SID 12-13
ASP BLADET En tidning om sociala frågor, med fokus på Karlstad. Nr 9 2014
KOLL PÅ FAMILJEN SIDORNA 4-5 och 20-21
I Haga stöds familjer på nya sätt genom Familjeavdelningen. Men media tar sällan upp positiva saker i sin bevakning. Läs månadens debatt och reportage med fokus familj.
VARNING FÖR DÅLIG KRYDDA Drogen spice har under en längre blivit allt mer populär. Samtidigt slår både myndigheter och anhöriga larm om att den kan vara livsfarlig.
KAN DU DITT LANDS HISTORIA? SIDORNA 8-9 Hade Vilhelm Mobergs romansvit skrivits idag hade den kanske handlat om Aisha från Tripoli istället för Kristina från Duvemåla.
HÖSTAKTIVITETER I skrivande stund är det mitten av oktober och hösten har verkligen satt sin prägel i naturen. Färgerna övergår alltmer i en bruntonig skala och det är regn och blåst var och varannan dag. Men när man inte kan eller vill vara utomhus lika mycket som tidigare, finns det ju en massa annat skoj som man kan hitta på. Själv var jag under den gångna helgen på en höstkonsert med Karlstads Musikkår, som var fantastiskt bra. Musik, i alla möjliga former, tycker jag tillhör ”livets goda”, som man brukar säga. En annan sak är att se på bra film och besöka museer. Men så har vi ju såklart det slitna uttrycket; ”det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder”. Det vill säga, klär man sig bara rätt så kan det förstås vara riktigt skönt att vara ute även i höstrusket. På förvaltningen pågår också höstens aktiviteter för fullt, exempelvis i form av budgetförberedelser inför nästa år. Den ram som förvaltningen får av kommunfullmäktige ska räcka till väldigt mycket,
främst personal och lokaler, som ju utgör grunden till att någon verksamhet inom vår förvaltning kan bedrivas överhuvudtaget. Ofta vill vi att budgetramen ska räcka till mer än vad som är möjligt. Vi vill ju så mycket! Budgetarbetet handlar mycket om prioriteringar, vi har den budgetram vi har och som vi blivit tilldelad. Förstärker vi med personal på ett ställe, ja då är det på bekostnad av färre någon annanstans. Startar vi en ny verksamhet som medför kostnader, ja då måste vi ta bort eller minska någon annan. Innan julen ska budget för 2015 vara klar och politikerna ska ha tagit ett beslut om att den ska gälla.
antal medarbetare vid olika seminarier, belysa ämnet utifrån olika aspekter. God kommunikation är grunden till allt och är en förutsättning för en effektiv och bra verksamhet. Är kommunikationen god och fungerande emellan oss alla som har förmånen att få arbeta inom vår viktiga verksamhet, så gagnar det självklart de klienter och brukare för vars skull som vi är anställda. Det är det som är själva poängen med all utbildning och alla konferenser för oss anställda, att det i slutändan ska gagna och leda till förbättringar för vår målgrupp. Fortsatt skön höst önskar jag dig som läser detta!
En annan aktivitet inom förvaltningen som av tradition går av stapeln på hösten, är Erfarenhetsdagen. Årets Erfarenhetsdag har som tema ”Hur gör vi varandra bra” och kommunikationens betydelse. En av av Sveriges mest anlitade föreläsare kring kommunikation kommer då att, tillsammans med ett
Marita Halvarsson Avd chef, Vuxen-avdelningen, ASF
VUXENAVDELNINGEN, KARLSTADS KOMMUN Besöksadress Köpmannagatan 2 , 651 84 Karlstad Telefon 054 - 540 50 13
INNEHÅLL
NYHETSNOTISEN
JOBBA UTOMLANDS Är du ungdom och har jobbat i ett EU-land under 6 månader eller längre? Nu du kan söka ersättning för kostnader. Även de som vill börja jobba i ett annat EU-land kan nu söka bidrag upp till 11 000 kr som ett startbidrag för den första hyran. Kristina Ekberg, ansvarig för detta projekt och chef på Arbetsförmedlingens ”enheten för nationell samordning Eures”, säger i ett pressmeddelande att detta kan vara en sätt att öka rörligheten av arbetskraft i Europa och samtidigt få ner den höga ungdomsarbetslösheten. Detta är ett projekt som pågår fram till sommaren 2015. Erues är ett nätverk i eu/ees-länderna. Detta nätverk av offentliga Arbetsförmedlingar gör att det går att söka arbetskraft inom Europa. Eures är även ett personligt nätverk bestående av 900 Eures-rådgivare. Text: Simo Paulakoski
INLEDARE NYHETSNOTISER DEBATT
2 3
Medias negativa bild av familjehem 4-5
ARTIKLAR
Anhörigdagen firades mitt i staden 6 Myndighet vill se utökat rökförbud 7 Kan du ditt land historia? 8-9 Snabb väg in med första linjen 10-11 En krydda som ger dig njursvikt 12-13 En positiv värld bortom bubblan 14 Våga säga nej 15 Med intresset som motor 16 Aspberger - en viktig del av livet 16 Kemikaliefritt - livsviktigt 17 Våga prata om depression 18-19 Stöd för de mellan sex och tjugo 20-21 Sjuksköterskornas arbetssituation 22-24 Ett öppnare och mer tolerant Karlstad 25 En hyllning till boken 26-27 Kan man tävla i poesi? 28
MÅNADENS FRÅGA RECENSIONER & SERIER
25 26-27
CHEFREDAKTÖR Robert Halvarsson REDAKTION Maria Lundby Bohlin, Henrik Sjöberg, Martin Bäckstöm-Ledin, Liselotte Frejdig, Lotta Tammi, Christer Adrian, Olle Stagnér, Johanna Englund, Lars Axelsson, Stefan Ek FOTOGRAFER Per Rhönnstad, Ellen Berner GRAFISK FORM & RETUSCH Martin Bäckström-Ledin, Johan Holst ANSVARIG UTGIVARE Sigge Säll KONTAKT kontakt@mediagruppen-karlstad.se ISSN 1652-652X
PRODUKTION & TRYCK KO O PE R AT I V E T
MEDIAGRUPPEN K A R L S TA D
www.mediagruppen-karlstad.se 0709 - 608 766 ASP BLADET | NUMMER 8 2012 3
DEBATT
OCH I MEDIA VISAS DET SOM VANLIGT UPP EN NEGATIV BILD AV FAMILJEHEM… Hur ska vi göra med de barn och ungdomar som lever i svåra livssituationer och får ett beteende som de vuxna i deras omgivning inte klarar av?
Men hur många procent av familjehemmen handlade programmet om egentligen? Jag tror att de familjehem som inte fungerar är i en rejäl minoritet, jag tror också att det finns fler bra privata organisationer inom familjehemsvården än dåliga, men den negativa bilden förmedlades som en sanning i ett tv-program, som dessutom heter ”Kalla Fakta”.
Forskning visar att det är bättre att placera barnet/tonåringen i ett familjehem än på en institution, men det blir allt svårare för socialtjänsten att rekrytera familjehem och få behålla de familjehem de redan har. Jag förstår att det kan vara svårt att motivera en familj att öppna upp sin familj för ett främmande barn som ofta har en svår problematik, och jag tror att den bild av familjehem som visas upp i tidningar och TV är en stor orsak. EN ONYANSERAD BILD
När läste du något positivt om familjehemsvården senast? När såg du ett tv-program som lyfte fram det fantastiska känslan det ger när det barn som är placerad i ett familjehem gör framsteg och den positiva påverkan det har på hela familjen?
4 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
För någon veckan sen handlade ”Kalla Faktas” program om den vanvård som en tonåring sägs ha utsatts för, där de berättade hur vissa familjehem inte genomgått utredning eller inte blivit godkända av socialtjänst men dyker upp i privata organisationer. Det var bara elände och elände som visades.
