TEMA
Förebild Nr 2 2016 En tidning från Svenska kyrkan i Ystad och Sövestadsbygden
”TANKEN ATT BOXNING K ANSKE ÄR EN OETISK SPORT FANNS INTE” Armand Krajnc, sid 4–5
Tankar kring förebilder Edvin Martinsson, sid 6–7
VI OMSÄTTER VÅR TRO I PRAKTIKEN Trefaldighetstiden, sid 8–9
SPANING pencil6 LEDARE
magnifier UNDERSÖKNING
E
N STRÅLANDE DAG i slutet av maj
övergår sent omsider i en magisk kväll. Efter middagen dröjer jag mig kvar ute i hammocken, tittar på en naturdokumentär och äter rabarberpaj med hallongrädde. I bakgrunden hörs ett svagt porlande från dammen. Där simmar våra nya enda guldfiskar. De förra 30 befinner sig i fiskarnas himmel, dit de rest i magen på en häger. Till den senares förtret har vi lagt ett rutat armeringsjärn över alltihop. Fisktjuvar göre sig icke besvär. En lätt surrealistisk känsla infinner sig när rytandet från en jaguar, ropen från näshornsfåglar och vrålapor i Burmas regnskog blandar sig med göken i väster, koltrasten på skorstenen och en näktergal borta i Dybäck. Jag funderar över vår nya tidning tillTro. Jag hoppas den ska tillföra något nytt och annorlunda i det massiva utbudet av allehanda publikationer och reklamblad. En stunds fördjupning och eftertanke. Kanske en och annan aha-upplevelse.
SKYMNINGEN FALLER OCH fåglarna tystnar en
efter en. Bara fasanerna är vakna och skrockar till då och då. Fladdermössen flyger redan högt över träden. Jag sliter blicken från skärmen ett ögonblick och betraktar våra senaste telningar. Valnöten, linden, och ullungrönnen. Det här numret handlar om något som mer än någonsin behövs i vår tid; goda förebilder.
liga platta disken, med sin mörka kärna vilar ett levande väsen som under gynnsamma betingelser kan leva i flera hundra år. Helt otroligt när man tänker närmare på det. I varje frö, ja i varje levande cell finns förebilden till hela trädet. Tänk om det vore så enkelt för oss. Att det fanns en förlaga inskriven i generna inte bara för kroppen, utan för själen, vår personlighet. Fast då vore vi ju inte särskilt fria. Hur ser våra förebilder ut idag? Har vi några? Det skall vi fråga några personer i det här numret. Edvin Martinsson som 2015 nominerades till årets medmänniska i Ystad samtalar med prästen Jan Wenzelberg. Prästen Inger Appelgren intevjuar Daniel Mendoza, grundare av tidskriften Good New Magazine. Kommunikatören Susanna Freider Andersson har träffat Armand Krajnc och pratat om de förebilder som inspirerat honom. HUR ÄR DET egentligen med begreppet förebild, är det samma sak som idol, eller ikon? Har vi för många idoler och för få förebilder? Är det inte så att idolen får vår beundran, tillbedjan eller kärlek? Vi kan så att säga beundra musiken, även om artisten beter sig som ett svin. Förebilden däremot har något att lära oss. De kan bidra till vår positiva utveckling. En ikon däremot är något helt annat. Ikonen (ofta ett helgon) kan visserligen inspirera oss till att utveckla nya egenskaper, men ikonens huvudsyfte är att vara fingret som pekar mot Gud.
78 % 45 % 22 % 12 %
78 % Tillhör en religös organisation 45 % Tror på Gud 22 % Ber till Gud minst en gång per kvartal 12 % Deltar i gudstjänst eller religiöst möte minst en gång per kvartal
Hur många tror på Gud? – enkätundersökning från Dagen 45 PROCENT AV Sveriges befolkning tror på
Gud, vilket är publicerat i Dagen. Dagen är en politiskt oberoende dagstidning med kristen grund. Dagen har publicerat en undersökning som gjorts av SOM-institutet, vilket är en opartisk organisation vid Göteborgs universitet. ENKÄTUNDERSÖKNINGEN VISAR OCKSÅ att få av
JAG SLÅR IHOP datorn. Dröjer mig kvar
en stund tills stråk av kyla drar genom trädgården. Dimmorna kryper närmare. En ensam stjärna lyser.
de tillfrågade går till kyrkan eller ber regelbundet. I intervjun som gjorts i samband med presentationen av resultatet, menar tre kristna profiler, att kyrkan behöver nytänkande för att nå fler människor.
