Växtpressen nr 2, november 2015

Växtpressen Nr 2 • november 2015 • Årgång 44

N-komplettering behövdes i år sid 3-8

Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15

LEDAREN

Varför vågar vi inte tro på en hög skörd?

Under den senaste 5-års perioden har vi haft 3 år med höga skördenivåer.

Borde vi inte ha lärt oss att tyda de signaler som säger att en hög skörd är på gång? Och borde vi inte förstå att höga skördar kräver mer kväve?

Det var ganska många kilo kväve som saknades om proteinhalten i maltkorn låg på exempelvis 8,5 procent. Om ytter­ligare 50–60 kilo kväve hade kommit grödan tillgodo hade skörden sannolikt varit några hundra kilo högre och kornet klassats som malt. Tyvärr har många odlare förlorat mycket pengar i år genom att de dels gått miste om en möjlig skördeökning och dels tappat kvalitetsbetalningen.

Många bortförklaringar har framförts under hösten till varför proteinhalterna blev så låga. Men det finns egentligen bara ett bra svar: det har funnits för lite växttillgängligt kväve i förhållande till skördens storlek.

Kanske var det extra svårt att hitta rätt giva i år, eftersom markleveransen var låg och en hel del kväve förlorades

genom denitrifikation på grund av mycket regn. Men det borde ändå inte varit så stora volymer spannmål som inte klarade kvalitetskraven.

kornet med mer kväve. Men att detta fungerar mycket bra och till och med är att föredra visas tydligt i artikeln på sidorna 6–8.

Att skörden kunde bli hög siades det tidigt om i år. Och det visades tydligt i Yaras och Jordbruksverkets kväve­ prognoser och nollrutemätningar att mineraliseringen var låg. Dessutom finns det finns ju en rad redskap att ta hjälp av vid bedömningen av komp­ letteringsbehovet.

Att bärga höga skördar är alltid roligt och förhoppningsvis kan rätt kvalitet i såväl maltkorn som brödvete uppnås nästa säsong. Våga lita på den egen erfarenheten och på hjälpmedel som finns samt diskutera med en engagerad rådgivare.

Ett redskap som fungerar bra om det bara inte är för torrt är Yara N-Tester.

Under försommaren i år kommen­ terade många att de fått orimligt höga rekommendationer. Man ska givetvis ifrågasätta och inte lita blint på vad tekniken säger, men ofta har den rätt!

I årets försök var kväveoptimum höga i både höstvete och maltkorn och vi fick stora skördeökningar och kvalitets­ förbättringar för tilläggs­gödsling med kväve. Detta redovisas i artiklarna på sidorna 4–8. Av tradition har vi varit lite rädda för att komplettera malt­

Gunilla Frostgård Chefsagronom

VÄXTPRESSEN NR 2 • DECEMBER 2015 • ÅRGÅNG 44

INNEHÅLL Kvävet räckte inte till

3

Kompletteringsgödsling i höstvete fungerade bra 2015

Spännande växtnäringseffekter i Gropen

14

4

Lönsamt att kompletteringsgödsla ­maltkorn

Nya goda växtnäringsråd med Megalab

16

6

Årlig träff för användare av Yara N-Sensor ger ny kunskap

18

Förhindra stöld av gödsel

21

Ineffektivt ureakväve ratas i Nordeuropa 9

2

|

Yara N-Sensor skötte sig bra 2015

10

Nu tar vi ett större ansvar för våra produkters klimatavtryck

12

© Yara • Växtpressen 1/2015

Höga skördar pressar spannmålspriserna 22

©Yara AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel: 0418-761 00 Fax: 0418-583 46 E-post: yara.sverige@yara.com Hemdsida: www.yara.se Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Anders Anderson, Gunilla Frostgård, Carl-Magnus Olsson, Inger Hyltén-Cavallius Redigering: Hans Jonsson, www.hansjonsson.se, Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout: Linda Clarin, Lime AB Tryck: Norra Skåne Offset Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.

ISSN 0346-4989

Kvävet

räckte inte till Att skördenivåerna i stråsäd skulle bli höga 2015 förut­ spåddes tidigt. Bestånden av både höst- och vårsäd var fina.

Men ändå var det många som tyvärr inte lyckades uppnå varken den toppskörd man kunnat få eller tillräckligt hög ­proteinhalt för att få skörden rätt klassad vad gäller kvalitet.

Av Gunilla Frostgård, Yara

D

et började bra. Den långa fina hösten 2014 följd av en mild vinter gav överlag starka och täta höstvetebestånd. Även vårsäden fick en fin start på de flesta håll. Resten av säsongen var lagom varm och grödorna led sällan av torka. En lång tillväxt- och inlagringsperiod gynnade stråsäden.

Men trots höga förväntningar på skördenivån, många diskussioner och goda råd från såväl rådgivning som ­handel om att en stor skörd var att förvänta, gödslades inte alltid tillräckligt med kväve. Detta ledde till såväl skörde­ förluster som låga proteinhalter.

Flera orsaker till lågt protein Olika anledningar till de låga protein­ halterna har diskuterats. Teorier om för lite sol, för tidig skörd eller för låg temperatur har lyfts fram. Men till låga proteinhalter finns bara en enkel och heltäckande förklaring: kvävet har inte räckt till för att bilda protein. Spannmål fungerar på så sätt att kvävet används först till att uppfylla anlagd skörde­ potential och det är inte förrän denna skördepotential är fylld som kvävet går till protein.

Frågan som ska ställas är därför: Varför räckte inte kvävet till? Det kan givetvis finnas flera olika faktorer men för säsongen 2015 dominerar följande fyra anledningar: 1. Markens kväveleverans var lägre än vanligt på grund av den kalla våren och försommaren. Det kan röra

sig om i storleksordningen 20 kilo mindre N på en växtodlingsgård med fastmarksjord utan stallgödsel. Ännu större betydelse kan det ha om jorden har en hög mineraliseringspotential på grund av regelbunden tillförsel av organiska gödselmedel.

2. Förfruktseffekterna blev ofta lägre än förväntat av samma anledning som att mineraliseringen inte var så hög.

3. Regnen som föll på många håll skapade hel eller delvis vattenmättnad och därmed syrefria förhållanden.

Detta ledde till denitrifikation (mikrobiella processer som omvandlar nitratkväve till kvävgas som avgår till luften). Dessa förluster kan bli mycket stora. 50–100 kilo kan försvinna om mycket N gödslats tidigt och det finns tillgängligt nitratkväve (se bilder).

4. En hög skördenivå kräver mycket N och ju högre skördenivån är desto mer N krävs för att proteinhalten ska följa med. De generella rekommenda­ tionerna som ökar med 15 kg N per ton spannmål är samma för både foder- och brödvete men blir lite för låga vid höga skördenivåer i brödsäd.

Låg proteinhalt är även låg skörd Att hamna på en låg proteinhalt på 8–9 procent kan innebära ett ekonomiskt avbräck om vetet inte blir klassat som brödvete eller kornet som malt. Men observera även att man i en sådan

Kväveförluster genom denitrifikation var en av anledningarna till att kvävet inte räckte för att fylla skördepotentialen och för att uppnå önskad proteinhalt. I demorutor på Brunnby gård skapades vattenmättnad och mer eller mindre syrerika förhållanden. Kväveförluster på mellan 60 och 100 kg N per hektar uppmättes. ­Skillnaderna syntes tydligt för blotta ögat. Rutan till vänster är obevattnad medan den högra rutan har vattnats med några millimeter åt gången under några dagar.

s­ituation också har tappat i skörd.

I försöksresultaten som redovisas på kommande sidor här i Växtpressen, ser vi att skördeökningarna kan bli stora om man kompletteringsgödslar enligt uppskattat behov. Gödslingsoptimum var riktigt högt denna säsong.

Det finns bra prognoshjälpmedel I efterhand med facit i form av egna skörderesultat, som kan jämföras med försökens kväveoptimum och kvalitet, är det lätt att säga att man skulle ha gödslat mer. Men det gäller att bli bättre på att förutsäga när behovet finns. Och det finns hjälpmedel att tillgå. Läs till exempel på sidorna 10–11 om Anders Axelsson i Harplinge och hans strategi för att bedöma kvävebehov och kom­ pletteringsgödsling. Ingemar Gruvaeus beskriver pedagogiskt i nästa artikel det positiva utfallet av att ta hjälp av Yara N-Tester, Yara Handsensor och Yara N-Prognos i årets höstveteförsök. /

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

3

Kompletteringsgödsling i höstvete fungerade bra 2015 Foto: Hans Jonsson

Höga skördar överraskade på många håll med låga proteinhalter som följd. Men Yaras N­Prognos och andra analysverktyg visade att N­komplettering behövdes, vilket också försöken bekräftade genom rejält högre skörd och proteinhalt.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

Å

r 2015 blev ett typiskt ”normalår” när det gäller spannmålsodlingen, men verkligen inget medeltalsår. Med normalår menar jag att 2015 liksom alla andra år inte var likt något annat utan ställde sina egna årsspecifika krav på odlingen och odlarna. Krav som vi

nu med facit i hand uppenbarligen inte alltid klarade av att möta.

2015 startade med bra höstetablerade bestånd och god övervintring. Vi fick en tidig vår, följd av en sval och regnig försommar på många ställen. Detta bor­ gade för en ganska optimal utveckling hos vetet. De goda förutsättningarna i

kombination med dagens brödvetesorter med hög skördepotential, som t.ex.

