ASP BLADET En tidning från Vuxenavdelningen / Grundad 2002 / Nr: 4- 2013
– EN VÄG TILLBAKA
Grön rehablitering är av storts intresse just nu, inte bara från brukare. Mittuniveristet har börjat forska om denna unika form av rehablitering. ASP Bladet har läst forskningsrapporten och pratat med GrönFramtid!
RENA NÅLAR, RENT SAMVETE
I Sverige har debatten om sprututbytesprogram för injicerande narkomaner pågått i tjugo år. Åsikterna är häftiga för och emot. ASP Bladet följer upp debatten för att se vart den befinner sig här och nu.
VAR GENUINT INTRESSERAD OCH LE sidorna 22-23
Vad innebär det att skaffa sig en vän? Och hur gör man det om man dessutom har sociala funktionshinder? ASP Bladet berättar vad som är viktigt när man vill skapa vänskapsrelationer.
sidorna 8-9
sidorna 8-9
GRÖN REHABILITERING
ETT ÅRSTIDSMÖNSTER I skrivande stund är det Valborgsmässoafton
form av att de ger trygghet, struktur på året
det vill säga: de karlstadsbor som är i behov
och jag ska snart ge mig ut för att traditions-
och en känsla av "ordning och reda".
av våra tjänster.
ARBETETS ”FASTA” DAGAR
Återkommande mönster och rutiner behövs
enligt lyssna på vårtal, sjunga vårsånger och beskåda eld och fyrverkerier. För mig och många andra är detta tillfälle starkt förknippat med startskottet för våren. Den här dagen är för mig en del i ett årsmönster, en dag som är lite speciell, liksom många andra
Likaså finns det strukturer och återkommande händelser även på arbetet som på olika sätt bidrar till "ordning och reda". Som exempel kan nämnas regelbundna upp-
dagar under året.
följningar av förvaltningens ekonomi och
Det finns ju ett antal dagar under året som
kerhetsberättelse, kund- och brukarunder-
verksamhet, kvalitetsredovisning, patientsä-
markerar särskilda händelser. Jag tänker på alla helgdagar som är förknippade med jul och påsk förstås, men även många dagar däremellan såsom allhelgona, Kristihimmelsfärd och midsommar. Även 1 maj och 6 juni är speciella dagar, men även fettisdagen, alla hjärtans dag... Ja, det finns många olika sorters dagar, med olika "tyngd", då det finns anledning att fira till det lite, som en
sökning och ledar- medarbetarundersökning. Arbetsplatsträffar (APT) sker med jämna mellanrum och samverkansmöten mellan arbetsgivare - fackförbund likaså. Ledningsmöten och verksamhetsmöten sker regelbundet, en gång om året är det dags för utvecklingssamtal och lönesamtal. Politikerna möts med jämna mellanrum i olika forum. Det finns
paus i vardagsjäktet.
en mängd ytterligare typer av förutbestämda
Dessutom tillkommer förstås olika sorters
en känsla av sammanhang. Syftet med allt
och fyller en positiv funktion såväl i privatlivet som i arbetslivet. De ger förutsättningar och verktyg till att fokusera på det viktiga. Men även om det är viktigt att det finns tydliga strukturer, så är det inte formerna som är det viktigaste. Det är naturligtvis innehållet, det vi väljer att fylla det med. Idag är det sista dagen i april. Det är årstidsskifte, nu tar våren vid och den efterlängtade värmen kommer snart. Visst är det härligt med återkommande mönster! Med önskan om en Skön Maj!
möten och processer som bidrar till att skapa
högtidsdagar i familj och släkt. Alla dessa olika typer av planerade särskilda dagar behövs i livet och fyller en viktig funktion i
detta är att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra verksamhetens kvalitet, till förmån för dem vi finns till för,
Marita Halvarsson Avd chef Vuxenavdelningen
VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13
NYHETS NOTISER
INNEHÅLL
INLEDARE
ÖVERDIAGNOSTISERAS ADHD? I USA har forskare kommit fram till att ca var femte pojke i skolåldern, femton procent av pojkarna, och sju procent av flickorna i USA får en ADHDdiagnos enligt New York Times. Detta rapporterar TT. De varnar nu för överdiagnostisering; att personer får felaktiga diagnoser och att därmed fler än nödvändigt får centralstimulerande mediciner, vilka kan missbrukas. Om siffrorna stämmer som forskarna har tagit fram angående diagnosmängd, så skulle detta har inneburit en ökning med 53 procent på bara ett årtionde. Men att detta speglar den verkliga bilden gällande neuropsykiatriska funktionshinder, får mothugg.
2
DEBATT Den omätbara kunskapen
NYHETER
4-5
Region Värmland ser framtiden i Norge 6 Robotar sorterar arbetsökande REPORTAGE Rena nålar och rena samveten 8-9 Rädda familjerna 10 KFO coachar kooperativen 11 Mer respekt och förstålse 12-13 En bilverkstad som skapar jobb 14-15 Från gatan till datan 16-17
GRÖN REHABLITERING
18-21
28-29
Det kan finnas ämnen som liknar metamfetamin i vissa produkter som säljs
RECENSIONER & SERIER PÅ JOBBET
från Gymgrossisten, enligt Sveriges Television. Problemet är att vanligt folk
Mats Fackel
Det finns inte en chans att siffrorna stämmer, säger ADHD-forskaren James Swanson, rapporterar TT. Han varnar även för att medicinerna mot ADHD kan vara beroendeframkallande. Text: Maria Lundby Bohlin
METAMFETAMINLIKNANDE PREPARAT I KOSTTILLSKOTT
har blivit påverkade, när de egentligen bara trott att dom tagit ett ofarligt kosttillskott.
Grön rebahlitering, ett alternativ? 18-19 Några röster från uppsatsen 20 Grön rehablitering i praktiken 21 Var genuint intresserad och le 22-23 Jag kan flyga, jag är inte rädd 23 Sann glädje, en allvarlig sak 24 Med kameran som hobby 25 Lär dig tänka positvt och må bättre 26-27
30-31
CHEFREDAKTÖR
Robert Halvarsson
Metamfetamin är ett centralstimulerande narkotika som är mycket starkare och farligare än vanligt amfetamin. De som använder drogen röker eller tar den intravenöst. En anledning till drogens popularitet är att den är förhållandevis lätt att tillverka, så är det i alla fall i USA. Där kan man skaffa alla ingredienser på ett vanligt apotek. Sedan är det bara och blanda ihop dem så har man ett livsfarligt knark. Riktigt så lätt är det inte i Sverige.
REDAKTION
Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Martin Bäckstöm-Ledin, Liselotte Frejdig, Lotta Tammi
FOTOGRAFER
Per Rhönnstad, Kid Overgaard, Lotta Tammi
GRAFISK FORM & RETUSCH
FÖRSÄLJNINGEN ÖKADE MED FLERA TUSEN PROCENT Efter ett inslag i SVT:s Västnytt har kosttillskottet dragits tillbaka från flera återförsäljare, bland annat Gymgrossisten. Att många butiker återkallade produkten medförde att många kunder beställde varan under tiden det ändå gick. - Jämfört med en vanlig dag så har försäljningen kanske ökat med cirka tiotusen gånger. De hann aldrig uppmärksamma eller göra något åt produkten förrän den var helt slut i lagret, säger en anställd på Budo och Fitness webbshop till Sveriges Television.
Robert Olsson, Johan Holst, Martin Bäckström-Ledin
ANSVARIG UTGIVARE Sigge Säll
KONTAKT
kontakt@mediagruppen-karlstad.se ISSN 1652-652X
PRODUKTION & TRYCK
Enligt Livsmedelverket har de haft ögonen på denna produkt, men erkänner att det är svårt att ta reda på de som ligger bakom tillverkningen. Ofta beror det på att de ligger steget före och när en vara försvinner från marknaden kommer det snabbt en ersättningsvara. Text: Christer Adrian
KO O PE R AT I V E T
MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D
www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766 ASP BLADET | NUMMER 8 2012 3
DEBATT
DEN OMÄTBARA KUNSKAPEN rt Halvars
Text: Robe
mmi & Kid
otta Ta son Foto: L
Overgaard
När undertecknad skriver dessa rader lyssnar han på italienske jazz-artisten Nicola Conte. Trummornas rytmer, trumpetens smäktande men ändå glädjefyllda tilltal. Kan jag beskriva detta, så att du som läsare kan smaka på tonerna, låta dem bli en del av dina erfarenheter? Svaret kan nog inte vara annat än ett nej på
blir till ett stort grått töcken, som riskerar
ske denne inte kan förklara hur. Långsamt
den frågan. Du behöver uppleva det jag upp-
betraktas som värdelösa, i den mån de inte
har en sorts hantverksskicklighet utvecklats
lever för att kunna närma dig mina erfaren-
går att inordna i en systematisk förståelse för
som inte förmår att till fullo infångas i en
heter i förhållande till musiken. Kan denna
hur saker och ting fungerar.
teoretisk utbildning. Och när personen som
insikt vara värdefull för hur man förhåller sig
besitter denna kunskap visar dig hur denne
till anställda i exempelvis en kommunal för-
Den ungerske filosofen Michel Polyani for-
gör, kan kanske du inte ta in det.
valtning? Eller för de anställda; sina klienter,
mulerade på 1960-talet en idé, att det finns
brukare?
ett kunskapsfält inom oss som svårligen
Nationalencyklopedin konstaterar att tyst
kommer till uttryck. Det undflyr det mätbara.
kunskap kan handla om så kallade ”självklar-
Jag tror det. Och ändå är det så att moder-
Den är tyst, i ett arbetslag kan den finnas
heter”, som vi möjligtvis inte kan eller tänker
niteten, det moderna samhällets framväxt,
inbakad i korridorerna som en förståelse för
är värda att förklara: ”Polyani ville med
konsekvent har uppvärderat teoretisk kun-
vad som fungerar och inte fungerar.
begreppet visa att även rationalistisk och
skap på bekostnad av mänskliga erfarenhe-
positivistisk kunskapsteori måste förlita sig
terna. Ibland innebär detta stor olycka, för
Polyani kallade detta för ”tacit knowledge”;
på mänskliga och sociala processer som man
de som liksom inte får plats när system i sin
tyst kunskap. Ett exempel på detta skulle
inte till fullo har förstått eller kritiskt prövat.”
teoretiska konstruktion inte lyckas ta in män-
kunna vara följande scenario: När en anställd
niskornas lycka, kunskap och sorger i sin be-
tillfrågas varför denne lyckas så bra i sitt ar-
Det låter kanske tillkrånglat, men dessa
räkning. Alla dessa alltför mänskliga historier
bete med en eller flera klienter, brukare, kan-
”mänskliga processer” kan vara så enkelt
4 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
”Vad kan vi lära oss av detta? Kanske att all kunskap inte kan kodas, göras fattbar, annat än i ett hantverk, i ett görande.”
