Husesyn i Åre

Husesyn i Ă…re En tur genom Ă…res historiska bebyggelse

FOTO: N ILS T HOMASSON, J AMTLI B ILDARKIV

Åres historiska hus

ƪ % ¤ med häst och släde vid Sporthotellet i början av 1900-­‐talet.

Du står på torget i Åre som är Jämtlands största turistort, framförallt under skidsä-­‐ songen. Innan järnvägen kom till byn fanns inget samhälle med namnet Åre. Här låg istället de två byarna Totten och Mörviken Ʀ¡ Ǥ ¡ också ett gammalt samiskt kärnområde där % Ʀ¡ viktiga renbetesmarker.

Då järnvägen drogs fram här i Åre på ͙͠​͘͠Ǧ Ʀ¡ ¡ ¡ Ʀ¡ ¡ Ǥ ¤ att man tog emot övernattande turister på gårdarna och vissa utökade med tiden verksamheten till hotell-­‐ och pensionatsrö-­‐ relser. I många fall drev folket på gårdarna sitt jordbruk i kombination med pensionat.

Många turister var ”luftgäster” som kom för att andas ren och frisk luft, vandra i naturen, se vackra vyer och uppleva ett genuint och oförstört natur-­‐ och kulturlandskap.

Följ med på en tur till Åres historiska hus!

De ger dig en inblick i ortens historia från en Ʀ¡ ǡ Ú -­‐ tellen och pensionaten. Byggnaderna min-­‐ ner om en svindlande utveckling och skapar en unik karaktär i dagens Åre som en mo-­‐ dern turistort med internationell atmosfär.

1

2. Grottan

1. Ă…re station

Vi  bĂśrjar  vid  Åre  station,  som  blev  startskottet  fĂśr  Åres  utveckling.  När  den  norrländska,  eller  jämtländska,  tvärbanan  invigts  1882  kunde  man  ta  sig  med  tĂĽg  hela  vägen  till  Trondheim  frĂĽn  Stockholm  eller  Sundsvall  via  Åre.  Det  gula,  gamla  stationshuset  bĂśrjade  byggas  ür  1880  efter  typritningar  av  ǣ• …Š‡ˆ•ƒ”Â?‹–‡Â?– Ǥ Ǥ Â†Â‡ÂŽÂ•Â˜ÂĄÂ”Â†Ç¤ ¥” ÂŒÂĄÂ”Â?Â˜ÂĄÂ‰Â•Â•Â–ÂƒÂ–Â‹Â‘Â?‡Â? ˜ƒ” ÂˆÂĄÂ”Â†Â‹Â‰ Ƥ…Â? •–ƒ-­â€? tionsinspektĂśr  Albert  Wettergren  tillstĂĽnd  att  servera  mat  i  andraklassvänt-­â€? salen  och  üret  därpĂĽ  även  i  tredjeklassväntsalen.  År  1888  lät  han  bygga  en  liten  separat  restaurang,  som  kallades  LĂĽdan,  i  en  enkel  träbyggnad  intill  sta-­â€? tionshuset.  Den  ersattes  efter  nĂĽgra  ür  av  Åre  Jernvägsrestaurant  som  ocksĂĽ  drevs  av  stationsinspektĂśr  Wettergren  och  hans  fru  Karin.  Den  lĂĽg  ungefär  där  †— ‹†ƒ‰ •‡” ”ƒÂ?†• ‡”ƒÂ?†ƒǤ

ƒÂ?Žƒ •–ƒ–‹‘Â?•Š—•‡– ¥” ‹†ƒ‰ ‡–– „›‰‰Â?ƒ†•Â?‹Â?Â?‡ ‘…Š ‹Â?‰¤” ‹ ‡Â? •–ƒ†•’ŽƒÂ? med  Åre  park  och  allĂŠn  som  sträcker  sig  rakt  upp  till  Åre  Bergbanas  dal-­â€?sta-­â€? –‹‘Â? ˜‹† %”‡ –‘”‰Ǥ –ƒ†•’ŽƒÂ?‡Â? Â?‡† •‹Â? ”ƒÂ?ƒ ƒš‡Ž —–ˆ‘”Â?ƒ†‡• ƒ˜ ĆŞÂ‡Â”Âƒ ƒ”Â?‹–‡Â?-­â€? ter  i  bĂśrjan  av  1900-­â€?talet.  När  dĂĽtidens  turister  anlände  till  järnvägsstationen  mĂśttes  de  av  en  imponerande  v y  med  bergbanans  dal-­â€?station  och  Åreskutan  i  bakgrunden.  Detta  var  porten  till  den  moderna  vintersportort  man  anlade  dĂĽ  ‘…Š †‡– ÂˆĂšÂ”Â•Â–Âƒ –—”‹•–‡”Â?ƒ •¤‰ ˆ”¤Â? •–ƒ–‹‘Â?‡Â? ˜ƒ” ”‘––ƒÂ?ÇĄ †‡Â? –”ƒ’’ƒÂ?‘”†Â?‹Â?‰ med  litet  vattenfall  och  damm  du  än  idag  kan  se.

2

‘Â? •‹‰ Â?‡† Â?ƒ’–‡Â? Â?‹Ž ‹…Â?Ǥ —•‡– „›––‡ •‡†ƒÂ? ÂĄÂ‰ÂƒÂ”Â‡ ĆŞÂ‡Â”Âƒ ‰¤Â?‰‡” Â?‡Â? kĂśptes  ür  1917  av  Agnar  Meurling,  en  känd  StockholmsrestauratĂśr.  Han  var  en  av  de  tidiga  pionjärerna  inom  turismen  i  Åre  och  Villa  Tottebo  var  —Â?†‡” †‡••ƒ ¤” ŠƒÂ?• „‘•–ƒ†Ǥ ˆ–‡” ‡Â? tid  Üverlät  han  det  üt  det  nybyggda  Åre  Fjällkuranstalt  som  personalbo-­â€? stad,  där  det  lär  ha  gĂĽtt  livat  till.