Julius, Brons, Ellvis och Praktik, gav skörderekord. Medaljens baksida blev att proteinhalterna i den spannmål som levererades till handeln till stor del ham­ nade under brödsädesgränsen. Läs gärna artikeln sid 3 som allmänt tar upp frågan

Stor variation i höstveteförsöken Plats Halland Västergötland Västergötland Dalsland Uppland Västmanland Västmanland Östergötland Östergötland Öland Närke Skåne Skåne Skåne Skåne

Sort Harplinge Lidköping Grästorp Mellerud Löt Brunnby Hallstahammar Vreta Kloster Klockrike Mörbylånga Vintrosa Ängelholm Smedstorp Trelleborg Teckomatorp

Kranich Mariboss Ellvis Julius Norin Julius Julius Mariboss Mariboss Brons Julius Mariboss Praktik Julius Mariboss

Produktion av fodersäd Optimal N-giva Skörd vid Protein vid kg/ha optimum kg/ha optimum % i ts 248 180 217 195 242 195 197 182 250 165 248 206 229 224 157

10 680 11 160 9 570 10 310 10 830 10 054 10 360 11 240 9 560 9 580 10 720 8 650 11 580 11 480 9 640

11,1 7,3 9,7 8,8 11,4 10,1 10,2 9,7 9,4 11,0 11,5 8,4 9,7 11,2 9,4

Produktion av brödsäd Optimal N-giva Skörd vid Protein vid kg/ha optimum kg/ha optimum % i ts 276

10 760

12,0

263 265 267 227 230

9 750 10 120 10 920 10 140 10 490

11,0 11,0 11,7 11,0 11,0

197 280

9 770 10 880

12,0 12,0

280 263

11 550 11 650

11,0 11,8

Tabell 1. Optimal kvävegödsling i 15 höstveteförsök år 2015. Försöksserie L3-2290 och L3-2290A inom Sverigeförsöken. Optimal N-giva låg i fodervete på 150–250 kilo N och i brödvete på 200–280 kilo N. Det gav skördar på 9,5–11,7 ton och proteinhalter i brödvete på 11–12 procent.

4

|

© Yara • Växtpressen 2/2015

Bra protein vid optimum Gödslingsförsöken i höstvete hade genomgående höga skördar, mellan 8,6 och 11,6 ton vid optimal gödsling.

I brödvetet gick det att komma upp i minst 11 procent protein vid N-opti­ mum för normal proteinbetalning (tabell 1). Det verkar som att praktiken stämt ganska bra med teorin. Optimal kvävegiva för odling med inriktning på brödvete blev cirka 230–280 kilo N per hektar till skördar på cirka 10–11 ton per ha. Proteinhalten låg i dessa fall mellan 11–12 procent.

Att i efterhand kunna se hur man skulle ha gödslat är en klen tröst. Men kunde vi ha förutsett behovet?

Analyser för komplettering I ett av leden i försöken använde vi våra redskap för kväveoptimering. Detta led hade grundgödslats med 160 kilo N. Med Yara Handsensor mätte vi kvävebidraget från marken i Noll-rutan och kväveupptaget i gödslat led. Resul­ taten av mätningarna kunde man följa på www.yara.se via Yaras N-Prognos och i våra nyhetsbrev. Yara N-Tester

12000 10000

+540

+1460

+1160

+730

+2030

+960

+230

+890

18,0

+430

+140

16,0

8000 6000

14,0 12,7 11,3

4000

11,7

10,8

9,9

9,2

2000

8,1

12,4

10,8

10,8

10,2 9,1

10,1 9,0

12,2 9,5

11,5

12,0

9,6

10,0

8,3

8,0

Protein, % i ts

Skörd vid grundgödling och komplettering, kg/ha

Kväve lätt i teorin I teorin är det egentligen inga konstig­ heter kring protein i vete. I en skörd om 10 ton vete per hektar med 11,5 procent protein finns det 174 kilo N per hektar.

Till denna kärnskörd ska vi dess­utom bygga upp rötter, strå, blad m.m. För detta behöver grödan ta upp upp­emot 300 kilo N per hektar. Om detta inte uppnås, kommer antingen skörden att sjunka, proteinhalten bli lägre eller både och.

Med så låg kväveleverans som vi hade från marken på många platser 2015 hade vi behövt gödsla med minst 240 kilo N per hektar med bra N-effek­ tivitet. Dessutom fick vi säkert på många ställen så pass mycket regn under försommaren att vi tappade en del kväve på ler­jordarna. För att ta skördar på cirka 10 ton brödvete måste vi i teorin alltså ofta lägga mer än 250 kilo N per hektar för att nå 11,5 procent protein.

Hur såg det då ut i 2015 års kväve­ försök i höstvete? Stämmer teorin med praktiken? Gick det att få både hög skörd och en bra proteinhalt? Kunde vi förutspå det stora kvävebehovet?

Kompletteringsgödsling höjde proteinhalten ovanför linjen

8,0

0 Kompletteringsgiva: Sort: Försöksplats:

80 Kranich Harplinge Halland

75 Ellvis Grästorp Västergötland

Grundskörd vid 160 kg N/ha

75 Julius Mellerud Dalsland

65 Norin Löt Uppland

Skördeökning (kg/ha)

35 Julius Brunnby Västmanland

60 Brons Mörbylånga Öland

30 Julius Hallstahammar Västmanland

Protein 160 N

80 Julius Vintrosa Närke

65 Praktik Smedstorp Skåne

Protein efter komplettering

45 Julius Trelleborg Skåne

Proteingräns för brödvete

Figur 1. Skörd vid grundgödsling med 160 kg N/ha (blå stapel) samt effekten av en behovsanpassad ­komplettering med Kalksalpeter (orange stapel) i 10 försök i brödvete. Figurerna i staplarna anger proteinhalt.

Kompletteringsgödslingen har entydigt, på samtliga platser, lyft både skörd och proteinhalt.

Bra netto av kompletteringsgödsling i höstvete 3900

4000 Netto, kr/ha

kring varför kvävet inte räckte till i år.

3000

2534

2502

2040

2000 1107

1000 80 Kranich Harplinge Halland

75 Ellvis Grästorp Västergötland

75 Julius Mellerud Dalsland

1672

65 Praktik Smedstorp Skåne

45 Julius Trelleborg Skåne

94

-157

0 Kompletteringsgiva: Sort: Försöksplats:

1580 895

65 Norin Löt Uppland

35 Julius Brunnby Västmanland

30 Julius Hallstahammar Västmanland

60 Brons Mörbylånga Öland

80 Julius Vintrosa Närke

Figur 2. Ekonomiskt netto av komplettering med kväve utifrån Yaras bedömning av kvävebehovet utöver ­grundgivan på 160 kilo N. Komplettering gjord med Kalksalpeter i DC 37-45, d.v.s. i flaggbladsstadiet.

Pris: brödvete 1:50 och fodervete 1:35 kr/kg. Proteinbetalningsskala enligt Lantmännen Lantbruk. Kostnad för gödsel är avdragen. användes också. Skörden bedömde vi utifrån beståndets utseende och ­tidigare ­erfarenhet. Detta är ju som alla vet den svåraste delen.

Tack vare analysredskapen kunde vi se att markleveransen av kväve var låg och att även kväveupptaget i gödslade led såg ganska lågt ut. I kombination med att skördeutsikterna såg mycket lovande ut när vi kom fram i flagg­ bladsstadiet, beslöt vi att komplet­ teringsgödsla med sena kvävegivor på mellan 30 och 80 kilo N per hektar i form av Kalksalpeter (figur 1).

Vi fick i de flesta fall stora skörde­ ökningar och stora ökningar av protein­ halten av kompletteringsgödslingarna.

Effektiviteten för tillfört kväve vid ­kompletteringen var överlag mycket god.

I 7 försök av 10 anser vi att vi ­prickade riktigt rätt med proteinhalten. I försöket i Mörbylånga tillförde vi lite för mycket kväve eftersom vi skattade skörden aningen för högt. I Västerås och Hall­ stahammar skulle vi ha lagt ytter­ligare cirka 30 kilo N för att komma rätt. Där bedömde vi skörden för lågt. Totalt tycker vi dock att analysredskapen ger en stor förbättring av möjligheten att hitta rätt gödslingsnivå för den höst­ vetekvalitet som eftersträvas.

Svårast är det naturligtvis att skatta skörden, men en riktig bedömning av markens kväveleverans och grödans upptag ger redan det stora förbätt­ringar.

Nu får vi jobba vidare för att bli ­bättre på att skatta skördens storlek utifrån bestånd och väder fram till axgången. /

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

5

maltkorn

Foto: Hans Jonsson

Lönsamt att kompletteringsgödsla Lärdomar

inför kommande maltkornsäsonger Marken en dålig lagringsplats för kväve

Ytterligare en odlingssäsong har visat att det inte bara går att komplettera med kväve i maltkorn, utan också att resultatet faktiskt blir bättre om man sparar en del av kvävet från sådden till komplet­ teringstillfället. Skörden och kväve­ effektiviteten ökar och det lämnas möjlighet till anpassning efter årets och fältets förhållanden. Detta ökar också möjligheten att komma rätt i proteinhalt.

officiella kvävegödslingsförsök i malt­ korn på olika platser i landet (försöks­ plan, tabell 1). Årets försök visade i medeltal mycket höga kväveoptimum och på några av platserna låg högsta ekonomiska netto ända uppe på nivån 130 + 60 kilo N! Se exemplet Klagstorp (figur 1 och 2 samt tabell 2). Detta led med totalt 190 kilo N var det enda som kom upp i god­ känd proteinhalt. Ett annat exempel är Grästorp (figur 3 och 4 samt tabell 4), där kompletteringsgödsling ökade såväl kväveeffektivitet som skörd och proteinhalt.

A

Höga kväveoptimum i försöken 2015 Under de senaste tre åren har det legat

6

|

© Yara • Växtpressen 2/2015

Delad giva är ofta en fördel Det vore ju märkligt om vi redan vid sådden skulle kunna förutse hur året kommer att utvecklas och hur stort kvävebehovet blir.

Precis som i höstvete blir beslutsunderlaget för kvävebehovet större ju längre in i säsongen man kommer. Självklart ska man inte vänta för länge med att lägga sista givan, men om man gödslar lite i underkant av förmodat behov kan man komplettera om det visar sig att det behövs. De senaste tre årens försöksresultat visar tydligt att denna strategi fungerar.

Axantalet påverkas kraftigt av kvävenivån Genom att vid behov komplettera i DC 31–32 (stråskjutning 1–2 noder) kan vi undvika skottreduktion med resultatet att fler skott går fram till ax.