Hösten 2011 skrek media ut att bara 55% av de barn som placerats av socialtjänsten har gymnasiekompetens, men det var inte hela sanningen. 55% representerar de barn som omhändertogs av samhället efter att de fyllt 12 år. För de barn som placerades före 10 års ålder är det 71% som klarar gymnasiekompetensen. Med tanke på att resultatet är lågt hos ”vanliga” svenska barn där det är 86% har betyg som gör att de får söka in till gymnasiet, säger dessa siffror mer om
”Jag tror att de familjehem som inte fungerar är i en rejäl minoritet”
skolan än placerade barn. Är det inte fantastiskt att så många av de barn som omhändertagits av samhället och all den problematik som dessa barn har, klarar grundskolan med godkända betyg? Hade de placerade tonåringarna klarat gymnasiekomptensen om de inte blivit omhändertagna av samhället?
uppväxtplacerad i familjehemmet, i TV berättade den biologiska mamman att det fanns ett alkoholmissbruk i familjehemmet och det fick enorma proportioner, fast Jennie Blomstrand, chef för barn och ungdomsenheten på socialtjänsten sa: ”Vi känner inte igen bilden om alkoholproblem som media har rapporterat:”
ETT EXEMPEL
Jag läser i gårdagens ”Gefle Dagblad” om ett familjehem/jourhem i Hudiksvall som smutskastats ordentligt och framställts som alkoholister i TV och tidningar. De gjorde fel den där kvällen när familjehemsmamman drack två glas vin, men felet de gjorde var att de som jourhem inte får dricka alkohol genom att placeringar kan ske akut.
HUR PÅVERKAS VI?
De där två glasen vin användes av en biologisk mamma till ett barn som var
Och det blir allt svårare att rekrytera kompetens till familjehem, men hur
Vilka blir påverkade mest av den negativa bilden som visas upp? Det som händer är att de som placeras i familjehem riskerar att stigmatiseras och värderas både av sig själv och människor i omgivningen på ett sätt som kanske i längden gör att han/hon inte når sin fulla potential som människa.
tror du en ”vanlig familj” tänker om uppdraget när det som visas om att familjehemsvård för det mesta är negativt? Hur tror du det känns för den biologiska föräldern som testat allt och tvingas ta till en familjehemsplacering som sista åtgärd när det bara berättas om vanvård? Det är dags att visa upp den möjlighet till förbättring som en familjehemsplacering faktiskt är och att livet som familjehem också kan var fullständigt underbart. Text: Eva-Lena Edholm, Föreläsare och handledare Foto: Kenta Jönsson
Hemsida: www.evalenaedholm.se Blogg: www.evalenaedholm.se/blogg Twitter: @evalenaedholm.se Facebook: www.facebook.com/EvaLenaEdholmForelasareHandledareOchKonsult?ref_type=bookmark Blogg på Sociala Nätet: http://www.socialanatet.se/blogg/eva-lena/ ASP BLADET | NUMMER 9 2014 5
ANHÖRIGDAG FIRADES MITT I STADEN 6 oktober varje år firas anhörigdagen för de som är anhöriga till de som har en svår sjukdom; cancer, alzheimer och psykisk ohälsa. Det är även anhörigveckan under vecka 41 varje år.
ASP Bladet var på plats när Anhörigstöd på Karlstads kommun var på Mitt i City för att visa upp sig och informera om sin verksamhet. Tidningen träffade Maria Schnelzer, som är en av fem anhörigkonsulenter. Hon har arbetat med detta sedan 2010 och har tidigare varit sjuksköterska, diakon och kurator.
kommun. Detta är otroligt viktigt. Hon önskar att denna löpande utveckling av anhörigstödet fortsätter, även framöver. Maria berättar vidare att hon skulle vilja att Karlstads kommun alltid har ”anhörigglasögonen” på. Det som redan finns är bra, men det finns mycket kvar att göra. Det behövs mer av det goda.
– Jag har alltid arbetat med människor, säger hon. När undertecknad frågar hur hon trivs med sitt arbete, fortsätter hon: – Jag trivs fortfarande jättebra och det som är bra är att det är väldigt stimulerande att utveckla anhörigstödet inom Karlstads
6 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
– Nästa år firas anhörigåret, vilket blir första gången. Jag fick veta det helt nyligen, avslutar hon.
Text: Liselotte Frejdig Foto: Per Rhönnstad
MYNDIGHET VILL SE UTÖKAT RÖKFÖRBUD Rökförbudet inne på krogar ska även innefatta bland annat uteserveringar och lekplatser, föreslår Folkhälsomyndigheten i en rapport. De har via en undersökning från SKOP kommit fram till att en majoritet av svenskarna vill se större inskränkningar för rökning i offentliga miljöer. Idag säger Tobakslagen att rökning i vissa offentliga miljöer och gemensamhetslokaler i bland annat skolan och vården, ska vara förbjuden. Det vill Follkhälsomyndigheten utöka till att inkludera fler utemiljöer. Förmynderi, tycker Mattias Svensson, ledarskribent på liberala magasinet Neo. Bra för arbetsmiljöer och folkhälsa, menar Aftonbladets ledarskribent Somar Al Naher, då de båda möttes i debatt under Gomorron Sverige kring förslaget. – Det kommer att leda till att fler människor kan röra sig fritt, i fler miljöer. Framförallt människor med astma och även barn, säger Al Naher till Gomorron Sverige.
Mattias Svensson låter sig dock inte övertygas av argument kring bättre folkhälsa. – Det visar att det kliar i förbudsnerven hos skatteavlönade byråkrater som inte kan låta bli och låta det vara bra. Det blev för roligt helt enkelt, hävdade Svensson för Gomorron Sverige. – Förbuden blir alltmer långtgående och vi blir mer präktiga och känsliga, hävdade Svensson vidare. I skrivande stund har inte Folkhälsomyndighetens rapport publicerats för allmänheten. Text: Robert Halvarsson Foto: Per Rhönnstad ASP BLADET | NUMMER 9 2014 7
KAN DU DITT LANDS HISTORIA? Vilhelm Mobergs fyra böcker långa romansvit om utvandrarna Karl-Oskar och Kristina är en av Sveriges mest uppskattade kulturskatter. Kan vi närma oss en större förståelse för vad det kan innebära att vara invandrare, om vi utgår ifrån berättelser om vårt eget folk? Vihelm Mobergs Kristina Johansdotter är typexemplet på den motvilliga invandraren. Hon lämnar sitt land ovilligt, lär sig aldrig språket i det nya landet, känner sig aldrig hemma och upphör aldrig att längta tillbaka. Hon är tacksam för att familjen inte behöver svälta, men kommer aldrig över förlusten av sina nära och kära eller de svenska vårkvällarna och när hon slutligen accepterar sin livslott, har hon bara en kort tid kvar att leva. Hon assimileras aldrig, vågar inte tala engelska av rädsla för att det ska bli fel och är under långa tider så isolerad från andra människor än familjen att hon blir folkskygg och får svårt att umgås med de nya landsmän som flyttar till området. Vilhelm Mobergs böcker och musikalen av Benny Andersson, Björn Ulvaeus och
8 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
Lars Rudolfsson hör till den svenska kulturens största skatter. Karl-Oskar och Kristina, Ulrika, Danjel, Robert och Arvid lämnade alla Sverige för att de svalt och utsattes för förtryck och förföljelse. Några klarade sig, andra inte. Några assimilerades, andra inte. En fjärdedel av Sveriges befolkning utvandrade.
hur det känns. Kanske är det därför så många pratar om vikten av anpassning och tacksamhet. Kristina var tacksam för att landet hon kom till kunde föda hennes familj, men assimilerade sig så dåligt att hon inte ens kunde gå till en affär utan tolk. Hon föraktade inte landets språk, seder och bruk - hon kände sig bara aldrig hemma.
Nu har vi människor i Sverige som flyr från krig, förföljelse, orimliga arbetsvillkor och åsiktsförtryck. De kan inte, som Karl-Oskar och Kristina, börja hacka i jorden och hugga timmer för att skapa sig ett nytt liv. Villkoren är, på gott och ont, annorlunda. En del kommer att trivas, andra inte. En del assimileras, andra inte.
Byt ut Kristina mot Aisha, Småland mot Libyen, USA mot Sverige och hungersnöd mot krig. Tänk ”Aisha från Tripoli” istället för ”Kristina från Duvemåla” och visa att du kan ditt eget lands historia.
Vi som aldrig har behövt lämna allt vi känner till, lämna släkt och vänner, hem och minnen bakom oss - kanske döda och utplånade - kan inte föreställa oss
Text: Julia Gill Illustration: Martin Bäckström-Ledin
”Nu har vi människor i Sverige som flyr från krig, förföljelse, orimliga arbetsvillkor och åsiktsförtryck. De kan inte, som Karl-Oskar och Kristina, börja hacka i jorden och hugga timmer för att skapa sig ett nytt liv. Villkoren är, på gott och ont, annorlunda.”
ASP BLADET | NUMMER 9 2014 9
SNABB VÄG IN MED FÖRSTA LINJEN
Första linjen startar i Karlstad – ett unikt samarbete mellan kommun och landsting som ska öka tillgängligheten till hjälp för barn och unga med psykisk ohälsa. En verksamhet som redan prövats med gott resultat ute i landet.
