WE ARE ÅRE - företagare i Åre om hur de bidrar till en hållbar framtid by ÅRE Destination AB

WE A R E ÅRE Företagare i Åre om hur de bidrar till en hållbar framtid

Uppdragsgivare: Åre Destination Projektledare: Helena Lindahl Produktion: Junior Reklambyrå Foto: Tina Stafrén, Sandra Pettersson Text: Janna Thalén - thalenproduktion.se Design & Layout: Johan Hallström Tryck: V-tab 2015

Vik ett papper 42 gånger och det når ända till månen! Nu går det inte i praktiken att vika ett papper fler än cirka 7 gånger (prova gärna!) hur stort det än må vara. Men om det hade gått så skulle det räcka med att vika papperet 42 gånger för att det skulle nå månen! När det ena viket läggs till det andra så sker en dubblering som snabbt ger effekt. Lite av den känslan får jag när jag läser alla inspirerande exempel på enskilda människor och företag som i det här magasinet berättar om hur de ser på sin egen roll gällande hållbarhet, såväl strategiskt som i vardagen. Åre Destination är Åres samverkansplattform för långsiktig utveckling och marknadsföring av Åre - året runt. Under de senaste två åren har vi tillsammans med i första hand Åre kommun diskuterat och tagit fram ett ramverk för hur vi gemensamt ska hantera hållbarhetsfrågorna. Basen har varit kommunens arbete med den nya översiktsplanen för Åre kommun, som ger en grund för hur vi ska ta tillvara på de tillväxtmöjligheter som finns i Åre - men på ett smart och hållbart sätt! Ju mer vi arbetar med frågorna desto komplexare tenderar de att bli, men vi måste våga börja handla och staka ut nya mål för framtiden utan att ha alla svar. Detta kräver mod och ett långsiktigt tänk där samarbete och gemensamma målsättningar mellan näringen och Åre kommun är helt avgörande. Därför har vi valt ett gemensamt mätverktyg som skapar bra underlag för framtida planering (The Global Sustainable Tourism Council Criteria for Destinations). Var måste vi förbättra oss? Var har vi gjort framsteg? Hur skall vi prioritera i framtiden? Parallellt med det långsiktiga arbetet med Åre kommuns översiktsplan har vi samtidigt jobbat med ett urval av de fantastiska och handlingskraftiga företag som finns i Åredalen och som redan idag gör val och satsningar som påverkar Åres hållbara utveckling. I det här magasinet delar de med sig av sina tankar om hur vi får ett långsiktigt, hållbart Åre. Ett Åre där det går att bo, leva och verka året runt – för mig är det vad hållbarhet handlar om! Jag hoppas att du, precis som jag, blir inspirerad när du läser om dessa sköna företagare som i sin vardag arbetar för en grönare framtid. Det är de många, små insatserna gjorda av många människor, som när de läggs till varandra gör den stora skillnaden. Precis som papperet som till slut når månen.

Therese Sjölundh VD Åre Destination

Åre vs Världen Han har blivit kallad Jämtlands Al Gore och pratar klimatanalyser och affärsutveckling i samma andetag. Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, vill få företagen att se uppsidorna med att jobba hållbart. Grönt är det nya lönsamma.

är vintern regnat bort i februari känns det skönt att

en mängd nationella utmaningar. Det långsiktiga perspektivet

höra att Sverige faktiskt har en plats vid bordet. Sett

kring hållbar utveckling riskerar att tappa mark i förhållande

ur ett globalt perspektiv finns det bra förutsättningar

till krisande ekonomier och arbetslöshet.

för att skapa en hållbar framtid. Det menar Andreas

– Resultatet kan inte bli annat än besvikelse och urvattnade

Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, och hugger in på

dokument. Vi kommer helt enkelt aldrig kunna förhandla oss

en semla. Vi har stämt träff på ett kafé i Östersund för att pra-

till hållbar utveckling på global nivå utifrån nationella perspek-

ta hållbarhet i allmänhet och ett hållbart Åre i synnerhet.

tiv. När länder tappar fart kliver istället regioner och städer

Vad är då hållbarhet? Under de senaste åren har begreppet

fram, säger Andreas. De har en tillräckligt hög rådighet för att

använts så frikostigt att betydelsen vattnats ur. Dilemmat är

kunna skapa synergier, samarbeten och göra åtgärder inom

att hållbarhet är något vi alla kan relatera till vilket lämnar

hållbar utveckling.

utrymme för tolkningsmöjligheter. Enkelt uttryckt handlar

Städer som Vancouver, Malmö, San Francisco och Bogota

hållbarhet om att jordens resurser ska räcka på lång sikt. Vi

agerar snabbt och fungerar som föredömen och genväg

ska helt enkelt hålla oss inom planetens gränser och agera

för andra destinationer som vill utvecklas. Med ett tydligt

därefter. Ekonomisk hållbarhet innebär att inte slösa med

ledarskap styrt av affärsnytta kommer man långt. Näringslivet

materiella eller mänskliga resurser och att hushålla effektivt,

har också tagit plats och visar på alternativ till långdragna

det vill säga att göra samma sak fast med mindre resurser.

förhandlingar för att skapa en grönare framtid.

Sociokulturell hållbarhet kan vara svårare att definiera.

– Att arbeta med hållbar utveckling ger allt oftare god

– Vi människor behöver få våra behov uppfyllda, resurser

affärsnytta. Mediabolaget Disney väntade inte på en ameri-

ska fördelas på ett likvärdigt sätt och alla ska få komma till

kansk klimatskatt, de införde sin egen, fick en lönsam omställ-

tals, förklarar Andreas. Utifrån dessa parametrar på hållbar-

ning och minskade utsläppen av växthusgaser stort, berättar

het måste varje företag ställa sig frågan: Vad är min roll och

Andreas.

vad kan jag göra?

Ledarskapet är enligt Andreas avgörande för att åstadkom-

I Sverige är vi duktiga på hållbar utveckling även om vi inte

ma en varaktig förändring. Det ska vara tydligt och värde-

ligger i topp i en internationell jämförelse. Med långa och

ringsstyrt och det är viktigt att ha en stark, drivande kraft som

trygga processer, bra affärsetik och ett nära samarbete mel-

bockar av åtgärdslistor punkt för punkt, så att det blir verkstad

lan akademi och näringsliv kan vi åstadkomma stordåd. Lägg

av hållbarhetsdirektiven.

därtill en mästartitel i samverkan och en nära koppling till

– Det gäller att vara företagssmart. För att ge sig in i hållbar-

naturen så är vi nästan hemma om det inte vore för att vi är

hetsarbete bör man vara en iskall affärsstrateg och dessutom

översystematiserade. I jakten på en grön framtid blir Sverige

en kommunikativ ledare som sätter ned foten och föregår

och resten av Europa omkörda av Asien, framför allt Kina,

med gott exempel. Det handlar om att skapa nya affärsmodel-

Sydkorea, Japan och Singapore där man delvis på grund av sitt

ler och våga berätta om det. Många företag är så rädda för att

hårda tryck på miljön nu börjat se de ekonomiska fördelarna

bli anklagade för ”green washing” (som innebär att den som

med att nyttja smart teknik till en hållbar omställning.

bedriver miljöfarlig verksamhet försöker skapa en bild av före-

– Kina har stora och radikala gröna ambitioner, även om

taget som miljövänligt till exempel genom marknadsföring) att

man har lång väg kvar att vandra. Men den fart man nu sätter

de i stället slår över till ”green muting”, det vill säga att de inte

upp är imponerande. I Sverige har hållbarhetsarbetet i allt för

berättar någonting alls om de gröna insatser de gör.

hög grad präglats av eldsjälar och kortsiktiga projekt, säger Andreas och beskriver det lite skämtsamt som att vi står inför

Hur ser din bild av Åre ut?

en projektinfarkt.

– Åre är inne i en intressant fas. Hade du frågat mig för fem

Andreas Gyllenhammar menar dock att det har skett en

år sedan hade jag sagt att det var en skruvad situation med

maktförflyttning i två dimensioner. Den globala arenan har va-

en extrem exploatering och minimalt med miljöhänsyn. Nu

rit inflytelserik och ett säkert fäste för hållbar utveckling. Men

kommer det nya generationer som har en helt annan syn på

vid uppföljningen av världstoppmötet för hållbar utveckling i

hållbarhet, inte minst på en destination som Åre som har en

Rio de Janeiro sommaren 2012 stod det klart var ”the battle of

stor andel livsstilsföretagare. De accepterar inte att den miljö

the Earth” kommer att avgöras. I komplexa processer samlas

där de både bor och verkar slits ut och att man på så sätt ris-

politiker och tjänstemän ifrån länder som måste balansera

kerar att minska destinationens attraktivitet och framstå som att man inte tar ansvar.

“A good head and a good heart are always a formidable combination.” NELSON MANDELA

Andreas fyra bästa tips för ett hållbart företagande

Åre är en by där många känner varandra, gör det någon skillnad?

Hur står sig Åre i jämförelse med andra alpina destinationer?

– Ur ett hållbarhetsperspektiv är det en perfekt skala på Åre.

– Det är svårt att dra några slutsatser, man får ha respekt för

När det skapas sociala relationer, då funkar det. Man blåser

komplexiteten när det gäller hållbarhet. Åre ligger inte i topp,

- Jobba stenhårt med energi. Förnybart rasar

inte en polare helt enkelt. I Stockholm som är sektoriserat

men jag tycker inte man ska jämföra med andra utan istället

i pris och effektiviseringar har stor potential

med stora och små aktörer blandat är det betydligt svårare att

fokusera på förutsättningarna. På den nationella nivån levere-

hos de flesta.

få igång ett effektivt hållbarhetsarbete. Frågan får inte fastna

rar vi ganska dåligt idag när det gäller hållbarhet. Tipset till Åre

- Var engagerad i de organ som finns

hos en aktör som ser den som ”sin” utan alla måste bidra, från

är att inte luta sig mot, eller vänta på, den nationella nivån.

kring samverkan. Integrerade lösningar är

stora bjässar som Skistar ned till gräsrötterna.

Destinationsnivån är en bra skala för att hitta hållbarhet, vara

framtiden. Samverka kring resurser, kunder

Vad tycker du om Åres hållbarhetsevenemang, Åre Sustainability Summit, som i höst är inne på sitt tredje år?

innovativ och skapa integrerade lösningar. Det är där det händer. Och Åre har grymma förutsättningar att lyckas.

Hur grön är du själv?

– Det är ett lysande exempel på en mötesplats öppen för alla,

– Jag är inte på något sätt idealist i detaljerna och är inte extra

både intresserad allmänhet, näringlivet och hållbarhetsproffs.

miljöduktig i min vardag. Däremot har jag lagt vikt vid att ta

Där lyckades man kanalisera utvecklingsviljan som ett litet

ansvar för de stora posterna, jag kör elbil, handlar ekologiskt

Silicon Valley och nya, spännande lösningar och affärsmodel-

och har grön energi till huset. Den överlägset största posten

ler visades upp. För att ytterligare utveckla arrangemanget bör

är mina flygresor i tjänsten runt om i världen som jag förhopp-

man lägga mer tid på att låta deltagarna tänka och jobba ihop,

ningsvis kompenserar genom att skapa hållbar utveckling. Det

inte bara lyssna.

är spännande att hjälpa företag att hitta uppsidorna med att

Vilken är den största utmaningen Åre står inför?

jobba hållbart och bli ännu lönsammare samtidigt som vi tar vara på vår jord. Det känns viktigt att kunna bidra till det med det jag kan. Men arbetsuppgifterna som sådana kan ju ibland

– Det är utan tvivel klimatanpassningen. Det är lätt att ta långa

bli rätt kontors– och mötesintensiva. Då tänker jag att det

vintersäsonger för givet men vi vet att det kommer att se

vore bättre om vi redan hade räddat klimatet. I så fall hade jag

annorlunda ut om tjugo år. Vad gör Åre för att parera?

hellre åkt skidor eller spelat saxofon.

och kommunikation. - Social hållbarhet är viktigare än många tror. Med mångfald och socialt ansvarstagande kommer innovationskraft och attraktivitet. - Bygg inte upp separata hållbarhetsavdelningar. Att integrera hållbarhetsarbetet i befintlig verksamhet och utveckla det är det enda som funkar på sikt.

Favoritplats VANCOUVER i Canada som har målet att 2020 vara världens grönaste stad och de är på god väg att nå dit. En stad med hög livskvalitet och grym skidåkning alldeles runt hörnet.

Vilka andra stora hållbarhetsfrågor finns att ta tag i? – Transporterna är avgörande. Det handlar om att ta ett gemensamt ansvar för hela transportkedjan både när det gäller leveranserna i byn och alla som åker till och från Åre, både uppströms och nedströms så att säga. Idag är det ansvaret otydligt. Vi har stora avstånd i länet och det gör att transporter utgör en större andel av vår klimatpåverkan. Här finns lite hatkärlek till gröna satsningar inom transportområdet. Å ena sidan klappar man händerna, å andra sidan säger man ”rör inte min skoter”.

Pernilla rekommenderar

- Sätt ett rimligt antal mål för ditt arbete med hållbarhet. Vi satte upp 15 mål första året och misslyckades med alla. - Hitta något som på riktigt engagerar dig. Det ska vara roligt och utvecklande att arbeta med hållbarhet. - Låt arbetet få ta tid och tänk på att drivkrafterna kan finnas var som helst i företaget. - Sätt igång idag, låt dig inte hindras av att det måste vara perfekt. - Små saker kan ha stor betydelse. Vi har slutat att flyga in artister långt ifrån och har istället gett unga, lokala musiker en scen på Copperhill.

Förebilder

PAUL SVENSSON på Fotografiska i Stockholm för att han vågar leva hållbart fullt ut. Han gör bland annat sina dricksglas av återvunna flaskor och bygger inredning av spillvirke. Det är otroligt attraktivt och inspirerande. YASURAGI på Hasseludden för deras kompetens och kunnande.

