Kapitel 4
Fille blev som sagt jätteglad över att han fick vara med i tävlingen och kände sig stark och redo att komma igång. De simmade tillsammans i en stor grupp bort till platsen där de skulle tävla.
Väl framme så skulle alla värma upp innan det var dags att starta själva tävlingen – de började simma runt, runt i en cirkel efter varandra och utan att de tänkte på det så började de skapa en virvel som blev kraftigare och kraftigare och inte förrän det var för sent upptäckte Fille och vännerna vad som var på gång.
Trots att alla som skulle titta på hjälptes åt för att försöka stoppa först virveln och sedan att rädda alla de som skulle tävla ur cirkeln så var det förgäves – Fille och de andra sögs med i virveln och de sögs runt, runt, runt – längre och längre ner. Det gick fortare och fortare hela tiden.
När de var nere i spetsen på virveln så sögs de med ett plopp igenom och landade i en grotta som låg under virveln. Duns, duns ,duns… lät det när fiskarna en efter en efter en damp ner i grottan. I grottan var det halvmörkt, fuktigt och det fanns lite vatten men inte så mycket. Det drippade och droppade någonstans långt borta och det ljudet ekade genom grottan.
Det drippande och droppande ljudet kom närmare och närmare och blev högre och högre och när det var riktig nära så blev det också mörkare och mörkare. -
Vem släckte ljuset och vad är det för ljud som hörs, hör Fille att någon säger sidan om honom.
-
Jag vet inte, svarade fille, men…åhhh … åhhh ….
Precis när han ska svara känner han hur han lyfts högt upp, så högt att han kommer nära taket och han försöker slingra sig så att han kan se vad/vem det är som har plockat upp honom och han stirrar in i ett par stora och läskiga ögon som sitter i ett ansikte som lite liknar en krokodils fast med mycket kortare nos och större näsborrar. Det mullrade långt ner i halsen och från odjuret hördes: -
Vem är ni? Vad gör ni här? Jag heter Nessie och jag bor här!