(eller svårt!) som hur man håller ett barn
av handen. Det är alltså handen, ögat och
om förmedling av det som kallas för socialt
i sin famn, för att på bästa sätt få barnet
örat som lär hjärnan spela piano. Och det
kapital, acceptans och erkännande av andra
att somna efter maten. På vilket sätt håller
gäller i allt. ”
människor.
känner av din nervositet, din styltiga vilja att
Handens kunskap, kan återigen handla om
Detta innebär inte att teoretisk kunskap
hålla ”korrekt”, istället för den kärvänliga
hur vi bär det lilla barnet för att denna ska
saknar betydelse, tvärtom. Men en sorts
fysiska kontakt som kommer av en van och
kunna vila, något praktiskt, som teoretisk
ödmjukhet, och samhällelig uppvärdering av
vänlig hand. Denna vana som innebär att
kunskap kan syfta till att förstå men aldrig
den hantverksmässiga och tysta kunskapen
man ”vet”, men inte kan uttala, hur man
infånga, helt och fullt.
vore på sin plats.
Antti använder begreppet övervåningsutbild-
TILLTRO FÖR INSIKT
man, för att förmedla kärlek, när spädbarnet
håller barnet, låter dess kropp vila intill sin egen kropp. GÖRANDETS INTELLEKT Den är lite likt en musiker som känner sitt instrument utan och innan, även om denne saknar begrepp för tabulatur, takter och tonartsbyte. Vad kan vi lära oss av dessa exempel? Kanske att all kunskap inte kan kodas, göras fattbar, annat än i ett hantverk, i ett görande. En del talar i detta sammanhang om handens kunskap. Görandets kunskap. Gerda Antti skriver för SvD kultur, i en anslutande tanketråd, att vi har förlorat tilltro till andra kunskaper än den intellektuella. Hon använder också exemplet med musik: ”För att hjärnan ska lära sig spela piano krävs det många timmars och dagars träning
ning, för de högre utbildningar i de system vi har byggt upp, vilket premierar en teoretisk förståelse för tillvaron. Där befästs perspektiv som nedprioriterar handens intelligens. De som i sin tur äger dessa utbildningar kommer sedan att ingå i en typ av maktordning, där det lätt blir så att man utifrån egenintresset bekräftar den hierarki som befäster teoretisk kunskap som viktigare än
Det kommer alltid att finnas något inom oss som flyr mätbarheten, i undersökningar, uppstyckade arbetsmoment, eller i misstro inför varandras goda vilja. För att en såpass svårligen kommunicerad del av vårat kunnande ska viljas göras tillgänglig, som vår tysta kunskap, krävs också tilltro. Den som är rädd för sitt levebröd, för varsel och uppsägning, behåller antagligen sin kunskap
annan kunskap.
för sig själv – ser den som ett medel och
Därmed belönas statistikerns arbete mer än
organisationer.
den som gör de tunga lyften i långvården, eller den som sträcker ut en hand till den hemlöse. Som möter människan. Politikerns uppdrag anses viktigare än gatsoparens. Det handlar inte bara om pengar, utan även
hävstång i konkurrens med andra i slimmade
Kanske kan detta också vara viktigt att begrunda när vi försöker att förstå, begripa, tränga in i den kunskap som ofta ej utttrycks genom ord.
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 5
REGION VÄRMLAND SER EN FRAMTID I OSLO
Text: Olle Stagnér Foto: Lotta Tammi
Region Värmland har i samarbete med Olav Thon startat ett kontor i Oslo får att stärka kontakten mellan Värmland och Osloområdet. Får att kunna få del av den tillväxt som är i det området. Kontoret öppnade den femte mars.
Kontorets syfte är att skapa en mötesplats
innebär att det norska näringslivet kommer att
De tre som arbetar på kontoret är sysselsatta
för affärskontakter mellan Värmland och
behöva mer arbetskraft.
med uppsökande verksamhet i Oslo områ-
norska företag. När kontoret öppnade var den
det. En av dom anställda är före detta kom-
Svenske ambassadören närvarande, till sig har
- Norges tillväxt handlar om olja, men man
munalrådet i Årjäng, Kjell Eriksson, som har
de knutit sig tre anställda. Det är flera Värm-
har misslyckats med är att etablera en industri-
ett brett kontaktnät i Norge att utnyttja.
ländska företag som redan hört av sig för att
ell verksamhet i landet, säger Tomas Riste.
kunna få kontakt med norska företag.
I huvudsak handlar det om att skapa För fem år sedan var det färre än tio
kontakter och bygga nätverk och på så
- Osloområdet är en av världens mest expan-
dataföretag som arbetade i Norge, i dag är
sätt möjliggöra för värmländska företag att
siva platser med en kraftig arbetskraftsinvand-
det ungefär 70 stycken, så utvecklingen är
komma in på den norska arbetsmarknaden.
ring, säger Tomas Riste, som är regionråd på
stor i Norge. Det finns inga tecken på att
Exempelvis som underleverantörer till den
Region Värmland.
uppgången kommer att vika sig de närmaste
norska oljeindustrin.
25 åren. Nu arbetar det ungefär 80 000 svenskar i det
- Vi satsar vår kompetens i Norge för att få
området. Den tillväxt man kan se i Osloregio-
- Vi var först med att öppna ett kontor i Oslo.
arbeten till värmländska företag, det är det
nen ser inte ut att mattas utav i den närmaste
Västra Götalands-regionen är nyfikna på vad
viktigaste, säger Tomas Riste.
framtiden. Det finns snarare tecken på att
vi håller på med i Norge, säger Tomas Riste.
tillväxten kommer att öka ändå mer, vilket
6 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
ROBOTAR SORTERAR
NYHET
ARBETSSÖKANDE
Dagens Nyheter (2013-04-09) rapporterar om en ny trend bland arbetsgivare i Danmark och internationellt. Det handlar om att snabbt sortera bland jobbansökningar som företag får in i en rekryteringsprocess. Ett ökat flertal danska och utländska företag
Nyheter citerar, har varit varit i kontakt med
FACKLIG KRITIK
använder sig idag av datorer i urvalsarbe-
mjukvaruföretag i datorbranschen som kan
Dagens Nyheter skriver att det finns kritik
tet när de söker arbetskraft. Datoriserade
bekräfta det som Michael Lazik berättar.
mot den här urvalsmetoden. Kritiken har
robotar sköter arbetet med att gå igenom ansökningar som har inkommit från företagens webb-baserade ansökningstjänster. I den danska tidningen Avisen skriver man att företagen infört robotsystemen för att det dels sparar pengar, och dessutom slipper
EN SORTERINGSMASKIN Roboten är kopplad till de elektroniska ansökningsformulären som många företagen nuförtiden använder sig av. När en arbetssökande söker ett jobb på detta sätt måste han
man drunkna i ansökningar.
eller hon uppge ålder, kön och nationalitet.
I DN:s artikel uttalar sig Michael Lazik VD
sorterar, efter företagets paramterar, bort de
för Lümesse. Lümesse tillhandahåller lösningar och strategier för företag som söker efter personal. I Danmark har Lümesse implementerat sitt datoriserade sorterings-
Sedan kliver den datoriserade roboten in och ansökningar som inte passar in i kravbilden. Denna process sker utan att någon människa läser och går igenom ansökningarna.
system åt ölföretaget Carlsberg.
Företagen kan med hjälp av roboten på ett
Michael Lazik menar att rekryteringsarbetet
utbildningsbakgrund som krävs för den aktu-
blir mer effektivt, samt att det är enklare att jämföra de som söker en specifik tjänst. Lazik säger också att detta är en trend som inte bara ökar i Danmark, utan även på ett internationellt plan har datoriserade robotar gjort sitt intåg på arbetsmarknaden. Den danska tidningen Avisen, som Dagens
lätt sätt sortera bort de som inte har den ella tjänsten. Det i sig är inte problematiskt, men det blir det när man börja plocka bort människor utifrån kön eller ålder. I dessa fall strider det, enligt Dagens Nyheter, mot lagen. I både Sverige och Danmark är det förbjudet med diskriminering utifrån kön, ålder eller etnicitet.