I  slutet  av  1970-­â€?talet  lämnades  Š—•‡– –‘Â?– ‘…Š Â„ĂšÂ”ÂŒÂƒÂ†Â‡ ÂˆĂšÂ”ÂˆÂƒÂŽÂŽÂƒÇ¤ Â? solig  vĂĽrdag  1993  satt  tre  Årebor  pĂĽ  Åreskutans  topp  och  där  och  dĂĽ  ska-­â€? pades  idĂŠn  om  en  restaurangverk-­â€? •ƒÂ?Š‡–Ǥ Œ—Ž‹ –˜¤ ¤” •‡Â?ƒ”‡ ĆŞÂ›Â–Â–ÂƒÂ†Â‡Â• villan  utfĂśr  byns  branta  backar  och  †‡Â? ”‹˜Â?‹Â?‰•Š‘–ƒ†‡ „›‰‰Â?ƒ†‡Â? Ƥ…Â? ett  nytt  liv.  I  november  1995  slog  Villa  Tottebo  upp  dĂśrrarna.

”‘––ƒÂ? ¥” —’’Â?—”ƒ† ƒ˜ •–‡Â?„Ž‘…Â? med  en  trappa  pĂĽ  var  sida  som  le-­â€? der  upp  i  parken  mot  Åre  torg  och  „‡”‰„ƒÂ?ƒÂ?Ǥ ”‘––ƒÂ? ”‹–ƒ†‡• ƒ˜ ÇŚ arkitekten  Folke  Zettervall  1913  och  är  idag  ett  byggnadsminne.

3. Villa Tottebo ”‡†˜‹† ”‘––ƒÂ? •‡” †— ‹ŽŽƒ ‘––‡„‘ som  ür  1897  byggdes  av  grosshand-­â€? Žƒ”‡ ÂƒÂ”Â•ÇŚ ”‹… ‹–ŠƒÂ?†‡” •‘Â? ŒƒÂ?–˜‹Ž-­â€? la  och  sommarnĂśje.  Huset  lĂĽg  dĂĽ  en  bra  bit  upp  i  backen,  bakom  den  nu-­â€? varande  hälsocentralen.  Villan  upp-­â€? fĂśrdes  i  en  blandning  av  stilar,  som  tack  vare  sina  utbyggnader  och  bur-­â€? sprĂĽk  inger  en  romantisk  karaktär.  Det  sägs  att  Lithander  gick  bort  innan  bygget  var  färdigt  och  att  ŠƒÂ?• ÂĄÂ?Â?ƒ ŽŽ‡Â? „‘††‡ Â?˜ƒ” ‘…Š ‰‹ˆ–‡ 3

4. Grands Restaurant och Grand Hotel

¤ % ¡ Ǥ

Det ökade turistantalet i Åre bidrog Ú

͙͟͠͡ǡ

Residence. Det byggdes av material och delar av ett hotell som tillfälligt ersatt det nedbrunna Hotell Knaust i Sundsvall. Träarkitekturen präglas av nygotik och nyrenässans, men även av schweizerstil.

Ú -­‐ tell med 42 gästrum, sällskapsrum och varmbad. Albert Wettergren med fru Karin drev hotellet och dessutom Åre Jernvägsrestaurant ¤ ¤ Ǥ ¤ 1908 brann järnvägsrestaurangen ǡ

Restaurant året därpå. Det är det Ú

Residence under namnet Verandan, om än delvis om-­‐ och tillbyggt.

Turister som tog in på hotellet år 1917 betalade 2:50–3:50 kr för ett enkelrum och 4:50–7 kr för ett dub-­‐ belrum per dag. Mat kunde de få från 5 kr per dag.

4

5. Thomassons gård

6. Benamsgården De äldre byggnaderna på Benams-­‐ gården är rester av den ursprungliga Ú Ǥ ¤ anor från 1600-­‐talet och ligger all-­‐ deles intill det som för länge sedan var handelsleden mellan Sundsvall och Trondheim.För genomresande kunde gården erbjuda nattlogi för både folk och hästar.

I takt med ”luftgästernas” intåg och järnvägens tillkomst var Be-­‐ namsgården en av de första som användes för inkvartering. Det be-­‐ ¡ ƪ ¡ även sökt nattläger här, som skal-­‐

Tavaststierna. De skrev båda dikter om bland annat Tännforsen.

På den tiden kunde gästerna se kor och får beta upp mot Mörviks-­‐ hummeln. Sommarladugården låg Ú ͞ǣ dalstation.

Benamsgården har fått sitt namn av Benam Hansson som var både hästkarl och storbonde. Sonen Has-­‐ se var en av våra första alpina skid-­‐ legendarer i världsklass, med många internationella framgångar. Sysko-­‐ nen Hansson lät uppföra Åres, och kanske Sveriges första stollinbana, som stod färdig till de alpina världs-­‐ mästerskapen 1954.

Thomassons gård byggdes i slutet av ͙͘͠͡Ǧ Ǥ ƪ ¡ och fotografen Nils Thomasson med sin familj 1916. Åre var vid den här ¡ Ǥ Byn var även en strategiskt viktig plats för samebyarna runt Åresku-­‐ Ǥ ¡ ¡ơ för att diskutera rennäringsfrågor och planer för att öka kunskapen om samernas rättigheter. Hos familjen Thomasson fanns alltid husrum och plats vid matbordet.

Många av de historiska bilder du ser från Åre och Jämtland är foto-­‐ graferade av Nils Thomasson. Hans bilder berättar en historia som för många är okänd eller bortglömd.

Samtidigt har hans verksamhet och Ƥ Ú ¡ -­‐ känslan inom den samiska rörelsen.

I en tid när ”lappar” ansågs minder-­‐ värdiga tvekade han aldrig att visa sin starka samiska identitet.

Nils äldre syster Lisa var en be-­‐ römd sångerska. Dottern Sara ut-­‐ sågs till ”Årets idrottskvinna” 1951 och tog VM-­‐brons i slalom i Åre 1954. Sonen Lars är hedersdoktor vid Umeå universitet och en cen-­‐ tralgestalt inom samisk forskning, samiska organisationer och svenskt utredningsväsende.

Idag drivs Thomassons gård som pensionat och konferensanläggning av ättlingar till Nils Thomasson.

5

7. Sporthotellet Sporthotellet byggdes år 1912 som

ǡ Sporthemmet och idag Sporthotel-­‐ Ǥ ¡ Ʀ¡ ¡ -­‐ dens enda byggnad i genomförd jugendstil. Arkitekt var Per Benson, byggherre Ture Marcus och bygg-­‐ mästare var Mårten Ohlson från Tottens by.