Christina
I februari nästa år slår portarna till Första linjen upp i Tingvallatandläkarens gamla lokaler. För att ta reda på mer om detta spännande och viktiga projekt har ASP Bladet talat med tre personer som alla är involverade: Karin Haster, divisionschef i psykiatri, Christina Sand, verksamhetsutvecklare inom divisionen för psykiatri samt Malin LundgrenKullgren, medicinskt ansvarig inom elevhälsan i Karlstads kommun. Jag ber Christina Sand berätta om vad Första linjen egentligen är för något och hon tar genast till orda: – Begreppet kom till 2007 när SKL fick i uppdrag från Socialstyrelsen att ta reda
10 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
Karin
på hur man kan öka tillgängligheten för barn och unga inom psykiatrin. Man började titta på vårdgarantin och såg att vårdnivån för barn och unga inte finns, vårdcentraler för vuxna har inte möjligheten att ta hand om barn och unga på samma sätt. Det här ledde till förslag på hur första linjen skulle kunna utvecklas i de olika landstingen. Första linjens målgrupp är barn och ungdomar mellan 6-20 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa, samt deras anhöriga. Tanken är att det ska vara lätttillgängligt och den sökande ska komma in snabbt. Det ska inte vara långa behandlingstider, sett till antal
vårdtillfällen, men behandlingen kan sträcka sig över lång tid. Det kan komma att finnas de som har insatser över ett år men att stödet kommer vara tidsmässigt väldigt utspritt. Första linjen hoppas de ska leda till en avlastning för den specialiserade psykiatrin, och Barn och Ungdomspsykiatrin (BUP) i synnerhet. BUP skall inte längre på samma sätt jobba med lindrig och måttlig psykisk ohälsa, då det är en specialistenhet. Karin Haster menar att detta frigör resurser för annat än pappersarbetet. – Det ska vara enkelt också, inte en massa administration. Tanken är ju
att man ska kunna fånga upp lättare problematik innan den behöver bli så omfattande. Det första som möter en är inte väntetid utan här får man kontakt direkt. – Om man ser på städer och kommuner som har en bra första linje så blir köerna mindre till specialistnivån, säger Malin Lundgren-Kullgren. Olika personalkategorier kommer att finnas på plats: socionomer, psykologer, sjuksköterskor, en specialpedagog, administratör och avdelningschef. En läkare kommer finnas som konsult, i detta fall en distriktsläkare. Insatserna kommer att ske både individuellt och i grupp. Det kommer även finnas föräldragrupper samt anordnas öppna föreläsningar.
”Vissa barn och familjer vill hålla det här utanför skolan, vilket är en positiv sak med Första linjen, för då kan man välja själv” ASP Bladet frågar Malin LundgrenKullgren om det här kommer att ske i samarbete med elevhälsan. – Det tror jag. För de här barnen hoppas jag det, ungdomarna finns i skolan. Vissa barn och familjer vill hålla det här utanför skolan, vilket är en positiv sak med Första linjen, för då kan man välja själv. Första Linjen är en integrerad form, alltså ett unikt samarbete mellan kommun och landsting. I Värmland finns det redan en mottagning i Hagfors. Där har de sett goda resultat. HUR SKALL DÅ DET HELA BEKOSTAS?
– Det som har varit viktigt när vi samlats, är att det ska inte vara en
Malin
massa diskussioner om vart vi står organisatoriskt. Om vilka som ska betala. Bortsett från kommunerna är vi två divisioner inom landstinget, allmänmedicin och psykiatri som har drivit den här frågan. Vi har sagt att det här är en verksamhet vi behöver ha, nu gör vi det! säger Karin Haster. Vid intervjun blir det tydligt att alla tre som samtalet förs med, tror mycket på idén runt Första linjen. Det stora målet är att minska den psykiska ohälsan och lidandet. Det finns mycket pengar att spara genom detta. Karin Haster ser Första linjen som en del i ett paradigmskifte:
– Jag tycker att man ska se den psykiska ohälsan som en del av livet. För så är det ju för oss alla, under vissa perioder är man inte på topp. Så som vi är organiserade nu så är man antingen frisk eller sjuk, men det finns ett spann där emellan. Någonstans handlar det om att få till stånd en attitydförändring gällande psykisk ohälsa. Vi blir alla drabbade någon gång. Text & foto: Kajsa Jansson
ASP BLADET | NUMMER 9 2014 11
EN KRYDDA SOM GER DIG NJURSVIKT Drogen spice har ökad popularitet bland ungdomar i Värmland. Spice är en cannabisliknade drog som är ett semisyntetiskt växtbaserat preparat. Olika syntetiska cannabinoider har tillsatts i en blandning av psykoaktiva kryddor.
Vanligast är att spice röks som cigaretter eller i pipa antingen utblandat i tobak eller rent, men intas även peroralt och intravenöst då med cannabionoiderna i rå form. Varför har då spice ökat så drastiskt? Jo, dels så på grund av att drogen är lättillgänglig. Den går att beställa via nätet och hämta ut på posten. Den är i förhållande till andra droger billig. Eftersom tillverkarna gör små ändringar i den kemiska processen hela tiden komplicerar det lagstiftningen och gör att det visar sig inte lika lätt på urinprov, myndigheterna måste hänga med i utvecklingen. Symtom på att någon rökt spice kan vara att personen blir väldigt törstig, så personen dricker mer. Hungerkänslor, lass med godsaker bärs in på rummet, det kan även märkas genom ökad ångest och panikkänslor, illamående, trötthet, vidgade pupiller och förhöjd puls. Till skillnad från Cannabis som har en särskild doft, och därmed är enklare att känna igen, så luktar spice nästan ingenting.
12 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
Den doft den trots allt utsöndrar, liknar ett sött te med vaniljdoft. Biverkningar en person som rökt spice kan drabbas av, är högt blodtryck, hjärtrusning, kräkning, hallucinationer, psykoser, motoriska krampfall och panikattacker. Flera akuta förgiftningar har drabbat brukare, till följd av allvarliga intensivvårdskrävande behandlingar till följd. Även ett par dödsfall har skett kopplade till drogen spice. Eftersom spice är en ny drog som har funnits på marknaden i cirka åtta år, så vet vi väldigt lite om hur den påverkar brukaren långsiktigt. Personer som rökt spice en längre period jämför beroendet med heroin, som också är en starkt beroendeframkallande drog. Ruset håller inte i sig så länge, så den som röker behöver göra det flera gånger för att ruset ska hålla i sig. Ungdomar köper även koncentrat, blandar själva och torkar med hjälp av aceton. Affärerna har uppmärksammat detta, då ungdomar börjat köpa stora mängder aceton, men också att aceton
blivit stöldbegärligt. Vissa butiker har numera börjat ha aceton i glasmontrar för att undvika stöld. Acetonrester kan finnas kvar och påverka njurarna mycket negativt, och i långa loppet leda till njursvikt. När undertecknad talat med ungdomar i Värmland så vet de allra flesta vad spice är. De verkar finnas ett generellt förhållningssätt som råder hos flera: ”att röka spice är inte värre än att dricka alkohol”, i samtal med föräldrar så visar det sig att flertalet inte vet vad spice är eller att det är vanligt bland ungdomar. Detta kunskapsglapp mellan ungdomar och vuxna är något undertecknad hoppas minska, genom att informera om spice i denna artikel. Text: Johanna Englund Foto: Per Rhönnstad
Semisyntetiskt Ett kemiskt framställt preparat där man utgår från ett naturligt ämne och försöker likna detta.
Källa för information: www.internetmedicin.se
Syntetiska cannabinoider I detta fall åsyftas ämnet som utvunnits kemiskt för att likna de kemikalier som ger oss rus i cannabis och hasch. Psykoaktiva kryddor Örter som fungerar som droger. Peroralt Att inta drogen via munnen. Intravenöst Att ta drogen med kanyler eller sprutor ut i blodomloppet. Intoxikation Förgiftning.
HON TITTAR NER I MARKEN OCH SÄGER MED STÖDDIG OCH SAMTIDIGT OSÄKER RÖST:
– Ni tror ni vet att spice är så farligt, men det är inte så farligt som ni tror. Jag har aldrig råkat ut för något allvarligt när jag rökt. Alkohol är en mycket värre drog. Tror du alkohol hade tillåtits om det kom i dag? På frågan svarar jag nej. Men jag fortsätter också att hävda att mina uppgifter om spice är fakta och inget som vi vuxna bara ”tror”.