bland annat kommit från fackliga företrädare som menar att det här urvalsystemet kan missbrukas. Det kritikerna menar är att företagen i vissa fall sorterar efter en parametrar, exempelvis ålder, och inte tittar på den sökandens andra kvalifikationer som till exempel arbetslivserfarenhet. Utifrån företagens perspektiv handlar det om effektivitet och kostnader, eftersom rekryteringsprocessen ofta är lång och kostsam. Den engelska tidskriften The Economist skriver att dataverktygens företrädare hävdar att man kan göra bättre beslut i frågor angående anställningsprocesser. - Använt på ett rätt och klokt är sätt, kan robotsystemen matcha rätt person mot rätt jobb. Men de måste vara designade och hanterade av människor, annars kan det gå riktigt fel, menar The Economist. Text: Henrik Sjöberg Illustartion: Martin Bäckström -Ledin
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 7
REPORTAGE
RENA NÅLAR OCH
RENT SAMVETE? Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Kid Overgaard
I Sverige har debatten om sprututbytesprogram för injicerande narkomaner pågått i tjugo år. Åsikterna är häftiga för och emot. ASP Bladet följer upp debatten för att se vart den befinner sig här och nu. Gör rena sprutor att färre använder varandras sprutor och på så sätt riskerar smittas av HIV, hepatit och gulsot? Legitimerar fria sprutor droganvändandet? Når hälsa och omsorgspersonalen personer med missbruk, som de annars inte skulle fått tag i? ASP Bladets Robert Halvarsson har tidigare skrivit om sprutbytesprogrammet vilket är en del av skadereduktion, eller så kallad ”harm prevention”; vad har hänt sedan dess? I Malmö och i Lund började man redan 1986-1987 med ett sprututbytesprogram, i fruktan för en epidemi av HIV bland sprutnarkomaner. Det var osäkert om det var lagligt med en sådan verksamhet, men den socialdemokratiska regeringen lagliggjorde verksamheten så sent som 2006. I Stockholms läns landsting har de rödgröna varit för programmet, medan de borgerliga har varit avvaktande. I juli 2012 sades ja till sprututbytesprogram även i Stockholm, då man sett goda resultat i Skåne, skriver Jenny Stadigs för Accent, en tidning om narkotika. Sverige och flera andra europeiska och centralasiatiska länder skrev 2004 under den så kallade Dublindeklarationen, där länderna lovade att stärka jobbet mot HIV, AIDS och Hepatit. Målet var att man skulle nå 60% av alla intravenösa missbrukare, men som det
8 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
ser ut nu så nås max 5% av missbrukarna i Sverige, genom programmen i Malmö och Lund. GENERALDIREKTÖRERNA RYTER TILL Lars-Erik Holm, generaldirektör Socialstyrelsen, Johan Carlson, generaldirektör Smittskyddsinstitutet och Sarah Wamala som är generaldirektör Statens folkhälsoinstitut menar i en debattartikel att Sverige bör följa Finlands exempel och stärka hälsoarbetet mot de mest utsatta och menar att sprututbytesprogrammen är en viktig del av detta. De poängterar dock att de vill se en vetenskapligt säker utvärdering av programmet så ändringar kan göras om behov finns, skriver generaldirektörerna. Under 2008 rapporterades 28 nya fall av HIV i Sverige, samt 1074 fall av Hepatit C. I Skåne, där sprututbytesprogrammen finns, rapporteras några få fall av HIV, medan det i Stockholm rapporteras omkring 20 personer som smittats genom sprutmissbruk, en siffra som varit stort sett stabil sedan mitten av
1980-talet. Antalet personer som smittas med Hepatit C är också lägre i Skåne och det sker en nedåtgående trend, men generaldirektörerna påpekar att det är svårt att dra några slutsatser angående Hepatit C. Sedan 2006 har Sverige en lag som tillåter landstingen att starta sprututbytesprogram som smittskyddsåtgärd, ändå finns det bara i Malmö och i Lund, även om det nu införs i Stockholm, i Skåne har det funnits sedan mitten av 1980-talet. I övriga Sverige så pågår debatten fortfarande om huruvida sprututbyte är en bra idé eller inte. Kan detta bero på alla kringkostnader? Socialstyrelsen skriver om hårda krav för verksamheten;
man måste ha läkare för hälsorådgivning, till-
Internationellt är det en i stort sett enighet
att att det inte minskar smittspridningen,
gång på motiverande samtal, information hur
om att sprututbyte kan hindra HIV-sprid-
och att inte skattepengar skall gå till olaglig
man skyddar sig mot sexuellt överförbara
ning. Bakom det står Världshälsoorganisa-
verksamhet.
sjukdomar, tester och vaccinationer. Det är
tionen (WHO), amerikanska Medicinska
Företrädarna menar att smitta minskar och
inte bara en person som delar ut sprutor som
institutet (IOM), FN-organet Unaids och
att vården kommer i kontakt med denna
behövs.
narkotikabyrån UNODC samt EU:s motsva-
ljusskygga grupp och kan ge dem vaccin och
righet ECNN.
stödsamtal för att motivera avgiftning.
Behandlingsprogrammet är skapat för att motivera personer att sluta missbruka innan de ådrar sig kroniska sjukdomar som HIV och Hepatit C. Även samhället vinner på det, menar förespråkarna, i och med att sjukdomarna och tillhörande behandling genererar stora samhälleliga kostnader. GRATIS UTAN TIDSBOKNING Alla länder i Europa har infört sprututbytesprogram idag enligt en debattartikel, det vill säga alla utom Sverige och Grekland, med undantag för mottagningarna i Malmö och Lund. I det drogrestriktiva Finland har det införts så kallade lågtröskelmottagningar, dit personer kan gå för att byta sprutor, få vaccinationer och få tester gratis oavsett om de är påverkade - och - utan att boka tid!
MOTSTÅND De som är emot sprututbytesprogrammet säger att programmet inte hindrar smittspridning, då även de som faktiskt tar emot rena sprutor fortsätter att dela sprutor, men i samma debattartikel i Svenska Dagbladet skriver man att av de 25 nya smittade av HIV, så fanns bara en person i Skåne, resterande var i Stockholm, där de inte har något program. Detta visar att programmet inte ger någon on/off-effekt, man kan inte förvänta sig att missbrukare slutar ta narkotika dagen man inför programmet, men det visar på att det minskar risken för spridning på ett bra sätt. FÖR ELLER EMOT? Debatten för eller emot är skarp. Motstån-
Nils Stenström, som jobbar vid institutionen för socialt arbete vid Mittuniversitetet i Östersund utvärderar programmet. Han menar på att få får sitt behov av sprutor täckt utav programmet, men att programmet kan vara effektivt genom testning och vaccinationer. Skånes smittskyddsläkare Hans-Bertil Hansson håller inte med om rapporten. Det går inte går att dra några slutsatser att sprututbyte inte minskar smittspridningen, säger han till TT, och nämner att bara ett enda fall av HIV funnits i Skåne, jämfört med tjugofyra stycken i Stockholm. Han är trygg i överblicken av tunga narkomaner och att testningen av dem är mycket omfattande. - Här är mörkertalet väldigt litet.
darna mot sprututbytesprogrammet menar
”Internationellt är det en i stort sett enighet om att sprututbyte kan hindra HIV-spridning.”
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 9
REPORTAGE
RÄDDA FAMILJERNA
Tidigare skiljde sig inte folk även om de kanske borde ha gjort det. Idag skiljer sig folk kanske för lätt? Här kan familjerådgivningen göra god nytta, där får man möjlighet att samtala kring sina problem och förhoppningsvis få hjälp att vardagen skall bli mer friktionsfri. Familjerådgivningen i Karlstad ligger på Västra Kyrkogatan 3 nära Domkyrkan. Lättaste sättet att få kontakt med dem är att ringa eller mejla och boka en tid för ett första möte, där man avgör hur man ska gå vidare. Man kan gå till familjerådgivning som familj, par eller enskild om man har samlevnadsproblem, är i en kris eller har mycket konflikter. VEM SÖKER HJÄLP? Det finns flera anledningar att söka hjälp hos en familjerådgivare. Det kan vara exempelvis; svårigheter att samtala, gräl, otrohet, svartsjuka, funderingar om skilsmässa, problem i det sexuella samlivet. Det kan även
inga journaler förs och man får vara anonym. VAD INNEBÄR FAMILJERÅDGIVNING? På träffarna får man samtala i lugn och ro med varandra om de svårigheter man har. Av rådgivaren kan man få hjälp att knyta upp låsta positioner och se nya möjligheter. Man får även möjligheten till en ökad förståelse för sin egen och partnerns värderingar och
olika bakgrund men är båda psykoterapiutbildade med specialisering på relationer, de har även utbildning och beredskap att tala om livsåskådningsfrågor då de arbetar med
styvförälder, kriser, att finna känslor för var-
FÖRELÄSNINGAR
eller konflikter inom familjen. Vid kyrkans familjerådgivning råder sträng sekretess,
10 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
jobbar med människovårdande yrken. Både Katarina och Åsa har lång yrkeserfarenhet och Katarina är dessutom handledarutbildad. Text: Maria Lundby Bohlin Foto: Lotta Tammi
Katarina Hultkranz och Åse Berling. De har
kyrkan. Ett samtal kostar 120 kronor.
angående praktiska och ekonomiska frågor
kommuner, Landsting och annat där man
livsåskådning. I familjerådgivningen jobbar
finnas svårigheter i rollen som förälder eller andra, avsaknad av goda överenskommelser
personer som arbetar inom Svenska kyrkan,
Förutom direkt hjälp hålls också föreläsningar för såväl allmänhet som professionella, handledning och konsultation till
Man kan få kontakt med familjerådgivningen genom telefon eller mejl: Familjerådgivning i Svenska Kyrkan 054-141421 familjeradgivningen@svenskakyrkan.se Besök: V Kyrkogatan 3
KFO COACHAR KOOPERATIVEN
Hans Erik Stierna från KFO föreläste om arbetsgivareansvar för ett gäng glada kooperatörer en solig aprildag. På plats fanns bland annat Solakoop, GrönFramtid och andra sociala arbetskooperativ.
Detta skedde via en av föreningen Värm-
- Jag upplever snarare att det än mer entu-
nuvarande kollektivavtal och förändringsut-
landskooprativens utbildningsdagar. För
siasmerande, det innebär också att avtals-
rymme, det nuvarande avtalet är ett ganska
det tjugotal som fanns på plats informerade
området som sådant ökar i betydelse. Detta
ungt avtal, berättar Stierna.
Stierna bland annat kring hur lagarna ser ut.
betyder att vi från vår sida måste fundera
Hur arbetsgivaransvar fungerar i praktiken
kring hur vi kommer att organisera detta i
Avslutningsvis då? Vad tycker han att det ger
samt hur myndigheter, fackföreningar och
framtiden, säger Stierna.
att föreläsa så här, kring lagar och regler för
arbetsgivarorganisationen samspelar med varandra.
INDUSTRIN STYR AVTALSLÄNGDEN
- Jag har hållit mig till att beskriva arbets-
arbetskooperativen, vilket träffas mellan
givaransvaret, både ett rent arbetsmässigt perspektiv samt ett kollektivavtalsmässigt
Och snart är det dags för nytt avtal för huvudparterna Kommunal och KFO; vilka äger rollerna som fackförening respektive
perspektiv, berättar Stierna.
arbetsgivarorganisation. Detta avtal kommer
Sociala arbetskooperativ och närbesläktade
är medlemmar i KFO, och reglerar bland
företagsformer är ett område som i delar av Sverige växer så det knakar. Upplever Stierna att detta kan innebära svårigheter, med så många nyknoppade företag, som ibland inte vet in eller ut kring hur alla regelverk fungerar?
att gälla för alla sociala arbetskooperativ som annat lönenivåer och semesterregler. - Avtalsperiodens längd kan vi nog utgå från kommer att bli treårigt, eftersom industrins avtal ligger på tre år. Sedan ska vi nog se
medlemmar i sociala arbetskooperativ. För detta är varken första eller sista gången KFO arbetar för att bilda företagare på detta sätt. - Framförallt handlar det om att få en blick för hur de sociala arbetskooperativen ser på sin verksamhet och ser på kollektivavtalet, så att jag får nödvändig input från verkligheten, vilket sedan är min uppgift att förvalta under avtalsförhandlingen, avslutar Stierna. Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad
vad som finns för eventuella förbättringar i
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 11
MER RESPEKT OCH FÖRSTÅELSE ÄR ÖNSKVÄRT När Helenas dotter Maja, då 6 år, höll på med idrott kom hon i konflikt med sin tränare. Tränaren förstod inte varför Maja betedde sig som hon gjorde. Denna brist på förståelse gjorde att hon kallade Maja bortskämd.