Beståndet påverkas av kvävestrategin

Av Gunilla Frostgård, Yara

v tradition är vi försiktiga med att lägga för mycket kväve till maltkorn. Och vi är faktiskt ofta rädda för att komp­ lettera trots att vi misstänker att det borde göras. För några år sedan, när sortmaterialet var ett annat och skördenivåerna lägre, var risken kanske större att maltkornet inte skulle bli godkänt på grund av en alltför hög proteinhalt. Men de senaste åren har situationen snarare varit den motsatta.

2015 klassades som bekant stora voly­ mer maltkorn som foder på grund av att proteinhalten var alltför låg.

I artikeln på sidan 3 visar vi exempel på stora N-förluster genom denitrifikation. Att lägga hela kvävegivan direkt vid sådd innebär risk för förluster.

Försöksplan Försöksed

Kombisådd YaraMila (NPKS)

DC31-32 Kalksalpeter

Total kvävegiva

1

0

0

2

70

70

3

100

100

4

130

130

5

70

30

100

6

70

60

130

7

100

30

130

8

100

60

160

9

130

60

190

Tabell 1. Försöksplan för kvävegödsling i maltkorn (L3-2291). Planen visar totala N-givor samt fördelning av kvävet på en eller två givor. DC 31–32 = begynnande stråskjutning (1–2 noder synliga).

Under de tidiga utvecklingsstadierna anläggs skottantalet. Om det saknas kväve under perioden från stadium 30 (begynnande stråskjutning) och fram till påbörjad axgång kommer en skottreduktion att ske, vilket minskar axantalet och därmed också skörde­ potentialen.

Effekten av att motverka skottreduk­ tion såg vi tydligt i årets försök. I tabell

3 redovisas medeltal av samtliga 7 försök från 2015. När vi jämför nivån 100 N med ledet som fick 100 + 30 kilo N ser vi att kompletteringen ledde fram till en högre skörd genom ett större axantal.

En annan intressant jämförelse är mellan 130 kilo N som engångsgiva och som delad giva. Kväve­effek­tivi­ teten blev sämre då allt kväve lades i

samband med sådd, vilket tyder på kväveförluster under ­växt­säsongen.

Lita på Yara N-Sensor Vanligtvis brukar de som använder maltkornskalibreringen till Yara N-Sen­ sor lyckas bra med skördens storlek och med kvaliteten. Men i år hamnade även några av dessa lantbrukare på för låg proteinnivå. Flera kompletterade, men

190 kg N/ha gav 10 ton korn och ­maltkvalitet i Klagstorp Gödsling, kg/ha Kombisådd

Netto jmf. 100 kg N kr/ha

Netto

DC 31–32

Skörd

Protein

Stråstyrka

Totalt

kr/ha

dt/ha

% i ts

0-100

0

0

3 350

34

7,6

100

70

70

5 850

67

7,4

100

100

100

6 950

0

81

7,6

99

130

130

7 740

+790

93

8,0

100

70

30

100

7 570

+620

88

7,7

99

70

60

130

7 470

+520

91

8,5

95

100

30

130

8 200

+1 250

98

7,9

97

100

60

160

7 300

+350

93

9,8

91

130

60

190

10 410

+3 460

100

9,3

93

Tabell 2. Ekonomiskt innebär resultaten i figur 1 och 2 att det fanns mycket pengar att tjäna på att komplettera eftersom skördepotentialen var så hög som den var i försöket i Klagstorp 2015. Endast ledet med 190 kg N klarade maltkornskvalitet, vilket medförde ett pris i vårt exempel på 1:27 kr/kg, medan foderkornet betaldes med 1:00 kr/kg. Om prisskillnaden är större skiljer sig givetvis nettot också mer. Färgerna i tabellen anger olika kvävenivåer.

Skörd, Klagstorp

100

Proteinhalt, Klagstorp

10,0

Delad giva: grundgiva 70–130 N + 60 N i DC 31-32 Delad giva: grundgiva 70–100 N + 30 N i DC 31-32 Grundgiva: kombisådd, 0–130 kg N/ha Gräns för foderkorn

90 9,5

80 Proteinhalt, % i ts

Skörd, dt/ha

70 60 50

9,0 8,5

40 8,0

Delad giva: grundgiva 70–130 N + 60 N i DC 31-32 Delad giva: grundgiva 70–100 N + 30 N i DC 31-32 Grundgiva: kombisådd, 0–130 kg N/ha

30 20

7,5

10 0

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Total kvävegiva, kg/ha

Figur 1. Skörden steg kraftigt med ökad kvävegiva i Klagstorp. De blå färgmar­ keringarna visar skörden om en enda giva lagts vid sådd. Dessa kan jämföras med de röda markeringarna, där samma kvävegivor lagts som grundgiva men komplettering gjorts i stadium 31–32. Vi kan konstatera att kväveeffektiviteten var bättre när givan delades. De gröna markeringarna visar också delad giva, men med 60 kg som komplettering. Högsta kvävegivan, 190 kg N gav den högsta skörden.

7,0

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Total kvävegiva, kg/ha

Figur 2. Proteinhalter vid olika gödslingsstrategier och stigande kvävenivåer. Endast vid den allra högsta kvävegivan (130 + 60 kg N) uppnåddes maltkvalitet i Klagstorp.

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

7

säger att man borde lagt ännu mer kväve. Problemet låg huvudsakligen i att man missbedömde skörde­ potentialen. En annan anledning till att det inte alltid blev bra kan vara att man inte vågade lita helt på sensorn eftersom den giva som rekommenderats uppfattades som alltför stor.

Många som använder Yara N-Sensor lyckades dock även i år, se artikel sidan 10–11 Men dessa odlare bedömde att skörden skulle bli hög och dessutom vågade de lita på sensorns rekommendation! Mer om gödsling till maltkorn kan läsas i förra numret av Växtpressen på sidorna 3–5. /

Många vinster med delad giva Kvävegiva DC 31-32

Kombisådd

Totalt 0

Ax st/m2 454

Kärnor st/ ax 15,7

Tkv g 50,4

Skörd dt/ha 36

Protein % i ts 8,4

70

70

646

19,6

52,8

67

8,5

100

100

668

20,9

54,1

76

9,0

130

130

710

20,5

54,5

79

9,5

130

764

20,3

53,6

83

9,6

NPKS 0

Kalksalpeter

100

30

Tabell 3. Sammanställning av 7 maltkornförsök 2015. En intressant jämförelse är mellan 100 kilo N vid sådd och 100 + 30 i DC 31–32. Vi ser att den delade givan resulterade inte bara i fler ax utan även i högre skörd samt en något högre proteinhalt. Om kväve tillförs i DC 31–32 påverkas inte bestockningen, men man kan förhindra att redan anlagda skott reduceras på grund av kvävebrist.

Bra utdelning av delad kvävegiva i Grästorp Gödsling, kg/ha Kombisådd 0 70 100 130 70 70 100 100 130

Netto jmf.

100 kg N

Netto

DC 31-32

Totalt 0 70 100 130 100 130 130 160 190

30 60 30 60 60

kr/ha 1 440 4 240 4 710 4 930 5 320 5 940 5 610 8 220 8 380

kr/ha

0 + 220 + 610 + 1 230 + 900 + 3 510 + 3 670

Skörd

Protein

Stråstyrka

dt/ha 14 51 59 64 65 76 72 81 83

% i ts 8,1 7,4 7,3 7,5 7,4 8,9 7,9 8,8 9,6

0-100 100 95 95 95 95 93 95 93 90

Tabell 4. I Grästorp uppnåddes maltkvalitet vid 160 kg N. Därför var det ledet nästan lika lönsamt som det som fått 190 kg N. Notera att vinsten för att komplettera 100 kg grundgödsling med 60 kg N istället för 30 kg N var 2 600 kr. Det var också stora skillnader i skörd mellan en enda giva och då givan delades. Detta gäller även proteinhalten. Färgerna i tabellen anger olika kvävenivåer. Försök L3-2291, 2015, Grästorp.

Skörd, Grästorp

Proteinhalt, Grästorp

90

10,0

80

9,5 Proteinhalt % i ts

Skörd dt/ha

70 60 50

30

8,0

Delad giva: grundgiva 70–130 N + 60 N i DC 31-32 Delad giva: grundgiva 70–100 N + 30 N i DC 31-32 Grundgiva: kombisådd, 0–130 kg N/ha

20

7,5

10 0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Total kvävegiva, kg/ha

Figur 3. Ju mer kväve, desto högre skörd i Grästorp. Att dela kvävegivan var mer effektivt än att lägga allt på en gång. Genom att dela 130 kg N på 70 plus 60 kg, ökade skörden med 1,3 ton! Detta visar hur riskabelt det är att lägga allt kväve vid sådd, förlusterna kan bli mycket stora. Sannolikt har mycket kväve förlorats genom denitrifikation.

8

|

9,0 8,5

40

0

Delad giva: grundgiva 70–130 N + 60 N i DC 31-32 Delad giva: grundgiva 70–100 N + 30 N i DC 31-32 Grundgiva: kombisådd, 0–130 kg N/ha Gräns för foderkorn

© Yara • Växtpressen 2/2015

7,0

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

200

Total kvävegiva, kg/ha

Figur 4. Endast i två av försöksleden uppnåddes maltkvalitet, 160 och 190 kg N. Vi ser tydligt på 130-kilosnivån hur stora skillnaderna var i proteinhalt mellan enkel och delad giva på samma kvävenivå. Att skillnaderna var så stora både i skörd och proteinhalt visar att den totala kväveeffektiviteten ökat väsentligt vid delning.

Ineffektivt ureakväve ratas i Nordeuropa

Av Anders Andersson, Yara

U

rea är världens största kväve­ gödselmedel, men används nästan inte alls i Nordeuropa och i synnerhet inte i Sverige. Hur kan detta komma sig, när denna kväveform nästan alltid är billigast? Huvudorsaken till att ureaanvändningen är så stor är att den är relativt enkelt att tillverka. Urea tillverkas där det finns överskott av billig energi i form av kol eller naturgas och då som ett sätt att förädla dessa energiråvaror. Detta är drivkraften, snarare än att tillverka en genomtänkt produkt anpassad för lantbrukets behov.