COPPERHILL MOUNTAIN LODGE

et är en av de allra första klara och frostiga vin-

– Jag struntade i reglerna och köpte lokalt, fick skäll naturligt-

terdagarna och Copperhill Mountain Lodge ligger

vis men fortsatte ändå för att jag kände att jag gjorde rätt. Nu

som ett glittrande örnnäste inslaget i koppar högt

är lokala leverantörer i så stor utsträckning som möjligt ett

ovanför Åredalen. Utanför entrén växer en bit av

självklart val för hela koncernen, berättar Pernilla.

fjället, mjuk myrmark täckt av lingon– och blåbärsris.

”ÅRE KAN BLI BÄTTRE PÅ ATT TA HAND OM SITT MATAVFALL. JAG UPPMANAR ALLA LIVSMEDELSFÖRETAG, HOTELL OCH RESTAURANGER I ÅRE

–låt oss göra något tillsammans!” PERNILLA GRAVENFORS

jag bad om att få ta tillvara myrmarken för att återvinna den.

Ni tar hand om matavfall och serverar surdegsbröd. Varför då?

De trodde jag var galen, berättar hotelldirektören Pernilla

– När vi får grönsaker och frukt över gör vi soppa eller lag

Gravenfors.

i stället för att slänga. Överblivna äpplen blir till äppelmos.

Det känns överflödigt att fråga Pernilla om vad som driver

Det är naturligtvis helt galet ur ett ekonomiskt perspektiv då

henne. Hon är ett under av engagemang, passion och hand-

det kräver extra insatser av personalen, men vi bidrar till en

lingskraft. Efter 20 år i hotellbranschen vet hon vad som fung-

bättre värld och lär oss att köpa in mindre nästa gång. Vi har

erar och vad hon vill. 2009 tog hon över driften av Copperhill

eget bageri och bakar surdegsbröd eftersom det smakar mer

som ingår i Choice–koncernen med 174 hotell i Sverige, Norge

och är bättre för hälsan. Ofta får vi frågor från gästerna om

och Danmark som alla ytterst styrs av hotellmagnaten Petter

sopsortering på rummet, men det ger ingen direkt effekt då

Stordalen. Kraven på lönsamhet är ”sjukt hårda” som Pernilla

städet ändå sorterar. Istället försöker vi rikta in oss på större

uttrycker det, men aldrig på bekostnad av miljön. Å andra

insatser. Nyligen investerade koncernen 2,5 miljoner kronor

sidan är satsningar på hållbarhet inte en ursäkt för en dålig

på vår bergvärme för att få den att fungera så bra som möj-

kvartalsrapport.

ligt. Snålspolande kranar till handfaten och ett totalt förbud av

Petter och Gunhild Stordalen har länge engagerat sig i

palmolja i maten är andra exempel på hur vi arbetar.

– Fjället skövlades när det anlades tomter i närheten och

miljöfrågor och mottot är att i allt ”skapa en bättre värld”, ett vara så många spelare är stordrift med fasta avtal och låga

Vad betyder det att ha ett socialt engagemang?

inköpspriser. När det beslutades centralt att alla hotell enbart

– För oss som jobbar i en ”nice to have”–verksamhet, det vill

skulle använda ekologiska ägg blev hotellkedjan en maktfak-

säga levererar en produkt som inte är absolut nödvändig,

tor att räkna med.

är det viktigt att känna att vi gör skillnad på riktigt. Vi fick för

– Genom att vi är så stora kan vi vara med och påverka

några år sedan kontakt med en ung kille här i Åre som ville

utvecklingen, säger Pernilla.

att Copperhill skulle engagera sig för människor i Rumänien.

Att köpa lokalt ställer stora krav på de små producenterna,

Vi ställde en motfråga – finns det någon som kan sy? Och det

krav som de kanske inte alltid kan leva upp till.

fanns det. Några av kvinnorna lärde sig så småningom att

– Vi är mer av en industri och de behöver kunna leverera

sy våra förkläden och senare började männen i familjerna

direkt till oss, men vi tar också ett ansvar genom att hjälpa

att sy flugor till personalen. Vi har också beslutat att skänka

till med lösningar på distribution om det behövs, förklarar

en krona per rumsnatt till Rumänien. Nyligen var en av våra

Pernilla.

anställda och besökte Rumänien och kom hem med en helt ny

Den lokala närvaron är annars något som Pernilla länge

världsbild. Det här engagemanget har påverkat oss alla mer

efterlyst. Tidigare kände hon sig styrd av etablerade avtal som

än vad vi hade kunnat ana.

synsätt som genomsyrar hela koncernen. Fördelarna med att

inte passade in i Copperhills verksamhet.

STF – SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Med råvaran utanför dörren kan det tyckas självklart att alla delar i verksamheten ska göra gott för människa och miljö. Men utifrån en hög lägstanivå går det att göra mycket mer, menar Anette Andersson, chef för produkt– och konceptutveckling på Svenska Turistföreningen.

Anette Andersson & Lisa Lindblom

Anettes och Lisas handfasta råd - Ta hjälp. Det är inte givet att det finns någon med miljöutbildning i organisationen. På Blåhammaren hade vi turen att ha en servitris som också var miljöekonom. - Börja där du är. Sänk inomhustemperaturen och installera automatisk släckning. Kolla vad som händer med energiförbrukningen på nätet via någon av de gratistjänster som finns. - Tänk inte bara lokalt när det gäller mat utan använd också lokala leverantörer när det gäller tvätt, transporter etc.

Inspiration hämtar vi ifrån NYA ZEELAND - för att de låter natur och turism berika varandra. BARBARA och CHARLIE EKBERG på Grövelsjöns fjällstation för deras arbete med ekoturism och satsningen på en KRAV-märkt restaurang. LEVI i Finland där man kommit långt med att bygga ledsystem som inte inkräktar på naturen.

“Det är ett stort ansvar att driva kommersiell verksamhet i väglöst land – vi tar dit folk och måste därför se till att de är lika måna om fjället som vi.”

– Ytterst handlar det om trovärdigheten för vårt varumärke.

En stor station som Kebnekaise har naturligtvis mycket att

Vi har en stor och spretig organisation med åtta egna anlägg-

vinna på att minska energiförbrukningen.

ningar i fjällmiljö och närmare 300 franchiseföretagare över

Genom ett system som styrs från receptionen värmer man

hela landet. Vi behöver ha en uttalad plan för hur vi vill arbeta

bara upp de rum som är bokade och slipper därmed kostna-

med hållbarhet i framtiden.

den för att värma upp ett helt hus. På Blåhammaren har man

Lisa Lindblom har tidigare varit platschef på Blåhammarens

satsat på maten. Efter en heldag på skidor kan man mitt på

fjällstation i Jämtlandsfjällen. Sedan ett år tillbaka basar hon

fjället äta en tre–rätters buffé baserad på ekologiska, när-

på STFs näst största anläggning, Kebnekaise, och med en verk-

producerade råvaror, en strategi som gett stort genomslag.

samhet i väglöst land handlar det mesta om logistik.

Stationen har till och med en egen fårgård som levererar kött

– På Kebnekaise liksom Blåhammaren finns det en minuti-

bara till dem och någon till.

öst uttänkt taktik för alla inköp oavsett om det gäller förbruk-

– Valet att samarbeta med många små producenter innebär

ningsvaror eller om det är något som ska byggas om eller

att Blåhammaren kan gynna flera aktörer i bygden i stället för

byggas nytt, berättar Lisa.

enbart de redan etablerade, berättar Lisa.

Alla torrvaror liksom det som finns på flaska köps in på

Vi lämnar STFs kontor vid Åre Torg och tar en tur en bit upp

våren och fraktas till stationen med bandvagn och i ensta-

i Stjärnbacken för att ta bilder. Snökanonerna går för fullt och

ka fall helikopter. Gäller det ett bygge är materialåtgången

luften är full med isiga snökristaller i motljus. Jag blickar ut

framräknad ned till minsta spik. Målet är att minska transpor-

över de branta bergssidorna och det är lätt att förstå att vi är

terna vilket innebär att stationen behöver räkna ut hur många

många som vill njuta av allt det vackra. Fjället har också ett

hundra km toapapper det går åt på en säsong eller antal glas

historiskt och kulturellt värde. Anette påpekar att det är avgö-

vin de beräknar att servera i augusti. Men planeringen kan

rande att ha en god relation med samebyarna om den mark

snabbt slås ut av en enskild händelse, som att en vattenpump

som har tillhört dem i generationer.

150 meter ner i ett borrhål går sönder.

– Våra gäster blir ofta intresserade och vill ta del av och lära

– Det gäller att ha beredskap för den typen av händelser

sig mer om den samiska kulturen. Det handlar om ömsesidig

och kalkylera med en extra helikoptertransport eller två,

respekt och acceptans, förklarar hon.

förklarar Lisa. ska driva en affärsmässig verksamhet och det sätter press,

Kan de olika anläggningarna dra nytta av varandras erfarenheter?

menar Anette.

– Ja, vi återvinner kunskap i så stor utsträckning vi kan. Än så

– Vi skulle tjäna mycket mer pengar om vi kunde få ut fler

länge har vi inget system för det, men jag hämtar till exempel

besökare till stationerna genom att flyga dem med helikopter,

idéer kring lokal mat från Blåhammaren medan Keb har kom-

men vi ska arbeta för en bullerfri miljö vilket gör att vi enbart

mit längre med målstyrning och rutiner för inköp, säger Lisa.

STF är en förening med tydliga riktlinjer samtidigt som man

har helikoptertransport till Kebnekaise, förklarar hon. är ett samarbete med organisationen Håll Sverige Rent. Lisa

På vilket sätt kan STF bidra till att minska slitaget på miljön?

har goda erfarenheter av systemet som i grund och botten

– När vi väl har satt en strategi och plan för hur vi ska arbeta

handlar om att få struktur på miljöarbetet.

med hållbarhet på alla nivåer hoppas jag vi har modet att änd-

– Det utgår från varje anläggnings förutsättningar vilket

ra i avtalen med våra franchiseägare. Vi behöver gå från att re-

gör det konkret. Vi sätter upp egna mål som vi regelbundet

kommendera insatser till att kräva att de följer våra miljökrav,

stämmer av, vilket hjälper oss att utveckla verksamheten,

först då kan vi göra skillnad, säger Anette.

Redan nu har STF en miljömärkning genom Green Key som

säger hon.

FREE SPIRIT SHAKING SOUL ”Buy less, choose well, make it last.” å sommaren sätter de upp tältet i de jämtländska fjällen hemma–hos–style med mjuka mattor och mysbelysning. När snön faller lever de för att åka snowboard i Åres branta backar. Tjejerna bakom Free Spirit Shaking

Gör så här, tycker Nicole och Anna

VIVIENNE WESTWOOD

spirera till medveten konsumtion, men också till att våga göra det man vill och vara den man vill, säger hon. Senaste året har kollektionen med smycken utökats med tygkassar sydda av ekologiskt tyg och med tryck i giftfri färg.

Soul är både fjällhippies och entreprenörer på en och samma

Vad som händer framöver har de båda entreprenörerna ingen

gång, utrustade med en stark övertygelse om att alla kan

aning om. När evenemanget Åre Sustainability Summit ägde

bidra till en bättre värld.

rum blev de inbjudna att ställa ut vilket ledde till nya kon-

Att det blev just smycken var mer en slump. Två trista

takter. Den stora utmaningen blir att hitta en bra balans där

höstsäsonger på raken fick Nicole Modigh och Anna Karlin att

affärsmässighet och värderingar kan växa sida vid sida.

fundera över vad de själva ville och vad som kändes viktigt i

– Målet är förstås att vi båda kan leva på företaget och fort-

livet. Stenar insamlade på fjället, fjädrar och gamla träpärlor

sätta vara involverade i alla delar från idé till färdig produkt.

från smycken som för länge sedan hamnat i byrålådan blev

Men vi vill leva som vi lär och inte bli för stora, det tar bort

grunden till en liten kollektion av personliga och uttrycksfulla

feelingen, säger Anna.

smycken.

fanns det ett intresse och en efterfrågan, och vi hade ingen

Ni kallar er själva för ”dreamers, belivers och changemakers” – vad betyder det?

aning om hur vi skulle göra, berättar Nicole.

– Inom modevärlden är det många som far illa och det konsu-

Det som startade som en manifestation för en värld av

meras i överflöd. Till en början var vi tveksamma att ge oss in

återbruk och kärlek till jorden hade nu blivit en affärsidé.

i den branschen, men vi insåg att det är där vi kan göra mest

Nyligen blev de omnämnda i brittiska The Guardian som en av

nytta genom att skapa föremål med mening. Det behövs före-

överkonsumera.

världens tio hetaste ”eko–fashion”– varumärken på Instagram

bilder och vi hoppas att våra smycken kan få vara så mycket

- Stöd mindre verksamheter, chansen

samtidigt som systrarna i First Aid Kit har visat upp sig i

mer än bara ett vackert tillbehör. De ska signalera att det är

är stor att de lättare kan ha koll på

smycken från Free Spirit Shaking Soul. De senaste åren har

ok att sticka ut, att få vara annorlunda och att den som bär

hela produktionskedjan.

varit lärorika för Nicole och Anna.

smyckena gör det med kärlek och omsorg till vår natur och

– Utöver själva produktionen är det mycket arbete runt

miljö. Vi vill vara en del av förändringen och medverka till att

omkring med webbshop, design och marknadsföring på

människor vågar leva sin dröm.

- Gå på känsla - vet du vart du vill, kommer du dit till slut. - Var medveten om vad du köper, var det kommer ifrån och historien bakom varje ting. Du behöver inte

- Att tänka hållbart är ett förhållningssätt – det behöver inte vara perfekt från början. - Satsa din tid och bara kör.

– Jag tror inte vi hade mer än tio halsband och örhängen klara när vi fick vår första återförsäljare här i Åre. Plötsligt

Instagram. En stor del av framgången handlar om storytelling, att ge smyckena liv och bygga in en historia, berättar Anna. Duon delar lokal i centrala Åre med kollegorna och inspiratörerna Emma Ruzicka och Anna Nilsson på Stitch N Stones.