Men Helena visste att dottern inte var
– Det är viktigt för alla barn att röra på sig
bortskämd, utan bara tänkte annorlunda.
för att må bra, om det sedan sker indivi-
HUR HAR DET BLIVIT NU, EFTER DIAGNOSEN? BÄTTRE? SÄMRE?
Detta hade framkommit ganska tidigt, så
duellt i en klubb eller i grupp, till exempel
– Jag inbillar mig att det har blivit bättre.
Maja gjorde en utredning för att se om hon
ett fotbolls- eller innebandylag, är inte det
Men, jag vet inte om det beror på att de har
hade Asperger eller något annat neurologiskt
viktigaste. Jag tror till exempel att barn med
fått en ökad respekt för Maja, eller om de
funktionshinder. Strax efter incidenten fick
Asperger trivs bäst med ”ensamidrotter”,
tar sig i akt eftersom jag finns där och ser/
Maja, hennes storasyster och deras föräldrar
medan de med exempelvis ADHD söker
hör allt.
veta att Maja hade diagnosen Aspergers syn-
sig till fotboll eller innebandy. Sysslar de
drom. Storasystern hade svårt att ta in det,
med ensamidrott är det kanske karate eller
men Helenas systerdotter har också samma
boxning där de kan få utlopp för sin över-
diagnos och när de berättade att kusinen
skottsenergi.
också hade Asperger, sa hon: – Det är ju inget fel på henne! Sen var det inga mer problem med det. – Det var denna händelse som fick mig att börja fundera, berättar Helena, får inte tränarna någon utbildning i hur de ska hantera barn med särskilda behov? Det behöver inte bara gälla Asperger, det kan handla om DAMP, ADHD eller något annat funktionshinder. HAR DIN DOTTER BARA HÅLLIT PÅ MED FRIIDROTT? – Hon har provat på fotboll och innebandy, men det var friidrotten hon fastnade för. Kanske mest för att hennes storasyster också tränar, även om det är fotboll. Speciellt
LÅTER NI MAJA TÄVLA? – I början ville hon inte det själv och då respekterade vi det givetvis. Maja blev generad och tyckte att alla stirrade på henne, bara för
HAR DU KONTAKT MED ANDRA FÖRÄLDRAR I SAMMA SITUATION?
att hon var annorlunda. Men så kom hon en
– I dagsläget har jag kontakt med en mamma
anmälde vi henne till en mindre tävling. Ef-
till en son med ADHD som spelar fotboll och innebandy. Hon skulle egentligen ha varit med här i dag, men fick förhinder i sista stund. Trots att våra barn har olika diagnoser, har vi föräldrar samma problematik med våra barn. Vi ska försöka starta ett projekt för att utbilda tränare hur de ska hantera barn som inte är som ”alla andra”. Det behöver inte bara vara funktionshinder, utan kanske sexualitet, annat könsuttryck och andra saker, kanske mer ett fysiskt funktionshinder. Vi hörde att det går att söka pengar via Arvsfonden till det här projektet, så det ska vi göra.
dag och sa: ”Mamma, jag vill tävla!” och då ter det har skamkänslorna mer eller mindre försvunnit och hon tävlar, ofta och gärna numera. Kanske föräldrarna till de andra barnen som också tittade på träningen gjorde att hon insåg att det var inte så ”farligt” att andra tittade på henne. SLUTLIGEN, HAR DU NÅGRA TIPS ELLER RÅD TILL ANDRA FÖRÄLDRAR I SAMMA SITUATION? – Våga var öppna! Varken de eller deras barn har gjort något fel! Respektera barnens vilja och lyssna på dom! En pappa kanske vill att sonen ska bli fotbolls- eller hockeyproffs, men sonen kanske vill hålla på med något helt annat!
henne, istället för den person som varit dum
INNAN DIN DOTTER FICK DIAGNOSEN, HÄNDE DET ATT BARNEN VAR DUMMA MOT HENNE?
mot henne.
– Det var speciellt två flickor som var dum-
– Tack själv.
när jag kom in i klubben och började träna
TROR DU ATT DET ÄR LIKADANT FÖR ANDRA BARN MED NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER? ELLER PASSAR OLIKA TRÄNING OLIKA DIAGNOSER?
TACK FÖR ATT DU TOG DIG TID.
ma. De skrattade åt Maja när hon hade dålig finmotorik och det gjorde henne ledsen. Det
Text: Liselotte Frejdig
var Maja själv som berättade det för mig, jag
Foto: Lotta Tammi
såg det inte själv.
”– Det var speciellt två flickor som var dumma. De skrattade åt Maja när hon hade dålig finmotorik och det gjorde henne ledsen. Det var Maja själv som berättade det för mig, jag såg det inte själv.”
EN BILVERKSTAD SOM
SKAPAR JOBB Linus Flodin är 22 år och han har startat en bilverkstad för två och ett halvt år sedan. När han var tolv år ville han gärna ha en egen bilverkstad. Vid 19 års ålder började han att fundera på allvar att starta sin egna verksamhet.
Flodin är utbildad tävlingsmekaniker. Efter
Jonas Kruse som han också hjälpte.
Den höga ungdomsarbetslösheten har inte
skolan började han att arbeta åt Flash Nils-
– Det svåraste med att ha en bilverkstad
påverkat honom någonting när det gällde att
sons Team i Karlstad under sommaren. På
är att kunna planera vardagen, att planera
starta sin verkstad.
tävlingarna träffade han prins Carl Philip,
jobben i en följd under dagen och att ha
vars bil han mekade med och TV profilen
kunskap om alla olika bilmärken, säger Linus Flodin. KUNDKONTAKT ROLIGAST I början av verksammheten var det väldigt mycket upp och ner när det gällde arbetsflödet. Efter tidens gång har det blivit jämnare flöde under månaden på grund av att kundkretsen har ökat. – Det roligaste på verksta-
– Är man duktig mekaniker och vill arbeta så finns det alltid jobb. För att få bukt med ungdomsarbetslösheten får man söka dom jobb som finns i väntan på att drömyrket dyker upp, avslutar Linus. – Det finns ett behov av bilmekaniker i Värmland. Ungdomarna skall inte ge upp hoppet utan utbilda sig. Framtiden i verkstaden ser ljus ut nu. Men framtiden medför mera arbete och det kan även medföra att det blir någon mer anställd, tillägger Linus.
den är kontakten med kun-
Text: Olle Stagnér
derna. Det gäller att göra ett
Foto: Lotta Tammi
förtroendeingivande intryck och att förklara så kunderna förstår vad som är felet på deras bilar. Jag har lärt mig efter hand att prata med kunderna, fortsätter Linus.
HUR MÅNGA ÄR ARBETSLÖSA? Arbetsförmedlingen tar varje månad fram statistik hur den öppna arbetslösheten ser ut i landet. Mars månad rapporterade förmedlingen
har arbetslösheten ökat något, då var antalet
att 414 684 personer var ”öppet arbetslösa
öppet arbetslösa istället 395 775 personer.
och sökande i program med aktivitets-
I Värmlands län är arbetslösheten genom-
stöd.” Detta representerar 4,8 procent av de
snittligt lägre än övriga riket, här befinner
För att läsa Arbetsförmedlingens arbets-
arbetsföra medborgarna mellan 16-64 års
sig 3,8 procent av arbetskraften i öppen
marknadsstatistik, surfa in på:
ålder. Jämfört med samma datum förra året
arbetslöshet.
http://tinyurl.com/cbolsf
14 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
Text: Robert Halvarsson
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 15
REPORTAGE
FRÅN GATAN TILL
DATAN
Bland unga har legala droger köpta på internet blivit allt vanligare. Lagstiftningen hinner inte med och de ofta odokumenterade effekterna kan vara dödliga. Inställningen till nätdroger verkar bli mer och mer liberal. Vad menas med nätdroger, och hur ser läget ut idag? I en undersökning från CAN (Centralför-
inte hänger med är orsaker till att attityden
handel på internet. Kemikalier med liknande
bundet för alkohol- och narkotikaupp-
till droger förändras. Eftersom det är lagligt
effekter som narkotikaklassade preparat,
lysning) som genomfördes på våren 2012
tycker många att det känns mindre fel.
men som i försäljningslandet inte är narko-
framgick det att tre procent av pojkarna och
tikaklassade. Detta beror på att de aktiva
två procent av flickorna i årskurs nio använt
André Jonsson på Polisens ungdomsenhet
substanserna inte använts som registrerade
nätdroger. I årskurs två i gymnasiet låg
Umeå, berättar i TV 4:s nyheter att man nu
läkemedel eller är ovanliga som missbruks-
pojkarna på två procent och flickorna på tre.
ser en ökad trend med ”vanliga” ungdomar
droger i det aktuella landet. De ansvariga
Den totala narkotikaerfarenheten förutom
som har ordnade familjeförhållanden, börjar
myndigheterna har därför inte gjort någon
just nätdroger ligger betydligt högre.
knarka. Något man inte sett tidigare.
bedömning av effekt och farlighet hos dessa
- Alla föräldrar, oavsett var man bor eller vad
substanser.
SNABB ÖKNING Säkert är att användandet av nätdroger snabbt ökat de senaste åren. Ungdomar vittnar om hur vanligt detta blivit. Det är
man jobbar med, måste tänka tanken att det finns narkotika i mitt barns närhet, för det är ett faktum idag, säger André Jonsson till
LÅNGSAM LAGSTIFTNING I sverige har flera nätdroger narkotikaklassats
TV 4.
efter hand. Oftast efter att personer avlidit
liknande rökmixar är den vanligaste preparat-
VAD ÄR EN NÄTDROG?
väl narkotikaklassas leder det ofta till att en
gruppen. Man kan säga att droghandeln har
Begreppet nätdroger, Research Chemicals
substans med liknande effekt börjar säljas
flyttat från gatan och in till datorn. Enkelhe-
eller internetdroger betyder droger med
istället. För regeringen är processen med att
ten, tillgängligheten och en lagstiftning som
narkotisk effekt som köps och säljs legalt via
klassa något som narkotika en tidskrävande
ju bara att beställa på internet. ”Spice” och
16 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
som följd av missbruk. När en substans
historia. Varningar från sjukvården, informa-
flyttat ut på nätet. Statistik från Rikspolissty-
Yngre personer födda på 80- och 90-talet är
tion från experter och ökade beslag är sådant
relsen visar den tydliga ökningen. 2011 gjor-
den grupp som mest beställer denna typ av
som ska få regeringen att förbjuda dem. I
des 2420 beslag av nätdroger. 2012 gjordes
preparat på internet. Som det ser ut nu är det
dagsläget kan de bara klassa en substans åt
5453. Hos Tullverket har narkotikabeslagen
svårt att få fast de som ligger bakom försälj-
gången. En process som tar minst tre måna-
i postflödet ökat med 92 procent sedan 2010.
ningen då lagstiftningen ser ut som den gör,
der, vilket ger drogtillverkarna ett ständigt
plus att det ofta handlar om utländska ser-
försprång så att det alltid finns nya alternativ
Stewe Alm, strategisk analytiker, berättar
vrar och hemsidor. Klart står dock faktumet
på marknaden.
bland annat för rikspolisstyrelsen att det
att nätdroger likväl som traditionella droger
finns en ny generation av missbrukare som
är en farlig historia. Att göra sig medveten
föredrar att köpa droger på nätet framför i
om detta, är som alltid en stort steg i rätt
gatuhörnen. Men det gäller inte bara droger.
riktning.
