Ebook nyexaminerade lärare 2018 by Annie Bergh

CONCLUSION Den här skriften har som syfte att vara en hjälp och ett stöd för nyexaminerade lärare i deras arbete med att sätta sig in i den komplexa roll som läraryrket utgör.

EBOOK – STÖD FÖR NYEXMINERADE LÄRARE INDUCAS

Animator; Annie Bergh

Innehållsförteckning INDUCAS ……………………………………………………………………....................s 2 Bakgrund ………………………………………………………………………………….s 3 Att strukturera klassrummet ………………………………………………………….....s 4 Kooperativt lärande ……………………………………………………………………....s 6 Netikett ………………………………………………………………………………..…...s 7 eTwinning ………………………………………………………………………………….s 8 Digitala verktyg…………………………………………………………………………….s 9 Nordplus …………………………………………………………………………………..s 10 De vanligaste utmaningarna …………………………………………………………. …s 11 Möjliggörare………………………………………………………………………………s 12 Vad kan du som nyexad lärare själv göra för att anta de utmaningar du ställs inför och få igång möjliggörarna ……………………………………………………………………s 13 Vilka förberedelser är viktiga att göra för en nyexaminerad lärare …………………. s 13 Hur skulle du kunna arbeta med klasser som inte fungerar socialt och hur kan du strukturera klassrummet för att komma tillrätta med det…………………………..…s 13 Vad är viktigt att tänka på när du planerar lektioner ………………………………… s 14 Vad är viktigast att tänka på när du ska prata med föräldrar? ……………………… s 14 Vad är viktigt att tänka på när en elev inte fungerar i klassrummet? ………………. s 15 Vad är viktigt att tänka på när du bedömer en elev? ………………………………..... s 15 Vad ärviktigt att ta upp för att skapa goda förutsättningar för dig och din klass …….s15 En önskelista från nyexade lärare ………………………………………………………. s 16 Digital kompetens …………………………………...…………………………………….s 16 Tips på hur du kan förbereda dig för de nya förändringarna i LGR11 rörande digitalisering ……………………………………………………………………………… s 18 Avslutande reflektion …………………………………………………………………….s 19 Disclaimers ………………………………………………………………………………. s 20 Vidare lästips …………………………………………………………………………… s 21 Viktiga länkar …………………………………………………………………………… s 21

INDUCAS INDUCAS är ett pilotprojekt sponsrat av den Europeiska unionen som har varit igång från maj 2017 till april 2018 och det har främst handlat om följande två frågor: • Hur kan nyexaminerade lärare få bättre support i sitt yrke genom en riktad grupp där alla är i samma situation och där de uppmuntras att dela med sig och diskutera i dialog med de andra? • Hur skulle ett liknande nätverk för mentorer kunna se ut där de kan utveckla sin praktik genom att dela med sig av och lära av varandra till förmån för de nyexaminerade lärare som de ska handleda? I denna fas av pilot projektet INDUCAS (20172018), kommer nyexaminerade lärare och mentorer från Italien, Frankrike, Sverige och Rumänien att uppmuntras till att delta i ett av de fyra nätverken (ett för varje land på det landets språk). Under projektet har det funnits möjlighet att föra diskussioner kring stora och små ämnen som vi beslutats tillsammans, deltagarna har kunnat delta i webinarier och ta del av nyttiga verktyg att använda sig av i sin undervisning. Vidare har de kunnat diskutera metoder i klassrummet och även dela med sig av egna tips och exempel på undervisning som de har varit nöjda med. Projektet har kunnat ses som fortbildning under gemytliga former där deltagarna har haft stort inflytande och medbestämmande kring innehållet. Projektet har riktat sig mot nyexaminerade lärare som arbetar i ett av följande fyra länder; Italien, Frankrike, Sverige eller Rumänien. Det har också funnits möjlighet att registrera sig på eTwinning under året för att där söka pedagoger som arbetar med samma ämnen och åldrar på elever som de själva för att där skapa projekt och samarbete över gränserna. Detta har inte varit ett måste men stöttas om någon velat prova på. Projektet syftar till att peppa och uppmuntra nyexade lärare i deras nyblivna yrkesroll. Det syftar till att ge stöd för att tiden ska räcka till och att ge en skjuts in i ett fantastiskt yrkesval som kan vara enormt krävande men som samtidigt är det mest stimulerande och utmanande yrket som finns. När du arbetar som lärare så gör du skillnad varje dag, det är inte alltid lätt. ”Genom det här projektet får du stöd i hur andra gör, stöd av andra i det du gör och nya idéer när du tror att du har kört fast. I denna digitaliserade värld är vi aldrig ensamma, räck ut din hand - det finna alltid någon där som tar emot den.” Projektets slutprodukt är denna ebok som skapats som ett stöd för er som håller på att bygga upp strukturerna kring er undervisning men som känner att ni hade velat ha lite tips att tillgå. 2

Bakgrund Att vara nyexaminerad lärare är på många sätt en stor utmaning. Den verklighet vi möts v när vi kommer ut ser inte likadan ut som det vi mött under vår tid som studenter. Övergången från student till undervisande lärare kan vara omvälvande och också skrämmande då ansvaret för första gången vilar på enbart mina axlar som undervisande lärare i klassen. Att stå själv inför sin första klass och dess föräldrar är en ny situation för oss. Jag har intervjuat lärare men också skickat ut en enkät för att höra lite om vad som skulle kunna vara till hjälp för en nyexaminerad lärare på väg mot att bygga upp en struktur med sin klass. Att vara lärare är ibland svårt, en utmaning men det är samtidigt också det roligaste, viktigaste och mest givande yrket man kan ha i världen. Dock tror jag att vi behöver tänka mer på vad som händer i övergången från student till legitimerad lärare. Hur kan vi stötta så att de som lagt tid, kraft, intresse och energi på att utbilda sig till lärare också väljer att stanna kvar i yrket och känner sig välkomna och uppskattade. Som nyexad lärare möter du ett tusen och en arbetsuppgifter som alla pockar på din uppmärksamhet samtidigt och den här skriften är till för att hjälpa dig att bena upp dessa uppgifter, få tips och ideer få struktur och rutin på dem så att du kan ägna dig åt det viktigaste uppdraget du har; att undervisa.