Inspiration Inom modevärlden inspireras vi av svenska designers som JOHANNAN, REFORMATION och NUDIE som alla jobbar med slowfashion och framför allt har valt ett transparant arbetssätt

De är alla unga och har samma ödmjuka inställning till naturen och den värld vi lever i. På ett litet bord står askar med stenar, spännen och pärlor. Återbruk av uttjänta smycken, knappar, skärp, patronhylsor från skjutbanan i Undersåker och naturligt ruggade fjädrar utgör grunden för deras produktion. All tillverkning sker för hand och varje smycke blir till en symbol för något större, förklarar Nicole.

som ger kunden inblick i både

– Våra halsband, örhängen, armband och accessoarer kan

tillverkning och arbetsförhållanden.

ses som en protest mot storskaligheten i samhället. Vi vill in-

“Det är aldrig försent att ge upp.”

ÅREHUS

Helens tips och trix

ilken fantastisk utsikt vi har eller hur? säger He-

ledstjärna menar Helen som gärna pratar i termer av carbon

- Ta del av goda exempel – läs

len Olausson, vd för Årehus AB, när vi sätter oss i

footprints.

hållbarhetsredovisningarna i

konferensrummet på kontoret i Järpen, öster om Åre.

– Det är ett bra sätt att mäta vårt utsläpp av växthusgaser

Vattnet i viken alldeles nedanför är på väg att frysa till is

och vi får förståelse för hur vi kan minska företagets klimat-

bransch. Wihlborgs Fastigheter och

och solen håller precis på att bryta igenom dimman och låter

påverkan. Bygger vi i trä bidrar vi till exempel till att minska

Tele 2 är bra förebilder.

ljuset flöda över fjällen i fonden. Vintern är annars en årstid

utsläppet med 50 procent jämfört med att använda betong,

som för ett bostadsbolag betyder stora utgifter för bland

säger Helen.

annat uppvärmning. Driftsenergin står för cirka 40 procent av

Eftersom ett hyreshus har en lång livstid innebär satsning-

kostnaderna utslaget på ett år.

ar för att sänka uppvärmningskostnaderna den allra största

– Vi är stora energikonsumenter och har därmed ett stort

besparingen för både miljö och ekonomi.

miljöansvar, konstaterar Helen.

– Genom att till exempel styra ventilationen kan vi sänka en-

Årehus är ett kommunalt ägt fastighetsföretag med ansvar

ergiförsörjningen med 25 procent. En låg driftskostnad höjer

för att se till att det finns tillräckligt med bra hyresbostäder,

också värdet på fastigheten vid en försäljning, säger hon.

skolor, vårdanläggningar och industri– och affärsokaler samt

När det gäller framtiden tror Helen att urbanisering är nå-

att ge service till hyresgästerna.

got man får räkna med, även på en mindre ort.

Helen Olausson tillträdde som vd för Årehus i september

– Förtätning av redan bebyggda ytor kommer starkt. Det

Inspiratörer

och är ny in i gamet, det har dock inte hindrat henne från att

handlar om att utnyttja den infrastruktur man har på ett mer

rivstarta utvecklingen av arbetet med hållbarhet inom bola-

effektiv sätt för att minska den totala belastningen på miljön,

JÄRFÄLLA KOMMUN – för att de på

get. Hon är orädd och vill att saker ska ha hänt helst i går. Utö-

säger Helen.

ett smart sätt nyttjat sina ytor mer

ver en utbildning som civilingenjör och en gedigen erfarenhet

effektivt. Med en investering på 11

från näringslivet är hon dessutom vd på halvtid för Ekonord

miljoner kronor har de åstadkommit

Invest i Trångsviken, ett riskkapitalbolag som investerar i

Vilket är ditt långsiktiga mål när det gäller hållbarhet?

gröna näringar. Den kopplingen ger intressanta vinklingar på

– Att minska hyresgästernas energianvändning genom att

finansiering av nybyggen.

utbilda och lära dem vilka insatser de själva kan göra. Kan vi

– Det är viktigt att tänka ur ett hållbarhetsperspektiv redan

få dem att förändra sitt beteende och dra åt samma håll kom-

när pengarna ska lånas upp. Gröna obligationer är ett exem-

mer det att göra stor skillnad – det är där slaget om framtiden

pel på finansiering för att minska koldioxidutsläppen. Det är

avgörs.

företagens årsredovisningar, oavsett

- Arbetet med hållbarhet skär rakt igenom verksamheten och berör alla – prata om det runt fikabordet. - Skapa en beteendekalender. Välj ut fyra beteenden som du vill förändra över året. Sätt upp ett beteende i taget på dagordningen under tre månader. Följ upp och återkoppla varje månad.

närmare 650 nya elevplatser utan att ge avkall på kvalitet. NORRA DJURGÅRDSSTADEN – för att de vid bygget vågade tänka i begränsningar. Genom att bara tillåta varutransporter 2 timmar per dag tvingade de alla leverantörer att tänka till, det var inte läge att glömma några verktyg. Färre transporter betyder

också bra att samarbeta med andra kommuner för att plocka in kapital till gröna satsningar och på så sätt få lägre räntor,

Hur ser din framtidsvision ut för Åre?

förklarar Helen.

– Jag vill att Åre ska bli en internationell förebild när det gäller

Det planeras för fler bostadshus i kommunen och planar-

miljöarbete. Vi ska ses som den hållbara turistdestinationen

betet har redan påbörjats. I den processen är hållbarhet en

och gemensamt arbeta för det fullt ut.

minskad miljöbelastning. Effektiv logistik kan alltså vara ett sätt att arbeta hållbart.

ATTACUS ÅREBYGGARNA

ed trettio år i byggbranschen är det lätt att tro att

tuffare på att leverantörerna ska kunna leva upp till specifika

Joel Karlsson, platschef på Attacus Årebyggarna,

miljökrav. Joel ser dock risken med att miljöarbetet ofta stan-

är ytterligare en av alla konservativa byggare som

nar på skrivbordet istället för att bli verklighet. Ledarskapet

fnyser åt miljökrav och nya material. Så fel man kan ha.

är viktigt och han tycker att han gör mest nytta när ”han är på

Vi träffas på Nya Årehyddan, 60 meter från Bergbanans

bygget och snackar med sin personal”.

mellanstation i Åres skidsystem. Det är bara dagar kvar till

– Jag tror att man måste flytta ansvaret till individen och ge

invigningen av den gamla timmerkåken som byggts ut på

rätt verktyg, annars är risken stor att man bara travar på och

Joels bästa tips

rekordtid och genomgått en omfattande ansiktslyftning.

inte ser konsekvenserna av sitt handlande. I avtalen med våra

Snickare, plattsättare och rörkrökare springer om vartannat

underleverantörer står det exempelvis att de är skyldiga att

- Titta på omgivningarna runt omkring

för att få klart det sista. Joel ser nöjd ut.

själva sortera byggmaterialet. Lämnar de bara skräpet tar vi

dig. Går det att anpassa bygget efter

– Med 15–20 man har vi kapaciteten och resurserna för att

betalt för att sortera det. Det är busenkelt, jag gillar konkreta

hur det ser ut? Prata med folket på

fixa krångliga projekt och korta byggtider, säger han.

lösningar.

byn. De besitter ofta tyst kunskap

Vi kliver in i kaoset och följer Joels knallorange dunjacka in till de gamla delarna av huset. Bekvämt tillbakalutad mot tim-

Hur ser du på kvalitet kontra kostnader?

merstockarna försöker Joel förklara var hans starka drivkraft

– Produktionsekonomin styr det mesta, men jag tror på att

kommer ifrån, viljan att utmana en bransch full av myter och

bygga med kvalitet och i material som håller över tid och där

stora pengar.

behöver hela branschen skärpa sig. Kortsiktiga, slarviga lös-

– Jag flyttade till Undersåker från Stockholm för snart åtta

ningar blir dyrt i längden. Hus i sten tål till exempel fuktskador

år sedan. Kanske har jag med mig en del av storstadens idéer

bättre och går att torka. Visst blir det dyrare, men jag tycker

och tankesätt. Jag kan inte släppa tanken på utveckling, ser jag

jag kan räkna hem det i produktkalkylen.

att det är något som kan göras så gör jag det.

I en konservativ bransch överraskar Joel med sin inställning

Tidigt ställde Joel krav på sina anställda och underleverantö-

till miljöarbete. Bland annat har han sett till att all personal

rer att ta hand om byggavfallet. Genom att använda ”big bags”

har fått gå en miljöutbildning, kunskap som de även nyttjar

vad de ska göra så blir arbetet gjort. Vi

och sortera allt skräp på plats minskade man kostnaderna

på hemmaplan. Men hans engagemang sträcker sig längre än

har ett sjukt pressat schema, men gör

för sophanteringen till hälften. Soporna hämtas av en turbil

så. Nyligen anställde han Alvadi, nyanländ murare från Syrien.

man rätt från början är det inte krång-

och är adresserade vilket gör att kostnaderna hamnar på rätt

Det blev en vinst för alla parter.

ligt och det spar miljö och pengar.

ställe.

– Alvadi är en skicklig hantverkare och väldigt tacksam över

– Transporterna blir färre och vi slipper bära materialet. Det

att få jobba, han sprider glädje på arbetsplatsen. Några av

Goda exempel

finns bara vinster i att satsa på arbetsmiljön och miljön i stort,

mina snickare har spontant ringt upp för att berätta hur bra

ZERMATT i Schweiz för att de konse-

säger han tvärsäkert.

det funkar.

Byggbranschen omsätter stora belopp och få aktörer vågar

och vet exakt var huset ska stå för att kunna prestera på bästa sätt med minst påverkan på miljön. Det är inte ovanligt att byggföretag måste tänka om och revidera byggen, det kostar pengar. Jag har sex man som bara åker runt och reparerar andras misstag och kortsiktiga lösningar. - Flytta ansvaret till individen. Vet de

kvent använder elbilar i byn. Det är en

satsa på nya material. På ett bygge i 500–miljonerkronorsklas-

imagefråga och hela marknadsföringen

sen är det inte läge att testa något nytt. Men Joel menar att

Vad innebär det för dig att ta ett samhällsansvar?

präglas av detta. Mår folk bra blir det

det går att påverka på andra sätt.

– Att se vår roll som en del av ett större sammanhang. Kan jag

även kommersiellt gångbart.

– Nyligen infördes ett heldatoriserat system där vi via mobi-

till exempel ta ansvar för att integrera två nyanlända personer

len hanterar dokument, ritningar och gör vår tidsredovisning.

så har vårt företag uppfyllt den procent vi har möjlighet till.

Det spar vi 150 000 kronor om året på, bland annat genom

Om alla kunde hjälpa till utifrån sina förutsättningar så gör det

betydligt färre resor vilket i sig är en vinst för miljön.

skillnad och integration behöver inte längre vara ett problem.

– Äldre fastigheter i STOCKHOLM byggda med entréer och trapphus i sten, material som inte behöver bytas på de närmaste 100 åren.

Sedan 2013 är Attacus Årebyggarna ISO–certifierade vilket innebär att miljöarbetet ska följa vissa uppsatta målsättningar. Och i många offentliga upphandlingar är man numera

BYGGET – VERANDAN ÅRE Niklas råd till arbetsgivare – så här kan du arbeta drogförebyggande - Ta in föreläsare som kan berätta för både er som arbetsgivare och de anställda om situationer kopplade mot alkohol och droger som kan uppstå på arbetsplatsen. - Ha en dialog med de anställda så de känner sig delaktiga i policyn, inte bara ge dem nerskrivna punkter att följa. Visa på konkreta mål. - Gå på de föreläsningar som Trygg i Åre arrangerar för att lära dig se varningstecken i tid och hur du kan hantera dessa. Tveka inte att lägga tid på att arbeta förebyggande, det kommer att betala sig med en trygg arbetsplats och mindre problem över tid. an har lång erfarenhet av krogbranschen, dessutom

– Vi behöver göra det här tillsammans, både kommunen

har han varit brandman i sju år. Niklas Edbjörk har

och näringslivet, då många ungdomar har flera olika jobb och

bokstavligen talat sett det mesta. När vi träffas i

därmed olika arbetsgivare. Genom att göra policyn lätt att

Åre i framtiden – en vision om social hållbarhet

Åre är det bara dagar kvar till säsongsöppningen av Bygget

förstå och att arbeta med kan den bli ett kraftfullt verktyg för

där Niklas är delägare och lokalerna kommer inom kort att

båda parter.

fyllas av gäster som vill koppla av och roa sig, servade av

Policyn beskriver den hållning man har till alkohol och dro-

-Jag trorw på förebyggande arbete

bland annat en stab unga, hårt arbetande säsongare. Restau-

ger i Åre, som till exempel att man som arbetsgivare åtar sig

med information, utbildning,

rangbranschen kan vara rätt tuff, erkänner Niklas som därför

att förebygga bruk och missbruk och att stödja medarbetare

uppföljning och ett gemensamt

tycker det är viktigt att ha ett samhällsengagemang.

som har alkohol– och drogproblem. Som anställd förväntas

engagemang när det gäller frågan

– Jag har byggt upp mycket kunskap kring alkohol och

man bidra till en säker, trygg och trivsam arbetsmiljö genom

droger under mina år i krogbranschen, dessutom har jag blivit

att vara nykter på jobbet.

om droger. Kommunen, näringen,

äldre själv och mognat. Det känns självklart att engagera sig.

– Till Åre kommer många unga för att säsongsarbeta, åka

Jag vet hur viktigt det är att man som ung i branschen får bra

skidor och festa, men det kan vara svårt för ett mindre företag

vägledning av de som har mer livserfarenhet.

att lägga tid på att ta fram en egen policy. Risken är att man

Åre är ett populärt tillhåll för skidåkare från hela världen

istället resonerar att ”äsch, de är bara här i fyra månader, låt

som söker det ultimata åket. Utvecklingen till en sommar– och

dem hålla på” säger Niklas. Dessutom tror jag att en alkohol–

vinterdestination i världsklass går stadigt framåt och under

och drogpolicy gör företaget till en attraktivare arbetsgivare

säsong drar byn till sig arbetskraft från när och fjärran. Själv

och att det finns ekonomisk vinning i att ta hand om sin

landade han i Åre för 23 år sedan både för storstadspulsen

personal.

mitt på fjället och den lilla byns charm, men problemet med

Hans eget engagemang är lätt att spåra. Med två små barn

by, både för besökare och för oss

droger ”finns över allt”, säger han.