FÖRSTÖRANDELAGEN Förstörandelagen som infördes för två år sedan har däremot bidragit en del till att stävja utvecklingen. Den ger åklagarna möjlighet att omhänderta och förstöra ännu oklassifierade droger. Innan dess räckte det med att tillverkarna ändrade en enda liten beståndsdel i en narkotikaklassad drog, så den plötsligt blev laglig igen. KRAFTIGT ÖKADE BESLAG Polis och tull uppger att beslagen av nätdroger hela tiden ökar. Förra året hade beslagen av nätdroger mer än fördubblats, vilket även visar att handeln med traditionella droger
Handeln med dopningspreparat på nätet är också väldigt stor. Internetspaning måste alltså vara en naturlig del av den dagliga
Text och illustration: Martin Bäckström-Ledin
verksamheten när det gäller arbetet mot narkotika. ATT TACKLA PROBLEMET Behovet av internetspaning har naturligtvis blivit större och flera polismyndigheter har ökat antalet civila specialister. Under 2013 kommer polishögskolan också starta en utbildning i internethämtning som ska ge ökad kunskap på området.
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 17
GRÖN REHABLITERING
GRÖN REHABILITERING – ETT NYTT ALTERNATIV?
Text: Liselotte Frejdig Foto: Per Rhönnstad
Under senare år har ”Grön Rehabilitering” diskuterats flitigt. Isabell Axner och Sara Handzic vid Mittuniversitetet i Östersund skrev sin C-uppsats ”Grön rehabilitering – En väg till hälsa?” höstterminen 2010. I den har de talat med tre olika anställda på verksamheter där grön rehabiliteringsträning pågår. De har även talat med några av deltagarna. EMPOWERMENT
vad som orsakar ohälsa och sjukdom. Det
plockning. En eftermiddag i veckan får grup-
Det som genomsyrar verksamheten är Em-
viktigaste är att identifiera och förklara vilka
pen träffa en beteendevetare. Då diskuteras
powerment, vilket på svenska brukar kallas
skyddande faktorer och processer som leder
stress, återhämtning, kommunikation, sömn
egenmakt, vilket kort kan beskrivas som
till rörelse i riktning mot hälsa. Antonovsky
och konsten att säga nej. Det ingår även
att alla människor har insikter, färdigheter
beskriver med hjälp av KASAM människans
övningar i qigong och mindfulness. En efter-
och förmågor vilka ska bekräftas då alla
rörelse mot hälsa oberoende av hälsotill-
middag i veckan kommer en friskvårdare och
människor duger som de är. Empowerment
stånd. Det ingår tre delar i KASAM; begrip-
talar om motion och kost och berättar var i
uppmärksammar att människan har rätt att
lighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det
samhället de kan få hjälp. Ett verktyg som
själv definiera viktiga problem och lösningar
är ett sätt för att försöka tolka individens
används är mindmapping för att bryta ner
på dessa. Ett annat ord för Empowerment
personlighet, mottaglighet för förändring,
sina mål i delmål.
är bemästrande, som används i rehabili-
hur eventuella problem hanteras och hur
teringssammanhang. En viktig aspekt i
meningsfull tillvaron är för individen. En
I verksamhet 2 håller rehabiliteringen på
rehabiliteringsarbetet är att hjälparen inte
deltagare som har tappat hoppet om att hitta
under 14 veckor med två eller fyra träffar i
ska vara styrande, utan istället verka som en
ett nytt arbete tar längre tid på sig att bli bra
veckan. Kärnverksamheten är naturaktivi-
samtalspartner som ger stöd i ett samarbets-
medan en som är positiv behöver en kortare
teter och samtal, både i grupp och enskilt.
och lösningsinriktat samtal samt att möta
tid.
Naturaktiviteterna kan vara stavgång, qigong
individen där denne är. Fokus ska ligga på individens resurser istället för på problem och brister. Detta ska bidra till att individen känner att den har inflytande över sitt eget
GRÖN REHABILITERING I SVERIGE Det finns tre olika verksamheter som arbetats fram av Sveriges Lantbruksuniversitet i
liv.
Alnarp.
KÄNSLA AV SAMMANHANG – KASAM
tagarna är mycket ute i skogen och naturen,
Enligt uppsatsen används denna metod
både på promenader, svamp- och bärplock-
inom Grön Rehabilitering för att kartlägga
ning, stavgång, dessutom ingår samtal och
deltagarnas behov och hur de ser på sin
deltagarna umgås i största allmänhet.
situation. Aaron Antonovsky införde begreppet salutogenes 1978. Perspektivet handlar om att förstå hälsans ursprung och vad som gynnar den. Detta kom som en motreaktion till det patogena synsättet där fokus ligger på
18 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
Det som är gemensamt för alla tre är att del-
UPPLÄGG AV VERKSAMHETEN Inom verksamhet 1 pågår rehabiliteringen i 16 veckor med tre träffar i veckan. Dagen börjar med fika som följs av aktiviteter i skogen, exempelvis promenader och svamp-
och skogspromenader. Dessutom får de lära sig kroppsmedvetande, basal kroppskännedom, medveten närvaro och trädgårdsodling. Verksamhet 3 har ett varierat program från sex veckor upp till ett år. Tanken är att deltagarna ska träffas totalt tio timmar i veckan, uppdelat på tre dagar. Dagen börjar med fika och avstämning, vilket avgör hur dagen kommer att se ut. Aktiviteterna är väldigt varierande och kan vara promenader, hantverk, avslappningsövningar, yoga, mindfulness, odling. Ibland förekommer föreläsningar eller att gruppen åker på studiebesök. Även i denna grupp förekommer samtal, både i
GRÖN REHABLITERING grupp och individuellt. Men till skillnad från
en känsla av att inte passa in.
kopplad till det.” Citatet är taget från en
verksamhet 2, så är inte dessa samtal sche-
Även i verksamhet 2 finns ett mönster.
medarbetare inom verksamhet 2.
malagda, utan deltagaren får själv ta initiativ
I denna grupp återfinns till största delen
till dem.
väldigt högpresterande personer som jobbat
Inom verksamhet 3 är de flesta deltagarna
sönder sig: ”(…) engagerade och driftiga
högpresterande och produktiva individer.
som blir väldigt, väldigt vilsna när de inte
De har höga krav på sig själva och när de
längre klarar av att prestera på den nivå de är
inte längre kan prestera som tidigare uppstår
vana vid. De andra personerna har egentli-
prestationsångest.
VILKA DELTAGARE ÅTERFINNS I DE OLIKA VERKSAMHETERNA I verksamhet 1 återfinns många som har (haft) en dysfunktionell familj med bland annat missbruk, andra har upplevt problem på arbetsmarknaden med långvarig stress eller
gen aldrig fått fotfäste på arbetsmarknaden och med den stressen som det innebär, ofta blir ganska omfattande social problematik
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 19
GRÖN REHABLITERING
NÅGRA RÖSTER FRÅN INFORMANTERNA I UPPSATSEN • Det viktigaste var att jag blev avstressad. Naturen har inte bråttom, så att det är bara att anpassa sig till det. • Det var väldigt prestigelöst, eftersom alla hade samma problembild. • Det var inga problem att komma in i gruppen som ny deltagare, eftersom de andra också hade varit nykomlingar och mindes hur det kändes. • Vi deltagare blev även ett stöd åt varandra. Eftersom vi hade samma ”problematik” var det ingen som behövde skämmas. • Det var en helt ny upplevelse att gå ut i skogen, utan att behöva känna stress eller måsten. Precis som när vi fick odla själva och vara med hela tiden, från frö till blomma eller växt. Ett annat gemensamt drag hos deltagarna var att alla var nöjda med verksamheten och tyckte att den verkligen hade hjälpt och stöttat dom. Men Axner och Handzic lägger in en brasklapp, i och med att de hade så pass få informanter, är det osäkert om de utgör ett tillräckligt representativt urval för samtliga deltagare.
20 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
GRÖN REHAB
GRÖN REHABLITERING
I PRAKTIKEN
Uppsatsen ”Grön rehabilitering – En väg till hälsa?” skrevs hösten 2010. ASP Bladets reporter fick en pratstund med Susanne, Inger och Christina som arbetar på GrönFramtid i Karlstad, med just Grön Rehabilitering. Verksamheten startades av Lotta Erics-
förändringar. Skulle någon vilja gå ut och gå
att det finns ett ökat behov. I stället för att
son, handledare var Annika Olsson. Från
på promenad, kanske andra vill arbeta med
skicka en arbetstagare till en tvåveckorskurs i
början lydde verksamheten under Karlstads
växter. I så fall delar vi upp oss. Deltagarnas
avstressning för 15.000, skickar de hit dem i
kommun, men sedan några år tillbaka är det
bästa kommer i främsta rummet. Det är vik-
stället. Det tar längre tid, men vi jobbar verk-
ett kooperativ. Även om kommunen finns
tigt att vi ger ett lugnt intryck, så att de inte
ligen på djupet. Vi har inga deltagare som
kvar i bilden, har de ingen makt att påverka
känner sig stressade och inte har en massa
kommit tillbaka, vilket tvåveckorskurserna
verksamheten. Det är i första hand Inger
”måste-krav” på sig. Så, utan att säga för
har. Det finns ett ökande intresse, men det
och Christina som arbetar med deltagarna
mycket, så längtar deltagarna hit. Inte bara
känns ändå lite trögt emellanåt.
och Susanne arbetar administrativt och med
för en chans att få lämna hemmet.
många praktiska saker. Vår reporter kom några minuter före utsatt tid och fick ett varmt välkomnande av alla tre. Vi började med en rundvandring. Första lokalen var ett ljust rum, där allt gick i vitt, på den lilla bokhyllan i hallen brann ett ljus, även det vitt och kontoret gick också helt i vitt. Även om huset bara låg några meter från E18, hördes inget trafikbrus, inte ens
VILKA ÄR DET SOM KOMMER HIT OCH VEM SKICKAR HIT DOM?