När hotellet uppfördes var det med sina 68 rum betydligt större än tidigare hotell och lockade många utländska gäster. Det skilde sig från den omgivande bebyggelsen genom sin placering och storlek, arkitektur och ljusa färg. Hotellet dominerade intrycket av Åre fram till 1980-­‐talet då nya byggnader successivt tog över i centrala Åre.

Hotellet lär ha haft många kändi-­‐ sar som gäster. Skalden Johannes ǡ dz dz Akademien, ska ha bott på rum nr 6, men hade svårt att betala hotell-­‐ räkningen. ”Lås in mig med en back pilsner så skall jag skriva och släpp ut mig i morgon” bad han. Morgo-­‐ nen därpå möttes man av en glad

bunt manusblad i handen som sade: ”Det här kommer Abbe (Bonnier) att Ú dzǤ Ƥ ¡ och hotellräkningen kunde betalas.

Tidigt bilrally i Åre – byn som vill vara först med allt det nya!

6

7

9. GunnargĂĽrden

8. Ă…re Bergbana

%”‡ ‡”‰„ƒÂ?ƒ ˆ”¤Â? Í™ÍĄÍ™Í˜ ¥” %”‡• ÂˆĂšÂ”Â•Â–Âƒ Ž‹ˆ–Ǥ ‡”‰„ƒÂ?ƒÂ? ˜ƒ” ‡Â? †‡Ž ƒ˜ ĆŞÂ‡Â”Âƒ ˜‹†-­â€? Ž›ˆ–‹‰ƒ ’ŽƒÂ?‡” •‘Â? –‘‰• ˆ”ƒÂ? ƒ˜ ‹Â?‰‡Â?ÂŒĂšÂ” ƒ”Ž Ž‘ˆ ƒŠÂ?Ǥ ƒÂ? Šƒ†‡ –‹ŽŽ„”‹Â?‰ƒ– mycket  tid  i  skidorten  Davos  i  Schweiz  och  var  starkt  inspirerad  av  det  han  sett  och  upplevt  där.  MĂĽlet  var  att  i  Åre  skapa  en  â€?central  plats  fĂśr  vinteridrottâ€?.  Det  skulle  ske  genom  att  bygga  hotell  och  restauranger,  dra  vägar,  vatten  och  avloppsledningar,  elkraftverk  och  elnät.  Bergbanan  är  en  cirka  800  meter  lĂĽng  hissbana  som  gĂĽr  upp  till  FjällgĂĽrden.  Banans  tvĂĽ  vagnar  avgĂĽr  samtidigt  frĂĽn  berg-­â€?  respektive  dal-­â€?stationen  och  mĂśts  pĂĽ  mitten  vid  en  mellanstation.  När  den  ena  vagnen  gĂĽr  upp,  gĂĽr  den  andra  ned  och  fungerar  som  motvikt.  Ursprungligen  reglerades  kĂśrningen  av  vagnarna  frĂĽn  bergstationen,  där  en  maskinist  Üvervakade  det  hela.

De  tvĂĽ  stationsbyggnaderna  är  ritade  av  arkitekt  Otto  Sigfrid  (Sigge)  ”‘Â?•–‡†– ‘…Š —–Â?ÂĄÂ?Â?†‡• –‹ŽŽ „›‰‰Â?ƒ†•Â?‹Â?Â?‡ ÍšÍ˜Í˜Í Ç¤ Â? „‡–›†ƒÂ?†‡ Â?‘†‡”Â?‹-­â€? sering  av  Åre  Bergbana  skedde  under  1950-­â€?talet  när  SJ  drev  banan  under  ett  antal  ür.  DĂĽ  byttes  vagnarna  ut  till  de  vi  ser  idag.  Tidigare  hade  de  träkaross  och  värmdes  upp  av  vedkaminer.

8

10. MĂĽrtenvillan

Det  rĂśda  trähuset  med  vita  detaljer  är  frĂĽn  1800-­â€?talet  och  en  rest  av  den  gamla  jordbruksbyn  MĂśrviken.  Hu-­â€? set  har  fĂĽtt  sitt  namn  efter  bonden  ‘…Š ”‹Â?•†ƒ‰•Â?ƒÂ?Â?‡Â? —Â?Â?ƒ” ”‹Â?•-­â€? •‘Â?ÇĄ ‡Â? ƒ˜ %”‡• ÂˆĂšÂ”Â‰Â”Â—Â?†•Ƥ‰—”‡”ǥ som  bodde  här  i  slutet  av  1800-­â€?talet.  De  ursprungliga  planerna  fĂśr  järn-­â€? vägen  mellan  Östersund  och  Trond-­â€? heim  var  att  dra  den  pĂĽ  norra  sidan  av  Åreskutan.  Den  skulle  dĂĽ  passera  HusĂĽ,  pĂĽ  den  tiden  Jämtlands  stora  –¥–‘”– Â?‡† Â?‘’’ƒ”‰”—˜ƒǤ ‡Â? —Â?-­â€? Â?ƒ” ”‹Â?••‘Â? Šƒ†‡ ƒÂ?†”ƒ ’ŽƒÂ?‡” ‘…Š genom  ett  intensivt  lobbyarbete  drev  han  igenom  att  järnvägen  is-­â€? tället  skulle  gĂĽ  genom  Åre.  Den  nya  järnvägssträckan  invigdes  av  kung  Oscar  II  1882  och  Åres  turistindustri  kunde  därmed  ta  ordentlig  fart.  %” Í™ÍĄÍ˜Íž Â?ڒ–‡ ƒ”Ž Ž‘ˆ ƒŠÂ?

