKA KULTUR.” På lite olika sätt har det varit sommarens mantra för politiker och tyckare från höger till vänster.

Det har återkommit i sommartal, i Almedalen och i debatter om allsköns utmaningar i samhället. Uttrycket har nästan blivit som något en måste säga för att någon ska lyssna på vad helst en nu har för avsikt att förmedla.­Inte sällan har det kombi­ nerats med en allt mer framträdande plats för den svenska flaggan. Och då och då med en illa dold rasistisk flirt.

”Hur jag än letar kan jag bara hitta en sfär i Sverige som står helt utanför det som vi tänker på när vi lite svepande pratar om svenska värderingar – kungahuset.”

VERONICA PALM Ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott, före detta riksdagsledamot. Tidigare vice ordförande i Republikanska föreningen.