Suzanne Rahm, präst FÖR ATT LÄSA artikeln, sök på ” Varannan svensk: Jag tror på Gud” på internet eller besök vår hemsida på svenskakyrkan.se/ystad/ tilltro.
VÄXTERNA HAR OCKSÅ förebilder, men de är in-
skrivna i generna. Det är förunderligt att hålla i ett litet torrt frö och veta att i det är ett potentiellt träd. I den där lilla halvt genomskin-
En tidning om tro i allmänhet och Svenska kyrkan i Ystad i synnerhet. UTGIVEN AV Ystad pastorat EPOST ystad.pastorat@svenskakyrkan.se TELEFON 0411-692 08 CHEFREDAKTÖR Susanna Freider Andersson ANSVARIG UTGIVARE Susanne Keyser GRAFISK FORM Gustaf Ström, Frank Valiant AB UPPLAGA 20 000 exemplar OMSLAGSBILD ImageDB, iStock FOTO Henrik Lundström, Linda Mickelsson, Lotta Sundberg, Magnus Aronson, Sjöbergs förlag ILLUSTRATION Gustaf Ström, Fredrik Hägg, Anna-Clara Tidholm, Susanne Engman TEXT Susanna Freider Andersson, Suzanne Rahm, Jan Wenzelberg, Anna Jerrhag
2
juni 2016
sphere WEBBTIPSET
read3 BOKTIPS FÖR SMÅ
read3 BOKTIPS FÖR STORA
Foto: Lotta Sundberg IKON
Illustration: Anna-Clara Tidholm
Foto: Sjöbergs Förlag
Ungtro.com
Den blå traktorn
Den oväntade resan
– livsfrågor för unga kristna
– av Joar Tiberg
– av Simon Ådahl
PÅ UNGTRO.COM SKRIVER 21-åriga Elisa Lind-
SIMON ÅDAHLS BOK "En bok som skänker
SIMON ÅDAHLS BOK Den oväntade resan utgår
qvist om lyckan att ha en familj. En ung kvinnas tankar om betydelsen av att ha en familj. Sidan ungtro.com är en plats där målgruppen är just ungdomar. Utifrån en kristen livsstil är webbsidans mission att hjälpa ungdomar att bearbeta livsfrågor och att hjälpa dem att leva som kristna, att förmedla trons grunder och öppna upp för tankar kring konsekvenserna kring tron. Kanske kan denna sida även vara ett verktyg för vuxna som har svårt att prata om den kristna tron med sina ungdomar?
tröst och förståelse", skriver journalist och författare Margareta Sörenson i Expressen. Barn ska inte skyddas från det som är svårt eller mörkt – tvärtom, menar hon. Huvudrollsinnehavaren i boken, Olle sju år, har en mamma som sitter i fängelse. Boken ger en möjlighet att prata om sådant som kan vara svårt - att prata om brott och straff, om relationen som förändras mellan barn och föräldrar i en sådan kris samt om ansvar och trygghet.
från hans egna livserfarenheter. Titeln på boken avslöjar hur hans liv inte blev som tänkt men Gud hjälpte honom att hitta de planer som var för honom. I boken rycks man med i allt från det svåra och fantastiska till lidande och underverk. Eftersom författaren skriver med grund i sitt eget liv och eftersom boken är skriven direkt från hjärtat finns en avskalad ärlighet i de upplevelser han delar med sig av.
warning4 AKTUELLT
globe6 KYRKAN I VÄRLDEN
music5 MUSIK
Ekots granskning
Kreta 2016
Archæomusica
SUSANNE KEYSER, KYRKOHERDE i Ystads och
VÄRLDENS ORTODOXA KYRKOR samlas till möte. Det hör inte till vanligheterna att världens alla ortodoxa kyrkor kallar till möte. Men nu är det dags. På Kreta den 16-27 juni sammanstrålar de för att lägga fast kursen för den världsvida ortodoxa kyrkan.
ARCHÆOMUSICA HADE VÄRLDSPREMIÄR den 6
Sövestadsbygdens församlingar:
”
Det har stormat en del kring resandet i vår organisation”
SVENSKA KYRKAN I Ystad och Sövestadsby-
gden omsatte lite drygt 45 miljoner under 2015. Inräknat en personalresa till Bornholm, kostade 2015 års utlandsresor församlingen sammanlagt 74 000 kr. Det motsvarar 0,16 % av vår totala omsättning, alltså mindre än två promille. Tilläggas kan att inga traktamenten utbetalades.
juni och visas fram till den 8 januari 2017 på Klostret i Ystad. Archaeomusica, en utställning som tar besökaren med till musikens ursprung och utforskar hur vår äldsta musikhistoria lät - från stenåldern och Pompeji till medeltiden.