Urea är mindre effektivt Genom åren har det i Sverige och utomlands gjorts otaliga jämförande försök mellan urea och ammonium­ nitrathaltiga gödselmedel, som till exempel N28, N27och Axan som är dominerande kvävegödselmedel på den svenska marknaden. Resultaten varie­rar, men framför allt i äldre försök.

I slutänden, när ett tillräckligt antal försök sammanställts, får vi dock alltid en skillnad i effektivitet till ureans nackdel.

Omvandlingar och förluster Växterna tar helst upp kvävet som nitrat, men ammonium fungerar också till viss del. Vägen från utspridd urea till upp­ taget kväve i växten är lång och osäker.

Den omfattar följande 3 steg: 1) Ureamolekylen måste först omvandlas till ammonium, vilket tar mellan en dag och en vecka, beroende på temperatur

och vattentillgång.

2) Omvandlingen påverkar pH och skapar N-förluster. Denna förlust blir större på jordar med högt pH och många studier visar ca 10–20 %-iga förluster i medeltal, men variationen är stor.

3) Ytterligare en omvandling, nämligen till nitrat-N krävs för upptag i växten.

Denna är också beroende av fukt och temperatur. Är det relativt svalt och torrt, som det är i nordiskt klimat, går det lång­ samt. Hos oss där tillväxten är snabb på våren är det extra känsligt med försenad kväveeffekt.

Sammantaget kan man betrakta urea som en ineffektivare och mera osäker form av ammoniumkväve. De tids­ ödande omvandlingsprocesserna gör att kvävet inte hinner tas upp i samma grad som ammoniumnitrat­baserade gödsel­ medel vid övergödsling och effektiviteten sjunker. Svenska försök visar tydligt på detta faktum (figur 1). Effektivitetsskill­ naden är stor redan vid stråskjutningens början, men skillnaden ökar ytterligare allteftersom tiden går.

Att lägga mer urea tidigt för att kompensera den långsamma effekten är inte heller någon bra lösning, då vi sedan tidigare vet att tidig kvävegödsling har lägre effektivitet och att det då också blir svårare att anpassa efter årets kvävebehov.

Placerat ureakväve missar P, K och S Vid kombisådd är effektivitets­­skill­

naderna mellan olika kväveformer mindre, bl.a. beroende på lägre för­ luster. Men möjligheterna att kombi­ nera urea med andra viktiga närings­ ämnen som fosfor, kalium och svavel talar starkt emot att använda urea.

Kombisådd ger i sig en klart högre effekt av de näringsämnen som tillförs.

Vid användning av urea avhänder man sig möjligheten att få denna höga effekt av P, K, S m.m., eftersom urea inte kan kombineras till en NPK. Pengar sparas på kvävet, men man missar de ökade skördar som placeringen av P, K och S ger.

Med minskade svavelnedfall ökar behovet av svavel. Vid kombisådd med gödsel utan svavel uppstår numera oftast en svavelbrist i grödan. Denna beror dels på låg svavelhalt i marken, men den förvärras också av att kvoten mellan kväve och svavel blir för stor nära röt­ terna. Svavlet måste finnas lättillgängligt tillsammans med kvävet för att det inte ska uppstå problem. Många äldre försök med urea gjordes innan svavelnedfallen minskade och är inte längre giltiga.

Urea ger större miljöpåverkan Den lägre kväveeffektiviteten i urea gör att mer kväve måste tillföras för att nå samma effekt. Detta ger, tillsammans med större ammoniakavgång, en klart större miljöbelastning än för andra kvävegödselmedel, oavsett om tillförsel sker som urea eller flytande N30. /

Upptaget av ammonium, och därmed också ureakväve, avtar ju senare gödslingen sker

Kväveskörd, kg N/ha

Ureakväve är ett till synes ­billigt, men också ett osäkert val med tanke på att effekten är långsam och effektiviteten klart lägre. Vid kombisådd är skillnaden mindre, men risken för svavelbrist stor och man missar alla skördehöjande möj­ ligheter att kombigödsla med fosfor, kalium och svavel.

130 128 126 124 122 120 118 116 114 112

67%

65% 53%

DC 30-32 Huvudgiva

Nitrat

67%

63%

(Kalksalpeter)

Ammoniumnitrat 52%

DC 37-45 Tidig komplettering

(Axan, N27, NPK)

48%

Ammonium

(Ammonsulfat)

DC 55 Sen komplettering

Figur 1. Diagrammet visar olika kväveformers effektivitet, dvs. hur stor andel av det tillförda kvävet som återfinns i vetekärnan (kg N/ha). I försöken har inte urea använts, men eftersom urea måste omvandlas till ammonium och sedan till nitrat innan det tas upp i växten, kan urea – som bäst – antas ha nästan samma effekt som rent ammoniumkväve. Alla led har svavelgödslats. (YA0401, 18 svenska försök i höstvete 2004-2006.)

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

9

Anders Axelsson, Hansagård AB i Halland, har under fem år använt Yara N-Sensor med bra ­resultat. 2015 rekomen­ derade sensorn rejält med kväve i höstvetet, men höll igen i maltkornet vilket skulle visa sig vara rätt strategi.

Av Knud Nissen, Yara

Traktorn med Yara N-Sensor går många timmar hos Anders Axelsson. Det är viktigt att allt f­ ungerar när det är möjligt att köra.

Yara N-Sensor skötte sig bra 2015 ®

A

nders Axelsson driver Hansagård AB i Harplinge tillsammans med sina föräldrar som fortfarande är delaktiga i det dagliga arbetet. Sammanlagt odlar de cirka 550 hektar, fördelade på 45 ha potatis, 100 ha maltkorn, 30 ha vårvete, 250 ha höstvete, 45 ha höstraps, 22 ha höstkorn, 25 ha kon­ servärtor och 20 ha timotejfrö.

Vi träffar Anders på gården Tollas­ torp i Asige tillsammans med hans två medarbetare Oscar Carlsson och Andreas Bengtsson.

10 år med precisionsodling Nuförtiden tycker Anders att det är helt naturligt att styra odlingen och

10

|

© Yara • Växtpressen 2/2015

anpassa insatserna efter de varierande förutsättningarna på olika delar av fälten. Redan 2004 började han med styrning, och då med kalium­gödsling efter markkarta till matpotatis för att optimera kokkvaliteten. När Yara N-Sensor lanserades blev han givetvis intresserad och började med att låna en sensor av Lennart Svensson i Harplinge.

Men 2009 köpte han en egen Yara N-Sensor och efter några års intensiv användning reflekterade Anders: – Varför började jag inte tidigare med den!

Samma tankar har Anders kring GPS-styrd sektionsavstängning på gödningsspridaren, som han tycker är helt ovärderlig idag.

Styr sådden Det senaste steget i precisions­styrning på Hansagård är att man börjat styra utsädesmängden till höstvetet på Claydon-såmaskinen. Utsädesmängden varierade man mellan 110 och 180 kilo per hektar vid den tidiga sådden och 130–220 kilo vid den senare sådden.

– Jag tror absolut att man kan min­ ska utsädesmängden och sedan jobba på att styra bestockningen på olika sätt, menar Anders.

Det mest frustrerande med den nya precisionsodlingstekniken är att det finns så många olika system - och ännu fler är på gång. Det är både de många olika ISOBUS-systemen som inte alltid pratar med varandra och så är det de

många olika kartprogrammen för att göra behovskartor.

– Det är svåra beslut vilka system man ska välja, konstaterar Anders.

Hitintills har han dock haft god hjälp av Lars Wijkmark på Hushållnings­ sällskapet i Halland för att göra behovs­ kartor. Anders poängterar att det kräver ett visst engagemang av lant­brukaren att köra med Yara N-Sensor eller att styra något näringsämne utifrån en behovskarta. Och under säsongen har Anders en stående rådgivningstid varje vecka då Rolf Lindholm från Hushåll­ ningssällskapet som kommer ut och de går över fälten tillsamman.

– Rådgivningen och sensorn ger mycket tillbaka och vi lär oss varje säsong nya saker som vi aldrig hade tänkt på om vi inte hade haft detta hjälpmedel. Men man måste också hela tiden ha med ett vist mått av personlig känsla för att lyckas, betonar Anders.

Gödselstrategi med Yara N-Sensor Den gångna säsongen odlades höst­ vetesorterna Olivin, Ellvis och Praktik.

Både Ellvis- och Praktik-vetefälten fick en tidig rak giva på 40–50 kilo N per hektar, medan Olivinfälten inte fick något tidigt kväve alls. Senare i stadium 30 körde man med Yara N-Sensor som gav i medeltal 90 kilo N per hektar, en giva som sensorn fick variera fritt.

Olivinfälten fick fortfarande inget, de var för frodiga.

– Pappa var helt ifrån sig ”vi kan ju in bara låta bli och gödsla vetena!”, minns Anders.

Anders stod dock på sig och tyckte att ”de ska svälta”. Men så en vecka senare kom även Olivinfälten igång och fick då en rak giva på 120 kilo N per hektar. Tredje givan har Anders med åren lärt sig att den ska läggas så sent det går – egentligen efter axgång. Men eftersom Yara N-Sensor inte fungerar fullt ut efter axgång så kördes tredje givan i stadium 45. Vid det tillfället använde Anders modulen “absolut kali­ brering” där sensorn själv bestämmer hur stor den sista kvävegivan ska vara.

Mer N än normalt Eftersom vetet redan fått cirka 140 kilo N per hektar i medeltal, blev Anders lite orolig när Yara N-Sensor gav en rekom­mendation på ytterligare 110 kilo N i stadium 45 i det första fältet

som Anders kom ut i.

– Det blev ju 250 kilo N per hektar totalt och det är väldigt mycket för att vara på våra fält, konstaterade Anders, som normalt lägger cirka 180 kilo N. Men sensorn fick fortsätta att bestämma och den gav i medeltal mellan 90 och 110 kilo N per hektar på de olika fälten beroende på hur grödan såg ut. Och skörden blev bra!