—Â?Â?ƒ”‰¤”†‡Â? ‘…Š „‘††‡ •‘Â? ’‡Â?-­â€? sionär  i  en  lägenhet  pĂĽ  ÜvervĂĽning-­â€? en.  Rahm  lät  anlägga  en  kraftsta-­â€? tion  vid  Tegeforsen  som  drev  Åre  ‡”‰„ƒÂ?ƒǤ Â?Ž‹‰– Ž‘‰‰„Ú…Â?‡” Š¥Â?†‡ †‡– ƒ–– Â?ĥÂ?‹Â?‹•–‡Â? Ƥ…Â? ”‹Â?‰ƒ ‘…Š „‡ kraftverket  ge  lite  mer  strĂśm  sĂĽ  att  den  fullastade  vagnen  skulle  orka  upp  fĂśr  den  branta  backen.  Rahm  lät  även  bygga  om  gĂĽrdens  ladugĂĽrd  till  verkstad  och  smedja  fĂśr  kraftbolagets  räkning.  Stallet  gjorde  han  om  till  bageri  och  konditori  med  Â?ƒÂ?Â?‡– Ž‡Â?–”‹•Â?ƒ ‘Â?†‹–‘”‹‡–Ǥ

Det  bruna  huset  med  vita  detaljer  du  ser  är  MĂĽrtenvillan.  Den  byggdes  som  privatbostad  fĂśr  och  av  bygg-­â€? mästare  MĂĽrten  Ohlson  1911.  Han Â ÂˆĂšÂ†Â†Â‡Â• ¤” Í™Í Í&#x;Í™ ‹ „›Â? ‘––‡Â? ‘…Š Ƥ…Â? sin  utbildning  vid  Kristinehamns  tek-­â€? niska  skola.  MĂĽrten  blev  den  ledande  byggmästaren  i  Västjämtland  under  1900-­â€?talets  bĂśrjan.  Han  samarbe-­â€? –ƒ†‡ Â?‡† ƒ”Â?‹–‡Â?–‡”Â?ƒ ƒ”Ž ò‡––Ž‡” och  Per  Benson  vid  uppfĂśrandet  av Â

”ƒÂ?†• ‡•–ƒ—”ƒÂ?–ǥ ›ƒ ”ƒÂ?† ‘-­â€? tell,  ombyggnaden  av  ÅregĂĽrden  och  även  Åre  Fjällkuranstalt.  MĂĽrten  Ohlson  gifte  sig  aldrig  och Â ĆŞÂ›Â–Â–ÂƒÂ†Â‡ †¥”Â?‡† ‹Â?–‡ ‹Â? •‘Â? –¥Â?Â?– ‹ MĂĽrtenvillan,  trots  att  den  var  fullt  mĂśblerad  och  utrustad.  Den  använ-­â€? des  istället  som  fritidshus  och  hyr-­â€? des  ut  till  turister.  Villan  fungerade  under  en  tid  i  mitten  av  1900-­â€?talet  även  som  prästbostad.  Idag  är  MĂĽr-­â€? tenvillan  privatbostad.

9

ägen årdsv Fjällg Bon

Sla

devä

gen

svä nge n n

e väg

t Tot ͻ

Kab

invä

gen

ͷͻ

ͷ͹

ͽ

Årev äge

n

ͺ

;

get Tor ͸ͻ

͹

Tottvägen

ͼ

ͷ͸

ͷͼ

Tottb a

ͷͷ

Ϳ

ͷͶ

Sta

͸

͸͹

cken

ͷͽ

Totte n

s by

väg Tott väg en

tio

͸ͺ

ͷ

ns vä ge n

͸͸ År ev äg en

n

e väg äck

͸ͷ

lav

͸Ͷ

ge tvä Tot

Kurorts vägen

n

tra

e väg Åre

äg sv År es

n väge Kyrk

n ge

Sa

tO

Åre strand

g vä

lvä

nk Sa

ns hli

o Sk

B

n

nd

Åre väg e

n

g

hans vä Karl Jo

Åresjön

ͷͺ

Husesyn Husesyn lång

Start och mål vid Åre torg

lom

Kyr kvä gen

gen

͸͹ͷ ͸͹ͷ

ͷͿ Kurortsvägen ͷ;

Tot t

eb

ovä ge n

͙Ǥ ±ǡ gamla station, sid 2. ͚Ǥ ǡ ͛Ǥ 3. Villa Tottebo, sid 3. ͜Ǥ

ǡ ͜Ǥ ͝Ǥ ¤ ǡ ͝Ǥ 6. Benamsgården, sid 5.

7. Sporthotellet, sid 6 -­‐7.

8. Åre Bergbana, sid 8. ͡Ǥ ¤ ǡ ͡Ǥ 10. Mårtenvillan, sid 9.

11. Strandbergsvillan, sid 12.

12. Villa Solbränna, sid 12. ͙͛Ǥ ǡ ͙͛Ǥ 14. Villa Årebo, sid 13.

15. Villa Jamtbol, sid 1 4.

16. Tott, sid 15.

17. Tottens by, sid 16.

18. Åre Fjällkuranstalt, sid 16.

19. S:t Olavsleden, sid 17.

20. Åre gamla k yrka, sid 17.

21. Torvtaket, sid 18.

22. Åre skola, sid 18.

23. Åregården, sid 19.

24. Hemslöjdshuset, sid 20.

25. Peak-­‐huset, sid 20.

11. Strandbergsvillan

13. Hotell Granen

Bredvid Mårtenvillan hittar du Strandbergsvillan med gröna fönsterluckor.

Huset har vridna kolonner på burspråket och hörn formade som pilastrar. För-­‐ stukvisten har tidstypiska målningar. Ú Ƥ ¡ -­‐ Ú ͙͛͘͡Ǧ Ǥ Ú Ú ǡ ȋ ȌǤ -­‐ % Ƥ ǡ föredrag och engagemang i restaureringen av Åre k yrka. Ú ¡ ¡ Ƥ Ǥ ¤ 1930-­‐talet köptes villan av köpmannen Nils Strandberg som drev AB Strand-­‐ bergs Lanthandel i Åre. Villan är än idag i familjen Strandbergs ägo.

12. Villa Solbränna

I Villa Solbränna startade Ruuths pensionat, ett av de tre pensionat som stod ͙͙͘͡Ǥ ¡ ǡ byggmästare var Mårten Ohlson. I Svenska Turistföreningens skrift ” Vilo och Kurorter i Sverige” från 1917 kan man läsa följande: Ruuths pensionat i Villa Solbränna (450 m.ö.h.), mellan bergbanans utgångspunkt och dess anhalt. 6 gästrum, sällskapsrum, piano, bibliotek, badrum. Elektriskt ljus. Öppet året om. Pens. 5 - 8 kr. pr dag. Rum även i närliggande gårdar. Post och telegrafadr. Ruuth, Åre. Rikstelefon Åre 9.

12

Ú ¤ ͙͙͘͡ ¤ både var arkitekt och byggmästare. Brorsonen Olof Thottmark ärvde sedan huset men överlät det till Vendla och Nils Åberg som drev pensionatet vidare. ¤ ͙͛͘͡Ǧ Ú % ƪ ǡ -­‐ sal och sällskapsrum.