VARJE KYRKA HAR en röst och beslut fattas
enhälligt! Så det lär inte bli så många beslut – å andra sidan betraktas de få beslut som tas som sanktionerade av Gud själv. Kanske bättre med några få ställningstaganden som tas på allvar av alla, än en mängd åsikter till intet förpliktigande? Hur som helst: förberedelserna till konciliet på Kreta år 2016 har pågått sedan 1961 (!). Inget lämnas åt slumpen i den ortodoxa världen.
LÄS MER PÅ svenskakyrkan.se/ystad
3
ARMAND KRAJNC
TEMA
ENVISHETEN PERSONIFIERAD I EN DRÖMMANDE SJÄL Förebild. I en explosiv intervju med före detta världsmästaren Armand Kranjc berättar han vad begreppet förebild innebär för honom och hur förebilder präglat honom som idrottsman och privatperson. Och hur hans drömmar väglett honom i livet. Text Susanna Freider Andersson Foto Susanna Freider Andersson och Armands privata
4
Förebild
juni 2016
A
RMAND KRAJNC, EN sån där människa som har ett hjärta av guld, en energinivå utan dess like och drömmar som uppfylls genom inspiration av de eldsjälar han mött genom åren. Efter att proffskarriären avslutades 2004, har Armand fortsatt sin personliga utveckling. Dock i helt andra former fast med samma mål som utmärkt honom som idrottsman och person – explosiv, energisk och med drömmar som aldrig tycks upphöra. - Sportklubben upptar min tid på kvällar och helger, ungdomsgården Open House Österlen på dagarna, familjen där emellan. Och ja, på nätterna gör jag det administrativa och allt annat som inte hinns med, berättar Armand. Så här har väl egentligen mitt liv alltid sett ut. Alltid mycket att göra och alltid sånt som jag verkligen älskar att göra. SOM 8-ÅRING BÖRJADE Armand med fotboll. Men eftersom det var en lagsport och han inte fick ut det han ville så kombinerade han och bollade dygnets timmar och skolan med taekwondo, karate, boxning och så småningom även kickboxning. - Jag minns att jag cyklade till fotbollen från skolan. Sen bytte jag om för att cykla vidare till nästa aktivitet som jag fick avsluta en stund innan sluttiden eftersom jag skulle vidare till nästa aktivitet. Fotbollen älskade jag men om laget förlorade kunde jag inte direkt påverka det, i de individuella sporterna kunde jag bara klaga på mig själv om jag inte hade gjort mitt yttersta. Utmaningarna drev mig, berättar han med eld i blicken. EFTER EN ÖVERTRÄNING som ledde till en
kraftig muskelinflammation, fick den envise då 19-årige Armand en utskällning av sin mor som ansåg att han borde lugna ner sig. Det gjorde han. Delvis. Eftersom återhämtningen innebar tre månaders rehabilitering, blev det givet en annan sport som upptog Armands tankar. - Kung fu! Här kunde jag komma ikapp avseende smidigheten genom sportens fokus på rörelse, rytm och balans. Jag skrev en bok om just detta under dessa tre månader, dels
för att få utlopp för min energi men också som en del i den läkande mentala processen, berättar han.
- Visst får man misslyckas, men det min far har lärt mig är att alltid ta sig upp när man ligger. Och att vara rak och ärlig hela vägen.
ARMAND ÅTERHÄMTADE SIG och så småningom avancerade han och satsade allt på boxningen. Genom kombinationen av smidighet, snabbhet, styrka och explosion kunde han ta fram det han lärt sig i alla sina tidigare sporter. - För mig har utmaningen hela tiden legat i vad boxningen är. En utmaning som innehåller alla de byggstenar som krävs för att bli riktigt bra i sporten. Tanken att boxning kanske är en oetisk sport fanns inte, eftersom det var utmaningen som drev mig.