I skrivande stund är allt inte levererat och analyserat, men skörden ligger på cirka 10 ton och proteinet enligt ett antal förhandsprover på mellan 11,6 och 12,3 procent. Anders tillägger att 2015 var ett år då det inte var skördenivån som var det viktigaste, utan kvaliteten, det vill säga protein­ halten.

Mäktigt maltkorn Maltkornet – sorten Propino – göds­ lades med såväl svinflyt som 90 kilo N per hektar med kombisådd. I strå­ skjutningen körde man med sensorns maltkornskalibrering, som ger en rekommendation på kompletterings­ behovet. Men då ville den helt plötsligt

lägga 10 kilo mindre än vad Anders hade tänkt sig. Totalt fick maltkornet bara cirka 135 kilo kväve och ändå blev skörden 7,3 ton med cirka 10 procent i protein.

– Ja, det är återigen ett år där Yara N-Sensor har bevisat att den är smar­ tare än människan, konstaterar Anders med glimten i ögat.

Erfarenheterna 2015 liknar dem för 2014. Då lade Anders 100 kilo N per hektar med kombin där kyck­ lingsgödsel låg i botten på maltkornet.

Vid stråskjutningen lastade Anders gödnings­spridaren full med Kalk­ salpeter och körde ut, men sensorn vägrade öppna spjället – det var bara på några små fläckar som den pytsade ut kanske en fem kilo kväve.

För att bli av med gödningen i spridaren så fick Anders tvångsöppna spjället och få ut lite till, kanske 15 kilo N. Och i efterhand konstaterade Anders: – Yara N-Sensor hade som ­vanligt rätt – maltkornet skulle inte­ ­komp­letteringsgödslats med kväve i fjol heller. /

I Anders traktor är det fullt med terminaler. De får sitta i hela året, även utanför ­gödslings- och sprutsäsongen, till exempel vid harvning och vältning.

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

11

Nu tar vi ett större ansvar för våra produkters klimatavtryck

Nu släpper vi vår Klimatgaranti och övergår till en Klimatdeklaration. I klimatdeklarationen ingår även de utsläpp som utvinning av råvaror orsakar, t.ex. energiutvinning. Vår nya klimatdeklaration visar det genomsnittliga utsläppet av olika klimatgaser omräknade till koldioxidekvivalenter (CO2e) per kilo N.

Foto: Jens Blomquist

Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

Svenska lantbrukare som väljer kvävegödsel från Yara, bidrar till att minska utsläppen av klimatgaser med över 500 000 ton varje år.

12

|

© Yara • Växtpressen 2/2015

3,7

Råvarutvinning och -transport

A

Produktion av Yaras gödsel till Sverige

0,1

5,6

75

75

Transport

Användning

Biomassa produktion

Biomassa konsumtion

B

Livscykelanalys för ammoniumnitrat, d.v.s. kväveformen i YaraMila, Axan, Sulfan etc. Vår nya Klimatdeklaration redovisar genomsnittligt klimatavtryck för steg A + B i livscykelanalysen, d.v.s. 3,7 kg CO2e/kg N. Vår tidigare garanti omfattade enbart steg B. Läs gärna mer om de olika stegen i livscykelanalysen på vår hemsida www.yara.se/klimat.

F

ram tills nu har vi i vår klimat­ garanti redovisat utsläppen av klimatgaser från våra fabriker.

Det är denna del av kvävets livscykel som vi har störst möjlighet att påverka.

Det är också den del som handeln med utsläppsrätter baseras på (se steg B i figuren).

Halverade utsläpp Genom energieffektiviseringar och katalytisk rening har vi under åren mer än halverat utsläppen från våra fabriker.

Garantigränsen i vår klimatgaranti låg på 3,6 kg CO2e per kilo kväve.

Denna gräns sattes något högre än de genomsnittliga faktiska utsläppen eftersom vi behövde en liten säkerhets­ marginal till garantigränsen.

Nu tar vi ett större ansvar Nu tar vi alltså ett ansvar även för utsläppen som sker före våra fabriker.

Vi har lagt till utsläppen som sker vid utvinning av råvaror, t.ex. energi­ utvinning, steg A och B i figuren.

Beräkningsunderlaget har Yara tagit fram i samarbete med branschorganisa­ tionen Fertilizer Europe. Våra redov­ isade utsläppsvärden visar nu såklart ett något högre värde än tidigare. Detta gäller naturligtvis även för produkter från andra tillverkare.

I snitt 3,7 kg CO2e/kg N För de produkter som Yara säljer i Sverige varierar klimatavtrycket enligt den nya beräkningsmodellen mellan 3,5 och 3,9 kg CO2e per kilo kväve och genomsnittet ligger på 3,7 kg CO2e.

Variationen beror på hur energieffek­

tivt ammoniaken produceras och på hur effektiv den katalytiska reningen är i de fabriker som levererar produkt till Sverige.

Deklaration i stället för Garanti Vi kommer framöver inte att ge någon klimatgaranti för våra produkter. I stället kommer vi att deklarera det genomsnittliga klimatavtrycket, baserat på den utökade beräk­ ningsmodellen, för de produkter vi säljer på svensk marknad. Deklarerat värde är nu 3,7 kg CO2e per kilo kväve.

Beräkningarna av klimatavtrycket för de olika produkterna från våra fabriker kommer även framöver att vara

certifierade av en oberoende part: Det Norske Veritas (DNV). Vi kommer så snart som möjligt att uppdatera vår information och tillhandahålla Dekla­ rationsbevis och intyg från DNV på www.yara.se/klimat.

Gamla säckar fasas ut På de säckar vi har i lager, både fyllda och ofyllda, finns en klimatgarantistämpel i emblemet för Yara 4­punktsgaranti. Vi kommer allt eftersom emballagen tar slut att fasa ut dessa och ersätta dem med säckar som har information om klimat­ deklarationen. Vi hoppas att det finns en förståelse för att det under en övergångs­ tid kommer att finnas säckar med den gamla garantistämpeln på. / Anm. Alla klimatgaser omräknas till CO2e, det vill säga koldioxidekvivalenter, för att deras klimateffekt ska kunna jämföras.

Ditt gödselval avgör ditt klimatavtryck Det är stor skillnad mellan gödsel och gödsel. Och det har stort betydelse för skenande klimatförändringar vilket gödselmedel man som odlare väljer.

I diagrammet ser vi att det släpps ut avsevärt mindre klimatgaser vid produktion av Yaras gödsel jämfört med gödsel från Ryssland.

Tack vare den energieffektivisering och den katalytiska rening som installerats i vår produktion, släpper vi idag ut mindre klimatgaser än tidigare. Utsläppsminskningen – beräknad enbart på produktionen av den gödsel som svenska lantbrukare köper – är på mer än 500 000 ton CO2e per år. Siffran kan jämföras med Sveriges totala utsläpp som var 58 miljoner ton CO2e år 2012 – Yaras utsläppsminskning motsvarar alltså nästan 1 procent av de svenska utsläppen. En imponerande siffra som både vi och du som odlare kan känna stolthet inför.

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

13

Spännande växtnäringseffekter

i Gropen

Med YaraMila Raps tog höstrapsen upp mer kväve än med Sulfan, trots att Sulfan­ledet fick en samman­ lagt högre N­giva. Tydliga budskap i Gropen under Borgeby Fältdagar 2015 var betydelsen av NPK till höstraps samt demonstra­ tioner av hur höstveteskörden kan byggas upp med hjälp av kväve.

Av Gunilla Frostgård, Yara

T

vå olika växtnäringsrelaterade frågor ­ vikten av NPK i höstraps samt hur N­strategin kan påverka hur höstveteskörden byggs upp – demonstrerades och diskuterades i Gropen 2015. Yara är sedan många år medfinansiär och samarbetspartner i det team som planerar och genomför Gropen, där växtnäringsfrågor återigen bidrog till att göra Gropen till en pub­ likmagnet på Borgeby Fältdagar.

Mer N med YaraMila Raps En välutvecklad rapsgröda redan på hösten är A och O för ett bra odlings­ resultat. Detta har visats och diskuterats flera gånger tidigare här i Växtpressen och av Svensk Raps. Ju mer välgödd och fulltankad med växtnäring höstrapsen är redan på hösten, desto bättre rustad är den att klara vintern och desto mindre N behöver den på våren.

14

|

© Yara • Växtpressen 2/2015

Yara är medfinansiär och delaktig i samarbetet kring Gropen på Borgeby Fältdagar.

I 2015 års Grop demonstrerades bland annat hur N-strategin kan påverka beståndsuppbyggnaden. Foto: Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne.

I försöksrutorna i Gropen bekräf­ tades att rapsen tog upp mer N på hösten om den fick YaraMila Raps jämfört med om den fick Sulfan. Den skillnaden fanns kvar på våren. Trots att parcellen med YaraMila Raps fick 40 kilo mindre N per hektar i mars 2015, hade höstrapsen en månad senare tagit upp nästan 20 kilo mer N jämfört med parcellen med Sulfan när gödselmedlen jämförs i medeltal av packad och opackad jord. Se figur 1 och foto.

Större effekt vid packning Eftersom ena halvan av Gropen var utsatt för packning redan våren 2014, kunde vi också studera skillnaden mellan de två gödselmedlen där effek­ ten av packningen fanns kvar, d.v.s. under lite tuffare betingelser. Figur 1 visar tydligt att skillnaden i N­upptag

och därmed tillväxt var ännu större där marken varit utsatt för packning jäm­ fört med där den inte var packad. Den slutsats vi kunde dra är att innehållet av fosfor och bor i YaraMila Raps hjälpte höstrapsen med rotutvecklingen under de kärva betingelserna i den packade parcellen. Därmed förbättrades möj­ ligheterna till kväveupptag och tillväxt.