är drivkraften att skapa en trygg miljö stor, likaså tycker han

som bor här, så är det bara. Vi

För några år sedan satte sig därför Niklas ned tillsammans

att Åre ska vare en förebild, inte ett avskräckande exempel.

ska vara en förebild för liknande

med polisen och kommunens drogsamordnare Malin Berg-

Glädjande nog har har våldsbrotten på Åre torg stadigt gått

destinationer som också har

qvist för att se vad de gemensamt kunde göra kring frågan om

ner sedan 2011. År 2013 minskade våldsbrotten med hela

droger. Resultatet blev Trygg i Åre – mot droger och brott i Åre

55 procent enligt polisens statistik. Det var också första året

många säsongsanställda. Det

kommun, ett samarbete mellan kommunen, hälsocentralerna,

kommunen och näringslivet på försök anlitade ordningsvak-

polisen, Åre Destination samt forskarna Maria Warne och Stig

ter på Åre torg vilket gjort torget till en tryggare plats att vara

Vinberg från Mittuniversitetet som sitter med som rådgivare.

på nattetid. Under 2015 är tanken att växla upp det drogföre-

Inom hotell– och restaurangnäringen finns ett stort antal

byggande arbetet på samtliga arbetsplatser genom projektet

säsongsanställda som ofta är unga människor mellan 20–30

Trygg i Åre –arbetsgivare mot droger.

år. I den åldersgruppen är det fler som använder alkohol på

– Kan bara ett enda företag ta till sig policyn så tycker jag att

ett skadligt sätt och räknas som en riskgrupp. Ett viktigt mål

vi har gjort en jäkla nytta.

polisen, skolan, hälsovården, gästerna och de boende i Åre – vi måste alla sträva åt samma håll. Vårt arbete har smittat av sig på andra kommuner som har tittat på hur vi har gjort. Jag ser det som ett bevis på att vi faktiskt gör nytta. Åre ska vara en trygg

kräver en hel del grundarbete förstås, men det är påbörjat sedan några år tillbaka och vi fortsätter att arbeta.

för samarbetet har därför varit att arbeta förebyggande och ta fram en gemensam alkohol– och drogpolicy för alla företag, myndigheter och organisationer i kommunen.

CAFÉ TORGET

Emelie Jonsson & Julia Pearson

ag gillar mjöl, säger Emelie Jonsson, ena halvan av duon

Just nu laddar de för att ha en anställd två dagar per vecka för

bakom Åres senaste tillskott på kafékartan, Café Torget.

att frigöra lite egen tid. Strategin är att hålla en rakare linje,

Det är så mycket karaktär i mjölet i sig och det är roligt

renodla verksamheten och lägga mindre tid på planering. De

att experimentera med olika smaksättningar som citron,

hoppas också att utöka samarbetet med lokala aktörer, men

lingon och rosmarin, förklarar hon.

tycker att det saknas en bra översikt över vem som gör vad.

Kompanjonen och vapendragaren Julia Pearson håller med.

– Det är svårt att sålla bland de små producenterna, det är

Hon visar oss fullkornsmjöl som är malt så fint att det blir ett

mycket fakta att ta reda på och svårt för oss att se skillnad på

mjukt pulver och vi fördjupar oss i ett samtal om olika typer av

till exempel olika ostar, säger Julia.

lantvete och dinkel.

Att värna om bra mat i alla led från jord till bord beskriver

Deras entusiasm för bröd och rena råvaror går inte att ta

tjejerna mer som en övertygelse än ett konkret beslut. Det gör

miste på och så här inför kaféets andra vintersäsong kan det

också att det inte går att kompromissa med vad som serveras

behövas. Det är bara dagar kvar till lucia och säsongsöpp-

i kaféet, tar ekomjölken slut är det bara att lösa problemet.

- Börja med att byta ut alla basvaror till

ningen och bakningen är i full gång i restaurangköket i STF

– Det har hänt att vi har turnerat runt i Åre, Duved och

ekologiskt, det kommer du långt på.

Vandrarhem Åre Torg. Inom kort kommer lokalerna att fyllas

Björnen för att hitta rätt sorts mjölk och det är lätt att få ont i

- Vill du driva en KRAV–märkt

med hungriga skidåkare och så Janne förstås, stammis som

magen över allt som krävs för att driva en verksamhet av det

verksamhet så tänkt på att det går att

totalt ignorerar att det är stängt och därför den här morgonen

här slaget, men det är värt allt slit menar de båda.

blir KRAV–märkt på olika nivåer och att

får smaka dagens brödexperiment, ett mörkt, mustigt bröd

Innan vi lämnar tjejerna i köket får vi äran att smaka årets

med pomerans i.

nya kondisfavorit skapad av Emelie och endast möjlig att

– Vi är nya i byn och känner oss otroligt välkomna, redan nu

köpa på Café Torget, en lingontartlett – mördegsbotten med

har vi etablerat flera bra samarbeten. Det finns många småfö-

lingonkräm gjord på handplockade lingon och med en bränn-

retagare här och alla lever sin dröm, säger Julia.

maräng på toppen. Gudomligt god.

Julia och Emelie möttes på Storulvån där de jobbade i bage-

– Traditionella konditorivaror bygger på tillsatser och

riet. Emelie hade påbörjat en karriär som massör och Julia stu-

plockar man bort dem måste man använda andra metoder för

derade bioteknik när saftiga surdegsbröd fick dem att ändra

att till exempel få till samma fluffighet. Att baka är ett genuint

riktning i livet. Efter en paddeltur sommaren 2012 bestämde

hantverk, säger Emelie.

Goda råd från Emelie och Julia

den lägsta nivån är lätt att uppnå. - Bryt ner alla stora beslut till små och hanterbara enheter – gör en punktlista. - Våga göra det du tror på – lita på din intuition. - Gör en studieresa inom ditt område. Vi åkte till Stockholm och fikade oss igenom hela staden. Titta på vad folk

de sig för att starta något tillsammans och att det skulle handTorg blev ledig såg de möjligheten att få baka allt själva och

Och vad ligger på tallriken om bagerskorna själva får välja?

redan från början bestämde de sig för att satsa på ekologisk

– Vi bor i Åre av en anledning och vill ta tillvara på miljön i

produktion. Tyngdpunkten ligger på bröd och bakverk, men

dubbel bemärkelse. Det är fantastiskt här och allt som görs

både frukost och enklare luncher finns på menyn. Café Torget

här ska därför vara bra och hållbart. Vi älskar att vara ute

Åre är KRAV–certifierade vilket gör inköpen dyrare, en kost-

och klättra, bara vara i skogen eller dra till Lyngen i maj och

nad de inte kan kompensera för med högre pris.

åka skidor. Lyxkäk för oss är grillat tunnbröd med västerbot-

– Än så länge är inte kunderna villiga att betala mer för bra

tensost och en salt brownie till efterrätt. Det kan inte bli bättre

råvaror men snart så tror jag de kommer att göra det, bara de

än så, säger Julia och Emelie innan de återvänder till köket och

TINA på ÅNGSTA KVARN och PER och

får insikten. Vi har låga omkostnader så det går ihop sig ändå,

den långjästa degen gjord på mjöl från Ångsta Kvarn.

EVA på ÅRE KAFFEROSTERI för att de

säger Julia.

vågar satsa på sin dröm.

– Eftersom vi handlat ekologiskt från start har vi aldrig tittat

vill ha och på vad som fungerar.

Inspiratörer JULIA inspirerar mig! Hon har en sådan otrolig drivkraft och har varit tydlig med den här inriktningen från början, en inställning som jag köpt med hull och hår (Emelie).

la om bröd var självklart. När lokalen i STF Vandrarhem Åre

på alternativet och vet därför inte vad vi missar ekonomiskt, flikar Emelie in.

ÅRE RELAX & SPA “Den som inte vågar ta nästa steg kan bli stående på ett ben resten av sitt liv." terna gjorda av kallpressade vegetabiliska och eteriska oljor över hela världen. För Anne var det ett självklart val att enbart jobba med Maria Åkerberg. kidåkning och spa är en skön kombination, något som

– Kosmetikabranschen står för en otrolig tillväxt men är

Åres bybor och stugägare länge har vetat men som nu

skrämmande krass. Det finns väldigt lite kunskap om vad

allt fler besökare också upptäcker. Anne Morenius är

produkterna innehåller och hur de påverkar oss. Jag vill jobba

ölänningen som via Varbergs kurort av en lycklig slump landa-

ärligt och med något som jag vet fungerar och är bra för

de i Åre och på Holiday Club för drygt tio år sedan. Efter några

hälsan. Det blir bättre för både gästen, miljön och ekonomin,

intensiva år som spa–chef på Holiday Club lämnade hon det

säger hon.

stora etablissemanget för att dagen före julafton 2009 öppna

Anne menar att trots att medvetenheten ökar hos konsu-

Åre Relax & Spa på anrika Hotel Åregården mitt i byn.

menterna och att allt fler efterfrågar sunda och bra produkter,

– Jag har alltid arbetat i stora företag och varit styrd av

så krävs det kunskap.

strikta ramar och avtal och längtade efter att göra något helt

– Vi öppnade Åre Relax & Spa mitt i Åre by, i Åres äldsta ho-

efter eget huvud. När Anna Borggren, dåvarande hotellchef

tell, och har många stamkunder. Maria Åkerbergs vita, enkla

på Åregården, kontaktade mig fanns det inget att tveka över,

förpackningar motsvarar inte alltid den traditionella spa–kun-

säger Anne.

dens behov av lyx och flärd, därför blir det extra viktigt att tala

Åre Spa School kom till av en slump för tre år sedan. Annes

om vad de innehåller. Det känns som om jag utbildat konstant

äkta hälft såg en annons om att det fanns en verksamhet till

de senaste fem åren, säger Anne med ett leende.

salu inne i Östersund och Anne såg möjligheten att jämna ut

Under tiden intervjun pågår samlas några elever som sam-

inkomsterna under året genom att också utbilda spa– och

ma dag ska genomgå internationell examen till hudterapeu-

hudterapeuter.

ter. De väntar på en examinator som kommer från London

Det är på skolan vi ses en kall januarimorgon efter att jag

och är lite nervösa och Anne likaså. Hon älskar att ”se eleverna

har kört i cirklar i Åre by. Till slut hittar jag rätt och springer

utvecklas”. Anne konstaterar dock att det krävs en hel del

stressad upp för trapporna till andra våningen i ett anonymt

för att driva både spa och hudterapeututbildning i en by i

och avskalat 70–talshus på Kurortsvägen. Anne möter mig

begränsa inte dig själv.

Norrlands inland även om byn heter Åre, och att det emellan-

i dörren och redan innan jag klivit in ordentligt har axlarna

åt känns lite ensamt. Vintersäsongen 2015 tog hon dessutom

- Våga dig utanför komfortzonen, var

ramlat ned en bit. Det doftar behagligt, belysningen är däm-

över spa-verksamheten på Tott hotell.

inte för försiktig.

pad och andningen blir plötsligt lugnare och djupare. Det är

– Det finns att göra. Tur att jag har en fantastisk personal

som i en annan värld.

som står ut med att jag är både disträ och lite galen. Jag tror

Anne kallar sig själv för lite ”blond” och har alltid levt efter

på varje människas inneboende kraft och att alla har sin upp-

devisen ”jag får göra allt jag vill så länge inte någon säger att

gift. Jag behöver inte peta i detaljerna, säger hon.

Annes softa förslag för en hållbar tillvaro - Våga blotta bekymmer. Vi är många som får kämpa för att få det att gå runt, året runt. - Låt inte andra begränsa dig och

Inspiratörer MARIA ÅKERBERG för att hon så

jag inte får det”. I en konservativ bransch med många måsten

konsekvent ända från start drivit

har det förmodligen varit räddningen.

frågan om innehållsförteckning och allas rätt att veta vad man använder för produkter till sin hud och kropp. Nu tar hon nästa steg och blir först på den svenska hudvårdsmarknaden med att använda giftfria förpackningar av koldioxidneutral bioplast. MONA BARKVALL, tidigare chef och vd för BÖDA SAND CAMPING. Envis som

– Vi erbjuder distansutbildning och använder hundra

Varför är det viktigt att välja bra hudvårdsprodukter?

procent ekologiska produkter som i princip går att äta. Jag vill

– Huden är kroppens största organ och det du smörjer på

utbilda smarta terapeuter som tänker själva och som har stor

din hud går rakt ut i blodomloppet. Med essentiella fettsyror,

kunskap om produkterna och vad de innehåller. Vår utbild-

vitaminer och annat som din kropp behöver kan du stärka

ningsform är annorlunda än många av de mer kända och

din hälsa. Medan mineralolja som är en restprodukt av råolja

etablerade skolorna i vår bransch och jag får kämpa för det

sänker din kropp. Det är inte svårare än så.

jag tror på, säger Anne. Dermanord. När Maria planerade att öppna hudvårdssalong

Vad tror du är viktigast för att Åre ska bli en hållbar destination?

Tidigt etablerade Anne kontakt med Maria Åkerberg på i början på 90–talet visade det sig helt omöjligt att hitta en

– Vi måste våga ta ut gemensamma riktlinjer för en hållbarare

synden och med en stark drivkraft att

hudvårdsserie utan mineralolja och syntetiska ingredienser.

miljö och uttala för varandra och andra att Åre arbetar för en

alltid göra bättre. En mänsklig, modig

Utifrån egna behov tog Maria fram ett antal produkter som

hållbarare destination. Långsiktig samverkan mellan kommun

chef som gjort som hon har velat.

med tiden blivit en hel serie. Idag säljs de ekologiska produk-

och näringsliv som skapar förutsättningar för hållbara val.

“Kom hit i kalsongerna så ordnar vi resten.”

RENT A PLAGG

Hur kan vi göra fjällvärlden tillgänglig för fler människor? Den frågan ställde sig Emelie Lundqvist och Magnus Sellberg när de såg att det fanns de som valde bort fjällsemestern för att det var för dyrt att skaffa bra utrustning. Utifrån konceptet att det ska vara lika lätt att hyra kläder som skidor startade de företaget Rent A Plagg.