Att strukturera klassrummet Hur syns den kunskapssyn som LGR11 vilar på i klassrummet? Nyckelkompetensen ”lära att lära” spelar en stor roll i vår läroplan som har en sociokulturell syn på kunskap. Se på de olika bilderna under den här rubriken och fundera kring hur du kan få till en struktur som ser ut som bilden här bredvid? Detta är frågor som lärare brottas med varje dag i sina klassrum; hur ger vi eleverna mer talutrymme? Hur skapar vi lektioner där vi håller alla eleverna aktiva och där tiden utnyttjas till fullo till att lära tillsammans och av varandra. Hur gör vi eleverna till medskapare av innehållet och tar tillvara på de kunskaper som eleverna redan har. Medskapare i klassrummet idag och medskapare av samhället/internet när de växer upp. Som lärare arbetar jag väldigt mycket efter Vygotskys tankar kring den Proximala Utvecklingszonen (ZPD) där eleverna lär sig i ett samband och ett samspel med andra. ”Det jag kan göra med andra idag, kan jag göra själv imorgon” är en devis som jag tror på och som ger eleverna det stöd de behöver för att lära sig men också för att bygga upp ett självförtroende som också ger dem motivation och nyfikenhet att arbeta vidare på egen hand. För att bygga upp den miljön så arbetade jag också utifrån Dysthes metoder kring det flerstämmiga klassrummet där hon inte bara talar om vikten av att bygga upp ett klassrumsklimat där alla kan göra sin röst hörs, där alla vågar göra sin röst hörd och där olika metoder används för att de ska kunna göra sin röst hörs. Det viktigaste i ett flerstämmigt klassrum är att kommunikationen ligger till grund för kunskapsbyggande men också att lärarens röst inte är den enda som hörs i klassrummet utan den är bara en av många och alla är lika viktiga. En klok lärare jag hade i matematik på lärarhögskolan (Ulla Öberg) sade till oss en gång så här: ”Allt viktigt som sägs i klassrummet ska sägas av eleverna”. Det blev snabbt ett mantra för mig och ett förhållningssätt som passade bra in med Vygotsky och Dysthe. Figur A Här har beskrivit några teorier som har legat till grund för mig i mitt arbete som lärare. Vilka teorier bygger du ditt arbete på? Vilka av följande bilder beskriver bäst hur det ser ut i ditt klassrum; A, B eller C? Hur skulle du vilja att det ser ut? I vilka situationer tycker du att de olika modellerna passar Figur B bäst?

Figur C

Bilderna visar tydligt hur kommunikationen i ett klassrum kan se ut och de kommer ifrån detta blogginlägg: http://pedagog.malmo.se/2017/03/20/hur-ser-den-forverkligade-laroplanen-ut-i-ditt-klassrum/ 4

som min kollega Cristina Nordman använt som underlag för en text om läroplanen på den här sidan. Hon talar i artikeln ovan för följande faktorer för att strukturera arbetet i klassrummet gentemot figur C: -

Att jag medvetet väljer strukturerade interaktionsövningar

Att jag ger betänketid och verkligen ser till att det är eleverna som är aktiva i klassrummet

Att jag dessutom medvetet startar i varje elevs förkunskaper och erkänner dem som viktiga oavsett vilket språk de uttrycks på

Att jag sedan planerar uppgifterna efter de mest kognitivt krävande behoven i klassrummet och skapar stöttning på olika nivåer

Att jag ber en kollega stötta mig genom att observera mig i mitt klassrum och ge mig feedback på det. En observerande stöttande kollega skulle idag bidra till att jag lär mig se, förstå och tala om min undervisning så att jag imorgon kan göra mina val medvetet och se till att de överensstämmer med kunskapssyn i läroplanen. Allt i enlighet med Vygotsky – vilket stämmer bra in även på oss vuxna. Jag upplever att jag gör rätt, att jag har förstått teorierna och att mina val är en produkt av dem. Men är det synligt? En kritisk men välvillig kollega kan vara den stöttning jag behöver.

John Steinberg (http://steinberg.se/) ger en hel del konkreta förslag kring strukturen i klassrummet i sina böcker och på sin hemsida och de är tydliga och enkla att följa. -

Han trycker mycket på mitt kroppsspråk som pedagog och betydelsen av det. Han talar om hur viktig min placeringen i klassrummet är när jag talar till eleverna. Vidare så trycker han hårt på att de viktigaste minuterna under en lektion är inledningen och avslutningen. De fyra första minuterna lägger ribban för lektionen; Är jag förberedd? Hur skapar jag arbetsro? Hur väcker jag deras nyfikenhet? Hur tydlig är jag när jag ger instruktionerna? Hur kan jag bli ännu tydligare när jag ger instruktionerna? Vikten av att ha formulerat en personlig inlärningsteori för sig själv. Vikten av ett genomtänkt förhållningssätt för att bygga goda relationer. Vikten av att kunna förklara varför du gör det du gör.

Vidare uppmuntrar han oss lärare till att fundera vidare kring: -

Vilken kunskapssyn förmedlar vi? Hur skapar vi trygghet? Hur ger vi en gedigen framtidstro? Hur uppmuntrar vi eleverna att tänka utanför boxen – att tänka kreativt? Hur bygger vi en gemensam värdegrund utifrån styrdokumenten?

Alla dessa frågor är av yttersta vikt tillsammans med alla delarna i denna del som i korthet har tagit upp delar av den helhet som skapar struktur i klassrummet. Hur ser ditt klassrum ut som du vill ha det?

Kooperativt lärande På bloggen med samma namn som titeln här hittar du en stor mängd av strukturer att arbeta med för att arbeta med metoden kooperativt lärande: https://kooperativt.com/2016/04/30/sticky-orientera-dig-pa-bloggen/ Kort sagt kan man säga att kooperativt lärande handlar om att lära genom samarbete – som var något jag tog upp i första delen som handlade om att strukturera klassrummet där jag kopplade samman Vygotsky med Dysthe och talade om ZPD och ett flerstämmigt klassrum. Den här metodiken arbetar utifrån ZPD och stärker elevernas lärande genom följande mycket kortfattade punkter från bloggen ovan: ▪ ▪ ▪ ▪ ▪

KL är lärarstyrt och elevcentrerat. Läraren har en viktig roll som ledare i klassrummet. KL gör alla elever aktiva under lektionen. Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra. Undervisningen är tydligt strukturerad för att främja samarbete

Att arbeta med kooperativt lärande är enormt givande, det har väldigt många fördelar och skiljer sig ifrån den traditionella undervisningen genom just hur kommunikationen används och att det finns en flerstämmig kultur. På bloggen ovan ges en mycket grundlig genomgång om vad kooperativt lärande är (till höger kan ni se en skärmdump från sidan om hur KL skiljer sig från de traditionella normerna. Här kan du läsa mer om vinsterna med att arbeta med https://kooperativt.com/2016/09/21/kooperativt-larande-enKL som tex glädjen, att eleverna blir sammanstallning/ delaktiga osv men du kan också läsa om fallgroparna där strukturen är en viktig länk att få rätt på.