Taget från ett samtal med en ung person i Värmland. ASP BLADET | NUMMER 9 2014 13
EN POSITIV VÄRLD BORTOM BUBBLAN Förut kändes världen så långt borta. Men nu känns det som den kommit närmare. Bubblan som jag gömde mig bakom, har försvunnit nästan helt och nu är det lättare att nå ut till verkligheten, lära känna folk. Det finns flera positiva saker som hjälpt mig framåt. Jag är en 23-årig kvinna som har ett osynligt handikapp, Aspergers syndrom. Det kan innebära att man har svårt att sortera intryck från omvärlden. I mitt fall påverkar det även hur jag förstår de sociala reglerna. På högstadiet upplevde jag att det blev tuffare att vara mig själv, i och med att jag var mobbad. En osäkerhet sköljde över mig varje gång, varenda dag, någon kommenterade något som jag gjorde eller sade. Det innebar att jag blev mer inåtvänd och mitt självförtroende sjönk. När jag slutade nian, och var på ett litteraturläger i Karlstad fanns många likasinnade, där vågade jag äntligen berätta vad jag varit med om. Då växte mitt mod och självkänslan stärktes.
Osäkerheten som funnits innan försvann. Familjen har stor betydelse Hur stor betydelse har familjen för mig? Den är oerhört viktig. Familjen har fått mig att växa som person, och gett mig möjligheten att uttrycka mina tankar och lyssna på andras erfarenheter. Något som verkligen gör mamma och pappa ovärderliga, är att de finns där för mig när jag behöver stöttning. Jag har alltid varit glad och social, och nu upplever personer i min omgivning mig som en person som tar för sig mer och vågar ta mer initiativ. Dessutom så har jag ju alltid varit mig själv och gått mot strömmen, men det är vänner, familjen och arbetskamrater som format
mig till den jag är nu. Framförallt tror jag att det är den praktikplats jag är på just nu, Mediagruppen, som gör att jag vågar öppna mig och se det positiva i tillvaron. Nu undrar jag om du som läsare kan komma på något positivt som lyser upp din vardag? Till exempel kan det ju vara att umgås med nära och kära, musik, eller att vara ute i naturen osv. Skriv ner punkter på saker som får de negativa känslorna att försvinna och stärker glädjen i ditt liv. I mitt fall så har den bubbla jag använt mig av för att kunna stärka mitt inre, inte längre någon roll att fylla. Text & foto: Ellen Berner
Fyra positiva saker som får Ellen att må bra: * Foto, att fånga detaljer ur ett annorlunda perspektiv på bild. * Karaoke, eftersom hon har ett stort sångintresse. * The sims, för möjligheten att se hur små världar av familjer skapas genom ett dataspel. * Musik, för att det ger henne lugn. 14 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
VÅGA SÄGA NEJ Vi ska vara effektiva och förväntas hinna med så mycket som möjligt på kortast möjliga tid. Men tänk dig för både en och två gånger. Allvarlig utmattning kan drabba vem som helst, enligt stressforskare Torbjörn Åkerstedt vid Stockholms universitet. Torbjörn Åkerstedt berättar för Metro att du kan märka på en person som är alltför utmattad att denne beter sig annorlunda. - Symptom kan vara att man lätt blir irriterad och börjar glömma bort saker. Det är då man ska börja ta signalerna på allvar. En person som är på väg mot utmattning går hela tiden runt och känner sig uppskruvad, som en fiolsträng. När det inträffar kommer det inte någon sista varning. SÄG NEJ
Sjukskrivningarna kryper ner i åldrarna. Även om du tycker om ditt jobb är det ingen garanti för att du inte ska hamna i
utmattningsfällan. Kvinnor som stressar tillhör största riskgruppen, i och med att de i högre grad dubbelarbetar. De sköter både hemmet och försörjning. En bra sak är att lära sig säga nej för att undvika att gå in i väggen, och prioritera vad som är bra för både kropp och sinne.
familj och vänner. Att göra sådant som är kul och lättsamt, inte bara det som är duktigt. Ta hjälp av andra lyssna på om någon ser och säger ifrån till dig. Våga säga nej, hellre en gång för mycket än att du tar på dig sådant du känner att du inte orkar med.
Det gäller att känna igen symtomen när de kommer smygande. Som exempel lätt irritation, sömnsvårigheter, tidigt uppvaknande, stirrighet, glömska, känslosvallningar, magont och värk i kroppen, meddelar Metro.
Försök att slappna av och njuta av vardagen genom ett bad eller en god bok, beroende på vad som ger just dig njutning.
UNDVIK KATASTROFEN
Källa: Metro, utbrändhet kan drabba dig, 20 oktober 2014
Försök prioritera glädje, umgås med
Text & foto: Lotta Tammi
ASP BLADET | NUMMER 9 2014 15
MED INTRESSET SOM MOTOR
Text: Ellen Berner Foto: Per Rhönnstad
Michael Jackson, förhörsteknik och psykiatri. Vad har det gemensamt? Alla saker har varit specialintressen för Maria Lundby Bohlin, och bildat guldklimpar i hennes vardag. Många personer med Asperger syndrom har specialintressen, som Maria. Specialintressen är en stor del av Marias liv. Det är intressen som under en lång tid blir väldigt intensiva. – Michael Jackson, förhörsteknik och politik är några av de specialintressen jag har haft, framförallt intresset för Michael Jackson var tidigare extremt, berättar hon. Tack vare att Maria lyssnat, läst och skrivit om Michael Jackson så har hon lärt sig mycket engelska. – Jag satt hemma framför datorn, när jag var arbetslös, och upptäckte Aspergerforum.se, det var det enskilt viktigaste stället för att lära mig om
Aspergers syndrom. Och lära känna andra med samma diagnos. Dessutom finns ju Vuxenhabiliteringen, där man kan få hjälp med olika slags kognitiva hjälpmedel och hjälp med att planera och strukturera sin vardag, säger hon. Om hemsidan aspergerforum.se tillägger hon: – Det är ett väldigt bra hjälpmedel ifall man vill lära sig mer om Aspergers syndrom. INTRESSET KAN ÄNDRAS
Personer i Marias omgivning kan ibland
ha svårt att förstå hennes intressen. Vad är så spännande med Michael Jackson, exempelvis? Men man kan lika gärna se det så här: varför vill man inte lära sig mer om kungen av pop? – Jag njuter av att läsa om min favoritsysselsättning, ifall man hittar rätt vinkel så lär man sig mer. Jag tror att man kan ha väldigt stor nytta av sina intressen. Maria tror att de flesta personer på liknande sätt använder sin tid till att via datorn lära sig mycket engelska.
ASPERGERS SYNDROM - EN VIKTIG DEL AV LIVET
Under flera år har Maria vetat att hon har Aspergers. Hon har hunnit att fundera mycket på vad det kan ha för betydelse för hennes personlighet. – November 2007 fick jag veta att jag hade Aspergers syndrom och ADHD, när det gått så lång tid så kändes det bra. Jag visste nånstans att jag skulle få de diagnoserna, för jag kände igen mig
i många av de egenskaper som hör till diagnoskriterierna.
syndrom finns kvar som diagnos, även i framtiden.
Det finns flera teorier om att Aspergers syndrom skulle kunna vara en del av personligheten. Maria tror att det kan stämma. – Det har hänt flera gånger att jag gått fram till folk på stan och sagt, ”Hej, jag har Aspergers syndrom och det tror jag att du också har!”. Då har de svarat, ”Va? Hur vet du det?”
Att få diagnosen Autismspektrumtillstånd kan vara jobbigt för en del, Maria tror att man kan bli stämplad och misstas för att ha en utvecklingsstörning. Asperger förutsätter dock att man är normalbegåvad eller mer. – I och med att 75 procent av de med autism har en utvecklingsstörning, kommer jag att fortsätta kalla mig ”aspie”.