Ú Ú -­‐ des ut än mer. Under alpina världsmästerskapen 1954 huserade de franska ¤ Ǥ " högkvarter här. Sedan använde Åres Hotell-­‐ och Restaurangfacksskola huset en tid, innan det åter blev hotell.

14. Villa Årebo Villa Årebo byggdes av en av bröderna Pålsson från Åre. Det drevs som café och pensionat av Vendla som senare gifte sig med Nils Åberg. Tillsammans ¤ % Ǥ " % köptes av Bibbo Nordenskiöld och användes länge som personalbostad.

13

15. Villa Jamtbol

16. Tott

Ú % ¡ bergbanan. Villa Jamtbol är en av de villor och pensionat som uppfördes inom den planen.

Huset byggdes år 1912–16 åt bankkamrer Salomon Sahlin från Östersund. ǣ ǡ ǡ bankkontor i framförallt Stockholm. Villa Jamtbol övertogs 1926 av Svenska Läkaresällskapet, som bedrev pensionat. I dag är villan privatbostad.

Denna timrade nationalromantiska byggnad har till stor del ursprunglig fast ¤ Ú Ú ¡ -­‐ Ú Ǥ Ú ¤ % Ǥ Ú-­‐ derna, Nickus, var den som i början av 1900-­‐talet började tillverka Årestaven; en vandringsstav och ett mycket viktigt attribut för den medvetne turisten. Årestaven ska ha kostat 1 kr och 50 öre.

14

¡ ƪ Ǥ % ͙͠​͠͡ Ú Ú dz dz ¤ ͙͛͘͡ Ǥ " % Ú -­‐ gren. Den unga värmländskan Thyra Roland drev rörelsen och tog sedan över. % ͙͚͡͡ Ú ¤ Ƥ namnet Hotell Tottgården. Hotellet innehöll 50 bäddar i 37 rum, alla med rin-­‐ Ǥ ¤ Ƥ där Fröken Roland försiktigt sållade bland gästerna.

Fröken Roland drev hotellet till sin bortgång 1964. Det köptes därefter av ¡ ¤ Ǥ antal ägarbyten och tillbyggnader heter hotellet idag TOTT och är ett kom-­‐ ¡ ǡ ǡ Ǥ träbyggnaden som är k var idag är detsamma som pensionat Tottgården.

15

Tottens  by  är  en  miljĂś  som  minner  om  Åres  lĂĽnga  tider  som  jordbruks-­â€? bygd.  Bebyggelsen  anlades  hĂśgt  upp  i  sluttningarna  och  med  gĂĽrdar-­â€? na  pĂĽ  rad  efter  en  trĂĽng  bygata.  De  Üppna,   brukade  markerna  üterfanns  i  den  branta  sluttningen  nedanfĂśr  och  skogen  med  bete  ovanfĂśr.  MangĂĽrdsbyggnaderna  i  byn  an-­â€? vändes  ocksĂĽ  som  pensionat  och  an-­â€? Â?ƒ– –—”‹•–‹•Â?– „‘‡Â?†‡Ǥ ›Â? Ƥ…Â? ”›Â?–‡ om  sig  att  vara  särskilt  hälsosam  fĂśr  sin  hĂśga  klara  luft.  MĂśtet  med  den  ƌ¥ŽŽÂ?ÂĄÂ”Âƒ ƒŽŽÂ?‘‰‡Â?—Ž–—”‡Â? „Ž‡˜ ÂˆĂšÂ” Â?¤Â?‰ƒ –—”‹•–‡” ‡Â? ‡š‘–‹•Â? —’’Ž‡˜‡Ž•‡ och  en  stark  kontrast  till  det  moder-­â€? na,  industrialiserade  livet  i  staden.

‘––‡Â?• „› ƤÂ?Â?• ÂĄÂ? ‹†ƒ‰ ”‡•–‡” ƒ˜ de  tre  ursprungliga  gĂĽrdarna  kvar  med  mangĂĽrdsbyggnader,  härbren  och  andra  ekonomibyggnader.  Nya  hus  och  byggnader  har  dock  tillkom-­â€? Â?‹–ǥ ƒÂ?†”ƒ Šƒ” ĆŞÂ›Â–Â–ÂƒÂ–Â•ÇĄ ”‹˜‹–• ‡ŽŽ‡” fĂśrstĂśrts. Â

16

19. S:t Olavsleden

20. Ă…re gamla kyrka

Ă…re  Fjällkuranstalt  uppfĂśrdes  sedan  Â?ƒÂ? —’’Â?¥”Â?•ƒÂ?Â?ƒ– †‡Â? ÂŠĂšÂ‰Âƒ ĆŚÂĄÂŽ-­â€? Ž—ˆ–‡Â?• Š¥Ž•‘„”‹Â?‰ƒÂ?†‡ ‡ƥ‡Â?–‡”Ǥ %” 1923  stod  det  klart  med  120  platser  fĂśr  patienter  med  nervĂśsa  symp-­â€? tom,  reumatiska  ükommor  och  se-­â€? nare  även  astma-­â€?  och  luftrĂśrsĂĽkom-­â€? mor.  Tuberkulossjuka  var  däremot  inte  välkomna  till  Åre  fĂśr  behand-­â€? Ž‹Â?‰Ǥ Â? •’‡…‹‡ŽŽ „ƒ”Â?ƒ˜†‡ŽÂ?‹Â?‰ –‹ŽŽ-­â€? kom  där  barn  frĂĽn  hela  landet  med  ƒ•–Â?ÂƒÂ„Â‡Â•Â˜ÂĄÂ” Ƥ…Â? „‡ŠƒÂ?†Ž‹Â?‰ •ƒÂ?–‹-­â€? digt  som  de  gick  i  skola  i  Åre. ”Â?‹–‡Â?–‡Â? ƒ”Ž ò‡––Ž‡” ”‹–ƒ†‡ ƒÂ?•–ƒŽ–‡Â? ‘…Š ‹†ƒ‰ ƤÂ?Â?• ‡Â?†ƒ•– ‡Â? byggnad  kvar  frĂĽn  den  ursprungliga  Åre  Fjällkuranstalt.  Flera  nya  bygg-­â€? nader  tillkom  pĂĽ  1950-­â€?talet  och  pĂĽ  1960–1970-­â€?talen  uppfĂśrdes  tvĂĽ  sto-­â€? ra  sjukhusbyggnader  och  alla  stĂśrre  byggnader  sammanfogades.  Nu-­â€? Â?‡”ƒ ƤÂ?Â?• %”‡ ¥Ž•‘…‡Â?Â–Â”ÂƒÂŽÇĄ „ƒ”Â?-­â€? morska  och  folktandvĂĽrd  i  den  Üstra  delen.  Övriga  lokaler  är  kontor  fĂśr  mĂĽnga  av  ortens  fĂśretagare. Â