Viktiga Länkar: https://kooperativt.com/2016/04/30/sticky-orientera-dig-pa-bloggen/ https://kooperativt.com/2016/09/21/kooperativt-larande-en-sammanstallning/ https://kooperativt.com/2016/04/25/startskott-for-bloggen/

Netikett Årets tema på Safer Internet Day var ”A better internet starts with you” och det är en mycket talande beskrivning över vad netikett handlar om. Det börjar hos oss själva och ansvaret ligger hos var och en av oss. Detta är något vi behöver arbeta mycket med redan från tidig ålder. Från min blogg, se länk nedan: Det finns många frågor att ta ställning till och fundera över när man ska ut på internet idag. Internet ger oss tillgång till ett oändligt antal intressanta, spännande och inspirerande tjänster och sidor. Det är en naturlig del av ungdomars vardag idag. Lika glädjefyllt och spännande som nätet kan vara lika skrämmande och hemskt kan det bli. När du är ute på nätet utsätter du dig för vissa risker som du genom att vara försiktig och använda dig av sunt förnuft kan skydda dig mot. På den här sidan kommer du att få tips och råd på aktiviteter du kan arbeta med för att hitta ett förhållningssätt som fungerar på nätet där du hittar ett sätt att vara mot andra som du vill att de ska vara gentemot dig. Du kommer att hitta filmer, länkar, och tips på hur du kan lära dig mer, både själv och tillsammans med andra. En viktig del av hur vi är på internet och hur vi delar med men också använder oss av internet är bilder. Det är viktigt att eleverna tidigt får lära sig att hantera egna men inte minst också andras bilder på internet. Här är några bra länkar: http://digitalaverktygsladan.blogspot.se/p/netikett.html Mer från bloggen: Frågor att arbeta med: Här får du lite frågor kring internetsäkerhet att arbeta med på olika sätt. Du kan använda dem som diskussionsfrågor i större och mindre grupper, men också som fördjupningsuppgifter där de kan arbeta på längre sikt och sedan redovisa. Arbeta gärna med barnkonventionens andra artiklar än den som nämns i frågorna nedan och med de andra grundläggande rättigheterna vi har i Sverige förutom yttrandefriheten som nämns längre ner. Använd dem precis som du vill: - En av de artiklar som står i Barnkonventionen är att alla barn har rätt till ett privatliv. Vad innebär det för dig? Vad är det att ha ett privatliv? Vad innebär det i verkliga livet? Vad innebär det att ha ett privatliv på internet? - Det är mycket enkelt att dela bilder på nätet idag: Har någon delat bilder på dig utan att fråga dig själv? Delar du bilder utan att fråga andra? Hur tänker du då? Hur tror du att de som är på bilden känner det om du har gjort det? - Vad finns det för information om dig på internet? Sök på ditt eget namn: vad kommer upp? Visste du om allt som fanns där? Vem eller vilka har lagt ut den informationen? Har de som skrivit frågat dig om lov? Tycker du att det som står där är sant vad det gäller dig? Är där något du hade önskat inte stod där? Går den informationen att ta bort? Hur kan du förhålla dig till den informationen? - Är anonymitet på nätet bra eller dåligt? När kan det vara bra? När kan det vara dåligt? - Hur tar du ansvar för det du har skrivit på nätet? Hur tar du tillbaka något du har skrivit på nätet? Vem har tillgång till det du skriver på nätet? - Vad tycker du är viktiga Netikettregler att ha i klassen? Skapa gärna regler tillsammans i var klass och dela med er till varandra om vad som är viktigt för er? - Hur gör du med dina lösenord? Vad är bra att tänka på när man skapar ett lösenord? Finns det tillfällen när du bör lämna ut ditt lösenord? Mer material och fler frågor hittar du här: http://digitalaverktygsladan.blogspot.se/p/netikett.html 7

eTwinning eTwinning är en gemensam samarbetsyta för skolor i Europa. eTwinning kom till 2005 som ett initiativ i Europeiska kommissionens eLearning-program. Det kom till som ett gemensamt drag för att öka konkurrenskraften gentemot Asien och Nordamerika, för att stärka gemenskapen inom EU, få elever och lärare att samarbeta över gränserna/sudda ut gränserna och för att öka den digitala kompetensen hos både pedagoger och elever. Det började som ett projekt men sedan 2014 är initiativet integrerat i Erasmus+. Allt som har med eTwinning att göra är kostnadsfritt och plattformen är endast tillgänglig för pedagoger. eTwinning främjar och möjliggör skolsamarbeten och uppmuntrar till att alla som är där använder informations- och kommunikationsteknik för att kommunicera och arbeta tillsammans. För att ytterligare kunna möjliggöra detta så erbjuder eTwinning stöd, verktyg, tjänster men också kontinuerlig online utbildning/utveckling öppna för alla. Rent praktiskt så fungerar eTwinning så att du som pedagog registrerar dig på plattformen som i skrivande sund (26/4 – 18) har över 560 000 registrerade pedagoger. När din registrering är godkänd (när NSS (National support service) har sett efter att du är du och att du arbetar på skola). Detta är en liten procedur och det är för att det enbart ska finnas aktiva pedagoger inne på eTwinning som du kan starta projekt med. Ordet projekt kan låta lite högtravande och som om det skulle innebära extra arbete men så är det inte. Det geniala i eTwinning är att du som pedagog planerar för ditt arbetsområde och så lägger du upp det som ett projektförslag på forumet och kommer att få en hel del pedagoger som nappar och vill genomföra din planering tillsammans med dig. Det kan också vara så att du söker upp andras projektförslag som matchar din nästa planering och på så vis hittar en samarbetspartner till ditt arbetsområde. När ni har valt att skapa ett projekt tillsammans så kommer en projektyta som är insynsfri från alla utom de som ni bjuder in till projektytan. På denna projektyta kan ni samla allt material som ni och eleverna producerar, här kan ni chatta både asynkront och synkront. Synkront kan ni både skriva och ha livemöte online. Allt inom ramarna för er projektyta. Det fina med att arbeta med sina planeringar genom eTwinning projekt är att eleverna får autentiska mottagare för det material de skapar/producerar. Att ha autentiska mottagare är oerhört motiverande för eleverna. Det gör att de vill göra sig förstådda, de vill göra ett gott arbete och de vill att klasskamrater och andra ger respons på deras texter innan de publicerar dem. eTwinning har också en mängd andra fördelar som du kommer att upptäcka efter hand som du arbetar med det, vänta ska du få se…