UMGÅS DELTAGARNA PRIVAT OCKSÅ? ELLER SES DE BARA HÄR? – De har tagit varandras telefonnummer, så
– Först och främst är det de som gått in i
de har telefonkontakt med varandra. Några
väggen, är sönderstressade och utbrända.
gånger händer det att deltagare träffas och
Oftast är det arbetsgivare, men även Karl-
umgås privat, men det är inget vi lägger oss i.
stads kommun skickar hit deltagare. Vårt upptagningsområde är hela Värmland, så även Arvika och Grums skickar hit deltagare.
TACK FÖR ATT NI TOG ER TID ATT TRÄFFAS. – Tack själv. Innan vi skiljs åt visar de upp ”kuvösen” där
bordet, där det var lite färg, inte bara vitt,
KOSTAR DET NÅGOT ATT VARA MED SOM DELTAGARE, OCH VEM BETALAR DET I SÅ FALL?
men det gav ändå ett lugnande intryck. De
– Det är arbetsgivaren eller kommunen som betalar för själva deltagandet, men frukosten
som väntar på att planteras i trädgården. Vi
berättade för vår utsända reporter följande:
från stora långtradare. Vi satte oss vid köks-
är gratis. – Deltagarna kommer hit vid 9-tiden alla vardagar, utom onsdagar, då vi äter gemensam frukost. Vi lyssnar till hur de mår, vad de har för önskemål om vad de vill göra under dagen. Vi har en plan, men den följs inte alltid till punkt och pricka. Vi är öppna för
HAR DET BLIVIT NÅGRA STÖRRE FÖRÄNDRINGAR SEDAN UPPSATSEN SKREVS? – Inte mycket nytt har hänt sen dess. Det är fler deltagare, allt fler får upp ögonen för Grön Rehabilitering och att det märks
de har sticklingar, sådda frön och blommor går över till Gemet där de har olika planteringar och två växthus. ASP Bladets reporter var där i en timme och bara under den timmen infann sig ett stort lugn. Text: Liselotte Frejdig Foto: Per Rhönnstad
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 21
KRÖNIKA
VAR GENUINT INTRESSERAD OCH LE
Vad innebär det att skaffa sig en vän? Och hur gör man det om man dessutom har sociala funktionshinder? ASP Bladet berättar vad som är viktigt när man vill skapa vänskapsrelationer. För många är det att skaffa och behålla
ärliga, även när det gäller saker som är svåra
tala lugnt, lyssna in vad personen säger och
vänner någonting enkelt och roligt, men för
att säga, utan att behöva vara rädda för att bli
svara med intresse När du träffar en person
andra är det en ständig kamp, det sker inte
dömda. Man har en förståelse och med-
som du skulle vilja bli vän med möt blicken
automatiskt, man måste hela tiden medvetet
känsla. I en vänskapsrelation är det viktigt
och le. Var vänlig, tala lugnt, lyssna in vad
tänka på vad man säger och hur man agerar.
med en positiv ömsesidighet, ett givande och
personen säger och svara med intresse.”
Vänner är beteckning på en relation två eller
tagande mellan två jämlika parter.
fler människor emellan där man tycker om varandra och känner tillit och respekt för varandra och önskar det bästa för en annan. Vänner kan också vara
HUR, VAR, NÄR?
Det finns personer som har svårare att skapa
Vänner kan man få i stort sett varhelst man
relationer än andra, dessa kan bland annat
träffar människor, även om ICA-kön och
vara personer med autism eller Aspergers
hissen brukar anses som olämpliga forum för dylikt. På jobbet, i scouterna, i studiecirklar och i föreningar kan
syndrom. Vid dessa tillstånd har man svårt att läsa av och tolka ironi, ansiktsmimik och kroppsspråk bland annat, vilket är viktigt
man få vänner, både i Sverige och
för att förstå de sociala spelreglerna. Några
utomlands, så även på krogen.
personer är också introverta utan att ha nå-
Andra man kan bli vän med är
gon diagnos, de har också svårare att skaffa
grannar och bekantas bekanta.
vänner än dem som är mer socialt lagda.
Internet är också en guldgruva
Man kan dock träna upp sin färdighet i att
om än med falldörrar, där kan
umgås, lära sig tekniker såsom att hälsa och
man träffa många, men man
småprata.
får vara beredd på ett ibland hårt klimat på nätforum, då folk inte vågar säga samma sak ansikte till ansikte som bakom en datorskärm. Det är ett bra sätt att skaffa vänner om man har gemen-
EN ÄKTA VÄN En äkta vän kan vara den som ställer upp för dig till 100% och som står dig bi när du har det svårt. Ofta kan man skilja på ”vänner”, de som egentligen är bekanta, och ”vän-
samma intressen att träffas kring.
ner” som är dem som står dig närmast, dem
Isa-Alise har besvarat ASP Bladets
nära. Några tycker att det är en fördel att ha
fråga: ”Hur får man vänner?”, så här: ”När du träffar en person som du skulle vilja bli vän med möt blicken och le. Ta upp en enkel konversation om ett neutralt ämne som vädret. Undvik att prata om dina problem, diagnos, mediciner, politik, religion eller sex. Var vänlig,
22 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
SÄRSKILDA UTMANINGAR
har man oftast några få av, som är särskilt många vänner medan andra har få nära. Magnus är en annan person som undertecknad har talat med. Han vill poängtera att man mår bra av att vara vän med ”hela skapelsen” och Gud, att försöka vara vänlig mot även de människor som man har svårare för, för det kan ibland leda till vänskap i längden. Man ska försöka ha bra umgänge
och bra relationer, till sig själv, Gud och sina medmänniskor. Man mår bra av att bejaka kärleken i sitt liv. För varje vunnen vän har man en mindre potentiell fiende. För att behålla en nära relation med en person bör man höra av sig regelbundet, gärna en gång i veckan. Det kan också vara bra att göra roliga saker tillsammans och att man kommer ihåg att gratulera vännen kring jul och födelsedagen. Viktigt är också att inte försöka pracka på personen ens åsikter utan att man respekterar att man ibland tycker olika. Text & Illustration: Maria Lundby Bohlin Foto: Lotta Tammi
JAG KAN FLYGA, JAG ÄR INTE RÄDD ASP Bladets textförfattare Liselotte Frejdig skriver på sin fritid olika typer av dikter och poesi. Här ger hon ASP Bladets läsare en dikt, för att inspirera människor till att våga göra det alla säger är omöjligt.
”Jag står högst uppe på berget Jag ser ner på er alla som kommit för att se mig störta Här uppifrån liknar ni små myror Jag vet att ni skrattar åt mig, vissa öppet, vissa bakom ryggen ”Hon måste vara tokig, som tror att hon kan flyga” Men, vad ni inte vet är att jag har några äss gömda i klänningsfållen Under mina pappersfjädrar, som ni också skrattar åt, har jag örnens mäktiga vingar Sorlet växer till ett vrål när de ser att jag är beredd att hoppa Jag backar några steg, springer till kanten och kastar mig ut Jag svävar omkring i uppvindarna en liten stund, flaxar med vingarna Allt medan pappfjädrarna sakta singlar ner mot marken Jag skrattar högt när jag ser era miner när ni läser på lapparna (Det tog en vecka att skriva alla lappar Men det var det värt, nu när jag ser era miner) ”Jag kan flyga, jag är inte rädd!!” ” ASP BLADET | NUMMER 4 2013 23
BETLEHEMSKYRKAN KRÖNIKA
SANN GLÄDJE
ÄR EN ALLVARLIG SAK Ofta får jag höra att jag är en glad, sprallig och spirituell tjej/kvinna. Jag är inte bara intelligent och intellektuell, jag är rolig också. Det påminner mig lite om när jag gick på grundskolan i slutet av 60-talet och början på 70-talet. På den tiden var jag svårt mobbad, utstött och hade inga kompisar. Ändå gjorde jag som judarna under WW II, försökte skoja till det och skämta bort smärtan. Lite grann som klassens clown. Men, den (smärtan) kom tillbaka på kvällen och jag grät mig till sömns ända upp i högstadiet.
humor, som alla skrattar åt? Har olika folkslag olika slag av humor? Ofta brukar folk som ramlar/halkar på bananskal, väcka en viss munterhet, men när du själv halkar/snubblar ikull, då är det inte lika roligt längre. (Så, när du ser det nästa gång, kanske du tänker ”Ja, ja, måttligt roligt. Jag har gjort det själv, så jag vet.”
Jag var romare (katolik) i många år och en av mina bästa killkompisar i Uppsalas församling brukade säga att ”det du inte kan skoja om, kan du heller inte ta allvarligt.” Det ligger mycket i det. Ett år hade vi Luciafest i AC (katolska studentföreningen) där han var ordförande och vi skålade bland annat för påvens obefläckade avlelse och hade mer än roligt åt det. Men, min gudson tyckte att det inte var nåt att skoja om..
På 60- och 70-talet fanns det ett TV-program/-serie som hette Monty Python's Flying Circus. (Det skulle egentligen hetat Owl Stretching Time, men cheferna på BBC tyckte att det uppmuntrade till djurplågeri. Bara en sån sak är rolig.) Det är i det programmet den berömda, nästan ökända, eller numera sorgligt välkända, sketchen om den döda papegojan är med. Jag har läst en stor bok om dem, som dessvärre någon stal för mig. Men, i den skrev gänget om den kreativa processen. De hade manusmöte varje måndag och om alla skrattade, eller om ingen begrep något, så spelade de in det. Det är kanske så det är med humor, att antingen tycker många att det är jätteroligt, eller också är det totalt obegripligt.
Jag har tänkt på saken och funderar. Finns det någon sorts universell
En av manusförfattarna hette Douglas Adams. I dag är han mest känd för
Det sägs att det går att skoja om allt, men stämmer det verkligen? Komikern Måns Möllers son fick en autistisk diagnos, vågade han skoja om det? Min pappa har cancer i hela kroppen, är det nåt att skratta åt?