Maria funderar liksom många andra över situationen med ny diagnosmanual. – Jag skulle gärna se att Aspergers
Källor: Wikipedia.se 1177.se autism.com
Enligt fakta från 1177.se finns det inget typiskt autistiskt utseende, däremot kan många känna igen sig i rörelser, t.ex. kan man vara lite klumpig eller ha dålig balans. En del personer med autism kan även ha så kallade stimuleringssätt. Det vill säga att man använder kroppen på för att till exempel lugna ner sig, undvika ångest eller visa att man är glad. 16 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
FÖR JESPER ÄR KEMIKALIEFRITT LIVSVIKTIGT
För Miljöpartiet Värmland är frågor som rör miljön viktiga. Men för dem handlar det inte bara om naturen utan även att olika produkter och material inte ska påverka vår hälsa negativt. ASP Bladet har pratat med Jesper Johansson, språkrör för Miljöpartiet i Värmland och gruppledare i landstinget. En fråga som Miljöpartiet (MP) driver hårt handlar om hälsofarliga kemikalier som sprids runt oss, i byggnadsmateriel och andra produkter, sådant vi använder oss av dagligen i hem eller kläder. Partiet har arbetat mycket med frågan i landstinget, där Jesper Johansson varit gruppledare den senaste mandatperioden. De har verkat för en inventering, där man hittat kemikalier som bör fasas ut eller användas i mycket mindre utsträckning. Samtidigt har Kemikalieinspektionen sett att det förekommer kemikalier i stor utsträckning i alla föremål vi använder som väskor, pennskrin och plastprodukter. MP har påbörjat ett arbete med att få bort de farliga ur materialen i produkterna.
av mindre engångsartiklar. Vi vill också sprida kunskap så att alla får lära sig bättre avfallshantering, säger han. Landstinget i Värmland är ledande i Sverige när det gäller att sanera miljögifter. I en avdelning för nyfödda och för tidigt födda används byggnadsmateriel och medicinsk utrustning som är fria från farliga kemikalier. Man vet att gravida kvinnor och nyfödda är känsliga för miljögifter, och det finns många ämnen där det särskilt ingår ett gift som är hormonstörande. Ämnen påverkar många funktioner på fostret under graviditeten när man utvecklas som människa. EFFEKTIVARE LAGSTIFTNING
ENGÅNGSARTIKLAR
– Vi jobbar på flera sätt, framför allt på landstinget med att se till att de upphandlar riskfria material och produkter. Vårt mål är att minska landstingets avfallsmängd, till exempel användandet
Kemikalier är ett stort problem som bara ökar, man använder mer och mer kemikalier i olika produkter som tillverkas. Lagstiftningen som finns i dag är inte effektiv anser MP, den bör skärpas både i Sverige och EU. Samtidigt bör
man göra vad man kan i kommuner och landsting. MP vill starta ett samarbete mellan olika kommuner för att verka för att efterfrågan på kemikaliefria produkter blir större. Mer kontakt med Universitet på Folkhälsoavdelningen och Kemikalieinspektionen bör ske. MP vill att allt som byggs och säljs i Värmland ska vara riskfritt för invånarna. SYNS INTE UTANPÅ
Kemikalier har ökat i och med att plastprodukter används i större omfattning. Det syns inte på utsidan av produkten hur mycket kemikalier det finns i den. Därför gäller det att konsumenterna blir mer medvetna och kräsna när de ska använda de produkter som finns på marknaden. Text: Lotta Tammi Foto: Per Rhönnstad
DET FINNS ARBETE KVAR ATT GÖRA
Det finns fortfarande farliga kemikalier i Landstingets miljöer i dag, men organisationen är medvetna om detta. Genom en inventering har de tagit reda på vilka de är. Bland annat nämns: Alkyl silicates,
som kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Benzylbensoat, som kan ge allergi vid hudkontakt. Maleinsyra, som kan ge allergier vid hudkontakt.
De är bara ett axplock på giftiga ämnen som finns i produkter som används inom sjukvården. Listan är lång på farliga ämnen som påverkar människan och miljön negativt. ASP BLADET | NUMMER 9 2014 17
ASP Bladet nr. 8 2014 innehöll en intervju med Anne Lichtenstein från föreningen Udda, här kan ni läsa om föreningens ändamål och förhållningssätt till depression.
VÅGA PRATA OM DEPRESSION Det är svårt att tala om depression i samhället idag. Att det är fritt fram att tala om fysiska åkommor, men tabu att tala om psykiska, tycker inte Udda är okej, och de vill öppna upp för diskussion om depressioner hos unga och hur de botas. Udda står för Unga med Depression och Deras Anhöriga. Hösten 2013 skapades föreningen Udda av personer som antingen själva hade drabbats av en depression, eller som har anhöriga som haft svårare eller mindre allvarliga depressioner. Tanken var att prata om depression och läkemedel som är knutna till depression. När de startade blev Udda överösta med berättelser. Varje dag är det någon som tar sitt liv på grund utav depression. Hade de fått rätt hjälp tidigare hade de kanske levat idag. INGET STATISKT
Tvärtemot vad man kan tro när man är mitt i en depression så är den inte statisk. Man kommer att komma ur den, förr eller senare. Man kan leva ett bra liv även om man i perioder är deprimerad. Det finns många bra mediciner och även terapi. I en stressig tillvaro blir det allt viktigare att prata om det! Udda har en funktion som heter fadder. Det är att du kan få kontakt med en person som själv har haft en depression och som har kommit ur den, alternativt chatta med någon. Tanken är att framför allt stötta personer mellan 16 till 35 års
18 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
ålder, unga vuxna. De som arbetar för Udda är inga experter, men kan hjälpa till i slussning till exempel psykiatrin. MÅNGA BOTEMEDEL
Det finns många sätt att förebygga och att ta bort depression. Det finns många typer utav samtalsterapier, kuratorer och psykologer, gruppterapier, ljusterapi där deltagarna får sitta i ett vitt rum, mediciner och självhjälp. Udda tycker inte att det finns några rätt eller fel i hur depressioner behandlas; vad som fungerar är olika för varje person. De vill i stället hjälpa att visa vägen i den sjukvårdskarusell som den sjuke kanske inte själv orkar handskas med. DEPRESSION ÄR...
Depression är en sjukdom i hjärnan, där vanlig sorg eller ledsamhet växt sig större än normalt. En kemisk obalans i hjärnan där serotonin, noradrenalin och dopamin är inblandade. De styr hur du mår, sömn, förmåga att ta initiativ och sexualitet. Vid depression är nivåerna av dessa lägre än normalt. Symtom kan exempelvis vara
nedstämdhet, ångest, orkeslöshet, självkritik eller sömnsvårigheter. Symtomen kan komma som en reaktion på en händelse i livet, eller utan anledning. FÖREBYGG SJÄLV
Udda har på sin hemsida tips på hur man själv kan göra för att förebygga depressioner. Några av dem är: regelbundna vanor, motion, bra mat, dagsljus, sömn, läsa böcker, lyssna på musik, ta det lugnt, ta inte på dig nya uppgifter och prata gärna med någon om hur du mår, gråt gärna och läs på om depression. Vem som helst kan drabbas av depression och det finns ett stort mörkertal, detta då det är tabu att tala om psykiska sjukdomar. Depression är en folksjukdom och det vanligaste skälet till sjukskrivning i västvärlden. VANLIG SJUKDOM
Udda skriver på sin hemsida att varannan kvinna och var tredje till var fjärde man någon gång i livet får en
depression. När man får en depression brukar man tappa all energi och intresse för saker som man normalt är intresserad av. Man kan få problem att somna, eller vakna tidigt utan att vara utsövd. Det kan vara svårt att tala med en person som är sjuk, då den antingen behåller allting inuti sig själv, eller berättar allt för mycket och ibland suger personen upp all din energi. Det är viktigt är att sätta gränser men inte vara elak; den deprimerade är sjuk. Bara en av tre som drabbas söker läkarhjälp, även om det är en sjukdom som går att bota. Svåra depressioner kan leda till självmordstankar och försök, de leder också till försämrat minne, koncentrationssvårigheter och stresstålighet, så det är viktigt att behandla din depression!
”Udda har på sin hemsida tips på hur man själv kan göra för att förebygga depressioner. Några av dem är: regelbundna vanor, motion, bra mat, dagsljus, sömn, läsa böcker, lyssna på musik, ta det lugnt, ta inte på dig nya uppgifter och prata gärna med någon om hur du mår, gråt gärna och läs på om depression.”
OLIKA TILLGÄNGLIGA METODER
Den vanligaste terapiformen som finns idag är KBT; kognitiv beteendeterapi. Det är det terapiform som Socialstyrelsen rekommenderar. Det går ut på att ändra tanke- och beteendemönster. Psykodynamisk terapi är en vidareutveckling av psykoanalysen, den vill ge en grundläggande emotionell förståelse för problematiska livsmönster. Det finns flera läkemedel mot depression, så kallade antidepressiva läkemedel. Vilket som passar bäst är olika, men en av de vanligaste är Zoloft (sertralin). En del behöver även medicin mot ångest och/eller sömnbesvär. Experimentera inte själv, mediciner ska tas i samråd med läkare! Utöver samtal finns ECTbehandling, elbehandling, vilket är den mest effektiva metoden vid svåra terapiresistenta depressioner, där mediciner inte fungerar, eller där man måste ha snabb effekt. Text & illustration: Maria Lundby Bohlin ASP BLADET | NUMMER 9 2014 19
STÖD FÖR DE MELLAN SEX OCH TJUGO
ASP Bladet har träffat representanter för Lokalen i Haga. En plats dit barn och föräldrar kan komma en gång i veckan för att få ordning på sin tillvaro när livet blivit för hårt att leva.