Digitala verktyg För att verkligen kunna samarbeta både inom och utanför klassrummet genom tex eTwinning så behöver både du som pedagog och dina elever en stor verktygslåda med användbara digitala verktyg. De digitala verktygen är också oerhört viktiga för att eleverna ska få fler möjligheter/sätt att uttrycka sig på/göra dig hörda på. De ska också användas på sådana sätt att de höjer elevernas måluppfyllelse. Det finns en oändlig mängd av digitala verktyg att söka bland på nätet. Mitt tips är att hitta ett par stycken som passar ditt sätt att arbeta på, fokusera på att lära dig dem ordentligt och hitta många användningsområden till samma verktyg. Det är något som både du och dina elever kommer att dra fördelar ifrån. Först och främst så blir det inte verktyget som styr undervisningen utan det används där det gör störst nytta. Det blir också automatiskt så att ni inte behöver lägga någon tid på att lära er verktyget/en ny inloggning för alla kan redan den, alla känner igen sig och kan rutinerna – det skapar trygghet. Det skapar vidare en ökad säkerhet där eleverna och ni själva senare kan utveckla till att lära nya verktyg, ett eller ett par åt gången och noga befästa dem. Det finns massor av verktyg på internet att använda er av men hitta enkla och användbara och börja med dem. Här finns en mängd att välja bland: http://digitalaverktygsladan.blogspot.se/p/social-samarbetsverktyg.html Det är viktigt att arbeta med olika slags sökmotorer. I enlighet med LGR11 ska eleverna lära sig att söka effektivt och se med kritiska ögon på det de hittar. Det kräver nya sätt att söka, nya sätt att ta till oss, söka och finna den kunskap vi behöver för att kunna utvecklas. Det stor tydligt i läroplanen att vi ska lära eleverna att söka effektivt och det är inte lätt för oss vuxna heller som ju är "digitala immigranter" - vilket är ett uttryck som ofta används för vår generation. Därför är det viktigt också att vi lär oss vilka sökmotorer som passar bäst i vilka situationer. Den digitala utvecklingen går enormt fort, svindlande fort faktiskt. Brynolfsson&McAffe (2014) har i sin bok Den andra maskinåldern - arbete, utveckling och välstånd i en tid av lysande teknologi beskrivit det så här: "Efter att ha överblickat terrängen är vi övertygade om att vi befinner oss vid en inflektionspunkt - i den första fasen av en omställning lika genomgripande som den industriella revolutionen./.../under de kommande 24 månaderna kommer planeten att utvidga sin datorkraft mer än under hela sin tidigare historia. Under de kommande tjugofyra åren kommer vi sannolikt att få uppleva en mer än tusenfaldig ökning." (s 288)

Visst är detta både hissnande, skrämmande och oändligt spännande!!?? Det sätter stora krav på oss och hur vi hanterar vår digitala värld och framför allt hur vi lär våra unga att hantera den. Läs mer om vad inflektionspunkt är under rubriken "Begrepp" i bloggen ovan. Andra digitala verktyg som är bra att känna till är sociala samarbetsverktyg som Padlet, TodaysMeet och Spicynodes. Vidare är det av yttersta vikt att ha ett antal digitala verktyg som motiverar och inspirerar eleverna till att skriva, skapa och uttrycka sig och då hittar du ett flertal sådana här: http://digitalaverktygsladan.blogspot.se/p/berattande.html Det viktiga är inte vilket verktyg du väljer initialt utan att du väljer något att utgå ifrån. Det ger dig och dina elever referenser och preferenser lite längre fram kring vilka krav ni ställer. 9

Nordplus Nordplus är ett fantastiskt program som vi lärare i Sverige verkligen kan dra nytta av på många sätt. Man kan säga att det är en fortsättning på eTwinning då du kan söka pengar för ett vidare och fördjupat samarbete med pedagoger och klasser du träffat/samarbetat med på eTwinning. Som du minns så kostar eTwinning ingenting och ställer heller inga andra krav på dig än du gör själv. Eftersom Nordplus är ett program där du kan söka pengar för att fördjupa samarbete och lära tillsammans över gränserna genom att ni pedagoger kan träffas och utveckla metoder tillsammans så medföljer det också en del riktlinjer och krav. Nordplus ska först och främst ses som en möjliggörare. Programmet syftar till att skapa och stärka banden mellan de nordiska och baltiska länderna. Det ska ses som en möjliggörare för att utveckla kvalitet och innovation i våra respektive skolsystem och bygga ett livslångt lärande. Det vill uppmuntra ett utbyte av best practice och erfarenheter och se till att dessa sprids för att fler ska kunna ta del av dem och lära av och med dem. Slutligen är också ett viktigt mål/syfte med Nordplus att stärka och bygga upp en förståelse för våra respektive nordiska språk och möjliggöra att åtminstone danskar, svenskar och norrmän inte ska behöva prata engelska med varandra utan faktiskt ska kunna kommunicera med sina respektive språk och kunna göra sig förstådda. Att arbeta med de nordiska språken är något som ligger i våra läroplaner och något som verkligen gynnas av att vi arbetar med autentiska mottagare. Det finns en fantastisk webbsida som är gratis att använda där du kan arbeta med praktiska övningar där dina elever får bekanta sig mer och mer med de andra nordiska språken och den heter ”Norden i skolan”. Här kan du se filmer och läsa texter om våra grannspråk men och skapa egna texter och skaffa vänklasser. Mitt tips till dig är att ta dig en liten stund, registrera dig, skapa ett konto och sätt dig in i lite vad du kan göra, vad du har nytta av och som passar just dina elever. Att skapa dikter på de andra språken är en rolig och utmanande övning som du kan ha som grund till många fler lektioner.

De vanligaste utmaningarna Du som läser detta kan säkert, med dina erfarenheter, komma på många fler utmaningar som möter en nyexminerad lärare. Här har jag spaltat de utmaningar som de lärare jag har pratat med och som jag fått svar från genom enkäten, har angett som de mest angelägna utmaningarna: -