PRECIS SOM I träningsverksamheten vill Armand att Open House Österlen ska vara en mötesplats, såväl innan som efter träningen. Platsen ska andas positivitet, utveckla individen och vara en plats där ungdomarna kan känna trygghet och utvecklas socialt. Här ska man kunna vara den man är och få känna sig trygg utan att behöva göra avkall på sin egen person. Med Open House Österlen, menar Armand att han har startat sin viktigaste fight någonsin – Fighten mot utanförskap. Hans förebild, alltså hans pappa Vinko, har hela tiden stått bakom Armand i hans projekt. Vinko har, enligt Armand, mer energi än alla Armands vinster tillsammans. Armands pappa har byggt upp interiören på Open House Österlen såväl som Armands boxningsring. Målet har varit att skapa öppna och välkomnande ytor för besökarna. - Platsen ska vara så som öppna platser var förr i tiden, alltså långt bak i tiden. Var gick du när du hamnade utanför? Gick man ner på torget? Kanske. Men där man kunde få tröst, skydd, mat och trygghet – det var i kyrkan! Där var man alltid välkommen, oavsett vad. Och det är man ju fortfarande idag, både hos mig och i kyrkan fast på lite olika villkor, berättar en mer stillsam Armand.
ALLA DE TRÄNARE och ledare som Armand
mött under alla sina träningsår, från knattefotbollen till proffsboxningen, har på ett eller annat sätt påverkat Armand. - De är alla eldsjälar som lägger ner sin tid och sin själ för ungdomarna. De är förebilder, även om de bara möter ungdomarna under kortare perioder av deras liv. De har lärt mig att vara ödmjuk mot alla, annars slår det tillbaka mot en själv. Inom boxningen pratar man om ”öga mot öga – tand för tand” och det stämmer så väl om den resa som jag gjort. Kämpa, kämpa lite till och ge dig inte förrän du uppnått ditt mål! Var en förebild och försök att verkligen nå ungdomarna. Det vet jag att jag gör, säger han. NÄR KARRIÄREN AVSLUTADES var det en självklarhet att träna ungdomar och likväl jobba med dem och deras personliga utveckling. Redan som 13-åring bestämde han sig för vad han ville: - När jag är 30 år ska jag bli världsmästare, vara pappa och sen efter det ska jag jobba med ungdomar! Att kunna vara en förebild och få dela med sig av sin kunskap, erfarenhet och utveckla starka och självständiga individer har varit en del av det fokus Armand och hans verksamheter haft från start. Att vägleda och visa på ett gott bemötande som smittar av sig har varit en annan. Hans pappa Vinko har varit hans motor och förebild hela vägen, där misslyckande aldrig har varit ett alternativ.
ARMAND TILLHÖR DEN katolska kyrkan men
det blir inte särskilt mycket tid för kyrkan, förutom vid speciella tillfällen som dop, konfirmation eller bröllop. Men kyrkans vikt och tron är ändå på något vis central för honom: - Jag bad alltid Jesus om styrka inför en match och han finns uppsatt på mitt kontor för att vaka över mig. Tron hjälper ungdomar vid deras konfirmation att växa, få kontakt med likasinnade och möjlighet att träffas. Precis som en mötesplats. Jag konfirmerade mig aldrig eftersom träningen tog all min tid. Jag är nog en helt vanlig svensk som tror även om inte jag är aktiv i kyrkan, avslutar Armand med ett leende. ◀
5
EDVIN MARTINSSON
TEMA
Fรถrebild
6
juni 2016
”Jag vill göra något meningsfullt för andra” Edvin Martinsson är en välkänd profil i Ystad med omnejd. Med sin ytterst vänliga och varma personlighet är han en förbild för många. Ödmjuk men aldrig försagd. Initiativkraftig men utan tillstymmelse till ”styrande och ställande”. Självlysande men helt utan behov av att själv synas. Så känner vi Edvin! Text Jan Wenzelberg Foto Henrik Lundström
E
NGAGEMANGEN HAR VARIT många genom åren - Fredsgruppen, Världsbutiken, FN-föreningen, UNICEF-ombud och flera aktivitetsgrupper inom Svenska kyrkan. I fjor blev han utsedd till Årets medmänniska av Lions Club i Ystad.
utan kläder vandrat fram genom staden för att istället leva och verka för de allra fattigaste och utstötta. Tala om förebild! Det är en särskilt utmanande tanke för oss i Ystad och Sövestadsbygden att det var munkar just i Franciskus efterföljd som verkade här i Ystad under medeltiden, menar Edvin.
VAD DRIVER DIG?
HUR VAR DIN relation till dina egna föräldrar?
Edvin Martinsson svarar sakligt utan vare sig sentimentalitet och med en ödmjukhet som kommer från hjärtat. - Jag vill helt enkelt göra något meningsfullt som är till nytta och glädje för andra människor. Edvins engagemang är inte begränsat till aktivitetsgrupper av olika slag - flera har vittnat om hur han verkat också för enskilda personer. Ofta i det osynliga. Hos honom har människor fått tröst, stöd och hjälp. När jag upplyser Edvin Martinsson om den allmänna kännedomen kring detta, vinkar han leende och samtidigt avvärjande med handen och övergår till att tala om något annat.