Stället drivs av tre engagerade kvinnor: Gunilla Franke, Ulla Berner och Sabine Kihlstedt de jobbar som familjebehandlare. Med den nya lokalen i Haga har de äntligen fått ett eget ställe efter att i flera år lånat ett rum på Familjehuset, där de fått ställa i ordning före alla träffar med klienten. Nu kan de möblera och pyssla som de själva vill. – Det känns så gott att äntligen fått en egen lokal, där vi kan ha vårt material och göra oss hemmastadda, säger Ulla. RING ELLER MEJLA
Vi tillhör familjehuset men skillnaden på oss och familjehuset är att barnen måste få ett beslut om en insats eller remiss från sin läkare som vanligt för att komma dit på samtal.
20 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
– Men till oss i Haga är det bara att ringa eller mejla för att boka en träff, hos oss behövs ingen remiss, berättar Gunilla Franke. När man anmält sig till Gunilla på Familjeavdelningen i Haga får den som har behov börja i en av fyra grupper. Vilken stödgrupp man tillhör beror helt och hållet på ålder och den upplevelse man haft. Grupperna sträcker sig från 6 till 20-års ålder. Man ses en gång i veckan under tio tillfällen, med olika aktiviteter och strukturerade ramar. NÖJDA LEDARE
Gunilla, Ulla, och Sabine, brinner för sitt jobb som familjebehandlare alla tre berättar entusiastiskt om sitt arbete
med barnen som får en positivare och gladare vardag när de kommer hit på gruppträffarna. Barnen som vinkar redan ute på gatan när de är på väg till lokalen i Haga. Kvinnorna visar och berättar om lådan med positiva nedskrivna ord, som ska stärka egenkänslan. De berättar också hur barnen ritar och målar olika övningar och de många gruppsamtalen där alla som vill får komma till tals. Det märks av deras glädje att verksamheten har stor betydelse för både ledarna och barnen som deltar. Text: Lotta Tammi Text: Olle Stagnér Bild: Ellen Berner Foto: Ellen Berner, Per Rhönnstad, Johanna Engluind & Robert halvarsson
DE OLIKA GRUPPERNA:
Har du familjeproblem, eller vet om någon som har det, eller vill veta mer om de olika programmen kan du mejla till: gunilla.fanke@karlstad.se, eller ringa på telefon 054-540 50 15.
Hopptornet, som är en gruppverksamhet för barn och tonåringar som har föräldrar med missbruksproblem i samarbete med Karlstad Kommun och Svenska kyrkan. Bäcken, som är en gruppverksamhet för barn och ungdomar mellan 7 och 20 år, som har föräldrar med psykiska problem i samarbete med Karlstad Kommun och Landstinget i Värmland. Skilda världar, är för barn som har skilda föräldrar, verksamheten vänder sig till barn och ungdomar mellan 7-12 år i samarbete med Arbetsmarknad- och socialförvaltningen, familjeavdelningen. Kids Club Ballongen, är en gruppverksamhet för barn och ungdomar mellan 6-20 år som upplevt våld i hemmet, mammorna deltar parallellt med barnen i egna grupper. Kids Club kommer från USA. Det forskas om behandlingsformen skulle passa i Sverige. Än så länge är det mammor som behandlas jämsides sina barn. Om det i framtiden visar sig att det behövs grupper även för pappor kan det startas upp en sådana. I dag finns det krismottagning för män som de kan vända sig till.
Sabine
Gunilla
Ulla
ASP BLADET | NUMMER 9 2014 21
PUSSLET PÅ VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård och Omsorgsförvaltningen inom Karlstad kommun har ungefär etthundra sjuksköterskor anställda, säger Peter Nylander som arbetar som verksamhetschef. Dessa arbetar med äldreboende, personlig assistans och hemsjukvård. De ansvarar också för patienter som inte kan komma till annan sjukvårdsinrättning, till exempel vårdcentral. – Rörligheten på arbetsmarknaden är större för sjuksköterskor nu än tidigare, men den sprider kunskap, uppger Peter Nylander. När kommunen har en sjukskötersketjänst utannonserad får de alltid sökande. Glappet i personal mellan att någon slutar och någon ny börjar gör att
22 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
På Vård och omsorgsförvaltningen så har man ett ständigt pussel med att få sjuksköterskorna att räcka till.
det skapas en brist på sjuksköterskor i verksamheten. – Under sommarmånaderna fattas det sköterskor. Kommunen anställer då undersköterskor för att stötta sjuksköterskorna, säger Peter Nylander. VILL HA ERFARENHET
Kommunen arbetar med långsiktig sjukvård i förhållande till Landstinget och sjuksköterskorna är mer mobila och arbetar mer självständig. – Kommunen erbjuder i regel högre lön och bättre arbetstider än Landstinget. Vi vill ha sjuksköterskor med erfarenhet så vi rekryterar inte aktivt nyutbildade, fortsätter Peter Nylander.
Sjuksköterskor kan delegera arbetsuppgifter till undersköterskor, exempelvis läkemedelsutdelning. – På en utannonserad tjänst får vi tio till tolv stycken ansökningar. Det saknas alltid sjuksköterskor på grund av sjukdom, vård av barn eller semester. Det är ett ständigt pussel, avslutar Peter Nylander. Hans uppfattning är att det inte är så många sjuksköterskor inom kommunen som riskerar sluta sin tjänst här, för att söka arbete i Norge. Text: Olle Stagnér Foto: Per Rhönnstad
SYSTRARNA PÅ VUXENAVDELNINGEN Fem stycken sjuksköterskor arbetar inom vuxenavdelningen och kommunen, säger Anita Gustafsson. Två stycken av oss är vidareutbildade psykiatrisköterskor men alla har erfarenhet från psykiatriskt jobb. Jobbet består i olika bedömningar utifrån fysisk och psykisk hälsa, mycket stödsamtal och vårdplanering. – Det svåraste med jobbet är landstingspsykiatrins bristande resurser. Kommunen är i behov av flera särskilda boenden för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det bästa med jobbet är alla trevliga människor som man jobbar för och tillsammans med, och den tacksamhet man får från en-
Man kan finna sjuksköterskor på fler ställen än inom Landstinget, fem av dessa jobbar på Vuxenavdelningen.
skilda brukare, säger Anita Gustafsson. Inom Vuxenavdelningen kommer det att på sikt behövas fler sjuksköterskor, på grund av att antalet brukare ökar och att andelen unga med psykiska funktionsnedsättningar likaså. Man vill helst ha vidareutbildade sköterskor eller med erfarenhet från att ha arbetat med personer med psykisk funktionsnedsättning. Man får ungefär tio sökande på två utannonserade vikariat. – Sjuksköterskorna söker sig till Norge för att få bättre lön och bättre arbetsvillkor, och till bemanningsföretag, det är svårt att få tag på psykiatrisjuksköterskor i Värmland, säger Anita Gustafsson.
KOSTNADERNA FÖR INHYRDA SJUKSKÖTERSKOR ÖKAR Kerstin Aldefors Persson arbetar med personalfrågor, som HR-strateg inom landstinget, hon säger att det är brist på sjuksköterskor i hela Sverige inom både landstingen och kommunerna. – Missnöje med löner gör att en del arbetar i Norge och på bemanningsföretag. Det är några orsaker till bristen. Om man vill göra något radikalt åt lönerna så måste det göras på riksnivå, uppger Kerstin Aldefors Persson.
Det handlar inte bara om lön för att få sjuksköterskorna att stanna kvar utan också om arbetsmiljö. – Det är ett viktigt jobb vi utför tillsammans med socialsekreterare och boendestödspersonal, fortsätter Anita Gustafsson. – Personer med psykisk funktionsnedsättning är fortfarande en glömd grupp och den är ganska tyst. Det är fortfarande tabubelagt att prata om psykiska problem. Den yngre generationen har lättare att prata om detta ämne, slutar Anita Gustafson. Text: Olle Stagnér
Kostnaderna ökar för sjuksköterskorna i Landstinget i Värmland. Det sker efter som det är svårt att få sjuksköterskorna att stanna.
STÖRRE MOBILITET
Hon berättar att sjuksköterskorna är mer rörliga nu mot tidigare. De är svårare att få dem till en tillsvidareanställning. Inom psykiatriska slutenvården är det svårt få tag på sjuksköterskor, samma inom vissa öppenvårdsmottagningar. Det fattas ungefär tio till tolv stycken personal inom psykiatri.