24 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
'Världens enda trilogi i fem böcker'. Ja, det är, den också numera sorgligt välkända, ”Hitch-Hiker's Guide To The Galaxy” eller ”Liftarens guide till galaxen” som den heter på svenska. Den vimlar av klassiska citat.. ”Svaret är 42, vad frågan är, är betydligt knepigare.” ”Rymdskeppen hängde i luften på ett sätt som tegelstenar vanligtvis inte brukar göra.” ”Det är en konst, eller rättare sagt ett knep med att flyga. Knepet är att lära sig kasta sig till marken och missa." ”Slartibartfast var den enda invånaren på den obebodda planeten.” Antingen är sådant jättekul, eller också är det ingen som förstår det. Precis som på manusmötena. Vid ett tillfälle när jag arbetade i Stockholm, berättade jag en vits som ingen skrattade åt. Jag suckade djupt och sa: - Nåja, alla komiker kan inte räkna med att bli uppskattade under sin livstid.
Då sa någon: - Liselotte, måtte du aldrig dö.. Text: Liselotte Frejdig Foto: Lotta Tammi
MED KAMERAN SOM HOBBY Att prova på olika aktiviteter är både kreativt och kul, som att måla i olja, eller skapa i lera. Här berättar ASP Bladets skribent och fotograf Lotta Tammi om olika saker hon provat på samt utvecklats genom. Som foto, teater samt måleri. Under åren har jag provat på olika hobbies,
efter motiv och därefter gå hem och lägga in
sant. Jag har tusentals med suddiga bilder, jag
eftersom jag är en skapande person så har
bilderna på datorn för att se resultatet. Det
sparar dom i mappar på datorn för att titta
det blivit många kreativa prova-påsaker som
är en härlig känsla när man har lyckats att få
på dem i bland för att se hur jag utvecklats
både är spännande och kul. Jag köpte min
till en bild med bra skärpa.
som fotograf med tiden.
NYBÖRJARKAMERA
HA KUL
der till dem när de var små.
Om du vill börja fotografera och inte har
Fota i grodperspektiv (ligg på marken) eller
en kamera, köp en begagnad nybörjarka-
fågelperspektiv (stå högt uppe på något).
OLJA OCH TEATER
mera för att att öva med, det kommer du
Gå nära eller ta bilder på avstånd, pröva dig
Men jag ville skapa något med mina händer,
långt med. Man ska inte lägga ut för mycket
fram. Det är bara du som sätter gränser, och
så jag prövade på lera. Jag har även målat
pengar i början förrän man vet om fotogra-
vet hur din bild ska se ut. Ha kul med din
med olja på duk, vilket var kreativt och kul.
ferandet passar.
kamera, den kommer att bli din bäste vän.
BEKANTA DIG MED KAMERAN
EGNA IDÉER
Läs igenom manualen för att bli bekant
Jag hoppas jag väckt lite nyfikenhet hos dig
med din kamera. Våga skruva och vrida
om vad man kan göra på sin fritid. Det är
på rattarna på kameran, det är inget som
upp till dig vad du vill göra, du kanske gillar
går sönder, då lär du dig snabbare hur din
musik, varför inte söka upp ett band och
kamera fungerar och hur de olika program-
rådfråga dom vart du kan vända dig för att
valen beter sig i kameran. Det finns många
spela eller sjunga. du kanske har egna tankar
bra fotograferingstips på Youtube som
om vad du vill göra med din fritid. Våga, gör
scenen i dräkterna som jag skapat.
du kan titta på och lära dig av.
det i dag, vänta inte.
KAMERA
ÖVA PÅ ATT GÖRA FEL
Lycka till.
första symaskin när jag var fjorton år. När jag sedan fick barn sydde jag mycket barnklä-
Det var en härlig känsla att utrycka sig på, och se hur bilden växte fram på duken med sina sköna färger. Det roliga är känslan att bestämma hur bilden ska se ut, där ingenting är ”fel”. En tid spelade jag teater, vilket är bra för självkänslan, när man väl vågar stå på en teaterscen inför publik. Jag sydde även kläderna till föreställningen och målade kulisser, det var kul att se skådespelarna på
För några år sedan fick jag en kamera i present av mina barn. Det var kärlek vid första ögonkastet, det var en uttrycksform
Öva öva.. det gör inget att du gör fel eller kommer hem med suddiga bilder, för som det heter: övning ger färdighet, och det är
Text och Foto: Lotta Tammi
som passade mig, att skapa bilder. Att ta med min kamera ut och leta
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 25
KRÖNIKA
LÄR DIG TÄNKA POSITIVT OCH MÅ MYCKET BÄTTRE
Om du känner dig nere och mår dåligt kan det ta några år att ändra negativa tankar till positiva tankar, för den som mår mycket dåligt kan ”några” år kännas som en väldigt lång tid. Men tänk på alla de år som du kanske har gått och mått dåligt, är det inte bättre att bryta det negativa tänkandet, hellre sent än aldrig? Det räcker med att betänka små saker i bör-
gen för att få vara ensam med mitt ältande,
väldigt länge. Där började jag mitt sakta tre-
jan, som du kan känna glädje över, exempel-
kring hur synd det är om mig, hur missför-
vande, tillbaka till livet och den jag är i dag.
vis att du själv kan gå ur sängen på morgo-
stådd jag är och hur allting alltid drabbade
Det har tagit cirka tio år, men för varje dag
nen utan att behöva invänta hjälp. Ligg kvar i
stackars mig, som redan är så trampad på.
jag kunde tänka en positiv tanke, närmade
din säng och funder över hur det skulle vara,
Nästan hela min vardag gick åt till att hålla
jag mig mitt tillfrisknande steg för steg.
att behöva ligga där varje morgon och vänta
lågan vid liv, över hur aldrig det var någon
på att någon ska komma för att hjälpa dig,
som förstod mig... Jag, denna utsatta stackars
Det var många gånger som jag föll ner
du kanske är både kissnödig och törstig, men
människa, och så vidare.
tillbaka i min grop, men den blev grundare,
du tar dig inte någonstans för att hjälpen
ju starkare jag blev. Till slut ramlade jag inte
inte har kommit än. Ligg och känn efter i
Men en dag när jag gick där i skogen och
ner i den lika ofta och slutligen tog jag mig
hela kroppen och tillåt dig känna den sköna
funderade så fick jag höra fåglarna som satt
runt gropen istället för att falla ner i den. Jag
känslan över att du själv bestämmer över
och sjöng i träden runtomkring mig. Det var
är mycket starkare och gladare idag än jag
när du vill gå på toaletten eller gå upp för att
första gången jag orkade ta in deras kvitter.
någonsin varit i mitt liv.
göra ditt morgonkaffe.
Det lät så vackert så jag blev alldeles tårögd av den vackra fågelsången. Jag började tänka
Jag bröt mitt negativa tänkande genom att
vilken tur jag har, som kan höra fåglarna
vandra i skogen, först sökte jag mig till sko-
kvittra. Det var min första positiva tanke på
26 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
VÄND PERSPEKTIVET Nu när du läser det här kanske du tänker: det är inte så lätt, jag hade ju en taskig uppväxt. Det hade jag också, men med tiden har jag
Det var många gånger som jag föll ner tillbaka i min grop, men den blev grundare, ju starkare jag blev. lärt mig att plocka fram det positiva jag har
med mycket bråk och andra dåliga beslut.
och min kropp. Men vem vet hur jag hade
med mig från min barndom. Den är en del
Jag ägnade dagarna till att överleva istället för
varit utan dem...
av mitt liv som har format mig till den jag är
att njuta av livet.
i dag. Jag har många gånger tänkt: Om jag
Nu är det du som har makten i dina händer,
hade sluppit att vara mamma till min egen
Allt på grund av hur jag mådde och jag
att fortsätta bygga på ditt liv på bästa sätt
mamma. Om jag sluppit att vara mobbad
skyllde på andra hur mitt liv var, istället för
och att få ut så mycket som möjligt av det, så
och slagen i skolan, det som gjorde mig till
att ta tag i det och göra något åt det. Man gör
mycket du bara kan.
en blyg och rädd person. Tänk om jag slup-
det så svårt för sig, när det kan vara mycket
pit att vara på barnhem. Då kanske jag hade
enklare att leva. Jag kan hålla med till en viss
Tag chansen att lyckas, det är vi alla värda
varit en välutbildad arkitekt idag.
del att allt som händer kan man inte styra
tycker jag. Ge inte upp om det känns motigt,
över, som död och olyckor. Om du slipper
du kommer ut ur mörkret mycket starkare
Om jag hade förstått tidigare i livet att jag
sådana erfarenheter så går ditt tillfrisknande
och med mer erfarenheter än vad du hade
kunde tänka positivt, att det är jag som
mycket fortare.
när du började må dåligt.
haft mitt drömyrke nu. Då hade jag lagt ner
Men valet av min väg har också gjort att jag
Lycka till!
all energi på att utbilda mig istället för att
fått andra erfarenheter som har format mig.
lägga energi på att må dåligt. Jag valde istället
Jag kanske inte hade varit den jag är idag,
en krokig väg som tog mycket energi av mig.
om min väg varit lätt att gå. Men många av
Jag kunde inte släppa greppet om min egen
de erfarenheter jag fått skulle jag gärna varit
smärta, därav många felval i livet av partners
utan, sådant som har slitit hårt på mitt huvud
bestämmer hur jag ska må, hade jag kanske
Text: Lisa Larsson Foto: Lotta Tammi
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 27
MÅNADENS TIPS
BOK
”Jag ser en som inte kan se Han hör något jag inte kan höra”
BLI VÄRLDEN OCH ANDRA DIKTER av Gunnar Wærness, Översättning: Sofi Eriksson Utgiven av: Ariel Text: Robert Halvarsson
samt förvirring. Texterna innehåller nämligen en mångtydighet med föränderliga subjekt i cen-
På fler än ett sätt är Bli världen och andra
trum. Jag, du, vi, han och hon förvandlas.
dikter ett verk som förvirrar, men det saknar
Dessutom sker denna föränderlighet i
inte kvalitéer. Den i Skåne bosatte författaren
förhållande till det kroppsliga, genom vilket
Gunnar Wærness är knappast helt anonym,
livets ord och meningar formas under stor
även om han aldrig tidigare har haft en egen
existentiell osäkerhet. Likt ett barn som
volym utgiven på svenska. Det har dock Ariel
känner ett slag landa i dess ansikte, säger
förlag här rått bot på, tack vare en gedigen
”aj” och får ont; så påminns ibland texternas
översättning av Sofia Eriksson. Och för det
olika ”jag” om sina vara.