-Jag minns min barndom som ljus och harmonisk. Vi bebodde och brukade en gammal släktgård i Vitaby. Samma ställe fick jag senare själv överta efter mina föräldrar. Jag älskade det omväxlande arbetet som lantbrukare! Mor och far var väl mest som människor brukar vara, omtänksamma och arbetsamma. - Men i ett avseende var kanske min far litet annorlunda… När fattiga försäljare eller tiggare kom till gården, minns jag att han alltid skulle bjuda in. Inte bara på kaffe utan det skulle bjudas rejält med mat dessutom. Ibland fick de sova över. Jag minns att till och med min mor, som också var en kärleksfull person, tyckte att det gick för långt! Detta har gjort stort intryck på mig. Hur far betjänade de fattiga – och detta i sitt eget hem. Jag var väl i 6-7-årsåldern när jag upptäckte det här draget hos far. Jag vet också att han, trots de begränsningar som gällde för småbrukare överlag, hjälpte andra som kommit på ekonomiskt obestånd. Det är klart att detta gjort intryck och kanske blivit som en omedveten förbild i mitt liv, berättar Edvin.
VILKA FÖREBILDER HAR du då själv, Edvin?
Inledningsvis refererar han till kända personer i historien som Martin Luther och den helige Franciskus. Franciskus är ett av de mest kända helgonen. Edvin berättar om en resa i Franciskus fotspår för några år sedan. -I helgonets födelsestad Assisi bodde vi på ett hotell som låg på samma gata där helgonets far haft sin butik. Det slog mig hur lite som hade förändrats i stadsbilden trots att det nu var över 800 år sedan den unge Franciskus just på denna gata hade brutit upp från sin förmögna bakgrund, lämnat tillbaka sina rikemanskläder till fadern och
VAR DIN FAR också kyrkligt aktiv?
-Jo, men i motsats till mig var han ingen föreningsmänniska, så han engagerade sig aldrig i några grupper. Inte heller inom kyrkan.
Däremot gick han i kyrkan varje söndag och ville att jag och min syster skulle följa med, så det har jag sedan fortsatt med genom alla år. Far tillhörde den gammalkyrkliga traditionen där man ansåg att det kristna handlandet framförallt skulle ske där man var ställd i det vardagliga livet och inte inom de kyrkliga sammanhangen. Genom att vara en bra bonde och sköta sitt jobb och sina vardagliga sysslor efter bästa förmåga, tjänade man också Gud och sin nästa. Så tänkte han och så levde han. Jo, jag tror nog att far varit en stor förebild för många, säger en funderande Edvin. SÅ FÖR DIN far var kyrkan framförallt en gudstjänstgemenskap och inte en aktivitetsgrupp? - Ja, så var det nog. Och så är det kanske för mig också, när jag tänker efter. Visserligen lever jag på ett helt annat sätt genom mitt stora föreningsengagemang, men också för mig är gudstjänsterna centrum i kyrkan och i mitt liv! Själva navet. På sätt och vis har jag kanske ärvt min fars sätt att tänka och leva i större grad än jag tänkt på? Mitt engagemang för människor är ju inte förlagt till de kyrkliga grupperna – tvärtom, tyngdpunkten i mitt ideella arbete ligger faktiskt utanför kyrkan. TILL KYRKAN GÅR jag framförallt för att få den andliga näring som ger mig kraft att fortsätta arbeta för människor där de nu finns, säger Edvin Martinsson innan han med kvicka steg går vidare förbi Klostrets rosenträdgård: - Och jag känner redan en aning av den himmelska doft som ännu finns lagrad i rosornas knoppar, avslutar Edvin. ◀
7
TREFALDIGHETEN
8
juni 2016
TREFALDIGHET DEN DEL AV kyrkans kalender, kyrkoåret, som utgörs av veckorna mellan pingst och fram till söndagen före domsöndagen i november. MÅNGA AV SÖNDAGARNA handlar om att leva och växa som människa och kristen. Utgångspunkten finns i läran om Treenigheten, det vill säga övertygelsen om att Gud visar sig på olika sätt. Den liturgiska färgen är grön.
VÄXTSÄSONG Trefaldighetstid - det är kyrkoårets växtsäsong. Den gröna tiden, då allt gror, växer, blommar och ger frukt ute i naturen och vi människor strävar efter att göra detsamma; gå på upptäcktsfärd, rota oss i Gud, växa som människor, mogna i vår tro och bära frukt; låta vår tro omsättas i praktiken. Text Suzanne Rahm Foto Linda Mickelsson IKON
"HAN SKALL SLÅ rot som en poppel och skjuta nya skott.