Tips till låns från Emelie och Magnus - Haka på nu. Samhället håller på att bli mer och mer medvetet.

melie bjuder på kaffe i det pyttelilla kombinerade

starka varumärke inom outdoor lockar många potentiella

kontoret och personalutrymmet längst bak i butiken.

kunder, men målsättningen för Rent A Plagg är att öppna på

Hon beskriver sig själv som den mesta entreprenö-

fler orter i landet och så småningom internationellt.

ren av de två med ett starkt intresse för hållbarhet

– Klädbibliotek liksom bilpooler och verktygsutlåning är en

såväl som affärsutveckling. Magnus, säger hon med ett leen-

växande trend som leder till ekonomisk vinst för individen och

de, är mer av en ”doer”.

till miljövinster för samhället i stort, konstaterar Magnus.

– Vi vann en affärsidétävling och registrerade bolag mån-

När det gäller skidor och pjäxor är det numera en

aden efter, F–skattsedeln kom samma dag som vi öppnade

självklarhet att testa det allra senaste men att hyra

butiken. Allt har gått extremt snabbt, men det är också lite av

outdoorkläder betraktas fortfarande med viss skepsis. Att

vår sätt att arbeta. Det går inte att gnälla och tycka att det inte

förändra ett beteende är inte gjort över en natt.

händer något, det är bara att köra, säger Emelie.

– Vi ser skillnaden mot förra året men vi är inte framme

Rent A Plagg fungerar som ett showroom för tillverkarna

ännu. Det dyker upp nya segment hela tiden, bland annat

genom att de också är återförsäljare för alla produkter de hyr

barnfamiljer som börjar inse fördelarna med att hyra overaller

ut. Främst samarbetar de med lokala varumärken som tar

med möjlighet att byta storlek allt eftersom barnen växer,

socialt och miljömässigt ansvar. Och outdoorproducenterna

berättar Emelie.

klappar händerna eftersom de får visa vad deras kläder och prylar går för. – Det kan vara svårt för folk att förstå skillnaden mellan kvalitetsprodukter och lågprismärken och inom outdoorseg-

Varför är det viktigt att prioritera hållbarhet? – Det finns ingen återvändo. De som hakar på det stora in-

mentet är skillnaden extremt stor. Får man testa prylarna i

tresset för hållbarhet kommer att få ett försprång. Väljer man

fjällmiljö minskar risken för onödiga köp, säger Emelie.

att vänta för att se hur det fungerar riskerar man att halka

Bland kunderna finns såväl konferensgrupper som barnfa-

det.

efter. Jag tror det kommer att bli mer och mer populärt att

miljer liksom de som äger bra prylar men glömt dem hemma

- Det finns otroligt mycket kunskap i

hyra kläder och det är inte de dyra varumärkena som förlorar,

i garderoben. Men också entusiaster som enkelt vill testa ny

tvärtom. Med möjligheten att testa olika produkter kan man

Åre - våga fråga andra. Åre vinner på

utrustning för att inte köpa på sig något i onödan.

kosta på sig att köpa kvalitet. Lågprismärkena måste tänka ut

att vi att vi hjälps åt och gemensamt

– Vi lever i ett samhälle där vi konsumerar utan eftertanke, man behöver inte äga allt för att få en bra semester. Hos oss

en ny strategi i stället för slit och släng.

skapar ett hållbart affärsklimat.

Vi inspireras av

förklarar Magnus när han dyker upp i pentryt efter att ha

PATAGONIA – för att de tidigt och

Utbudet har efter hand utökats med såväl tvättservice som

– Du behöver inte göra allt på en gång, men det du gör – se till att berätta om

går det istället att hyra kläder och utrustning av hög kvalitet, slipat ett par långfärdsskridskor i källaren.

så genomgripande har arbetat

impregnering av skalkläder, allt i enlighet med grundarnas

med hållbarhet. De gick från att

starka övertygelse om att återanvändning är framtiden. Slitna

vara helt omedvetna till att gå i

och lagade plagg går att köpa loss till rabatterat pris och det

bräschen för hållbarhetsarbete inom

som inte blir sålt kommer att skänkas till kommunens flykting-

outdoorindustrin.

anläggningar. Att kunna återvinna funktionsplagg och skapa

RICHARD BRANSON – för att han kombinerar business på hög nivå med ett genomgripande hållbarhetsarbete, både miljömässigt och socialt. Och för att han och hans företag inte enbart ägnar sig åt CSR och välgörenhet utan

nya material och kläder vore förstås lysande, men dit är det långt kvar. – Ofta har olika material smälts samman för att skapa vind– och vattentåliga membran och idag går det inte att separera materialen för återvinning, förklarar Emelie. Att etableringen skedde i Åre är ingen slump, destinationens

arbetar hands–on med att göra världen till en bättre plats.

SKISTAR SATSAR PÅ EN GRÖN FRAMTID Som den enskilt största aktören i byn har Skistar ett miljöansvar långt utanför de preparerade pisterna. Med ett tydligt miljöfokus skapar man såväl samhällsnytta som långsiktig ekonomisk hållbarhet för Åre.

Karl-Johan Ekblom & Ingemar Lalander

i borde nog kommunicera vårt miljöarbete lite mer,

Certifieringen i sig är dock mera av ett regelverk för styrning

konstaterar Carl–Johan Ekblom, teknisk chef på Skis-

av verksamheten.

tar när vi knäböjer i blåsten på en av de nya tankplat-

“Vi behöver alla bidra, stora som små, för att säkra Åres hållbara utveckling." NICLAS SJÖGREN BERG

– ISO–certifieringen är ett kvitto på att vi tänkt rätt från

torna strax nedanför Hamrebacken.

början. Den gör beslutsprocesser tydligare och säkerställer att

Som norra Europas enda ISO–certifierade skidanläggning

vår produkt blir så bra som den är tänkt. Vi tar fram miljöför-

finns det nog fog för det, men hittills har Skistar inte pratat

bättrande åtgärder inom den ram vi har och gör helt enkelt så

högt om varken sitt miljöarbete eller sitt samhällsengage-

gott vi kan, säger Carl–Johan Ekblom.

mang för att göra Åre till en bättre by att bo, leva och verka i.

Ingemar Lalander konstaterar att störst verkan har det om

– Vi förknippas så starkt med Åre och det vi gör påverkar

Skistar kan förebygga det som skulle kunna bli ett miljöpro-

bilden av byn i stort. Vi måste sätta trenden och visa att vi tar

blem.

frågan om hållbarhet och miljö på allvar, men det är svårt att

– Vi har till exempel robotar som slipar skidor. I vatten-

slå på stora trumman och basunera ut det, menar Carl–Johan

dropparna på skidorna finns alltid några procent mineralolja.

Ekblom.

Genom att använda en våtdammsugare fångar vi upp det

– Miljön är en viktig fråga bland unga och det händer inte

förorenade vattnet och häller tillbaka det i roboten som sedan

sällan att gäster sticker in huvudet i verkstaden och frågar

töms några gånger per år av Lundstams, säger han.

vilken diesel vi använder. De värdesätter att vi gör rätt saker,

– Egentligen är det ganska lätt att göra rätt, men man ska

lägger Ingemar Lalander till, mekaniker på Skistars tekniska

orka också. Lagar och förordningar skruvar åt kraven och

enhet och som också är med denna leriga novemberdag.

ibland måste jag ägna mer tid åt system och resurser än att

Tankplattan vi står på ser inte mycket ut för världen men

vara ute på fältet och jobba praktiskt med miljön, avslutar

gör stor skillnad för miljön. Ingemar Lalander pekar på sedi-

Carl–Johan Ekblom.

mentsrännan i mitten och berättar att när alla fordon tvättas

En tid senare får jag möjlighet att också prata med Niclas

sommartid rinner smuts och skräp ned i rännan och samlas i

Sjögren Berg, destinationschef på Skistar Åre/Vemdalen.

en tank.

– Det är klart att vi vill bedriva verksamhet så att framtida

– Oljeavskiljaren ser till att ingen olja kommer ut i naturen.

generationer får ta del av det som vi får ta del av idag, förkla-

När vi tankar pistmaskinerna på vintern smälter smutsig snö

rar han över telefon. Men det finns inga klara riktlinjer, ingen

och is ned på den uppvärmda betongplattan och far vidare ut

färdig metod att ta till utan vi testar oss fram för att hitta ett

i rännan. Ett trådlöst larm säger till när det är dags att tömma

förhållningssätt som rimmar med våra värderingar och tankar

oljeavskiljaren, säger han inte utan stolthet.

om en hållbar framtid, förtydligar han.

En tankplatta är klar hittills, ytterligare en per år är projekte- Skistar har valt att uttalat nischat sig inom något som de rad tills alla tankplatser är utrustade.

själva benämner som hälsa och aktiv fritid. De vill ”stimulera

– Varje platta kostar en halvmiljon att bygga men det är väl

tillväxt av aktiviteter kopplade till berget men även ge möjlig-

investerade pengar. Vi gör nog mer än vad som egentligen

het och inspirera till 52 veckor av rörelse” står det att läsa på

behövs, säger Carl–Johan Ekblom.

deras webb. Det innebär bland annat att man under utvalda

En destination som Åre är under ständig utveckling vilket

veckor har gratis skidåkning, skidskola och skidhyra för barn

sliter på den känsliga fjällmiljön. Varje år investeras stora

upp till 7 år. De är också med i satsningen "Alla på snö", ett

belopp i arbetet med att förbättra skidområdena. När skogen

samarbete mellan Svenska Skidförbundet och Svenska Skidrå-

avverkas för att lämna plats för nya nedfarter kan sediment

det som syftar till att inspirera barn till en aktiv och hälsosam

och lera rusa ner i bäcken.

livsstil genom att prova på skidåkning. Nyligen införde man

– Vi försöker motverka det genom att så gräs och stensätta

också på Skistars samtliga destinationer en möjlighet som

diken för att göra dem starkare. Med sedimentsfällor kan vi få

de ungdomar som är skrivna i Åre kommun har fått ta del av

raset att lugna ned sig i trappor innan det når vattnet, förkla-

sedan drygt 20 år tillbaka – gratis Skipass för alla barn upp till

rar Ingemar Lalander.

15 år.

För fyra år sedan blev Skistar uppmärksammade för värl-

– Skidåkning är en lågintensiv, statisk träningsform som är

dens troligen enda mobila och miljövänliga cykeltvätt. Åre är

bra för hälsan och vi vill få ungdomarna i rörelse och se till

ett starkt fäste för mountainbikeentusiaster och cyklisterna

att de är ute så mycket som möjligt. Samtidigt vill vi främja

blir fler och fler för varje år. Vid Kabinbanans dalstation kon-

intresset för skidåkning i stort och säkra att vi får ut någonting

struerade man efter Ingemar Lalanders ritningar en toppmo-

på sista raden. Hållbarhet handlar mycket om en långsiktig

dern konstruktion som filtrerar bort sedimentet när cyklarna

ekonomisk uthållighet för att fortsätta vara en stark aktör.

spolas av och tack vare oljeavskiljaren rinner inte miljögifterna Som den gigant Skistar är blir de tillfrågade om att vara delut i Åresjön. Dessutom går cykeltvätten att montera ned un-

aktiga i det mesta som sker på destinationen. Och det är bra,

der vintern så att inte pistmaskinerna ska köra sönder den.

tycker Niclas Sjögren Berg som konstaterar att det är självklart

– Cykeltvätten är ett bra och funktionellt exempel på en

att de till exempel är med i en satsning som Trygg i Åre (ett

insats i linje med Skistars långsiktiga miljöarbete, förklarar

samarbetsprojekt mot droger och brott i Åre). Det betyder

Ingemar Lalander. Ett annat är att vi sorterat bort all onödig

dock inte att de kan vara delaktiga överallt eller förväntas vara

kemi och använder bara den kemi vi verkligen behöver.

primus motor i alla sammanhang.

Med en miljöcertifierad skidanläggning stärker Åre sin

– Vi är också en del av destinationen, vi utgör inte den-

position som en av världens top–tio vinterdestinationer.

samma utan verkar sida vid sida med övriga näringslivet. Vi behöver alla bidra, stora som små, för att säkra Åres hållbara utveckling, säger han.

STITCH N STONES Anna Nilsson & Emma Ruzicka

et sägs att detaljerna gör helheten, inget kan vara

Annas och Emmas bästa tips - Prata öppet och ärligt om motgångar och svårigheter. Det finns alltid någon som har lösningen på ditt problem. - Tänk utanför din egen bransch. Låt dig inspireras av vad andra har gjort för miljön. - Med intention och hjärta går det mesta. Vi hade inte råd att köpa in svensktillverkade mössor men gjorde det ändå, och vi lyckades.

Förebilder WOOLPOWER – för att de visar att det går att ha produktionen på hemmaplan och att de syr in stolthet i varje plagg genom att sömmerskan taggar det personligen. THEREFORMATION.COM – för att de

– Varan har ett konstant värde. Rear vi ut produkterna uppma-

mer passande för Emma Ruzicka och Anna Nilsson

nar vi till en impulshandling i stället för ett medvetet val och

på Stitch N Stones. När omgivningen suckade över

risken finns att den bara blir liggande eller slängs. tillägger de.

ännu ett mössföretag i Åre, valde de att fokusera

Emma och Anna ägnar större delen av sin vakna tid till före-

på sin övertygelse om att världen visst behövde handsydda

taget. Via Åre kommun fick de i våras möjlighet att ta emot en

mössor med attityd. Drygt fyra år senare kan de konstatera

praktikant som kommit nyanländ från Eritrea.

att de hade rätt. Deras karakteristiska mössor med detaljer

– Timnit var hos oss ett par dagar i veckan under tre må-

av återvunnet material syns på bland annat snowboardåkare,

nader. För oss är saker så självklara då vi i princip har allt i

artister och stilmedvetna Svenssons över hela landet – som

huvudet, som mönsterbeskrivningar till exempel. Att förmedla

liksom Emma och Anna tycker att det är viktigt att inte nöta på

den kunskapen och lära upp någon annan i företaget har varit

miljön i onödan.

fantastiskt roligt och en utmaning, berättar Anna.