bör vi vara dem tacksamma. Vid läsning av flera av de dikter och Här samlas dikter från en rad norska dikt-
texter som här finns, slås man också av att
böcker, vars titlar på svenska lyder: Kunga-
tillstånden som skildras inte främst rör sig
skärva, Tack, Varandras och Bli världen.
i helt och hållet abstrakta och upphöjda
Just detta verk utgör en sammanfattning, en
rum. Det kroppsliga ger det hela en konkret
utgåva som baseras på vad som har blivit en
klangbotten, vilket förstärker obehaget och
rätt diger diktproduktion, även om illustratio-
det periodvis skrämmande som en del av
ner också här återfinns. För i denna bok ingår
berättandet.
en fanzineliknande klippaklistra-orienterad serieberättelse, från den sida av Wærness som
Samtidigt rör vi vid något vi kan kalla för
utgör illustratören snarare än lyrikern.
subjektsförvirring. Som metod kommunicerar detta grepp ett föränderligt känsloläge
Inleder denna bok gör en kort berättelse
och sätter bland annat fingret på vår tids vilja
kallad Tungan och tåren, vilken är nyskriven
till upplösning av de fasta könskategorierna.
för i år. Som kortare prosapoetisk inledning
Detta tillsammans med kroppsligheten och
lägger det an en ton för resten av verket.
de personliga undantagstillstånden, som döljs
Fortsättningen lyckas sedan ge en helikopters
bakom det barnsliga – innebär det att Wær-
överblick från 1999 tills nuet. För den som
ness troligtvis har mycket att säga vår egen
genom denna utgåva får chans att för första
tid – även för den som är tämligen ointres-
gången stifta bekantskap med denna poet,
serad av lyrik.
finns en hel del att upptäcka. För Bli världen och andra dikter känns som en gedigen och
Och även om språket ibland gestaltar ett
en mogen bokproduktion, den framstår som
våld, är det som om språket rymmer en naiv
komplett, även om antalet sidor enbart landar
dimension inför dessa tillstånd. Liksom män-
mellan ett- och tvåhundra.
niskan genom kroppen ibland inte förmår begripa vad den utsätts för. Förståelsen är ju
Innehållsmässigt kommer jag att tänka på två
så att säga vuxen, det är människan som har
ord som sätter fokus på viktiga delar av denna
lämnat den ursprungliga oförmågan att skilja
textvärld, vilka kan sägas vara förvandling
mellan gott och ont – barndomens Eden.
28 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
Kanske just därför är också våldet som här skapas genom text så mycket mer angelägen och relevant.
”Jag klämmer huvudet och låter det läcka ner i knäet – vätska snyftningar och jag hör mitt eget blodflöde trumma mig längre bort mot barnet jag är för stor för att vara och gråten jag inte vill det ska höra från mitt knä där jag satt så taggigt magert med hår och gråt mellan benen” (Utdrag från Kungaskärva) Men det finns också ett ljus, en form av jubel, en grundmurad känsla för språkets skönhet. Även när uttrycket går mot olika upplösningstillstånd. Denna känsla har antagligen lika mycket ursprungsförfattaren som Sofia Eriksson att tacka. Det framstår dessutom som att varje diktrad inbjuder till en mångfald olika tolkningsmöjligheter. Vilket gör att den som vill avkoda Wærness lär behöva återkomma med än en gång. Avslutningsvis kan undertecknad inte göra annat än att rekommendera den som är intresserad av nutidslyrik, norsk eller övrig, att låta denna bok förvirra även dig.
Av: Martin Bäckström-Ledin
Av: Maria Lundby Bohlin
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 29
PÅ JOBBET
Text: Henrik Sjöberg Foto: Lotta Tammi
ASP Bladet har i månadens På jobbet träffat verksamhetsstrategen Mats Fackel som berättar om sitt jobb, och de utmaningar och möjligheter som han stöter på. KAN DU BERÄTTA OM DIN BAKGRUND?
hinner inte med allt, en del frågor hanterar
HUR SER EN ARBETSDAG UT?
– Jag är uppväxt i Hällefors, en liten bruksort
hon eller ledningsgruppen själv, men andra
– Jag tillbringar den mesta av min tid på
i Bergslagen. Under åren 1987-1991 gick jag
saker måste bearbetas, och där kommer jag
kontoret. Min arbetsdag består av möten
socionomutbildning på Örebro högskola.
in i bilden. Jag är också med varje år och
med personer enskilt eller i grupp, skriva vid
Sedan 1991 har jag jobbat i Karlstads kom-
förbereder och ansvarar för Erfarenhetsda-
datorn och prata i telefon. Jag träffar inga
mun, tolv år av den tiden som socialarbetare,
gen. Sedan jobbar jag med reflektionsarbete,
medborgare, brukare eller klienter. Jag saknar
jag arbetade då med personer med miss-
som går ut på att alla anställda får delta i en
mötet med brukarna. Det är det sämsta med
bruksproblem och psykisk problematik. Mitt
reflektionsgrupp, där man får tid att tänka
det här jobbet, att jag aldrig får träffa de som
arbete innefattade insatser och stöd till dessa
över sin arbetssituation.
använder de tjänster som vi tillhandahåller.
HUR SER DU PÅ DIN ROLL INOM ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN?
VAD ÄR MEST UTMANANDE MED DITT ARBETE?
– Min roll i förvaltningen är att vara en
– En av de saker som är mest utmanande är
stödfunktion först och främst för social-
växlingen mellan korta, mindre uppdrag och
direktören och centrala ledningsgruppen, i
längre uppdrag som kräver fokus på ett an-
situationer när någon behöver jobba med
nat sätt. De kräver mer planering och ett mer
en fråga. Ibland kan det vara större och mer
strategiskt tänkande. Det är en stor utmaning
omfattande frågor som exempelvis förra
att hålla detta flytande utan att missa en
året, när vi hade fem interna utredningsupp-
deadline, ha kollen när de olika uppdragen
drag som pågick hela året. Mitt jobb var då
ska slutföras.
grupper av människor. Jag har även jobbat med försörjningsstöd och barn som far illa. För tio år sedan påbörjade jag en magisterutbildning i socialt arbete. I samband med det fick jag jobb på FoU-enheten Utvecklings och utvärderingscentrum på Karlstads universitet. Enheten drevs av Arbetsmarknadsoch socialförvaltningen. Under sex år arbetade jag på FoU och när den verksamheten lades ner 2008 hamnade jag på Staben i rollen som utvärderingsstrateg, och 2011 började jag arbetet som verksamhetsstrateg VAD JOBBAR EN VERKSAMHETSSTRATEG MED? – Jag jobbar med väldigt många olika uppdrag och det är det som är spännande med mitt arbete. Jag gör många olika saker parallellt. Ibland är det stora uppdrag som sträcker sig över flera år och som berör flera nivåer inom förvaltningen. Mitt arbete kan också handla om att göra en kort utblick och koncentrera sig på en fråga som exempelvis utmanarrätten. Utmanarrätt innebär att privata aktörer ska få möjligheten att utmana kommunal verksamhet, för att i sin tur kunna ta över den. Socialdirektören, Monica Persson, kan be mig att ta reda på mer om det här ämnet, eftersom hon ska på ett möte som behandlar utmanarrätten. Monica
30 ASP BLADET | NUMMER 4 2013
att skriftligen formulera upddragen, skapa arbetsgrupper och sköta avstämningen med dessa.
VAD I DITT ARBETE GER DIG TILLFREDSSTÄLLELSE? – Det som är mest tillfredsställande med mitt
HUR FUNGERAR SAMARBETET MELLAN STABEN OCH FÖRVALTNINGEN?
arbete är att jobba tillsammans med andra
– Utifrån vilken fråga vi jobbar med skapar
få ett sådant arbete att fungera, när man kän-
vi nätverk mellan delar av staben och delar
ner att man har ett flow och att det händer
av förvaltningens avdelningarna. När det
något. Det häftigaste med det här jobbet är
gäller Kund och brukarundersökningarna,
när det uppstår en känsla av samverkan med
har vi ett nätverk för undersökningen, där ett
andra, jag upplever att jag själv har en funk-
par personer från staben och jag ingår, samt
tion och de andra fyller sin och tillsammans
representanter från avdelningarna. Det är
blir det vi gör någonting mer och större.
personer, i eller utanför förvaltningen, och
också viktigt att ha en bra kommunikation med kommunledning och andra förvaltning-
VAD MOTIVERAR DIG I DITT ARBETE?
ar samt även internt i förvaltningen. Det är
– Min motivation är att få samverkan att
ett viktigt jobb för en verksamhetsstrateg.
fungera, att känna det blir något vettigt av det vi gör. Det är därför jag går till jobbet varje dag.
MATS FACKEL
VERKSAMHETSSTRATEG, ARBETSMARKNADS- OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN
HUR SER DU PÅ FÖRVALTNINGENS UTVECKLING OCH FRAMTID UR ETT STRATEGISKT PERSPEKTIV? – En förvaltning som Arbetsmarknadsoch socialförvaltningen kommer det alltid finnas ett behov av. Det som är utmaningen är att fånga upp det som människor vill ha av förvaltningen. Vi kan inte vara den stelbenta socialförvaltning som fanns på 1970 och 1980-talen, då man gjorde utredningar och satte in insatser på ett ganska fyrkantigt sätt. Jag tror att vi behöver kommunicera med medborgarna om vad de vill ha av förvaltningen. Det som har skett under senare år, är att vi börjat lyssna mera på brukare och klienter. Idag pratar vi om brukarmedverkan och brukarinflytande och det görs kund och brukarundersökiningar. Vi har ambitionen att bli ännu bättre i det här avseendet. I framtiden måste vi bli skickligare på att kommunicera med medborgarna.
Mats Fackel Ålder: 44 år Familj: Fru och fem barn Bor: Hammarö Senaste lästa bok: En faktabok Senaste film: The Descendants Drömresa: Alaska
ASP BLADET | NUMMER 4 2013 31
KARLSTAD I BILDER LITEN DANSÖS
Karlstad rymmer en hel del vackra skulpturer. Torsten Frids liten dansös (1957), är en av dem. Vem är då den lille dansösen som porträtteras så vackert? Jo, motivet föreställde Torstens dotter Maria, då aktiv i en dansgrupp som kallades för Blåsipporna. Foto: Lotta Tammi Text: Robert Halvarsson
KARLSTADS KOMMUN