NÄR DU BÖRJAR söka Gud på allvar, stimuleras dina rottrå-
Hans prakt skall vara som olivträdets, hans doft som Libanons. De skall åter få bo i hans skugga, de skall frodas som en trädgård och blomstra som en vinstock." En vacker bild av ett folk som lever nära sin Gud och i samklang med hans vilja: Ett friskt träd med ett rotsystem som söker sig ner mot vattenådrorna, starka friväxande grenar, ett frodigt lövverk och ymnig frukt, i vars skugga trädgårdar frodas och vinrankor blomstrar.
dar att växa. Sinnena blir känsliga och uppmärksamma. Rötterna söker sig mot djupet, trevar sig fram, letar efter den levande vattenådern, Gud. Och den som söker finner. Tron uppstår i samma ögonblick som dina rötter får kontakt med Gud, och de rotar sig genast i källan. Sedan får du vila, stanna i Gud en tid. Ta emot stimulans och näring, växa och utvecklas i din egen takt. Du behöver inte ha bråttom. Allt har sin tid. Att arbeta har sin. Att vara stilla har sin tid och att växa sin. Du får bära frukt i sinom tid. Du kommer att bära frukt i sinom tid.
ETT MÄNNISKOTRÄD MED fötterna djupt i Gud och huvudet ovan mark. Ja, en människa är som ett träd. Varje händelse, lämnar en ring efter sig. En mörk eller en ljus. Inget träd består av bara ljusa eller bara mörka ringar. Det mörka kärva och det ljusa lätta, sätter olika ringar i trädet. På samma vis sätter livet spår i en människas själ. Livet växlar mellan värme och kyla. Glädje och sorg. Ljus och mörker. Tro och handling. Vila och kreativitet. Alla dessa skiftningar bygger upp en människas själ som årsringarna på ett träd, de är nödvändiga för att kunna skapa en stark kärna. En solid och trygg personlighet. Men det som bestämmer huruvida vi ska kunna växa upp på naturlig väg till mogna människoträd är våra rötter. Utan ett utvecklat rotsystem som står i direkt förbindelse med livets källa, vissnar vi så småningom, orkar inte bära frukt. I all fall inte särskilt länge. ETT TRÄD SOM har få eller inga rötter i grundvattnet blir
helt beroende av vatten ovanifrån. Rötterna börjar söka sig uppåt mot ytan. Långa tider av torka kan därför orsaka stor skada, till och med döda sådana träd. Utan kontakt med de djupare källorna fungerar en människa på samma sätt. Man söker mer och mer bränsle, energi, bekräftelse utifrån. Man gör sig beroende av det. När man inte längre får det man djupast sätt behöver från sin omgivning, kan man vara illa ute. Munken Franciskus sägs ha sagt till ett mandelträd: ”tala till mig om Gud” och det sägs att trädet då började blomma.
FÖRR HÄNDE DET vid sommaravslutningen i kyrkan att
jag gav skolbarnen en utmaning. Jag sa: "Det finns en hemlighet som är gömd därute. Du kan finna den idag, du kan finna den imorgon, om en vecka, eller om några år. Men den finns där och den väntar på dig, så se dig noga omkring, även på det lilla vid vägkanten som du kanske inte bryr dig så mycket om. Kanske hemligheten finns där. Kanske finns den bakom hörnet på ett ödetorp, eller bland stenarna på stranden. Kanske finns den på vinden eller bland sidorna i en bok. Jag kan inte berätta för dig hur den ser ut eller vad det är. Då försvinner den. Du måste hitta den själv. Den kommer att göra ditt liv till ett äventyr och en upptäcktsresa." SEDAN DESS HAR jag skickat den utmaningen vidare många gånger. Jag tror att jag gör det igen. Det kan tyckas lite barnsligt, och du går väl redan där och är uppmärksam, annars skulle du ju inte läst så här långt. Men ändå: Gå ändå ut och se dig omkring, för det finns alltid något i det så välbekanta som du kan ha missat, något nytt att upptäcka, något som kan förvandla ditt liv igen, väcka en ny sorts glädje, få din tro att växa lite till, och göra så att du ser världen ur ett annat perspektiv. Något som ger dig en ny ljus händelsering i din stam, och en ännu starkare inre kärna. Så att du kan skjuta nya skott som en poppel, och bära frukt i sinom tid. Bli rik på just sådana frukter som världen så desperat behöver idag. ◀
9
UR KALENDARIET
DET HÄNDER I SOMMAR För komplett kalender, se www.svenskakyrkan.se/ystad. Du kan också kostnadsfritt prenumerera på vårt kalendarium. Meddela oss din epost- eller postadress.