ÇŁ "

ÇŁ

18. Åre Fjällkuranstalt

ÇŁ "

17. Tottens by

Du  har  nu  kommit  in  pĂĽ  den  50  mil  lĂĽnga  S:t  Olavsleden.  Den  bĂśrjar  vid  kusten  i  SelĂĽnger,  där  kung  Olav  Ha-­â€? raldsson  landsteg  ür  1030  efter  en  –‹† ‹ ŽƒÂ?†•ƪ›Â?–Ǥ ƒÂ? ‰‹…Â? Â?‡† •‹Â? Š¥” till  Norge  fĂśr  att  ta  tillbaka  kunga-­â€? tronen  och  kristna  landet,  men  dĂś-­â€? dades  i  slaget  i  Stiklestad.

Det  berättades  om  mirakel  vid  ste-­â€? nen  där  han  dog  och  människor  gick  dit  fĂśr  att  sĂśka  bot.  Olav  helgonfĂśr-­â€? Â?Žƒ”ƒ†‡• ‘…Š Â?¥” ŠƒÂ?• Â?˜ƒ”Ž‡˜‘” ƪ›–-­â€? tats  till  Nidarosdomen  i  Trondheim Â Â˜ÂƒÂŽÂŽÂˆÂĄÂ”Â†ÂƒÂ†Â‡ ’‹Ž‰”‹Â?‡” ˆ”¤Â? Š‡Žƒ —”‘-­â€? pa  dit.  Nidaros  blev  ett  stort  kristet  pilgrimsmĂĽl  efter  Rom,  Jerusalem  ‘…Š ƒÂ?–‹ƒ‰‘ †‡ ‘Â?’‘•–‡ŽƒǤ

Â?–‡ Ž¤Â?‰– ÂŠÂĄÂ”Â‹ÂˆÂ”Â¤Â? ƤÂ?Â?• ‡Â? Â?ÂĄÂŽÂŽÂƒ som  i  muntlig  tradition  kallas  Bir-­â€? gittakällan  eftersom  heliga  Birgitta  tros  ha  besĂśkt  källan.  Omkring  1900  ansĂĽgs  vattnet  vara  särskilt  nyttigt.  Manda  SjĂśstrĂśm  frĂĽn  FrĂśnäset,  fĂśdd  1890,  berättade  att  man  hämtade  vatten  där  och  gav  till  de  sjuka.

17

Ă…re  gamla  k yrka  byggdes  av  bĂśnder-­â€? na  i  Åre  socken  i  slutet  av  1100-­â€?talet.  Kyrkans  placering  kan  ha  haft  sam-­â€? band  med  närheten  till  FrĂśnäset  och  UllĂĽn,  naturnamn  med  asagudar  frĂĽn  Š‡†Â?‹•Â? –‹†Ǥ ‹Ž‰”‹Â?Â•Â–Â”ÂƒĆ¤Â?‡Â? Â?‘– Stiklestad  och  Nidaros  hade  ocksĂĽ  betydelse  fĂśr  k yrkans  tillkomst.

Under  1700-­â€?talet  byggdes  kyrkan  —– –‹ŽŽ †—„„‡Ž ÂŽÂĄÂ?‰† ‘…Š Ƥ…Â? •‹Â? Â?—-­â€? varande  interiĂśr.  Trots  all  1700-­â€?tals-­â€? prägel  fĂśrblir  huvudintrycket  ändĂĽ  en  medeltida  stenkyrka  –  den  enda  ‹ Â?ƒÂ?†‹Â?ƒ˜‹‡Â?• ĆŚÂĄÂŽÂŽÂ˜ÂĄÂ”ÂŽÂ†Ç¤ ‡– ڒ’Â?ƒ omrĂĽdet  runt  kyrkan  visar  hur  den  ursprungligen  lĂĽg  –  fritt  i  det  Üppna  jordbrukslandskapet. Â

Â?›”Â?ƒÂ? ƤÂ?Â?• ‡Â? Š‡Ž‰‘Â?„‹Ž† ˆ”¤Â?

1300-­â€?talet  som  fĂśreställer  S:t  Olav,  den  helgonfĂśrklarade  vikingakung-­â€? en.  Hans  kungakrona  byttes  pĂĽ  1700-­â€?talet  ut  mot  en  Karolinerhatt. Â

21. Torvtaket

22. Ă…re skola

Det  bruna  timmerhuset  täcktes  ursprungligen  helt  av  ett  torvtak,  därav  namnet.  Huset  bĂśrjade  byg-­â€? gas  pĂĽ  1930-­â€?talet  av  Peter  Sahlin;  mĂĽlarmästare,  konstnär  och  spel-­â€? man.  Han  kĂśpte  skog  till  bygget  pĂĽ  andra  sidan  ÅresjĂśn.  Det  berättas  ƒ–– ŠƒÂ? ˜ƒ”Œ‡ †ƒ‰ –‘‰ •‹Â? ›šƒ ‘…Š •¤‰ och  skidade  bort,  hĂśgg  och  sĂĽgade  och  skidade  hem  när  mĂśrkret  satte  stopp  fĂśr  fortsatt  arbete.  Det  drĂśjde  fram  till  ür  1940  innan  huset,  som  dĂĽ  kallades  Jämtstugan,  stod  helt  klart.  DĂĽ  fanns  här  bĂĽde  servering  och  kvällsunderhĂĽllning  med  dans. Â? ÂˆĂšÂ”ÂˆÂĄÂ”ÂŽÂ‹Â‰ ‘Ž›…Â?ƒ Ž¥” Šƒ •Â?‡–– •‘Â? fĂśrdrĂśjde  byggnationen.  â€?Det  var  en  kall  oktoberdag.  Jag  hade  stĂĽtt  och  sĂĽgat  ensam  i  5  ürs  tid  och  inget  hade  hänt.  Jag  hade  nya  yllevantar  pĂĽ  mig  som  sveptes  med  in  klingan.  ¥” Ž¤‰ Â?‹Â?ƒ ˆ›”ƒ ƤÂ?‰”ƒ” ƒ˜Â?ÂŽÂ‹Â’Â’Â–ÂƒÇĄ pĂĽ  hĂśger  handâ€?.  Byns  skomakare  Ƥ…Â? •› ‡Â? ÂŽÂĄÂ†Â‡Â”ÂŠÂƒÂ?†•Â?‡ Â?‡† ‡Â? ”‡Â? pĂĽ  insidan  av  handen  och  med  tum-­â€? men  som  hjälp  kunde  han  sen  fort-­â€? sätta  att  hĂĽlla  i  strĂĽken,  penslarna  och  besticken.  RĂśrelsen  togs  senare  Üver  av  so-­â€? nen  som  utvecklade  verksamheten.  I  mitten  pĂĽ  1960-­â€?talet  byggdes  käl-­â€? laren  till  fĂśr  att  rymma  Åres  fĂśrsta  diskotek.  Peter  Sahlins  takmĂĽlning-­â€? ƒ”Â?ƒ ƤÂ?Â?• „‡˜ƒ”ƒ†‡ ‹ †‡Â? —”•’”—Â?‰-­â€? liga  Jämtstugan.