– Jag tror det handlar om ett nytt förhållningssätt till mode

– Vi har också lärt oss hur vi kan effektivisera vår produk-

och konsumtion överlag. Folk är mer medvetna och väljer

tion. Vi har alltid sytt klart en mössa innan vi börjat med nästa

aktivt att köpa från en tillverkare som tänker på miljön och det

men Timnit kom med förslag på hur vi kunde klippa till och sy

känns väldigt kul, säger Emma.

på löpande band. Men framförallt har vi fått en ny vän och vi

Stitch N Stones har tagit små, medvetna steg för att ut-

hoppas att det här kan inspirera andra att ta emot praktikan-

veckla företaget. Alla produkter sys i Studion, en kombinerad

ter och involvera sig i sociala projekt, säger Emma.

ateljé och utställningslokal som de delar med fem andra unga

Med ett tiotal återförsäljare i norra Sverige, mellansverige

kreatörer mitt i centrala Åre. Bakom den stora bänken som

och i Stockholm har produktionen tagit fart. De ursprungliga

utgör själva ateljén ligger mängder med tygbalar staplade på

mössorna har fått sällskap av hårband, flugor, korthållare,

hyllor, knappar och mönstrade band i ett kreativt kaos.

snusdosefodral och konfektion – och allt sys i Åre av Anna och

– Vi arbetar nästa enbart med återvunnet material. Tygerna

Emma. För att inte överproducera har de valt att inte ha ett

hittar vi på second hand eller också kommer folk och lämnar

lager utan syr bara på förorder.

in gamla jeans och gardiner. Etiketterna trycker vi på läderspill och skärmarna i våra 5 panels kepsar får stadga av hårdplas-

Tänker ni lägga ut produktionen?

ten från godislådor, berättar Anna.

– Hittills har vi medvetet valt att sy själva. Vi vet hur lång tid

Tidigare har de stickade mössorna som används som

det tar att göra en mössa och vill inte lämna ifrån oss produk-

grundmaterial köpts in från Asien, men efter att ha tänkt över

tionen utan att säkert veta att förutsättningarna för dem som

det noga valde man att i år köpa mössor tillverkade i Sverige,

syr är ok. Vi har väntat tills vi hittar någon som producerar

stickade av garn som lever upp till EU:s kemikalieregler.

som vi vill. Nu är vi mogna att växa och har en mentor som

– Inköpspriset var det dubbla medan vi bara marginellt

hjälper oss att tänka mer affärsmässigt men som samtidigt är

höjt ut–priset. Vi förlorar lite ekonomiskt, men vårt varumär-

lyhörd för våra tankar kring etik och miljö.

ke stärks och det är en vinst i sig. Nästa steg är att se över materialet, om vi kan köpa in mössor i ull, förklarar Anna.

modeplagg, använder ekologiska tyger

Vad drömmer ni om?

Den som hoppas på att kunna köpa en Stitch N Stones–pro-

– Vi är väldigt stolta över våra Vegakepsar som vi syr för hand

och för att de har designkontor och

dukt på rea får vänta förgäves. Att inte rea ut varorna är ett

helt från grunden. Nu skulle vi vilja göra ull–hattar och skapa

produktion i samma lokal. De är grymma.

sätt minska slit– och slängmentaliteten i samhället, menar de

samarbeten med andra lokala aktörer.

köper in märkeslager och syr om till nya

båda företagarna.

HJÄRTAT “Vi har en anställd som inte är cykelnörd, men vi jobbar på det.” Jonas och Teodor tycker till - Starta smått och kom in i rätt tankebanor, om inte annat – börja med att byta ut kaffet. - Fatta ett hållbart beslut om dagen.

Theodor Malmborg & Jonas Kullman

- Konsumera rätt eller konsumera inte alls. - Prata med andra, fråga hur de gör. Vad fungerar? - Social hållbarhet handlar mycket om att göra något roligt tillsammans. Glädje svetsar samman.

å reklambyrån Hjärtat gillar man snö. Särskilt när det

våra kunder att arbeta hållbart kanske vi också kan bidra

snöat på natten. Då faller nämligen en klausul ut i an-

ekonomiskt till någon vettig miljösatsning eller ge personalen

ställningskontraktet – morgonskidåkning för personalen.

en extra lön som en bonus för att vi arbetar i rätt riktning,

– Det är inte hållbart att bara jobba utan det måste finnas

säger Jonas.

Inspiratörer

utrymme för andra saker också, säger Jonas Kullman en av

Jonas menar det finns många företag i Åre som gör så rätt

YVON CHOINARD på PATAGONIA för

delägarna i Hjärtat.

men inte vet hur de ska berätta det för resten av världen. Han

hans miljöarbete inom textilbranschen

Den avslappnade byrån är inrymd i Gamla Sporthotellet

tar spa–branschen som ett exempel.

men också för hans syn på medarbetarna

mitt i byn, en av Åres mest anrika byggnader med 100 år på

– Det skulle vara fantastiskt att få fler besökare att välja ett

genom visionen att Patagonia skulle vara

nacken. Snowboards, drivor av skidor, några coola goggles

hållbart spa genom att lyfta resonemang om hälsa och miljö i

”an outstanding place to work at”. Redan i

och en trivsam cykelverkstad inrymd innanför köket vittnar

marknadsföring och kommunikation, men idag är det få som

om medarbetarnas intresse och den bransch byrån valt att

vet om att alternativet finns. Det måste vara tydligt för att

rikta in sig på – outdoor. Sedan starten för fyra år sedan då de

kunden ska kunna välja rätt, förklarar han.

början av 1980–talet öppnade han ett kafé på Patagonia med vegetarisk och hälsosam mat och erbjöd barntillsyn. KÖPENHAMN för att de vill satsa på cyklisterna genom att bygga smarta cykelbroar. Den första invigdes nyligen och är 230 meter lång och ytterligare sex cykelbroar planeras. Visionen är att

tre ursprungliga delägarna beslöt att göra business ihop har till en affärsplan med en uttalad strategi kring hållbarhet.

Tror ni att det är möjligt att miljömärka Åredalen?

– Tankarna på vad vi kan bidra med har kommit i takt med

– Om vi lyfte frågan om hållbarhet oftare och i fler olika

att vi vuxit som företag. Nu är vi lite större och stabilare och

sammanhang tror vi inte det är någon som skulle säga nej. Vi

känner att vi har möjlighet att göra rätt från början. Vi är i

måste börja nu med att jobba i den här riktningen. Och det

starten på hållbarhetstänket och lever inte rätt till hundra

måste synas.

verksamheten vuxit rejält. Och i dagarna togs de första stegen

Köpenhamn mot slutet av 2015 ska vara

procent på något sätt, men vi försöker prata om det och ta

världens bästa cykelstad.

små bitar i taget, förklarar Jonas.

Har ni någon drömkund?

Teodor Malmborg, tillika delägare i Hjärtat, konstaterar att

– Naturskyddsföreningen eller någon annan organisation

det har varit ”mycket webb” och att frågorna kring hållbarhet

eller verksamhet som uttalat arbetar för en bättre värld vore

inte prioriterats tidigare.

fantastiskt. Som det ser ut idag har vi kanske inte möjlighet att

– Drömmen är att förstå helheten och öka vår egen med-

jobba helt gratis åt en kund men det skulle vara ett drömsce-

vetenhet, på så sätt kan vi bli riktigt vassa på att jobba med

nario om det var så, det skulle kännas bra i magen.

hållbarhet. Då kan vi hjälpa våra kunder att arbeta hållbart och kommunicerar det. Vi måste värdera kraften i det och

Lever ni som ni lär?

kanske börja våga säga nej till kunder som inte delar samma

– Vi försöker att inte bara snacka, bland annat har vi en policy

värderingar som vi, konstaterar Teodor.

att cykla 10 mil varje fredag. Det håller inte riktigt året runt,

Att sälja en tjänst och göra det med ambitionen att skapa

men periodvis gör vi det och under resten av året försöker vi

en bättre värld är dock ingen enkel ekvation, menar Jonas.

komma ut och vara aktiva även om det brinner jobbmässigt.

– Det finns företag vars verksamhet kanske innebär att de

Kontoret är inrett som en förlängning av hemmet med möj-

nöter på miljön samtidigt som det är ett sätt att livnära sig

lighet att koppla av och ta med barnen när det behövs. Och

och gör det möjligt att bo kvar här. Vad är rätt och vad är fel?

att vara i cykelverkstan och koncentrera sig på en skruv som

säger han.

fastnat är en välkommen lyx när det kört ihop sig och man

Än så länge har Hjärtat inte hamnat i det dilemmat, men

behöver vila hjärnan.

frågan är i högsta grad aktuell. – Helt krasst måste vi också överleva. Har vi verkligen råd att tacka nej till kunder? Men kan vi tjäna pengar på att hjälpa

ÅRE BAGERI “Bättre att baka än att sitta och dega.”

m det inte hade varit för mötet mellan en österrikisk

var alldeles för tidigt ute, men han stretade på ”som en riktig

bagare och en svensk snickare i de franska alperna

surjämte”.

för 35 år sedan kanske surdegsbrödet fortfarande

– Jag har på något vis alltid känt på mig att jag har varit på

hade varit en väl bevarad hemlighet. Nu blev i stället Åre

rätt väg, även om det har varit tufft. Det finns liksom inget an-

födelseplatsen för den svenska surdegshypen och resten är

nan sätt att jobba. Det är klart att det kostar jättemycket till en

historia som man brukar säga.

början att satsa på en ekologisk produktion, men de som inte

Några vardagslediga bybor, ett par företagsmöten i det som

jobbar hållbart nu kommer inte att få vara med, säger han.

för många är det perfekta konferensrummet och en ensam di-

Tio år senare, i samband med Alpina VM 2007, var det

gital nomad framför de stora fönstren med utsikt mot Åresku-

dags för revansch. Greger och Lena bestämde sig för att satsa

tan och Östra ravin. En förmiddag mitt i veckan är vi många

och expandera. De utvecklade restaurangen, byggde ut och

som njuter av det goda brödet, smörgåsarna, kaffet, biscottin

öppnade en bread–garden med 140 platser. Ytterligare ett år

och de lyxiga pralinerna på Åre bageri. Lokalen är trivsam, ljus

senare fyllde de sin egna mjölsilo med 25 ton Kravmärkt mjöl.

och rymlig och det doftar ljuvligt av stenugnsbakat surdegs-

– Då var vi på banan igen och blev återigen Krav–certifiera-

bröd; kalljäst, fiberrikt och bakat på stenmalet mjöl och kärlek.

de. Nu kör vi eko och hållbart rakt igenom och ställer också

Genom de stora glasade partierna bakom disken kan vi följa

krav på våra leverantörer. Hur behandlas varan när den

kockarna och deras arbete i bageri och kök.

lämnat bageriet? Hur transporteras den? Hur exponeras den i

Greger och Lena Eriksson visste vad de gjorde när de i no-

butiken? Alla moment är viktiga, förklarar Greger.

vember 1984 slog upp dörrarna till Åres efterlängtade bageri.

Som en av byns större arbetsgivare med i snitt 18 heltids-

Efter tio år utan bageri i Åre fanns det ett uppdämt behov och

tjänster på ett helår känner Greger att han har ett ansvar att

rykande färskt bröd varje dag blev parollen.

förvalta. I 30 år har Åre bageri skapat sysselsättning och inte

– Inspirerade av våra vänner från Schweiz, Finland och Öst-

haft stängt en enda dag.

errike beslöt vi att pröva oss fram med ett syrligare och safti-

– Jag vill ta till vara på Åre och behålla den duktiga persona-

gare bröd bakat på surdeg. Ingen visste vad surdeg var, men

len vi har. Vår konditor Marie har varit med ända från start,

folk vallfärdade till bageriet. Redan efter två veckor behövde vi

i 28 år. Vi är ett starkt gäng och vi är på rätt spår, jag känner

köpa en ugn till. Greger skrattar vid minnet.

det, säger Greger.

- Samla ledningsgruppen runt fikabordet,

Han är ännu en av dessa starka, kraftfulla, engagerade

I köket sprider solens mat sin värme med inspiration från

samtala kring hållbarhet.

personer i Åredalen. Skidåkningen är basen och passionen vid

Piemonte i Norditalien. Pastan görs i bageriet och kockarna

- Se till att förankra dina idéer i

sidan om bageriet och brödet. Trettioen vintersäsonger har

går loss på Åredalens egen tolkning av den klassiska rätten

verksamheten så att alla drar åt samma

det hunnit bli och ett par vändor i backen hinns alltid med, så

ravioli. Får Greger själv välja blir det dock en kopp bryggkaffe

även den här morgonen. Ingenting verkar omöjligt för Greger

från Kenya, tredubbelt Krav–certifierat, och en skiva surdegs-

som beskriver sig själv som en person ”aldrig drar sig för

bröd med pålägg. Och finns det en ljummen kanelbulle så

att fråga” och som ”bara kör” när den rätta idén dyker upp.

åker även den ned. Men så är han också alltid på språng.

Hembakade råd från Greger

håll. - Ta tillvara på alla idéer som dyker upp och som leder mot ett hållbart förhållningssätt. - Börja enkelt – källsortera.

Inspiration hämtar jag på fjället. Det är en magisk miljö, men det är inte roligt om inte vattnet är rent. Är man ute mycket på fjället blir hållbarhet något självklart.

Det kanske är förklaringen till att Åre bageri blev Krav–märkt första gången redan 1996.

Hur ser din vision för Åre ut?

– Jag tyckte det var svårt att få tag på bra råvaror när vi

– Jag vill att det ska lysa i husen även under lågsäsong. Här

skulle baka, men vi lyckades till slut bli Krav–certifierade. Det

ska man kunna bo, leva och verka året runt. Att jobba hållbart

rullade på ett tag men det blev mer än dubbelt så dyrt och

både med fokus på miljö, social hållbarhet och ekonomisk

den lokala marknaden var inte beredd att betala för ekolo-

hållbarhet är den enda vägen att gå. Det kommer att stärka

giskt bröd, berättar Greger.