– Det är 650 personer som arbetar inom psykiatrin i Värmland som tillsvidare anställda. Cirka 50 procent av sjuksköterskorna inom psykiatrin är vidareutbildade till psykiatrisjuksköterskor och det finns drygt 2000 sjuksköterskor i Värmland, avslutar Kerstin Aldefors Persson.
Det är ungefär 140 sjuksköterskeskor tillsvidareanställda inom divisionspsykiatrin i Värmland.
Text: Olle Stagnér
ASP BLADET | NUMMER 9 2014 23
FACKET: SJUKSKÖTERSKORNA BEHÖVER BÄTTRE LÖN
Facklig representant, Victoria Eriksson tror att det blir lättare att behålla sjukskötarna ifall man får till bättre löner.
Victoria Eriksson är facklig representant för Vårdförbundet i Värmland, och arbetar som psykiatrisk sjuksköterska i Karlstad. Hon menar att orsakerna till bristen på sjuksköterskor i landstingets organisation beror på att yrket har dålig status och att det är ett stort ansvar att ha hand om människors liv och död. Många sjuksköterskor flyttar och arbetar i Norge. – Inom psykiatrin är det brist på sjuksköterskor. Det försvinner mera sjuksköterskor från vården varje år än vad man kan rekrytera, det är en stor brist på psykiatrisjuksköterskor nu, säger Viktoria Eriksson.
24 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
För att få fler sjuksköterskeskor inom psykiatrin är man på universitetet och informerar om sitt arbete. Under sjuksköterskeutbildningen så praktiserar eleverna två och en halv vecka inom psykiatrin. Då försöker personalen att intressera eleverna för verksamheten. Under sommaren får man på psyket dra ner på antalet vårdplatser för att det inte finns tillräckligt med sjuksköterskor, så har det varit de senaste åren. – Om lönerna höjs så blir det lättare att hålla kvar sjuksköterskorna och de kan tänkas att arbeta kvar i Värmland, fortsätter Viktoria Eriksson. De flesta sjuksköterskorna i Värmland tycker att
det är ett kul arbete och givande. Men på grund av det tunga ansvaret och den dåliga löneutvecklingen så väljer de att sluta eller börja arbeta på kommunen eller bemanningsföretag, avslutar Viktoria Eriksson. Text: Olle Stagnér Foto: Lotta Tammi
ETT ÖPPNARE OCH MER TOLERANT KARLSTAD Karlstad kommun bedriver sedan mars i år ett Mångfaldsforum, ett försöksprojekt som kommer att vara i två års tid. Det innebär att kommunen ska hitta ett sätt att bygga broar mellan olika minoritetsgrupper.
Flera invandrarföreningar var inbjudna till ett möte som hölls vid Gamla Wermlandsbankens lokaler. Det var flera politiker som närvarade vid invigningen. Mötet tog cirka en och en halv timme och invigningstalet hålls av det folkpartistiska kommunalrådet Nicklas Wikström. Nicklas berättar att i dag är det första utåtriktade mötet som hålls, och att det är invandrarföreningarna i Karlstad som är först ut. Vid senare möten kommer det även att handla om andra diskriminerade grupper i samhället. – Mångfaldsforumet är ganska nytt och de här blir första stora arrangemanget. Min förhoppning är att det ska komma invandrare från olika föreningar och att nya kontakter ska knytas, säger Robert Halvarsson som är ledamot i Mångfaldsforum och medlem i Miljöpartiet Karlstad. Flera politiker och en tjänsteman ska kontakta olika grupper i samhället för att driva olika sakfrågor. Målet är att Karlstadsbornas kunskaper och
erfarenheter ska tas tillvara på bästa sätt. Robert berättar att detta är bara början. Under dagen handlar Mångfaldsforum om att lyfta fram etnisk mångfald. Senare ska de jobba med frågor som rör kvinnor, funktionshindrade eller olika sexuella läggningar. Roberts förhoppning är att folk ska lära sig av varandra och det ska vara öppet för alla, Karlstad ska vara en bra plats att leva på. Pridefestivalen var ett första steg i brobyggandet, där ledamöter från Mångfaldsforum fanns på plats. PRESENTATIONER
Konferencieren Nils-Gunnar Magnusson skickade runt mikrofonen till olika politiker och verksamheter, som fick berätta om sina specialområden. De som representeras var Miljöpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet, Socialdemokraterna, Arbetsmarknad och socialnämnden och givetvis de olika invandrarföreningarna.
Mångfald och integration på Barn och ungdomsförvaltningen, hon berättar: – Vi har till uppgift att se till att barn får modersmålsstöd i förskolan och att barn i gymnasiet och grundskolan får undervisning i sitt modersmål. I Karlstad finns det undervisning på trettiosju olika språk, det är femhundra elever i förskolan och ettusen tvåhundrafemtio barn i grundskolan. På gymnasiet är det cirka fyrahundra ungdomar. Barnen kan stanna efter skolan för att få modermålsundervisning. Det finns ungefär sjuttio lärare som undervisar i olika språk. – Det är inte bara språket man blir bättre i utan även matematik och naturvetenskap. Det gynnar eleverna otroligt mycket, vi behöver folk som kan flera språk, svenska är ett litet språk, avslutar Jenny. Text: Lotta Tammi Foto: Johanna Englund
SKOLAN
Jenny Gladh är enhetschef för ASP BLADET | NUMMER 9 2014 25
EN HYLL
NING TIL
L BOKEN
– Vad läser ni, min prins? – Ord, ord, ord. Från Hamlet När jag arbetade i Stockholm, hade jag en kollega som inte hade läst en enda bok sen han hade gått ut 9:an! Och det var han stolt över!
26 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
Istället hade han suttit i publiken på en mängd fåniga TV-program och lyste upp värre än sommarsolen när någon sa att de hade sett honom. När han fick höra att jag inte hade en TV, tyckte han att jag hade ett torftigt liv. Jag skakade bara på huvudet och sa: – Vi har nog olika definition på vad torftig innebär.
bokstäver? Det övergår åtminstone min händelsehorisont.
Jag menar, tänk att inte ha känt magin inför en ny, gärna tjock, bok. Vad kommer den att innehålla? Vilka människor eller andra karaktärer kommer jag att möta? Vilka öden kommer att beröra mig? Vilken plats tar den mig till?
Under min uppväxt hade jag nästan inga kompisar, utan böckerna var mina vänner. Varje vecka gick jag till biblioteket med mammas shoppingvagn fylld av lästa böcker och kom hem med en nyfylld vagn med nya och olästa böcker. På den tiden fick barn under sju år bara låna tre böcker i månaden, men jag fick dispens och fick låna hur många jag ville.
Att sitta i favoritstolen/-fåtöljen eller ligga på sängen, lätta ankar och låta sig sväva iväg... Till en annan stad, ett främmande land eller en okänd planet... Hur kan nån vara stolt över att inte ha blivit trollbunden av några magiska
Bokstäver som skrivs till ord. Ord som byggs till meningar. Meningar som sätts samman till stycken. Stycken som byggs till kapitel. Kapitel som bildar en bok. En bok som bildar, berör och berikar oss, i bästa fall.
och biblioteksväsen, B - Allmänt och blandat, C – Religion. Det fanns även andra system. ”Mången bok gör dig klok”, som Tage Danielsson sa. Ta risken och läs en bok av en författare du aldrig hört talas om tidigare. Tänk vilket äventyr som väntar dig! Det var så jag upptäckte Vindens skugga, en magnifik läsupplevelse. Vid det här laget har jag läst den fyra gånger. Och det fantastiska och märkliga är att den inte blir uttjatad. Varje ny omläsning medför att jag upptäcker något jag tidigare har missat. Jag avundas dig som inte läst den tidigare. Mycket nöje! Text: Liselotte Frejdig Foto: Ellen Berner
Jag läste så gott som allt jag kom över och jag kunde klassificeringsalfabetet som ett rinnande vatten, A - Bok-
Vilka är vår kulturskribent Liselotte Frejdigs favoritböcker? Här nedan följer en lista med några av hennes tips:
Liftarens guide till galaxen; världens enda trilogi i fem delar Invasion på Mars 2001 Sherlock Holmes (Det finns fyra romaner och femtiosex noveller) Rosens namn och Foucaults pendel Främlingars hus Hotell New Hampshire och Garp och hans värld De tolv julklapparna Bilbo och Trilogin om Ringen Vindens skugga, Ängelns lek och Himlens fånge
Douglas Adams Ray Bradbury Arthur C Clarke Sir Arthur Conan Doyle Umberto Eco Reginald Hill John Irving Ellery Queen J.R.R. Tolkien Carlos Ruiz Zafón
ASP BLADET | NUMMER 9 2014 27
Redan i antikens Grekland uppskattades och tävlades i retorik, eller ”konsten i vältalighet”. Så när baron Culbertain återupptog olympiaderna i slutet av 1800-talet, var vältalighet och skulptur med som olympiska grenar.