Färre ax vid sen sådd Höstvetet såddes vid två olika tidpunk­ ter och på två olika jordtyper i syfte att skapa olika bestånd. De försöks­ rutor som såddes sent hade naturligtvis betydligt färre skott och gav också färre ax. Axtätheten kunde dock påverkas genom en tidig kvävegiva, en så kallad bestockningsgiva (figur 2). Den påverkade både skott­ och axantalet positivt, vilket var en förutsättning för

Uppföljning viktig Självklart är målet i höstveteodlingen­ att få så många välfyllda ax som möjligt. Om bestånden är täta måste det finnas tillräckligt mycket N vid tiden för småax- och blomreduktion för att den tidigare anlagda skörde­ potentialen ska kunna utnyttjas. År som 2015, när vi har täta bestånd tidigt under våren, är det viktigt att följa upp med mer kväve för att minska risken för reduktion och därmed minskad skördepotential. Mer om bestånds­ uppbyggnad och de olika reduktions­ faserna går att läsa om i förra numret av Växtpressen – nr 1/15. /

160 N-upptag (kg N/ha)

Mindre ax vid N-brist Samma totala kvävegiva lades ut i samt­ liga höstveteparceller (160 kilo N). Det tätare beståndet gav fler ax per m2 än det glesa. Men eftersom kväve­tillgången inte var tillräcklig skedde en reduktion av antalet småax. Detta ledde till att axen blev betydligt mindre och kom att innehålla färre kärnor. Fotot på veteaxen nedan visar tydligt hur axens storlek påverkades av kvävebrist från tidig stråskjutning ända fram till begynnande axgång, på grund av småaxreduktion.

Framkallad av kvävebrist.

Större N-upptag trots lägre N-giva med YaraMila Raps

80

Sulfan

40

142

136

129

115

120

0

YaraMila Raps

180 N i Sulfan: 60 N höst och 120 N vår Packad jord

140 N i YaraMila Raps: 60 N höst och 80 N vår Opackad jord

Figur 1. Olika jämförelser kan göras i figuren. För det 1:a resulterade markpackning i ett lägre N-upptag med båda gödselmedlen. För det 2:a tog rapsen som gödslades med YaraMila Raps upp mer N än den raps som gödslades med Sulfan, trots att N-givan på våren med YaraMila Raps var 40 kilo lägre. Det innebär ett mycket högre N-utnyttjande med YaraMila Raps. För det 3:e kan man konstatera att skillnaden mellan gödselmedlen var störst när marken var packad, vilket tyder på att rottillväxten påverkades positivt av lättillgänglig fosfor och bor i YaraMila Raps.

Tidigt N gynnade bestockningen 800 Skott och ax per m2

att kunna bygga upp ett höstvete med högre skördepotential vid den sena sådden.

600

822

792 622

698 476

553

507

400

375

200 0

Skott/m2 Sådd 16/9: 60 kg N (11/3) + 100 kg N (28/4) Sådd 30/10: 60 kg N (11/3) + 100 kg N (28/4)

Ax/m2 Sådd 16/9: 160 kg N (28/4) Sådd 30/10: 160 kg N (28/4)

Figur 2. Ju senare höstvetet såddes, desto lägre blev bestockningen på hösten, vilket resulterade i färre skott och ax under vår och sommar. Men genom tidig N-gödsling i mars gick det att öka skott- och axantalet.

YaraMila Raps

I Gropen hade skapats olika beståndstätheter vid samma kvävenivå. I det glesare beståndet räckte kvävet till för att förhindra småax- och blomreduktion (axet till höger), vilket resulterade i stora och välfyllda ax. Vid tätare bestånd räckte kvävet däremot inte, utan småaxreduktion och blomreduktion ledde till mindre ax med färre kärnor (axen till vänster). Detta är en situation som hade gått att förhindra 2015 genom att komplettera med mer kväve.

Sulfan

Att gödsling med YaraMila Raps påverkade rapsen positivt rådde det ingen tvekan om. N-upptagsmätningar med Yara Handsensor bekräftade de stora skillnader i tillväxt och kväveupptag som syntes för blotta ögat. Allra störst var skillnaden mellan YaraMila Raps och Sulfan där marken var packad. På fotot demonstrerar Erik Olsson från HIR Skåne skillnaderna vid blomning.

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

15

Nya goda växtnäringsråd

med

Megalab

®

Växtanalys kan vara ett bra komp­ lement till jordanalys på flera sätt. Den ger information om status för växt­ näringsämnen som inte har någon bra analysmetod i mark, men också hur växten lyckats ta upp växtnäring i det enskilda fältet. 2015 lanserade Yara tjänsten Megalab i Sverige för analys av växtmaterial. Megalab har länge funnits i England där laboratoriet ligger och nu erbjuder vi tjänsten till ett lågt pris i flera länder i Europa.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

V

år traditionella jordanalys ger oss inte information om alla växtnäringsämnen som behövs för en optimal tillväxt. Exempelvis ana­ lyseras inte mangan, zink och svavel som alla är viktiga för växten, men där inte jordanalysen säger så mycket om växtens möjlighet att försörja sig. Samma prob­ lem kan vi ha med t.ex. fosfor, mag­ nesium och kalium, där markens pH, kalciuminnehåll och balansen mellan näringsämnen kan leda till att uppta­ get inte är optimalt – trots att nivån i jordanalysen ser god ut.

Komplement till jordanalys Växtanalysen kan då vara ett komple­ ment till jordanalysen och ge ytter­ ligare information om hur plantan har reagerat. För att hjälpa till med att optimera gödslingen lanserade vi under 2015 Megalab – växtanalys med tolkning av resultatet. Detta första år

16

|

© Yara • Växtpressen 2/2015

Ett rågvetefält med mystiska gula fläckar fick sin förklaring i Megalabs analys, se nästa sida. var något av ett testår för att få till all praktisk hantering av tjänsten, som t.ex. postbefordran till England, betal­ ningsrutiner, rutiner för registrering av kundinformation och analyssvar.

Ambitionen är att kunna hålla ett lågt pris, så att det verkligen ska kunna bli ett redskap för ökad kunskap i vår växtodling, men då måste också all administration hållas enkel och effektiv.

Effektivare och bättre 2016 Inför 2016 räknar vi med att ytter­ ligare förbättra tjänsten med kortare svarstider. På vår hemsida hittar du mer information samt vår webshop där du

kan köpa analyser (www.yara.se, sök på “Megalab”) Intressanta analyser 2015 Under 2015 kunde vi konstatera flera intressanta analysresultat. Framförallt hittade vi ett antal orsaker till under­ optimal tillväxt i fält med påtagliga visuella problem. Vi konstaterade också låga nivåer av zink på vissa ställen och naturligtvis också mangan­ brister. Svavelsituationen var också svag i fält där man ibland hoppades kunna klara sig utan gödsling. På nästa sida ges några exempel på analyssvar från säsongen 2015 med kommentarer om orsaker och åtgärder. /

Stor svavelbrist och obalans

Ett vetefält i Skåne med ojämnt förekommande gulare partier, särskilt på delar av fältet med lättare jord. Analysen visade på stark svavelbrist och mycket skevt förhållande mellan kväve och svavel (N/S-kvot = 49). Fältet hade fått NPKS med låg svavelmängd på våren, men uppenbart var svavelmängden för låg. Senare svavelgödsling gav fältet rätt färg igen.

Mystiska gula fläckar

Ett rågvetefält med underligt utseende, se fotot. Fältet hade ljusa blad med små kloroser (gula fläckar) spridda över hela bladskivan. Jordarten var sand och det såg värst ut på den allra lättaste jorden. Bladanalysen indikerade ett bra tillstånd för alla näringsämnen utom kalium. Fältet hade fått flytgödsel på hösten och en mindre NPK-giva på våren. Men då det totala behovet för upptag av kalium i en bra stråsädesgröda är ca 200–250 kilo per hektar räckte gödslingen sannolikt inte räckte eftersom jorden var väldigt lätt och markens kaliumförråd i sådana lägen kan vara mycket lågt. Här ska man fundera på hur kaliumförsörjnigen kan ske optimalt inför kommande år.

Fosforbrist på fält med okänd växtnärningstatus

Denna analys kommer från ett fält som hade kombisåtts med Axan, men där nu kornet hade påtagligt svag tillväxt. Fältet var ett nyss övertaget arrende med okänd markstatus och analysen visar tydlig fosforbrist. Akut kan man då prova att bladgödsla en mindre mängd fosfor som YaraVita Solatrel. Men det viktigaste är att ha en korrekt gödsling kommande år samt att göra en jordanalys för att få information om eventuellt kalkbehov för att förbättra fosfortillgängligheten.

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

17

Gödsling med hjälp av Yara N-Sensor ger en minskad kväveutlakning på mellan 1 och 6 kilo N per hektar, enligt SLUs försök. Tekniken används på cirka 50 000 hektar i Sverige vilket innebär att mellan 50 och 300 000 kilo kväve förhindras att utlakas varje år.

Årlig träff för ­

användare av Yara N-Sensor

®

ger ny kunskap

Närmare 80 lantbrukare deltog på Yaras årliga konferens för ­användare av Yara N-Sensor. Liksom tidigare år hade en del del­ tagare lång erfarenhet av tekniken, medan andra stod beredda att använda sin sensor för första gången. Gemensamt för alla är ­intresset för att nå bättre resultat i växtodlingen genom ny kunskap och erfarenhetsutbyte. Nästa träff blir i mars 2016.

Av Filip Niléhn, Agrar

Å

r 1999 lanserades en ny och revolutionerande gödslings­ teknik i Sverige. Med Yara N-Sensor kunde kvävegödslingen för första gången varieras över fältet uti­ från grödans behov. Eftersom tekniken var ny och utvecklades kontinuerligt, fanns ett behov både för brukarna och för Yara att årligen träffas och diskutera erfarenheter.

I våras anordnades den 11:e träffen på Hooks Herrgård utanför Jönköping.

Där samlades 80 förväntansfulla användare för att utbilda sig kring sensorteknik, ta del av de senaste gödslings­råden och för att ge varandra tips och idéer kring användningen.

18

|

© Yara • Växtpressen 2/2015

Alla ger och tar Ägare till en Yara N-Sensor samt deras medbrukare bjuds alltså årligen in av Yara till en träff för fortbildning och erfarenhetsutbyte.