18

PĂĽ  1800-­â€?talet  skedde  skolunder-­â€? visning  i  lokaler  som  uppläts  i  olika  bondgĂĽrdar.  PĂĽ  platsen  fĂśr  Åre  skola  ska  det  ha  funnits  en  sĂĽdan  byggnad  redan  1852.  När  folkskolan  blev  sju-­â€? ĂĽrig  behĂśvdes  stĂśrre  utrymmen  och  den  rĂśda  träbyggnad  du  ser  här  idag  uppfĂśrdes.  MĂĽnga  barn  bodde  ocksĂĽ  i  skol-­â€? byggnaden;  ür  1882  var  det  33  styck-­â€? en.  Skolan  nyttjades  ocksĂĽ  i  andra  •ƒÂ?Â?ƒÂ?ŠƒÂ?‰ǥ ‡š‡Â?’‡Ž˜‹• ƒ˜ Â?›”Â?-­â€? folk,  man  drack  brand-­â€?  och  gravĂśl  ‘…Š Šƒ†‡ Â?‘Â?Ƥ”Â?ƒ–‹‘Â?•—Â?†‡”˜‹•-­â€? ning  här.  År  1951  tillkom  tegelbyggnaden  och  nĂĽgra  ür  senare  uppfĂśrdes  en  kombinerad  gymnastik-­â€?  och  sam-­â€? lingslokal  med  biograf.  I  källaren  in-­â€? under  fanns  en  simhall  där  Åreborna  lärde  sig  simma.  År  1991  gjordes  ännu  en  omfattande  tillbyggnad  fĂśr  att  ge  utrymme  fĂśr  Hotell  och  Res-­â€? taurangskolan.  FĂśrutom  HR-­â€?skolan  ƤÂ?Â?• Š¥” ‹†ƒ‰ …‹”Â?ƒ ͙͘͘ ‡Ž‡˜‡” ˆ”¤Â? fĂśrskoleklass  till  ürskurs  4.  HĂśgre  klasser  gĂĽr  i  Duveds  skola.

Fotot  till  hĂśger  visar  Hotell  Åresku-­â€? –ƒÂ? Â?‡† ĆŞÂƒÂ‰Â‰ÂƒÂ? ‹ –‘’’ ‘…Š –‹ŽŽ Â˜ÂĄÂ?•–‡” skymtar  du  Societetspaviljongen.

23. Ă…regĂĽrden

Kristina  Hansson,  kallad  SkĂĽnskan,  startade  här  Åres  fĂśrsta  hotellverk-­â€? samhet.  Det  bĂśrjade  med  ett  enk-­â€? lare  pensionat  i  form  av  Årerestau-­â€? ”ƒÂ?–‡Â?ÇĄ Â?‡Â? •‘Â? Š‘Â? •–”ƒš —–ÚÂ?ƒ†‡ genom  att  bygga  Hotell  Åresku-­â€? tan.  Det  var  en  vacker  vit  byggnad  i  schweizerstil  med  18  rum  som  invig-­â€? des  med  pompa  och  stĂĽt  1895.  Snart  var  det  dags  att  utĂśka  verk-­â€? samheten  igen  och  Kristina  ersatte  Årerestauranten  med  Societetspa-­â€? ˜‹ŽŒ‘Â?‰‡Â? Í™Í ÍĄÍ&#x;Ǥ ‡– ˜ƒ” ‡–– Ž›š‹‰ƒ”‡ hotell  som  lĂĽg  invid  Hotell  Åresku-­â€? –ƒÂ?ÇĄ †¥” ‘—Â?–”› Ž—„ ‹†ƒ‰ Ž‹‰‰‡”Ǥ Samma  ür  Üppnade  stationsinspek-­â€? –Ú” ‡––‡”‰”‡Â? ”ƒÂ?† ‘–‡ŽǤ ‘Â?-­â€? kurrensen  gjorde  att  de  motarbe-­â€? tade  varandra  efter  bästa  fĂśrmĂĽga.  Till  sin  hjälp  hade  Kristina  belgaren  Sebast  Pietro  Lennoire,  vars  fram-­â€? gĂĽng  i  kĂśket  skapade  goda  vitsord.  Att  Kristina  och  den  stilige  Sebast  19

bodde  ihop  utan  att  vara  gifta  läm-­� nade  Wettergren  inte  nügon  ro.