GÅR DET ATT TÄVLA I POESI? Efter bara ett fåtal år togs de bort, för att ge utrymme åt fler idrottsgrenar. Sedan föll det i glömska, ända tills 1986, då poeten Marc Smith lanserade Poetry Slam (på svenska estradpoesi) på jazzklubben The Green Mill i Chicago. Men även studenterna i Greenwich Village, en förort till New York City var aktiva, men utan att namnge det. Marc Smith gav det namnet Poetry Slam och ingen vet exakt hur det namnet uppstod. En teori är att poeterna skriver så bra poesi att publiken slås av häpnad över hur pass bra skribenterna skrivit. Reglerna är enkla, varje deltagare får några minuter på sig, vanligtvis tre eller fem, att framföra sina alster. Många förväxlar Poetry slam med Spoken word. Skillnaden är att i Spoken word får deltagaren inga poäng och att det är tillåtet att använda rekvisita. Det är ofta en gitarr eller ett piano för att ledsaga texten. Lika lite är det en tävling, utan bara ett framförande. Ett exempel på det är Björn Ranelids omstridda bidrag i melodifestivalen härom året. Hade han inte haft kör och stor orkester eller tävlat om poäng, hade det varit ett bra exempel på Spoken word.
28 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
Ja, kära läsare, det är kul att titta på och ännu roligare/mer nervöst att tävla själv. I och med att rekvisita inte är tillåten, så finns det vissa deltagare som är sina egna ljudeffekter, sjunger eller skriker olika högt. Eftersom dagsformen kan variera hos både jury och tävlande, brukar jurygrupperna bestå av två personer, så att de turas om att ge poäng om det är två treminutersuppläsningar. Givetvis är det tillåtet att diskutera i de olika grupperna, men det är ändå den som sätter poängen som ”bestämmer” poängen i slutändan. Nu har Poetry slam även kommit till Karlstad och premiären hölls på stadsbiblioteket under Kulturnatta i mitten av september. Det var så ambitiöst att de kallade det för VM, alltså Värmlandsmästerskapet. Åtta deltagare var med, med varierande ålder och kön. Lottdragning hölls om startordningen och redan på förhand visste alla att det var två treminutersläsningar som gällde och att de två bästa skulle gå till final. När kalibreringspoeten läst sin dikt, började allvaret. Kalibreringspoet? Ja, det är en person som inte tävlar själv, men ändå får poäng av jurygrupperna.
Detta är dels för att juryn ska få en chans att bedöma en dikt, och dels för att deltagarna, i bästa fall, ska få ett hum om vad och hur juryn betygsätter. Fast konferencieren tyckte att offerpoet var ett bättre ord än kalibreringspoet. En annan regel, som undertecknad missade att nämna, är att det är tillåtet för publiken att bua, gapskratta eller klappa händerna åt konferencieren och/ eller juryns bedömningar; men inte att gapskratta åt eller bua ut de som tävlar. Ja, som läsarna säkert redan förstått, var undertecknad med och tävlade. Första läsningen var en kärleksdikt och poängen blev sisådär. Vare sig bäst eller sämst. Andra läsningen handlade om att SETI fått kontakt med en utomjordisk civilisation. Något publiken hade väldigt kul åt, eftersom slutklämmen var att ’ett tecken på att de är intelligenta är väl att de inte har kommit hit?’. Det inte blev någon final för undertecknad i slutändan, men väl en fin plats i övre halvan av startfältet. Text: Liselotte Frejdig Foto: Per Rhönnstad
MÅNADENS FRÅGA
Vad har du för förväntningar på vad som händer efter mässan? Reporter: Lotta Tammi Foto: Ellen Berner
Vård och omsorgsmässan på CCC i Karlstad 14-23 Oktober
RONNIE ADRIAN
MIKAEL ESKOLIN
(Aktivitetssamordnare) - Jag hoppas vi kan locka fler äldre till våra cirka 13 träffpunkter och caféer som vi har här i kommunen.
(Teckenspråkslärare på funktionsstöd) - Jag hoppas mer att personer som jobbar med funktionsstöd och äldreomsorgen skall anamma det viktiga kommunikationssättet som finns.
HENRIK HOLM
KERSTIN TYRENHAG
(IT- kundansvarig för vård och omsorg) - Mina förväntningar på mässan är att tekniken ska bli intressant och försåtlig för många så de ser nyttan med den.
(Arbetsterapeut) - Vi hoppas att det ska intresserar och att man ska se värdet av att göra hälsogenomgångar för att förebygga.
ASP BLADET | NUMMER 9 2014 29
MÅNADENS TIPS MÅNADENS RECENSION
FILM
EXTREMELY LOUD & INCREDIBLY CLOSE Av: Henrik Sjöberg
Hur går man vidare när en närstående går bort? Det är vad filmen Extremely Loud & Incredibly Close handlar om. Det här ett amerikanskt drama som inte gottar sig i melodramatiska gester och sedan kryddar slutet med sockersöta slutsatser. Extremely Loud and Incredibly Close är en film som handlar saknad, sorg och att finna en väg vidare. Nioårige Oscar Schell står i dramats mitt, spelad på ett magnifikt sätt av Thomas Horn. Fadern i familjen, gestaltad av Tom Hanks, är en av de 2 606 människor som dör när World Trade Center i New York förintas den 11 september 2001.
delar av hans beteende. Ordet asperger nämns bara en gång under drygt tvåtimmars film. Filmen fokuserar inte på diagnosen utan sätter fokus på Oscar och vad han gör. Hans diagnos blir en styrka. Det gör honom oerhört fokuserad på uppgiften att hitta det lås som nyckel passar i. Tom Hanks är alltid en trygg, säker och inkännande skådespelare. Han spelar en stabil och lekfull far som verkligen älskar sin son. Sandra Bullock gör även hon ett stabilt och gott intryck. Hon älskar också sin son mycket men kan inte hantera sonens sorg. Oscar blir utagerande och mamman har svårt att klara av det.
När pappan är död, hamnar Oscar i ett tomrum. Hela hans världsbild förändras. Mycket av Oscars frustration går ut över hans mamma, spelad av Sandra Bullock. Hon försöker finna balansen i livet efter det ofattbara som har hänt. Pappan har en djup relation till Oscar. En viktig del av den handlar om lekar. Oscar är ute på olika äventyrliga eskapader i New York. Hans fantasi stimuleras av de fantasifulla uppdrag som fadern hittar på åt pojken. Fadern menar att Oscar är unik och ser världen på ett annat sätt. I en annan lägenhet i samma hus bor Oscars farmor. Hon har en äldre man inneboende som är stum. Mannen porträtteras av Max von Sydow. Han kommunicerar med omvärlden med hjälpa av ett anteckningsblock i vilken han skriver ner vad han vill säga. Oscar hittar en vas bland faderns saker i
30 ASP BLADET | NUMMER 9 2014
en garderob. I vasen hittar han en nyckel i ett kuvert. På kuvertet står efternamnet Black. Detta blir startskottet på en jakt efter nyckelns ägare. Till sin hjälp har han den äldre mannen som följer med pojken över hela New York för att lösa nyckelns gåta. Skådespelarinsatserna är mycket bra, speciellt pojken som spelas av Thomas Horn. Han har en enorm närvaro i varje scen han är med i och hans skådespeleri går verkligen rakt in i hjärtat. Oscar har Aspergers syndrom och det kan förklara
Max von Sydow gör ett suveränt jobb som den stumme inneboende. Han blev Oscarsnominerad för sin förträffliga insats i filmen. Med små medel och ett talande kroppsspråk kommunicerar han med Oscar på ett rörande sätt. Extremely Loud and Incredibly Close griper tag i en från första början och håller ända vägen i mål. Filmen är inget mästerverk men tack vare Thomas Horn och Max von Sydows samspel blir det till en mycket bra film. Text: Henrik Sjöberg
Av: Martin Bäckström-Ledin
Av: Maria Lundby Bohlin
ASP BLADET | NUMMER 9 2014 31
KARLSTAD I BILDER TORGGATANS MAKEOVER Östra Torggatan är infartsled till Karlstads centrumhjärta. Nu står grävskopor, maskiner och gubbar (gummor!) om vartannat. De jobbar med att föra fram vad som bland annat ska bli en rondell, samt ett bättre gångstråk och ny cykelväg. Foto: Per Rhönnstad Text: Robert Halvarsson 32 ASP BLADET | NUMMER 9 2014