Att få material de inte känner igen tilldelat sig (någon annan har beställt/bestämt vad för slags material den klass jag ska undervisa i ska använda), jag känner till andra material som jag hade känt mig bekväm med och som lika gärna hade kunnat användas för att eleverna ska nå målen. En sådan blandning av många saker kommer samtidigt som jag måste lära mig, nya system, olika system för olika saker, det skapar en komplex situation för mig som lärare Elever som missköter sig i klassrummet – många gånger känner jag mig ensam i den situationen och vet inte hur jag ska bemöta dessa elever. Att individualisera min undervisning och ge olika elever olika uppgifter, olika ingångar och olika förutsättningar för det finns mer än en väg för att nå ett mål och alla vägar dit är bra och ger en mångfald i klassrummet. Det ska vara elevernas behov som styr. Långa arbetsdagar – det är svårt att avgränsa ett arbete som detta och det tar enormt mycket tid att sätta sig in i alla nya arbetsuppgifter och skapa rutiner kring dem. Hur ska lektionsplaneringarna läggas upp? Att separera arbetstid från fritid – detta är en viktig punkt för avkoppling måste också finnas. Den energi och entusiasm med vilken en nyexad lärare kommer ut i yrket trycks tyvärr ibland ner av andra kollegor som kommenterar med; ”Det där har vi redan provat”, ”Det där fungerar inte” eller ” Det där har vi redan gjort”. Låg självkänsla och lågt självförtroende/låg tillit till sin egen förmåga som lärare kan i början göra att den nyexade läraren inte tar plats naturligt. Kontinuitet saknas vad det gäller support och stöd från mentor och/eller andra lärare på skolan. Inte alltid förberedd på alla de andra arbetsuppgifter som en lärare också har att ta ansvar för som: att städa upp i klassrummet, rastvakta, förbereda material på mycket kort tid mellan lektionerna, inte hinna ta rast, lösa problem, lösa bråk, ta hand om eleverna på skolan, administrativt arbete, prata med föräldrar, reflektera och utvärdera, äta med sin klass, bara för att nämna några. Det är viktigt att du lär dig så mycket IKT som möjligt, om hur du kan använda dig av den för att höja måluppfyllelsen och förstärka lärandet. Det är inte alla lärarutbildningar som inkluderar detta i kurserna utan det är något man som nyexad behöver möta samtidigt som alla andra krav dyker upp. Du har så många olika roller i läraryrket då du är både förälder, social arbetare, problemlösare, konflikthanterare, lärare och specialist på samma gång för att bara nämna några av de roller vi har. Känslan av att du aldrig räcker till oavsett hur mycket du än gör.

För att ta dig an alla utmaningar du möter så vill jag uppmana dig till ett par saker: -

Vänd dig till din mentor – ställ många frågor Prioritera – ta det viktigaste först – fundera efter ordentligt och fokusera Se eleven som den person de är – vad finns bakom fasaden – vem är den eleven, vilka förmågor har den, vilka idéer, tankar och förslag på lösningar, lyssna in eleven, vilka drömmar har han eller hon?

Möjliggörare (som hade varit bra om man hade kunnat börja med) I samtal och enkät har följande möjliggörare uttryckts som att vara till enormt stor hjälp för att lättare komma in i sina arbetsrutiner som nyexad lärare. -

Att ha färre lektioner det första halva eller hela läsåret. Dela en klass med en annan mer erfaren lärare under första halvan eller hela det första läsåret. Att låta alla de nyexade lärarna på samma skola arbeta nära tillsammans, Dela upp klassen mer i halvklasser och på så vis dela klassen med annan pedagog. Att få en mentor som har avsatt mentorstid för att verkligen ha tid till att lyssna, ge stöd, tips för vad det än är som just då är det viktigaste för dig att få stöd kring. Praktiskt stöd i klassrummet när det behövs. Få moraliskt stöd när det behövs. Att få planera tillsammans i grupp med andra pedagoger som har samma åldrar på elever och undervisar i samma ämnen Få samplanera över ämnesgränserna. To have a real tour around the school where everything was presented and shown That other teachers, the principal from time to time comes into the classroom and asks about their work Att ha en mentor med på det första föräldramötet. To have a mentor at the first meeting with all the parents To have the principal closer and as support. Att själv få vara med och bestämma över vilket material som ska användas i arbetet med klassen – annars är där ännu en sak att anpassa sig till och sätta sig in i. Att få hjälp av skolbibliotekarien kring vilka högläsningsböcker som kan läsas i klassen men även för stöd i elevernas egen läsning. Att få en ordentlig genomgång kring hur beslut tas på skolan och vilka beslut som kan tas i vilka grupper. Att få lära sig mer om ledarskap. Att få veta mer om vilka ansvarsområden rektorn har och vilken for av stöd man kan få från hen som nyexad lärare. Att få bli välkomnad till skolan på ett varmt och nästintill festligt sätt.

Vad kan du som nyexad lärare själv göra för att anta de utmaningar du ställs inför och få igång möjliggörarna -

Alltid bära läroplanen med dig – det ger dig den säkerhet du behöver i ditt arbete Skratta mycket (Det finns en gammal myt inom lärarkåren som säger att när du är ny i yrket, ny på en arbetsplats eller ny i en klass så ska/får man inte dra på smilbanden den första terminen.) Mitt tips är att vara sig själv, bjud på dig själv och visa att du är också människa. Ställ många frågor – allt handlar om kommunikation! Lyssna på råd du får – implementera det till den kunskap du redan har och gör den till din genom att anpassa och förändra så att det passar in i det du redan gör men ändå gör skillnad. Dokumentera så mycket du kan. Det du hinner dokumentera är bättre än ingenting alls. Tänk på att avsätta lagom med tid för reflektion och dokumentation. Detta är en bra grund för vidare planering. Tro på dig själv och det du gör – du har valt det mest underbara och viktigaste yrket som finns! Var stolt! Tänk på att du gör skillnad varje dag och att allt du gör är viktigt! Bär du på en oro efter en skoldag, hitta då någon att prata med om det så att du inte bär med dig den oron hem. På så vis kommer du också in i en problemlösande fas där du börjar tänka konstruktivt kring situationen nästa gång du väljer att fundera på den.

Vilka förberedelser/kunskaper är viktiga att göra för en nyexaminerad lärare -

Kunskap om LGR11 Att ha goda kunskaper kring formativ bedömning Ha kunskap i hur du når alla elever oavsett hur utåtriktade, inbundna eller tillmötesgående de är. Hur du utvecklar det svenska språket hos nyanlända för att ge dem den utveckling de behöver. Ta reda på hur alla digitala system på skolan är uppbyggda, hur är skolans struktur uppbyggd, finns det larm, behöver man i så fall en kod?, hur beställer man material, var finns nycklarna till rum som är låsta, vem ska du fråga i olika sammanhang beroende på vad det handlar om?

Hur skulle du kunna arbeta med klasser som inte fungerar socialt och hur kan du strukturera klassrummet för att komma tillrätta med det -

Om du vill att eleverna ska kommunicera med varandra ska de sitta i grupp. Vill du ha ett tystare klassrum ska de inte sitta ansikte mot ansikte. Tänk noga igenom var du placerar material i klassrummet. Hur måste eleverna röra sig för att komma åt materialet? Måste de passera någon/några som inte klarar av det störningsmomentet med klasskamrater som passerar förbi? Hur kan du undvika detta?