Gudstjänsttider i sommar JULI & AUGUSTI Kl 08.00 KLOSTERKYRKAN: Morgonmässa varje onsdag Kl 11.00
S:TA MARIA KYRKA: Mässa Varje söndag
Kl 18.00 SÖVESTADS KYRKA: Högmässa Jämna söndagar Kl 12:00 S:TA MARIA KYRKA: Middagsbön Vardagar mellan 27 juni och 5 augusti.
Sommarmusik med andakt SÖVESTADSBYGDEN, KLOCKAN 18:00 OJÄMNA SÖNDAGAR 26 juni
HEDESKOGA KYRKA: Vägen Duo Amabile framför ett musikaliskt collage inspirerat av Dag Hammarskjölds vägmärken.
10 juli
HÖGESTAD KYRKA: Cellosviter Helge Waldland, cello.
24 juli
BALDRINGE KYRKA: Tillbakalutat och jazzigt Pia och Jon Åkesson Röding samt Eskil Fagerström.
7 aug
BROMMA KYRKA: Songs at eventide Trio Enchantée framför musik från England, Skottland och Irland.
21 aug
SÖVESTAD KYRKA: Solvända Vokalgruppen Andetag.
Stilla kvällsmusik, 30 min S:TA MARIA KYRKA KLOCKAN 20:00, FRI ENTRÉ
10
30 juni
Vokalgruppen Cantores Amici under ledning av Anna Cederberg-Orreteg.
7 juli
Annika Jessen på klarinett och Peter Wallin på piano.
14 juli
Susanne Holmström med familj underhåller.
21 juli
Green Freedom. Frida Green på sång och Anders Dahllöf på sång och gitarr.
28 juli
Dou Inicial. Sebastian Sundblad på gitarr och Martin Johansson, klarinett.
4 aug
Sommarkyrkans avslutningskonsert.
juni 2016
Pilgrimsvandring 2016
Pub i Sövestad
12–14 AUGUSTI, S:TA MARIA KYRKA KLOCKAN 18:00
13/6 KL 18, 17/6 KL 15, 22/6 KL 21 ÖVRIGA DATUM, SE HEMSIDAN
Mariavandringen äger rum 12-14/8. Den börjar i S:ta Maria kyrka i Ystad kl 18.00 på fredagskvällen och avslutas i Sankta Maria i Tommarp ca kl 15.30 på söndagen. Det är ett samarbete mellan följande församlingar: Ystad och Sövestadbygden, Löderup, Stora Köpinge och Borrby-Hammenhög-Stiby. För mer information, kontakta: Jonas Ahlner surrexit.christus@gmail.com
Öppen i samband med olika evenemang, typ Fotbolls-EM. Storbildsskärm. Vi bjuder på dryck med tilltugg. Präst eller diakon alltid med för information om annan verksamhet.
Samkväm i sommaren Under sommaren finns dryck till självkostnadspris i S:ta Maria kyrka. Kom gärna in och drick en kopp kaffe och samtala med de som finns i kyrkan.
Kyrkogårdsvandring på gamla kyrkogården BIRGITTAKAPELLET KLOCKAN 18:30 Ett återkommande sommarkvällsnöje. Våra ciceroner; Staffan Björnberg, tidigare YA:s chefredaktör och Kyrkogårdschef Anders Andersson håller vandringar i kåserande stil. Start klockan 18.30 vid Birgittakapellet. Vandringen tar 1,5 timme. Fri entré. 30 juni
Staffan Björnberg ”Berömda förfäder” del 1.
7 juli
Staffan Björnberg ”Berömda förfäder” del 2.
14 juli
Anders Andersson ”Bland vegetation, symboler och sten”
Konstutställning med fika SÖVESTADS KYRKA, 3 JULI - 17 JULI Vera Lingärde, väv Suzanne Rahm, teckning Karin Rexranald, olja Dagligen klockan 10 – 16, kaffe. Vernissage i samband med Högmässan den 3 juli klockan 18.
Barnträffar på campingen V 28, 29 OCH 30
Om vädret skulle vara ostadigt hålls vandringen i mera stillasittande form inne i Birgittakapellet.
Tisdagar och torsdagar klockan 15.30-17. För barn från 4 år. Pyssel, lekar, sång och annat kul tillsammans med församlingens sommarkyrkoteam.