Konferensen varar i två dagar och börjar med en genomgång för nya kunder där grundläggande kunskap kring tekniken står på agendan.

Till denna genomgång är även äldre brukare välkomna för att fräscha upp minnet. Därefter följer information om teknikutveckling.

– Intresset för exempelvis maltkorns­ kalibreringen fortsätter att växa och det är lika intressant för oss på Yara som för lantbrukarna, att höra hur en

Knud Nissen är expert på Yara NSensor med många års erfarenhet av tekniken. del brukare vågar lita på tekniken med sensorn och på så sätt pricka rätt och få både önskad proteinhalt och hög skörd, berättar Knud Nissen, Yara.

Jämnare grödor Varje år genomför Yara fältförsök med gödsling av olika slag runt om i landet

och slutsatser utifrån dessa delges också på träffen.

– Man lär sig alltid något om de senaste gödslingsråden, men det viktigaste tycker jag är att man kom­ mer i kontakt med andra lantbrukare vid träffarna. Då kan man ju utbyta idéer och erfarenheter, konstaterar Lars Elfverson, Kölby Gård utanför Kalmar, som medverkade på årets sam­ mankomst.

Just erfarenhetsutbytet är uppskattat av många och två lantbrukare som kört med Yara N-Sensor under lång tid är Ulf Hallén från Sollebrunn i Västergöt­ land och Birger Bernhoff från Tomelilla i Skåne. Ulf kör med sensorn i alla sina grödor; spannmål, oljeväxter och fröer.

Han menar att skörden över fälten är jämnare, eftersom svagare partier stöttas med mer gödsel samtidigt som starkare partier inte lägger sig.

Justerar N-givan Birger Bernhoff i sin tur, lägger stallgöd­ sel i alla sina grödor. Han har svårt att veta exakt hur mycket kväve som körts ut och i vilken grad stallgödseln har mineraliserats. Yara N-Sensor underlät­ tar då en korrekt anpassning av N-givan.

– Jag är väldigt nöjd med både hur tekniken enkelt kan utnyttjas av mig oc h det engagemang som Yara har för produkten. Självklart är det lite nervöst direkt när man ska köra igång, men jag litar på systemet fullt ut och använder det bara mer och mer, säger Birger.

Registrerar biomassa med sensorn För att kunna se variationer inom fälten och vara mer alert med od­lingarna, har Birger Bernhoff sin Yara N-Sensor igång även vid andra kör­ningar än spridning med mineralgödsel. Birger använder dessutom sin sensor till höstrapsens förstagiva på våren, trots att det huvudsakligen är vid andragivan som sensorn kommer till sin rätt.

Svensk Raps har en metod där man så nära inpå höstens första frostnatt som möjligt ska väga bladmassan på en kvadratmeter av sitt rapsfält för att bestämma vårens kvävebehov.

– Men jag kör i stället på hösten över delar av mitt rapsfält med min ­sensor för att registrera bladmassan och använder därefter den kartan som styr­ fil vid vårens förstagiva. Det fungerar väldigt bra, menar Birger Bernhoff.

Diskussioner på höjden, bredden och djupet mellan lantbrukare är givande för alla inblandade. På de årliga sensorträffarna är kanske erfarenhetsutbytet något av det allra viktigaste. Från ­vänster: ­Anders Andersson, Knud Nissen, Stefan Dalvik, Ingemar ­Gruvaeus, Anders Christiansen och Carl-Magnus Olsson.

Johan Persson och Håkan Dalemo Alltid uppdaterad sensor Unikt med Yara N-Sensor är upp­ dateringarna av systemet. De gör att de första sensorerna som kom ut på marknaden för mer än ett decennium sedan, idag kan utföra samma arbets­ uppgifter som en alldeles ny sensor.

En förutsättning för detta är såklart att man verkligen gör de uppdateringar av hård- och mjukvaran som ­erbjuds.

Mjukvarans uppdatering ingår i användarlicensen.

– Det är en fantastisk produkt för att rätt mängd gödsel ska spridas på rätt del av fältet. Att den sedan håller måttet även framöver för nya uppdrag är ett plus, konstaterar Knud Nissen.

Hans bästa tips för att utnyttja Yara N-Sensor optimalt lyder: – Planera gödslingen i tid och dra ner något på förstagivan för att få ett större spelrum till den andra körnin­ gen. För att inte näringsbrister ska påverka sensorn, måste den första körningen göras med en produkt som innehåller svavel, gärna en NPKSprodukt. Manganbrist kan också leda till ljusare blad och därför är det bra om grödan manganbehandlats.

På så sätt minskar man risken för att brister ska påverka sensorns mätning, ­sammanfattar Knud.

Också växtskydd Idag är tekniken utvecklad för att gödsla med Yara N-Sensor i spannmål, oljeväxter, potatis och majs. Höstvete står för hela 80 procent av använd­ ningen i Sverige, men Knud Nissen spår att kalibreringen för maltkorn kommer att bli allt populärare.

Utomlands har det blivit uppskat­ tat att använda Yara N-Sensor till­ sammans med växtskydds­sprutan, inte minst på grund av att man strå­förkortar grödorna mer i andra länder. I Sverige är det mellan 10 och 15 gårdar som använder sin sensor i växtskyddsarbetet.

– Det är något som kommer att öka framöver, tror Knud Nissen. Förutom att få en effektivare stråförkortning finns också försök som säger att man med fördel kan svampbehandla i spannmål med hjälp av Yara N-Sensor, avslutar Knud.

Läs mer på nästa sida om deltagarnas reflektioner från sensorträffen.

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

19

Reflektioner från några av deltagarna på konferensen om Yara N-Sensor: Lars Elfversson, Kölby gård, Ljungbyholm.

Yara N-Sensor 2012. ”Vi är delägare i en passiv sensor* och kör själva 250 hektar om året. Spridaren är en Överum rampmaskin på 24 meter med GPS­avstängning. Det är intressant att få prata med andra användare på Yaras träff. Extra intressant i år var även presentationen om beståndsuppbyggnad och hur man kan styra grödan med tidpunkten för gödsling.”

Ingemar Gustafsson, Gästgivaregården i Dimbo, Tidaholm.

Yara N-Sensor 2008. ”Vi kör 700 hektar med vår passiva* sensor och centrifugalspridare med 36 meters arbetsbredd i såväl spann­ mål, som oljeväxter och potatis.

Datorn använder vi även för att variera kaliumgivan efter markkarta. Sensorn har hjälpt oss att minska liggsäden på våra ojämna jordar. Jag försöker besöka träffen åtminstone vartannat år för att friska upp minnet.”

Birger Bernhoff, Gärsnäs gård, Gärsnäs.

Yara N-Sensor 2009. ”Sensorträffen ger oss kunskap om det senaste i gödslingsväg, både med och utan sensor.

Utbytet med kollegor ger väldigt mycket, oavsett hur mycket man kör. Vi kör cirka 500 hektar med 24 meters centrifugalspridare med sektionsavstängning och GPS.”

20

|

© Yara • Växtpressen 2/2015

Anders Blomqvist, Prästtorp, Fornåsa.

Yara N-Sensor 2008.

”En delägd sensor av passiv* typ har hjälpt oss att jämna ut grödan på de 400 hektaren vi kör. Spridaren är av centrifugaltyp på 24 meter och i huvudsak är det i höstvete den används.

N­sensorträffen är alltid intressant! Man får reda på nya användningsområden och kan ta del av andras erfarenheter.”

Ulf Hallén, Erska Larsgård, Sollebrunn.

Yara N-Sensor 2004. ”Vi kör vår passiva* sensor både med en centrifugalspridare och med en växtskyddsspruta på 500 hektar. Det är flytande växnäring som körs ut med sprutan. Stora arealer ger mycket kantkörning och sprutan sköter det mer exakt. Yara N­Sensorträffen är givande.

Det är ett gödselnätverk med intressanta människor som ökar kunskapen och idéerna kring tekniken.”

Axel Lagerfelt, Tolefors, Linköping.

Yara N-Sensor 2014. ”Yara N­Sensor är enkel att arbeta med och som med allt blir man bara bättre för varje år som går. Vi kör 350 hektar vete och maltkorn med en 36­meters centrifugalspridare med sektionsavstängning och såg förra året hur sensorn läste av grödans mottaglighet och behov av kväve.

N­sensorträffen gjorde det lätt för oss att börja använda tekniken, eftersom vi mötte många kunniga lantbrukare där. *Med passiv sensor avses den vanliga grå eller blå sensorn som kräver dagsljus. Yara N-Sensor ALS är en annan modell som har aktivt ljus och kan användas även på natten.

Förhindra stöld av gödsel Lagring och förvaring av mineralgödsel handlar inte bara om att bevara produktens kvalitet. Minst lika viktigt är att säkerställa att lagringen inte utgör en samhällsfara.

Av Inger Hyltén-Cavallius, Yara

U

nder försommaren publicerade ett flertal svenska tidningar artiklar om stölder av gödselmedel och ­riskerna med dessa.

Mineralgödsel som innehåller ammoniumnitrat eller andra nitrater kan användas för att till­ verka sprängämnen, vilket skett i flera terrorattacker världen över. Tillgången till sådana produkter har därför begränsats genom lagstiftning, EU-förordning 1907/2006 (Reach).

Endast för yrkesmässigt bruk EU-förordningen – som är en lag – säger att mineralgödsel med 16 procent eller mer kväve i form av ammonium­ nitrat inte får hanteras av allmän­ heten. Endast jordbrukare och andra yrkesmässiga användare får ges tillgång till sådana produkter.

Hur vet man hur mycket kväve i form av ammoniumnitrat som ett gödsel­medel innehåller? En enkel tumregel säger att om både halten av nitratkväve (NO3-) och halten av ammoniumkväve (NH4+) är 8 procent eller högre, så innehåller produkten mer än 16 procent kväve i form av ammonium­nitrat.