Har du elever som behöver/vill sitta ensamma när de arbetar? Hur kan du organisera ditt klassrum för att möta detta? En mentor berättade för mig hur hon har skapat ett system där hon kodade eleverna i färgerna röd, gul och grön, allt i enlighet med hur mycket hjälp och stöd de behöver där röd innebär mycket hjälp och grön väldigt lite. Hennes elever jobbar sedan i par eller små grupper med gröna och gula tillsammans vilket kommer att göra så att de gula också utvecklas till gröna efter hand. Dessa grupper är inte statiska utan detta 13

system kan förändras efter ämnen då eleverna har olika styrkor men har väldigt mycket att lära av varandra. Röda som jobbar med gula eller gröna skapar också dynamiska grupper men dessa måste placeras närmre dig som pedagog så att du kan stötta dem också när så behövs. Det är alltid elevens behov som styr placering, val av arbetsmetod osv. Vad behöver de för att uppnå målen? Vad är målen? Många elever behöver möts med individuella lösningar.

Vad är viktigt att tänka på när du planerar lektioner -

Hur får du mål, det centrala innehållet och de praktiska övningarna att gå hand i hand? Hur får du med alla delarna av LGR11 i planeringen; kapitel 1 och 2, det centralal innehållet, de fyra perspektiven, EU:s 8 nyckelkompetenser, förmågorna? Att skapa en struktur som får eleverna att känna sig trygga och bekväma. Börja varje dag med antingen högläsning eller läsning i egen bok (läs då en bok du också) – denna stund skapar en lugn och avslappnad stämning. En mentor berättade för mig att det viktigaste för honom när han planerar en lektion är att han har målen klart för sig för att kunna förmedla dessa till eleverna, att materialet är förberett, vad han kan förvänta sig av eleverna, hur uppgifterna ska utföras (ensklt, i par, i grupper) och vilka förmågor som utvecklas. Ha klart för dig vilka förmågor eleverna har blivit bättre på efter lektionen.

Vad är viktigast att tänka på i kontakt med föräldrar?: Föräldrarna är våra samarbetspartners med eleven/deras barn i fokus. Allt vi gör tillsammans påverkar eleven. Är vi överens, samarbetar och kompletterar varandra så skapas en trygghet hos eleven. Här är en del konkreta tips från lärare som jag har talat med: -

Att ge regelbunden allmän information om vad som händer i klassen. Utan att ge dem information så kan de heller inte stötta oss i skolan i vårt arbete, Att ge regelbunden information om var elev till respektive förälder. Tänk på att det vid dessa tillfällen minst lika gärna ska vara samtal av positiv karaktär där du berättar om vad som gått bra i skolan och allt som fungerar. OM du sedan behöver ta kontakt kring något som inte fungerar så blir det betydligt enklare för ni har redan en god relation, föräldern vet att du bryr dig om deras barn och att du oftast hör av dig i positiva ärenden och då är det också enklare att ta till sig sådant som inte fungerar för tillfället. Var tydlig med vad det är du vill säga till dem. Var alltid vänlig och respektfull gentemot dem. Bygg upp förtroendet genom att skapa en god relation. Var ärlig och informera om sådant som hänt på ett rättframt och konkret sätt, både det som hänt men också hur det har lösts. Var tydlig med din roll och att du är där för just barnens skull, alla barnens skull, för att de ska må bra, trivas, utvecklas och lära sig. Var tydlig med att du är expert på att arbeta med barn i grupp och att undervisa barn men att de är experten på just deras eget barn och att de besitter viktig information. Var stödjande. Var också tydlig med att du också förväntar dig saker från dem/har krav på dem. 14

Vad är viktigt att tänka på när en elev inte fungerar i klassrummet? Jag kan varmt rekommendera boken Vilse i skolan av Ross Green. Den tar på ett tydligt och enkelt sätt upp hur du kan möta dessa elever och hur det kan krävas ett mindset från min sida som pedagog. Budskapet i boken är att barn vill om den kan. Det är vår uppgift som pedagog att skapa förutsättningar för eleven för att den ska kunna och då kommer de också att vilja göra annorlunda. Förändring måste komma inifrån. -

Vad är de bakomliggande orsakerna. Var konsekvent. Visa att du alltid finns där för dem. Hitta sätt att nära dig dem, att bygga en relation så att du kan bygga upp en tillit. Möt eleven där den befinner sig och börja därifrån.

Vad är viktigt att tänka på när du bedömer en elev? -

Använd dig av ingångs- och exit tickets för att samla material inför bedömning. Aformativ bedömnig är ett förhållningssätt som ingår i ditt dagliga arbete – det handlar om vilka förmågor du observerar att eleverna använder sig av, vad är målen? Det är enormt viktigt att eleverna är medvetna om målen, att de är tydliga. Dela upp större mål i flera mindre för att göra dem lättöverskådliga. Låt eleverna få visa sina förmågor i olika sammanhang, genom att tex få leka/spela/skriva/tala får de många uttrycksmöjligheter. Anteckna efter lektionerna för att lättare följa deras framsteg. Ge konstruktiv feedback och möjlighet att förändra för eleverna. Utvärdera var lektion; hur kan du förbättra för att eleverna ska utvecklas än mer till nästa gång?

Vad är mer viktigt att ta upp för att skapa goda förutsättningar för dig och din klass: -

Få support och stöd från andra kollegor är enormt viktigt på regelbunden basis. Att det finns någon till hands att prata med varje dag i arbetslaget. Få frågor och feedback om hur dagen har varit för att kunna förbättra och utveckla både planering av och genomförande av lektion. Få dela planeringar med andra lärare. Få dela material och idéer med andra lärare. Skapa en väldigt klar och tydlig struktur för att skapa trygghet för eleverna även om det kan upplevas som ”tråkigt/monotont” för oss som vuxna så är det nyckeln till framgång för ett lugnt arbetsklimat där eleverna känner sig trygga med arbetsuppgifter och förväntningar.

En önskelista från nyexade lärare -

Mer tid för att arbeta med lektionsplaneringarna i skolan. Få lov att själv välja vilket material som ska användas i klassen. Vara mindre ute och rastvakta och få ägna mer tid åt att förbereda lektionerna som jag har framför mig. Få mer halvklasstimmar för då är det lättare att se alla elever och deras utvecklingsbehov.