Åres varumärke. Den bästa destinationen är en destination

Det kostar på att vara pionjär och Krav–märkningen var

där det bor människor året runt.

inte ett argument för 80–talets kunder. Efter ett par år gick satsningen i stå. Så här i backspegeln kan Greger se att de

SAIBOO IDENTITY CLOTHING ak i bilen har hon en stor trunk med kläder och ac-

fram nya, användbara produkter. Det kan vara kläder och

cessoarer, inne i kupén hänger en mjuk klädgarde-

heminredning till försäljning, men också kuddar, mattor och

rob med säsongens nyheter. Åsa Strandberg kallar

täcken för att pryda till exempel vårdhem och förskolor. Det

Åsas skräddarsydda tips – Som företag har du ett producentansvar – tänk cykliskt och

sig själv för handelsresande och under det senaste året har

som är i så dåligt skick att det inte går att återvinna på annat

det blivit många sköna mil runt om i Sverige. Om det inte vore

sätt blir till stoppning. All vinst från återvinningen av kläderna

för materialet i träskornas sulor eller den fiffiga omlottunikan

kommer att placeras i en stiftelse och användas till miljöpro-

skulle Åsa kunna representera vilket trendigt modeföretag

jekt med fokus på skog och vatten.

konsumenten kastat den? Går det att

som helst, men nu handlar det om funktionskläder för vård–

– Vi vill göra vad vi kan för att ta hand om de resurser som

skapa ett kretslopp?

och servicerelaterade företag. Saiboo Identity Clothing i Åre

vi redan förbrukat, därav tanken med stiftelsen Saiboo Miljö

– Konsumera med ett helhetstänk och

designar, producerar – och återvinner – kläder anpassade för

som ska stödja skogsplantering, vattenrening eller andra pro-

ta ansvar för din konsumtion.

personal på bland annat vårdcentraler, tandläkarmottagning-

jekt som bevarar naturen i Sverige, berättar Åsa.

ar, spakliniker och hotell.

ställ dig alltid frågan: Vad händer efter att produkten är uttjänt och

Bra förebilder

anledningar inte passar och producerar nya produkter främst

Vad är den viktigaste frågan inom textilbranschen just nu?

inom inredning, men målet är att med modern teknik även

– Merparten av alla textila material är blandningar och

kunna göra nytt av gammalt, säger Åsa Strandberg, grundare

istället för att bränna upp blandmaterialen kan fibrerna bli

tidigt, redan under designprocessen,

av Saiboo.

till nya material om vi bara löser gåtan om separering – tala

ha en plan på vilket sätt produkten ska

Efter 18 år på HM:s inköpsavdelning tog det en dag stopp.

om kretsloppstänk och upcycling i stället för downcycling.

återvinnas.

Det linjära tänkandet i en gigantisk bransch som producerar

Tillsammans med KTH i Stockholm och Linköpings universitet

PANASONIC – återvinner sina

för konsumtion utan eftertanke fick Åsa att själv vilja agera.

driver vi projektet Textil fraktionering med initieringsstöd från

– Slit– och slängmentaliteten känns helt galen, fullständigt

Vinnova. Målet är att dra igång en innovationstävling i hur

produkter in till minsta pinal.

vansinne. Jag stör mig verkligen på kortsiktigt tänkande och

man separerar olika textila material från varandra, men vi har

som sann optimist tror jag alltid att det går att förändra, säger

nyligen fått avslag på vidare finansiering av Vinnova. Just nu

hon. Om materialet väljs samtidigt som plagget designas går

är jag besviken, men att ge upp det jag tror på är det sista jag

det att skapa kläder som kan återvinnas till i princip hundra

tänker göra.

– Vi tar tillbaka plaggen när de är uttjänta eller av andra

procent. För snart fyra år sedan var det egentligen maken som tände

Hur tänker du om konsumtion i stort?

gnistan till det egna företaget. Han jobbade inom vården och

– Även om man alltid ska ifrågasätta konsumtion så tror

konstaterade att det saknades vanliga plagg med självklara

jag att det finns andra lösningar än att enbart driva frågan

och viktiga funktioner som vårdpersonalen efterfrågade.

om konsumtion eller inte, samhället är trots allt uppbyggt

Åsa med sin erfarenhet från textilbranschen beslöt sig för

på konsumtion som skapar tillväxt. Däremot tror jag på en

att producera slitstarka och snygga kläder som var lätta att

medveten konsumtion. Det är ok att tjäna pengar och det är

tvätta, hänga och som klarade de höga kraven på hygien. Då

ok att konsumera, men konsumenter måsta tänka efter hur

bomullsfibern är långt ifrån utsliten när man tröttnat på att

de konsumerar likväl som producenter måste tänka på hur

använda plagget var återvinning av textilierna en självklarhet

de producerar – det vill säga ha en plan redan från början när

i affärsidén.

produkten designas/utvecklas. För att producera 1 kg bomull

– All återvinning är bra även om spillmaterial och klädrester

går det åt upp till 27 000 liter vatten och 0,5–1 kg kemikalier.

ofta återvinns till material av sämre kvalitet, det man kallar

Vad skulle det innebära om vi istället kunde återvinna redan

för downcycling. Men självklart skulle det vara mycket bättre

producerade material?

att göra nytt av gammalt för att på så sätt skapa ett kretslopp precis som i naturen. Och sedan måste vi ständigt ställa oss

Hur ser din vision för Saiboo ut?

frågan – vad händer sedan?

– I takt med att jordens befolkning får det bättre ökar också

Än så länge har det varit få användare som lämnat in sina

levnadsstandarden som i sin tur leder till högre konsumtion.

plagg för återvinning, ett angenämt problem tycker Åsa som

Jordens resurser är trots allt begränsade så vi måste helt

ser det som ett bevis på kvalitet och uppskattning av pro-

enkelt tänka helhet så vi maximerar användandet av det som

dukterna. När volymen blir större är dock tanken att Saiboo

redan förbrukat naturens resurser. Jag vill gå i bräschen för ett

tillsammans med skickliga partners inom textildesign ska ta

”helhetstänk” och visa textilbranschen att det går.

BILINDUSTRIN – som länge haft som policy att återanvända genom att

RE:NEWCELL – för en banbrytande process att återvinna bomull och andra cellulosabaserade textilier. KLÄTTERMUSEN och HOUDINI – som jobbar cykliskt med polyester.

Zahra Hassani

KLÄTTERMUSEN

Klättermusen må vara ett litet företag i jämförelse med

gigantiska branschkollegor i övriga Europa och ”over there”, men ambitionerna inom hållbarhet är desto större.

JOEL SVEDLUND, fd. ansvarig för

aktum är att det är få textila tillverkare inom sport

kunde lugnt luta sig tillbaka och till och med kosta på sig att

och outdoor som kan matcha Klättermusens

annonsera i Norge och gratulera dem till ett bra beslut. Men

innovativa lösningar på funktionella, slitstarka och

det fanns andra tillverkare som vaknade till en obehaglig

miljöanpassade plagg. När företaget startade 1984

överraskning.

stod dock miljö och hållbarhet knappast högst på dagordning-

– Några av de riktigt stora aktörerna blev vita i ansiktet. Det

en i styrelserummen överlag, men som biolog och kemist såg

handlade om mångmiljonbelopp för lager som de kanske inte

grundaren Peter Askulv behovet av att rensa ut farliga kemi-

skulle få någon avsättning för . Det är otroligt viktigt att ligga

kalier ur textilhanteringen för att bygga ett hållbart varumär-

steget före lagstiftningen för att inte drabbas hårt ekonomiskt

ke. Redan i slutet av 80–talet fasade Klättermusen ut pvc ur

när miljökraven hårdnar, säger Joel.

produktionen och på 00–talet lanserade man en expeditions-

Cirkulär ekonomi, det vill säga ett ekonomisk system inspi-

jacka i ekologisk bomull som blev dåtidens snackis.

rerat av naturens kretslopp, har på senare år diskuterats allt

– Vi har alltid strävat efter en slags balans mellan högsta

flitigare, så även av Klättermusen. Strävan är att se avfall som

funktion och bästa möjliga miljöprestanda. Expeditionsjackan

en råvara, därför designar man produkterna så att det ska gå

utmanade gamla myter om att man inte kan ha bomull på

att återvinna dem i någon form.

fjället och skapade en ny produktnisch i en annars mycket

– Visionen är att kunna återvinna allt till 100 procent, men

homogen bransch, berättar Joel Svedlund.

det är svårt. Det gäller exempelvis att bomullen odlas giftfritt

Som konsument kan det vara svårt att veta om ett plagg

och att inte blanda material så att de inte går att separera.

innehåller farliga fluorkarboner eller behandlingar som

Likaså att vi kan säkerställa att alla farliga ämnen ur de textila

hållbarhet, miljö och sociala frågor på

påverkar miljön negativt. Därför har Klättermusen tagit fram

processerna har tagits bort. Vi har tre produkter som är väl-

Klättermusen. Numera projektledare

en egen märkning kallad ECO–index för att hjälpa sina kunder

digt nära visionen, men än är det en bit kvar till ett helt cirku-

Hållbarhet på Peak Innovation.

att göra vettiga miljöval. Man kan se märkningen som en

lärt system. Men vi är stolta över att 45 procent av våra plagg

miljödeklaration där Klättermusen självkritiskt redovisar hur

består av någon form av återvunnet material, berättar Joel.

långt de nått med sitt miljöarbete på respektive produkt utan

På Klättermusens kontor i Åre träffar vi också Emma Fur-

att ge avkall på funktionen.

uvik, kundserviceansvarig. Hon håller just på med att färdig-

– ECO–index används av designern i arbetet med produk-

ställa en specialjacka där ena halvan av jackan är sydd i en

ten, ända från start. Genom att presentera designerns val och

väv utan fluorkarboner medan den andra halvan är gjord i ett

kompromisser direkt för konsumenten skapar vi en öppenhet

material som innehåller det farliga ämnet.

och transparens för de som önskar mer information om sin

– Nu ska jackan utsättas för tuffa tester på fjället för att se

produkt, säger Joel Svedlund.

om vi har hittat en lösning som kan matcha fluorkarbonernas

Även om ambitionerna är höga kan dock nya lagkrav ställa

funktion. Vi låter ett antal aktiva personer använda den under

till det. När Norge 2014 förbjöd PFOA (en av de farligaste

en längre tid för att ta reda på när den behöver återimpregne-

fluorkarbonerna) sände det en chockvåg genom branschen.

ras, förklarar hon.

Stora tillverkare satt med lager och var tvungna att ställa om

Återbruk av uttjänta plagg är en viktig del av Klättermusens

produktionen för att överhuvudtaget kunna exportera till

verksamhet, berättar Emma vidare och visar upp en jacka

Norge. Klättermusen som varit helt PFOA–fria sedan 2008

märkt med etiketten rECOvered – product in its second life.

Joel tycker till - Fundera på din position utifrån ett hållbarhetsperspektiv och i förhållande till branschen i stort. Vet du inte var du står är risken stor att du befinner dig i botten och inte har kunskap att bedöma situationen på egen hand. Det kan vara värt att ta hjälp för att komma ett steg vidare mot en hållbar framtid. - Gå från små, enkla insatser till att fokusera på affärsnytta. - Utnyttja någon typ av ramverk för att hänga upp ditt hållbarhetsarbete på för att göra det mer effektivt.

Inspirerande förebilder Internationellt bör PATAGONIA nämnas, främst för att de jobbat länge med hållbarhet och varit mycket bra på att informera konsumenterna. I Sverige är HOUDINI ett företag som imponerar med sin målmedvetenhet i hållbarhetsarbetet. På det lokala planet finns exempelvis RENT–A– PLAGG som bygger nya affärsmodeller för den cirkulära ekonomin. Vill man hitta inspiration till framtidens innovationer ska man söka på JANINE Emma Furuvik

BENYUS och BIOMIMICRY eller lyssna på KAROLINA NÄTTERLUND på Regionalt designcentrum som jobbat med biomimik under flera år.

– Alla plagg tillverkade efter 2009 har ett pantmärke på mellan

kan, ända ner på molekylnivå.

1 och 20 euro. När du lämnar tillbaka det i en butik som säljer

– De bästa vänner en designer kan ha i framtiden är skickli-

Klättermusen får du ett tillgodokvitto att använda vid ditt

ga kemister och biologer. Det går inte att ha all kunskap själv,

nästa köp av en av våra produkter, förklarar hon.

konstaterar han.

Plagg som har gjort sitt lämnas in till Klättermusen och hetsprojekt eller säljas på en andrahandsmarknad som än så

Vad har arbetet med hållbarhet betytt för Klättermusen?

länge bara finns i Åre.

– Vi håller en hög nivå internationellt och ligger på en prisnivå

– Vi tror på ett liv efter detta för friluftsprodukter. När vi de-

därefter. Det kan vi göra tack vare vårt hållbarhetsarbete som

signar försöker vi hålla isär materialen så gott det går utan att

har blivit ett signum för varumärket. Utan det skulle vi lätt

förminska funktionen. Det underlättar återvinningen, berättar

kunna bli ett varumärke i mängden.

återvinns alternativt lagas för att sedan användas i välgören-

Emma. flinka fingrar syr hon ihop ett plagg som snart ska synas av

Hur ser du på Jämtland som ett nav för hållbarhet?

designern som har sin arbetsplats i rummet intill. Med bara

– Jag hoppas att regionen Åre–Östersund blir en utvecklings-

några meter mellan designer och sömmerska kan de första

hub för miljömedvetna outdoorföretagare och en intresserad

prototyperna på ett nytt plagg sys och testas utan långa, dyra

och påläst allmänhet. Här finns otroligt mycket kunskap i och

transporter mellan Kina och Åre.

med Jegrelius, institutet för tillämpad Grön kemi, Mittuniver-

– I och med att Zahra finns här kan vi själva ta fram prototy-

sitetet, Sportstech och med initiativet Peak Innovation som

per och vara relativt klara när vi kopplar in fabriken i Kina. Vi

motor för samverkan. Dessutom är ledarskapet för Scandina-

vinner otroligt mycket tid på att snabbt kunna avgöra om en

vian Outdoor Group helt jämtländskt just, nu, delat mellan två

detalj funkar eller inte, säger Emma.

drivna personer i regionen.