Anmäl till polisen Om du iakttar något som verkar ­misstänkt i samband med mineral­ gödsel måste du rapportera detta till polisen. Samma sak gäller om du råkar ut för stöld eller förlust av mineral­ gödsel (EU-förordning 98-2013).

Illustration: Linda Clarin

Rapporteringstvånget omfattar produkter som innehåller: • Produkter med 16 % eller mer ammoniumnitrat ( t.ex. Axan och de flest YaraMila-produkterna) • Kaliumnitrat, t.ex. Unika, Kristalon och Krista-K • Kalciumnitrat, t.ex. Kalksalpeter och Calcinit • Kalciumammoniumnitrat, t.ex.

Suprasalpeter N27 • Natriumnitrat • Salpetersyra, > 3 vikt-% Rapportera stölder, förluster och ­misstänkta beteenden till Polisen på ­telefon 114 14 eller mejla till ­prekursor@polisen.se.

Mer information Mer information hittar du i vårt ­Hanteringsråd som finns på vår hem­ sida www.yara.se. Hanteringsrådet kan också beställas som trycksak från oss.

Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB) har, i samarbete med Yara, tagit fram en folder ”Undvik att

din mineralgödsel används i våldsamma brott”. Foldern finns att ladda ner på myndighetens hemsida www.msb.se eller på vår hemsida. /

Enkla råd för att förebygga brott • Förvara mineralgödsel i låsta utrymmen.

• Se till att fordon inte obehindrat kan komma till platser där det förvaras mineralgödsel, t. ex. med hjälp av en låst vägbom.

• Täck över mineralgödsel som förvaras utomhus och förvara den så svåråtkomligt som möjligt, t ex inte direkt vid vägkanten.

• Kontrollera regelbundet att du inte saknar någon gödselsäck, dvs om något kan ha stulit. Var uppmärksam på om säckar har öppnats.

• Sälj inte mineralgödsel vidare till någon som inte är yrkesmässig användare.

• Var uppmärksam på misstänkta beteenden.

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

21

Höga skördar pressar spannmålpriserna På världsmarknaden finns ganska gott om gödsel idag.

Det medför att kostnaden för att producera gödsel har större inverkan på gödsel­ priset än vad spannmåls­ priset har. Vi förväntar oss dock fortsatt god efterfrågan på växtnäring.

Höga medelskördar Nästan hälften är höstvete, strax under 3 miljoner ton. En stor areal höstvete tillsammans med rekord­ höga skördar ligger bakom siffrorna.

Den genomsittliga höstveteskörden var 7,5 ton per hektar, vilket är 1200 kilo mer än 5­årssnittet. Vårkorn står för cirka 25 procent av den totala spannmålsskörden med en genomsnittsskörd 2015 på 4,9 ton per hektar. Detta är 360 kilo mer per hektar jämfört med 5­årssnittet.

För oljeväxterna blev skörden 0,32 miljoner ton. Det är något mindre än 2014. En kraftig minskning i arealen våroljeväxter kompenserades av ökad areal höstoljeväxter.

Av Mogens Erlingson, Yara

Å

rets svenska spannmålsskörd blev 6,1 miljoner ton enligt Jordbruksverkets prognos.

Det är 5 procent mer än 2014 och hela 23 procent mer än genomsnittet för de senaste 5 åren. Det betyder 1 miljon ton mer spannmål 2015 jämfört med genomsnittet 2010– 2014.

Goda skördar i EU Det är inte bara i Sverige som skördarna varit höga. Inom EU odlas spannmål på 57,2 miljoner hektar.

Höstvete är störst med 24 miljoner hektar följt av korn med 12 och majs med 9 miljoner hektar. Arealen är i

14 12 8 6

Produktion

© Yara • Växtpressen 2/2015

0

Figur 2. Kina var väldens största exportör av urea 2014.

Källa: IFA – International Fertilizer Association.

sien

16F

Indone

15E

Egypte n

14

Ukraina

13

Iran

12

UAE

11

Oman

10

rabien

09

Saudia

08

Qatar

07

Rysslan

06

d

2

Figur 1. Global produktion och konsumtion av spannmål. Konsumtionen ökar med 2 procent per år. Det krävs en ny global rekordskörd om inte lagren ska sjunka.

Detta kommer att driva efterfrågan på mineralgödsel. Källa: USDA, oktober 2015.

|

10

4

År Konsumtion

22

Global toppskörd Den globala spannmålsskörden förvän­ tas enligt USDA (Jordbruksdeparte­

16

Kina

2500 2450 2400 2350 2300 2250 2200 2150 2100 2050 2000 1950

EUs majs minskar För korn uppgår skörden till 61 mil­ joner ton vilket är på samma nivå som de senaste 3 åren. För majs förväntas den totala skörden bli 58 miljoner ton vilket är en kraftig minskning jämfört med 76 miljoner ton 2014.

Om man tittar på balansen mellan tillgång och efterfrågan så finns det efter årets skörd ett överskott på 7,1 miljoner ton vete, följt av 2,3 miljoner ton korn samt 0,4 miljoner ton majs.

Uppgifterna är hämtade ur Stratégie grains rapport den 15 oktober.

Kina är störst på export av urea

Miljoner ton urea

Miljoner ton

Produktion och konsumtion förväntas vara i balans

stort sett densamma som för 2012– 2014. Skörden av höstvete på 149 miljoner ton är på samma nivå som 2014, men har ökat med 19 miljoner ton jämfört med 2011–2013. Det har alltså bärgats höga hektarskördar inom EU även under 2015.

mentet i USA) att bli 2 502 miljoner ton. Det är något högre än 2014 som innebar en rekordskörd. Världens konsumtion av spannmål förväntas bli 2 470 ton. Konsumtionen ökar med cirka 2 procent varje år (figur 1).

Lagren växer alltså något och motsvarar nu 79 dagars konsumtion.

Köpare ligger lågt Den stora skörden har resulterat i lägre spannmålspriser och de som köper spannmål har ingen brådska – det finns gott om produkt att invänta. Detta gäller inte minst vete där Europa, Ryss­ land, Ukraina med flera länder tagit en hög skörd. När detta skrivs i slutet av oktober är fortfarande stora arealer av majs och sojabönor oskördade, men grödorna i USA bedöms vara i normal god kondition.

Stor ureaexport från Kina Kina slog under 2014 exportrekord med 13,6 miljoner ton urea (figur 2), jämfört med 8,3 miljoner ton året före – en ökning med 64 procent. Som framgår av figur 3 har Kina under januari till september exporterat 9,6 miljoner ton jämfört med 8,1 förra året – också det en kraftig ökning. Men om man tittat noggrant på figur 3 ser man att en stor del av förra årets export kom under andra halvåret. I år har exporten varit hög från start, men det är inte alls säkert att den totala exporten blir

större än förra året. Den blir kanske till och med något lägre på grund av ökad produktion i länder som Iran, Saudi­ arabien och Algeriet.

Kinesiskt golvpris Idag står Kina för en så stor del av världshandeln av urea att landets produktionskostnad har en stark inverkan på världsmarknadspriset.

Det är troligen kineserna som sätter golvpriset på urea baserat på deras produktionskostnad. Kina produ­ cerar urea med kol som energikälla och det är följaktligen priset på kol i Kina som är den viktigaste ingre­ diensen i detta lägsta pris. Men det är inte vanligt kol, utan en speciell kvalitet av antracitkol som används.

Detta gör det svårt att koppla priset till andra energislag.

Kina hackar Kinas ekonomi har under den senaste tiden börjat halta och bland annat har valutan devalverats. Detta har medfört svagt sjunkande priser på urea i Kina.

Parallellt med devalvering har den kinesiska regeringen infört en export­ moms, vilket så här långt har balanserat devalveringen.

Konsumtionen ökar Vi blir allt fler människor i världen och allt större del av befolkningen får en högre levnadsstandard. Den stigande

Kinas ureaexport ökar år från år 2014

2015

8

2013

6 4 2 0

jan

feb

mar

april

maj

jun

jul

aug

sep

okt

nov

dec

Miljoner ton urea

Miljoner ton produkt

12 10

• Gott om gödsel på världsmarknaden.

• Produktionskostnaden för gödsel har större inverkan på priset än vad spannmålspriset har.

• Global toppskörd av spannmål 2015 – medför sjunkande spannmålspriser.

• Ökand spannmålskonsumtion gör att lantbrukare satsar på sina grödor för att nå en hög skörd av god kvalitet.

• Förväntat fortsatt god global efterfrågan på växtnäring.

• Kina är världens största ureaexportör – golvpriset sätts i Kina.

• Konsumtionen av urea stiger nästan 3 procent per år.

levnadsstandarden gör att konsum­ tionen av spannmål ökar med cirka 2 procent per år (figur 1). För att till­ fredsställa den ökande konsumtionen måste produktionen ökas och världens odlarkår måste varje år producera på rekordnivå. Det skapar ett ökande behov av mineralgödsel och under perioden 2004–2014 har världens kon­ sumtion (exklusive Kina) av urea ökat med 2,9 procent per år (figur 4). Men gödselindustrin investerar i ny produk­ tionskapacitet, så det finns enligt vår bedömning god tillgång på växtnäring på marknaden. /

Ureaförbrukningen ökar med 2,9 procent per år

16 14

Utblick: En tillgångsdriven marknad

120 115 110 105 100 95 90 85 80 75 70

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

År

Figur 3. Export av urea från Kina 2013–2015.

Figur 4. Den globala konsumtionen av urea (exklusive Kina) ökade under perioden 2004–2014 med i genomsnitt 2,9 procent per år. Källa: IFA – International Fertilizer Association.

© Yara • Växtpressen 2/2015

|

23

Yara AB Box 516 261 24 LANDSKRONA

Använd Kalksalpeter till både huvudgivan och kompletteringen.

Nitratkvävet har en säker och snabb effekt. Perfekt när det är kallt eller torrt när du ska gödsla, eller om du har tunga lerjordar.

På köpet får du Yara 4-punktsgaranti – en bred kvalitetsgaranti som omfattar spridning, innehåll, miljö och säkerhet.

Läs mer på yara.se/kalksalpeter.