Digital kompetens Vad är digital kompetens - en spännande och utmanande fråga är det snabba svaret, men hur ser ett längre svar ut? Hur ser ditt svar ut på den frågan? Så här ser mitt svar ut på den frågan: Jag har läst en hel del för att försöka sätta mig in i begreppet digital kompetens. Detta är ett väldigt komplext begrepp men samtidigt tycker jag att det är viktigt att vi lyfter det för vi behöver mena samma sak när vi säger digital kompetens, annars kommer vi att prata förbi varandra och missförstånd uppstår. För att göra detta har jag använt mig av olika källor - de kommer längre ner. Det har varit intressant att läsa de olika källornas tolkningar av vad digital kompetens är för något. Wikipedia grundar stor del av sin förklaring i EU-kommissionens åtta nyckelkompetenser. Jag håller med Wikipedia, EU-kommissionen, Karin Nygårds och Skolverket (genom LGR 11) om att digital kompetens inte bara är ett brett utan också ett komplext begrepp att förklara. Digital kompetens definieras av dessa från att det handlar om förmågan att kunna använda internet på ett produktivt sätt, hantera en dator, hantera digitala verktyg, utbyta information, kommunicera, delta i samarbetsnätverk, till en kritiskt och reflekterande attityd. Att EU har definierat 8 olika nyckelkompetenser som alla medborgare har stor nytta av är av stor vikt för att utjämna likvärdigheten i utbildning mellan våra länder samtidigt som det ger lärarna ett stöd att få in det i sin undervisning och att vi verkar för ett livslångt lärande. Skolverket har gjort om LGR11 och förtydligat den digitala kompetensen genom att förtydliga användandet av digitala verktyg i ytterligare 13 ämnen. Även programmering har implementerats i vår nya läroplan som träder i kraft den 1/7 2018. Detta är enligt min mening definitivt ett steg i rätt riktning. Det är så många saker som eleverna behöver kunna, effektiv sökning på nätet, att hantera olika enheter och att lära sig relevanta verktyg och hur de kan användas på bästa sätt. Det förslag till nationella IT-strategier för skolväsendet som Skolverket har tagit fram är ytterligare ett steg vidare som sammanför skolorna och ökar likvärdigheten med deras vision 2022 men fortfarande behöver vi definiera vad det är eleverna behöver utveckla för förmågor för att vara rustade för det 21 århundradet. Det är också viktigt att fundera kring vad ordet kompetens står för oss alla. EU definierar det som ”en kombination av kunskap, färdighet och attityder anpassade till det aktuella området” i sin skrift om nyckelkompetenserna. Vad händer när vi kombinerar de två begreppen digital och kompetens? Är det så enkelt att man enbart kan sammanföra dem? Det anser inte jag. Till att börja med vill jag säga att det är ett föränderligt begrepp – det måste följa med i tiden och därför går det inte att sätta en fast betydelse. Det är viktigt att vi inte sätter begrepp som liknar varandra synonymt med varandra för det finns viktiga skillnader mellan tex digital literacy och digital kompetens. Likadant är det bättre att använda termen digital kompetens och inte digital förmåga då digital kompetens innefattar så mycket mer. OECD har identifierat en 16

kompetens som så mycket mer än bara en förmåga. De säger att det handlar också om förmågan att möta komplexa utmaningar vilket förutsätter mer än bara förmåga, det handlar också om Digital kompetens är också så mycket mer anser jag. Jag håller med Karin Nygårds som delar in den digitala kompentensen i tre delar där den första är att förstå systemet – vikten av att förstå hur allting hänger ihop, den andra handlar om att förstå sammanhanget, vilket är fortsättningen på förståelsen men nu handlar det också om att förstå hur det påverkar oss och den tredje och sista delen i hennes förklaring tar upp vikten av att förstå sin egen del i det hon kallar för ”ekosystemet internet” (s 33) och hur vi analyserar vår egen delaktighet här. Hon talar också om digital kompetens och digitalt ytflyt, där det sistnämnda handlar om att vi inte så sällan tillskriver våra barn och unga en högre digital kompetens än vad de i själva verkat har bara för att det ser ut så eller för att de kan mer än vi. Många unga idag behöver mycket stöd i sin digitala utveckling för att bli säkra och för att kunna växa upp till aktiva, medskapande medborgare i ett globalt utvidgat samhälle. För egen del så är jag inne på samma linje som Karin Nyårds vilken ser bortom att digital kompetens enbart handlar om att kunna hantera nätet, verktyg osv Det handlar allra främst om att förstå sin digitala omvärld, med IoT och IoE som blir mer och mer påtagligt runt omkring oss med olika elektroniska enheter som på olika sätt är uppkopplade och kopplar samman oss med maskinerna på olika sätt, att kunna påverka den och förstå hur det hänger ihop. Här kommer programmering in som en viktig del och det är därför den är så viktig att få in i läroplanen för ytterst så är det ett demokratiskt verktyg och det handlar till syvende och sist om inkludering eller exkludering. Genom att ha en digital kompetens där du förstår hur det digitala är uppbyggt, kan använda den kunskapen till viss del praktiskt så blir du också en aktiv samhällsmedborgare och inte en passiv. Du kan påverka på många olika sätt anser jag då du kan framföra åsikter genom digitala verktyg du skapat själv eller använt för att framföra ditt budskap. Du kan också skapa egna appar, sidor – annat som påverkar och sprider information till andra. Det är viktigt att den digitala världen blir tillgänglig för alla och inte bara för några få. Det är viktigt att vi förstår den och vet hur vi kan styra den och inte bli styrda av den. Den digitala kompetensen är oerhört viktig att höja hos både pedagoger och elever men det behöver göras i en kontext – inte lösryckt från sitt sammanhang – utan tillsammans med implementering av läroplanen i stort, vilket fortfarande är ett pågående arbete, en process. Detta arbete anser jag att man med fördel många gånger kan göra i klassen så tillvida att elever och lärare lär sig tillsammans, läraren kan inte längre vara experten på allt. Utvecklingen går för fort för att vi alltid ska kunna utbilda lärarna först och sedan eleverna. Vi behöver fortfarande vara överens om vad digital kompetens egentlige innebär/omfattar.

Tips på hur du kan förbereda dig för de nya förändringarna i LGR11 rörande digitalisering Från den 1/7 i år (2018) kommer det nya förändringar i läroplanen som handlar dels en del om programmering men om digitalisering i synnerhet. Arbetet med digitalisering har förtydligats i inte färre än 13 ämnen (det är redan tydligt i de andra) och det är alltså alla pedagoger som påverkas och behöver förhålla sig till detta. Så här har andra pedagoger sammanfattat hur de vill ta sig an de nya förändringarna i läroplanen: -

Lära om förändringarna tillsammans med andra pedagoger. Få planera tillsammans med andra pedagoger. Får prova tillsammans med andra pedagoger hur det skulle kunna se ut, prova nya verktyg vi skulle kunna använda oss av. Noga studera LGR11 och hur förändringarna ser ut och få diskutera var ämne och hur vi kan möte dessa nya förändringar. Det känns som en djungel att ta sig an detta ensam – det är lätt att gå vilse om du ska sitta med detta ensam – vill diskutera vilka digitala verktyg som finns att tillgå och hur vi skulle kunna använda dem.