Vid en symaskin sitter Zahra Hassani från Afghanistan. Med

Joel menar att designerns roll har utökats från färg, form och funktion till att även handla om materialens miljöpåver-

ATI MOUNTAIN EXPERIENCE

“Varje dag räknas.” är vi svänger upp framför huset i Östra Vålådalen

ökenspridning och jordförstörelse. Att det görs holistiskt

där Annica och Torkel Ideström bor infinner sig en

innebär att ekonomi, miljö och sociala faktorer ska väga precis

känsla av lugn. Det är en vacker vinterdag och från

lika tungt i planeringen och övervägas i varje beslut. Annica

den trivsamma furstukvisten blickar vi ut över Anarismassivet

och Torkel ser inga hinder med att använda modellen i allt

innan vi slår snön av skorna och kliver in genom de vackra

från relationer till hur ett land ska styras. Genom att nyttja

dubbeldörrarna. I hallen innanför entrén brinner en brasa

naturens och människans fulla potential går det dessutom att

och till höger öppnar sig det stora lantköket där vi slår oss

läka det mänskligheten ställt till med, allt ifrån koldioxidförgift-

ned. Från min plats vid köksbordet kan jag genom köksdör-

ning till övergödning.

ren skymta i hallen en massiv klättervägg hela vägen upp till

– Det är så otroligt kraftfullt att arbeta på det här sättet,

övervåningen.

det är vinna–vinna för alla. Man spar både pengar och ökar

Det är en dag som gjord för att vara på fjället, den arena

avkastningen. Och får dessutom både friskare djur, människor

som vanligtvis är Annica och Torkels arbetsplats. Efter en

och miljö på köpet, förklarar Torkel entusiastiskt.

Annicas och Torkels guide till en helhetslösning

omtalad expedition 1997 då de rundade Sverige på skidor,

Annicas och Torkels intresse för holistic management ledde

cykel och i kajak startade de företaget ATI Mountain Expe-

dem ut på en fem månader lång jorden–runtresa tillsammans

rience. Verksamhetsidén är lika enkel som genial – att ta

med sin flickor Amanda 9 år och Matilda 12 år. Strax före jul

med företag och skolor ut på fjället för att prata fjällsäker-

landade de på Idebacken igen efter att ha besök fyra olika

het, natur, spårning eller bara tillbringa en härlig dag i allt

gårdar och lika många världsdelar.

- Ställ dig frågan: Hur vill jag ha det

det vackra. Annica är utbildad naturgeograf, Torkel är fjäll–

– Vi ville ge våra barn nya perspektiv och dela en större upp-

om 25 år? Tänk utifrån tre delar

och vildmarksledare och har studerat ekologi. Redan när

levelse tillsammans, resan var en dröm vi planerat för i många

ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

de möttes på fjälledarutbildningen i Malung för 23 år sedan

år. Genom Jörgen Andersson fick vi sedan kontakt med gårdar

- Alla tre delarna är lika viktiga.

hade de visionen klar – de skulle driva företag i fjällmiljö,

i USA, Chile och på Nya Zeeland för att kunna studera holistic

Vad behöver jag göra för att nå dit?

jobba med naturupplevelser och ha ett eget potatisland. Och

management i praktiken, berättar Annica.

där är de nu.

En lärdom var att det finns mycket kunskap när det gäller

– Vi har alltid utgått från hur vi vill ha det och planerat livet

miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Den stora utmaningen

därefter utan att fokusera på varken karriär eller ekonomiska

ligger i den sociala hållbarheten.

mål, säger Annica.

– Även i verksamheter där man ser otroligt tydliga och posi-

Sedan fem år tillbaka driver de också Fjällkajakcenter med

tiva resultat ligger den stora utmaningen i att ändra människ-

turer och uthyrning av kajaker till privatpersoner. En verk-

ors tankesätt. Holistic management kräver att man tar aktiva

samhet de planerar att utveckla med möjlighet nyttja under

beslut att förändra och sedan verkligen genomför dem. Men

hela året i de natursköna omgivningarna vid Ottsjön. Det

att ändra sina vanor är tufft, säger Annica.

Överväg varje beslut – leder det dig mot ditt mål? Om inte, lägg ner det och byt riktning. - Bromsa upp och reflektera – är det du lägger din tid på rimligt och relevant? - Det finns ingen quick–fix – du måste ta dig tiden att fatta kloka beslut. Det är dyrköpt att inte tänka.

vackra bostadshuset är resultatet av deras tredje verksam-

- Förändring kräver uppoffringar och

hetsben, Idebygg, en byggfirma specialiserad på ombyggnad

det är ok.

Vad är nästa steg för er?

och renovering av fastigheter.

– Det är så nyligen vi kommit hem så vi har inte hunnit reflek-

– Att vara ute med kunder på fjället är hur roligt som helst

tera kring vår resa och det vi har lärt oss, men holistic mana-

men det kan också tära. Byggfirman är ett sätt att få en

gement är så jäkla klokt och jordnära. Det känns helt självklart

stadigare inkomst över året, men få snickare håller för att

att arbeta på det här sättet i framtiden, nu gäller det bara att

jobba fullt fram till pension så kombinationen fjällguide och

vi är flera som drar åt samma håll. Föredrag och att vara en

snickare är perfekt, konstaterar Torkel.

del av det arbete som redan påbörjats är åtminstone en start.

Grundtanken i Annicas och Torkels filosofi är att titta på

Här i Åredalen är det främst Jörgen Andersson tillsammans

helheten för att sedan bryta ned det till en hanterbar vardags-

med Natasha och Mats Skott på Brattlandsgården som är inne

hjärna fungerar så annorlunda. Först

nivå. Alla beslut tröskas mot den stora visionen och de beslut

på samma tankar som vi och de kommer vi absolut att jobba

fattar man ingenting, och sedan när

som inte går i linje med den skrotas. Länge kände de sig rätt

vidare tillsammans med. Sedan får vi se lite längre fram vad

det väl landar så är hans resonemang

ensamma om att hantera verkligheten på det här sättet, men

allt det här leder oss vidare till.

så självklara. En visionär och en ”doer”

när de kom i kontakt med Jörgen Andersson på Fjällbete föll

Inspirerande möten JÖRGEN ANDERSSON på Fjällbete är en otrolig människa. Han besitter en fantastisk drivkraft och vill inget mindre än att rädda världen. Hans

på en och samma gång. ELIZABETH ”LIZZIE” GORTAZAR, en varm, klok, enastående positiv kvinna i Chile, som gett oss både inspiration, kunskap, upplevelser och vänskap i ett. För henne är inget omöjligt och även hon tänker sig att rädda världen – för sina barns skull.

– Han tänker precis som vi när det gäller det här och vi

Varför ska vi applicera holistic management på tillvaron?

förstod att det är en väl förankrad beslutsmodell som har

– Det är ett klokt val som leder till hållbara beslut utan att

använts inom delar av jordbrukssektorn i ett par decennier,

kosta något, ännu bättre – du sparar pengar, tid och resurser

säger Torkel.

på att använda den här beslutsmodellen.

alla bitar på plats.

Holistic management är en relativt ny företeelse i Sverige medan modellen länge använts runt om i världen som ett effektivt verktyg för exempelvis betesplanering, det vill säga hur djuren ska flyttas för att vila markerna eller för att stoppa

NYA PERSPEKTIV PÅ ÅRES FRAMTID Vad behöver vi göra för att skapa hållbar tillväxt i Åre? Vi samlade sex röster från Åredalen till ett samtal om gröna föresatser och smartare vägval.

Jörgen Andersson

Jerker Bexelius

Fjällbete/Åre Bondgård/Åre Mjölk

Verksamhetschef Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum

Vad är det viktigaste för att Åre ska utvecklas till en hållbar destination?

Ordet ”hållbart” är nog lite slitet numera. Det viktigaste är kanske att vi vill någonting på riktigt. Jag tror ändå att vi som bebor och besöker Åredalen faktiskt är lite modigare än andra när det gäller att ta ansvar för våra egna liv. Kanske vågar vi bestämma oss för att företagen och myndigheterna faktiskt är till för oss människor, och inte tvärtom. Det skulle göra oss unika på riktigt.

En hållbar destination handlar förstås om att säkerställa ekonomisk lönsamhet genom att erbjuda efterfrågade produkter och tjänster och att ta ekologiska och miljömässiga hänsyn i fysisk och verksamhetsmässig utveckling. För Åre tror jag det är extra viktigt att betona betydelsen av den sociala hållbarheten, det vill säga att aktörerna har respekt för varandra och säkerställer att den enes aktiviteter allra helst lyfter men definitivt inte på något sätt äventyrar den andres. Jag tror att Åre skulle kunna vara en föregångare genom att se till att kunskapen om geografin, områdets historia och respekten för dess kultur blir en röd tråd som genomsyrar hela destinationens existens. Vilket i sin tur kan användas i en kommande varumärkesutveckling.

Vilka är de första konkreta stegen för att nå dit, anser du?

Det tas konkreta steg i rätt riktning hela tiden. (För det är ju det som händer när lite fler människor väljer att ta lite mer ansvar för sina egna angelägenheter.) Själv är jag helt insnöad på vår suveräna möjlighet att låta besökare och lokalbefolkning driva fram den bästa matproduktionen här i Åredalen. Mjölk, kött och grönsaker producerade på ett sätt som gör människor, djur och jord friskare och gladare.

Det handlar om kunskap och viljan att såväl tillgodogöra sig som att dela med sig av den. Kan vi höja medvetande– och kunskapsnivån hos aktörerna i området så kommer det att leda till nya förhållningssätt till områdets ursprung. Det i sin tur kan leda till nya perspektiv på hur man långsiktigt kan nyttja det i destinationens utveckling.

Natasha Skott

Jasna Lindberg

Martin Söderström

Mattias Fredriksson

Integrationschef Åre kommun

Fotograf

Vi behöver titta på helheten när det ska beslutas om de mindre delarna, som till exempel när det ska byggas nytt i Åre. Hur påverkar bygget miljön? Vad är behovet i stort? Hur bidrar satsningen till destinationens framtid? Det är viktigt att utveckla Åre genom att se vad destinationen redan har, till exempel genom att ta hand om gamla hus istället för att riva. Och alltid med utgångspunkt från att påverka naturen minimalt.

Vi behöver ta ett steg mot att medborgare och företag får ökad kunskap om hållbarhetsfrågor och hållbarhetsprinciper. I såväl stora beslut som vardagliga val bör vi alla ställa oss frågan: Gör vi val som leder till en hållbar utveckling? På så vis kommer kommunen att växa till en hållbar destination.

För mig är det viktigt att vi som lånar klotet för en stund ser till att våra fotspår inte blir för stora. Ska Åre finnas kvar som destination över tid tror jag att hållbarhet handlar om hur vi förvaltar miljön och tar hand om de människor som finns här. I det ingår att anställa lokala personer, gärna nyanlända som tänker sig ett liv i Åredalen men också att använda lokala råvaror i kombination med nya internationella inslag. Vilken restaurang i Åre blir först med fjällbetesfår grillat på afghanskt vis? En spännande tid väntar. Genom att tänka hållbart kommer vi att skapa många nya jobb och en massa nya möjligheter för oss alla.

Det finns en risk att Åre exploateras så att dalgången tappar sin attraktionskraft. Jag tror kommunen behöver flytta fokus från turismen till de de bofasta och skapa en fantastisk plats att bo, leva och verka på. Om lokalbefolkningen trivs och är stolta över Åre kommer det att ge en positiv effekt också på turismen. Varje exploatering måste noga övervägas strategiskt och gå i linje med Åres utveckling till en hållbar destination. Det är viktigt att alla satsningar görs ”by the book” med miljökonsekvensbeskrivningar och med respekt för naturen i stort. Det går lätt för fort. Låt istället byn växa organiskt.

Byta perspektiv och våga ifrågasätta. Vi behöver veta vad vi vill med destinationen, inte springa efter varje trend, utan skapa ett hållbart helhetsperspektiv.

Hållbar utveckling är ett begrepp som alla känner till, men det är fortfarande svårt att sätta fingret på vad det egentligen innebär. Kommunens ledning bör därför tydliggöra hur en önskvärd samhällsutveckling ska se ut. Det är viktigt att hitta samverkansformer inom kommunen för att i ett tidigt skede ta hänsyn till hur olika strategiska och politiska beslut kan komma att påverka såväl miljö som ekonomisk och sociokulturell hållbarhet. Det som gynnar hållbarheten mest är det alternativ man bör välja. Med rätt val kommer kommunen att driva förändringen mot ett mer hållbart samhälle.

Kommun och näringsliv behöver samarbeta och dra åt samma håll, vi har mycket vi kan uträtta tillsammans. Gemensamma träffar som ger målbilder att jobba mot. Fortsätta samarbeta kring utbildningar och anställningar av nyanlända. Ställa krav på att allt det vi gör och att alla beslut är förankrade i tanken om långsiktighet och hållbarhet. Våga satsa lokalt och ställa krav på varandra.

Byggavfallet måste bort från fjället, kommunen behöver ställa krav på byggföretagen att ta sitt ansvar. Jag vistas ofta i området kring Västra Björnen där det byggs mycket och märker hur det slarvas. Efter en rejäl storm sent i höstas låg det byggskräp, frigolit och plast överallt i terrängen och i vattendrag. Det är varken okej eller trevligt. Det finns gott om goda exempel världen över på hur man kan återställa naturen efter stora byggen, Nya Zeeland har kommit långt med det. I Canada, i Nelson och Whistler, är man ljusår före oss när det gäller att marknadsföra lokal, ekologisk mat genom bland annat matbutiker med fina råvaror. Jag tror det är viktigt att söka inspiration i stort.

Brattlandsgården

Miljöchef Åre kommun

Det här magasinet har skapats inom ramen för Åres framtidssatsning "Hållbar Destinationsutveckling", där Åre Destination tillsammans med samarbetsparters, under tre år har utvecklat strategiska framtidsfrågor och gjort konkreta insatser för att utveckla Åre. Åre Destination ägs av näringslivet i Åre och är Åredalens samverkansplattform för långsiktig utveckling och marknadsföring av Åre. Finansiärer av framtidssatsningenen, och därmed också det här magasinet är, Tillväxtverket, Region Jämtland Härjedalen samt Åre kommun.