Som  ensamstĂĽende  kvinna  impo-­â€? nerar  än  idag  Kristina  med  att  driva  –˜¤ Š‘–‡ŽŽǤ Â?‘Â?‘Â?‹•Â?– „Ž‡˜ Š‘Â? ‹Â?–‡ framgĂĽngsrik,  men  hon  byggde  Åres  fĂśrsta  hotell,  det  hotell  som  än  idag  är  centrum  i  turismens  Åre. Ă…r  1917  tog  stockholmsrestaura-­â€? tĂśren  Agnar  Meurling  Üver  Hotell  Åreskutan  och  Societetspaviljong-­â€? ‡Â?Ǥ ”Â?‹–‡Â?– ƒ”Ž ò‡––Ž‡” Â’Â¤Â„ĂšÂ”ÂŒÂƒÂ†Â‡ en  stĂśrre  om-­â€?  och  tillbyggnad  som  gav  hotellet  den  karaktär  av  1700-­â€? tals  herrgĂĽrd  vi  ser  än  i  dag  och  till-­â€? ÂˆĂšÂ”Â†Â‡ ÂĄÂ˜Â‡Â? –˜¤ ĆŞÂ›Â‰ÂŽÂƒÂ”Ç¤ ‡—”Ž‹Â?‰ ˜ƒ” mycket  konstintresserad  och  bjĂśd  in  dĂĽtidens  mästare  att  smycka  hotel-­â€? let.  Bildkonstnär  Paul  Jonze  gjorde  mĂĽlningar  till  ÅregĂĽrdens  sällskaps-­â€? ”—Â? ‘…Š ‹ †‡– •‘Â? ¥” ‘—Â?–”› Ž—„ idag.  När  hotellet  üterinvigdes  1919  dĂśptes  det  till  Hotell  ÅregĂĽrden.

24. Hemslöjdshuset

25. Peak-huset

Huset byggdes som handelshus år 1886 av Johan Mårtensson, en bondson från Lien i Åre. Han använ-­‐ de ritningarna av Järnvägsstationen som förlaga. Fem år senare upp-­‐ förde han y tterligare ett handelshus på andra sidan gatan, som senare ¡ ơ¡ Ǥ hus revs 1959 för att ge plats till en ơ¡ Ǥ " ¡ ersatt med det stora Torghuset med bland annat Dahlboms restaurang.

Johan Mårtenssons dotter Stina

Ú Ǥ -­‐ ǡ

Widmark bodde på övervåningen fram till sin död 2012.

20

Peak-­‐huset uppfördes på 1920-­‐talet.

Här öppnade fotografen och samen ơ¡ -­‐ teljé. Dottern Britta Nilsson tog se-­‐ dan över rörelsen och sålde kläder, souvenirer och sportutrustning.

I början av 1970-­‐talet började Brit-­‐ % Ƥ-­‐ len Olle Rolén med skiduthyrning i källarvåningen. Verksamheten utö-­‐ ơ¡ Ú -­‐ våningen, kallad Skidåkarna. Huset ¡ ¡ ƪ -­‐ gångar. På fotot nedan ser du Peak-­‐ huset längst till höger. I förgrunden pågår en spad-­‐åkartävling – de täv-­‐ lande åker på spadens metallblad.

Åre torg

Nu är du tillbaka på Åre torg där du började din tur genom Åres historia. Här slutar din vandring i tid och rum; genom ett Åre med rötterna i en bondby och framtiden som turistmetropol med internationell karaktär.

Här, mitt i hjärtat av Åre, ser du byns turistiska årsringar med olika typer av byggnader och stilideal. Det är resultaten av den tidiga turismens anläggning-­‐ ar från förra sekelskiftet, byggboomen på 1980-­‐talet och det senaste arbetet med att förbereda Åre inför alpina VM 2007. I detta sammanhang ger Åre gamla kyrka tillsammans med Tottens by Åre ett påtagligt och välbehövligt historiskt djup. Åre och Åredalen har förändrats i stor omfattning sedan tiden kring förra sekelskiftet. Trots de stora förändringarna så är besökarnas bild av Åredalen idag och för hundra år sedan på ett sätt densamma. Det är bilden av Åre som Ʀ¡ ¡ -­‐ ǡ Ʀ¡ Ǥ

21

͸͚͡

Husesyn Â? ˆƒÂ?Â‹ÂŽÂŒÂ‡Â˜ÂĄÂ?Ž‹‰ ’”‘Â?‡Â?Ġ ‹ …‡Â?–”ƒŽƒ %”‡ ’¤ •Ž¥– ‘…Š ’ŽƒÂ? asfalt-­â€?  samt  grusväg.  Tid:  0,5–1  timme.  HĂśjdskillnad:  38  m.  Längd:  1,8  km.  Start/slut:  Åre  Torg.

͸͚͡ „

Husesyn  lĂĽng Â? Ž‹–‡ ÂŽÂĄÂ?‰”‡ ˜ƒÂ?†”‹Â?‰ ‰‡Â?‘Â? †‡– Â?—Ž–—”Š‹•–‘”‹•Â?ƒ %”‡Ǥ Mestadels  pĂĽ  asfalt-­â€?  och  grusväg.  Tid:  1–2  timmar.  HĂśjd-­â€? skillnad:  84  m.  Längd:  3 ,7  km.  Start/slut:  Åre  Torg. ƒ…Â? –‹ŽŽǣ ”Â?‡ ÂƒÂˆÂ•Â–ÂƒÂ†ÇĄ ‡” Â‹Â–Â–ÂŒÂƒÂ•ÇĄ Â?Â?ÇŚ ‘Ƥ‡ —Â?ÂƒÂ‡ÂŽÂ‹Â—Â•ÇĄ Anne  Johansson,  MĂĽrten  Thottmark,  Anders  HedstrĂśm,  ™ƒ ‡”Ž‹Â?†‡”ǥ –‡ˆƒÂ? ‘ŽÂ?„‡”‰ǥ ƒŽŽ‡ ƒÂ?••‘Â?ÇĄ ƒÂ?• –”ƒÂ?†„‡”‰ǥ ÂƒÂ”ÂŽÇŚ ‡––‡” %Â?‡••‘Â?ÇĄ Ž‹•ƒ„‡–Š Š‘Â?ƒ••‘Â? och  Nils  Thomassons  släktfĂśrening. Ă…re  by  och  turistfĂśrening  är  ett  forum  fĂśr  dig  som  vill  delta  i  och  stĂśdja  den  turistiska  utvecklingen  i  Åre  by.  Vi  bevara  ‘…Š ˜¤”†ƒ” ˜¤” Â?—Ž–—” ‘…Š Š‹•–‘”‹ƒ –‹ŽŽ ƪ‡” ‰‡Â?‡”ƒ–‹‘Â?‡”Ǥ www.arebyturistforening.se

ÇŁ

ĆŹ

Ǥ ǥ " ǣ Ȁ

" Ǥ

%  är  en  guide  till  tvĂĽ  vandringar  genom  Åres  historiska  bebyggelse.  Kartan  i  mitten  av  broschyren  och  bruna  vägvisningsskyltar  hjälper  er  pĂĽ  vandringen. Â