Det är svårt att ställas inför det faktum att var elev har en egen dator – hur ska jag använda den/dem för att förstärka deras lärande?

Att arbeta med programmering är något som blir mer och mer vanligt i skolor runt om i världen. Att vi arbetar med det är inte främst för att utbilda framtida programmerare (även om det är en positiv bieffekt) utan först och främst handlar programmering om demokrati. Det är sett ur ett demokratiperspektiv enormt viktigt att våra elever får lära sig om hur internet är uppbyggt, att det inte är något magiskt som händer utan det är någon som styr vad som ska hända, någon har bestämt i förväg. Programmering är ett sätt att påverka och att göra sin röst hörd. Programmering handlar också om att öka den digitala kompetensen, computional thinking (datalogiskt tänkande), kreativitet, problemlösning och mycket annat inom bland annat ämnet matematik som sekventiellt tänkande, koordinatsystem och mycket mer. för att hjälpa skolorna erbjuds en mängd gratisverktyg ute på nätet och vi har bland andra Code.org som finns på en mängd språk, inte kostar någonting och som på ett lekfullt och roligt sätt introducerar oss i programmering.

Avslutande reflektion På inget sätt vill jag kalla denna skrift för en heltäckande genomgång av vad det innebär att vara nyexad eller att den ger en heltäckande bild över hur man kan gå vidare. Skriften är tänkt att ge dig ideer och uppslag kring hur du kan söka vidare efter mer kunskap och utveckla din lärarprofession. Jag har valt att lyfta och plocka ut ett axplock av metoder där eleverna får arbeta med och utveckla sina nyckelkompetenser och sina förmågor i enlighet med 21st CLS som de behöver för att bli aktiva världsmedborgare i en ständigt föränderlig värld. Sammanfattningsvis så har en gemensam sak utkristalliserats från både nyexade lärare och lärare som arbetat länge och det är vikten av att få regelbunden support från en mer erfaren lärare, väldigt ofta i början men sedan kan det vara lite längre mellan samtalen. Vikten av glada och hjälpsamma kollegor som tålmodigt lotsar in oss i yrket är a och o. Pedagogyrket är spännande, utmanande och sprängfyllt av möjligheter. Din valfrihet, att välja metod, förhållningssätt, material, struktur och organisation för att bäst möte just din klass, deras behov och skapa en stimulerande inlärningsmiljö för den, är både en rättighet och en skyldighet och den kan i början verka skrämmande. Som jag ser det så ligger styrkan hos oss pedagoger i att vi samarbetar med varandra, vågar bjuda på oss själva och dela med oss av vårt material. Det ligger inte alltid i vår kultur och det är inte alltid vi har självförtroende nog för att dela med oss av de lektionsplaneringar och det material vi skapar men genom att öppna upp, våga ”blotta”/visa våra svagheter och styrkor för varandra så kommer vi också att kunna närma oss varandra. Kommentarerna och tipsen från glada kollegor runt om i Malmö visar på att du som nyexad lärare/pedagog har både rättigheter och skyldigheter. Det finns krav på dig men du har också rätt att ställa motkrav. Kom ihåg att stå på dig, ställ frågor, visa att du behöver handledning när du vill ha det men också att du kan stå på egna ben. Tro på dig själv och inge dina elever med samma tilltro till sin egen förmåga och ge dem en tro på framtiden så har du ett framgångskoncept skulle jag vilja säga. Vägen dit är inte rak och den ser inte likadan ut för oss alla utan vi växer av varandras olikheter och kompletterar varandra med våra olika kompetenser.

Disclaimer This document has been prepared by European Schoolnet or its contractors for the European Commission as part of 'Inducas', a European Union-funded pilot project (2017-2018) on the development of online tools for beginning teachers and their mentors.

It reflects the views only of the authors, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.

Vidare lästips: Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Studentlitteratur AB Fullan, Michael. (2018). Deep learning. Engage the World Change the world. Corwin. Nottingham, James. (2013). Utmanande undervisning I klassrummet: Återkoppling, ansträngning, utmaning, recreation. Natur och kultur Nottingham, James. (2016) Utmanande dialog; fördjupa dina elevers kunskap och förståelse. Natur och kultur. Nottingham, James. (2014). Uppmuntra lärande; så hjälper du barn att lyckas I skolan. Natur och kultur. Steinberg, John. (2017). Fyrtio minuter, hundratals beslut; handbook för nya pedagoger. Gothia fortbildning AB.

Viktiga länkar: eTwinning https://www.etwinning.net/sv/pub/index.htm Digitala verktygslådan http://digitalaverktygsladan.blogspot.se/p/berattande.html Olga Dysthe; https://www.adlibris.com/se/bok/det-flerstammiga-klassrummet---att-skriva-och-samtala-foratt-lara-9789144616315 Att strukturera klassrummet http://pedagog.malmo.se/2017/03/20/hur-ser-den-forverkligade-laroplanen-ut-i-ditt-klassrum/

En generell artikel från 2017 om nyexade lärares digitala kunskaper: http://swedishedtechindustry.se/uncategorized/oro-kring-forutsattningar-forkompetensutveckling-och-likvardighet/ En artikel om utmaningarna med att individualisera http://skolvarlden.se/artiklar/individualisering-ar-lararens-stora-utmaning Här är en rapport skriven av lärarkandidater som handlar om en nyexad lärares första år som lärare: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:120651/FULLTEXT01.pdf En bloggpost av A Körling om en önskelista för nyexade lärare: http://korlingsord.se/archives/11028 21

Norden i skolan https://nordeniskolen.org/sv Nordplus http://www.nordplusonline.org/

Källor till texten om digital kompetens http://ec.europa.eu/education/policy/school/competences_sv.htm Senter for IKT i utdanningen - Den femte basisferdighet Senter for IKT i utdanningen - Fremtiden starter nå Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande Europeiska unionens officiella tidning: 2006: URL: Ladda hem här http://www.kth.se/ece/2.37724/digital-kompetens-i-lararutbildningen-1.329387 http://linked.eun.org/c/document_library/get_file?p_l_id=16319&folderId=22089&name=DL FE-711.pdf https://www.iis.se/lar-dig-mer/arkiv/ny-laroplan-lyfter-den-digitala-kompetensen/ http://sv.wikipedia.org/wiki/Digital_kompetens file://intra.malmo.se/dfs/usersadm/annber9/Documents/Utvecklingsavdelningen/Litteratur%2 0till%20blogg/EUs%208%20nyckelkompetenser%20utf%C3%B6rlig.pdf EU:s nyckelkompetenser

Litteratur Nygårds, K. (2015). Koden till digital kompetens. Stockholm: Natur och Kultur