Hemvändardag i Sövestadsbygden TORSDAGEN 25 AUGUSTI KLOCKAN 09:00
BOKNING AV
Välkomna såväl nuvarande som tidigare församlingsbor till en återseendets dag!
Dop, vigsel, bikt, enskilt samtal, begravning
Klockan 9 serveras kaffe i Hedeskoga församlingssal. Därefter åker vi buss genom det vackra sommarlandskapet med stopp här och var. Bland annat vid Krageholms slott (där det också blir visning) och vid kyrkor. Musikgudstjänst i Baldringe kyrka och lunch på Krageholms mölla. Klockan 15, avslutning med kaffe i Hedeskoga. Kostnad: 150 kr (betalas på plats) Anmälan senast den 15 augusti till Pastoratets expedition, tel 0411 – 692 00 (säkrast fm). Ange: Namn, telefonnummer och eventuella allergier.
För dop, vigsel och begravning ring 0411-692 00. För bikt, kontakta präst. För enskilt samtal, kontakta präst eller diakon. För kontaktinformation, se www.svenskakyrkan.se/ystad
11
BAKSIDAN
Fråga prästen Fråga prästen är för dig som undrar om kyrka, kristen tro och kristet liv, men kanske inte känner någon präst som du kan ställa frågan till. Är det något du vill veta? Skicka din fråga till ystad.pastorat@ svenskakyrkan.se eller via post till Svenska kyrkan Ystad Sövestadsbygden, Box 74, 271 22 Ystad. Denna gång svarar prästen Anna Jerrhag. Illustration Gustaf Ström, Fredrik Hägg
Varför har prästen en prästkrage?
P
RÄSTKRAGEN ÄR EN enklare
variant av elvan som består av två snibbar som utgår från kragen och liknar just siffran elva (II). De två snibbarna sägs antingen symbolisera de två stentavlorna med tio guds budord som Moses fick av Gud eller de två grundpelarna lag och evangelium. Somliga präster menar att kragen ska fungera som en påminnelse om den kvarnsten det talas om i Bibeln som ska hängas runt halsen på den som förleder de allra minsta. Allt för att prästen rätt ska ta hand om sin församling. Andra menar att kragen egentligen har ett mer akademiskt ursprung som en förminskad variant av den halskrage man exempelvis kan se på advokater. Kragen signalerar att bäraren har tystnadsplikt och därför inte för vidare det som anförtros i ett samtal, oavsett vad ärendet gäller. Många upplever att prästkragen inbjuder till samtal, människor förstår direkt att det är en präst man möter på gatan och kan enklare komma fram.
Måste vigseln vara religiös för att man gifter sig i kyrkan?
D
ET KORTA SVARET är ja. Det lite längre svaret är att många väljer att gifta sig i kyrkan för att det är en fin tradition. Man tänker kanske då mer på att kyrkan är en vacker byggnad än att den faktiskt är en religiös plats. Men väljer man att gifta sig i kyrkan finns det en särskild ordning för vigseln som prästen följer eftersom den, liksom dop och begravning, är en gudstjänst där böner och psalmer ingår. En vigsel i kyrkan är alltså per automatik religiös. Däremot kan brudparet i samråd med präst och musiker sätta sin egen prägel på vigseln genom att välja musik och solosånger som har en särskild betydelse för dem samt be tärna eller bestman (eller annan) att läsa texter om exempelvis kärlek. Det går alltså att göra en vigsel väldigt personlig trots att den har sin bestämda ordning. Till detta hör att prästen efter samtal med brudparet ofta håller ett personligt tal till dem som ytterligare gör att vigseln känns mer som deras.
Är inte barndop att tvinga in de små i kyrkan?
N
ÄR DU DÖPS blir du också medlem i kyrkan. Som spädbarn kan du av naturliga skäl varken säga ja eller nej till detta. Det är ett beslut som dina föräldrar tar. Men det man kan luta sig mot är att det enda man som förälder önskar är att ens barn ska må bra och skyddas från allt svårt som kan möta barnet i livet. Att låta sina barn döpas kan därför ses som en bön till Gud om att han ska följa barnen på deras vandring genom livet. I dopet lovar Jesus just att vara med alla dagar till tidens slut och man kan alltså se det som att barnet som döps får en osynlig kompis som vandrar med hela livet. Det ”ja” man som förälder säger till Gud och kyrkan i barndopet, ger barnet alltså möjlighet att antingen bekräfta genom att konfirmera sig eller dementera genom att inte konfirmera sig. De kan sedan när de blivit myndiga välja att gå ur kyrkan om de känner att det är det enda rätta. Dopet går däremot inte att upphäva.